Materialet för mötet på 4. och 5.5.2015

Transcription

Solvens II tillsynsmöte 4.5.2015 ja 5.5.2015
Solvens II
Tillsynsmötena hölls på finska
Finanssivalvonta | Finansinspektionen | Financial Supervisory Authority
■
3.5.2015
■
Dagens agenda
1. Mötet öppnas
2. Övergången till Solvens II-regelverket
A. Justering av räntesatsen samt specialåtgärder under
övergångsperioden
B. Tillståndsförfarandet
Kaffepaus
3. Observationer angående de första
ORSA-rapporterna
3. Rapportering
4. IT-rapporteringslösning
■
3.5.2015
■
1
Mötet öppnas
Biträdande direktör Marja Nykänen
■
3.5.2015
■
2
En allt lägre räntenivå har ökat utmaningarna som
gäller Solvens II-kraven
■ Den riskfria räntesatsen som EIOPA
offentliggjort är klart under
räntesatsen i stresstestet för år
2014
Räntesats som används i
ansvarsberäkningen
2,5 %
2,0 %
■ Solvens II-kraven för liv- och
skadeförsäkringsbolag är krävande
med nuvarande låga räntenivå
1,5 %
1,0 %
–
0,5 %
0,0 %
1
3
5
7
9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39
–
-0,5 %
år
EIOPAn julkaisema korkokäyrä 31.3.2015
Räntesats som EIOPA ofentliggjort 31.3.2015
Källa:
EIOPAn stressitestissä käytetty korkokäyrä
Finansinspektionen
31.12.2013 ( pitkään jatkuvan matalan koron
skenaario)
Räntesats som använts i EIOPA:s stresstest 31.12.2013 (scenario med en fortlöpande
låg räntenivå)
■
3.5.2015
■
Kan leda till att en större del
investeringar styrs till investeringsobjekt med lägre risk, för vilka
kapitalkravet är lägre
Övergångsbestämmelserna och
justeringarna av räntesatsen gör
det lättare att övergå till det nya
förfarandet för bedömning av
försäkrings-tekniska avsättningar
3
Solvens II träder i kraft 1.1.2016, tillstånd kan sökas
redan nu
■ Inför Solvens II-regelverket
–
–
–
–
Mellanfasen 2015
– Företagsstyrningssystemet har redan införts och tillämpningen
av egna risk- och solvensbedömningar (ORSA) övas
– Rapporteringen 4.6.2015 är följande stora ansats
SII-tillstånd kan sökas och beslut fås redan nu, t.ex.
– Poster i tilläggskapital
– Klassificeringen av kapitalbasmedel
– Företagsspecifika parametrar
– Användning av övergångsbestämmelser för beräkningen av
försäkringstekniska avsättningar
Övergångsbestämmelser ända fram till 2032
En del av övergångsbestämmelserna och anpassningarna kräver
tillstånd, medan andra kan införas genom företagets eget beslut
 Smidig övergång och undvikande av marknadsstörningar
■
3.5.2015
■
4
Största delen av SII-regleringen har publicerats, även
på svenska
Försäkringsbolagslagen 303/2015 och lagen om ikraftträdande
304/2015
– 357/2015 SHM:s förordning om beräkning av skadeförsäkringsbolags utjämningsbelopp
– 356/2015 SHM:s förordning om matchningsjustering vid solvensberäkning enligt 10 kap. i
försäkringsbolagslagen
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35
Kommissionens tekniska standarder som utfärdats med
genomförandeförordningar
• (EU) 2015/460 Godkännande av interna modeller
• (EU) 2015/499 Poster i tilläggskapital
• (EU) 2015/461 Gemensamt beslut om att använda interna modeller
• (EU) 2015/498 Företagsspecifika parametrar
• (EU) 2015/500 Tillämpning av matchningsjustering “matching adjustment, MA”
• (EU) 2015/462 SPV, dvs. etablering av specialföretag
EIOPAs riktlinjer
■
3.5.2015
■
5
Föreskrifter och anvisningar, Solvens II-riktlinjer, del I,
träder i kraft 1.4.2015
1. Riktlinjer för avgränsning av
försäkringsavtal
2. Riktlinjer för värdering av
3. Riktlinjer för klassificering av
