Förpackningsfri - Sebastian van Baalen

Comments

Transcription

Förpackningsfri - Sebastian van Baalen
#13 Fredag 26 juni 2015
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen
tidningensyre.se
Om altruistiskt
surrogatmödraskap vore tillåtet
i Sverige skulle de
familjerättsliga
reglerna finnas.”
Malin Bergendal
Glöd – Ledare sid 2
Sommaruppehåll
Syre återkommer
med nästa nummer
den 17 juli
Sara Wolf säljer livsmedel utan förpackningar • Zoom 15–19
Pionjär på lösvikt
GLÖD Ge plats för allmänningen i politiken • Peter Bodach-Söderström om det tyska kolet
RADAR Stadsmissionen öppnar mataffär • Fler reaktorer avvecklas • Miljögift på export
ENERGI Grilla grönt – från enkelt till avancerat • Sudoku och ordtrianglar
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
”Vi ville erbjuda ett
alternativ åt dem som
tycker att resursslöseriet
har gått för långt.”
15
Dominique LaCasa är positiv till konceptet med förpackningsfria matbutiker och köper regelbundet
frön och grönsaker hos Original Unverpackt.
Förpackningsfri
Miljömedvetna konsumenter har sedan länge drömt om
en matbutik utan onödiga förpackningar. Men är det verkligen möjligt? Skeptikerna menar att förpackningarna är
nödvändiga för att skydda innehållet och minska matsvinnet. ”Samhället är redo” tycker Sara Wolf, en av grundarna av Berlins första förpackningsfria matbutik.
D
Text och foto: Sebastian van Baalen
ominique LaCasa plockar fram en gammal papperspåse ur ryggsäcken, tittar upp mot plastbehållarna på väggen och börjar fylla på med cashewnötter. När hon är nöjd väger hon själv nötterna och
noterar priset med en penna. Proceduren är en
del av Original Unverpackts affärsidé – att sälja livsmedel helt
utan förpackningar.
– Alla onödiga plastförpackningar gör mig arg, förklarar Dominique. Sedan jag upptäckte den här butiken cyklar jag 30 minuter för att handla här.
Dominique har länge saknat en matbutik som inte enbart
marknadsför produkter som är ekologiska och Fairtrade, utan
som också jobbar med att minska avfallet. Sedan Original Unverpackt slog upp dörrarna förra året kommer hon hit regelbundet för
att handla frukt, grönsaker, nötter och frön.
– Först trodde jag det skulle vara en hipsterbutik, men den är faktiskt väldigt simpel, säger hon. Det påminner om hur matbutikerna
såg ut förr i tiden.
”Ett nytt sätt att handla”
Original Unverpackt grundades av tyskorna Sara Wolf och Milena Glimbovsk. Drömmen var en matbutik helt utan förpackningar.
Startkapitalet fick de från mindre investerare och via crowdfunding
16
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
”De små livsmedelsproducenterna älskar
att sälja mat till mig i
stora volymer eftersom förpackningar
är dyrt för dem.”
Foto: Steven Depolo/Flickr.com
Plast
1 kilo plast kräver cirka 2 kilo
olja, 1 till själva plasten och
1 till tillverkningsprocessen.
4 % av världens oljekonsumtion går till plasttillverkning
och i Europa går 40 % av detta till förpackningar. Hälften
av alla varor i Europa förpackas i plast.
I Sverige använder vi 155 000
ton plastförpackningar varje
år, ungefär 17 kilo per person.
Catherine Conway,
grundare till matbutiken
Unpackaged i London.
Källa: sopor.nu, FTI (Förpackningsoch tidningsinsamlingen)
Foto: Privat
Sara Wolf, en av grundarna till matbutiken Original
Unverpackt i Berlin.
Foto: Sebastian van Baalen
”... plast har
arbetat sig upp
i näringskedjan
och hamnar i
dag på våra tallrikar eller göms
under jord ...”
och när butiken slog upp dörrarna
blev det omedelbar succé. I dag har
de en stabil kundbas varav merparten
är återkommande kunder.
– Vi ville erbjuda ett alternativ åt
dem som tycker att resursslöseriet
har gått för långt, berättar Sara medan hon tar betalt av en kund.
Kunderna tar själva med sig glasburkar, påsar och flaskor till butiken
som de kan fylla på. Frukt och grönsaker säljs ur lådor längs ena väggen,
torrvaror ur självpåfyllande plastbehållare på väggen och rengöringsmedel i tablettform eller ur stora metallfat. Även vin och vodka finns att tillgå.
Utbudet är ännu relativt begränsat,
men för Sara handlar det om ett nytt
sätt att handla.
– Våra kunder kräver inte hundra
olika sorters schampo, menar hon.
De kommer hit för att de värnar om
miljön.
