LEDARE

Transcription

LEDARE
nr
5
2010
årgång 103
FOTO: HEIDI LINDVALL
CHRISTER LINDVALL
NU GÅR HAN I PENSION
LEDARE
-DET ÄR HÄR OCH NU
VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA
ETT STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
1
LEDARE.
- DET ÄR HÄR OCH NU
VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA ETT
STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE
M
ed anledning av Christer Lindvalls sista ledare som verkställande direktör för SFBF i förra
numret av NT, så kommer jag i denna
skrift att ge några kommentarer.
Först och främst vill jag rikta ett stort
och varmt tack till Christer för hans
insatser för SFBF och för alla oss som
är sjöanställda. Det arbete som Christer
lagt ner genom att dagligen engagera sig
i den roll han haft som förtroendevald,
anställd ombudsman och som direktör
har varit enastående. Att oavbrutet under så lång tid engagera sig och arbeta
för bättre villkor för de sjöanställda är
att beundra. Det är få som har orken och
viljan att år efter år fortsätta argumentera i såväl nationella som internationella
forum i frågor som handlar om sjöfolkets välfärd, arbetsvillkor och löner
mm. Resultatet kanske inte alltid märks
då det tar många år innan förändringar
implementeras, men många av de förbättringar som skett på sjöfartsområdet
har Christer varit med och påverkat, så
att de kommit till stånd.
Christer är och kommer att vara
respekterad av många då hans värv
spänner över flera områden inom sjöfartsklustret.
Då kongressen inom IFSMA, återvalde Christer Lindvall som president
i ytterligare fyra år på mötet i Manila
i juni månad, så har det inneburit att
SFBF kontrakterat Christer, för att representera SFBF i frågor som berör våra
medlemmar i de internationella organ
som han tidigare har verkat i, såsom
IFSMA, IMO, ITF och NFBK.
Jag är inte så säker att Christer har
skrivit sin sista ledare, han kommer
säkert att vilja ventilera några väl valda
2
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
ord någon gång framöver. Styrelsen
för SFBF är synnerligen tacksam för
att Christer fortsätter, då vi har varit
bekymrade huruvida vi skulle klara av
en omställning med ny ombudsman,
samtidigt som vi för samtal med SBF
om ett samgående.
Nu får vi arbetsro och kan fokusera
på arbetet för ett gemensamt befälsfack, samtidigt som verksamheten kan
fortgå någorlunda normalt. Även om
arbetsbelastningen kommer att öka för
några av oss, så ser vi att detta har varit
den bästa lösningen för föreningens
organisation och då givetvis också för
medlemmarnas förväntan på service som
då kan behållas.
Då arbetet fortskrider med att få till
ett gemensamt sjöbefälsfackligt förbund
så beslutade SFBF, att i nuläget anstå
med att anställa en ny ombudsman. Vi
avvaktar och är förhoppningsfulla att
processen med samgåendet med SBF
kan ske inom rimligt tid varför en framtida organisationsplan kan genereras.
Då kan man se vilket resursbehov det
nya förbundet behöver vad anbelangar
antal anställda i olika befattningar för att
tillgodose medlemmarnas behov.
Undertecknad kommer framöver
att delta lite mer i det dagliga arbetet i
föreningen. Fler ledare skall produceras eftersom jag och Christer tidigare
delade på detta arbete, och även i förhandlingsarbetet kommer jag att vara
mer delaktig.
Hans-Dieter Grahl kommer att ta
över som verkställande direktör och
kommer även att fortsätta med de områden han tidigare ansvarat för, såsom
sjömanssociala frågor samt frågor som
berör skärgårdsavtalet.
Jörgen Lorén, ordförande SFBF.
En stor del av engagemanget för oss
som representerar SFBF kommer handla
om det framtida förbundet. Vi har nu
lyckats komma så långt att en kartell är
skapad, vilket genererar ett ömsesidigt
ansvar som vi måste vårda, då detta
nu är ett ypperligt tillfälle att tillse att
processen fortgår med bildandet av ett
nytt förbund.
I september kommer vi åter att träffas
och då även med klubbordförandena.
Där och då gör vi avstamp för nästa avtalsrunda och ävenledes fortsättningen
för det framtida befälsförbundet.
Min absoluta övertygelse är att det är
här och nu vi har möjligheten att bilda
ett starkt sjöbefälsfack i Sverige, som
kan vara med och påverka nationellt
och internationellt, där samarbete över
gränserna krävs och där vi måste var
lika lättrörliga som arbetsgivarna för
att kunna ta tillvara våra medlemmars
intressen.
Låt oss inte förspilla denna chans utan
se till att vi tillsammans kan gå vidare
och arbeta för en bättre framtid för allt
sjöfolk men framförallt för oss själva.
Självfallet gäller detta inte bara anställda
och förtroendevalda i förbunden utan
även oss medlemmar. Om alla och envar
stöttar och engagerar sig så blir vi starkare och kommer också att bli en part att
räkna med i den framtida sjöfarten.
Med önskan om förlig vind
Jörgen Lorén,
ordförande SFBF
INNEHÅLL.
sid 4-5
ITFs KONGRESS
ITFs 42:a kongress i Mexico City den 5-12 augusti med
temat ”Starka fackförbund - hållbar transport” antog
bland annat en ny policy - Mexico City-policyn som ersätter New Delhi-policyn från 1998.
Paddy Crumlin, National Secretary i MUA - Maritime Union of Australia, valdes till president i ITF
fram till nästa kongress 2014.
Frida Kahlo-muséet i Coyoacán, Mexico City.
FOTO: MARIE HALVDANSON
sid 12-13
YEAR OF THE SEAFARER: EN SJÖMAN KOMMER NÄR HAN KAN
Inom tanksjöfarten har säkerheten högsta prioritet och ”Nimbus” är inget undantag.
Med tre styrmän på däck och två befäl plus en motorman i maskin tycker besättningen att de hinner med det de ska och också får tillräckligt med vila,
trots täta anlöp och mycket pappersarbete.
sid 16-19
CHRISTER LINDVALL - NU GÅR HAN I PENSION
Christer Lindvall har arbetat i SFBF sedan 1978 - som ombudsman, förhandlingschef,
direktör och sedermera som verkställande direktör. Han hade kunnat gå i pension redan för sju år sedan. Men att dra sig tillbaks helt och hållet från arbetslivet var inget
som lockade Christer Lindvall då - och inte nu heller. Christer kommer att fortsätta i
föreningen som senior adviser och bland annat arbeta med internationella frågor.
...dessutom:
TransPaper tar prover åt SMHI sid 6-7, Karin Rosenberg - styrman i Styrsöbolagets nya färja sid 10-11,
Färre arbetsskador till sjöss sid 20, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25,
Sjöfarten har alltid vait viktig för Stockholm sid 26-27, Inträdesanmälan sid 28 mm.
Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar
och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur.
Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: [email protected] Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015,
fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt
material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie [email protected] Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379.
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
3
INTERNATIONELLT.
ITFs KONGRESS
ANTOG MEXICO CITY-POLICY
OCH VALDE NY PRESIDENT
ITFs 42:a kongress i Mexico City den 5-12
augusti med temat ”Starka fackförbund hållbar transport” antog bland annat en
ny policy - Mexico City-policyn som ersätter New Delhi-policyn från 1998.
Paddy Crumlin, National Secretary i MUA
- Maritime Union of Australia, valdes till
president i ITF fram till nästa kongress
2014.
I
Paddy Crumlin, National Secretary i MUA - Maritime Union of Australia, där han
representerar hamnarabetarna, valdes till president i ITF fram till nästa kongress
2014.
Den avgående presidenten Randall Howard, Sydafrika och ITFs
generalsekreterare David Cockroft.
4
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
TF - International Transport Workers’ Federation, representerar över 4,6 miljoner medlemmar av 760 fackföreningar över hela världen.
Kongressen i Mexico City antog en policy beträffande
ömsedig respekt som innebär att ITF är motståndare till varje
åtskillnad på grundval av kön, nationalitet, ras eller hudfärg,
ålder, sexuell läggning, handikapp eller trosuppfattning. Policyn förväntas implementeras av medlemsförbunden.
Nyheterna i Mexico City-policyn gäller cabotage och kusttrafik i enskilt land. Beneficial ownership ska styra avtalen.
Brian Orrell avgick som ordförande i Seafarers’ Section och
David Heindel, SIU, USA valdes till ny.
Christer Lindvall, var SFBFs delegat på ITF-kongressen.
- Det som var viktigt för oss inom sjöfarten är att man nu
stärker upp FoC-kampanjen och ska förbättra förhandlingarna
på IBF-sidan, att våra motioner om piracy och criminalization gick igenom samt att man behåller ITF Maritime Safety
Committee.
- Men mötet i Seafarers’ Section var uruselt arrangerat.
Man hade inte skickat ut papper i tid. Man gav inte delegaterna tilräckligt med tid. Man skyndade igenom dagordning
och beslut. Det var stor stress. Har folk rest så långt bör de
få möjlighet att framföra sina synpunkter. Man bör ha en
reservdag. Och detta gäller även de mellanliggande mötena i
Seafarers’ Section. Det har varit lika stressigt då.
-Annars tror jag att ITF med den nya ledningen och den
nye presidenten Paddy Crumlin kommer att bli ännu starkare.
Och jag hoppas på FoC-kampanjen - det är det enda vapnet
vi har på den internationella arenan.
- FoC, MLC 2006 och de nya reglerna i STCW-konven-
>
INTERNATIONELLT.
ITF Youth - ITFs ungdomar (under 35 år!) önskar sig formell status - liknande
den som Kvinnokommittén har.
SFBFs team: Hans-Dieter Grahl, rådgivare och Christer Lindvall delegat.
> tionen ska leda till bättre villkor för sjöfolket, säkrare sjöfart
och bättre miljö.
Ett antal motioner antogs, varav kan nämnas sjöröveri och
dess påverkan på sjömän, kriminalisering av sjömän och en
motion till stöd för Palestina i deras kamp för självbestämmande och fördömande av Israel för deras fortsatta ockupation
av Västbanken, östra Jerusalem och Gaza samt deras illegala
bosättningar.
På ITFs kvinnokonferens den 9 augusti konstaterades att
den finansiella krisen gjort arbetsmarknadsläget för transportarbetare och kvinnor särskilt svår just nu. Flygbolagens
Kongressen avslutades med en marsch genom Mexico City.
Randall Howard, avgående ITF president. Till höger om honom Alison Mc Garry,
ITFs kvinnosamordnare och Diana Holland, ordförande i ITFs kvinnokommitté.
kabinpersonal var i fokus och man antog bland annat en
motion till stöd för de strejkande i British Airways.
Kvinnokonferensen antog målsättningsprogrammet ”Making a difference - Women Transport Workers in the 21st
century”.
TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON
Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter
inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg.Vi har det samlade
ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare följer dem.
Transportstyrelsen finns på flera orter i landet och
huvudkontoret är placerat i Norrköping.
VI SÖKER:
Handläggare
till sjöfartsavdelningen i Norrköping
Läs mer om tjänsten på:
www.transportstyrelsen.se
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
5
MILJÖ.
TransPaper
TAR PROVER ÅT SMHI
Ett av TransAtlantics fartyg tar upp vatten- och luftprover åt SMHI under sin färd i
Kattegatt, Öresund, Bälten och Östersjön.
På så sätt får SMHI mätdata om klimat och algblomning bland annat.
D
et är TransPaper som utrustats
med en så kallad FerryBox, som
första handelsfartyg i Sverige.
FerryBox är namnet på mätapparaturen.
Under färden Göteborg-KemiUleåborg-Lübeck-Göteborg pumpas
havsvatten kontinuerligt in genom ett
hål i skrovet. Automatiska mätningar
görs var tjugonde sekund. Efter mätningarna försvinner vattnet ut genom
ett annat hål.
Vattenkvalitén analyseras helautomatiskt och värdena skickas via satellit så
att data kan avläsas av SMHI:s datorer i
Norrköping. Det som mäts kontinuerligt är bland annat temperatur, salthalt,
syre, totalmängden växtplankton och
mängden blågrönalger varav vissa kan
vara giftiga.
Dessutom tas prover som sparas i
flaskor som tas om hand av SMHI:s personal när fartyget når Göteborg en gång
i veckan. De analyseras sedan vad gäller
algarter med mera på SMHI:s oceanografiska laboratorium i Göteborg.
