Ventilation

Miljösamverkans utbildning i
inomhusmiljö 20 Oktober 2015
VENTILATION
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Ventilation
1. Hur fungerar ventilation FT, S?
2. Vanliga problem med respektive system.
3. Vad händer med byggnader när det byts
värmekälla mm?
4. Hur långt kommer man med en paxfläkt?
Koppla till dålig ventilation
5. Inspektionsmetodik, vad mäter vi och hur.
Vilka instrument?
6. Hur avgör vi om ventilationen är dålig?
Räcker papperstestet? Hur ska
luftströmmarna vara riktade i en lgh
7. Vad händer om överluftsdon saknas?
8. Vad är normal användning av en lägenhet
och när kan man skylla på hyresgästens
sätt att använda badrummet.
9. Vilka mätmetoder ska användas för att
ta reda på luftomsättningen
10. Koppling till de allmänna råden 13.
11. Vad kan vi använda en OVK till, vilka
svar ger de?
12. Vad kan man begära för utredningar
istället för OVK.
13. Vad är värdefullt resp. värdelöst för
oss? Dammprover, luftkvalitetprover?
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Ventilation
•Med ventilation av byggnad avses utbyte av förorenad luft mot "frisk" luft
utifrån.
• Fönstervädring
•Självdrag ( Förstärkt Självdrag)
•Fläktstyrd frånluftsventilation
•Fläktstyrd till- och frånluftsventilation
Tecken på otillräcklig ventilation
•Allmäns kondens på fönstrens insida vintertid
•Instängd ”tung” luft
•Spridning av stekos från köket
•Långvarg kvarstående kondens på badrumsspegel efter dusch, bad
•Mögel i kakelfogar i badrum
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Ventilation av byggnader 1945 - 1960
100
90
SJÄLVDRAG
80
70
60
50
40
30
20
MEKANISK
FRÅNLUFT
10
1945 1950 1955 1960
VENTILATIONSPRINCIPER
• Luften förs från renare rum till smutsigare
Uteluft
Överluft
Frånluft
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Ventilationssystem historik
Decentraliserat självdragsystem
Fram till ca. 1930
Miljöförvaltningen
2015-10-22
VENTILATION ca 1916 STOCKHOLMSVENTILATION
• Lokal byggnadsstadga i STOCKHOLM
• Vatten inne, badrum
• Lägre takhöjder
RUM
BAD
BAD
RUM
LUFTINTAG
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Ventilationssystem historik
Centraliserat självdragsystem
Från till ca. 1930
2015-10-22
Miljöförvaltningen
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/betsi-energi-i-bebyggelsen.pdf
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Luftflöden mätta med
spårgasteknik under
eldningssäsongen
Översiktligt räknat ca. 840 000 lägenheter av totalt 1 480 000 eller 57%
som inte klarar kravet på 0,35 l/s och kvadratmeter bostadsyta
Källa BETSI
Miljöförvaltningen
2015-10-22
Mätning av uteluftsflöde / luftomsättning med passiv spårgas
provtagare
spårgaskälla
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Översiktligt räknat ca. 1 485 000 småhus av totalt 1 785 000 eller 83%
som inte klarar kravet på 0,35 l/s och kvadratmeter bostadsyta
Källa BETSI
Miljöförvaltningen
2015-10-22
Nomenklatur
Takfläkt
Uteluft
Överluft
Frånluft
Avluft
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Nomenklatur
G
A
A • Uteluft
H
UTOMHUS
B • Tilluft
F
C • Rumsluft
D• Cirkulationsluft
E • Överluft
F• Frånluft
B
G • Återluft
D
H • Avluft
E
C
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Olägenhet för människors hälsa
I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen)
inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h).
Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter luft per
sekund per kvadratmeter (l/s per m2 ) golvarea eller
4 l/s per person.
– tilluften är förorenad,
– det ofta förekommer lukt från en annan plats än den egna
bostaden eller lokalen, t.ex. matos eller andra påtagliga eller
besvärande lukter,
– luften i bostaden eller lokalen strömmar från rum med lägre
krav på luftkvalitet till rum med högre krav, t.ex. från kök eller
badrum till sovrum, och
– rummen är oventilerade eller det saknas överluftsdon mellan
rum där människor vistas stadigvarande.
I bostäder och lokaler för allmänna ändamål, där människor
vistas stadigvarande, bör skillnaden i absolut luftfuktighet mellan
ute och inne under vinterförhållanden inte regelmässigt överstiga
3 g/m3 .
