Ladda ner PDF - Tidningen Syre
Transcription
Ladda ner PDF - Tidningen Syre
Fredag 3 juni 2016 - nr 31 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen #69 tidningensyre.se ”Sa någon basinkomst? Nej, det har vi inte råd med! Hur skulle samhället fungera om alla gick på bidrag?”. Lennart Fernström Glöd – Ledare Snabbast växande nyhetstidningen 2015 Enligt TS’ mätningar Nu ska skog och mark in i EUs utsläppskalkyl • Zoom 12–19 Skogens roll för klimatet GLÖD Under ytan: Martin Jordö om värdlandsavtalet • Jerker Jansson: Sluta montera ner samhället RADAR Liberaler för basinkomst i Kanada • Nytt avtal mot illegalt fiske • 880 döda på Medelhavet ENERGI Omöjliga intervjuer: Henry David Thoreau • Mat med Jenny: klassiska pastasåser • Sudoku 2 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Ledare På söndag röstar Schweiz om basinkomst, oerhört positivt oavsett hur det går. Diskussionen om att slopa effektskatten och försena kärnkraftsavvecklingen ytterligare en gång. Ett trasigt lapptäcke som otrygghetssystem A Foto: Anders Wiklund / TT doptionsbidrag, A-kassa, Aktivitetsersättning, Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, Aktivitetsstöd, Allmänt tandvårdsbidrag, Apanage, Arbetshjälpmedel, Arbetslivsinriktad rehabilitering, Arbetslivsintroduktion, Arbetsmarknadsutbildning, Arbetspraktik, Arbetsskadeersättningar – för dig med aktiebolag, Arbetsskadeersättningar – för dig med enskild firma, Arbetsskadeersättningar – för dig som är anställd, Arbetsskadeersättningar – för dig som är arbetssökande, Assistansersättning för vuxna, Assistansersättning för barn, Barnbidrag, Barnbidrag vid adoption, Barnpension, Begravningsbidrag, Bilstöd för vuxna, Bilstöd för barn, Bostadsbidrag till barnfamiljer, Bostadsbidrag till rekryter och dig som genomgår militär utbildning eller tjänstgör inom försvaret, Bostadsbidrag till unga utan barn (under 29 år), Bostadstillägg, Boendetillägg, Bostadsersättning till dig med etableringsersättning, Bostadstillägg – för dig som har aktivitetsersättning eller sjukersättning, Bostadstillägg för pensionärer, Extratjänst, Etableringsersättning, Etableringstillägg, Familjebidrag, Familjepenning, Flerbarnstillägg, Flerbarnstillägg vid adoption, Förberedande eller orienterande utbildning, Förebyggande sjukpenning – för dig med aktiebolag, Förebyggande sjukpenning – för dig med enskild firma, Förebyggande sjukpenning – för dig som är anställd, Förebyggande sjukpenning – för dig som är arbetssökande, försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd med oändligt många olika tillägg, Föräldrapenning, Föräldrapenning vid adoption, Garantipension, Garantitillägg, Graviditetspenning, Handikappersättning, Högkostnadsskydd för tandvård, Inkomstpension, instegsjobb, Jobboch utvecklingsgarantin, Jobbgaranti för ungdomar, Jämställdhetsbonus, Jämställdhetsbo- Några av de myndigheter som hanterar de hundratals transfereringssystem som finns. nus vid adoption, Kontaktdagar för barn med funktionsnedsättning, Lönebidrag, Nystartsjobb, Näringsbidrag, Närståendepenning – för dig med aktiebolag, Närståendepenning – för dig med enskild firma, Närståendepenning – för dig som är anställd, Närståendepenning – för dig som är arbetssökande, Planerad tandvård utomlands, Planerad vård utomlands, Praktik i staten, Premiepension, Riksdagens inkomstgaranti, Sjukersättning, Sjukpenning – för dig med aktiebolag, Sjukpenning – för dig med enskild firma, Sjukpenning – för dig som är anställd, Sjukpenning – för dig som är arbetssökande, Sjukpenning – för dig som är studerande, Sjukpenning i särskilda fall, Smittbärarpenning – för dig med aktiebolag, Smittbärarpenning – för dig med enskild firma, Smittbärarpenning – för dig som är anställd, Smittbärarpenning – för dig som är arbetssökande, Statlig inkomstgaranti för konstnärer, Statlig lönegaranti, Statligt personskadeskydd, Statsrådspension, Studiebidrag, Stöd vid start av näringsverksamhet (starta eget-bidrag), Särskilt anställningsstöd, Särskilt högriskskydd, Särskilt tandvårdsbidrag, Tandvårdsstöd, Tandvård utomlands, Tillfällig föräldrapenning (VAB), Traineejobb, Underhållsbidrag – om barnet bor hos dig, Underhållsbidrag – om barnet inte bor hos dig, Underhållsbidrag – om barnet bor växelvist hos båda föräldrarna, Underhållsstöd – om barnet bor hos dig, Underhållsstöd – om barnet inte bor hos dig, Underhållsstöd – om barnet bor växelvist hos båda föräldrarna, Underhållsstöd vid adoption, Utvecklingsersättning, Yrkesintroduktion, Vårdbidrag, Ålderspension, Äldreförsörjningsstöd, och så vidare. Så många stödformer/bidrag/avdrag/försäkringar/åtgärder och ändå så många revor i systemet, så många som faller utanför och igenom. Och här är ändå inte de över 100 bidrag som ges i form av skatteavdrag till dem som har det bättre ställt med. Grundavdrag, jobbskatteavdrag, RUT-avdrag, ROT-avdrag och ränteavdrag är kanske de kända. Men där finns också till exempel avdrag för politiker som kampanjar för sig själva och för bärplockning. Med är inte heller de direkta och indirekta bidrag som ges till företag och andra verksamheter. Presstödet, som denna tidning får, är bara ett av oräkneliga företagsstöd. Känns som om detta kanske skulle gå att organisera bättre, både förenkla och ta bort revorna. Sa någon basinkomst? Nej, det har vi inte råd med! Hur skulle samhället fungera om alla gick på bidrag? Lennart Fernström [email protected] Omslagsfoto: Foto Hasse Holmberg/TT Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • [email protected] • Prenumerationsärenden: [email protected] och 08-845 033 Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: [email protected] Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570 Miljömärkt trycksak 3041 0673 Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Sara Granér Sidan tre Glöd 3 4 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Under ytan Boom! Du är död I samma stund som värd landsavtalet börjar gälla ökar risken för att vi får in kärn vapen i Sverige. Nu är arbe tet för en kärnvapenfri zon i Norden mycket viktigt, skri ver Martin Jordö på veckans Under ytan. Martin Jordö är journalist och skriver om social rättvisa och fredsfrågor. Han är medlem i Feministiskt Initiativ och sitter i deras utrikesutskott. Foto: Privat N u ska jag vara alarmistisk: du glada svensk blev i maj 2016 återigen mål för kärnvapen anfall, något du sluppit de se naste 25 åren. Visste du det? Det nu genomröstade värdlandsavtalet med Nato är inte bara ord på ett papper, det på verkar säkerheten för alla oss svenskar. Spe ciellt om du bor i Stockholm, Göteborg, Karls krona eller på Gotland ökade just risken att du och din familj dödas kraftigt. Det räckte med ett par tryck på voterings knappar i riksdagen. Och du fick inte säga nå got alls om saken. Kärnvapen i fredstid är mest ett etiskt pro blem, och ett problem med olyckor och sprid ning. Men kärnvapen i händelse av konflikt är däremot en riktigt stor riskfaktor för civi la. Även om risken för att de används är liten är insatserna enorma. I händelse av konflikt mellan Nato och Ryssland är kärnvapen cen trala, bara hotet om deras användning påver kar all planering. Att hålla Sverige utanför en eventuell konflikt mellan kärnvapennationer har varit huvudmålet för svensk försvarspoli tik ända sedan 1950-talet. Men genom värd landsavtalet med Nato har Sverige nu aktivt valt sida. ”Inte tillåtet” Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han inte vill se kärnvapen i Sverige. Och att det inte är ”tillåtet”. Problemet är att ”inte tillåtet” är en refe rens till internationell folkrätt att gästande lands militär ska respektera inbjudans villkor. Och när försvarsministern verkligen vill ta i säger han att Sverige i FNs generalförsamling uttryckt att vi inte vill se kärnvapen här. Så därför är det ”inte tillåtet”. Ändå har kärnvapen följt med Nato-far tyg in i Sverige flera gånger, och vi agerar inte. Även in in i Stockholms och Göteborgs hamn. Svenska Freds bedömer att detta tro ligtvis händer regelbundet. Lokalpolitiskt har det stundtals varit en het fråga om flottbesök och vad det för med sig. Göteborgs kommun har till exempel utropat sig till ”kärnvapenfri zon” men har liten möjlighet att påverka detta. För Sverige har ingen lag som förbjuder in försel av kärnvapen. Vi har aldrig agerat mot dem som fört in kärnvapen i Sverige. Fyra svenska forskare går igenom myten om att det skulle vara förbjudet att föra in kärnvapen i Sverige på DN Debatt den 2 maj. De får aldrig något svar från regeringen. Istäl let fortsätter försvarsministern att kalla det desinformation att värdlandsavtalet öppnar upp för kärnvapen. På ett sätt har han rätt, det gör det inte specifikt. Men fler flottbesök och Nato-närvaro är själva essensen i avtalet. Amerikanska flottan skiter högaktnings fullt i vad Sverige säger i FN. De har som poli cy att aldrig bekräfta eller dementera närvaro av kärnvapen, och de håller stenhårt på det. Inspektioner kommer inte på fråga. Och deras militärstrategiska skäl att utrus ta sina jagare, hangarfartyg och ubåtar med kärnvapen väger mycket tyngre än eventuel la politiska hänsyn till Sveriges försvarsminis ter. Speciellt när de nu i praktiken uppfattar det som grönt ljus att ta med sig kärnvapen – så länge de inte säger det högt. Det ligger till och med i Natos intresse att som en mili tär styrkesignal gentemot Ryssland ha många flottbesök i Sverige, och låta dem tro att svenska hamnar och flygfält är Nato-resurser vid en konflikt, även för kärnvapen. Värdlandsavtalet säger därför ingenting om kärnvapen alls. I riksdagsutskottet lades en skrivning till i promemorian om att Sve rige inte vill se kärnvapen på svensk mark (tack för er insats MP), men det är mer av en åsiktsförklaring och har inte med avtalet i sig att göra. Bristen på demokrati Ingenstans i värdlandsavtalet med Nato, en militärallians med en offensiv ”first use” kärn vapenstrategi, nämns eller regleras kärnva pen. Det är möjligt att värdlandsavtalet förses med tilläggsavtal, men dessa kommer med stor sannolikhet i så fall att vara hemliga, och de kommer inte att passera genom riksdagen utan tecknas direkt mellan Försvarsmakten och Nato. Det är ganska otroligt att något til� läggsavtal kommer till stånd där Nato förbin der sig att inte ta med kärnvapen till Sverige – speciellt nu när hindret med politikerna är avklarat. Och med politiker menar jag att en regering med två partier som tidigare har ver kat för militär alliansfrihet trycker igenom ett avtal som väljarna inte ens visste fanns sist vi röstade. De fyra miljöpartister med Carl Schlyter i spetsen som stod upp för sitt partiprogram och röstade för bordläggning av tar upp frå gan om kärnvapen på DN Debatt. Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Under ytan Glöd 5 Foto: AP/TT Soldater i Ukraina förstör gamla sovjetiska kärnvapen 1997. Men än är inte kärnvapnens tid förbi. ”Detta är att behandla kärnvapen som om det vore att gå mot röd gubbe, det är inte til� låtet, men ingen kontrolleras eller bötfälls. Vi kräver uttryckliga förbud mot kärnvapen, med inspektionsrätt samt ett förbud mot fly tande kärnreaktorer.” Vad händer vid en kris? Jag tror inte konfliktrisken med Ryssland och Nato är så stor som den ibland beskrivs i me dia. Kriget är inte runt hörnet, just för att alla vet hur katastrofalt det skulle vara. Och alla, från Försvarsberedning till ÖB, politiker och fredsrörelse, är eniga om en sak: ett ”enskilt väpnat angrepp” mot Sverige är helt osanno likt. Sveriges enda väg in i ett större krig är att dras in i en konflikt i närområdet, till exem pel genom något som liknar Ukraina-konflik ten, fast i någon av de baltiska stater som är Nato-medlemmar. Så säg att det till exempel 2019 är ett för höjt konfliktläge i Baltikum, och Nato ber en ny svensk alliansregering att få ”värdlands stöd” och att örlogsfartyg ska få anlöpa i Gö teborgs hamn (Nordens största hamn). Då har jag svårt att se att Anna Kinberg Batra skulle klara av att säga nej. Då har vi automatiskt kärnvapen i svens ka hamnar i ett militärt spänt konfliktläge och det kommer den eventuella fienden (läs: Ryssland) att utgå från. Närvaron av kärnva pen i sig är inte det värsta problemet – utan att krigsplaneringen kommer att utgå från att de kan finnas här och ska neutraliseras. Att vi redan haft ett par flottbesök med troliga kärnvapen bleknar mot att det nu är en reell möjlighet att ha kärnvapen här i en krigssituation – utan att Sveriges folk, riksdag eller ens regering har något att säga till om i frågan. Det hemska är att någonstans sitter en rysk militär planerare och uppdaterar målkartor na för medeldistansraketer, och skickar en rapport till sin mellanchef om under vilka för utsättningar kärnvapen kan sättas in mot Gö teborg. ”Det är inte bara kärnvapen hotet som engagerar, utan ar betet mot svensk vapenexport till diktaturer och att hålla borta tankarna på återinförd militär värnplikt ...” Inte helt otroligt sitter också en planerare på Pentagon och utvärderar hur Nato ska age ra om en svensk regering i händelse av kris/ konflikt/krig i Baltikum vägrar att transitera eller släppa in Nato-trupper – trots att värd landsavtalet är på plats och vi samövat. Hur mycket ska de ”be” om att få använda Göte borgs hamn, hur mycket ska de ”kräva” det? Det är så här den militära logiken fungerar. Sverige blir lätt en del av militära konflikter oavsett vad vi i den aktuella stunden väljer att föra för politik. Den militära planeringen lig ger nästan alltid helt skild från det civila sam hället, och i händelse av en stor kris/konflikt/ krig mellan Nato och Ryssland så är det näs tan säkert att de civila ledarna kommer att känna sig bakbundna av vad generalerna fö reslår. Vad kan vi göra? Det är lätt att ge upp när man ser hur den mi litära retoriken får fullt utrymme nästan var je dag i våra större tidningar, och folkopinio nen sakta men säkert masseras in mot ett fullt Nato-medlemskap. Men det finns också allt starkare motkrafter – motståndet mot värd landsavtalet visar att en ny sorts fredsrörelse börjar byggas. Det är tydligt att utrikesdepar tementet med Margot Wallström i täten försö ker få in en ny typ av mindre militariserat sä kerherhetstänk. Det finns mycket att arbeta för i politiken, både som väljare och utomparlamentariskt. De som är besvikna på Miljöpartiet och So cialdemokraternas inbjudan till Nato söker sig nu till Feministiskt initiativ och Vänster partiet som arbetar för att hindra ett fortsatt närmande till Nato. Den ålderstigna fredsrö relsen som i stort varit vilande i Sverige se dan 80-talet har fått ny energi och många nya medlemmar. Det är inte bara kärnvapenhotet som engagerar, utan arbetet mot svensk va penexport till diktaturer och att hålla borta tankarna på återinförd militär värnplikt och storsatsning på svenskt försvar. Flera sätt att verka på Enligt min mening bör Sverige ta aktiva steg bort från Nato/Ryssland-konflikten och verka mot en militarisering av Östersjön. Det inne bär att söka samarbete med EU, med Norden och andra aktörer. Att verka för färre kärn vapen i regionen, och till exempel få Ryss land att avbryta utplaceringen av missiler i Kaliningrad. Att införa en tydlig lag som för bjuder införsel av kärnvapen i Sverige, både i freds- och krigstid, skulle höja Sveriges säker het. Att fortsätta arbetet med att göra Sverige och i förlängningen hela Norden till en ”kärn vapenfri zon” är viktigt. Det finns många sätt att verka på som inte ökar den direkta risken för att Sverige ska dras in i en konflikt. Att bjuda in kärnvapen till svenska hamnar är en riktigt, riktigt dålig idé för vår säkerhet. Martin Jordö ANNONS 6 Glöd Debatt Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Debatt Glöd 7 Panelen: Foto: Hasse Holmberg I Syre #68 www.tidningensyre.se/2016/ nummer-68 skriver Klas Lundström om att alliansens enighet om kärnkraften börjar knaka i fogarna. Tror du att kärnkraften har en framtid? Alexandra Papamanoli, 25 år, integrationskonsulent, Borås Tänk om dagens urbaniseringstrend är ett övergående fenomen! Människan kan åter få en roll i matproduktionen när den fossila energin fasas ut. Jordbruket sker på landet och den mesta förnybara energin produceras här. Att förtäta storstäderna och bygga nya miljonprogramsområden är kortsynta lösningar som kan bli dyrbara när det visar sig vara på landsbygden de nya jobben finns. Arbets- Ökad livslängd ger oss en lång period av frisk fritid som pensionärer när vi kan välja var vi vill bo. I stället för att försämra storstädernas livsmiljöer genom förtätning kan vi komplettera dem med en modern landsbygd med levande byar och småstäder. Med dagens teknik kan landsbygden bli en kulturellt och socialt rik plats att leva på med ängar och skogar inom räckhåll. En aktiv lokaliseringspolitik för boende på landsbygden skulle minska trycket på storstäderna avsevärt. Vi ser inte en landsbygd som ska räddas, utan en landsbygd som räddar staden. Lena Jarlöv Arkitekt Elsa Agélii Konstnär Kerstin Hermansson Pedagog Ja, tveklöst. Kärnkraften är inte koldioxidfri, men så nära vi kan komma. Hittills har ökningen av mänsklighetens energibehov varit större än alla framsteg i att effektivisera och sänka förbrukningen. Så vi behöver kärnkraft under överskådlig tid. Stora delar av världen går nu från fattigdom till en dräglig ekonomisk nivå, men den får absolut inte baseras på kol- och oljeledning. Helena Sjöberg, 74 år, pensionär, Ängelholm Nej, jag hoppas verkligen inte att kärnkraften har någon framtid. Det är mycket roligare med sol, vind och vatten! Jag vill att det ska vara naturligt och att man ska använda energi som redan finns. Här kunde ditt svar stått. Om du också vill vara med i vår panel, skicka ett mejl till glod@ tidningensyre.se. Skicka med en tydlig porträttbild där du tittar in i kameran och bifoga lite information om vem du är och vilka ämnen du är intresserad av. Foto: Pr iva t Alla vill inte bo i stan. På landet finns kontakt med naturen och möjligheter till grannsamverkan och gemenskap. Men unga som vill flytta till landet har ofta svårt att hitta en bostad till överkomligt pris eftersom alla lediga hus blir fritidshus åt rika stadsbor. Lantbrukets strukturomvandling med nedläggning av gårdar och utflyttning av industrijobb har försämrat servicen på landsbygden och gjort det svårt att leva här. livets omvandling ger ökad frihet att bo där man vill. Politiken avgör om robotiseringen ger ökad fritid eller arbetslöshet – bosättningens beroende av arbetsplats minskar i båda fallen. Ökad arbetsfri tid möjliggör självbyggeri och självhushållning. Möjligheterna att arbeta på distans ökar. Utanför Sollefteå prövas ”bredbandsbullerbyar” för människor som vill bo på landet med modern uppkoppling, där de kan förena det digitala och det jordnära livet. t DEBATT Det upprepas ideligen som en sanning att vi måste bygga storstäder tätare och högre för miljöns skull. Men vi tror inte på det. Transporterna kommer inte att minska så länge stadsborna kompenserar stadslivet med fritidshus på landet eller flygresor utomlands. Det behövs naturupplevelser och möjligheter att odla, bygga, bada och plocka bär och svamp i närheten av hemmet om stan ska vara attraktiv också på semestern. Och alla har inte råd att kompensera! Ulf Schyldt, 45 år, aktiv i Humanisterna, Stockholm Foto: Pr iva t Låt landsbygden rädda staden! Foto: P riv a Med dagens teknik kan landsbygden bli en kulturellt och socialt rik plats att leva på, skriver Lena Jarlöv, Elsa Agélii och Kerstin Hermansson. Kort och gott, nej. Den borde i alla fall inte ha en framtid i en värld som desperat behöver drivas med ren energi. 