kv.red. Fyren

Transcription

kv.red. Fyren
Förskolan Fyren
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014-15
Innehåll:
Inledning……………………………………………………………………2
Förutsättningar……………………………………………………………...2
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse…………………………………8
Beslutade mål och åtgärder…………………………………………………9
Slutord………………………………………………………………………9
Dokumenttyp
Redovisning
Dokumentägare
Fyren
Dokumentnamn
Kvalitetssammanställning
Dokumentansvarig
Birgitta Signebro
Fastställd/Upprättad
2015
Reviderad
20150902
d
Version
1
Giltighetsti
1 år
Dokumentinformation
Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
1
Inledning
Förskolan Fyren invigdes i januari 2013 och är en förskola med fem avdelningar.
Täfteå är en by som växer med många nyinflyttade barnfamiljer. Förskolan är
belägen mitt i byn med närhet till skog, affär och lekparker m.m.
Kvalitetsredovisningen baseras på personalens observationer, utvärderingar samt
dokumentation. Föräldrarnas åsikter och tankar samlas in främst vid
tamburkontakten, men även vid utvecklingssamtal och enkätundersökningen. I
Täfteå drivs också ett förskoleråd där föräldrarnas tankar lyfts genom en
föräldrarepresentant från varje avdelning på de tre förskolor som finns här.
Barnens åsikter och tankar fångas upp genom observation, dokumentation och
samtal.
Fyrens förskola har 74 barn inskrivna och 15,2 heltider i tjänst fördelat på 17
personer. Av dessa är 11 förskollärare och 6 barnskötare. Vi har öppet mellan kl.
6.30 – 17.30.
Under året har vi certifierat oss som skola för hållbar utveckling. LHU
Till vår hjälp för barn med särskilda behov har vi tillgång till Förskolans Best,
som består av en specialpedagog som arbetar inom Sävars skolområde.
Fyrens förskolechef heter Birgitta Signebro och hon har sitt kontor på Fyren.
Förutsättningar
På varje avdelning finns en pedagogisk samordnare (PUT-gruppen), som har träff
med förskolechefen en gång i veckan. Deras uppgift är att driva verksamheten
framåt med fokus på läroplanen, samt att kunna kommunicera ut frågeställningar
och information på sina avdelningar. Det finns också IT-ansvarig,
ekonomiansvariga, schemaansvariga, köksansvariga, hälsoinspiratörer samt
arbetsplatsombud både från lärarförbundet och kommunal.
Fyren har ljusa fräscha lokaler med ljuddämpande golv och väggmaterial. Huset är
byggt på så sätt att man bundit samman två avdelningar med en öppen hall
emellan, där det finns ett gemensamt torkrum. Varje avdelning har en ateljé,
lekhall och två mindre lekrum. Mellan avdelningarna finns en gemensam
matsal/allaktivitetsrum. Då vi har öppet mellan avdelningarna har barnen
möjlighet att gå emellan, välja aktiviteter och få stort utbyte av kompisar.
Vår profilering är Utforskande – i focus.
Utforskande - i fokus
Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (2010) ska verksamheten bidra till att
barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Förskolan ska
erbjuda en miljö som inspirerar barn till att utforska omvärlden och det poängteras
att verksamheten ska utgå ifrån barnens intressen, behov och åsikter. Utforskande,
2
nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten.
Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av
barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa en mångfald i lärandet.
Med ett temainriktat arbetssätt ges möjlighet till barns eget utforskande och
problemlösande och detta blir ett medel för kompetens- och identitetsutveckling.
Enligt Skolverket (2005) kan de teman som behandlas i det lek- och temainriktade
arbetssättet omfatta allt i områdena natur, kultur och samhälle. Där står det att
redan de allra yngsta barnens strävan är att utveckla förståelse genom att
undersöka, pröva och utforska omgivningen med alla sinnen. Barns fantasi,
kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande stimuleras i
experimenterande och utforskande lek samt i skapande verksamhet. Det starka
samband som finns mellan lek, kreativt skapande och ett nyfiket och utforskande
förhållningssätt är den syn som genomsyrar läroplanen för förskolan.