2015-10-22
Miljöförvaltningen
0,5 rumsvolymer per timme (rv/h)
och / eller
l/s per m2 golvarea
Definition av specifika luftflödet (luftomsättningen) ,
q
specifikt luftflödet=
V
Uteluftsflödet
=
Luftomsättningar
m3 / tim
Rumsvolymen m3
=
timma
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Lägenhet med en area om 80 m2 , Takhöjden är 2,53
Uteluftsflödet = 0,35 x 80 = 28 l/s
Uteluftsflödet = V x luftomsättning
(V= 80 x 2,53 = 202 m3)
202 m3
x
0,5
=
101 m3 / tim
101 m3 / tim = 101 / 3,6 = 28 l/s
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Lägenhet med en area om 80 m2 ,
Takhöjden är 5 m
Uteluftsflödet = 0,35 x 80 = 28 l/s
eller?
Uteluftsflödet = V x luftomsättning
(V= 80 x 5 = 400 m3
400 m3
x
0,5
=
200 m3 / tim
200 m3 / tim = 200 / 3,6 = 55 l/s
Risk för olägenhet ? Vid 28 l/s eller 55 l/s
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Drivkrafter för självdrag är skillnad i temperatur ute
och inne samt höjdskillnad mellan skorstentopp
och don i bostaden
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Drivkrafter för självdrag
+ 20oC inne och 0 oC ute
Drivtryck i Pa
Vån 1
Vån 2
Vån 3
Vån 4
Vån 5
15
13
10
7
5
+ 20oC inne och +10 oC ute
Drivtryck i Pa
8
6
5
4
2
OMEGA Spaltventil
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTION
Instrument:
• Luftflödesmätare
SwemaFlow
SwemaFlow 125D
Spiskåpestos
Miljöförvaltningen
2015-10-22
INSPEKTION
• Rökpenna eller rökflaska
http://www.bjornax.se
• Differenstryckmätare
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTION
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTION
Romedahlsventil
BIOBE ventil
Miljöförvaltningen
2015-10-22
INSPEKTION
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTIONSRAPPORTEN
Renstiernas gata 21 inspektion
Ventilation av självdragstyp med tilluft i badrummet, s.k. stockholmsventilation.
Lägenhetens area var 106 m2 vilket ger ett erforderligt flöde beräknad enligt
socialstyrelsens krav på 0,35 l/s och m 2 lägenhetsyta om ca 37 l/s.
Uteluften tillförs via uteluftsdon springventiler, 4 stycken placerade enligt skissen
nedan, Uteluftsdonens fabrikat okänt men donen var ca 40 cm långa och
genomborrade i fönsterkarmen på ett område av ca 25 cm av dessa 40 cm.
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTIONSRAPPORTEN
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTIONSRAPPORTEN
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Ex. BIOBE 40 Spaltventil
Luftflöde: ca 6 till 7 l/s vid 10 till 15 Pa och borrad
hålrad. Vid fräst spalt ökar luftflödet med mer än
50%
Mått: LxBxH = 497x18x19 mm
MONTERING Med hjälp av borrmall borras en hålrad i båge eller karm.
(Alternativt fräses spalt)
Borrmall med 29 hål till Biobe 40 som motsvarar en fri area om 23 cm2
2015-10-22
Miljöförvaltningen
2015-10-22
Miljöförvaltningen
OMEGA Spaltventil
2015-10-22
Miljöförvaltningen
OMEGA Spaltventil
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Uteluftsdon i självdragshus
Äldre tilluftsventil
Spaltventil
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Otätheter
Frånluftsdon i självdragshus
2015-10-22
Miljöförvaltningen
Fördelar:
Självdrag
•
Systemet är tyst. Inga fläktar låga
lufthastigheter
 Systemet påverkas ej av elavbrott.
 Systemet nästintill okänsligt för försmutsning
 Upplevs som positivt i bostadssammanhang
då det är enkelt för de flesta.
 Systemet är som helhet okänsligt för vädring
Nackdelar:
• Luftflödet ökar med sjunkande utetemperatur och ökande vind.
• Luftflödet minskar vid ökande utetemperatur.(funkar ej på sommaren)
• Ventilationen i högre belägna våningsplan blir sämre än i undre p.g.a.
kanalernas olika skorstensverkan.
• Omvänd cirkulation kan uppstå i vissa kanaler och ge upphov till kallras
och hög energiförbrukning.
