Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

LÄNSNÄTVERKET FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I VÄRMLAND
Barnvaccinationer
Elevhälsans medicinska
insatser
Riktlinjer och rutiner
I samarbete med Smittskydd Värmland
2015-10-21
0
sid 1 (16)
Riktlinjer
Barn med okänt eller delvis känt vaccinationsstatus är en utmaning för elevhälsan. Detta
dokument är ett förslag till praktisk handläggning av vaccinationer. Samverkan mellan kommun
och landsting krävs i vissa fall för att kunna tillgodose barnets bästa.
Målsättning
mot mässling, påssjuka och röda hund.
neumokocker.
vaccination mot dessa infektioner.
Innan vaccination
Vaccinationsplanering för nyanlända förutsätter genomförd hälsoundersökning,
vaccinationsanamnes och eventuell provtagning. Vid all vaccination som avviker i intervall
och/eller ålder från det nationella allmänna vaccinationsprogrammet krävs läkarordination.
Vid vaccinationsanamnes kan man utgå från skriftliga dokument, om det finns, muntliga uppgifter
och nationellt vaccinationsschema från aktuellt land (WHO, ECDC)
Ofta finns knapphändiga uppgifter och man får göra en rimlig bedömning utifrån dessa.
Officiella siffror är osäkra från många länder och stora variationer kan förekomma inom ett land.
Bestämning av antikroppsnivå kan vara användbart i vissa fall.
Om det i anamnes eller status framkommer misstanke om kontraindikation för vaccination,
rekvirera alltid journalkopior angående hälsoundersökning via Landstinget och remittera vid
behov till specialist.
Vaccination
Det bästa är om man kan samordna kompletterande vaccinationer med ordinarie
vaccinationstillfällen i skolan.
De flesta länder i världen vaccinerar mot difteri, stelkramp och kikhosta, polio och ofta även mot
hepatit B. Man kan räkna givna doser, om de inte är givna med för tätt intervall (<1 månad) eller
före 6 veckors ålder. Hepatit B och BCG räknas dock från födseln.
Poliovaccin ges i många länder som oralt vaccin (OPV). Om barnet fått tre eller fler doser kan
man komplettera med en dos inaktiverat poliovaccin (IPV). Om barnet endast fått 1-2 doser eller
vid osäkerhet om antalet doser, ska grundvaccination ges på nytt. I låginkomstländer ges
mässlingvaccination tidigt, ned till 9 månaders ålder. Om barnet fått MPR före ett års ålder ska
barnet ges ytterligare 2 doser MPR.
1
sid 2 (16)
Innehållsförteckning
Mål
Allmänt vaccinationsprogram för elevhälsan
Föreskrifter som särskilt gäller för elevhälsan
Kompletterande vaccinationer
Skolsköterskans behörighet att vaccinera
Att vaccinera självständigt
Praktiskt genomförande
Vaccinationsschema
Gemensamma bestämmelser för all vaccinationsverksamhet
Inför vaccination
Vaccinationsdagen
Administrationssätt
Dokumentation av vaccination
Biverkningar i samband med vaccination
Avvikelserapportering
Årsrapport över vaccinationer/vaccinationstäckning
Kombination av olika vaccin och gammaglobulin
Vaccination av barn med allergi
Aluminiumallergi och kliande noduli
Vaccination av barn födda utomlands
Ofullständigt vaccinerade barn
Kontraindikationer MPR
Ovaccinerade barn 6-12 år
Ovaccinerade barn och unga över 12 år
Kostnader för vaccinationer
Resevaccination
Användbara webadresser
Tidsgränser
Bilaga 1
Schema för vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio
Bilaga 2
Schema för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund
2
3
3
3
4
4
4
5
5
5
5
6
6
6
6
7
7
7
7
8
9
9
10
10
11
12
12
12
13
14
14
15
15
sid 3 (16)
Mål
o
o
Skolsköterska och skolläkare erbjuder och genomför rekommenderat vaccinationsprogram.
Till Sverige nyanlända elever erbjuds vid behov kompletterande vaccinationer.
Socialstyrelsen föreskriver i allmänna råd ett vaccinationsprogram för barn och ungdom som reglerar
skolhälsovårdens ansvar (SOSFS 2006:22, SOSFS 2008:7, SOSFS 2008:31, SOSFS 2012:19).
Allmänt vaccinationsprogram för elevhälsan
Från 2013 regleras det allmänna vaccinationsprogrammet i smittskyddslagen. Regeringen beslutar
vilka vacciner som ska ingå i nationella vaccinationsprogram.
