Materialval - Fastighetstidningen

TEMA Material
ÄGARE/
VERKSAMHETSFORM:
Ekonomisk förening ägt av bygg­
bolag fastighetsägare och arkitekter. Bildat 2006.
Ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet
och Sverige Byggindustrier.
Bildat 2007.
Holdingbolaget ELVIOS AB.
Bildat 2004.
FINANSIERAS GENOM:
Medlems- och licensavgifter.
Avgift från leverantörer och
användare.
Licensavgifter och konsultarvoden.
ANTAL PRODUKTER:
15 700.
22 000.
31 600.
SÅ GÖRS BEDÖMNINGEN:
Utförs av inhyrda konsulter.
Under­lagen granskas av externa
kemister på 48 timmar eller tio
dagar. Producent kontaktas för
eventuella synpunkter/kompletteringar.
Varje bedömning kvalitetssäkras
av oberoende granskare.
Leverantören ansvarar för att produkterna uppfyller Bastas kriterier
och registrerar dem. Informationen verifieras genom externa
revisioner. Basta följer som enda
system REACH artikel 33 = ingen
utspädningseffekt för sammansatta
produkter.
Samtliga bedömningar görs av
Sundahus kemister. Till sin hjälp
har de ett systemstöd och tydliga
rutiner som ska bidra till hög kvalitet
i bedömningarna. Bedömningarna
uppdateras löpande utan extra kostnad för användare eller leverantör.
BYGGVARUDEKLARATION/
SÄKERHETSDATABLAD
TILLGÄNGLIG FÖR ANVÄNDARE?
Ja.
Ej obligatoriskt.
Ja.
FARLIGHET HOS INGÅENDE
ÄMNEN I PRODUKT?
Ja.
Nej.
Ja.
RÅVARORS PÅVERKAN
PÅ MILJÖN?
Nej.
Nej.
Ingår till viss del.
INNEMILJÖ (TILL EXEMPEL
EMISSIONER)?
Ja.
Nej.
AVFALL?
Ja.
Nej.
EXTERN KONTROLL:
Ja.
10–15 % av leverantörerna årligen.
Ja.
SÅ HÄR PRESENTERAS
BEDÖMNINGSRESULTAT:
Hel bedömning och bedömning
för varje aspekt. Visualiseras med
en av tre färger (röd, gul, grön).
Produkterna som klarar kriterierna
registreras i Basta- eller Betaregistret.
Bedömningsresultatet presenteras
som: A, B, C+, C-, D där A är bäst.
PRIS/KOSTNAD
FÖR ANVÄNDARE:
Licens med tillgång till alla funktioner 4 000 kronor, rabatt för fler
användare (lägst 40 %).
Projektkostnad: 1 000 kronor/
månad. Medlemskap: 200 000
kronor (år 1) därefter två prisbasbelopp per år.
Ger alla kostnadsfri tillgång till alla
funktioner i systemet.
Gratis för alla att söka produkter
i systemet.
Projekthantering: 1–2 projekt
kostnadsfritt max löptid 1 år.
Pluskund: 3 000 kronor per år och
projekt.
Företagskonto: 30 000 kronor/år
upp till 15 projekt, därefter 2 000
kronor per projekt och år.
Pris beror på licensform och
kundens behov.
Enanvändarlicens: 4 200 kronor/år.
Fleranvändarlicens på offert.
Bedömda produkter finns
fritt tillgängliga via
www.byggkatalogen.byggtjanst.se
KOSTNAD FÖR
LEVERANTÖRER:
Expressbedömning (48 timmar):
1 200 kronor.
Vanlig bedömning (10 dagar):
800 kronor.
Leverantörer betalar 15 000 kronor
i årsavgift oavsett antal produkter.
Gratis för leverantörer.
Bedömningsbeställning:
cirka 850 kronor.
ÖVRIGT :
Snart ny
version
I vår lanseras ny version med
med sociala
förenklingar, nya funktioner samt
aspekter.
sociala aspekter.
SAMMANFATTANDE
OMDÖME:
Plus: Enkelt att förstå med tydliga
och enkla symboler. Bra spårbarhet på ingående ämnen. Möjlighet
som medlem att påverka och
utveckla systemet.
Minus: Färre funktioner än
Sundahus.
Gratis för Ja.
alla att söka
i systemet.
Ja, farligt avfall vägs in.
Kan integreras med
fastighetssystem
Bättre visning av sökresultat
lanseras under året.
Kan interagera med BIM
och förvaltningssystem.
Plus: Billigt och enkelt att förstå och
komma igång med för nybörjaren.
Bygger bara på vetenskapliga kriterier. Många produkter registrerade.
Minus: Går inte att få uppgifter om
produkter som inte klarat kraven,
men som ändå behöver användas.
Dålig spårbarhet på produkterna.
Plus: Det mest omfattande systemet
med flera tillvalstjänster mot avgift.
Bra dokumentation och spårbarhet
på ingående ämnen.
Minus: Kan uppfattas som dyrt.
LÄS JÄMFÖRELSEN I SIN HELHET PÅ www.fastighetstidningen.se
58
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
Det finns idag flera databaserade system som hjälper dig som
fastighetsägare att välja miljöriktiga byggnadsmaterial när du ska
bygga nytt eller renovera. Men vilket är bäst för dig? Det skiljer både
i kostnader, vad man får för pengarna och hur man kan vara med att
påverka. TEXT: HANS HELLBERG
M
arianne Hedberg är miljöexpert
på Sveriges Byggindustrier, som är
delägare i Basta. Lena Enebjörk är
miljöspecialist på White arkitekter
som är medlemmar i Byggvaru­
bedömningen. Båda anser att miljöbedömningssystemen är viktiga verktyg för att minska miljö- och
hälsofarliga ämnen i miljön, och har bidragit till
en ökad medvetenhet hos såväl leverantörer som
användare.
Marianne Hedberg skulle helst sett ett enda
gemensamt system men anser ändå att systemen
kompletterar varandra. Vilket man väljer beror på
ambitionsnivå och arbetssätt, men det viktiga är att
man använder något av dem, anser hon. Samverkan
mellan bedömningssystemen och leverantörer är
grundläggande för att vi ska uppnå
reella miljöförbättringar.
