Här - Lidköping

Transcription

Här - Lidköping

2015-03-11
Föreläsningens innehåll:
ELOF
1. ”En skola för alla”
Elever med Lång Ogiltig Frånvaro
2. Skolan förr och nu
Lidköping 150309
4. Framgångsfaktorer
3. Reaktioner vid brist på ”känsla av sammanhang”
5. Förklaringsmodeller för informationsutbyte
[email protected]
www.trippelkommunikation.se
6. Kartläggningens betydelse
7. Pedagogiska strategier
8. Fallbeskrivning
9. Litteraturlista och andra källor
Kenth Hedevåg - Kungälv
”There is no quick fix!”
ELOF-ärende
(Ross Greene)
Elev med Lång Ogiltig Frånvaro
(Skolverkets definition)
Skolmotstånd?
Drop-outs?
Skolvägrare?
Hemmasittare?
Skolkare?
Sjuk?
Hårt professionellt
arbete tillsammans
Se inte barnet/tonåringen som
ensam bärare av problemet!
Barn och ungdomar som inte går i skolan!!!
Nätverket:
Pojke/flicka
• 12100 elever hade återkommande ogiltig ströfrånvaro (2010)
Föräldrar
• 500 elever hade hemundervisning pga av säkerhetsskäl (2010)
Pedagoger
Förskole- eller skolkamrater
Andras föräldrar
• Till största delen elever i skolår 7-9.
Grund. • Numera ungefär lika många pojkar som flickor
skol.
• Stora brister vad det gäller kommunernas skolpliktsbevakning
• Över 1600 elever i helt frånvarande sedan minst en månad (2010)
Skolpsykolog/kurator
Skolhälsovård
BUP/NP-team
Habiliteringen
Socialtjänsten
Intresseföreningar
Fritidsföreningar
Gy.
• Under läsåret 2012/2013 fick drygt 21 000 elever sitt studiebidrag indraget
på grund av skolk (CSN)
• 10% hoppar av första året. 30% går inte ut med fullständigt betyg.
(Skolverket)
Antalet elever som inte går i skolan ökar stort!
Källa: Skolverkets
Källa: Skolverkets
Källa: CSN,
rapport nr. 309 ”Rätten rapport nr. 341
2013
till utbildning, 2007
”Skolfrånvaro och vägen tillbaka”, 2010
1
2015-03-11
Orsaker till frånvaro?
Olika typer av frånvaro:
Skolan: Brister hos individ och familj
1. Elever som ofta är hemma hela
dagar och längre
2. Elever som har ströfrånvaro
3. Elever som är i skolan men inte på
lektionerna
Föräldrar: Brister i organisation, stöd och pedagogik
Bristande respekt och bemötande
Kränkande behandling
Vuxenrelationer
Sociala problem
4. Elever som är tillsammans med
andra utanför skolan på skoltid
Stökig skolmiljö
Kamratrelationer
Problem i hemmet
Bristande stöd i skolan
Avstängning pga risk för våld
Funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD/Aspergers syndrom
Fungerande skolgång = Starkaste skyddsfaktorn
(Socialstyrelsen 2010)
Bristande motivation
Relationsstress
Känsla av meningslöshet
Känsla av otillräcklighet
Kunskapsstress
Temagruppen Unga i arbetslivet. Tio orsaker till
avhopp (2013)
Hur många är antingen etablerade på arbetsmarknaden eller
studerar efter 5 år?
379 unga berättar. Skälen till avhopp från
gymnasieskolan i fallande ordning:
• 75 % av de med slutbetyg med högskolebehörighet
1.
2.
3.
4.
5.
Mobbning, socialt utanförskap
Brist på pedagogiskt stöd i skolan
Vuxna som inte bryr sig
Dåligt bemötande i skolan
Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en
långvarig frånvaro
Speciellt utsatta grupper:
• Alla ungdomar som saknar: Begriplighet –
Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky)
• Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som
t.ex. ADHD och Aspergers syndrom
• Ungdomar som har delar av funktionshindren men
som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos
• Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen
• Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan
(30% av ungdomar i 16-årsåldern uppvisar starka
symtom på stress och 8% på utmattning, Karin
Schraml 2013)
• 28 % av de som hoppade av gymnasiet
• Utanförskapets pris = 10-15 miljoner kronor
Lundmark, Nilsson och Wadeskog. Teknikstöd i skolan -En
socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och
arbetsmarknaden (2013)
Enligt Autism- och Aspergerförbundets
medlemsenkäter är ca 4 500 elever med AST
frånvarande från skolan. De vanligaste skälen
uppges vara låg autismkompetens hos personalen
och bristande stödinsatser.