kapitalbas
4. Riktlinjer för tilläggskapital
5. Riktlinjer om separata fonder
6. Riktlinjer om genomlysningsmetoden
7. Riktlinjer om basrisk
8. Riktlinjer om tillämpning av
arrangemangen för avgiven
återförsäkring på
teckningsriskmoduel för
skadeförsäkring
9. Riktlinjer för tillämpning av modulen
teckningsrisk vid livförsäkring
■
3.5.2015
10. Riktlinjer för undergruppen
katastrofrisk vid sjukförsäkring
11.Behandling av marknads- och
motpartsriskexponeringar i
standardformeln
12.Riktlinjer för behandling av
anknutna företag, inklusive
ägarintressen
13.Riktlinjer för förlusttäckningskapaciteten hos tekniska
avsättningar och uppskjutna
skatter
14.Riktlinjer för företagsspecifika
parametrar
15.Riktlinjer för använding av
interna modeller
16.Riktlinjer för solvensen på
gruppnivå
■
6
Övergång till Solvens II-regelverket
Justering av räntesatsen samt specialåtgärder under
övergångsperioden
Ledande matematiker Pirkko Welin-Siikaluoma
■
3.5.2015
■
7
Specialåtgärder under övergångsperioden
■
3.5.2015
■
8
Lag om ikraftträdande av en lag om ändring av
försäkringsbolagslagen (304/2015)
■ Övergångsåtgärder
–
Utjämningsbelopp (4 §)
–
Försäkringsbolag som avslutar sin verksamhet (5 §)
–
Sändande av information (6 §)
–
Klassificering av kapitalbasmedel (7 §)
–
Koncentrationsrisk och räntemarginalrisk (8 §)
–
Aktiekursrisk (9 §)
–
Uppfyllelse av solvenskapitalkravet (10 §)
–
Justering av räntesatsen för livförsäkring (11 §)
–
Avdrag för försäkringstekniska avsättningar i solvensberäkningen (12 §)
–
Övriga bestämmelser (13 §)
■ Tillämpning av bestämmelserna om Finansinspektionens behörighet
före 1.1.2016 (3 §)
■
3.5.2015
■
9
Syftet med övergångsåtgärderna
■ Smidig övergång till det nya systemet
■ Målet är att
–
–
–
–
Undvika marknadsstörningar
Begränsa konsekvenserna som gäller vissa produkter
Säkerställa tillgången till försäkringsprodukter
Sporra företagen att så fort som möjligt övergå till att tillämpa SII
■
3.5.2015
■
10
Övergångsbestämmelsen om utjämningsbelopp (4 §)
■ Skadeförsäkringsbolag
–
–
–
Utjämningsbeloppet ska sänkas ned till sitt maximibelopp inom högst
10 år
Finansinspektionen godkänner planen för säkning av utjämningsbeloppet
"I planen ska i rimlig utsträckning beaktas hur utjämningsbeloppet har
uppkommit"
■ Livförsäkringsbolag
–
–
–
–
Utjämningsbeloppet ska avvecklas inom högst 10 år
Finansinspektionen godkänner planen för avveckling av utjämningsbeloppet
"I planen ska i rimlig utsträckning beaktas hur utjämningsbeloppet har
uppkommit"
Utjämningsbeloppet anses under övergångsperioden höra till
ersättningsansvaret
■
3.5.2015
■
11
Försäkringsbolag som avslutar sin verksamhet (5 §)
■ Ett företag kan tillämpa de gamla bestämmelserna, om det har slutat
bevilja nya försäkringar före 1.1.2016 och
a)
b)
Förvaltar försäkringsbeståndet i syfte att avsluta sin verksamhet senast
31.12.2018 eller
Ett likvidationsförfarande har börjat tillämpas på försäkringsföretaget före
1.1.2016
■ Om Finansinspektionen konstaterar att avslutandet av verksamheten
inte har framskridit, tillämpas SII
a)
b)
fr.o.m. 1.1.2019
fr.o.m. 1.1.2021
■ Om bolaget hör till en grupp, ska hela gruppen avsluta sin verksamhet
■ Bolaget ska varje år rapportera om vilka framsteg det gjort för att
avsluta verksamheten till Finansinspektionen
■ Finansinspektionen informerar tillsynsmyndigheterna i de övriga
medlemsstaterna om de bolag som avslutar sin verksamhet
■
3.5.2015
■