6
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
Mätningarna på TransPaper kompletterar de kontroller som SMHI gör med
forskningsfartyg en gång i månaden.
- Nu får vi tätare mätningar i tid och
rum, säger Bengt Karlson, forskare vid
SMHI.
Värdena på vattentemperaturen hjälper SMHI att göra väderprognoser och
salthalten säger en del om strömmar och
vattenrörelser.
Det är också en fördel att tidigare
kunna förutsäga utbrott av algblomningar. Detta eftersom FerryBoxen
tar prov på vatten en bit under ytan.
Vattenintaget sitter tre meter under vattenlinjen i fören på fartyget, och vattnet
blandas om längs med fartygssidan när
fartyget klyver ytan.
Blomningarna börjar nere i djupet.
Tidigare har SMHI bara kunnat se
algblomningar när de nått ytan, de registreras då av satellit.
De automatiska värdena kan följas av
besättningen ombord på TransPaper via
dataskärmar.
- Att veta salthalten är bra för oss
eftersom vi då vet hur vi ligger i vattnet
när vi lastar. Och temperaturen talar
om ifall det blir isläggning snart, säger
TransPapers befälhavare Jonas Sandell.
Han tycker inte det är något besvär
att ha anläggningen ombord. Den står i
ett genomgångsutrymme till separatorrummet som tidigare inte använts.
Den enda arbetsinsats som besättningen gjort är installationen, som de
gjorde när det fanns tid över.
På däck står den del av mätsystemet
som kontrollerar temperatur, lufttryck
och ljus ovanför vattnet. Dagsljuset har
betydelse för algblomningen, på så sätt
att blomningen gynnas av lagom starkt
ljus. För mycket och för lite ljus hämmar blomningen. På däck finns också
mätutrustningens GPS.
Mätningarna beräknas pågå i tio år
framåt. Jonas Sandell tycker att det
ska bli intressant att följa utvecklingen
framöver för Östersjöns del.
- Det är roligt att veta att SMHI kan
utnyttja vår trafik till detta, säger han.
Text och foto: Agneta Olofsson
MILJÖ.
Befälhavren Jonas Sandell tycker bara det är roligt
att kunna hjälpa till med mätningarna.
Marie Johansen och Bengt Karlson från SMHI visar den del av mätsystemet som står på däck.
Marie Johansen, marinbiolog på SMHI, hämtar
chipet med luftmätvärden ur skåpet på däck.
24 flaskor fylls på vid lika många platser under en
veckas färd. De förvaras i ett kylskåp. Bengt Karlson
inspekterar.
Bengt Karlson visar temperaturmätaren som läses av
automatiskt var tjugonde sekund.
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
7
SFBF.
Om du befinner dig här,
är vi snart där.
Sjökaptensring
Sveriges Fartygsbefälsförening
kan i samarbete med
Svenskt Guldsmide & Design AB
erbjuda
sjökaptensringar
till ett förmånligt pris.
Ringarna finns
i två olika varianter:
18 K rödguld à 6 075:(+ postförskott)
rödguld/vitguld,
18 K à 6 400:(+postförskott)
I priserna ingår moms,
valfri gravyr och ett snyggt etui.
Svenskt Guldsmide levererar en
exklusiv ring av högsta kvalitet,
utförande och finish.
Som en extra köptrygghet lämnas
1 års kvalitetsgaranti mot
eventuella fabrikationsfel,
räknat från leveransdagen.
För ytterligare information och
beställning kontakta
Agneta Häll
på kontoret i Stockholm,
tel 08-10 60 15.
Vi har 1700 frivilliga sjöräddare beredda att rycka ut inom
15 minuter – i alla väder. Och våra moderna räddningsbåtar
klarar att gå i hög fart även i mycket grov sjö. Ge en gåva eller
bli medlem – vi får inga bidrag från staten. Läs mer på
www.ssrs.se eller ring 077 -579 00 90.
&
HERMAN
SIGRID
NYLÉNS FOND
Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet,
höga boendekostnader eller av annan anledning är i behov av understöd kan söka medel från Herman & Sigrid Nyléns fond.
Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla
Brogatan 19, 111 20 Stockholm, tillhanda senast den 15 oktober
2010.
Ansökningsblankett kan laddas ner från SFBFs hemsida:
www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli
tel. 08-10 60 15.
MARGARETA OCH RICKARD
ZEDELERS FOND
Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän,
som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening.
För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom
eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person.
Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar.
Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller
beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15.
8
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
AKTUELLT.
PIRATER FRISLÄPPTA
EFTER ANGREPP
I början av augusti angreps den norska kemikalietankern Bow Saga av pirater i Adenbukten utanför Somalia.
En spansk fregatt som ingår i EU Navfor-styrkan i området, avvärjde angreppet och piraterna togs till fånga. Men ett dygn senare släpptes piraterna fria, vilket bland andra
Norsk Sjøoffisersforbund nu kritiserar starkt.
B
ow Saga, som ägs av det norska
rederiet Odfjell, angreps av sju
pirater som sköt mot fartyget
och krossade fönster. Besättningen på
29 man använde vattenkanoner för att
stoppa piraterna. Tio minuter efter att
fartyget sänt ut nödsignaler var den
spanska fregatten SPS Victoria på plats
och kunde stoppa angreppet.
Piraterna togs i förvar ombord på
fregatten men släpptes efter ett dygn; piraterna får heller inget strafföreläggande.
Detta är något som upprör Norsk Sjøoffisersforbund, Norsk Rederiforbund
och många andra.
− Vi menar att piraterna skulle ha
ställts inför norsk domstol och straffats,
säger avdelningschef Rune Mortensen i
Norsk Sjøoffisersforbund.
VD Jan A. Hammer i Odfjell föreslår
nu att det införs en internationell bojkott mot att segla i farvattnen utanför
Somalia. Det skulle var ett enkelt sätt att
få löst problemet på, menar han. Rune
Mortensen ger Hammer sitt fulla stöd.
− En annan sak är förstås om man
får den internationella flottan till att
segla runt om Afrika. Säkerheten för
besättningen måste ges första prioritet
och lösningen på problemet ligger på
land i Somalia. Det är oerhört viktigt
att de anbefallda internationella säkerhetsåtgärderna följs när man seglar
i utsatta farvattnen, framhåller Rune
Mortensen.
En firma i Bergen har utarbetat en
’piratkarta’ som ska hjälpa fartygen i
riskfyllda farvatten världen över. Me-
teorolog Björn Åge Hjöllo i firman
Jeppesen Marine samlar information om
piratangrepp, väderlek och seglingsleder regelbundet. Om vågorna är högre
än 1,5 meter minskar angreppen från
piraterna, enligt Hjöllo, som utvecklat
piratkartan tillsammans med Bergen
Risk Solution. Piratkartan uppdateras
regelbundet med information om piratangrepp i hela världen .
I somras tilldelades de två Bergensföretagen det internationella priset
”2010 Safety at Sea International Award
for security” för den digitala piratkartan.
Hittills har tio rederier köpt användningsrättigheterna till piratkartan.
CHRISTER KÄLLSTRÖM
FACKLIG GRUNDKURS
SFBF och SBF anordnar en gemensam facklig grundkurs den 16-18 november i Stockholm. Kursen inleds med lunch den 16 november och avslutas med lunch den 18
november.
Amälan senast den 1 november till Agneta Häll, SFBFs kansli, tel. 08-10 60 15,
[email protected]
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
9
FARTYG & REDERIER.
Karin Rosenberg
STYRMAN I STYRSÖBOLAGETS HÖGHASTIGHETSFÄRJA VALÖ
Det började med skutsegling på Britta och Ingo för Karin Rosenberg.
Sedan har det fortsatt med däcksman, matros och att läsa fartygsbefäl klass VII på
Chalmers.
I höst är hon en av två kvinnor som arbetar som styrmän på de nya höghastighetsfärjorna i Göteborgs södra skärgård.
I
takt med Älvsborgsbron har Stena Lines Carisma kört
om, föröver en tankbåt på väg in till raffinaderierna, en
taxibåt jämsides med Älvsborgs fästning, en ensam segelbåt mitt i farleden, och så på långt håll; tremastaren Ingo i all
sin prakt, som varit ute med en skolklass i fem dagar. Det är
rusningstrafik, fast under tio knop, i Göteborgs hamn.
– Håll längre ut i farleden, ber skepparen Andreas Hultgren
som leder Karin Rosenberg med fast hand.
Kommunikationen dem emellan är tydlig och allt de ser
återbekräftas inför nästa steg. Lugnt och sansat. Kolfiberkatamaranen körs enligt internationell High speed code, vilket
innebär två personer på bryggan, plus en däcksman.
Dagen har bestått av övningskörning och en generalrepetition av båtdoppet, som snart skall ske, på Lindholmen. Det
innebär en lite annan rutt än den ordinarie skärgårdsturen.
Båten sätts i trafik i samband med sommarturlistan.
Det är femte sommaren som Karin Rosenberg arbetar på
Styrsöbolaget. Den här våren har varit ovanligt hektisk; hon
har övningsskört med Älvsnabben för att få erfarenhet av
tvåpropellerbåtar, hon har kört den vanliga skärgårdsbåten
för att träna rutten och hon har påbörjat sin utbildning som
styrman på den nya höghastighetsfärjan Valö.
– Jag räknade till 106 tilläggningar under ett pass med Älvsnabben. I hamnen är det en del trafik, men de stora båtarna
vet vart de ska. I skärgården är det alltid lika spännande med
mer eller mindre ovana fritidsbåtsförare. Nu kör vi samma
turer som snabbfärjan kommer att köra. Den stora skillnaden
med den här nya båten är att man måste dra på för att få upp
farten, så att hon planar och skapar så lite svall som möjligt och
att hålla hög fart nästan ända fram till bryggan vid tilläggning.
En annan sak är att pivotpunkten ligger mycket längre fram
10
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
än på de andra båtarna, säger Karin Rosenberg som är glad
över att vara med från början av Styrsöbolagets nysatsning av
två höghastighetsfärjor.
Det öppnade en möjlighet för henne att bli styrman, genom
att läsa 26 poäng på fartygsbefäl klass VII på Chalmers.
– Karin får det bästa av två världar. Hon får köra båt köra
båt när hon är styrman och ändå ha kvar kontakten med passagerarna när hon är däcksman, säger Carolina Scotting som
började som däcksman samma sommar som Karin och nu fått
fast styrmansjobb på Valö.
När det är dags att lägga till vid Saltholmen, lämnar Karin
Rosenberg över rodret till Andreas Hultgren. Det är tight vid
infarten och eftermiddagstrafiken är i full gång.
I Saltholmens småbåtshamn ligger hennes och lillasysterns
sju meter långa segelbåt. Den gör de i ordning inför varje sommar. Hennes familj har aldrig haft någon båt, så intresset för
segling kom med Skutan Britta i Uddevalla. Sexton år gammal började hon segla på den. Sedan dess har hon skutseglat
varje sommar och fortsätter att jobba ideellt med ungdomar
på Ingo. Det har blivit en hel del timmar till havs och steget
till däcksman kändes naturligt.
Först efter högsäsongen kommer hon att arbeta på Valö som
styrman. Hela processen med de två höghastighetsbåtarna har
varit en stor omställning för Styrsöbolaget. För öborna blir
det också en förändring, åtminstone om man bor på Donsö,
Vrångö eller Styrsö. Med de nya färjorna förkortas resrutten
upp till 20 minuter.
Själv gillar Karin Rosenberg att stå på däck och möta alla
människor, sommar som vinter. På bryggan blir det annorlunda. Där gäller det att samarbeta, eftersom det är en befälhavare och en styrman på plats under varje pass.
FARTYG & REDERIER.
Sansat småprat på bryggan. Andreas Hultgren är befälhavare och ger Karin
Rosenberg goda råd medan hon styr Valö. Kolfiberkatamaranen körs enligt
internationell High speed code, vilket innebär två personer på bryggan.