Cirka 50% av alla elever med diagnos inom
autismspektrat når inte målen i skolår 9.
(Skolinspektionen 2012)
Diagnoskriterierna inom autismspektrat:
• Kommunikation
• Samspel
• Föreställningsförmåga
(Jämf. Läroplanens nya krav)
2
2015-03-11
Skolan förr och nu
•
•
•
•
•
Mängden information ökar stort
Vi får allt kortare processtid
Mycket information sker verbalt
Kraven på hur vi bearbetar information ökar
Kraven på hur vi reagerar på information ökar
”The Big Five”
De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för
att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11.
(Göran Svanelid i ”Pedagogiska Magasinet” 2011-11-08)
Kommunikativ
förmåga
Analysförmåga
Metakognitiv
förmåga
Mer info
Snabbare info
Mer verbal info
Ska bearbetas
Förmåga att
hantera information
Svar önskas
Begreppslig
förmåga
”Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever” 15% enligt författarna
Många barn kan aldrig klara dagens kunskapskrav.
En växande grupp riskerar att inte klara den alltför
högt lagda ribban, skriver fem läkare och psykologer.
Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården
och elevhälsan till sjukvården för utredning då de inte
uppnår skolans kunskapskrav. Man kan på goda grunder
fråga sig vilken kognitiv/teoretisk förmåga som i dag krävs
för att klara grundskolans kunskapskrav.
Dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att
självständigt planera sin kunskapsinhämtning, på att
analysera och reflektera; det vill säga på de
kognitiva/exekutiva funktionerna.
Beteenden är symtom på att något inte är bra.
Vi behöver ibland agera vid symtom men de
framgångsrika insatserna görs på orsaksnivå.
Beteendet
Orsakerna
2014-08-10 i DN Debatt Saxat från artikel av: Elisabeth Fernell, Magnus
Landgren, Leif Svensson, Ida Lindblad och Christopher Gillberg
Exempel på starka reaktioner som en konsekvens
av att befinna sig i ett ”obegripligt sammanhang”:
Går ej i skolan
Vägra undervisning
Utmattningssyndrom
Kompensationsbeteenden
Depression
Sovstörning
Verbalt utagerande
Ätstörning
Fysiskt utagerande
Passiv/dagdrömmeri
Sökande efter ett ”mer begripligt sammanhang”
Låg självvärdering
Självskadande beteende
Droger/alkohol/spelmissbruk
Låg Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet
Tänkbara orsaker:
Stress – obalans mellan krav och förmåga
Relationsstress i familj och med kamrater
Bristande kontroll och förutsägbarhet i vardagen
Obegripliga sammanhang
Brist på meningsfullhet
Kommunikationsförmågan brister
Frustrationskänslighet
Upplevda orättvisor, oförrätter och kränkningar
Perceptionsupplevelser
Bristande impulskontroll
Svårt att se orsak och verkan
Svårt att skifta mental föreställning/tankespår
Svårt att förstå osynliga samspelsregler
Möter vi dessa barn och ungdomar?
3
2015-03-11
Utmattningssyndrom hos vuxna:
Christina Maslach, Professor, Berkley University, Kalifornien.
Obalans eller underskott på dessa områden kan leda till "job
burnout":
1. Arbetsbelastning
2. Känslan av att ha kontroll
Framgångsfaktorer i arbetet
med barn och ungdomar i
skolan
3. Återkoppling, uppmärksamhet och erkännande
4. Social omgivning. Hur är kollegerna, chefen och klienterna?
Olösta konflikter?
5. Rättvisa och respekt
6. Meningsfulla arbetsuppgifter
Omvänt kan balans inom vart och ett av områdena förebygga
ohälsa.
Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet:
www.mf.gu.se
Framgångsfaktorer i arbetet med
barn/ungdomar som inte går till skolan:
1. Tidiga insatser
Personalens relation till eleven viktigaste faktorn!
