Kommentarer till SSG-kontraktet

Promemoria
Affärsjuridik
Kommentarer till SSG-kontraktet
– 2008 års Europautgåva
SSG-kontraktet är ett av skogsindustrin utarbetat kontraktspaket avsett att nyttjas
vid inköp av anläggningar. Utgivare är formellt Standard Solutions Group AB i
Sundsvall. SSG-kontraktet används numera även utanför Sverige och ges ut på
svenska, engelska, tyska och finska. Det har också fått viss spridning utanför
skogsindustrin.
Kontraktspaketet är konstruerat som ett kontrakt inklusive 22 kontraktsbilagor
varav sex är blanka för att ge parterna möjlighet att själva bestämma innehållet.
De juridiska villkoren återfinns i kontraktsbilaga 1 ”Allmänna kontraktsvillkor”.
Det finns för övrigt även en förenklad version av kontraktspaketet bestående av
en beställningsskrivelse samt allmänna villkor med beteckningen ALLM. BEST
90-12. Dessa är avsedda för mindre upphandlingar av anläggningar samt för
rena produktköp. ALLM. BEST 90-12 behandlas inte ytterligare nedan, men en
hel del av synpunkterna avseende SSG-kontraktet är relevanta även för dem.
Eftersom leverantörssidan haft mycket begränsade möjligheter att påverka
utformningen av de Allmänna kontraktsvillkoren (och kontraktspaketet i övrigt)
tillvaratar SSG-kontraktet ensidigt beställarnas intressen. Obalansen i villkoren
märks bl.a. när det gäller leverantörens ansvar vid försening respektive fel och
återspeglar inte modern industriell kontraktspraxis vid anläggningsleveranser. De
förändringar som gjorts i 2008 års utgåva av SSG-kontraktet – särskilt vad avser
leverantörens ansvar att ersätta beställarens skada vid leveransförsening
respektive fel - har dock förbättrat balansen mellan leverantören och beställaren
jämfört med tidigare.
ABA 99 – ett av Teknikföretagen utarbetat kontraktspaket för större industriella
anläggningsleveranser – är ett bättre alternativ till SSG-bestämmelserna. Vid
framtagandet har representanter för såväl leverantörs- som beställarsidan
medverkat, varför dessa bestämmelser på ett bättre sätt balanserar parternas
intressen.
Det har dock i praktiken visat sig mycket svårt att förmå beställare inom
skogsindustrin att acceptera några andra leveransbestämmelser än de i SSGkontraktet. Leverantörer till skogsindustrin har därför vid enskilda affärer istället
försökt att införa ansvarsbegränsningar och andra ändringar i de mest kritiska
bestämmelserna i SSG-kontraktet. Detta har också i viss utsträckning lyckats. De
föreliggande kommentarerna till SSG-kontraktet, som fokuserar på de allmänna
kontraktsvillkoren, har utarbetats av den affärsjuridiska avdelningen vid
Teknikföretagen som ett hjälpmedel vid sådana förhandlingar.
KONTRAKTET
§ 3 Kontraktsbilagor
Det saknas en regel som anger vad som ska gälla om det i en och samma
avtalshandling, eller i avtalshandlingar av samma prioritet, finns motstridiga
bestämmelser. Ett förslag är att ange att den bestämmelse gäller som medför
den lägsta kostnaden för leverantören. En sådan reglering är rimlig eftersom
1(9)
Promemoria
Affärsjuridik
leverantören under alla omständigheter måste uppfylla sin skyldighet att leverera
en avtalsenlig anläggning.
§ 8 Betalning
I fjärde stycket framgår att leverantören har rätt till betalning på överenskomna
förfallodagar även om Anläggningen inte kunnat färdigställas som planerat om
orsaken till förseningen ligger på beställarens sida. Sista meningen anger dock
”Avdrag skall dock ske för av Leverantören ännu icke utförda arbeten.”
Det är knappast rimligt att beställaren ska kunna göra avdrag när han själv vållat
förseningen. Meningen bör strykas.
