Labinstruktion naturkunskap 2 och B (239 kB, pdf)

Transcription

Labinstruktion naturkunskap 2 och B (239 kB, pdf)
Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2
Det laborativa momentet av prövningen i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 består av ett
antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på Åsö vuxengymnasium.
Tidpunkten för detta är angiven på Åsö Vuxengymnasiums hemsida.
Förberedelser
Det finns laborationsinstruktioner till 4 laborationer. Läs på den teori som är kopplad till
laborationerna innan dessa skall genomföras och instruktioner till hur det laborativa arbetet
skall dokumenteras.
Till en eller flera laborationer skall fullständiga laborationsrapporter skrivas och lämnas till
läraren på avtalad tid.
Vilka laborationsrapporter som gäller kommer att meddelas vid laborationstillfället.
Betyg/Godkännande
De betyg som sätts i det laborativa momentet är endast ”Godkänd” eller ”Icke-godkänd”. Ett
godkänt betyg kräver i regel att en laborationsrapport eller ett laborationsprotokoll är inlämnat
och godkänt av läraren.
Laborationer
Pendel
Ämnenas egenskaper
Nedbrytning av proteiner
Reaktion och reflex
Att skriva en laborationsrapport
Ett genomfört experiment bör alltid redovisas. Ofta sker det i skriftlig form som en
laborationsrapport. Vid redovisningen ska syftet med undersökningen framgå och vilka
resultat och slutsatser man har kommit fram till. Redovisa tydligt och med ett formellt språk.
En rapport brukar innehålla nedanstående punkter.
1. En tydlig rubrik som säger något om vad experimentet handlar om. Datum för
genomförandet. Eget namn samt namn på eventuella medlaboranter.
2. Syfte d.v.s. en kort sammanfattning som beskriver vad det hela går ut på. Frågeställning
som preciserar vad som ska undersökas.
3. Materielförteckning kan ibland uteslutas. Utrustningen kan anges i samband med
beskrivningen av experimentet.
4. Utförandet av undersökningen, metoden skall vara klart och tydligt presenterad och vara
lätt att följa.
5. Resultat och observationer skall vara klart och tydligt presenterade med diagram/tabeller
där så krävs och utan kommentarer. Enheter och annan viktig information skall vara med.
6. Diskussion: tolkning av data, resultat eller observationer bör komma efter att resultat
presenteras.
7. Bedömning av resultatens tillförlitlighet innefattande tänkbara felkällor och en bedömning
av vilka som kan tänkas ha något större inverkan på resultaten.
Att tänka på i samband med laborationerna
Läs labbinstruktionen i förväg!
Glöm inte labbinstruktionen hemma!
Laboration: Pendeln
Syfte: Att använda naturvetenskapliga metoder för att besvara en naturvetenskaplig
frågeställning
Att dokumentera en naturvetenskaplig undersökning
Bakgrund:
I vår omgivning finns det mängder av svängningar, ofta utan att vi tänker på det.
Ett tydligt exempel på pendel är ju gungorna på lekplatsen. Där kan man öka farten med hjälp av
att flytta tyngdpunkten i takt med svängningarna. Det tar inte så lång tid att lära sig ens för små
barn.
En annan svängning finns inuti de gamla pendeluren, t.ex. ”Moraklockor”. Det händer ofta att de
inte håller tiden helt korrekt.
Ett fint gammalt pendelur drar sig. Ge ett förslag på hur du kan få det att gå lite fortare. Det finns
ju ingen person där som vid gungorna som hela tiden kan hjälpa till med farten.
Med pendelns periodtid menas den tid det tar för pendeln att svänga från sitt utgångsläge och
tillbaka.
Exempel på frågeställning. Vad påverkar pendelns hastighet? Eller. Hur får jag pendeln att gå
snabbare?
Ställ upp olika gissningar där du anger de faktorer som du tror påverkar eller inte påverkar
periodtiden.
Testa dina gissningar och ge sedan förslag på hur man ska göra för att få klockan att gå fortare.
Material
Material: två stolar, en lång stång, ett snöre, två vikter (50 och 100 g) samt ett tidtagarur.
Utförande
Undersökningen ska planeras så att frågeställningen kan besvaras
Förslag på uppställning enligt bilden nedan.
Laboration: Ämnens egenskaper
Syfte
Att använda naturvetenskapliga metoder för att besvara en naturvetenskaplig frågeställning
Att själv planera och lägga upp försök .
Att undersöka egenskaper hos olika ämnen.
Att se samband mellan egenskaper och ämnets byggnad.
Bakgrund
Ett ämnes egenskaper beror på vilka atomer som ingår i ämnet och hur atomerna
sammanfogas. Eftersom alla ämnen skiljer sig från varandra på dessa punkter, får varje ämne
sina karaktäristiska egenskaper.
Frågeställning: Vilka två ämnen finns i burk A, B, C, D eller E?
