Våra rovdjur åk 4-6 - Naturskolans klassbesök
Transcription
Våra rovdjur åk 4-6 - Naturskolans klassbesök
Örebro Naturskola Våra rovdjur åk 4-6 Naturskoledagen – tips och innehåll Metodtips till för- och efterarbete Råd kring dokumentation och bedömning Vi ger oss i kast med olika grupperingar av djur; predatorer och bytesdjur, köttätare, växtätare och allätare, rovdjur och… ja vad är egentligen ett rovdjur? Vi jobbar med olika anpassningar som djur har beroende på om de till exempel ska jaga eller bli jagade. Med alla sinnen lär vi oss mer om våra tre stora rovdjur: björn, varg och lo och om deras roll i ekosystemet. Vi kommer också in på den konflikt som uppstår när människa och rovdjur kommer nära varandra. Vi ger oss ut på spårning och lär oss hur man kan identifiera djur genom spår. Förutsättningar: Vi håller till i området kring Naturens hus och naturskolans lokaler där. Naturskolans hus ligger precis bakom restaurangen. Den tid ni har möjlighet att vara på naturskolan styrs ofta av busstiderna. Stadsbuss nr 22 går till Naturens hus. Vi har planerat för att få rå om er mellan kl. 9.20 och 13.36. Behöver ni korta dagen av någon anledning så tar vi bort något moment. Hör av dig om vilka tider som gäller er! Vi kommer att vara ute det mesta av tiden och vi kommer att förflytta oss i området. _______________________________________________________________________________________ Örebro kommun Barn och Utbildning orebro.se/naturskolan Örebro naturskola Oljevägen 15, 702 83 Örebro 019-21 68 32, 019-21 68 61 [email protected] 2 Vi gör avbrott för förmiddagsfika och lunch. Vill ni grilla vid lunchen så fixar vi eld och grillutrustning. Ta med eget förmiddagsfika och beställ utflyktslunch i god tid från skolköket. Under dagen står vi för det pedagogiska innehållet. Vi ansvarar också för att dagen är så säker som möjligt och att en riskanalys är gjord på dagens moment. Din/Era roller som medföljande pedagoger är under naturskoledagen: att ha ansvar för gruppen och stötta de elever som har svårt att följa verksamheten samt att, så långt det är möjligt, delta i övningarna. Då får du en bra bild av vad eleverna har för erfarenheter med sig efter dagen och kan följa upp dagen på bästa sätt. att ta ansvar för och informera naturskolan om eventuella sjukdomar och andra riskfaktorer som bedöms relevanta hos barnen såsom astma, diabetes, epilepsi, allergi, fobier mm. att medföra klasslista med relevanta kontaktuppgifter. Att tänka på inför naturskolebesöket: Varma kläder och kängor för utomhusverksamhet – förbered barnen väl kring detta innan (se För- och efterarbete - Allmänt) Extrakläder ifall man blir våt - speciellt extra sockor och vantar! Förmiddagsfika t.ex. smörgås, frukt och varm dryck. Rejäl matsäck till lunch - grillmöjlighet ordnar vi om ni behöver. Istället för festis som dryck föreslår vi att ni tar med koncentrerad juice och kåsor/muggar. Vi har vatten, kannor och dunkar så att ni kan blanda här. På så sätt slipper ni bära vatten hit och det blir färre sopor vilket är bättre för miljön. Kamera - att dokumentera med inför efterarbetet 3 Dagens innehåll och hur vi kopplar det till målen i kursplanen Allt vi gör ute är kopplat till läroplanen men vi ger ofta råvarorna. Sedan är det upp till dig som lärare att förvalta detta genom reflektion och efterarbete. Förslag på Hur hittar du på nästa sida. Här följer en beskrivning av hur dagen kan se ut och hur olika moment kopplas till kursplanen Dagens innehåll Vi inleder med en lek där vi funderar på vad ett rovdjur är. FIKA Vi går in och bekantar oss med de stora rovdjur som finns i Kilsbergen (lo, varg, björn, kungsörn) genom att titta på film och undersöka innehållet i vår rovdjurslåda. Men först blir det en berättelse om folktron förr i tiden. LUNCH Vi letar djurspår ute och tar reda på vilka djur som lämnat dem. Vi avslutar med en lek och sammanfattar dagen Slut för idag Centralt innehåll ur kursplanen i no/biologi som berörs under dagen: Natur och samhälle Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband… Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Biologin och världsbilden Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. …organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Biologins metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Sedan kommer naturligtvis mål från andra ämnen in under dagen. T.ex: Idrott och hälsa – Centralt innehåll Friluftsliv och utevistelse Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider 4 För- och efterarbete – kopplat till kursplanens centrala innehåll Målsättningen är att besöket blir en del av skolarbetet och inte bara en enskild händelse. Det är bra om naturskoledagen