Foto: Christer Olofsson
Karin Rosenberg är en av två kvinnor
som kommer att jobba som styrman på
hastighetsfärjan Valö i Göteborgs södra
skärgård. Foto: Christer Olofsson
– Det skall bli spännande. Jag strävar efter att utvecklas,
men jag är ingen statusmänniska, så styrman eller däcksman
spelar inte så stor roll. Det roliga är att lära sig något nytt. För
mig är det viktigt med jämställdhet. Därför är det viktigt att
synas på platser där det jobbar mest män, för då ser barn det
och man kan så ett frö och kanske bli en förebild.
På frågan varför det är förhållandevis få kvinnor som är
sjöbefäl, svarar Karin Rosenberg:
– Jag tror att det delvis beror på att man måste tro på sig själv
när man skall köra en stor båt. Man måste våga lita på sina egna
sidor och det är inte alltid att tjejer uppmuntras till det.
Rättvisetankar följer även med henne arbetet som fritidsledare på kvällarna där hon har musikcirklar med ungdomar. Det
stör henne inte alls att ha flera strängar på sin lyra. Äntligen
har hon insett att hon kan syssla med flera saker som är viktiga
för henne. Samtidigt. Just nu är hon med i tre band; ett med
irländsk folkmusik, ett med irländska bouzoukilåtar och ett
band som gör egna rocklåtar.
Det var faktiskt en befälhavare på en av båtarna som
inspirerade henne till att ha flera yrken och sy ihop sin egen
påse av favoritsysslor. Han har gått i pension nu och läser
heltid på universitetet. Dessförinnan doktorerade han i filmvetenskap.
– Han heter Göran och är ett levande exempel på att man
inte behöver nischa sig. Det var när jag pratade med honom
som jag insåg att jag kan fortsätta att göra det jag vill, utan
att känna press. Jag behöver inte välja en väg. Dessutom trivs
jag väldigt bra med att ha två olika jobb. Men nu är det detta
som gäller. I framtiden kanske jag kan segla Ingo och ha med
ungdomar som kommit på glid.
Agneta Slonawski
Styrsöbolagets nya kolfiberkatamaran Valö. Foto: Christer Olofsson
Fakta:
Styrsöbolaget har byggt två snabbgående kolfiberkatamaraner på
Brödrerne Aas varv i Hyen, Norge.
Kolfiberkatamaranen körs enligt internationell High speed code,
vilket innebär två personer på bryggan.
Den första båten, Valö, beräknas gå i trafik till sommartidtabellens start den 20 juni 2010. Båt nummer två, Rivö, har beräknad
trafikstart 22 augusti 2010.
Båda snabbfärjorna kommer att trafikera Göteborgs Södra Skärgård, främst linjen Saltholmen-Vrångö och tillbaka.
Tidsbesparing beräknas bli cirka 20 min.
Styrsöbolaget har 13 fartyg och cirka 3,3 miljoner passagerare
i södra skärgården och i älvtrafiken. Styrsöbolaget ingår i den
internationella koncernen Veolia Transport.
Källa: Styrsöbolaget
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
11
YEAR OF THE SEAFARER.
”En sjöman kommer när han kan”
Inom tanksjöfarten har säkerheten högsta prioritet och ”Nimbus” är inget undantag.
Med tre styrmän på däck och två befäl plus en motorman i maskin tycker besättningen att de hinner med det de ska och också får tillräckligt med vila, trots täta anlöp
och mycket pappersarbete.
H
errarna runt lunchbordet i mässen är överens: sjöbefälsyrket har
många fördelar. Man uppskattar
att åka ut, men också att komma hem.
Arbetsuppgifterna är omväxlande, de
korta sjöresorna inom kustfarten håller tristessen borta och så ser man fram
emot friheten under ledigheterna. Överstyrman Robert Appelkvist har varit här
sedan examen 2006 och han säger att han
aldrig har ångrat sitt karriärsval.
– Jag har alltid haft en längtan ut på
sjön, men det var ett stort steg att ta.
Jag hade inga släktingar eller kompisar
som jobbade till sjöss så för mig var det
en dold värld och jag visste inte riktigt
vad jag gav mig in på. Men det här är ett
kanonjobb, man kan inte ha det bättre.
Som ansvarig för lastning och lossning, spenderar Robert många timmar
i fartygets väl tilltagna lastkontrollrum.
Men det blir även en del praktiska uppgifter att lösa ute på däck och en del hel
del administration.
– Jag gillar variationen. Man sitter
inte bara still framför en dator utan man
får jobba operativt också. Men jag blev
lite förvånad över hur mycket pappersjobb det är. Allt ska dokumenteras och
bara man går ner i en barlasttank måste
man fylla i två blanketter.
Befälhavare Mike Choura instämmer.
Han har den tyngsta administrativa
bördan av alla ombord och säger att han
nuförtiden är mer kontorist än sjöman.
– Ja, man kör mer papper än båt. Men
det är okej, tiderna förändras och man
12
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
får vänja sig. Mycket har blivit bättre
också, framför allt när det gäller säkerhet
och miljö.
Han räknar upp en rad fördelar, som
att tankrester inte längre spolas ut i havet
och att fartygen har fått decimeterhöga
kanter för att förhindra utsläpp. Besättningen slipper numera stå ute på däck
och övervaka lastning och lossning och
automatisering och teknikutveckling har
minskat exponeringen för hälsovådliga
gaser.
– Gaserna är det farliga i det här
yrket, men jag har alltid varit försiktig,
säger Mike. När vi fick givare ombord
som talade om tanknivån var det många
som inte litade på tekniken och öppnade
luckorna och stack ner huvudet för att
titta efter i alla fall. Det har jag aldrig
gjort.
”Nimbus” ligger i Bergs oljehamn
i Nacka och lossar bensin i det idoga
regnandet. Hon ägs av Donsörederiet
Sirius och trafikerar främst Nordeuropa.
Av de elva som jobbar ombord har de
fem svenskarna avlösning varje månad
medan övriga besättningen, som är från
Filippinerna, vanligtvis jobbar ett halvår
innan de mönstrar av. Befälhavare Mike
har jobbat till sjöss sedan sextiotalet.
Hans barn är vuxna nu, men när han
ser tillbaka tycker han inte att det varit
några problem att kombinera jobbet
med familjelivet. Tvärt om upplever han
att han haft mer tid för sina nära och kära
än många andra.
– Andra pappor var jättetrötta när
de kom hem på kvällarna och orkade
inte spela fotboll eller gå och bada med
ungarna. Så var det inte för mig, jag tog
dem till och från skolan och hittade på
grejer med dem. Sen tog jag hand om
allt hemma och lagade mat och sådant
så att min fru kunde jobba och göra det
hon ville.
Enda nackdelen, säger han, är att han
och hustrun inte alltid har samma behov
av aktiviteter.
– När man kommer hem vill ofta
andra halvan av regeringen åka bort
medan man själv bara vill vara hemma.
Men då får man ge med sig, och det kan
faktiskt vara rätt skönt att bo på hotell
ett par dagar och få frukosten serverad.
Ombord har man det ju så bra med tre
mål mat om dagen, fika och mackor.
Hemma får man ta hand om allt själv,
handla och fixa.
Till skillnad från färjetrafik och linjefart sker avlösningar inom tank sällan
på utsatt dag. Mike och hans kollegor
kring bordet säger att de undviker att
boka något första veckan efter planerad
avmönstring och inte heller sista veckan
innan de ska ut igen.
– I slutet av förra veckan ringde jag
min fru och sa att jag skulle komma hem
på måndag eller tisdag, berättar Mike.
”Okej, då blir det antagligen onsdag”,
sa hon och så blev det torsdag. Men så
är det i det här jobbet och det är därför
man säger att en sjöman kommer när
han kan.
Att få tiden att gå under ledigheterna
”Nimbus” ligger i Bergs oljehamn i Nacka och lossar
bensin.
Den filippinska besättningen är ombord ett halvår i
taget. En av dem är andrestyrman Jeorge Colimbo.
Han berättar att han brukar vara hemma en eller
ett par månader innan han åker ut igen.
Som ansvarig för lastning och lossning, spenderar
Robert Appelkvist många timmar i fartygets väl
tilltagna lastkontrollrum.
För maskinchef Leif Petrén, som jobbat till sjöss
sedan 1974, har det aldrig blivit av att bilda familj.
Och det tror han har mycket med arbetet att göra.
Befälhavare Mike Choura har den tyngsta
administrativa bördan av alla ombord och säger att
han nuförtiden är mer kontorist än sjöman.
är sällan några problem för den med
familj och barn. Men inte heller Robert
som bor ensam tycker att det är svårt att
sysselsätta sig.
– En del av dem jag pluggade med
tyckte att det var segt att vara hemma,
men för mig har det aldrig varit några
problem. Nu i sommar har jag målat
sommarstugan och i vintras pendlade
jag till min syster i Dubai som precis
fått barn. Med ett vanligt jobb hade det
inte funkat.
För maskinchef Leif Petrén, som jobbat till sjöss sedan 1974, har det aldrig
blivit av att bilda familj. Och det tror han
har mycket med arbetet att göra.
– Fram till nittonhundranittio jobbade jag på jordenruntseglare och var
borta större delen av året och då är det
svårt att ha familj. Men jag tycker nog
att det har varit värt det. Jag jobbade
iland en kort period på kärnkraftverket
i Oskarshamn, men det var inte som jag
tänkt mig och jag längtade tillbaka ut.
Nere i maskin är det hett. Kontrollrummet håller en något behagligare
temperatur och när Leif tar av hörselkåporna berättar han att det på sommaren
är mellan 48 och 50 grader, och det tar
på krafterna.
– Värmen gör en trött och på kvällarna är man bra sliten. Men jag gillar det
här. Det finns alltid grejer att göra och vi
är tre stycken här nere så vi hinner med
underhållet som vi ska.
På grund av säkerhetsriskerna görs
inga arbeten på huvudmaskin vid kaj,
man måste alltid vara beredd att snabbt
kunna avgå om något skulle hända.
Underhållet ombesörjs under sjöresorna
som oftast inte är längre än ett dygn;
men med tillräckligt med folk är det
inget problem, säger Leif.
– På förra båten var jag ensam i maskin och det var väldigt arbetsamt. Jag
jobbade mellan hundra och hundratjugo
timmar i veckan och sov sällan en hel
natt. Sista veckan var man bra sliten.
Man behöver vara minst två i maskin,
oavsett hur stort fartyget är.
På ”Nimbus” har man utökat besättningen. När överstyrman Robert
började här för fyra år sedan var man
bara två styrmän som gick sex om sex.
Med de täta anlöpen var schemat väl
tufft och sömnen blev lidande.
– Jag lovade mig själv att aldrig bli
överstyrman på en båt där man går sex
om sex, det blir alldeles för mycket
jobb med både lastning och lossning
och underhåll. Med trevakt funkar det
mycket bättre.
Den filippinska besättningen är
ombord ett halvår i taget. En av dem
är andrestyrman Jeorge Colimbo. Han
berättar att han brukar vara hemma en
eller ett par månader innan han åker ut
igen.
– Det är ganska bra, men jag hade
kunnat jobba längre eftersom det hade
blivit bättre betalt då. Men det är ett bra
rederi och jag trivs.
Nu har han varit ombord i tre månader och har ungefär lika lång tid kvar
innan hemresa. Han ser fram emot att få
träffa familjen igen, men säger samtidigt
att han inte känner sig orolig för fru och
barn där hemma.
– De kan vända sig till Amosup (filippinskt sjömansförbund) om de behöver
sjukvård eller annan hjälp. Det är populärt att gå till sjöss på Filippinerna och
jag tror inte att intresset blivit mindre
de senaste åren. Framför allt är lönen
mycket bättre ombord än iland. Mitt
mål är att bli befälhavare, men det tar
ungefär tio år och jag måste skaffa mig
mer utbildning först, säger Jeorge.
Text & Foto: Linda Sundgren
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
13
Aktiviteter i Sjöfartsmontern
B05:02 • Svenska Mässan i Göteborg
Torsdag 23 september 9–18
Bokförsäljning hela dagen – Sjöfartsmontern är sprängfylld
med sjöfartslitteratur!
13.45 Sjömanshustru
Författaren och journalisten Lennart Johnsson presenterar
boken Sjömanshustru tillsammans med Gunbritt Patriksson.
14.15 SaraMårlindCavricläserursinnovellDenandrakvinnan
Fredag 24 september 9–19
11.15 LasseDahlqvist,enbefarensjöman
Anders Wällhed presenterar sin bok om den kände
vissångaren, med betoning på hans sjömanstid.
