docESF-ansökan UngKOMP - Arbetsförmedlingen
download 
Report Transcription
ESF-ansökan UngKOMP - Arbetsförmedlingen
UngKOMP 2015-05-06 Bilaga 1, Förnyelseresan Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP Bilaga 3, Etableringsschema UngKOMP Bilaga 4, Riskanalys UngKOMP Bilaga 5, Studiespåret UngKOMP Bilaga 6, Förfrågningsunderlag Utvärdering UngKOMP Bilaga 7, Tidplan och form för avrapportering/utvärdering UngKOMP Bilaga 8, Tematisk fördjupning UngKOMP Bilaga 9, Hållbarhet UngKOMP Sida: 1 av 38 Innehåll Beskriv bakgrund till projektidén ............................................................................................................. 2 Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen ............................................................................................................................................... 4 Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?......................................................... 8 Beskriv analys, planering och genomförande samt projektets syfte och mål i de olika faserna? ....... 9 Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas ................................................................... 13 Riskanalys .............................................................................................................................................. 22 I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? ........................ 22 Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? .................................................................................................. 25 Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter ................................................... 29 Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering ........................................................................................................................................ 30 Transnationellt samarbete ..................................................................................................................... 30 Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? ................................................................................................................................................................ 33 Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter? .......................................... 33 Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? .................... 35 Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? ..................................................................... 36 Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? .............................................................................. 36 Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? .......................................................................... 37 Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? ........................................................................................ 37 Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? ....................................................................... 38 Sammanfattning av projektet på svenska ............................................................................................ 38 Sammanfattning av projektet på engelska ........................................................................................... 38 Sida: 2 av 38 Beskriv bakgrund till projektidén Arbetsförmedlingen har under åren 2012-2014 bedrivit det nationella projektet Unga in på fem orter, i syfte att tillsammans med berörda kommuner ta ett krafttag kring den växande problematiken med unga i utanförskap. Projektet var socialfondsfinansierat och vände sig till ungdomar i åldern 16-24 år som befann sig långt från arbetsmarknaden. För att delta i projektet skulle den arbetslöse inte studera, inte vara inskriven vid Arbetsförmedlingen eller ha pågående sysselsättning genom kommunen. Unga in startades mot bakgrund av att andelen ungdomar i åldern 16-24 år som varken arbetade eller studerade under hela år 2011 uppgick till nio procent, vilket motsvarar 112 100 personer1. E n tredjedel av ungdomarna saknade känd aktivitet, vilket innebar att de under ett helt kalenderår inte hade kontakt med aktörer som främjar arbetsmarknadsetablering, så som kommun eller Arbetsförmedling. En rapport från Arbetsförmedlingen från 2013 visar på liknande förhållanden för gruppen unga 2. Mer än 60 procent av deltagarna3 som lämnade Unga in började arbeta eller studera. Det vardagliga nära samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna i multikompetenta team4 visade sig avgörande för de goda resultaten. En annan viktig framgångsfaktor var förhållningssättet som anpassades efter målgruppens behov och förutsättningar5. En socioekonomisk beräkning påvisade att det framtagna konceptet sannolikt är lönsamt för samhället 6 . 1 Temagruppen Unga i Arbetslivet, 2013:3). Unga på och utanför arbetsmarknaden – fokus på ungdomar som varken arbetar eller studerar, Arbetsförmedlingen 2013. 2 Unga på och utanför arbetsmarknaden – fokus på ungdomar som varken arbetar eller studerar, Arbetsförmedlingen 2013. 3 Drygt 70 procent av deltagarna i Unga in hade högst 9-årig fullföljd grundskoleutbildning. 4 Multikompetent team bestående av olika yrkesfunktioner från Arbetsförmedlingen och kommuner som dagligen delar arbetsplats. 5 Förtroendet för Arbetsförmedlingen är lågt och förtroendehöjning fokuseras i Arbetsförmedlingens pågående förnyelsearbete, bilaga 1 Förnyelseresan. 6 Beräkningen i form av en så kallad break-evenanalys visade att om Unga in tidigarelade deltagarnas arbetsmarknadsinträde med 11,5 månader, var insatsen lönsam. Andel avslutade deltagare som övergick till arbete och utbildning efter ca sju månaders projekttid, uppgick till ca 60 procent, varav de allra flesta hade kvar denna sysselsättning tre månader senare. Sida: 3 av 38 I Arbetsförmedlingens reguljära verksamhet finns tonvikt på matchning och arbetsmarknadsrelaterade insatser, typ praktik eller förberedande utbildning. Ungdomar i utanförskap med komplex och omfattande behovsbild har oftast svårt att ta till sig insatserna. En framträdande framgångsfaktor har varit ett holistiskt, inkluderande förhållningssätt med individen i centrum, runt vilka olika samarbetande aktörer, främst Arbetsförmedlingen och kommunen, samlats för att stödja ungdomen. Utvecklingsarbete i en verksamhet tolkas ofta som synonymt med metodutveckling. Det finns i praktiken dock få oupptäckta ”mirakelmetoder”. Projektet Unga in har visat att det är möjligt att använda sig av Arbetsförmedlingens och kommunens ordinarie insatsutbud och samtidigt utveckla det sammantagna erbjudandet till ungdomarna genom att i första hand arbeta med processer, arbetssätt, organisation och förhållningssätt. Projektet visar hur de samlade aktörernas resurser i ökad utsträckning kan tillvaratas genom fördjupat samarbete kring individen där informationsöverföring och hänvisningar inte räcker för att möta den unges behov. Genom projektets multikompetenta team med personal från Arbetsförmedlingen och kommunen, men även genom det nära samarbetet med en bredare grupp av aktörer så som skola, vård med flera, har ungdomen kunnat erbjudas ett sammanhållet och individualiserat stöd. Genom att tillvarata kommunernas kompetens har unga fått del av t ex skräddarsydda vuxenutbildningar, adekvata sociala insatser så som bostadsanskaffning och försörjning. Parallella insatser från Arbetsförmedlingen och kommunen har bidragit till att korta ledtiderna när den unges behov och förutsättningar tillgodoses. Ovanstående beskrivning manifesterar att ingen myndighet ensam klarar regeringens målsättning: ”Ingen ung ska gå långtidsarbetslös”7. Projekt Unga in har arbetat fram ett arbetssätt för att identifiera och skapa förtroende i arbetet med unga som väljer bort kontakter med myndigheter. Unga med liknande bakgrund som målgruppen anställdes i teamet för att arbeta med uppsökande verksamhet och bidra med kunskaper för att anpassa förhållningssättet så att det appellerar till målgruppens behov och förutsättningar. De unga anställda marknadsförarna8 har även bidragit med kunskaper om orättvisor baserat på diskriminering när det gäller kön, ålder och etnicitet. Unga in arbetade aktivt med att öka verksamhetens tillgänglighet. Många ungdomar drar sig för att söka hjälp till dess att ärendet blivit akut. Det har därför varit viktigt att kunna erbjuda tider för spontana möten. För att skapa en förtroendeingivande och 7 8 Citat, Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister, 19 november 2014. Unga anställda kundresurser 18-24 år. Sida: 4 av 38 välkomnande miljö har projektet också undvikit en kontorsmiljö och i stället inrett lokalerna så att den myndighetsmässiga utformningen minimerats. Regeringen har inrättat en delegation9 med uppdrag att verka för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet ska få större genomslag på lokal nivå. Delegationen ska bedriva sitt arbete i nära dialog med Arbetsförmedlingen och främja statlig och kommunal samverkan och utveckling av nya samverkansformer. Arbetet ska utgå från både befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser och tillkommande initiativ inom arbetsmarknadspolitiken10. Arbets- och förhållningssättet som tagits fram i Unga in främjar samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. UngKOMP är ett implementeringsprojekt för att tillvarata och utöka konceptet som utvecklats inom ramen för Unga in. Arbetsförmedlingens och kommunernas ordinarie verktyg har anpassats och paketerats i Unga in, och erbjuds i UngKOMP i ett samlat koncept som appellerar till individens behov. Verksamheten bör, i likhet med Unga in, inte inriktas mot att utveckla nya insatser, utan huvudsakligen fokusera på att använda befintliga resurser på ett mer ändamålsenligt sätt. Arbetet inriktas istället på att utveckla strukturerna för att tillsammans bättre tillvarata Arbetsförmedlingens och kommunens resurser i enlighet med regeringens intentioner11. Projektidén är att successivt överföra konceptet Unga in till Arbetsförmedlingens linjeorganisation. Målgruppen i UngKOMP förändras jämfört med Unga in och omfattar vid Arbetsförmedlingen inskrivna unga med etableringssvårigheter på arbetsmarknaden, företrädesvis i åldersspannet 16-24 år. För att anpassa servicen till den enskildes förutsättningar12 inrättas snabbspår där kommunernas förebyggande arbete med unga inkorporeras i UngKOMP i enlighet med regeringens intentioner. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen För målgruppen i UngKOMP, dvs strukturarbetslösa unga, krävs en helt annan samarbetsstruktur mellan myndigheter, än den som föreligger idag. Fördjupat 9 DUA, Delegation för unga till arbete. 