Körsångskulturen i Sverige

Transcription

Körsångskulturen i Sverige
Körsångskulturen i Sverige
Ett tvärvetenskapligt symposium om aktuella forskningsperspektiv i samarbete mellan Körcentrum Syd och Linnéuniversitetet,
i Växjö den 13 november 2015.
Program, abstracts och karta.
Program
13 november 2015
Linnéuniversitetet, sal Dewey (F-huset, campus Växjö)
13.00 Lena Ekman Frisk hälsar välkommen
13.10 Ursula Geisler: Körforskning i ett internationellt perspektiv
13.30 Boel Lindberg: Körsång inom 1800-talets musikaliska
sällskap - grogrund för den svenska körkulturen?
14.00 Sverker Jullander: Körforskning - några uppslag
Kaffe Vivavox
14.30 Pia Bygdéus: Handling och aktivitet i körledarpraktiken
15.30 Sverker Zadig: Körsångares syn på sin roll som musikalisk
ledare eller följare i körstämman
16.00 Ingrid Risberg: Två musikpedagogiska studier om musikklasser med fokus på körsång
16.30 Karin Johansson: Körledares röster: Praktik och körforskning i interaktion
17.00 Diskussion
19.00 Middag på Rosegarden
Om detta symposium
Att människor sjunger gemensamt i olika stämmor eller unisont kan dokumenteras långt tillbaka i tiden i både sakrala och sekulära sammanhang världen över. Föreställningar om och definitioner av vad ”kör” är
har förändrats över tid och rum. Körsångskulturen i Sverige är inte statisk
utan ett dynamiskt fält som av olika anledningar spelar roll för många
människors vardag. Trots detta är forskning om olika körfenomen mera
sällsynt.
Symposiet Körsångskulturen i Sverige skall vara en mötes- och diskussionsplats som vill synliggöra och kritiskt utmana körforskningens olika
fokus. Det bygger på Karin Johanssons (Musikhögskolan i Malmö) och
Ursula Geislers (Linnéuniversitetet och Körcentrum Syd) mångåriga internationellt inriktade ”Choir in Focus”-nätverksarbete och ämnar förena
både ett konstnärligt-pedagogiskt (praktiskt) och ett kulturvetenskapligt
(historiskt) perspektiv.
Abstracts
Körforskning i ett internationellt perspektiv
Ursula Geisler
Körrelaterad forskning pågår inom olika vetenskapsdiscipliner världen
över och beteckningen ”körforskning” har tillkommit som ett slags paraplybegrepp för forskning om väldigt olika körfenomen. Mångfalden av
forskningsresultaten gör det svårt att tydligt avgränsa forskningsfältet
och att sätta fingret på diskursens innehåll, utveckling och status. I min
körforskningsbibliografi som förtecknar omkring 5000 körrelaterade
publikationer mellan åren 1960-2010 kartlägger och belyser jag denna
mångfald bland annat med syftet att positionera körforskningen i Sverige
inom detta internationella forskningsfält. Även om infallsvinklar varierar
kan vissa huvuddrag urskiljas med fokus på körakustiska, körmusikaliska,
körhistoriska, körpraktiska och körpedagogiska frågor. Samtidigt håller
ämnesgränser på att försvinna och det finns ett pågående behov av att
fylla begreppet ”körforskning” med relevant innehåll.
Ursula Geisler är musikforskare och sedan 2015 docent i musikvetenskap
vid Linnéuniversitetet i Växjö samt körforskningskoordinator på Körcentrum Syd vid Lunds universitet. Hon disputerade 2001 på Humboldt
Universität i Berlin med en avhandling om sång och nationell gemenskap
i moderniseringsprocessen i ett svenskt-tyskt perspektiv. Hon har varit
verksam som forskare och lärare på Lunds universitet 2002-2013. Tillsammans med Karin Johansson initierade hon 2009 det internationella
körforskningsnätverket Choir in Focus som har lett till flera publikationer inom körforskningsfältet bl a Choir in Focus 2010 (Bo Ejeby, 2010),
Choir in Focus 2011 (Bo Ejeby, 2011), Choral Research 1960–2010 Bibliography (Körcentrum Syd, 2012) och Choral Singing. Histories and Practices (Cambridge Scholars Publishing, 2014). 2014 initierade hon en tvärvetenskaplig Advanced Study Group på Pufendorfinstitutet vid Lunds
universitet om Artistic Vocal and Choral Orders (AVaCO). Hon är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademiens publikationsnämnd.
