Ladda ner

Egenvård och hälsa
Innehåll
Egenvård A–Ö .............................................. 27
Egenvårdsvård under spädbarnstiden........... 78
När du tar läkemedel ................................... 83
Hälsa – Din livsstil påverkar din
hälsa och ditt liv .......................................... 86
Första hjälpen .............................................. 94
Sökregister A–Ö ........................................... 99
23
Vårda din hälsa
Saker som bidrar till att få vara frisk och må bra, är bland annat att ha
nära och varma relationer med sina närmaste, ett nätverk av kamrater
och likasinnade liksom att ha ett stimulerande arbete och en givande fritid. Det finns naturligtvis en mängd andra friskfaktorer, som varierar från
person till person. Du kan själv påverka din hälsa, fundera på vad just du
mår bra av och vad du trivs med.
Genom att göra kloka val exempelvis när det gäller rökning, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, mat- och sexualvanor, kan du påverka din hälsa.
I kapitlet Hälsa – Din livsstil påverkar din hälsa och ditt liv kan du läsa
mer om positiva och goda val för din livsstil.
Många sjukdomar och skador kan undvikas genom att vi är mer rädda
om oss själva och våra kroppar. Egenvård innebär att du själv kan känna
igen och behandla lindriga sjukdomsbesvär. Det innebär också att du
känner till egenvårdens begränsningar och vet vart du ska vända dig när
du behöver söka hjälp hos sjukvården. I kapitlen Egenvård A–Ö och
Egenvårdsråd under spädbarnstiden kan du läsa mer om egenvård.
24
Om du behöver vård
eller mer information
Egenvård
Vid lättare besvär och krämpor kan du behandla dig själv. Du får goda
egenvårdsråd i den här katalogen, på vårdcentralen eller Apoteket.
Apoteket
På Apoteket får du råd av egenvårdsutbildad personal om du kan
egenvårda eller om du behöver söka en sjuksköterska, sjukgymnast
eller läkare. Personalen på apoteket har, precis som sjukvårdspersonal,
tystnadsplikt.
Ring sjukvårdsrådgivningen
Vid frågor om läkemedel:
Besök ditt närmaste apotek,
gå in på www.apoteket.se eller
ring Apoteket, tfn 0771-450 450,
dygnet runt.
Om du behöver vård – ring först till sjukvårdsrådgivningen, se telefondelen. Då får du snabbt svar om det är något du själv kan göra för att
lindra besvären eller om du behöver söka en sjuksköterska, sjukgymnast eller läkare. Sjuksköterskan som du pratar med kan bedöma vilken vård du behöver och hjälpa dig rätt.
Vårdcentralen
I de flesta fall då du behöver vård eller råd om din hälsa kan du få
hjälp på en vårdcentral eller privat mottagning. Där arbetar bland annat distriktsläkare, distriktssköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
Distriktsläkaren, som är specialist i allmänmedicin, bedömer patientens hälsotillstånd i sin helhet. Distriktsläkaren behandlar även svårare
och kroniska sjukdomar. Om läkaren bedömer att det behövs utredning på sjukhus eller hos privat specialist, får du hjälp att komma rätt.
Sjukhus
På sjukhusen behandlas och vårdas patienter med allvarligare sjukdomar och skador som kräver stora resurser. Det är inte nödvändigt att
ha remiss för att söka specialistvård på sjukhusen eller hos privat specialist. Däremot är det bra, eftersom distriktsläkarens remiss innehåller
viktig information om din sjukdom och detta underlättar prioriteringen
för fortsatt vård.
Tandvård
Vid akuta tandbesvär lördag, söndag och helgdag, ring 112 för jourhavande tandläkare.
Jourhavande tandläkare
Ring 112
Vid akut nödläge ring 112
När det inträffat en olycka eller någon blivit allvarligt sjuk, ring 112
och berätta vad som hänt. Personalen som svarar på SOS Alarm har
sjukvårdskunskap och kan ge dig råd under tiden som du väntar på
ambulans. Vid svåra bröstsmärtor, kontakta alltid ambulans!
Mer information
På apotekets internetplats www.apoteket.se finns många bra råd och
tips på egenvård.
Du hittar också information på www.sjukvardsradgivningen.se som är
ett samarbete mellan Sveriges landsting och Apoteket AB.
25
www.apoteket.se
www.sjukvardsradgivningen.se
26
EGENVÅRD A–Ö
Akne/finnar
Allmänna råd
Det är inte bevisat att akne förvärras av sådant man äter, men tycker
du att viss mat verkar göra dig sämre så undvik den. Vissa läkemedel
kan verka försämrande t.ex. jod, anabola steroider, p-piller.
Akne beror inte på smuts eller bakterier som kan tvättas bort. Tvätta
huden högst två gånger om dagen med mild tvål.
Tre steg för bra behandling: rengöring, behandling av pormaskar och
finnar när de dyker upp och återfuktning.
Sol och annat ultraviolett ljus är i regel bra för aknehy. Om du använder något läkemedel mot akne måste du dock ta reda på om medicinen går att kombinera med solning. Att klämma på finnarna kan ge ärr
och ökar risken för infektion och/eller inflammation. Feta hudkrämer
och täckande kosmetika bör undvikas.
Läkemedelsråd
Med rätt behandling kan du bli av med besvären eller åtminstone bli
bättre. Dra dig inte för att kontakta sjukvården om du lider av dina finnar och inte får bukt med dem.
Lindrigare besvär kan du behandla på egen hand. På apoteket finns
receptfria preparat med salicylsyra som verkar avfjällande och på så
sätt håller porerna öppna, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Om problemen fortsätter kan du använda receptfria preparat med
bensoylperoxid, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se. De löser
upp propparna i porerna och minskar tillväxten av bakterier. Undvik
solning då du använder dessa preparat. Följ bruksanvisningen noga.
Det kan ta 4–6 veckor eller mer innan behandling ger resultat.
Ge inte upp för tidigt! Det finns läkemedel som hjälper även mot svår
akne. Ibland kan det behövas receptbelagda mediciner.
Kontakta sjukvården
• om du följt råden här ovan i 6–8 veckor utan att det hjälper
• om du får många varblåsor och/eller stora, ömma knölar
• om du som vuxen får akneliknande utslag i större omfattning.
27
Finnar uppstår när talgkörtlarnas talgbildning ökar i tonåren. Gången ut från
körteln täpps till. Bakterier som alltid
finns i huden kan framkalla inflammation och då uppstår finnar.
Allergiska besvär
i näsa och ögon
Allmänna råd
Symtomen vid pollenallergi kan likna
en vanlig förkylning. Vanligt är rinnande snuva, nästäppa, kliande näsa,
nysattacker samt röda, kliande och
rinnande ögon. Man kan också bli trött
och få svårt att koncentrera sig.
Om besvären beror på allergi mot
pälsdjur eller kvalster kan du ha besvär
året runt.
Vid pollenallergi: Undvik de växter du är överkänslig mot. Sov inte
med öppet fönster. Ha bilrutorna stängda. Häng inte tvätt utomhus.
Följ pollenrapporterna.
Vid allergi mot pälsdjur eller kvalster: Det viktigaste är att undvika
det du är allergisk mot.
Rök inte och undvik rökiga lokaler.
God ventilation och noggrann städning med våttorkning minskar
allergibesvären.
Läkemedelsråd
Det finns många olika preparat mot pollenallergi och de kan kombineras på olika sätt. Fråga på ditt apotek vad som passar dina besvär.
Har besvären redan hunnit bryta ut kan du välja någon antihistamintablett, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se. Effekten kommer
snabbt och hjälper mot symtom från både ögon och näsa. Tabletterna
kan kombineras med Livostin ögondroppar eller ögondroppar som
innehåller natriumkromoglikat och/eller Livostin nässpray om
effekten behöver ökas. Har du endast besvär från ögonen kan du
prova att bara använda ögondroppar och det kan vara tillräckligt med
nässpray om du endast har symtom från näsan.
Åldersgränsen för egenvård med
antihistamintabletter, t.ex. loratadin och
ebastin är 12 år och cetirizin är 6 år.
Även Clarityn® är godkänd från 6 års
ålder liksom Rhinocort Aqua. För egenvård med kortisonnässpray ska du vara
över 18 år.
Om du har uttalade besvär med nästäppa kan nässpray med kortison
vara att föredra, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se. För att
få full effekt av nässpray krävs regelbunden behandling i några dagar.
De första dagarna, innan effekt uppnås, kan du eventuellt kombinera
med avsvällande näsdroppar. Använd inte avsvällande näsdroppar/
nässpray under längre period. De är till för behandling av nästäppa
vid förkylning under en begränsad tid.
Om du vet att du är allergisk mot pollen kan du börja behandla cirka
en vecka innan besvären förväntas bryta ut. Använd nässpray som
innehåller natriumkromoglikat eller kortison och/eller ögondroppar
med natriumkromoglikat, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Dessa mediciner måste tas regelbundet.
Allergi mot pälsdjur eller kvalster kan man råka ut för året runt.
Denna och annan allergi ska konstateras av läkare innan man börjar
behandla sig.
Information om födoämnesallergi, se www.sjukvardsradgivningen.se.
För information om korsallergi, se www.livsmedelsverket.se.
28
Kontakta sjukvården
• om du får svårt att andas, hostar mycket på natten eller får
pipande andning när du anstränger dig
• vid hudreaktioner
• om bara det ena ögat är irriterat
• vid allergiska besvär året runt
• om du tagit receptfri medicin enligt anvisningarna men inte blivit
bättre på 2 veckor.
Astma
Allmänna råd
Om du har en känd allergi ska du undvika de utlösande faktorerna.
Håll konditionen uppe genom att idrotta, simma eller träna på annat
sätt. Det är viktigt att komma ihåg att ta sina luftrörsvidgande mediciner före träning. Är du rökare ska du sluta röka, se Motion sid. 87
och Tobak sid. 88.
Den som har astma ska hålla kontakt med sin läkare.
Kontakta sjukvården
• om du misstänker att du har astma
• om du får svårt att andas
• vid långvarig hosta eller om du hostar mycket nattetid
• om du får pipande andning när du anstränger dig.
Astma/barn
Allmänna råd
Behandlingen syftar till att minska svullnaden i slemhinnorna. Ta upp
barnet i upprätt läge. Öppna fönster. Lugna barnet.
Läkemedelsråd
Vid förkylning ger du näsdroppar för att underlätta andningen.
Hostdämpande medicin kan provas mot den ”skällande” hostan (ej
till barn under 2 år).
Kontakta sjukvården
• om andningsbesvären inte avtar eller om de är svåra bör barnet
föras till närmaste läkarmottagning.
Se även under rubriken Falsk krupp, sid. 39.
29
Astma orsakas av en inflammation i de
stora och små luftrören. På grund av
inflammationen blir det kramp i luftrören, en svullnad av slemhinnorna
och en ökad produktion av slem. Luftrören blir trånga och det blir svårt att
andas. Ofta piper det i bröstet och det
är vanligt med hosta. Besvären kan
vara lindriga men kan också ge svår
andnöd.
Hur astma uppstår vet man inte
säkert. Att ärftliga anlag för allergi kan
ge upphov till astma vet vi, men man
kan också få astma utan att vara allergisk. Astma kan börja i alla åldrar.
BARNSJUKDOMAR – EN ÖVERSIKT
Sjukdom
/inkubationstid*
Symtom
Mottaglighet
Scharlakansfeber
1–7 dygn,
vanligast 2–4 dygn
Halsont, feber, kräkningar
finknottrigt hudutslag
efter 1–3 dagar, ”smultrontunga”.
Sällan spädbarn.
Man kan få sjukdomen
flera gånger.
Kikhosta
7–14 dygn,
vanligast 7–10 dygn
Börjar som en vanlig
förkylning. Efterhand hostattacker, kikningar och
kräkningar.
Alla åldrar. Man kan få
sjukdomen flera gånger.
Vattenkoppor
10–21 dygn,
vanligast 14–16 dygn.
Kliande blåsor över hela
kroppen, måttlig feber.
Kopporna torkar och sårskorpor
bildas. De faller sedan av.
Ej före sex månader om
modern haft sjukdomen. Man
får oftast vattenkoppor bara en
gång.
Tredagarsfeber
7–17 dygn,
vanligast 9–10 dygn.
Feber i tre dygn.
Finprickigt utslag när
febern sjunker.
Mild form före sex månader.
Vanlig orsak till feberkramp.
Hand-fot-munsjuka
2–7 dygn.
Blåsor i munnen, på händerna
och fötterna. Ibland feber.
Oftast sensommar och höst.
Kan även drabba vuxna.
Femte sjukan
6–10 dygn.
Måttlig feber. Diffus värk.
Utslag – kraftig rodnad på kinderna
Eventuell spridning armar,
ben och bål.
Främst i skolåldern.
* Inkubationstid är tiden från smittillfället tills sjukdomen bryter ut.
30
Smittsamhet
Behandling
Åter till
dagis/skola
Droppinfektion* (streptokocker)
Smittsam någon dag före
utslagen till två dagar efter
antibiotikabehandling.
Antibiotika och vila.
Tidigast två dagar
efter påbörjad antibiotikabehandling.
Totalt cirka sex veckor.
Smittar mest i början. Undvik
kontakt med spädbarn. Droppinfektion eller kontaktsmitta
(bakterier).
Allmän vaccination.
Matning efer kräkning.
Eventuell hostmedicin,
antibiotika till barn under
ett år.
När barnet är feberfritt
och orkar.
Droppinfektion* (virus). Några
dygn före utslagen och tills
skorpor bildats. Skydda äldre
och gravida från smitta.
Vila.
Lindring av klådan.
Efter sju dagar.
Vanlig virussjukdom hos små
barn. Måttligt smittsam under
feberperioden.
Vila. Se vidare Feber,
sid. 39
När barnet är feberfritt
och orkar.
Virusinfektion. Hög smittsamhet.
Ofta drabbas flera i omgivningen
samtidigt.
Eventuellt smärtlindrande
medel om det gör ont i
munnen.
När barnet är feberfritt
och orkar.
Droppinfektion* (virus). Smittar
mest i början innan utslagen
visar sig. Skydda gravida från
smitta.
Vila. Se vidare Feber,
sid. 39.
När barnet är feberfritt
och orkar.
Mässling, påssjuka och röda hund är numera ovanliga. Den allmänna vaccinationen ger ett så gott som
fullständigt skydd. Samma utveckling förväntas när det gäller kikhosta.
* Droppinfektion betyder att smittämnet finns i små droppar som kommer från den sjuke när han eller hon
hostar eller nyser. Dropparna svävar i luften och sprider sjukdomen när någon inandas den.
31
Bett och stick
INSEKTSSTICK
Allmänna råd
Mygg-, broms-, geting- och bistick är
vanligen ofarliga, även om utslagen
kan bli stora. Den som är allergisk mot
ett visst insektsgift kan dock reagera
kraftigt och behöva läkarhjälp.
Ljusa och täta kläder är bästa skyddet mot insektsstick.
Använd inte myggmedel på barn under 3 år.
Undvik att riva på bettet eftersom det lätt kan bli infekterat.
Läkemedelsråd
Lindra klådan genom att badda med kallt vatten, Alsolsprit, Salubrin,
After Bite, Alsolgel eller Kylbalsam.
Kräm innehållande hydrokortison eller lokalbedövande salva med
lidokain kan lindra klådan, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se.
Kontakta sjukvården för råd om förebyggande medicin om du får
kraftiga reaktioner av insektsstick.
Kontakta sjukvården
• vid geting- eller bistick i munnen eller på halsen.
• om det blir en häftig reaktion med svullnad vid sticket, den
stuckne får svårt att andas, känner sig illamående och slö, får
feber och/eller klåda över hela kroppen.
• om barn under 3 år eller gamla drabbas av flera stick av bi, geting
eller broms.
Grundskyddet mot stelkramp fås genom tre injektioner under loppet av ett
år. Ges normalt under första levnadsåret. Efter 10 år ges den fjärde injektionen. Barn får den i fjärde klass. Därefter har man skydd i 30 år. Har du fått
5 injektioner har du ett livslångt skydd.
• om du tidigare reagerat kraftigt på insektsstick.
BETT AV DJUR ELLER MÄNNISKA
Behandla som sårskada, se sidan 69. Kontakta sjukvården vid djupa
bett och dåligt stelkrampsskydd!
BETT AV FÄSTING
Se under rubriken Fästingbett, sid. 41.
Ett ormbett syns som två små prickar i
en svullnad som blir blåaktig.
HUGGORMSBETT
Kontakta sjukvården
Vid huggormsbett ska du kontakta sjukvården. Den bitne ska hålla sig
så stilla som möjligt. Det är främst små barn som kan vara känsliga
för huggormsbett. Barn ska alltid föras till sjukhus.
32
Blåsor och sår i munnen
Allmänna råd
Om smärtan gör det svårt att borsta tänderna kan du istället tillfälligt
skölja munnen 2 gånger per dygn med lösning innehållande klorhexidin, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Vid återkommande smärtsamma sår i munnen, afte, kan du pröva
tandkrämen Zendium.
Läkemedelsråd
Smärtan kan lindras med hjälp av smärtstillande medel som innehåller paracetamol, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Afte kan behandlas med Kenacort-T munhålepasta. Smärtan från
blåsorna kan lindras med aloclair gel, aftamed gel eller Xylocain
salva.
Se Smärta, sid. 66.
Se Munsår, sid. 57.
Kontakta tandvården/sjukvården
• om du har så ont av blåsor och sår i munnen att du inte kan äta
och dricka tillräckligt, gäller speciellt små barn
• om du får skavsår av din tandprotes eller av en vass tand
• om tandköttet blir kraftigt inflammerat och gör ont
• vid återkommande svåra besvär
• om allmäntillståndet blir påverkat
• om besvären varar längre än 2 veckor
• om du under flera dagar i sträck inte klarar av din munhygien
• om du samtidigt har blåsor/sår på andra delar av kroppen
Brännskador
Allmänna råd
Alla brännskador ska snabbast möjligt kylas. Håll det skadade området i svalt vatten i minst 10 minuter. Fortsätt tills det inte gör ont
längre. Nedkylningen lindrar inte bara smärtan utan gör också att
skadan blir mindre allvarlig.
Stick aldrig hål på blåsor. Det ökar risken för infektion. En luftig kompress kan användas om du vill skydda brännblåsorna.
Om blåsan går sönder bör du tvätta med vatten och täcka med ett
förband. Använd en kompress som inte fastnar i såret.
Läkemedelsråd
Gör brännskadan mycket ont kan du lindra smärtan med receptfria
smärtstillande läkemedel se Smärta, sid. 66.
Vuxna och barn över 18 månader kan också använda lokalbedövande salva med lidokain på lindriga brännskador som inte är större än
den skadades handflata, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
33
Blåsor och sår i munnen kan bero på
virus-, bakterie- eller svampinfektioner. Vanligtvis läker de på en vecka.
Ibland kan sår också bero på felaktig
tandborstning eller på att en tandprotes skaver.
Många människor drabbas av och
till av så kallad afte, smärtsamma sår i
munnen. Orsaken till afte är okänd.
Kontakta sjukvården
• alltid vid tredje gradens brännskador
• vid andra gradens brännskador som är större än den skadades
handflata
Första gradens brännskada:
Ytlig. Gör huden röd, svullen och öm.
Andra gradens brännskada:
Djupare. Förutom ovanstående symtom
även blåsor i huden.
Tredje gradens brännskada:
Ännu djupare, med bortbränd hud. Kvarvarande hud är vit, grå eller svart och känsellös.
• vid brännskador i ansikte, på händer, fötter eller över leder
• om brännskadan lagts om och efter några dagar börjar värka,
vätska sig eller lukta
• om skadan inte läkt efter 2 veckor.
Bröst – egenkontroll
Allmänna råd
Bröstcancer är den vanligaste
cancersjukdomen hos kvinnor. Varje år
insjuknar drygt 5000 kvinnor i bröstcancer. Du kan själv göra en hel del för
att upptäcka sjukdomen tidigt.
Lär känna dina bröst genom att undersöka dem regelbundet. Den
som lärt känna sina bröst som friska, märker förändringar tidigt. De
flesta förändringar är ofarliga men kan vara ett symtom på bröstcancer.
Välj ut en bestämd dag i månaden – en dag som du lätt kommer
ihåg. Om du har menstruationer, är dagen efter avslutad mens
lämplig. Då är brösten mjuka och lätta att undersöka.
TITTA:
• Har brösten den vanliga formen?
• Är huden jämn?
• Har huden sin vanliga färg?
• Ser bröstvårtorna ut som vanligt?
KÄNN:
Bild 1
Titta i spegeln
I duschen när du tvålat in brösten eller när du ligger ner. Ha raka
fingrar och tryck lätt. Känn med små cirklande rörelser från
bröstvårtan – runt bröstet – upp i armhålan. Använd höger hand när
du undersöker vänster bröst och vänster hand till höger bröst.
• Någon knöl eller förhårdnad?
• Är bröstens storlek och fasthet som vanligt?
Kontakta sjukvården
• om du märker någon förändring i brösten, knuta, förhårdnad eller
indragning av hud.
Bild 2
Känn när du ligger ned
...eller när du står i duschen.
Om du är osäker kan du vända dig till din vårdcentral.
Bild 3
Små cirklande rörelser.
Källa: Cancerfonden
34
Bältros
Läkemedelsråd Receptbelagt läkemedel finns och behandlingen bör
påbörjas inom 72 timmar efter att första blåsan blivit synlig.
Behandla vid behov med smärtstillande läkemedel , fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Kontakta sjukvården
• om du får bältros i ansiktet
• om du inte blir smärtfri av receptfria läkemedel
• om du är över 60 år och/eller har nedsatt immunförsvar.
Bältros orsakas av virus som finns kvar i
nervsystemet efter genomgången vattenkoppsinfektion. Viruset kan sedan aktiveras och ge upphov till blåsor av typiskt utseende. De uppträder i samlade
grupper på en rodnad botten som ett
bälte på ena halvan av kroppen.
Symtomen börjar i regel som en kraftig,
ytlig hudsmärta av pirrande eller brännande karaktär. Smärtan kan kvarstå
länge efter att blåsorna har försvunnit.
Depression
Allmänna råd
Du kan själv i förebyggande syfte tänka på följande:
• var rädd om din fria tid
• försök minska stressen omkring dig
• sköt om dig själv, t.ex. genom motion, mat och sömn
• träffa dina vänner.
I dag finns effektiv behandling mot depression, men många får inte
den hjälp som finns att tillgå. Det är viktigt att få behandling tidigt. Ju
längre ett depressionstillstånd kvarstår obehandlat, desto större är
risken för följdsjukdomar och långvariga sjukskrivningsperioder.
Behandlingen mot depression består ofta av medicinering i kombination med stödsamtal eller psykoterapi. Ofta krävs också stöd till
familj och anhöriga.
Kontakta sjukvården
Vänd dig till din vårdcentral eller privata mottagning för att få råd
och hjälp. Du kan också vända dig till psykiatriska mottagningen,
barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen eller skolhälsovården i
din kommun. Det finns också ungdomsmottagning i varje kommun
dit du kan vända dig, se telefondelen.
35
Depression är ett vanligt sjukdomstillstånd. Under det senaste decenniet har
antalet personer som drabbats av depression årligen ökat. Depression påverkar både psykisk och kroppslig
hälsa. Depression är mer än att vara
ledsen.
Symtom på depression är när:
• nedstämdheten inte går att påverka
• ångesten är outhärdlig
• du har sömnproblem
• du saknar aptit
• du inte kan koncentrera dig, t.ex. på
att läsa
• du inte längre känner igen dina känslor och reaktioner
• du isolerar dig från dina vänner
• livslusten försvinner
• livet inte längre känns meningsfullt.
Diarré och kräkningar hos
små barn
Diarré är onormalt frekventa och lösa
avföringar. Vid diarré hinner tarmen
inte ta upp tillräckligt med vatten och
salter ur tarminnehållet. Barn får ibland
feber och kräkningar i samband med
diarré.
Barn är känsligare än vuxna för
vätskeförlust och kan snabbt bli uttorkade. Uttorkning är ett allvarligt tillstånd.
Allmänna råd
Små barn med kräkning och/eller diarré måste övervakas noga
eftersom de är mycket känsliga för uttorkning och snabbt kan bli
sämre. Ta tempen ett par gånger per dygn. Hög feber gör att barnet
förlorar mer vätska. Kontrollera att barnet kissar normalt.
Barn som ammas: Amma oftare och sluta med eventuell annan mat.
Om ditt barn inte vill suga, pumpa ur och mata med sked. Som extra
vätska kan vätskeersättning ges mellan amningarna. Om barnet inte
ammas, sluta med modersmjölksersättning. Ge vätskeersättning och
gå sedan efter hand tillbaka till modersmjölksersättning.
Vid akut diarré – starta vätskebehandling med vätskeersättning.
Enklast är att använda Semper vätskeersättning som finns att köpa på
apotek. Det finns även vätskeersättningspulver med rismjöl som ger
en vällingliknande vätska. Vätskeersättning kan behöva tillföras under
något dygn.
Vid kräkning – ge små mängder vätska ofta, till en början teskedsvis.
Om det går bra kan du ge större mängder med längre mellanrum.
Barn i åldrarna 6–12 månader behöver 1 liter vätska per dygn och
barn över 1 år 1–1,5 liter.
När barnet vill kan det få börja äta som vanligt igen även om avföringen är onormalt lös. Var fortfarande noga med att barnet får i sig
tillräckligt med vätska. Vid svårare diarré kan det dock vara bra att
undvika mjölk, glass, och fullkornsvälling. Starta på andra dygnet
med t.ex. kokt fisk eller kött, ris, kokt potatis blandat med fett och
rårivet äpple.
Det finns inga receptfria mediciner mot diarré hos barn.
Kontakta sjukvården
• om barnet är under 6 månader – vänd dig till sjukvården direkt
när symtomen börjar
• om barnet är mellan 6 månader och 2 år – ofta räcker en telefonkontakt med sjukvården
• om barnet är slött och likgiltigt
• om barnet kräks så mycket och/eller har så svår diarré att det inte
får behålla någon vätska
• om barnet har små urinmängder eller inte kissat på 6–7 timmar
• vid högre feber än 39 grader
• om barnet har ont i magen
• vid blodiga kräkningar eller avföringar
• om barnet inte vill suga på bröstet eller nappflaskan
• om barnet inte är bättre efter 1 dygn eller har diarré i mer än 3
dygn
• om barnet får diarré och nyligen varit utomlands
36
Diarré hos vuxna och äldre
barn
Allmänna råd
Drick extra mycket för att ersätta förlusten av vätska och salt. En
vuxen behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn. Vid svårare
diarré bör du hålla dig till enbart vätska under det första dygnet.
Vätskeersättning Semper eller Resorb finns att köpa på apoteket. Du
kan även blanda din egen vätskeersättning enligt recept. Recept finns
i fakta ruta se även www.infomedica.se och www.apoteket.se.
Var alltid noga med handhygienen, särskilt vid toalettbesök och
matlagning.
Börja äta som vanligt inom något dygn även om avföringen fortfarande är lös. Fortsätt att dricka mycket. Undvik mjölk och glass de
första dagarna.
Diarré orsakas ofta av en virusinfektion.
Andra vanliga orsaker är att man ätit
mat som blivit dålig, att den normala
bakteriefloran i tarmen förändrats eller
att matvanorna ändrats. Vissa läkemedel
kan ge diarré som en biverkning t.ex.
antibiotika.
Den största risken är uttorkning.
Äldre personer är känsligare.
Lösa avföringar hos vuxna under
något dygn eller vid enstaka tillfällen
behöver man inte göra något speciellt
åt. Långvarig diarré kan vara ett tecken
på en känslig tarm och kan kräva utredning.
Tänk på att diarré och kräkningar kan minska effekten av vissa
läkemedel, bl.a. p-piller.
Om du ska åka utomlands kan du förebygga turistdiarré med kapslar
innehållande mjölksyrabakterier, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se Drick inte kranvatten och ta inte is i drycker, ät
bara väl kokt eller stekt mat och undvik oskalad frukt, råa grönsaker
och glass när du vistas utomlands. Se även reseapoteket, sid. 85.
Läkemedelsråd
Något läkemedel behövs vanligtvis inte.
Är diarrén mycket besvärlig kan stoppande medicin som innehåller
loperamid lindra, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Kontakta sjukvården
• vid slöhet och allmänpåverkan
• vid onormalt små urinmängder
• om det är blod eller slem i avföringen
• vid hög feber och/eller om du har mycket ont i magen
• om diarrén varar längre än 6 dygn
• vid diarré efter en utlandsvistelse, speciellt viktigt om du arbetar
med livsmedel eller vård av människor.
• om du har diarré av och till, särskilt om du också går ner i vikt.
37
Vätskeersättning
Hemlagad: Blanda 1 liter vatten eller
svagt te med 7 teskedar strösocker och
1/2 tesked salt (sockret behövs för att
kroppen ska ta upp saltet).
Smaksätt eventuellt med några
droppar pressad citron eller 2 teskedar
koncentrerad apelsinjuice.
Vätskeersättningen ges rumstempererad eller sval. Hållbar i kylskåp
högst ett dygn.
Dålig andedräkt
Allmänna råd
Dålig andedräkt är en obehaglig lukt
från munhålan, ofta i kombination med
dålig smak. Ökad mängd bakterier i
munnen har betydelse för dålig andedräkt och är vanligt vid tillstånd som
hål i tänderna, tandköttsinflammation,
tandsten, infekterade halsmandlar,
djupa fåror i tunga, muntorrhet samt
bristfällig munhygien. Vissa födoämnen
t.ex. vitlök och överskott på mjölkprodukter kan ge dålig andedräkt. Det är
mindre vanligt att dålig andedräkt härstammar från magen.
I första hand bör munhygienen förbättras. Borsta tänderna noga
morgon och kväll. Använd helst tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborstar dagligen. Tungskrapa bör användas speciellt på den
bakre tredjedelen av tungan där stora mängder av bakterier samlas.
Tungskrapa finns att köpa på Apoteket.
Protesbärare ska borsta slemhinnor och protes med mjuk borste samt
använda tungskrapa.
Undvik rökning, snus, alkohol samt födoämnen som kan sättas i
samband med dålig andedräkt.
Läkemedelsråd
Tillfälligt kan lösning med klorhexidin användas för munsköljning,
fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Använd ej munspray eller munvatten. Vid muntorrhet, se avsnitt
Muntorrhet sid. 58.
Kontakta tandvården
• vid blödande tandkött
• vid misstanke om lös fyllning eller krona.
Kontakta sjukvården
• vid kraftig beläggning på tungroten.
Eksem
Allmänna råd
Det är viktigt att tänka igenom olika orsaker till eksemet och försöka
åtgärda dessa.
Håll huden mjuk genom att regelbundet smörja tunt med mjukgörande kräm så snart huden känns torr. Du kan också använda
badolja i badvattnet och vid duschning. Undvik överdrivet tvättande
och användande av tvål.
Att riva gör att det kliar ännu värre och ökar risken för infektion.
Smörj istället med mjukgörande kräm.
De första symtomen på eksem är rodnad och klåda. Sedan kommer röda
knottror och ibland blåsor. Går blåsorna
sönder uppstår vätskande sår som lätt
blir infekterade. I senare stadier kan
huden bli torr, förtjockad och få smärtsamma sprickor.
Eksem kan bero på överkänslighet
mot t.ex. nickel, gummi eller växter.
Håltagning i öron etc. kan orsaka
nickelallergi. Eksem kan också orsakas
av irriterande ämnen som tvål, lösningsmedel och, inte minst, vatten.