12.15 Kärlektillsjöss–lustochlängtan
Berit Blomqvist, Kultursällskapets avgående sekreterare,
berättar om novelltävlingen, bokprojektet och utställningen.
Tomas Abrahamsson, Börje Graf, och Karl-Erik Finnman
presenterar sina noveller.
13.15 JörnHammarstrand
Den f d sjökaptenen och numera produktive författaren
presenterar sin nya roman Med Madame de Pompadour
ombord – skrönor om sjökvinnor samt novellen, Victorias love
checklist, som vann 3:e pris i Kultursällskapets novelltävling.
14.15 Kärleksbrevunderbrinnandekrig
Den f d sjömannen Rune Dahlstrand och Berit Blomqvist läser
några av alla de kärleksbrev Rune fick av sin Berit för mycket
längre sedan…
14.45 Seminarium:SvenskSjöfartshistoria–Istormochstiltje
Initiativtagaren Anders Lindström presenterar praktverket om
svensk sjöfart från segelfartygsepoken till nutid tillsammans
med Kent Olsson, docent i ekonomisk historia, och författaren
Robert Hermansson. Förlaget Breakwater Publishing avslutar
seminariet med en mousserande skål!
16.15 AniqaBender
Berättar om sin sjöresa på 1970-talet med Johnsonlinjens m/s
Santos som nu både resulterat i en novell och en roman.
17.15 SMS
Sjökapten Mikael Esping läser ur sin novell SMS samt berättar
om sin kommande roman.
1800 SjömanshusstiftelsendelarutÅretsLitteraturpris!
Prisutdelare: Kenny Reinhold, ordförande i SEKO sjöfolk.
Lördag 25 september 9–18
14.45 JennySköldläserursinhedersomnämndanovellRöda
äpplen
15.15 KarinPoulsenochMonaLindberg
Vinnarna i Kultursällskapets novelltävling berättar om
verkligheten bakom vinnarnovellen.
16.15 Åretsmaritimalitteraturskörd
Anna Selme, bibliotekarie på Sjömansbiblioteket och Catrin
Petersson på Marinmuseum i Karlskrona presenterar valda
titlar från årets utgivning av maritim litteratur.
Söndag 26 september 9–17
10.15 KunglFlottanochdetkonstnärligakulturarvet
Carl Krusell, reservofficer i Flottan presenterar boken om 71
befäl i Kungl. Flottan som gjort konst av sin vardag.
11.15 Hemkomsten
Sjökapten Gösta Bågenholm presenterar sin hedersomnämnda
novell Hemkomsten.
12.15 UlrikaMedénläserursinhedersomnämndanovellKänslor
ombord
12.45 PerAgneEklundläsersinnovellLängtansblåahav
13.15 GöranC-OClaessonpresenterarsinnyabokKvinnan,
mannen,tidsandanochdenfriatanken
13.45 KlubbMaritim
En av världens största ”shiplovers’ society” med 4 500
medlemmar presenteras av Krister Bång.
14.15 BorisSöderbergläserursinnovellCasablancaturoch
retur
15.15 GunnarArwidsonpresenterarbokenLivräddarna;
om Justinus Emilius Berlin som inte bara var fiskare på
Käringön och utkik på Vedholmen, utan kanske framför allt
sjöräddare.
PS. Samtliga noveller som presenteras ingår i boken Kärlek till
sjöss – lust och längtan.
10.15 NauticalInstitute
Sjökapten Jeanette Nihlén presenterar institutets bokutgivning.
10.45 Utkik–frånnytänkandetillnedläggning
Tidningen Utkiks mångårige redaktör Torbjörn Dalnäs
presenterar en kavalkad över Utkik, nu i salig åminnelse.
11.15 Varhanledsennärjagintevarhemma?
Det äkta paret Juris och Irene Ernheimer läser och berättar om
bakgrunden till deras gemensamma novell.
12.15 Flaskpostenkommedkärleken
Journalisten Cajsa Malmström berättar den osannolika
historien om en flaskpost som förändrade livet för Paolina
Wiking – för 50 år sen en fattig fiskardotter på Sicilien.
VÄLKOM NA !
Sjöfartens Kultursällskap samt medarrangörer:
SEKO sjöfolk, Sjöfartsverket, Sjöbefälsförbundet, Katarina
Sjöfartsklubb, Breakwater Publishing, Fartygsbefälsföreningen,
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.
13.15 Stockholmsrederierna
Lennart Fougelberg, Breakwater Publishing och Bo Andersson,
Stockholm Chartering, presenterar boken som berättar om hur
Stockholm på bara några år förlorade hela sin tankflotta.
Ev ändringar i bokmässeprogrammet 2010 publiceras löpande på vår hemsida: www.sjofartskultur.org
14
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
Nöjeskryssning med Martha-tema
I samarbete med Katarina Sjöfartsklubb anordnar
Viking Line en Martha-afton ombord på Cinderella.
Onsdagen den 20/10 2010 äter vi gott, njuter av
filmen och dansar till Larz-Kristerz på Östersjöns
hetaste dansgolv.
I priset ingår
• Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn
• Del i B2-hytt
• Enklare Viking Buffet-middag med bl a Brottsjösill
och Røde pølser inkl vin, öl, läsk och kaffe
• Filmvisning av Martha
• Frukost i Viking Buffet
Boka din resa på tel 08-452 40 20 eller mejla
[email protected].
Prisex 955 kr/person.
Välkommen ombord!
Begränsat antal platser. Åldersgräns. Ta med id-handling.
Anslutningsbussar finns mot tillägg från ett flertal orter.
Cinderella avgår från Stadsgården den 20/10 kl 18.00 och
är åter den 21/10 kl 15.30.
vikingline.se
10-405_ann210x148_martha_cind.indd 1
2010-07-30 09.34
Waxholmsbolaget ägs av Stockholms läns landsting och är beställare av den kollektiva sjötrafiken
i Stockholms skärgård och hamn. Trafiken bedrivs året runt genom avtal med andra rederier, såväl i
managementform som genom rena entreprenader. Waxholmbolaget sysselsätter 26 egna och ett flertal inhyrda
fartyg. Vi har en omsättning på ca 300 mkr årligen.
Vi förstärker nu vår tekniska avdelning med en
Inspektör
Som inspektör blir ditt huvudsakliga ansvar att stödja fartygsdriften så att sjö­
värdighet, tillgänglighet och miljöhänsyn bibehålls och utvecklas.
läggning eller dokumenterad utbildning som fartygsinspektör med teknisk bakgrund
(sjöingenjör eller motsvarande).
Du ska medverka i planering, beredning och beställning av underhåll, haverireparationer
och ombyggnader, inom ramen för vårt ägaransvar. I samarbete med kontrakterade
rederier, ombordanställda, leverantörer och vår skeppstekniske inspektör ska du särskilt
kunna hantera navigatoriska frågor samt utveckling av systemtillsyn och sjövärdighet.
Du har mångårig erfarenhet från branschen och helst från skärgårdstrafik. Du
har goda erfarenheter från fartygsdrift, underhåll och sjövärdighetsfrågor. Du besitter
troligen kunskaper inom regelverk för fartyg och har vana vid arbete med till­
synsmyndigheter. Du behärskar svenska och engelska obehindrat i såväl tal som skrift
och har god datorvana. B­körkort erfordras då bilresor ingår i tjänsten.
I arbetet kommer du att ha frekventa myndighetskontakter. Fartygs­ och leveran­
törsbesök (bl a varv) innebär även resande, främst inom landet men utlandsresor kan
förekomma.
Beredning och utformning av remissvar och upphandlingsspecifikationer ingår i
arbetsuppgifterna.
Vi söker dig som har eftergymnasial utbildning med inriktning mot sjöfart, till
exempel nautiker (styrmans­ eller sjökaptensexamen) med god teknisk förståelse/
I rollen som inspektör kommer du att tillhöra den tekniska avdelningen som idag
utgörs av tre anställda. Du rapporterar till tekniske chefen. Din placering blir i våra
fina lokaler vid Nybrokajen i centrala Stockholm.
Då vi är ett litet gäng ser vi gärna att du kan bidra till vår laganda och att du är
beredd att hjälpa till och ”kavla upp ärmarna” när det behövs.
Vi genomför intervjuer löpande varför vi gärna ser att du inkommer med din intresseanmälan snarast dock senast 17 september via www.mercuriurval.se
(ref.nr. SE-02839). Eventuella frågor besvaras av Mercuri Urval, Pia Lindberg tel. 070-237 08 93.
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
15
SFBF.
Christer Lindvall
NU GÅR HAN I PENSION
Christer Lindvall har arbetat i SFBF sedan
1978 - som ombudsman, förhandlingschef, direktör och sedermera som verkställande direktör.
Han hade kunnat gå i pension redan för
sju år sedan. Men att dra sig tillbaks helt
och hållet från arbetslivet var inget som
lockade Christer Lindvall då - och inte nu
heller.
Christer kommer att fortsätta i föreningen
som senior adviser och bland annat arbeta med internationella frågor.
Porträttfoto maj 2010. FOTO: MATS BURMAN, ATELJÉ UGGLA.
C
hrister Lindvall gick till sjöss 1960 och seglade som befälselev, tredje- och andrestyrman i Broströms fram till
1968. Sjökaptensexamen tog han 1966 i Stockholm.
1968 fick han anställning som andrestyrman i Svea, och
avancerade snabbt via överstyrmansjobb till befälhavare. Han
var då, som 31-åring, Siljas yngste.
Christers engagerade sig inte i fackliga frågor på grund
av att han var speciellt fackligt intresserad, utan för att han
blev tillfrågad och för att han ville att det skulle bli bättre för
honom själv och för hans kollegor.
- I början på 70-talet skulle vi få färjeavtal i Svea/Silja och
samtidigt kom ny lagstiftning som LAS och MBL. Det fackliga arbetet behövde organiseras mer och jag blev nominerad
av mina kollegor och senare invald i SFBFs Centralstyrelse
och vald till klubbordförande i Svea/Silja, berättar Christer.
Men det var ganska enkelt - vi la ju till vid Skeppsbron där
16
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
föreningen hade sitt kansli, så det var nära att gå dit när vi
låg vid kaj.
I slutet av 70-talet fick Christer representera SFBF i den
s k Utsjö-utredningen. Vid samma tid övertog Johnson Svea
och det blev övertalighet i rederiet, samtidigt som det blev en
vakans som ombudsman i föreningen. Christer blev tillfrågad
och tog jobbet.
- Den första fråga jag drev var sammanslagning mellan
Fartygsbefälsföreningen och dåvarande Maskinbefälsförbundet, minns Christer. Det gick inte igenom då, men mitt
förhållande till SMBF och senare Sjöbefälsförbundet har alltid
varit gott.
Efter tre år i föreningen längtade Christer Lindvall ut till
sjöss igen. Han startade då ett rederi tillsammans med några
kollegor:
- Tyvärr var det inte rätt tidpunkt. Det var små paragrafare
SFBF.
Christer Lindvall 1988. ARKIVBILD
Christer Lindvall 1988. FOTO: KERSTIN BJÖRNSTRÖM
Per Ringhagen, ordförande i SFBF 1982-2001, och Christer Lindvall var länge
parhästar. Här på PTK-skolan på Djurö i april 1985. ARKIVBILD
Sveaklubbens styrelse. Fr v Håkan Walin, Bo Bertil Lundberg, Cyril Fors, Håkan
Hedlund och Christer Lindvall, klubbordförande. FOTO: ULF LONÄS
som gick med papper och trälaster mellan Skandinavien och
Casablanca. Men det gick inte bra.
Christer Lindvall gick tillbaks till SFBF som ombudsman.
Senare blev han förhandlingschef, direktör och VD för föreningen.
- Jag är stolt över att jag har fått vara med och utveckla
SFBF till att vara både en facklig organisation och en intresseorganisation, säger han.
På 80-talet kom en nedgång i branschen och många stora
>
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
17
SFBF.
”
Men jag menar
att det inte kan vara rimligt
att redare ska kunna segla
utan svensk besättning
och uttnyttja
den svenska kvalitetsstämpeln.
>
”
Christer Lindvall i sin roll som IFSMApresident. IFSMAs 35:e Generalförsamling,
Rio de Janeiro, maj 2009.