8 Radar Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter SD minskar mest i ny mätning I veckan kom Statistiska Centralbyråns (SCB) partisympatiundersökning som görs i maj och november varje år. 9 021 slumpmässigt utvalda, röstberättigade personer fick bland annat frågan: ”Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna?” Resultatet visar att ett riksdagsval i maj skulle gett regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, 34,2 procent av rösterna. Allianspartierna skulle fått 39,3 procent, Sverigedemokraterna 17,3 procent, Vänsterpartiet 6,8 procent och övriga partier 2,4 procent av rösterna. Största tappet fanns hos SD, minus 2,6 procent sedan förra mätningen. I torsdags kom del två av samma undersökning som också berättar om i vilka demografiska grupper de olika partierna har sitt starkaste stöd. Här ingick också en fråga om inställningen till euron där andelen som skulle rösta ja i dag har ökat, men fortfarande är motståndet stort – 74 procent skulle rösta nej vid en folkomröstning. Andelen som uppger att de i huvudsak är för Sveriges medlemskap i EU är 49 procent. Kanadas liberaler ska arbeta för basinkomst Vid sin kongress röstade Kanadas liberala parti igenom en motion som gör arbetet för basinkomst till en del av partiets officiella politik. Partiet är just nu Kanadas största och leds av landets premiärminister Justin Trudeau. Motionens huvudbudskap är att partiet, i dialog med provinserna, ska utveckla en strategi för att minska fattigdomen ”som siktar mot att erbjuda en garanterad inkomst på en miniminivå”. En basinkomst kan ge ”kostnadsneutral social säkerhet” står det i motionen och därtill hänvisas till det försök som gjordes i landet på 70-talet, som till exempel visade på positiva hälsoeffekter. Tanken är att basinkomsten ska ersätta andra sociala försäkringar. I den kanadensiska debatten handlar kritiken bland annat om att motivationen att arbeta skulle kunna minska. Motionen kom från partiets gräsrötter och förbinder inte den federala liberala regeringen, med Justin Trudeau i spetsen, att agera för en basinkomst. En talesperson för ministern för social utveckling Jean-Yves Duclos understryker i en kommen- tar till Huffington post att detta inte automatiskt gör basinkomst till en del av regeringens politik. Mer påtagligt är det pilotprojekt Liberalerna i Ontario lanserade med sin budget tidigare i år. – Det här är något som många verkar intresserade av att vi testar, så vi har något på gång till hösten, har provinsens finansminister Charles Sousa sagt till Huffington post. Intresset för basinkomst växer och försök planeras i till exempel Finland och Nederländerna. Till helgen röstar också Schweiz om basinkomst efter ett så kallat ”folkligt initiativ”. Opinionsundersökningar pekar mot nej men det allt starkare stödet för ja-sidan har överraskat. En undersökning i EU våras visade på ett starkt stöd för basinkomst. Dalia Research ställer fyra gånger per år frågor till 10 000 invånare i EUs medlemsländer och i den senaste fanns en fråga om inställningen till basinkomst. Av de 87 procent som valde att svara på undersökningen var 64 procent positiva. Mest positiva var invånarna i Spanien och Italien. Benita Eklund Benita Eklund En 30-årig man med kopplingar till nazistiska Nordiska motståndsrörelsen har dömts för en attack mot ett asylboende i Tranås. Mannen greps på bar gärning och hölls kvar av en privatperson tills polis kunde omhänderta honom. Enligt vittnen ska skadegörelsen ha skett tillsammans med en annan, ännu okänd, person, rapporterar Expo. Mannen uppger att han var på krogen samma kväll som asylboendet angreps och döms således mot sitt nekande. Rätten anser att rubriceringen borde vara hatbrott och domen blev 100 dagsböter på 150 kronor samt skadestånd på 4 326 kronor. Enligt Expos sammanställning rapporterades 49 attacker mot flyktingboenden bara under 2015. Klas Lundström Foto: Zofeen Ebrahim/IPS 30-årig nazist dömd för attack mot asylboende Fiskare i Karachi i Pakistan synar sina nät. Ett nytt avtal ska öka chanserna till ett hållbart fiske med fiskekvoter som hålls. Nytt avtal mot illegalt fiske Ett nytt internationellt avtal för att stoppa olagligt och oreglerat fiske börjar tillämpas den 5 juni. Enligt överenskommelsen om hamnstatskontroller, PSMA, kommer stater att bli tvungna att kontrollera utländska fartyg som vill lägga till i deras hamnar. – Utländska fiskefartyg måste ge information om sina aktiviteter och kunna bevisa att fångsten de har ombord är lagligt fångad, säger Matthew Camilleri vid FN-organet FAOs avdelning för ekonomi, fiskeri- och vattenbrukspolitik. Elizabeth Wilson, chef för avdelningen för internationell havspolitik vid stiftelsen Pew Charitable Trusts, menar att det nya avtalet endast delvis kommer lösa problemen med minskande fiskbestånd. – Detta eftersom regeringar fastställer fiskekvoter som inte är hållbara och som innebär att fisken inte har en chans att föröka sig, säger hon till IPS. När en regering har fastställt en fiskekvot krävs det också att reglerna följs, men det är ofta inte fallet, påpekar Elizabeth Wilson. Kvoterna överskrids genom olagligt och oreglerat fiske. Hittills har 57 länder (inklusive EU) skrivit under avtalet om hamnstatskontroll som kommer att innebära att illegala fiskeflottor nekas tillträde till hamnar, enligt Matthew Camilleri. Han menar att det nya avtalet även ger myndigheter möjlighet att upptäcka tvångsarbete ombord, smuggling av varor eller människohandel. Lyndal Rowlands/IPS Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter Radar 9 880 döda på Medelhavet Foto: Erik Nylander/TT Finanskriser kan leda till fler dödsfall enligt en ny studie i The Lancet. Allmän sjukvård ger ett skydd mot de negativa effekterna. Finanskrisen har slagit mot den globala hälsan Under de senaste åren har den globala finanskrisens hälsoeffekter granskats. Nu senast i form av en studie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet som konstaterar att 500 000 dödsfall i cancer kan härledas till finanskrisen. En OECD-rapport från 2015 visar att ojämlikheten förblir stor kring sjukvård i Europa. Förutom försvagad sjukvård i EMU-länder som Grekland, Italien, Portugal och Spanien har satsningen på sjukvård minskat i Europa generellt. – Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna så det är avgörande att förstå hur ekonomiska förändringar påverkar överlevnaden, säger Mahiben Maruthappu, studiens författare och knuten till Imperial College i London. Dödsfallen kommer av sociala nedskärningar eller arbetslöshet och brist på pengar till sjukvård. Lånepaketen från IMF och EU till Grekland, Portugal och Spanien krävde åtstramningar inom den offentliga sektorn, något som FNs världshälsoorganisation WHO kommenterade i en rapport 2012: ”Nedskärningar av den allmänna sjukvården skedde i ett läge då hälsosektorn kräver mer, inte mindre, resurser.” I länder som erbjuder allmän sjukvård räknas inga ytterligare cancerfall, enligt studien i The Lancet. – Allmän sjukvård ger ett skydd mot [finanskrisens] effekter, menar Mahiben Maruthappu. Forskarna Graham Colditz och Karen Emmons menar att studien understryker vikten av en demokratisk sjukvård. – Studien slår ett slag för den allmänna sjukförsäkringens skyddande effekt när det häller cancerdödlighet, säger de till The Telegraph. Klas Lundström Olika framtidsutsikter för världens korallrev I Adenviken och Röda havet utanför nordöstra Afrikas kust har pirater härjat och saboterat sjötrafik i flera år. Något som fått positiva effekter för korallreven. På Stora barriärrevet i Australien är läget däremot kritiskt. Utanför Australiens guldkust är läget det omvända: fred råder och tusentals turister besöker årligen Stora barriärrevet. Nya siffror från National Coral Bleaching Taskforce visar att det 2 300 kilometer långa revet börjar dö. Piraterna härjningar skapar mycket lidande och följderna har varit bland annat kidnappningar, kapningar och en oförutsägbar tillvaro för nä ring sid kare och bofasta. Men nu avslöjar National Geographics havsforskare att en positiv konsekvens är att regionens korallrev återhämtat sig och frodas, tack vare regionens osäkra politiska läge. Vid Amazonflodens mynning har oceanografer från University of Georgia påträffat ett oupptäckt 900 kilometer långt korallrev som är tillhåll för ett 70-tal fiskarter, hummerarter och svampar. Men tiden är knapp, menar forskarteamet: inom kort väntas oljeplattformar placeras just vid Amazonflodens mynning. – Den typen av storskaliga industriaktiviteter innebär en stor miljöutmaning, säger Patricia Yager, professor i oceanografi vid University of Georgia, till The Atlantic. – Inbördeskrig och piratverksamhet har gjort att havets resurser inte exploateras i samma utsträckning, skriver National Geographic och uppmuntrar till mer stöd åt lokala fiskenäringar. Klas Lundström Minst 880 människor befaras ha drunknat på Medelhavet förra veckan, rapporterar FNs flyktingorgan UNHCR. Hittills under 2016 har fler flyktingar dött på Medelhavet än under samma period förra året. Siffrorna har tagits fram med hjälp av de vrakrester och berättelser från dem som överlevt och tagit sig till Italien. – Så många dödsfall på några dagar och månader är chockerande och visar hur verkligt farliga dessa resor är, sade Filippo Grandi från UNHCR vid en pressträff i Genève. Ungefär 2 510 liv befaras liv ha gått förlorade så här långt jämfört med 1 855 under samma period 2015. Benita Eklund Forsmark-reaktor kan komma att uppgraderas Styrelsen i Forsmarks kraftgrupp AB, kontrollerad av statliga Vattenfall, har beslutat att gå vidare med en plan för att öka effekten i Forsmark 1-reaktorn, rapporterar Ny teknik. Det handlar enligt Vattenfall inte om någon ny investering, utan om en uppgradering som bygger på teknisk utrustning som funnits installerad sedan 2011. Utrustningen möjliggör en effekthöjning på 120 megawatt mer än i dag, men för att mata ut mer effekt krävs förstärkningar av kraftnätet. Dessutom krävs ett godkännande av Strålsäkerhetsmyndigheten för att effekthöjningen ska kunna göras. Beskedet kommer under pågående energisamtal mellan den rödgröna regeringen och oppositionen, där energiminister Ibrahim Baylan lovat besked om effektskatten på kärnkraft och en bortre tidsgräns för svensk kärnkraft. Men samtalen kärvar och uppgifter till medierna gör gällande att regeringen nu förhandlar med endast tre av allianspartierna: Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern. Liberalerna står utanför. Benita Eklund 10 Radar Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter ”Alla instrument måste användas i klimatarbetet” Transportsektorn är ett av de områden som står inför störst utmaningar om Sverige och Norden ska kunna nå målen som sattes i Paris. Det visar en ny rapport som International Energy Agency gjort tillsammans med sju nordiska forskningsorganisationer. Han menar precis som rapporten beskriver att man måste använda alla tillgängliga politiska intstrument för att lyckas. Man behöver också bli bättre på att utvärdera nya projekt på ett sektorövergripande sätt. Förbifart Stockholm är ett sådant exempel. – Man måste ställa sig frågan: blir det lättare eller svårare att nå klimatmålen med den här satsningen? Förbifarten är ett exempel där jag är väldigt tveksam till om det är klokt använda skattepengar. Även när det gäller satsningar på höghastighetståg är Markus Wråke tveksam. – Det är ingen tvekan om att det är bra för dem som åker mellan Stockholm och Malmö, men man måste ställa nyttan i förhållande till kostnaden på 300 miljarder. Är det rätt använda pengar, och vad skulle man kunna använda dem till istället? Viktigare att satsa på är då exempelvis flaskhalsar längs järnvägsnätet, förbättrade styrsystem så att tågen kan gå tätare och en generell satsning på att bygga ut de regionala transportsystemen, menar Markus Wråke. – Mängden resenärer Stockholm – Göteborg – Malmö är lika stor under ett år som de som använder Stockholms tunnelbanesystem på en dag. Han får medhåll av Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen. – Vi har eftersatt