Har du eksem på händerna bör du skydda dem med plasthandskar
när du diskar eller sysslar med annat våtarbete. Det kan också vara
bra att ha bomullsvantar innanför plasthandskarna. Smörj in händerna med mjukgörande kräm så snart de varit i kontakt med vatten.
Läkemedelsråd
Om rodnaden och torrheten är måttlig räcker det vanligen att behandla med mjukgörande kräm eller lotion innehållande karbamid,
fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Till barn rekommenderas krämer innehållande propylenglykol
eller glycerol, då dessa ej svider, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se. Använd gärna oparfymerade produkter. Be om råd
38
på apoteket eller hos distriktssköterskan. Fortsätt smörja in dig
regelbundet även när eksemet läkt.
Om eksemet kliar kan du pröva någon kräm innehållande hydrokortison, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se, som dämpar
inflammationen och minskar klådan. Använd även mjukgörande
kräm.
Vid lindrigt eksem i hårbotten kan schampo innehållande
ketokonazol prövas, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Kontakta sjukvården
• om barn under 2 år får eksem
• vid eksem nära ögonen
• om eksemet är varigt eller vätskar sig mycket
• vid eksem med många djupa sårsprickor
• om eksemet inte blir bättre av 1 veckas behandling med
hydrokortison
• om eksemet ger svår klåda
• om eksemet ökar snabbt i omfång eller sprider sig
Falsk krupp
Allmänna råd
Behandlingen syftar till att minska svullnaden i slemhinnorna. Ta upp
barnet i upprätt läge. Öppna fönster. Lugna barnet.
Läkemedelsråd
Vid förkylning ger du näsdroppar för att underlätta andningen.
Hostdämpande medicin kan provas mot den ”skällande” hostan (ej
till barn under 2 år).
Kontakta sjukvården
• om andningsbesvären inte avtar eller om de är svåra bör barnet
föras till närmaste läkarmottagning.
Feber
Allmänna råd
Vid feber förlorar kroppen mer vätska än vanligt. Därför är det viktigt
att dricka rikligt. Undvik fysisk ansträngning men var ändå uppe om
du orkar. Den som har feber ska gärna ha det svalt omkring sig.
När barn har feber säger gradtalet ofta inte så mycket om hur sjukt
barnet är. Det är viktigare att bedöma allmäntillståndet.
Tempen ska helst tas på morgonen, innan du/barnet stiger upp.
Jämför med din/barnets normala temperatur.
Undvik ansträngning även under de närmaste dagarna efter det att
febern försvunnit.
39
Falsk krupp är ett vanligt sjukdomstillstånd hos barn i åldern 1–7 år och kommer i samband med luftvägsinfektion,
vanligen virusorsakad. Vid krupp svullnar slemhinnorna i luftstrupen under
stämbanden. I liggande läge och i varma
rum svullnar slemhinnorna ytterligare.
Typiskt insjuknande sker nattetid och
barnet vaknar med mer eller mindre svår
andnöd samt en skällande hosta.
Läkemedelsråd
Feber (förhöjd kroppstemperatur) är
oftast ett symtom på en infektion.
Små barn får lättare feber än vuxna.
39–40 grader är inte ovanligt vid förkylning hos barn. Vissa barn kan få feberkramper när temperaturen stiger.
På små barn är det lämpligast att ta
tempen i ändtarmen. Ta gärna lite fet
salva på febertermometerns topp.
Barn bör få febernedsättande medel enbart om barnet mår dåligt av
febern. I så fall rekommenderas paracetamol i första hand, fråga på
apoteket eller se www.apoteket.se. Mixtur eller stolpiller brukar vara
bäst för mindre barn. Följ doseringsanvisningen noga.
Barn och ungdomar under 18 år ska inte behandlas med acetylsalicylsyra vid feber.
Febernedsättande medel som rekommenderas för vuxna är paracetamol eller ibuprofen. Rådfråga på ditt apotek.
Kontakta sjukvården
• inom ett dygn om ett barn under 3 månader får feber
• om ett barn får feberkramper
• om ett barn blir slött och allmänpåverkat. Vid sådana tecken ska
sjukvården kontaktas även om febern inte är särskilt hög
• vid återkommande feber utan andra symtom
• vid feber kombinerad med diarré och kräkningar, särskilt om det
gäller barn eller äldre
• om den som har feber är omtöcknad eller på annat sätt verkar
svårt sjuk
• vid hög feber och frossa om inte influensa är en trolig orsak
• om febern gått ned efter 3 dygn och sedan stiger rejält igen
• vid feber i mer än 4–5 dygn.
Flytningar
Allmänna råd
Använd aldrig tampong vid flytning. Tampong kan gynna tillväxten av
bakterier och orsaka infektion. Tvätta inte underlivet oftare än 1 gång
per dygn. Hoppa över tvålen ibland och skölj bara med vatten.
Duscha aldrig upp i slidan.
Läkemedelsråd
Flytningar kan drabba båda könen.
Hos män är flytning nästan alltid
tecken på en infektion i urinrör eller
prostata. Samlagsförbud gäller fram till
det är konstaterat att det inte är någon
sexuellt överförbar sjukdom.
Flytningar förekommer normalt hos
kvinnor i alla åldrar.
Flytningen är onormal om den ökar
mycket, luktar illa, ändrar färg eller
förekommer tillsammans med klåda,
svullnad eller en brännande känsla.
Besvärlig klåda tillsammans med
en vit, luktlös och grynig flytning kan
vara tecken på svampinfektion.
Flytningar och klåda kan ibland vara tecken på svampinfektion i
underlivet. Om du tidigare blivit behandlad för en sådan infektion
och känner igen symtomen, kan du själv bota svampinfektionen med
receptfria läkemedel, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Se Svamp i underlivet, sid. 68.
Kontakta sjukvården
• vid flytning hos män, pojkar eller småflickor
• om du får missfärgad eller illaluktande flytning samt hög feber.
Detta är tecken på bakterieinfektion
• om du får ont i magen samtidigt med flytning
• om du tror att du blivit smittad av någon könssjukdom
• om du är osäker på om flytningen är normal och inte känner igen
den som symtom på en svampinfektion i underlivet
• om du behandlat dig för en svampinfektion och inte blivit bättre
på 3 dagar eller helt bra på 7 dagar
• vid upprepade svampinfektioner.
40
Fotsvamp
Allmänna råd
Svampen trivs i fukt och värme. Tvätta fötterna varje dag och torka
fötterna ordentligt, var särskilt noga mellan tårna. Använd luftiga
skor. Vid riklig fotsvett bör transpirationsmedel användas. Tag rena
strumpor varje dag, helst bomullsstrumpor, tvätta i 60 grader.
De vanligaste symtomen på fotsvamp är
hudlöshet, klåda och sveda mellan tårna.
Läkemedelsråd
Har du fotsvamp mellan tårna går det bra att behandla själv. Behandla så fort som möjligt för att förhindra spridning. Receptfria
preparat finns att köpa på apotek. Behandla de angripna områdena
och ett par centimeter utanför dem. Följ noga beskrivningen på
förpackningen.
Kliar det mycket rekommenderas preparat som både är svampdödande (mikonazol) och klådstillande (hydrokortison), fråga på
apoteket eller se www.apoteket.se.
Kontakta sjukvården
• om du är osäker på att du har fotsvamp
• om tånaglar eller andra delar av foten är angripna
• om barn under 10 år får symtom som liknar fotsvamp
• om besvären fortsätter efter behandlingens slut.
Fästingbett
Allmänna råd
Även om en fästing efter upptäckt inte skall sitta kvar i onödan så är
det bra att vänta tills du har tillgång till pincett och bra belysning.
Risken för smittspridning kan öka vid oförsiktigt borttagande. Ta tag
om fästingen så nära huden det går och undvik att klämma ihop
bakkroppen. Dra försiktigt rakt ut tills fästingen lossnar. Du ska inte
smörja eller badda något på fästingen innan den tas bort.
Tvätta bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsvätska.
Inspektera såret och avlägsna eventuella kvarvarande fästingdelar
med pincett. Om man inte får bort alla delar finns det ingen anledning till panik. Kvarvarande fästingdelar ökar inte risken för fästingöverförda infektioner. Om man väntar några dagar uppstår en liten
inflammation och fästingdelarna kan lyftas ut med pincett. Observera
bettstället under minst fyra veckor. Det är normalt att huden runt
bettet blir lite irriterad under några dagar.
Fästingar trivs bäst i högt gräs och buskar. De behöver näring från
djur- eller människoblod. Skydda dig med kläder och stövlar i marker
där det finns fästingar. Även myggmedel skyddar. Fästingen kryper
runt ett tag innan den sätter sig fast och söker sig gärna till tunn hud.
Undersök kroppen direkt när du kommer hem.
Du kan vaccinera dig mot TBE-infektion om du vistas i riskområden.
Borrelia ska alltid behandlas med antibiotika.
41
Fästingen är cirka 3–5 mm stor. När fästingen sugit blod sväller bakkroppen upp
och kan bli stor som en ärta. Fästingar
kan överföra bakterier som orsakar infektionen borrelia. Det vanligaste
symtomet är en rund rodnad kring bettet. Rodnaden börjar synas efter 1–4
veckor, är större än 5 cm, ökar i storlek
och blir ringformad.
Om borreliainfektionen inte behandlas kan den i ett senare skede ge t.ex.
ledinflammation, förlamning och hjärnhinneinflammation.
TBE-virus som ibland kan ge hjärninflammation och hjärnhinneinflammation
sprids också av en del fästingar. TBEbärande fästingar är sällsynta och förekommer främst på ostkusten.
Kontakta sjukvården
• vid häftig reaktion med svullnad och feber
• om du blivit fästingbiten och det efter 1–4 veckor uppstår en
rodnad som växer och blir ringformad
• om du några veckor till någon månad efter fästingbettet insjuknar
med feber, nackstelhet, muskelvärk och huvudvärk.
Alla människor har pigmentfläckar
som brukar kallas för födelsemärken.
En del syns redan vid födseln, andra
framträder senare i livet.
Födelsemärken kan se olika ut
när det gäller färg, form och storlek.
De flesta är ofarliga, men enstaka
födelsemärken kan förändras till en
elakartad tumör.
Födelsemärken/
pigmentfläckar
Allmänna råd
Sola med förnuft, bränn dig inte.
Kontakta sjukvården
• om ett födelsemärke blöder eller är sårigt
• om ett födelsemärke växer eller ändrar färg och/eller form
• om ett födelsemärke kliar.
Förgiftning
Allmänna råd
Vid förtäring av giftigt ämne ge dryck, gärna vatten eller mjölk. Om
ett frätande ämne svalts skölj omedelbart munnen och ge dryck. Ge
inte dryck till någon som är slö eller påverkad på annat sätt.
Framkalla inte kräkning innan du vet om det är lämpligt och kan ske
utan risk. Uppkräkning av frätande ämne, t.ex. syra eller lut, eller
petroleumprodukter, t.ex. bensin och lacknafta, kan förvärra situationen.
Kontakta sjukvården eller Giftinformationscentralen (I nödläge: Ring
112 och begär Giftinformation) för ytterligare råd. Vänta inte med att
vidta åtgärder!
Ta om möjligt med preparat, förpackning etc. för identifiering om du
uppsöker sjukvård.
Förgiftningsrisken bland småbarn kan minskas genom säker förvaring
och noggrann uppsikt när man använder farliga produkter. Förvara
alltid mediciner, även receptfria, i låst medicinskåp. Förvara kemiska
produkter oåtkomliga för barn.
Vid förgiftningstillbud: Ring 112 och
begär Giftinformation! I icke brådskande fall eller vid allmänna frågor om
akuta förgiftningar, ring 08-33 12 31
(dagtid).
Plocka bara svamp som du av egen erfarenhet absolut vet är ätlig!
Tänk på att förtäring av giftig svamp kan få allvarliga följder.
Läkemedelsråd
Småbarnsföräldrar rekommenderas att alltid ha medicinskt kol
hemma, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se. Medicinskt kol
binder och oskadliggör många ämnen. Innan du ger medicinskt kol
bör du dock inhämta råd om det är lämpligt.
42
Kontakta Giftinformationscentralen
eller sjukvården
• vid andningsbesvär, tilltagande slöhet, kramper eller medvetslöshet – åk direkt till sjukhus eller ring efter ambulans. Ge första
hjälpen, se sid. 94.
• om någon fått i sig eller misstänks ha fått i sig giftigt ämne – ge
dock först dryck enligt allmänna råd.
Förkylning och influensa
Allmänna råd
De olika symtomen vid förkylning och influensa kan vanligen
lindras.
Se vidare:
• Feber, sid. 39.
• Halsont, sid. 47.
• Heshet, sid. 48.
• Hosta, sid. 48.
• Huvudvärk, sid. 49.
• Nästäppa och snuva, sid. 62.
• Öronvärk, sid. 77.
Tänk på att smittan sprids genom direktkontakt eller via luften när
den sjuke talar, nyser eller hostar. Nys och hosta helst i armvecket.
Smittsamheten är störst i början.
Drick rikligt för att ersätta vätskeförlusten om du har feber. Var gärna
uppe och rör dig, alternativt sitt upp så andas du lättare.
Undvik fysisk träning vid feber/muskelvärk. En lätt promenad går bra
om du är feberfri. Undvik rökning då det förlänger sjukdomsförloppet
och ökar risken för komplikationer.
Läkemedelsråd
Det finns ingen medicin som kan bota förkylning. Sådana infektioner
beror på virus och då hjälper inte penicillin eller andra antibiotika.
Symtomen kan dock ofta lindras, se sidhänvisningar ovan under
”Allmänna råd”.
Vaccination mot influensa rekommenderas till personer över 65 år
och de som tillhör riskgrupper t.ex. hjärt- och lungsjuka. Vaccinera
dig i god tid före en väntad influensaepidemi. Kontakta sjukvården
redan i september. Influensa kan i vissa fall behandlas med särskilda
läkemedel.
43
Förkylning orsakas nästan bara av virus. Slemhinnan reagerar med svullnad
och orsakar snuva, nästäppa, heshet
och ont i halsen. Om infektionen går
djupare i andningsvägarna tillkommer
hosta. Virusangreppet kan också yttra
sig som muskelvärk, huvudvärk och
feber. Förutom vanliga förkylningssymtom kan man även få lätt värk i
öronen under någon dag. En tyngdkänsla eller lätt värk över bihålorna i
kinderna och/eller pannan förekommer
också. Sådana lindriga symtom behöver inte vara tecken på öron- eller bihåleinflammation.
Förkylningssymtomen brukar avlösa varandra under några dagar. Det
kan ta 1–2 veckor innan man är helt
återställd.
Kontakta sjukvården
• om den sjuke är slö, omtöcknad eller visar andra tecken på att
vara allvarligt sjuk
• om du har svårt att andas
Influensa kan ge samma symtom som
förkylning och är också en virussjukdom. Den sprids vanligen i stora epidemier. Man känner sig sjukare vid
influensa än vid förkylning och kan
ha muskelvärk, ledvärk, ont i huvudet
och hög feber i 3–6 dygn.
• om du har en kronisk lungsjukdom, hjärtsvikt eller diabetes och
får svår förkylning/influensa
• vid svåra besvär i öron, bihålor, svalg eller luftrör
• om du inte blivit bättre efter 4–5 dygn.
Förstoppning
Allmänna råd
Ändrade matvanor kan hjälpa mot förstoppningsbesvär. Ät allsidigt
och regelbundet. Fiberrik kost håller magen igång. Frukt, grönsaker,
rotfrukter, fullkornsbröd och vetekli innehåller mycket fibrer. Drick
mycket vatten. Undvik stoppande kost som t.ex. te, mjölk, mjölmat
och pasta.
Gå regelbundet på toaletten och ta god tid på dig. Att inte lyssna på
kroppens signaler och att vänta med toalettbesöken kan leda till
förstoppning.
Motionera!
Har du börjat med något nytt läkemedel innehållande t.ex. järn,
kodein? I så fall kan det vara en orsak till förstoppning. Diskutera
med din läkare eller fråga på apoteket. Se även Mat sid. 86 och
Motion sid. 87.
Läkemedelsråd
Det finns flera olika typer av mediciner mot förstoppning. Fråga
gärna på ditt apotek vad som passar bäst för just dig.
Vid långvarig förstoppning bör du i första hand pröva att ändra dina
kost-, motions- och toalettvanor. I andra hand rekommenderas
läkemedel som ökar avföringens volym och förbättrar konsistensen.
Dessa medel ger effekt efter några dagars användning.
En typ av volymökande preparat är bulkmedel. De ska tas tillsammans med mycket vätska för att inte ge motsatt effekt.
Laktulos är en annan typ av volymökande laxermedel.
Människors avföringsvanor är olika. Både
avföring ett par gånger i veckan och flera
gånger om dagen kan vara normalt.
Förstoppning kallas det om man har
avföring mer sällan än var tredje dag kombinerat med smärtor och uppkördhet. Tillfälligt trög mage kan alla råka ut för t.ex.
vid miljöombyte eller vid oro och stress.
De preparat som hjälper snabbast är mikrolavemang. De passar vid
tillfällig förstoppning. Ofta sitter då en propp av avföring i ändtarmsöppningen. Mikrolavemang mjukar upp avföringen i ändtarmen.
Effekten kommer efter 5–15 minuter.
Tarmretande laxermedel kan också användas vid tillfällig förstoppning. Observera att tarmretande laxermedel bara bör tas i undantagsfall, annars kan tarmens normala tömningsreflex rubbas så att du blir
beroende av preparatet. Effekten kommer efter 6–8 timmar.
44
Kontakta sjukvården
• när barn får förstoppning
• om det finns blod eller slem i avföringen
• om avföringsvanorna ändras utan tydlig orsak
• om du har mycket ont i magen och/eller går ned i vikt utan att
förstå varför
• vid långvarig förstoppning som inte blir bättre trots egenvård.
Gasbesvär
Allmänna råd
Kost som kan ge gasbesvär är t.ex. ärtor, bönor, kål och lök. För
mycket frukt och grönsaker är också gasbildande. Om du vill äta mer
fibrer ska du öka fibermängden lite i taget.
Tugga maten väl så att du inte sväljer så mycket luft. Tuggummi,
godsaker och kolsyrade drycker kan bidra till att det samlas mycket
gaser i mage och tarm.
Pröva att låta bli mjölk i ett par veckor för att se om det hjälper.
Motionera regelbundet.
Läkemedelsråd
Om de allmänna råden ej hjälper kan man prova de receptfria
preparaten innehållande dimetikon, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se. Behandla ett par dagar för att få full effekt.
Kontakta sjukvården
• vid gasbesvär hos barn
• om du har gaser och avföringsvanorna ändras utan att du förstår
orsaken
• om det kommer blod eller slem med gaserna eller i avföringen
• om du blir spänd och uppblåst i magen, avföringen slutar komma,
du har ont i magen och det ändå inte vill komma några gaser ur
ändtarmen
• vid långvariga besvär.
45
Att ha gaser är helt normalt. En stor del
av de gaser som finns i tarmen har
svalts ned, en annan del bildas vid födans normala nedbrytning.
När gasmängden ökar får man vanligen körningar i magen, knipsmärtor,
känner behov av att rapa, uppkördhet,
illamående och bullrande mage.
Gasbesvär kan orsakas av förstoppning eller rubbningar i tjocktarmens
funktion. Se Förstoppning, sid. 44.
Halsbränna – sur mage
Allmänna råd
Halsbränna kan vara sura uppstötningar, en brännande känsla i svalget och/
eller sveda bakom bröstbenet. Halsbränna beror på att surt maginnehåll
läcker upp i matstrupen.
Sur mage ger smärta och obehagskänsla i magens övre del, ibland också
illamående, sugningar och rapningar.
Sur mage kan orsakas av irritation i
magsäcken eller i tarmens övre del.
En stor del av alla magbesvär orsakas inte av den sura magsyran utan av
att magsäcken och tarmen arbetar oregelbundet. Det är dessa besvär som
mer än andra orsakas av oregelbunden
livsföring, jäkt och dåliga vanor, det
som populärt kallas för ”stress”. Symtomen liknar dem vid magsår men tillståndet har inget med magsår att göra.
Att minska stressen kan kanske få dig att må bättre. Det är bra att äta
huvudmålen vid ungefär samma tider varje dag. Ät inte för stora
portioner och tugga maten väl.
Undvik större måltider och mycket dryck sent på kvällen. Matstrupen
kan annars ta skada av sura uppstötningar när du sover.
Det är viktigt att minska på ämnen som irriterar magslemhinnan t.ex.
tobak, alkohol, juice, kaffe och te, fet mat samt starkt kryddad mat.
Pröva att ligga högre med överkroppen genom att höja sängens
huvudända. Åtsittande kläder, övervikt, att böja sig framåt och tunga
lyft kan öka besvären.
Ta inte värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra eller ibuprofen
då dessa irriterar magslemhinnan. Se Smärta, sid. 66.
Se även Mat sid. 86, Tobak sid. 88, Alkohol sid. 89 och Stress sid. 93.
Läkemedelsråd
Det finns ett flertal mediciner att välja mellan. Dessa medel minskar
irritationen i magsäcken och matstrupen. Fråga på ditt apotek vad
som passar dina besvär.
Har du besvär någon gång då och då eller vill ha snabb effekt kan du
prova en kortverkande medicin som binder magsyran, antacida.
Gaviscon är ett annat medel mot halsbränna och sura uppstötningar.
Har du besvär flera dagar i sträck bör du använda en medicin som
minskar mängden magsyra och som har en mer långverkande effekt
som innehåller ranitidin eller famotidin med effekt i 9–12 timmar.
Omeprazol eller pantoprazol har effekt i upp till ett dygn, de passar
alltså bra om du har besvär på natten. De ska högst användas 14
dagar i sträck. Om du är gravid eller ammar – rådgör med läkare eller
apotek innan du tar dessa läkemedel.
Kontakta sjukvården
• om du får besvär som du inte tidigare känt av och om du är över
45 år
• vid svåra magsmärtor
• om du har svarta eller blodblandade kräkningar
• om du kräks ofta
• om avföringen är svart
• om avföringen blir gråvit och urinen samtidigt blir brunröd
• om du har bröst-/magsmärtor som blir värre när du anstränger dig
• om det är svårt att svälja
• vid nattlig hosta med astmaliknande andningsbesvär
• vid långdragna besvär – särskilt om du går ner mycket i vikt eller
är mycket trött utan att förstå orsaken
• vid dagligen återkommande besvär i mer än 3 veckor
• om du inte blivit bra efter 2 veckors behandling.
46
Halsont
Allmänna råd
Kall dryck eller glass kan ge lindring för stunden. Det kan också
kännas bra att dricka något varmt eller att suga på en halstablett.
Undvik fysisk ansträngning.
Om du är rökare – försök låta bli att röka.
Läkemedelsråd
Det finns inga receptfria mediciner som botar halsont.
Smärtan kan lindras med hjälp av något smärtstillande läkemedel
som innehåller paracetamol eller någon sugtablett, fråga på apoteket
eller se www.apoteket.se.
Halsont orsakas oftast av virus. Halsont under ett par dagar tillsammans
med andra symtom på förkylning tyder på virusinfektion. Då hjälper inte
penicillin eller andra antibiotika.
Halsont med feber utan snuva,
hosta, nästäppa eller andra tecken på
förkylning kan vara halsfluss. Halsfluss är en infektion orsakad av bakterier och ska behandlas av läkare.
Kontakta sjukvården
• om det är svårt att andas
• om smärtan gör det mycket svårt att svälja
• om du talar grötigt eller har svårt att gapa
• vid halsont och feber över 38 grader i mer än 4 dygn
• om besvären inte gått över efter 1 vecka
• vid halsont i samband med hudutslag
• vid halsont och samtidigt sår runt näsa eller i mungipor.
Hemorrojder
Allmänna råd
Håll avföringen mjuk genom att röra på dig, dricka mycket och äta
kost med mycket fibrer (t.ex. frukt, grönsaker och grovt bröd). Se vidare Förstoppning, sid. 44.
Tvätta området kring ändtarmsöppningen med ljummet vatten. Torka
försiktigt.
Läkemedelsråd
Om fiberrik kost kost inte räcker kan du pröva något receptfritt bulkmedel, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
En salva med lidokain och hydrokortison kan lindra smärtan, minska
blödningarna och motverka inflammation, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se.
Det finns även stolpiller mot hemorrojder. Stolpiller hjälper ofta
sämre eftersom de hamnar för högt upp i ändtarmen.
Salva med lidokain verkar lokalbedövande och kan vara bra om det
gör mycket ont när du går på toaletten, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se.
47
Hemorrojder består av utvidgade
blodkärl (åderbråck) kring och i ändtarmsöppningen. Vanliga symtom vid
hemorrojder är blödningar från
ändtarmen samt sveda och klåda vid
analöppningen.
Oftast är orsaken långvarig förstoppning eller diarré. Hemorrojder
förekommer också vid övervikt, graviditet och tungt eller stillasittande arbete.
Kontakta sjukvården
• om det är första gången du blöder från ändtarmen
• om du blöder från ändtarmen och det har gått mer än ett år sedan
du blev läkarundersökt – viktigt efter 40 års ålder
• vid en större blödning eller om hemorrojderna blöder ofta
• om du har svåra smärtor
• om klådan blir långvarig
• om det läcker slem eller avföring ur ändtarmen
• om besvären inte förbättras inom 2–3 veckor med egenvård.
Heshet är ett vanligt symtom vid förkylning och beror på att stämbanden
är inflammerade. Orsaken är ofta en
virusinfektion och då hjälper inte antibiotika.
Ibland försvinner rösten helt under
några timmar eller dagar. Detta är
ofarligt.
Heshet
Allmänna råd
Vila rösten. Att tala, viska och harkla sig anstränger stämbanden. Att
viska är mer ansträngande än att tala vanligt.
Rethosta kan förvärra hesheten. Använd hostdämpande medel om det
behövs. Varm dryck kan lindra symtomen.
Rök inte och undvik rökiga miljöer.
Läkemedelsråd
Det finns inga mediciner mot heshet.
Om du samtidigt har rethosta, se nedan i avsnittet Hosta.
Kontakta sjukvården
• om hesheten varar i mer än 3 veckor, gäller särskilt rökare
• om du har svårt att andas och/eller svälja.
Hosta uppkommer genom att infektion
eller irriterande ämnen som luftföroreningar, tobaksrök, främmande partiklar
eller överskott av slem retar luftvägarna. Hosta är en skydds- och reningsmekanism och bör därför inte dämpas i
onödan. Förkylningshosta går oftast
över av sig själv inom 1–2 veckor. Den
kan också övergå till rethosta utan
slem.
Hosta
Allmänna råd
Drick rikligt och gärna varm dryck. Det gör slemmet mindre segt vilket underlättar upphostningen.
Rök inte och undvik rökiga lokaler.
Gör hostan det svårt att sova kan du pröva att ligga högt med huvudet
och överkroppen. Se även Astma, sid. 29.
Vid skällande hosta hos barn se Falsk krupp, sid. 39.
Läkemedelsråd
Hosta ingår i kroppens försvar. Slemhosta bör inte dämpas. Slemlösande hostmedicin behövs sällan.
Vid besvärlig rethosta kan du använda hostdämpande medel.
Noskapin är ett ämne som dämpar hostreflexen, fråga på apoteket
eller se www.apoteket.se.
48
Kontakta sjukvården
• om ett barn under 2 år har besvärande hosta
• vid kikningar och/eller kräkningar i samband med hosta hos ett
barn mindre än 1 år
• om det är svårt att andas
• om du känner en stickande smärta i bröstkorgen eller ryggen vid
djupandning
• om du hostar upp blodigt slem
• vid hosta och feber i mer än 4 dygn
• om hostan inte blivit bättre efter 2–3 veckor.
Huvudlöss
Se under rubriken Löss sid. 54.
Huvudvärk
Allmänna råd
Ät regelbundet och hoppa inte över någon av dagens måltider. Det är
också viktigt med regelbundna sömnvanor och att du får tillräckligt
med sömn.
Drick gärna mycket vatten, särskilt om du druckit alkohol. Ha bra
belysning när du läser och arbetar.
Vid återkommande spänningshuvudvärk bör du se över din
arbetsställning. Tänk efter om du kan minska stressen i tillvaron. Regelbunden motion är avstressande. Se även Stress, sid. 93.
Avspänningsövningar eller något kallt på pannan kan lindra huvudvärken. CD-skivor med avspänningsövningar finns att köpa, bl.a. på
apotek.
Om du biter ihop tänderna fel eller gnisslar tänder på natten kan du
få hjälp av din tandläkare.
För att utesluta synnedsättning genomgå synkontroll hos optiker.
Läkemedelsråd
När du har tillfälligt ont i huvudet fungerar ofta vanliga receptfria
värktabletter bra. Mot migrän finns det receptfria läkemedel med
diklofenak, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se. Se vidare
Smärta, sid. 66.
Vid migrän är det viktigt att ta medicinen i så tidigt skede som möjligt och full dos.
Vid återkommande spänningshuvudvärk är värktabletter olämpliga.
De lindrar värken, men eftersom spänningen är kvar kommer smärtan tillbaka så snart medicinen slutar verka.
Om du misstänker att du har migrän – sök läkare för att få en säker
diagnos, förebyggande råd och lämplig behandling.
49
Tillfällig huvudvärk kan bl.a. utlösas av
spänningar, förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol, rökning samt
av kaffe, te eller läkemedel som innehåller koffein.
Spänningshuvudvärk kan kännas som
ett molande tryck över pannan, tinningarna eller nacken. Den kan bero på bl.a.
stress, felaktig arbetsställning och bettfel.
Migrän kommer i attacker. Smärtan
är mycket intensiv, vanligen halvsidig
och pulserande. Du blir känslig för ljud
och ljus och kan även må illa och kräkas.
Kontakta sjukvården
• vid plötslig, svår huvudvärk
• vid huvudvärk och feber, särskilt i samband med nackstelhet,
slöhet och /eller omtöckning
• om huvudvärken utlöses eller förvärras när du hostar, nyser eller
krystar
• vid huvudvärk med dubbelseende och dimsyn
• om du har huvudvärk och får tjock, gulgrön eller blodig snuva
• vid huvudvärk med illamående och kräkningar som du inte vet
orsaken till
• vid tilltagande huvudvärk som börjar efter 50 års ålder
• vid återkommande huvudvärk på natten eller morgonen
• vid övriga fall av huvudvärk som inte går över på en vecka eller
som ofta återkommer.
Normalt tappar man cirka 100 hårstrån
dagligen. Ungefär en tredjedel av alla
män i åldern 25–50 år har någon form
av håravfall.
Ärftligt håravfall är vanligt hos
män, men ses även hos kvinnor och
har en typisk och symmetrisk utbredning vid tinningarna som ”kryper
uppåt”. Denna typ av håravfall beror
förutom på ärftlighet på ålder och
manligt könshormon.
Fläckvis håravfall karaktäriseras av
runda välavgränsande fläckar med håravfall och förekommer i alla åldrar.
Hälften av alla fall läker inom ett år,
men återfall förekommer ofta. Även vid
totalt håravfall, som förekommer i 5 %
av fallen, kan man få håret tillbaka.
Diffust håravfall kan orsakas av
infektioner eller andra ”allmänna sjukdomar”, förekomma vid läkemedelsbehandling, bantning, psykisk stress,
efter graviditet och vid kemisk påverkan, t.ex. permanenter.
Håravfall
Allmänna råd
Onormalt slitage av håret bör undvikas. Var försiktig med användning
av hårtork, locktång, permanentning, toning, färgning, etc. Undvik
frisyrer som tvingar håret till en viss form och som utsätter hårrötterna
för långvarig påfrestning.
Läkemedelsråd
Det finns receptfria läkemedel innehållande minoxidil mot ärftligt
håravfall fråga på apoteket eller se www.apoteket.se. Effekten varierar
dock från person till person.