Föreskrifter som särskilt gäller för elevhälsan
Barnhälsovården och elevhälsan ska erbjuda vaccination, i enlighet med följande program, av
de barn som är födda år 2002 eller senare.
Länk till folkhälsomyndigheten:
(http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-ochsjukdomar/vaccinationer/barnvaccinationer/)
Ålder
Barnhälsovård
Elevhälsa
3
5
12 18 5-6
mån mån mån mån år
6-8
år
Årskurs
Difteri
1012
år
1-2
I
II
III
5-6
IV
1416
år
8-9
V
Stelkramp
Kikhosta
Polio
Hib*
Pneumokocker
Mässling
I
II
Påssjuka
Röda hund
HPV**
* Haemophilus influenzae typ b
I+II
** Humant papillomvirus
HPV-vaccin ges till flickor och ska ges i två doser med minst 6 månader och max 12 mån
mellan dos I och II. Flickor 14 år och äldre samt immunosupprimerade ges som tidigare tre
doser med 1-2 månader mellan dos I och II samt 4-5 månader mellan dos II och III.
Vaccination mot pneumokocker och hepatit B ges i Värmland av landstinget sedan 2009
respektive 2014. Pneumokocker och hepatit B ges båda vid 3, 5 respektive 12 månaders
3
sid 4 (16)
ålder.
Vid vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta ska dos I–IV ges som fulldosvaccin och
dos V ges med reducerad antigenhalt.
Övriga vaccinationsprogram
För vaccination mot tuberkulos, hepatit B, pneumokocker, influensa och HPV har
Socialstyrelsen gett ut följande allmänna råd och rekommendationer:
1. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:21) Vaccination mot influensa
2. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1994:26) Vaccination mot pneumokocker
3. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B, Profylax med vaccin
och immunoglobulin - före och efter exposition
4. Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos
5. Socialstyrelsens rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus (HPV).
Kompletterande vaccinationer
Barn som är födda före år 2002 ska erbjudas vaccination i enlighet med bilagorna 1 och 2.
Barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet ska
erbjudas kompletterande vaccination. Kompletterande vaccination mot pneumokocker och
HPV behöver dock inte erbjudas.
Övrigt
Avsteg från vaccinationsprogrammet får göras genom ordination av ansvarig läkare för de
barn som inte följer det allmänna programmet.
Skolsköterskans behörighet att vaccinera
En sjuksköterska som antingen har genomgått specialistutbildning till distriktsköterska eller
specialistutbildning inom hälso-och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att ordinera läkemedel
för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i följande föreskrifter,
allmänna råd och rekommendationer (SOSFS 2006:24). Skolsköterskeutbildningen ger också
behörighet att ordinera läkemedel för vaccination enligt ovan.
Aktuellt för elevhälsan:
-Socialstyrelsens allmänna råd (1990:21) Om profylax mot difteri och stelkramp
-Socialstyrelsens förskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn
-Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos
Verksamhetschef för medicinska elevhälsan ansvarar för bedömning av skolsköterskans utbildning
och om denna motsvarar specialistutbildning. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.
Att vaccinera självständigt
Att vaccinera självständigt innebär att:
 Ta ställning till om eleven skall vaccineras utifrån kännedom om indikation respektive
4
sid 5 (16)


kontraindikation för vaccination.
Tillföra ympämnet
Behandla eventuell komplikation eller allergisk reaktion. Generell
ordination ska finnas (SOSFS 2000:1 kap 3 §9).
I de fall där skolsköterskan saknar behörighet gäller att annan skolsköterska med behörighet enligt
ovan eller skolläkaren tar det medicinska ställningstagandet till om eleven kan vaccineras och sedan
ordinerar vaccinet, dosen och administrationssättet individuellt för varje barn. Skolsköterskan kan
sedan utföra vaccinationen.
Skolsköterskan ska kunna behandla eventuella komplikationer eller allergiska reaktioner enligt
ordination av läkemedel på generella direktiv från skolläkaren.
Praktiskt genomförande
Vaccinationsschema
Se schema för vaccination bilaga 1 och 2.
