Horizonrapporten om skolan i Europa 2014 Sammanfattning och

Horizonrapporten om skolan i Europa 2014
Sammanfattning och inledning
I Horizon Report Europe: 2014
Schools Edition går man
igenom
hur
trender,
utmaningar
och
tekniska
lösningar
påverkar
undervisning, inlärning och
tillämpningen
av
kreativa
inlärningsmetoder.
Johnson, L., Adams Becker, S., Estrada, V., Freeman, A., Kampylis, P., Vuorikari, R., and Punie, Y. (2014).
Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition. Luxembourg: Publications Office of the European Union, &
Austin, Texas: The New Media Consortium. Available at https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eurscientific-and-technical-research-reports/horizon-report-europe-2014-schools-edition
1
______________________________________________________________________________
Sammanfattning
H
ur kommer de europeiska skolorna att
utvecklas under de kommande fem åren? Vilka
trender och tekniska lösningar kommer att
påverka skolsystemen? Vilka är utmaningarna,
är de enkla eller svåra att ta sig förbi och hur kan vi göra
om effektiva lösningar till medvetna strategier? Dessa och
andra liknande frågor kring den tekniska utvecklingen och
förändringar i skolsystemen har legat till grund för
gemensamma efterforskningar och diskussioner mellan
53 europeiska experter. Arbetet har resulterat i den
första Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition,
skriven tillsammans med Europeiska kommissionen och
New
Media
Consortium
(NMC).
Serien
med
Horizonrapporterna från NMC (NMC Horizon Report)
kartlägger vilka effekter nya tekniska lösningar har på
skolsystem i hela världen över en period om fem år. Över
12 år av efterforskningar och publikationer gör det här till
världens längsta pågående forskningsprojekt kring nya
tekniska
trender
och
hur
de
tas
upp
av
utbildningssystemet.
Experterna är överens om två av de nästkommande stora
trenderna: omprövningen av lärarens roll i och med
inverkan från informations- och kommunikationsteknik
(IKT) samt effekten av sociala medier, till exempel
Facebook och Twitter, som redan är på väg in i
klassrummen. Detta är bara två av de 18 ämnen som
analyserats i Horizonrapporten om skolan i Europa 2014.
Rapporten tar upp de viktigaste trenderna och
utmaningarna
samt
betydelsefulla
tekniska
utvecklingsområden som troligtvis kommer att påverka
primäroch
sekundärutbildningarna
i
de
28
medlemsstaterna under nästkommande fem år.
Efter halva perioden, om två till tre år, kommer större
fokus på öppna lärresurser (OER) och tillämpning av
både traditionella och virtuella inlärningsmetoder att ha
en stor inverkan på skolsystemen i Europa, enligt
experternas prognos. Även på global nivå har man sett
att de här trenderna har förmågan att stimulera till nya
modeller för undervisning och inlärning med hjälp av de
enorma resurser som finns på nätet.
Vad gäller utmaningarna som europeiska skolor står inför
anses elevernas låga digitala kompetens höra till de
enklaste. Beslutsfattare och aktörer över hela Europa har
redan börjat jobba på detta, t.ex. genom ett ramverk för
digital
kompetens
som
nyligen
antogs
av
medlemsstaternas
representanter
i
utbildningsprogrammets tematiska arbetsgrupper för IKT
och utbildning. Däremot anser experterna det vara en
större utmaning att få eleverna att aktivt delta i
utformandet av sin utbildning, och det finns ingen tydlig
strategi för detta.
I relation till de trender och utmaningar man noterade,
angav expertpanelen även vilka nya tekniska lösningar
som kan vara till nytta i arbetet med trenderna och
utmaningarna. Man förväntar sig att skolorna i allt högre
utsträckning kommer att använda molnbaserade
datortjänster och surfplattor, och att de inom det
kommande året kommer att börja använda tjänster som
Googles utbildningsapplikationer, Skype och Dropbox.
Den uppskattade tiden för att integrera spel med
utbildningsfunktioner i undervisningen är beräknad till två
eller tre år. Inom fyra till fem år förväntas
individanpassad inlärning och virtuella laboratorier eller
distanslaboratorier höra till vardagen i skolorna.
