Holländskt flyt mot stigande havsnivåer

Comments

Transcription

Holländskt flyt mot stigande havsnivåer
#15 Fredag 24 juli 2015
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen
tidningensyre.se
”Antirasismen
borde kunna
inkludera alla
som är emot
rasism.”
Malin Bergendal
Glöd – Ledare sid 2
Holländsk arkitekt vill se fler flytande städer • Zoom 12–17
När havet stiger
GLÖD Gunilla Palm: Universell trygghet är bäst • Anna Troberg vill se ett seriöst hbtq-engagemang
RADAR Rättvisa mobiler granskas • Tyskt upprop för Sveriges urskog • Svenska Klimatsvaret
ENERGI Tredubbel kärlek hos polyfamiljen • Sudoku • Veckans nyhetsbild: Roxette tillbaka
12
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Holländskt flyt m
stigande havsniv
Han kallas den flytande holländaren och har utsetts till en
av världens viktigaste tänkare av the Times. Koen Olthuis är
en nederländsk arkitekt som propagerar för att holländarna
måste lära sig att leva med stigande havsnivåer. Men hans
idéer har implikationer långt bortom Nederländerna.
Koen Olthuis, arkitekt och
grundare av arkitektbyrån
Waterstudio.
Text och foto: Sebastian van Baalen
N
ederländerna är ett av världens lägst liggande länder med omkring 20 procent av landets
yta under havsnivå och ytterligare 30 procent i
riskzonen för omfattande översvämningar. Men
trots århundraden av erfarenhet av att bygga vallar, kanaler och pumpstationer menar arkitekten Koen Olthuis
att framtiden ligger på vattnet. Han har patent på flytande husgrunder och de senaste tolv åren har han ritat över 100 flytande hus i Nederländerna.
– Lösningen fanns i familjen hela tiden, förklarar han
medievant. Min mammas familj jobbade inom skeppsindustrin och min pappas familj var arkitekter. Jag har helt
enkelt tagit det bästa av två världar.
Enligt Koen Olthuis är flytande byggnader lösningen på
flera olika problem; stigande havsnivåer, platsbrist i storstadsområden och behovet av dynamiska städer.
– Städer är inte perfekta, de är korkade. Världen förändras ständigt men städerna är statiska och kan inte an-
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
13
mot
våer
I IJburg i Amsterdam flyter ett helt villakvarter på
vattnet. Husen fästs med hjälp av pålar i bottnen
men kan flyta upp vid stigande vattennivåer.
14
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
Med hjälp av cityappar vill
arkitekterna på Waterstudio
tillgodose grundläggande
behov i världens vattennära
slumområden.
Foto: Matt Gillesby/Flickr.com-Creative commons
I slumområdet Makoko
utanför storstaden Lagos
i Nigeria bor tiotusentals
människor på vattnet.
”I de flesta slumområden saknas
de juridiska förutsättningarna
för att utveckla
infrastrukturen.
Fördelen med
dynamiska cityappar är att
de inte kräver
bygglov.”
passas snabbt nog. Genom att bygga
på vattnet kan man göra staden dynamisk, funktioner kan distribueras dit
de behövs, när de behövs.
Lyxbostäder och konstgjorda öar
signerade Koen Olthuis finns bland annat i Dubai och på Maldiverna. I Nederländerna, ett land där platsbristen
är akut, har Koen Olthuis idéer resulterat i flytande bostadsområden. I sin
bok Float! propagerar han för att användningen av flytande husgrunder
kan möjliggöra så kallad depolderisering i Nederländerna, det vill säga att
grundvattennivån tillåts stiga i torrlagda områden. Men det var när han uppmärksammade problemet med slumområden som han insåg konceptets
fulla potential.
Flytande cityappar
Enligt FN förväntas omkring två miljarder människor leva i slumområden år
2030. Dessa bosättningar är ofta semi-
temporära då invånarna ständigt hotas med avhysning eftersom de formellt
varken äger marken eller sina bostäder,
något som försvårar utvecklingen av
samhällsfunktioner i dessa områden.
Men detta vill Koen Olthuis ändra på
med hjälp av flytande cityappar.
– Många av världens slumområden
ligger vid eller på vatten. Men när vi
gjorde en studie i Bangladesh nämnde
sluminvånarna förvånansvärt nog inte
översvämningar som det främsta problemet – det var bristen på samhällsfunktioner. Och då är vattnet lösningen!
Precis som man laddar ner appar till
sin smarta telefon för att ge den funktioner som saknas menar Koen Olthuis
att man kan lägga till samhällsfunktioner i vattennära slumområden. Tillsammans med ett team av unga ingenjörer
och arkitekter på sitt företag Waterstudio i Haag har han utvecklat flytande
containers som huserar skolor, internetkaféer, sjukhus och sanitetsanläggningar, alla drivna av solpaneler. Dessa
kan fraktas till slumområdena till havs.