12
Sändande av information (6 §)
Information som
ska
offentliggöras
Information som
ska
sändas till
FI varje år
Information som
ska
sändas till
FI varje
kvartal
Information som
gruppen
ska
offentliggöra
Gruppens
årsinformation till
FI
Gruppens
kvartalsinformation till FI
2016 20 veckor
20 veckor
8 veckor
26 veckor
26
14 veckor
2017 18
18
7
24
24
13
2018 16
16
6
22
22
12
2019 14
14
5
20
20
11
■
3.5.2015
■
13
Klassificering av kapitalbasmedel (7 §)
■ Tillgångspost som ingår i primärkapitalet
–
–
–
Som har förvärvats före 1.1.2016 och
Som har kunnat räknas som verksamhetskapital till ett belopp som
motsvarar 50 % av verksamhetskapitalet eller dess minimibelopp och
Som inte direkt kan klassificeras som hörande till nivå 1 eller 2
placeras i nivå 1 för en tid av högst 10 år
■ Tillgångspost som ingår i primärkapitalet,
–
–
Som har förvärvats före 1.1.2016 och
Som har kunnat räknas som verksamhetskapital till ett belopp som
motsvarar 25 % av verksamhetskapitalet eller dess minimibelopp och
placeras i nivå 2 för en tid av högst 10 år
■
3.5.2015
■
14
Koncentrationsrisk och räntemarginalrisk (8 §)
■ Vid beräkning av kapitalkravet för koncentrations- och
räntemarginalrisk ska i fråga om fordringar på EU-medlemsstaters
regeringar eller centralbanker i en annan valuta än respektive lands
valuta (*) följande parametrar användas
–
–
–
fram till utgången av år 2017 noll
år 2018 standardparametrar sänkta med 80 %
år 2019 standardparametrar sänkta med 50 %
(*) Direktiv Art. 308 b
12. Utan hinder av vad som regleras i artikel 100, artikel 101.3 och artikel 104,
tillämpas följande bestämmelser:
a) fram till den 31 december 2017 är de standardparametrar som används vid
beräkningen av undergruppen aktiekursrisk och undergruppen räntemarginalrisk i
enlighet med standardformeln, när det gäller exponeringar mot medlemsstaternas
nationella regeringar eller centralbanker vilka uttrycks och finansieras i en
medlemsstats nationella valuta vara samma standardparametrar som de som
skulle tillämpas på sådana exponeringar som uttrycks och finansieras i deras
nationella valuta;
■
3.5.2015
■
15
Aktiekursrisk (9 §)
■ Kapitalkravet för aktier som
–
–
–
Har förvärvats före 1.1.2016
Är av typ 1 (noterade aktier i EES- eller OECD-länderna) men
inte är strategiska investeringar
räknas enligt standardformeln genom att använda en parameter, vilket är det
vägda medelvärdet av
– 22 % och
– standardparametern (39 % ± symmetrisk justering)
där
standardparameterns vikt ökas
–
–
–
–
Åtminstone linjärt
I slutet av varje år
Från värdet noll under det år som inleds den 1 januari 2016
Till värdet ett den 1 januari 2023
■
3.5.2015
■
16
Kommissionens tolkning av övergångsbestämmelsen
om aktiekursrisk
■ Standardparameterns vikt ökas
–
–
–
–
Åtminstone linjärt
Från värdet noll under det år som inleds den 1 januari 2016
Till värdet ett den 1 januari 2023
■ Kommissionens tolkningar
– Vikten behöver inte ökas före 31.12.2017
– Men vikten kan ökas redan fr.o.m. 1.1.2016
■ Finansinspektionens tolkningar
– Vikten kan ändras
när som helst
100%
– Vikten bör alltid vara 80%
minst nivån
60%
på varje ”steg”
40%
– Vikten får inte minskas 20%
Ändring den sista dagen varje år
0%
201531.12 2016
■
2017
3.5.2015
2018
■
2019
2020
2021
2022
2023
2024
17
Kommissionens tekniska standard om
övergångsbestämmelsen för aktiekursrisk
■ Kommissionen godkänner EIOPAs tekniska standard för