För att bättre förstå den effekt som dessa 18 ämnen
antagligen kommer att få på europeiska skolors
kärnverksamhet har man analyserat resultatet ytterligare
genom ett ramverk utvecklat av Institutet för
framtidsstudier vid gemensamma forskningscentrumet
(JRC-IPTS) för att integrera nydanande IKT-läromedel.
Ramverket gjorde det lättare att koppla analysen till
viktiga frågor kring relevans, strategier, ledarskap och
praxis som är nödvändiga för att hitta fler innovativa och
pedagogiska
arbetsmetoder
i
en
IKT-baserad
inlärningsmiljö (se diagram på sida 2). Samtliga ämnen
kan länkas till var och en av de åtta ämnesgrupper som
ingår i ramverket. Diagram 1 visar vilken grupp varje
ämne har störst inverkan på. Ramverket, framtaget för
kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur
inom projektet Up-scaling creative classrooms in Europe
(go.nmc.org/scaleccr1) utgår från att inlärningsmiljön –
oavsett var den återfinns – är ett ”levande ekosystem”
som utvecklas med tiden och i enlighet med den kontext
och kultur som den återfinns i.
______________________________________________________________________________
2
______________________________________________________________________________
Ämnesuppdelning i enlighet med Creative Classroom (CCR)
Ämnena från den europeiska Horizonrapporten i förhållande till CCR-ramverket
Kopplingar till ämnena i den europeiska Horizonrapporten
TRENDER
UTMANINGAR
TEKNIK
TR1: Sociala mediers växande
betydelse
UT1: Integration av IKT i
lärarutbildningarna
TE1: Molnbaserade datortjänster
TR2: Omprövning av lärarens roll
UT2: Elevers låga digitala kompetens
TE3: Spel och lärande i spelmiljö
TR3: Ökat fokus på öppna lärresurser
UT3: Autentisk inlärning
TE4: Mobilt lärande
TR4: Större andel delvis webbaserad
UT4: Kombination av formell och
TE5: Individanpassat lärande
utbildning
TR5: Utveckling av lärande på nätet
TR6: Datorstyrd inlärning och
bedömning
informell pedagogik
UT5: Komplexa tankesätt och
TE2: Surfplattor
TE6: Virtuella laboratorier och
distanslaboratorier
kommunikation
UT6: Elevers del i utformandet av
utbildningen
______________________________________________________________________________
3
______________________________________________________________________________
Inledning
P
å de kommande sidorna undersöks 18 ämnen
som är noga utvalda av det europeiska
Horizonprojektets expertpanel och hänger
samman med hur tekniken utnyttjas inom
utbildningar. Samtliga ämnen kommer troligtvis att
påverka planeringen av den tekniska utvecklingen och de
beslut som fattas under de kommande fem åren (2014–
2018). Sex nyckeltrender, sex tydliga utmaningar och sex
viktiga steg i teknikutvecklingen på utbildningsområdet
har ställts i direkt relation till den troliga påverkan som de
kommer att ha på europeiska skolsystem. De beskrivs på
ett kortfattat, lättfattligt och opartiskt sätt. Vart och ett
av ämnena hänger samman med ett ramverk som länkar
till viktiga frågor kring relevans, strategier, ledarskap och
praxis.
Rapportens första två delar innehåller framför allt en
analys av de trender som driver på beslut och planer om
teknologi, samt de utmaningar som kan hindra införandet
av nya tekniska lösningar. Varje del innehåller en
ingående diskussion om trendernas och utmaningarnas
inverkan på strategier, ledarskap och praxis i europeiska
skolor, med exempel och relevant litteratur.
Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition har tagits
Rapportens syfte är att hjälpa
beslutsfattare inom
utbildningsområdet och
skolledningarna att på ett strategiskt
sätt arbeta vidare med utvecklingen
inom utbildning, inlärning och
tillämpningen av kreativa
inlärningsmetoder.
fram av New Media Consortium (NMC) i samarbete med
Europeiska
kommissionens
generaldirektorat
för
utbildning och kultur, Institutet för framtidsstudier vid
gemensamma
forskningscentrumet
(JRC-IPTS),
Inhollanduniversitet, QIN AS och Cellcove Ltd. Den
internationellt erkända Horizonrapportserien (NMC
Horizon
Report)
och
de
regionala
tekniska
framtidsprognoserna från NMC (NMC Technology
Outlooks) är båda delar av NMC:s Horizonprojekt, ett
omfattande arbete som startades 2002. Projektet
identifierar och beskriver ny teknik som troligen kommer
att ha en stor inverkan på de globala utbildningssystemen
under kommande fem år.