Länkar:
Svenska barnvaccinationsprogrammet och vaccininformation på olika språk till föräldrar finns att
ladda ned från: www.socialstyrelsen.se/smittskydd/vaccination/vaccinationavbarn
På folkhälsomyndighetens hemsida finns information om vaccinationer:
www.folkhalsomyndigheten.se/ämnesområden/smittskydd-och-sjukdomar
Gemensamma bestämmelser för all vaccinationsverksamhet
Enligt gemensamma bestämmelser för all vaccinationsverksamhet gäller:
 Att utrustning för behandling av överkänslighetsreaktioner skall finnas tillgänglig
 Att ansvarig skolläkare tillser att skolsköterska är väl förtrogen med och kan tillämpa
föreskrifterna
 Att tillverkares anvisningar beträffande dosering och kylförvaring skall följas
 Förordning om farligt avfall (SOSFS 2005:26) som anger hur stickande riskavfall efter
vaccination skall förpackas.
 Vad gäller stickskador och avfallshantering se särskild rutin (AFS 2012:7).
 Föreskrifter för behandling av överkänslighetsreaktion skall finnas tillgängliga.
Inför vaccination







Planering av lämpliga dagar görs tillsammans med klassföreståndare/mentor.
Planera vem som ska vara behjälplig vid vaccinationstillfället
Muntlig och skriftlig information ges till elever och föräldrar. Vaccinationsmedgivande och
information om registrering i vaccinationsregister skickas hem. Underskrift av vårdnadshavare
krävs. I undantagsfall kan muntligt samtycke gälla. Vaccinationsmedgivandet förvaras i
elevhälsovårdsjournalen så länge den är aktuell.
Elevhälsovårdsjournalen för respektive elev läses igenom angående vaccinationsstatus och
lämplighet att vaccineras. Vid oklarhet kontaktas föräldrar och/eller skolläkare.
Vid den medicinska bedömningen ska även kontroll av vilka vaccinationer eleven fått göras i
vaccinationsjournal.
Vid rekvisition av vaccin ska upphandlingsavtal följas och vaccinet ska tas emot på ett
betryggande sätt.
Vaccinet ska förvaras i låst kylskåp (+2 - +8). Termometer med min- och maxtemperatur ska
5
sid 6 (16)

finnas i kylskåpet och läsas av innan vaccinet används.
Medicinförråd och tillgång till akutmediciner ses över. Genomgång av aktuella bipacksedlar.
Vaccinationsdagen




Vaccination genomförs tillsammans med annan skolsköterska eller skolläkare.
Vid vaccinationstillfället bör endast en elev i taget vara hos skolsköterskan.
Försäkra dig om att rätt elev vaccineras.
När eleven fått sin vaccination skall allt injektionsmaterial kastas innan nästa vaccination ges.
Administrationssätt
Vaccinet ges bäst med 1 ml spruta eller förfylld spruta och kanyl nr 16 (blå, 25mm), enligt
tillverkarens rekommendationer angående dos och administrationssätt.
Handskar bör användas. Huddesinfektion är inte nödvändig före vaccinering.
Intramuskulära injektioner ges i deltoideus-muskeln. Lyft/knip huden. Injektionen ges vinkelrätt mot
huden minst 10 mm djupt i överarmen. Subkutana injektioner ges i överarmens övre halva.




DTP ges intramuskulärt
Polio ges helst subkutant
MPR ges intramuskulärt eller subkutant beroende på vaccin
HPV ges intramuskulärt
OBS! Vaccinerad elev skall observeras cirka 15 minuter för att uppmärksamma eventuella reaktioner
efter injektionen.
Dokumentation av vaccination
Dokumentation av given vaccination skall göras i elevhälsovårdsjournalen vid vaccinationstillfället
samt i hälsokort eller i blankett till föräldrar samt i vaccinationsjournal. Vaccinets namn,
batchnummer, tillverkare, administrationssätt och injektionsställe dokumenteras. Batchnummer
dokumenteras för att kunna spåra eventuella komplikationer eller sena biverkningar.
Vaccinationsintyg delas ut till varje elev senast i åk 9.
Biverkningar i samband med vaccination
Misstänkta biverkningar på givet vaccin skall rapporteras till skolläkare, verksamhetschef för
medicinska elevhälsan och/eller medicinskt ansvarig skolsköterska, samt till Läkemedelsverket. Vid
avvikelse i samband med vaccination följs särskild rutin.
Biverkningsrapporteringen är nödvändig för att upptäcka nya biverkningar av vacciner. Dessutom kan
förändringar i svårighetsgrad och frekvens hos tidigare kända biverkningar kartläggas. P g a detta ska
alla misstänkt nya, men även kända biverkningar vid vaccination alltid rapporteras. Misstanke om
ökad vaccinationssvikt för kända preparat skall också rapporteras som biverkning. Vaccinets
batchnummer ska antecknas i rapporten.