Barnens arbetsmiljö
Vår utemiljö är skapad för att vara kreativ och inspirerande och ge barnen
möjlighet att göra många olika saker. Här finns sandlådor, vattenlek, pulkbacke,
äventyrsbana, kompisgunga, skogsglänta, grillplats, snickarbod, många
grönområden samt planteringar av olika slag. Alla avdelningar har en veranda
utanför sitt stora glasade fönsterparti som det går att öppna ut till. Gården är väl
planerad för alla åldersgrupper.
På de olika avdelningarna finns både byggsaker och konstruktionsmaterial,
möjlighet till rollekar, skapande material, spel och pussel och matematiskt
material. Det finns även möjligheter att använda den gemensamma matsalen till
spel och pussel.
Den femte avdelningen ligger något avskild från de övriga, genom att det är en
modul som ska kunna flyttas vid behov. Här tar vi emot våra allra minsta barn, då
det inte förekommer något ”spring” genom den avdelningen.
Vi har möblerat så att barnen kan utforska olika material och för att väcka deras
skaparglädje och experimentlusta. Det mesta av materialet är lättillgängligt för
barnen. Förskolan har i reviderade läroplanen fått fler mål att utveckla i
matematik och vi försöker tillgodose barnens naturliga nyfikenhet och lust att lära
och se matematiken omkring sig.
Vi möblerar dessutom ofta om för att väcka barns intresse. När vi skapat vår
arbetsmiljö har vi haft utforskande i fokus genom att ha många saker tillgängliga
för barnen i den fria leken. De saker som funnits framme är inte färdiga utan vi har
valt att satsa mycket på olika sorters pysselmaterial där barnen fått chansen att
utforska materialen genom att skapa fritt och själva arbeta fram sitt skapande. I
byggrummen har vi tänkt på att ha olika sorters klossar och stor yta för barnen att
kunna utforska och skapa. Vi har lyssnat av barnens intresse och bland annat gjort
ett ”bilrum”. Detta har inneburit att det skapats nya leksituationer samt att
gruppdynamiken ändrats under en viss tid, vilket varit positivt. Utrymmen
utnyttjas på ett bättre sätt. Barnen har upptäckt nya kamrater i leken och
3
skaparglädjen har ökat. Vid möblering försöker vi tänka på att få en lämplig
ljudnivå för ett bra arbetsklimat för barn och personal.
Vår inställning är att ha ett tillåtande förhållningssätt inför förändringar och nya
idéer/utmaningar.
Inflytande och delaktighet arbetar vi medvetet med och ser det som ett ständigt
utvecklingsområde. Barnen får önska efter ålder och mognad och vi försöker
tillmötesgå dem i största möjliga mån men det kan alltid göras bättre. Vi försöker
också att ha vår utgångspunkt i barnens intresse just nu. För att barnen ska kunna
vara delaktiga i den dagliga samvaron så krävs det att vi pedagoger lyssnar på det
enskilda barnet. Då får vi möjlighet att ta del av barnets tankar, behov och egna
idéer. T.ex. när det gäller lek och temaarbeten. Det är denna information som vi
pedagoger sedan ska ta tillvara i planering av miljön och den pedagogiska
verksamheten. Att arbeta med barnens delaktighet och inflytande innebär även att
vara lyhörd och visa respekt för när barnen uttrycker det de vill och inte vill göra i
vardagliga situationer.
Vi har upplevt att det har saknats utrymmen för arbete i mindre grupper i lugn
miljö. Vi har också jobbat med grupper, kompissamtal, känslor, fasta rutiner,
samlingar, läsvila och att anpassa innemiljön till lugna stunder. Vi för ett ständigt
arbetat med att förändra miljön och aktiviteter i syfte att få en lugnare och
tryggare barngrupp.
