ip-rätt tentakompendium

Tentakompendium IP­rätten Vilka länder omfattas av de olika förordningarna? B1 och B1a: Alla medlemsstater (dvs EJ andra, t.ex. ej Island, Norge, Schweiz) Rom 1­2 och B2­förordningen: alla medlemsstater utom Danmark Underhållsförordningen: alla medlemsstater utom UK och DK ArvsF: Alla medlemsstater utom UK, Irland och DK. Obs B1a art 6 ­ om svarande ej hemvist i medlemsstat → gå till nationell rätt (dvs lugano kan bli tillämplig om t.ex. Schweiz, Norge). Om ej hemvist i luganostat kommer istället RB 10 kap analogt tillämpas för att se om svensk rätt är tillämplig när medborgaren har hemvist i t.ex. USA. IP­rättens huvudfrågor: ● Domsrätt ● Lagval ● Erkännande och verkställighet av utländska avgöranden. Endast delvis kodifierad, OBS! Hierarkisk ordning.: 1. EU­förordningar (utgå ifrån, dominerande!) 2. Konventioner 3. Nationellt autonoma regler, t.ex. RB 10§kap. analogt DOMSRÄTT = I vilket land ska en tvist slitas? Bryssel­förordningen: avtal ingångna 22 dec 2000 ­ 10 jan 2015 (art 66 BF1 och art 66 BF1A) Brysselkonventionen ­ avtal innan BF1 trädde i kraft, praxis fortfarande av betydelse BRYSSEL 1A­FÖRORDNINGEN Art 1 sakliga tillämpningsområdet: privaträttens område (dvs ej myndighetsutövning). Tvisiten måste ha internationell karaktär. Art 3: KFM anses som domstol HUVUDREGEL: ● Om svarande har hemvist i medlemsstat: Art. 4 (+ avsnitt 7­9 enl art 5) ­ stämma där svarande har hemvist eller konkurrerande specialfora enl. art. 7­9. “Får” väckas dvs. kärande får välja om art 4 eller 7­9 ska tillämpas! ● Om svarande har hemvist utanför medlemsstat: Art 6 + lämna Bryssel 1a­förordningen (stannar i den om svarandens hemvist är okänd efter flytt: Hypotecn­målet). Konkurrerande fora i art 7­9 (FÅR användas ist för art 4): Uppfyllelseort vid avtal art 7.1a: får stämma vid uppfyllelseorten. OBS! Spelar ingen roll om avtalets existens i sig är tvistigt ­ domsrättsfrågan ska hållas isär från den materiella prövningen (Effer­målet och Ramböll­målet). Svarande ska inte komma ifrån reglerna om domsrätt endast genom att påstå att avtal ej existerar. Autonom tolkning av uppfyllelseort. Ang beviskravet ­ domstolen ska godta de omständigheter som kärande åberopar till stöd för att avtal ingåtts om det inte är uppenbart att påståendet saknas grund. Hemvist? Privatpersoner art. 62: Definierar ej begreppet. Innehåller däremot kollissionregler: tillämpar svensk lag för att avgöra om hemvist i Sverige. ­Att vara folkbokförd enl 10:1 RB är ej nödvändigt eller tillräckligt för att anses ha hemvist i Sverige. ­­7:2 IÄL och 19 § LIMF Två rekvisit: 1. Objektivt: ändrat sin vistelseort, vistas i det nya landet 2. Subjektivt: ha avsikt att stanna i landet ­ om inte föralltid så för en mycket lång tid. Bostad, anställning, familjeförhållanden Genomsnittsmänniskans avsikt ­ helhetsbedömning. Har flyttat till ett land med avsikt att stanna där. Utbytesstudent anses ej ha hemvist den staten, men en flykting kan däremot anses ha hemvist från dag 1. Juridisk person art. 63: hemvist definieras i artikeln, vanligen plats för dess säte. UNDANTAG: 1. Exklusiv behörighet art 24: Gäller istället för huvudregeln. Fast egendom ­­> där fastigheten är belägen. 