Formuläret för biverkningsrapportering finns i vaccinationsjournalen och skickas till läkemedelsverket
6
sid 7 (16)
(se www.mpa.se).
Avvikelserapportering
Vid avvikelser i samband med vaccination, till exempel felaktigt givet vaccin, skall en
avvikelserapport göras till Lex Maria ansvarig och verksamhetschef för medicinska elevhälsan samt
till skolläkaren. Vårdnadshavare/elev ska informeras.
Årsrapport över vaccinationer/vaccinationstäckning
Tidigare har vaccinationsrapport för elever i åk 6 skickats på blankett till Smittskydd i Värmland.
Smittskydd i Värmland registrerar nu vaccinationer/vaccinationstäckning direkt från
vaccinationsregistret. Återkoppling gällande resultat sker från Smittskydd i Värmland, v g se länk sist i
dokumentet.
Kombination av olika vaccin och gammaglobulin
Ett levande försvagat vaccin (BCG, MPR) kan ges tillsammans med avdödade vacciner. Det innebär
att det kan ges samtidigt som till exempel polio, DTP. Det skall dock ges på separata stickställen. Flera
avdödade vacciner kan också ges samtidigt. Efter vaccination med avdödat vaccin bör man dock vänta
2 veckor innan ny vaccination ges för att kunna bedöma eventuella biverkningar av vaccinet.
Det är viktigt att samverka med den verksamhet som ansvarar för PPD-test, IGRA-test och BCGvaccination. Om ett barn skall ha både BCG och MPR är det klokast att börja med tuberkulintest
(PPD). När denna är avläst ges MPR och minst 4 veckor därefter BCG. BCG och MPR kan också ges
samtidigt. Om BCG givits först skall MPR eller andra levande vacciner ej ges förrän efter 4 veckor.
Vänta 3 månader innan annat vaccin ges i samma arm som BCG givits. Om MPR ges först bör PPD ej
sättas förrän 6 veckor därefter eftersom MPR tillfälligt kan utsläcka tuberkulinreaktiviteten och ge en
falskt negativ PPD.
Gammaglobulin användes tidigare som reseprofylax mot hepatit A. Idag finns vaccin mot hepatit A
istället för gammaglobulin. Både vaccin mot hepatit A och B är avdödat och kan ges tillsammans med
andra vacciner. Om ett barn av någon anledning fått gammaglobulin bör man vänta 3 månader till
MPR- vaccination. Om gammaglobulin ges inom 3 veckor efter MPR-vaccination kan man förvänta
sig ett sämre vaccinanslag.
Om resevaccinationer sammanfaller med ordinarie vaccinationsprogram ger vaccinets bipacksedel
goda upplysningar om kombinationsmöjligheter.
Vaccination av barn med allergi
Allergiska barn kan och bör vaccineras enligt gängse rutiner med följande undantag:
 Det föreligger en specifik allergi/överkänslighet mot någon vaccinkomponent. För de vaccin
som för närvarande ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet
(difteri/kikhosta/stelkramp/hemofilus influenzae typ B/polio samt mässling påssjuka och röda
hund) inträffar detta mycket sällan.
 Uttalat allergiska barn som tidigare reagerat med anafylaktiska tillbud bör remitteras till en
allergikunnig läkare för bedömning och eventuell vaccination. Det gäller oberoende av vad
barnet har reagerat på.
 Detsamma gäller barn som tidigare reagerat med anafylaktiska tillbud eller andra svåra
symptom i samband med injektioner utan specifik allergi/överkänslighet kunnat påvisas mot
7
sid 8 (16)

någon komponent i det som injicerats (vaccin, lokalanestetika, röntgenkontrastmedel).
Barn med hyposensibilisering, kontakt med behandlande läkare eller vårdnadshavare.
Barn som tillhör någon av ovanstående grupper bör remitteras vidare för ställningstagande till
barnmottagningen.
Vidare gäller enligt rekommendationer från Läkemedelsverket:
Äggallergi och MPR.
”Ca 2 procent av allergiska barn är äggallergiska. Hos flertalet växer denna allergi bort under
småbarnsåren. Svår allergi med anafylaxiliknande reaktioner efter inandning eller intag av
spårmängder ägg är sällsynt. De flesta äggallergiska barn kan vaccineras enligt gängse rutiner.