Under läsåret som gått har vi arbetat med barnens likabehandlingsplan för att
skapa en positiv arbetsmiljö där alla får komma till tals och alla ska känna sig
välkomna
Barnens lärande
Som ett led i hållbart lärande arbetar vi tematiskt över huset. På så vis varieras
inlärningsmomenten med språk, matematik, teknik, musik, bild, naturkunskap och
gruppdynamik mellan barnen.
En del materiel som vi använt oss av är ”Leka och lära matematik i förskolan”,
Språklust, Babblarna, Snick och Snack i Kungsskogen, Kompiskort, Bertas
experimentbok, teknikgrytan och russinhissen. Teman har varierat mellan
avdelningarna beroende av ålder och barnens intressen, men vardagliga situationer
är också en källa till lärande.
Vi har också gjort utflykter som till Umevatoriet, besökt kulturväven, teater,
Gammlia och äventyrslekparken. När det gått har vi använt oss av kulturbussen.
Den pedagogiska verksamheten kan också vara spontan, beroende på vad som
fångar barnens intresse i stunden. Vår strävan är att täcka alla läroplanens mål så
långt det är möjligt.
Några röster från olika avdelningar på Fyren:
4
– Utifrån barnens intressen, till att börja med vatten/snö, har vi låtit barnen
utforska och experimentera med materialet. Senare gick intresset över till insekter
och småkryp, något som vi också studerat och undersökt. Barnens frågor och
funderingar har fått visa vägen och bestämma vad vi arbetat med under terminen.
När vi arbetat med matematik tillsammans med barnen har vi försökt visa på att
matematiken finns överallt omkring oss.
– Vi har arbetat med rörelse t.ex. Bamsegympa, pop och rock på bondgården,
koordinations och balansövningar ( tummelbalja och balansboll), just dance,
Sagolik Sagolek samt hinderbanor. Vårt mål har varit att väcka intresse och att de
vågar prova och vara med i aktiviteten samt lära känna sig själv och utforska sin
egen kropp och vad den klarar av.
Vi har arbetat med Bertas experiment för att väcka barnens intresse för
naturvetenskap, kemi och teknik med hjälp av bokens berättelsers, fantasifulla
interiörer och dramatiseringar.
Förskolan ska främja barnens språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara
barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen vi har arbetat med
Tecken Till Tal, rim och ramsor, rita och berätta sina egna sagor, sång och böcker,
meningar och ord för att barnen ska få utveckla sitt språk.
– Vi har arbetat med språket utifrån sång, musik, språkmelodi och takt. Vi har haft
Krakel Spektakel som tema och därigenom lekt och utforskat bokstäver, ord och
haft bokstavsjakt. Vi har ljudat och klappat stavelser. Allt för att ”stimulera
språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för
den skriftspråkliga världen”.
Vi har arbetat med naturvetenskap genom olika experiment där vi utforskat vatten,
luft, elektricitet och magneter utifrån boken ”Russinhissen”. Målet var att
”stimulera barns nyfikenhet och sträva efter att utveckla barns förståelse för
naturvetenskap och enkla kemiska processer”. Vi har arbetat med tekniktema
utifrån boken ”Teknikgrytan” där vi utforskat hävstång, lutande plan, kilen och
skruven. Målet var att väcka intresse för ”teknik i vardagen och utforska hur enkel
teknik fungerar”. Vi har varit i skogen en gång/vecka och utforskat djur och
insekter samt arbetat med utematematik. Vi har även varit på Umevatoriet och
arbetat med matematik utifrån deras tema astromatik. Målet var att ”uppmuntra,
stimulera och ta tillvara barns naturliga nyfikenhet samt utveckla respekt för allt
levande och omsorg om sin närmiljö”. Barnen har fått många möjligheter att ta
del av kultur i Umeå. Vi har varit på flera utställningar både på Bildmuseet, Väven
och Västerbottens museum. Pråmen har även deltagit i arbetet med Give me fiveprojektet genom biblioteket, som avslutats med en stor Sagofest.
