IFSMAs

Transcription

IFSMAs

nr
4
årgång 102
2009
LEDARE
UTREDNINGEN
OM TRAFIKVERK
BÖR ÅTERTA
SITT BETÄNKANDE
Sommar
VI ÖNSKAR ALLA EN SKÖN
SFBFs
KONGRESS
sid. 4-15
IFSMAs
35:e GENERALFÖRSAMLING
NAUTISK TIDSKRIFT 4/09
1
LEDARE.
Utredningen
om ett Trafikverk bör
återta sitt betänkande
S
FBF har via SACO fått ett slutbetänkande från Trafikverksutredningen (SOU 2009:31) som har
kartlagt och analyserat vissa verksamheter och funktioner hos myndigheter
inom transportsektorn, däribland Sjöfartsverket. Alltså det som återstår och
som ej överfördes till den nya Transportstyrelsen. Vidare var det utredningens
uppgifter att föreslå lösningar, organisatoriska eller andra, som krävs för att bäst
uppnå riksdagens och regeringens mål
för den svenska transportpolitiken.
Det är utredningens uppfattning att
de samlade argumenten och förutsättningarna bäst förverkligas i en samlad
trafikslagsövergripande myndighet, ett
Trafikverk för sjö, luft, väg och järnväg.
Alltså ytterligare ett förslag som medför
att sjöfartsfrågor hamnar längre och
längre ner och bort från de politiska
beslutsfattarna.
Viljan från regeringens sida att bibehålla en konkurrenskraftig handelsflotta
är ju högst märklig. I ett budskap från
infrastrukturministern Åsa Torstensson
meddelades till redarna att något införande av tonnageskatt inte var aktuellt
under innevarande mandatperiod, men
inte heller vid ett återval under nästa
period, trots att riksdagen har beslutat
om detta. Detta har naturligtvis gjort att
redarna nu ser sig om efter andra alternativ under andra flaggor inom EU, för
att nå denna konkurrensneutralitet.
Vi har heller inte sett mycket av att
Sverige, fram till den 30 juni på Tjeck-
2
iens mandat, är EU:s ordförandeland i
sjöfartsfrågor. Från och med 1 juli tar
Sverige över hela ordförandeskapet. Jag
hoppas verkligen att sjöfartsfrågorna
kommer att märkas, då sjöfarten ur vår
synpunkt är ytterst väsentlig för hela EU
och därför också för Sverige.
Att utredningen om ett Trafikverk
anser att sjöfarten har låg prioritet,
framkommer också av utredningens
syn på sjöfartsfrågorna där det framgår
att: ”Utredningen anser principiellt
att sjöfartsstödet inte kan motiveras
av transportpolitiska skäl. Så länge
stödet är sanktionerat av och tillämpas
inom EU, är det emellertid svårt att
ensidigt ta bort stödet utan att riskera
utflaggning”.
Utredningen menar att något egentligt motiv för ett statligt åtagande när
det gäller en svensk handelsflotta saknas
i traditionell mening. Stödet motiveras i
stället av att det finns andra EU-länder
som stödjer denna näring och utan
motsvarande stöd till den nationella
sjöfarten skulle utflaggningen öka.
Ingenting nämns om varför EU tilllåter och t o m förordar detta system. Så
sent som i januari i år la kommissionen
fram ytterligare ett sjöfartspolitiskt program som svenska EU-nämnden ställde
sig bakom, och likaså gjorde Kristdemokraterna inom Alliansen det. Där
framhöll man klart och tydligt vikten
av ett bibehållande av nationella handelsflottor inom EU och den kompetens
som näringen besitter. Sjöfartsfrågorna
Christer Lindvall, VD, SFBF.
och de speciellt riktade åtgärderna
för att bibehålla konkurrenskraftiga
handelsflottor och en hög kompetens
inom näringen berörs över huvudtaget
ej i utredningens avsnitt om EU:s transportpolitik.
Om sjöfartsnäringen redan har försvunnit och bortdömts i utredningen,
där man förutsätter att alla frågor grundligt har belysts, vad kommer den då att
ha för framtid i detta nya föreslagna
Trafikverk?
EU och Sverige behöver en svensk
handelsflotta.
Utredningen har också föreslagit
att färjeverksamheten inom Vägverket
skall konkurrensutsättas, vilket enligt
vår mening inte skulle leda till några
effektivitetsvinster. Detta har vi kunnat
konstatera inom andra delar där landstingstrafik har ersatts av privata företag.
Det har bland annat lett till oönskade
effekter som har drabbat sjösäkerheten
vilket nu är föremål för utredning inom
Transportstyrelsen. Vi ser det dessutom
som ytterst viktigt att det finns reparationsvarv för att kunna säkerställa driften
inom rimliga kostnadsramar.
Vi tycker att utredningen skall återta
sitt betänkande och återkomma när alla
frågor är belysta och förslagen bygger på
sakliga fakta utan att något är dolt.
Christer Lindvall
VD SFBF
(Se även artikel sid. 19)
sid 4-15
INNEHÅLL.
SFBFs KONGRESS
Den 21-22 april höll SFBF kongress.
Den inleddes på Folkets Hus i Stockholm och fortsatte
ombord Viking Cinderella. Kongressen beslutade bland
annat om att fortsätta diskussionerna med
Sjöbefälsförbundet om ett samgående.
OMSLAGSBILD: Barra de Tijuca, Rio de Janeiro, där
IFSMAs 35:e generalförsamling avhölls.
FOTO: MARIE HALVDANSON
sid 16-18
IFSMAs 35: e GENERALFÖRSAMLING
Den 6-7 maj höll IFSMA sin 35:e generalförsamling - denna gång förlagd till Barra de
Tijuca, Rio de Janeiro. Generalförsamlingen antog sex resolutioner:
Enclosed spaces, E-navigation, Regular revisions of STCW,
IMO Voting Procedures och Martime Resource Management.
sid 19
SJÖFARTEN I MINORITET I NYTT TRAFIKVERK
De fyra trafikslagen behöver samarbeta mer och det gör de bäst
i en ny myndighet – Trafikverket.
Det menar författaren till den trafikutredning som överlämnades till regeringen första
april. Sjöfarten får dock en försvinnande liten representation i det nya verket.
...dessutom:
Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23,
Korsord sid 25, Torm och Wallenius installerar trådlöst bredband ombord sid 26-27,
Sjöbefäls båtkänsla undersöks sid 27, Inträdesanmälan sid 28 mm.
Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar
och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur.
Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: [email protected] Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015,
fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 300:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt
material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie [email protected] Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379.
3
SFBFs KONGRESS 2009.
Christer Lindvall, VD,
SFBF, på sin sista
kongress.
FORTSATTA
DISKUSSIONER OM
SAMGÅENDE MED SBF
Den 21-22 april höll SFBF kongress. Den inleddes på
Folkets Hus i Stockholm och fortsatte ombord Viking
Cinderella.
Jörgen Lorén, befälhavare Stena Line, omvaldes
som ordförande i föreningen.
S
FBFs ordförande Jörgen Lorén
inledde kongressen och pekade på
vikten av att förtroendevalda och
ombudsmän är ute och träffar medlemmarna.
- Vi får aldrig glömma det. Många
uppe i hierarkin har gjort det.
Första gäst i talarstolen var SACOs
ordförande Anna Ekström. Hon tog
upp den ekonomiska krisen.
- Jag är rätt säker på att krisen kommer att bi långvarig och är glad för att
finansdepartementet håller i pengarna,
sa hon. Men nu går folk med i facket. Akassan har tre gånger så stor rekrytering
som vanligt just nu. Men vi måste hitta
ett sätt att rekrytera även i goda tider.
Jag vill att ett medlemskap i SFBF ska
vara bra att ha på CV:t och att fackliga
kurser ska ge plus.
Siv Gustavsson, departementsråd från
4
Näringsdepartementet påminde om
att Sverige har ordförandeskapet i EU
nästa år, men smygstartat i och med att
man redan tagit över sjöfartsfrågorna
från Tjeckien.
- Vi har en kommission på utgående,
men först ska den presentera EUs framtida transportpolitik, sa hon. Men vad
gör Sverige?
- Sjöfartsverket har tillsatt en expertgrupp för rekrytering. Forskning och
utveckling inom sjöfarten ska stärkas.
Och vi har lagt en Havsproposition som
bland annat innebär att Sverige ska ha en
kvalitetssjöfart, att det är angeläget med
svensk sjöfart och att det ska vara fokus
på hela sjöfartsklustret.
- Dialogen med sektorns alla aktörer
är viktig och vi har ett gemensamt ansvar
att ta kontakt med varandra. Så hör av
er, när ni tycker att ni vill, avslutade Siv
Gustavsson.
Håkan Friberg, VD i Sveriges Redareförening höll sig också till lågkonjunkturen i sitt tal.
- Industriproduktionen minskar och
laster och fartyg läggs upp. Det sker
över hela världen, sa Friberg. Tanksidan
har hållit länge, men även där märks
krisen nu. Och vi har ännu inte nått
botten, det kommer fler tråkigheter
under sommaren. Men krisen ger även
möjligheter för nya saker: samgåenden,
nya företagskonstruktioner och nya
rederier. Men förutsättningen för detta
är en långsiktig och konkurrenskraftig
sjöfartspolitik. Den maritima strategin
som EU-kommissionen lagt fram är
viktigt. Den täcker allt. Vi har tillsammans med SFBF i ett brev till regeringen
meddelat att vi uppskattar att de ställer
sig bakom strategin.
- Men jag är något pessimistisk inför
framtiden. Vi har ett högt kostnadsläge
och det är inte självklart att redarna
kommer att jobba under svensk flagg.
Hans Sande, direktör, Norsk Sjøoffisersforbund, Fritz Ganzhorn, sektionschef, Søfartens Ledere, Danmark och
Tomas Abrahamson, vice ordförande
SEKO framförde hälsningar till kongressen från sina förbund.
Sjöbefälsförbundets VD, Christer
Themnér tog upp diskussionerna om
samgående mellan förbunden.
- Vi har gjort försök tidigare, men inte
kommit fram, berättade han. Vi hade
en motion om samgående som antogs
med acklamation på vår kongress för
ett år sedan. Så vi har ett starkt mandat att arbeta för detta, men vi har en
del svårigheter att komma över. Båda
organisationerna är över 100 år gamla
och har skapat egna kulturer, och vi
har ett centralorganisationsproblem. Vi
måste ta det steg för steg och inte hasta
iväg. Men diskussionerna förs i mycket
positiv anda. Skulle det inte gå, får detta
inte sluta i ovänskap - det måste sluta i
stärkt samarbete.
Frågan om samgåendet var en av
huvudpunkterna på kongressens dagordning.
- Vi har en öppenhjärtlig diskussion
med Sjöbefälsförbundet, sa Jörgen
Lorén. Vi går igenom allt punkt för
punkt. Men den nya styrelsen behöver
mandat från kongressen att fortsätta
diskussionen.
Flera av kongressledamöterna tyckte
att arbetet med sammanslagningen går
för långsamt.
Men Lorén menade att det inte är
självklart att hasta i väg. Personalen
måste också känna sig delaktiga.
Per Ringhagen, tidigare orförande i
föreningen, tyckte att det nu är positiva
signaler - det har det inte varit tidigare.
- Andan är bra. Jag önskar att ni får
arbeta i lugn oh ro, för jag tror att det
kan bli en bra lösning med ett helt nytt
förbund.
Kongressen beslutade enhälligt att
styrelsen ska fortsätta arbeta för ett
samgående mellan Sverige Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet för
att bilda ett nytt förbund.
Under punkten utbildning diskuterades svårigheterna för eleverna att
få praktikplaser över huvudtaget och
dessutom bra platser.
Malin Sånnell, elevrepresentant från
Sjöfartshögskolan i Kalmar, berättade att
de flesta är nöjda med sin praktik.
- Men en elev berättade att han inte
kom upp på bryggan en enda gång under
sin praktiktid.
Jörgen Lorén menade att alla i branschen har ett stort ansvar för detta.
- Elever som har dålig praktik, ska
höra av sig till oss, sa Lorén.
Christer Lindvall avslutade kongressen med orden:
-Det har varit en fantastisk kongress.
Ni ska vara stolta över er förening.
Och Jörgen Lorén:
- Jag ser fram emot de kommande
fyra åren. Förhoppningsvis ses vi på en
extrakongress som ska besluta om ett
nytt förbund.
Marie Halvdanson
Siv Gustavsson, departementsråd,
Näringsdepartementet och Anna Ekström, ordförnde
SACO.
Fritz Ganzhorn, sektionschef, Søfartens Ledere,
Danmark.
Håkan Friberg, VD Sveriges Redareförening och
Tomas Abrahamsson, vice förbundsordförande SEKO.
Fredrik Almlöv, översinspektör Transportstyrelsen,
presenterade den nya myndigheten.
Hans Ronnerstam, förhandlre/rådgivare Almega,
hoppades att skärgårdsavtalen skulle fixas utan
medlare i år.
Christer Themnér, VD Sjöbefälsförbundet.
Hans Sande, direktör Norsk Sjøoffisersforbund.
Läs hela Christer Lindvalls tal till kongressen
på sid. 14-15.
Kongressen antog också ett målsättningsprogram (se www.sfbf.se), yttrade sig över
motionerna, beslutade om stadgeändringar
och avgiftshöjningar och valde en ny styrelse.