Endast de som tidigare fått svår allmänreaktion efter intag av, eller efter annan kontakt med,
spårämnen av ägg bör vaccineras först efter bedömning av erfaren specialistläkare”
Gelatinallergi och MPR
”Om svåra allmänreaktioner efter tidigare vaccination eller efter intag av gelatin, bör patienten
remitteras till allergikunnig läkare för bedömning och ev. vaccination.”
MMR®II innehåller hydrolyserat gelatin. Priorix® innehåller inte gelatin.
Länkar om vaccination av allergiska barn:
http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/vaccination.pdf
http://www.barnallergisektionen.se/stenciler_nya06/a06_vaccination.pdf
Aluminiumallergi och kliande noduli
Alla vacciner mot difteri, stelkramp och kikhosta är adsorberade till ett aluminiumsalt. I sällsynta fall
kan dessa vacciner ge upphov till en liten kliande kula under huden. Klådan kan hålla på i några
månader till flera år och uppkommer ofta flera månader efter vaccination varför sambandet mellan
vaccinationen och klådan ofta förbises vilket leder till oro och onödiga utredningar. De barn som
drabbas av långvarig klåda efter vaccination blir ofta aluminium-allergiska (85 procent). Det är viktigt
att tillståndet diagnostiseras så att symtomatisk behandling kan ges och för rådgivning angående
aluminiuminnehållande produkter som kommer i kontakt med huden. Klådan kan ofta lindras med
täckande förband, som hindrar barnet från att riva hål på huden och med kortisonsalva.
Om aluminiumallergiska barn vaccineras med aluminiuminnehållande vaccin så finns risk att den
tidigare klådan återkommer eller förvärras eller att barnet får klåda på det nya injektionsstället. Några
andra allvarliga symtom förväntas dock inte. Läkemedelsverket rekommenderar att en bedömning av
behandlande läkare görs i det enskilda fallet där även behovet av skydd mot tetanus och difteri vägs in.
Inom elevhälsan innebär detta att skolläkaren beslutar om detta i samråd med elev och
vårdnadshavare.
Vacciner i Sverige som bara finns med aluminium är vaccinerna mot Difteri-Stelkramp-Kikhosta,
Hepatit B och fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE). Vacciner mot Hepatit A finns både
aluminiuminnehållande och aluminiumfria. Se FASS.
8
sid 9 (16)
Vaccination av barn födda utomlands
Kontrollera vilka vaccinationer som getts tidigare. Skolsköterska och skolläkare samråder om elevens
vaccinationsstatus och om vilka kompletterande vaccinationer som behövs. Skolläkaren dokumenterar
varje ordination i elevhälsovårdsjournalen samt gör en vaccinationsplanering.
Alla elever skall erbjudas komplettering av vaccinationer som saknas enligt nationella
vaccinationsprogrammet upp till 18-års ålder. Kompletterande vaccination mot pneumokocker och
HPV behöver dock inte erbjudas.
Många gånger saknas skriftlig information angående vaccinationsstatus för elever från andra länder.
Om vårdnadshavare uppger att barnet vaccinerats med injektioner efter nyföddhetsperioden kan man
utgå från att de fått vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Ibland kan provtagning för
tetanusantikroppsnivå vara motiverad, men det görs inte inom elevhälsan.
Vaccination per os (droppar) är alltid polio. Titta om det finns ärr efter BCG.
Om vaccinationsstatus ej kan värderas bör barnet bedömas som ovaccinerat. Kombinationsvaccinet
(difteri, stelkramp, kikhosta, polio) ordineras då enligt vaccinationsschema. Vid eventuell kraftig
lokalreaktion efter vaccination ska skolläkare göra en bedömning och ta ställning till om barnet redan
har ett grundläggande antikroppssvar. Om så är fallet ses given vaccination som boosterdos och ingen
ytterligare vaccination gällande difteri, stelkramp och kikhosta är indicerad.
Uppgifter om olika länders vaccinationsprogram och vaccinationstäckning finns via WHO:s hemsida:
www.who.int/vaccines/globalsummary/immunization/countryprofileselect.cfm
Information finns också på folkhälsomyndighetens hemsida, v g se länk sida 4.
OBS! Många länder utanför Norden grundvaccinerar med 3 DTP-doser med 1-2 mån mellanrum följt
av en tidig booster 6-12 mån senare, dessa barn ska ha en booster vid 5-6 års ålder.