2. Prorogationsavtal art 25­26: avtal mellan parterna om domsrätt. OBS nytt i BF1a är att det inte längre finns krav på att en av parterna ska ha hemvist i en medlemsstat. Kravet gäller dock fortfarande vid tyst prorogation enl art. 26 + 6 ­­> 10:18 RB. 3. Specialfora art 10­23 (SKA användas istället för art. 4 + 7­9): Tvingande ­ parterna har en viss relation, skyddar den svagare. Konsument, försäkringstagare och anställda. Om ej förutsättningarna är uppfyllda tillämpas huvudregeln art 4 + 7­9. Konsumenttvister Art 18 endast konsumenten får välja om vill tillämpa art 18 eller art 4 + 7­9. Konsument? “Person som agerar för ändamål som kan anses ligga utanför hans affärs­ eller yrkesmässiga verksamhet” Benincasa­målet: Begreppet ska tolkas restriktivt! Se till personens ställning i ett visst avtal ­ art och syfte. Endast avtal som ingåtts för personens privata konsumtion. Även om ej startat verksamheten ännu, men ingår avtal för framtida yrkesverksamhet = ej konsument. Anställningstvister Individuella anställningsavtal, ej kollektivavtal! Lagval Rom 1­förordningen Anställda art 8.2: Arbetstagaren “vanligtvis utför sitt arbete”? Rutten­målet och Koelzsch­målet: Den ort där arbetstagaren upprättat det faktiska centret för sin yrkesverksamhet och huvudsakligen uppfyller sina förpliktelser mot arbetsgivaren. Beakta samtliga omständigheter: ● Var tillbringar hen större delen av sin arbetstid? ● Var har hen sitt kontor? ● Var förbereder hen sitt arbete och återvänder efter affärsresor i utlandet? Extensiv tolkning av anknytningskriteriet. Art 8.3 det land där företaget som anställt arbetstagaren är beläget. Voogsgeerd­målet: Det verksamhetsställe som företagit själva anställningen (inte det som är knutet till den faktiska verksamheten) ­ dvs där anställningen ingicks, det verksamhetsställe som hållit i intervjun, utannonserat anställningen etc. Art 8.4 Närmre anknytning till annat land. Schlecker­målet: Även om anställningsavtalet under lång tid/utan avbrott fullgörs i ett land kan den nationella domstolen välja att tillämpa ett annat lands lag om det av de samlade omständigheterna (betalar skatt/omfattas av pensionsystem/anställningsvillkor, lön i vilken valuta) framgår att det finns närmare anknytning med det andra landet. Internationell skadeståndsrätt Speciella domsrättsregler vid produktansvar. Huvudregel: Orten för den skadevållande händelsen = den ort där produkten tillverkades. Rom 2­förordningen Art 14 partsautonomi dépeçage ej ok dvs ej ok att använda lagen från flera rättssystem på samma skada. Dock ok att använda olika rättssystems lag på olika skador. Art 4 huvudregeln “den ort där skadan uppkom”. Bier­målet: får välja ort där skadan uppkom eller skadegörande handlingen företogs. Shevill­målet: får välja ort där skadan uppkom eller skadegörande handlingen företogs. OBS! Om skada materaliserats i flera länder, t.ex. ärekränkande tidning spridiits får dessa länder pröva målet endast avseende skadan som uppkommit i deras land medan domstolen där den skadegörande handlingen vidtogs kan pröva allt. T.ex. Engelsk domstol endast behörig att pröva skadan som orsakats i medlemsstaten (England), men Frankrike där skadegörande handlingen företogs får pröva skadan i Frankrike, England och Sverige. Marinari­målet: Indirekt skada= ej skadeort. Internationell sakrätt Rättigheter mot 3e man ­ äganderätt, säkerhetsrätter. Problem när lösa saker flyttas från ett land till ett annat Om förvärvar äganderätt i ett land och tar äganderätten till ett annat land bör äganderätten erkännas i det andra landet. Skulle annars strida mot ursprungslandsprincipen/vara ett handelshinder. Praxis: Giltig sakrätt enligt lag i en stat där egendom befann sig när rätten i fråga uppkom, tillerkänns giltighet i landet. 1) Är säkerhetsrätten giltig? (Prövas enligt utländsk lag dvs lagen i landet där den uppkom). 