Körsång inom 1800-talets musikaliska sällskap – grogrund
för den svenska körkulturen?
Boel Lindberg
Den förhärskande uppfattningen att svensk körkultur under 1800-talet
dominerades av manskörssång kan utmanas. I min forskning om uppkomsten och utvecklingen av musikaliska sällskap/föreningar i svenska
landsortsstäder 1790–1890 framträder bilden av ett musikliv där profan
körsång i blandade vokalensembler är förhållandevis framträdande. I mitt
inlägg behandlas den körsång som uppstod i de tidigast bildade musiksällskapen i orter som Åbo, Norrköping, Gävle, Visby och Karlstad. Dessa
sällskap, som rekryterade sina medlemmar från samhällets högsta skikt,
hade svårt att överleva 1830-talet. Om de överlevde var det inte sällan
körsjungande medlemmar som höll uppe verksamheten. Från 1850-talet
bildas nya musikaliska sällskap både i städer som tidigare haft ett sällskap
och i andra städer som Härnösand, Ystad och Växjö m.fl. orter. Drivande
i denna utveckling är professionella musiker som utbildats vid Kungliga
musikaliska akademiens utbildningsanstalt. Inte sällan lyckas de först bilda en blandad kör och därefter en orkester som kan ackompanjera framförandet av större körverk. Nyetableringen är väl dokumenterad i svaren
på de enkäter som KMA skickade ut 1865–1872 till en lång rad städer.
De visar att blandad körsång vid det här laget var väl etablerad över i stort
sett hela riket inom musikföreningar som hämtade sina medlemmar från
ett bredare skikt av befolkningen än vad de tidiga sällskapen gjort.
Boel Lindberg (f. 1941) är professor em. i musikvetenskap vid Linnéuniversitet i Växjö. Hennes forskning berör bl.a. svensk musikhistoria under
1900-talet, medeltida ballader och nu senast uppkomst och utveckling av
musikaliska sällskap i Sverige från slutet av 1700-talet och fram till nutid.
Hon har publicerat flera böcker och tidskriftsartiklar, senast antologierna
Från Sigfridsmässa till The Ark: musiken i Växjö (2010; med Magnus Gustafsson som medredaktör) och Gamla visor, ballader och rap: från muntlig
förmedling till publicering på nätet (2013). Hennes körforskningsintressen
omfattar bl.a. manskörssång (avsnitt i avhandlingen Mellan provins och
parnass. John Fernström i svenskt musikliv, Lund 1997) och körsång och
folkbildning i artiklarna ”Körsång och folkbildning i Lund 1840–2013”,
i Den sjungande staden, Lund 2013 samt ”Bildning och sång – Lunds allmänna sångförening 90 år”, i Gamla Lund Nytt, Lund 2014. Se vidare
http://www.boellindberg.se/bibliografi.html.
Körforskning – några uppslag
Sverker Jullander
I brist på egen körforskning att redovisa kommer jag att lägga fram några
idéer för möjlig framtida körforskning, med dels samtida/kulturella, dels
historiska perspektiv. Avslutningsvis berör jag även problematiken kring
kör och konstnärlig forskning.
1. Professionalitet och kör
Som en körkonstituerande faktor har angetts ”en sammanslutning av
icke-professionella” (Ahlquist, 2006). Här reser sig flera frågor. Varför
anses bristen på professionalitet vara konstitutiv för en kör – till skillnad
från en orkester? Och vad innebär uttrycket i detta sammanhang – definieras professionalitet utifrån konstnärlig kvalitet eller ekonomisk ersättning? Skiljer sig synen på professionalitet i körsammanhang mellan olika
länder?