• Personalens förhållningssätt och förhållningsstrategi är
avgörande för relationen till eleven
• Förhållningsstrategier bygger på allmän- och individkompetens
2. Insatser i ett tidigt skede
• Bra personal växlar förhållningsstrategi (metod) utifrån
gruppens och elevens behov. Metodkunskap krävs!
3. Samarbete mellan hem och skola
4. Hög delaktighet
5. Tolerans och förståelse i kamratgruppen
• Pedagogiska strategier för att underlätta informationsutbytet på
gruppnivå och individnivå. Informationsutbyteskompetens”.
6. Väl fungerande elevhälsoteam. Medicin/psykologi/pedagogik.
• Individuella insatser baserade på bra kartläggningar
7. Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP,
habilitering, polis, m.fl.
• Stöd och hjälpmedel för att underlätta informationsutbytet på
individnivå. Syfte: Att effektivt ge-bearbeta -få information.
8. Effektiva rutiner för registrering av frånvaro / ELOF-plan
• Tydliggör syfte, mål och mening med skolarbetet. Öka
begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten.
Sammanhangsmarkera!
9. Insatser baserade på elevens unika situation och inte på
generella antaganden
10.Goda vuxenrelationer med bra förhållningsstrategier
Vårt fel? Plan?
Gymnasiet?
Målen?
Jobb? Uppfostran? Byte?
Kamrater? Framtid?
Vägrar?
Konflikter?
Går ej till skolan!!!
Föräldraoro
Hög orosfaktor kan ge:
- Ilska eller uppgivenhet
- Samarbetssvårigheter
- Detaljfokusering
- Fokus på annat
• Positiva förväntningar och involveringspedagogik
Kenth Hedevåg – Kungälv
- Inställda möten
Reducera
orosfaktorn!
• Nåbara mål utifrån aktuell kunskapsnivå
Att tänka på vid föräldrasamtal:
Ge bra förförståelse om innehållet i samtalet
Tänk på val av plats för samtal
Tänk på antalet personal - föräldrar
Balansera styrkor och svårigheter
Ge beskrivningar av beteende/förmågor
Sätt alltid barnets svårighet i ett sammanhang
Bekräftelse: ”Har jag fattat det rätt att…”
Olika beskrivningar – koppla till olika miljöer
(hem – förskola)
Ge erbjudande
Prioritera föräldrarnas önskade
kommunikationsform vid fortsatta kontakter
Tacka för samtalet
4
2015-03-11
Delaktighet:
• Eleverna ska efter förmåga vara delaktiga i och kunna
påverka sin vardag i skolan.
• Kunna delge sina åsikter och tankar som en del av
kartläggningen. (Skollagen 1 kap. 10§)
• Efter förmåga vara med och sätta lämpliga mål
• Vara delaktig i de insatser som ska göras
• Utvärdera och följa upp mål och insatser
• Möten som hålls tillsammans med barn/ungdomar ska
alltid helt vara på deras villkor.
• Hög delaktighet kan också uppnås med uppdelade möten
där vuxna för med sig barnets/ungdomens åsikter.
OBS!
Förklaringsmodeller till
funktioner och förmågor
som elever behöver för att
nå målen
Att vara närvarande på obegripliga vuxenmöten är
inte att förväxla med delaktighet utan liknar mer ett
”gisslantagande”.
Hjärnans sätt att hantera informationsflödet
Vi möter barn/ungdomar som har ett
annorlunda sätt att ta emot, processa och
reagera på information.
OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell!
Information
Högre
informationstryck
Prioritera
Värdera
Tolka
Större krav på
bearbetning
Vi måste göra på ett annat sätt!
•
•
•
•
•
Skapa
sammanhang
Sekreteraren (förmedveten nivå)
Bibliotekarien (förmedveten nivå)
Chefen (medveten nivå)
Motorik
Perception
Reglera
Generalisera
Fatta beslut
Agera
Luria/Edby/Hedevåg
Sekreteraren:
• Uppmärksamhet
• Prioritering
• Organisera/planera
• Aktivitets/
vakenhetsreglering
• Känsloreglering
• Impulsreglering
• Övr. regleringar
• Arbetsminne
• Startenergi
• Tidsuppfattning
• Processtid
Hos de flesta av oss jobbar
”Sekreteraren” automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva
medvetandet. I stress så fungerar
alla dessa funktioner mycket sämre.