Ingen ny idé
Original Unverpackt är ingen ny idé,
redan 2006 grundade Catherine
Conway den förpackningsfria matbutiken Unpackaged i London. Till en
början gick butiken bra, men när en
expandering av affärsmodellen krockade med den globala lågkonjunkturen
tvingades hon stänga. Men sedan februari tar Catherine nya tag.
– Unpackageds grundidé är bra,
men problemet är att du säljer varor med lågt värde och små margi-
naler, berättar hon. Större matbutiker tjänar pengar genom att sälja
behandlade livsmedel med billigare
ingredienser i stor skala. Jag kan inte
konkurrera med det.
Liksom för Sara och Milena har det
varit en utmaning att förändra tankesättet hos främst leverantörerna.
– Jag tog kontakt med leverantörer som var tillräckligt små för att jobba med mig, säger Catherine. De små
livsmedelsproducenterna älskar att
sälja mat till mig i stora volymer eftersom förpackningar är dyrt för dem.
Och så delar de min vision om en bättre värld.
Bråkdel av miljöpåverkan
Sara, Milena och Catherine är entreprenörer med miljötänk. Men frågan
är om förpackningsfria matbutiker är
bästa sättet att minska miljöpåverkan
från livsmedelsindustrin. Bo Wallteg,
kommunikationsansvarig på förpackningsklustret Packbridge och chefredaktör för tidningen Nord Emballage,
tycker inte det.
– Vi måste vara medvetna om att
själva förpackningen bara står för en
liten bråkdel av en produkts miljöpåverkan. Ta en chokladkaka till exempel, där står förpackningen bara för
en procent av produktens totala miljöpåverkan, den stora delen står kakaon för.
Bo menar att för stor iver kring
förpackningsfria livsmedel riskerar
att bortse från de fördelar som finns.
Förpackningarna gör att varorna håller längre i butiken och minskar behovet av emballage vid transport till
matbutiken.
– När produkterna saknar egen
förpackning måste man ofta förstärka transportförpackningen, påpekar
han. Som helhet har man därmed
kanske inte sparat så mycket miljö om
man ser på materialet som en miljöfråga.
Dessutom menar Bo att förpackningsfria livsmedel ökar risken för
smittspridning och allergier. Vissa varor, som till exempel jordnötter, kan
orsaka allergiattacker om de skulle
hamna i fel matpåse.
Minskar svinnet
Att förpackningar har miljömässiga fördelar kan låta som ett försäljningstrick från förpackningsindustrin. Men forskning på området
pekar åt samma håll. Helén Williams är doktor i miljö- och energisystem vid Karlstads Universitet och har
forskat på förpackningar och hållbar
utveckling. Hon menar att livsmedelsförpackningar ofta får symbolisera samhällets resursslöseri och att vi
därmed bortser från dess positiva inverkan.
– Om man jämför så står produktionen av livsmedel för omkring 9095 procent av en produkts miljöpåverkan, medan förpackningen enbart
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
17
300
miljoner ton plast
produceras i
världen varje år.
Foto: JMacPherson/Flickr.com-Creative commons
18
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
”Det finns studier på bland
annat gurka som visar att
en inplastad gurka kan
hålla nästan tre gånger så
länge som en gurka som
saknar plast.”
Negativt med
förpackningar
Stor miljöpåverkan
Mindre valfrihet för
kunden
Kostar pengar
Ett livsmedels miljöpåverkan
Helén Williams, doktor i
miljö- och energisystem
vid Karlstads Universitet.
Produktion
90-95 %
70
Foto: Mats Williams
Positivt med
förpackningar
Förpackning
5-10 %
miljarder kronor
omsätts årligen av
svensk förpackningsindustri.
Bo Wallteg, kommunikationsansvarig på förpackningsklustret Packbridge.
Foto: Privat
”Förpackningarna har
orättvist fått
stå som en
symbol för ett
resursslösande samhälle.”
står för 5-10 procent. Framförallt när
det gäller produkter med stor klimatpåverkan, som kött och ost, blir förpackningens inverkan väldigt liten.
Utgångspunkten i Heléns forskning
är att europeiska konsumenter kastar
en femtedel av den mat de köper. I
sin doktorsavhandling har Helén därför tittat på hur förpackningen kan bidra till att mer mat äts upp. Resultatet
är bland annat att förpackad mat ofta
håller betydligt längre än mat som
saknar förpackning.
– Det finns studier på bland annat
gurka som visar att en inplastad gurka
kan hålla nästan tre gånger så länge
som en gurka som saknar plast. Med
tanke på den påverkan maten har på
miljön när den tillverkas och transporteras är det viktigt att maten också kommer konsumenterna till glädje.
Enligt Naturvårdsverket ger produktionen av den mat som slängs i Sverige upphov till cirka två miljoner ton
koldioxid årligen. Att minska svinnet
gör därför att vi kan uppnå betydande
miljövinster. Men trots att Helén ställer sig tveksam till att minska mängden
Förlängd hållbarhet
på livsmedel
Minskat behov av emballage vid transport
Minskad risk för
smittspridning och
allergier
förpackningar för att spara miljön tror
hon ändå att det kan finnas fördelar
med förpackningsfria matbutiker, om
än på ett mer oväntat sätt.