– Vi har det här året valt tema utifrån barnens intressen. Vi startade hösten med ett
cirkustema som handlade om att utmana barnen både intellektuellt och fysiskt då
vi kände att barnen hade ett starkt fysiskt behov. Vi har använt oss mycket av
läroplanen och plockat olika beståndsdelar för att bygga en grund och sedan skapa
temat kring dessa. Parallellt med Cirkustemat har vi arbetat med LHU och där har
5
vi också fått in viktiga delar som värdegrunden och hur man är mot varandra men
även vikten av hållbar utveckling och sortering/återvinning.
I vårt LHU-arbete ordnade vi ett gemensamt återvinningsvernissage över hela
huset, där vi lät barnen utforska och skapa fritt med återvinningsmaterial. Som
avslut på vernissagen och som en del i återvinningsprocessen fick barnen också
vara med och plocka isär sina konstverk och titta närmare på och sortera dem
utifrån begreppen metall, plast, papper osv. för att slutligen själva ta med dem till
en återvinningsstation och slutföra arbetet.
Via LHU-arbetet har vi också arbetat mycket teaterinspirerat då vi tagit upp
viktiga punkter som berört värdegrunden och hur man är mot varandra. Detta dels
för att ta det till barnens nivå men också för att synliggöra och ge en ökad
förståelse och delaktighet. Vi har plockat händelser ur barnens vardag och skapat
situationer och problem som kan uppstå som barnen tillsammans fått fundera
kring, diskutera och ge förslag på hur detta kan lösas.
Vi har med avsikt gjort tydliga avslut med våra temaarbeten för att knyta ihop alla
delar ur temat. Vi har med hjälp utav kontinuerlig dokumentation kunnat knyta
ihop påsen med pedagogisk dokumentation där vi tillsammans med barnen
kopplar tillbaka till det vi gjort. Det här arbetssättet har fungerat bra då vi känner
att pedagogisk dokumentation som verktyg hjälper oss att tydliggöra och utforska
vad vi gjort och vad vi lärt oss men även för att synligöra vårt arbete för andra.
I Pirattemat som vi arbetat med under våren har vi valt att fokusera mer på
intellektuella utmaningar, sammanhållning och problemlösning. Barnen har blivit
utmanade i olika uppgifter och experiment men också skapande där själva
processen har varit i fokus och inte slutprodukten. LHU har tagit mindre fokus
som eget projekt och i stället bakats in i verksamheten och i vårt temaarbete
tillsammans med barnen. Vi känner att de intellektuella utmaningar vi gett barnen
haft en bra balans i svårighetsgrad men vi upptäckte att barnen hade lättare att
fundera och analysera kring något konkret som de kunde ta eller se på och att det
inte fick bli för abstrakt för barnen.
Under läsåret har vi arbetat med forskning som inriktning. Barnen har varit
medforskare och utifrån deras intresse har vi utvecklat aktiviteterna. Vi har även
sett processen i temarbetet som det viktigaste och inte målet. Temavalet har varit
en utgångspunkt, sedan har barnens utforskande varit det som fått styra innehållet
i temat. Om än vi har haft utforskande i fokus förut så har vi inte synliggjort det på
ett bra sätt. Därför ska vi tänka på att ha mera planerade och dokumenterade
utforskande aktiviteter. Utmaningen är att ta till vara på stunderna och leda dem
vidare. Att arbeta processinriktat mot ett gemensamt mål. Vi vill fortsätta att
arbeta i mindre grupper tillsammans med barnen för att få mer tid till varje enskilt
barn, men även för att utforskandet framhävs på ett helt nytt sätt och varje barn får
mer tid till att utforska och lära. Ett av målen har varit att kunna erbjuda aktiviteter
som passar så många som möjligt. Att barnen ska få uppleva en så varierad och
6
lustfylld verksamhet som möjligt. Vi har som pedagoger blivit mycket bättre på att
se och tillåta barnens eget utforskande.
Barnen har varit intresserade och deltagit med glädje och tagit med sig
information och pratat om det hemma. De har haft många frågor och funderingar
kring det vi gjort samt en massa olika lösningar på problemen. De har testat sina
hypoteser flera gånger för att se vad som händer.