Målet med detta stora samarbete mellan flera
organisationer är att de trender, utmaningar och tekniska
utvecklingar som beskrivs i rapporten ska fungera som
utgångspunkt för strategier, ledarskap och praxis på alla
de nivåer som påverkar europeiska skolor. Rapportens
syfte är att hjälpa beslutsfattare inom utbildningsområdet
och skolledningarna att på ett strategiskt sätt arbeta
vidare med utvecklingen inom utbildning, inlärning och
tillämpningen av kreativa inlärningsmetoder. Man har
gjort omfattande undersökningar kring varje ämne för att
se dess eventuella inverkan på primär- och
sekundärutbildningarna i EU:s 28 medlemsstater.
Dessutom innehåller rapporten hänvisningar och länkar
till över 150 europeiska publikationer (rapporter, artiklar,
policydokument, blogginlägg osv.), projekt (både EUfinansierade och nationella initiativ) och olika politiska
initiativ från hela Europa.
Trenderna och utmaningarna ligger sedan till grund för
den tredje delen, som tar upp sex viktiga nyheter inom
pedagogik och utbildningsteknik. Vilket förhållningssätt
skolorna väljer – att antingen anamma eller välja bort de
nya tekniska lösningarna – beror i hög grad på den
europeiska responsen på både trenderna och
utmaningarna.
Resultatet i en global kontext
Det är intressant att notera att de europeiska experternas
val överlappar valen gjorda av de experter som arbetat
med NMC Horizon Report: 2014 K-12 Edition. Det är en
global sektorsanalys om olika sätt att anamma teknisk
utveckling inom primär- och sekundärutbildning (tabell
1). Där finns även likheter med NMC Horizon Report:
2014 Higher Education Edition, där man tittar på tekniska
lösningar vid universitet och högskolor, även här ur ett
globalt perspektiv. Dessa jämförelser lyfter fram
huvudteman som inte bara gäller i europeiska skolor,
utan har en global påverkan.
Både experterna från det globala Horizonprojektet K-12
och från det europeiska Horizonprojektet anser att
lärarnas roll kommer att förändras kraftigt under de
kommande åren, mycket till följd av nyheter inom IKT
och de pedagogiska förändringar som dessa leder till.
Många skolor i Europa omvärderar redan nu lärarens roll
______________________________________________________________________________
4
______________________________________________________________________________
och arbetar för kreativ integration av tekniska lösningar,
ökat samarbete mellan eleverna och inlärning genom
praktiskt arbete. Båda grupperna anser även att öppna
lärresurser och delvis webbaserad undervisning kan
komma att påverka skolsystemet genom nya
inlärningsmodeller
som
utnyttjar
det
enorma
informationsutbudet på nätet.
Även om experterna i det europeiska Horizonprojektet
framför allt fokuserar på skolan och frågor kring
grundutbildningen, medan expertpanelen för det globala
Horizonprojektet om högre utbildning fokuserar på
universitet och andra högskoleutbildningar utbildningar,
har de båda panelerna i vissa fall kommit fram till samma
slutsatser. Båda grupperna konstaterar sociala mediers
växande betydelse och hur detta påverkar undervisning
och inlärning. På samtliga nivåer i utbildningen hittar
plattformar i sociala medier, t.ex. Facebook och Twitter,
in i klassrummen.