övergångsbestämmelsen om aktiekursrisk vid tillämpande av avtalade
förfaranden
–
Standarden var på samråd vid årsskiftet och EIOPA håller på att
färdigställa den
■ Enligt standarden (utkast)
–
–
Så länge som bolaget tillämpar en vikt som avviker från100 %, ska det
– Dokumentera de aktuella aktierna
– Identifiera de aktuella aktierna varje gång som solvenskapitalkravet
beräknas
– Bevara bevis på anskaffningsdagen
– På begäran ge tillsynsmyndigheten uppgifter om de aktuella aktierna
Med beaktande av
– de avyttranden och förvärv som gjorts efter 1.1.2016
– Ändringar i de aktier som fonderna innehåller då
genomlysningsmetoden används (look-through)
■
3.5.2015
■
18
Uppfyllelse av solvenskapitalkravet (10 §)
■ Om bolaget inte uppfyller solvenskapitalkravet under år 2016, men
–
uppfyller kraven på verksamhetskapital enligt de bestämmelser som
gällde när ändringslagen trädde i kraft
ska bolaget
–
–
–
vidta åtgärder (kapitalbasmedel och riskprofil)
så att det uppfyller solvenskapitalkravet 31.12.2017
rapportera om framstegen till Finansinspektionen var 3:e månad
■ Om Finansinspektionen anser att betydande framsteg inte har gjorts,
kan den återkalla övergångstiden
–
I sådant fall iakttas normala återhämtningstider (6 mån + 3 mån (+ 7 år))
■
3.5.2015
■
19
Justering av räntesatsen för livförsäkring (11 §)
■ Med Finansinspektionens samtycke kan ett livförsäkringsbolag justera
räntesatsen (konstandjustering, dvs. parallellförskjutning av räntesatsen)
–
–
–
Per valuta
Högst till och med den 1.1.2032
Dock inte samtidigt med överföringsbestämmelsen om försäkringstekniska
avsättningar
■ Justering kan tillämpas på följande slags ansvar
–
–
–
Försäkringsavtalet har ingåtts före 1.1.2016
Med undantag för avtal som förnyats fr.o.m. 1.1.2016
Matchningsjustering tillämpas inte på ansvaren
■ Skillnaden beräknas = ”Solv. I-diskonteringsränta 31.12.2015”
– ”genomsnittlig SII-ränta (inkl.
volatilitetsjustering)”
■ Justering = en andel av den skillnad, där
–
–
–
–
Andelen minskas linjärt
Från 100 procent det år som inleds den 1 januari 2016
Till 0 procent den 1 januari 2032
■
3.5.2015
■
20
Kommissionens tolkning av justeringen av räntesatsen
■
Justering = den andel av den skillnad, där
–
–
–
–
andelen minskas linjärt
i slutet av varje år
från hundra procent det år som inleds den 1 januari 2016
till noll procent den 1 januari 2032
■ Tolkningar:
–
–
–
andelen ändras första gången 1.1.2017
Efter det ändras andelen linjärt i början av varje år
Solv. I-räntan är inte konstant, utan den räknas på nytt vid varje tidpunkt enligt
reglerna 31.12.2015
Ändring av andelen den första dagen varje år
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1.1. 2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
■
2024
3.5.2015
2025
■
2026
2027
2028
2029
2030
2031
2032
2033
2034
21
EIOPAs riktlinjer för justering av räntesatsen
■ EIOPA utfärdar riktlinjer om försäkringsprodukter med s.k. långfristiga
garantier (long-term guarantee)
–
På samråd vid årsskiftet och EIOPA håller på att färdigställa dem
■ Riktlinjer för justering av räntesatsen för livförsäkring (utkast)
–
–
–
–
Justering tillämpas på alla ansvar som uppfyller villkoren
Justeringens eventuella inverkan på försäkringstagarnas beteende ska
beaktas på behörigt sätt
Riskmarginalen beräknas med ett antagande om att referensföretaget inte
använder justering
I SCR-standardformeln är justeringen oförändrad vid beräkningen av
–
Ränterisk
–
Räntemarginalrisk
…..