§ 9 Säkerheter
Eftersom de Allmänna kontraktsvillkoren inte innehåller något
äganderättsförbehåll bör leverantören se till att det istället införs här. Det är en
säkerhet för leverantören som inte kostar något för parterna. Giltigheten av ett
äganderättsförbehåll är många gånger osäker. Vid den typ av leveranser som
sker enligt SSG-kontraktet kan ett äganderättsförbehåll dock tänkas vara juridiskt
hållbart. Följande formulering kan t.ex. användas. ”Levererad del av
Anläggningen förblir – i den mån detta inte strider mot tvingande rätt –
Leverantörens egendom till dess Anläggningen blivit fullt betald.”
§ 10 Ansvar
Ansvarsregleringen avseende skada på Anläggningen fram till övertagandet har
fått en alltför kategorisk avfattning som knappast kan vara avsedd. Ett uttryckligt
undantag bör därför göras av innebörd att leverantören inte ansvarar för skada
på Anläggningen som vållats av beställaren eller någon denne svarar för.
§ 16 Förseningsvite
Veckovitet vid försenat övertagande (leveransförsening) är 1 %. Det totala vitet eventuellt skadestånd obeaktat - är begränsat till 10 %. Sammantaget medför
detta att beställaren efter drygt 10 veckor kan häva avtalet. Det motsvarar vad
som gäller enligt villkor som Teknikföretagen tagit fram.
För att inte beställaren långt efter det att affären har avslutats ska kunna framföra
krav på förseningsvite bör bestämmelsen dock kompletteras med en
preskriptionsregel t.ex. ”Beställaren förlorar sin rätt till vite om han inte framställt
skriftligt krav därom senast sex månader efter det att övertagande skulle ha
skett”.
Leverantören bör vidare vid bestämmandet av vitesbelagda tidpunkter vara
vaksam mot att han kan tvingas att betala vite flera gånger för samma försening.
Antag att både godsleveransdagen och övertagandedagen har vitesbelagts. Vid
en försening av godsleveransen kan beställaren kräva vite. Denna försening kan
i sin tur leda till att montaget inte kan påbörjas i tid och att Anläggningen inte kan
övertagas på avtalad tidpunkt. Även för denna försening kan beställaren kräva
vite.
2(9)
Promemoria
Affärsjuridik
ALLMÄNNA KONTRAKTSVILLKOR
Leverantörens åligganden
B1.1 och B1.2
Här föreskrivs att Anläggningen ska vara ändamålsenlig, att material och arbete
ska vara förstklassiga. Vidare sägs det att Anläggningen ska vara lätt åtkomlig
för rengöring, inspektion, tillståndskontroll och underhåll.
Allmänt hållna bestämningar av detta slag bör inte förekomma i
standardbestämmelser. Leverantörens åtagande avseende leveransens innehåll
bör uteslutande och uttömmande regleras i kontraktsbilagan med den tekniska
specifikationen. Annars skapas oklarhet om leveransens innehåll; en oklarhet
som närmast drabbar leverantören. De ovannämnda kraven bör därför utgå ur
bestämmelserna.
B1.4
Leverantören ska namnge alla föreslagna underleverantörer och ge beställaren
möjlighet att under en rimlig tidsperiod utvärdera varje underleverantör. En
underleverantör som inte godkänns av beställaren får inte anlitas av
leverantören.
Bestämmelsen kan verka oskyldig, men kan ställa till med problem för
leverantören. Frågan om underleverantörer bör vara avklarad på offertstadiet. Att
efter avtalets ingående avvisa en underleverantör kan medföra att såväl
kontraktstiden som ersättningen behöver justeras. Som regeln är utformad är det
upp till beställarens godtycke när en underleverantör avvisas. Beställaren bör i
vart fall ha skälig anledning till att inte godkänna en underleverantör.
Bestämmelsen bör, som nämnts, även kompletteras med en rätt för leverantören
att förlänga kontraktstiden med den tid som skäligen kan beräknas åtgå för att
anlita annan underleverantör. Leverantören ska också ha rätt till ersättning för de
merkostnader han drabbas av till följd av beställarens avvisande av
underleverantör.