2) Ska säkerhetsrätten upphöra i Sverige? (prövas enligt svensk lag). Äger utländsk säkerhetsöverlåtelse giltighet i svensk rätt? Ja. HUVUDREGEL Sakrätt som är giltig enligt lagen i den stat där egendomen befann sig när rätten uppkom ska tillerkännas giltighet här. UNDANTAG 1. Exportköp, t.ex. mattköp. Egendomen ska till Sverige pga exporteras dit och då kan en inte räkna med att ens egen lag ska tillämpas på egendomen. Okontroversiellt. Den som exporterar borde skaffa säkerhet som är giltig enligt svensk rätt. 2. Sedan en tid förflutit sedan egendomen kommit till utlandet ­ oklart hur lång tid. Får kritik för att den kräver en del efterforskningar från säljarens sida. “borde ha förstått” att egendomen skulle föras till utandet. Den subjektiva aspekten får kritik. Om en ska skicka varor över gränser ­ se till att en skaffar säkerhet som är giltig i det landet!! Svensk lag tillämpas pga tygerna finns i Sverige. Lagvalsklausul spelar ingen roll pga inte lämpligt mot andra borgenärer i KK. Ingen partsautonomi mot tredje man!!! Inskränker äganderättsförbehåll för andra borgenärers skull. 4 begränsningar av äganderättsförbehåll: 1. egendomen blir fastighetstillbehör 2. sätts ihop med annan lös egendom 3. köparen säljer vidare/konsumerar/förbrukar varan (OBS flexibilitet pga internationell handel. Om säljaren vid transaktionen inte hade anledning att räkna med att saken skulle flyttas till Sverige har ägandeförbehåll i praxis accepteras). 4. säljaren ger tillåtelse att förfoga varan på sätt som i punkt 3 Internationell familjerätt Obs! Vigsel ogiltig om förrättad av någon som ej ägde behörighet att viga. Att gick utöver behörighet, vigde personer som ej kunde ingå äktenskap etc betyder ej ogiltighet. I Sverige är en i behörig form förrättad vigsel giltig även om den ägt rum i strid med lagstadgade äktenskapshinder. 1:7 IÄL Huvudregel: äktenskap giltigt i Sverige om giltigt i det land det ingicks. OBS! Måste ej ha skett ienligt lagen i det landet, räcker med giltighet. 1:8a Undantaget: skatteverket gör bedömningen. Utgångspunkten: parterna har ingått äktenskap av egen fri vilja dvs ingen särskild utredning om tvång. Om tvång påtalas/är sannolikt görs dock en utredning. Tvånget kan påtalas av båda makar. 1:8 2 st om särskilda skäl kan äktenskapet ändå anses giltigt. Obs enligt huvudregeln gäller ej detta om barnäktenskap, trots att barnet nu blivit vuxen. Om inte: ­har barn tillsammans ­funnit sig tillrätta i äktenskapet ­varit gifta länge Rättsfall: Lopez­målet: Om en medlemsstats domstol är behörig enligt art 3 ska aldrig art 7 tillämpas även om den medlemsstatets domstol ej är exklusivt behörig enl. art 3. Praxis: Äktenskapsförord innehållande lagvalsklausul ok eftersom domstolen endast ska pröva den formella giltigheten av äktenskapsförordet. Det går dock enligt svensk rätt ej att registrera lagvalsavtal i sig som äktenskapsförord. Mahr­fallen: ibland underhållsförordningen och ibland LIMF beroende på syftet med själva mahren: brudpenning/bröllopsgåva (LIMF) resp. morgongåva. (underhåll). Burma­målet: Om bodelning pga makars äktenskapsförhållanden ­ LIMF tillämplig och makarna inte har en gemensam hemvist → ser till vilken stat som har starkast anknytning till makarna. Starkast anknytning: samlad bedömning. Medborgarskap kan vara en faktor som tyder på anknytning. Internationell successionsrätt Bryssel 2 art 59.2a → Norden­undantagen: får använda NÄF före B2. OBS! Tro inte att detta endast gäller Sverige och Finland. OBS måste bo inom norden. Annars tillämpas LIMF! IDL ersätts av ArvsF och IAL Hemvist i Sverige, medborgare i annat land, avlider i Sverige Svensk domstol behörig art 4, arvet i dess helhet Art 21 lagval ­ lagen i den stat där den avlidne hade hemvist vid sin död ­ dvs Sverige = Domsrätt i Sverige, svensk rätt Vad blir arvet? → gör en boutredning enligt ÄB (19­20 kap) och bouppteckning (lista på alla egendom). Om gift: Bodelning före arvsskiftet 1:2 d ArvsF Bodelning= makars förmögenhetsförhållanden → LIMF 2 § LIMF ny ­ behörigheten 4 § LIMF ej lagval Arvskifte Boutredning ­­­­­­­> bodelning