Allt presenteras på de följande sidorna.
>
5
MOTIONER
MOTIONER
Motion nr 1:
PENSIONER
Jag vill att ni tar upp detta som en motion på kongressen.
Teckna avtal med samtliga små rederier så att dom betalar in till
våra pensioner.
Benny Wiknander
Motion nr 3:
SJÖBEFÄLSPLANEN
Som vi vet, så känner de flesta kollegor som närmar sig de sextio sig
”slitna”. De som tjänstgör t ex i en vecka, och är uppe varje natt, vet
hur det känns och de frågar sig om de kan orka ”hänga med” till 65.
Lotsarna t ex, som även de tillhör SACO, har 60 år som pensionsålder.
Åldrandet är ju som bekant individuellt.
Hemställer att kongressen verkar för att pensionsåldern sänks till 60
år med full pension, 65 procent.
Vid en eventuell förhandling, ett oåterkalleligt krav på ”säkring” av
nuvarande sjöbefälspensionsplanen och det får under inga förhållanden göras några eftergifter i den. Vi i Scandlinesklubben är övertygade
att medlemmarna i hela handelsflottan är beredda att gå ut i strejk för
att få behålla åtminstone den nuvarande pensionsplanen.
SFBF-klubben Scandlines
Kongressen beslutade enligt styrelsens förslag till yttrande över
motion nr 1:
Motionen föranleder ingen åtgärd pga att pensionskravet redan
finns inskrivet i avtal och medlemmarna erhåller sina rättigheter.
Eventuella krav på inbetalningar ligger hos Alecta och medlemmarna
uppmanas att följa upp inbetalningarna och meddela föreningen om
brister upptäcks.
Motion nr 2:
VILLKORA BEHÖRIGHET, FÖRÄNDRA ITPK-SKÄRGÅRD
BAKGRUND:
Åldersstrukturen inom befälskåren ihop med den låga tillväxten av
kvalificerat utbildade befäl utgör ett problem inom hela sjöfarten.
Den svenska inre farten, som är kraftigt säsongsvarierad vad gäller
behovet av personal, utgör givetvis inget undantag. Starka krafter
finns dock i omlopp för att lösa detta med olika mindre kvalificerade
utbildningar (något som vi starkt ogillar). Samtidigt har ett problem
uppstått för ett accelererande antal äldre kolleger. Vi talar om våra
PENSIONÄRER, antingen ålders- (65+) eller ITPKsjö-pensionärer
(60-65).
Många av dessa tidigare kolleger har inget emot att hjälpa till på
sina gamla arbetsplatser några veckor under den ljusa delen av året
då behovet är som störst. Det finns även en kategori befäl som varit
engagerade i olika ”veteranbåtsprojekt” under sin aktiva seglationstid
och nu på ålderns kvist vill ägna några veckor varje år åt detta. PROBLEMET är att våra kolleger inte lyckas segla ihop den stipulerade
tiden (365 dagar de senaste fem åren) och följaktligen dras deras
behörighetsbevis in.
Vi kan inte nog från klubben understryka hur mycket bättre det känns
att bli avlöst av en gammal rutinerad f d kollega en semestervecka, än
att få ombord en okänd yngling med tveksam utbildningsbakgrund,
såväl teoretisk som praktisk.
FÖRSLAG:
Vi föreslår att kongressen ger föreningen i uppdrag att tillsammans
med tillsynsmyndigheten försöka utarbeta ett nationellt system där
pensionärer har möjlighet att behålla någon typ av behörighetsbevis,
trots ett begränsat årligt intjänande av arbetsdagar. Olika lösningar
bör kunna finnas genom att till exempel villkora behörigheten till ett
eller flera specifika fartyg, en särskild arbetsgivare eller ett särskilt
geografiskt område. Kanske skall vi också acceptera tätare hälsokontroller (flyget gör så).
Vi förstår också att vissa förändringar kan bli nödvändiga inom
ITPK-skärgård och ber därför kongressen att även ge förening sitt
stöd i att förhandla om detta.
För klubben Stockholms Skärgård
Hans Anderson Mikael Stein
motion nr 2:
Styrelsen stödjer motionärerna och kommer att arbeta med frågorna.
6
motion nr 3:
Styrelsen delar motionärens uppfattning att vi skall bibehålla den
nuvarande ITP-sjöplanen. Däremot ser styrelsen stora svårigheter
att sänka pensionsåldern till 60 med full pension, 65 procent.
Motion nr 4:
SAMGÅENDE MED SBF
Vi i Scandlines anser att det är på tiden att båda styrelserna sätter sig
ner och ”snackar sig samman” i en låst byggnad samt att de ej kommer ut förrän det kommer en vit rök från skorstenen.
Vi sitter alla i samma båt och speciellt nu i dessa tider är det viktigt
att vi står starka mot redaren. Det är även en massa andra fördelar
med en sammanslagning, t ex administrativa, ekonomiska mm.
motion nr 4:
Styrelsen hänvisar till föregående kongress då mandat gavs att föra
diskussioner med SBF, vilket inte ledde till något resultat då. Nya
diskussioner har dock inletts under hösten 2008 och styrelsen hänvisar
till det pågående arbetet.
Motion nr 5:
BILDANDE AV ”FÄRJESEKTION”
Vi i Scandlinesklubbens styrelse anser att utrikessektionen bör delas
upp i en sektion för ledamöter och suppleanter tillhörande färjerederier och en sektion där de valda ombuden tillhör övriga rederier med
fartyg i utrikes trafik. Motivet för detta är att respektive sektioner
då bättre kan verka för sina särintressen. Medlemmarna i färjorna
prioriterar i regel helt andra frågor än vad kollegorna som seglar ute
i andra rederier gör.
Vi hemställer härmed att kongressen verkar för bildandet av två nya
utrikessektioner.
motion nr 5:
Styrelsen föreslår kongressen att motionen avslås, då såväl färje- som
utsjöfart finns väl representerade i föreningens styrelse och med tanke
på det låga medlemsantalet finns det idag ingen anledning att dela
upp medlemmarna i ytterligare sektioner.
MOTIONER
MOTIONER
Motion nr 6:
TRAFIKSEPARERING I SKAGEN
Många medlemmar i föreningen har säkerligen någon gång passerat
Skagen i varierande trafiktäthet. En del medlemmar seglar i dessa
farvatten oftare och får i och med det multipla erfarenheter av vad
det kan innebära i form av olika navigatoriska problem. Fiskebåtar
är frekvent förekommande och kan ibland förekomma i stort antal.
Det händer att dessa beter sig irrationellt och orsakar närsituationer.
Innan passagen av Skagen förbereder man sig mentalt på att en del
båtar ibland agerar på oberäkneligt sätt. Graden av stress varierar
naturligtvis från person till person - för en del blir den övermäktig;
vilket bidrar till underliga ageranden i området. Under den varmare
delen av året tillkommer dessutom i hög grad fritidsbåtar och speciellt
segelbåtar nattetid eller i nedsatt sikt kan dessa vara rejält svåra att
upptäcka genom radarobservationer. Att passera Skagen kan i vissa
situationer ”höja pulsen” ordentligt och jag förundras över att inte
fler sjöolyckor sker i detta område. Säkerligen har många medlemmar
i vår förening, skiftande och liknande erfarenheter som jag gällande
genomseglingen av farvattnet.
Det tyngre tonnaget agerar för det mesta väl, men ibland blir jag
förundrad över ageranden såsom att köra in i närsituationer, små
passageavstånd och regelvidriga kursändringar. Sedan AIS-systemet
kom har säkerheten kunnat ökas rejält, i och med att en enkel
namnidentifiering nu kan ske via detta. God hjälp fås också ofta av
i AIS-systemet inlagd destination, och funk¬tionen ”COG” som
i jämförelse med ett ARPA-plott snabbt pekar på en kursändring.
Dock händer det relativt ofta att trafiksituationen är rena rama ”vilda
västern” med fiskebåtar, fritidsbåtar och handelsjöfart som ibland
agerar på regelvidriga och omdömeslösa sätt.
Ofta finner man sig seglande både väst och ostvart med möten på
båda sidor, samt med relativt små passageavstånd som lämnar lite
utrymme för eventuella undanmanövrar! Självklart kan man välja att
gå norr om området, men i praktiken seglar ju de flesta så ekonomiskt
och tidsbesparande som möjligt. Jag menar att det går att förbättra
säkerheten betydligt genom en trafikseparering i området; kanske
liknade den ”rondell” vi har vid Falsterbo.
Enligt Helcom (webbsida: http://www.helcom.fi/) passerade mellan
juli-oktober 2005, 13 600 fartyg området. För hela året anges siffror
på mellan 50-55 tusen fartyg. Alltså har vi vid Skagen ett av världens
mest trafikerade områden, varav många är stora tankbåtar på väg in
och ut ur Östersjön.
Linjen syd om Skagen och Vinga klassas dessutom som PSSA område
av International Maritime Organization; nedan följer definitionen
gällande detta, saxat från IMO:s webbsida:
”Particularly Sensitive Sea Area (PSSA) is an area that needs special
protection through action by IMO because of its significance for
recognized ecological or socio-economic or scientific reasons and
which may be vulnerable to damage by international maritime
activities. The criteria for the identification of particularly sensitive
sea areas and the criteria for the designation of special areas are not
mutually exclusive. In many cases a Particularly Sensitive Sea Area
may be identified within a Special Area and vice versa.“
Från Svensk Sjöfartstidnings nyhetsbrev kom i dagarna (dec -08)
denna nyhet som beskriver hur känsligt danskarna ser området runt
just Skagen.
”Danska oljebekämpningsfartyg till Skagen
SST-RINGKØBING. Två danska oljebekämpningsfartyg kommer
att flyttas från Köpenhamn till Frederikshavn för att tillföra mer
kapacitet till högriskområdet kring Skagen. De aktuella fartygen
är Gunnar Thorson och Mette Miljø som fram tills nu har varit
stationerade vid den marina flottbasen i Köpenhamn. I framtiden
kommer fartygen att vara permanent baserade i Frederikshavn.
Området kring Skagen anses som ett högriskområde på grund av
flera oljeolyckor som inträffat vid bunkringar. Ålbæk Bugt används
vid fartyg-till-fartyg operationer där stora tankfartyg lastas med
olja från Östersjöområdet. I framtiden kommer Öresundsområdet
att täckas av två fartyg av MHV 900-klass som flyttas från Frederikshavn och Ålborg till Köpenhamn och Helsingør.” (Från SST
nyhetsbrev 081212)
Jag vill att kongressen/SFBF verkar för att en trafikseparering snarast
implementeras vid Skagen.
Joakim Carlsson
Seglar idag som 2:e Styrman i DFDS Tor Line AB, Tor Selandia
motion nr 6:
Styrelsen delar motionärens uppfattning och föreningen skall verka
för en trafikseparering.
Motion nr 7:
KORTARE ARBETSTID
Pga ledaren i Nautisk Tidskrift nr 5 2004, ”Varför skall sjöfolk ha
en längre arbetstid än landanställda” av VD Christer Lindvall, har
arbetstiden blivit flitigt diskuterad av medlemmarna i Scandlines
färjor. Införandet av vilotidslagen ökade för Sveriges del den lagstadgade maximala arbetstiden från 69 (56+13) timmar/vecka till 91
timmar/vecka och från 8 timmarsdagar till 13/14 timmarsdagar och
att årsarbetstiden inte får överstiga 52 veckor x 48 timmar/vecka
= 2 496 årstimmar. Med dygnsramen på 13/14 timmar innebär det
att en sjöman kan arbeta i 192 (nästan 6,5 månader) dagar med 13
timmars arbetstid.
En jämförelse med vad som gäller för landanställda med treskift (36
timmar/vecka) vilket är vanligt till sjöss, blir grundarbetstiden 52
veckor x 36 timmar = 1 872, avgår semester 25 dagar x 8 timmar =
-200, avgår lätthelgdagar 11 dagar x 8 timmar = -88, summa: 1 589
timmar.
Sjömannen kan alltså år 2004 i enlighet med svensk arbetslagstiftning
arbeta, vilket också sker, 707 timmar (4,6 månader) mer per år än en
skiftgående iland. Ökningen av arbetstiden, arbetsbelastningar och
neddragningar av bemanningarna har medfört både olycks- och
hälsorisker pga vilotidslagens införande. Vi hade också innan ett
högt arbetstidsuttag jämfört med land. Våra medlemmar anser att
denna fråga har en prioritet av högsta nivå, att få ner arbetstiden till
vad som gäller för landanställda i Sverige, därför anser vi det som
mycket viktigt att föreningen arbetar på detta.
Vi hemställer härmed att kongressen verkar för att årsarbetstiden
sänks till att motsvara vad som gäller för landanställda i Sverige, för
att därigenom få bättre avlösningssystem.
motion nr 7:
Föreningen arbetar för att vilotidsreglerna skall ändras, såväl internationellt som nationellt i lagar och konventioner. Kollektivavtal
som innehåller arbetstidsbestämmelser reglerar redan arbetstiderna.
Styrelsen hänvisar också till beslut vid föregående kongress.
7
>
MOTIONER
MOTIONER
Motion nr 8:
SAMMA ANTAL SEMESTERDAGAR FÖR ALLA BEFÄLSKATEGORIER
Idag har överstyrman 27 semesterdagar per år, och efter 40 år 29 dagar,
styrman har 27 dagar, efter 40 år 28 dagar. 1:e fartygsingenjör har 27