I skogen har de haft fullt fokus på sina matematikuppdrag och deltagit med stor
iver.
Vi tycker att barnen har gjort stora framsteg utifrån att de vågat prova mera och
verkligen tagit för sig. Alla har deltagit med stort intresse samt visat stor iver
genom sitt kroppsspråk att de tycker att det är roligt och intressant. Vi har
upptäckt att barnen tagit till sig våra mål genom att de använder nya kunskaper
självmant under den fria leken för att testa och utforska samt att de under den fria
leken ser matematiken i vardagen. Vi upplever också att vi har väckt intresset för
språket, rim och rytm och barnen har visat förståelse för att språket innehåller
meningar och ord. Barnen har även börjat visa intresse för bokstäver och sjunger
mycket spontant.
Det tar längre tid innan alla barn har genomfört de planerade aktiviteterna genom
att vi oftast delar in dem i grupper. Men eftersom resultatet oftast blir bättre får vi
lov att acceptera det. Vissa barn behöver styrd verksamhet med mindre val för att
komma till ro och klara instruktioner, så det måste finnas en balans även i detta.
Barnens personliga och sociala utveckling
Vi arbetar för att ha en bra daglig tamburkontakt med föräldrarna.
Kommunikation förs om både vad som hänt på fritiden och vad som hänt på
förskolan. Inskolningssamtal förs på hösten och ett utvecklingssamtal på våren
och ett månadsbrev skickas till alla föräldrar.
När det gäller hälsa och livsstil så lägger vi stor vikt vid utevistelse och fysiska
aktiviteter med barnen. Vi går ofta på utflykter och promenader, gärna till skogen.
Mattematiktema har bedrivits i skogen och de flesta av barnen vet vad
bamsegympa eller pop och rock på bondgården är. Kordinations- och
balansövningar samt hinderbanor är också ett inslag. De har övat grov – och
finmotorik på ett lustfyllt sätt. Vi har väckt intresse och barnen vågar prova och
vara med och deltar med stor iver.
En gång i månaden har vi månadskalas och firar de barn som fyllt år med glass
och bär för att komma bort från sötsaker i förskolan. Vi äter frukt minst en gång
om dagen. Maten kommer från skolan och är näringsriktigt sammansatt.
Vår strävan är att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp.
Vi vägleder i att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att
ta ansvar för gemensamma regler. I förskolan vill vi också att varje barn utvecklar
sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt att
vilja hjälpa andra.
Vi vill också stärka barnens integritet och att alla ska ha en självklar plats i
barngruppen och att de ska känna att de har ett eget inflytande.
För att uppnå detta har vi bl.a.
7












Arbetat med likabehandlingsplanen genom att barnen fått diskutera
frågeställningar kring konflikter och göra sin egen likabehandlingsplan.
Barnen får göra egna val i vardagen och måste ta ställning till vad de
själva tycker och tänker och vill göra och inte alltid göra det kompisen
vill.
Stärka barns självförtroende till att de ska våga stå för det de tycker och
vill.
Ha ett öppet klimat i gruppen och kunna komma till en pedagog om de
behöver hjälp och stöd för att få fram sin åsikt.
Att i vårt förhållningssätt mot barnen lyssna och bejaka barnens
önskemål.
Fundera över varför vi säger nej i vissa situationer och istället vara mer
tillåtande.
Läst böcker om vänskap
Uppmärksammat varje barn vid t ex samling och låta dem få den tid de
behöver för att säga sitt.
Arbetat i smågrupper och diskuterat vänskap
Arbetat med materialet ”Vännerna i skogen.” De två vännerna ”Snick och
Snack” ska bygga en koja och under berättelsens gång tillkommer nya
vänner i form av djur som vill vara med och detta innebär konflikter av
olika slag som ska lösas.
Vi har arbetat med Kompisböcker som handlar om – Hur det är att vara
en bra kompis? – Hur ska man göra när man gjort någon ledsen? – Hur
gör man någon annan glad? – Hur säger man förlåt? Till detta hör också
kompiskort på olika övningar, sånger, lekar och ramsor som hjälper
barnen att bli bra kompisar.