Kontakta sjukvården
• vid fläckvis håravfall
• vid misstanke om läkemedelspåverkan
• vid misstänkt samband med andra sjukdomar
• vid ärftligt håravfall hos kvinnor som är kombinerat med ökad
hårväxt av manlig typ (t.ex. skägg) och mensrubbning.
50
Klimakteriebesvär
Allmänna råd
Om du klär dig i flera, tunna lager kan du anpassa klädseln efter
eventuella värmetoppar.
Om huden i underlivet blir ömtålig ersätt gärna tvålen med en fet
tvättkräm eller barnolja.
Läkemedelsråd
Vid lindriga klimakteriesymtom kan naturläkemedlet Remifemin användas.
Mot torrhet i slidan finns Repiens, en hormonfri fuktgel som smörjer
och fuktar slemhinnorna.
Vid enbart klåda och torrhet i underlivet rekommenderas i första
hand östrogener i form av kräm eller slidpiller, fråga på apoteket eller
se www.apoteket.se. Behandlingen gör slidans och urinrörets slemhinnor tjockare, mer elastiska och fuktiga.
Orsaken till klimakteriet är minskad
produktion av kvinnligt könshormon,
östrogen. Ett första tecken på klimakteriet kan vara långdragna, oregelbundna blödningar. Vanliga besvär under
klimakteriet är blodvallningar, svettningar, rodnad och värmekänsla. En
del kvinnor besväras också av humörsvängningar och sömnsvårigheter.
När menstruationen upphört får
många kvinnor tunnare, skörare och
torrare slemhinnor i slidan och urinröret. Det kan ge upphov till klåda,
torrhetskänsla, sveda, urinträngningar
och urinläckage. Risken för urinvägsinfektion kan öka.
Kontakta sjukvården
• om du får mellanblödningar eller blödning vid samlag
• om du får blödningar mer än ett år efter sista mens
• om du får svårt att hålla urinen
• vid besvärliga blodvallningar och/eller svettningar
• om klåda och torrhet inte minskat efter 2–3 veckors behandling
med östrogen i form av kräm eller slidpiller.
Klåda och torr hud
Allmänna råd
Att klia förvärrar besvären. Smörj med mjukgörande kräm istället.
Är huden torr, använd dusch- och badolja samt fuktighetsbevarande,
mjukgörande kräm eller lotion.
Tänk på att duschning, badning och tvättning torkar ut huden. Använd mild tvål eller tvättkräm.
När klådan är koncentrerad till vissa områden är orsaken ofta en
åkomma som du själv kan behandla. Några exempel:
• Eksem, se sid. 38.
• Flytningar, sid. 40.
• Flatlöss, sid. 54.
• Huvudlöss, sid. 54.
• Mask, sid. 55.
• Mjäll, sid. 57.
• Skabb, sid. 65.
• Solskador, sid. 67.
Kontakta sjukvården
• om du har allmän klåda trots att du följt råden här ovan
• om du upptäcker hudutslag som du inte vet orsaken till.
51
Klåda kan vara allmän eller begränsad
till vissa områden på kroppen.
Vid allmän klåda syns ofta inga
förändringar på huden.
Klådan kan bero på torr hud,
främst hos äldre och framför allt vintertid. Ibland uppträder allmän klåda i
slutet av en graviditet. Allmän klåda
kan också vara tecken på en invärtes
sjukdom.
Kris
Allmänna råd
Långvarig stress i arbetet, sjukdom,
dödsfall, skilsmässa och olyckor är en
oundviklig del av livet som ofta leder
till oro, ångest, nedstämdhet, ilska,
sorg och/eller depression. Dessa händelser och livssituationer kan bli så
betungande att de kan utlösa kris och
krisreaktioner.
Tala i första hand med anhöriga eller vänner. Försök att följa vanliga
vardagsrutiner. Om du inte har någon att tala med ring t.ex.:
• Jourhavande medmänniska tfn 0771-900 800.
• Jourhavande kompis, tfn 020-222 444
• Jourhavande präst, tfn 112
• BRIS, tfn 0200-230 230 upp till 18 år
• Kvinnojouren
Härnösand 0611-244 55
Kramfors 0612-108 28
Sundsvall 060- 12 69 90
Sollefteå 0620-169 29
Örnsköldsvik 0660-841 97
• Mancentrum Sundsvall 060-12 47 66
Du som är barn eller tonåring och har
föräldrar som är psykiskt sjuka, missbrukar alkohol eller narkotika, kan få
råd och stöd om du vänder dig till
skolhälsovården eller ungdomsmottagningen på din hemort. Telefonnummer
hittar du i telefondelen i denna katalog.
• Familjerådgivningen i din kommun.
Du kan också kontakta distriktssköterskan, kuratorn eller prästen/
diakonen i din församling. Det går även att ringa Sjukvårdsrådgivningen eller Socialtjänsten i din kommun för råd, se telefondelen i
denna katalog.
Kontakta sjukvården
• om du mår allt sämre
• om du blir deprimerad eller får självmordstankar
• om du börjar dricka för mycket alkohol.
Köldskador
Allmänna råd
Det är bråttom att påbörja uppvärmning och att tina en ytlig köldskada men uppvärmningen ska ske långsamt. Om du inte behandlar
skadan snabbt så kan den bli djup.
Försök komma inomhus eller i lä. Tänk på att vind ökar kyleffekten
väsentligt. Värm med hjälp av en varmare kroppsdel. Du kan också
använda ljummet vatten, inte varmare än 37 grader.
Fortsätt tills huden fått tillbaka sin normala färg.
Det är skadligt att gnugga eller massera en köldskada.
Vid köldskada blir huden vit och känslolös. Eventuellt uppstår en stickande
smärta som snabbt kan gå över.
Vid en ytlig köldskada blir huden
röd, varm och något svullen när den
tinar.
Vid djupare köldskada blir kroppsdelen känslolös och vävnaden känns
hård när man tar på den. När vävnaden tinar bildas blåsor och i svåra fall
dör det skadade området.
Öron, näsa, kinder, fingrar och tår
är mest utsatta för köldskador.
En ren och torr hud klarar sig bäst mot kylan. Du bör därför tvätta dig
kvällen innan du ska ut och inte på morgonen samma dag.
Ingen salva hjälper mot kyla. Du kan använda din vanliga hudkräm
kvällen innan du ska ut i kylan.
Du bör klä dig i flera lager med ett vindskyddande plagg ytterst. Rökning och alkohol försämrar kroppens försvar mot kyla. Hjälps åt att
hålla uppsikt över varandra – kontrollera vita fläckar på huden.
Kontakta sjukvården
• alltid vid djupa köldskador
• om skadan inte tinat efter 30 minuters långsam uppvärmning.
52
Könssjukdomar
Se under rubriken Sexuellt överförbara sjukdomar, sid. 64.
Ledstukning (vrickning)
Allmänna råd
Akuta åtgärder för att minska komplikationer och underlätta läkning:
• Avbryt aktiviteten innan skadan förvärras. Blödningsrisken inne i
leden är störst de första 10 minuterna.
• Lägg ett tryckförband i form av en elastisk binda. Bindan ska sitta
hårt de första 20–30 minuterna för att sedan lindas om något lösare.
Leden bör vara lindad de tre första dygnen.
• En kylpåse över skadeområdet upp till 30 minuter kan minska
smärtan.
• Placera den skadade kroppsdelen i högläge (högre än hjärtat) så ofta
som möjligt under de tre första dygnen
• Avlasta leden under 1–3 dygn beroende på smärtan.
• Undvik värmebehandling under de tre första dygnen pga blödningsrisk.
• Aktivitet under smärtgränsen påskyndar läkningen.
Åtgärder efter de tre första dygnen:
• Rörelseomfångsträning. Rör leden i alla riktningar under smärtgränsen. Detta för att undvika att leden blir stel.
• Cirkulationsträning. Utför pulshöjande aktiviteter som ej framkallar
smärta t.ex. cykling, träning i vatten m.m. Detta ökar cirkulationen i
skadeområdet och underlättar därmed läkningen.
• Styrke- och stabilitetsträning med successivt ökad belastning. Detta
är en nödvändighet för att återfå god funktion och minska risken för
ny skada. Vid t.ex. fotledsstukning är tåhävningar och balansträning
på ett ben, bra övningar. Om du behöver specifika råd, kontakta en
sjukgymnast.
• Successivt ökad aktivitet under smärtgränsen underlättar läkningen.
• Använd eventuellt ledskydd vid fysisk aktivitet.
Förebygg skador genom:
• uppvärmning i samband med fysisk aktivitet
• att se till att vara tränad för den aktivitet du ska utföra.
Läkemedelsråd
Värkmediciner med ibuprofen, diklofenak eller paracetamol kan
användas tillfälligtvis.
För lokal behandling av ledskador kan en utvärtes gel, spray eller
plåster användas som är inflammationsdämpande och smärtstillande,
fråga på apoteket eller se www.apoteket.se. Behandlingstiden varierar
mellan en till två veckor beroende på preparat och effekt. Undvik direkt
solljus på det behandlade hudområdet och läs noga bipacksedeln. Du
som är överkänslig mot acetylsalicylsyra ska inte använda gel med
ketoprofen, diklofenak eller ibuprofen.
53
Vid ledstukning, ”vrickning”, t.ex.
fotledsstukning, uppstår en bristning i
ledband och ledkapsel. Det blir en
inre blödning kring leden som medför
en svullnad och senare eventuellt en
blånad. Stukningar läker normalt på
1–6 veckor beroende på svårighetsgrad.
Kontakta sjukvården
• vid uttalad svullnad eller värk
• om du ej blir förbättrad efter 3–4 dagars egenvård
• om du ej kan röra eller belasta den skadade leden efter en vecka
• om ett barn stukar foten och den blir svullen och omöjlig att
belasta
En liktorn är en förhårdnad på foten.
Förhårdnaden bildas när ett område
under lång tid utsätts för nötning och
tryck. Förhårdnaden pressas inåt som en
tagg (torn). Den ger ofta smärta vid
tryck.
Förhårdnader kan också ge upphov
till Självsprickor, se sid. 64.
Liktornar och förhårdnader
Allmänna råd
Med lite envishet kan du få bort en liktorn eller förhårdnad. Gör så
här:
1. Bada foten i kroppsvarmt vatten i cirka 20 minuter.
2. Fila eller skrapa.
3. Torka och behandla med salicylsyra i form av plåster t.ex. Hansaplast Cornina som luckrar upp den förtjockade huden.
Behandlingen upprepas var eller varannan dag tills liktornen eller
förhårdnaden är borta. I lindriga fall kan det gå bra med Compeed
plåster som luckrar upp och avlastar runt liktornen. Det minskar
trycket. Man kan också använda flytande vårtmedel mot liktornar.
Förebygg genom att ta ett fotbad ibland. Fila med en fotfil efteråt och
smörj med en mjukgörande kräm.
Kontakta sjukvården
• om du har långvariga eller återkommande besvär med liktornar
• om du har mycket smärtsamma förhårdnader under fötterna
• om du har diabetes. Då ska du inte behandla liktornar på egen
hand.
Löss
FLATLÖSS
Läkemedelsråd
Det receptfria preparat som rekommenderas heter Prioderm kutan
lösning. Följ noga bruksanvisningen.
Kontakta sjukvården
• om Prioderm kutan lösning inte hjälper
• om flatlöss upptäcks i ögonhåren.
HUVUDLÖSS
Allmänna råd
Var lugn! Huvudlöss är obehagliga, men går för det mesta lätt att bli
av med.
Lössen sprids genom kontakt med huvud mot huvud. Om någon i en
familj eller barngrupp har löss, måste även de övriga undersökas
noga med en finkam. Kamma över ett vitt papper eller en spegel.
54
Lössen lägger ägg, gnetter, som klistras fast på hårstråna intill hårbotten. Det kan vara lättare att upptäcka äggen än lössen. Titta särskilt i
nacken och bakom öronen.
Kammar, borstar, kläder och sänglinne som varit i kontakt med håret
bör rengöras även om smittorisken är liten eftersom lusen lever högst
ett dygn utanför hårbotten.
Läkemedelsråd
Flera olika typer av lusmedel finns att köpa på apoteket. I första hand
rekommenderas Prioderm kutan lösning (ej till barn under 2 år).
Upprepa behandlingen efter en vecka. Följ noga bruksanvisningen.
Det är bara den som har löss som ska behandlas, pga. resistensrisken. Du kan inte heller behandla i förebyggande syfte.
Kontrollera med finkam under de första 14 dagarna efter behandlingen att alla löss är borta. Obs! Döda ägg kan sitta kvar på hårstråna.
Flatlöss orsakar klåda och är i dag
mycket ovanlig. Flatlusen är 1–2 mm
lång och har rundad kropp. Den lever
i könshåret, armhålorna, annat kroppshår och i ögonfransarna.
Flatlöss överförs nästan alltid genom kontakt hud mot hud.
Huvudlöss kan orsaka klåda i hårbotten. Huvudlusen blir sällan större än
ett knappnålshuvud och har en grågul
färg. Äggen, gnetterna, är ungefär
1 mm, ovala och gulvita.
Kontakta sjukvården
• om barn under 2 år har huvudlöss
• om lössen inte försvinner trots upprepad behandling.
Mask
Allmänna råd
Springmasken smittar via äggen som läggs utanför tarmöppningen.
Maskens ägg kan överleva i 2–3 veckor i t.ex. damm, sängkläder och
underkläder.
Tvätta händerna extra noga efter toalettbesök och före måltider. Håll
naglarna korta och rena.
Byt underkläder dagligen.
Läkemedelsråd
Springmask behandlas med Vanquin. Upprepa behandlingen efter
2 veckor. Följ noga bruksanvisningen. Erfarenheten visar att det ofta
räcker att bara de drabbade behandlar sig, men skulle springmasken
inte försvinna måste däremot alla familjemedlemmar behandlas.
Kontakta sjukvården
• om springmasken är kvar mer än några dagar efter avslutad
behandling
• om besvären orsakas av någon annan mask än springmask, t.ex.
spolmask eller bandmask.
55
Symtom på springmask är klåda kring
ändtarmsöppningen, särskilt på natten.
Ibland kan man se maskar vid ändtarmsöppningen. De är vita, sytrådssmala och 6–8 mm långa.
Spolmask är mera ovanligt. Spolmasken ser ut som en gulvit daggmask och
behandlas med receptbelagd medicin.
Mensbesvär
MENSVÄRK
Mensvärk känns mest i nedre delen av
magen. Ibland strålar smärtan ut i
ljumskarna och korsryggen.
En del kvinnor kan också få huvudvärk, må illa, ha diarré eller kräkas vid
mens.
Allmänna råd
Pröva med en värmedyna på nedre delen av magen.
En viss fysisk aktivitet brukar sällan förvärra besvären, kanske snarare
tvärtom.
När man ligger ned känns det ofta bäst att ligga med uppdragna
knän.
Läkemedelsråd
Preparat med ibuprofen, är bäst mot mensvärk, fråga på apoteket
eller se www.apoteket.se. Ta den rekommenderade dosen så fort du
känner att värken är på väg. Om tabletter med ibuprofen inte är
lämpliga för dig, kan du använda preparat med paracetamol. Se
vidare Smärta, sid. 66.
Kontakta sjukvården
• om menstruationerna blir mer smärtsamma och/eller förändras på
annat sätt
• om du har mycket ont och egenvård inte hjälper.
RIKLIG MENS
Att du behöver dubbla mensskydd,
måste byta mensskydd på natten, det
bildas klumpar av blod och att du kan
ej leva normalt är tecken på att blödningen är riklig.
Riklig menstruation kan bero på
användning av spiral, blodförtunnande
läkemedel t.ex. Waran eller på ofarliga
muskelknutor i livmodern, s.k. myom.
Allmänna råd
Mensen kan variera avsevärt i mängd, frekvens och varaktighet och
ändå vara normal.
Det finns olika slags mensskydd; bindor passar de flesta, tamponger
ska du inte ha för länge.
Läkemedelsråd
Om du har besvär av rikliga mensblödningar, kan tranexamsyra t ex
Cyklo-F hjälpa. Preparatet används bara när blödningen är som
rikligast. Du ska bara ta detta medel om dina menstruationer varit
regelbundna under det senaste året. Är du under 15 år bör du fråga
läkare om råd före behandlingen.
Kontakta sjukvården
• vid nytillkomna rikliga mensblödningar
• om blödningar kommer på fel tidpunkt, t.ex. mellan eller före
mens, eller varar längre än 2 veckor
• om läkemedels rådet ovan inte hjälper
• om du vill prova tranexamsyra t ex Cyklo-F och har oregelbunden
mens.
• om det uppstår blödning i samband med samlag eller fysisk
ansträngning t.ex. tunga lyft
• om blödningen är förenad med feber eller smärtor
• om du har lätt att få blåmärken och ofta får näsblödning
• om blödningen inträffar mer än ett år efter det att menstruationerna upphört.
56
Mjäll
Allmänna råd
Hos personer med mjäll har man en ökad reaktionsbenägenhet mot
en vanligt förekommande hudsvamp. Man tror också att hormoner
spelar in. Mjäll går inte att bota men man kan däremot dämpa besvären.
Läkemedelsråd
Ibland räcker det med ett milt mjällschampo. Ketokonazol, propylenglykol och selensulfid hämmar tillväxten av hudsvampen. Har du
kraftiga mjällproblem kan du använda ett medicinskt schampo, fråga
på apoteket eller se www.apoteket.se. Med regelbunden behandling
kan man minska mjällbildningen och hålla den under kontroll.
Mjäll är avstötta celler från hårbotten.
Personer med mjäll har oftare än andra
så kallat mjälleksem. Hårbotten kliar
och blir röd. Eksemet kan även finnas
bakom öronen, kring hårfästet och på
bröstet.
Kontakta sjukvården
• om du har kraftig mjällbildning och inte kommer tillrätta med
problemet
• om hydrokortisonlösning inte hjälper mot klåda och rodnad på en
vecka.
• om du har massiva glänsande fjäll och intensiv rodnad i hårbotten. Eventuellt finns samtidigt fjällande fläckar på knän och
armbågar
• om du har röd fjällande hud och svår klåda.
Munsår/Herpesmunsår
Allmänna råd
Låt blåsorna och såren vara ifred även om det kan vara svårt.
Tänk på smittorisken när du har besvär. Stadiet med rodnad, svullnad
och knottror är mest smittsamt men även munsåret smittar tills det
torkat in. Tvätta händerna!
Om du brukar få herpesblåsor av solljus kan de förebyggas. Använd
solskyddsmedel med hög skyddsfaktor eller täckande zinkpasta.
Herstat och Salva vid munsår är naturmedel man kan prova.
Läkemedelsråd
Det är viktigt att behandlingen påbörjas redan vid de första symtomen. Munsår kan behandlas med olika preparat (salvor och plåster),
fråga på apoteket eller se www.apoteket.se. Se även Blåsor och sår i
munnen, sid. 33.
Kontakta sjukvården/tandvården
• om ett munsår inte läker på 2 veckor
• vid återkommande svåra besvär
• om allmäntillståndet blir påverkat.
• vid munsår och samtidig feber
• om det finns många gula sårskorpor på röd botten kring näsan
och munnen.
57
Munsår börjar ofta med stickningar och
klåda. Nästa stadium är rodnad, svullnad och knottror som blir blåsor. Ibland
går blåsorna sönder och ger sår som
brukar läka efter en vecka.
Besvären orsakas oftast av herpesvirus. Många människor har sådana
virus vilande i kroppen. Vid förkylning,
stress, intensiv sol eller mens kan de
aktiveras och ge besvär.
Muntorrhet
Allmänna råd
Muntorrhet är oftast ett symtom på
minskad salivproduktion eller på en
förändrad salivsammansättning. Vanliga
symtom är svårigheter att tugga, svälja
och tala. Risken för karies, tandköttsinflammation och svampinfektion ökar.
Förändringar i salivens sammansättning försämrar skyddet av munslemhinnan, vilket ofta resulterar i sveda
och brännkänsla i munnen.
Vissa sjukdomar och läkemedel kan
minska salivproduktionen.
Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm. Använd gärna
extra mjuk tandborste. Gör rent mellan tänderna med tandsticka,
tandtråd eller mellanrumstandborste.
Ät mat som ger tuggmotstånd och tugga maten ordentligt. Detta
medverkar till att salivkörtlarna stimuleras.
Undvik att släcka törsten med sötade drycker som t ex läsk och juice.
Drick i stället vanligt mineralvatten.
Läkemedelsråd
Vid muntorrhet bör du försöka stimulera salivproduktionen. Om detta
inte är möjligt, eller ger otillräcklig effekt, får du använda dig av
saliversättningsmedel. Det finns inga medel som botar muntorrhet,
men de kan lindra besvären.
Ett läkemedel mot muntorrhet är Xerodent. Medlet stimulerar salivproduktionen och innehåller fluor. Sugtabletter med fluor samt
fluortuggummi, t.ex. Fludent eller Fluorette, utgör en viktig kariesförebyggande behandling vid muntorrhet.
Behöver du använda salivstimulerare finns det flera preparat att välja
mellan. Fråga på ditt apotek eller se www.apoteket.se.
Observera att muntorra personer bör undvika tandkräm som innehåller natriumlaurylsulfat.
Kontakta sjukvården
• vid misstanke om att läkemedelsbiverkan är orsaken till muntorrhet.
Kontakta tandvården
• vid svåra besvär för att få råd, anvisningar och förebyggande vård.
58
Muskelskada
Allmänna råd
Akuta åtgärder för att minska komplikationer och underlätta läkning:
• Avbryt aktiviteten innan skadan förvärras. Blödningsrisken i
muskeln är störst de första 10 minuterna.
• Lägg ett tryckförband i form av en elastisk binda. Bindan ska sitta
hårt de första 20–30 minuterna för att sedan lindas något lösare.
Muskeln bör vara lindad de tre första dygnen.
• En kylpåse över skadeområdet upp till 30 minuter kan minska
smärtan.
• Placera den skadade kroppsdelen i högläge (högre än hjärtat) så
ofta som möjligt under de tre första dygnen.
• Avlasta muskeln under de tre första dygnen beroende på smärtan.
• Undvik värmebehandling under de tre första dygnen p.g.a.
blödningsrisk.
• Aktivitet under smärtgränsen påskyndar läkningen.
Åtgärder efter de tre första dygnen:
• Cirkulationsträning. Utför pulshöjande aktiviteter som ej framkallar
smärta t.ex. cykling, träning i vatten m.m. Detta ökar cirkulationen
i skadeområdet och underlättar därmed läkningen.
• Aktivera den skadade muskeln så snart smärtan tillåter. Öka efterhand muskelaktiviteten till att innebära styrketränande övningar.
Att träna upp muskelstyrkan är en nödvändighet för att återfå god
funktion och minska risken för ny skada. Om du behöver specifika
råd, kontakta en sjukgymnast.
• Successivt ökad aktivitet under smärtgränsen.
• Använd eventuellt ett värmeskydd vid fysisk aktivitet.
Förebygg skador genom:
• uppvärmning i samband med fysisk aktivitet
• att se till att vara tränad för den aktivitet du ska utföra.
Läkemedelsråd
Värkmediciner med ibuprofen, diklofenak eller paracetamol, kan användas tillfälligtvis. Fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
För lokal behandling av muskelskador kan en utvärtes gel, spray eller
plåster användas som är inflammationsdämpande och smärtstillande,
fråga på apoteket eller se www.apoteket.se. Behandlingstiden varierar
mellan en och två veckor beroende på preparat och effekt. Undvik
direkt solljus på det behandlade hudområdet och läs noga bipacksedeln. Du som är överkänslig mot acetylsalicylsyra ska inte använda
gel med ketoprofen, diklofenak eller ibuprofen.
På apoteket finns också andra salvor och liniment som eventuellt kan
prövas för att lindra symptomen vid träningsvärk och muskelsträckningar.
Se också Smärta, sid. 66.
Kontakta sjukvården
• om den skadade muskeln inte går att aktivera över huvud taget
• om skadeområdet svullnar dramatiskt
• om smärtan inte successivt lättar efter de tre första dygnen.
59
En muskelskada kan uppkomma genom
en plötslig överbelastning av muskeln,
ett slag mot muskeln eller måttlig överbelastning på en uttröttad muskel. Det
uppstår en bristning i muskeln med en
inre blödning som följd. Muskelskador
har i princip alltid inslag av huggsmärtor, en svullnad kan ses och senare
även en blånad. Muskelskador läker
normalt på 2–8 veckor beroende på
svårighetsgrad.
Nackspärr – nackbesvär
Allmänna råd
Plötslig smärta och stelhet i nacken
brukar kallas nackspärr. Ofta hålls huvudet snett och man får svårt att vrida
på det.
Besvären kan bl.a. utlösas av en
häftig rörelse med huvudet eller av en
dålig sovställning. Vanligen blir man
bra på några dagar.
Läkningen går fortare om du försöker röra dig ungefär som vanligt.
Under tiden kan du lindra smärtan på olika sätt. Massage, värme eller kyla (ispåse) kan lindra besvären.
Det kan kännas skönt med stödkrage. Den bör dock inte användas
längre än något dygn.
Undvik rörelser som gör ont, samt drag och kyla.
Förebygg genom att vara fysiskt aktiv och hålla kroppen i form.
Långvariga och återkommande nackbesvär kan bero på en olämplig
arbetsställning eller annat som orsakar muskelspänningar.
Tänk igenom dina arbetsställningar och se till att du har en bra
kudde som ger en bekväm sovställning.
Läkemedelsråd
Se Smärta, sid. 66.
Kontakta sjukvården
• om besvären varar längre än några dagar
• om du har feber samtidigt som du har ont i nacken
• om du har svåra smärtor eller om smärtorna beror på skada mot
nacken.
Om nageln skär in i huden kan huden
under nageln bli röd, svullen och öm.
Detta kallas nageltrång. Ibland uppstår
en infektion. Den tå som oftast drabbas är stortån. Nageltrång uppstår ofta
om man t.ex. använder för trånga skor
eller om man klippt en nagel snett.
Nageltrång och
infekterade nagelband
Allmänna råd
Använd tillräckligt rymliga skor.
Om ditt nageltrång blir infekterat kan du pröva att badda upprepade
gånger med klorhexidin lösning.
För att lätta på trycket från nageln kan du sätta lite gasväv eller en bit
kompress, gärna fuktad med alsolsprit, under nagelkanten.
Förebygg nageltrång på tårna genom att klippa naglarna rakt över
och inte för korta. Nagelns hörn ska vara utanför nagelbädden. Använd en rak nagelsax. Vassa hörn kan filas av med en nagelfil.
En fotvårdsterapeut kan ge ytterligare råd.
Kontakta sjukvården
• vid besvärlig infektion med varbildning och dunkande värk
• om du har långvariga eller återkommande problem med nageltrång
• om du har diabetes och besväras av nageltrång och/eller infekterade nagelband.
60
Näsblödning
Allmänna råd
De flesta näsblödningar kan man stoppa själv. Gör så här:
1. Snyt ren näsan.
2. Sitt gärna upp med huvudet framåtlutat, så slipper du få ner blod i
halsen.
Om ett blodkärl i näsans slemhinna
brister kan det börja blöda. En näsblödning kan börja av sig själv eller t.ex. i
samband med en förkylning.
3. Ta ett stadigt tag med tumme och pekfinger om näsvingarna. Kläm
åt om näsans nedre, mjuka del i minst 10 minuter.
4. Om blödningen fortsätter, stoppa in en bomullssudd i näsborren
(vaselin/matolja på sudden gör den lättare att ta ut). Näsdroppar på
sudden gör att blodkärlen drar ihop sig. Håll sedan om näsan igen i
minst 10 minuter utan att släppa taget.
5. Låt sudden sitta kvar i minst 1 timma sedan blödningen slutat. Ta
ut den försiktigt.
På apoteket finns blodstillande vadd som kan stoppa näsblod.
Om du har lätt för att blöda näsblod bör du vid värk inte använda
tabletter med acetylsalicylsyra, utan istället tabletter med paracetamol, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Mjuka upp torra slemhinnor med t.ex. Nozoil (en nässpray med sesamolja) eller koksaltlösning.
Kontakta sjukvården
• om blödningen fortsätter mer än cirka 30 minuter
• om du blöder näsblod ofta utan att förstå orsaken.
• om du använder medicin för att motverka blodproppar.
Nässelutslag
Allmänna råd
Utslagen och klådan går vanligen över på ett par dagar. Klådan kan
lindras med Kylbalsam eller en sval dusch.
Undvik ämnen som kan misstänkas utlösa besvär. Misstänker du att
ett läkemedel har orsakat utslagen slutar du med detta och kontaktar
din läkare.
Kontakta sjukvården
• om du har använt läkemedel t.ex. penicillin eller acetylsalicylsyra
• om besvären inte lindras av egna åtgärder
• vid misstanke om allergi
• vid svullnad i läppar eller ansikte
• vid andningsbesvär.
61
Nässelutslag är upphöjda, kliande utslag, ofta vitaktiga med rodnade kanter.
Namnet kommer av att det liknar utslag från brännässlor. Utslagen kan
uppstå snabbt och försvinna igen och
kan flytta sig över kroppen. Allergi är
sällan orsak till nässelutslag. Utslag
kan utlösas av infektion, födoämnen,
läkemedel eller insektsstick. Andra orsaker är kyla, värme, ljus eller ansträngning.
Nästäppa och snuva
Allmänna råd
En förkylning orsakas av virus och börjar ofta med vattentunn snuva de första dagarna, följd av nästäppa. Förkylningsviruset gör näsans slemhinna
inflammerad. Blodflödet till slemhinnan ökar och den svullnar så att det
blir svårare för luften att passera.
Nästäppa kan också orsakas av
bl.a. allergi, graviditet och av att näsdroppar/nässpray använts för länge.
Gör nästäppan det svårt att sova kan det hjälpa att ligga högre med
huvudet och överkroppen. Då blir slemhinnan i näsan mindre svullen. Du kan också använda näsvingevidgare nattetid.
Nästäppa kan bero på intorkad snuva som kan lösas upp med koksaltlösning.
Läkemedelsråd
Besvärande nästäppa vid förkylning kan lindras med avsvällande näsdroppar/nässpray. Dessa preparat minskar snabbt slemhinnans svullnad. Följ noga bruksanvisningen.
Avsvällande näsdroppar/nässpray ska användas under högst 10 dagar
i sträck. Om du tar näsdroppar under längre tid kan du bli beroende
av dessa och få en ständig nästäppa som är svår att bli av med.
Består besvären mest av att näsan rinner finns en nässpray som minskar rinnsnuvan samtidigt som den är avsvällande för näsan, fråga på
apoteket eller se www.apoteket.se.
Penicillin eller andra antibiotika hjälper inte mot virus och därför inte
mot en vanlig förkylning.
Nästäppa orsakad av allergi, se Allergiska besvär i näsa och ögon,
sid. 28.
Om du har problem med torra slemhinnor i näsan kan du pröva
Nozoil, en nässpray som innehåller sesamolja.
Kontakta sjukvården
• om du har gulgrön snuva och besvärlig värk i kinderna, pannan
och/eller öronen
• vid snuva eller nästäppa under mer än 2–3 veckor.
Preventivmedel
Sexualitet utan att bli gravid
Preventivmedelsrådgivning är gratis. För p-piller får man betala, men
är du under 24 år subventionerar landstinget och du betalar bara för
tre månaders behandling.
Kondom är mannens enda preventivmedel. Den skyddar både mot
oönskad graviditet och mot könssjukdomar. Ungdomsmottagningar
säljer kondomer till självkostnadspris.