Tabell 1: Topprankade trender i tre Horizonprojekt från NMC
NMC Horizon Report
2014 Global K-12 Edition
Horizon Report Europe
2014 Schools Edition
Omvärdering av lärarens roll
Övergång till lärande på djupet
Snabba trender
Sociala mediers växande betydelse
Omvärdering av lärarens roll
Större fokus på öppna lärresurser
Medelsnabba trender
Större fokus på öppna lärresurser
Integrering av kombinerade
inlärningsmetoder
Mer intuitiv teknik
Omvärdering av skolsystemet
Integrering av kombinerade
inlärningsmetoder
Långsiktiga trender
Utveckling av lärande på nätet
Ökad betydelse för datorstyrd
inlärning
I och med att lärande på nätet fortsätter att växa i både
omfång och kvalitet, har både skolor och högre
utbildningar lagt till delvis webbaserad inlärning och
andra webbaserade inslag till sina kurser. Men detta
innebär även en del problem, och även om de är
specifika för de olika utbildningsnivåerna konstaterar
båda expertpanelerna att policy och praxis behöver
uppdateras för att göra lärande på nätet så effektivt som
NMC Horizon Report
2014 Global Higher Ed Edition
Sociala mediers växande betydelse
Integrering av delvis webbaserad
undervisning
Större betydelse för datorstyrd
inlärning och bedömning
De studerandes ökande kreativa
möjligheter
Flexibel inställning till förändringar
Utveckling av lärande på nätet
möjligt. Dessutom är panelerna för projekten om högre
utbildning och den europeiska skolan överens om att
databaserad inlärning och bedömning ökar i popularitet,
med nya områden såsom analys av inlärningsbeteende
och anpassningsbar inlärning. Detta leder till möjligheter
att kartlägga studenternas vanor för att bättre anpassa
utbildningsmetoderna till deras behov.
Tabell 2: Huvudutmaningarna i tre Horizonprojekt från NMC
NMC Horizon Report
2014 Global K-12 Edition
Autentisk inlärning
Individanpassad inlärning
Komplexa tankesätt och
kommunikation
Allt större oro rörande skydd av
personuppgifter
Konkurrens från nya modeller
Utbildningars relevans i framtiden
Horizon Report Europe
2014 Schools Edition
Enkla utmaningar
Integration av IKT i
lärarutbildningarna
De studerandes låga digitala
kompetens
Svåra utmaningar
Autentisk inlärning
Kombination av formella och
informella metoder
Mycket svåra utmaningar
Komplexa tankesätt och
kommunikation
De studerandes medverkan i
utbildningens utformande
NMC Horizon Report
2014 Global Higher Ed Edition
Dålig ersättning för lärare
Dålig digital kompetens hos lärarkåren
Konkurrens från nya modeller
Utökad tillämpning av innovativ
pedagogik
Växande tillgång till utbildning
Utbildningars relevans i framtiden
______________________________________________________________________________
5
______________________________________________________________________________
Flera av utmaningarna i tabell 2 som identifierades av det
europeiska Horizonprojektets expertpanel var unika för
Europa och förankrade i en lokal kontext. Oro gällande de
studerandes kompetens på den digitala arenan framstod
här som en enkel utmaning, mycket tack vare de
åtgärder som redan genomförs av olika aktörer och
beslutsfattare runt om i Europa. Ramverket för digital
kompetens är ett bra exempel på detta. Det har tagits
fram av JRC-IPTS för kommissionens generaldirektorat
för utbildning och kultur, och godkändes nyligen av
medlemsstaternas representanter i temaarbetsgruppen
för IKT och utbildning inom utbildningsprogrammet (del
av Utbildning 2020). Flera medlemsstater använder redan
ramverket som ett mångsidigt verktyg för att identifiera,
beskriva och mäta digital kompetens. DIGCOMPrapporten2 lyfter fram dessa utmaningar och identifierar
potentiella lösningar, och vissa av dessa håller redan på
att tillämpas. En annan typiskt europeisk utmaning är
tillämpningen av både formell och informell inlärning.
Expertpanelen anser att inlärning som sker i hemmet eller
på annan plats utanför skolan bör vara bättre integrerad
med inlärningen i klassrummet.