2. Vad ska kören heta och varför?
En genomgång av Sveriges Körförbunds medlemsregister visar på stor
brokighet när det gäller körernas namngivning. Vad signalerar en körs
namn beträffande musikalisk ambitionsnivå, repertoarinriktning och
medlemssammansättning? Vilka överväganden görs, och av vem, när en
nybildad kör får sitt namn, och när en kör byter namn?
3. Organisationssträvanden i svenskt körliv i historiskt perspektiv
Den svenska körsångskulturen är ett fenomen med rötter i tidigt 1800tal. Men på ett organisatoriskt plan sker stora ting i mitten av 1920-talet,
särskilt beträffande de blandade körerna. Exempelvis bildas både Sveriges
körförbund och Sveriges kyrkosångsförbund 1925. Varför just då? Vilka
syften, drivkrafter, tendenser i tiden låg bakom bildandet av riksorganisationerna?
4. Hymnarium för Svenska kyrkan – ett grandiost men aldrig realiserat projekt
Efter den epokgörande Musiken till Svenska mässan (1897) uppkom i
tidigt 1900-tal idéer om ett komplement i form av ett officiellt, av kyrkomötet sanktionerat hymnarium för Svenska kyrkans körer. 1914 låg ett
mycket omfattande förslag färdigt, som emellertid inte ledde till något
beslut. Planer på ett hymnarium togs upp på nytt under 1920-talet i den
s k Koralnämnden men ledde inte till något resultat. Hymnariefrågan,
med sina konstnärliga, musikestetiska, teologiska och ideologiska dimensioner, har ännu inte varit föremål för någon samlad forskningsinsats.
5. Konstnärlig körforskning?
Den konstnärliga musikforskningen, främst i form av avhandlingsarbeten, domineras helt av tonsättare och vokal/instrumentalsolister. Ensembleperspektivet är i stort sett frånvarande, något som i högsta grad även
gäller kör. Bland 40 sökande nyligen till en doktorandtjänst i musikalisk
gestaltning fanns en orkesterdirigent men ingen kördirigent. Varför finns
det inga forskande körledare? Är det tänkbart med en korist som konstnärlig forskare?
Sverker Jullander utbildade sig till kyrkomusiker och orgelsolist (diplom)
vid musikhögskolorna i Stockholm och Göteborg och fortsatte därefter
med orgelstudier i Tyskland och Nederländerna. 1997 disputerade han i
musikvetenskap med konstnärlig-kreativ inriktning 1978–2001 var han
kyrkomusiker i Göteborg och Borås, från 1985 parallellt med undervisning i orgel vid Musikhögskolan i Göteborg. Han medverkade från
starten 1995 i Göteborgs universitets orgelforskningscentrum Göteborg
Organ Art Center, där han 2001–2006 var forskningsledare. 2009– 2012
var han forskarutbildningsledare vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs
universitet. Sedan 2006 är han professor och ämnesföreträdare i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska universitet,
där han för närvarande leder det Vetenskapsrådsstödda forskningsprojektet “Tolkningsrum”. Sverker Jullander har framträtt som orgelsolist i
många europeiska länder, samt på CD och i radio. Som utövande musiker
och musikforskare har han specialiserat sig på 1800-talets och det tidiga
1900-talets orgelmusik. Han är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademiens forskningsnämnd.
Handling och aktivitet i körledarpraktiken
Pia Bygdéus
Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka körverksamhet med
barn och unga genom att beskriva och analysera körledares handlingar
och aktiviteter samt vilka tillvägagångssätt, hjälpmedel, resurser, tekniker
och metoder som används. Fokus riktas mot att studera användandet och
förståelsen av kulturella verktyg. För att uppnå detta syfte har jag formulerat nedanstående forskningsfrågor:
• Vilka arbetssätt använder körledarna?
• Vilka kulturella verktyg använder körledarna i sitt arbete?
• Hur används dessa verktyg i körledarpraktiken?
I en longitudinell, kvalitativ studie har fyra körledare observerats. Det
empiriska datamaterialet består av observationsanteckningar, reflektivt
skrivande, individuella intervjuer, fokussamtal, videoinspelning och enskilda eftersamtal.