– Om man bara vill kontrollera
enstaka ämnen och inte lägga ned så
mycket pengar är Basta bäst. Om du
vill lägga ned lite mer tid och pengar
och dokumentera projekten kan du
antingen välja Basta eller Byggvarubedömningen. Med Sundahus kan du
få mest hjälp och flest tilläggsfunktioner men då får du också vara beredd
att betala lite mer, säger hon.
Lena Enebjörk på White Arkitekter håller med.
– Du kan få ut mest information från Sundahus
men då krävs också att du är en kompetent användare. Byggvarubedömningen är lättare att använda
FOTO: HANS HELLBERG
Här får du hjälp att göra
miljösmarta materialval
Marianne Hedberg och Lena Enebjörk
anser att miljöbedömningssystemen
bidrar stort till att minska farliga varor.
OLIKA SYSTEM BEDÖMER PÅ OLIKA SÄTT
Kampen står mellan de tre miljöbedömningssystemen Basta, Byggvarubedömningen och
Sundahus Miljödata. Huvudsyftet är att fasa ut de farligaste ämnena från att användas. Dessutom
finns Svanen som används av en del fastighetsägare men i första hand vänder sig till konsumenter.
Byggvarubedömningen
Basta
Sundahus Miljödata
Byggvarubedömningen (BVB) utgår från
samma kemikaliekriterier som Basta men
bedömer även vissa livscykelaspekter som
tillverkning, distribution, inomhusmiljö och
avfall.
Bedömningen utförs bland annat av
inhyrda konsulter och som underlag används
byggvarudeklarationer, säkerhetsdatablad
samt annan relevant produkt- och miljöinformation. De olika områdena värderas för sig
och dessutom görs en sammanvägd bedömning av produkten. Varorna kan få bedömningen ”Rekommenderas” (grön symbol),
”Accepteras” (gult) eller ”Undviks” (rött).
Systemet ger också möjlighet att föra en
digital loggbok över varor och produkter som
används i respektive projekt. På så sätt går det
också att spåra ämnen som inte anses som farliga idag men som kan bli det i framtiden.
Basta tar enbart fasta på att fasa ut
farliga ämnen från byggprodukter. Bastas kriterier bygger på vetenskapliga
fakta från i första hand EU:s lagstiftning
Reach. Det är leverantörerna själva som
intygar att produkterna uppfyller Bastas
kriteriekrav och låter registrera dem.
10–15 procent av leverantörerna revideras varje år.
Basta-systemet består av två delar.
Basta-registret innehåller de produkter
som uppfyller de mest omfattande
kraven. De produkter som enbart klarar
mer grundläggande krav finns i ett Betaregister. Endast produkter som klarar
någon av nivåerna finns med i systemet.
Det finns ett enklare projekthanteringssystem som är gratis för de två första
projekten.
Sundahus är ett aktiebolag med säte i Linköping. Dess kriterier baseras på Kemikalieinspektionens Prio-kriterier och flera andra livscykelaspekter. Kriterierna revideras genom ett öppet
remissförfarande.
Bedömningen utförs av företagets egna
kemister med hjälp av ett datoriserat beslutsstöd baserat på kriterierna samt checklistor över
förväntat innehåll i produkter.
Bedömningen redovisas med någon av bokstäverna A, B, C+, C- eller D, där A är bäst.
Sundahus Miljödata innehåller även bevakningsfunktioner, statistikrapporter, avvikelserapporter samt kopplingar till BIM och förvaltningssystem. Licensavgiften avgörs av vilka
funktioner som kunden vill ha.
Bolaget erbjuder även konsulttjänster och olika typer av utbildningar
kopplat till medvetna materialval.
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
59
TEMA Material
Miljöbedömningen bör
beakta hela
produktens
livscykel.
MAN MÅSTE BEAKTA PRODUKTENS
HELA LIVSCYKEL, FRÅN JUNGFRULIGT
MATERIAL TILL DEPONI ALTERNATIVT
ÅTERANVÄNDNING SAMT FUNKTION.
Monica Björk, vd Byggmaterialindustrierna
med sina symboler. Vi använder oss av Byggvaru­
bedömningen i våra projekt om inte vår beställare
vill att vi använder något av de andra systemen.
– När jag arbetar som miljösamordnare åt
fastighetsägare rekommenderar jag att de skapar
en digital loggbok där byggvarudeklarationer för
inbyggda byggvaror finns samlade. Då kan man
söka ut eventuella ämnen som visar sig vara farliga
i framtiden.
MONICA BJÖRK, vd för Byggmaterialindustrierna,
håller med om att miljöbedömningssystemen fyller en funktion. Men hon betonar att miljövärdering måste göras utifrån rimliga och transparenta
kriterier baserade på vetenskapliga fakta, för att
säkerställa jämförbarhet och att alla produkter
behandlas lika.
– De system som finns på marknaden idag har
olika inriktning och fokus vilket gör att
samma byggprodukt kan få olika värderingar beroende på vilket system som
värderar.
Hon ser en risk för suboptimering då
60
huvudfokus i bedömningarna ligger
på produkternas ämnesinnehåll.
– Om man ska göra en riktigt bra
miljöbedömning måste man beakta
produktens hela livscykel, från
jungfruligt material till deponi
alternativt återanvändning samt
Monica Björk
funktion. Vi anser också att beställarna måste ta ett större ansvar för val av produkter
och intressera sig mer för den långsiktiga förvaltningen. De kan inte helt förlita sig på att ett miljöbedömningsföretag som varken testar produkter
eller gör fullvärdiga bedömningar utifrån ett livscykelperspektiv. •
SVANEN Förutom de tre miljöbedöm-
ningssystemen kan du även ta hjälp av
Svanen när du ska välja byggmaterial.
Svanen är ett miljömärkningssystem med
egna kriterier för vad som krävs för att en
produkt ska få Svanen-märke. Svanen har cirka 8 000
produkter inom olika varugrupper.