10 11 12 Kommittédirektiv, Dir 2014:157. Ibid. Förordning (2007:1030) instruktion för Arbetsförmedlingen. Sida: 5 av 38 samarbete bygger ofta på trepartssamtal, en modell som är ineffektiv i de fall ungdomen väljer att inte komma till mötet, vilket inte är helt ovanligt när det gäller den aktuella målgruppen. Uteblivna trepartssamtal innebär produktionsbortfall, ökade ledtider, återkallande av program. Gränssnitten mellan myndigheterna är otydliga för den unge, vilket innebär dubbelarbete och effektivitetsförluster för individ, organisation och samhälle. Strukturerna för samarbete med individen i fokus är inte tillräckligt utbyggda. Det saknas kunddrivna kunskapsplattformar för att ändra arbetssättet med unga. Problemet med otillräckligt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna har förtydligats politiskt genom bl a nationella dialoger och inrättande av DUA. UngKOMPs målsättning med systematiserat samarbete ligger i linje med regeringens intentioner, att genom formaliserade överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna säkerställa att resurserna för arbetslösa ungdomar används parallellt. IFAU visar i en rapport13 på otillräcklig kunskap om vilka konsekvenser metoder som arbetsförmedlarna använder har. Med UngKOMP som kunskapsplattform ska ett evidensbaserat kostnadseffektivt arbetssätt etableras och spridas. UngKOMP är ett implementeringsprojekt för att skala upp samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen för unga i syfte att påverka strukturerna i arbetssättet. Det görs genom att tillvarata beprövad erfarenhet från avslutat ESFprojekt Unga in, där samarbetet i multikompetenta myndighetsöverskridande team var etablerat. Forskning visar att implementering i stor utsträckning är beroende av den organisatoriska kontexten, och att implementeringen av en insats i sig kräver ett förändringsarbete i en stor och komplex myndighet som Arbetsförmedlingen. OECD konstaterar i en studie14 om arbetet med att reformera offentlig sektor på Irland att implementering är en mycket komplex och utmanande process och att misslyckanden ofta beror på att denna komplexitet underskattas. För att implementeringen ska bli framgångsrik krävs med andra ord en aktiv styrning och ledning samt en process som tillåts ta tid. En viktig förutsättning är att det finns resurser i form av kompetens och ekonomiska medel för att kunna bedriva den nya verksamheten. UngKOMP tar höjd för implementering och utvärdering med fokus på att skala upp samarbetet mellan myndigheterna enligt regeringens intentioner. Genom åren har Arbetsförmedlingen likt andra myndigheter framgångsrikt bedrivit en stor mängd arbetsmarknadsprojekt. Enligt Myndigheten för ungdoms- 13 14 Bilaga 6, Förfrågningsunderlag Utvärdering UngKOMP. Mental Health Commission (2009) Fr o m vision to action? Analysis of the implementation of A vision to change. Sida: 6 av 38 och civilsamhällesfrågor15 har de flesta ESF-finansierade arbetsmarknadsprojekten i mycket begränsad omfattning utvärderat resultat och effekter som främjar generaliserbar kunskap. Det saknas i de flesta fall egentliga beskrivningar av arbetsmetoderna och vilka överväganden som ligger bakom valet av dessa. Resultaten har huvudsakligen kommit projektdeltagarna till del och nyttan har haft väsentlig påverkan på projektnivå. Det har dock varit svårt att analysera olika metoder och arbetssätt och vilka effekter dessa får på aggregerbar kunskapsnivå. UngKOMP syftar till att evidensbasera ett beprövat samarbetsfokuserat arbetssätt som successivt implementeras och skalas upp på 20 orter 2015-2018. Antalet unga i åldern 15-24 år som varken arbetar eller studerar uppgick under de senaste fyra kvartalen16 till i genomsnitt 88 000 personer, motsvarande sju procent av befolkningen i åldersgruppen17. I Arbetsförmedlingens prognos för åren 20152016 framträder ett tydligt utvecklingsbehov för att säkerställa matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande. Arbetskraftsdeltagandet skulle framförallt kunna öka för två grupper som idag har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än befolkningen i genomsnitt. Det är personer med förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda kvinnor18. Sverige står inför en demografisk utmaning eftersom andelen äldre i befolkningen ökar. Utmaningen kan delvis mötas genom att fler unga inklusive de unga som idag står långt från arbetsmarknaden rustas för arbete och studier. Arbetslöshetens struktur år 2014 skiljer sig markant från tidigare jämförbara konjunkturlägen. Det finns god tillgång på arbetslösa med kort utbildning eller med yrkeskompetens som efterfrågas i mindre omfattning. Tillväxten av jobb sker framförallt inom yrken där det krävs en kunskapsnivå som motsvarar minst gymnasieutbildning och i många fall eftergymnasial utbildning19. Andelen unga kvinnor och män som fullföljer gymnasiet inom fyra år har minskat sedan 1997. Störst är minskningen för elever med utländsk bakgrund, särskilt bland männen. En liten minskning finns för män med svensk bakgrund, för motsvarande grupp kvinnor finns ingen minskning20. En betydande andel ungdomar omfattas av ohälsa och andra svårigheter, vilket medför att etableringsmöjligheterna på arbetsmarknaden starkt begränsas. 15 MUCF ( f d Ungdomsstyrelsen),Temagruppen unga i arbetslivet, Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga 201402-13, Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga 2012-05-08. 16 Fjärde kvartalet 2013 till tredje kvartalet 2014. 17 18 19 20 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014, prognos för 2015-2016, Arbetsförmedlings rapport. Ibid. Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014, prognos för 2015-2016, Arbetsförmedlings rapport. Källa: SCB 2014, På tal om kvinnor och män. Sida: 7 av 38 Brist på fullföljd grund- och gymnasieutbildning är kännetecknande för målgruppen både i det avslutade projektet Unga in och i det nya projektet UngKOMP. Forskning visar att de ungdomar som inte har slutfört gymnasieskolan har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och med det följer ofta en låg självbild där tidigare misslyckanden och känsla av svek från samhället är framträdande21. Exempel på unga som inte svarar upp till arbetsmarknadens krav är de med högst förgymnasial utbildning och unga med lång inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen. Ytterligare exempel är unga som är arbetslösa och går ur och i Arbetsförmedlingens system, så kallad jo-jo-effekt, vilket bland annat medför ökade ledtider och minskad effektivitet för såväl samhället som för unga enskilda. Det finns många utmaningar i arbetet med ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Ungdomarna upplever ofta en stor misstro till myndigheter vilket minskar verksamhetens möjligheter att möta och stödja ungdomen. Vidare har ungdomen ofta en komplex problembild och villkoren för unga män och kvinnor är ojämlika. Sammantaget ställer det särskilt stora krav på individuella lösningar, där kompetens och resurser från flera olika aktörer behöver samordnas. Forskning visar att ett fördröjt arbetsmarknadsinträde för ungdomar kan ge en så kallad scarringeffekt, vilket innebär att avsaknaden av ett arbete i unga år påverkar sannolikheten att få ett arbete långt senare22. Att ungdomar ges förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället är således centralt från såväl ett individ- som samhällsperspektiv. Det fördröjda arbetsmarknadsinträdet ser olika ut för unga män och kvinnor. Det är något vanligare att männen är arbetslösa och långtidsarbetslösa. Kvinnorna etablerar sig senare i arbetslivet och arbetar i högre grad deltid23. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad och flerdimensionell. Den vanligaste formen är den horisontella könssegregeringen dvs. att kvinnor och män har olika yrken, arbetsgivare eller är verksamma i olika branscher. Den andra dimensionen kallas vertikal könssegregering och handlar om att kvinnor och män på ett systematiskt sätt inte når lika långt i sina respektive karriärer. Kvinnor avancerar sällan inom yrket på samma sätt som män, och det gäller generellt för de flesta yrken och branscher. Utöver dessa två dimensioner finns en tredje som kallas intern könssegregering. Kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsplats och arbetsgivare tilldelas olika arbetsuppgifter eller har valt olika specialiteter och inriktning i sitt arbete. I de trettio vanligaste yrkena finns 58 procent av alla anställda kvinnor och 39 procent av alla anställda män i åldern 2021 22 23 10 orsaker till avhopp, Skrifter från Temagruppen Unga i Arbetslivet 2013:2. American Economic Review: Vol. 104 No. 3, March 2014. Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:4, Fokus 13 unga och jämställdhet. Sida: 8 av 38 64 år. Endast tre av de vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Det är kockar och kokerskor, läkare och universitets-och högskolelärare24. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Erfarenheter från Unga in visar på den komplexa problematik som målgruppen har. Ett erbjudande om arbete är inte tillräckligt, utan hela personens situation behöver hanteras. Om många sociala pusselbitar saknas krävs nästan alltid parallella insatser. Det är oftast inte tillräckligt med att anvisa en praktik eller arbetsträning. Andra basala behov, så som boende och försörjning måste också falla på plats för att individen ska få full nytta av insatsen. Samverkan mellan myndigheter är framträdande i regeringens arbetsmarknadspolitik mot ungdomsarbetslöshet. Utmaningen är att genom beprövat arbetssätt25 för implementering successivt skala upp konceptet till flera orter för övergång i ordinarie verksamhet efter avslutad projekttid 2018. En viktig utgångspunkt för implementeringsarbetet är att hitta balans mellan lokala utvecklingsinitiativ och trohet mot Unga in-konceptet. Det ställer i sin tur stora krav på samordning av lokal och nationell styrning. En alltför decentraliserad styrning, där ansvaret för implementeringen lämnas över till marknadsorganisationen, riskerar att leda till stora variationer i tillämpningen av Unga in-konceptet, vilket kan påverka både likvärdighet och måluppfyllelse negativt. En alltför detaljerad styrning från nationell nivå riskerar i sin tur att leda till bristande förankring och sviktande lokal anpassning. En viktig lärdom från Unga in är betydelsen av att skapa förutsättningar för lokal anpassning. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna varierade vad gäller inriktning på målgrupp. I Skellefteå fokuserades det kommunala informationsansvaret26 och i Gävle var det Socialtjänsten som var i fokus för samarbetet. Skillnaderna mellan stora och små orter var betydande när det gällde den uppsökande verksamheten. I Skellefteå rekryterades deltagare företrädesvis genom skolan och andra samarbetspartners medan Malmö till största delen letade upp deltagare via Unga in:s uppsökande verksamhet. Fler unga män (60 procent) än unga kvinnor (40 procent) deltog i projektet, trots upparbetade arbetssätt för att hantera just detta. 