förarbetas och det är jätteviktigt att den bearbetas efteråt. Här får du tips på hur och på hur du kan dokumentera elevernas kunskaper. Försök göra dokumentationen till ett inlärningstillfälle och ett tillfälle för reflektion. Sist kommer de relevanta kunskapskraven för åk 4-6 med kommentarer. ALLMÄNT Om man är blöt och kall är det svårt att vara koncentrerad på det vi ska göra. Då blir nästan ingenting roligt. Prata med barnen (och föräldrarna!) om hur man ska klä sig i olika väder. Visa konkreta exempel. Gå ut och träna i olika väderlekar: ”Idag ska vi träna på regn!” Diskutera efteråt: Vilket var bra kläder? Vad kan jag ändra till nästa gång för att klara mig bättre? För de yngsta är naturligtvis föräldrarnas medverkan nödvändig så att barnen får med sig rätt utrustning. Ta gärna med kamera! Att titta på bilder efteråt eller att göra fotomontage över naturskoledagen är ett bra sätt att bearbeta det man varit med om och också visa upp för föräldrar och andra elever. EKOSYSTEM, DJUR OCH VÄXTER I NÄRMILJÖN METODTIPS – Rovdjursfakta Låt eleverna måla rovdjur och skriva om dem utifrån sina upplevelser från naturskoledagen och kanske komplettera genom att söka mer fakta. Dokumentation Samla elevernas dokumentationer i en utställning som ni visar för föräldrar eller andra elever på skolan. METODTIPS – Mitt rovdjur Skriv en berättelse om ett rovdjur med hjälp av ett karaktärsschema, där du har funderat kring ditt djurs: egenskaper, utseende, mat det tycker om, vänner, fiender, hur det lever osv. 5 METODTIPS – Rovdjur i sagor Fundera kring rovdjur som finns i sagor: Hur beskrivs de där? Farliga eller snälla? Hur är det i verkligheten? Gör en egen rovdjurssaga eller teater, eller gör om en gammal saga. Hur påverkar bilden av rovdjuren i sagor vår syn på de verkliga djuren? METODTIPS – Bajsundersökning Plantera harbajs och se vad som växer upp! En hare kanske???! Här blir sedan diskussionen kring att man i spillningen hos olika djur kan få ledtrådar till vad djuret äter. METODTIPS – De stora rovdjuren Jobba med länsstyrelsens skolbroschyr ”De stora rovdjuren”. (Du får en klassuppsättning vid besöket hos oss.) METODTIPS – Ekosystem De ekologiska sambanden i naturen är invecklade och inte alltid självklara för oss vid första anblicken. Serien ”Mikrovärldar” i Viasats utbud Nature handlar just om dessa komplexa samband. I programmet besöker man olika mikrovärldar och letar efter vad som gör att ekosystemet fungerar och ger liv åt alla arter som finns där. Ett program handlar om Yellowstones nationalpark där man återinfört vargen som inte funnits där på många år. Detta har varit mycket gynnsamt för mångfalden av arter och har till och med förändrat flodens lopp. Det är många spännande ekologiska samband som finns med i den processen. En beskrivning av just vargens påverkan i Yellowstone finns även på Ytube - sök på Sustainable Human, How Wolfes Change Rivers (finns lång och kort version, på engelska). Här blir det tydligt hur även den icke levande miljön finns med i samspelet. Använd t.ex. filmen som grund för att diskutera och göra en gemensam beskrivning av ett ekosystem. Dokumentation Låt eleverna fundera kring hur ett ekosystem i Kilsbergen där bl.a. vargen finns med fungerar och beskriva det i bild och text. En närmare variant är att studera ett ekosystem i skolans närområde - inventera de växter, växtätare och köttätare som finns där och vilka sambanden är. Kan det finnas insekter som äter andra djur? T.ex. trollsländelarven, stenkryparen, enkelfotingen och spindeln är ju köttätare… METODTIPS – Ekologiska lekar Efter besöket får du en länk till Google drive där det bl.a. finns beskrivningar på lekar som handlar om djurens liv t.ex. Rovdjuren jagar, som beskriver vargens respektive lodjurens jaktsätt men även ger en diskussion om balansen mellan rovdjur och bytesdjur. Älgleken beskriver djurens behov av både den levande och icke-levande miljön och hur förändringar påverkar populationen. Det är viktigt att alltid koppla lekarna till verkligheten och studera fenomenen där i smått och stort. 