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
SÅ TYCKER ANVÄNDARNA OM ”SITT” SYSTEM:
Tredjepartsgranskning, kontinuerliga uppdateringar, ombedömningar och prisvärt
samt användarvänligt. Det är några av fördelarna enligt tre användare av systemen.
ANNA BAROSEN,
DILIGENTIA, OM BVB:
MARCUS ALMSTRÖM, EINAR
MATTSSON BYGGNADS AB, OM BASTA:
HENRIC ERNSTSON,
MILJÖKONSULT OM SUNDAHUS:
”Bra att kunna påverka
hur systemet utvecklas”
”Prisvärt och enkelt
att använda”
”Mycket mer än ett
bedömningssystem”
Tredjepartsgranskning,
kostnaden samt möjligheten att påverka systemets utveckling. Därför
använder Diligentia idag.
Byggvarubedömningen
Bolaget använde sig
Anna Barosen
fram tills för några år
sedan av flera av systemen men beslöt sig för att jämföra
systemen och bara välja ett. Valet stod
mellan Byggvarubedömningen (BVB)
och Sundahus som båda har tredjepartsgranskning och känns mer trovärdigt.
Och valet föll på Byggvarubedömningen där Diligentia nu också är ett av
medlemsföretagen som äger systemet.
– Valet föll på BVB då det är enkelt
att förstå och användarvänligt, säger
Anna Barosen, hållbarhetssamordnare på Diligentia.
– Byggvarubedömningen känns
bäst för oss eftersom det är ett seriöst
branschdrivet system för bedömning
av material och produkter. Eftersom vi
är medlemmar i BVB kan vi registrera
fritt antal projekt där vi kan logga våra
valda produkter och vi får även rabatt
på de bedömningar vi beställer så att
systemet kontinuerligt fylls på och
utvecklas. Dessutom tilltalas vi av att
det inte finns något vinstintresse och
att vi kan påverka hur bedömningskriterier och avgifter utvecklas, säger hon.
Einar Mattsson väljer
sedan tre år material
i huvudsak med hjälp
av Basta. Skälet: det är
prisvärt och enkelt att
använda.
Företaget började
Marcus Almström
använda Basta som en
hjälp inför certifiering
av sina byggnader enligt Miljöbyggnad.
Men det har också bidragit till att höja
miljökompetensen bland medarbetarna, anser Marcus Almström, entreprenadingenjör inom nyproduktion.
– Basta underlättar hanteringen av
säkerhetsdatablad, nu hittar vi allt i en
databas i stället för i en pärm. Vi gillar att systemet inte innehåller någon
värdering utan att alternativen enbart
är godkänt eller icke godkänt. Ofta
behöver vi snabba svar och då är Basta
enkelt och lättarbetat, säger Marcus
Almström.
Han anser att Basta är ett bra alternativ att börja med för den som vill ta
ansvar för sina materialval. Men det är
inte alltid som systemet räcker till.
– Ibland måste vi använda produkter som inte är godkända och då kan
vi leta upp sådana i något av de andra
bedömningssystemen. Jag kan också
sakna möjligheten att inför slutbeställaren motivera varför vi ibland vill välja
produkter som är bättre för miljön, men
dyrare.
För miljökonsulten
Henric Ernstson är det
Sundahus som gäller när
han får välja. Sundahus
är mycket mer än ett
bedömningssystem och
det som ger mest kundHenric Ernstson
nytta, anser han.
Henric Ernstson fungerar som beställarens ombud i miljöfrågor
i byggprocessen. Han jobbar bland annat
åt Landstinget i Värmland som fått flera
priser för sitt hållbarhetsarbete.
En av nycklarna för Landstingets
miljöarbete är just användningen av Sundahus och möjligheterna med den databasen både i bygg- och förvaltningsskedet.
– Den viktigaste faktorn är att en oberoende part gör bedömningarna. Hos Sundahus får jag veta vem som gjort bedömningen och kan prata med denne om jag
tycker något är oklart. Dessutom erbjuder
företaget en mängd extra tjänster som
dokumentation, spårbarhet, statistikrapporter och spärrlistor, säger Henric
Ernstson.
Han gillar också hur företaget bedömer
så kallade worst case-ämnen och att det
kan gå i god för innehållet i vissa produkter även när leverantörerna vill hålla uppgifterna hemliga.
– Men det allra bästa är att Sundahus
kontinuerligt och kostnadsfritt gör ombedömningar när innehållet i någon produkt
ändras, vilket i vissa fall sker varje år.
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
61
TEMA Material
Delreparation
av våtrum dröjer
DET KOMMER ATT dröja till våren
2016 innan försäkringsbolagen ger
klartecken för delreparationer av
våtrum. Metoden har visat sig fungera bra men försäkringsbolagen vill
ha fram riktlinjer med manualer innan
de eventuellt kan föras in i BKR:s och
GVK:s branschregler och bli försäkringsbara.
Dessa ska utformas i ett projekt i
samarbete mellan försäkringsbolagen och BKR där ett antal delreparationer genomförs, men projektet har
dragit ut på tiden.
Metoden väntas spara både tid
och pengar för fastighetsägare och
entreprenörer. Den kan användas
exempelvis vid mindre vattenskador
eller om det visar sig att en golvbrunn sitter fel.
40
miljoner kronor har avsatts till
forskning kring energieffektivisering i Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara.
Glöm inte att
energieffektivisera!
PASSA PÅ ATT
Rätt och riktigt
höja husets
energi­prestanda
när du ändå
renoverar eller
bygger om. Då
kan du både spara
tid och pengar
och slipper störa
hyresgästerna flera gånger. Det är
kontentan i handboken ”Rätt och
riktigt – med fokus på energieffek­
tivitet vid renovering och drift
av flerbostadshus” från Sveriges
Byggindustrier. Här får du tips på
vilka åtgärder som är mest lönsamma och hur du prioriterar mellan åtgärderna. Du kan ladda ned
handboken i pdf-format från nätet.
en handbok från sveriges byggindustrier fou
– med fokus på energieffektivitet vid renovering
och drift av flerbostadshus
62
Balkonglösning för trevånings bostadshus med stomme av KL-trä, Judenburg i Österrike.