B1.5
Leverantören är skyldig att tillhandahålla erforderliga väsentliga reservdelar i tio
år från Övertagandedagen. För datateknisk utrustning är leverantören skyldig att
under samma tid tillhandahålla erforderliga väsentliga reservdelar,
ersättningsenhet eller reparation. Det är relativt ovanligt att man vid industriella
leveranser avtalar om så långvariga åtaganden avseende
reservdelar/reparationer. Kontraktsvillkoren medför dock inte nödvändigtvis några
ekonomiska risker för leverantören, eftersom någon prisreglering inte föreskrivs. I
avsaknad härav bestämmer leverantören själv från tid till annan priset på
reservdelar och reparationer.
3(9)
Promemoria
Affärsjuridik
Ändrad lagstiftning
E
Bestämmelsen får nog förstås som en skyldighet för leverantören att genomföra
ändringar i Anläggningen till följd av ändringar i för Anläggningen gällande
lagstiftning och normer. Skyldigheten gäller från kontraktsdagen. Det framgår
dock inte uttryckligen när den upphör. En rimlig tolkning är att skyldigheten gäller
fram till övertagandet.
Beställaren är skyldig att ersätta leverantören för merkostnader som sådana
ändringsarbeten förorsakar honom. Emellertid gäller detta endast i skälig
omfattning. Denna begränsning är inte acceptabel för leverantören som inte bör
bära någon del av risken för att ändrad lagstiftning ändrar de ekonomiska
förutsättningarna för affären. Beställaren får ju genom ändringsarbetena en
anläggning som är mer värdefull. Redan att ersättningsrätten gäller ”kostnader”
innebär i sig en begränsning eftersom detta torde innebära att leverantören inte
kan göra sitt sedvanliga vinstpålägg på ändringsarbetena.
Bestämmelsen bör kompletteras på så sätt att leverantören har rätt till skälig
tidsförlängning (rätt att skjuta fram avtalad tid för övertagande av Anläggningen)
när ändringsarbeten blir nödvändiga till följd av lagändringar.
Ändringar
F2
Första meningen är oacceptabel och bör utgå.
Det är inte självklart att beställaren vill ha en anläggning av senaste slag.
Beställarens intresse är att få en anläggning som motsvarar hans individuella
krav på ändamålsenlighet och pris m.m. En äldre konstruktion kan mycket väl
uppfylla hans krav och med hänsyn till priset vara ett rationellare val än en
modernare men dyrare anläggning. Jämför även vad som sagts ovan under B1
och B2 om lämpligheten av generella begrepp som förstklassig, ändamålsenlig
och liknande.
Beställaren har enligt andra meningen rätt till förbättringar och nyheter som
framkommer om det inte medför ökade framställnings- eller montagekostnader.
Det kan ifrågasättas om det är rimligt att beställaren utan ytterligare ersättning
ska kunna tillgodogöra sig leverantörens produktutveckling om denne under
kontraktstiden kommer på en förbättring av Anläggningen som han normalt skulle
kunna sälja till ett högre pris på marknaden.
Leveranstidsändring och force majeure
G1.2
Det finns inget skäl till att leverantören ska svara för merkostnader till följd av att
beställaren är förhindrad att ta emot godset. Även om det föreligger force
majeure på beställarens sida bör således beställaren stå för sådana
tillkommande kostnader.
4(9)
Promemoria
Affärsjuridik
Väntetidsersättning
H5
När det beroende på omständigheter på beställarens sida uppkommer väntetid
överstigande en vecka för leverantörens personal, kan beställaren befria sig från
skyldigheten att betala väntetidsersättning genom att hemförlova leverantörens
personal. Betalningsbefrielsen uppkommer redan dagen efter den dag
hemförlovningen begärts. Ett så kort varsel är knappast skäligt. En ytterligare
förutsättning för betalningsbefrielsen bör vara att leverantörens personal kan
sysselsättas med arbete för annan beställare.