För den som av olika skäl inte skyddat sig vid ett samlag kan akut
p-piller användas för att undvika oönskad graviditet. Akut p-piller,
NorLevo och Postinor, finns att köpa receptfritt på apotek. Om du är
mellan 15–19 år kan du få akut p-piller gratis på ungdomsmottagningen eller då denna är stängd på akutmottagningen eller primärvårdsjouren. Köper du akut p-piller receptfritt på apotek kontakta
ungdomsmottagning, mödravårdcentral eller barnmorskemottagning
för uppföljning. Graviditetstest görs efter 3–4 veckor. Akut p-piller ska
endast användas som nödlösning och skyddar inte mot könssjukdomar.
62
Ryggbesvär/ryggvärk
Allmänna råd
Vid akut ryggsmärta (1–3 veckor):
• Vila i ställningar där du är så smärtfri som möjligt.
• Alternera mellan att ligga och stå/gå. Att sitta ökar ofta smärtan, så
undvik det. Utöka successivt tiden du är uppe och minska tiden
du ligger. När du rör dig ökar cirkulationen i kroppen vilket
underlättar läkningen
• Fortsätt att vara så aktiv du kan med hänsyn till smärtan.
• Överdriven fysisk aktivitet undviks de första dagarna, rör dig
långsammare än vanligt.
• En kylpåse kan lindra smärtan.
När smärtan har minskat/Vid lättare ryggbesvär:
Rannsaka dig själv. Vad kan ha bidragit till att de fick ont i ryggen?
Ändra på det! T.ex. genom att:
• Träna på att inta en god hållning när du går, står och sitter.
• Var sparsam med att sitta. Ändra ställning ofta.
• Undvik framåtböjda positioner.
• Träna upp en stark muskelkorsett kring ryggraden. Vid ryggsmärta
förlorar man snabbt muskelstyrka. Styrketräning kan ibland göra
underverk! Kontakta en sjukgymnast om du behöver individuella
råd.
• Var fysiskt aktiv. Börja med lätta promenader och öka successivt
tid och temp. Ta alla tillfällen till att röra på dig. Ta trappor istället
för hiss, gå en stund på lunchen, gå/cykla till jobbet m.m. Stavgång, cykling, simning, skidåkning och gymnastik är också bra
träning.
Läkemedelsråd
Om du behöver smärtlindrande mediciner – se vidare Smärta,
sid. 66.
Ibuprofen eller diklofenak kan hjälpa bra mot ryggskott om du börjar
ta tabletterna i tidigt skede, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se. Följ anvisningarna på förpackningen.
Kontakta sjukvården
• om du får svårt att kissa eller att hålla urin/avföring
• om du får betydligt nedsatt känsel eller känner dig kraftlös i ben
och/eller fot
• om smärtan är så stark att receptfria läkemedel inte hjälper
• om du har ryggsmärta efter slag eller skada
• om du magrar och/eller blir oförklarligt trött i samband med
ihållande ryggsmärta
• om du har ryggsmärta och får feber
• vid ryggsmärta hos barn
• om du får ihållande ryggsmärta för första gången efter 60 års ålder
• vid ryggsmärtor som inte har minskat efter 1 vecka eller om du
trots att ha följt ovanstående råd fortfarande har konstant ryggsmärta efter 3 veckor.
63
De flesta människor får någon gång i
livet ont i ländryggen. Det finns oftast
ingen enskild orsak till ryggsmärta,
men bidragande riskfaktorer är:
• Ensidiga rörelser eller positioner för
ryggen. T.ex. att böja sig framåt, sitta
mycket eller en olämplig hållning.
• Inaktivitet. Kroppen är byggd för rörelse. Rör vi inte på oss blir kroppens
strukturer svaga och vi blir känsligare för belastning.
• Stress och oro. Ger ökad muskelspänning, vilket på sikt kan ge
smärta.
• Rökning. Ger sämre cirkulation i de
små blodkärlen i ryggen.
Det vanligaste är att ländryggssmärta
(lumbago) kommer smygande och successivt förvärras över tid. Ibland strålar
smärtan ut i benet och/eller foten
(ischias). Plötslig smärta och stelhet i
ländryggen brukar kallas ryggskott
(akut lumbago). Det börjar oftast i samband med någon belastande rörelse
t.ex. en framåtböjning. Smärtan kan
vara kraftig under den första veckan,
men avtar oftast inom ett par veckor.
Sexuellt överförbara
infektioner (STI)
Skydda dig själv och andra
Sexuellt överförda infektioner eller könssjukdomar sprids genom oskyddat sexuellt umgänge. De kan orsaka allvarliga besvär, skador eller sjukdom. Tidiga symtom på att man blivit smittad kan vara flytningar, klåda,
urinträngningar, sår eller vårtor. Men ofta är symtomen diskreta eller
inga alls. Tidig upptäckt och behandling är viktig.
Några könssjukdomar orsakas av bakterier. Dit hör klamydia, gonorré
och syfilis. Dessa infektioner kan botas. Ju tidigare, desto bättre för att
minska risken för bestående skador. Virusinfektioner kan behandlas,
men inte botas. Dit hör hiv, genital herpes och kondylom.
SÖK MER INFORMATION:
• på mottagningar och apotek
• på Internet:
www.infomedica.se
www.lovepower.org
www.stopklamydia.nu
Bästa sättet att skydda sig själv och andra är att använda kondom.
Vart kan jag vända mig?
Misstänker du att du kan ha blivit smittad ska du kontakta ungdomsmottagning, vårdcentral eller sjukhus för rådgivning, provtagning och
behandling. Provtagning är kostnadsfri liksom även vissa behandlingar.
Om det visar sig att du är smittad, är du skyldig enligt lag (Smittskyddslagen) att uppge de personer du haft sex med den senaste tiden, så att
också de ska kunna få behandling. Lagen omfattar klamydia, syfilis, hiv
och gonorré. Vid hiv-test har du rätt att vara anonym.
Självsprickor
Allmänna råd
Är huden torr och förtjockad uppkommer lätt självsprickor. De är vanligast på
fingertoppar, handflator och fotsulor.
Behandla självsprickor på händer eller fötter med mjukgörande kräm
dagtid och fet salva på natten. Du kan också använda ett plåster som
ökar hudens fuktighet t.ex. Compeed.
Undvik överdriven tvättning. Smörj in händerna varje gång de varit i
kontakt med vatten. Använd plasthandskar, gärna med bomullsvantar i,
när du diskar eller gör annat våtarbete. Använd skyddshandskar vid
smutsigt arbete.
Skydda händerna från kyla och blåst.
Självsprickor på fötterna undviker du genom att ta fotbad, gärna en gång
i veckan. Efter badet kan du använda fotfil och smörja in fötterna med
en mjukgörande kräm.
Träskor eller andra skor med öppen häl är olämpliga om du har självsprickor på hälarna.
Läkemedelsråd
Läkningen underlättas om sårkanterna hålls ihop av vanlig häfta eller
Mezinc plåster.
Kontakta sjukvården
• om du har långvariga eller återkommande problem
• om självsprickorna gör ont och verkar infekterade
• om du har diabetes och får självsprickor.
64
Skabb
Allmänna råd
Tänk på att skabb är smittsamt vid nära kroppskontakt, särskilt i
sängvärmen.
Efter att ha blivit smittad dröjer det ungefär en månad innan det
börjar klia. Även under den tiden är man smittbärare.
Läkemedelsråd
Skabb behandlas med Tenutex, som finns på apotek. Du bör vara
säker på att du har skabb innan du börjar behandla. Följ bruksanvisningen på förpackningen.
Efter behandlingen dröjer det en eller flera veckor innan det slutar
klia. Hydrokortisonkräm kan lindra klådan, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se
Kontakta sjukvården
• om barn under ett år misstänks ha skabb
• om den som har skabb är gravid
• om Tenutex inte hjälper eller det fortsätter klia under lång tid efter
avslutad behandling.
Skallskada
Allmänna råd
Sätt dig ner och prata med personen när han/hon har slagit i huvudet. Låt personen ligga ner. Om personen behöver flyttas, bär honom/henne plant. Stanna hos personen för att kontrollera medvetandegrad och andning. Det är bra om personen väntar med att äta och
dricka för att minska risken för illamående.
Efter ett slag mot huvudet utan att personen varit avsvimmad är det
viktigt att observera honom/henne under första dygnet.
Kontakta sjukvården
• om personen varit avsvimmad eller har minnesluckor
• om personen mår illa och kräks
• om personen är slö eller har huvudvärk.
Skavsår
Allmänna råd
Tvätta blåsor och sår med tvål och vatten. Stick inte hål på blåsor.
Det ökar infektionsrisken.
Avlasta skavsåret/blåsan med ett specialplåster, fråga på apoteket
eller se www.apoteket.se. Vid hård nötning rekommenderas dessutom en förstärkning med häfta runt om.
Förebygg med hjälp av häfta med god vidhäftningsförmåga t.ex.
Leukoplast eller specialplåster på utsatta ställen. Undvik vanliga
plåster med sårdyna. Håll fötterna mjuka och torra.
65
Skabb orsakas av ett cirka 0,4 mm
långt kvalster som gräver gångar i huden.
Ett vanligt symtom är klåda, särskilt
på natten. Besvären förekommer t.ex.
på handledernas insida, mellan fingrarna, kring naveln och runt bröstvårtorna.
Spädbarn kan få skabb på handflator
och fotsulor. Män får ofta skabb på
könsorganen
För fingrar och tår finns särskilda skydd av skumgummi att köpa på
apoteket.
Kontakta sjukvården
• om det blir var i såret och huden runt om blir röd och varm
• om du har diabetes och får skavsår.
Akut smärta är en varningssignal.
Smärtan kan vara symtom på många
olika skador och sjukdomar.
Smärta
Allmänna råd
Ta reda på vad smärtan beror på. Det är viktigt att försöka göra något
åt orsaken och inte bara behandla själva smärtan.
Är orsaken en lindrig åkomma kan du själv behandla denna. Vid allvarligare tillstånd bör du vända dig till sjukvården.
Om du får bröst- eller magsmärtor som du inte känner igen, ska du
inte ta smärtlindrande medicin. Då blir det svårare att ta reda på vad
värken beror på. Sök läkare!
Se vidare
• Halsont, sid. 47.
• Huvudvärk, sid. 49.
• Mensbesvär, sid. 56.
• Muskelskada, ledstukning/vrickning, sid. 59 och 53.
• Nackspärr – nackbesvär, sid. 60.
• Ryggvärk, sid. 63.
Läkemedelsråd
Om du vet varför du har ont och behöver tillfällig lindring är receptfria värkmediciner bra. Rådgör med personalen på apoteket om val
av preparat och dosering. Överdosera aldrig utan följ anvisningarna
på förpackningen. Receptfria värkmediciner ska bara tas under kortare perioder vid tillfällig värk. Behöver du regelbunden smärtlindring
bör du kontakta en läkare.
Du som är överkänslig mot acetylsalicylsyra kan inte heller använda
läkemedel med diklofenak, ketoprofen eller ibuprofen. I stället rekommenderas paracetamol. Paracetamol rekommenderas också till
personer med astma, känslig mage, tidigare magsår, blödningsrubbningar och hjärtsvikt.
Acetylsalicylsyra ska inte ges till barn och ungdomar under 18 år
med feber.
Brustabletter kan ha snabbare effekt än vanliga tabletter. Stolpiller rekommenderas om du kräks och mår illa samtidigt som du har ont.
Vid mild till måttlig smärta i samband med muskel- och ledskador,
t.ex. sportskador, kan en utvärtes gel, spray eller plåster användas
som är inflammationsdämpande och smärtstillande. Fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
66
Använd inte olika sorters smärtlindrande läkemedel samtidigt utan
läkares ordination. Detta gäller både receptfria och receptbelagda
medel. Fråga ditt apotek eller ring Apoteket 0771-450 450 dygnet
runt eller se www.apoteket.se.
Kontakta sjukvården
• vid oklara bröstsmärtor – ring 112
• vid svåra smärtor i magen – sök akut hjälp
• när du har ont utan att förstå varför och/eller om värken är
långvarig.
Solskador
Allmänna råd
Sola med förnuft och undvik att bli röd. Mest intensiv är den ultravioletta solstrålningen mitt på dagen.
Luftiga bomullskläder och en solhatt skyddar bra mot solen. Vill du
använda solskyddsmedel, kan du fråga efter lämplig sort på apoteket.
Tänk på att barn är extra känsliga och mår bäst i skuggan.
Har du anlag för soleksem bör du vara extra försiktig med solning i
början av sommaren. Du bör också använda solskyddsmedel som
skyddar både mot UVA- och UVB-strålning. Stryk inte på för tunt.
Följ också råden under Solning, sid. 92.
Var försiktig med solning när du tar vissa läkemedel, se sid. 84.
Har du bränt dig kan huden kylas ned med kallt vatten eller med
Kylbalsam.
Läkemedelsråd
Solsveda kan lindras med hydrokortison, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se . Den hjälper även mot klådan vid soleksem.
Är solsvedan mycket besvärande kan du ta ett smärtstillande medel,
se Smärta, sid. 66.
Kontakta sjukvården
• om du fått en svår solskada som är större än din handflata och om
det har bildats blåsor
• vid svårt soleksem
• om dina födelsemärken börjar klia, blöda, växa eller förändras på
annat sätt.
67
Solsveda är en lindrig brännskada.
Huden blir röd, varm och svider.
I värsta fall bildas det även blåsor.
Vissa människor kan få soleksem, i
form av småknottriga kliande utslag
som fjällar efter några dagar. Det är en
överkänslighetsreaktion mot solens
ultravioletta strålning.
Svamp i underlivet
Allmänna råd
De vanligaste symtomen vid svampinfektion är intensiv klåda, irritation,
torrhetskänsla och flytning.
Flytningen är sparsam, luktlös, vit
och grynig. Ibland förekommer även
symtom kring slidmynningen och på
blygdläpparna.
Svamp finns alltid i slidans normala sekret tillsammans med andra mikroorganismer. Ibland kan svampen
föröka sig och ge besvär. En orsak kan
vara att miljön i slidan förändras p.g.a.
antibiotikabehandling, graviditet eller
diabetes.
Det räcker att tvätta underlivet en gång om dagen. Hoppa över tvålen
och skölj bara med vatten. Duscha aldrig upp i slidan.
Tänk på att åtsittande byxor, täta bindor och trosskydd kan befrämja
och förvärra svampbesvär.
Använd tampong bara när du har mens – aldrig vid vanliga flytningar.
Läkemedelsråd
Svampinfektioner är inte farliga och kan lätt botas på några dagar. Om
du tidigare blivit behandlad för en svampinfektion och känner igen
symtomen, kan du själv bota infektionen med receptfria läkemedel.
På apoteket kan du få hjälp att välja produkt. Följ behandlingsanvisningarna noga.
Din partner behöver bara behandlas om han har symtom.
Kontakta sjukvården
• om du inte blivit bättre efter 3 dagars behandling eller helt bra efter
7 dagar
• vid upprepade svampinfektioner
• vid illaluktande, grågula eller blodiga flytningar
• om du har ont i underlivet/nedre delen av magen
• vid sår eller blåsor i underlivet
• vid flytning och samtidiga urinvägsbesvär.
Svinkoppor (impetigo) är en infektion
orsakad av bakterier. Infektionen ger
sår med honungsfärgade eller bruna
skorpor och är vanlig hos barn. Den
kommer ofta i samband med förkylning.
Svinkopporna sitter vanligen vid
näsvingarna, kring munnen och på
fingrarna men kan finnas på hela
kroppen.
Svinkoppor
Allmänna råd
Svinkoppor är smittsamma så länge det finns sår som inte är läkta. Var
noga med hygienen.
Läkemedelsråd
Tvätta noga bort skorporna morgon och kväll med tvål och vatten eller
Alsollösning. Väteperoxidkräm t.ex. Microcid motverkar bakterier och
har effekt på svinkoppor.
Kontakta sjukvården
• om det sitter många svinkoppor i ansiktet eller över ett stort hudområde
• vid svinkoppor och feber
• om råden ovan inte hjälper inom 1 vecka.
68
Sårskada
Allmänna råd
Vid blödning som ej stoppar: Tryck i 10–15 minuter. Högläge minskar
blödningen.
Så här gör du rent såret:
1. Tvätta händerna.
2. Rengör området runt såret med tvål och vatten.
3. Gör rent såret med enbart vatten.
Grundskyddet mot stelkramp fås genom tre injektioner under loppet av ett
år. Ges normalt under första levnadsåret. Efter 10 år ges den fjärde injektionen. Barn får den i fjärde klass. Därefter har man skydd i 30 år. Har du fått
5 injektioner har du ett livslångt skydd.
4. Spola med rinnande vatten så att all synlig tvål och smuts försvinner.
Vill du skydda såret med ett förband så använd ett som är poröst och
ger god luftväxling. En ren kompress är bra.
Kontakta sjukvården
• om du inte är säker på att du har ett fullgott stelkrampsskydd – se
faktaruta
• om det inte går att göra såret helt rent
• om du misstänker att det finns en avbruten tagg eller främmande
föremål i såret
• om såret efter några dagar börjar vara sig, värka och bli rött eller
om du får feber
• inom 6–8 timmar om sårskadan är så djup att du misstänker att
den kan behöva sys eller tejpas.
Sömnsvårigheter
Allmänna råd
Försök komma fram till varför du har svårt att sova och försök rätta till
dessa orsaker. Det är viktigt att ha lagom varmt i sovrummet och att ha
en bekväm säng. Andra faktorer som kan påverka sömnen är att det
inte är tillräckligt tyst och mörkt i rummet när du ska sova eller att du
sovit tidigare på dagen.
Oro, spänning, nedstämdhet, familjebekymmer, problem på arbetet,
värk och kroppsliga sjukdomar är vanliga orsaker till sömnproblem.
För mycket kaffe, te eller alkohol kan också störa sömnen.
Eftersträva regelbundna vanor för sänggående och uppstigning.
Motion är bra för sömnen, men inte strax innan du går och lägger dig.
Försök varva ned någon timme före läggdags.
Medveten avslappning är något du kan lära dig. Avslappningsband
säljs bl.a. på apotek.
Se även Motion sid. 87 och Stress sid. 93.
69
Vid bensår ska du ta kontakt med din
distriktssköterska för att få råd och hjälp
om hur man sköter bensår. Ju tidigare
behandlingen påbörjas desto snabbare
läker såret.
Den som mår bra och klarar dagens uppgifter har säkerligen sovit tillräckligt. Har
man sovit för lite kan man bli lättretlig
och få svårt att koncentrera sig.
En vuxen person brukar behöva mellan 6 och 9 timmars sömn per dygn.
Vissa klarar sig med mindre sömn.
De vanligaste sömnproblemen är att
man har svårt att somna eller vaknar
mycket tidigt.
Läkemedelsråd
Sömnproblem kan inte lösas med läkemedel, annat än vid mycket tillfälliga besvär.
Kontakta sjukvården
• om du har sömnproblem under flera veckor utan att finna orsaken
• om du vaknar tidigt och känner dig ängslig eller deprimerad
• om råden om egenvård inte hjälper.
Det första tecknet på en inflammation
är blödningar i tandköttet. Det kan
blöda när man borstar tänderna. Rökare får ingen sådan varning eftersom
deras blodcirkulation är nedsatt. Om
inflammationen får fortsätta en längre
tid kan den gå ned på djupet och förstöra tändernas fäste och ge tandlossning.
Tandlossning
Allmänna råd
Munhygien är A och O för att förebygga tandlossning. Munbakterier
fastnar lätt på tänderna, särskilt vid tandköttskanten, och bildar en beläggning, plack. Får placket sitta kvar kan man få en tandköttsinflammation som kan utvecklas till tandlossning.
Använd en mjuk tandborste vid tandborstningen två gånger per dag.
Gör rent mellan tänderna med tandtråd och/eller tandstickor.
Tandvårdspersonal kan ge råd och ytterligare hjälpmedel.
Kontakta tandvården
• om tandköttet blir lättblödande och ömt trots noggrann munhygien
• om en eller flera tänder känns lösa.
Tandskador
Allmänna råd
En utslagen permanent tand kan räddas. Gör så här:
1. Leta rätt på tanden.
2. Spola den försiktigt med vatten.
3. Sätt tillbaka tanden på sin plats. Om det inte går kan du hålla
tanden under tungan, lägga den i plastfolie eller i mjölk. Lägg inte
tanden i vatten!
4. Sök genast tandläkare.
Vad gör jag med en utslagen mjölktand?
Om ett barn slår ut en mjölktand, försök aldrig sätta tillbaka den. Det
kan skada den permanenta tanden. Låt en tandläkare se skadan för att
kontrollera att de andra tänderna är oskadade.
70
Urininkontinens
BARN – SÄNGVÄTNING
Kontakta sjukvården
• Vid behov av behandling. Barn kan få låna en s.k. alarmmatta
som ”lär” kroppen att uppfatta signalerna från blåsan och alltså
”botar” sängvätning. För barn finns det också receptbelagd medicin, som kan användas tillfälligtvis då barnen blir lite större (över
6 år) och sover över hos kompis eller liknande. Större barn kan bli
torra genom långtidsbehandling med denna medicin
• om barnet inte haft någon torr period, dagtid, vid 3 års ålder
• om barnet kissar på sig dagtid, efter att tidigare ha varit torrt.
MÄN
Kontakta sjukvården
• vid inkontinens hos män.
Urininkontinens innebär att man inte
kan kontrollera sin blåsa. Cirka 500.000
svenskar är urininkontinenta.
Barn kissar ofta i sängen på natten
(8–10 % av alla 7-åringar, vanligare hos
pojkar). Sängvätning är en kroppslig
omognad som gör att barnet inte uppfattar signalen från blåsan när det är dags
att kissa. Ofta är orsaken ärftlig.
Sängvätningen försvinner ofta utan åtgärd, i 90 % av fallen före 6–7 års ålder,
och vid 18 års ålder är 99 % torra (för
övriga finns effektiv behandling).
Män kan ha urinläckage orsakad av
förstorad prostata.
KVINNOR
Allmänna råd
Bäckenbottenträning är viktigt att utföra regelbundet. Se träningsprogram nedan.
Kontakta sjukvården
• vid kvarstående besvär efter bäckenbottenträning
• om du har besvär med urinläckage eller trängningar som kräver
inkontinenshjälpmedel eller receptbelagd medicin.
Kvinnor
Ansträngningsinkontinens beror på att
bäckenbottenmuskulaturen är försvagad,
vilket ger urinläckage vid tunga lyft,
hopp, hosta, skratt eller nysning.
Trängningsinkontinens gör det svårt att
hinna till toaletten i tid på grund av kraftiga, ibland plötsliga trängningar. De
kommer med täta mellanrum, även på
natten.
Bäckenbottenträning
BILD 1
Hitta rätt: Knip slutmuskeln runt ändtarmen. Knip framåt, uppåt, runt
mynningen för slidan och urinröret, som om du behövde kissa men
inte fick. Fortsätt knipa uppåt så att du får en känsla av att något ”lyfts
upp” inuti dig. Gör detta knip med måttlig kraft och håll kvar i två
sekunder. Fortsätt så länge du orkar.
Styrketräning: För att bli stark i muskulaturen måste du knipa med
maximal styrka.
När du har hittat rätt muskulatur kniper du hårt i fem till sex sekunder. Slappna sedan av minst lika länge. Upprepa detta ”maxknip” till
att börja med två till tre gånger och öka på när du blir mer tränad,
dock högst tio gånger i följd. Det är viktigt att du håller kvar knipet
med full kraft, annars påverkas inte styrkan.
Snabbhetsträning: Träna någon gång varje dag med snabba, korta (tre
sekunder) maximala sammandragningar. Då lär du dig att parera
hastiga tryckökningar, som t.ex. vid en nysning. Upprepar du dessa
knip tio gånger, tränar du samtidigt både styrka och uthållighet.
Uthållighetsträning: Har du besvär med läckage som kommer först
efter en stunds ansträngning eller trängningsläckage, bör du komplettera med statisk uthållighetsträning. Knip med ungefär hälften av
maximal kraft och håll kvar knipet så länge som möjligt. Gör detta
någon gång per dag.
Övningana kan du så småningom träna även i sittande och stående
ställning.
71
Bild 1
BILD 2
Funktionell träning: Tag tillvara alla småstunder; när du ser på TV, står
i kö, lagar mat etc. Knip med bäckenbotten när du nyser, hostar,
skrattar, lyfter, hoppar eller tränar magmusklerna – alltså vid tillfällen
då trycket ökar i buken.
Bild 2
BILD 3
Kraftigare styrketräning: Knip och hosta samtidigt. Knip och gör samtidigt sit-ups eller annan bukövning. Knip och lyft. Knip och hoppa,
studsa eller spring.
Utarbetat av Inger Hahn, leg sjukgymnast.
Vaxpropp
Allmänna råd
Bild 3
Att peta i hörselgången kan öka vaxbildningen och orsaka proppbildning, eksem eller inflammation. Det är olämpligt att tvätta inne i
öronen med bomullspinnar eller annat.
Läkemedelsråd
Prova Cerusol eller Revaxör. Vaxet mjukas upp och rinner ut efter
några dagar.
Använd inte sköljblåsa utan sjukvårdens rekommendation.
Kontakta sjukvården
I hörselgången bildas vax som normalt
är mjukt. Vaxet förs långsamt ut och tar
med sig smuts. En vaxpropp känns som
ett lock för örat, särskilt efter bad.
Proppen kan göra att du hör sämre.
Vaxproppar bildas lättare hos den som
använder öronproppar eller hörapparat.
• vid besvär hos barn under 3 år
• vid öronvärk och/eller feber
• om det rinner ur örat
• vid klåda eller eksem i örat
• om öronproblem kommer i samband med yrsel
• om vaxlösande medel inte hjälper.
72
Vårtor
Allmänna råd
Du kan få bort vårtan fortare genom att luckra upp och irritera den.
Undvik dock metoder som gör ont eller kan ge ärr. Har du ömma
fotvårtor kan smärtan lindras med hjälp av avlastande ringar eller
Compeed plåster.
Det finns vårtmedel att köpa på apoteket. Följ bruksanvisningen
noga. Hansaplast Cornina och Trans-Ver-Sal plåster innehåller salicylsyra som har uppmjukande och upplösande effekt. Beväpna dig med
tålamod. Behandlingen tar oftast flera månader.
Behandla aldrig vårtor på andra kroppsdelar än händer och fötter
själv.
Vårtor orsakas av virus. Oftast drabbas
barn i skolåldern. Vårtvirus smittar troligen genom direkt hudkontakt och/eller
via hudflagor. Det tar 1–6 månader från
det att man smittats tills man får en
vårta. Vårtor försvinner oftast av sig
själva på ett par år.
Mollusker orsakas av virus, som oftast
försvinner av sig själva inom ett år. Den
typiska mollusken har en liten grop i
mitten. Man behöver inte göra något åt
dem.
Kontakta sjukvården
• om vårtan blöder utan synbar anledning
• om vårtan är sårig och inte vill läka
• om huden runt vårtan är röd och varig
• om vårtan sitter på könsorgan eller nära ändtarmsöppningen
• om du har diabetes och får problem med fotvårtor.
• om vårtan inte försvunnit efter 3 månaders behandling.
Växtvärk
Allmänna råd
Pröva med massage och värme.
Läkemedelsråd
Paracetamol (finns som mixtur eller stolpiller i barnstyrkor) kan
lindra. Fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Kontakta sjukvården
• vid ensidig värk eller om det värker i annan kroppsdel än benen
• vid rodnad eller svullnad
• vid besvär dagtid, t.ex. hälta.
73
Växtvärk förekommer hos barn och
kännetecknas av ganska intensiv värk i
båda benen nattetid, vanligast i underbenen. Den går över på några timmar.
Orsaken är okänd och växtvärk försvinner efter puberteten.
Åksjuka
Allmänna råd
Åksjuka (rörelsesjuka) yttrar sig som illamående, ibland med kräkningar och
kallsvett.
Orsaken är att balansorganet i innerörat påverkas av upprepade gungande,
krängande eller häftiga rörelser.
Sitt i färdriktningen och titta framåt. Läs inte under resan. Försök fästa
blicken på vägen eller horisonten.
Om du åker båt, sitt mitt i båten. Där gungar det minst.
Frisk luft brukar minska illamåendet. Tobaksrök förvärrar besvären.
Läkemedelsråd
Åksjukemedel dämpar känsligheten hos örats balansorgan och
minskar illamåendet, fråga på apoteket eller se www.apoteket.se.
Kom ihåg att medicinen försämrar reaktionsförmågan och kan göra
dig dåsig.
Kontakta sjukvården
• om ett barn under 5 år behöver åksjukemedel
• om du lätt blir åksjuk och medicinen motåksjuka inte ger tillräcklig effekt.
Ångest
Allmänna råd
Ångest är en normal reaktion när något
hotar en människas fysiska eller psykiska existens, välbefinnande eller integritet. Den medför alltid obehag som
kan ta både kroppsliga och själsliga
uttryck. Kroppsliga obehag kan vara
hjärtklappning, lufthunger, magbesvär
eller yrsel. Koncentrationsförmågan
påverkas negativt. Sömnsvårigheter och
nedstämdhet är vanligt.
Panikångest är ett tillstånd som drabbar
2 % av befolkningen. Attackerna kommer de första gångerna helt oprovocerat. Inom några minuter utvecklas själsliga och kroppsliga katastrofkänslor
med hjärtklappning, svettning, darrning, andnöd, tryck över bröstet, illamående, svindel, overklighetsupplevelse, myrkrypningar och värmevågor.
Man kan tro att man håller på att förlora förståndet eller dö. Symtomen
avklingar vanligen inom en halvtimma,
men kan pågå något längre. Det är lätt
att få förväntansoro, dvs. att man ständigt oroar sig för att man ska få en ny
panikångestattack.
Du kan själv försöka mildra din ångest genom att försöka förstå vad
som ligger bakom den. Långvariga och ihållande besvär av ångest
kan ha både psykiska och kroppsliga förklaringar. Upprepade panikattacker bör utredas och behandlas, ofta både med samtalsstöd och
medicin. Ibland behövs samtal med någon professionell person med
speciell psykoterapiutbildning.
Kontakta sjukvården
• vid upprepade panikattacker
• vid långvarig och/eller ihållande ångest
• för att utesluta kroppsliga sjukdomar som kan ha liknade symtom.
Vänd dig till din vårdcentral för att få råd och hjälp. Vid akuta besvär
sök psykakuten. Ungdomar t.o.m. 20 år kan vända sig till ungdomsmottagningen på sin hemort.
74
Ätstörningar
Allmänna råd
Om du svarar ja på flera av dessa frågor kan du behöva hjälp:
• Väger du dig oftare än en gång i veckan?
• Tänker du på din vikt varje dag?
• Skulle du helst vilja slippa väga dig men kan inte låta bli?
Ätstörningar är en grupp av sjukdomstillstånd som har sin orsak i en blandning av
fysiska, psykiska, sociala och kulturella
faktorer. De mest kända formerna av
ätstörningar är anorexi och bulimi.
• Får du skuldkänslor när du ätit mat?
• Räknar du kalorier?
• Är du rädd för att äta något som innehåller fett?
• Motionerar du för att kompensera för något som du ätit?
Känner du någon som kan ha ätstörningar så dra dig inte för att säga
det och var rak och tydlig i ditt budskap!
Varningssignaler kan vara:
• Förändrade matvanor.
• Ökat intresse för mat, vikt och/eller motionsvanor.
• Missnöje med prestationer och utseende.
• Psykiska förändringar såsom självupptagenhet, rastlöshet, nedstämdhet, irritabilitet, tvångsmässighet och social isolering.
Anorexi förekommer hos cirka 1 % av
befolkningen, framför allt kvinnor i åldrarna 15–25 år. Sjukdomen är utbredd
över hela världen och är känd i de flesta
kulturer. Anorexi innebär att man har en
undervikt i förhållande till förväntad vikt
och att det finns en överdriven upptagenhet av det som har med mat och ätande
att göra.