Om ”Sekreteraren” inte klarar av sina funktioner så kan ”Chefen” med det aktiva medvetandet gå in och
kompensera under en tid men det
kostar mycket energi och är inte
hållbart över tid. Vid ADHD så är
många ”Sekreterarfunktioner” kraftigt nedsatta men man kan också
ha stora svårigheter med dessa
funktioner utan att det är aktuellt
med en diagnos.
Svårigheter med ”Sekreterarfunktioner”
Konsekvenser i skolan?
Brister i uthållighet och fokus
Aktivitetsgrad skiftar (låg/hög)
Tappar tråden, byter fokus
Svårt med organisation och planering
Processtid (kort/lång) för att bearbeta
information
Svårt att värdera och prioritera intryck
Svårt att bortse från ovidkommande intryck
Känsloreglering
Impulskontroll
5
2015-03-11
Sekreterarnivån – Förslag till generella insatser
• Stöd med att organisera och planera arbetet: Uppgifter,
läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar,
lösa papper ,datorns organisation mm.
• En tydlig övergripande planering över veckans innehåll.
• En bra överblick över dagens innehåll: Var? När? Med vem?
Vad? Hur länge? Sedan? Varför?
• En planering i form av en checklista som gäller för varje
arbetsuppgift. Kombineras med muntlig information. Ska ge
svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan?
• Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör
tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer prata mindre!
Bibliotekarien:
• Föreställningsförmåga
• Kommunikation-ut
• Kommunikation-in
• Generalisering
• Helheter-sammanhang
• Tolkning och analys
• Skapa inre rubriker
• Socialt samspel
• Ge möjlighet att få utlopp för sitt stora rörelsebehov. Ge
rörelseuppgifter, stå upp och jobba, pyssla/rita vid
genomgångar mm.
”Bibliotekarien” gör för de flesta av oss också sitt jobb
automatiskt utan det aktiva
medvetandets hjälp. Här finns ett
stort referensbibliotek med
tidigare erfarenheter och detaljer
sammanfogade till större
helheter. Med denna grund kan vi
sedan bilda inre föreställningar
och utifrån den information vi får
kommunicera och samspela på
bästa sätt. Om ”Chefen” aktivt måste lista ut och dra medvetna
slutsatser så går det åt mycket
energi på bekostnad av annat.
Diagnoser inom autismspektrat
innebär att dessa funktioner är
kraftigt nedsatta.
Svårigheter med ”Bibliotekariefunktioner”
Använd visuellt stöd!
Svårt att föreställa sig vad som menas och vad
andra tycker, känner och tänker
Se med tanken
Svårigheter att koppla information till ett visst
sammanhang
Se med ögat
?
Svårt att processa information som man inte sett
eller varit med om själv
Svårt att lista ut information som inte klart framgår
Svårigheter att generalisera, reflektera, värdera
Tolkar ord och uttryck mer bokstavligt
Svårt med öppna frågor
Svårt att tolka kroppsspråk
Svårt att uppfatta bakomliggande intentioner
Stora konsekvenser för kommunikation och samspel
Bibliotekarienivån – Förslag till generella insatser
• Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer,
förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av
text/skisser/bilder/scheman.
• Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang.
Använd bilder, skisser, tankekartor mm. Både vad det gäller
sociala sammanhang och skolkunskaper.
• Stöd vid fri skrivning. Hjälp av tankekartor, frågor, rubriker,
mallar, bilder mm.
• Visualisera olika valsituationer och begränsa antal alternativ
• Använd visuellt stöd för att få reda på hur han/hon tänker
och vill. För att kunna göra utvärderingar och anpassningar
på bästa sätt. Se exempel ”Visuellt stöd – få information”.
• Visuellt stöd vid muntligt återberättande och redovisningar.
Använd skriven text, bilder mm.