semesterdagar per år, och efter 40 år 29 dagar, övrigt maskinbefäl har
27 dagar, efter 40 år 28 dagar. Intendenturbefäl har 27 dagar, efter 40
år 28 dagar, och är de icke arbetstidsreglerade är antalet semesterdagar
30 i stället för 28.
Våra medlemmar upplever det nuvarande systemet som en stor
orättvisa. Naturligtvis skall man ha samma antal semesterdagar när
man har fyllt 40 år. Alla befälskategorierna sitter ju i samma båt och
jobbar i regel för samma redare. På sikt får man arbeta också för att
försöka utjämna även skeppare- och chieflönerna, förslagsvis med
extra lönehöjningar för dessa.
Vi i Scandlinesklubben yrkar på att kongressen verkar för att antalet
semesterdagar blir samma för alla kategorier efter 40 år, vid första
anställning som befäl 27 dagar och efter 40 år, 30 dagar.
motion nr 9:
Styrelsen hänvisar till beslut vid föregående kongress att detta strider
mot nuvarande policy och vidhåller att vederlag skall tas ut i ledighet
för att skapa arbetstillfällen och upprätthålla avlösningssystem och
att nuvarande avtal skall gälla. Detta anser styrelsen som särskilt
viktigt med det nuvarande arbetsmarknadsläget.
Kongressen beslutade enligt följande över motion nr 8:
Kongressen diskuterade frågan och överlämnade den till höstens
avtalskonferens.
Motion nr 9:
KONTANTUTTAG AV VEDERLAG OCH ÖVERTID
Vi i Scandlines anser att det är sjömännen själv som skall avgöra om
och när han vill få ut innestående vederlag och övertid kontant. Den
anställde i land kan generellt, oberoende om han är privat-, kommunalt-, landstings- eller statligt anställd, själv avgöra om och när
han vill ta ledigt (inom vissa ramar) eller få ut en del eller allt av sitt
innestående saldo kontant.
Därför anser vi att § 5 Mom 3, § 8 Mom 3:2 och § 3 Mom 3 i
intendenturbefäl- och styrmansavtalen skall ändras (storsjö- och
passageraravtalen).
Vi hemställer härmed att kongressen verkar för att föreningen utverkar omskrivning av ovanstående paragrafer i kollektivavtalen.
Motion nr 10:
YTTERLIGARE ÅRSTILLÄGG I LÖNETRAIFFERNA
Yrkar på att det införs 22-års- och 25-årstillägg i lönetarifferna.
Minska samtidigt antalet fartygsgrupper förslagsvis till hälften, 4
stycken: <9 999 dwt, 10 000 – 49 999 dwt, 50 000 – 99 999 dwt samt
över 100 000 dwt, eller skrota dem direkt. Detta motiveras med att
man fortfarande efter 18-årstillägg vill ha något mer att se fram emot,
förutom de vanliga löneökningarna.
Härmed yrkas på att kongressen verkar för att lönetariffer med 22års- och 25-årstillägg införs i lönetarifferna.
motion nr 10:
Styrelsen föreslår kongressen att motionen avslås.
Motion nr 11:
FRI LÄKARVÅRD OCH FRI MEDICIN
Under lång tid har praxis varit att i samband med sjukdom och att
redarskydd sjuklön utgår, även ”fri” läkarvård och ”fri” medicin
erhållits under denna tid. Detta förhållande har ej avspeglats i våra
avtal. Sjömanslagen ger bara täckning för läkarvård och medicin i
upp till 42 dagar eller, om det gäller annat land än där man är bosatt,
upp till 84 dagar. I Scandlines läggs ersättningen för fri läkarvård och
fri medicin som egenavgift på lönen som sedan beskattas, sålunda är
den ej fri som det skall vara enligt sjömanslagen.
Hemställer att text införes i avtalen som täcker fri läkarvård och fri
medicin under tid redarskyddad sjuklön utgår.
HÖJD MEDLEMSAVGIFT FRÅN 2010
Kongressen beslutade att höja medlemsavgiften till föreningen för aktiva medlemmar från 320 kronor
per månad till 340 kronor per månad från 2010, samt från 340 kronor per månad till 360 kronor per
månad från 2012.
Avgiften för passiva medlemmar höjs från 270 kronor per år till 300 kronor per år 2010, och från 300
kronor per år till 320 kronor per år 2012.
8
MOTIONER
motion nr 11:
Motionären föreslår att i avtalen införs en text som täcker fri läkarvård och fri medicin under tid som redarskyddad lön utgår.
Motionären anför vidare att förmånen ej är fri då den läggs på individens lön och sedan beskattas.
Styrelsens uppfattning är att förmånen är fri i så mån att arbetsgivaren
bekostar förmånen fullt ut.
Mot bakgrund av att man från politikerhåll vill försämra sjömäns
rättigheter på den sociala sidan föreslår styrelsen att kongressen
tillstyrker att föreningen verkar för att införa fri läkarvård och fri
medicin i enlighet med motionärens förslag.
Motion nr 12:
LÖNESKILLNADER
Samtliga löner i storsjöavtalets lönetariffer ligger 2:e styrman/överstyrman betydligt under 2:e fartygsingenjör/1:e fartygsingenjör, t ex
torrlastfartyg, 160000 dwt och 18 års-tillägg: för 2:e styrman, 23 824
kr + examenstillägg sjökapten 1 156 kr, tot: 24 980 kr/mån och
2:e fartygsingenjör 24 481 kr + examenstillägg sjöingenjör 1 156 kr,
tot: 25 637 kr/mån, skillnad: 657 kronor.
För överstyrman, 26 811 kr + examenstillägg sjökapten 1 156 kr, tot:
27 967 kr/mån och 1:e fartygsingenjör, 28 263 kr + examenstillägg
sjöingenjör 1 156 kr, tot: 29 419 kr/mån, skillnad: 1 452 kronor.
Påpekas att det för fartygsingenjörerna dessutom brukar påföras
en massa tillägg, t ex ”Tillägg till ensamt maskinbefäl” 999 kr/mån,
”Tillägg för vakttjänst utan biträde” 719 kr/mån, ”Carrier¬tillägg”
795 kr/mån.
Att tänka på för överstyrmans del, förutom när han är arbetsledare
för däcksgänget, är när det skall skrivas under på ”papper”, t.ex.
mönstringar och anställningsavtal, skälla på folk, ansvara för lossning/lastning samt att köra båt, då är man som överstyrman ”departementschef” och det senaste, förutom alla nya arbetsuppgifter som
har kommit honom till del de senaste åren, är att han nu också i dom
flesta rederier har blivit SSO, Ship Security Officer, med ännu ett nytt
an¬svarsområde, med många nya viktiga arbetsuppgifter.
Vi hemställer härmed att kongressen verkar för att i nästa avtalsrörelse arbeta för att 2:e styrmans lön skall vara densamma som 2:e
fartygsingenjörs samt att överstyrmanslönen skall ligga minst 1 000
kronor över 1:e fartygsingenjörens.
motion nr 12:
Styrelsen anser att det skall vara lika lön för lika befattningar enligt
motionärens förslag. Däremot föreslår styrelsen att kongressen avstyrker extra påslag till överstyrman, speciellt med tanke på de pågående
diskussionerna om samgående.
Anders Patriksson, befälhavare Tarbit Shipping.
Hans Ådén och Kjell Andersson, båda befälhavare Stockholms Sjötrafik.
Jan-Olov Olsson, befälhavare Wallenius Marine och Stig Donnerland, intendent
Stena Line.
>
9
Nils Dewár, överstyrman Scandlines.
Johan Juhlin, befälhavare Broströms.
Tomi Gustafsson, befälhavare Stena
Line.
Bengt Cremonese f d befälhavare
Stena Line och f d ordförande i SFBF.
STADGEÄNDRINGAR
Stadgar för SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING
Tidigare lydelse:
§ 5 MEDLEMSKAP
Mom.2. Aktiva medlemmar
Envar inom föreningens verksamhetsområde anställd person i
aktiv tjänst äger inträda i föreningen som aktiv medlem genom
att erlägga minst en månadsavgift.
Styrelsen eller den styrelsen utser härtill må, när särskilda skäl
föreligger, vägra medlemskap.
Inträde godkännes av därtill utsedd tjänsteman. I tveksamma fall,
eller då fråga är om återinträde i föreningen, skall dock avgörandet
hänskjutas till styrelsen.
Aktiv medlem är i normalfallet medlem i Akadmikernas Erkända
Arbetslöshetskassa.
Kongressen beslutade om följande ändringar:
§ 5 MEDLEMSKAP
Mom.2. Aktiva medlemmar
§ 10 KONGRESSEN
Mom. 3. Kongressledamöter och suppleanter väljs för en tid av
fyra år. Vid valet får röstning endast ske på kandidater som tillhör
samma sektion som den röstande.
Val sker genom att en kandidatlista per sektion upprättas på det
allmänna medlemsmöte som hålls på våren året före kongressens
ordinarie sammanträde eller enskilda nomineringar som tillställts
föreningens kontor senast den 31 maj samma år.
Sedan samtliga kandidatlistor inkommit till föreningens kontor
skall med ledning av listorna upprättas en valsedel för varje sektion
med samtliga på listorna angivna namn.
Valsedeln, vari anges hur många ledamöter och suppleanter som
skall väljas, utsänds genom verkställande direktörens försorg
till sektionens medlemmar. Har valsedeln tillställts medlemmen
som bilaga till föreningens tidskrift skall det anses som valsedel
blivit vederbörligen utsänd.
På valsedel skall den röstande med ett kryss i en ruta framför
respektive namn markera de kandidater, som den röstande önskar
välja, dock högst så många till antalet som valet avser.
Valsedeln skall läggas i ett innerkuvert. Innerkuvertet skall
härefter läggas i ett ytterkuvert, där den röstande på därför
avsedd plats skall ange sektionstillhörighet och namnunderskrift, och valsedeln skall vara kontoret tillhanda senast den
15 december.
Sammanräkning av rösterna skall snarast möjligt utföras av verkställande direktören. Vid sammanräkningen skall föreningens tre
§ 10 KONGRESSEN
revisorer närvara som vittnen.
10
Aktiv medlem har möjlighet att vara med i Akademikernas Erkända
Arbetslöshetskassa.
Val av kongressombud sker med slutna valsedlar. Valsedel skall
vara försedd med avskiljbar namnsedel. Den röstande skall på
namnsedeln ange namn, födelsenummer, sektionstillhörighet
samt underteckna namnsedeln. Val kan också komma att förrättas
elektroniskt på ett sätt som styrelsen beslutar med hänsyn tagen
till valsekretessen.
Sammanräkning av rösterna skall snarast möjligt utföras av föreningens tre revisorer på uppdrag av verkställande direktören.
SFBFs STYRELSE 2009-2013
SFBFs styrelse har följande laguppställning: Fr v Christer Lindvall, VD SFBF, ordinarie ledamot, Tomi Gustafsson,
befälhavare Stena Line, 2:e suppleant, Mikael Johansson, restaurangservicechef Stena Line, 2:e suppleant, Jörgen
Lorén, befälhavare Stena Line, ordinarie ledamot, ordförande i SFBF, Birgitta Carlsson, fartygsadministratör Stena
Line, ordinarie ledamot, vice ordförande i SFBF, Hans Åden, befälhavare Stockholms Sjötrafik, ordinarie ledamot,
vice ordförande i SFBF, Erling Borg, befälhavare Färjerederiet Vägverket, 1:e suppleant, Nils Dewár, överstyrman
Scandlines, ordinarie ledamot, Daniel Andersson, överstyrman Scandlines, 2:e suppleant.
Mellersta raden fr v: Johan Juhlin, befälhavare Broströms, 1:e suppleant, Torsten Johansson, befälhavare Styrsöbolaget, 1:e suppleant.
Främre raden fr v: Stig Karlsson, befälhavare Färjerederiet Vägverket, ordinarie ledamot, vice ordförande i SFBF,
Margareta Hallenborg, styrman, 1:e suppleant, Yvonne Nordström, hotelpurser Tallink Silja, 1:e suppleant.
Håkan Mannbrink, befälhavare Stockholms Sjötrafik, 2:e suppleant saknas på den här bilden, men finns med på
bilden längst ner till höger på sidan.
Bengt Cremonese, Jörgen Lorén och Nils Dewár.
Margareta Hallenborg, styrman, dubbelt upp - live och på affisch.
Jeffrey Hawkins, styrman Broströms och Torsten Axberg, överstyrman Broströms.
Håkan Mannbrink och Kjell Andersson, båda befälhavare i Stockholms Sjötrafik.
>
11
JÖRGEN LORÉN OMVALD
Kongressen valde Jörgen
Lorén, befälhavare i Stena
Jutlandica, som ordförande
i SFBF för ytterligare en
kongressperiod.
- Jag tackar allra ödmjukast för förtroendet, sa
Lorén. Vi har nu många
utmaningar framför oss.
som ordförande
N
är Jörgen Lorén tillträdde som
ordförande första gången 2005,
frågade jag honom om vilka
frågor han ansåg vara viktigast för föreningen att arbeta med.
- Lönefrågor - speciellt skärgård och
vägfärjor, utbildning, skolorna, sjösäkerhet, nordiskt samarbete och samgående med SBF, svarade han då.
Följdfrågorna idag blir: Hur har det
gått? Och vilka frågor anser du vara
viktiga att arbeta med nu?
- Det är stort sett samma frågor,
säger Jörgen. Lönefrågor har vi arbetat
mycket med. Vi har inte nått ända fram
till ett gemensamt skärgårdsavtal - men
vi är en bit på väg. Och vi har ett stort
engagemang i SACO-S genom vår
klubbordförande i Vägfärjorna Stig
Karlsson, som lägger ner ett fantastiskt
arbete för att stötta befälhavarna i Vägverkets färjor.
- När det gäller utbildning har vi ytterligare engagerat oss genom att medverka i institutionsråden på sjöfartshögskolarna, och på så sätt försöka påverka.
Vi har även utvidgat samarbetet med
elevrepresentanterna och eleverna.
- Sjösäkerheten arbetar vi med hela