FOTO: MARIE HALVDANSON
rederier försvann.
- Man började diskutera stödåtgärder, och vi hade stor
hjälp i detta av dåvarande TCO-ordföranden Björn Rosengren, berättar Christer. Men trots stödåtgärderna började en
utflaggning av svenska fartyg till det vi har idag: färjor och
europafart. Driften av större faryg har flyttat utomlands.
Sjösäkerheten var ett stort intresse för Christer Lindvall
redan i Svea/Silja, och har fortsatt i arbetet i föreningen. Christer har deltagit i IMO-arbetet sedan 1983, i såväl den svenska
delegationen som ITFs och IFSMAs delegationer. Han har
deltagit i en rad internationella kommittéer som rört sjösäkerhet. Han har varit medlem i den svenska ILO-delegationen
och ordförande i ITFs Maritime Safety Committee.
Sedan 1998 är han president i IFSMA - International Federation of Shipmasters’ Associations, och i våras blev han
omvald i ytterligare fyra år av generalförsamlingen på mötet
i Manila.
Christer Lindvall har ett gediget sjösäkerhetskunnande
och räknas idag till en av världens ledande experter inom
området.
- Första STCW-konventionen kom i början av 80-talet. Inom
IMO började man då tala mer om operationella frågor, och
vi ville kunna påverka mer. Även ITF började intressera sig
för dessa frågor. Vi deltog i den svenska delegationen i IMO
och senare även i ITFs och IFSMAs delegationer i IMO,
berättar han.
- Det är positivt att jag får fortsätta som president i IFSMA
och verka inom IMO, ITF och NFBK för att jobba med sjö18
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
säkerhet, sjöfartsskydd och miljö samt värna om sjöfolkets
rättigheter när det gäller kriminalisering, piracy och rätten
att gå iland.
När det gäller det fackliga arbetet tar sjöfartspolitiken och
stödåtgärderna mer och mer tid, menar Christer.
- Löner, befälhavarens vaktgång, de senaste årens befälsbrist och omläggningen av sjömansskatten är frågor som vi
lagt ner mycker arbete på, säger Christer. Men mest stolt är
jag över att föreningen utvecklats till att vara både fack- och
intresseförening. Vi har också ökat antalet passiva medlemmar,
vilket är ett bevis på att medlemmar vill fortätta hålla kontakt
med föreningen även om de jobbar iland.
Men Christer Lindvall ser även orosmoln på sjöfartshimlen.
- Hittills har vi lyckats övertala politikerna om att vi behöver särskilda stödåtgärder för sjöfarten och det har gjort
att vi överlevt så här länge. Det är klart att det var tråkigt att
vi behövde införa TAP, men mest orolig är jag om man inför
ett SIS. Då försvinner alla fackliga rättigheter. Skulle det bli
verklighet ser jag ingen framtid för svensk sjöfart.
- Jag hoppas politikerna tar sitt förnuft till fånga och
bibehåller rederistödet. Men jag är väldigt besviken över de
utredningar som regeringen initierat om sjöfarten. De vimlar
av sakfel och underlaget brister i fakta.
Christer menar också att det är viktigt att vi har bra sjöfartshögskolor i Sverige.
- Sjöbefäl är ett genomgångsyrke. Man är till sjöss några år
SFBF.
Christer Lindvall och Tomas Sjöstedt, ombudsman SFBF på ITF-kongressen i New
Delhi, 1998. ARKIVBILD
Christrarna - Lindvall och Themnér, vd i Maskinbefälsförbundet/
Sjöbefälsförbundet, november 1987. FOTO: TORBJÖRN EK
Christer Lindvall på BIMCO-konferens i Köpenhamn, april 1996. FOTO: FINN ROSTED
och går iland, men stannar kvar i det maritima klustret. Ett
problem nu är att eleverna inte får ut sina behörigheter, på
grund av att de saknar praktik. Kan vi inte fylla upp de stora
pensionsavgångar som kommer nu, så blir det ännu större
problem.
- Finns inte kompetensen hemma flyttar näringen ut där
den finns, till exempel i Sydostasien.
- Men jag menar att det inte kan vara rimligt att redare ska
kunna segla utan svensk besättning och uttnyttja den svenska
kvalitetsstämpeln. Under lång tid har redare, departement,
myndigheter och vi kunnat tala med varandra. Under der senaste decenniet har klimatet ändrats. Vi talar inte med varandra
på samma sätt längre, men jag hoppas att det ska förändras.
När det gäller Fartygsbefälsföreningens framtid har Christer Lindvall ett antal förhoppningar:
- Jag hoppas att våra förhandlingar om ett samgående med
Sjöbefälen går vidare i positiv anda, men också att vi ska närma
oss lotsarna. Föreningen måste även ändra sin struktur för att
vi ska kunna hjälpa dem som arbetar utanför Sverige. Flyttar
redarna ut kommer även befälen att göra det.
Om sin egen framtid säger han så här:
- Jag är tacksam över att jag får fortsätta som senior adviser
och arbeta med de frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Jag
vill också tacka alla medarbetare på kansliet, föreningens styrelse
och medlemmar - och naturligtvis min familj, för det stöd jag fått
i alla år. Utan dem hade jag inte kunnat sköta mitt jobb.
Marie Halvdanson
Christer Lindvall kan blicka tillbaks på många år i sjömännens tjänst - och än är
det inte över. I bakgrunden Per Ringhagen, ordförande i SFBF 1982-2001. SFBFs
kongress på Djurö 1997. FOTO: ROLF ADLERCREUTZ
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
19
ARBETSMILJÖ.
FÄRRE ARBETSSKADOR
TILL SJÖSS
Skillnaden mellan land- och sjöanställda i antal arbetsskador och arbetssjukdomar
med sjukskrivning har aldrig varit så liten som nu.
Enligt en färsk sammanställning för 2008 är risken att drabbas ”bara” 30 procent högre till sjöss än till lands.
F
ör tjugo år sedan var det betydligt farligare att jobba som
ombordanställd än iland. År 1992 var det nästan 300 procent större risk att få en arbetsskada eller arbetssjukdom
om man arbetade ombord jämfört med iland. Sedan dess har
skade- och sjukdomsstatistiken för sjö och land närmat sig
varandra och aldrig förr har skillnaden varit så liten som nu.
Enligt nysammanställda siffror från Transportstyrelsen drabbades drygt en av hundra ombordanställda 2008, medan det för
landanställda var knappt en av hundra. Men på myndigheten
ställer man sig något frågande till förändringen.
- Visst kan det vara så att medvetenheten om risker ökat
ombord och att det systematiska arbetsmiljöarbetet gjort att
man numera jobbar mer förebyggande. Men vi kan inte se
att förbättringarna har varit så stora som statistiken antyder,
säger Christina Östberg, arbetsmiljöhandläggare på Transportstyrelsen.
Det är inte bara sjöfarten som rapporterat färre arbetsskador och arbetssjukdomar de senaste åren. Anmälningarna har
sjunkit även bland förvärvsarbetare generellt och för landanställda har skade- och sjukdomsnivån aldrig varit så låg som
nu. Flera orsaker tros ligga bakom minskningen av anmälningar. Arbetsmarknadspolitiken kan vara en faktor liksom
ändrade rutiner hos Försäkringskassan. Även det allmänna
konjunkturläget med stigande arbetslöshet kan bidra.
- Det är svårt att avgöra om det handlar om en faktiskt
minskning av antalet drabbade eller om det är anmälningsbenägenheten som minskat. Men det finns många faktorer
som kan påverka viljan att anmäla och politiska förändringar
har gjort att moroten att anmäla en arbetsskada försvunnit,
Christina Östberg.
Men trots nedgången i antalet anmälningar rapporteras
det fler arbetsskador och arbetsolyckor från sjöfarten än de
flesta andra yrken. Allra värst skade- och olycksdrabbade är
anställda som sysslar med tillverkning av mineraliska produkter, följt av personal inom pappers- och massatillverkning samt
20
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
avfallshanterings- och renhållningspersonal. På sjätte plats
kommer aktiva sjömän. Transportbranschen som helhet rapporterar färre skador och sjukdomar än ombordanställda.
- Inom kategorin transport och kommunikation finns sannolikt en hel del administrativ personal också som påverkar
resultaten, säger Christina Östberg.
Den vanligaste olycksorsaken ombord är fall, överbelastning i samband med kroppsrörelse och förlorad kontroll över
fordon. Inom områdena fysisk överbelastning utan kroppsrörelse och förlorad kontroll över verktyg och redskap har
anmälningarna minskat från 2007 till 2008. När det gäller arbetssjukdomar är belastningsfaktorer, buller och kontakt med
kemiska eller biologiska ämnen de vanligaste skadeorsakerna.
Det är också de tre sistnämnda områdena som Transportstyrelsen kommer att prioritera i sitt arbetsmiljöarbete under året.
- Våra inspektörer ska bland annat kontrollera att fartygen genomför de riskbedömningar de ska göra inom de här
områdena. Med buller jobbar vi också i IMO (International
Maritime Organization) för att få svenska bullernivåer att gälla
internationellt, säger Christina Östberg.
Linda Sundgren
Felaktig statistik
Ett fel har smugit sig in i Transportstyrelsens publicerade statistik över andelen arbetsskador och arbetssjukdomar som lett till sjukskrivning (Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt
personolyckor i svenska handels- och fiskefartyg år
2008). De korrekta siffrorna finns i den version som
är publicerad på myndighetens hemsida,
www.transportstyrelsen.se.
Trafikverket har till uppgift att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån
ett trafikslagsövergripande synsätt. I nära dialog med regioner och kommuner ska verket
svara för en samlad, långsiktig infrastrukturplanering för samtliga trafikslag. Trafikverket
har också ansvar för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna.
Därtill ska verket ansvara för att infrastrukturen utnyttjas effektivt och främjar säkra och miljöanpassade transporter. Huvudkontoret ligger i Borlänge.
Färjerederiet Trafikverket är Sveriges största rederi och en av Trafikverkets resultatenheter. Våra 62 gula färjor transporterar årligen 22 miljoner passagerare
och 11 miljoner fordon. På uppdrag av Trafikverket trafikerar vi 37 färjeleder i det allmänna vägnätet. Vi trafikerar också Ekeröleden på uppdrag av Ekerö kommun. När vattnet fryser till på våra färjeleder i norr svarar vi för drift och underhåll av upp till 7 isvägar. Vi har två egna varv, Tenö varv utanför Vaxholm samt
Fridhems varv i Lysekil. Båda varven tar emot egna fartyg och externa kunder för bl a underhåll. Vårt huvudkontor ligger i Vaxholm och vi är 420 anställda och
omsätter årligen ca 450 miljoner kronor.
Holmöleden är en för Färjerederiet unik färjeled då det är den enda färjeled där trafiken utförs med en passbåt. Det förekommer relativt mycket styckegods på
leden vilket ställer lite andra krav på besättningen än vad som kanske är brukligt. Som Ledchef på Holmöleden kommer man sina passagerare nära och man
utgör en viktig samhällsfunktion. Vintertid upprätthåller vi trafiken med en svävare.
Vi erbjuder en nyckelposition i en organisation med ljusa framtidsutsikter.
Ledchef Holmöleden (Ref nr: 31:2010:14)
Arbetsuppgifter
Som Ledchef på Holmöleden är du ansvarig för driften på
leden. Leden består av 1 färja och 4 tillsvidareanställda, till
detta kommer ett antal visstidsanställda. Du har budgetansvar,
personalansvar och arbetsmiljöansvar och du är underställd
den Operative chefen.
Du ansvarar för att verksamheten fungerar på ett optimalt
sätt och att verksamheten utvecklas på alla plan. I ansvarsområdet ingår medarbetare, färjor och färjevaktstugor som
sammantaget innebär att du har ett budgetansvar på ca 6,6
milj. Våra ledord som vi dagligen arbetar mot är Nöjda kunder,
Nöjda Medarbetare och Lönsamhet. Du, tillsammans med dina
medarbetare, ska få verksamheten att fungera så effektivt som
möjligt. Till din hjälp i vardagen har du dina duktiga medarbetare samt de centrala stödfunktionerna.