Chefen:
•
•
•
•
•
•
•
IQ
Aktivt tänkande
Självkänsla
Driven av succe’
Nyinlärning
”Chefsform”
Kränkbarhet
När ”Chefen” jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta
”Chefens” funktioner. En utmattad och överansträngd ”Chef” kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya
saker och aktivt processa information
samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska
dessutom ”Chefen” kompensera för bristande funktioner på ”Sekreterarnivå” och ”Bibliotekarienivå” så är risken stor för överbelastning. Den största
utmaningen är oftast att få en ”Chef” att tro på sin egen förmåga och skapa
inlärningssituationer som inte innebär
upprepade misslyckanden speciellt inte i
relation till andra.
6
2015-03-11
Slutsatser:
1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som
kommer från ”Sekreteraren” och ”Bibliotekarien”.
2. ”Chefen” jobbar hårt vid all nyinlärning
3. För många med barn/ungdomar måste ”Chefen” kompensera för bristande sekreterar- och
bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för
en stressad och utbränd chef.
4. Det går åt mycket energi när ”Chefen” måste göra sekreterarens och bibliotekariens jobb. Detta gör att
det fungerar ibland. Man kan prata om en
varierande ”Chefsform” istället för dagsform
Svårigheter med ”Chefsfunktioner”
Chefen blir lätt uttröttad i nya situationer
Varierande ”Chefsform” påverkar kvalitén
Större risk för stressreaktioner
Känslighet för upplevda tillrättavisningar
Känslighet för upplevda kränkningar
Påverkas av tidigare misslyckanden
Svårt att se ”egenvinsten” Förstår inte om det är på en för avancerad nivå
5. Chefen vill vinna och undviker helst ”förlorararenor”
”Stressburken”
En konkret förklaringsmodell för att lättare se
sambandet mellan stress och reaktioner
Vi har alla en ”burk” men en del av oss har mer saker i den från början
Tics
Som en grund för en ”energiinventering” där man
identifierar vad som fyller på och vad
som
minskar innehållet i ”burken”
Kränkningar
Höga ljud
Kontroll
Strategier för vad man kan göra när ”burken” håller på att explodera?
Tvång
Sömn
”Stressburken”
Motorik och perception
• Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning.
Grovmotorik
• Har en mycket lättkränkt ”Chef” och har svårt att glömma upplevda oförrätter. Hjälp till att reda ut dessa och skapa en
OK-situation så snabbt som möjligt. Kolla efteråt så han att det
är avklarat.
Öga-handkoordination
Finmotorik
Balans (vestibulära sinnet)
Visuell perception (synintryck)
• Få göra mer av det man är bra på. Teknik, motorik, rita mm.
Auditiv perception (ljudintryck)
• Information. Ge gemensamma förklaringsmodeller som kan öka
förståelsen hos sig själv och hos andra.
Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception)
• ”Avbryt i succe’!” Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ olika krav på beroende på ”Chefsformen”. Kenth Hedevåg - Kungälv
Ventil
Samspel
Krav
Mat
• Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energiinventering och balansera skoldagen.
Tjat
Stress
Tillsägelser
Lättare för omgivningen att förstå och förhålla
sig till en reaktion
Chefsnivån – Förslag till insatser
Oro
Konflikter
En modell som kan vara ett stöd för reflektion
• Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och
händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra.
Betona även positiva tendenser.
- person
Taktil perception (yttre känseln) (konsistenskänsla i munnen)
Smak och luktsinnet
7
2015-03-11
Svårigheter med funktioner inom
motorik och perception
Motorik - Perception – Förslag till generella insatser
• Ge färdiga anteckningar/planeringar och få skrivhjälp vid
prov och redovisningar där annan kunskap än skrivförmågan
ska mätas. Extra tid och möjlighet till muntliga
redovisningar.
Störs av ovidkommande ljud och ljus
• Gör en plus- och minuslista över idrottsaktiviteter och se
sedan över möjligheterna till alternativa möjligheter.
Motorisk orolig
• Alternativ kost till skollunch. Kartlägg vilka OK-maträtter.
Svårt att rita och att skriva
• Bullerskydd eller musik under eget arbete.
Svårt att förstå skalor, tabeller mm.
Besvär av lukter som t.ex. parfym och rök
Svårt med att automatisera. T.ex. gå och prata
Behöver sitta utan risk för beröringar
Svårt med aktiviteter i ämnet ”Idrott och hälsa” samt under friluftsdagar
• Information till undervisande lärare om svårigheten att
”kopiera av”. Stöd i matte, slöjd, bild, svenska mm.