De flesta länder utanför Västeuropa/USA:
- använder OPV istället för IPV
- ger BCG i tidig spädbarnsålder
- ger en dos mässlingsvaccin tidigt, ofta vid c:a 9 mån ålder. Bör i så fall kompletteras med 2 doser
senare.
Västeuropa/USA/Australien och ytterligare några länder:
- vaccinerar mot Hib - använder kombinationsvaccin MPR
Många länder vaccinerar mot hepatit B, ett gott skydd kräver 3 doser.
Ofullständigt vaccinerade barn
Polio
Det flesta barn som vaccinerats utomlands har vaccinerats med peroralt vaccin (OPV). De barn som
fått 3 doser OPV ges 1 dos poliovaccin. Om barnet fått tidigare OPV-doser i subtropiskt/tropiskt
klimat, fått färre än 3 doser eller om vaccinationsstatus är osäkert grundvaccinerar man med fyra
doser. Det finns ingen risk att ge för många doser av poliovaccin. Det är antal doser som är viktigt, ej
med vilket intervall de givits.
9
sid 10 (16)
DTP
De barn som behöver påfyllnadsdos (dos IV) mot difteri-stelkramp-pertussis och är <13 år ges DTP
0,5 ml. Kan ges minst 5 år efter grundvaccination. Även elever >13 år kan ges DTP, men då med
reducerad antigenhalt.
MPR
Om barnet är ovaccinerat eller om barnet fått MPR före ett års ålder ska barnet ha ytterligare två doser
MPR. Ge dos I. Dos II kan ges vid 6-8 års ålder eller tidigast efter 1 månad. Om barnet fått dos I efter
ett års ålder ges dos II vid 6-8 års ålder.
Kontraindikationer MPR




Graviditet pga. risk för fosterskador. Fråga sexuellt aktiva flickor om sista mens. Om
graviditetsrisk finns uppskjuts vaccinationen tills säkerhet finns om att graviditet inte
föreligger. Sjukdomar och tillstånd med nedsatt immunförsvar v.g. se FASS
Aktiv tuberkulos. Latent tuberkulos utan sjukdomsmanifestation är ingen kontraindikation för
att vaccinera med MPR. Vid pågående behandling av tuberkulos tas kontakt med behandlande
läkare för ställningstagande till vaccination med MPR.
Hög feber >38,5 grader
Känd äggallergi med anafylaxi– se avsnittet ”Vaccination av barn med allergi” ovan.
Ovaccinerade barn 6-12 år
DTP, polio
För barn som ej fått grundimmunisering ges antingen 3 doser av kombinationsvaccinet (difteri,
stelkramp, kikhosta, polio) eller tre doser av vardera vaccin (difteri, stelkramp, kikhosta) + Polio.
Dos I och II ges med 2 månaders intervall
Dos III 6-12 månader efter dos II.
Dos IV av polio ges efter 4-5 år. Intervallet kan kortas. Eleven bör om möjligt få dosen innan han/hon
gått ut grundskolan.
Dos IV av Difteri/Tetanus/Pertussis ges efter 3-5 år. Hos barn <13 år som fulldosvaccin, till äldre barn
ges vaccin med reducerad antigenhalt.
MPR
Ge dos I med kombinationsvaccin. Dos II ges vid 6-8 år. Alla barn rekommenderas numera två doser,
minsta intervall mellan doserna är 1 månad.
Hepatit B
Hepatit B ingår ännu inte i det nationella vaccinationsprogrammet. Vid inledande hälsoundersökning
hos asylsjuksköterska tas HbsAg som indikator på kronisk hepatit B hos asylsökande och
kvotflyktingar. För anhöriginvandrare sker provtagning inom Allmänmedicin och för adoptivbarn på
Barn- och ungdomsmedicinska kliniken.
Det går i provtagningen inte att se om barnet haft en genomgången hepatit B eller tidigare vaccinerats.
Har barnet inte skydd och kommer det från ett riskområde rekommenderas hepatit B vaccin.
I samband med hälsoundersökning av nyanlända inom Landstinget utförs provtagning för HBsAg för
att upptäcka om barnet har smittats med Hepatit B. Ett negativt HBsAg innebär att barnet inte har
hepatit B men anger inte om barnet är vaccinerat. Det är inte skadligt att ge ytterligare vaccin även om
barnet vaccinerats tidigare. För att få bättre kunskap om immunstatus för hepatit B kan anti- HBs
kontrolleras, d v s förekomst av antikroppar efter tidigare vaccination eller utläkt hepatit B. Om
HBsAg är negativt och barnet har antikroppar (HBsAg negativt och anti- HBs positiv) behövs ingen
10
sid 11 (16)
vaccination mot hepatit B.