Bulimi förekommer hos cirka 3 % av befolkningen, framför allt kvinnor. Bulimi
innebär att man hetsäter och på olika sätt
kompenserar för detta, t.ex. genom överdriven motion.
• Viktnedgång och tillväxtrubbningar.
• Menstruationsrubbningar.
Kontakta sjukvården
Känner du att du tappat kontrollen över vad och hur mycket du äter
och har svårt att värja dig från tankar på vikt, mat och utseende, så
skall du söka hjälp. Det är lättare att bli frisk ju tidigare du söker
hjälp. De flesta tillfrisknar utan omfattande behandling. Det kan
räcka att tala med någon, kanske kan du börja med en vän eller anhörig.
Du kan också vända dig till skolhälsovården, ungdomsmottagningen,
din vårdcentral, www.atstorning.se eller psykiatriska mottagningen
för att få rådgivning, stöd och behandling.
75
Grundläggande för fysiskt och psykiskt
välbefinnande är en god självkänsla. För
detta krävs en känsla av samhörighet med
familj och samhälle och att acceptera
olikheter. Det är viktigt att inse att vi ser
olika ut och acceptera att vi har olika
kroppsform.
Många ägnar sig åt bantning vare sig
de är överviktiga eller ej och detta kan
medföra hälsorisker.
Ögon – röda
Allmänna råd
Har du fått in skräp i ögat kan du skölja med vatten eller koksaltlösning.
Irriterande ämnen t.ex. blåst, klor i simbassäng, skräp och smink kan orsaka att
ögonvitan blir röd, på grund av att blodkärl i bindehinnan utvidgas.
Bakterier och virus (t.ex. vid förkylning)
kan ge rinnande, röda och ibland variga
ögon. Oftast blir man bra inom en vecka
utan behandling.
Allergi kan ge rinnande, röda, kliande
ögon.
En plötslig blodutgjutning i den ena
ögonvitan utan någon skada eller andra
symtom beror vanligen på att ett litet
blodkärl under bindehinnan brustit.
Blodutgjutningen brukar försvinna efter
1–2 veckor. Ingen åtgärd krävs.
En vagel är en ofarlig infektion i en talgkörtel på ögonlockskanten. En vagel försvinner normalt inom några veckor och
utan behandling.
Är ögat kladdigt eller igenklistrat kan du tvätta rent med en bomullstuss
doppad i vatten, ögonvatten eller koksaltlösning.
Använder du kontaktlinser och får besvär, t.ex. ögonrodnad eller
skavkänsla, bör du omedelbart ta ut linserna.
Läkemedelsråd
Har du en vagel eller röda ögon som svider och känns grusiga, kan du
lindra besvären med mjukgörande ögonsalva till natten, fråga på
apoteket eller se www.apoteket.se.
Har du torra ögon, se nedan.
Om du besväras av röda, kliande ögon på grund av pollenallergi, se
Allergiska besvär i näsa och ögon, sid. 28.
Kontakta sjukvården
• om skräp i ögat inte går att skölja bort
• om du misstänker att en metallflisa kommit in i ögat
• om ett frätande ämne kommit i ögat – skölj omedelbart med riktligt
med vatten under 15–20 minuter, om lut kommit i ögat skölj i 40
minuter
• om det röda ögat gör ont, blir ljuskänsligt eller om du drabbas av en
plötslig synförsämring
• om du t.ex. fått ett slag mot ögat och det blir rött
• vid besvär med kontaktlinser (vänd dig till kontaktlinsoptiker)
• ett inflammerat öga inte blir påtagligt bättre på 3–4 dagar
• om du trots egenvård har besvär med skav, irritation eller klåda i
ögat efter en vecka
• om en vagel inte blir bättre inom några veckor.
Ögon – torra
Läkemedelsråd
Vid besvär med torra ögon kan tårersättningsmedel vara till hjälp, fråga
på apoteket eller se www.apoteket.se. Ögondroppar utan konserveringsmedel är skonsammare för ögat. Andra tårersättningsmedel finns
som är mer trögflytande droppar och stannar kvar längre i ögat.
Torra ögon känns ofta som skav, sveda
och/eller klåda. Även torra ögon kan i
vissa situationer rinna. Du kan också bli
trött i ögonen.
Orsaken kan vara en minskad produktion av tårvätska, men det kan också
finnas andra orsaker.
Torra ögon är ett vanligt problem hos
äldre. Besvären kan även framkallas av
vissa läkemedel.
Du kan också pröva smörjande ögonsalva till natten, fråga på apoteket
eller se www.apoteket.se.
Kontakta sjukvården
• om ögat är rött och värker, speciellt om du samtidigt ser sämre och
blir ljuskänslig
• om bara det ena ögat är påverkat
• om ögonen skaver, kliar, bränner och känns grusiga samtidigt som
du är torr i munnen och har besvär med torra slemhinnor
• om besvären är kvar när du följt ovanstående råd i ett par veckor.
76
Öronvärk
Allmänna råd
Sov med huvudet i högläge. Det minskar risken för svullna slemhinnor och värk.
Peta aldrig i hörselgången med främmande föremål t.ex. bomullspinne.
Läkemedelsråd
Avsvällande näsdroppar/nässpray kan lindra besvären vid samtidig
nästäppa.
Värken kan tillfälligt lindras med smärtstillande medicin, se Smärta,
sid. 66.
Öronvärk kan ha flera orsaker, bl.a.
öroninflammation, eksem i hörselgången och vaxpropp, se Vaxpropp, sid. 72.
Vid förkylning är det vanligt med
öronvärk, tryckkänsla i och/eller lock för
örat.
Slemhinnan svullnar och täpper till
örontrumpeten mellan svalget och
mellanörat, se bild. Värken kommer ofta
på natten eftersom svullnaden ökar när
man ligger ned.
Om du eller ditt barn får ont i ett öra på kvällen eller natten ska du
lindra värken med smärtstillande medicin och vänta till morgonen.
Är smärtan kvar då – sök läkare som kan konstatera en eventuell
infektion i mellanörat (öroninflammation). Först vid en sådan infektion kan antibiotika övervägas.
Kontakta sjukvården
• om det rinner ur örat
• om den som har öronvärk blir slö och allmänpåverkad
• vid öronvärk och feber
• om värken inte går över på några timmar
Vid öronvärk på natten – vänta till morgonen
• vid öronvärk med samtidig hörselnedsättning
mellanörat
med hörselben
• vid klåda och eksem i hörselgången.
inneröra
hörselgång
trumhinna
örontrumpet
till nässvalget
77
EGENVÅRDSRÅD UNDER
SPÄDBARNSTIDEN
Läkemedel och barn
Allmänna råd
Det är viktigt att dosera rätt eftersom barn är känsligare för läkemedel
än vuxna. Börja alltid med att läsa förpackningstexten noga. Ta hjälp
av apotekets doseringsmått för att undvika misstag. Är medicinen
lämplig för barn, finns alltid en barndosering.
Tabletter brukar kunna sväljas först i 5-årsåldern. Tabletterna går lättare att svälja tillsammans med trögflytande dryck som nyponsoppa
eller fil. Man kan också krossa tabletterna i lite sylt, fråga på apoteket, vårdcentralen eller BVC vilka tabletter som får krossas.
Vissa mediciner smakar illa, t.ex. flytande penicillin. Ibland kan barnet kräkas upp den. Om du är osäker på om barnet fått i sig tillräckligt med medicin kan du ringa vårdcentralen, BVC eller apoteket.
Ibland är det möjligt att ge medicinen i en annan form.
Förvara alla läkemedel oåtkomliga för barn. Helst ska medicinen
vara inlåst i medicinskåp. Vilka mediciner som är bra att ha hemma
kan du se under Husapotek, sid. 85.
Olika sorters läkemedel
Samma medicin tillverkas ofta i olika former. Tabletter är vanligast.
Många mediciner till småbarn (1–3 år) finns i flytande form. Stolpiller
förs in i ändtarmen med den trubbiga ändan först. De går lättare att
föra in om man först fuktar dem i ljummet vatten. Stolpiller är bra om
barnet mår illa eller helt enkelt inte vill svälja sin medicin. Klysma är
som små lavemang. När klysma ges till barn under 3 år förs bara
halva pipen in i ändtarmen.
Dosera rätt
Flytande läkemedel är viktiga att dosera rätt. Dosen varierar efter barnets ålder och vikt. Ta hjälp av apotekets doseringshjälpmedel för att
undvika misstag. Med en doseringsspruta kan medicin sprutas utmed
kindens insida. Ge barnet något att dricka efteråt. Undvik att använda vanliga hushållsskedar, eftersom de varierar i storlek. Vissa mediciner måste stå kallt, andra förstörs av det. Vissa måste skakas om för
att inte de verksamma ämnena ska bli kvar i botten. En del medicin
ska tas med mat, andra mellan måltiderna. Läs både förpackningstext
och bruksanvisning noga. Spara bruksanvisningen eftersom all information inte får plats på flaskan eller burken. En del förpackningar har
öppningsbar etikett med viktig information.
Följ noga läkarens och apotekets råd och de anvisningar som finns
på apoteksetiketten. Om medicinen ska tas flera gånger om dagen,
ska doserna fördelas jämnt under dygnet.
78
Medicin till spädbarn
När man ger spädbarn flytande medicin bör man låta barnet sitta eller
halvligga i knät. Det är bäst att använda en doseringsspruta. Spruta in
medicinen i mungipan på insidan av kinden. Då minskar risken för att
barnet får medicinen i luftstrupen. När man ger spädbarn näsdroppar så
bör barnet ligga på rygg med huvudet lite böjt bakåt.
Medicin till småbarn
Svårast är att ge medicin till barn mellan 1–3 års ålder. Som förälder
måste man då vara bestämd, listig och ha fantasi. Låtsas inte att medicinen är godis. Förklara i stället för barnet varför medicinen är nödvändig och se det som självklart att barnet ska ha sin medicin. Man kan ge
barnet en medicinkopp som det får tömma själv. Då kan barnet på egen
hand bestämma takten och känna sig stor och duktig. Extra besvärligt är
det när barnet ska ha flytande penicillin, som faktiskt ofta smakar illa.
Distrahera gärna med prat. De flesta småbarn öppnar då munnen automatiskt. För doseringssprutan långt in i munnen så minskar risken för att
barnet spottar ut allting igen. Uppmuntra när det går bra, t.ex. läs en
saga eller ge barnet en sked god glass efter medicinen. Lägg aldrig
droppar i välling eller dryck som barnet får ofta. Barnet uppfattar lättare
en bismak i välkänd föda och kan få avsmak för denna under en tid.
Blanda inte läkemedel i stora mängder vätska eller mat eftersom sjuka
barn ofta har dålig aptit så finns det risk för att de inte får i sig den avsedda dosen.
OBS! Förvara alltid läkemedel oåtkomligt för barn. Helst inlåst. Varje år
förgiftas alltför många barn.
Vid tillbud ring giftinformationscentralen tfn 112 eller 08-33 12 31.
Såriga bröstvårtor
Vanligaste orsaken till såriga bröstvårtor
är felaktig amningsteknik.
Allmänna råd
Barnet ska ligga tätt intill, vänt mot dig. Barnet ska ha hela vårtan och
en del av vårtgården inne i munnen. Om du vill att barnet ska släppa
bröstvårtan, stoppa in fingret i mungipan på barnet så att det kommer in
luft.
Tvätta aldrig bröstvårtorna med tvål och vatten, vare sig före eller efter
amning.
Lufttorka bröstvårtorna en stund efter varje amning. Kläm ut en droppe
bröstmjölk och stryk över vårtan och låt torka.
Vid blödande sår där amningen är mycket smärtsam, mjölka ur bröstet
och ge barnet mjölken med sked, kopp eller flaska. Det är inte farligt
om barnet får i sig lite blod.
Kontakta sjukvården
• om du misstänker en infektion
• om såren inte läker och smärtan varar under hela amningsstunden
och mellan amningarna
• då bröstvårtorna plötsligt blir mycket såriga, bränner och kliar
• vid stark ömhet och obehag under och direkt efter amningen
• om vårtan, vårtgården och huden runtomkring blir röd och fjällande
• Kontakta BVC, MVC på din hemort för ytterligare råd.
79
Mjölkstockning
Allmänna råd
Mjölkstockning uppstår om bröstets
mjölkgångar täpps till så att inte mjölken kommer fram. Det känns som
hårda knölar och ibland blir bröstet
också rödflammigt, ömt och spänt.
Det är vanligt med snabbt stigande
feber.
Ta reda på orsaken till mjölkstockningen (t.ex. felaktig amningsställning, barnet har fel tag om bröstvårtan, åtsittande BH, för långa
uppehåll mellan amningarna).
Undvik drag och kyla. Använd värmeinlägg i behån vid utevistelse.
Att tömma bröstet är nödvändigt. Massera lätt på platsen för mjölkstockningen i samband med tömning och amning av bröstet. Värm
brösten före amning, duscha varmt eller använd t.ex. en värmd riskudde eller en våt handduk som värmts i mikrovågsugnen.
Temperaturen sjunker och smärtan minskar när bröstet töms. Låt barnet amma oftare och vila mycket tillsammans med barnet. Mjölken
är felfri. Om barnet inte vill eller orkar suga färdigt, mjölka eller
pumpa ur bröstet efter eller mellan amningarna. Detta kan du göra
med hjälp av handurmjölkning, handpump eller elpump. Ge då
mjölken till barnet med kopp eller sked.
Läkemedelsråd
Vid hög feber kan man ta febernedsättande mediciner som innehåller
paracetamol, enligt dosering, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se.
Kontakta sjukvården
• vid feber över 38˚ i mer än två dygn
• vid samtidig rodnad på bröstet
• Kontakta BVC eller MVC på din hemort för ytterligare råd. Se
telefondelen i denna katalog.
Barnsjukdomar
Se översikten över olika barnsjukdomar, sid. 30.
Diarré och kräkningar
Kontakta sjukvården.
Se även texten om diarré och kräkningar hos små barn, sid. 36.
Förstoppning
Kontakta sjukvården eller BVC.
80
Förhudsirritation
Allmänna råd
Tecken på förhudsinflammation hos småpojkar är rodnad, smärta och
kraftig svullnad, ibland med en varig flytning. Man bör inte försöka
dra tillbaka en trång förhud. Det kan medföra sprickbildning och
infektioner.
Rodnad, irritation och icke varig flytning hos flickor kan bero på
överdriven hygien då man har använt tvål.
Använd mild tvål eller enbart vatten vid tvätt av yttre könsorgan.
Kontakta sjukvården
• Vid tecken till inflammation t.ex. rodnad, flytningar eller klåda i
underlivet
Röd stjärt
Allmänna råd
Barnet bör få ligga utan blöjor och lufta stjärten så mycket som
möjligt. Barnolja kan användas att tvätta med i stället för vatten. Det
finns ett flertal salvor att pröva, fråga på apoteket eller se
www.apoteket.se.
Kontakta BVC
• för ytterligare råd om ovanstående råd inte hjälper.
Skorv
Allmänna råd
Lindriga former kan behandlas med barnolja.
Skorv är gulvita fjäll som spädbarn
kan ha i hårbotten och ögonbryn.
Läkemedelsråd
Pröva Salsyvase 1 % eller Salicylsyreolja 3 % som finns att köpa på
apoteket. Smörj in och låt sitta några timmar så att fjällen mjukas
upp. Kamma bort beläggningen med en tät kam och tvätta håret med
ett milt schampo. Behandlingen kan upprepas 1–2 gånger i veckan
vid behov.
Ett annat alternativ är Borago. Applicera rikligt och fördela jämnt i
hårbotten. Använd 3 gånger om dagen i 8–10 dagar, därefter 2–3
gånger i veckan.
Spädbarnskolik
Kontakta sjukvården
• vid misstanke om att kolik kan vara orsaken till skrikattacker hos
ditt spädbarn, tag alltid kontakt med BVC för råd.
81
Exakta orsaken till kolik vet man ännu
inte. Det finns en rad olika teorier alltifrån gaser, kramp i tarmarna, mjölkintolerans och felaktig matrytm till att
barnet sväljer för mycket luft.
Torsk
Torsk är en svampinfektion i munhålan.
Den ger vitaktiga beläggningar på
tungan och munslemhinnan hos nyfödda barn.
En kombination av torsk i munnen,
svampinfektion i blöjområdet och i
armhålor är vanlig.
Allmänna råd
Avslaget vichyvatten penslas på fläckarna. Upprepa penslingen efter
varje måltid. Behandla även bröstvårtor och eventuella nappar med
lösningen.
Kontakta sjukvården
• ta kontakt med BVC vid envisa besvär.
Ögon, variga
Allmänna råd
En del nyfödda barn får övergående
besvär med gulaktigt sekret i ena eller
båda ögonen utan mer påtaglig svullnad eller rodnad av ögonen.
Rengör ögonen ett par gånger dagligen efter behov med kranvatten.
Koksaltlösning eller Supranettes våtservetter för ögonen finns att köpa
receptfritt på apoteket. Badda utifrån ögat och in mot ögonvrån.
Kontakta sjukvården
• om besvären tilltar trots rengöring
• vid påtaglig svullnad och rodnad av ögonvitan.
82
NÄR DU TAR LÄKEMEDEL
När du tar läkemedel...
...finns det några saker som är bra att tänka på eller veta!
Se till att du förstår hur medicinen ska tas!
Det är viktigt att använda läkemedel på rätt sätt för att få bästa möjliga effekt. Några exempel: Vissa tabletter eller kapslar måste sväljas
hela. En del preparat bör tas tillsammans med mat. För att få i sig
medicin som man ska andas in krävs en viss teknik.
Att medicineringen fördelas så jämnt som möjligt över dygnet kan
också vara viktigt. ”1 tablett 2 gånger dagligen” betyder att tabletterna ska tas med cirka 12 timmars mellanrum.
Dosera rätt!
Följ anvisningarna på förpackningen och påsatt apoteksetikett. Tar du
för hög dos ökar risken för mer eller mindre allvarliga biverkningar.
Tar du för låg dos ger läkemedlet ofta ingen eller dålig effekt.
Receptfritt betyder inte riskfritt!
Allt fler läkemedel går att köpa utan recept. Dessa läkemedel måste
behandlas med samma respekt som receptbelagda. Receptfria läkemedel innehåller samma substanser som de som skrivs ut på recept.
Ofta får man köpa en mindre förpackning för vissa sjukdomar utan
recept. Överdosering kan vara skadligt. Det går heller inte att blanda
olika receptfria medel eller receptfritt och receptbelagt hur som helst.
Prata med apotekspersonal, distriktssköterska eller läkare om du är
osäker.
Naturläkemedel
Ett naturläkemedel ska vara godkänt av Läkemedelsverket. Naturläkemedel finns för vissa åkommor som man kan behandla själv. Kraven
på bevisad effekt är lägre än för vanliga läkemedel.
Många läkemedel passar inte ihop
Berätta för doktorn som ska skriva recept vilka andra mediciner du
tar. Det gäller även receptfria medel och naturläkemedel.
På apoteket finns specialutbildad personal som kan gå igenom dina
läkemedel och kontrollera att de passar ihop samt svara på frågor om
dina läkemedel.
Alkohol vid medicinering kräver försiktighet
Alkohol och läkemedel kan vara en olämplig eller farlig kombination
som kan medföra livsfara. Fråga vad som gäller för din medicin. Exempel på mediciner som inte ska kombineras med alkohol är sömnmedel och vissa smärtstillande medel t.ex. de som innehåller ämnet
dextropropoxifen.
83
Kan jag köra bil?
När du använder läkemedel (både recept- och icke receptbelagda),
samt naturläkemedel måste du ta reda på om läkemedlet kan påverka
dig som förare och du måste bedöma om läkemedlet gör dig till en
sämre förare. Det är alltså tillåtet att köra med läkemedel i blodet av
medicinska skäl och enligt läkares ordination, men du måste kunna
framföra ditt fordon på ett betryggande sätt.
Vissa läkemedel kan påverka din reaktionsförmåga. Är du osäker kan
du rådfråga apotekspersonal eller läkare. På Apotekets Internetplats
www.apoteket.se hittar du listan över läkemedel och naturläkemedel
som kan påverka förmågan att köra bil.
Solning
Du bör inte sola när du äter vissa typer av läkemedel. Exempel på läkemedel som kan ge kraftiga hudreaktioner vid solning är vissa antibiotika, vattendrivande, diabetespreparat samt vissa utvärtes geler
mot led och muskelsmärtor. Är du osäker på om ett läkemedel kan
utlösa hudreaktioner vid solning så läs noga informationen som medföljer läkemedelsförpackningen för det aktuella läkemedlet eller rådfråga apotekspersonal eller läkare.
Om du är gravid eller ammar
Rådgör med läkare, mödravårdscentral, barnavårdscentral eller apotekspersonal innan du använder läkemedel eller naturläkemedel under graviditet och amning.
Förvara medicinen säkert
Små barn ska aldrig kunna komma åt medicin.
Vid förgiftningstillbud: Ring 112 och begär Giftinformation!
I icke brådskande fall eller vid allmänna frågor om akuta förgiftningar, ring 08-33 12 31 (dagtid). Läs mer om Förgiftningar sid. 42.
Husapotek
• Paracetamol (i mixtur eller stolpiller för barn), vid feber.
• Nässpray/pipetter med koksaltlösning (för upplösning av snor till
barn) eller avsvällande vid nästäppa.
• Medicinskt kol, vid akut förgiftning.
• Lokalbedövande salva (ej till barn under 18 månader).
• Häfta, non-wovenkompresser och plåster, för sår.
• Fästingplockare eller pincett.
• Mjukgörande kräm.
• Febertermometer, elektronisk, för stjärt.
• Vätskeersättning.
• Hydrokortisonkräm (ej till barn under 2 år).
84
Reseapotek
• Egna mediciner du använder hemma.
• Febernedsättande och smärtstillande medel.
• Eventuellt medel mot åksjuka.
• Näsdroppar eller nässpray vid nästäppa.
• Kortisonkräm som lindrar vid insektsbett och solsveda. Sola ej när
du smort in dig med kortisonkräm.
• Solskyddsmedel.
• Medel mot diarré och vätskeersättningsmedel.
• Myggmedel.
• Kompresser, häfta, plåster, elastisk binda, sax och pincett.
• Kondomer.
• Vattenreningstabletter.
Vid längre utlandsresa
Kontakta din vårdcentral, vaccinationsmottagning eller vaccinationsmottagningen på infektionskliniken på ditt sjukhus för att kontrollera
vad som gäller för ditt resmål. Du kan eventuellt behöva vaccinera
dig. För resa till område med risk för malariasmitta behövs malariaprofylax, och tänk på att använda impregnerat myggnät. Var ute i god tid.
Information finns även på
www.smittskyddsinstitutet.se.
Öka din kunskap om
läkemedel!
Mitt Läkemedel är en lista över noggrannt utvalda läkemedel vid
våra vanligaste sjukdomar. Valet av läkemedel sker alltid i samråd
med din läkare. De rekommenderade läkemedlen är effektiva, säkra
och prisvärda. Rekommendationerna är framtagna av Läkemedelskommittén i Västernorrlands län.
Be om en startförpackning
När du börjar med en ny medicin vet du inte om du tål den eller om
den ger rätt effekt. Be därför läkaren att först skriva ut en startförpackning. Om läkemedlet fungerar som det är tänkt kan du sedan hämta
ut en större förpackning på samma recept. På detta sätt kan onödiga
läkemedelskostnader hållas nere.
Samma läkemedel men olika namn
Läkemedel som har samma verksamma innehåll kan i många fall
bytas ut mot billigare alternativ på apoteket. Det innebär att
• du får tillgång till ett billigare men medicinskt likvärdigt läkemedel som innehåller samma aktiva substans som originalet
• skillnader kan förekomma vad gäller produktnamn, hjälpämnen
t.ex. färgämnen, förpackningstyp och information i bipackssedeln
• samtliga läkemedel har granskats och godkänts av Läkemedelsverket vad gäller kvalitet, säkerhet, effekt och utbytbarhet.
Läkemedel och naturläkemedel
Läkaren behöver veta vilka läkemedel och naturläkemedel du redan
använder. Ta därför med förpackningarna när du besöker din läkare.
Vissa läkemedel och naurläkemedel kan förstärka eller motverka
varandra.
85
LÄS MER PÅ INTERNET
www.infomedica.se
Landstingens och apotekets
gemensamma informationssida
www.apoteket.se
Apoteket AB
www.lvn.se/lk
Läkemedelskommittén i
Västernorrland
HÄLSA
DIN LIVSTIL PÅVERKAR DIN HÄLSA OCH DITT LIV
TALLRIKSMODELLEN
Lågenergiförbrukarens tallrik
50% grönsaker, rotfrukter
25% pasta, ris, potatis
25% kött, ägg, fisk
Högenergiförbrukarens tallrik
50% pasta, ris, potatis
25% grönsaker, rotfrukter
25% kött, fisk, ägg
Mat
Att äta är nödvändigt för att leva, det är gott och det är ett sätt att
umgås. Under en livstid äter vi mellan 40–50 ton.
Planera och komponera
De flesta människor mår bäst av att äta flera måltider fördelade över
dagen. Blodsockret hålls på en mer jämn nivå, du känner dig mindre
trött och mindre hungrig. Det kan vara lämpligt att förutom frukost och
två huvudmål äta några mindre mellanmål.
Det krävs lite eftertanke för att få bra sammansättning på maten.
Tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel när du planerar dina huvudmåltider. Den ger en bild av hur stor plats olika delar av maten bör ta
på tallriken. Planera huvudmåltiden efter tallriksmodellen så blir det
bra balans. Se faktaruta, Tallriksmodellen.
BRA MAT
Livsmedelsverkets webbplats
www.slv.se
Hur hittar jag bra mat?
• Naturligt nyttiga och fettsnåla matvaror är grönsaker, rotfrukter,
potatis, frukt, fisk, kyckling och rent kött. Nyckelhålet ger information om produkter som är magrare och innehåller mindre socker
och salt men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ.
• På lunchrestaurang – tänk i två steg – välj rätter som inte innehåller
så mycket ost, grädde eller smör. Undvik pizza, pajer (även
vegetariska), gräddiga pastasåser, panerat kött och stekt potatis,
som innehåller mycket kalorier.
Barn och ungdomar
Högenergiförbrukaren
Att föra över matglädje och vanan med regelbundna måltider är bland
det viktigaste vuxna kan göra för barnen. Tallriksmodellen gäller också
för barn från cirka två års ålder och ungdomar, men storlekarna på
portionerna varierar förstås. När barnen går i skolan ska de i stort sett
äta samma mat som vuxna.
Vikten
ukaren
rgiförbr
Lågene
Det är normalt att lättare gå upp i vikt när man blir äldre. Kroppens
funktioner saktar ner, muskelmassan minskar och vi behöver mindre
energi men ändå lika mycket näring.
Att banta ger ingen effekt på lång sikt.
Det bästa sättet att hålla vikten är att äta regelbundet enligt tallriksmodellen, äta varierat och motionera. Människor med stabil vikt har
ofta regelbundna matvanor. Tre huvudmål och två mellanmål om
dagen är lagom. Ät gärna frukt och drick mycket vatten som mellanmål.
Vart kan jag vända mig om jag behöver kostrådgivning?
Vänd dig till vårdcentralen och distriktssköterskan.
86
Motion
Kroppen har ett naturligt behov av rörelse. Motion är en ”friskfaktor”,
inte bara för din kropp utan också för det psykiska välbefinnandet.
Många som gympar eller joggar vittnar om att de efteråt känner sig
påfallande glada och harmoniska. En förklaring kan vara att det vid
rörelse produceras mer av det omtalande ”lyckohormonet” endorfin.
När vi rör oss raskt förbrukas det överskott av ”stresshormoner” som
produceras i kroppen när vi stressar eller har bekymmer.
ANDRA VINSTER DU FÅR AV ATT RÖRA DIG ÄR ATT
• det ökar konditionen
• det stärker dina muskler
• det gör dig rörligare hela livet
• det gör dig behagligt trött och sömnen blir bättre
• det förbränner energi och du undviker viktuppgång alternativt
minskar din vikt
• det förebygger skador och stärker skelettet
• det ger positiv effekt på hjärta och lungor samt förbättrar cirkulation och blodtryck
• det förbättrar infektionsförsvaret
• det förbättrar sexlivet.
Hård träning är inte nödvändig för hälsan. I dag vet vi att 30 minuter
lågintensiv rörelse varje dag är fullt tillräckligt. T.ex. raska promenader, cykling, simning och lättgympa ger positiva effekter för vår hälsa.
Träna med det du tycker är roligt. Gör det gärna tillsammans med
andra. Se även www.fyss.se.
Benskörhet
Kalkhalten och styrkan i ditt skelett byggs upp tills du är cirka 30 år.
Efter denna ålder urkalkas skelettet gradvis. Hos vissa personer kan
urkalkningen bli så kraftig att benskörhet uppstår. Vid benskörhet
ökar risken för benbrott även vid relativt små påfrestningar, exempelvis som att halka på plant underlag.
Vanliga risker för benskörhet är:
• ärftlighet för benskörhet
• för lågt kalkintag via födan
• brist på motion
• rökning
• brist på kvinnligt könshormon (östrogen) särskilt om din menstruation upphört före 45 års ålder
• kortisonmedicin i tablettform som tas regelbundet under mer än
en månad.
Du kan tala med din läkare om dessa risker och vad man kan göra åt
dem.
87
Så mycket kalk behöver
du:
Barn
1–6 år
7–10 år
11–20 år
Vuxna
Kvinnor 50–70 år
Gravida
Ammande kvinnor
600 mg/dag
700 mg/dag
900 mg/dag
800 mg/dag
1200 mg/dag
900 mg/dag
1200 mg/dag
Hur kan du stärka ditt skelett?
Kalk är en viktig byggsten för att skelettet ska bli starkt. Den viktigaste
kalkkällan är mjölkprodukter. Kalkintaget är viktigt under hela livet
men är extra viktigt under uppväxten och efter 50 års ålder.
D-vitamin behövs för att kalk ska tas upp från maten och byggas in i
skelettet. D-vitamin bildas i huden då man vistas utomhus, en halvtimma per dag räcker. Hos barn under 6 år och hos äldre över 70 år
rekommenderas tillskott av D-vitamin.
Fysisk aktivitet är viktigt hela livet. Den främjar hög kalkinlagring i
skelettet under uppväxten samt bromsar kalkförlusterna i vuxenlivet.
Lämpliga fysiska aktiviteter är t.ex. snabba promenader fem gånger i
veckan, jogging och motionsgymnastik. Det är viktigt för långvarig
effekt att aktiviteten är regelbundet återkommande.
Tobak
Tobak och tobaksrök innehåller bl.a. tjära, kolmonoxid och nikotin som
är skadliga för hälsan. Nikotin är en beroendeframkallande drog, som i
hjärnans centrum för lust och olust framkallar positiva belöningseffekter.
Att sluta röka är det bästa beslut du kan fatta för att höja din livskvalitet.
Förändringarna till det bättre märks snabbt och varar länge.
VINSTER DU FÅR AV ATT SLUTA RÖKA ÄR ATT
• du förbättrar din ekonomi
• du får ett längre och friskare liv
• du får en mer nöjd omgivning
• du förbättrar din kondition
• du får ett bättre immunförsvar
• du får starkare rygg och skelett
• du får vitare tänder, mindre risk för tandlossning och tandsten
• du får mindre risk för hjärtinfarkt, hjärnblödning och cancer.