• Klassrumsplacering längst bak eller vid vägg. Taktil
överkänslighet.
• Extra motorikträning individuellt eller i liten grupp.
”Utan spaning ingen aning!”
Kartläggningens betydelse
”Utan spaning ingen aning!”
Kartläggningen är mycket viktig!
Den hjälper oss att:
Individualisera insatserna. Inte generalisera.
Sätta konkreta mål och delmål
Skapa strategier och välja metoder
Balansera anpassning och utveckling
Öka delaktigheten hos elev och föräldrar
”Problem”
+
=
Förklaring
Insats
Utgå från starka sidor och intressen
Ref. ”Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” (Skolverket 2014)
Två former av stöd:
1. Extra anpassningar:
Stöd inom ramen för den
ordinarie undervisningen.
Kräver ej åtgärdsprogram!
2. Särskilt stöd:
Stöd av större omfattning
och varaktighet. Beslutas av
rektor.
Åtgärdsprogram ska skrivas!
I skola kan de kompensatoriska och utvecklande insatserna
ges som antingen:
• Extra anpassningar:
Stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen.
T.ex. visuellt stöd, starthjälp, anpassade läromedel
Kräver ej åtgärdsprogram!
• Särskilt stöd:
Stöd av större omfattning och varaktighet.
T.ex längre specialpedagogiska insatser, särskild
undervisningsgrupp, extra vuxenstöd, anpassad
studiegång
Beslutas av rektor. Åtgärdsprogram ska skrivas!
K3-utbildning Nåkkve Balldin & Kenth Hedevåg
8
2015-03-11
K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning
K3-modellen:
Kartläggning:
Information från personal
Föräldrainformation
Information från barn/elev
Övrig information
Ur tidningen ”Ögonblick” nr 1 2013
Individuell profil:
En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både
styrkor och svårigheter
Åtgärdsprogram:
Här beskrivs de mål som
bestämts och de insatser som
ska göras samt vem som
ansvarar för dessa.
”GPS” i skolarbetet
K3-utbildning 19-20/3 2015 i Göteborg
Pedagogiska strategier –
Skolverkets skrifter om stöd i skolan
Insatser och hjälpmedel
Som professionell
så får du gärna
bli kär – men
helst inte i dina
hjälpmedel
Insatserna handlar i första hand om att skapa förhållanden som
hjälper eleven att fungera optimalt utifrån sina förutsättningar.
(Vägledning för Elevhälsan 2014, Skolverket/Socialstyrelsen)
K3-utbildning Nåkkve Balldin & Kenth Hedevåg
Undvik Tjat!!!
Om du har sagt till ett barn
tusentals gånger och det
fortfarande inte förstår. Då är
det inte barnet som har svårt
att lära. (Walter Barbee)
Integrering – Inkludering - Exkludering
Integrering =
Att fysiskt befinna sig i ett
standardsammanhang
Inkludering =
Att ha en hög känsla
av sammanhang
Exkludering =
Att ha en låg känsla av
sammanhang
KASAM = Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet
9
2015-03-11
”Vägledning för elevhälsan”
(Socialstyrelsen och Skolverket 2014)
En och samma skola för alla?
Flexibla undervisningsmiljöer
Var?
•
I klassrummet
Hur?
•
I klassrum med extra vuxenstöd
När?
•
I klassrummet med anpassningar
•
I liten undervisningsgrupp
•
Individuellt med personal
•
Enskilt arbete
•
I liten undervisningsgrupp med
elever från klassen = ”Omvänd inkludering”
•
Annan plats?
Innehåll?
Med vem?
”Många normalbegåvade med AST klarar att gå i en vanlig
klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få
undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora
svårigheter att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper
under hela sin skoltid.”
Visuellt stöd för att:
Öppna frågor ställer höga krav på
att man ska se med tanken
• Ge information
• Bearbeta information
• Få information (samtal)
• Kan ni berätta hur en vanlig skoldag ser ut?
Ska det behövas?
• Hur är det här i skolan?
• Vad säger lärarna att ni ska göra?
• Det finns ngt som heter kursplaner. Tanken är
att ni ska lära er samma sak här som i övriga
landet. Hur förmedlar lärarna detta till er?