Krysslimmat trä ger nya möjligheter
KL-trä vinner sakta terräng på svensk byggmarknad. Träet kan ersätta betong som stommaterial vid nybyggnad och renovering. Dessutom öppnar
materialet möjligheter för nya mer spännande takkonstruktioner.
KL-TRÄ ÄR prefabricerade massiva skivor
som består av krysslimmade hyvlade brädor,
sammanfogade på liknande sätt som plywood. Materialet används i Sverige främst
vid nybyggnad av bostadshus där skivorna
kan ersätta betong eller lätt träkonstruktion
i bjälklag, väggar och tak.
Men Andreas Falk som forskar på byggnadsmaterial vid KTH ser många fler möjligheter – till exempel köpcentra och sportoch utställningshallar.
– KL-trä är ett robust och formbart material som ger stora möjligheter att skapa helt
nya taklösningar och byggnader, till exempel
origamiinspirerade vikskal. Vi tror också på
nya byggprodukter och system där KL-trä
samverkar med betong eller stål, säger han.
MED DET FINNS många fler fördelar med
massivt trä.
– Trämaterial bidrar generellt till god
arbetsmiljö på byggplatsen genom att det
varken dammar eller bullrar. Dessutom är
det lättare att anpassa på byggarbetsplatsen
än betong eller stål, om något behöver korrigeras, säger Andreas Falk.
Däremot är priset fortfarande högt eftersom det bara finns en tillverkare i Sverige.
Flerbostadshus i trä har tidigare haft svårt
att klara bra ljudisolering men med de massiva KL-skivorna uppfylls svenska akustikkrav även med mindre dimensioner. Även
brandkraven klaras.
KL-SKIVOR KAN med fördel även användas
vid renovering och ombyggnader, anser
Andreas Falk.
– Det används redan idag vid påbyggnader med extra våningsplan på flerbostadshus, när man behöver förnya eller förstärka
bjälklag eller om man har problem med
bärigheten hos underlaget.
95 millimeter är en vanlig dimension på
KL-skivor som används i väggar vid nybyggnad. Men tjocklekar upp till flera decimeter
förekommer för högpresterande bjälklag,
brodäck och takkonstruktioner. De största
måtten på skivor som produceras är 3 meters
bredd och 15 meters längd. Men de kan i
princip bli hur långa som helst genom att
limmas ihop.
HANS HELLBERG
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
Test av tätskikt ifrågasätts
SP:s och Länsförsäkringars rapport om att 17 av 20 godkända
tätskikt läcker slog ned som en bomb i våtrumsbranschen före
jul. Men BKR, som avgör vilka system som godkänns, ifrågasätter
testmetodens tillförlitlighet och ska göra egna analyser.
LÄNSFÖRSÄKRINGAR lät
under 2014 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,
SP, funktionstesta de 20
vanligaste tätskikten av
folietyp för badrum.
– Foliesystemen är
Peter Bratt
fortfarande ganska nya på
marknaden och vi vill upptäcka eventuella svagheter
tidigt, säger Peter Bratt,
skadeexpert på Länsförsäkringar. Vi trodde aldrig
att det skulle vara så illa. Vi
har sett svagheter i tidigare Magnus Jansson
tester men hoppades att
dessa var åtgärdade.
Testet visade att 17 av de 20 tätskikten
läckte. Läckagen uppstår framförallt
i skarvar mellan golv och vägg och vid
anslutning till golvbrunn. Även flera monteringsanvisningar får kritik.
Samma material har använts som i de
tester som görs inför att ett tätskikts-
system får ett branschgodkännande. Testmetoden är dock
något tuffare. Till exempel utsätts
materialet för vatten redan efter sju
dagars torktid, vilket är normaltid innan
ett badrum tas i bruk.
– Många av skadorna upptäcktes först
sedan SP lyft på tätskiktsfolien, något som
inte görs i den gängse metoden. Vi hoppas
därför att leverantörerna gör sin hemläxa
och att BKR ställer högre krav på tester
för godkännande i framtiden, säger Peter
Bratt.
På BKR tog man emot testresultatet
med bestörtning och har tillsatt flera
arbetsgrupper som gör egna analyser och
utvärderingar. Branschen har svårt att
acceptera att verkligheten skulle vara så
illa och ifrågasätter flera delar i testmeto-
De tre som klarade testet:
• Kerablock
Tex 750
• Kerasafe
foliesystem
• Sopro
AEB 640
Bilden talar för sig själv.
Håller inte folieskikten
tätt kan skadorna bli
omfattande.
den, säger BKR:s vd
Magnus Jansson.
– Bland annat har SP
använt sig av en brunnskonstruktion som inte är
vanlig på marknaden och fem av de testade systemen är redan sedan i somras
borta från marknaden. Varför ingår dessa
i testet, frågar sig Magnus Jansson och
fortsätter:
– Vi har svårt att tro på de dåliga resultaten eftersom de varken stöds i statistiken i form av reklamationer hos leverantör
eller entreprenör. Om resultaten med flera
så kallade totalhaverier stämmer borde
det rimligtvis finnas problem där ute i
verklig miljö, något vi inte ser.
Enligt Peter Bratt på Länsförsäkringar
syns skadorna visst i statistiken.
– Trots att tätskiktsfolierna bara varit
godkända i fyra år svarar de redan för fyra
procent av anmälda skador. Problem med
nya material brukar sällan visa sig förrän
efter fem–sju år.
HANS HELLBERG
Medalj till hetaste
materialnyheten
NORDBYGG DELAR sedan 2010 ut en guldmedalj till årets hetaste materialnyhet. Fjolårets
vinnare var företaget Organo Wood som
utvecklat ett miljöanpassat tryckimpregnerat
trä. I stället för impregnering med tungmetaller eller biocider tillförs kisel under hårt tryck.
Materialet har bland annat används till terasserna på Nordeas nya huvudkontor i Lindhagen
i Stockholm. 2013 vann företaget 3M med sin
supertejp ”Fast Flexible Air Sealing Tape”
för tätning runt fönster och dörrar vid reno­
vering och nybyggnad. Årets material­medalj delas ut i april.