tiden - både nationellt och internationellt. Jag har själv engagerat mig i det
12
Jörgen Lorén, befähavare i Stena Jutlandica, tog sjökaptensexamen i Göteborg 1983 och har tjänstgjort i ett
flertal olika fartygstyper, inklusive segelfartyg.
praktiska sjösäkerhetsarbetet.
- Diskussionerna om ett samgående
med Sjöbefälsförbundet kom igång i
höstas, genom ett antal förberedande
kansliöverläggningar. Vi har även planerat in ett gemensamt styrelsemöte i
september.
Att vara ordförande i SFBF - är det
som du tänkte att det skulle vara, när du
blev vald första gången?
- Periodvis är det mycket mer jobb,
än vad jag trodde. Men det är utvecklande och stimulerande.
- SFBFs personal är min stora akilleshäl. Jag har inte tillräckligt med tid för
att stötta och coacha alla anställda.
- Men jag lovar att det ska bli bättre.
Marie Halvdanson
Erling Borg, befälhavare
Färjeredkeriet Vägverket,
Torsten Johansson, befälhavare
Styrsöbolaget.
Kongressens ordförande Thorleif
Rubin, f d befälhavare Stockholms
Sjötrafik.
Jonas Pettersson, befälhavare
Stena Line.
Jan-Eric Alcén, överstyrman Stena
Line.
Thommy Kembring, befälhavare
Stena Line.
Per Ringhagen, f d befälhavare
Gorthon, f d orförande i SFBF.
Erik Lindeblad, 2:e styrman Stena
Line.
Mikael Johansson,
restaurangservicechef, Stena Line.
Kongressens sekreterare Agneta
Häll, sekreterare SFBF.
Jimmy Franzén, befälhavare
Jönköpings kommun.
Malin Sånnell, SFBFs
elevrepresentant Sjöfartshögskolan
i Kalmar.
Daniel Andersson, överstyrman
Scandlines.
Yvonne Nordström, hotelpurser
Tallink Silja.
Christer Lindvall, VD SFBF.
Stig Karlsson, befälhavare
Färjerederiet Vägverket.
Birgitta Carlsson, fartygsadm. Stena
och Margareta Hallenborg, styrman.
>
13
CHRISTER LINDVALLS
tal till kongressen
Ä
rade gäster, kongressledamöter och
SFBFs personal.
Jag vill också passa på att hälsa er
välkomna. Fyra år har gått fort och
mycket har hänt. Vi har firat SFBFs
hundraårsjubileum med pompa och ståt.
Vi har gått från en högkonjuktur pga av
ökade transporter i framför allt Kina och
fjärran Östern och till en lågkonjuktur,
som tillsammans med andra faktorer
fortfarande visar på en befälsbrist av
aldrig skådat slag.
Beräkningar gjorda på begäran av de
internationella redareorganisationerna i
höstas, alltså med finanskrisen framför
ögonen talar om en brist idag på 34.000
befäl och 2012 beräknas den uppgå till
närmare de tredubbla. Även om den pga
av krisen inte får full genomslagskraft
och vi räknar med hälften, så talar vi
ändå i storleksordningen 40.000 – 50.000
befäl – då framförallt maskinbefäl. Det
finns dock tecken på att botten i den
finansiella krisen kommer att uppnås
under året, men att det tar över två år
innan den återhämtat sig. Vi hoppas
naturligtvis att våra redare klarar den
”downperioden”. Vissa rederier är naturligtvis mer utsatta än andra.
Befälsbristen har naturligtvis medfört
14
att vi har tillsammans med andra SACOförbund haft en mycket låg arbetslöshet
som naturligtvis har avspeglat sig i medlemsavgiften till AEA. En ytterligare
sänkning med 50:-/månad beräknas ske
i sommar.
EU har lagt fram ett nytt sjöfartspolitiskt program som skall värna om
europeisk sjöfart och fartyg under europaflaggor och att man skall bibehålla
sjöfartskompetensen genom förbättrad
rekrytering, bättre villkor för att locka
ungdomar till näringen samt för att kunna bibehålla de som finns ombord idag.
EU-nämnden i Sverige har ställt upp på
förslaget vilket känns bra nu när Sverige
är stand in för Tjeckien när det gäller
ordförandeskapet för sjöfartsfrågor.
I övrigt är vi bekymrade över svensk
sjöfartspolitik. Vad händer med tonnageskatten som riksdagen har begärt
och som allianspartierna utlovade
innan valet? Samtidigt får vi signaler
från Finansdepartementet att intresset
för sjöfartsfrågorna är minimalt och att
sjötransporterna mycket väl kan utföras
av andra länders fartyg.
Kristdemokraterna har å andra sidan
gått ut med ett sjöfartspolitiskt program
som i princip stödjer EU. Näringsdepartementet har tillsatt en grupp där vi ingår
som skall se över rekryteringen. Samtidigt vill man försämra sjukförmånerna
för de ombordanställda. Redarnas negativa attityder till de ombordanställda
vilket har accelererat under senare år och
diskussioner om försämrade pensionsvillkor underlättar ju inte. Det är inte lätt
att förmedla dessa bilder till ungdomar
som vill söka sig till yrket.
Vi för nu diskussioner med Sjöbefälsförbundet om ett framtida nytt gemensamt förbund. Förbundsstyrelserna
kommer att träffas efter sommaren för
vidare diskussioner. Visst grundmaterial
för detta har redan tagits fram, men vi
vill att den nya styrelsen skall få ta del
av detta.
Vi hoppas naturligtvis att SRF och
SARF också slår sig in på liknande tankegångar, då det blir svårare och svårare
för oss att se rågången mellan dem och
vilka frågor som ligger hos vem. Detta
speciellt idag, när vi för en gemensam
dialog i frågor av gemensamt intresse.
Då blir vi också starka, det har vi visat
tidigare.
Vi lever nu i en situation där vi har
ett treårsavtal med SARF, vars nivå ändå
inledningsvis fick flykten till de högre
lönerna i Norge att minska något. Men
med den svenska kronans fall urholkades dock den uppgörelsen snabbt.
När det gäller ALMEGA och skärgårdstrafiken blev det en kortare uppgörelse. Målsättningen var dock att
utjämna löneskillnaderna mellan ostoch västkust. Detta blir naturligtvis
ännu viktigare i samband med framtida
upphandlingar.
Vi har naturligtvis tappat medlemmar på svenska avtal i takt med
att antalet kontraktanställd filippinsk
personal (KAP) har ökat. Dessa är dock
också medlemmar och uppgår idag till
ca 250 stycken. Vi har dock kunnat
kompensera oss på detta bortfall genom
inflaggningarna av de tidigare finskflaggade passagerarfärjorna Cinderella,
Birka Paradise, Rosella, Viking XPRS
och Roslagen där man mangrant anslutit
sig till föreningen.
Vår verksamhet på Sjöfartshögskolorna har också burit frukt genom ett
utökat antal studerandemedlemmar.
Våra finanser är goda även om vi också
naturligvis drabbats av finanskrisen, genom minskade värden av våra tillgångar.
Förlusten har dock varit begränsade, då
vi har tillgångarna i relativt säkra papper
och fastigheter.
Vi har också ett antal andra viktiga
frågor som idag sysselsätter oss och det
är det internationella arbetet, som blir
mer och mer viktigt på alla plan. Det
är på den arenan som beslut fattas och
Sverige får snällt följa de besked i olika
former som kommer utifrån. För att
kunna påverka besluten i vår riktning
är det därför viktigt att vi finns där besluten fattas, då både myndigheter och
redarnas företrädare är där, såsom i EU,
IMO och ILO. Detta sker genom vårt
deltagande i Nordisk Fartygsbefälskongress (NFBK), Europeiska och Internationella Transportarbetarefederationen
(ETF och ITF) och den internationella
befälhavareorganisationen IFSMA.
Viktiga frågor som diskuteras i dessa
fora idag är den nyligen antagna ILO
MaritimeLabour Convention 2006 – när
den kommer att ratificeras och därmed
träda i kraft och hur den kommer att
implementeras. Det intressanta här är
att den kommer att utgöra den fjärde
hörnstenen för övergripande bestämmelser för konstruktion, sociala förhållanden, arbetsmiljö, utbildning och
drift av fartyg tillsammans med SOLAS,
MARPOL och STCW-konventionerna.
Den kommer också att utsättas för Port
State Control.
Samtidigt pågår en revision av STCWkonventionen som beräknas vara klar
nästa år. De berör nya krav på utbildning
men också arbets- och vilotidsbestämme
för vaktgående personal. En annan del
rör bemanningsbestämmelserna där vi
haft viss framgång när det gäller fartyg
med endast befälhavare och en styrman
ombord. Denna typ av fartyg har varit
överrepresenterade när det gäller olyckor som orsakats av att vakthavande befäl
somnat på vakten. Här måste jag tacka
de svenska myndigheterna för stödet i
denna fråga.
Andra viktiga frågor är problemen
med livbåtar och annat livräddningmaterial.
Ett tilltagande problem är den ökande
kriminaliseringen genom tuffare lagstiftning vid miljöbrott, och behandlingen av
sjöfolk i samband med sjöolyckor. Som
exempel kan jag nämna behandlingen av
befälhavarna på MT Erika, MT Prestige,
MS Coral Sea and Hebei Spirit, när de
knappast hade kunnat göra något åt sin
situation och heller inte medverkat till
att olyckan inträffade.
Nu har även en situation uppstått
efter fartygsbesök i en turkcypriotisk
hamn, riskerar befälhavarna att bli arresterade om de vid ett annat tillfälle flera år
senare kommer till den grekcypriotiska
delen, vare sig det är privat eller på ett
fartyg.
Det som verkligen bekymrar oss är
hur man behandlar sjöfolk efter det att
ISPS-koden trädde i kraft, med alla inspektioner och svårigheter att få komma
iland vid hamnbesök. Det har dock skett
en förändring i USA, sedan Coast Guard
nyligen gick ut med information om att
man skall behandla fartygsbesättningarna bättre. Dock kvarstår problemet
i EU-fart med stora svårigheter att
få gå iland, vilket synes märkligt pga
grundfördraget om den fria rörligheten
för personer. Här, liksom när det gäller
arbetstidsdirektivet för alla andra, är
sjöfolket naturligtvis undantagna.
Sedan undrar man hur man skall
kunna förbättra rekryteringen till yrket.
Jag förstår att redarna önskar dra ut så
mycket arbetstid som möjligt från sin
anställda med dessa specialbestämmelser, då de ombordanställda i många fall
ses som en förbrukningsvara. Vad jag
däremot inte begriper är hur myndigheterna inom nästan alla 167 medlemsländerna i IMO kan medverka till dessa
särbestämmelser för sjöfolk. Jag tycker
att det verkar vara diskriminering av en
yrkesgrupp. I Sverige har vi ju i alla fall
avtalade avlösningssystem.
Ett stort problem under många år har
varit piracy and armed robbery i Malackasundet och i Nigeria samt på vissa
platser i Latinamerika. Under senare
åren har en tilltagande piratverksamhet
skett i kustområdena utanför Somalia
nästan 4000 km långa kust. Detta trots
konvojsystem och militära stridskrafter
i området. Här vill jag passa på att framföra ett tack till IMOs generalseketerare
Amiral Mitropoulus för hans intensiva
arbete med att påverka FNs Säkerhetsråd att agera till skydd för sjöfolket,
vilket de sedermera gjorde.
Slutligen.
Jag hoppas att alla dessa åtgärder
tillsammans med tidigare beslut skall
leda till en förbättrad sjösäkerhetskultur
och nya attityder till sjösäkerhetsfrågor
inom sjöfartsnäringen. Detta hoppas
jag i sin tur skall leda till den efterfrågade - Quality Shipping eller den goda
sjöfarten.
Eftersom detta blir min sista kongress som verkställande direktör i
Sveriges Fartygsbefälsförening vill jag
också passa på tillfället att få tacka Er
förtroendevalda och den fantastiska
personal som jag har haft förmånen att
få arbeta tillsammans med genom åren
- ingen nämd och ingen glömd - för allt
det stöd, som jag känt och allt det arbete
ni har lagt ner för vår förening. Själv
har jag känt en glädje att få jobba med
frågor som står mig nära, och som jag
hoppas kommer att och har medverkat
till en bättre situation för oss alla och
våra kollegor. Det har i alla fall varit min
drivkraft och min avsikt.
Tack skall ni ha och lycka till i framtiden.
Christer Lindvall, VD, SFBF
15
IFSMA.
IFSMAs 35:e AGA i
Rio de Janeiro
Vy över Rio de Janeiro, bilden tagen från första
platån upp till Sockertoppen.
Den 6-7 maj höll International Federation of Shipmasters’ Associations - IFSMA sin 35:e generalförsamling denna gång förlagd till Barra de Tijuca, Rio de Janeiro.
Värdar var det brasilianska förbundet SINDMAR - Sindicato Nacional dos Officiais da Marinha Mercante.
S
Christer Lindvall, IFSMAs president.
IFSMAs generalsekreterare Rodger MacDonald.
16
INDMARs president, kapten
Severino Almeida Filho uttryckte
att han kände sig ärad av att hälsa
alla välkomna till sitt land.
Amiral Murillo Barsosa önskade generalförsamlingen ett meningsfullt möte
med många bra beslut.
- Ert arbete är mycket viktigt, sa
han.
IFSMAs president Christer Lindvall,
tog i sitt öppningstal bland annat upp
befälsbristen.