Den europeiska expertpanelen ansåg dock att autentisk
inlärning, komplext tänkande och kommunikation
behöver mer tid och riktade insatser för att kunna
utvecklas än vad experterna i det globala K12Horizonprojektet ansåg. Båda dessa ämnen har egna
definitioner och kontexter i Europa jämfört med resten av
världen, vilket betyder att man bör göra specifika
analyser och hitta olika typer av projektexempel. Till
exempel i USA anser vissa av experterna i
Horizonprojektet om högre utbildningar att så kallade
makerspaces är en konkret form av autentisk inlärning –
men även om makerspaces existerar i Europa diskuterar
den europeiska gruppen framför allt andra aktiviteter,
såsom
yrkesinriktade
utbildningsprogram
och
forskningsinitiativ från medborgare.
Expertpanelerna för samtliga tre projekt delar vissa
visioner kring bruket av utbildningsteknik i skolan, vilket
går att se på flera ställen där ämnena överlappar
varandra (tabell 3). Till exempel anser man att spel och
inlärning i spelmiljö är viktiga steg som bara om ett par
års tid kommer att vara vanliga i skolan. De tre
expertpanelerna ser även potential i möjligheten att
analysera inlärningsbeteenden och erbjuda personligt
anpassad inlärning. Experterna från det globala
Horizonprojektet för högre utbildning anser dock att
denna teknik ligger närmare i tiden än vad de som
arbetat med skolan generellt tror.
Både
expertpanelerna
för
det
europeiska
Horizonprojektet och det globala K12-Horizonprojektet
tror att molnbaserade datortjänster redan står med på
skolornas agenda och kommer att bli en ännu viktigare
punkt under det kommande året. Det stora antalet
konkreta projektexempel på skolor som har använt
molnbaserade tjänster som t.ex. Google apps för
utbildningar, Skype och Dropbox, visar på en tendens att
ta hjälp av den här typen av teknik för att uppmuntra till
samarbete, digital kompetens och produktivitet
Tabell 3: Jämförelse av tekniska lösningar i tre Horizonprojekt från NMC
NMC Horizon Report
2014 Global K-12 Edition
Egna datorn med i klassrummet
Molnbaserade datortjänster
Spel och inlärning i spelmiljö
Analys av inlärningsmetoder
"Sakernas internet" (Internet of
things, IoT)
Bärbar teknik
Horizon Report Europe
2014 Schools Edition
Tid till tillämpning: upp till ett år
Molnbaserade datortjänster
Surfplattor
Tid till tillämpning: två till tre år
Spel och inlärning i spelmiljö
Mobil inlärning
Tid till tillämpning: fyra till fem år
Individanpassad inlärning
Virtuella laboratorier och
distanslaboratorier
Det europeiska Horizonprojektets expertpanel såg att de
studerande hade ett återkommande behov av bättre
tillgång till högkvalitativ laboratorieutrustning som ger
dem möjlighet att utföra experiment oavsett var de
befinner sig fysiskt och att ta del av faktisk information
NMC Horizon Report
2014 Global Higher Ed Edition
Omvända klassrum
Analys av inlärningsmetoder
3D-utskrifter
Spel och inlärning i spelmiljö
Livsloggning
Virtuella assistenter
som används av ledande vetenskapliga organisationer.
Det här ämnet visar att europeiska skolledningar
fokuserar på att regelbundet kunna erbjuda de
studerande fler autentiska inlärningstillfällen.
______________________________________________________________________________
6
______________________________________________________________________________
Dessa punkter och jämförelser placerar rapporten som
följer efter denna sammanfattning i en viktig kontext.
Rapportens tre huvuddelar lyfter var och en fram sex
teknikrelaterade ämnen. Till varje ämne ges noga utvalda
exempel och ytterligare lästips.
Metod
Inför Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition
samlade NMC 53 experter inom europeisk utbildning,
teknik och andra sektorer för att göra det tuffa
ämnesurvalet till 2014 års rapport och se till att inget
viktigt område utelämnades.
Inom den europeiska expertpanelen för Horizonprojektet
2014 fanns 22 europeiska länder representerade, liksom
även flera betydande internationella organisationer, t.ex.
Europeiska kommissionen, OECD och Unesco, samt
europeiska nätverk som European schoolnet.3 De olika
medlemmarna och deras roller finns angivna i slutet av
rapporten.