järnvägsinvesteringar. Foto: Jonas Ekströmer/TT Det blir allt tydligare att transportsektorn behöver en dramatisk omstrukturering. Några vägar framåt är elektrifiering av fordon, färre transporter med lastbil och fler på järnvägen, smarta lösningar av transport och kollektivtrafik i städerna och bättre planering vid nya infrastrukturprojekt. Det kommer att krävas många åtgärder för att nå målet att göra energisektorn koldioxidneutral till år 2050. I dag står transporter för 40 procent av de svenska och nordiska utsläppen. – Det behövs dramatiskt minskade utsläpp och det räcker inte med det. Man måste minska ökningen av transporter och ta bort de resor som inte behövs. Mer än hälften av alla persontransporter som görs i dag är mindre än två kilometer långa, och 80–90 procent är kortare än tre mil, säger Markus Wråke som varit projektledare för rapporten och som jobbar på IVL Svenska miljöinstitutet. Demonstration mot vägprojektet Förbifart Stockholm utanför riksdagen. Markus Wråke från IVL Svenska Miljöinstitutet menar att man alltid måste ställa sig frågan om en satsning gör det lättare eller svårare att nå klimatmålen. Han är ”väldigt tveksam” till om Förbifart Stockholm är klokt använda skattepengar. Man kan inte bygga nytt innan man får ordning på det gamla. Det behövs ett fungerande underhåll och billiga investeringar för att få trafiken att flyta smartare, säger han. Samtidigt menar han att snabbare tåg är viktigt. – Ska man få bort flyget mellan Stockholm, Göteborg, Malmö, Oslo och Köpenhamn, då är det tåget som måste ta det. Ulf Jarnefjord är regionalt skyddsombud på Transportarbetareförbundet. Han har bland annat deltagit under klimatförhandlingarna i Paris för världsfacket IFVS/ITUC och menar att den nya rapporten inte räknat med de utbredda problemen i transportbranschen. – Det finns en väldigt osund konkurrens i åkeribranschen i dag. Du kan köpa en lastbilstransport för halva priset av en järnvägstransport. Det är mycket fusk med falska f-skattare, social dumpning och olovligt sabotage, där siffror från Lunds universitet säger att omkring 400 utländska lastbilar kör omkring olagligt på de svenska vägarna varje dag. Han menar att konkurrensen från oseriösa aktörer gör att de seriösa inte har råd med de miljöinvesteringar som behövs eller helt enkelt slås ut. Därför vill han se mer trafikpoliser och att det införs ett beställaransvar. – Om du går ut och köper kotletter för tio kronor så begår du ett brott för att du borde förstått att det är för billigt, men det är inte olagligt i dag att du beställer en transport som inte ens täcker kostnaderna för minimilöner. Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen håller med om bilden som Ulf målar upp. – Ja, det är rena vilda västern i den branschen i dag, men med den nya vägslitageav giften som nu utreds kan man ändra på det. Då beskattas alla lastbilar som kör på svenska vägar efter hur många kilometer de kör. Skatten blir lägre för moderna, energisnåla fordon, medan en smutsig gammal lastbil får högre. De kommer också att kunna spåras via ett gps-system, vilket gör att man kan få en bättre kontroll och komma åt många problem samtidigt. Svante Axelsson är på det hela optimistisk till att man kan nå målen. Han nämner cykelinvesteringar som görs i de stora städerna, fler aktörer som kommer med elbilsmodeller, och även försök med elledningar längs motorvägarna för långa lastbilstransporter är på gång. – Det händer så mycket nu, så jag tror att det kommer att gå fort, säger han. Madeleine Johansson Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter Dr David Roy Danielson utför en operation på en syntetisk hund. Den syntetiska hunden är mycket detaljerad och realistisk och används för träning av kirurger. Med hjälp av Alberta the dog, som hunden kallas, hoppas man kunna minska behovet av levande djur som används vid veterinärmedicinska skolor. Foto: Chris O’Meara/TT Radar 11 Foto: Pixabay 12 Zoom Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom Skogen – en spelare i EUs klimatpolitik I sommar ska första gången ett lagförslag läggas fram om hur EU ska ta in skog- och mark i utsläppskalkylen. Miljörörelsen misstänker att det kan innebära att unionen sänker sin klimatambition. D Text: Jacob Hederos et är upplagt för en ordentlig kraftmätning när den eventuella klimatnyttan av skogen ska införlivas i EUs klimatpolitik. Det sätt som bruket av skog och mark vägs in i klimatpolitiken kan nämligen spela en stor roll för EUs ambition att minska utsläppen inom unionen. Skog- och markanvändning agerar inte bara som en så kallad ”kolsänka”, genom att ta upp och binda kol, den bidrar även till utsläpp genom exempelvis avskogning och hur vi gödslar mar- ken. Sammantaget beräknas dock den samlade effekten bli en upptagningsförmåga av kol som motsvarar nära tio procent av EUs totala utsläpp. Nu varnar bland annat miljörörelsen för att lagstiftarna öppnar för att länder ska kunna räkna av ökat upptag av kol i skog och mark mot ökade utsläpp i andra sektorer genom krediter. De menar att det nya lagförslaget därmed kan underminera EUs övergripande klimatmål, som säger att minst 40 procent mindre utsläpp ska lämna unionen år 2030 jämfört med år 1990. Enligt flera beräkningar kan utsläppsminskning- 13 14 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom Foto: Pixabay Utöver att ta upp och binda kol bidrar skog- och markanvändning till utsläpp genom bland annat avskogning. ”Just nu diskuteras bland annat hur och om länder ska kunna ta med den här typen av krediter för att uppnå sina utsläppsmål.” Mattias Lundblad, Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: SLU en nu minska till i realiteten omkring 35 procent. – Just nu diskuteras bland annat hur och om länder ska kunna ta med den här typen av krediter för att uppnå sina utsläppsmål, säger Mattias Lundblad, som följer frågan på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Svårt att bokföra I den tidigare europeiska klimatpolitiken har vårt sätt att sköta skog och mark inte varit inräknat i våra åtaganden. Mål för utsläppsminskningar har dock satts för nästan alla andra sektorer, som jordbruk, transporter och bostäder. Men internationellt är skog- och mark redan en del av exempelvis Kyotoprotokollet. Nära hälften av världens länder hade också med sektorn i sitt utsläppsminskningsbud inför klimatmötet i Paris i vintras. Men det är enligt kritiker svårt att un- der rådande internationella regelverk bokföra skogens och markens upptagningsförmåga på ett rättvisande sätt. – Att inom vissa ramar själva få bestämma hur man ska räkna och lägga fram sina egna åtaganden har den fördelen att länderna bör acceptera avtalet. Men risken är förstås att avtalet blir urvattnat och det kan skapa problem i samband med handel mellan länder. Det förekommer även en risk att manipulera modellen till sin egen fördel, säger Hans Petersson, som också forskar på området vid SLU. ”Lulucf ” Men i Europa finns det numera en någorlunda respekterad samsyn kring hur sektorns bidrag ska beräknas. Nya bokföringsregler är satta sedan år 2012 och har använts sedan 2013. Våren 2014 lade också EU-kommissionen fram en inledande trevare till om ta in sektorn i medlemsländernas åtaganden för att minska utsläppen. När EUs statschefer oktober 2014 skulle enas om klimatmålen inför Parismötet godkände de också ambitionen. EU-länderna valde dock att inte klargöra vilken roll sektorn, som i klimatjargong kallas Lulucf, ”Land use, land use change and forestry”, skulle ha i sitt bud inför Parismötet. De undvek klargörandet genom att lägga frågan i utredning inför ett förslag som väntas i sommar. Senaste deadline då de ska klarlägga sitt bud inför FN är den 30 juni 2017. Svenska regeringar har dock, tillsammans med flera andra, tidigare varit tveksamma till att släppa in skog och mark i klimatkalkylen. – Det beror på en mängd olika anledningar. Inte minst på grund av att regelverket kring hur bokföringen ska ske från början var schablonmässig ... Dessutom har den svenska synen ge- Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 15 Maroš Šefčovič och Miguel Arias Cañete är kommissionärerna som kommer att hålla i frågan när förslaget presenteras i sommar. Foto: Virginia May/AP/TT nomsyrats av att fokus bör ligga på att minska fossilanvändningen, säger Hans Nilsagård, skogspolitisk handläggare på Näringsdepartementet, som följt frågan i flera år. – Sedan kan det säkert också spela in att svenska regeringar velat se skogen som en nationell fråga som ska styras av den egna marknaden. Det ska inte vara något för EU-politiken, säger Mattias Lundblad. Vilka är de stora förespråkarna då? – Det är inte helt tydligt vilka positioner olika medlemsländer har, men det finns vissa som sticker ut, säger Hans Nilsagård. Risk för överexploatering Ett sånt land är Irland, fortsätter han. När de tittar på möjligheterna att minska sina utsläpp fram till år 2030 anses det vara väldigt svårt i bland annat deras stora jordbrukssektor. Samtidigt har de planterat stora arealer skog som de kan räkna in som utsläppsminskande i sitt åtagande i Kyotoprotokollet. De vill därför kunna göra detsamma inom EUs klimatpolitik, säger Nilsagård. Vad är då den generella tanken bakom att ta in sektorn i klimatpolitiken? – Det är en grundläggande poäng att bokföringen av växthusgaser är så omfattande som möjligt. Om till exempel upptag och utsläpp från skogen utelämnas finns en risk att länder överexploaterar skogsresurser utan att detta syns i bokföringen, säger Hans Nilsagård. – Detta kan bland annat ske genom avskogning för infrastruktur eller för att skapa mer jordbruksmark, men det kan också ske om ett land ökar sin avverkning utan att skogstillväxten ökar i motsvarande grad, säger Hans Nilsagård och fortsätter: ”Att inom vissa ramar själva få bestämma hur man ska räkna och lägga fram sina egna åtaganden har den fördelen att länderna bör acceptera avtalet.” ”Det är en grundläggande poäng att bokföringen av växthusgaser är så omfattande som möjligt.” Hans Nilsagård, skogspolitisk handläggare på Näringsdepartementet. Foto: Sifi.se Hans Petersson, Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: SLU 16 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom ”Det saknas effektiva instrument för att göra avvägningar i Sverige.” Foto: Privat Substitutionseffekt Svenska regeringen kan också tänka sig att utsläppsminskande åtgärder inom Lulucf till viss del ska kunna räknas av mot åtgärder inom andra sektorer och vice versa. Men man menar att det är viktigt att denna så kallade flexibilitet endast kan användas utan att sänka det övergripande målet att få ner utsläppen inom unionen med minst 40 procent. Det finns också en oro för att en Lulucf-lagstiftning kan uppmuntra till ett alltför stort fokus på att kortsiktigt minska utsläpp genom att snabbt bygga upp och lagra kol i skog. Dels för att en sådan kolupplagring inte är permanent, dels för att detta kan begränsa länder som Sverige, som långsiktigt vill bygga upp sitt kolförråd och samtidigt avverka skog för att använda som material till att ersätta bland annat fossil energi och byggmaterial. Då uppnås nämligen en så kallad substitutionseffekt som enligt företrädarna för den linjen har varit ett framgångsrecept för Sveriges klimatpolitik. Men miljörörelsen som företräds av bland annat Europeiska miljöbyrån EEB är kritisk till flera delar av politiken som nu diskuteras. Exempelvis ifrågasätter de tanken på att länder ska kunna räkna av lagring och utsläpp i skog och mark mot fortsatta utsläpp i andra sektorer. De Foto: Pixabay Karin Beland Lindahl. – Om man inte bokför den förändringen i biosfären så skapar man ett kryphål. Det är det som kan täppas igen nu. Numera är också den svenska linjen mer öppen till att ta in Lulucf. Med de nya bokföringsreglerna på plats har bland annat beräkningarna förbättrats. Men fortfarande kvarstår frågan om vad som ska ligga till grund för de utsläppsminskningsåtaganden som länderna nu kan få. Vem och vad som bestämmer utgångspunkterna blir därför avgörande för hur exempelvis förändringar i svensk skog ska bedömas. Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 17 18 Zoom Klimatpolitiken i korthet De två nuvarande största delarna i EUs klimatpolitik består av utsläppshandeln ETS som täcker omkring hälften av alla utsläppskällor i unionen, bland annat industrier och energiproducenter. Den andra delen, ESD, består av åtgärder för att begränsa utsläppen inom resterande sektorer, bland annat landtransporter, bostäder och jordbruket. Lulucf (Land use, land use change and forestry) är den sektor bestående av skog och mark som binder och släpper ut växthusgaser som ett resultat av mänsklig verksamhet enligt FNs definition. EU-kommissionen ska presentera ett förslag på hur sektorn ska införlivas i EUs klimatpolitik i sommar. Därefter inleds förhandlingar mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen om vilka regler som ska gälla alla sektorer under åren 2021-2030. Läs Sveriges och andra politiska spelares position i samtalen inför förslaget om Lulucf och ESD på Syres webb. Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 19 ”Det vi förespråkar är att man måste ha de styrmedel som är bäst utifrån ett livscykel- och systemperspektiv under en överskådlig framtid.” Mikael Karlsson, ordförande i European Environmental Bureau. Foto: SNF menar bland annat att det inte går att jämställa koldioxid från fossila källor med den från skog och mark. Detta då det fossila enkelt kan begränsas och stanna i jorden medan skogens och markens upptagna kol enkelt kan återföras till atmosfären vid exempelvis skogsavverkning. De ställer sig också frågande till om det går att lita på de nya bokföringsreglerna. De menar bland annat att det fortsatt förekommer flera osäkerheter kring hur man ska se på skillnaden mellan naturliga förändringar i skog- och mark och sådana orsakade av människan. Det öppnar fortfarande för glädjekalkyler, menar de. En annan fara som pekas ut är att frågan om klimatnyttan kan skjuta undan fokus från andra viktiga nyttor, antingen det är rekreation eller matproduktion. – Det vi förespråkar är man måste ha de styrmedel som är bäst utifrån ett livscykel- och systemperspektiv under en överskådlig framtid. Då kanske svaret varierar mellan olika länder, säger ordföranden i EEB Mikael Karlsson, som menar att det är viktigt att fråga sig om en europeisk politik är möjlig på området. Svårt finna balans Foto: Fredrik Sandberg/TT Det verkar inte bara finnas utmaningar på den europeiska nivån för skogspolitiken. I Sverige finns det de som hävdar att det är svårt att finna en balans mellan hur man ska prioritera de ekonomiska, sociala, kulturella och miljörelaterade målen som styr användningen av skogen. I en studie av bland andra Karin Beland Lindahl menar författarna att situationen lett till en målinflation, som i kombination med otydlighet om avvägningar och prioriteringar gör att den svenska skogsbruksmodellen i praktiken prioriterar virkesproduktion. Ambitiös politik – Det saknas effektiva instrument för att göra avvägningar i Sverige. När det gäller mål- och problemformulering finns en väldigt ambitiös politik, men när det kommer till själva genomförandet blir det vissa synsätt och intressen som tar över. Det förekommer även i diskussionen om hur klimatnyttan från skogen ska värderas, säger Karin Beland Lindahl. Den europeiska skogens klimatnytta står dock inte helt oemotsagd. Under våren kom forskning som ställde den rådande bilden av klimatpåverkan från skogsproduktion på ända. I tidskriften Science publicerades en rapport som menade att europeiska länders ökade plantering av barrskog framför lövskog faktiskt har lett till en uppvärmning av klimatet. Detta bland annat genom att mindre avkylande vatten släpps ut från barrskog, samtidigt som den mörkare färgen på bladen reflekterar bort mindre ljus och därmed binder mer värme. De slutsatserna avfärdades dock av bland andra Hans Petersson. – För mig föll artikeln främst på grund av att de missade att skogliga produkter ersätter fossila produkter och energi. Mer bland- och lövskogar är nog bra av biodiversitetsskäl men för klimatet tror jag mer på de trädslag som växer bäst på platsen. Det verkar upplagt för fortsatt debatt om hur vi ska se på vår skog och mark ur klimatperspektiv när förslaget kommer i sommar. Och till den kraftmätningen väntas också kommissionen samtidigt lägga fram sitt förslag på hur transporter, bostäder och alla andra sektorer som inte ingår i utsläppshandeln under åren 2021–2030 ska minska sina utsläpp. Därmed är spelplanen utlagd inför den framtida klimatpolitiken, som påverkar allt från industrin i grannkommunen till värmen i ditt hus och maten du köper. EUs deklarerade mål att vara ledande i klimatpolitiken står på spel. – Tre stora lagstiftningsakter ska förhandlas samtidigt efter sommaren. Det är ett stort och omfattande arbete som väntar framöver, säger Stina Gustafsson, som är ansvarig tjänsteman för den framtida utsläppshandeln på Miljö- och energidepartementet. Jacob Hederos 20 Energi Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Omöjliga intervjuer Omöjliga intervjuer – Hugo Ström möter Henry David Thoreau ”Ni har ödelagt lunden i era sinnen” Henry David Thoreau har inspirerat många av dagens gröna och frihetliga med sina tankar om att leva nära naturen och efter sina egna regler. Han hade inga högre tankar om media, men Hugo Ström fick ändå en intervju med honom när de möttes på väg mot en bergstopp. D et är vår. Stjärnorna har dragit sig tillbaka som polyper i sina skal. Daggen ligger frisk i gräset och rådjuren stirrar vaksamt mot mig, denna märkliga gestalt klädd i gräll plast, på väg upp mot Åsarnebergets topp, andandes tungt, nästan flåsande på den grusiga vägen. När jag tar mig förbi hembygdsgårdens gråa byggnader silar redan solen genom sälgens blommor. En bra bit framför mig ser jag en man som precis som jag är på väg uppför berget. Jag beslutar mig för att springa ikapp honom, om inte annat för att det är sällsynt att man träffar någon människa när man är ute och springer häromkring. de och svettiga gestalt och det är något bekant med hans ansikte: den kraftiga och böjda näsan och de något insjunkna, eftertänksamma och samtidigt vänliga ögonen inramas av ett kraftigt och vildvuxet skägg. Det är Thoreau. Ta mej satan. Det är Henry David Thoreau. Det är alltså Thoreau. Amerikanen som levde hela sitt liv på samma plats i New England, men som diktade fram ett nytt språk för hela jorden. Det är mannen som flyttade ut vid en tjärn för att komma närmare ett svar på vad det är att leva. Författaren till Walden. Mannen som kämpade för slavarnas rättigheter. Författaren till en rad världsberömda essäer. Naturreflektionens mästare. En den sällsamma stilistikens stoiker. Det är inte konstigt att mina ben darrar. En jäktad människa Men han ler mot mig: – Vissa har visst bråttom att ta sig fram säger han och ett brett leende bryter fram under skäggmassan. Han får mig att skämmas för hela företaget; han tvingar mig att se mig sådan jag är: en jäktad människa i funkiskläder på retreat från min stressade tillvaro. Jädrans: nu får en skämmes mitt framför ögonen på självaste Thoreau. Jag ler urskuldande. Man har ju barn, säger jag. Allt hinns inte med. Man har ju huslån och arbetstid och trädgårdslandet ska skötas och tidningen läsas och … ja, allt hinns inte med. Thoreau skrattar, mjukt som självaste ungbjörkarna. – Nej, det är märkligt. Ju snabbare man gör allting, desto mindre tid har man. På min tid färdades tågen femtio kilometer i timmen, och det tyckte jag var i högsta laget. Men nu finns det flygplan som färdas i tusen kilometer i timmen. Men allt mindre tid blir det. Och du tog dig snabbt upp på berget och lika snabbt går det ner. Och sedan färdas du mellan jobbet, dagis och hemmet i väldig fart, men ändå har du ingen tid! Öppen för världen Jag springer uppför den avrakade bergssluttningen. Träden har för flera år sedan fraktats härifrån, men stigen är kvar. Den följer den branta stigningen mot toppen, mellan stubbar och markberedda högar. När jag äntligen närmat mig honom tillräckligt för att jag ska kunna se vem den främmande är, står han redan på toppen, framför masten och med hyggen och milsvid utsikt omkring sig. Han vänder sig om mot min flämtan- Plötsligt utbrister han: – Men det är väl bra att du är ute och rör på dig stackars inburade sate! Det är väl mycket bättre än att sitta och kura framför spisen – eller teven, som ni säger nuförtiden. – Teveapparater, bilar, månlandare och locktänger. Men det enda ni har lyckats åstadkomma med era så kallade framsteg och förbättringar är att göra det här landskapet både tamare och billigare. Vad har ni exempelvis gjort Foto: RhythmicQuietude/Creative Commons 3.0 Det är Thoreau En kopia av Thoreus stuga precis där den låg. Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Foto: Benjamin D Maxham riksdag har sålt sig till makten… Thoreau fnyser. – Ja ni har allt ställt till det bra. För vällevnadens skull har ni sålt det allra dyrbaraste: ni har ödelagt lunden i era sinnen. Men titta där, säger han och pekar mot fjällranden. Där finns ännu någonting som inte är alltför besmittat med er själva. Det är dit jag är på väg nu. En värld omkring oss Henry David Thoreau. här? Huggit bort alla träd runt hela berget! Ni har låtit sinnligheten förföra er. Det är inte märkligt att ni med era förgrovade sinnen lyckas riva sönder den här världen. Ni har närmat er världen som om det var en bordell. Och därigenom har den äkta kärleken och känsligheten gått förlorade för er! En människa som står öppen för världen skulle inte kunna göra detta. – Jag skulle exempelvis kunna berätta för dig om när jag gick nedför berget Ktaadn. Det var annat det min gosse! Annat än denna tragiska penninghunger … Ktaadn. Jag ryser. Hur många gånger har jag inte läst detta mästerstycke och förundrats över hur han lyckats uttrycka sanningen och det högsta med en sådan enkelhetens stilistik som går rakt igenom märg och ben. Onyttiga brasor Jag ler urskuldande igen. – Herr Thoreau, det är endast sådan vår skogspolitik ser ut: Vi hugger ner skogen för att ge ved till alla möjliga onyttiga brasor. Thoreau skrattar. – Jaså din parvel, du har läst mina essäer också? Jag antar att du också försöker följa mina exempel när det kommer till att leva. Eller är du en sådan som bara läser för att kunna glänsa med dina kunskaper? – Herr Thoreau, svarar jag ödmjukt, jag försöker så gott det går att umgås med heroismens och självrespektens finare vävnader genom att odla min egen mat och leva i enkelhet, men du ser ju hur här ser ut. Livet blir hela tiden fattigare precis som du säger: Skogarna huggs ned, materialismens människa triumferar, karriärismens samhälle segregerar, det grönaste partiet i vår I en förhoppning om att jag ska kunna få en längre intervju frågar jag om han inte vill komma hem till mig och dricka en kopp te. Han stirrar på mig några korta ögonblick. Sedan säger han: – Skulle jag späda ut denna kvälls förhoppningar med en mugg te?! Omöjligt! Så lågt ska jag inte sjunka mer! Vatten är nog för en vis man. Adjö min herre! – Men jag skulle så gärna vilja göra en kort intervju för tidningen! En kort stund stirrar han på mig. Sedan utbrister han: – Och vad står det i tidningen? En massa trams. Om man någon gång skrev sanningen skulle jag väl kunna stå ut med en intervju. Men ni verkar tro att det är nödvändigt att läsa tidningen. Som om man därigenom fick några nyheter till skänks. Men sanningen är att i tidningen står alltid det gamla vanliga medan det hela tiden runt omkring oss finns en värld ännu outforskad, redo att upptäckas! Prasslet av papper Thoreau blickar ut över landskapet med sina fjäll och dalar och han ler vemodigt. – Titta där! Där stiger solen, men den är bara en morgonstjärna. Det ska komma mer ljus, men knappast genom prasslet av papper. Det finns fler nyheter under dessa stenar än i din tidning! Efter att vi skakat hand försvinner Thoreau nedför berget mot Stor-Hallen. Han rör sig vigt och jag tänker att jag skulle ha velat visa honom den riktiga urskogen, visat honom att också vi har kvar sådana sublima rester som han fann under nedfärden från Ktaadns berg. Men det skulle kräva att jag tog bilen. Långt. Och jag är osäker på om Thoreau verkligen skulle uthärda en färd i en sådan hastighet. Hugo Ström Omöjliga intervjuer Energi "Skogsliv vid Walden är ett av Henry David Thoreaus mest kända verk." Om Henry David Thoreau • föddes 1817 och dog 1862 i Concord i Massachusetts • var författare, naturvetare och filosof och ansåg att människan borde gå tillbaka till naturen • höll föreläsningar där han angrep slaveriet • levde i två år i ett enkelt hus som han själv hade byggt i skogen vid sjön Walden Pond, och var så självförsörjande han kunde. Böcker och texter av Thoreau Det här är de böcker och texter som finns översatta till svenska. • Skogsliv vid Walden (Walden) (översättning Frans G. Bengtsson, Wahlström & Widstrand, 1924) • Cape Cod (Cape Cod) (översättning Gustav Sandgren, Tiden, 1960) • Om civilt motstånd (On civil disobedience) (översättning Reidar Ekner, Arkturus, 1977) • Civil olydnad (Civil disobedience) (bearbetning & översättning Johan Hammarström, h:ström – Text & kultur, 2001). 2., utvidgade uppl. 2005 • Konsten att vandra (essäer) (översättning Erik Carlquist, h:ström - Text och kultur, 2005) • Walden (Walden) (översättning Peter Handberg, Natur och kultur, 2006) • Fågeldagbok: anteckningar om fåglar och natur (ur Journal) (översättning, förord och kommentarer: Lennart Nilsson, Ellerström, 2009) • Dagboksanteckningar (ur Journal) (översättning, inledning och kommentarer av Lennart Nilsson, Ellerström, 2011) 21 22 Energi Redaktör: Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Sofia Härén, [email protected] Mat med Jenny Variera de klassiska pastasåserna En av de vanligaste rätterna i de svenska köken är köttfärssås med spagetti. Köttfärssås är jätteenkelt att förvandla till en vegansk variant. Byt bara ut köttfärsen mot sojafärs eller röda linser. Krydda på samma sätt och servera med pasta. De allra flesta, torkade pastasorter är helt vegetabiliska men se upp för tagliatelle som ibland innehåller ägg. H är kommer några sköna pastasåser, med varierande svårighetsgrad. Cashewnötssåsen är riktigt enkel och tar inte längre tid att laga än pastans koktid. Självklart kan man välja ekologisk sojafärs, linser, tomater, pasta och grönsaker. Text och foto: Jenny Luks Het färssås med kokos och kanel Spagetti med cashewnötter • 1 gul lök • 1 gul lök • 1 vitlöksklyfta • olja • olja • 300–400 g saltade cashewnötter Med färska tomater tar du såsen till en högre höjd. • 1 pkt passerade tomater Bolognese med tomater • 1 msk mangochutney • grovmalen svartpeppar • 1 gul lök • 1 tsk sambal oelek • en kruka färsk basilika • 2 vitlöksklyftor • 1 tsk mald ingefära • linguine eller spagetti • 300 g fryst sojafärs eller kokta, röda linser • 1 tsk kanel • 1 paket krossade tomater • ½ burk majs • ½ burk kokosmjölk • salt • pasta, ris eller matvete Fräs hackad lök och vitlök i olja. Rör ner färsen och fräs tills den fått färg. Rör ner chutney och kryddor. Tillsätt tomater, majs och kokosmjölk. Låt puttra i 5 min. Salta efter behov. Servera med pasta, ris eller matvete. Fräs finhackad lök i olja. Mixa nötterna lätt i en matberedare. De ska bli grovkorniga. Fräs nötterna med löken tills de fått en gyllenbrun färg. Rör ner tomater och peppra efter smak. Rör ner kokt linguine och rikligt med färsk basilika. Extra salt brukar inte behövas. Nötterna är redan salta. Servera gärna med en bönsallad med blandade bönor och en senapsvinägrett. • 2 morötter • 4 stjälkar selleri • 500 g färska tomater • 2 msk olivolja • 1 dl vitvinsvinäger • 2 lagerblad • 2 msk tomatpuré • 1 kruka färsk basilika • 300 g fryst sojafärs • salt och peppar • äggfri tagliatelle Hacka lök och vitlök samt tärna morötterna och sellerin smått. Klyv tomaterna i fyra bitar vardera. Stek lök, vitlök, morötter och hälften av sellerin i olivolja i ca 3–4 min. Tillsätt tomaterna, vitvinsvinägern och lagerbladen. Medan det kokar upp kan man med fördel mosa tomaterna lätt med en slev. Låt det puttra i 6–7 min. Tillsätt eventuellt vatten vid behov. Plocka upp lagerbladen. Tillsätt tomatpurén och hackad basilika. Tillsätt sojafärs och låt den tina i tomatsåsen. Smaka av med salt och peppar samt tillsätt resterande selleri som blir en tuggig topping. Servera med tagliatelle. MalinHärén, Bergendal, [email protected] Redaktör: Sofia [email protected] Mat Matmed medJenny Jenny Energi 23 Jenny tipsar: Ekologisk yoghurtnyhet från Planti Det veganska mejeriföretaget Planti har lanserat sin första ekologiska sojabaserade yoghurt. Smaken är Soygurt Jordgubb/Smultron. Enligt Planti beror satsningen på en ökad efterfrågan på ekologiska produkter. Den nya soygurten kommer finnas tillgänglig i alla de stora livsmedelskedjorna. Kedjor fortsätter lansera Oumph Att den sojabaserade produkten Pulled Oumph var en lyckad satsning för Mjölbyföretaget Food for Progress, råder det nog ingen tvekan om. Senaste kedjorna att plocka in Oumph är Circle K (före detta Statoil) som lanserat en wrap med Pulled Oumph och kedjan Donki’n Donuts som nu erbjuder en Oumphsallad på sina kaféer. Circle K finns över hela landet, medan Donki’n Donuts främst återfinns i Stockholmsområdet. Nya mezeprodukter från Sevan Upplands-Väsbyföretaget Sevan lanserar nya produkter till sitt mezesortiment, varav fem är veganska. Det blir två nya falafelsorter, Falafel Broccoli & Ras al hanot och Falafel Rödbeta, samt rörorna Hummus Hot n Spicy, Vitlökscrème Crème Toume och Paprikaröra Muhammara. Produkterna kommer ut i butik under våren. Ost med smaker från havet Prisbelönta och helt veganska företaget Ultuna Mejeri presenterar en ny dessertost . Osten heter Ultuna Hav och är smaksatt med ekologisk sockertång från Atlanten. Den är, precis som de övriga ostarna i sortimentet, baserad på ekologiska cashewnötter. Ultunas produkter finns att köpa i 16 städer runt om i landet. En lista på återförsäljare hittas på ultunamejeri.se. Ekomärkning? Ja Fairtrade? Nej Palmolja? Nej GMO? Nej Pris? Ca 27 kr Volym? 0,75 l Releasedatum: Vecka 21 Kakrecept i mobilen Trött på alla drivor av olästa kokböcker som samlar damm i hyllan? Då kan recept i mobilen vara lösningen. Företaget Filibaba, som tidigare gett ut flera vegetariska appar, lanserar nu kakdrottningen Karolina Tegelaars bästa recept för iPad och iPhone. Appen Kakboken – utan ägg och mjölk innehåller en rad svenska klassiker, tårtor, cupcakes, munkar och annat gott. 24 Energi Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Syre tipsar Syre ger dig listan på vilka ämnen du bör undvika att ha i badrumsskåpet. Foto: Maja Suslin/TT Giftfritt i badrumsskåpet Hygienprodukter som tandkräm och hudkräm innehåller ofta ämnen som kan vara skadliga för hälsan och miljön. Det finns märken utan skadliga ämnen – ofta lite dyrare och den som inte bor i en storstad kanske får beställa dem på nätet. Men mycket kan man göra själv. Gå gärna igenom badrumsskåpet därhemma och se vilka produkter som innehåller skadliga ämnen. Oavsett om du använder dem eller slänger dem hamnar de i någon form i naturen, så det viktigaste för miljön är kanske att inte köpa mer av samma sak. Märk flaskorna och burkarna med pennor eller små klisterlappar i olika färger. Till exempel grönt för okej, gult för ”köp inte mer när det tar slut” och rött för ”använd inte” – på produkter som verkar vara direkt skadliga för hälsan. Butylfenyl: irriterande och kan framkalla allergi Butylhydroxitoluen: misstänkt hormonstörande Cyklomethicone, cyclotetrasiloxane, cyclopentasiloxane, cyclohexasiloxane: skadar vattenlevande organismer och är svåra att bryta ner Fenoxietanol: hälsoskadlig, irriterande för ögonen Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT Syre har tittat på olika sammanställningar över miljö- och hälsoskadliga ämnen i hudkrämer och tandkrämer och gjort en lista över ämnen att undvika. Listan är inte fullständig, men de vanligaste skadliga ämnena finns med. I schampon finns det så många, så de ska få en egen lista en annan gång. Limonen: kan framkalla allergi Linalool: kan framkalla allergi Mikroplaster: "microspheres", "spherules" eller "polyethylene, PE" – skadar organismer som lever i vatten, och reningsverken kan inte rensa bort dem Mineralolja: kallas ofta petroleum, petrolatum eller paraffin och framställs av råolja, som täpper till huden, vilket kan försämra den naturliga återfettningen och vitaminupptaget Propylparaben och butylparaben: kan störa hormonbalansen hos fiskar, eventuellt även hos människor Triklosan: giftigt för vattenlevande organismer, kan eventuellt orsaka cancer och sterilitet Källor: gronatips.se, halsovagvisaren.se, Stockholm Vatten, Råd & rön, Wikipedia Läs mer om innehållet i hygienprodukter i boken Badskumt av Katarina Johansson, utgiven på Ordfronts förlag. 