Resultaten visar på körledarrollen som komplex. Körledarna visar på stor
individuell variation i sina val av strategier för kommunikation. Dessa
variationer har genererat fyra individuella körledarbilder. Analyserat ur
ett sociokulturellt perspektiv pekar resultat på åtta kategorier av arbetssätt: a) lyssnande attityd; b) prövande av metoder; c) musikaliska rutiner;
d) förebildande; e) koncentrerade uttryck; f ) reflektion i praktiken; g)
historieberättande och h) målbilder. Kategorier har analyserats med utgångspunkt i handling och aktivitet på en kollektiv nivå. Ett stort utbud
av kulturella verktyg används. Dessa blir tillgängliga i en social, situerad
och kulturell praktik. Körledning i denna studie karakteriseras av perspektivväxlingar, att ta den andres perspektiv (I and Me), förhandling
och omförhandling. Arbetet med körledning förstås genom 8 arbetssätt,
21 kulturella verktyg och förstås sammantaget som medierande verktyg i
praktiken med utgångspunkt i Vygotskij’s teori om mediering.
Pia Bygdéus är frilansmusiker, pianist, dirigent, repetitör och pedagog.
Hon är utbildad vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Sedan
januari 2009 är hon knuten till forskaravdelningen vid Musikhögskolan i
Malmö, Lunds universitet. 2012 avlade hon fil. lic. examen i musikpedagogik och under 2015 disputerar hon i musikpedagogik med körledning
som fokus. Parallellt med att frilansa ägnar hon sig sedan 2002 åt undervisning i musik och forskning i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet
respektive Lunds universitet (Musikhögskolan i Malmö). Hon har under
många år varit aktiv storbandspianist med utgångspunkt i Småland och
då turnerat och spelat med flera av landets storbandssolister. Under 2014
instuderade och dirigerade hon en nyskriven kammaropera ”Miraklet i
Mare Baltikum” av R. Jönsson och var pianosolist i MASS av S. Dobrogosz (för kör, stråkorkester och piano). Hösten 2015 sjösattes Smålands
körfestival för första gången, där hon haft ett konstnärligt ansvar.
Körsångares syn på sin roll som musikalisk ledare
eller följare i körstämman
Sverker Zadig
I körstämmor finns det sångare som agerar som formella eller informella
musikaliska ledare. Detta har visats i tidigare studier, både i intervjuer
med kördirigenter och i objektiva inspelningar av enskilda körsångare.
Tre olika ensembler har här studerats med fokus på körsångarna själva,
tenorstämman i en kyrkokör, en damkör samt sångarna i en professionell
vokalensemble. Med Stimulated recall som metod vid gruppintervjuer,
har körsångarna fått reagera och samtala över tidigare inspelat körsångstillfälle. Inspelningarna genomfördes under repetitioner respektive konserter. Resultaten visade sångares olika grader av medvetenhet om sina
egna positioner såsom antingen musikaliska ledare eller följare. Någon
sångare som faktiskt agerade musikalisk ledare visade sig inte vara medveten om denna sin roll, de flesta hade tydliga uppfattningar om vilka
i ensemblerna som agerade som musikaliska ledare, även de som själva
hade eller tog denna roll. Rollen som följare kan också övergå till att leda.
Att uppmärksamma förekomsten av musikaliskt ledarskap i körer, och
göra såväl ledare som följare medvetna om sina roller kan förbättra körarbetet. Dessa resultat kan hjälpa och vägleda kördirigenter och körsångare
i sitt arbete att utveckla körer såväl i precision, artikulation som klang,
aspekter som kan styras av musikaliska ledare.
Sverker Zadig utbildade sig till musiklärare och gehörslärare, samt körpedagog vid Musikhögskolan i Malmö (MHM), har också en amerikansk
Master of Music examen i ”Choral Conducting” från Indiana University,
Bloomington. Sverker har sedan 1978 varit verksam som musiklärare i
Lund och vid Musikhögskolan i Malmö, och som körledare i MalmöLund-Helsingborg med många olika typer av ensembler, från barn- och
ungdomskörer till mans- och damkör samt vokalensembler och företagskörer, till kammarkör och symfonisk kör. Sverker Zadig har en filosofie licentiatexamen i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning
från Musikhögskolan i Örebro (2011) och är doktorand i musikpedagogik vid MHM. Sverker Zadig har en lektorstjänst i musik vid gymnasieskolan Spyken i Lund.