Barn – Passiv rökning
75 % av röken går ut i den omgivande luften och halten av farliga ämnen stiger. Tobaksröken gör att lungorna fungerar sämre och att slemhinnorna i luftvägarna blir mer mottagliga för infektion. Därför får barn
till rökande föräldrar oftare luftvägsinfektioner, öroninflammationer,
astma och allergier. Risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om
mamman rökt under graviditeten och fortsätter att röka när barnet är fött.
Om du röker, gör det till en vana att bara röka utomhus. Det räcker inte
med att röka i ett särskilt rum eller stå vid spisfläkten, eftersom röken
sprider sig.
Snus
Snus är liksom cigaretter en form av tobak. En enda ”prilla” har en nikotinhalt motsvarande två starka cigaretter. Snus är mer beroendeframkallande än cigaretter, vilket är ett skäl till att snusare ofta har svårare att
sluta än rökare.
Än så länge kan ingen säkert säga om snus orsakar cancer. Det behövs
mer forskning innan man med bestämdhet kan påvisa några samband.
Även om nikotin hittills inte visat sig vara cancerframkallande, så kan
88
det i stora mängder vara en belastning för hjärta och kärl. Höjt blodtryck, ökad hjärtrytm samt förhöjda nivåer av blodfetter kan bli resultat
av snusning. Det mest påtagliga är skador på slemhinnan samt skador
på tandkött och underliggande käkben.
Vart kan jag vända mig om jag behöver hjälp med att sluta
röka eller snusa?
Vänd dig till din distriktssköterska, till företagshälsovården, apoteket
eller ring till ”Sluta röka linjen” tfn 020-84 00 00 så får du hjälp. Studier visar att de som röker 20 cigaretter eller mer per dag, lyckas bäst
med sitt rökstopp om de använder nikotinersättningsmedel och tar
hjälp av någon utomstående. Fler råd hittar du på www.tobaksfakta.org
och www.slutarokalinjen.org.
Alkohol
Många vuxna dricker alkohol, åtminstone ibland. För en stor del av den
vuxna befolkningen är risken för problem liten när man mår bra och
livet är i balans.
Ibland och för vissa personer kan alkoholen bli ett problem både för
den som dricker och för andra i hans/hennes omgivning.
Vi är olika
Alkohol påverkar människor olika. Människor med vissa sjukdomar, till
exempel diabetes, bör rådgöra med sin läkare. Vissa mediciner, till exempel vissa lugnande medel, bör ej tas tillsammans med alkohol.
Att dricka med liten risk
Att dricka med liten risk innebär att aldrig dricka sig berusad, att inte
dricka för ofta och inte i för stora mängder. För att ta reda på om dina
alkoholvanor ligger på en måttlig nivå finns enkla självtester. Det finns
bland annat i serien ”Apotekens råd för livet” och den s.k. Testaren på
Systembolaget. Oavsett hur ofta eller i vilka mängder du dricker är det
viktigt att vara uppmärksam på varför du dricker. Den som till exempel
dricker för att koppla av efter jobbet, för att glömma problem eller för
att kunna somna använder alkoholen på ett riskabelt sätt.
Punktnykterhet
Det finns tillfällen då alkohol inte ska användas:
• Alkohol och bilkörning hör inte ihop
• Vid graviditet och amning ska ingen alkohol drickas alls
• Barn och ungdomar ska inte dricka alkohol.
Missbruk och beroende
Det finns många olika orsaker till att vissa människor blir alkoholmissbrukare eller alkoholberoende. Det handlar om ett samspel mellan
kroppen och psyket och den sociala miljön. Hur pass lättåtkomlig alkoholen är spelar också roll. Särskilt när livssituationen förändras till det
sämre är risken stor att även den som har ganska måttliga alkoholvanor
kan börja dricka på ett sätt som leder till missbruk och beroende. Förändringen i alkoholvanorna kan ske smygande och utan att du är särskilt medveten om vad som sker. Det är alltså viktigt att ständigt – och
särskilt då du har problem – ge akt på hur mycket, i vilka situationer
och varför du dricker.
89
Du kan få hjälp med ditt alkoholberoende eller stöd som anhörig genom att vända dig till:
• rådgivningsbyrån i din kommun
• socialtjänsten i din kommun
• Anonyma Alkoholister
• Länken
Vart kan jag vända mig om jag har frågor eller behöver
hjälp?
Vänd dig till Rådgivningsbyråerna, socialtjänsten i din kommun, AA
(Anonyma Alkoholister) eller Länken i din kommun, se telefonkatalogen.
Narkotika
Narkotika är hälsofarliga ämnen (kan även vara ett läkemedel) som
ger ett beroende och som påverkar människans omdöme och beteende. Sedan början av 1990-talet har nyfikenheten att pröva på och
missbruket av narkotika ökat. Det är olagligt att köpa, använda eller
över huvudtaget inneha narkotika.
Gemensamt för de flesta droger är att de, mer eller mindre snabbt,
leder till ett beroende.
Risken för skador ökar ju yngre man är och desto oftare och mer
regelbundet drogen används.
Droger leder alltid till fysiska och psykiska skador vid missbruk. Det
är ovanligt att intag av narkotika vid enstaka tillfälle orsakar svåra
skador, men det händer, och det kan i värsta fall leda till döden.
Hasch är fortfarande den vanligaste drogen hos ungdomar. Det är
värt att uppmärksamma att tablettmissbruk bland ungdomar har ökat.
Missbruk där olika droger kombineras, ofta med alkohol, är mycket
vanligt (s.k. blandmissbruk).
Tidiga tecken
Det kan vara svårt för föräldrar att skilja en vanlig och kanske dramatisk tonårsutveckling från tidiga tecken på ungdomsmissbruk.
Var uppmärksam på tidiga tecken:
• nya, för dig okända, kamrater börjar ringa och gamla kamrater har
försvunnit
• hemlighetsmakeri kring kamrater och vad de egentligen har för sig
på kvällarna
• nya ideal och tankesätt, samt har slutat med tidigare aktiviteter
• otillgänglig och alltid på väg
• har svårt att koncentrera sig
• slöhet och inåtvändhet
• sover oroligt, har mardrömmar, trött och lättirriterad på morgonen
• skolkning och försämrade skolresultat
• röda ögon
• konstig blick
• det går åt ovanligt mycket pengar och prylar börjar säljas
• skola, polis, fritidsgårdar eller andra föräldrar hör av sig med
misstankar.
Var för sig är dessa tecken inga bevis för att tonåringen använder
droger. Första försöken att använda droger märks inte alltid hemma,
90
men andra kan ha mött ditt barn i situationer och miljöer, som du
inte känner till. Upptäcker du att din tonåring använder droger finns
det skäl att reagera. Det största sveket är att inte göra något alls. Gör
inte droger till ett privat problem som hålls inom familjen. Snabba
insatser från närstående kan rädda ungdomar, och har också förebyggande effekt, genom att hejda narkotikans spridning i ungdomsmiljöer.
Tala med din tonåring och berätta om din oro. Visa att du är beredd
att tala om livet och att lyssna. Prata gärna flera gånger med ditt
barn. Gör en tydlig markering att familjen aldrig kommer att acceptera användandet av droger.
Vart ska jag vända mig?
Drogproblem hos ungdomar kan inte hanteras som en privatsak, utan
det behövs samarbete med skola, fältassistenter, personal på fritidsgårdar, närpolis och socialtjänst. Dessa har kunskap om ungdomars
fritid som vi föräldrar inte har.
Du kan vända dig till Socialtjänsten i din kommun för rådgivning och
information om vem du ska ta kontakt med. Du kan vara anonym när
du vänder dig dit.
Du kan söka handledning hos Föräldraföreningen mot narkotika
(FMN) eller hämta information på www.drugsmart.com.
Skador
Många skadar sig årligen p.g.a. olyckshändelser och behöver söka
läkare.
De flesta olyckorna sker i hemmet. Barn och äldre skadas mest.
Gå hemskyddsrond – tänk i säkerhet.
Säker innemiljö för barn
FÖRHINDRA FALLSKADOR GENOM ATT
• sätta upp räcken och grindar i trappor
• sätta säkerhetsspärrar på fönster och balkongdörrar.
UNDVIK BRÄNNSKADOR GENOM ATT
• använda spisskydd
• kontrollera varmvattnets temperatur
• undvika heta elelement
• inte lämna barn ensamma med levande ljus.
FÖRHINDRA ELSKADOR GENOM ATT
• ha petskyddade eluttag, grenkontakter och sladdosor
• förvara verktyg och hushållsredskap oåtkomligt.
FÖRHINDRA KVÄVNING GENOM ATT
• vara uppmärksam på att använda typgodkänd sugnapp, att barn
inte leker med plastpåsar, äter jordnötter eller leker med mycket
små leksaker.
• undvika långa, hängande persiennsnören.
91
Säker hemmiljö för äldre
• för att undvika att halka och ramla använd halkfria inneskor och
halkskydd under lösa mattor
• lägg halkmatta i badkaret och på badrumsgolvet samt sätt handtag
på väggen intill badkaret
• undvik lösa sladdar att snubbla på
• bra belysning
• stabil trappstege
• brandvarnare.
Solning
Från solen kommer ljus och värme men också ultraviolett strålning
(UV-strålning). Vi som bor i ett solfattigt klimat har som regel inte en
hudtyp anpassad för intensivt solljus i stora doser. Vi behöver mycket
ljus och värme men bara lite UV-strålning.
Det finns ett samband mellan brännskador av UV-strålning och olika
typer av hudcancer, främst malignt melanom, som gör att vi bör vara
försiktiga med solning under sommarhalvåret samt på sol- och fjällsemester.
Barn och sol
Ett litet barn har nästan inget skydd alls mot solens farliga strålar.
Spädbarn och barn upp till två år ska därför inte vara i direkt solljus.
Om solen inte går att undvika, ska barnen skyddas med solhatt (som
skyddar näsa och öron), kläder och parasoll. Även äldre barn bör ha
kläderna på. På stranden är det bra att låta barnen behålla tröjan på.
Solkrämer är bara ett komplement till kläder.
Solariebrun
Den bruna färg du kan få i ett solarium skyddar inte mot solstrålning
på samma sätt som naturlig solbränna. Solarier innehåller s.k. UVAljus som gör oss bruna men inte särskilt röda. Att ligga i solarium före
sommaren eller inför en solsemester ger inget extra skydd. Flitigt bruk
av solarium (mer än cirka 10 gånger per år) bör undvikas.
Sola aldrig så att huden efteråt blir röd. Rodnad är ett tecken på att
din hud har blivit skadad.
Använd inte solarium om du är under 18 år. Barn och ungdomar har
extra känslig hud och risken för framtida skador är därför större än
hos vuxna.
Ljushyllta personer bör helt undvika solariesolning och vara försiktiga
med att sola ute.
92
RÅD FÖR ATT UNDVIKA SKADOR VID SOLNING
• sola efter din hudtyp, börja försiktigt och utöka tiden successivt
• sola inte mer än två timmar även om du är brun
• sola före kl. 10 eller efter kl. 14
• använd solskyddsmedel som ett komplement till kläder
• använd ett medel med hög solskyddsfaktor, helst över 10
• du får färg även en mulen sommardag. Molnen släpper igenom
mellan 10 och 50 % av solstrålningen
• använd solglasögon i stark sol och solhatt vid stark sol mitt på
dagen
• var extra försiktig på solsemestrar utomlands, resor till alperna
och fjällen.
VINSTER OM DU SOLAR KLOKT
• den bruna färgen sitter i längre
• din hud håller sig slät och fin längre
• risken för malignt melanom minskar.
Stress
Stressen blir mer och mer påtaglig i samhället och gör att en del människor mår dåligt och blir sjuka. Tempot ökar och det sker ständiga
förändringar där det förväntas att du ska vara flexibel och anpassningsbar.
Att utsättas för stress är en del av livet och lagom mycket stress kan
vara stimulerande. Den ger kraft att klara svåra uppgifter. Det är när
du känner att du själv inte kan påverka situationen som stressen blir
negativ. Då är det inte längre stimulerande utan bara tröttande och
oroande.
Du har säkert märkt att du blir olika stressad i olika situationer. Att bli
stressad kan bero på många saker. Det kan vara att ha för mycket att
göra eller t.o.m. för lite. Man kan säga att alla stora förändringar leder
till stress.
Hur hantera stress?
Till att börja med bör du lära känna ditt eget stressbeteende. Vad du
blir stressad av, i vilka situationer du blir stressad och hur du reagerar?
DU KAN SJÄLV PÅVERKA STRESSEN I DIN VARDAG GENOM ATT
• försöka göra en sak i taget och lära dig säga nej
• se till att få tillräckligt med sömn varje natt
• hitta stunder för dig själv där du gör något du tycker om att göra
• röra på dig regelbundet – när du motionerar förbränner du den
uppladdning du får genom stress
• lära dig avslappning. Läs om avspänning och mental träning i
böcker som finns i bokhandeln eller på biblioteket. Kassettband
finns att köpa på apoteket.
Var och en måste hitta sin egen metod för att slappna av. Du kan
eventuellt behöva hjälp av någon för att bryta ett mönster. Ta kontakt
med vårdcentralen eller företagshälsovården.
93
FÖRSTA HJÄLPEN
Om olyckan är framme
De första minuterna efter en olycka är ofta avgörande för om den
skadade ska överleva och hur allvarliga följderna av olyckan ska bli.
Om man direkt på olycksplatsen kan lindra skador och förhindra att
skador förvärras ökar sannolikheten för att den fortsatta behandlingen lyckas.
Första hjälpen är samlingsnamnet för de livräddande insatser du gör
på en olycksplats eller då någon blir plötsligt sjuk. Syftet med första
hjälpen är att, i väntan på att ambulansen kommer, kunna upprätthålla livsfunktionerna, att hjälpa till med det som den skadade inte
klarar själv t ex att skapa fri luftväg och stoppa blödning.
När du träffar en tillsynes livlös person måste du ta reda på hur allvarligt tillståndet är.
Ö
FR
A
T
S
H
Ä
P
LN
EJ
Det gör du genom tre undersökningar:
KONTROLLERA
• medvetande
• andning
• puls
Undersökningarna ligger till grund för vilken första hjälp du ska ge.
BILD 1
Kontrollera medvetande
Låt personen om möjligt ligga kvar i den ställning du finner honom/
henne. Skaka försiktigt i skuldrorna och ropa: Hur mår du?
• om personen reagerar vid tilltal eller beröring är han/hon vid
medvetande
• stanna hos personen, tillståndet kan försämras.
Bild 1
RING
112 VID BEHOV!
Om personen inte svarar eller reagerar är det ett tecken på medvetslöshet. Ropa på hjälp.
Om du har sällskap, låt den andra personen hämta hjälp.
94
BILD 2
Kontrollera andningen
Låt den skadade ligga kvar. Lägg din ena hand på pannan. Placera
därefter två av handens fingrar på underkäken. Sträck försiktigt huvudet bakåt och lyft underkäken.
Böj dig ner. Håll din kind nära munnen och titta på bröstkorgen.
Se om den höjer sig.
Lyssna efter andningsljud.
Känn efter andning mot din kind.
RING
Bild 2
112 VID BEHOV!
BILD 3
Kontrollera pulsen
Det är lättast att känna pulsen på halsen. Håll huvudet bakåtsträckt
med en hand. Placera den andra handens pek- och långfinger över
struphuvudets högsta punkt, adamsäpplet. För fingrarna rakt ner mot
sidan på halsen, cirka två centimeter, mot den sneda halsmuskeln.
Känn efter pulslag med fingertopparna under minst fem sekunder.
Om du inte känner pulsen måste du utgå ifrån att hjärtat har stannat.
RING GENAST
112!
95
Bild 3
Ö
FR
A
T
S
Ö
FR
A
T
S
Första hjälpen vid
medvetslöshet
En medvetslös person som andas själv lägger du i stabilt sidoläge för
att bibehålla fri luftväg.
Stabilt sidoläge
Bild 1
BILD 1
Lägg personens arm ut från kroppen i en rät vinkel med handflatan
uppåt.
BILD 2
Fatta tag i hans bortre arm och lägg den över bröstet. Håll ovansidan
av hans hand mot hans kind.
Bild 2
BILD 3
Fatta tag med din andra hand om det bortre benet strax ovanför knät,
och dra benet med foten kvar på underlaget.
BILD 4
Vänd över på sidan mot dig. Den översta armens hand på personen
ska ligga som stöd under kinden. Det översta benet, på både knä och
höft, ska ligga i en rät vinkel.
Stanna hos den medvetslöse om det är möjligt. Be någon annan ringa
ambulans. Tänk på att förhindra avkylning, t.ex. genom att svepa in
den medvetslöse i en filt eller något klädesplagg.
Bild 3
LARMA – RING 112!
Bild 4
96
Första hjälpen vid
andningsstopp
Om en medvetslös person inte andas själv, men har egen puls, ropar
du på hjälp och startar omedelbart med mun till mun-andning.
Mun till mun-andning
BILD 1
1) Bibehåll fri luftväg genom att hålla huvudet försiktigt bakåtsträckt.
Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger.
Bild 1
BILD 2
2) Ta ett djupt andetag, gapa stort och slut dina läppar runt personens
mun och blås in luft. Blås in långsamt under cirka två sekunder.
Kontrollera att bröstkorgen höjer sig. Då vet du att luften har nått ner
till lungorna.
Bild 2
Ö
FR
A
T
S
H
Ä
P
N
LEJ
BILD 3
3) Lyft upp ditt huvud. Medan den skadade andas ut och bröstkorgen
sjunker ihop tar du ett nytt andetag.
Om bröstkorgen inte höjer sig
4) Sträck personens huvud mer bakåt, täpp till näsan bättre och
försök igen. Om du är ensam: gör tio inblåsningar. Ring 112. Fortsätt
med inblåsningarna i normal andningstakt. Om andningen återkommer – placera i framstupa sidoläge.
Bild 3
Mun till mun-andning på barn under 1år
På spädbarn sträcker du upp huvudet mycket lätt och sluter din mun
runt barnets näsa och mun. Den luft som ryms i din egen mun är
tillräckligt för en inblåsning på spädbarn. Tänk på att små barn har
små lungor och smala luftvägar.
Första hjälpen vid
hjärtstopp
LÄR DIG RÄDDA LIV!
LARMA – RING 112
För att kunna hjälpa en person vars hjärta har stannat måste du
kunna tekniken för hjärt-lungräddning. För att lära dig denna måste
du gå utbildning i Hjärt-Lungräddning.
97
Vänd dig till Röda Korset i din kommun för att gå kurs i Hjärt-Lungräddning eller till Cardiologföreningens
arbetsgrupp för HLR:s hemsida:
www.hlr.nu
Ö
FR
A
T
S
När det blöder
Håll den blödande kroppsdelen högt och tryck så att blödningen
stoppar.
Låt den skadade ligga ner, med benen högt.
Lägg på ett tryckförband.
Sätta i halsen
Om personen inte kan tala och inte får luft, be någon
LARMA
– RING 112!
Gör sedan följande:
1) Ställ dig bakom personen och lägg armarna kring hans midja.
2) Knyt ena handen och placera tumsidan mot magen mellan
bröstbensspetsen och naveln.
3) Ta med den andra handen runt handleden och tryck kraftigt inåtuppåt. Pressningarna kan stöta upp det främmande föremålet. Ibland
behövs det flera stötar för att det skall lossna.
För barn under 1 år används följande teknik
Lägg barnet på mage i knäet med huvudet lågt. Stöd huvudet. Ge
några lätta slag i ryggen mellan skulderbladen – använd handloven.
Giftinformation
De vanligaste förgiftningstillbuden i hemmet orsakas av mediciner,
kemikalier, växter eller svampar.
Vänta inte med att vidta åtgärder om en förgiftningsolycka inträffat.
Det kan dröja flera timmar innan symtom uppträder. Ibland kan dock
personen behöva sjukvård omgående på grund av t.ex. andningsbesvär, tilltagande slöhet, medvetslöshet eller kramper. Vid medvetslöshet placera personen i framstupa sidoläge.
GIFTINFORMATIONSCENTRALEN
tfn 112 dygnet runt eller
tfn 08-33 12 31 allmänna förfrågningar (dagtid)
Källa: Telia, Röda Korset och i samarbete med
Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR.
98
SÖKREGISTER A–Ö
A
E
Akne/Finnar .......................................................... 27
Alkohol ................................................................. 89
Alkohol och läkemedel – När du tar läkemedel ..... 83
Allergiska besvär i näsa och ögon ......................... 28
Amning och läkemedel – När du tar läkemedel ..... 84
Andningsbesvär
– Allergiska besvär i näsa och ögon ....................... 28
– Bett och stick ...................................................... 32
– Förkylning och influensa .................................... 43
– Halsont .............................................................. 47
– Hosta ................................................................. 48
Andningsstopp, första hjälpen ............................... 97
Astma .................................................................... 29
Avspänning
– Huvudvärk ......................................................... 49
– Smärta ................................................................ 66
– Sömnsvårigheter ................................................. 69
– Stress .................................................................. 93
Egenvårdsråd under spädbarnstiden ...................... 78
Eksem ................................................................... 38
F
Falsk krupp ............................................................ 39
Feber ..................................................................... 39
Finnar – Akne/Finnar ............................................. 27
Flatlöss – Löss ....................................................... 54
Flytningar .............................................................. 40
Fotsvamp ............................................................... 41
Fästingbett ............................................................. 41
Födelsemärken/Pitmentfläckar ............................... 42
Förfrysning – Köldskador ....................................... 52
Förgiftning ............................................................. 42
Förhudsirritation – Egenvårdsråd under
spädbarnstiden ...................................................... 78
Förhårdnader fot – Liktornar och förhårdnader ...... 52
Förkylning och influensa ....................................... 43
Första hjälpen ....................................................... 94
Förstoppning ......................................................... 44
B
Barnsjukdomar, översikt ........................................ 30
Benskörhet ............................................................ 87
Bensår – Sårskada ................................................. 69
Bett och stick ........................................................ 32
Bilkörning och läkemedel – När du tar läkemedel . 84
Blodvallning – Klimakteriebesvär .......................... 51
Blåsor och sår i munnen ........................................ 33
Blödning
– Första hjälpen ..................................................... 98
– Klimakteriebesvär ............................................... 51
– Mensbesvär ........................................................ 56
– Näsblödning ....................................................... 61
Borrelia – Fästingbett ............................................. 41
Brännskador .......................................................... 33
Bröst egenkontroll ................................................. 34
Bröstvårtor – Egenvårdsråd under spädbarnstiden .. 79
Bäckenbottenträning – Urininkontinens ................ 71
Bältros ................................................................... 35
G
Gasbesvär ............................................................. 45
Giftinformation ..................................................... 98
H
Halsbränna – sur mage .......................................... 46
Halsont ................................................................. 47
Hand-fot-munsjuka – Barnsjukdomar, översikt ...... 30
Hemorrojder ......................................................... 47
Herpes – Munsår ................................................... 57
Heshet .................................................................. 48
Hjärninflammation av TBE-virus – Fästingbett ........ 41
Hjärnhinneinflammation av TBE-virus
– Fästingbett .......................................................... 41
Hjärtstopp, första hjälpen ...................................... 97
Hosta .................................................................... 48
– Kikhosta – Barnsjukdomar, översikt .................... 30
– Falsk krupp ......................................................... 39
– Astma ................................................................. 29
Huvudlöss – Löss .................................................. 54
Huvudvärk ............................................................ 49
Håravfall ............................................................... 50
D
Depression ............................................................ 35
Diarré och kräkningar hos små barn ...................... 36
Diarré hos vuxna och äldre barn ........................... 37
Dålig andedräkt .................................................... 38
99
I
Impetigo – Svinkoppar .......................................... 68
Influensa – Förkylning och influensa ..................... 43
Inkontinens – Urininkontinens .............................. 71
Insektsstick – Bett och stick ................................... 32
Ischias – Ryggvärk ................................................. 63
K
Kikhosta – Barnsjukdomar, översikt ....................... 30
Klimakteriebesvär .................................................. 51
Klåda och torr hud ................................................ 51
Kris ....................................................................... 52
Krupp – Falsk krupp .............................................. 39
Kräkningar
– Diarré och kräkningar hos små barn ................... 36
– Diarré hos vuxna och äldre barn ........................ 37
– Hosta ................................................................. 48
– Huvudvärk ......................................................... 49
– Åksjuka .............................................................. 74
Kvalsterallergi – Allergiska besvär i näsa och ögon. 28
Köldskador ............................................................ 52
Könssjukdom ........................................................ 53
– Sexuellt överförda infektioner ............................. 64
L
Ledstukning ........................................................... 53
Leverfläckar – Födelsemärken/pigmentfläckar ....... 42
Liktornar och förhårdnader .................................... 54
Läkemedel och barn .............................................. 78
Läkemedel – När du tar läkemedel ........................ 83
Läkemedel – Öka din kunskap .............................. 85
Löss ....................................................................... 54
Missbruk alkohol – Alkohol ................................... 89
Mjäll ..................................................................... 57
Mjölkstockning – Egenvårdsråd under
spädbarnstiden ...................................................... 80
Mollusker – Vårtor ................................................. 73
Motion .................................................................. 87
Munblåsor – Blåsor och sår i munnen ................... 33
Munsår – Svinkoppor ............................................ 57
Muntorrhet ............................................................ 58
Muskelskada ......................................................... 59
N
Nackspärr – Nackbesvär ....................................... 60
Nageltrång och infekterade nagelband .................. 60
Narkotika .............................................................. 90
Naturläkemedel – När du tar läkemedel ................ 83
Nikotin .................................................................. 88
När du tar läkemedel ............................................ 83
Näsblödning ......................................................... 61
Nässelutslag .......................................................... 61
Nästäppa och snuva .............................................. 62
O
Ormbett – Bett och stick ........................................ 32
P
Pigmentfläckar – Födelsemärken ........................... 42
Plack – Tandlossning ............................................. 70
Pollenallergi – Allergiska besvär i näsa och ögon... 28
Preventivmedel ..................................................... 62
Pälsdjusallergi – Allergiska besvär i näsa och ögon.28
M
R
Maginfluensa
– Diarré och kräkningar hos små barn ................... 36
– Diarré hos vuxna och äldre barn ........................ 37
Magkatarr – Halsbränna/sur mage ......................... 46
Magont
– Gasbesvär .......................................................... 45
– Halsbränna/sur mage .......................................... 46
– Mensbesvär ........................................................ 56
– Smärta ................................................................ 66
Mask ..................................................................... 55
Mat ....................................................................... 86
Matförgiftning – Diarré hos vuxna och äldre barn . 37
Medicinering – När du tar läkemedel .................... 83
Medvetslös – Första hjälpen .................................. 96
Mensbesvär ........................................................... 56
– Klimakteriebesvär ............................................... 51
Mensblödning riklig – Mensbesvär ........................ 56
Migrän – Huvudvärk ............................................. 49
Reseapotek ............................................................ 85
Ryggbesvär/Ryggvärk ............................................ 63
Röd stjärt – Egenvårdsråd under spädbarnstiden .... 81
Röda ögon – Ögon röda ........................................ 76
Rökning – Tobak .................................................... 88
S
Scharlakansfeber – Barnsjukdomar, översikt .......... 30
Sexuellt överförda infektioner ................................ 64
Sjukvårdsupplysning – Om du behöver vård ......... 25
Självsprickor ......................................................... 64
Sjösjuka – Åksjuka ................................................ 74
Skabb .................................................................... 65
Skador ................................................................... 91
Skavsår .................................................................. 65
Skorv – Egenvårdsråd under spädbarnstiden .......... 81
100
Sluta röka – Tobak ................................................. 88
Smärta ................................................................... 66
Snuva
– Allergiska besvär i näsa och ögon ....................... 28
– Förkylning och influensa .................................... 43
– Nästäppa och snuva ........................................... 62
Snus – Tobak ......................................................... 88
Soleksem – Solskador ............................................ 67
Solning .................................................................. 92
Solskador .............................................................. 67
Solskydd – Solning ................................................ 92
Spolmask – Mask .................................................. 55
Springmask – Mask ............................................... 55
Spädbarnskolik – Egenvårdsråd under
spädbarnstiden ...................................................... 81
Spänningshuvudvärk – Huvudvärk ........................ 49
Stjärt, röd – Egenvårdsråd under spädbarnstiden ... 81
Stelkrampsskydd
– Sårskada ............................................................. 69
– Bett och stick ...................................................... 32
Stress ..................................................................... 93
Stukning – Ledstukning (vrickning) ........................ 53
Stämbandsinflammation – Heshet ......................... 48
Sur mage – Halsbränna/sur mage .......................... 46
Svamp i underlivet ................................................ 68
Svettning – Klimakteriebesvär ................................ 51
Svinkoppor ............................................................ 68
Såriga bröstvårtor – Egenvårdsråd under spädbarnstiden ..................................................................... 79
Sårskada ................................................................ 69
Sömnsvårigheter .................................................... 69
– Stress .................................................................. 93
Sängvätning – Urininkontinens .............................. 71
T
Tallriksmodellen – Mat .......................................... 86
Tandköttsinflammation – Tandlossning .................. 70
Tandlossning ......................................................... 70
Tandskador ............................................................ 70
Tarmbesvär
– Diarré och kräkningar hos små barn ................... 36
– Diarré hos vuxna och äldre barn ........................ 37
– Förstoppning ...................................................... 44
– Gasbesvär .......................................................... 45
– Hemorrojder ...................................................... 47
– Mask .................................................................. 55
TBE-infektion – Fästingbett .................................... 41
Telefonrådgivning – Om du behöver vård ............. 25
Tobak .................................................................... 88
Torr hud – Klåda och torr hud ............................... 51
Torr mun – Muntorrhet .......................................... 58
Torra ögon – Ögon, torra ....................................... 76
Torsk – Egenvårdsråd under spädbarnstiden .......... 82
Tredagarsfeber – Barnsjukdomar, översikt .............. 30
Tremånaders kolik – Egenvårdsråd under spädbarnstiden ..................................................................... 81
Träningsvärk – Muskelskada .................................. 59
Trög mage – Förstoppning ..................................... 44
U
Underlivsbesvär
– Flytningar ........................................................... 40
– Klimakteriebesvär ............................................... 51
– Mensblödning, riklig .......................................... 56
– Mensvärk ........................................................... 56
– Svamp i underlivet .............................................. 68
Urininkontinens .................................................... 71
Utslagen tand – Tandskador ................................... 70
Uttorkning
– Diarré och kräkningar hos små barn ................... 36
– Diarré hos vuxna och äldre barn ........................ 37
V
Vagel – Ögon, röda ............................................... 76
Vattenkoppor – Barnsjukdomar, översikt ............... 30
Vaxpropp .............................................................. 72
Vrickning – Ledstukning ........................................ 53
Vårtor .................................................................... 73
Värk
– Mensbesvär ........................................................ 56
– Smärta ................................................................ 66
Växtvärk ................................................................ 73
Vätskebrist
– Diarré och kräkningar hos små barn ................... 36
– Diarré hos vuxna och äldre barn ........................ 37
Å
Åksjuka ................................................................. 74
Ångest ................................................................... 74
Ä
Ändtarmsbesvär
– Förstoppning ...................................................... 44
– Hemorrojder ...................................................... 76
– Mask .................................................................. 55
Ätstörningar .......................................................... 75
Ö
Ögon frätande vätska – Ögon, röda ....................... 76
Ögon röda ............................................................ 76
Ögon torra ............................................................ 76
Ögon variga – Egenvårdsråd under spädbarnstiden.82
Öronvärk .............................................................. 77
Övergångsbesvär – Klimakteriebesvär ................... 51
Överkänslighet
– Allergiska besvär i näsa och ögon ....................... 28
– Eksem ................................................................. 38
101
Information om
hälso- och sjukvård och
tandvård
Innehåll
Folkhälsa ................................................................................. 104
Hälso- och sjukvård ................................................................ 104
Vad kostar det att anlita hälso- och sjukvården? ...................... 107
Högkostnadsskydd .................................................................. 108
Patientkontor ........................................................................... 109
Hälsolotsen ............................................................................. 109
En andra bedömning ............................................................... 109
Du har rätt att påverka din egen vård och
att få begriplig information ...................................................... 110
Information på Internet – www.sjukvardsradgivningen.se ........ 111
Information på invandrarspråk ................................................. 111
Vill du bli blodgivare ............................................................... 111
Hälsokontroll med mammografi .............................................. 111
Gör din vilja känd ................................................................... 112
När någon dör ......................................................................... 112
Valmöjligheter i hälso- och sjukvården .................................... 112
Utvidgad vårdgaranti ............................................................... 114
Österåsens Hälsohem .............................................................. 114
Hur gör du om du inte är nöjd? ............................................... 115
Mest rättigheter – men också skyldigheter ............................... 117
Sekretesslagen gäller all personal ............................................ 118
Biobankslagen ......................................................................... 118
Rätt till råd och stöd vid funktionshinder ................................. 119
Hjälpmedel vid funktionshinder .............................................. 119
Svårt att läsa – kontakta Taltidningen ....................................... 119
Så reser du bäst och billigast ................................................... 120
Folktandvård ........................................................................... 121
Landstingets webbplats ........................................................... 123
102
En verksamhet
för liv och hälsa!
