docHolländskt flyt mot stigande havsnivåer
download 
Report Transcription
Holländskt flyt mot stigande havsnivåer
#15 Fredag 24 juli 2015 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen tidningensyre.se ”Antirasismen borde kunna inkludera alla som är emot rasism.” Malin Bergendal Glöd – Ledare sid 2 Holländsk arkitekt vill se fler flytande städer • Zoom 12–17 När havet stiger GLÖD Gunilla Palm: Universell trygghet är bäst • Anna Troberg vill se ett seriöst hbtq-engagemang RADAR Rättvisa mobiler granskas • Tyskt upprop för Sveriges urskog • Svenska Klimatsvaret ENERGI Tredubbel kärlek hos polyfamiljen • Sudoku • Veckans nyhetsbild: Roxette tillbaka 12 Zoom Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Holländskt flyt m stigande havsniv Han kallas den flytande holländaren och har utsetts till en av världens viktigaste tänkare av the Times. Koen Olthuis är en nederländsk arkitekt som propagerar för att holländarna måste lära sig att leva med stigande havsnivåer. Men hans idéer har implikationer långt bortom Nederländerna. Koen Olthuis, arkitekt och grundare av arkitektbyrån Waterstudio. Text och foto: Sebastian van Baalen N ederländerna är ett av världens lägst liggande länder med omkring 20 procent av landets yta under havsnivå och ytterligare 30 procent i riskzonen för omfattande översvämningar. Men trots århundraden av erfarenhet av att bygga vallar, kanaler och pumpstationer menar arkitekten Koen Olthuis att framtiden ligger på vattnet. Han har patent på flytande husgrunder och de senaste tolv åren har han ritat över 100 flytande hus i Nederländerna. – Lösningen fanns i familjen hela tiden, förklarar han medievant. Min mammas familj jobbade inom skeppsindustrin och min pappas familj var arkitekter. Jag har helt enkelt tagit det bästa av två världar. Enligt Koen Olthuis är flytande byggnader lösningen på flera olika problem; stigande havsnivåer, platsbrist i storstadsområden och behovet av dynamiska städer. – Städer är inte perfekta, de är korkade. Världen förändras ständigt men städerna är statiska och kan inte an- Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 13 mot våer I IJburg i Amsterdam flyter ett helt villakvarter på vattnet. Husen fästs med hjälp av pålar i bottnen men kan flyta upp vid stigande vattennivåer. 14 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom Med hjälp av cityappar vill arkitekterna på Waterstudio tillgodose grundläggande behov i världens vattennära slumområden. Foto: Matt Gillesby/Flickr.com-Creative commons I slumområdet Makoko utanför storstaden Lagos i Nigeria bor tiotusentals människor på vattnet. ”I de flesta slumområden saknas de juridiska förutsättningarna för att utveckla infrastrukturen. Fördelen med dynamiska cityappar är att de inte kräver bygglov.” passas snabbt nog. Genom att bygga på vattnet kan man göra staden dynamisk, funktioner kan distribueras dit de behövs, när de behövs. Lyxbostäder och konstgjorda öar signerade Koen Olthuis finns bland annat i Dubai och på Maldiverna. I Nederländerna, ett land där platsbristen är akut, har Koen Olthuis idéer resulterat i flytande bostadsområden. I sin bok Float! propagerar han för att användningen av flytande husgrunder kan möjliggöra så kallad depolderisering i Nederländerna, det vill säga att grundvattennivån tillåts stiga i torrlagda områden. Men det var när han uppmärksammade problemet med slumområden som han insåg konceptets fulla potential. Flytande cityappar Enligt FN förväntas omkring två miljarder människor leva i slumområden år 2030. Dessa bosättningar är ofta semi- temporära då invånarna ständigt hotas med avhysning eftersom de formellt varken äger marken eller sina bostäder, något som försvårar utvecklingen av samhällsfunktioner i dessa områden. Men detta vill Koen Olthuis ändra på med hjälp av flytande cityappar. – Många av världens slumområden ligger vid eller på vatten. Men när vi gjorde en studie i Bangladesh nämnde sluminvånarna förvånansvärt nog inte översvämningar som det främsta problemet – det var bristen på samhällsfunktioner. Och då är vattnet lösningen! Precis som man laddar ner appar till sin smarta telefon för att ge den funktioner som saknas menar Koen Olthuis att man kan lägga till samhällsfunktioner i vattennära slumområden. Tillsammans med ett team av unga ingenjörer och arkitekter på sitt företag Waterstudio i Haag har han utvecklat flytande containers som huserar skolor, internetkaféer, sjukhus och