Här kan du känna på 3 000 olika material
PÅ MATERIALBIBLIOTEKET som sedan 2012 är inrymt i Stockholmsmässans lokaler har
du möjlighet att känna, lukta och kanske smaka på 3 000 olika byggnadsmaterial och få
koll på de senaste materialtrenderna. Här finns prover på allt från konstruktionsplaster
och fasadskivor till olika ytskikt inomhus. Allt som visas finns att köpa på marknaden.
Från början var målgruppen framför allt arkitekter, industridesigner och produkt­
utvecklare. Men enligt grundaren Björn Florman besöks utställningen av allt fler fastighetsägare, förvaltare och byggnadsingenjörer.
– Här kan du på plats få inspiration och både känna på och jämföra olika material och
se vilka som passar bäst tillsammans, säger han.
Ingen entréavgift, men bara folk i branschen är välkomna. Utställningen har öppet
tisdag–torsdag samt vid större mässor. Materialbiblioteket finns bland annat med på
Nordbygg Ecoforum i april.
Läs mer på: www.materialbiblioteket.se
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
63
TEMA Material
Det är inte vanligt med
modern FTX-ventillation i
så anrika kulturmiljöer. Men
på Laholms teater lyckades
man hitta en lösning.
Plats på scen för
bättre bevarande
Att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader
och samtidigt göra dem energieffektiva är inte
alltid lätt att kombinera. Men nu finns en ny modell
där bebyggelseantikvarier, energiingenjörer och
arkitekter kan mötas. Inte minst i valet av olika
material. TEXT: AGNETA OLOFSSON FOTO: METTE OTTOSSON
L
aholms Teater har anor från 1913 och
var i stort behov av ansiktslyftning och
ett bättre inneklimat.
– Hade man gjort som vanligt hade
man löst det med ett frånluftssystem
med tilluftsventiler i väggarna. Men eftersom det
fanns en stor outnyttjad vind fanns det möjlighet
att installera ett FTX-system och återvinna värmen
i luften, säger Heidi Norrström, arkitekt vid
Chalmers.
FÖR ATT INTE FÖRSTÖRA de kulturhistoriska
värdena i interiören har tilluftsdonen lagts inne
i väggarna och placerats under stolarna uppe på
balkongen. Samtidigt har de gamla förgyllda dekorationerna i teatersalongen återställts.
Enligt plan- och bygglagen ska byggnader vara
energieffektiva – samtidigt som de kulturhistoriska
värdena ska bevaras.
– Energikravet och kravet att bevara går inte
alltid att kombinera. Man måste göra en avvägning,
säger Heidi Norrström.
I sin avhandling har hon utarbetat en modell
som ska underlätta avvägningen mellan energi­
64
effektivisering och bevarande. Just som skedde
på Laholms teater.
Idag anlitar många mindre
fastighetsägare en expert i taget och får ingen
samlad bedömning när det är dags för restaurering
av äldre hus. Men i Heidi Norrströms modell sam­
arbetar bebyggelseantikvarier, energiingenjörer
och arkitekter redan från början, därmed kan
risker och möjligheter synliggöras tidigt vid en
ombyggnad. Först görs en inventering av kulturhistoriska värden, arkitekturkvalitéer och energiprestanda så att alla har samma underlag.
– Fastighetsägaren har också intresse av inventeringen för att få en bra överblick över brister och
möjligheter.
EFTER DETTA UTARBETAR de tre professionerna
var sitt förslag till åtgärder. I förslagen förklarar och
argumenterar var och en för sin sak så att de andra
sedan har en möjlighet att sätta sig in i frågan och ta
ställning. Det hela bygger på ömsesidig respekt för
varandras yrkeskunskaper. Fastighetsägaren får här
förklaringar till varför olika åtgärder är viktiga.
En översiktskarta med konsekvenser av förslagen
utarbetas därefter, varpå man gör jämförelser och
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
Heidi Norrström i salongen
på Laholms teater som var
ett av de första ställen där
hennes modell för renovering praktiserades.
OM MAN HAR ETT UNDERHÅLLSFRITT
MATERIAL SÅ LIGGER DET I SAKENS NATUR
ATT DET INTE GÅR ATT UNDER­HÅLLA.
VID EN SKADA MÅSTE MAN BYTA ALLTIHOP.
för diskussioner om konsekvenserna. Sedan försöker man komma överens om ett gemensamt förslag,
som blir en sammanvägning av de tre olika aspekterna. Detta presenteras för fastighetsägaren.
– Om man har ett 1800-talshus som föreslås til�läggsisoleras med trapetskorrugerad plåt så kanske
man tar bort det förslaget.
DISKUSSIONERNA i modellen rör inte minst mate-
rialval. De måste anpassas till varje byggnads specifika förutsättningar. Om man har en byggnad med
kulturhistoriska värden kanske man inte går in med
plastmaterial utan istället använder material som
redan finns i huset.
– En tilläggsisolering kan påverka fasaden onödigt mycket, så att den blir för tjock.
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
Men Heidi Norrström nämner ett
lyckat exempel som ingenjör och
fil dr Pär Johansson arbetat med. Ett
landshövdingehus i Göteborg fick
vakuumisolering bakom träfasaden.
Fasaden plockades då ner, man satte dit en tunn
vakuumisolering och spikade dit träfasaden igen.
Därmed blev inte väggarna onödigt tjocka.
Hon påpekar dock att detta inte går att genomföra
på en tegelfasad där man inte kan ta bort ett skikt.
Varje byggnad är unik.
Heidi Norrström propagerar för traditionella
material, som går att underhålla.
– Om man har ett underhållsfritt material ligger
det i sakens natur att det inte går att underhålla. Vid
en skada måste man byta alltihop. •
Uppe på balkongen har
tilluftsdonen placerats
under stolarna.