Riskgrupper för hepatit B
Vid ursprung från ett land med hepatit B-prevalens >2 % ska vaccination mot hepatit B erbjudas.
Vaccination utförs av Allmänmedicin och är kostnadsfri för riskgrupper. För information gällande
vilka länder som bedöms som riskländer avseende hepatit B se länk nedan.
BCG (Bacillus Calmette Guérin)
BCG ges till tidigare ej vaccinerat barn som tillhör riskgrupp om PPD < 6 mm eller IGRA-test
(Quantiferon) är negativt. Alla barn som föds i Sverige och tillhör riskgrupp vaccineras med BCG vid
6 månaders ålder. Vaccination utförs via Barn- och ungdomsmedicin och är kostnadsfri för
riskgrupper.
Riskgrupper för tuberkulos
Barn som enligt följande kriterier löper ökad risk att utsättas för tuberkulossmitta erbjuds BCGvaccination:
 Tidigare tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt.
 Aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd med den behandlande
läkaren när det gäller eventuell kemoterapi och tidpunkten för BCG).
 Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från ett
land med ökad tuberkulosförekomst (> 25 fall per 100 000 invånare och år, det vill säga de
flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Japan, Chile, Kuba, Australien och Nya
Zeeland).
 Planerad vistelse i ett land eller område med hög tuberkulosförekomst (> 100 fall per 100 000
invånare och år, det vill säga Afrika söder om Sahara, Rumänien, f.d. Sovjetunionen utom
Baltikum, södra och sydöstra Asien) och om barnet kommer i nära kontakt med
lokalbefolkningen.
För information gällande vilka länder som bedöms som riskländer avseende tuberkulos och hepatit B
v g se länkar:
http://www.who.info/tb/country/data/profiles/en/index.html
www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vaccinationer/riskländertuberkulos-hepatit-b/
För omhändertagande av utländska barn som nyligen anlänt till Sverige hänvisas till
”Rekommenderade rutiner och provtagningar av asylsökande/kvotflyktingar/anhöriginvandrade eller
motsvarande i Landstinget i Värmland”
http://www.liv.se/For-vardgivare-och-samarbeten/Smittskydd/Asyl/
Ovaccinerade barn och unga över 12 år
DT, polio
Till dessa barn och ungdomar ges 3 doser vardera av difterivaccinet SSI (styrka 30 IE/25 Lf per dos)
och tetanusvaccinet SSI. Dos I och II ges med 2 månaders intervall och dos III 6-12 månader efter dos
II. Observera volymskillnaden; en dos Difterivaccin = 0,5 ml, men en dos stelkrampsvaccin = 1 ml.
Dessa två vacciner finns tillgängliga på licens som söks på enhetsnivå, FASS-text saknas därför.
Alternativt ges DTPp.
11
sid 12 (16)
Ge 3 doser poliovaccin med samma intervall som difteri/tetanus.
Informera eleven/vårdnadshavare att dos IV bör ges efter 3-5 år av difteri/tetanus och efter 4-5 år av
polio.
MPR
Ge två doser av kombinationsvaccin med minst en månads mellanrum. Graviditet är kontraindikation.
Graviditet ska dessutom undvikas i 3 månader efter vaccination.
Hepatit B och BCG
Var god se ovan.
Kostnader för vaccinationer
Alla vaccinationer som ges enligt barnvaccinationsprogrammet är kostnadsfria. Om vaccination mot
hepatit-B eller tuberkulos är indicerat så är även detta kostnadsfritt. Berörd verksamhet inom
landstinget står för denna kostnad.
Resevaccination
Kontakta Vaccinationscentrum CSK.
Användbara webadresser
Socialstyrelsens författningssamling
www.socialstyrelsen.se/sosfs/
Svenska barnvaccinationsprogrammet samt vaccininformation till föräldrar på olika språk
www.socialstyrelsen.se/smittskydd/vaccination/vaccinationavbarn
Rikshandboken för barnhälsovården
www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Vacciner
Olika länders vaccinationspolicy
www.who.int/vaccines/globalsummary/immunization
Folkhälsomyndighetens vaccinationsinformation
www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-ochsjukdomar/vaccinationer/vbarnvaccination
Riktlinjer för vaccination, Västra Götalandsregionen under rubrik Riktlinjer-Vaccination
http://www.vgregion.se/cbhvgoteborgsodrabohuslan
Läkemedelsverkets hemsida för biverkningsblanketter
www.mpa.se
www.fass.se
12
sid 13 (16)
Tidsgränser
Vid kompletterande vaccination tas ej hänsyn till min och maxålder.