sanitetsanläggningar, alla drivna av solpaneler. Dessa kan fraktas till slumområdena till havs. Jiya Benni jobbar med projektet. – I de flesta slumområden saknas de juridiska förutsättningarna för att utveckla infrastrukturen. Fördelen med dynamiska cityappar är att de inte kräver bygglov. Skulle förutsättningarna förändras kan apparna helt enkelt bogseras bort. Den första containern är nu på väg att placeras i Dhaka i Bangladesh. Men flytande cityappar ska främst ses som ett socialt företag enligt Jiya Benni. – Varje cityapp har en affärsidé. Tanken är att lokala entreprenörer i slumstäderna kan hyra en city app på lång sikt och betala av kostnaden över tid. När appen har spelat ut sin roll i ett visst område kan den helt enkelt flyttas vidare. Lite som ett mikrolån. Samtidigt erkänner Koen Olthuis att kostnaden för cityapparna än så länge är för hög. – En flytande skola kostar för närvarande 45 000 dollar. Vi måste mins- Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom Foto: Rainer Wozny/Flickr.com-Creative commons Grafik: Waterstudio En framtid på vatten? Fördelar med flytande hus: Utnyttjar oanvänd yta ka priset till 18 000 dollar för att det ska bli ekonomiskt hållbart. Marinbiologer har bland annat påpekat att flytande byggnader kan störa de marina ekosystemen. Men Jiya Benni ser inte det som ett problem. – Jämfört med att torrlägga land är flytande byggnader definitivt mer miljövänliga. Visst kan konstruktionerna påverka mängden ljus som når botten, men det går att lösa med kreativ design. Vi samarbetar med oceanografen Jean-Michel Cousteau för att utveckla våra cityappar till naturliga ekosystem för fiskar. Vatten som möjlighet Koen Olthuis framstår lika mycket som visionär som arkitekt. I hans visioner ingår flytande grönområden, flytande flygplatser och mobila och flytande flyktingläger. Men vad är science fiction och vad är verkligen möjligt? Faktum är att flytande städer har existerat sedan länge och stora slumområden ligger i dag på vattnet. Ett exempel är slummen Makoko i Nigera som är hem åt tiotusentals människor. Liknande samhällen återfinns i Hong Kong och Vietnam. Investeringar i sådana områden är ofta riskfyllda då infrastruktur riskerar att förstöras vid översvämningar. Även rikare länder har insett såväl nyttan som det estetiska med flytande byggnader; Seoul har en flytande ö på Hanfloden, Rotterdam ett mobilt konferens- och utställningskomplex på Nieuwe Maasfloden och Bristol en flytande plantträdgård. Men för Koen Olthuis handlar det om att förändra hur vi förstår staden. – Mitt budskap är att vatten inte enbart är ett hot, utan också en möjlighet. Jag hoppas att det vi gör, mina idéer, kan spridas och locka människor att tro på idén. Min vision är att förbättra städer i hela världen. Text och foto: Sebastian van Baalen Motståndskraftiga mot översvämningar Kan flyttas vid behov Nackdelar med flytande hus: Fortfarande dyr teknologi Kan eventuellt störa marina ekosystem polder (nederländska): låglänt område som vunnits genom torrläggning av grunda havsområden eller insjöar. Källa: Nationalencyklopedin 15 16 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 50 % Holländarna har byggt så kallade poldrar sedan 1100-talet. Väderkvarnar har fyllt en väldigt viktig funktion genom att pumpa bort vatten. Foto: Sebastian van Baalen av Nederländernas yta hotas av översvämning utan skyddsvallar och pumpstationer. Holländarnas kamp mot havet 1300-talet 1100-talet 400-talet Friserna anlägger de första skyddsvallarna mot havet på de Västfrisiska öarna utanför Nederländernas kust. 1927-1932 Nederländerna bygger Afsluitdijk (”Fördämningen”), en 30 kilometer lång damm som separerar Zuiderzee från havet. Insjön IJsselmeer föds. Holländarna börjar anlägga fördämningar mot havet och torrlägga invallade områden. De första vattenstyrelserna instiftas. 1200-talet De lågt liggande områdena i centrala Nederländerna – Zuiderzee – översvämmas. 1953 Enorma översvämningar som skördar uppemot 2000 dödsoffer leder till implementeringen av Deltaprojektet för att skydda landet mot havet – ett av vår tids mest imponerade ingenjörsprojekt. 1987 Deltaprojekter står klart och förkortar Nederländernas kustlinje 700 kilometer. Källa: Nationalencyklopedin, Encyclopaedia Britannica, Float! by Koen Olthuis & David Keuning (2010) 1600-talet Förslag om att helt fördämma och torrlägga Zuiderzee läggs fram. 2000-talet Röster höjs från forskare och landskapsarkitekter för så kallade ”depolderisering” av Nederländerna, dvs att återge land till havet. Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 17 Holländskt bistånd med fokus på vattenhantering Holländsk ingenjörskonst har förvandlat vad som en gång var ett sumpigt floddelta till ett bördigt och välbeställt samhälle. Nu vill holländarna dela med sig av sina erfarenheter till andra lågt liggande länder. E Text och foto: Sebastian van Baalen nligt ett engelskt ordspråk skapade Gud världen, men holländarna skapade Nederländerna. Och visst ligger det ett uns av sanning i det senare påståendet. Med hjälp av stora vattenhanteringsprojekt har omkring 3 500 poldrar – torrlagda våtmarker – anlagts. Resultatet är ett enormt ingenjörsprojekt bestående av ett komplext system av vallar, avrinningssystem och pumpstationer. Med sin unika historia är det föga förvånande att Nederländerna fokuserar speciellt på just vattenhantering i sitt biståndssamarbete. Maarten Gischler arbetar som vattenrådgivare vid nederländska utrikesministeriet. Han förklarar att vattenhantering är ett av Nederländernas fyra biståndsområden. – Förbättrad vattenhantering svarar mot det sjunde millenniemålet som stipulerar att människor ska få tillgång till rent vatten. Bra vattenhantering är essentiellt för att uppnå millenniemålen. Kooperativa projekt Enligt den nederländska biståndsstrategin ska man bistå utvecklingsländer med att förbättra tillgången till rent dricksvatten och sanitära anläggningar, säkrare vattenhantering i framförallt deltaområden, samt effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket. Till detta har utrikesministeriet allokerat omkring sex procent av den totala biståndsbudgeten på omkring fyra miljarder euro. Men trots Nederländernas expertis inom de tekniska lösningarna för vattenhantering fokuserar biståndssamarbetet främst på en något oväntad aspekt. – Många länder har duktiga ingenjörer, menar Maarten Gischler. Vad vi är duktiga på är styrningen av vattenhantering. Våra institutioner har mer än 1 000 år på nacken som kooperativa projekt. Främja samarbete Det Maarten Gischler syftar på är den nederländska modellen – polder-modellen. Enligt historiker tvingades olika samhällsklasser samarbeta för att möta hotet från havet redan på medeltiden i Nederländerna. Detta har fostrat en politisk kultur med fokus på konsensus och pragmatism. Ett konkret exempel är de lokala vattenstyrelserna som överser skyddsvallar och pumpstationer. Institutionerna, som ofta omnämns som landets första demokratiska, driver in sina egna skatter och dess representanter väljs i lokala direktval. – Vattenstyrelserna ger stabilitet och öronmärkta pengar, förklarar Maarten Gischler. Vi tror att de kan ha en stabiliserande effekt genom att främja samarbete. I deltaländer som till exempel Bangladesh, som redan har viktig infrastruktur, är det just denna typ av styre som ofta saknas. Liknande tankegångar ligger bak- om landets fokus på sju internationella flodområden där man enligt den officiella strategin söker ”främja samarbete mellan länder uppströms och nedströms”. Bland annat har nederländsk expertis anlitats vid framtagandet av deltaplanen för Mekongfloden. ”Leva med vattnet” Samtidigt ser de alltid pragmatiska holländarna även klimatförändringarna och stigande havsnivåer som en möjlighet att tjäna pengar. Den nederländska regeringen har utsett vattenhantering till ett framtida exportområde och holländska arkitekter och ingenjörer har anlitats för att utveckla bättre stormskydd i bland annat New Orleans och New York. Även Göteborg ser över möjligheten att utveckla översvämningsskydd med hjälp av nederländska ingenjörer. Men trots Nederländernas expertis inom vattenhantering är det kanske deras insikt att kampen på sikt är hopplös som är den största lärdomen för andra lågt liggande länder. Enligt landets nya Deltaplan ska man lära sig att ”leva med vattnet”, ”leva med naturen” och ”bereda plats för floden”. Flytande hus är en lösning, depolderisering en annan. Inte ens holländarna kan stå emot naturen för evigt. – Ett av våra budskap till andra länder är att inte göra samma misstag som vi, säger Maarten Gischler. Det går inte att bara bygga skyddsvallar, andra lösningar behövs också. Maarten Gischler, vattenrådgivare vid nederländska utrikesministeriet. ”Ett av våra budskap till andra länder är att inte göra samma misstag som vi. Det går inte att bara bygga skyddsvallar, andra lösningar behövs också.”