Kvalifikationer
Vi söker dig som har gedigen erfarenhet av personalledning
och gärna från en maritim miljö. Du behöver ha en generell teknisk kompetens och en god ekonomisk förståelse. Du
behöver för att lyckas i rollen ha erfarenhet från sjöfart eller
från annan verksamhet inom transport- och logistikområdet
för att ha förståelse för områdets särskilda beskaffenhet. Du
har goda ledaregenskaper och erfarenhet av personalansvar
samt med goda kunskaper i Officepaketet och gärna även från
budgetering.
Erfarenhet från verksamhet som pågår över stora delar av
dygnet samt av underhåll är meriterande. Särskilt meriterande
är naturligtvis om du har erfarenhet från de arbetsuppgifter
som beskrivits. Meriterande är det dessutom om du har erfarenhet av underhållssystem samt erfarenhet från både privat
och statlig verksamhet.
Som ledchef ingår du i ledens besättning, därför krävs
att din behörighet är minst fartygsbefäl klass VI, maskinistexamen/maskinbefäl klass VIII-examen. Du ska också ha
CCM-behörighet, SRC samt giltigt 4-årigt läkarintyg gällande
syn- och hörselförmåga.
Personlig profil
Arbetet kräver att du kan delegera och entusiasmera dina
medarbetare. Dessutom är du beslutsmässig och har en af-
färsmässig inställning. Du är kommunikativ med en tro på
att delaktighet och engagemang är en grundförutsättning
för väl fungerande arbetsplatser. Du arbetar proaktivt och
kommer med kreativa lösningar. Du är strukturerad och kan
se helhetslösningar. Du utrycker dig väl både i tal och i skrift.
Det är viktigt att du har förmågan att skapa en öppen och
förtroendefull dialog.
Vi fäster stor vikt vid personliga egenskaper såsom samarbetsförmåga, flexibilitet och engagemang.
Vi eftersträvar mångfald bland våra medarbetare avseende
ålder, kön och kulturell bakgrund.
Befattningen är placerad på Holmöledens fastlandssida
strax utanför Umeå.
Upplysningar
Upplysningar lämnas av operativ chef Margus Pöldma,
tfn 08-544 415 17.
Fackliga företrädare är:
SACO Stig Karlsson, tfn 070-396 44 55
SEKO Åke Ottosson, tfn 070-208 95 40
ST/OFR Hans Lundström, tfn 08-544 415 25
Mer information om Färjerederiet finner du på
www.trafikverketfarjerederiet.se
Tillträde enligt överenskommelse.
Ansökan
Din ansökan (personligt brev och CV) skickar du till www.
trafikverket.se eller via e-post [email protected].
Ansökan via vanlig post skickas till Trafikverket Färjerederiet, Box 51, 185 21 Vaxholm. Märk din ansökan med Ref.nr
31:2010:14.
Trafikverket strävar efter att personalsammansättningen
ska spegla samhället i övrigt, därför eftersträvar vi en mångfald bland våra medarbetare.
Sista ansökningsdag
Din ansökan ska ha kommit in till Trafikverket senast den
2010-09-10.
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
21
LODSKOTT OCH PEJLINGAR.
För 65 år sedan
DEN ÄR(R)ADE KRIGSHJÄLTEN
M/S GDYNIA
TEXT: JOHN E. PERSSON
HONNÖR
Våra båtar utanför spärren sätter kurs mot Vinga fyr.
Häromdagen kom m/s Gdynia hem efter hiskliga äventyr.
Nils Orstadius stod på bryggan precis som när båten gick ut,
Fast han då var styrman och nu kapten, och har luktat en hel del krut.
Han är ensam ombord som från början var med, när den långa resan tar slut.
I sex års tid har han sicksackat fram med kontrabandslast i konvoj
Och väckts då och då av torpedernas dån när han slumrat till i sin koj.
Han har gjort sina sextio resor i tjänst hos Churchill & Co
Är inte det ett rekord så gott som Häggs eller Arnes, måntro?
Ur DN 25 juli 1945
V
id middagstid den 22 juli 1945 kom Svenska Lloyds
motorfartyg GDYNIA uppför Göta älv och förtöjdes
vid Masthuggskajen. Det föreföll inte särskilt märkligt,
då Göteborgs hamn på den tiden vimlade av lastfartyg av
mångahanda slag. Det märkliga var att GDYNIA inte gästat
sin hemmahamn sedan hon lämnade den i april 1939. Och
än märkligare var att Nils Erik Orstadius varit ombord i
henne under hela andra världskriget, som förstestyrman och
befälhavare.
Sedan 5 juni 1940, efter att Danmark och Norge ockuperats, hade GDYNIA varit befraktad av brittiska Ministry of
War Transport; Först med tre konvojresor från Liverpool till
Freetown i Sierra Leone. Den 23 februari 1941 lämnade hon
Liverpool för fjärde gången, i konvoj OB290, destinerad till
Brittiska Guyana.
Den 26, strax efter midnatt, då konvojen befann sig på N
55.32 W 14.24, anfölls den av tyska U-47. Ubåten lyckades i
snabb följd torpedera belgiska ångaren KASONGO, norska
motorfartyget BORGLAND och svenska RYDBOHOLM.
Förutom sex man, som omkom på det belgiska fartyget, blev
alla räddade av eskortfartygen.
Konvojen fortsatte resan men blev omkring klockan 10
22
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
samma dag attackerad av tyskt flyg, som med bomber sänkte
två holländska, tre brittiska, två grekiska och två norska
fartyg. Ur livbåtar från det ena norska fartyget, Fred Olsens
SOLFERINO, hämtade GDYNIA upp 29 man, av vilka fem
var allvarligt skadade. En av dem var befälhavaren, som avled
samma dygn. Senare tog GDYNIA ombord ytterligare 28 man
från grekiska ångaren KYRIAKOULA, som visserligen flöt
men var manöveroduglig.
Med 56 skeppsbrutna ombord fick GDYNIA order att
återvända till brittisk hamn, eskorterad av HMS ENCHANTRESS. Hon anlände till Greenock 1 mars. GDYNIA gick
åter till sjöss den 9 mars, nu i konvoj OB295, och nådde
utan incidenter Demerara (Georgetown) i Guyana. Härifrån
fortsatte hon till Halifax där befälhavaren, Axel Rosenlund,
avmönstrades. Han avled senare på sjukhus i Kanada.
Därefter, från april 1941och fram till krigsslutet, gick
GDYNIA i skytteltrafik över Nordatlanten med 53 allierade
konvojer; En enastående insats som framgår av tabellen på
nästa sida.
Efter kriget fortsatte Nils Erik Orstadius som befälhavare
i Svenska Lloyds medelhavsfarare. Han avled ombord i m/s
CONVALLARIA 2 december 1966.
LODSKOTT OCH PEJLINGAR.
Foto ur Bertil Söderbergs arkiv.
OSTGÅENDE
VÄSTGÅENDE
avgått
avg.hamn
ankom destination konvoj
avgått
1941
1941
1941
1941
avg.hamn
ankom destination konvoj
25 apr
Halifax
13 maj Liverpoo HX123
8 juni
Liverpool
juni
Montreal
OB331
30 jun
Halifax
18 juli Belfast
HX136
28 juli Clyde
aug
Montreal
ON2
22 aug
Sydney 6 sep
Liverpool HX146
18 sep Clyde
okt
Montreal
16 okt
Halifax
31 okt Liverpool HX155
8 nov
21 nov Halifax
15 dec
Halifax
30 dec Liverpool HX165
1942
1942
1942
1942
23 jan Liverpool 6 feb
St JohnNB
ON59
4 apr
18 apr St JohnNB
ON83
12 juni Boston
ON99
Liverpool HX176
Clyde
19 feb
Halifax
6 mar
3 maj
Halifax
15 maj Liverpool HX188
29 maj Liverpool
6 juli
Halifax
17 juli Liverpool HX197
31 juli Liverpool
St JohnNB
ON117
30 aug
Halifax
11 sep Belfast
HX205
19 sep Belfast 1 okt
Halifax
ON131
20 okt
Halifax
2 nov
HX212
17 nov Clyde
4 dec
New York
ON147
24 dec
Halifax
1943
1943
1943
Glasgow
Liverpool
ON17
ON34
1943
9 jan
Belfast
HX220
23 jan Liverpool
feb
New York
ON162
2 mar
Halifax
15 mar Belfast HX228
31 mar Liverpool
april
Halifax
ON176
3 maj
Halifax
17 maj Liverpool HX237
24 maj Liverpool
6 juni
Halifax
ON186
25 jun
Halifax
6 juli
Bristol
HX245
24 juli Liverpool
5 aug
Halifax
ON194
aug
Halifax
12 sep Belfast
HX254
6 okt
Clyde
23 okt New York
ON205
nov
Halifax
21 nov Liverpool HX265
2 dec
Liverpool
dec
ON214
dec
Halifax
1944
1944
1944
1944
14 jan Liverpool HX273
24 jan Liverpool
11 feb New York
St JohnNB
ON221
20 feb
New York
9 mar
Belfast
HX280
15 mar Clyde
1 apr
New York
ON228
5 apr
New York
20 apr Belfast
HX286
4 maj
maj
St JohnNB
ON235
27 maj
New York
9 juni
Bristol
HX293
18 juni Liverpool
2 juli
New York
ON241
3 juli
New York
18 juli Belfast
HX298
25 juli Liverpool
aug
Montreal
ON246
17 aug
New York
1 sep
Preston
HX304
7 sep
Clyde
sep
Montreal
ON252
28 sep
New York
14 okt Belfast
HX311
26 okt Southend
nov
St JohnNB
ON262
14 nov
New York
30 nov Belfast
HX320
1945
1945
8 dec
Liverpool
Southend
28 dec Halifax
1945
1945
3 jan
New York
17 jan Belfast HX330
5 feb
Southend
feb
mar
Halifax
28 mar Liverpool HX344
7 apr
Liverpool
26 apr New York
St JohnNB
13 maj
New York
26 maj Liverpool HX356
ON271
ON283
ON295
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
23
NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser
Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl
KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB
GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM
Praktisk kylteknik
Dagens skärpta miljökrav på hantering av
typen HFC köldmedier innebär ett markant
ökat ansvar på ombordanställd personal.
Därmed ökar kraven på kunskaper inom
praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och
optimering.
Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen
baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste
förekommande kylarbeterna ombord, t.ex.
på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering
osv.
Kurs & Tider
Praktisk kylteknik
År
2010
Vecka
37, 43, 49
Nycertifieringskurser
Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen
skall all ombordanställd personal som utför
arbete på kylaggregat ombord ha certifierad
kompetens.
Kursen omfattar 3 dagars utbildning.
2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning).
1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov.
Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat
(omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder).
Kurs & Tider
Nycertifiering
Kategori 1
År
2010
Vecka
36, 38, 40, 42,
44, 47, 50
Omcertifieringskurser
Omcertifiering skall ske vart femte år och kursen
är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen.
Kurs & Tider
Omcertifiering
Kategori 1
Plats:
År
2010
Vecka
38, 42,
44, 47, 50
Kylutbildningen Göteborg AB
Södra Hildedalsgatan 6
417 05 Göteborg
Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt
Kursanmälan:
Ann-Marie Johansson
[email protected]
e-mail:
Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23
RÄTT LÖSNING TILL
NT-KRYSSET 4/10
Vinnare i denna omgång är Vanja Hultgren i Sollebrunn, Birger Larsson i Hässelby och Per-Owe Lellki i
Göteborg.
Stort grattis - trisslotterna kommer med posten!
24
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
NT-KRYSSET 5/10.
KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL
De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 20 september vill vi ha era lösningar.
Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 6/10 som utkommer den 8 oktober.
Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 5/10.
NAMN:
GATA:
POSTADRESS:
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
25
HAMNAR & FARLEDER.
Sjöfarten
HAR ALLTID VARIT VIKTIG FÖR STOCKHOLM
Sjötrafiken har haft en avgörande betydelse för Stockholm som huvudstad och under
stormaktstiden var fartygen viktiga symboler för hela landet.
Det framgår av en marinarkeologisk avhandling som lades fram i början april efter mer
än ett decennium av efterforskningar.