65
PARKER OCH LANDSKAP PÅ TAKEN
Begreppet gröna tak är på väg att få en ny innebörd. De ensartade
sedumtaken ersätts av mer artrika biotoptak. Nästa trend är
mångfunktionella takparker och taklandskap där växter, människor och
solpaneler får samsas om utrymmet. TEXT: HANS HELLBERG
M
arknaden för gröna tak har
ändrats radikalt de senaste
åren, säger Johan Thiberg, expert inom grön
stadsbyggnad. Sedumtak
är idag som vilket byggmaterial som helst
som används lite slentrianmässigt.
– Idag efterfrågas mer varierade tak,
både vad gäller växtlighet och hur taken
kan användas, säger han.
En bidragande orsak är miljöcertifieringen av byggnader där både Breeam och
Leed ger extra poäng för tak som tar hand
om dagvatten, bidrar till biologisk mångfald och där människor kan vistas.
– Egentligen är det bara fantasin och
byggnadens förutsättningar som begrän-
66
sar vad som kan göras, säger Johan Thiberg. Det finns många kontorshus i innerstäderna som ska renoveras de närmaste
åren och som skulle få ett lyft med ett mer
avancerat grönt tak. Man måste dock vara
medveten om att det är ett tuffare klimat
däruppe än på marken.
ATT ANLÄGGA EN takpark eller ett taklandskap är en relativt liten kostnad om
man ändå gör en större renovering eller
ombyggnad. Däremot kräver det en hel
del extra planering och projektering och
att en landskapsarkitekt finns med tidigt i
arbetet.
– Du behöver bland annat fundera över
dimensionering, bärighet, avrinning samt
brand- och taksäkerhet
om människor ska vistas
på taket. Men det är inte
jättekomplicerat. Det
stora merarbetet blir ofta
skötsel och underhåll, en
takpark kräver samma
Johan Thiberg
skötsel som en trädgård på
marken, säger Johan Thiberg.
Han betonar också vikten av att enbart
anlita anläggare med erfarenhet av gröna
tak.
– Det ökade intresset ökar risken för
lycksökare. Den som är en duktig trädgårdsanläggare är inte automatiskt duktig
på gröna tak. •
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
FOTO: DILIGENTIA
Material TEMA
Här växer Sveriges
första taklandskap fram
Diligentia är först i landet. Nio våningar
ovanför en av Stockholms mest trafikerade
gator växer nu ett taklandskap med buskträd, ängsblommor, sittdäck och utkiksplatser fram.
TANKEN VAR FRÅN BÖRJAN att göra
en vanlig men flott terrass. Men sedan
bolaget fått kontakt med landskaps­
arkitekt Johan Paju ändrades planerna.
– Det visade sig att det inte skulle bli
mycket dyrare att göra terrassen grön
och det gynnade även vår miljöklassning samt husets hyresgäster, säger
Markus Pfister, chef för Diligentias
kontorsfastigheter. Merkostnaden
blev cirka fem miljoner kronor och har
gett oss en mer attraktiv fastighet och
mycket uppmärksamhet.
Allt det byggnadstekniska är klart
och under vinter och vår fortsätter nu
arbetet med att så och plantera. En del
av sådden görs i snön för att fröna ska
få lagom fuktighet och inte blåsa bort.
Vegetationen på taket består av
växter hämtade från fjällen, skärgården
och torrängen, berättar landskapsarkitekt Johan Paju.
– Vi följer naturen i stället för att gå
emot den och har valt växter som tål
ett kargt och bistert klimat, säger han.
Den största växtligheten ska bestå
av så kallad krattskog med lågväxande ekar, nypon, havtorn och slån-
bär. Bland övriga växter märks blåeld,
vallmo, prästkragar, torktåligt gräs
och förstås taklök och andra fetbladsväxter. Dessutom planteras olika
insekter in.
– Vi ger naturen en knuff på vägen.
Den här typen av växtlighet skulle
etablera sig själv om den fick tid på
sig.
MEN MYCKET KRAFT läggs också på
att göra taket behagligt att vistas på.
– Stockholm har idag cirka 18 soliga
och vindstilla dagar per år. Vi skapar
därför en mängd platser med lä så att
taket kan användas så mycket som
möjligt, säger Johan Paju.
Det finns många fastighetsägare som är oroliga för att
gröna tak ökar risken för läckage
och fuktskador. Johan Paju ser inga
risker om arbetet utförs på rätt
sätt.
– Vi jobbar med flera tätskikt,
täta hårda isoleringar samt
lägger för säkerhets skull en
skyddsbetong som hindrar att
man råkar skada tätskikten.
FOTO: SOFIA ESKILSDOTTER
NÄSTA TREND
För- och
nackdelar med
mer varierande
gröna tak
+
• Goodwill och ökat intresse
från hyresgäster
• Extra poäng vid
­miljöcertifiering
• Bidrar till bättre isolering och
minskad vindavkylning
• Krävs mindre kyla i kontorshus ­sommartid
• Tar upp dagvatten och minskar risken för översvämning
• Ökad biologisk mångfald
BRF Sportpalatset
anlade redan 2008
en takträdgård med
utvalda växter som
passar en blåsig och solexponerad takterrass.
–
• Kräver extra planering och
projektering
• Kräver extra skötsel och
underhåll.
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
67
ILLUSTRATION: DIAKRIT
TEMA Material
BETONG:
ROBUST, BEPRÖVAT
OCH EKONOMISKT
Mitt i Södertälje planeras byggstarten av 42 nya bostadsrätter med inflyttning årsskiftet
2016/17. Fastigheterna byggs
i betong och ska certifieras
enligt Miljöbyggnad.
– Materialvalet var enkelt,
betong är det material vi oftast
använder, menar Maria Schelin,
kommunikationsansvarig på
NCC Boende.
– Det är ett bra material, det
minimerar risken för fukt och
är en robust lösning. Det ger
också ett bra inomhusklimat,
vilket är en viktig parameter för
kunden och en del i miljöcertifieringen. Vi ser också att det
fortfarande är konkurrenskraftigt ekonomiskt.
Även erfarenhet och kunskap
inom företaget spelar roll.
– Vi har bra kunskap om hur
man bygger med betong för
vi har gjort det väldigt länge,
säger Maria Schelin.