Under hela ditt liv, från den allra första dagen ända till ålderns höst,
finns landstinget nära dig. Verksamheten har till syfte att främja hälsa
och förebygga sjukdom.
Landstinget vill ge dig trygg och tillgänglig vård. I den här delen av
landstingskatalogen kan du läsa om dina rättigheter och valmöjligheter.
Du kan välja både den offentliga vården som Landstinget Västernorrland svarar för, eller den del av privat vård som är finansierad av
landstinget. Om du är osäker på dina valmöjligheter kan du prata med
personalen vid vårdcentralen eller sjukhuset. Du kan också ringa till
patientkontoret på närmaste sjukhus.
”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för
hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde
och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet
av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.”
Så har Sveriges riksdag uttryckt sig i den lag som styr vår hälso- och
sjukvård. Politikerna i Landstinget Västernorrland har dessutom satt som
mål att hälso- och sjukvården i länet ska:
• stärka patientens ställning och inflytande över den egna vården
• vara trygg, säker och lättillgänglig
• tillhandahålla god vård för äldre samt barn och ungdomar
• bidra till att minska skillnader i ohälsa mellan sociala grupper
• redovisa hälsovinster av de insatser som görs
103
Folkhälsa
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
Hälsa och livskvalitet går hand i hand. Att vårda sin hälsa ger ett rikare liv med
möjligheter till fler och bättre upplevelser. Hur kan du stärka din förmåga att
hantera livets olika utmaningar och behålla en god hälsa? Läs mer om detta i
egenvårdsdelen i den här katalogen.
Folkhälsa handlar inte bara om Din hälsa utan också om allas vår hälsa. Folkhälsa formas i samhället och avgörs ytterst i politiken; nationellt, i landstingen
och i kommunerna. Kunskap om det som främjar hälsan och förebygger sjukdomar och skador är ett av de viktigaste verktygen i folkhälsoarbetet.
Faktorer som påverkar hälsan/folkhälsan är bland annat livssituation, ekonomi,
trygghet, utbildning, sociala kontakter, miljön samt levnadsvanor såsom fysisk
aktivitet, tobaksvanor, alkoholvanor och matvanor.
Genom ett aktivt folkhälsoarbete vill Landstinget Västernorrland förbättra befolkningens hälsa och minska behovet av sjukvård. Hälsofrämjande insatser
med inriktning mot barn och ungdomar har en avgörande betydelse för kommande generationers hälsotillstånd. En del i detta är arbetet för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Som medborgare kan du lägga märke till arbetet med hälsofrämjande hälso- och sjukvård genom fysisk aktivitet på recept,
hälsosamtal, tobaksslutarstöd m.m.
Bra arbete bygger på tillförlitliga fakta. Därför genomförs regelbundet olika undersökningar och insamlande av data för att kunna beskriva hälsoläget i länet.
Exempel på detta är drogvaneundersökningar, befolkningsenkäter, folkhälsobokslut. Vill du veta mera om befolkningsenkäten Liv och hälsa i Norrland, gå
in på Internet: www.lvn.se.
Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård kan du få på tre olika vårdnivåer; primärvård, som i huvudsak finns på vårdcentralerna, länssjukvård och regional vård.
NIVÅ 1: Primärvård
Primärvården är basen i vården och det är dit du i första hand ska vända dig om
du blir sjuk och behöver vård. På länets 35 vårdcentraler, varav några drivs privat, kan du få hjälp av familjeläkare (specialister i allmänmedicin), distriktssköterskor, undersköterskor och i de flesta fall även sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, barnmorskor och kuratorer. Personalen har en bred kunskap för
att kunna behandla de flesta sjukdomar, skador och kroniska åkommor.
Primärvården har också ett ansvar för förebyggande hälso- och sjukvård, dvs.
den arbetar för att du ska hålla dig så frisk som möjligt. Riktade hälsoundersökningar, ungdomsmottagningar samt mödra- och barnhälsovård är exempel
på andra uppgifter.
Det finns också ett antal privata läkare och sjukgymnaster. På landstingets
webbplats på Internet, www.lvn.se, finns en förteckning över vilka vårdgivare
som slutit avtal med landstinget. Det innebär att du som patient betalar samma
avgift när du besöker dem.
Alla invånare tillhör en vårdcentral och är knuten till en familjeläkare. Se sid.
111 Valmöjligheter i vården.
Din familjeläkare fungerar som din vägledare om du behöver gå vidare till specialister på sjukhus eller till privata specialister.
104
NIVÅ 2: Länssjukvård
Med länssjukvård menas i första hand den vård som ges på sjukhusen eller av
privata specialistläkare. Inom länssjukvården tar man hand om dig när du blir
svårt akut sjuk eller när en läkare inom primärvården anser att du behöver mer
specialiserad vård.
Inom Landstinget Västernorrland finns Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand
samt sjukhus i Sollefteå och Örnsköldsvik. Även ett antal privata specialistläkare är verksamma i länet.
NIVÅ 3: Regional vård
Regionsjukvård är högspecialiserad vård och ges i första hand vid Norrlands
universitetssjukhus i Umeå, som i dessa sammanhang svarar för vård av patienter från de fyra nordligaste länen. Specialistläkare vid sjukhus avgör om du behöver remiss till regionsjukvård.
När vänder du dig till en vårdcentral?
Om du blir sjuk eller gör dig illa vänder du dig på dagtid till en vårdcentral –
eller till en privat allmänläkare. Om det behövs kan familjeläkaren även göra
hembesök. Behöver du kontakt med läkare eller sjuksköterska för råd eller
hjälp under helger eller vardagar efter kl. 17.00 eller före kl. 08.00 ringer du
sjukvårdsrådgivningen, se telefondelen i den här katalogen.
Har du en egen familjeläkare är det i första hand till denne du ska gå vid
planerade besök. Vid akuta besök, på kvällar, nätter och helger kan du dock
inte räkna med att få träffa din egen familjeläkare.
En naturlig första kontakt med vården är mottagningssköterskan och
distriktssköterskan. Här får du kostnadsfri rådgivning och vård. Distriktssköterskan kan också göra hembesök. Telefonnummer till vårdcentralerna hittar
du i telefondelen.
Inkontinensartiklar
Landstinget ansvarar för hantering av så kallade kostnadsfria inkontinensartiklar. När du vill beställa inkontinensartiklar vänder du dig till distriktssköterskan eller uroterapeuten. De ser till att artiklarna kommer till dig inom 7–
10 dagar efter beställningen. Leveranserna sker till den adress som du uppgett.
Det kostar dig inte något att använda dessa inkontinensartiklar. Mer information kan du få av din distriktssköterska eller uroterapeut.
När vänder du dig till ett sjukhus?
I Landstinget Västernorrland råder inget remisstvång. Det betyder ändå inte att
man kan gå direkt till sjukhuset för att få specialistvård. Den första kontakten
bör alltid vara med vårdcentralen, där man kan få vägledning och råd om
behandling. I vissa fall kan man vända sig direkt till sjukhuset. Det kan gälla
• personer vars sjukdomar faller under smittskyddslagen, t.ex. salmonella,
hepatit A och B, HIV m.m.
• patienter som söker för sexuellt överförbara sjukdomar
Vilka åkommor kan du själv klara av?
Många åkommor kan du behandla själv. Vissa sjukdomstillstånd lär du dig så
småningom att känna igen och vet vilken medicinering eller annan behandling
som hjälper.
Du hittar råd för egenvård i den här katalogen, se sid.23. Apoteken hjälper dig
också gärna. Rådgör gärna med din familjeläkare eller med en distriktssköterska om du är osäker.
105
Fysisk aktivitet på recept, FaR
Ett arbetssätt som blivit allt vanligare, både i Sverige och internationellt, är
receptförskriven fysisk aktivitet, FaR. Det innebär en för individen anpassad
ordination, på motsvarande sätt som konventionell behandling. FaR används i
dag för såväl friska som sjuka personer, för att förebygga och behandla vissa
sjukdomstillstånd. Genom att öka den fysiska aktiviteten, går det att komma åt
grundorsaken till vissa sjukdomar. I dag ses FaR som ett komplement till läkemedel och används i stället för eller vid sidan av läkemedelsbehandling. En
kunskapssammanställning med vetenskapliga studier omkring Fysisk aktivitet i
sjukdomsbehandling och sjukdomsprevention (FYSS) stödjer användningen av
FaR.
Ambulanssjukvård
Landstinget svarar för ambulanssjukvården i länet. Vissa stationer drivs i landstingsregi, andra på entreprenad. Inom ambulanssjukvården skiljer man på tre
olika typer av larm. Därför är det viktigt att den som larmar alltid försöker svara
på SOS Alarm-operatörens frågor så att rätt bedömning kan göras.
Akutlarm gäller när patienten har livshotande sjukdomssymtom eller vid
olycksfall. Brådskande transport sker när det är en akut situation, men när den
sjuke eller skadade inte har livshotande symtom. Sjuktransport gäller där rimlig väntetid inte påverkar patientens tillstånd.
SOS ALARM 112
I nödsituation, vid livshotande sjukdom eller skada.
När du behöver akut hjälp och har larmat genom att slå telefonnummer 112,
är det viktigt att du talar lugnt och svarar på SOS-operatörens frågor: Vad har
hänt? Sjukdom? Skador? Hur många skadade? Från vilket nummer ringer du?
Var behövs hjälpen? Ge noggrann vägbeskrivning. Vilken hjälp behövs? Larmet
försenas inte av att SOS Alarm ställer frågor. Samtidigt som detta sker påbörjar
en annan operatör utlarmningen av ambulans.
Larmar du från mobiltelefon, slå alltid 112 direkt utan riktnummer. Det är
också bra om du stannar på olycksplatsen och gör en ordentlig bedömning av
vad som hänt. Ring 112 igen om du har nya uppgifter.
Ibland behövs helikoptertransporter och de utförs till största delen av Sjöfartsverkets helikopter.
Vårdhotell
Vårdhotellet Skvadern är en del av verksamheten i Sundsvalls sjukhus där man
med bibehållen medicinsk trygghet kan skilja på boende och behandling. Hotellet har 43 rum, dessutom restaurang och konferenslokaler.
Vårdhotellet drivs av Landstinget Västernorrland i samarbete med Skandinaviska Patienthotell AB.
Mer information om vårdhotellet finns på www.lvn.se/vardhotell.
Hotellchef Anette Östman
106
Vad kostar det?
KOSTNADSFRI VÅRD
•
•
•
•
•
Barn och ungdom till och med 19 år
Besök vid barnavårds- och mödravårdscentraler
Besök vid ungdomsmottagningar
Vård enligt smittskyddslagen
Antabusbehandling
AVGIFTER LÄKARBESÖK
Vårdcentral
Dagtid ..................................................................................................150 kr
Jourtid ..................................................................................................300 kr
Hembesök dagtid .................................................................................200 kr
Hembesök jourtid ................................................................................350 kr
Sjukhus
Akuta besök utan remiss ...................................................................... 300 kr
Besök med remiss från vårdcentral ...................................................... 150 kr
Besök med remiss från specialist ..............................................................0 kr
Remissbesök till röntgen- och laboratorieundersökningar .........................0 kr
Besök vuxenhabilitering för personer inskrivna i habilitering ....................0 kr
Övriga läkarbesök ................................................................................300 kr
Vid akut inskrivning på vårdavdelning betalas besöksavgift.
AVGIFTER VID BESÖK HOS ANNAN VÅRDGIVARE ÄN LÄKARE
Vårdcentral
Besök hos distriktssköterska, sjuksköterska och undersköterska ................ 0 kr
Hembesök av distriktssköterska, sjuksköterska och undersköterska ...........0 kr
Hembesök som vårdpersonal tagit initiativ till ..........................................0 kr
Besök hos kurator ...................................................................................80 kr
Besök hos sjukgymnast ...........................................................................80 kr
Besök hos arbetsterapeut ........................................................................80 kr
Sjukhus
Besök hos sjuksköterska .........................................................................80 kr
Besök hos sjukgymnast, logoped, psykolog, dietist ................................. 80 kr
Besök hos arbetsterapeut, specialpedagog, kurator ................................. 80 kr
AVGIFTER VID VÅRD PÅ SJUKHUS
Patienter över 20 år ......................................................................... 80 kr/dag
Patienter under 40 år med förtidspension; de 30 första dagarna ....... 40 kr/dag
därefter ........................................................................................ 80 kr/dag
Barn och ungdomar under 20 år ..............................................................0 kr
Person med bruttoinkomst under 7.100 kronor/månad har möjlighet att ansöka
om nedsatt vårdavgift.
HÄLSOKONTROLLER
Gynekologiskt cellprov ........................................................................150 kr
Mammografiscreening ..........................................................................150 kr
107
30-MINUTERSREGELN
Om du gör ett planerat tidsbeställt besök vid sjukdom
och inte får träffa läkaren
inom 30 minuter utan förklaring till dröjsmålet har du
rätt att få tillbaka din patientavgift. (Gäller ej akuta
besök.) Begär återbetalning
vid besökstillfället.
VID RESA INOM EU
När du reser inom EU skall
du ha med dig ett europeiskt
sjukförsäkringskort. Detta
kan du beställa på försäkringskassans hemsida,
www.fk.se
VACCINATIONER
Grundavgift sjukhus .............................................................................250 kr
Grundavgift vårdcentral ...................................................................... 125 kr
Observera att avgift för vaccin tillkommer. Undantagna är vaccinationer enligt
barnhälsovårdsprogrammet och vissa andra vaccinationer.
Vaccination mot influensa
För dig som under året fyller 65 år eller har hjärt- och lungsjukdom ....... 70 kr
ÖVRIGA AVGIFTER
Om betalning ej kan göras kontant eller med betalkort tillkommer
en administrationsavgift på ............................................................. 50 kronor
Sällskapsavgift, anhörig som övernattar på vårdavdelning ............. 100 kr/dag
Sällskapsavgift, anhörig BB (Sundsvall) .......................................... 240 kr/dag
Kostavgift per måltid för sällskap ............................................................60 kr
Telefonrecept .........................................................................................80 kr
Utprovning och anpassning av hjälpmedel ............................................. 80 kr
Läkarbesök hos privatpraktiserande specialist med vårdavtal ............... 300 kr
Teambesök inom vuxenpsykiatrin .........................................................300 kr
AVGIFTER VÅRDHOTELL SUNDSVALLS SJUKHUS
Dygnspris, helpension
Patient från Västernorrland och närstående med intyg från
patientansvarig läkare ..............................................................................0 kr
Patient från Västernorrland före och efter förlossning .............................. 80 kr
Dygnspris, inkl. frukost och kvällsfika
MEDTAG
LEGITIMATION
Det är viktigt att du legitimerar dig vid besök i sjukvården
så att rätt uppgifter anges i
din journal.
Närstående till patient före och efter förlossning i dubbelrum ...............240 kr
Eget rum, närstående enligt ovan ..........................................................545 kr
Övrig extern gäst (t.ex. närstående utan intyg, föreläsare) .....................545 kr
ERSÄTTNING TILL PATIENT OM VÅRDGIVARE INSTÄLLER
BESÖK/BEHANDLING
Skälig ersättning kan från och med 1 januari 2006 utgå till patient, om vårdgivaren tvingas ställa in planerat besök och behandling och patienten på grund
av detta åsamkas extra kostnader.
Högkostnadsskydd
KOSTNAD FÖR
Högkostnadsskydd vid sjukvård och viss tandvård
UTEBLIVET BESÖK
Du betalar högst 900 kronor i patientavgifter under en 12-månadersperiod för
sjukvård, nödvändig tandvård och den tandvård som är ett led i sjukdomsbehandling under begränsad tid, samt för tandvård vid muntorrhet till följd av
Sjögrens syndrom och strålbehandling.
Om du ej avbokar ett planerat besök tas följande avgifter ut:
Behandling av:
• annan vårdgivare än
läkare ...................... 80 kr
• läkare på
vårdcentral ............ 150 kr
• läkare på sjukhusmottagning ............ 300 kr
Administrativ avgift tillkommer med 50 kr.
Dessa avgifter omfattas ej av
högkostnadsskyddet.
Varje gång du besöker en vårdgivare vid landstingets vårdcentraler eller sjukhus
eller en privatpraktiserande vårdgivare som får ersättning av landstinget, samt
vid viss tandvård, har du rätt att få avgiften du betalat noterad i ett högkostnadskort, som du kan få vid alla mottagningar. Detta gäller även arvode för telefonrecept. Du måste själv bevaka din rätt till högkostnadsskydd. Högkostnadsskydd
och frikort gäller i hela landet.
Frikort skrivs ut vid någon av landstingets mottagningar, eller av den privata
vårdgivare som du besöker. Kortet gäller under den tid som återstår av 12-månadersperioden, räknat från första besöket. Som tidigare gäller att förebyggande
vård, exempelvis hälsoundersökningar, mammografiscreening, gynekologiskt
cellprov, intyg, vaccinationer, avgifter för uteblivna besök och sluten vård inte
får räknas in i högkostnadsskyddet.
108
Högkostnadsskydd för mediciner (Apotekets kort)
Du betalar högst 1.800 kronor för mediciner under en 12-månadersperiod. Därefter har du rätt till frikort. Högkostnadskort, där dina betalningar förs in löpande, och frikort får du på apoteket. Där kan du också få närmare upplysningar.
Högkostnadsskydd för sjukresor
Ett särskilt högkostnadsskydd finns för sjukresor, se sid. 120.
Patientkontor
Patientkontor finns vid samtliga sjukvårdsförvaltningar i länet. De handlägger
regler, avtal och avgiftsfrågor inom vården. Patientkontoren svarar även för regler
avseende högkostnadsskydd och frikort.
Om du har frågor om avgifter m.m. kan du ta kontakt med Gagna patientkontor
på något av vidstående nummer.
Hälsolotsen
TELEFONNUMMER TILL
GAGNA
PATIENTKONTOR
Länssjukhuset
Sundsvall-Härnösand
telefon 060-18 10 00 vx
Sollefteå sjukhus
telefon 0620-190 00 vx
Information om hälsa och sjukvård
Vid sjukhusen i Sollefteå och Örnsköldsvik finns Hälsolotsen, center för hälsooch sjukvårdsinformation. Här kan du få hjälp att söka mer information om en
viss diagnos, om hälsa och livsstil, eller om egenvård. Du kan också få stöd och
råd i livsstilsförändringar, som till exempel att sluta röka.
I Hälsolotsen finns mängder av bra informationsmaterial. Vi kan med datorns
hjälp också hjälpa dig söka material på databaser i hela världen. Till din tjänst
finns sjukvårdspersonal som kan det mesta om hälso- och sjukvård liksom
bibliotekspersonal med hög kompetens kring informationssökningar och medarbetare från apoteket med kunskap om läkemedel och egenvårdspreparat.
Välkommen till oss!
Hälsolotsen i Sollefteå
Sollefteå sjukhus, entréplan
Hälsolotsen i Örnsköldsvik
Örnsköldsviks sjukhus, huvudentrén
Öppettider:
Måndag–torsdag kl. 10–14
Öppettider:
Måndag–torsdag kl. 8–16.30
fredag kl. 8–16
Telefon: 0620-196 37
E-post: [email protected]
Telefon: 0660-895 33
E-post: [email protected]
En andra bedömning
Även om alla i vården gör sitt bästa kan det inträffa att en patient känner behov
av att ytterligare en läkare ska bedöma den sjukdom man har och de behandlingsalternativ som kan vara aktuella.
Detta kallas för en andra bedömning (”second opinion”) och är särskilt värdefull
när det är fråga om livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom/skada där du står
inför valet att utsätta dig för särskilt riskfyllda behandlingar eller om valet av
behandling har stor betydelse för din framtida livskvalitet.
Den förnyade bedömningen ska i första hand ske inom vårt eget län, eller inom
sjukvårdsregionen dvs. de fyra nordligaste länen. Landstinget står för kostnaderna, exklusive patientavgiften, och ersättning för resan, exklusive egenavgiften.
109
Örnsköldsviks sjukhus
telefon 0660-890 00 vx
Din läkare är skyldig att medverka till att du som har rätt till en andra bedömning också får möjlighet till detta genom remiss till lämplig vårdgivare. Det är
din behandlande läkare eller verksamhetschefen vid kliniken som, efter samråd
med dig, avgör till vem remissen ska ställas.
Du har rätt att påverka din egen
vård…
All hälso- och sjukvård är frivillig och all behandling ska ske med ditt samtycke. Undantaget är psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård och vård
enligt smittskyddslagen.
Du har alltså rätt att säga nej till behandling och medicinering liksom till att
delta i vetenskapliga undersökningar, t.ex. test av nya behandlingsmetoder.
För att både du och vårdpersonalen ska känna att det blir en meningsfull och
bra vård och behandling måste den ske i samråd med dig. Här finns naturligtvis vissa gränser. Du kan inte kräva en viss behandling om din läkare inte anser
den motiverad eller om den strider mot vad som kallas ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.
Vid behov utses en patientansvarig sjuksköterska för dig när du vårdas på
sjukhus. Detta är särskilt viktigt om du får behandling där flera vårdenheter och
läkare samverkar. Det är den patientansvarige läkaren som har huvudansvaret
för dig och du har rätt att få veta både läkarens namn och telefonnummer till
arbetet. Med honom eller henne kan du samråda om din situation och få råd
och information.
…och att få begriplig information
SJUKVÅRDSRÅDGIVNING
I DIN KOMMUN
Härnösand ...... 0611-844 44
vard. 16.30–08,
helger dygnet runt
För att få den bästa behandlingen är det viktigt att du berättar allt om dina
besvär för sjukvårdspersonalen.
Du har rätt att få svar på dina frågor. Informationen ska ske på dina villkor, så
att du förstår. Det gäller både vuxna och barn. Du har rätt att:
• få besked om ditt hälsotillstånd
• få information om en undersökning/behandling
Kramfors och
Sollefteå .......... 0620-190 99
vard. 16.30–08,
helger dygnet runt
• få information om andra möjliga undersöknings- eller behandlingsmetoder
Sundsvall och Timrå
dygnet runt ..... 060-18 10 70
Du har också i de flesta fall rätt att läsa eller skriva av din journal. Det går
också att få en avskrift eller en kopia, men för denna service tar landstinget
som regel ut en avgift.
Ånge .............. 060-18 10 70
vard. 16.30–08,
helger dygnet runt
Örnsköldsvik ... 0660-899 00
vard. 16.30–08,
helger dygnet runt
• få information om metoder för att förebygga sjukdom och skada
• få information om valmöjligheter/vårdgaranti.
Den som har svårt att förstå det svenska språket har rätt till tolkhjälp. Även den
som är allvarligt hörsel- eller talskadad har rätt till tolk. Hälso- och sjukvården
har ansvaret att ordna tolk, och hjälpen är gratis.
Barn ska också ges möjlighet till lek och omsorg när de ligger på sjukhus, och
har också rätt att få undervisning där.
110
Information på Internet
Webbplatsen www.sjukvardsradgivningen.se drivs i samarbete mellan landstingen och Apoteket. Där finns pålitlig och lättläst information om hälsa och
sjukvård. Texterna skrivs och faktagranskas av personal som är verksam inom
vården, t.ex. läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare. Innehållet
uppdateras regelbundet för att vara så aktuellt som möjligt. Man kan också
ställa en personlig fråga och få svar från läkare och sjuksköterskor.
Information på invandrarspråk
För den som inte förstår svenska, finns foldrar med information om hälso- och
sjukvård. Man kan hitta dem på vårdcentralerna, eller på Internet, www.lvn.se,
klicka på ”In English” längst upp på sidan. Då kommer man till en sida med en
understruken länk, Information in foreign languages”. Där finns foldrarna på
arabiska, bosniska, engelska, franska, kroatiska, ryska, serbiska, spanska och
tyska.
TELEFON TILL
Vill du bli blodgivare?
BLODCENTRALERNA
Att vara blodgivare innebär att hjälpa en sjuk eller skadad medmänniska. Det
kan till exempel gälla vid en svår förlossning, trafikolycka, cancerbehandling
eller höftledsoperation.
Om du är mellan 18 och 60 år, frisk och väger minst 50 kilo är chansen stor att
du kan bli blodgivare (är du kortväxt räcker ibland inte den vikten).
För mer information kontakta blodcentralerna på respektive sjukhus. Information finns även på www.geblod.nu.
Hälsokontroll med mammografi
Mammograficentrum ansvarar för Västernorrlands läns mammografiska hälsokontroll där kvinnor i åldrarna 40–74 år kallas till mammografi vartannat år.
Mammograficentrum ansvarar även för remisspatienter inom Länssjukhuset
Sundsvall-Härnösand.
Undersökningen utförs dels i en enhet på Mammograficentrum vid Sundsvalls
sjukhus och dels i två mammografivagnar som cirkulerar runt i norra respektive
södra länsdelen.
Upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede
Målet med verksamheten är att upptäcka kvinnans bröstcancer i tidigt skede
medan den är så liten som möjligt. Tidig upptäckt av bröstcancer är viktig,
eftersom detta räddar liv och dessutom minskar kvinnans lidande.
111
Härnösands sjukhus
tfn 0611-841 75
Sollefteå sjukhus
tfn 0620-193 12
Sundsvalls sjukhus
tfn 060-18 13 81
Örnsköldsviks sjukhus
tfn 0660-891 78
MER INFORMATION OM
DONATION
www.livsviktigt.se
Ring donationslinjen
020-77 11 77
för frågor om donation och
transplantation.
Gör din vilja känd
Transplantation har blivit en allt vanligare och alltmer framgångsrik behandlingsmetod. I vissa fall är det enda sättet att rädda livet på en människa. I andra
fall kan en transplantation avsevärt förbättra hälsan och livskvaliteten. Det gör
att behovet av organ och vävnader ökar, samtidigt som tillgången på organ
minskar genom att fler människor räddas till livet genom avancerad intensivvård.
Kan du tänka dig att donera?
Att tänka på döden kan kännas svårt. Men transplantationslagen gör det viktigt
att du svarar på frågan:
När du dör, kan du då tänka dig att donera dina organ och vävnader för transplantation och annat medicinskt ändamål?
Om du dör utan att ha tagit ställning i den frågan eller inte meddelat ditt beslut
så antas du ha svarat ja. Men frågan går först vidare till dina närstående. De har
rätt att säga nej. I den situationen underlättar det alltid för dina anhöriga, om ni
diskuterat frågan tidigare.
Du kan hitta broschyrer på apotek, vårdcentraler och sjukhus.
När någon dör
Hälso- och sjukvården har som en av sina uppgifter att ta hand om avlidna.
Omhändertagandet ska ske med respekt för den avlidna och de efterlevande ska
visas hänsyn och omtanke.
Om dödsfallet inträffar på sjukhus eller sjukhem vet personalen vad som ska göras och kan ge anhöriga råd och stöd. Numera är det inte ovanligt att svårt sjuka
vårdas sin sista tid i hemmet. Då kan anhöriga rådgöra med de läkare och sköterskor som ansvarar för vården om vart de ska vända sig när den sjuke avlider.
Vid ett oväntat dödsfall i hemmet eller någon annanstans får man bäst hjälp om
man kontaktar SOS Alarm 112 och berättar vad som hänt. Det är också rutin att
polisen gör ett besök vid oväntade dödsfall i hemmet, för att utesluta oklarheter
i samband med dödsfallet.
Valmöjligheter inom hälso- och
sjukvården
Akut vård
Vid akut sjukdom och vid behov av förlossningsvård kan du alltid söka vård på
den ort du befinner dig.
Vårdcentral
Du har rätt att välja en familjeläkare/vårdcentral i Västernorrland. Du har också
rätt att välja en hälsocentral i Jämtlands län. Vid val av familjeläkare vid annan
vårdcentral än den närmaste, kan du inte alltid räkna med hembesök från den
vårdcentral som du valt.
Du har också rätt att vid behov söka tillfällig vård vid annan vårdcentral inom
hela landet. Rätten att besöka annan vårdcentral gäller även för regelbundna
kontroller eller pågående behandling som du behöver genomföra under vistelse
112
på annan ort i Sverige, kanske under semester eller när du tillfälligt bor hos
släktingar.
Om du flyttar eller vill byta till en annan vårdcentral inom Västernorrlands län
fyller du i blanketten som finns på sista sidan i broschyren ”Val eller byte av
vårdcentral/familjeläkare”, som finns på vårdcentralerna. Blanketten finns också
på landstingets webbplats, www.lvn.se.
Om du vill byta till en hälsocentral i Jämtlands län fyller du i blanketten på sista
sidan i broschyren ”Val av vårdcentraler över länsgränsen”, som finns på vårdcentralerna. Blanketten finns också på landstingets webbplats.
Sjukhusvård
Om du först vänder dig till vårdcentralen kan behovet av sjukhusvård bättre
bedömas så att du får rätt prioritet. Du har därefter rätt att söka för ett första
läkarbesök vid sjukhusens specialistmottagningar i landet. Valmöjligheterna
gäller även privata vårdgivare som har ersättning från något landsting.
När du behöver genomgå en viss behandling eller operation kan du välja var i
länet eller landet din behandling skall utföras. Vårdbehovet skall dock vara
fastställt i det egna landstinget utifrån tillämpade indikationer och prioriteringar.
Om du väljer att få din vård hos annan vårdgivare utanför länet behövs en
betalningsförbindelse/remiss från din klinik vid ditt hemsjukhus. När handlingar
skickats dit du önskar, tas du bort från planeringslistan i hemlandstinget.
Högspecialiserad vård och enbart undersökning, t.ex. en röntgenundersökning,
ingår inte i valmöjligheterna. När du behöver högspecialiserad vård på universitetssjukhus eller regionsjukhus krävs alltid en remiss för specialistvård från
ansvarig läkare inom Landstinget Västernorrland. Högspecialiserad vård är till
exempel hjärtoperation och transplantationer.
Viktigt att tänka på
Det är alltid den medicinska bedömningen, dvs. hur sjuk du är, som avgör hur
snabbt du kan få vård. Eftersom det är läkarbrist i nästan hela landet, kan det
inträffa att den doktor eller mottagning du i första hand vill besöka inte kan ta
emot fler patienter. Det är därför inte säkert att du alltid kan få vård där du söker.
Då det inte får vara oklart vem som har ansvar för din medicinska behandling, får
du bara stå på en planeringslista i taget för samma åkomma. Om du byter så kan
du inte tillgodoräkna dig tid hos den förra vårdgivaren.