•Återvinning av värme ur frånluften är i stort sett omöjlig utan att tillgripa
kompletteringar med fläktar och hopdragning av kanaler.
•Luftflöden svårt att mäta. Spårgasteknik går och mätning med stos
SWEMA fungerar bra vid utetemperaturer under +ca. +10C.
FRÅNLUFTSSYSTEM från ca 1930 o framåt
Ventilation av byggnader 1945 - 1960
100
90
SJÄLVDRAG
80
70
60
50
40
30
20
MEKANISK
FRÅNLUFT
10
1945 1950 1955 1960
Uteluftsdon i F ventilationshus
Äldre tilluftsventil
Spaltventil /
Springventil
Modern spaltventil
Tillluftsdon i självdragshus
Easy Vent
Frånluftsdon i F ventilation
Frånluftssystem
Fördelar:





Systemet fungerar väl förutsatt att det underhålls.
Variationer i utetemperatur och vindstyrka påverkar ej systemets funktion.
Systemet ger möjlighet till god luftkvalitet.
Tilluften kan behandlas för att möta olika krav på inneklimatet.
Återvinning av värme ur frånluften är relativt enkelt.
Nackdelar:
• Systemet kräver omsorgsfull inreglering.
• Systemet är känsligt för försmutsning, kräver rengöringsinsatser av boende
• Systemet kräver kompetent personal för att upprätthålla funktionen.
• Fel injusterat är det vanligt med klagomål på lukt
Frånluftssystem Inspekteras på samma sätt som självdrag
22/10/2015
CITY OF STOCKHOLM
Olägenhetsanmälan
Fastighetsägaren kontrollerade och rengjorde frånluftskanalerna samt monterade
dragförstärkare på skorstentopparna, typ aspiromatic
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTION
Ventilation
Bostaden består av 3 rum och kök och har en area av 69 m2
vilket ger ett erforderligt uteluftsflöde beräknad enligt
folkhälsomyndighetens riktvärde på 0,35 l/s och m 2
lägenhetsyta om ca 24 l/s.
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTION
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTION
På kanalen för badrummet
hade en vinddriven snurra
monterats på
skorstenstoppen för att
förstärka suget.
På grund av de låga
vindhastigheterna ute så
rörde den sig i princip inte
alls.
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTION
Vid inspektionen var vindarna svaga och rotorn på skorstenen bedömdes på grund
av detta inte kunna medverka till ett förbättrat drag i kanalen. Vid ökad vindstyrka
ökar utsuget i kanalen i badrummet.
En förutsättning för detta är att uteluften inte förhindras komma in bostaden.
Uteluftventilerna bör därför i så stor utsträckning som möjligt hållas öppna.
I övrigt bedöms ventilationen inte vara behäftad med något fel eller brist och det
bedömdes heller inte finnas någon rimlig åtgärd som kan förbättra densamma.
Ett självdragssystem har som sin starkaste drivkraft skillnaden mellan utomhus- och
inomhustemperatur och kommer därför att fungera som bäst under årets kallare tid
medan det under den varma perioden mer eller mindre inte fungera. Under den
varmare tiden på året är därför fönstervädring enda sättet att ventilera bostaden där
korsdragsvädring har särskilt stor effekt.
2015-10-22
Miljöförvaltningen
INSPEKTION
Den tendens till mikrobiell påväxt som fanns i fogarna bedöms bero på organiskt material
i form av bland annat hud flagor och annan smuts, något som alltid genereras vid
duschning, först fastnar på organiskt material i fogarna och sedan på samma sätt på
kaklet om det inte rengörs.
Mängden påväxt påverkas av en kombination av rengörings intervaller och hur väl
ventilationen kan torka ut fukten men också hur mycket vatten som finns kvar på
väggen/fogen efter duschning.
Tilläggas bör att såväl fog och kakel är oorganiskt material vilket innebär att de inte kan
brytas ner av denna typ av mikroorganismer.
Ett sätt att minimera risken för påväxt i badrummet, under de rådande förhållandena, är
att, (efter en rengöring av fogarna), efter varje duschning med en gummiskrapa torka
vägg och golv torra. Vidare att inte hindra luften från att nå och ventilera det fuktiga
området.
Vid duschning genereras stora mängder vattenånga där en kort utvädring, fönstervädring,
radikalt kan förbättra situationen, inte minst genom att inte stänga badrumsdörren helt
direkt efter duschning.
2015-10-22
Miljöförvaltningen