ATT VÄLJA RÄTT BLIR STORT
Betong har sina fördelar, trä har andra. Att bryta malm för att bygga
med en stålkonstruktion innebär en tung belastning för miljön, men kan
motiveras av andra skäl. Bara en sak är säker – större krav kommer ställas
på att välja rätt material till rätt projekt. TEXT: MALIN AGE
K
limatsmart och hållbarhet
är två begrepp som sedan
länge har varit viktiga
nyckelord för fastighetsbranschen. Ofta har dock
diskussionen enbart handlat om driften av
fastigheter, och mycket sällan har produktionsfasen fått stå i centrum.
Men nu börjar även frågan om valet av
material lyftas upp på agendan.
Den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige är jämförbar med
utsläppen från alla personbilar i landet
slår en rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges
Byggindustrier fast. I rapporten har de
följt ett nybyggt flerbostadshus i Hökar­
ängen i Stockholm. Projektet visade
att själva byggnationen stod för hela 50
procent av fastighetens klimatpåverkan
medan driften under 50 år stod för resterande 50 procent.
Enligt rapporten har utvecklingen för
att minska klimatpåverkan gått snabbt
68
när det gäller drift men
att den i princip har stått
stilla eller till och med
gått åt motsatt håll när
det kommer till byggprocessen.
– Svenska bygg- och
fastighetsbranschen har i Anna Denell
fler år pratat om material
och vikten av att välja bort skadliga eller
giftiga ämnen. Men nu börjar material­
valet bli viktigt också ur ett resursperspektiv, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.
HELA 40 PROCENT av Sveriges samlade
avfall kommer från byggsektorn. Samhällsdebatten, viljan att leva hållbart och
insikten om att naturtillgångarna inte är
oändliga, driver på utvecklingen att både
försöka minska och ta hand om avfallet på
ett bättre sätt.
– Vi har bara den här planeten. Med
ökad industrialisering på nya marknader
som Kina och Indien spår de flesta att
råvarupriserna kommer att stiga, säger
Anna Denell.
Och med ökade kostnader följer som så
ofta ökat intresse för att hålla dem nere.
DET FÖRSTA MAN bör göra, enligt Anna
Denell, är att sluta slösa och bara använda
så mycket material som verkligen behövs.
– Idag blir det ofta mycket spill på ett
bygge, något som vi beställare får betala
dubbelt för, först i form av kostnad för
materialet och sedan en andra gång i form
av avfallskostnad. Därefter bör man välja
rätt material för rätt projekt. Olika material påverkar miljön på olika sätt när de
utvinns, förädlas och transporteras.
Det finns inget material som alltid är det
bästa, självklara valet. Byggnadens förväntade livslängd är viktigt att beakta.
– Om man inte är säker på att byggnaden ska stå i minst 50 år är det svårt att
motivera att bygga i annat än trä. Men i
något annat fall, när man känner sig mer
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
ILLUSTRATION: FOLKHEM
TRÄ:
MILJÖVÄNLIGT OCH UTMANANDE
I GÖTEBORG har Riksbyggen just gjort
en studie i samband med planeringen av
Brf Viva. Där gjorde Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut, SP, en livscykelanalys
(LCA) för stommarna i tre hus med tre
olika stomalternativ; en i trä, en i betong
med prefabricerade element och en med
platsgjuten betongstomme. Det visade
sig att betongalternativen hade en något
högre miljöpåverkan i tillverkningsfasen
än trästommen, men när de långa transporterna för trästommen inkluderades
blev skillnaden mindre över livscykeln.
Ett sätt att driva frågan om hållbart
byggande är att utöka kravlistan i de olika
miljöcertifieringar som redan finns. För
att bli certifierad i BREEAM Europe och
LEED version 4 ska en livscykelanalys
göras.
– Frågan diskuteras och det kan mycket
väl vara med i nästa version av den svenska
miljöcertifieringen Miljöbyggnad. Som det
är nu ställer vi inga krav på LCA-analyser,
säger Bengt Wånggren, vd för Sweden
Green Building Council.
Anna Denell tror också att nya krav är att
vänta:
– Man kan inte längre motivera användning av material som är dåliga för miljön
även om det ger en låg energianvändning i
driftsskedet. Så snart kommer vi säkert få
se nya riktlinjer för branschen. •
ALUMINIUM: SLITSTARKT OCH VACKERT
I juli 2013 stod Tele2-arenan klar, placerad
mellan Globen och Nynäsvägen och med
glänsande fasad i aluminium. En av de
ansvariga arkitekterna var Fredrik
Källström på White.
– Vi var väldigt öppna för olika material
långt in i processen, drar han sig till minnes.
– Det var en balansgång ur miljösynpunkt
och vi gjorde noggranna analyser. Men
aluminium är ett material som håller över
tid, kräver inte särskilt mycket underhåll
och om man någon gång väljer att skapa en
ny arena så kan materialet återanvändas,
säger Fredrik Källström.
Det var viktigt att skapa en arena som tål
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015
slitage. Men också att skapa en byggnad
som var estetiskt tilltalande.
– Fasaden skulle förstås inte vara likadan
som Globen, men samspela. Nu fångar plåten ljusets speglingar. Den kan skifta från
nästan bronsliknande till väldigt lätt ljusgrå,
och känns levande. Trä hade varit väldigt
vackert men det har ju en underhållsaspekt
som nästan är oöversiktlig för en sådan här
stor byggnad, säger Fredrik Källström.
FOTO: WHITE
säker på att byggnaden kommer att ha en
lång livslängd kan betong istället vara det
självklara valet, säger Anna Denell.
Åtta våningar högt, 32 lägenheter och helt byggt
i trä. När byggföretaget Folkhem tog trähustekniken in i framtiden var de kanske inte helt förberedda på att intresset skulle vara så stort. Men
sedan husen i Sundbyberg blev klara i juni 2013
har 6 000 besökare från 150 olika länder varit på
plats för att klämma, känna och lukta.
– Trä är ett helt fantastiskt byggmaterial!
Sandra Frank, marknadschef på Folkhem,
snubblar nästan på orden när hon ska berätta
om varför de valde just det materialet.