• Är ni justa mot varandra?
• De vuxna, hur är de mot er?
Exempel på elevfrågor från Skolinspektionen
Visuellt stöd!
För att ge info
Förslag till insatser - social coach/mentor:
Hur kan man tänka?
För mig är
bågskyttet
viktigast
Om aktiviteten är
viktigast så väljer
man bågskytte
För mig är det
viktigaste att
vara med de
andra
Val till friluftsdagen:
Vi ska till
Simbadet!
Om det är viktigast att
vara med de andra så
väljer man simbadet
10
2015-03-11
Visuellt stöd!
För att bearbeta info
•
•
•
•
•
•
•
Nationellt prov i historia skolår 6, 2012/13
Att undersöka levnadsvillkor i olika tider
Föreställ dig att du är 12 år gammal och lever under äldre
stenåldern, det vill säga för ca 7000 år sedan. Du ska precis
börja äta det vi idag skulle kalla middag, dagens huvudmåltid.
Berätta om maten och hur matsituationen ser ut.
Tolka
Värdera
Reflektera
Analysera
Sätta den i ett sammanhang
Dra slutsatser
Rimlighetsanalys
Nationellt prov i historia skolår 6, 2012/13
Att undersöka levnadsvillkor i olika tider
Föreställ dig att du är 12 år gammal och lever under äldre
stenåldern, det vill säga för ca 7000 år sedan. Du ska precis
börja äta det vi idag skulle kalla middag, dagens huvudmåltid.
Berätta om maten och hur matsituationen ser ut.
Om du vill kan du använda frågorna i rutan.
• Vad ska du äta för något?
• Hur är det tillagat?
• Varifrån kommer maten?
• Vem eller vilka har skaffat maten?
• Hur gick det till när maten skaffades fram?
• Vem eller vilka har tillagat maten?
Ex. på visuellt stöd för reflektion och värdering:
Placera följande påståenden under
+ om du tycker att det inneburit något positivt
- om du tycker att det inneburit något negativt
+
Vi åkte fast
Vi fick 6 liter sprit
Mamma och pappa
blev sura
Spännande
Andra blev imponerade
Gå till soc. och pissa
Som att vara
med på film
Ungdomstjänst
Böter
• Hur ser det ut där ni ska äta?
Körkortstillstånd!!!
• Vilka sitter och ska äta tillsammans?
Visuellt stöd!
För att få info
Samtal med barn/ungdomar/vuxna
Många av de barn/ungdomar/vuxna vi samtalar med
har bristande förmåga till samspel, kommunikation
och att skapa inre föreställningar och/eller
svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och
fokus i samtalet
Vi måste anpassa vårt sätt att prata för att skapa
förutsättningar för ett bra samtalsklimat
Hur gör vi detta?
11
2015-03-11
Sammanhangsmarkera!
Skrivsamtal
Samtal med barn/ungdomar/vuxna där målet är
att få information:
Under tiden man samtalar skriver den som leder
samtalet en sammanfattning av det som sägs så att
båda kan läsa texten på bildskärmen. Man sätter en
rubrik om det man vill samtala om och det
viktigaste skrivs ned under tiden. Om man inte är
nöjd med innehållet är det lätt att gå tillbaks och
ändra under samtalets gång. Den som leder
samtalet kan ställa frågor, skapa en överblick,
sammanfatta, förklara hur andra tänker och på
detta sätt skapa ett bra underlag för olika
handlingsmöjligheter.
Varför ska vi ha ett samtal? Betona egenvinsten!
Vem håller i samtalet?
Var ska samtalet ske?
Hur länge kommer samtalet att vara?
Vilken samtalsform ska användas?
Vilka stöd/hjälpmedel ska användas?
Ex. ”Skrivsamtal”:
Rubrik: Blodprovshelvetet!!!
Problemet är att hon säger att man ska sticka längre upp på fingret där det finns fler
blodkärl. R. tycker att det känns mindre om man sticker långt ned på fingret, men då
får man sticka flera gånger eftersom det kommer mindre blod då.
Energiinventering
Hon sticker plötsligt utan att R. är beredd!!!
Kenth undrar hur R. vill ha det?
R. Vill byta medicin för han är trött på blodprover.
Kenth frågar R. vad vi kan göra åt detta problem just nu innan beslut om mediciner
kommer? R. vet inte!