Provdrift och övertagande – Besiktning och godkännande av
Anläggningen
Dessa avsnitt handlar om leverans och leveranskontroll. Bestämmelserna är
ganska komplicerade. I stora drag ser de ut så här.
Först sker uppstartning och intrimning av Anläggningen i form av ett test som
innefattar alla funktionsprover och intrimningar med media och råvaror (K2).
Därefter genomförs provdrift varvid Anläggningen idrifttages och samtliga
funktioner kontrolleras (K4.1). När störningsfri provdrift genomförts och detta
anmälts till beställaren är Anläggningen övertagen. Begreppet övertagande är av
central betydelse eftersom a) det innebär risken att för Anläggningen gått över på
beställaren (§ 10 i kontraktet), b) att frågan om eventuell leveransförsening
avgörs utifrån denna tidpunkt (§ 16 i kontraktet) och c) att garantitiden börjar löpa
(N2.2). Trots att Anläggningen är övertagen är den inte godkänd (K5.2). Till sist
kommer besiktning. Besiktningen omfattar både slutlig besiktning och
prestandaprov (L1.1). Syftet är att avgöra om Anläggningen uppfyller avtalade
garantier avseende funktion och prestanda och om den i övrigt är i avtalsenligt
skick (L1.3). Besiktningen leder fram till ett avgörande huruvida Anläggningen är
”godkänd” vilket ska framgå av besiktningsutlåtandet.
Det förefaller som om tre olika provningar ska genomföras. Detta är både dyrt
och tidskrävande. Reglerna förefaller dessutom delvis överlappande.
Besiktningen ska ju bl.a. omfatta Anläggningens funktion vilket bör ha klarats av
redan vid provdriften. Fokuseringen på frågan huruvida Anläggningen är godkänd
eller inte förefaller omotiverad. Några väsentliga konsekvenser i
kontraktshänseende inträder nämligen inte vid godkännandet. Detta har, som
ovan framgått, skett redan vid övertagandet.
Ett annat upplägg är att föredra, förslagsvis den variant som finns i ABA 99. Där
genomför leverantören i egen regi en intrimning av Anläggningen för att styrka att
Anläggningen vid provdriften kan antas utvisa avtalade driftsegenskaper. Innan
provdriften avslutats genomför beställaren en s.k. slutkontroll för att undersöka
om Anläggningen är avtalsenlig i andra avseenden än sådana som provdrift eller
prestandaprov ska utvisa. Därefter testas Anläggningens driftsegenskaper vid
provdrift. Om parterna träffat särskild överenskommelse kan i samband med
provdriften eller vid senare tillfälle ett prestandaprov genomföras. Syftet är att
5(9)
Promemoria
Affärsjuridik
utröna om Anläggningen under produktion uppfyller särskilda krav avseende
prestanda och andra egenskaper.
Provdrift och övertagande
K5.2
Det förekommer ibland att en beställare, särskilt i förseningssituationer, tar
Anläggningen i drift utan att provdrift/övertagandeprov genomförts med
tillfredsställande resultat. Vid idrifttagandet är normalt skaderiskerna större än
annars. Ett sådant förtida idrifttagande bör därför ske på beställarens risk genom
att Anläggningen därigenom anses övertagen. Punkt K5.2 bör därför
kompletteras med ett andra stycke enligt följande:
”Övertagande ska också, oberoende av vad som anges i första stycket, anses
ske om beställaren utan leverantörens skriftliga samtycke tar Anläggningen eller
del därav i drift.”
Besiktning och godkännande av Anläggningen
L2.3
Påpekandet i denna punkt att beställaren, för den händelse att Anläggningen inte
blir godkänd vid besiktning, har rätt att använda Anläggningen till under den tid
avhjälpandet sker - allt under den förutsättningen att det kan ske utan risk för
allvarliga skador - är egentligen onödigt och en smula förvillande eftersom
beställaren i detta skede redan har övertagit Anläggningen och därför står risken
för densamma.