24 25 26 Källa: SCB 2014, På tal om kvinnor och män. Meyers 2012, Fixsen 2005. Nuvarande Aktivitetsansvaret. Sida: 9 av 38 Den övergripande nyttan för kommunerna var att unga kommunmedborgare i riskzon för permanent utanförskap fick del av projektets erbjudanden. Kommunernas medverkan i Unga in var avgörande för resultatet. Samarbetet och samlokaliseringen bidrog starkt till att svårigheter som förekommer i ordinarie verksamhet, eliminerades, t ex olikheter i regelverk. Både Arbetsförmedlingens och kommunernas personal vittnar om värdet av en ökad förståelse för varandras verksamheter och vikten av en samsyn. För att förstärka kommunernas inflytande planeras att tillsammans med SKL skapa nya forum för påverkan. En viktig lärdom från Unga in är att ta vara på kommunernas kompetens, engagemang och erfarenhet redan i planeringsfasen. Detta gäller inte minst möjligheterna inom vuxenutbildning. För att ytterligare förstärka effekterna av samarbetet är ambitionen att fr o m 2016 utöka kommunens medverkan i projektet och också arbeta för att kommunen erhåller medfinansiering från ESF. En jämnare fördelning mellan myndigheterna främjar implementeringen. Arbetsförmedlingen ska aktivt främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Unga kvinnor och män ska få samma tillgång till det multikompetenta teamet och det utökade stödet som UngKOMP erbjuder. På detta sätt stöds samverkan och ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Beskriv analys, planering och genomförande samt projektets syfte och mål i de olika faserna? Analysfas Analysarbetet som har föregått ansökan baseras till stor del på slutsatser från Unga in och lärdomarna i samband med etableringen av Jobbgaraget (Jobbgarage var en pilotsatsning för att implementera Unga in-konceptet i ordinarie verksamhet vid Arbetsförmedlingen Spånga/Tensta). Analysen har också utgått från de politiska intentionerna om förstärkt samarbete, som tydliggjorts ytterligare i och med tillsättningen av Delegationen för unga till arbete. I analysfasen fastställs mål och indikatorer för genomförande och uppföljning. Upphandlad utvärderare och Arbetsförmedlingens enhet för forskning och utvärdering bistår projektet med expertkunskap. Individresultat, samarbete och implementering kommer särskilt att beaktas. I utformningen av projektansökan har Arbetsförmedlingens marknadsområden och olika sak- och expertavdelningar varit delaktiga, bl a genom remissförfarande. Dialoger har förts med såväl lokala Arbetsförmedlingar som kommuner. Sida: 10 av 38 Planeringsfas Unga in ägdes av Arbetsförmedlingens huvudkontor (HK), där det operativa arbetet inom de fem delprojekten bedrevs i ett annat organisatoriskt gränssnitt än ordinarie verksamhet. HK ansvarade då för styrningen av verksamheten samt budget medan berörda marknadsområden ansvarade för personalledning. Denna organisationsmodell var ändamålsenlig under projekttiden. Vid en utrullning av UngKOMP är det dock centralt att marknadsorganisationen successivt tar ansvaret, för att säkerställa att konceptet på sikt blir en del av ordinarie verksamhet. Vikten av att förankra konceptet och processen hos marknadsorganisationen och kommunen har inte minst tydliggjorts genom Jobbgarage där flera viktiga erfarenheter gjorts. Jobbgarage var en pilotstudie för att implementera framgångsfaktorerna i Unga in i ordinarie verksamhet i Tensta Stockholm. Nationell projektledning har en viktig roll genom att tillhandahålla stöd och uppföljning för implementeringen. Ett ramverk för detta tas fram som samordnar, stödjer och driver processen. Metodstyrningen ska vara dialogbaserad med fokus på förutsättningar, verksamhetsramar och utfall snarare än detaljer. Övergripande syftar styrning och uppföljning till att säkerställa att de framgångsfaktorer som drivit de goda resultaten i Unga in-projektet bibehålls i implementeringen av konceptet. En utmaning i etableringen av UngKOMP är att hitta balans i att införa ett nationellt koncept utifrån lokala förutsättningar. Indikatorer för måluppfyllelse kommer att fastställas senare. Nedanstående indikatorer ska ses som exempel. • UngKOMP ska bidra till att förhindra och minska lång tid i arbetslöshet hos unga i projektet och samtidigt bidra till att Arbetsförmedlingen får ökat förtroende och ökad effektivitet med fokus på samordning, samlokalisering och samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. - Av samtliga deltagare ska minst 60 procent övergå till arbete och utbildning när de avslutat sitt deltagande i projektet. Av de som inte lämnar projektet för arbete och utbildning ska majoriteten vara i annan adekvat insats. - Under 2015 beräknas projektet kunna starta med 4 000 deltagare. - Deltagarnas förtroende för Arbetsförmedlingen har ökat, vilket förväntas ge spinoffeffekter hos andra grupper unga samt samverkanspartners och allmänhet. - Jämlikhet mellan unga män och kvinnor i projektet har förbättrats hos deltagarna • Projektets syfte är att implementera och skala upp konceptet Unga in under namnet UngKOMP som en del i Arbetsförmedlingens förnyelsearbete och samtidigt bidra till att förhindra och minska långvarig Sida: 11 av 38 arbetslöshet hos unga i målgruppen. UngKOMP ska också ses som en strategisk utvecklingsplattform i förnyelsearbetet för unga som har etableringssvårigheter på arbetsmarknaden och som finns inskrivna vid Arbetsförmedlingen. - Förtroende och effektivitet kommer att mätas på individnivå och indikatorer fastställs senare. UngKOMP 2015 är en pilotstudie för implementering av konceptet Unga in. Utbyggnaden pågår 2015 till 2018 och beslut tas ett år i taget. Implementeringen påbörjas 2015 och erfarenheterna används om fortsatt uppskalning/implementering 2016-2018 aktualiseras, dvs. om erforderliga beslut fattas. Vid ingången av 2015 finns fem UngKOMP-team på fem orter (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå). Vid utgången av 2015 ska det finnas totalt tio UngKOMP etablerade över landet. Under den planerade projektperioden 2016-2018 kommer ytterligare tio UngKOMP-team startas och utfasning (övergång till linjeorganisationen) sker i enlighet med implementeringsplan. 2016-2018 är ambitionen att ytterligare skala upp kommunernas medverkan i projektet och samtidigt verka för att även kommunerna omfattas av medfinansiering från ESF. För att uppskalningen ska bli framgångsrik är det viktigt att konceptet integreras i linjeorganisationens verksamhet och organisation med bibehållna kärnvärden. - Indikatorer för utbyggnadens funktion och effekt fastställs senare. En särskild modell för att säkerställa implementeringen enligt aktuell forskning på området27. För samtliga UngKOMP ska överenskommelser göras med respektive Arbetsförmedling och kommun i syfte att säkerställa konceptet och tillvarata lokala utvecklingsinitiativ. Under planerings-och genomförandefas kommer dialoger att föras med samverkanspartner för att säkerställa lokal förankring i genomförandet. Ett exempel på det är samarbetet med kommunerna inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. Marknadsorganisationen ansvarar för att säkerställa att kommunal representation finns på plats i den inledande planeringen. För att öka kvaliteten i övergångarna till arbete ytterligare behöver samarbetet med arbetsgivare förstärkas genom att systematisera avtal om praktik- och prövningsplatser där handledarutbildning ingår. Även studie- och yrkesvägledningen för unga är ett angeläget utvecklingsområde, som särskilt 27 Fixsen D et. Al (2005) Implementation research. Meyers D 2012The Quality Implementation Framework. Sida: 12 av 38 kommer att beaktas i UngKOMP genom bl a att ett nytt vägledningsverktyg som i samverkan med Jobcentre på Irland och Stockholms stad har utprovats i Unga in. Ambitionen är att etablera verktyget i hela ordinarie verksamhet. UngKOMP kommer i enlighet med regeringens intentioner för samarbete i ungdomsarbetet, att stärka och utveckla samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner på orter där UngKOMP etableras. UngKOMP ska öka anställningsbarheten i målgruppen genom att utveckla och stärka samverkan mellan myndigheter, offentliga aktörer, den idéburna sektorn och näringslivet. - Indikatorer för att mäta samverkans kvalitet fastställs senare. UngKOMP bidrar till att tillvarata arbetskraftsreserven som finns hos målgruppen. - Ett år efter att UngKOMP har införts på en ort ska samtlig personal, exklusive kundresurser, vara utbildade och tillämpa vägledningsverktyget E-guide. Senast 2018 är ambitionen att implementeringen av E-guide vara påbörjad i ordinarie verksamhet. Mål i planeringen är att säkerställa implementeringsmodell28 liksom mottagarkapaciteten i samband med implementeringen. Implementeringen och uppskalningen av det koncept som utvecklats inom Unga in innebär ökad samverkan mellan myndigheter och andra samhällsaktörer, vilket leder till ökat förtroende. Erfarenheter av implementeringen kommer att ge kunskap och rutiner inför framtida förändringar inom myndigheterna. Genomförandefas Genomförandet är baserat på planeringsfasen där implementeringsmodellen tillämpas och samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen manifesteras. Uppföljning enligt ramverket genomförs. Nationella projektledarteamet följer upp framgångar, utvecklingsområden samt avvikelser från kärnvärdena och rapporterar till styrgruppen. Genom gemensamma (lokal ledning och nationell projektledning) kontinuerliga ledningsmöten och genom gemensamma lokala uppföljningsdialoger ges möjlighet att stödja måluppfyllelse, vilket också inkluderar strategiskt jämställdhet- och tillgänglighetsarbete. Syftet är också att identifiera utvecklingsområden, eventuella behov av justeringar och träffa 28 Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP. Sida: 13 av 38 överenskommelser. Dialogerna strävar efter att stärka gruppen och individerna och samtidigt öka insikten om den egna utvecklingen kopplat till självledarskapet. Alla orter där UngKOMP etableras omfattas inte av medfinansiering från ESF. Utfasning av väl etablerad UngKOMP-verksamhet görs med stöd av en certifieringsmodell som utvecklas successivt under genomförandefasen29. Inflödet av deltagare regleras mellan Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet och UngKOMP. Ett snabbspår etableras i ordinarie verksamhet för att säkerställa att unga som kommunerna har identifierat som aktuella bereds en plats i UngKOMP utan fördröjning. För att underlätta för lokala Arbetsförmedlingar och kommuner tydliggörs ett gränssnitt mellan projekten UngKOMP och Ung framtid. Den genomsnittliga deltagartiden i UngKOMP uppskattas till sex månader baserat på beprövad erfarenhet från Unga in. Antal deltagare per arbetsförmedlare uppgår i genomsnitt till 40-50. UngKOMP arbetar systematiskt med att bygga upp ett nätverk för ungdomar och inriktar främst arbetet mot arbetsgivare och branscher som inte kräver gymnasieutbildning. Avsikten är att göra överenskommelser med arbetsgivare om att få tillgång till platser på företag där unga ges tillfälle att prova på ett arbete. Andra former är studiebesök, jobbskuggning och rekryteringsträffar. Handledarutbildning erbjuds arbetsgivare. För att tydliggöra ansvarsfördelningen kommer UngKOMP att ägas och successivt styras av marknadscheferna i chefslinjen vid Arbetsförmedlingen. Marknadsledningen ansvarar för att säkerställa kvaliteten i uppskalning, införande och uppföljning. För att underlätta och kvalitetssäkra implementeringsarbetet samordnar huvudkontoret nationella stödinsatser till marknadsområdena. Det innebär att metodstyrning inklusive uppföljning i en övergångsperiod genomförs av ansvarig lokal chef tillsammans med nationell projektledning. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas Under åren 2015-2018 skalas UngKOMP upp och implementeras på totalt 20 orter, varav 15 nya. Vid ingången av 2015 finns fem UngKOMP-team på fem orter (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle respektive Skellefteå), vilket är en övergång från Unga in. Beslut 29 Bilaga 3, Etableringsschema UngKOMP. Sida: 14 av 38 tas ett år i taget och finns för 2015. Implementeringen påbörjas 2015 och erfarenheterna kan användas om fortsatt uppskalning och implementering 2016-2018 aktualiseras, dvs. om erforderliga beslut fattas för resterande period30. Totalt ska 12-17 personal arbeta i ett multikompetent team, inkl. kommunal personal som uppgår till 1-2 personer. Beräknat på 20 team kommer det att finnas totalt ca 325 personal från Arbetsförmedlingen och ca 40 från kommunen som arbetar operativt. Varje arbetsförmedlare ansvarar för i genomsnitt 40-50 deltagare samtidigt. I ett UngKOMP ska samtliga yrkesfunktioner finnas (heltidstjänster) och antal kundresurser balanseras i relation till antal arbetsförmedlare. Specialister vid Arbetsförmedlingen och kommuner rapporterar till sina respektive chefer. I ett UngKOMP-team ingår följande funktioner: - 1 sektionschef/teamledare 4-6 arbetsförmedlare 1 SIUS/arbetsförmedlare med kompetens i supported employment 1 psykolog 1 socialkonsulent alt arbetsterapeut 3-5 kundresurser 1-2 personal från kommunen i form av studie- och yrkesvägledare och annan kommunal arbetsmarknad- och/eller social funktion. Personal på nya orter ska påbörja arbetet 1 juli 2015. Deltagarstart i projektet sker under september, datum fastställs lokalt. Högst 30 procent av arbetsförmedlarna och 50 procent av specialisterna får vara nyrekryteringar. Det är önskvärt att minimera nyrekryteringarna för att säkerställa att målnivåerna kan uppfyllas. Nationellt implementeringsteam tillsätts med personal som har operativ och strategisk erfarenhet av konceptet. Teamet bidrar med stöd, uppföljning och återkoppling såväl inför som under etablering av UngKOMP på nya orter. Enheten Utbildningsproduktion vid Arbetsförmedlingen bistår med pedagogiskt stöd i samband med implementeringen. Personal med erfarenhet av konceptet är delaktiga i analys, planering och genomförandefas. Operativ projektpersonal medverkar i utformningen och genomförandet av implementeringen, där kompetensöverföring, mentorskap, analysarbete och planering av ESF-ansökan ingår. Arbetsförmedlingschefer med ansvar för UngKOMP och ledningsrepresentanter för kommuner deltar i förankringsarbetet inför start av UngKOMP. 30 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen, Enheten Statistik, underlag för målgruppens tid i arbetslöshet ortsvis. Sida: 15 av 38 Lokal ledningspersonal för projektet medverkar vid de kommundialoger som genomförs av Arbetsförmedlingen på uppdrag av DUA. Ett av kärnvärdena inom UngKOMP är samarbete eftersom det är helt avgörande för konceptets resultat. UngKOMP kommer att jobba med samarbete under alla projektets faser med tyngdpunkt på kommunal medverkan i det multikompetenta teamet. Samarbete sker internt och externt på såväl operativ som strategisk nivå. Utökad samverkan mellan myndigheter och andra samhällsaktörer kommer att öka deltagarnas förtroende. Erfarenheter av implementeringen i UngKOMP kommer att ge kunskap och rutiner inför framtida utvecklingsarbeten inom myndigheterna. En nationell styrgrupp tillsätts förslagsvis med representanter från arbetsförmedlingens ledning, DUA, SKL31 och nationella projektledningen. Projektledningen ansvarar för att säkerställa att erforderlig kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering finns i styrgruppen. Som rådgivande instans bildas en nationell referensgrupp som fastställs av den nationella styrgruppen. Lokalt inrättas referensgrupper där tillsättningen sker efter lokala behov. I den nationella referensgruppen medverkar förslagsvis representanter för arbetsgivare, utbildningsanordnare, vården, andra myndigheter, arbetstagarorganisationer, intresseorganisationer, ungdomar, jämställdhet/tillgänglighet och MUCF. Arbetsgivararbetet intensifieras i UngKOMP. Ett proaktivt förhållningssätt utmärker samarbetet där utöver sedvanlig ackvirering av platser även avtalsplatser kommer att tas fram. En modell för handledarutbildning till avtalsplatserna utformas tillsammans med representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Målgruppen deltagare består av vid Arbetsförmedlingen inskrivna unga som riskerar eller har lång tid i arbetslöshet: • • • • 16-24 år med mer är 12 månaders inskrivningstid, alternativt mer än 6 månaders inskrivningstid 16-24 år utan fullständig gymnasieutbildning 16-24 år som bedöms vara i behov av förstärkt insats (tidiga insatser), t ex öppet arbetslösa unga som upprepat går ur och i inskrivning vid Arbetsförmedlingen utan arbets- eller utbildningsrelaterad orsak Andra unga 16-29 år som bedöms ha behov av UngKOMP kan aktualiseras i mån av plats. Målgruppen projektdeltagare är delaktiga i utformningen genom kontinuerlig uppföljning 31 Sveriges Kommuner och Landsting. Sida: 16 av 38 och processutvärdering där fokusgrupper, intervjuer och enkäter är verktyg. Spridning av resultat och arbetssätt till moderorganisationerna vid Arbetsförmedlingen och kommuner och andra intressenter utformas i samråd med Arbetsförmedlingens Kommunikationsavdelning och en kommunikationsplan tas fram. I syfte att medvetandegöra samtliga målgrupper och intressenter om vikten av genderperspektivet i samtliga projektfaser, uppmärksammas följande: • • • • • Genom genderuppdelad statistik synliggöra skillnader mellan unga kvinnor och män Synliggöra, medvetandegöra och utmana genderstereotypa förhållningssätt Eftersträvan av jämnare genderfördelning genomsyrar hela verksamheten i UngKOMP, exempelvis vid resursfördelning och val av aktiviteter Motverka och utmana stereotypt studie- och yrkesval hos deltagarna i UngKOMP Främja positiv särbehandling t ex vid studiebesök och andra insatser vid arbetsplatser som ses som gendertypiska. Könsmönster UngKOMPs målgrupp är ungdomar i åldern 16-24 år som riskerar eller har lång tid i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen bedömer i samband med inskrivningen på Arbetsförmedlingen om personen riskerar att bli arbetslös under lång tid. I januari handlade det om 4 409 personer i landet varav 38 procent unga kvinnor och 62 procent unga män. Av de unga männen hade 66 procent en funktionsnedsättning och 34 procent av kvinnorna. Ett villkor för att man ska ingå i gruppen är avsaknad av gymnasieutbildning. Arbetsförmedlingens månadsstatistik för januari 2015 visar att det finns 15 418 unga som har varit öppet arbetslösa och i program mer än 12 månader. Av dessa var 40 procent unga kvinnor och 60 procent unga män. En tredjedel (4 506) av de unga som varit inskrivna mer än 12 månader har en registerad funktionsnedsättning varav 38 procent unga kvinnor och 62 procent unga män. Drygt en tredjedel (5 304) har ingen registerad gymnasieutbildning fördelat på 41 procent unga kvinnor och 59 procent unga män. I Arbetsförmedlingens register ser det ut som om också bland de unga som är inskrivna mer än 12 månader är fördelningen mellan unga män och unga kvinnor ungefär 60 till 40 på flera parametrar. Arbetslösheten har minskat bland ungdomar under det senaste året men för gruppen utrikesfödda med en inskrivningstid på mer än 12 månader har den ökat för unga kvinnor med 9 procent och för unga män med 12 procent. Även här är förhållandet ungefär 40 procent för unga kvinnor och 60 procent för unga män. Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande segregerad med stora löneskillnader och kvinnors politiska underrepresentation vittnar om att reell jämställdhet ännu inte uppnåtts. Sida: 17 av 38 Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att kunna forma villkoren för beslutfattandet att vara aktiva samhällsmedborgare och att bidra till samhällsutvecklingen. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställdhet är kopplat till makt. Några kan ha mer makt i form av utrymme, resurser och tolkningsföreträde, på bekostnad av andra som har mindre makt. Jämställdhetsbegreppets fokus på relationen mellan kvinnor och män har problematiserats från queerteoretiskt håll32. När definitionen av jämställdhet bygger på två könskategorier omöjliggör det gränsöverskridande identifikationer. Men kategoriseringen kan också osynliggöra skillnader inom och mellan grupperna, såväl som personer som faller utanför könsnormerna. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv är kön inte något statistiskt som finns, utan något som ständigt görs genom upprepningar av språkliga och kroppsliga handlingar. Våra identiteter som antingen män eller kvinnor ses som konstruerade av de handlingar som vi utför. I stället för att se olika handlingar som ett uttryck för att en individ är en man, är det handlingarna som skapar en man. Jämställdhetsbegreppets språkliga upprepning av kategorierna kvinnor och män blir då en del i själva skapandet och upprätthållandet av dessa kategorier33. Det är något av en jämställdhetens paradox – grupperna kvinnor och män måste definieras och jämföras för att förändring ska bli möjlig, samtidigt som definieringen är en genusskapande process. Jämställdhet bidrar alltså till att forma våra föreställningar om kön. Utbildning och lärande Utbildning är för de unga viktigt, inte minst eftersom många arbetsgivare uttrycker att gymnasieutbildning är lägsta nivå för att vara aktuell för anställning. Att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning ingår i jämställdhetens delmål om ekonomisk jämställdhet. Det finns skillnader och särskilt utmärkande är de könsbundna studievalen, att killar generellt har sämre resultat än tjejer inom skolsystemets alla delar och en ökande stress bland unga kvinnor. I UngKOMP finns ett etablerat arbetssätt som är speciellt anpassat för målgruppen, passar unga kvinnor och unga män lika bra, påverkar och motiverar till medvetna val och att undvika könsstereotypa beteende. Målet är att minst 30 procent av deltagarna ska lämna projektet och börja studera, lika många unga kvinnor som unga män. Val av utbildning får konsekvenser för det framtida yrkesvalet. Arbete och försörjning Målet att alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande har en stark koppling till arbete och försörjning. Området är också centralt i jämställdhetspolitiken och berör särskilt jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet och en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 32 Dahl 2005. Butler 2005. 33 Statistiska Centralbyrån. 33 Sida: 18 av 38 Unga kvinnor etablerar sig senare i arbetslivet, arbetar i högre grad deltid och uppger att familjebildning påverkar yrkeslivet i större utsträckning än unga män. Det är något vanligare att unga män är arbetslösa och långtidsarbetslösa jämfört med unga kvinnor. Frågan om löneskillnader bland unga är viktig då det finns risk att denna ojämlikhet består, och förstärks, under arbetslivet. Målgruppen i UngKOMP kan inte ta till sig nyttan av matchning utan behöver ett helt annat stöd för att kunna få arbete. Det ger också medarbetarna i UngKOMP möjlighet att påverka och utmana de unga när det gäller yrkesval. Minst 30 procent av de unga som lämnar projektet ska börja arbeta. När det gäller att bryta de traditionella valen tycks det vara mer belönande, också statusmässigt, för unga kvinnor att bryta mönstret än för unga män. Fler skillnader mellan könen: • Etableringsåldern låg 2012 på 28 år för unga kvinnor och på 26 år för unga män • Bland sysselsatta i åldern 20–24 år arbetade över 50 procent av unga kvinnor deltid 2012, medan motsvarande andel bland killarna i samma åldersgrupp var 26 procent. Andelen som arbetar deltid är lägre bland både kvinnor och män i äldre åldersgrupper, men skillnaden mellan könen är ännu större bland dem • I åldern 20–24 år och 25–29 år uppger 15 procent av unga män att de någon gång har varit ofrivilligt arbetslösa i mer än sex månader, jämfört med 10 procent av unga kvinnor (2013) • Löneskillnaden mellan könen är större bland äldre än bland yngre, men även bland unga i åldern 18–24 år har killar en högre lön än tjejer om vi ser till medellön. Löneskillnader kan, förutom kön, bero på en rad andra orsaker • Det finns en tydlig könssegregation bland unga på arbetsmarknaden, vilket återspeglar den uppdelning vi ser inom utbildningsväsendet • Endast tre av de trettio vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Det är kockar och kokerskor, läkare samt universitets- och högskolelärare. För alla sysselsatta i åldern 16–64 år återfinns mer än 50 procent av kvinnorna inom områden som utbildning, vård och omsorg, medan mer än 50 procent av männen finns inom byggnadsarbete, teknik, data