- Enligt den årliga bemanningsrapporten som Drewry Shipping Consultants i samarbete med PAL publicerade i
oktober 2008, så kan det redan i år saknas
34 000 sjöbefäl i världen - en siffra som
nästan kan tredubblas under de kommande fyra åren. De varnar också, som
en följd av detta, för risken att anställda
kan bli befordrade till befattningar där
de saknar kompetens.
Lindvall kom även in på IMOs arbete,
och ville i sammanget uttrycka sin tacksamhet till IMOs generalsekreterare Efthimios Mitropoulus, för det arbete han
lagt ned på att övertyga FNs säkerhetsråd om att sjömän och fiskare behöver
assistans för att skydda transporterna
längs den Somaliska kusten.
- De allra viktigaste frågorna i
IMO idag, är revideringen av STCWkonventionen och diskussionerna om
trötthet och bemanning. Den reviderade konventionen kommer att antas
på STCW-konferensen i Manila i juni
2010. Det betyder att den kan träda i
kraft tidigast den 1 juli 2011.
IFSMA har idag över 11 000 medlemmar från 60 länder.
- Vi blir allt oftare kontaktade och
rådfrågade från både myndigheter och
organsiationer som t ex SF/ICS, ITF,
BIMCO, IACS, Intertanko, Intercargo
coh International Parceltankers, berättade Lindvall.
David Patraiko från Nautical Institute i London talade om Ship/Shore
Coastal Relations.
- Det bygger på god kommunikation
och god respekt, sa Patraiko. IFSMA
och Nautical Institute har en ledande
roll i att arbeta för detta.
Under punkten IFSMAs framtid,
väcktes frågan om det är nödvändigt att
den som leder IFSMA, är befälhavare.
Frågan diskuterades livligt och till
slut enades man om att den som representerar IFSMA i IMO etc måste
vara befälhavare. Andra experter kan
medverka som rådgivare.
En annan diskussionspunkt var frågan om att ha vapen ombord som skydd
mot piratangrepp etc.
Man beslutade att behålla den nuvarande policyn, där man inte ska ha
vapen ombord, men noggrannt följa
utvecklingen.
Martin Hernqvist från Swedish Club
berättade om konceptet Maritime Resource Management, som innebär att
man breddar begreppet Bridge Resource
IFSMA.
Alvaro Jose de Almeida Junior, president i den
brasilianska befälhavareorganisationen CCMM Centro de Capitaes da Marinha Mercante, IFSMAs
generalsekreterare Rodger MacDonald, SINDMARs
president Severino Almeida Filho och IFSMAs
president Christer Lindvall.
Management till gälla hela rederiet.
Alltså nautiker, maskinbefäl och hela
rederiorganisationen i land.
IFSMAs 35:e generalförsamling avslutades med att kapten Peter Turner
från kanadensiska CMMC inbjöd 2011
års generalförsamling till Halifax. Nästa
år är generalföramlingen förlagd till
Manila.
Alla resolutioner antagna av IFSMA
AGA 35 på nästa sida.
Text & Foto: Marie Halvdanson
Kapten David Patraiko, Nautical Institute.
Amiral Murillo Barsosa.
Ett besök på det supermoderna Simulation Center
CSA stod på programmet.
Martin Hernqvist, Swedish Club.
>
17
IFSMA.
RESOLUTIONER ANTAGNA AV
IFSMAs 35:e GENERALFÖRSAMLING
I RIO DE JANEIRO
IFSMA RES 1/2009 (AGA 35) ENCLOSED SPACES
On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted with great concern the
continuous trend of fatalities and injuries among seafarers in relationship with enclosed spaces. Moreover delegates noted
with concern how the principle and the failure of the regulatory regime with respect to enclosed spaces at the international and national levels could criminalise Masters.
IFSMA calls upon the relevant international and national bodies to take appropriate action to ensure mandatory carriage of
remote O2 analysing equipment on all vessels above 500 gross tons.
IFSMA further calls upon mandatory education and training in the use of remote O2 analysing equipment.
IFSMA furthermore calls for the re-evaluation of all onboard safety equipment and safety procedures so they are fit for
purpose and are compatible with use on board vessels.
IFSMA RES 2/2009 (AGA 35) E-NAVIGATION
On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted the effects and consequences of the further introduction of e-Navigation into shipboard operations.
IFSMA will continue to actively monitor and participate in discussions in order to ensure that e-navigation is going to
positively assist the workload of the master and crew.
Moreover, in this process IFSMA will emphasise the importance of defining the roles and responsibilities of all parties
involved in e-navigation.
IFSMA recommends that before the implementation of e-navigation, the STW Sub- Committee must review the syllabi for
certificates of competency, adding new requirements and also identifying redundant subjects which must be amended, corrected or removed.
IFSMA RES 3/2009 (AGA 35) REGULAR REVISIONS OF STCW
On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted that the fast changes
of technology are asking for a different approach to reviewing and amending the STCW Convention.
IFSMA therefore urges the International Maritime Organisation (IMO) to change its present approach with regard to amending the STCW Convention by introducing any amendments only once within a five year period.
IFSMA furthermore calls upon IMO to review as necessary the STCW Convention regularly every ten years.
IFSMA RES 4/2009 (AGA 35) HOURS OF WORK AND REST
On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted with great concern the
discussion in the present STCW Revision that could lead to the introduction of a maximum period of ninety-six uninterrupted hours of work.
IFSMA urges all IMO Member States to include in this discussion the well-established stipulation of hours of work and rest
as mentioned in the STCW-Code, Chapter 8 and not to deviate from this stipulation.
IFSMA RES 5/2009 (AGA 35) IMO VOTING PROCEDURES
On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted with great concern
the recent developments in IMO voting procedures.
IFSMA urges the IMO to end the process of allowing the EU to block-vote with 27 votes without all 27 EU Member States
being present at the meetings.
IFSMA RES 6/2009 (AGA 35) MARITIME RESOURCE MANAGEMENT
On the occasion of the 35th AGA, the delegates of IFSMA assembled in Rio de Janeiro, Brazil noted that the introduction of
a new resource management concept into the maritime industry could effectively contribute to the achievement of quality
shipping.
IFSMA calls upon the Member States of the International Maritime Organisation (IMO) to promote the establishment of a
No-Blame Culture by introducing mandatory Maritime Resource Management Training in Part A of the STCW Code.
18
Sjöfarten
SJÖFARTSPOLITIK.
- EN MINORITET I NYTT TRAFIKVERK
De fyra trafikslagen behöver samarbeta mer och det gör de bäst i en ny myndighet –
Trafikverket.
Det menar författaren till den trafikutredning som överlämnades till regeringen första
april. Sjöfarten får dock en försvinnande liten representation i det nya verket.
V
ägverket, Banverket och Sika läggs
ner. Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Luftfartsverket lever
vidare men med några uppgifter färre.
Så blir det om regeringen väljer att följa
förslagen i slutbetänkandet ”Effektiva
transporter och samhällsbyggande – en
ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg”. Regeringen har beställt rapporten
därför att den vill ha en bättre samordning mellan transportslagen för att
underlätta planeringen av intermodala
trafiklösningar. Att nöja sig med lösare
kontakter mellan olika myndigheter
eller inrätta ett mindre verk för det
syftet, tror inte utredare Nils Gunnar
Billinger på.
- Under 20 års tid har vi försökt att
åstadkomma ett transportövergripande
planeringssystem med mindre myndigheter som exempelvis Transportrådet
och Sika. Men de har varit för små för
att klara av att samordna de starka transportmyndigheterna och det är tydligt att
det behövs en större förändring för att
vi ska lyckas.
Trafikverket föreslås bli en av våra
större myndigheter med över 6000
anställda. Kritiker varnar för att myndigheten kan bli för stark, men det
ska motverkas genom att verket får en
internavdelning för utvärdering av sin
verksamhet plus att regeringskansliet
förstärkas med 35 personer.
- Man behöver ha en tydlig administration för att kunna styra en sådan
här stor myndighet, säger Nils Gunnar
Billinger.
Majoriteten av medarbetarna i Trafikverket skulle bli personal från dagens
Väg- och Banverk som alltså föreslås
försvinna helt som självständiga myndigheter. Medan tusentals personer
skulle arbeta med frågor som rör landtransporter inom den nya myndigheten
föreslås sjö och luft inte få fler än fem till
nio representanter vardera. Ett upplägg
som oroar Sjöfartsverkets generaldirektör Jan-Olof Selén.
- Det finns en viss risk att sjöfarten
hamnar i skymundan i en sådan myndighet, säger han.
Orsaken till sjöfartens låga representation är att Sjöfartsverket liksom
Luftfartsverket föreslås bestå i nästan
oförändrat skick. Ansvaret för isbrytning, bojar, lotsning med mera skulle
kvarstå hos Sjöfartsverket och en av de få
uppgifter för den handfull sjöfartskunniga som skulle ingå i Trafikverket vore
att delta i den övergripande planeringen
av transportkedjan.
- Vi behöver kunskapen om sjöfartens
långsiktiga infrastrukturplanering och
intermodalitet, men måste också kunna
vara en kompetent samtalspartner till
hamnar och andra myndigheter. Ett
tiotal personer tror vi räcker för den
uppgiften, säger Nils Gunnar Billinger.
Att utredaren inte löper linan ut och
föreslår att även Sjö- och luftfartsverk
läggs ner och införlivas i Trafikverket
beror framför allt på att de har en annan
organisation och finansiering än landtransporterna. Medan väg och järnväg
finansieras med statliga medel betalar
sjö- och luftfart sina verksamheter med
farledsavgifter respektive start- och
landningsavgifter.
- Luftfartsverket är väldigt bolagslikt och det är ungefär det samma med
Sjöfartsverket. Det är bättre om de
kvarstår som de är, i alla fall i det här
skedet. Dessutom ägs hamnarna av
kommunerna, inte av staten, vilket gör
att den verksamheten ändå hade blivit
en förhandlingsfråga, säger Nils Gunnar Billinger.
Även om Jan-Olof Selén har farhågor
kring sjöfartens marginella roll i den nya
myndigheten är han i grunden positiv
till förslaget om ett närmare samarbete
mellan transportslagen.
- Att vi behöver samverka är uppenbart. Ta Göteborg, exempelvis. Där
har vi jättefina farleder in till hamnarna
medan det är väldigt trångt och besvärligt på land. Det är uppenbart att vi har
gemensamma intressen som vi behöver
lösa tillsammans med de andra transportslagen.
Linda Sundgren
19
Sjöfartsavdelningen informerar… 2/2009
Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet
angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet
är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med
säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga ”jobbar på golvet”. Detta
är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet.
Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer.
Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på
telefon 011-19 12 73 eller e-post ([email protected]).
Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida, där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter:
www.transportstyrelsen.se
Sjöfart: Olyckor och tillbud
Sjöfartsavdelningen informerar.
Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick.
Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN NYTT:s hemsida www.san-nytt.se
Från tillbudsrapporteringssystemet
Insjö
Inom Insjö-systemet håller ett analysverktyg på att utvecklas som ska fungera
som hjälpmedel vid sökningar. Genom
enkla knapptryckningar ska man efter en
sökning få datorn att visa hur de märkningar, som varje rapport är förknippad
med, är fördelade. Märkningarna består
bl.a. av vilka faktorer som har påverkat
händelsen och vilka konsekvenser den
fått. Det kommer också att finnas möjlighet att göra en enkel riskanalys med
hjälp av en tillgänglig mall.
Resultatet kommer att leda till en möjlighet att snabbt vid varje individuell
sökning få en översiktsbild över alla