Jiya Benni jobbar med projektet.
– I de flesta slumområden saknas de
juridiska förutsättningarna för att utveckla infrastrukturen. Fördelen med
dynamiska cityappar är att de inte kräver bygglov. Skulle förutsättningarna förändras kan apparna helt enkelt
bogseras bort.
Den första containern är nu på väg
att placeras i Dhaka i Bangladesh. Men
flytande cityappar ska främst ses som
ett socialt företag enligt Jiya Benni.
– Varje cityapp har en affärsidé.
Tanken är att lokala entreprenörer i
slumstäderna kan hyra en city app på
lång sikt och betala av kostnaden över
tid. När appen har spelat ut sin roll i
ett visst område kan den helt enkelt
flyttas vidare. Lite som ett mikrolån.
Samtidigt erkänner Koen Olthuis
att kostnaden för cityapparna än så
länge är för hög.
– En flytande skola kostar för närvarande 45 000 dollar. Vi måste mins-
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
Foto: Rainer Wozny/Flickr.com-Creative commons
Grafik: Waterstudio
En framtid på vatten?
Fördelar med flytande hus:
Utnyttjar oanvänd yta
ka priset till 18 000 dollar för att det
ska bli ekonomiskt hållbart.
Marinbiologer har bland annat påpekat att flytande byggnader kan störa de marina ekosystemen. Men Jiya
Benni ser inte det som ett problem.
– Jämfört med att torrlägga land är
flytande byggnader definitivt mer miljövänliga. Visst kan konstruktionerna
påverka mängden ljus som når botten, men det går att lösa med kreativ
design. Vi samarbetar med oceanografen Jean-Michel Cousteau för att
utveckla våra cityappar till naturliga
ekosystem för fiskar.
Vatten som möjlighet
Koen Olthuis framstår lika mycket som
visionär som arkitekt. I hans visioner
ingår flytande grönområden, flytande flygplatser och mobila och flytande
flyktingläger. Men vad är science fiction och vad är verkligen möjligt?
Faktum är att flytande städer har
existerat sedan länge och stora slumområden ligger i dag på vattnet. Ett
exempel är slummen Makoko i Nigera
som är hem åt tiotusentals människor.
Liknande samhällen återfinns i Hong
Kong och Vietnam. Investeringar i sådana områden är ofta riskfyllda då infrastruktur riskerar att förstöras vid
översvämningar. Även rikare länder
har insett såväl nyttan som det estetiska med flytande byggnader; Seoul har
en flytande ö på Hanfloden, Rotterdam ett mobilt konferens- och utställningskomplex på Nieuwe Maasfloden
och Bristol en flytande plantträdgård.
Men för Koen Olthuis handlar det om
att förändra hur vi förstår staden.
– Mitt budskap är att vatten inte enbart är ett hot, utan också en möjlighet. Jag hoppas att det vi gör, mina idéer, kan spridas och locka människor
att tro på idén. Min vision är att förbättra städer i hela världen.
Text och foto: Sebastian van Baalen
Motståndskraftiga mot översvämningar
Kan flyttas vid behov
Nackdelar med flytande hus:
Fortfarande dyr teknologi
Kan eventuellt störa marina
ekosystem
polder (nederländska):
låglänt område som vunnits genom
torrläggning av grunda havsområden
eller insjöar.
Källa: Nationalencyklopedin
15
16
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
50 %
Holländarna har byggt så kallade
poldrar sedan 1100-talet. Väderkvarnar har fyllt en väldigt viktig funktion
genom att pumpa bort vatten.
Foto: Sebastian van Baalen
av Nederländernas yta hotas av
översvämning utan
skyddsvallar och
pumpstationer.
Holländarnas kamp mot havet
1300-talet
1100-talet
400-talet
Friserna anlägger de
första skyddsvallarna
mot havet på de Västfrisiska öarna utanför
Nederländernas kust.
1927-1932
Nederländerna bygger
Afsluitdijk (”Fördämningen”), en 30 kilometer lång damm som
separerar Zuiderzee
från havet.
Insjön IJsselmeer föds.
Holländarna börjar anlägga fördämningar mot
havet och torrlägga invallade
områden.
De första
vattenstyrelserna
instiftas.
1200-talet
De lågt liggande
områdena i centrala
Nederländerna
– Zuiderzee –
översvämmas.
1953
Enorma översvämningar som skördar uppemot 2000 dödsoffer
leder till implementeringen av Deltaprojektet för att skydda landet mot havet – ett av
vår tids mest imponerade ingenjörsprojekt.
1987
Deltaprojekter
står klart och förkortar Nederländernas kustlinje
700 kilometer.
Källa: Nationalencyklopedin, Encyclopaedia Britannica, Float! by Koen Olthuis & David Keuning (2010)
1600-talet
Förslag om att
helt fördämma
och torrlägga
Zuiderzee läggs
fram.