V
attnet har under årtusenden lockat människor till trakterna runt Stockholm. Bördiga jordar, rikt fiske, goda
transportmöjligheter och utmärkt läge för försvar och
kontroll gjorde att folk började bosätta sig här redan under
bronsåldern. Senare blev området populärt bland de sjöfarande vikingarna. De grundlade nya byar, framför allt på
Norrmalm, varav flera fanns kvar ända in på 1400-talet. En
annan person som såg områdets potential var Birger Jarl. Vid
mitten av 1200-talet lade han grunden till dagens Stockholm
och lät bygga slottet kring det gamla försvarstornet Tre kronor
alldeles intill vattnet.
– Då bestod själva staden bara av Gamla stan, även om det
fanns andra boplatser runt om på malmarna. Runt staden låg
det bryggor för mindre båtar och nedanför slottet fanns en
hamn dit de allra största fartygen kunde gå, berättar Marcus
Hjulhammar, marinarkeolog och författare till avhandlingen
Stockholm från sjösidan.
Kartor i avhandlingen visar att Gamla stan vid grundandet
bara var hälften så stor som idag. Resten av den mark som
numera utgör stadsdelen bestod ända fram till 1600-talet av
bryggor, hamnar och kajer som därefter fylldes ut. Eftersom
staden låg på en ö var båten en nödvändighet för de första
stockholmarna. I sin avhandling har Marcus kartlagt 160 vrak
i Stockholms inre farvatten som tydligt visar båtens betydelse
för det dagliga livet i staden.
– De flesta vraken är mindre båtar som användes för transport av ved, fisk och sopor. En gammal vanföreställning är att
man på medeltiden slängde sopor rätt ut på gatan i Stockholm.
Men min forskning visar att det tidigt fanns en medvetenhet
om att man behövde göra sig av med skräp och det finns
historiska källor som nämner större avfallspråmar redan på
1400-talet. De användes för att dumpa sopor i sjön.
Vid sitt maktövertagande skrev Birger Jarl under ett handelsavtal med tyska Lübeck, vilket bidrog till en expansiv
utveckling av handeln och därmed staden. Och Stockholms
läge kunde knappast ha varit mer idealt där hon låg, mitt i
26
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
passagen mellan Saltsjön och Mälarregionen med sina rika
naturfyndigheter. Ärkebiskopen Olaus Magnus, utnämnde
1555 Stockholm till nordens främsta köpstad.
”Ty platsen är på alla sidor omgiven av strömmar…så väl
belägen mellan hav och insjö, att den kan kallas nyckeln till
hela Sverige. Hamnen är så väl försedd med hamnplatser och
bryggor att även de största skepp, som går över världshavet,
ej behöva kasta ankar, sedan de efter ankomsten dit fällt sina
segel, utan omedelbart kunna lägga till vid bryggan och där
fastgöras allenast med linor, för att efter behov lossa eller lasta
allehanda varor.”
Fartygstrafiken till staden var frekvent. Enligt gamla tullängder som finns presenterade i Marcus Hjulhammars avhandling skedde i september 1574 inte mindre än 187 anlöp.
– Alla fartygsbesök finns inte registrerade heller. En del
försökte slippa undan tullarna och smugglade in sina varor,
säger han.
Från Gustav Vasas regering kom Stockholm att få en allt
tydligare ställning som huvudstad och under 1600-talet flyttade riksdag, centralförvaltning och Svea Hovrätt hit. Samtidigt gjorde framgångarna på slagfälten ute på kontinenten
landet till en stormakt. Staden kändes plötsligt förlegad, inte
alls värdig ett storrike som Sverige. Stadsplanen ritades om,
men eftersom det skulle dröja åtskilliga år innan man hunnit
genomföra förändringarna fick örlogsfartygen bli symboler
för den nya eran.
– Stockholm stod med ena benet i medeltiden och det
andra i den nya tiden, och det var inget man var stolt över
eller ville visa upp för omvärlden. Istället fick fartygen bli en
del i statsapparatens propaganda, vilket inte minst Vasa är ett
spännande exempel på. Hon var som en prototyp för den nya
staden och det var samma bildhuggare som gjorde maskaroner
och annan utsmyckning på henne som på palatset Makalösa
(De la Gardies palats vid nuvarande operan).
– När den nya stadsplanen var genomförd en bit in på
1600-talet kom de första kopparsticken som trycktes upp och
HAMNAR & FARLEDER.
Ärkebiskopen Olaus Magnus, utnämnde 1555 Stockholm till nordens främsta köpstad. ”Ty platsen är på alla sidor omgiven av strömmar…så väl belägen mellan hav
och insjö, att den kan kallas nyckeln till hela Sverige. FOTO: NILS-JOHAN NORENLIND/NORDICPHOTOS
spreds över Europa. Då blev det heller inte lika viktigt längre
att smycka fartygen som det hade varit tidigare.
För att få mer mark till den framväxande staden fylldes vattendragen runt Stockholm ut. Som utfyllnad användes bland
annat gamla uttjänta fartyg och därför har många av de 160
båtar som Marcus kartlagt grävts fram på land.
– Det var väldigt vanligt att man använde båtar som utfyllnad och ungefär en tredjedel av vraken i min avhandling är
funna på land. En plats där man vet att det ligger flera fartyg
är Berzelii park i kvarteret Katthavet. Det var tidigare en insjö
som har fyllts ut med bland annat skeppsvrak.
Länge var sjövägen den självklara vägen för transporter
till och från huvudstaden. Marcus berättar att ända fram till
sent 1600-talet gick 90 procent av alla transporter hit på köl.
Bara någon enstaka procent färdades landvägen medan resten
fraktades vintertid över isen. Båtarna var Stockholmarnas
livlina och värdet av dem avspeglar sig inte minst i äldre tiders
regelverk.
– I Fiskarskråets stadga från 1450 gav stöld av ett öskar
böter på 40 mark (drygt 36 000 omräknat i dagens pengavärde).
När den första slussen byggdes, skrevs det in i lagen att det var
förbjudet att sabotera slussen och att misshandla slussvakten,
berättar Marcus.
Vraken i Östersjön och runt Stockholm är särskilt tacksamma att studera eftersom de ofta är förhållandevis välbevarade.
Skeppsmasken trivs inte i det bräckta vattnet och kylan bidrar
också till en långsammare nedbrytningstakt.
– Har fartygen dessutom blivit övertäckta snabbt så att det
blivit syrefritt runt dem har de bevarats ännu bättre. Däremot
är det ett problem med all sprängsten och schaktmassor som
dumpats i sjön i samband med utbyggnader och utvinning
av stenkol. Många vrak har begravts under flera meter sten
och byggrester.
– När man borrade för ett byggprojekt utanför kajen på
Södermälarstrand för några år sedan fick man plötsligt upp en
nyckel och kopparnålar från 1700-talet. Antagligen hade man
träffat rakt ner i ett fartyg eller en kista. Men det låg begravt
under åtta nio meter sprängsten och det skulle kosta massor
att gräva fram.
Sjöfarten fortsätter att vara i centrum för stadens utveckling en bra bit in på 1900-talet. Men efter andra världskriget
växer en ny ekonomi fram med järnvägen som det moderna
transportmedlet. Sjöfartsanknuten verksamhet, som varv och
hamnar, flyttas successivt ut från statskärnan. Och trots att
sjöfarten fortfarande spelar en viktig roll för staden har den
blivit alltmer osynlig för den vanlige stockholmaren.
– Jag skulle inte kalla Stockholm för en sjöfartsstad idag.
Men eftersom staden är omgiven av vatten borde vi kunna
utnyttja det mer. Det är nog många som hellre skulle åka båt
in till stan på morgnarna istället för att sitta i bilköer, säger
Marcus.
Linda Sundgren
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
27
ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF
Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Tilltalsnamn:
Efternamn:
c/o:
Bostadsadress:
Postnr:
Ort:
Bostadstelefon:
Land:
När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du
föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida
www.sfbf.se
Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli.
Mobiltelefon:
Tel ombord:
E-post hem:
Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift
blivit inbetald och registrerad på föreningens konto.
E-post ombord:
Ansökningsblanketten sänder du till
Sveriges Fartygsbefälsförening
Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Arbetsgivare:
Fartyg:
Befattning:
Utbildning:
Personnr:
Avslutad år:
Behörighet:
Medlemskap önskas fr o m:
Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail:
Fax: 08-10 67 72
[email protected]
Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är
uppsägningstiden i vissa fall 6 månader.
Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att
administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen.
Datum
Underskrift
Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa
Villkor för medlemskap
AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är
anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt
uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om
arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar.
Akademikerkravet
Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för
avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF).
Inträdesansökan
Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se
För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15.
Arbetskravet
Arbetskravet är uppfyllt om du arbetar eller har arbetat. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som
ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast
när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller
att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa
igen.
Övergång från annan a-kassa
Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du
ansöker om inträde i AEA.
Arbete på fartyg med utländsk flagg
Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din
arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11.
Du kan också ställa frågor via e-post på adressen [email protected]
28
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
Världssjöfartens Dag 2010
23 september 2010, kl 12.30 - 18.00
Chalmers Kårhus, sal RunAn, Chalmersplatsen 1, Göteborg
Arrangörer: Sjöfartsforum i samarbete med; Näringsdepartementet, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, SEKO sjöfolk, Sjöbefälsförbundet, Sveriges Fartygsbefälsförening, Lighthouse, Chalmers Tekniska Högskola, Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan, Sveriges
Redareförening, Svensk Sjöfarts Tidning, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sveriges Hamnar, WISTA Sweden, Swedocean, Svenskt
Marintekniskt Forum, Sveriges Försäkringsförbund, Försvarsmakten/Marinen och Kungliga Örlogsmannasällskapet.
Year of the Seafarer
12.30
13.00
15.00
18.00
19.00
Registrering
2010 års IMO-tal
Ann-Catrine Zetterdahl, Sjöfartsverket
Utan sjömän stannar världen
Torbjörn Dalnäs, Sjöfartsverket
Sjömännens vardag – långt bort från allt, om än närmare än någonsin
Seglande sjömän; Mikael Esping, DFDS Lys Line, Bo Lindgren, Stena Line, Jeanette Nihlén, TT-Line, Mattias
Nyström, Wallenius Marine och Mikael Lindmark, Scandlines
Marie Jacobsson, ledamot av FNs folkrättskommission, Joakim Dahlman, Chalmers Tekniska Högskola
Kaffepaus
Det maritima klustrets egen strategiutredning och övergripande vision
Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum
Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar under utredning
Jonas Bjelfvenstam, VTI
Paneldiskussion:
Är den svenska sjömannen utrotningshotad?
Hur ser rederinäringen ut 2015?
Jörgen Lorén, Sveriges Fartygsbefälsförening, Leif Palm, Sjöbefälsförbundet, Kenny Reinhold, SEKO sjöfolk,
Per Croner, Wallenius Marine AB, Lars Höglund, Furetank AB och Johan Markström, Wisby Tankers AB
Reflektioner och slutord
Rasmus Blomqvist, sjösektionen Chalmers, Karl Staf, sjösektionen Kalmar och Anders Lindström
Prisutdelning
Sjöfartsforums miljödiplom, WISTA Swedens Kompassros, Folke Patrikssons pris till unga entreprenörer
Introduktion till kvällens Martha-afton
Torbjörn Dalnäs, Sjöfartsverket
Buffé med ”a touch of Martha” för alla anmälda
Filmen Martha
Moderatorer: Berit Blomqvist, Sveriges Skeppsmäklareförening och Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum
Seminariet är kostnadsfritt men middagen kostar 400 kr + moms. Studentpris: 100 kr inkl moms
Anmälan till [email protected] senast torsdagen den 16 september
Ange om anmälan gäller middagen, faktureringsadress och eventuella allergier
För mer information kontakta [email protected]
2010-08-18
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
29
SFBF.
NY ADRESS?
Har Du bytt bostad,fartyg eller
e-postadress?
Glöm då inte att meddela oss.
Vi vill även ha aktuell e-postad­ress till fartyget.
Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev
och annat föreningsmaterial
utan fördröjning.
BOKA
SFBFs SEMESTERHUS
Namn..................................
Pers.nr.................................
TEGEFJÄLL
Adress.................................
SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt
emellan Åre och Duved, har två
lägenheter med plats för 8 personer
i varje.
I Tegefjäll finns fem liftar och fem
preparerade nedfarter.
Systemet är ihopbyggt med Duveds
liftsystem.
..........................................
Rederi.................................
Fartyg o befattn....................
..........................................
E-post privat........................