och programmering, företagssäljare samt fordons- och transportområdet. Det mest kvinnodominerande yrket är undersköterska med 93 procent kvinnor och 7 procent män. Det mest mansdominerande yrket är motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer med 98 procent män och 2 procent kvinnor34. . De ungas inställning till jämställdhet har varit relativt stabil mellan 2000 och 2010. Runt 55 procent av killarna och drygt 65 procent av tjejerna tycker att det är mycket viktigt att satsa på ett samhälle där kvinnor och män delar lika på ansvar för hem och barn. Jämställdhet lyfts fram som en av de tre viktigaste samhällsfrågorna, 19 procent av unga kvinnor och 11 procent av unga män i åldern 16–29 år (2013). I gruppen 35–74 år är andelarna endast 7 34 Statistiska Centralbyrån: På tal om kvinnor och män 2012. Sida: 19 av 38 procent av kvinnorna och 5 procent av männen35. Arbetsförmedlingen ger olika stöd En intervjustudie med 18 unga, åtta tjejer och tio killar samt åtta arbetsförmedlare visade att Arbetsförmedlingens bemötande av unga inte var likvärdigt. Tjejer förväntades exempelvis vara mer flexibla än killar och anpassa sig till rådande villkor på arbetsmarknaden. Det kunde gälla exempelvis typ av yrke, geografisk rörlighet eller deltidsarbete. Killar fick större möjlighet att förhandla med Arbetsförmedlingens handläggare om att välja bort jobb de inte ville ha. Killar fick även i större utsträckning hjälp i sitt sökande av Arbetsförmedlingen, till exempel med att hitta möjliga jobb och ta kontakt med arbetsgivare. Tjejer förväntades och uppmanades i högre utsträckning att lösa arbetslösheten på egen hand36. Det fanns en tendens att tjejer redan innan de var etablerade på arbetsmarknaden såg kombinationen familj och yrkesarbete som ett problem. Tjejer tog i större utsträckning än killar hänsyn till partner och familj i sitt jobbsökande, vilket arbetsförmedlarna ansåg vara problematiskt. Däremot synliggjordes inte killar, av sig själva eller arbetsförmedlarna, som partner eller pappor37. Det framkom även att unga kvinnor i större utsträckning förväntades förändra den könssegregerade arbetsmarknaden genom att närma sig mansdominerade yrken, medan färre krav ställdes på att unga män närmar sig kvinnodominerade yrken. Det fanns en föreställning både hos de arbetssökande och bland arbetsförmedlarna om att vissa arbeten inte var riktigt lämpliga för män38. Sedan dess har alla anställda på Arbetsförmedlingen under 2013 och 2014 utbildats kring diskriminering, normer och mänskliga rättigheter. Intervjustudien visar på vikten av att öka självinsikten om de egna föreställningarna, öka kunskapen om jämnställdhetsintegration och utvärdera det egna och gemensamma arbetet. Om medarbetaren i projektet har skilda förväntningar riskerar det att förstärka skillnader. Det finns inte några genvägar till jämställdhet. Först måste alla inom verksamheten lära sig om hur ojämställdheten ser ut och fungerar. Kunskapen måste kopplas till hur vi ser på oss själva och varandra och hur vi själva kan råka göra ojämställdhet. Sedan går det att börja göra skillnad. Detta måste få ta tid, systematiseras och integreras i verksamheten. Det fungerar således inte med något ”quick fix”. Jämställdhet uppnås genom medvetet, envist och långsiktigt arbete. 35 Ungdomsstyrelsen 2013:4, Focus 2013 Unga och jämnställdhet. Rantakeisu 2009. 37 Ibid. 38 Ibid. 36 Sida: 20 av 38 Mål och indikatorer Jämnställdhetsmål kommer att omfatta: Mål Genussammansättningen av deltagarna motsvarar målgruppen, nationellt och lokalt Aktiviteterna ska ha inslag av genusutmanande inslag t ex studiebesök och andra aktiviteter Lika många unga kvinnor som unga män ska ta del av aktiviteter Indikatorer Genusuppdelad inskrivning Säkerställa medvetandet om medvetandet om jämnställdsintegration i styrgruppen Öka medvetande om jämnställdsintegration i UngKOMP-teamen Ökat stöd i integrationsarbetet i projektet. Enkät för utvärdering Ökat stöd i integrationsarbetet bland de unga deltagarna, mätning Dokumentation och utvärdering av aktiviteten. Enkät för utvärdering Dokumentation med avaktualiseringsorsak Öka medvetandet om jämnställdsintegration bland de unga deltagarna Lika många unga män som unga kvinnor ska börja studera Lika många unga män som unga kvinnor ska börja jobba Vid samtliga arbetsmarknadsåtgärder beaktas jämställdhetsperspektivet Beskrivningar av aktiviteten och antalet deltagare, utvärdering av aktiviteten Dokumentation av aktiviteterna Aktivitet En gång i månaden följs dokumentationen. Kommunikation och reflektion Planering och förberedelser av studiebesök och uppföljning med analys Uppföljning Avstämning, uppföljning och ev. justeringar Uppföljning var 6:e vecka Uppmärksamma genusperspektivet vid planering. Ha koll på dokumentationen Styrgruppen genomför workshop i ämnet med uppföljning Uppföljning var 6:e vecka Workshop i ämnet med övningar genomförs. Utvärdering, planera komp. föreläsningar/utb. Workshop i ämnet med övningar genomförs. Utvärdering, ev. åtgärd Under hösten 2015 Studiebesök, planera förebildskommunikation Uppföljning var 6:e vecka Uppföljning var 6:e vecka Dokumentation med avaktualiseringsorsak Ackvirera platser, förebildskommunikation, jobbskuggning, praktik Dokumentation. Granskning av beslut Återföring av hur utfallet blir Under hösten 2015 Under hösten 2015 Uppföljning var 6:e vecka Sida: 21 av 38 Effektivt arbete för jämställdhet ställer krav på jämställdhetsintegrering vilket innebär att ett jämställdhetsperspektiv finns med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen – från förslag, till genomförande och utvärdering. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i alla samhällsområden och verksamheter istället för att drivas som en enskild fråga. För organisationer och projekt betyder jämställdhetsintegrering att de tjänster och den service som erbjuds är anpassad och av lika hög kvalitet för alla, oavsett kön. Det är alltså den utåtriktade verksamheten som står i fokus och inte organisationens interna strukturer eller personalens inbördes villkor. Det räcker inte med att enskilda medarbetare har kunskaper om jämställdhet, om inte dessa kunskaper efterfrågas i organisationen eller omsätts i praktiken. Om kunskap ska kunna leda till förändring, måste det finnas ett system som stödjer detta. I detta fokus är således både kvantitet och kvalitet viktigt. Kvantitet handlar om jämn könsfördelning. Hur många kvinnor och män finns i verksamheten? Hur många kvinnor och män fullföljer sin medverkan projekttiden ut? Hur många kvinnor och män når de resultat verksamheten satt upp? Hur många kvinnor respektive män finns i vilka grupper/åtgärder/platser? osv. Kvalitet handlar om resurser, arbetsmiljö och andra villkor. Hur mycket av de resurser som finns får kvinnor respektive män tillgång till? Vems behov tillgodoses? Vem gynnas av hur verksamheten fungerar idag? Vem trivs i verksamheten och har makt att påverka den? Finns andra variabler än kön som ger utslag i hur behov blir tillgodosedda? Jämställdhetskompetens Projektet har jämställdhetskompetens (genusvetenskaplig utbildning och/eller praktisk erfarenhet av jämställdhetsintegrering) internt eller externt. Varje team inventerar sina genuskunskaper. I Malmö beskriver man att förutom de obligatoriska webutbildningar jämställdhet och genus har man genomfört flera workshops om genus. Man har deltagit på en av Ungdomsstyrelsens evenemang gällande maskulinitet och våld. En medarbetare har skrivet en C-uppsats handlande om kvinnors rättigheter och hur NGO använde olika verktyg för att kvinnor skulle kunna använda sina rättigheter i vardagen. En annan medarbetare driver ett nätverk med fokus på aktiviteter för unga kvinnor/tjejer. En tredje medarbetare anordnar workshops i genusfrågor med deltagare i projektet. Om det skulle visa sig att vi behöver förstärka arbetet ytterligare finns det möjlighet till detta. I samband med att UngKOMP upphandlar processtöd och utvärdering av projektet ställs krav på utvärderingsföretaget att tillhandahålla expertkunskap inom jämställdhetskompetens. Sida: 22 av 38 Uppföljning Projektet beskriver i rapporter hur mål/resultat/effekter för jämställdhet utvecklas enligt plan. De lokala målen/resultaten/effekterna ställs samman på nationell nivå. Eventuellt kan justeringar behöva göras efter analys. Vid avvikelse föreslås åtgärd av den nationella projektledningen, om avvikelsen är större informeras styrgruppen. Utvärdering Projektet kommer att utvärderas av extern utvärderare. Så snart upphandlingen är avslutad kommer vi tillsammans att göra överenskommelse om hur utvärderingen ska genomföras. Målen finns beskrivna och information om utvecklingen kommer att samlas in för analys. UngKOMP kommer att påverka jämställdheten genom att öka kompetensen inom området på samtliga nivåer. Det räcker inte med att enskilda medarbetare har kunskaper om jämställdhet, om inte dessa kunskaper efterfrågas i organisationen eller omsätts i praktiken. Om kunskap ska kunna leda till förändring, måste det finnas ett system som stödjer detta. I varje beslut inom projektet kommer jämställdhetsintegration att användas för att säkerställa att genusperspektivet beaktas. Riskanalys Bilaga 4, Riskanalys UngKOMP. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? UngKOMP ger möjlighet till strukturell förändring av arbetssätt och samarbete för målgruppen. Resultatet förväntas leda till en bestående förändring av ungdomsarbetet i ordinarie verksamhet. Arbetsförmedlingen kan genom resultatet få god kunskap om långsiktig påverkan och förhöjda kundvärden som kan användas i ordinarie verksamhet. UngKOMP förväntas därmed ge effekter på individnivå och resultat på organisations- och samhällsnivå som kan bidra till att ledning, samverkanspartner och andra aktörer kan konsolidera lärdom med syfte att underlätta att verksamhetsmålen inom ordinarie verksamhet kan förbättras. Ett av arbetsmarknadspolitikens viktigaste område är att motverka och bryta ungdomsarbetslöshet i allmänhet och den ökade strukturella långvariga arbetslösheten hos unga i synnerhet. Genom uppskalning av systematiskt samarbete och samlokalisering, dvs. samexistens, mellan Arbetsförmedlingen och kommunen uppnår individer, organisation och samhälle stipulerade målsättningar. Sida: 23 av 38 Genom att bemöta och systematiskt arbeta med inkludering i samhället ökar individens möjlighet att uppnå självständighet. Utöver detta visar erfarenheter från Unga in att ungdomarna i stor utsträckning har lämnat projektet för att gå till utbildning (31 procent), vilket är en viktig aspekt för en varaktig lösning etablering på arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledningen för unga är ett angeläget utvecklingsområde, som särskilt kommer att beaktas i UngKOMP. Ett nytt vägledningsverktyg har utprovats i samverkan mellan Jobcentre på Irland, Stockholms stad och Unga in. Ambitionen är att etablera verktyget i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Ett beprövat koncept är det så kallade Studiespåret som framgångsrikt tillämpats i Unga in39. Genom implementering av konceptet UngKOMP ges fler unga möjlighet att ta del av det förändrade arbetssättet. Flera samhällsaktörer och explicit Arbetsförmedlingen och kommunen som har i uppdrag att stödja ungas arbetsmarknadsetablering kommer att samverka på ett effektivare sätt. Förtroendet för myndigheter och samhällsaktörer ökar liksom förutsättningarna för deltagarnas egenmakt. Individen Resultatet av implementering av UngKOMP förväntas förhindra och minska lång tid i arbetslöshet för deltagande ungdomar. Arbets- och