2000-talet
Röster höjs från
forskare och landskapsarkitekter för
så kallade ”depolderisering” av
Nederländerna,
dvs att återge land
till havet.
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
17
Holländskt bistånd med
fokus på vattenhantering
Holländsk ingenjörskonst har förvandlat vad som en
gång var ett sumpigt floddelta till ett bördigt och välbeställt samhälle. Nu vill holländarna dela med sig
av sina erfarenheter till andra lågt liggande länder.
E
Text och foto: Sebastian van Baalen
nligt ett engelskt ordspråk
skapade Gud världen,
men holländarna skapade Nederländerna. Och
visst ligger det ett uns av
sanning i det senare påståendet. Med
hjälp av stora vattenhanteringsprojekt
har omkring 3 500 poldrar – torrlagda våtmarker – anlagts. Resultatet är
ett enormt ingenjörsprojekt bestående
av ett komplext system av vallar, avrinningssystem och pumpstationer. Med
sin unika historia är det föga förvånande att Nederländerna fokuserar speciellt på just vattenhantering i sitt biståndssamarbete.
Maarten Gischler arbetar som vattenrådgivare vid nederländska utrikesministeriet. Han förklarar att
vattenhantering är ett av Nederländernas fyra biståndsområden.
– Förbättrad vattenhantering svarar mot det sjunde millenniemålet
som stipulerar att människor ska få
tillgång till rent vatten. Bra vattenhantering är essentiellt för att uppnå millenniemålen.
Kooperativa projekt
Enligt den nederländska biståndsstrategin ska man bistå utvecklingsländer
med att förbättra tillgången till rent
dricksvatten och sanitära anläggningar, säkrare vattenhantering i framförallt deltaområden, samt effektivisera
vattenanvändningen inom jordbruket. Till detta har utrikesministeriet
allokerat omkring sex procent av den
totala biståndsbudgeten på omkring
fyra miljarder euro. Men trots Nederländernas expertis inom de tekniska
lösningarna för vattenhantering fokuserar biståndssamarbetet främst på
en något oväntad aspekt.
– Många länder har duktiga ingenjörer, menar Maarten Gischler. Vad vi
är duktiga på är styrningen av vattenhantering. Våra institutioner har mer
än 1 000 år på nacken som kooperativa projekt.
Främja samarbete
Det Maarten Gischler syftar på är den
nederländska modellen – polder-modellen. Enligt historiker tvingades olika samhällsklasser samarbeta för att
möta hotet från havet redan på medeltiden i Nederländerna. Detta har
fostrat en politisk kultur med fokus
på konsensus och pragmatism. Ett
konkret exempel är de lokala vattenstyrelserna som överser skyddsvallar
och pumpstationer. Institutionerna,
som ofta omnämns som landets första demokratiska, driver in sina egna
skatter och dess representanter väljs i
lokala direktval.
– Vattenstyrelserna ger stabilitet
och öronmärkta pengar, förklarar
Maarten Gischler. Vi tror att de kan
ha en stabiliserande effekt genom att
främja samarbete. I deltaländer som
till exempel Bangladesh, som redan
har viktig infrastruktur, är det just
denna typ av styre som ofta saknas.
Liknande tankegångar ligger bak-
om landets fokus på sju internationella
flodområden där man enligt den officiella strategin söker ”främja samarbete mellan länder uppströms och nedströms”. Bland annat har nederländsk
expertis anlitats vid framtagandet av
deltaplanen för Mekongfloden.
”Leva med vattnet”
Samtidigt ser de alltid pragmatiska
holländarna även klimatförändringarna och stigande havsnivåer som en
möjlighet att tjäna pengar. Den nederländska regeringen har utsett vattenhantering till ett framtida exportområde och holländska arkitekter och
ingenjörer har anlitats för att utveckla
bättre stormskydd i bland annat New
Orleans och New York. Även Göteborg ser över möjligheten att utveckla översvämningsskydd med hjälp av
nederländska ingenjörer.
Men trots Nederländernas expertis inom vattenhantering är det kanske deras insikt att kampen på sikt är
hopplös som är den största lärdomen
för andra lågt liggande länder. Enligt
landets nya Deltaplan ska man lära sig
att ”leva med vattnet”, ”leva med naturen” och ”bereda plats för floden”.
Flytande hus är en lösning, depolderisering en annan. Inte ens holländarna kan stå emot naturen för evigt.
– Ett av våra budskap till andra länder är att inte göra samma misstag
som vi, säger Maarten Gischler. Det
går inte att bara bygga skyddsvallar,
andra lösningar behövs också.
Maarten Gischler, vattenrådgivare vid nederländska utrikesministeriet.
”Ett av våra budskap till andra
länder är att inte
göra samma misstag som vi. Det går
inte att bara bygga
skyddsvallar, andra lösningar behövs också.”

Similar documents