påverkande faktorer. Resultatet visas
grafiskt på ett enkelt och översiktligt
sätt. Det innebär i praktiken att man i
och med detta har gjort en analys på
rimlig nivå.
Se gärna mer om hur utvecklingsarbetet
20
av analysverktyget fortskrider på Insjö:s
hemsida, www.insjo.org.
Insjö/SFu
Förödande förväxling av reglage
Då en fiskebåt inspekterades av en av
Transportstyrelsens fartygsinspektörer
skulle man kontrollera funktionen av
snabbavstängningarna för bränslet till
huvudmaskinen. Befälhavaren gick
upp till bryggan för att stänga av dieseltillförseln men råkade blanda ihop
avstängningen med utlösning av CO2.
Inspektören, som stod kvar i maskinrummet, insåg som väl var att något var
på tok då CO2-larmet ljöd och tog sig
ut ur maskinrummet innan det uppstod
någon fara i praktiken.
Utredningsenheten vill gärna rikta uppmärksamheten på den här händelsen,
eftersom det är direkt livsfarligt då CO2
tränger undan syret i utrymmet och
därmed riskerar att kväva personer som
är kvar. I efterhand har man kunnat konstatera att inspektionen gjordes tätt efter
en fiskeresa, och man kan förutsätta att
befälhavaren var trött efter flera dagars
fiske. Forskning visar att en av riskerna
med trötthet är att den påverkar personer utan att man behöver vara medveten
om det. Den sänkta prestationsförmågan
kan i sin tur leda till operativa risker.
Man fungerar helt enkelt sämre.
På större fartyg är det ett krav att CO2utlösning kräver två handgrepp för att
utlösas. Detta minskar risken för misstag, även om det inte utesluter att man
”tänker fel”.
SFu
Bristande utkik gav böter
En svensk färja grundstötte för en tid
sedan då den var på väg in i skärgården.
Utredningsenheten sammanställde en
rapport om händelsen.
Polis och åklagare har parallellt gjort
sina utredningar, som nu är avslutade,
och saken har avgjorts i domstol. Resultatet blev att styrmannen, som sysslade
med annat än navigering, dömdes till
60 dagsböter (ca 20 000 kronor), medan
utkiken dömdes till 50 dagsböter (ca 10
000 kronor). Domstolen fann bl.a. det
anmärkningsvärt att utkiken, som hade
som enda uppgift att vara utkik, såg att
fartyget var på väg mot land utan att
varsko. Utkiken motiverade sin brist på
agerande med att han trodde att kursen
skulle återställas.
Utredningsenheten kan inte annat än
konstatera att en mycket stor del av
grundstötningar och kollisioner till sjöss
kan härledas till bristande utkik.
SFu/Iu dnr 080201-07-17335
Bygg bort risker
I förra utskicket berättades om en allvarlig olycka, då en lots kom att klämma
sönder ett ben mellan lotsbåten och fartyget som skulle bordas. Efter händelsen
har man på fartygets rederi försökt att
bygga bort risken så gott det går. Så vitt
man kan bedöma av rederiets bilder är
lösningen alldeles utmärkt. Resultatet
visar att många allvarliga risker går att
bygga bort med relativt enkla medel,
vilket detta är ett utmärkt exempel på.
Problemet är att oftast hinner olyckan
eller skadan inträffa innan felet är bortbyggt. Ett sätt att förekomma är att
systematiskt inventera och identifiera
de risker som kan uppstå i verksamheten. Ett sådant arbete, som effektivt
kan minska risker i verksamheten, kan
dessvärre aldrig avslutas helt utan behöver ständigt uppdateras och ingå i den
ordinarie verksamheten.
SFu/Iu dnr 080201-08-20686
Det inåtlutande räcket syns tydligt på denna bild.
Den nya utformningen av räcket är, som synes,
mycket lämpligare än den tidigare.
Intressanta iakttagelser efter brand
Vid en maskinrumsbrand på en färja
nyligen har ett flertal intressanta iakttagelser gjorts. Branden uppstod då ett
bränslerör, ledande till en manometer,
brast och bränsleolja sprutade på en närstående turbin. Fartyget hade ett antal
huvudmaskiner i samma rum. För att
släcka skulle fartygsingenjören aktivera
punktbrandskyddet, vilket omfattade
samtliga maskiner. Han hann emellertid
inte att göra detta innan kontrollrummet
blev så rökfyllt att man blev tvungen att
lämna det. Branden släcktes så småningom framgångsrikt med CO2 trots att
flera problem uppstod på vägen, framför
allt avseende strömförsörjningen av
pumpar och annat.
Följande erfarenheter kan redan nu
göras:
• Det finns anledning att fundera på
indelning av punktskyddet. Hade detta
varit fördelat i mindre sektioner, t.ex.
till varje enskild huvudmaskin, hade
det sannolikt varit lättare att hantera
situationen. Några av kriterierna för
punktskydd är att de ska kunna användas omedelbart och enkelt. Ett väl
fungerande punktskydd är ett mycket
bra skydd mot större skador. Är utlösningen manuell, måste den utgöra en väl
inarbetad rutin.
• Uppenbarligen fanns det otäta genomföringar i skotten och dörrarna mellan
maskinrummet och kontrollrummet
eftersom det läckte in brandrök. Det
tycks vara vanligt att genomföringar
inte görs tillräckligt täta. Det finns all
anledning att uppmärksamma detta
förhållande, vilket utgör en betydande
riskkonsekvens, oavsett om det ska vara
brandsektionerat eller inte.
• Röret till manometern var inte original. Det hade drabbats av utmattning,
sannolikt p.g.a. att man byggt in spänningar vid monteringen. Detta kan också
ha förvärrats eller uppstått om någon,
oavsiktligen eller medvetet, använt röret
att ställa sig eller klättra på.
• Värmeskyddet eller isoleringen av
maskinerna har inte varit tillräckligt effektivt. Det finns anledning att påpeka
vikten av att detta skydd, som normalt
utgör ett bra skydd mot bränsleantändning, monteras tillbaka efter underhållsarbete och att brister, som att isoleringen
smutsas ned eller skadas, åtgärdas.
• För att ha kontroll över elförsörjningen rekommenderas starkt fullskaletest.
Endast då har man en rimlig chans att
finna bristerna i systemet.
SFu dnr 06.05.02 2009-832
21
LODSKOTT & PEJLINGAR.
För 65 år sedan
Fartygstelegrafister
ANSLUTAS TILL SFBF
TEXT: JOHN E PERSSON
Tills för några år sedan har rekryteringen till fartygsbefälsföreningen varit strängt begränsad till fartygsbefäl med sjökaptens, styrmans eller i undantagsfall 1 kl. skeppares
behörighet. Det moderna föreningsväsendet underkänner numera så exklusiva rekryteringsnormer. Man anser sig ha funnit att alla grupper inom vilka en viss gemenskap
råder beträffande yrke eller intresse gentemot företagaren ha starka skäl att gå tillsammans för att med samfälld förmåga söka hävda sina intressen av skilda slag.
Nautisk Tidskrift No 4/1944
M
åhända minns ännu någon att
det under förra seklet fanns en,
numera utdöd, folkspillra i handelsflottans större fartyg som titulerades
”radiotelegrafister”.
Det hela började med att italienaren
Marconi 1899 lyckades få ”trådlös” kontakt över Atlanten. Två år senare utrustades tyskarnas ”Expressdampfer Kaiser
Wilhelm der Grosse” med ”Drahtlos”,
en gnistsändare som hanterades av en
”Funker”.
1914 bestämde en internationell
konvention ”rörande betryggande av
säkerheten för människoliv till sjöss” i
London att fartyg över 1600 bruttoton
eller medförande minst 50 passagerare
i vidsträckt fart måste utrustas med radiotelegrafistationer.
Snart fanns det drygt hundratalet
”gnistar” i svenska handelsflottan. Men
under mellankrigstiden tyckte många
svenska redare att telegrafisten var en
onödig barlast; Det blev betydligt billigare då en styrman skötte radiostationen på sin frivakt, isynnerhet som han
för detta extraknackande bara fick 75
kronor i månaden.
Det tycks dock ha rått en viss förbistring i redareleden. Flera stockholmsbolag, framförallt Rederi AB Nordstjernan, Grängesbergsbolaget, Red AB Iris
22
och Red AB Fredrika, liksom Norrköpings Rederi AB och Hillerströms
i Helsingborg, hade heltidsanställda
telegrafister i alla sina fartyg. De stora
göteborgsredarna, Broströms, Transatlantic och Svenska Lloyd däremot,
anställde radiostyrmän i lastfartygen,
medan Svenska Amerika Liniens och
Svenska Lloyds passagerarfartyg måste
ha heltidsanställda telegrafister eftersom
sjösäkerhetskonventionen krävde det.
1934 fanns det i svenska handelsflottan 114 heltidsanställda och 115 styrmanstelegrafister, vilket skapade stor
animositet mellan SFBF och Sveriges
Radiotelegrafistförening. Under 1920och 30-talen avhandlade insända ”Brev
till Redaktionen” i NT ofta ”telegrafisternas intrång på nautikernas område”.
Telegrafisternas organisation å sin sida
skrev till Konungen och påpekade att
med styrmanstelegrafister ombord uppfyllde Sverige inte sjösäkerhetskraven i
Londonkonventionen.
Detta bemötte Nautisk Tidskrifts
redaktör i nr 10/1924 under rubriken
”Impertinens” med en fyra sidor lång
ledare där han bland annat skrev:
Men den markanta skillnaden mellan
dem består däri, att radionavigatörerna
dessutom äro yrkesutbildade sjömän,
medan de andra till stor del rekryteras
bland ungdomar, som egentligen icke
kunna något alls och äro fullkomligt
gröna ifråga om allt sjömanskap. Det
sistnämnda hindrar dem emellertid icke
att taga en ton, som om de, och endast
de, förstode något om sjösäkerhet och
navigering m.m.
1934 fick SFBF en ny direktör, tillika
redaktör för NT, sjökaptenen Gunnar
Osvald. Han hade, innan han tillträdde
dessa poster, varit förstestyrman och
telegrafist i tankern ”Gustaf E Reuter”.
I nr 12/1935 laddade han skarpt i en
femsidig ledare med rubriken ”Radion
och navigatörerna” och inledde med:
Radiotelegrafisterna eller rättare
deras organisation har under senare
år aldrig försummat något tillfälle att
propagera för sin egen absoluta oumbärlighet. De medel som därvid kommit till
användning har varit av allehanda slag.
Anfallen mot styrmanstelegrafisterna
ha varit bland de vanligaste. Att deras
tal om sjösäkerheten, som de tycks ha
tagit på entreprenad, förfallit till rena
svamlet har ju så allmänt observerats, att
det icke är bruklig att bemöta vad som
från det hållet andrages i ”sjösäkerhetens
intresse”.
Det är tveksamt om SFBF:s direktör
hade alla sina dubbelarbetande medlemmar bakom sig. I nr 6/1942 skrev
LODSKOTT & PEJLINGAR.
ILLUSTRATIONER: JOHN E. PERSSON
signaturen K. R-r:
Är det redarintresse, ett föreningsintresse eller måhända bådadera att främja
utbildningen av styrmanstelegrafister?
Han fick medhåll i nr 11/1942 av
signaturen ”Lui méme”:
Varför utbildar sig en styrman till
telegrafist? Svaret är känt för alla läsare
av denna tidning; för att bättra på sin
dåliga lön och för att lättare kunna få
anställning. Om lönerna höjdes och vi
fingo säkrare anställningsförhållanden
skulle säkerligen ingen styrman lägga
ner pengar och arbete på att bli telegrafist.
Betraktar vi saken rent ekonomiskt,
finner vi, att det tar många års arbete med
dessa 75 kronor i månader för att tjäna
in utläggen för uppehälle och förlorad
arbetsförtjänst under studietiden. Efter
dessa år brukar sedan överansträngning
ofta komma på köpet.
Trots direktörens rabiata inställning
till ”yrkestelegrafisterna” fick de 1944
komma under samma tak som nautikerna. Detta år blev nämligen Radiotelegrafistföreningen en sektion inom SFBF.
Telegrafisttvisten löstes slutgiltigt den
26 augusti 1948, då Gustaf V med konungslig nåd undertecknade en svensk
sjöarbetstidslag. Denna maximerade
styrmannens ordinarie arbetstid till åtta
timmar per dygn och befriade honom
därmed från hans ”nyckelpost”.
Men tekniken är i ständig utveckling.
Redan under 1970-talet kunde man
skönja att radiotelegrafisternas dagar till
sjöss var räknade. Snart hade männen på
bryggan återtagit jobbet, fast numera
kommunicerar de via satelliter och dato-
rer. Idag är den antediluvianske gnisten
– liksom donkeymannen och segelsömmaren – borta från havens yta.
Vad hände då de arbetsbefriade gnistarna? De flesta fick nog sin bärgning
iland; Flera förkovrade sig till tekniker,
andra blev kulturarbetare och några
t.o.m. journalister!
23
MARGARETA
OCH RICKARD
ZEDELERS FOND
Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor
efter sjökaptener och styrmän, som är i behov
därav och vars män varit medlemmar i Sveriges
Fartygsbefälsförening.
För att kunna komma i fråga till utdelning fordras
att vederbörande ansökt därom eller det på annat
sätt kommit till styrelsens kännedom att behov
föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person.
Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens
äldre matriklar.
Ansökningsblankett kan laddas ner från hemisdan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens
kansli tel. 08-10 60 15.
RÄTT LÖSNING TILL
NT-KRYSSET 3/09
Vinnare i denna omgång är Ola Berg i Stockholm, Karl-Göran Ögren i Skelleftehamn och
Birgitta Ericson i Fagersta.
Stort grattis - trisslotterna kommer med posten!
24
NEED
TECHNICAL
CHEMICALS?
ONE
ANSWER...
MARISOL
®
CHEMICALS
...and remember
QUALITY
IS
TIVE
EFFEC
Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden
Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 [email protected] www.marisol.nu
NT-KRYSSET 4/09.
KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL
De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsitt ex av ”En värld av öar - Den stora boken om Stockholms skärgård”.
Senast den 17 augusti vill vi ha era lösningar.
Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 5/09 som utkommer den 1 september.
Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 4/09.
NAMN:
GATA:
POSTADRESS:
25
FARTYG & REDERIER.
TORM OCH WALLENIUS INSTALLERAR
trådlöst bredban
Torm blir det första danska rederi som inför trådlöst bredband över internet.
Under de kommande tre till fem åren ska systemet införas på rederiets samtliga fartyg.
I Sverige har Wallenius redan intallerat trådlöst bredband på 26 av sina fartyg och besättnin
S
jöfolk har länge framfört önskemål
om att rederierna inför trådlöst
bredband över internet. Men stora
kostnader och bristen på fungerande
teknik har länge hindrat rederierna från
att införa systemet. Men under de senaste åren har tekniken kommit på plats,
liksom pengarna, och nu är det många
rederier som har – eller är i färd med – att
införa satellitbaserat bredband.
Sedan en tid tillbaka håller Torm på
att installera systemet på sina fartyg;
hittills är åtta fartyg klara. Hos Torm
räknar man med att det kommer att ta
mellan tre och fem år att förse rederiets
samtliga 64 fartyg med systemet.
Torm har valt Singapore Telecommunications Ltd (Sing Tel) som leverantör.
Det satellitbaserade systemet heter
Global Maritime Very Small Aperture
Terminal. Det fungerar ungefär som en
mobiltelefon på land. Fartygets antenn
söker sig automatiskt fram till den rätta
satelliten oberoende av var fartyget befinner sig.
Teknisk direktör Claus Usen Jensen
hos Torm är mycket nöjd med systemet:
− Det fungerar utmärkt och besättningarna på de åtta fartygen utnyttjar
systemet för fullt. Och det är ju för
manskapets välfärd som vi har skaffat
bredband på fartygen. På det här sättet
blir det mycket lättare för besättningen
26
att hålla kontakt med familj och vänner
på land.
− Vi har valt Sing Tel eftersom vi har
ett kontor i Singapore och ett bra samarbete med Sing Tel. Innan vi bestämde
oss för Sing Tel studerade vi erbjudanden från en rad leverantörer. Orsaken
till att vi först nu installerar trådlöst
bredband på fartygen är att de lösningar
som tidigare har funnits på området
har varit alltför dyrbara. Men nu har vi
funnit en rimlig lösning, berättar Claus
Usen Jensen.
Kostnaden för att installera bredband
på de 64 fartygen plus de 20 som ingår
i Torms nybyggnadsprogram uppgår
till åtta miljoner dollar. Priset omfattar
alla installationer, alltså även den stora
kupolen med satellitantenn.
Hastigheten på bredbandsförbindelsen ligger på 256 kb/sekund – en
hastighet som så småningom väntas bli
uppgraderad. Det blir möjligt att telefonera över nätet samtidigt som bilder
överförs genom en web-cam. Systemet
heter Voice over Internet Protocol, VoIP.
Det betyder att besättningen enkelt och
billigt kan stå i kontakt med familj och
vänner i land.
Hos Torm får besättningen också
tillgång till rederiets interna elektroniska
nätverk – intranet – varigenom de kan
hålla sig informerade om vad som händer inom rederiet. Torm önskar att detta
ska leda till att besättningen blir mer
nöjd och att man kommer att känna sig
mer hemma i det stora rederiet.
Intranet kan också användas till
utbildning; rederiet kan lägga ut elektroniska utbildningsprogram som de
anställda fritt kan använda sig av om de
så önskar.
Torm har 3100 sjöfolk anställda, varav 370 är danska, 1700 indier och 1100
filippiner.
Det svenska rederiet Wallenius har nu
installerat ett satellitbaserat bredbandssystem på 26 av sina fartyg. Den sista
installationen gjordes i december i fjol.
Wallenius har valt V-sat-systemet, som
opereras av Vizada.
− Installationen har gått utmärkt,
säger CIO Göran Björk hos Wallenius.
De ombordanställda verkar också vara
nöjda, det visar i alla fall de reaktioner
vi fått från dem. Nu kan sjöfolken surfa
på nätet, chatta med vänner och familjer,
göra bankärenden, beställa resor, ja, allt
det som man kan göra i land. Genom
koncernens intranät får de ombordanställda tillgång till dagstidningar hemifrån och information från rederiet.
Hastigheten på bredbandet ligger på
max 512 kb/sekund delat, vilket betyder
att Wallenius tilldelats ett segment som
de uppkopplade fartygen delar på. Nu
ska en utökad hastighet testas och därefter är det meningen att man ska dela
SJÖBEFÄLS BÅTKÄNSLA
nd ombord
ngen är nöjd med resultatet.
på en hastighet av 1 mb/sekund.
− Det är egentligen märkligt att
bredband inte kunnat införas på fartyg
förrän nu. Tekniken har funnits, men
inte med global täckning och inte till
ekonomiskt försvarbara priser. Men nu
är allt på plats och tekniskt fungerar det i
stort sett bra. Tyvärr varierar hastigheten
på de olika fartygen, beroende på när på
dygnet man är på nätet och var i världen
man befinner sig. Så det är inte alltid att
allting fungerar som det förväntas.
− Det kostar naturligvis en del att
införa det. Men vi räknar med att denna
kostnad på sikt kommer att sparas in. Tidigare var vi tvunga att resa ut till fartygen när it-systemen felade. Vi ser redan
nu att vi kan spara en hel del av dessa
reseutgifter, eftersom vi kan koppla upp
oss själva på fartygets dator och sedan
repararera felen eller göra installationer
hemifrån, berättar Göran Björk.
Hos Wallenius räknar man också med
att det trådlösa bredbandet kommer att
ge rederiet konkurrensfördelar när det
gäller att rekrytera sjöfolk.
Som bekant är det hård konkurrens
om sjöfolk i dag och i valet av rederi
kan ett sådant här system betyda en hel
del. Wallenius opererar totalt 180 fartyg,
varav 40 är helägda. Rederiet har 1 100
sjöanställda.
Christer Källström
SKA UNDERSÖKAS
Vissa har det, andra inte.
I ett nystartat forskningsprojekt ska sjöbefäls förmåga att
manövrera fartyg undersökas – den så kallade båtkänslan.
U
tbildning och erfarenhet i alla
ära, men för att bli ett riktigt
skickligt sjöbefäl krävs mer
än så. I alla fall om man ska tro Chalmersdoktorand Johannes Prison vid
Avdelningen för fartygs arbetsmiljö
och säkerhet. Han är övertygad om att
det finns mer än det uppenbara som
bidrar till att individer är olika bra på
att hantera fartyg. Och den teorin ska
han nu försöka bevisa i sin nystartade
avhandling om båtkänsla.
- Det handlar om en slags känsla för
hur fartyg ska manövreras i olika situationer. Men att hitta en mer exakt
definition av begreppet ingår i mitt
forskningsuppdrag, säger Johannes
Prison.
Han ska också försöka ta reda på
vad båtkänsla kommer av och vilka
faktorer som påverkar det. Utöver
erfarenhet och utbildning ska områden
som arv, uppväxtmiljö och kroppskontroll studeras. Det sistnämnda är
något som forskaren själv tror kan ge
en del svar.
- Jag är intresserad av våra sinnen som
går utöver de fem vi brukar tala om,
framför allt det som hänger samman
med balans och känsla för rörelse.
Han gör en parallell till bilkörning.
Den som kör in i en kurva med för
hög hastighet känner det, snarare än
att se eller höra problemet. Det här
fenomenet tror han också kan avslöja
något om båtkänsla.
- Man kan tänka sig att det hänger
samman med hur bra din kroppsuppfattning är. En del kan dansa eller
spela boll, andra inte. Kanske är det så
att vissa har bättre kroppskontroll än
andra och att det påverkar förmågan
att hantera fartyg, säger han.
Forskningen ska bedrivas med enkäter
och intervjuer samt studier i simulator
och observationer ombord. Tillägg till
kaj är den specifika situation som ska
granskas.
- Det finns olika sorters båtkänsla.
En ute till havs där man kör båt i olika
sorters sjö och en annan inomskärs.
Det är också skillnad på känslan i en
liten båt där effekten av ens agerande
kommer direkt och känslan på ett stort
fartyg med lång fördröjning mellan
åtgärd och effekt. Jag ska koncentrera
mig på finliret.
Linda Sundgren
Enkät om båtkänsla
I januari i år fick 53 marinbefäl svara på
en enkät om båtkänsla. De tillfrågade hade
arbetat mellan ett och trettiofem år på
fartyg mellan 2 ton och 3000 ton. De fick
rangordna olika grunder för båtkänsla, där
ett betydde ”håller inte med alls” och tio
”instämmer helt”. Erfarenhet och utbildning
fick ett värde på mellan sju och åtta medan
kroppskontroll och uppväxtmiljö hamnade
på drygt fyra. När de poängsatte de olika
sinnenas betydelse toppade synen på drygt
åtta. Balans fick drygt sex och känsla för
ökning och minskning av fart fick sju och
en halv.
Johannes Prison
Ålder: 33
Bor: Göteborg
Familj: Gift och ett barn. Nummer två är på
väg.
Bakgrund: Har arbetat inom marinen med
utbildning av blivande stridsbåtsförare med
bland annat höghastighetsnavigering.
27
ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF
Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Tilltalsnamn:
Efternamn:
c/o:
Bostadsadress:
Postnr:
Ort:
Bostadstelefon:
Land:
När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du
föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida
www.sfbf.se
Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli.
Mobiltelefon:
Övrigt tel:
E-post hem:
Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift
blivit inbetald och registrerad på föreningens konto.
E-post ombord:
Ansökningsblanketten sänder du till
Sveriges Fartygsbefälsförening
Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Arbetsgivare:
Fartyg:
Befattning:
Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail:
Fax: 08-10 67 72
[email protected]
Fartygets flagg:
Utbildning:
Personnr:
Avslutad år:
Behörighet:
Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är
uppsägningstiden i vissa fall 6 månader.
Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att
administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen.
Datum
Underskrift
Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa
Villkor för medlemskap
AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är
anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt
uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om
arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar.
Akademikerkravet
Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för
avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF).
Inträdesansökan
Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se
För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15.
Arbetskravet
Huvudregeln för inträde i a-kassan är att du arbetar i genomsnitt minst 17 timmar per vecka i minst 5 veckor vid ansökningstillfället.
Arbetet får inte vara avslutat när ansökan inkommer till a-kassan. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den
månad som ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i
AEA snarast när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte
i Sverige eller att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i
svensk a-kassa igen.
Övergång från annan a-kassa
Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du
ansöker om inträde i AEA.
Arbete på fartyg med utländsk flagg
Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din
arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11.
Du kan också ställa frågor via e-post på adressen [email protected]
28
29
SFBF.
NY ADRESS?
Har Du bytt bostad,fartyg eller
e-postadress?
Glöm då inte att meddela oss.
Vi vill även ha aktuell e-postadress till fartyget.
Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev
och annat föreningsmaterial
utan fördröjning.
BOKA
SFBFs SEMESTERHUS
Namn..................................
Pers.nr.................................
TEGEFJÄLL
Adress.................................
..........................................
Rederi.................................
Fartyg o befattn....................
..........................................
E-post privat........................
E-post fartyg........................
MEDLEMSAVGIFTEN
■ Medlemsavgiften till föreningen
är 320 kronor i månaden.
Avgiften till A-kassan aviseras
direkt från AEA.
■ Avgiften för passiva medlemmar
är 270 kronor per år.
■ Gratis medlemskap för studerande.
För medlemsfrågor kontakta
Inga Bergenmalm
E-post: [email protected]
tel 08-10 60 15
30
TORREVIEJA
SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5
mil söder om Alicante, har två
lägenheter - den övre i två etage
med plats för 6 personer och den
undre med plats för 4 personer.
Till Alicantes internationella
flygplats kan man ta sig med
reguljär- eller charterflyg.
Priser/vecka
Övervåningen:
lågsäsong 2 100:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september)
Slutstädning 450:Lakan och handdukar 80:-/pers
Undervåningen:
lågsäsong 1 800:högsäsong 3 000:(15 april - 30 september)
Slutstädning 350:Lakan och handdukar 80:-/pers
SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt
emellan Åre och Duved, har två
lägenheter med plats för 8 personer
i varje.
I Tegefjäll finns fem liftar och fem
preparerade nedfarter.
Systemet är ihopbyggt med Duveds
liftsystem.
Priser lör-lör
v 2-6
v 7-16
v 17-51
v 52-1
3 500:5 000:2 000:4 100:-
Priser med reservation för
höjningar. För ytterligare
information och bokning
kontakta Inga Bergenmalm
tel 08-10 60 15.
SFBF-ARTIKLAR
SFBF-slips i mörkblå helsiden med
SFBFs emblem och signalflaggor.
400:-.
Scarf i marinblå helsiden med
SFBFs emblem och signalflaggor.
350:-.
Manschettknappar med SFBFs
emblem. 125:-.
Slipshållare med SFBFs emblem.
75:-.
Beställ genom att betala in på
SFBFs pg 65 37 64-1.
Ange namn, adress och vara.
SFBF.
SFBF
SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING
KONTOR OCH OMBUD
Gamla Brogatan 19, 2 tr
111 20 Stockholm
Tel. 08-10 60 15
Fax 08-10 67 72
Internet: www.sfbf.se
Expeditionstider vard. 09.00-16.00
Lunchstängt 11.30-12.30
STYRELSEORDFÖRANDE
JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
CHRISTER LINDVALL Tel. 08-10 60 18
070-510 7133
OMBUDSMÄN
HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16
070-692 7478
LENNART JONSSON Tel. 08-10 60 17
070-855 3143
TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15
070-676 8080
Fax 070-971 6708
Box 9
471 21 Skärhamn
REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR
MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19
070-555 0188
ADMINISTRATÖR
INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15
SEKRETERARE
AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15
MEDLEMSAVGIFTER:
Pg 607 9861-8
Bg 405-2361
FÖRENINGSOMBUD
Helsingborg
JÖRGEN HEIMDAHL
Rönngatan 5
263 38 Höganäs
Bost.tel. 042-333 704
Kalmar
THOMMY KEMBRING
Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar
Bost.tel. 0480-47 81 88
Kramfors/Örnsköldsvik
Vakant
Luleå
BENGT ÅSTRÖM
Uddvägen 4, 941 42 Piteå
Bost.tel. 0911-681 96
Malmö
JAN ÖBERG
Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg
Mob.tel. 070-715 6236
AKADEMIKERNAS ERKÄNDA
ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA
Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15
Fax: 08-24 78 79
Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm
FACKKLUBBAR INOM SFBF
REDERI
ORDFÖRANDE
ACE Link
Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget
Broström Ship Management
Destination Gotland
DFDS Tor Line
Finnlines Ship Management AB
Klaveness Cement Logistics AB
Rederi Allandia AB
Rederi Mälarstad AB
Ressel Rederi
Sand & Grus AB Jehander
Scandlines AB
Sea Wind Line AB
Sjöfartsverkets Rederi
SSAB
Stena Line
Stockholms Skärgård
Svitzer
Tallink Silja
Transatlantic
TT-Line
Tärntank Rederi AB
Utö Rederi
Wallenius
Viking Rederi AB
Visingsötrafiken
Vägfärjorna
Öckerö kommun
Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB
Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan
Chalmers-Lindholmen
Sjöfartshögskolan Kalmar
ARNE BJÖRNBERG, Jacoby väg 5 A,
263 58 HÖGANÄS, tel. 042-33 32 97, 070-668 8901
[email protected]
LARS CAMPBELL (kont.m.) Sandrydsvägen 21,
370 23 HASSLÖ, tel. 0455-33 20 97, 0708-66 54 53
[email protected]
PER WESTERGREN (kont.m.), Fatburs Kvarngata 7, 4tr,
118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416
[email protected]
JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65,
745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367
[email protected]
ULF HAMMARSTRÖM, Bjärs Lojsta,
620 12 HEMSE, tel. 0498-48 44 52, 070-222 8422
[email protected]
[email protected]
JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230,
442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608
[email protected]
THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ,
tel. 040-611 6162, 0706-269431
[email protected]
MATS ANDERSSON, Brukskogsvägen 16,
178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054
[email protected]
CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79, BV,
118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725,
[email protected]
THOMAS ELDÉEN (kont.m.), Vikingagatan 16,
723 51 VÄSTERÅS, tel. 021-13 98 63
INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42,
135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809
LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12,
760 41 ARHOLMA, tel. 08-642 42 32
[email protected]
NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92,
271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89,
[email protected]
JONAS ANDERSSON, Rosenlund,
740 20 VÄNGE, tel. 018-324 474, 070-763 3152,
[email protected]
MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6,
393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681
[email protected]
MIKAEL STEIN (kont.m.) Bäckalidsvägen 48,
138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001
[email protected]
JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB,
405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816
HANS ANDERSON, Bergholms väg 14,
611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000
[email protected]
BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58,
430 90 ÖCKERÖ, 031-96 96 25, 031-96 97 18
[email protected]
SÖREN FOGELSTRÖM, Margretelundsbacken 9,
184 61 ÅKERSBERGA, tel. 08-540 65556, 070-714 9347
[email protected]
PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem,
516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222
[email protected]
PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA.
tel. 070-641 5926
[email protected]
BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120,
227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 5
[email protected]
CONNY SÖDERBERG ANDERSSON (kont.m.), Sparvens väg 6,
130 37 STAVSNÄS, tel 08-571 50789, 070-564 2558
[email protected]
JAN-OLOV OLSSON, Forsfararvägen 16,
142 66 TRÅNGSUND, tel. 08-605 9538
[email protected]
RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1,
FI-221 00 MARIEHAMN
[email protected]
GERT MÖBIUS (kont.m.), Norregårdsv. 5,
560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-407 60
STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18,
430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455
[email protected]
LARS-OLOF OLSSON (kont.m.), Box 37,
430 92 FOTÖ, tel. 031-96 64 03
PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären,
893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24
ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A,
461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262
[email protected]
TOBIAS ELIASSON, Kårehogen 106, 474 93 ELLÖS
tel. 073-918 6452
[email protected]
MALIN SÅNNELL, Storgatan 47 A,
392 31 KALMAR, tel. 070-960 5241
[email protected]
SFBFs STYRELSE
ORDINARIE LEDAMÖTER
CHRISTER LINDVALL 08-540 668 17
[email protected]
JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00
[email protected]
NILS DEWÁR 0411-149 87
[email protected]
HANS ÅDÉN 08-541 366 66
[email protected]
BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99
[email protected]
STIG KARLSSON 031-96 54 44
[email protected]
1:e SUPPLEANTER
JOHAN JUHLIN 0171-871 42
[email protected]
MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12
[email protected]
TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98
YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70
[email protected]
ERLING BORG 0611-138 33
[email protected]
2:e SUPPLEANTER
TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49
[email protected]
DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60
[email protected]
HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91
[email protected]
MIKAEL JOHANSSON 031-47 84 51
[email protected]
JIMMY FRANZÉN 0390-400 28
[email protected]
ADJUNGERADE
MALIN SÅNNELL 070-960 5241
[email protected]
TOBIAS ELIASSON, 073-918 64 52
[email protected]
BEFÄLHAVARE
som förhandlar om att anta ny
anställning bör innan uppgörelse
träffas, förhöra sig hos föreningen
angående löne- och anställningsvillkor.
Då behöver föreningen inte i
efterhand ingripa för justeringar,
vilket är en omständlig procedur.
OM DU ÄR
ARBETSLÖS ELLER
SJUKSKRIVEN
skall du själv betala in
medlemsavgiften till föreningen.
Vid inbetalning använd SFBFs
postgiro 607 9861-8 eller bankgiro
405-2361.
SFBFs FÖRSÄKRING
SFBFs medlemsförsäkring är frivillig
och ingår ej i medlemsavgiften.
Information om försäkringen
beställer du av medlemsregistret tel
08-10 60 15.
VILL DU HA SFBFs
NYHETSBREV?
Maila din e-postadress till inga.
[email protected] så får du
SFBFs nyhetsbrev som kommer ut
omkring den 20:e varje månad.
31
POSTTIDNING B
RETURADRESS:
Gamla Brogatan 19, 2 tr
111 20 Stockholm
Belöning 2010
För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan
Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och
ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi
premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och
intendenturavdelningarna , främst avseende:
• ökad sjösäkerhet
• minskade risker vid arbete och fritid ombord
• förbättrad drifts- och materialekonomi
• allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar
• ökad driftsäkerhet
• trivselfrämjande åtgärder
Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord
och vid sjöräddning.
Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt
tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargö-
rande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är
det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt.
Förslagen, som kan vara skrivna på svenska eller engelska,
kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belöning. Stiftelsen
avsätter cirka en halv miljon kronor för dessa belöningar.
Förslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2009.
Belöningarna delas ut under våren 2010. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen.
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus
Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm.
Tel: 08-641 44 37 (säkrast 8.00-13.00) Fax: 08-640 64 00
www.marifond.se
REWARD 2010
Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are
the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation.
Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches.
Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not
later than October 31, 2009.
32

IFSMAs

Transcription

Similar documents

LEDARE WAXHOLMSBOLAGET 140 ÅR

3 LEDARE

LEDARE

2 LEDARE

LEDARE

LEDARE

LEDARE

Kapten Ragnvald Erikss Kapten Ragnvald Eriksson

NU BLICKAR VI FRAMÅT!

KBV 031 SIPE Djurö Tekniska data

Personporträtt av Kapten Sten Bexell.

Farlig fartygsskrotning ökar

Ladda ner inbjudan här

Säkerhetsregler för Heta Arbeten

VIKTIG INFORMATION

VSF Inbjudan till Kongress - Västergötlands Schackförbund