Material och metoder
a) Du får ett antal ämnen som du ska undersöka med avseende på egenskaper. Som
hjälpmedel får du använda vatten, etanol, ättiksyra, doppelektrod, pH-papper
b) Du får en eller flera blandningar som innehåller några av ämnena du undersökte innan. Du
ska försöka lista ut vilka av dessa ämnen som finns i blandningen
Laborationen redovisas skriftligt
Laboration: Nedbrytning av proteiner
Syfte
Att använda naturvetenskapliga metoder för att besvara en naturvetenskaplig frågeställning
Att ta reda på några faktorer som påverkar nedbrytning av proteiner i magsäcken.
Frågeställning:
Material:
Förberedd äggvita, 4 provrör, provrörsställ, droppipetter, utspädd saltsyra (0,1M),
saltsyra (0,05M), pepsinlösning (1%-ig), pH-papper
Utförande:
Du ska göra ett kontrollerat försök, där du förändrar några faktorer, medan du håller andra
konstanta.
1. Förse de fyra provrören med innehåll enligt schemat nedan. Häll i proteinblandningen sist.
Den ska tillsättas samtidigt i de fyra provrören.
Provrör
A
B
C
D
Saltsyra(0,1M) ml
2
-
2
-
Saltsyra(0,05M)ml
-
2
-
-
Pepsinlösning ml
1
1
-
1
Vatten ml
-
-
1
2
Proteinblandning ml
5
5
5
5
Uppmätt pH
2. Notera hur innehållet ser ut.
3. Ställ provrören i ett vattenbad med fingervarmt vatten.
4. Låt provrören stå tills innehållet i ett av dem har klarnat. Skriv då upp i vilket rör innehållet
klarnade först. Skriv också upp i vilken utsträckning innehållet har börjat klarna i de tre
andra provrören.
5. Mät pH i de fyra provrören.
Resultat
Diskussion / slutsats
Extrafråga: Varför tillsätter man vatten i rör C och D?
Laboration: Reflex och reaktion
Syfte
Att förstå skillnaden mellan reflex och reaktion
Att undersöka några reflexer samt mäta reaktionstid
A.Knäreflex
Material
Gummihammare, stoppur
Utförande
Försökspersonen sitter på bordet med benet avslappnat och fritt hängande och blundar. En
annan person slår försiktigt med gummihammaren eller annat trubbigt föremål precis under
knäskålen. Vad sker? Kan du mäta reflextiden? Kan man förhindra reflexen med vilja?
B. Att mäta reaktionstiden med reaktionstidsmätare
och/eller reaktionssticka
Material
Reaktionstidsmätare, reaktionssticka
Utförande
Reaktionstidsmätare: Registrera reaktionstiden för 10 ljusstimuli och räkna ut genomsnittlig
reaktionstid. Registrera reaktionstiden för 10 ljudstimuli och räkna ut genomsnittlig
reaktionstid. Ändras reaktionstiden? Skillnad i reaktionstid på ljus- och ljudstimuli? Vilka
metodiska fel kan man råka ut för i ett försök som detta?
Reaktionssticka: En person håller reaktionsstickan lodrätt i övre änden så att noll kommer
neråt. Försökspersonen håller två fingrar på var sin sida om reaktionsstickan 1 cm från den
röda nollan. Personen som håller i stickan släpper den plötsligt och försökspersonen ska så
snabbt som möjligt sluta fingrarna för att få tag om stickan. Avläs värdet på stickan där
försökspersonen fick tag om stickan. Upprepa försöket och räkna ut genomsnittlig
reaktionstid. Ändras reaktionstiden? Vilka metodiska fel kan man råka ut för i denna
undersökning?
Andra reflexer
Akilles reflex: Försökspersonen står med knäet på en stol så att foten hänger fritt ned. En
annan person slår försiktigt på akillessenan. Vad sker?
Blinkreflexen: Låt någons hand röra sig snabbt förbi ögonen på försökspersonen som inte ska
vara uppmärksam på det som kommer att ske. Vad ser du? Diskutera dina observationer.
Pupillreflex: Försökspersonen står med ansiktet mot fönstret och täcker för ena ögat med
handen. Efter några minuter tas handen bort och en observatör tittar på det öga som varit
övertäckt. Gör om försöket men observera nu i stället det öga som inte varit övertäckt med
handen. Vad ser du? Diskutera dina observationer.
Diskussionsfrågor
- Många medfödda reflexer försvinner under de tidiga barnaåren, medan andra reflexer finns
kvar hela livet. Försök hitta exempel och diskutera överlevnadsvärdet med att reflexer finns
kvar.
- Förklara uttrycket "Det sitter i ryggmärgen". Detta används ibland när någon gjort något
som inte kräver tankeverksamhet.
- När man kör bil och plötsligt ser en människa komma ut på vägbanan trampar man
omedelbart på bromspedalen. Reaktionstiden antas vara 1 sekund. Hur långt hinner man på
den tiden om farten är a) 50km/h b) 90km/h c) 110km/h. Betänk också att från att du trampar
på bromspedalen hinner bilen rulla iväg ännu en sträcka och att bromssträckan ökar med
hastigheten.