Gällande HPV, var god se rekommendation s.3.
Tidsgränser inom ram för barnvaccinationsprogrammet
Vaccin
Min
ålder
Max
ålder
Min
intervall fr
tidigare dos
Max
intervall fr
tidigare dos
Difteri, Stelkramp,
Kikhosta, Polio, Hib,
Pneumokocker dos 1
2,5
mån
6 mån
-----
Difteri, Stelkramp,
Kikhosta, Polio, Hib,
Pneumokocker dos 2
4,5
mån
12 mån
6 veckor
6 mån
Difteri, Stelkramp,
Kikhosta, Polio, Hib,
Pneumokocker dos 3
11,5
mån
2 år
6 mån
12 mån
Difteri, Stelkramp,
Kikhosta, Polio dos 4
5 år
6 år
3 år
5 år
14 år
16 år
8 år
11 år
MPR dos 1
12 mån
-----
-----
-----
MPR dos 2
6 år
-----
1 mån
-----
Difteri, Stelkramp,
Kikhosta dos 5
13
-----
sid 14 (16)
Bilaga 1
Schema för vaccination mot
difteri, stelkramp, kikhosta och polio
Årskohorter
Barn
födda
Schema
Barnhälsovården
Skolhälsovården årskurs 4
Skolhälsovården årskurs 8 eller 9
5–6 års ålder
9–11 års ålder
14–16 års ålder
1995
3+5+12 mån IPV år 2000–01
+5–6 år
+10 år
DTP åk 4
läsår 2005–06
1996
3+5+12 mån IPV år 2001–02
+5–6 år
+10 år
DTP åk 4 läsår 2006–
07
1997
3+5+12 mån IPV år 2002–03
+5–6 år
+10 år
DTP åk 4 läsår 2007–
08
1998
3+5+12 mån IPV år 2003–04
+5–6 år
+10 år
DTP åk 4 läsår 2008–
09
1999
3+5+12 mån IPV år 2004–05
+5–6 år
+10 år
DTP åk 4 läsår 2009–
10
2000
3+5+12 mån IPV år 2005–06
+5–6 år
+10 år
DTP åk 4 läsår 2010–
11
2001
3+5+12 mån IPV år 2006–07
+5–6 år
+10 år
DTP åk 4 läsår 2011–
12
2002
3+5+12 mån DTP-IPV år 2007–
+5–6 år
08
+14–16 år
dTp åk 8 läsår 2016–17 eller åk 9 läsår 2017–
18
2003
3+5+12 mån DTP-IPV år 2008–
+5–6 år
09
+14–16 år
dTp åk 8 läsår 2017–18 eller åk 9 läsår 2018–
19
14
sid 15 (16)
Bilaga 2
Schema för vaccination mot
mässling, påssjuka och röda hund
Årskohorter
Schema
Barn
födda
Barnhälsovården
Skolhälsovården årskurs 1–2
Skolhälsovården årskurs 6
18 mån ålder
6–8 års ålder
12 års ålder
1995
18 mån
+12 år
MPR år 1996–
97
MPR åk 6 läsår 2007–
08
1996
18 mån +12 år
MPR år 1997–
98
MPR åk 6 läsår 2008–
09
1997
18 mån +12 år
MPR år 1998–
99
MPR åk 6 läsår 2009–
10
1998
18 mån +12 år
MPR år 1999–
00
MPR åk 6 läsår 2010–
11
1999
18 mån +12 år
MPR år 2000–
01
MPR åk 6 läsår 2011–
12
2000
18 mån +12 år
MPR år 2001–
02
MPR åk 6 läsår 2012–
13
2001
18 mån +12 år
MPR år 2002–
03
MPR åk 6 läsår 2013–
14
2002
18 mån +6–8
år
MPR år 2003–
04
MPR åk 1 läsår 2009–10 eller åk 2 läsår 2010–
11
2003
18 mån +6–8
år
MPR år 2004–
05
MPR åk 1 läsår 2010–11 eller åk 2 läsår 2011–
12
Källa SOSFS 2006:22
15