Två musikpedagogiska studier om musikklasser
med fokus på körsång
Ingrid Risberg
Musikklasser med fokus på körsång är en del av den svenska körtraditionen sedan starten i slutet av 1930-talet. I två musikpedagogiska undersökningar har elever i musikklass som beskriver sitt lärande om sång och
musiklärares interaktion med körklasser studerats.
Resultat från den första studien visar på betydelsen av elevers individuella
musikkulturella inramning för musikaliskt lärande liksom elevers strävan
efter kvalitet. Resultaten visar också samstämmighet mellan elevers beskrivningar av förutsättningar för lärande. Eleverna i studien lyfte fram
möjligheten att få sjunga i ett bekvämt sångläge som mycket betydelsefullt. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor
variation.
Resultat från den andra studien då två lärares körundervisning undersöktes, visade att musiklärarna i studien använde sig av ett likartat, övergripande mönster för interaktion. Studien belyser kulturella verktyg och
musiklärares personliga design av körundervisning.Ett framträdande resultat var användning av puls i körundervisning vilket visade sig då data tran-
skriberades i ett partitur. Trots att musiklärarna stöttade elevers musikaliska lärande i kör genom personlig design av de olika momenten i
undervisningen blev det klingande resultatet mycket likartat i de två klasser som deltog i studien. En slutsats är att den lokala musikkulturella
situationen hade en större inverkan på elevers lärande än musiklärarnas
personliga design av undervisningen.
Ingrid Risberg är utbildad kyrkomusiker vid Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm och musiklärare med lärarexamen från Umeå universitet. Sedan 1989 har hon varit verksam som kyrkomusiker och från 2000 som
musiklärare i musikklasser. Våren 2015 avslutade hon sin masterutbildning i musikpedagogik vid Kungl. Musikhögskolan och arbetar idag som
musiklärare i Norrköpings Musikklasser.
Körledares röster: Praktik och körforskning i interaktion
Karin Johansson
Utifrån min nyutkomna bok A cappella. 25 körledares röster (Bo Ejeby,
2015) ger jag exempel på möjliga framtida utvecklingsprojekt och forskningsfrågor, särskilt inom musikpedagogik och konstnärlig forskning.
Dessa ansluter till resultaten av en explorativ intervjustudie med svenska
körledare. De kan beskrivas på följande områden: (i) interaktionen mellan
kör, körledare och publik, (ii) kör och hälsa, (iii) kör som uttrycksmedel,
och (iv) tysta dimensioner av praktisk och professionell kunskap. Utifrån
visioner kring, frågor om och problematisering av dagens körverksamhet
diskuterar jag dessa i förhållande till utbildningar och musikliv.
Karin Johansson utbildade sig till kyrkomusiker vid Musikhögskolan i
Malmö (MHM) och har sedan 1985 varit verksam som kyrkomusiker,
orgellärare och frilansande organist. Hon disputerade 2008 i musikpedagogik och är professor i konstnärlig forskning i musik vid MHM, där
hon undervisar, handleder och bedriver forskningsprojekt kring improvisation, högre musikutbildning och körverksamhet. Hon är också under 2015-2016 gästprofessor i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet.
Tillsammans med Ursula Geisler initierade hon 2009 det internationella
körforskningsnätverket Choir in Focus.
Var ligger sal Dewey?
Linnéuniversitetets campus i Växjö ligger i södra delen av Växjö,
i stadsdelen Teleborg. Kommer du med bil följer du helt enkelt skyltningen mot universitetet. Kommer du med tåg eller buss tar du busslinje 3 från Resecentrum med riktning ”Universitetet” (med avgångar
var tionde minut). Sal Dewey hittar du sedan en trappa upp i hus F
(Fakulteten för konst och humaniora).