6 ORGANISMERS ANPASSNINGAR METODTIPS – Det perfekta djuret Fundera och diskutera kring varför olika djur ser ut och fungerar som de gör – att de är anpassade efter det liv de lever (tänder/näbbar och mat, hörsel, syn, förmåga att klättra osv.). Hitta på och rita ett fantasidjur: Hur skulle ett djur se ut som: - är bra på att klättra i berg? - kan leva i öknen? o.s.v. METODTIPS – Ekologiska lekar Efter besöket får du en länk till Google drive där det bl.a. finns beskrivningar av ett antal lekar t.ex. Smygleken, Vargen kommer och Rovdjurspromenad som illustrerar djurs anpassningar när det gäller sinnen. Det är viktigt att man alltid knyter leken till verkligheten och försöker att hitta sambanden ”in real life” – i smått och stort. Om det i leken handlar om bytesdjurens vidseende för att upptäcka faror lättare kan man studera hur ögonen är placerade på bytesdjur t.ex. fåglar som nästan har ögonen på varsin sida av huvudet respektive rovdjur som behöver mer djupseende med ögonen tätare för att få en bra avståndsbedömning vid anfall. Istället för vargar och rävar går det ju bra att se hur hundars ögon är placerade. Har ni turen att kunna se rådjur så blir beteendet att stå blixtstilla för att undvika upptäckt tydligt. Rovdjurs färgseende är begränsat till förmån för mörkerseendet. FÄLTSTUDIER METODTIPS – Spårsnö Fortsätt att leta djurspår i närområdet. Låt eleverna två och två följa ett spår och försöka lista ut vad djuret haft för sig där det gått fram – kissat, bajsat, sprungit fort/sakta, ätit något… Vad lär vi oss av en sådan studie? (Spårning är ett viktigt verktyg för att lära oss mer om djurens beteenden.) En annan variant är att jämföra vilka djur som lämnat spår på två olika platser t.ex. skolgården och i skogen. För statistik. Skiljer sig det vi hittar på de olika platserna? METODTIPS – Gipsspår Gör gipsavgjutningar genom att hälla ljummet gips(filmjölkskonsistens) i spåren. Spår som trampats i tö och sedan frusit till är bäst. I fluffig lös snö är det svårt. Dokumentation Gör en utställning med spåravgjutningarna kombinerade med bilder på och fakta om djuren. Vad har hänt här? Spårtecken från kungsörn (Viltskadecenter) 7 BEDÖMNING (LGR11) Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Efter kunskapskraven finns kommentarer på hur vi kopplar metoderna ovan till de olika kunskapskraven och vår syn på bedömning. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. Många av metoderna ovan innehåller informationssök. Böcker är bra ibland, internet ibland. På internet finns mycket bra och mycket skräp. Det gäller att vara källkritisk. Här gäller det både att söka fakta om t.ex. föda, men även att kunna använda informationen när det gäller att se och förklara de ekologiska sambanden i ett ekosystem. Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Övningen att leta spår och föra statistik är ett bra exempel på en fältstudie som passar in här. En enkel frågeställning kan tex vara: ”Spelar det någon roll om vi letar spår på skolgården eller i skogen? Hittar vi samma arter på båda platserna eller skiljer det sig? En annan kan handla om vilka platser en åkersork föredrar? Kan eleverna göra en planering och ett genomförande av en undersökning där de tar reda på detta tycker vi att de klarat kunskapskravet. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Här är det den sista punkten i rapportmodellen ovan som är viktig. ”Om jag ska göra om undersökningen – vad ska jag göra annorlunda?” Skillnaden mellan höga och låga betyg ligger mycket i förmågan att föra resonemang och dra slutsatser av det man vet och de fakta man har. Du kan aldrig hitta A-svaren på wikipedia. Det är hur du knyter ihop dina erfarenheter och resultat med andras resultat och allt du kan hitta på wikipedia som ger Anivån. Detta kan eleverna visa i sina rapporter men de kan också visa det i en muntlig diskussion. Vi har ju alla olika sätt att uttrycka oss på. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. Resonemangen kring ekosystem och vad som gör att de fungerar är ett utmärkt tillfälle att bedöma detta - både muntliga resonemang och elevens beskrivning av ett ekosystem i bild och text. Tänk på att Varför…? och Hur…? Ofta är viktigare än Vad heter? Men vi behöver namn för att kunna beskriva varför, hur och för att kunna se samband. 8 Bra länkar, litteratur och appar www.wikipedia.se Pålitlig fakta och bra upplägg av fakta om arter. www.SNF.se Naturskyddsföreningens hemsida. www.viltskadecenter.se Grimsö viltforskningsstation www.lansstyrelsen.se/orebro Här kan du även prenumerera på ett nyhetsbrev om de stora rovdjuren i vårt län www.de5stora.com (varg, björn, lo, järv och människa!) En hel del bra fakta finns även på nedanstående sidor - bara man är medveten om att det här är två olika sidor i rovdjursdebatten: www.rovdjur.se Rovdjursföreningen www.jagareforbundet.se Svenska Jägareförbundet (har bra artfakta om olika djur) Rovdjursboken, Bisse Falk och Lennart Eng, Opal, ISBN 978-91-7299-310-5 Lilla naturserien Djurspår, Prisma, ISBN 91-518 4656 Djurens spår, Lars-Henrik Olsen, Nordstedts, ISBN 978-91-1-304379-1 Viltappen (gratis, Järgarförbundet) Hör av dig om det är något du undrar över! Ser fram emot att träffa er gör vi på Örebro naturskola Birgitta Jansson 019-216832 – Malin Bideby 019-216861