Rättelser och förnyad besiktning
M2
Enligt denna bestämmelse ska fel avhjälpas snarast möjligt och på en för
beställaren lämplig tidpunkt. Leverantören är här utlämnad åt beställarens
godtycke. En rimligare skrivning är att det ska ske med den skyndsamhet som
omständigheterna påkallar och på en tidpunkt så att beställarens verksamhet inte
störs i onödan.
Leverantörens ansvar för garantier, fel och brist
N1.1 och N1.2
Bestämmelserna under N1.1-N1.3 är avsedda att i första hand reglera
leverantörens ansvar för vid besiktningen iakttagna avvikelser från särskilda
garantier. Emellertid är bestämmelserna enligt sin ordalydelse inte inskränkta till
detta utan kan även åberopas för alla typer av fel som visar sig under
garantitiden. Detta innebär en viss dubblering av regleringen av leverantörens
6(9)
Promemoria
Affärsjuridik
felansvar eftersom regler om leverantörens ansvar för fel som visar sig under
garantitiden finns i punkterna N2.1 – N2.7. Detta behöver dock inte medföra
några allvarliga problem eftersom ansvarsreglerna är identiska.
Enligt N1.1 inskränker sig leverantörens skyldighet inte endast till att avhjälpa fel
som visar sig i Anläggningen. Han är dessutom alltid skyldig att ersätta
beställarens direkta förlust i anledning av felet. Det normala vid industriella
leveranser är säljaren är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa fel i leveransen men
att köparen i sådant fall inte har rätt till ytterligare ersättning. Ersättningen för
direkta förluster enligt N 1.1bör således utgå.
N2.1
Denna bestämmelse rörande ansvarstiden för fel (garantitiden) slår fast att
leverantören ansvarar med de ”Beställarens driftsbetingelser som gäller för
Anläggningen”. Detta uttryck är oprecist och riskerar att utvidga leverantörens
felansvar. Leverantören bör ansvara endast för sådana driftsbetingelser som är
uttryckligen avtalade mellan parterna. Hänvisningen till beställarens
driftsbetingelser bör därför strykas.
N2.2
Regeln om förlängd garantitid på reparerade eller utbytta delar innebär att
leverantören kan vara ansvarig för sådana delar upp till fyra år från övertagandet
av Anläggningen. Leverantören är skyldig att konstruera om Anläggningen om
enskilda komponenter skulle bli föremål för ”frekventa byten” under garantitiden.
Eftersom uttrycket ”frekventa byten” är oprecist innebär bestämmelsen risker för
leverantören. Den bör därför strykas.
N2.3
Avhjälpande av fel ska ske skyndsamt. Detta krav är alltför kategoriskt eftersom
betydelsen av ett snabbt avhjälpande varierar beroende på vad för slags fel det
handlar om. Istället kan föreskrivas att felet ska avhjälpas med den skyndsamhet
som omständigheterna påkallar.
Vidare är leverantören skyldig att ersätta beställarens direkta förlust som felet
orsakat. Denna skyldighet bör utgå. Jämför vad som sagts härom ovan under
N1.1.
Härutöver får beställaren avhjälpa felet på leverantörens bekostnad om denne
inte inom skälig tid sätter Anläggningen i kontraktsenligt skick. Beställaren måste
då förfara med omdöme. Ett alternativ som är vanligt förekommande - jämför
t.ex. med NLM 10 - är att beställaren i motsvarande situation först sätter ut en
sista frist inom vilken leverantören har möjlighet att avhjälpa felet. Först därefter
kan beställaren avhjälpa felet på leverantörens bekostnad.
N2.5
I första meningen föreskrivs att fel ska reklameras skriftligen utan dröjsmål. I
andra meningen sägs sedan att om anmälan av felet inte skett inom en månad
från upptäckten har beställaren förlorat sin rätt att påtala felet. Det är inte helt
klart hur de två tidsfristerna förhåller sig varandra. Sannolikt bör bestämmelsen
tolkas så att reklamation ska ske ”utan dröjsmål” och under inga omständigheter
7(9)
Promemoria
Affärsjuridik
senare än en månad efter upptäckten. För att undgå alla tolkningssvårigheter bör
den andra meningen strykas.