6 juni är det Festival Illegal på Världskulturmuseet i Göteborg Göteborg Festival Illegal Den 6 juni är det nationaldagen, men nätverket Ingen människa är illegal firar hellre inte(r)nationaldagen. I Göteborg firar de med en festival – Festival Illegal. Syftet är enligt hemsidan att ”med olika former av kulturyttringar som medel föra en öppen diskussion kring rasism samt belysa asylrättsfrågor och sprida information om hur Sveriges och Europas migrationspolitik egentligen ser ut”. Temat är alla barns rättigheter, och på programmet finns bland mycket annat panelsamtal om barn och unga i en segregerad stad, traditionell musik från Syrien, kreativ konstverkstad och en föreläsning av Henry Ascher och Åsa Wahlström Smith om hur papperslösa barn klarar vardagen. Festival Illegal hälsar alla välkomna till Världskulturmuseet i Göteborg den 6 juni klockan 11.55. Hela programmet kan du se på festivalens Facebook-sida. Redaktör: Lennart Malin Bergendal, [email protected] Redaktör: Fernström, [email protected] Snott från Staffan Landin: Snott och blandat Energi 25 26 Energi Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Allvarligt talat Nanna Johansson Hur man botar en feminist Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Fan vilken bra artikel rätt ut sagt. Jag får gåshud! Läs! Nair om Lennart Fernströms ledare ”Demokrati kräver olydnad” Ska man vid återutgivning i så fall alltid retuschera bort föråldrade tankesätt och stereotyper från litteraturen? När ska man göra det och inte? Finns det inga risker med det? Tycker att vi ska fokusera på att ta itu med alla de stereotyper vi har i vårt nutida samhälle istället för att lägga kraft på att retuschera historien. Syre engagerar! Energi 27 Tack själv för en jättebra tidning . Maria Helt snurrigt. Demokratisk centralism handlar om att vara beredd att ta makten. Vi behöver en klimatrörelse som klarar av att stå upp emot enorma maktintressen, stat och kapital, en revolutionär rörelse. Vi kan låtsas som att det kommer att räcka med att ”stå upp mot makten”, men det är en helt defensiv position. Vi ska VARA makten, inte stå upp mot den. Olle om Lennart Fernströms ledare ”Demokrati kräver olydnad” Nina om Hannah Lemoines krönika i förra veckans Syre Tramsigt Syre! Monica om Lennart Fernströms tisdagsledare om partiledardebatten. www. tidningensyre.se/2016/ nummer-68/ Pang på rödbetan, eller kanske bättre den ”Tuktade maskrosen” passar bättre! Bra med syre i debatten om demokrati aktivism - grönt vägval & framtiden! 🙏💚🙏 Johan om Lennart Fernströms ledare ”Demokrati kräver olydnad” För att parafrasera herr Fernström själv: Idén att alla medlemmar i ett samfund är skyldiga att finna sig i ett majoritetsbeslut, även om de själva personligen är emot, lanserades i nuvarande Grekland för ca 2 500 år under namnet demokrati. En term som sedan flitigt har använts i snart nog hela världen. Du jämför miljöpartiet med diktaturer som mördar folk???? Ulf om Lennart Fernströms ledare ”Demokrati kräver olydnad” Thomas om Lennart Fernströms tisdagsledare om partiledardebatten. http://tidningensyre. se/2016/nummer-68/ OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är prenumeranter. Är du inte det kan du teckna en egen prenumeration på tidningensyre.se. Skickas till (inget porto behövs) Syre c/o Mediehuset Grönt Svarspost 20664138 110 04 Stockholm Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera mottagaren): Om du vill ge bort till fler skicka med ett separat papper. Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 2 månader (16 nr) för 85 kr Filip Magnus om Lennart Fernströms ledare ”Demokrati kräver olydnad” Kan bara bekräfta sammanfattningen i de fem första frågorna, tröttnade nämligen sedan, men betraktar Lennart Fernströms sammanfattning i övriga frågor som mycket trovärdig. Fler behöver Syre – ge bort en provprenumeration! Välj mellan en månad (8 nr) för 44 kr, två månader (16 nr) för 85 kr eller tre månader (25 nr) för 125 kr. 1 månad (8 nr) för 44 kr Tack för en bra tidning! 3 månader (25 nr) för 125 kr Mina uppgifter (hit skickas fakturan): Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 28 Energi Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Läsarnas Läsarnas: ”Se maktstrukturerna i sexindustrin” Soledad Cartagena har intervjuat EU-parlamentarikern Malin Björk om hennes arbete mot människohandel och sexhandel i EU. Vill du dela något du har skrivit, fotograferat eller tecknat med Syres läsare? Välkommen att skicka det till malin. [email protected]! Två länder som är kritiska till kriminalisering av sexköp är Tyskland och Holland. Malin Björk tror att det beror på de starka intresseorganisationerna för sexindustrin i de här länderna. – I de länderna pratar de om att legalisera prostitution, men jag säger institutionalisera. Man skapar en juridisk ram som institutionaliserar bordeller, människohandlare, utnyttjande av kvinnor, flickor, män och pojkar i prostitution. Man signalerar att det är okej att utnyttja kvinnor i prostitution. På europeisk nivå kan vi inte lagstifta om sexhandeln, men vi kan lyfta fram det inom ramen för att bekämpa människohandel. Det är ett effektivt sätt att minska efterfrågan. För Vänsterpartiet är det viktigt att lyfta fram frågan om sexhandel och utnyttjande av kvinnor. Malin Björk säger att de flesta som arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv förstår att man måste vara döv och blind om man inte kan se de maktstrukturer som verkar i det här. Det ligger en djup rasism i vilka kvinnor som köps och säljs. Hur kan lagliga åtgärder minska efterfrågan på sexhandeln? – Vissa på EU-nivå säger att man inte vill förbjuda att köpa kvinnor, istället vill man arbeta mot människohandel. Men man vill inte heller göra det förbjudet, utan man vill ha informationskampanjer. När Tyskland hade fotbolls-VM för några år sedan delade man ut flygblad till män där det stod ”se upp så du inte köper en kvinna som är offer för människohandel – köp en annan kvinna”. Som om sexköparna skulle bry sig, för det första, och för det andra – att göra en sådan skillnad. Nu ligger det ett lagförslag om att kriminalisera den som medvetet köper sexuella tjänster eller andra tjänster av offer som är utsatta för människohandel. Vi har försökt få bort kravet på att det ska vara ”medvetet”. Malin Björk skulle vilja att den svenska regeringen och svenska företrädare i Europaparlamentet tog en mer aktiv roll. I dag är det bara Anna Hedh (s) och hon själv som driver de här frågorna. – Vi skulle vilja få med de andra partierna i arbetet med sexköpslagen. I Sverige har man nu utsett en ambassadör mot människohandel. Det är bra, för det visar att man prioriterar frågan igen. Den har varit nerprioriterad under alltför lång tid. Ett stort land som Frankrike, som nu kriminaliserar sexköp, måste stöttas upp. Det var modigt av dem att införa den svenska modellen och Sverige ska vara deras bästa kompis. Det är inte så konstigt att vi möter motstånd. Jag menar, hur många av de manliga EU-parlamentarikerna köper inte sex? Vad har du för syn på sexarbetarnas intresseorganisationer? – Många av dem är en blandning av folk som säljer sex och hallickar. De får en väldig skjuts av sexindustrin. De vill ha kvar status quo och vill inte att man ska ifrågasätta makten. De får uppmärksamhet i media och menar att de är rösten för dem som är i sexindu- Foto: Fredrik Persson/TT N yligen röstade Europaparlamentet om en rapport med rekommendationer som ska stärka arbetet mot trafficking inom EU med fokus på att stoppa sexhandeln med kvinnor. En het fråga just nu är den politiska kampen kring sexköpslagar. Malin Björk berättar: – Jag ordnade ett seminarium där jag bjöd in Rachel Moran, överlevare från prostitution och författare till boken Paid for: My Journey Through Prostitution och en representant från Stockholmspolisens prostitutionsgrupp. Jag tyckte att de som arbetar med brottsbekämpning borde höra det här, många har föreställningar som är märkliga och patriarkala. Parlamentet är en sån plats där man kan väcka debatt. Jag ser till att stödja de krafter som vill veta mer om den svenska sexköpslagen och försöker få dem att föreslå lagen i sina egna länder. Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, vill få fler EU-länder att göra som Sverige och förbjuda sexköp. strin. Men överlevare från människohandeln och andra kvinnor får inte komma till tals eftersom de inte understödjer prostitution och sexindustrin. Många av de kvinnorna som har tagit sig ur prostitution har tagit sig ur något överjävligt. De försöker ta sig ur sexhandeln fysiskt och mentalt. Någon gång måste man dra åt ett streck och gå vidare med sitt liv och det har jag all respekt för. Malin Björk berättar om Rachel Moran, som grundade organisationen Space International för överlevare från prostitution. – Hon säger att hon har massa överlevare som vill vara med men hon kan inte ta hand om alla. Hon har inga resurser, det är ingen som kastar pengar över den organisationen. Om man dessutom väljer att ta strid mot alla världens hallickar måste man få stöd. Kan ett land som tillåter sexhandel någonsin bli jämställt? – Nej, ett land som har en pool av kvinnor som ska utnyttjas av män kan aldrig bli jämställt. Kvinnorna som utnyttjas är ”den andra kvinnan”, inte din dotter eller fru. De delas in i olika grupper. Den ena gruppen är okej att utnyttja och köpa. För den andra gruppen skapar vi jämställdhet och har kvotering i bolagsstyrelser och annat göttigt. Det går inte ihop med min feministiska vision om ett jämställt samhälle. Soledad Cartagean 1 2 A R G E N G A G E R A G N A G A R E D E L V I S G A R A G E V I L D E R A G G A V I D E R A G A E D I D E 4 S V I N D E L 5 2 3 8 4 Facit ordtrianglar Lätt Medel 6 8 9 3 3 1 4 5 2 6 7 4 3 7 6 2 1 5 9 8 5 9 4 8 2 7 1 3 6 5 6 3 9 1 1 2 4 1 2 9 3 8 6 7 6 7 2 1 3 4 8 7 8 5 4 9 8 5 4 7 2 2 4 5 9 1 8 4 7 2 6 8 3 9 1 3 6 2 5 1 4 9 8 5 7 7 3 8 5 9 6 1 2 4 Svår 3 6 9 5 4 1 7 2 8 9 8 4 7 2 5 1 3 6 6 4 5 1 2 8 9 3 7 5 8 1 7 4 9 6 2 3 2 5 7 8 3 6 1 9 4 9 1 4 7 2 8 3 6 5 7 1 8 3 4 5 9 6 2 8 9 3 5 6 2 7 1 4 4 3 6 1 2 5 9 8 7 2 4 3 7 6 9 1 5 5 8 7 4 3 8 6 9 8 2 1 4 3 1 7 2 6 9 5 6 5 9 1 7 2 8 3 4 2 6 9 4 1 7 3 8 5 5 9 8 7 4 1 2 6 3 6 5 3 7 5 9 7 3 6 3 5 9 7 4 2 4 3 6 6 7 3 8 1 2 8 6 5 2 9 8 7 2 7 1 8 2 7 Facit sudoku 4 2 1 1 5 4 8 6 2 4 5 1 3 1 E N N S E L 9 G V 3 6 7 8 R I 2 2 4 5 4 3 7 1 7 9 3 1 Gör så här: Använd bokstäverna från raden över för att bilda ett nytt ord på nästa rad. Där finns också en ny bokstav som ska vara med i det nya ordet. 5 2 2 1 5 9 9 7 1 3 6 9 9 3 9 5 8 Svår 5 4 3 9 3 4 A R G E D Medel 1 1 2 5 6 5 7 6 8 4 9 2 4 2 2 3 8 Lätt Sudoku Ordtrianglar Energi 29 Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] 30 Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Energi Du missade väl inte tisdagstidningen? F ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer Glöd – Ledare Lennart Fernström Äntligen partiledardebatt! ”Jan: Vi ska ha nolltolerans mot stenkastning mot blåljus, allt annat är tramsigt” tidningensyre.se/nummer Radar – Nyheter Regeringskris i Israel Israel skakas av ministeravhopp sedan den kontroversielle Avigdor Lieberman utsetts till ny försvarsminister av premiärminister Benjamin Netanyahu. Kritiker menar att Israel har ”tagits över av extremister”. Kraftig ökning av döda bottnar i Östersjön De syrefria havsbottnarna i Östersjön har ökat kraftigt sedan millennieskiftet. Och problemet är här för att stanna, menar SMHIs oceanograf Lars Andersson som skrivit kapitlet Allvarlig syrebrist i Egentliga Östersjön trots stort inflöde i rapporten Havet från Havsmiljöinstitutet, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Kamp om vattnet i Burma För två veckor sedan fick befolkningen i den lilla burmesiska byn Htita för första gången tillgång till en ordentlig vattenbrunn. Men för många miljoner andra burmeser är det fortfarande en daglig kamp att få tag på rent vatten. Alliansen splittrad i energifrågan Foto: Sara Perria/IPS När den borgerliga alliansen var i regeringsställning 2009 presenterade de en gemensam energiöverenskommelse. Uppgörelsen kallades ”historisk” då energifrågan var en av kärnfrågorna som fick olika borgerliga regeringskonstellationer att implodera under 1970-talet. Nu syns nya sprickor i energisamarbetet. Stora barriärrevet stod på lista över Världsarv i fara, men togs bort av Unesco efter att australiska miljödepartementet lobbat om det. Australien togs bort ur klimatrapport Radar – Veckan i bild Syre ger dig veckans nyhetshändelser i bilder. Latinamerikansk våldsvåg – en tyst humanitär kris Enligt Internationella byrån för förnybar energi, Irena, är biomassa en av de viktigaste förnybara energikällorna som Uganda och andra länder i Afrika kan utnyttja för sina energibehov. Våldet i Mexiko och Centralamerika har skapat en humanitär kris som har skördat mängder med liv. Det säger Bertha Zúñiga Cáceres, dotter till den nyligen mördade miljöaktivisten Berta Cáceres. Biobränsle nyckel till hållbar elproduktion i Uganda Skogen ger ved och är för närvarande den viktigaste energikällan i Uganda. Avverkningen har tidigare skett på ett ohållbart sätt och lett till en kraftig minskning av landets skogstäcke. Men satsningar på biomassa och ny teknik banar nu väg för en mer hållbar utveckling. Foto: Daniela Pastrana /IPS Allt om Australien lyftes ur en Unesco-rapport om klimatförändringar och världsarv. Anledning: Den australiska regeringen befarade att turismen skulle ta skada. Foto: Wambi Michael/IPS Foto: Brian Cassey/AP/TT Sedan den nya brunnen kom på plats i byn har livet blivit enklare för många familjer. – Situationen i hela den norra delen av Centralamerika går att beskriva som en humanitär kris, , säger Rubén Figueroa till IPS. Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Energi 31 Zoom Energi – Omöjliga intervjuer En molnfri morgon föll döden från himlen Pie in the sky med Emma Goldman Barack Obama har besökt den japanska staden Hiroshima och Argentinas huvudstad Buenos Aires, två platser för evigt ärrade av amerikansk utrikespolitik. Nedrustningen var en viktig fråga när Obama tillträdde, men en ny rapport visar att nedrustningen inte varit så långsam sedan kalla krigets slut som under hans år i Vita huset. Foto: Public domain ”– Hans vision om en betydande nedmontering för att sätta punkt för kalla krigets tankebanor har underminerats av motståndare i såväl kongressen som i Kreml.” Emma Goldman (1869–1940) var anarkist, barnmorska, sömmerska, författare och agitator i USA, Europa, Ryssland och Kanada. Här berättar hon i en omöjlig eller åtminstone osannolik intervju om sitt liv på jorden och i himlen. ”Det är ju jag som ska intervjua Emma, men hon ställer fler frågor till mig än jag till henne, och antecknar ivrigt.” Energi – Syre tipsar Så kan du slippa att någonsin köpa gödsel Glöd – László Gönczi Den destruktiva enigheten ”Jag menar att det är en myt i vårt samhälle att det offentliga måste styras ifrån plattformar där alla tycker lika...” László Gönczi avhoppad kärnfysiker, kommunpolitiker (MP) gästkrönikör i Syre Att använda urin till gödsling i trädgården, så kallat guldvatten, är knappast något nytt men det är värt att uppmärksamma då många fortfarande kan känna sig tveksamma. Här är några tips på hur du gör. Energi – Recension Foto: TT Den nya människan – mellan nutid och framtid Under Obamas år i Vita huset har USA minskat sin arsenal med 702 kärnvapenpjäser. The New Human, en ny utställning på Moderna museets som enbart bestående av film- och videoverk. I programmet sägs att projektet, utställningen, vill utforska den moderna människans nya livsvillkor i en snabbt föränderlig värld. Så här läser du tisdagstidningen Du läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/nummer. Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på http://tidningensyre.se/ lostpassword. Fyll i din e-postadress så får du, om adressen finns i vårt register, ett mejl där du bekräftar det nya kontot. Får du inget mejl kan det bero på två saker: • Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det ligger där och markera att liknande framtida mejl inte ska hanteras som spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina uppgifter till [email protected] så tidningensyre.se/nummer Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg Glöd - Jerker Jansson Integration kräver ett solidariskt samhälle P å besök i en av alla Stockholmsförorter. Senast jag var där var för femton år sen. Jag gjorde ett radioreportage om flickor som flydde från hot om hedersvåld. Inte mycket har hänt på den fronten. Kvinnor drabbas fortfarande. I direktörsvillor också. Patriarkatet gör ingen skillnad. Skillnaden var att samhället fortfarande fanns därute. Förorten låg fortfarande i Sverige. De tjejer jag träffade var hyggligt integrerade, de var duktiga i skolan, hade stöd av socialen och kunde hitta sin väg bort från skiten. Nu finns där inte ens ett bibliotek. Ica är de enda som håller ut. I det en gång stolta innecentrumet härskar langarna, som ogenerat och obehindrat får sälja sitt heroin, som är historiskt billigt. Billigare än en folkölsfylla – 200 spänn för en boll rökheroin. Polisen syns inte till. Precis som alla andra samhällsinstitutioner har de flyttat någon annanstans. Visst. Det är härligt att se hur kommersen blomstrar. Butiker ägda av människor från jordens alla hörn. Skyltar på fler språk än jag kan identifiera. Jag kilar in på den indiska matbutiken och hamstrar kryddor. Men hur ska en unge som växer upp här kunna integreras? Redan för femton år sen träffade jag barn, födda i Sverige, som inte kunde svenska, som inte hade någon kontakt med det svenska samhället. En mångkultur blir bara mångkultur om den erbjuder ett gemensamt språk att kommunicera på och en plats att mötas på. Den förutsätter institutioner som hjälper folk in i matchen, resurser som ser till att utjämna skillnader och undanröja hinder. Det gnälls en massa på att integrationen inte fungerar. Och det gör den verkligen inte. Men det beror inte på islam eller främmande kulturer. Det beror på ojämlika resurser, på sneda ekonomiska och sociala förhållanden. Och på att samhället har sina svagaste. Till och med socialtjänsten gör skillnad på människor. Unga killar med ursprung i andra länder tillåts gå ner sig i heroinmissbruk på grund av att socialtjänsten tycker att adekvat vård är för dyrt. En del av dem ska ju ändå skickas hem till sitt ursprungsland när de fyller arton. En behandling som vore otänkbar om det gällde en ungdom född här i landet. Gefle Dagblad har förtjänstfullt avslöjat intolerans, hets mot homosexuella och kvinnoförakt i en av stadens moskéer – en viktig uppgift, att granska alla former av religiös intolerans. Men avslöjanden tas av vissa som intäkt för islamofobi. Snarare är det så att majoritetssamhället lämnar över makten till småpåvar till imamer som får sprida de mest befängda budskap i vakuumet som Sverige har lämnat efter sig. Patriarkatet tar alla chanser det får. När människor skriker efter joggare i shorts eller hånar kvinnor i korta kjolar i förorterna visar det inte att en human flyktingpolitik är fel eller att en viss kultur inte hör hemma här i landet. Det visar att ett solidariskt samhälle, en god och generell välfärdspolitik och ett fungerande utbildningsväsende är enda sättet att motverka intolerans, utanförskap och misär. Att nedmonteringen av samhället till slut får konsekvenser. Om ett samhälle inte mår bättre än de svagaste individerna i det så mår Sverige taskigt, väldigt taskigt. Och. De flesta av de tjejer jag träffade som gömde sig från hedersförsvarande manliga släktingar var kristna. Bara så ni vet. Statligt finansierad imamutbildning – bra för integration och jämställdhet. Jerker Jansson författare, socialantropolog och fristående krönikör i Syre www.tidningensyre.se Statligt finansierad imamutbildning – staten ska inte syssla med religion.