Kenth vill försöka få personalen på vårdcentralen att respektera R:s önskemål.
Kenth föreslår att vi gör ett litet kort som beskriver hur R. vill ha det när han måste
ta blodprov.
R. tycker att det är viktigare att få svar på följande frågor:
Till doktor Karin:
1.
Finns det annan bra medicin där man inte behöver ta blodprover?
2.
Om jag måste ha kvar dessa medicinerna, hur ofta ska jag ta blodprover i
framtiden?
Till vårdcentralen:
1.
Jag tycker att det gör väldigt ont att ta blodprovet högt upp på fingret. Finns det
andra alternativ?
2.
Kan jag få ta blodprovet själv?
Nyckelord
Jag kör en fin bil. Jag måste fylla på lika mycket bensin som
jag gör slut på annars får jag bensinstopp = ”Soppatorsk”
_
Vi gör en ”energiinventering” där vi tar reda på när jag gör av med bensin och när jag fyller på. Skala ±10 liter.
+
Se på TV +3L
När jag blir arg -6L
Genomgångar -8L
Rast -3L
Illusterad vetenskap +5L
Spela dator en timme +6L
Skriva -9L
Inte förstå hur man ska göra -4L
Schack +5L
Ursprungsidé från Nåkkve Balldin
”Energiinventering”
Lyssna på musik +4L
Många av de ungdomar vi möter kompenserar
svårigheter med kognitiva funktioner (chefen
kompenserar för brister hos sekreterare och
bibliotekarie).
Detta tar mycket energi och gör att man blir extra
sårbar i negativ stress.
För dessa ungdomar kan det vara viktigt att göra en
kartläggning av vad som tar – respektive ger energi.
Vuxenrelation +++
Begriplighet-Hanterbarhet-Meningsfullhet
Förhållningsstrategier
Samverkan och delaktighet
Visuellt stöd för att bearbeta info
Problem + Förklaring = Insats
Matsalen -5L
Aktiviteter – Miljöer - Personer
Hur ska vi skapa en bra balans?
12
2015-03-11
Checklista:
Alla elever har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3§)
Har personalen tillräcklig kompetens?
Kan man omsätta kunskaperna till pedagogik?
Finns det en stabil vuxenrelation i skolan?
Har vi gjort en bra kartläggning? Alla nivåer?
Har vi ett bra föräldrasamarbete?
Är barnet/tonåringen delaktig?
Finns det ett effektivt åtgärdsprogram (GPS)?
Är vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull?
Du gör skillnad!
Har vi ett bra samarbete i nätverket?
Fungerar övergångarna väl?
Har vi en väl fungerande frånvarorapportering?
Litteraturförslag:
Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006),
Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009)
Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990)
Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005)
Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013)
Torkel Klingberg: ”Den översvämmade hjärnan” (2007), Den lärande hjärnan (2011)
Clay A. Johnson: ”The Information Diet” (2012)
Göran Svanelid: ”Lägg krutet på ”The Big Five” (artikel i Ped.mag.)
Kenth Hedevåg: Artiklar www.trippelkommunikation.se
Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011
Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i
skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och
Aspergers syndrom (rapport 334)
Skolinspektionen: ”Inte enligt mallen” Skolinspektionens rapport 2012:11
ELOF-arbetsplan: Sök: Stenungsund ELOF-plan
Jesper Juul: ”Relationskompetens” (2003)
Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: www.mf.gu.se
Aktuella länkar:
• GR Dropouts: http://www.grdropouts.se/
• ”Skolk ur elevernas och skolans perspektiv Doktorsavhandling av Anne-Sofie Strand
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20970
• ”10 orsaker till avhopp”: Rapport från
Ungdomsstyrelsen
www.temaunga.se/sites/default/files/tioorsaker.pdf
13

Här - Lidköping

Transcription

Similar documents

Välkomna till Lilla Adolf Fredriks stora Julbasar 2013 Lördagen den

Byggebonytt 3 2012

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem

Carl-David cyklar från Göteborg till Sydafrika

Bohus Elfsborghs Caroliner, Göteborg, Schweden

HÄR - Lincona Byggkonsult AB

Specialpedagogik 1 100 poäng