Trots
deltagarnas
mycket
blandade
bakgrunder och erfarenheter var gruppen överens om att
var och en av nyckeltrenderna som inkluderades i
rapporten kommer att påverka den strategiska
planeringen för användning av tekniska hjälpmedel i
europeiska skolor. Man var även överens om att var och
en av de svåraste utmaningarna hindrar de tekniska
framstegen i europeiska skolor, och att samtliga sex
tekniska utvecklingar som tas upp i rapporten kommer att
påverka det praktiska arbetet i europeiska primär- och
sekundärskolor under de kommande fem åren.
I slutet av 2013 och början på 2014 arbetade den
europeiska expertpanelen i flera månader med att
diskutera fram och sålla ut de ämnen som skulle tas upp i
Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition. De
exempel och lästips som finns under varje ämne visar på
praktiska modeller och ger utförligare information.
Den process man följde vid efterforskningarna och
sammanställandet av Horizon Report Europe: 2014
Schools Edition utgår från samma metod som används
vid samtliga utredningar inom ramarna för NMC:s
Horizonprojekt: inför varje utgåva går man igenom
dussintals inflytelserika trender, kritiska utmaningar och
spirande tekniska utvecklingar för att se om de eventuellt
bör tas med i årets rapport. Antalet ämnen minskas
gradvis ner och består till slut enbart av dem som
hamnar i den slutgiltiga rapporten.
Det är expertpanelens omfattande kunskaper som leder
fram till valet av ämnen till varje rapport. Panelen har
tittat på ett brett urval viktiga trender, utmaningar och
nya tekniska lösningar, lagt till sådant som de tycker
saknas på listan och sedan på nytt gått igenom vart och
ett av ämnena i detalj. På så sätt kortas listan stegvis ner
tills man har en slutgiltig lista på de viktigaste trenderna,
utmaningarna och tekniska lösningarna. Denna process
sker på nätet och registreras i Horizonprojektets wiki.
NMC:s wiki-katalog är tänkt att ge en öppen inblick i
projektarbetena som inte bara visar processens olika
stadier i realtid, utan även innehåller allt tidigare material
från samtliga rapporter sedan den första utgåvan som
publicerades 2006. Wikin för Horizon Report Europe:
2014 Schools Edition finns under europe.wiki.nmc.org.
Urvalet av de ämnen som hamnar i rapporten baseras på
en modifierad Delphiprocess, förfinad under 12 års arbete
med Horizonrapportserien från NMC. I slutet av 2013
inleddes det europeiska Horizonprojektet i vanlig ordning
med att man samlade en panel av välrenommerade
experter. Experterna för det europeiska Horizonprojektet
2014 har vitt skilda bakgrunder, discipliner och intressen,
och företräder, som redan nämnts, 22 europeiska länder.
Panelens arbete började med en systematisk genomgång
av aktuell litteratur, dvs. pressklipp, rapporter, uppsatser
och annat material rörande olika aspekter av ny teknik
från ett eller, som mest, två år tillbaka. I början av
projektet fick panelmedlemmarna ett omfattande och
genomarbetat bakgrundsmaterial, för att man skulle
kunna vara säker på att de alla delade en gemensam
kunskapsbas gällande viktiga tekniska utvecklingar från
de senaste två åren. Därefter kommenterade experterna
den information som de hade fått, noterade delar som
verkade särskilt relevanta och lade till ytterligare poster.
Samtliga ämnen som är relevanta för den pedagogiska
processen och tillämpningen av kreativa läromodeller i
europeiska skolor diskuterades utifrån Horizonprojektets
ramverk. Ett noga utvalt RSS-flöde från hundratals
publikationer relaterade till ämnet höll katalogen med
bakgrundsmaterial uppdaterad under arbetets gång.
Efter att ha gått igenom alla de senaste källorna på
djupet, gick panelen över till de frågor som ligger till
grund för allt arbete inom NMC:s Horizonprojekt.