Det handlar förstås om miljön i första hand,
trä är ett förnyelsebart. Men trä är också torrt,
till skillnad mot betong, och därmed finns inte
samma risk att bygga in fukt. Markpriset spelade
också roll. Kanske kunde man få köpa mark billigare om man kan erbjuda staden ett miljövänligt
byggande, tänkte man på Folkhem. Och så var
det förstås den där känslan som man var ute
efter:
– Huset känns nästan som en levande varelse,
säger Sandra Frank. Det är en väldigt speciell
upplevelse att komma in i huset.
Fler fördelar har upptäckts efter hand.
– Vi var lite oroliga för att det skulle vara lyhört,
men just tystnaden är det första våra boende
påpekar. Trät verkar ”äta” ljud.
De första rapporterna har just kommit, som
visar att energiförbrukningen första året låg på
49 kWh/år. En siffra att jämföra med Stockholms
stads krav som ligger på 55 kWh, vilket ingen
annan hittills har uppnått enligt Sandra Frank.
– Jag tror att vi kommer att få se väldigt
mycket mer trähus i framtiden.
Aluminiumets låga vikt var ett extra
plus vid monteringen av fasaden:
– Plåten är inte tyngre än att två personer
kan hålla och skruva fast varje stycke,
säger Fredrik Källström.
69
FOTO: SKANSKA
TEMA Material
Inspiration
från London
Under byggets första faser placerades en lokal betongfabrik i direkt anslutning till byggarbetsplatsen vid Nya
Karolinska Solna. Fabriken producerade 350 000 kubik betong. På så sätt minskade antalet betongtransporter med
cirka 20 000 under de tre första åren.
Mindre spill
med bättre kontroll
Våga testa nya vägar. Dra nytta av
andras erfarenheter. Följ upp alla
åtgärder noga. Det är receptet som
Skanska provar för att minska materialspillet vid sjukhusbygget Nya
Karolinska i Solna.
Högst fem procent av avfallet får gå till
deponi. Kraven är höga på att bygget av
Nya Karolinska Solna-projektet skapar så
lite materialspill som möjligt. Men tack
vare planering, tydlig uppföljning och koll
på statistiken vet Maria Nordberg, miljöchef på Skanska Healthcare, att den höga
målsättningen också följs.
Och hon märker direkt när den inte gör
det.
Regelbundet samlas alla ansvariga chefer för att gå genom den aktuella statistiken, fas för fas för hela bygget.
– Det är viktigt att ha den röda tråden.
Miljöfrågan är på agendan hela tiden,
säger Maria Nordberg.
2017 SKA BYGGET stå klart. Då har det
gått åtta år sedan Skanska tillsammans
med brittiska Innisfree fick uppdraget i
sin hand. Kontraktet är med sina 14,5 miljarder kronor Skanskas största uppdrag
70
någonsin. Just nu är 1 800
byggare på plats i Solna
varje dag.
– Kraven på att bygga
hållbart har hela tiden
varit en förutsättning från
Stockholms läns landsting
Maria Nordberg
som är uppdragsgivare,
säger Maria Nordberg.
Målet är att Nya Karolinska Solna-projektet ska bli Leed Gold-certifierat, som
första sjukhus i världen.
AVFALLSKÄRLEN är markerade i olika
färger för att alla ska kunna se var man ska
slänga vad. Återvinningsföretaget Sita har
personal på plats. De guidar och ser till att
avfallet hamnar rätt. Sita ansvarar också
för att väga kärlen och på så sätt finns det
alltid aktuella siffror på hur väl sorte-
DET ÄR VIKTIGT
ATT HA DEN
RÖDA TRÅDEN.
MILJÖFRÅGAN ÄR PÅ
AGENDAN HELA TIDEN.
Maria Nordberg, miljöchef
Bygget av Barts Hospital i London
2010 har tjänat som inspirationskälla för Skanskas miljöarbete vid
bygget av Nya Karolinska Solnaprojektet. I London, där Skanska UK
hade ansvaret, testades nya arbetssätt för att minska mängden avfall.
Resultatet var tydligt – avfallskostnaderna mer än halverades.
• Ett logistikcenter placerades
direkt utanför byggarbetsplatsen. Därifrån kunde byggare
och installatörer hämta det som
behövdes efter behov. På så sätt
slapp de byggmaterial som låg i
vägen eller skadades av misstag
på den trånga arbetsplatsen.
Transportkostnaderna minskade
också.
• Vid bygget fanns extra personal
med uttalat ansvar för materiallogistiken.
• Förmonterade moduler (för vatten- avlopp och elinstallationer)
levererades klara att installera,
vilket gjorde att man slapp onödigt avfall på själva bygget.
• Även armaturer levererades
förmonterade, i återanvändbara
förpackningar. Efteråt kunde siffrorna berätta att färre armaturer
än vanligt hade skadats under
transporten, och spill kunde undvikas. Pengar, miljö och tid hade
sparats.
ringen fungerar. Men det finns fler sätt att
spara på spillet.
– Genom att låta fraktfirman sampaketera leveranserna spar vi emballage. Vi gör
en avfallsplan med varje underleverantör
för att i förväg prata igenom vilket material vi får hit och hur vi bäst ska ta hand
om eventuellt spill. Att bygga efter standardmått och använda oss av förtillverkade moduler är andra sätt, säger Maria
Nordberg.
I avtalen med underleverantörerna
finns en klausul för hur mycket avfall som
till exempel gipsplattorna får skapa. Överstigs kvoten kostar det pengar.
MYCKET AV det som idag kallas hållbart
byggande handlar om att ta hand om
avfallet på bästa sätt. Men Maria Nordberg är inte nöjd och efterlyser mer nytänkande under hela byggprocessen.
– Det finns en hel del kvar att göra.
Framför allt hos leverantörerna. Utnyttja
materialresurserna bättre, både i projektering och vid inköp. Tänk bara på allt
emballage som skapas – all denna papp och
all denna plast! Tänk om vi kunde ha fler
återanvändbara förpackningar, säger hon.
MALIN AGE
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015