Så här söker du vård utanför Västernorrland
Valmöjligheterna omfattar planerad vård där du själv tar ansvar för att hitta och
välja vårdgivare. Det innebär att du, när ett vårdbehov har fastställts vid hemsjukhuset, för viss behandling eller operation, kan söka vård i hela landet. Kravet
är att den du väljer antingen är ett annat landsting eller privat vårdgivare som har
vårdavtal med ett landsting. Du ska också ha en betalningsförbindelse/remiss från
ansvarig läkare på den klinik där du skulle ha fått motsvarande vård i Västernorrland. Din läkare vidarebefordrar då fakta om din sjukdom eller skada till den
vårdgivare du valt.
Det är du själv som ordnar tid för besök, resor etc. Du har också ansvar för att
kontakta den sjukhusmottagning i Västernorrland, där du står på planeringslista.
Vad kostar det
Patientavgifterna kan variera mellan olika landsting. Om du väljer att utnyttja
dina valmöjligheter inom vården, betalar du den avgift som gäller i det landsting
som du väljer.
Reseersättning utgår enbart till din närmaste vårdcentral exklusive egenavgift.
113
LÄNKAR FÖR MER
INFORMATION
• Information om valmöjligheterna finns på
landstingets webbplats
på Internet www.lvn.se
under rubriken Patientguiden
• Respektive landstings
valmöjligheter och
remissregler www.skl.se
• Landstingsförbundets
databas för Väntetider
i vården www.skl.se/
vantetider
• Hälso- och sjukvårdslagen finns på
www.lagrummet.gov.se
Om du väljer sjukhusvård vid något av länets sjukhus får du resan ersatt exklusive egenavgift.
Väljer du att få vård utanför länet står du för samtliga boende- och resekostnader i samband med vårdtillfället. Det gäller även besök vid vårdcentral.
Om du vill veta mer
Detta är en sammanfattning av reglerna för dina valmöjligheter inom hälso- och
sjukvården. Vill du ha ytterligare information kan du ringa till patientkontoret på
närmaste sjukhus. Du kan också söka information på Internet.
VÅRDGARANTI 2005
0
Kontakt samma dag.
7
Besök hos läkare inom högst
7 dagar.
90
Efter beslut om remiss; högst
90 dagar till besök hos specialist.
90
Efter beslut om behandling;
högst 90 dagar till behandling inleds.
Utvidgad vårdgaranti
Den nationella vårdgarantin, som infördes 1 november 2005, innebär att
landstinget ska erbjuda patienten behandling inom det egna landstinget inom
90 dagar. Klarar det egna landstinget inte denna tidsgräns åligger det landstinget
att hjälpa patienten till vård i ett annat landsting inom garanterad tid och utan
extra kostnader för patienten.
Beslut om behandling ska alltid tas i samråd med patienten, enligt hälso- och
sjukvårdslagen. Det är således förenligt med vårdgarantin att väntetiden till
behandling överstiger 90 dagar om patient och behandlande läkare är överens
om detta.
I Västernorrland, liksom i övriga landet, kan väntetiderna till olika behandlingar
variera mellan olika sjukvårdsförvaltningar. Läkare avgör i samråd med patient
när och var behandling lämpligast bör ske. Till grund för detta ligger läkarens
medicinska bedömning, patientens önskemål och så kort väntetid som möjligt.
Den tid som åtgår för utredning omfattas inte av vårdgarantin.
Ytterligare information om den utvidgade vårdgarantin finns på Landstinget
Västernorrlands hemsida, www.lvn.se/vardgaranti.
Österåsens Hälsohem
På Österåsens Hälsohem – Sveriges enda landstingsägda – finns möjlighet till
livsstilsförändringar i en rofylld miljö. Här får du hjälp med att upptäcka sambanden mellan hur vi lever, vad vi äter och hur vi mår. Med Österåsens Hälsohem har landstinget i Västernorrland ett verktyg som hjälper enskilda och dessutom för ut information om förebyggande hälsovård till en bred allmänhet.
Inom vårt län Västernorrland pågår projektet Primåsen som innebär ett ökat
samarbete mellan Österåsens Hälsohem, länets vårdcentraler och företagshälsovård.
Du kan få remiss av läkare till Österåsens Hälsohem om du behöver förändra
dina levnadsvanor. Du kan också komma på eget initiativ.
Österåsen erbjuder:
• Behandlingsprogram med remiss som omfattar 3 veckor med en
uppföljningsvecka efter 3 månader och ytterligare en vecka efter 8 månader.
• Veckor/weekend för dig som besöker Österåsen på eget initiativ.
• Kurs/konferens i den vackra kursgården Paviljongen. Österåsen hjälper gärna
till med programförslag.
Mer information finns på Österåsens webbplats på Internet:
www.osterasen.com.
114
Hur gör du om du inte är nöjd?
Anställda inom hälso- och sjukvården försöker hela tiden göra sitt bästa. Ändå
kan det hända att du känner dig missnöjd eller har synpunkter som kan förbättra
kvaliteten i vården.
Om du har synpunkter bör du först ta upp problemet med den personal du har
kontakt med. Du kan också vända dig till ansvarig för berörd vårdenhet eller
chefläkare. Om dina synpunkter gäller kommunens hälso- och sjukvård kan du
vända dig till kommunens sjuksköterska med särskilt medicinskt ansvar (MAS).
Känns det svårt eller obehagligt att tala direkt med läkare och övrig personal kan
du vända dig till Patientnämnden-Etiska nämnden.
Du kan också kontakta sjukhusdirektören, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Socialstyrelsen, patientskadeförsäkringen eller Läkemedelsförsäkringen.
Patiennämnden–Etiska nämndens kansli.
Patientnämnden-Etiska nämnden
Från vänster: Bo-Anders Öberg, Ingrid Wallblom,
Elisabeth Henriksson och Britta Jonsson.
Patientnämnden-Etiska nämnden består av politiker. Den ska stödja och hjälpa
enskilda patienter och samtidigt bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och
sjukvården. Kopplat till nämnden finns ett etiskt råd.
Nämndens tjänstemän kan ge dig information om dina möjligheter, reda ut problem och försöka hjälpa dig att få de kontakter du behöver inom sjukvården. De
kan även informera om HSAN, Socialstyrelsen, Patientskadeförsäkringen och
Läkemedelsförsäkringen. Nämnden ska också låta ansvariga för vården få veta
vilka iakttagelser och avvikelser som är av betydelse för patienternas vård och
trygghet. Dina synpunkter eller klagomål kan alltså komma även andra till godo
och förbättra kvaliteten inom vården.
Stödperson
Den som tvångsvårdas inom psykiatrin har rätt att få en stödperson, en medmänniska som kan vara ett stöd i en svår situation. Det är patientnämnden i samarbete med patienten och vårdpersonalen som utser stödpersonen.
Precis som personal inom vården har nämndens politiker och tjänstemän tystnadsplikt.
Patientnämndsverksamhet i kommunerna
I kommunerna bedrivs hälso- och sjukvård och allmän omvårdnad vid t.ex.
sjukhem och servicehus. Även för denna verksamhet ska det finnas nämnder
med uppgift att hjälpa och stödja patienter/boende.
Samtliga kommuner utom Sundsvall har överlåtit till landstingets patientnämnd
att svara för patientnämndsverksamheten. Sundsvalls kommun har en egen
nämnd.
Socialstyrelsen
Högsta tillsynen över sjukvården har Socialstyrelsen. Därför har styrelsen också
det centrala ansvaret för att patientens rättigheter ur medicinsk, rättslig, social,
kvalitets- och säkerhetssynpunkt tas tillvara.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)
Om du anser att någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen har gjort sig skyldig
till fel eller försummelse i sin yrkesutövning och vill att den personen ska tilldelas disciplinär påföljd, kan du anmäla honom eller henne till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Ansvarsnämnden låter den som anmälts ta del av
anmälan.
115
ADRESSER
Patientnämnden-Etiska
nämnden
Landstingets kansli
871 85 Härnösand
Telefon 0611-800 00 (växel)
Socialstyrelsen
Nygatan 18
903 27 Umeå
Telefon 090-71 43 20 (växel)
Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd
Box 3539
112 21 Stockholm
Telefon 08-786 99 00 (växel)
PSR Personskadereglering AB
Box 17830
118 94 Stockholm
Telefon 08-442 10 00
Försäkringsbolaget Zürich
Läkemedelsförsäkringen
Box 5069
102 42 Stockholm
Telefon 08-579 330 00
(växel)
Anmälan till nämnden måste vara skriftlig och kan göras av patienten eller på
uppdrag av anhörig. Anmälan måste göras inom två år, så att den som anmälts
fått underrättelse av HSAN om anmälan inom två år från det felet begicks.
Det är också viktigt att känna till att en HSAN-anmälan delvis kan bli offentlig.
I anmälan finns namnen både på den som är anmäld och anmälaren, tillsammans med en beskrivning av ärendet.
Blankett för anmälan finns hos patientnämnden. Där kan du också få veta mera
om vilka regler som gäller.
Patientförsäkring
Om du anser att du fått en skada när du behandlats på sjukhus, på läkarmottagning, i den kommunala sjukvården eller hos en tandläkare kan du anmäla
skadan till patientförsäkringen. PSR Personskadereglering AB handlägger
landstingens patientskadeförsäkring. Kommunerna har andra försäkringsbolag.
Försäkringen gäller också vid skador i samband med provtagning, blodgivning,
sjukgymnastik eller annan hälso- och sjukvård.
Försäkringen gäller vidare vid oförutsedda skador som orsakats av undersökning, behandling, felaktig diagnos, infektion eller olycksfall i vissa situationer.
Personalen behöver alltså inte ha gjort något fel. Anmälan ska göras så snart
som möjligt och i regel inte senare än tre år efter det att skadan visat sig.
Den definitiva gränsen för att göra anmälan är tio år från skadetillfället. Blankett för skadeanmälan finns hos vårdgivaren, kuratorerna samt hos Patientnämnden–Etiska nämnden. Anmälan skickar du till PRS Personskadereglering
eller till kommunens försäkringsbolag. Ytterligare upplysningar lämnas av
Patientnämnden-Etiska nämnden, telefon 0611-800 00 (växel).
Läkemedelsförsäkring
Om du tror att du har skadats av läkemedel som sålts eller lämnats ut i Sverige
kan du anmäla skadan till läkemedelsförsäkringen.
När man använder läkemedel finns det alltid en viss risk för biverkningar som
kan ge skador. Försäkringen gäller därför bara om ett läkemedel orsakar en
oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Orsakas skadan genom missbruk av
läkemedel lämnas inte någon ersättning.
ADRESSER
Handikappföreningarnas
Samarbetsorgan i Västernorrlands län
Järnvägsgränd 6
Box 196, 871 24 Härnösand
Telefon 0611-187 70
De Handikappades Riksförbund
Västernorrlands distrikt
Box 379
851 06 Sundsvall
Telefon 060-12 91 50
Anmälan ska göras inom tre år från det att du fått veta att din skada sannolikt
orsakats av läkemedel. Blankett för skadeanmälan finns som regel hos
kuratorerna samt hos patientnämnden, som även kan bistå med råd.
Patientföreningar och handikapporganisationer
Om du har råkat ut för en långvarig sjukdom eller ett bestående handikapp kan
det vara värdefullt att få kontakt med andra människor i liknande situation. Det
finns många patient- och anhörigorganisationer som arbetar med olika gruppers särskilda problem och som kan ge råd och stöd.
Handikappfrågor inom landstinget besvaras av Ledningsstaben Hälso- och
sjukvård vid landstingets kansli i Härnösand och i varje enskild kommun finns
någon som kan ge upplysningar i handikappfrågor. Adresser till övriga ansvariga i handikappfrågor finns på kommunens kansli.
Mer information och adresser kan du få från Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) och De handikappades riksförbund (DHR) eller i telefonkatalogens gula sidor under ”Handikapporganisationer”.
116
Mest rättigheter – men också
skyldigheter
Hittills har vi mest talat om patientens rättigheter. Men i kontakterna med hälsooch sjukvården har du också skyldigheter. Några av dem redovisar vi här.
När du besöker en vårdinrättning ska du betala patientavgift enligt fastställd
taxa. Undantag är om du har frikort, är yngre än 20 år eller t.ex. söker vård enligt smittskyddslagen.
Du måste passa tiden. Blir du försenad eller blir förhindrad att utnyttja den tid
som är uppgjord mellan dig och vårdpersonalen och du ej meddelar detta,
måste du betala för det uteblivna besöket, se sid. 107.
Vid besök på en vårdinrättning ska du uppge ditt namn och personnummer och
vid anmodan också visa identitetshandling som styrker dina uppgifter.
Ingen har rätt att få aktiv dödshjälp.
Att läsa sin journal
Du har rätt att få läsa din journal, men om läkaren anser att det allvarligt skulle
motverka behandlingen kan du bli nekad att få läsa hela eller delar av din journal. Detsamma gäller om det är troligt att någons personliga säkerhet sätts i
fara, t.ex. någon som står omnämnd i journalen eller någon som har uttalat sig
om patienten.
Om man inte får läsa sin journal ska man få en besvärshänvisning med motivering till avslaget och information om vart man ska vända sig för att överklaga.
Inom landstingets hälso- och sjukvård vänder man sig i första hand till sjukhusdirektören och vid överklagan inom den kommunala omvårdnaden kan man
vända sig till socialchefen/socialdirektören/kommunchefen.
Om man inte får läsa sin journal hos en privatpraktiker vänder man sig till Socialstyrelsen.
Smittskyddslagen
Smittskyddslagen har uppgift att begränsa epidemier och spridning av smittsamma sjukdomar. Om man blivit smittad och är smittsam har man inte enligt
smittskyddslagen rätt att neka vård och behandling.
Smittsamma sjukdomar indelas i allmänfarliga sjukdomar och andra anmälningspliktiga sjukdomar. Som allmänfarliga sjukdomar klassas bland annat hepatit (gulsot), HIV-infektion, klamydia, gonorré, tuberkulos och salmonella.
Misstänker du att du har smittats av en samhällsfarlig sjukdom måste du uppsöka läkare för provtagning och annan undersökning.
Du är också skyldig att följa förhållningsregler från läkaren och lämna uppgift
om vem som kan ha smittat dig och vilka du i din tur kan ha smittat.
Vill du veta mera kan du vända dig till smittskyddsläkaren.
Psykiatrisk tvångsvård
Om du är intagen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om
rättspsykiatrisk vård (LRV) har du inte samma rätt som annars att neka vård och
behandling. Men du har rätt att klaga över behandlingen liksom över själva beslutet om tvångsintagning. Du har rätt att ta kontakt med Socialstyrelsen, JO,
juridiskt ombud, patientnämnd med flera. Patientnämnden kan utse en stödperson, som kan ge dig stöd under vårdtiden. Kom ihåg att vårdpersonalen är
skyldig att berätta om dina rättigheter. Hälso- och sjukvårdslagen gäller även för
den som är tvångsintagen.
117
ADRESS
Smittskyddsläkaren
Smittskyddsenheten
Sundsvalls sjukhus
851 86 Sundsvall
Telefon: 060-18 10 00
(växel)
Sekretesslagen gäller all personal
Personalen har vad vi i dagligt tal kallar tystnadsplikt. Huvudregeln är att uppgifter om ditt hälsotillstånd och andra personliga förhållanden inte får lämnas
ut. Det finns dock några undantag. Dessa är:
• Vårdtagarens medgivande.
• Särskilda lagregler om rätt eller skyldighet att lämna uppgifter.
• Utlämnande till patient eller närstående utan att risk finns för ”men” för
vårdtagaren eller annan person.
Vilka uppgifter som kan lämnas ut kan variera från patient till patient. Du som
patient kan hjälpa personalen genom att berätta vem som får veta något om dig
och vilka uppgifter som i så fall får lämnas ut, t.ex. uppgift om vistelse på sjukhus.
Ytterligare information i sekretessfrågor kan du få av din läkare, en kurator eller
patientnämndens handläggare.
Inom den privata hälso- och sjukvården finns regler om tystnadsplikt i lagen
om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område i stället för i sekretesslagen.
Din journal
Den skrivna journalen är ett viktigt hjälpmedel för sjukvårdspersonalen. Där
antecknar läkaren hur du mår, resultat av olika undersökningar och vilken
vård, medicinering och behandling som du får.
Varje vårdcentral eller klinik för egna journaler och därför kan det finnas flera
journaler om dig. BVC-journaler förs – efter föräldrarnas godkännande – över
till skolhälsovården i samband med skolstart.
Vem får läsa journalen?
Som patient har du som regel rätt att läsa din egen journal eller få en kopia av
den.
Endast de som vårdar dig har rätt att ta del av det som står i journalen. Den är
inte allmänt tillgänglig och får som regel inte skickas mellan olika vårdgivare
utan ditt samtycke.
Det finns tillfällen när en patient inte får ta del av vissa uppgifter i sin journal.
Mer om detta och hur man kan överklaga om man blir nekad att läsa sin
journal finns att läsa på sid. 115.
Biobankslagen
Biobankslagen innebär att alla patienter som lämnar prover måste informeras
om – och ge sitt samtycke till – att deras prov får sparas i en biobank. När patienterna lämnat sitt samtycke, får proverna användas för vård och behandling,
utbildning av vårdpersonal, kvalitets- och utvecklingsarbete inom vården samt
för forskning och klinisk prövning. Den vanligaste användningen av sparade
prover är för att förbättra diagnostiken av en patients sjukdom.
Man har rätt att säga nej till att ett prov sparas, men ett kasserat prov kan inte
återskapas. Ett sparat prov kan bidra till att rädda liv – ditt eget eller någon
annans.
118
Rätt till råd och stöd vid
funktionshinder
I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) beskrivs landstingets ansvar för hälso- och
sjukvård, habilitering och rehabilitering, hjälpmedel för funktionshindrade och
tolktjänst för vardagstolkning till döva och hörselskadade.
Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) anger landstingets
ansvar för att personer som omfattas av denna lag ges rätt till rådgivning och
annat personligt stöd, i dagligt tal ”råd och stöd”. Råd och stöd är ett komplement till insatser enligt HSL och ges om behovet av råd och stöd inte tillgodoses på annat sätt.
För dig som har frågor om rättigheter enligt LSS finns en LSS-handläggare vid
vart och ett av våra sjukhus. Telefonnummer hittar du i telefondelen av denna
katalog.
Hjälpmedel vid funktionshinder
Om du är funktionshindrad och tycker att du behöver personliga hjälpmedel
för att underlätta vardagen, ska du kontakta din vårdcentral. Det kan exempelvis handla om medicintekniska produkter som är avsedda att användas i hemmet, närmiljön eller i skolan. Vid vårdcentralen görs en individuell bedömning
av din situation och utifrån behov och nytta kan du sedan få anpassade personliga hjälpmedel.
Om du sedan tidigare har hjälpmedel hemma som du inte använder eller är i
behov av, ber vi att du lämnar tillbaka dem till din vårdcentral.
Personliga hjälpmedel kan man få tillgång till om man bor i länet, men också
om man visas här tillfälligt.
Svårt att läsa – kontakta Taltidningen!
Taltidningen Västernorrland
En taltidning är en tidning på CD som informerar om ämnen som särskilt berör
synskadade/läshandikappade. Den beskriver sådant som andra uppfattar med
ögonen. Taltidningen Västernorrland har ingen tryckt förlaga utan innehåller
material som redaktionerna själva producerar.
Taltidningen finns i två editioner – den södra för Medelpad och den norra för
Ångermanland. Prenumerationen är gratis för syn- och läshandikappade. Ring
AV-media i Sundsvall för prenumeration, tfn 060-19 21 60.
Y-Bladet – med lättlästa länsnyheter
Y-Bladet kommer ut varannan vecka både i storstil och i punktskrift och vänder
sig till läshandikappade, t.ex. synskadade, dövblinda och afatiker. Y-Bladet är
gratis och kommer hem i brevlådan och finns också på Internet, www.ylb.se.
Y-Bladet produceras vid taltidningsredaktionen i Sundsvall. Ring 060-19 21 66
för prenumeration.
Länets inläsningstjänst för synskadade och läshandikappade
Inläsningstjänsten finns i Örnsköldsvik.Här finns möjlighet för den enskilde att
få material inläst på CD (Daisy). Servicen är kostnadsfri. Övriga, t.ex. kommuner och organisationer, kan få inläsningar gjorda i mån av tid och mot en avgift. Ring inläsningstjänsten för ytterligare information, telefon 0660-879 90.
119
ADRESSER
Taltidningen Västernorrland
Södra
Sundsvalls kommun
851 85 Sundsvall
Telefon: 060-19 21 66
E-post:
[email protected]
Taltidningen Västernorrland
Norra
Sjukhuset / Villan
891 89 Örnsköldsvik
Telefon redaktören:
0660-879 98
E-post: [email protected]
Telefon inläsningstjänsten:
0660-879 90
E-post: [email protected]
Begäran om reseersättning
skickas inom ett år från
besöksdatum till:
Landstingsservice
Sjukresor
871 85 Härnösand
Så reser du bäst och billigast
Reseersättning
Reseersättning betalas ut för det billigaste färdsättet sedan du lämnat in en ifylld
blankett. Är reseersättningen mindre än 50 kronor ackumuleras den och betalas
ut när nivån uppgår till 50 kronor. Utbetalning sker dock en gång per år även om
den sammanlagda summan inte uppgått till 50 kronor. Ersättningen beräknas och
lämnas för buss, tåg eller för egen bil. Milersättningen är 10 kr.
Vid fritt val av sjukvård gäller att ersättning lämnas som för resa till närmaste
vårdinrättning exklusive egenavgift. Om du väljer sjukhusvård vid något av
länets sjukhus, får du resan ersatt, exklusive egenavgift. Väljer du att få vård
utanför länet, står du för samtliga boende- och resekostnader.
Egenavgift
I de allra flesta fall ska du betala egenavgift för resan. Egenavgifter vid olika färdsätt (enkel resa) är följande:
Taxi färdtjänstberättigade
Taxi ej färdtjänstberättigade
Specialfordon
Buss
Flyg
Tåg
Egen bil
30–60 kr
60 kr
30–60 kr
30 kr
80 kr
60 kr
50 kr
I det fall du efter medicinsk bedömning beviljats åka taxi, linjelagt fordon eller
specialfordon betalas egenavgiften direkt till chauffören.
Högkostnadsskydd sjukresor
Högkostnadsskydd beviljas från och med att patienten erlagt 1.200 kronor i
egenavgift. Skyddet gäller för resterande tid av 12-månadersperioden, räknat från
första inregistrerade datum.
TELEFONNUMMER
TAXI
Beställningscentralen
Härnösand .... 0611-439 00
Kramfors ....... 0612-439 00
Sollefteå ........ 0620-439 00
Sundsvall ........ 060-439 00
Timrå .............. 060-439 00
Ånge ............. 0690-439 00
Örnsköldsvik . 0660-439 00
ADRESS
Sjukresor
Landstingsservice
Västernorrland
Sjukresor
871 85 Härnösand
Telefon 0611-804 02
Fax 0611-804 05
För barn och ungdomar under 20 år beräknas högkostnadsskyddet på alla syskon
i samma familj.
Även kostnader under egenavgiften får räknas in vid beräkning av högkostnadsskyddet. Det innebär t.ex. att bussresor som kostar mindre än egenavgiften för
buss och milersättningar för egen bil som understiger egenavgiften för egen bil
får tillgodoräknas.
Patienten ska kunna styrka sina kostnader med kvitto eller andra verifikat som
styrker gjorda utlägg. När tillräckligt många resor gjorts, kontaktas sjukresekontoret på Landstingsservice, som ger avgiftsbefrielse för egenavgiften under resten
av 12-månadersperioden.
Sjukresa med taxi
Har du efter medicinsk bedömning av vårdpersonal beviljats annat färdsätt än
det billigaste ska beställning ske via landstingets beställningscentral. Resan till
vårdinrättningen ska beställas senast kl. 17.00 dagen före besöket. Telefonnummer till beställningscentralen hittar du här bredvid. Behov av följeslagare ska
också bedömas av vårdpersonal.
Resan från vårdinrättningen bör beställas av vårdinrättningens personal via beställningscentralen som svarar för samordning och beställning av taxi. Beställer
du taxi på annat sätt än via beställningscentralen får du själv svara för merkostnaden.
120
Akut sjukdom
Blir du akut sjuk och behöver ambulans ringer du larmnumret 112.
Om du blir sjuk och efter medicinsk bedömning anses behöva taxi ringer du
beställningscentralen, som har dygnet runt-service.
Vård utom länet
Huvudregeln – att nyttja billigaste färdsätt – gäller även om du remitterats utanför länet. Behov av dyrare färdsätt och behov av följeslagare ska styrkas av remitterande vårdgivare. Resan beställs hos sjukresekontoret.
Du som reser till universitetssjukhuset i Umeå beställer plats på bussen på
samma telefonnummer som för sjukresa med taxi. När du åker från Umeå går
du till receptionen vid bussterminalen på sjukhuset och byter ut kvittot mot en
biljett att åka hem på.
Frågor om sjukresor
VAD KOSTAR DET I
FOLKTANDVÅRDEN?
Den fria prissättningen på
tandvård innebär att tandläkare och tandhygienister
själva bestämmer priset på
olika behandlingar. Inom
Folktandvården Västernorrland tar vi ut samma
pris över hela länet. Alla
tandläkare/tandhygienister
är skyldiga att före behandling upplysa om kostnaden.
Om du har frågor kan du vända dig till sjukresekontoret i Härnösand.
FRITT VAL AV VÅRD-
Ställs vårdbesöker in eller tiden ändras – glöm inte att avbeställa eller ändra
resan hos beställningscentralen.
GIVARE
Folktandvård
VAD INNEBÄR TANDVÅRDSFÖRSÄKRINGEN?
Tandvårdsförsäkringen innebär att du som vuxen inte behöver betala hela kostnaden för din tandvård. Du betalar en patientavgift och försäkringskassan ersätter den återstående delen. Denna ersättning betalar försäkringskassan direkt till
din tandläkare. Hur stor ersättning du får genom tandvårdsförsäkringen beror
bland annat på din ålder och vilken behandling som ska utföras. Följande gäller:
Barn och ungdomar 0–19 år
Tandvård för barn och ungdomar är gratis till och med det år de fyller 19 år.
Men uteblir du från ett besök utan att meddela får du betala en avgift på 100
kronor.
Tappar du bort en avtagbar tandställning får du betala den tandtekniska kostnaden vid framställning av en ny.
Om du är 20–29 år
Från och med det år du fyller 20 till och med det år du fyller 29 betalar försäkringskassan en del av vad undersökningen kostar. Även vid övrig bastandvård
lämnar försäkringskassan ersättning.
Om du är 30–64 år
Från och med det år du fyller 30 lämnar försäkringskassan ingen ersättning för
undersökningskostnaden. Vid övrig bastandvård lämnar försäkringskassan ersättning.
Om du är 65 år eller äldre
Från det år du fyller 65 år ersätter försäkringskassan en del av kostnaden för
undersökningen. Även ersättningen för förebyggande tandvård, lagningar och
övrig bastandvård blir högre för 65-åringar och äldre. Du omfattas också av ett
högkostnadsskydd för kronor, broar, proteser samt tandreglering. För enbart
den protetiska behandlingen blir din kostnad aldrig högre än 7.700 kronor.
Däremot tillkommer en kostnad för den tandvård som du behöver i samband
med den protetiska behandlingen. Eventuell kostnad för metall och titankomponenter tillkommer också.
121
Som patient kan du själv
välja vårdgivare för sådan
tandvård som landstinget
ska betala. För att visa att
patienten har rätt till nödvändig tandvård inom sjukvårdens avgiftssystem behövs ett intyg från sjukhem,
gruppbostad, hemtjänst eller liknande. Detta utfärdas
vanligen av dem som i andra sammanhang bedömer
omvårdnadsbehovet i kommunen.
VILL DU VETA MER?
Om du är osäker på vart du
bör vända dig eller vilka
regler som gäller kan du
ringa folktandvårdens patientservicetelefon:
0611-801 80
www.lvn.se/tandvard
På folktandvårdens webbplats hittar du telefonnummer, e-postadresser och
öppettider till våra kliniker.
Du hittar även exempel på
de vanligaste priserna för
allmäntandvård, munhälsoråd, funktionen fråga tandläkaren samt information
om vart du vänder dig om
du inte är nöjd m.m.
Sjukdom och funktionshinder
Olika kroniska sjukdomar och funktionshinder samt långvarig medicinering
kan väsentligt öka behovet av tandvård. Tandläkaren kan då ansöka om ett utökat ersättningsbelopp från försäkringskassan, som gör en bedömning från fall
till fall om särskilt tandvårdsstöd ska utgå. Man kan också få en förhöjd ersättning för så kallade specialanpassade hjälpmedel.
Kirurgisk tandvård på sjukhus
För vissa mera omfattande oralkirurgiska ingrepp som måste göras på sjukhus
gäller samma avgiftsregler som för hälso- och sjukvården i övrigt.
Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling
Den som behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid betalar samma avgifter som för hälso- och sjukvård. Denna tandvård ska vara medicinskt motiverad och ingå som ett led i den medicinska behandlingen under en begränsad tid. Detta förutsätter oftast remiss från läkare
och en behandlingsplan utarbetad i samarbete mellan läkare och behandlande
tandläkare ska alltid förhandsbedömas hos landstingets beställarenhet.
Tandvård till följd av muntorrhet
För personer, som drabbats av muntorrhet till följd av Sjögrens syndrom eller
strålbehandling mot huvud och/eller hals så att salivkörtlarna skadats, ersätts
det utökade behovet av tandbehandlingar som kan hänföras till muntorrheten
enligt hälso- och sjukvårdens ersättningsregler.
Uppsökande munhälsobedömning
Äldre och funktionshindrade som omfattas av den kommunala omsorgen och
som har svårt att ta sig till tandläkare/tandhygienist kan få kostnadsfria besök
för munhälsobedömning. De kan också få nödvändig tandvårdsbehandling till
samma avgift som gäller inom hälso- och sjukvården. Personal inom omsorg
och socialtjänst har ansvar för att se till att de som har rätt till en bedömning av
sitt muntillstånd också får erbjudande om detta.
Mer information
Vid frågor om tandvårdsstödet och om ersättning vid långvarigt ökat behov av
tandvård till följd av sjukdom och funktionshinder kan du ringa försäkringskassan, telefon 0611-823 00 eller besöka försäkringskassans webbplats,
www.fk.se.
122
Landstingets webbplats
På Landstinget Västernorrlands webbplats, www.lvn.se, kan du hitta information om service, tillgänglighet och valmöjlighet i vården. Du kan också få en
bild av landstingets organisation och hur vi arbetar för att utveckla länet. Vill
du förnya ett recept eller om-/avboka en läkarbesökstid finns möjlighet att
också göra detta via webben.
För dig som patient
På webbplatsen finns information som du som patient eller anhörig kan ha
nytta av inför ett besök i vården. Du hittar lätt till vårdcentralen i din kommun
och här finns telefontider, telefonnummer och möjlighet att nå vårdcentralen
via e-post.
Här finns också information om vilka rättigheter du har, eller vart du kan vända
dig om du inte är nöjd med vården.
Webbtjänster som förenklar för dig
Med våra webbtjänster kan du enkelt förnya recept, av- eller omboka en tid,
framföra synpunkter till vårdcentralens chef eller beställa vaccination inför en
utlandsresa.
Tjänsterna är enkla att använda. Du behöver bara fylla i uppgifter i ett formulär
på skärmen, så skickas uppgifterna till vårdcentralens e-postbrevlåda. Det finns
tydliga instruktioner för hur du ska göra.
På www.lvn.se kan du alltid hitta aktuell information
om vad som gäller för dig som patient.
123