utbildningsstart tidigareläggs för projektdeltagarna. Genom ett gendermedvetande gör den unge mer övervägda och välgrundade beslut för framtiden samtidigt som egenmakten ökar. UngKOMP identifierar tidigt eventuella hinder och ohälsa. Sammantaget förkortas ledtiderna till insatser, vilket ökar möjligheten till arbete och studier. Baserat på tidigare erfarenheter bedöms minst 60 procent av UngKOMPs deltagare bryta sin arbetslöshet för övergång till arbete och/eller studier och en klar majoritet av övriga kan erhålla annan adekvat insats (25 procent övergår till främst vård och dylikt). Genom ett resultatfokuserat, personligt och holistiskt förhållningssätt ökar deltagarnas förtroende för myndigheternas förmåga. Arbetsgivare Grundläggande arbetssätt i arbetet med arbetsplatser i UngKOMP är att ackvirera arbetsplatser utifrån deltagarnas behov och förutsättningar med ett genderperspektiv i fokus. Det är vanligt förekommande att arbetsgivare känner stort socialt ansvar och erbjuder praktikplatser och ingångsjobb. Många arbetsgivare skräddarsyr sina arbetsplatser med stöd från personal i UngKOMP. Arbetsgivare får möjlighet att lära känna den unge och upptäcka odokumenterade kunskaper och färdigheter (soft skills) som är till nytta för arbetsplatsen. Den unge 39 Bilaga 5, Studiespåret UngKOMP. Sida: 24 av 38 får insikter om arbetslivet, incitament för att utbilda sig och referenser för framtiden och arbetsgivarna breddar och ökar sitt rekryteringsurval. Arbetskraften ökar när fler ungdomar blir anställningsbara. Arbetsgivare får tillgång till ett sammansatt stöd i form av bland annat handledarutbildning och skräddarsydda lösningar40. Arbetsgivares sociala engagemang tas tillvara. Organisation Den förändrade organisationen med samarbete och samlokalisering mellan berörda myndigheter som bas, bidrar till att myndigheternas resultat förbättras. Den nationella implementeringen kommer att förändra strukturella förhållanden i samverkans- och förnyelsearbete på de orter där implementering sker. UngKOMP bidrar till att ”Best practice” byggs in i systemet för implementering som understödjer konkret och praktisk organisations- och verksamhetsutveckling av ordinarie verksamhet. Effekten av uppskalning av konceptet bidrar till utveckling av positiv bemötandekultur och leveranser av kundvärden. På så sätt ökar förtroendet för samhällets aktörer. Samhället Implementeringen och uppskalning av UngKOMP bidrar till lösningar på komplexa problem. Målgruppens potential görs, oavsett gender, synlig på arbetsmarknaden och matchningsarbetet förbättras utifrån kunskap om målgruppen samt i förhållande till arbetsgivarens behov. Arbetet effektiviseras när olika samhällsbärande aktörer och dess funktioner samordnas. Det leder till att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras, vilket i sin tur medför samhällsekonomiska vinster. Förtroendet ökar för offentlig verksamhet och ungdomar blir delaktiga i demokratiska processer. Ekonomi I en socioekonomisk studie av Unga in finns beräkningar som styrker antaganden om att det finns samhällsekonomiska besparingar att göra utifrån konceptets arbete med målgruppen. Unga ins effekter bedöms som lönsamt om ungdomarnas inträde till arbete tidigareläggs med 11,5 månader. Om åtta procent av deltagarna går vidare till studier och slutför dessa, lönar sig insatsen för samhället41. I Unga in övergick 31 procent till studier vid avslut i projektet. Andra studier har visat på liknande lönsamhet vid dylik intervention42. UngKOMP förväntas minska samhällets kostnader på motsvarande sätt. Integrerat arbete finns som bilagor: 40 41 42 Supported employment metodiken tillämpas. Ramböll: Management Consulting. Ingvar Nilsson, Är du lönsam lille vän? 2011. Sida: 25 av 38 • • Bilaga 8, Tematisk fördjupning. Bilaga 9, Hållbarhet. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Mottagare av projektets resultat är: • Projektdeltagare, på kort sikt ökat antal övergångar till studier och arbete. På lång sikt ökar deltagarnas inkludering i samhället, liksom egenmakt och egen försörjning • Organisationer och myndigheter, strukturerna förändras genom systematiskt samarbete mellan framförallt Arbetsförmedlingen och kommuner, vilket innebär minskade ledtider och effektivare resursutnyttjande • Samhället, när fler unga övergår till arbete och utbildning minskar samhällets långsiktiga kostnader för stödsystem och intäkterna ökar. Fler unga i sysselsättning ökar förmodligen när ungas deltagande i demokratiska processer växer, vilket är bärande för ett välfärdssamhälle. Samarbete Långtidsarbetslöshet och utanförskap bland ungdomar är ett komplext samhällsproblem. För att kunna förstå och arbeta med problemet krävs helhetssyn. Arbetslösheten hänger ofta samman med andra svårigheter, vilket är kännetecknade för svårlösta samhällsfrågor. För att lyckas behövs samarbete och samverkan mellan olika organisationer, myndigheter och näringsliv i syfte att skapa nytta för ungdom43, organisation och samhälle. Ungdomsarbetslösheten är en stor utmaning för samhället och förutsätter nära dialog med unga, för att identifiera behov, förutsättningar och lösningar för att förhindra och bryta lång tids arbetslöshet. En samsyn behöver skapas mellan de olika aktörerna, främst Arbetsförmedlingen och kommunen för att genom tillitsfullt arbetssätt kunna samarbeta framgångsrikt med deltagaren. Implementering Arbetsförmedling och kommun har sedan tidigare erfarenheter och strukturer för implementering av nya arbetssätt och metoder44. De erfarenheter och resurser som 43 44 SOU:2013:40, Att tänka nytt för att göra nytta. Arbetsförmedlingen tillämpar t ex Central förändring och införandefunktion, PPS och IRMA. Sida: 26 av 38 finns i myndigheterna beaktas vid implementering. I UngKOMP tillämpas en kompletterande implementeringsmodell som tas fram av projektet på basis av aktuell forskning. Implementeringen av UngKOMP tillför nya kunskaper och insikter om hur man organiserar och implementerar samverkansprojekt. Implementering handlar inte bara om arbetssätt och metoder utan främst om tvärgående organisations- och verksamhetsutveckling. Strategin för implementering är att använda den kompetens som finns uppbyggd i de multikompetenta teamen inom UngKOMP för att bygga strukturer, ge stöd och säkerställa kompetensöverföringen till de team som är under uppbyggnad. Implementering kommer att ske på flera nivåer samtidigt för att underlätta etableringen och öka mottagarkapaciteten. Implementeringen kommer att stödjas av en implementeringsorganisation som samordnas av nationella projektledningen45 Vikten av en tydlig förankring lyfts ofta fram i befintlig forskning som en av de mest centrala förutsättningarna för implementering46. Inledningsvis formeras en nationell styrgrupp, förslagsvis bestående av representant från DUA, arbetsförmedlingens regioner, marknadsområden, Förmedlingsavdelningen, Avdelning Rehabilitering till arbete samt representanter för kommunledningarna, SKL. Ansvarsfördelning mellan marknadsområdena och huvudkontoret vid Arbetsförmedlingen förtydligas ytterligare med stöd från styrgruppen. Referensgrupper inrättas nationellt och lokalt. Nya orter för införande av UngKOMP fastslås av styrgruppen mot bakgrund av bland annat statistiskt underlag. Det nationella projektledarteamet har i enlighet med GD-beslut i uppdrag47, att samordna och metodstyra UngKOMP. Projektledarteamet tar fram ramverk för implementeringen och samordnar insatserna och processerna med stöd av personella resurser som finns i linjeorganisationen samt ansvarar för samordningen med ESF. För lokal uppföljning ansvarar lokala projektledningen. Arbetet samordnas nationellt av nationella projektledarteamet, vilket innebär att uppföljningsdialoger genomförs tillsammans av lokal och nationell projektledning. Nationella projektledarteamet ansvarar för samordningen av projektutvärderingen. Empirisk implementeringsforskning pekar samstämmigt på att informationsspridning är otillräckliga verktyg för att ensamma åstadkomma en 45 46 47 Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP. Meyers D 2012The Quality Implementation Framework. GD-beslut 2015-01-13. Sida: 27 av 38 hållbar förankring. Istället krävs ett mer långsiktigt, flerdimensionellt angreppssätt. Ett möjligt verktyg som också implementeringsforskningen stödjer, är att formera särskilda insatsstyrkor för implementeringen som kan bistå chefer och medarbetare i reguljär verksamhet48. Personalen i implementeringsteamen består av operativ personal från befintliga UngKOMP-teamen och personal från nationella projektledningen samt vid behov ledningspersonal49. Utbildningsproduktion stödjer implementeringsarbetet som samordnas av nationella projektledningen. Dialog inleds mellan marknadsområdenas operativa ledning, kommuner och det nationella projektledarteamet där konceptet och ramverket för verksamheten UngKOMP förtydligas. Lokala anpassningar görs utan avkall på konceptets kärnvärden. Det är angeläget att säkerställa att samtlig berörd personal har kunskap om vad, varför och hur arbetssättet ska implementeras. Lokala chefer vid Arbetsförmedlingen, kommuner och nationella projektledarteamet har tillsammans löpande dialoger och annan uppföljning för att säkerställa mottagarkapacitet. På samtliga orter där UngKOMP finns görs överenskommelser om upplägget för att säkerställa en fullgod etablering. Det är väsentligt att lokala projektledningen agerar om avvikelser från kärnvärdena förekommer. Konceptet har en inbyggd flexibilitet eftersom samverkan sker utifrån målgruppens behov, vilket betyder att lokala anpassningar av samverkan kan göras utan att kärnvärdena i arbetssättet behöver förändras. Framgångsrika lokala och regionala samarbeten som redan finns kan därför med fördel integreras. Beskrivning av metoder och processer finns beskrivet för avslutade projektet Unga in (www.arbetsformedlingen.se/omungain). Uppdatering och komplettering för UngKOMP i form av en webbaserad handbok tas fram 2015. För att lyckas med implementering och spridning av UngKOMP finns stöd i form av handledning och mentorskap för projektpersonalen på de nya orterna. Kärnvärden att implementera Kärnvärdena i UngKOMP adresserar problem som identifierats i ordinarie verksamhet med ungdomar. 48 49 Förtroende: Ett förhållningssätt kännetecknat av resultatfokus, personligt bemötande och holistiskt synsätt är grundläggande för att skapa Fixsen D et. Al (2005) Implementation research. Meyers D 2012The Quality Implementation Framework. Chefer från Arbetsförmedlingen och kommuner. Sida: 28 av 38 förtroende, vilket är en förutsättning för att må uppsatta mål. Att alltid möta individen där hen befinner sig50 är nödvändigt. 