Ett gemensamma arbetssätt för att vi finns nära barnen i samtal,
konfliktlösning och lek.
Vi har sett att under tiden vi har arbetat med värdegrundsmaterialet så har barnen
visat mer empati mot varandra, försökt lösa konflikter genom att komma överrens
och diskutera. Barnen har fått verktyg att använda sig av vid olika situationer som
kan uppstå i samvaro med andra.
Vi behöver fortsätta med dessa aktiviteter och vi anser att det är ett viktigt inslag
för att få ihop väl fungerande grupper.
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Styrkor och svagheter/utvecklingsområden
Vi definierar Fyrens personal som styrkor eftersom vi är många med olika
kompetenser, ålder och erfarenheter som kompletterar och utvecklar arbetet i
personalgruppen. Det kan samtidigt vara en svaghet eftersom det är många olika
viljor och arbetssätt som ska samsas. Det gäller att ha ett öppet sinne och en
tillåtande atmosfär för att driva utvecklingsarbetet framåt.
8
Det finns också en styrka i att vara en ny förskola. Möjlighet finns att skapa nya
traditioner tillsammans. Vi vill uppnå att alla känner delaktighet och ansvar för att
se Fyren som en helhet där vi alla hjälps åt för att göra den bästa förskolan i
Täfteå. En svaghet definierar vi även som en del frånvaro med många vikarier. Vi
försöker i möjligaste mån hjälpas åt över huset. Sävar skolområde har också en
egen vikariepool bestående av fyra personer.
Vi kan ibland känna att det är svårt att skapa öar för lugn och ro. Därför försöker
vi i den mån det är möjligt att arbeta i små grupper. Vi använder även foajén som
lekrum. Möblering görs också med tanken att det ska skapas arbetshörnor som
samlar små grupper. I hallsituationer samt vid mellanmålstid har vi valt att dela in
barnen i mindre grupper för att minska ljudnivå och stress och i stället fokusera på
barnen och låta dem arbeta/ göra färdigt i sin egen takt. Vi har gått i från tänket att
alla måste klä på sig samtidigt till att istället fånga upp de barn som är ”mellan två
lekar” och på så sätt skapa bättre ruljangs och en lugnare atmosfär i hallsituationer
och vid mellanmålsbordet. Den gemensamma matsalen mellan två avdelningar gör
det möjligt att ha frukost, lunch och mellanmåls buffé för de större barnen. Barnen
äter då i omgångar vilket ger ett större lugn vid måltidssituationerna och de får
också större möjlighet att i lugn och ro avsluta det de höll på med.
Beslutade mål och förbättringsåtgärder
Vi ska i större utsträckning dela in barnen i små grupper så långt det är möjligt.
Detta för att alla ska kunna komma till tals och hinna prova sina hypoteser och
metoder på olika sätt. Samarbetsformer mellan avdelningarna måste utvecklas för
att bättre ta till vara gemensamhetsytor, tidsvinster och kompetens samt för att
kunna hantera sjukfrånvaro på ett bra sätt. Utvecklingsområde är att se Fyren som
en helhet och inte sin avdelning som en egen ö. Inför kommande läsår skall vi
fördjupa arbetet omkring hållbar utveckling och få in det tänket i den dagliga
verksamheten. Arbetet med att skapa lugn och ro fortsätter liksom arbetet omkring
barns inflytande. Fortsatta diskussioner omkring hur vi tar till vara barns
utforskande och sträva efter att ha en tillåtande och öppen atmosfär.
Slutord
Under året som varit har många olika samarbetsformer utvecklats, som gynnat
verksamheten på ett bra sätt. Nu efter två och ett halvt år som vi varit igång så
finns här ett gemensamt tänk och en inriktning som alla stöder, men arbetet med
ständiga förbättringar, pedagogisk utveckling och inre organisation stannar aldrig
av.
Täfteå den 2 september 2015
Förskolechef
Birgitta Signebro
9
10