Hävning
I detta avsnitt finns bestämmelser om under vilka förutsättningar beställaren får
häva avtalet vid kontraktsbrott, i första hand försening respektive fel, samt
bestämmelser om beställarens rätt till skadestånd. Bestämmelserna i SSGkontraktet rörande skadeståndsskyldighet vid hävning har leverantören anledning
att se upp med, även om bestämmelserna blivit mer balanserade i 2008 års
utgåva.
R4.1
Punkten handlar om s.k. partiell hävning. Bland annat föreskrivs det att
leverantören är skyldig att ersätta beställaren rimlig kostnad för att få den del av
Anläggningen som beställaren väljer att behålla i kontraktsenligt skick.
Beställarens rätt till ersättning vid hävning bör uttömmande regleras i R4.4 och
inte förses med oklara tillägg här. Den aktuella meningen bör därför strykas.
R2
Enligt denna punkt får beställaren häva avtalet om leverantören underlåter att
avhjälpa ett fel eller en brist inom skälig tid. En förutsättning är att felet/bristen
inte är ringa. Brukligt är att hävning endast får ske vid väsentliga fel som
leverantören inte avhjälpt, jämför t.ex. NLM 10 punkt 65. Uttrycket väsentliga fel
är inte synonymt med fel eller brist som inte är ringa. Ribban för hävning ligger
tydligt lägre i SSG-villkoren än vad som är fallet i NLM 10.
R4.4
Beställaren har vid hävning på grund av leverantörens kontraktsbrott rätt till
ersättning för alla direkta skador han lider. Ersättning för indirekt skada
förutsätter att leverantören gjort sig skyldig till grov vårdslöshet.
Med tanke på de gränsdragningsproblem som finns mellan direkta och indirekta
skador är det ändamålsenligt att ha en enhetlig reglering av samtliga förluster.
Vanligt förekommande är att istället ange att skadeståndet inte ska överstiga en
viss procentsats t.ex. 20 % av kontraktspriset med avdrag för eventuella
försenings- och prestanda vite som beställaren kan ha rätt till. Ersättning på
denna nivå är också betydligt rimligare och motsvarar bättre industriell
kontraktspraxis.
Jämfört med äldre utgåvor av SSG-bestämmelserna är dock den nu aktuella
regleringen av leverantörens skadeståndsansvar rimligare eftersom beställaren
tidigare alltid hade rätt till ersättning för indirekta förluster upp till
kontraktssumman eller det högre belopp som kunde utgå ur leverantörens
försäkring.
8(9)
Promemoria
Affärsjuridik
Kontraktsbilagor
Kontraktsbilaga 5
Listan över dokumentation som leverantören ska överlämna är mycket
omfattande. Ytterst är det beställaren som får betala. Det finns bl.a. därför
anledning att gå igenom listan och se om det är något som kan strykas.
Kontraktsbilaga 22
Under 1 Kontroll, provning anges en rad kontroller som ska utföras. Det anges
emellertid inte hur dessa kontroller ska utföras eller vilka resultat som ska
uppnås. Eftersom bilagan (checklistan) placerats längst ned i rangordningen
enligt § 3 i kontraktet får specifikationen för Anläggningen i kontraktsbilaga 2
anses tillfyllest ange kravnivån. Beställaren kan inte gärna kräva annat än
ganska enkla kontroller med stöd av en kryssmarkering i bilaga 22 med mindre
än att det tydligt föreskrivits hur kontrollen ska gå till. Erfarenhetsmässigt är det
dock så att beställare med stöd av bilaga 22 kräver kontroller vid sidan av
provdriften vilka är kostsamma att genomföra. Det är därför angeläget att
kontroller enligt kontraktsbilaga 22 specificeras beträffande vad som ska
kontrolleras, vad som ska anses vara godkänt resultat, vad som gäller vid ett
icke-godkännande etc. På så sätt kan leverantören sätta en prislapp på saken
och beställaren avstå därifrån om det blir för dyrt.
9(9)