50 Holistiskt perspektiv: Deltagaren möts av medarbetare med holistiskt förhållningssätt som innebär att hela livssituationen beaktas för att ge en realistisk möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Här vägs såväl genus som kulturella koder in. – Det är svårt att ta del av jobbsökarkurs eller studie- och yrkesvägledning när man inte vet var man ska sova på natten, som en av psykologerna i UngKOMP uttryckte det. Kartläggning: Kartläggningen är initialt en betydande del av relationsbyggandet med ungdomen. Arbetssättet baseras på holistiskt förhållningssätt och samtalet genomförs av två skilda yrkesfunktioner. De går tillsammans igenom olika livsområden. Den unge får möjlighet att själv beskriva sin situation, formulera sina behov och sätta mål för egen planering. Syftet med kartläggningssamtalet är att få en helhetsbild av ungdomens situation och behov och att ungdomen själv ska få insikt om vilka stödinsatser som erbjuds. Multikompetenta team: Organisationen i UngKOMP är en platt, tvärfunktionell verksamhet bestående av olika yrkesfunktioner från Arbetsförmedling och kommun. Tyngdpunkten ligger på ett nära teamarbete, samarbetet kännetecknas av korta ledtider genom att arbeta med parallella processer där flera professioner samtidigt finns kopplade till individen. Teamet är lättillgängligt, sitter tillsammans och har ett tätt samarbete med deltagaren i fokus. Kring den unge aktiveras också andra nätverk efter behov. Ärendedragning: Det multikompetenta teamet genomför veckovisa genomgångar med samtlig personal. Arbetssättet kan liknas vid reflekterande team där alla deltagare belyses. Syftet är att ta del av varandras kompetens och insikter om deltagarens förutsättningar. Arbetssättet skapar möjligheter till fördjupad samverkan mellan kommun och arbetsförmedlingen då UngKOMP kan erbjuda insatser som matchar behovet hos den unge. Kompetensutvecklingen är inbyggd. Lokaler: Inredning i loungeliknande miljö är ett exempel på anpassning för att stödja förtroendegivande möten mellan deltagarna och medarbetare. Tillgängligheten till samtlig personal är god eftersom loungen bemannas Temagruppen Unga i Arbetslivet, 2014:3, Möt mig där jag är. Sida: 29 av 38 varje dag och både bokade och spontana besök förekommer. Många ungdomar drar sig för att söka hjälp innan läget är akut och det är viktigt att tillgängligheten är hög. Det ska vara enkelt att få kontakt. Man kan som besökare både reflektera med en personal över en kopp kaffe i soffan, få stöd i myndighetskontakter och ta beslut om sin framtid. Vid känsliga samtal finns det tillgång till avskildhet. Beprövad erfarenhet: Visar på möjligheten att använda ordinarie insatsutbud och samtidigt utveckla attraktiva erbjudanden till ungdomar genom systematiskt samarbete med kommunen i multikompetenta team. Konceptet har bidragit till individanpassat stöd och personligt bemötande som präglas av flexibilitet och ökad tillgänglighet51. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter Projektets resultat följs upp med stöd av extern process- och resultatutvärdering52 och Arbetsförmedlingens Analysavdelning, Enheten Statistik. Kontinuerliga uppföljningar sker månadsvis genom lokala och nationella uppföljningsdialoger då lokal och nationell projektledning samordnar uppföljningen. Mål och indikatorer fastställs i samråd med utvärderare och personal från Enheten Forskning och utvärdering, vilket samordnas av nationell projektledning. Ett uppföljningsdokument som kompletterar uppföljning i AIS tas fram för att mer detaljerat kunna registrera t ex bakgrundsfaktorer, inflöde, aktiviteter och utfall för deltagare. Därutöver fastställs också mål och indikatorer för implementering och spridning liksom för jämställdhetsintegrering. Ett första utkast för plan till avrapportering har tagits fram53. Lägesrapporter till Svenska ESF-rådet skrivs varje månad, där aktiviteter relaterade till budget och verksamhetsmål som genomförs följs upp. Rapporterna kommer att vara genderuppdelade. Månatlig redovisning av deltagaruppgifter till SCB sker enligt fastställd praxis. Ett projektmål är att implementera UngKOMP enligt plan54. För att kunna följa implementeringsplanen och kvaliteten i verksamheten fastställs indikatorer för införande och spridning. Mätningen inkluderar även hur stödet till ordinarie verksamhet fungerar. 51 52 53 54 Ramböll Management Consulting AB. Bilaga 6, Förfrågningsunderlag utvärdering UngKOMP. Bilaga 7, Tidplan och form för avrapportering/utvärdering UngKOMP. Bilaga 3, Etableringsschema UngKOMP. Sida: 30 av 38 Utfallet av en förbättrad partsamverkan följs upp med stöd av upphandlat processtöd. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering Utvärderingarna för UngKOMP kommer att innefatta process- och effektutvärdering vid implementering och uppskalning av konceptet Unga in. Målsättningen är att även genomföra en socioekonomisk analys för att belysa samhällsekonomiska konsekvenserna. Projektets effekter följs upp via externt upphandlad effektutvärdering inklusive en socioekonomisk analys55. Tillvägagångssättet och metod av utvärdering fastställs senare i samarbete med upphandlad utvärderare och Analysavdelningen, Enheten Forskning och utvärdering vid Arbetsförmedlingen. Sammantaget ska effektutvärdering och socioekonomisk analys utgöra ett vägledande underlag för Arbetsförmedlingens ledning inför beslut om fortsatt uppskalning och implementering i myndigheten. Utvärderingen ska också vara ett stöd för andra beslutsfattare, projektägare, samverkanspartners för att konsolidera lärdomar och resultat. Effektutvärderingen tillhandahåller ett underlag och tydliggör projektets kort- och långsiktiga effekter på individnivå i relation till ordinarie verksamhet vid Arbetsförmedlingen. Utvärderingen ska användas för att säkerställa att: • UngKOMP-konceptets effekter mäts i relation till ordinarie verksamhet, inklusive samhällsekonomiska effekter • Bidra med insikter för att underlätta implementeringsprocessen • Samarbetet etableras på ändamålsenligt sätt samt belysa framgångsfaktorer och utvecklingsområden kring detta. Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Transnationaliteten i UngKOMP ska bidra till förändringar på strukturell nivå för 55 Bilaga 6, Förfrågningsunderlag utvärdering UngKOMP. Sida: 31 av 38 implementering och spridning inom Arbetsförmedlingen och kommuner samt organisationer som idag arbetar med ungdomar inom EU. Projektet UngKOMP och de transnationella inslagen syftar till att förbättra verksamheten gällande arbete med ungdomar och inspirera till ökad rörlighet och erfarenhetsutbyte. Strävan är att utveckla samarbetsformerna med andra myndigheter och organisationer som arbetar med ungdomar. Syfte är också att gynna flera EU länders arbete med ungdomar och understödja den gemensamma kunskapsplattformen, för arbete med unga som befinner sig utanför arbetsmarknad och utbildning. Implementering och utökat samarbete mellan olika samhällsaktörer kommer särskilt att beaktas i det transnationella utbytet. Deltagandet i flera olika nätverk, för påverkan och utbyte av transnationella metoder, idéer och projekt kommer att ge UngKOMP en dimension som direkt stödjer den unge, samarbetet och implementeringen av projektet. UngKOMP har ambitionen att arbeta med strategiskt, långsiktigt lärande med påverkan av det transnationella arbetet. Det finns etablerat samarbete med medlemsstater inom Europeiska Unionen i olika tematiska och aktiva nätverk. Arbetet med att motverka utanförskap i NEET-gruppen är en gemensam angelägenhet för alla medlemsstater. UngKOMP är en aktör i det transnationella arbetet som kommer att bidra till redan befintliga nätverk och understödja uppstart av nya samt bidra med kunskap vid olika ”partner-search forums”. Det finns ingångar i samarbete med polska, tyska och lokala svenska projekt som kommer att utvecklas inom ramen för ett polskt finansierat nätverk. Ett tänkt samarbete finns också inom nätverket ”TLN-Mobility Network” och ”Europemobility” som har finansiering från Europeiska kommissionen för anslutning och diskussioner på arenor som berör ämnet ”Youth Employment Initiative (YEI)”. Andra aktörer i det transnationella arbetet är Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor, Sveriges Kommuner och Landsting, Föreningen Nord samt Temagruppen unga i arbetslivet. UngKOMP kommer att sträva efter strategiskt, långsiktigt lärande och påverkan genom utveckling av samarbeten på olika sätt; mellan projekt, inom två eller flera medlemsstater, mellan tematiska nätverk på europeisk nivå samt mellan PES (Public Employment Service). UngKOMP har som övergripande ambition att det transnationella arbetet och lärande ska ske genom utbyte av kunskap och goda exempel mellan projekt och medlemsstater. Under Unga in:s projekttid har flera transnationella aktiviteter bedrivits bland annat i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och projektet Plug In. Aktiviteterna har bland annat resulterat i ett nätverk med representanter från länderna runt Östersjön. Östersjösamarbetet Det av Europeiska Socialfonden (ESF) delfinansierade projektet Unga in, har deltagit i Sida: 32 av 38 ett nätverk, initierat av ESF, med fokus på de baltiska länderna”, the Baltic Sea Region Programme” med flaggskeppsinitiativ som ”School 2 Work” tillsammans med Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kommuner och Landsting, Europeiska Socialfonden och Universitets och högskolerådet. Inom nätverket diskuterades gemensamma utmaningar i makroregionen för målgruppen unga arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten, drop outs, personer med särskilda behov och demografiska utmaningar beaktades. Dialogen och möten involverar också representanter från de Baltiska länderna. UngKOMP fortsätter samarbetet med länderna runt Östersjön. Polen, Tyskland, Finland och Lettland är viktiga länder i samarbetet. Andra former för transnationellt samarbete Utbyte och lärande av andra EU länder. Internationella Staben kommer att stödja kontakter med PES lärande och utbyte mellan länderna. Samarbetet med Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Polen fortsätter. Utbyte av deltagare är en möjlighet då sändande och mottagande projektet samt individen får nya erfarenheter att utvecklas i en annan miljö. Det handlar både om möjlighet att flytta inom det egna landet och att resa och skaffa sig erfarenheter från andra länder56. Ungdomar skulle kunna erbjudas möjligheten att delta i ett utbyte med arbetsnära och kulturella aktiviteter samt coachande insatser på plats hos en arbetsgivare eller i ett projekt. För närvarande stöder inte Arbetsförmedlingens regelverk en sådan aktivitet men vid ändring i regelverket finns upparbetade kanaler för utbyte. Utbyte av innovationer, generella och fördjupande kunskapshöjande metoder kring arbetssätt med ungdomar ger värdefull kunskap till de deltagande projekten. Jobbskuggning är en möjlighet för projektpersonal att testa och se konkreta aktiviteter och dra nytta av erfarenheter i befintliga projekt. Metoden har testats under Unga in och har visat sig vara effektiv och uppskattad och kommer därför att användas även fortsättningsvis. Det transnationella arbetet syftar till att utforska och analysera vilka typer av insatser som passar ungdomar som står långt från arbetsmarknaden utifrån ett brett perspektiv i olika länder. Identifiering av innovativa arbetssätt/metoder och deltagande i EU nätverk inklusive kunskapsspridning till flera EU länder sker via ESF:s lärandekonferenser. Tyskland har under flera år arbetat systematiskt med transnationella inslag samt utbyten och mottaganden av ungdomar. För Sverige kommer utbytet att innebära know-how om hur man praktiskt sätter upp moduler, genomför coachning och planerar för utsatta ungdomars deltagande i projekt med transnationella inslag. Tyska partners återfinns även i nätverket TLN-mobility Network, på federal nivå. Frankrike har genom sina Mission locale en god lokal förankring där även idrottsklubbar och andra intresseorganisationer som knyter ihop fritid, skola och arbetsliv deltar. 