– När mat säljs utan förpackningar
ger det konsumenterna större möjlighet att själva köpa så mycket de behöver. På så vis kan man minska mängden mat som slängs av hushållen. Vi är
otroligt prismedvetna när vi handlar
och köper därför gärna stora förpackningar. Men slänger vi maten spelar
inte pengarna längre någon roll.
Framtidens matbutik?
Enligt en rapport från förpackningsklustret Packbridge omsätter svensk
förpackningsindustri omkring 70 miljarder årligen och sysselsätter cirka 20 000 personer. Men Bo Wallteg
tycker inte att förpackningsindustrin
bör känna sig hotad av förpackningsfria matbutiker.
– Däremot ska man från förpackningsindustrin självfallet se de här butikerna som en liten varningsklocka.
Det gäller att stämma i bäcken och
det skulle industrin göra bäst genom
att informera konsumenterna om förpackningens fördelar. Förpackningarna har orättvist fått stå som en symbol för ett resursslösande samhälle.
Helén Williams är inne på samma
spår.
– Konsumenterna ser inte alltid förpackningens roll eftersom de inte tänker bakåt i produktionskedjan. För
dem blir plasten bara något som man
slänger när man kommer hem.
Hon har tidigare argumenterat för
att förpackningsindustrin bör sluta likställa minskade förpackningar
med hållbar utveckling. Istället bör
de se till förpackningens positiva roll
och förbättra dess egenskaper så att
matspillet minskas. Fokus bör enligt
henne ligga på att anpassa förpackningens storlek till kundens behov
och att göra den lätt att återförsluta och tömma. Naturvårdsverkets avfallsplan för 2012-2017 förespråkar en
liknande linje.
Samtidigt är inte Bo Wallteg helt
immun mot förpackningarnas miljöpåverkan.
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
Än så länge är Original Unverpackts sortiment ganska begränsat. Men på sikt vill Sara Wolf kunna erbjuda fler olika varor.
– Det är ju en definitionsfråga vad
man menar med miljöpåverkan.
Handlar det om ren nedskräpning så
finns det så klart en del problem, inte
minst alla plastförpackningar som
flyter omkring i världshaven. Men vi
kanske borde anklaga oss själva som
personer istället för att peka på förpackningarna. De har inte hamnat
där av sig själva.
Snedvriden debatt
Catherine Conway håller med om att
det är viktigt att se komplexiteten i
frågan, men tycker att debatten är
snedvriden.
– Bara för att förpackningen bara
står för 5-10 procent av en produkts
miljöpåverkan, betyder det att vi inte
ska försöka lösa problemet med onödiga förpackningar? Förpackningar
har en negativ miljöpåverkan och därför kan det knappast vara negativt att
tackla det problemet om det görs på
ett ansvarsfullt sätt.
För Catherine handlar det inte enbart om att minska förpackningarna,
utan också om att förändra människors beteende. I företagskonceptet ingår att verka som konsult hos företag
för att introducera Unpackageds vision i deras produktutveckling. Och i
butiken förespråkar hon säsongsbaserad konsumtion i måttliga mängder.
– Förpackningsindustrin har rätt i
att vi måste minska matsvinnet. Men
det gör vi bäst genom att ifrågasätta
våra matvanor snarare än genom mer
förpackningar.
Sara Wolf är inne på samma linje.
Även hon förespråkar en beteendeförändring för att minska avfallet.
– Förpackningar har en väldigt stor
miljöpåverkan. Till exempel plast har
arbetat sig upp i näringskedjan och
hamnar i dag på våra tallrikar eller
göms under jord under de kommande tio generationerna. Vi föreläser
inte för våra kunder, men vi hoppas
kunna påverka deras köpvanor positivt. Samhället är redo!
Sebastian van Baalen
[email protected]
Plast i haven
En nyligen publicerad studie uppskattar mängden
plast som hamnar i haven till mellan 4,8 miljoner och
12,7 miljoner ton per år. En del sjunker till botten.
Plastbitar är det allra vanligaste skräpet i havet.
Långsam nedbrytning
Plast bryts ner mycket långsamt. Det tar 450 år innan
en plastflaska som hamnat i naturen har brutits ner.
Stora plastbitar nöts ner i mindre partiklar och
forskare har visat att en del sväljs av fiskar och andra havsorganismer, så små som plankton och bakterier. Hur plastkemikalierna påverkar dessa organismer och näringskedjan är ännu inte undersökt.
Större djur skadas
Varje år drunknar eller skadas tusentals sjöfåglar,
fiskar och däggdjur för att de har fastnat i fisknät
eller förpackningar. Andra svälter efter att de har
svalt plastkulor som får dem att känna sig mätta
och då äter de inte ordentligt.
Källa: PNAS, Science, Havet.nu, Håll Sverige Rent
19