E-post fartyg........................
MEDLEMSAVGIFTEN
■ Medlemsavgiften till föreningen
är 340 kronor i månaden.
■ Avgiften för passiva med­lemmar
är 300 kronor per år.
■ Gratis medlemskap för stude­rande.
Avgiften till a-kassan aviseras
direkt från AEA.
För medlemsfrågor kontakta
Inga Bergenmalm
E-post: [email protected]
tel 08-10 60 15
30
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
TORREVIEJA
SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5
mil söder om Alicante, har två
lägenheter - den övre i två etage
med plats för 6 personer och den
undre med plats för 4 personer.
Till Alicantes internationella
flygplats kan man ta sig med
reguljär- eller charterflyg.
Priser/vecka
Övervåningen:
lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september)
Slutstädning 450:Lakan och handdukar 90:-/pers
Undervåningen:
lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september)
Slutstädning 350:Lakan och handdukar 90:-/pers
Priser lör-lör
v 2-6
v 7-16
v 17-51
v 52-1
3 500:5 000:2 000:4 100:-
Priser med reservation för
höjningar. För ytterligare
information och bokning
kontakta Inga Bergenmalm
tel 08-10 60 15.
SFBFs och SBFs
medlemmar kan nu hyra
varandras fritidshus
SFBF och SBF har kommit
överens om att organisationernas
medlemmar ska kunna hyra båda
organisationernas fritidshus.
För bokning och upplysningar om
SBFs fritidshus i Idre och Sälen,
kontakta Anita Isaksson på SBFs
kansli, tel 08-598 99112.
SFBF-ARTIKLAR
SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå
helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem.
125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-.
Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara.
SFBF.
SFBF
SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING
KONTOR OCH OMBUD
Gamla Brogatan 19, 2 tr
111 20 Stockholm
Tel. 08-10 60 15
Fax 08-10 67 72
E-post: [email protected]
Internet: www.sfbf.se
Expeditionstider vard. 09.00-16.00
Lunchstängt 11.30-12.30
STYRELSEORDFÖRANDE
JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
CHRISTER LINDVALL Tel. 08-10 60 18
070-510 7133
OMBUDSMÄN
HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16
070-692 7478
LENNART JONSSON Tel. 08-10 60 17
070-855 3143
TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15
070-676 8080
Box 9
471 21 Skärhamn
REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR
MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19
070-555 0188
ADMINISTRATÖR
INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15
SEKRETERARE
AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15
MEDLEMSAVGIFTER:
Pg 607 9861-8
Bg 405-2361
FÖRENINGSOMBUD
Helsingborg
JÖRGEN HEIMDAHL
Rönngatan 5
263 38 Höganäs
Bost.tel. 042-333 704
Kalmar
THOMMY KEMBRING
Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar
Bost.tel. 0480-47 81 88
Kramfors/Örnsköldsvik
Vakant
Luleå
BENGT ÅSTRÖM
Uddvägen 4, 941 42 Piteå
Bost.tel. 0911-681 96
Malmö
JAN ÖBERG
Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg
Mob.tel. 070-715 6236
AKADEMIKERNAS ERKÄNDA
ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA
Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15
Fax: 08-24 78 79
Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm
FACKKLUBBAR INOM SFBF
REDERI
ORDFÖRANDE
ACE Link
Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget
Bolling & Norling Rederi AB
Broström Ship Management
Destination Gotland
DFDS Tor Line
Eckerö/Birka Line
Finnlines Ship Management AB
Klaveness Cement Logistics AB
Rederi Allandia AB
Ressel Rederi
Sand & Grus AB Jehander
Scandlines AB
Sea Wind Line AB
Sjöfartsverkets Rederi
Stena Line
Stockholms Sjötrafik AB
Stockholms Skärgård
Styrsöbolaget
Svitzer
Tallink Silja
Transatlantic
TT-Line
Tynningö Sjötrafik AB
Tärntank Rederi AB
Wallenius
Viking Rederi AB
Visingsötrafiken
Vägfärjorna
Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB
Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan
Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar
ARNE BJÖRNBERG, Jacoby väg 5 A,
263 58 HÖGANÄS, tel. 042-33 32 97, 070-668 8901
[email protected]
GÖRAN MAGNUSSON (kont.m.) Sagavägen 6,
370 10 BRÄKNE HOBY, tel. 0705-21 56 12
[email protected]
PER WESTERGREN (kont.m.), Fatburs Kvarngata 7, 4tr,
118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416
[email protected]
FREDRIK SUNDGREN (kont.m.), Murkelvägen 208,
184 34 ÅKERSBERGA, tel. 070-559 0795
JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65,
745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367
[email protected]
ULF HAMMARSTRÖM, Bjärs Lojsta,
620 12 HEMSE, tel. 0498-48 44 52, 070-222 8422
[email protected]
[email protected]
JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230,
442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608
[email protected]
JOAKIM NORDBERG, (kont.m), Nötövägen 189
22710 FÖGLÖ, Åland, tel. +358 407 1647 16
THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ,
tel. 040-611 6162, 0706-269431
[email protected]
MATS ANDERSSON, Brukskogsvägen 16,
178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054
[email protected]
CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79, BV,
118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725,
[email protected]
INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42,
135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809
LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12,
760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08
[email protected]
NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92,
271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89,
[email protected]
JONAS ANDERSSON, Rosenlund,
740 20 VÄNGE, tel. 018-324 474, 070-763 3152,
[email protected]
MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6,
393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681
[email protected]
JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB,
405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816
MIKAEL STEIN (kont.m.) Bäckalidsvägen 48,
138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001
[email protected]
HANS ANDERSON, Bergholms väg 14,
611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000
[email protected]
BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3,
423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180
[email protected]
BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58,
430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18
[email protected]
YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP
tel. 0411-455 70, 070-441 1491
[email protected]
PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem,
516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222
[email protected]
PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA.
tel. 070-641 5926
[email protected]
BO ANDERSSON, (kont.m.), Stavsnäs gärde 20,
139 70 STAVSNÄS, tel. 08-571 513 98, 070-299 5148
BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120,
227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 50
[email protected]
JAN EKSTRÖM, Daltorpsvägen 15, 461 58 TROLHÄTTAN
tel. 073-973 2922, [email protected]
RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1,
FI-221 00 MARIEHAMN
[email protected]
GERT MÖBIUS (kont.m.), Norregårdsv. 5,
560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-407 60
STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18,
430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455
[email protected]
PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären,
893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24
ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A,
461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262
[email protected]
GUSTAV MELIN, Eketrägatan 11 B 418 73 Göteborg, mob 0739-540 773
[email protected]
MALIN SÅNNELL, Smålandsgatan 8,
392 32 KALMAR, mob 070-960 5241
[email protected]
ANDRÉ SVENSSON, Jungs väg 63,
392 43 Kalmar, mob 0733-993 539
[email protected]
SFBFs STYRELSE
ORDINARIE LEDAMÖTER
CHRISTER LINDVALL 08-540 668 17
[email protected]
JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00
[email protected]
NILS DEWÁR 0411-149 87
[email protected]
HANS ÅDÉN 08-541 366 66
[email protected]
BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99
[email protected]
STIG KARLSSON 031-96 54 44
[email protected]
1:e SUPPLEANTER
JOHAN JUHLIN 0171-871 42
[email protected]
MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12
[email protected]
TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98
YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70
[email protected]
ERLING BORG 0611-138 33
[email protected]
2:e SUPPLEANTER
TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49
[email protected]
DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60
[email protected]
HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91
[email protected]
MIKAEL JOHANSSON 031-714 2964
[email protected]
JIMMY FRANZÉN 0390-400 28
[email protected]
ADJUNGERADE
MALIN SÅNNELL 070-960 5241
[email protected]
ANDRÉ SVENSSON, 0733-993 539
[email protected]
GUSTAV MELIN, 0739-540 773
[email protected]
BEFÄLHAVARE
som förhandlar om att anta ny
anställning bör innan uppgörelse
träffas, förhöra sig hos föreningen
angående löne- och anställningsvillkor.
Då behöver föreningen inte i
efterhand ingripa för justeringar,
vilket är en omständlig procedur.
OM DU ÄR
ARBETSLÖS ELLER
SJUKSKRIVEN
skall du själv betala in
medlemsavgiften till föreningen.
Vid inbetalning använd SFBFs
postgiro 607 9861-8 eller bankgiro
405-2361.
SFBFs FÖRSÄKRING
SFBFs medlemsförsäkring är frivillig
och ingår ej i medlemsavgiften.
Information om försäkringen
beställer du av medlemsregistret tel
08-10 60 15.
VILL DU HA SFBFs
NYHETSBREV?
Maila din e-postadress till inga.
[email protected] så får du SFBFs
nyhetsbrev som kommer ut omkring
den 20:e varje månad.
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
31
POSTTIDNING B
POSTTIDNING B
Returadress
Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm
Belöning 2011
För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan
Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och
ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi
premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och
intendenturavdelningarna , främst avseende:
• ökad sjösäkerhet
• minskade risker vid arbete och fritid ombord
• förbättrad drifts- och materialekonomi
• allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar
• ökad driftsäkerhet
• trivselfrämjande åtgärder
Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord
och vid sjöräddning.
Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt
tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargö-
rande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är
det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt.
Förslagen, som kan vara skrivna på svenska eller engelska,
kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belöning. Stiftelsen
avsätter cirka en halv miljon kronor för dessa belöningar.
Förslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2010.
Belöningarna delas ut under våren 2011. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen.
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus
Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm.
Tel: 08-641 44 37 • Fax: 08-640 64 00
E-post: [email protected]
www.marifond.se
REWARD 2011
Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are
the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation.
Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches.
Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not
later than October 31, 2010.
Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, SAN, bildades 1956 och är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivare och fackliga
organisationer. SAN verkar för att förbättra arbetsmiljön och öka säkerheten inom svensk sjöfart och fungerar
som en knutpunkt för arbetsmiljöarbete inom branschen. Nämnden ger finansiellt stöd till olika projekt,
anordnar konferenser, delar ut arbetsmiljöpris och mycket mer. På www.san-nytt.se får du veta mer om oss.
Våga vara ledare! SAN-konferens 2010
Ibland hävdas det att cheferna är de viktigaste
arbetsmiljöfaktorerna ombord. Det är deras inställning
till sådant som skyddsutrustning, kommunikation och
arbetsbelastning som i långa stycken präglar fartyget
och det arbete som utförs. Men chefsrollen är också
kantad av en rad svårigheter. Inte minst därför att man
som ledare till sjöss måste vara beredd att stå för sina
beslut dygnet runt.
Temat för årets SAN-konferens är Våga vara ledare.
Vi kommer att lyfta både känsliga och problematiska
aspekter av ledarskapet. Som åhörare får du också den
senaste uppdateringen om införandet av Maritime Labour
Convention som förhoppningsvis ska leda till en bättre
tillvaro för världens sjömän. Dagen avslutas med en
mingelbuffé.
Konferensen hålls den 21 oktober i ”Läppstiftet” i
Göteborg. Anmäl dig senast den 8 oktober.
Inbjudan, program och anmälningsblanketter hittar du
på SAN:s hemsida www.san-nytt.se. För mer information
kontakta Eva Ohlsson på Sjöfartens Arbetsgivareförbund,
tfn 031-62 95 40 eller [email protected]
Hjälp oss att hitta årets arbetsmiljöpristagare!
Säkerhet, buller, kemikalier, trivsel,
hälsa, kommunikation, relationer –
ja i stort sett allt som påverkar oss i
jobbet hör till vår arbetsmiljö.
Inom SAN vet vi att det finns många
goda krafter på fartyg, rederier och
landorganisationer som verkar för att
32
NAUTISK TIDSKRIFT 5/10
förbättra förhållandena för dem som
arbetar ombord, och det är något vi
vill premiera.
Nu behöver vi din hjälp för att
hitta dessa, personer eller företag,
inför höstens utnämning av 2010 års
arbetsmiljöprismottagare. Priset består
av 10 000 kronor plus en SAN-flagga i
fullformat och delas ut samband med
höstens SAN-konferens. Förslag på
kandidater lämnas senast den 8 oktober
till Eva Ohlsson på eva.ohlsson@
transportgruppen.se eller Sjöfartens
Arbetsmiljönämnd, Box 404, 401 26
Göteborg.