56 Temagruppen Unga i arbetslivet 2010:2. Sida: 33 av 38 Tillsammans med franska partners i staden Ladern sur Lauquet finns ett deltagande i ett av Polen finansierat nätverk, Mission Possible. I Italien finns goda exempel på samarbete mellan nationell, regional och lokal nivå i samspel med sociala företag. Samarbete och deltagande sker i nätverket Europemobility och italienska partners verkar i nätverket TLN-mobility Network, på såväl regional som nationell nivå. CSCS är en samarbetspartner som UngKOMP kommer att fortsätta samarbeta med runt ungdomars mobilitet mm. Den skenande ungdomsarbetslösheten i Spanien har tvingat fram flera omvälvande förändringar. I de pågående samarbetena med spanska partners finns regionala planer för analys av hur och vad som är gemensamt för europeiska ungdomar. Spanska partners deltar också i nätverket TLN-mobility Network. Polens arbetsmarknad har påverkats av att en stor andel unga med kompetens har flyttat utomlands. På många mindre orter finns NEET-grupper med stora behov av inkludering i samhället. Polens tar ett helhetsgrepp som är intressant för UNGKOMP att följa. Det finns upparbetade kanaler och kontakter, bland annat genom ett av Polen finansierat nätverk och deltagande partners återfinns även i nätverket TLN-mobility Network. Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Ej aktuellt. Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter? Strategin för implementering av UngKOMP är att använda den kompetens som finns uppbyggd i de multikompetenta teamen inom Unga in för att bygga strukturer, stöd och genomföra kompetensöverföringen till de team som är under uppbyggnad57. Implementering kommer att ske på flera nivåer parallellt för att underlätta etableringen och öka mottagarkapaciteten. Stödet ges i form av implementeringsorganisationen som samordnas av nationella projektledningen. De nya multikompetenta teamen kommer att ges möjlighet att besöka de redan etablerade för att inspireras, ta del av arbetssätt och få möjlighet att prova arbetssätt tillsammans med erfarna kollegor i form av mentorskap. Den konkreta implementeringen föregås av förankringsarbete i chefslinjen på Arbetsförmedlingen och i kommunerna genom besök och upprättande av överenskommelser. Arbetsförmedlingens utbildningsproduktion stödjer nationella implementeringsteamet med processledning. 57 Bilaga 2, Implementeringsmodell UngKOMP. Sida: 34 av 38 UngKOMP deltar i flera transnationella nätverk där utbyte och spridning av arbetssätt med unga sker. Resurserna består av tid, kompetens och kostnader i samband med resor och uppehälle för implementeringsteamet. Styrgruppen ansvarar för att prioritera verksamheter och aktiviteter av övergripande karaktär och kommer också att stödja jämställdhet och tillgänglighetsarbetet. Referensgrupper kan bidra med stöd i implementeringsarbetet. De multikompetenta teamen använder hälften av tiden till möten med deltagande unga och fördelar resten av tiden mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare, samverkanspartners och nätverk för att nå lösningar för de unga deltagarna. Deltagarna i UngKOMP kommer med stöd av personal att ta del av Arbetsförmedlingens ordinarie utbud när det gäller rekryteringsträffar, mässor och informationsmöten tillsammans med de arrangemang som kommunen ansvar för. Personligt stöd till den unge från multikompetenta teamet har visat sig värdefullt, men är också en nödvändig förberedelse för den unge, inför aktiviteten. I enlighet med deltagarnas behov och i överenskommelser med arbetsgivare och utbildningsanordnare anordnar UngKOMP rekryteringsträffar, studiebesök, seminarier och workshops inom ramen för projektet. I de multikompetenta teamen finns anställda unga kundresurser med liknande bakgrund som målgruppen. Kundresurserna kommer att bidra med kunskap om vad det innebär att vara ung och befinna sig utanför arbetsmarknaden. De tillför också perspektiv på orättvisor baserade på diskriminering när det gäller kön, ålder och etnicitet. En viktig grundförutsättning i UngKOMP är samarbete med främst kommunerna, men också med andra aktörer som arbetsgivare och utbildningsanordnare m fl. Projektet har även behov av gemensamma träffar, såväl fysiska som via webb. Resurserna innefattar tid och resor med uppehälle. Det kan bli aktuellt att hyra lokaler och viss förtäring. Planerade möten: • Webb- och fysiska möten) med implementeringsteam för planering och uppföljning • Styrgruppsmöten, fysisk träff i genomsnitt varannan månad • Referensgrupp, fysisk träff 1 gång/månad • Uppföljningsdialog med nationella projektteamet och multikompetenta teamet var 6-8:e vecka • Möten för alla inom projektet en gång i början och slutet av projektet • Möten inom projektledningen, fysiska möten ca var sjätte vecka och varje vecka via Webb • Ekonomiavstämning en gång per månad • Yrkesfunktionsvisa nätverksmöten, regionala och webb. Resurser avsätts för studiebesök från intressenter, deltagande i olika workshop och seminarier som anordnas, deltagande i nätverk exempelvis inom näringslivet och i olika spridningsseminarium och transnationellt arbete. Sida: 35 av 38 Projektresurser 2015-06-01-2016-02-28 Nationellt projektledarteam: • En projektledare 100 % • Fyra projektkoordinatörer 100 %, inklusive informatör • En projektekonom 100 % • En resurs 20 procent för transnationellt nätverk • Resurs från Internationella staben, enheten för EU-fondsamordning. Implementeringsteam: • 15 personer från det nationella projektteamet och från de redan etablerade multikompetenta teamen. Arbetsförmedlingens Utbildningsproduktion tillhandahåller pedagogiskt stöd. Multikompetenta team: • 1 sektionschef/delprojektledare • 4-6 arbetsförmedlare • 3-5 unga kundresurser • 1 SIUS/arbetsförmedlare med kompetens i supported employment • 1 psykolog • 1 socialkonsulent alt arbetsterapeut • 1-2 personal från kommunen i form av studie-och yrkesvägledare och annan kommunal arbetsmarknadsrelaterad och/eller social funktion. Projektet kommer att säkerställa insamlingen av tidsrapporter för både personal och deltagare. För att kunna följa implementering och utvärdering kommer uppgifter om antalet deltagare, aktiviteter och resultat att dokumenteras. Återkoppling sker månadsvis. Sektionschefen/teamledaren ska månadsvis skriva delrapporter som nationella projektteamet sammanställer i en lägesrapport till projektägaren och Svenska ESF-rådet. All arbetstid redovisas inom ramen för ESFs arbetstidsredovisning. Projektet använder loggbok där varje medarbetare redovisar dag för dag vilka aktiviteter som hen har genomfört. Det gäller framförallt aktiviteter som är förknippade med en kostnad eller aktiviteter som är viktiga för måluppfyllelse. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? I samband med nyrekrytering kommer det att säkerställas att samtlig personal i UngKOMP har erforderlig kompetens för att genomföra och administrera projektet. Projektet kommer att säkerställa jämställdhetskompetensen. • Nationella projektledaren, har mångårig projektledarerfarenhet från olika projekt Sida: 36 av 38 • • • • • • • samt chefserfarenhet Nationella projektekonomen, har mångårig erfarenhet/kunskap inom ekonomi, framförallt inom ESF projekt Nationella projektkoordinatorerna, har mångårig projektledarerfarenhet från olika projekt samt i vissa fall mångårig chefserfarenhet Delprojektledarna, har mångårig projektledarerfarenhet. Sektionscheferna har erfarenhet av verksamhetsledning och i de flesta fall av projekt. Nya sektionschefer erbjuds mentorskap med erfaren projektledningspersonal Kommunikatören, har bred erfarenhet inom kommunikation samt media, tillhör organisatoriskt Kommunikationsavdelningen vid Arbetsförmedlingen Projektmedarbetarna, majoriteten har flerårig erfarenhet av ESF projekt och specialisterna har fördjupade kunskaper om ohälsa inklusive funktionsnedsättningar. Kommunala medarbetare i projektet har expertkunskap på studie- och yrkesvägledning och inom socialt arbete Kundresurserna har informell kompetens som innebär expertkunskap om målgruppens behov och förutsättningar Personal med specialistkompetens för transnationellt arbete, finns i projektet genom Internationella staben Arbetsförmedlingen, Enheten EU-fondsamordning och samordnare för nätverksarbetet. Personalen har mångårig erfarenhet av arbete i ESF-projekt. Experter inom område statistik, analys, utvärdering och projektstyrning finns också att tillgå vid Arbetsförmedlingen. Experter på horisontella principer inom Arbetsförmedlingens organisation kommer att vara behjälpliga inom jämställdhet- och tillgänglighetsområdet. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Bilaga 6, Förfrågningsunderlag Utvärdering UngKOMP. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Ej aktuellt. Sida: 37 av 38 Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Följande kompetenser kommer att upphandlas externt: • Extern utvärdering • Vägledningsverktyget E-guide • Tjänster inom jämställdhet • Föreläsning i syfte att stärka deltagarna i projektet utifrån deras behov • Medieproduktion • Eventuellt tjänster till vissa deltagare eller grupper av deltagare beroende på individuella behov som inte täcks inom Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Projektet kommer även att använda sig av myndighetens redan upphandlade tjänster, bland annat kopplat till utbildning och annat eventuellt stöd. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Flera av projektmedarbetarna och samverkansparterna har tidigare erfarenhet av att arbeta med socialfondsfinansierade projekt och har därmed mycket kunskap inom tillgänglighet och jämställdhet. Arbetsförmedlingen har också inom organisationen strategier, riktlinjer samt handlingsplaner för hur alla ska arbeta med både tillgänglighet och jämställdhet. Det finns även specialistkunskap inom Arbetsförmedlingens organisation. Arbetsförmedlingen har även upphandlat ett särskilt stöd i jämställdhet som UngKOMP kan ta del av. UngKOMP kommer också använda utvärderingens processtöd för att optimera jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. I samarbete med kommunerna och andra samarbetspartners kommer deras kunskaper att tillämpas i projektet. Sida: 38 av 38 Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Utöver projektledning och projektmedarbetares medverkan finns avsatta resurser vid Arbetsförmedlingens Analysavdelning. Utvärdering är under upphandling och omfattar, process, resultat- och effektutvärdering inklusive socioekonomisk analys. Ytterligare resurser fastställs gemensamt med extern utvärderare och Analysavdelningens enhet för forskning och utvärdering i samband med projektstart. Sammanfattning av projektet på svenska Syftet med UngKOMP är att genom samlokalisering i multikompetenta team utöka samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, för att påverka ordinarie verksamhets arbetssätt med strukturarbetslösa ungdomar. Projektet ska parallellt förhindra och minska lång tids arbetslöshet för målgruppen. Genom att implementera tidigare ESFprojektet Unga in, skalas beprövad erfarenhet upp och etableras i 20 kommuner under 20152018. UngKOMP utgör också en viktig utvecklingsplattform i Arbetsförmedlingens övergripande förnyelsearbete i syfte att öka förtroende för och effektivitet vid myndigheten. Sammanfattning av projektet på engelska The purpose of UngKOMP is to expand cooperation between the PES (Public Employment Service) and municipalities and to influence each organisations methods for working with unemployed youth by way of multiskilled teams with personnel from both organisations. The project should both prevent and reduce long-term unemployment within the target group. By implementing the earlier ESF project Unga in, the project UngKOMP will expand upon proven experience and will be established in 20 municipalities from 2015-2018. UngKOMP is also an important platform for development in the PES's overall strategy for improvement to increase public trust in the organization and to increase its efficiency.