Frågorna nedan användes som underlag för diskussioner
kring intressanta trender, betydande förändringar och
tekniska nyheter:
trender tror du kommer att ha en
1 Vilka
betydande inverkan på sättet som
europeiska skolor tar sig an undervisning,
inlärning och tillämpningen av kreativa
inlärningsmetoder, och på vilket sätt
kommer de att påverka strategier, ledarskap
och praxis?
anser du är de största utmaningarna
2 Vad
som europeiska skolor kommer att ställas
inför under de kommande fem åren gällande
______________________________________________________________________________
7
______________________________________________________________________________
undervisning, inlärning och tillämpningen av
kreativa inlärningsmetoder, och på vilket
sätt kommer de att påverka strategier,
ledarskap och praxis?
tekniska utvecklingar kommer att
3 Vilka
betyda mest för undervisning, inlärning
och
tillämpningen
av
kreativa
inlärningsmetoder i europeiska skolor under
de kommande fem åren?
det någon teknik som vi saknar?
4 Finns
Svara även på följande frågor:
>
Bland
de
etablerade
tekniska
lösningar som vissa europeiska skolor
använder i dag, vilken eller vilka anser du
att samtliga europeiska skolor borde
använda i större utsträckning för att
stötta eller förbättra undervisningen,
inlärningen och tillämpningen av kreativa
inlärningsmetoder?
>
Vilka tekniska lösningar med en
stabil användarbas bland konsumenterna,
inom underhållningsbranschen eller på
något annat område borde europeiska
skolor aktivt utnyttja?
>
Vilka andra tekniska lösningar från
valfri ekonomisk sektor tror du kommer
att utvecklas så pass att europeiska
skolor borde titta närmare på dem under
de kommande fyra till fem åren?
Efter nästan två veckors nätdiskussioner lades svaren på
frågorna in i ett särskilt röstverktyg, där varje expert
sedan kunde rangordna alternativen i ett horisontellt
schema genom ett system med flera omröstningar som
gav möjlighet att vikta valen. Samtliga panelmedlemmar
ombads även att placera varje ämne i en av tre
kategorier. För trenderna baserades kategorierna på
tillämpningshastighet,
för
utmaningarna
på
komplikationsgrad och för de tekniska lösningarna på en
uppskattning av hur snart de skulle tas i allmänt bruk. 4 I
början av processen lade man fram omkring 90 ämnen
gällande ny teknik med potential, och varje ämne
presenterades med ett urval av relevant litteratur,
nyheter, forskningsresultat och rapporter.
Från den omfattande listan av trender, utmaningar och
tekniska lösningar som ursprungligen sattes ihop, tog
man de 36 punkter som hamnade överst vid den första
rankningen – fyra per underkategori – och tittade
närmare på dessa. När panelen fick de provisoriska
resultaten, började den titta närmare på olika
konsekvenser. Trenderna och utmaningarna sattes i
relation till strategier, ledarskap och praxis, medan de
tekniska lösningarna sattes i relation till tillämpningstiden.
En hel del tid ägnades åt att arbeta igenom slutsatserna
till det format som används i NMC:s Horizonrapporter.
Detta arbete ledde fram till den sista omröstningen, och
därefter gjordes ytterligare en rankning av de
provisoriska resultaten. Ämnena som hamnade i topp vid
den sista rankningen (sex ämnen under var och en av
rapportens tre delar) är de som återfinns här i Horizon
Report Europe: 2014 Schools Edition.
______________________________________________________________________________
8
______________________________________________________________________________
Read the full report here
Interested in these topics? Learn more about
them and other Horizon Project insights by
“liking”
the
NMC
on
Facebook
at
facebook.com/newmediaconsortium and on
Twitter at twitter.com/nmcorg.
Reach the European Commission on
Facebook
at
facebook.com/EuropeanCommission and on
Twitter at twitter.com/EU_Commission.
Discover Joint Research Centre's Science Hub
at https://ec.europa.eu/jrc and follow it on
twitter @EU_ScienceHub
1
2
3
4
http://is.jrc.ec.europa.eu/pages/EAP/SCALECCR.html
http://ftp.jrc.es/EURdoc/JRC83167.pdf (PDF)
http://www.eun.org
Inom projektet definieras allmänt bruk av att 20 % av institutionerna har antagit en viss teknisk lösning inom en
tidigare angiven tidsperiod. Denna siffra är baserad på Geoffrey A Moores studier och refererar till den kritiska mängd
brukare som krävs för att en teknisk lösning ska ha möjlighet till bred spridning.
______________________________________________________________________________