■ Andra råd:
–
Om det finns flera Solvens I-räntor, så väljs för övergångsbestämmelsen en
sådan diskonteringsränta som ger de försäkringstekniska avsättningarna
enligt Solvens I
■
3.5.2015
■
22
Uppföljning av justeringen av räntesatsen för
livförsäkring
■ Försäkringsbolaget ska årligen publicera en lägesrapport om sin
solvens och finansiella ställning
–
–
Att det tillämpar justering
Vilken betydelse justeringen har för bolagets finansiella ställning
■ Om bolaget märker att det inte uppfyller solvenskapitalkravet utan
justering, så ska det
–
–
–
omedelbart meddela Finansinspektionen
inom 2 mån. upprätta en plan för att uppnå solvenskapitalkravet 1.1.2023
(kapitalbasmedel, riskprofil)
En rapport över vidtagna åtgärder och framstegen ska inlämnas till
Finansinspektionen varje år
■ Om det enligt Finansinspektionen är orealistiskt att
solvenskapitalkravet uppfylls inom utsatt tid, har den rätt att upphäva
rätten att använda justering
■
3.5.2015
■
23
Avdrag för försäkringstekniska avsättningar (12 §)
■ Med Finansinspektionens samtycke kan ett företag utnyttja avdrag på
–
–
–
Högst till och med den 1.1.2032
Dock inte samtidigt med justering av räntesatsen för livförsäkring
Kan tillämpas på homogen riskgruppsnivå (monetär avdragspost)
■ Skillnaden beräknas = ”För. tekn. avsätt. enligt SII netto 1.1.2016 (inkl.
volatilitetsjustering)”
– ”Förs.tekn. avsätt. enligt Solv. 1 netto utan utjämningsbelopp
31.12.2015”
■ Avdrag = en andel av den skillnad, där
–
–
–
–
andelens maximibelopp minskar linjärt
■ Med Finansinspektionens samtycke eller yrkande kan beräkningen göras om med
24 månaders intervaller (eller oftare om riskprofilen har ändrats väsentligt)
■ Finansinspektionen kan minska avdraget, om utnyttjande av avdraget fullt ut leder
till lägre försäkringstekniska avsättningar än en beräkning enligt de bestämmelser
som gällde 1.1.2016 och beräkningsgrunderna för bolagets ansvarsskuld i
bokföringen
■
3.5.2015
■
24
Kommissionens tolkning av avdrag för
■ Tolkningar:
–
Försäkringstekniska avsättningar enligt SI och SII beräknas i huvudsak
endast en gång med anledning av skillnaden (31.12.2015 och 1.1.2016)
–
Om beräkningen görs om senare, omräknas försäkringstekniska
avsättningar både enligt SI och SII
■ Finansinspektionens tolkning av omräkningen av försäkringstekniska
avsättningar enligt SI:
–
I lagen har om försäkringstekniska avsättningar enligt SI använts ordalydelsen:
”ansvarsskulden i bokföringen beräknad enligt 9 kap. i försäkringsbolagslagen utan
utjämningsbelopp dagen före ändringslagens ikraftträdande
–
i enlighet med då gällande bestämmelser (31.12.2015) och
–
beräkningsgrunderna för bolagets ansvarsskuld i bokföringen (vid
beräkningstidpunkten)
–
Motivering:
–
analogisk med justeringen av räntesatsen vid beräkningen av
försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens I
■
3.5.2015
■
25
Finansinspektionens tolkning av avdraget för
■
Avdrag = en andel av den skillnad, där
–
–
–
–
■
Andelens maximibelopp minskar linjärt
Tolkning
–
–
–
–
maximibeloppet ändras i början av varje år (på samma sätt som vid justering av räntesatsen)
Andelen kan ändras när som helst
Andelen ska emellertid alltid vara åtminstone lika stor som maximibeloppet
Andelen får inte utökas
Ändring av maximibeloppet den första dagen varje år
100%
80%
60%
40%
20%
0%
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
■
2023
3.5.2015
■
2024
2025
2026
2027
2028
2029
2030
2031
2032
26
EIOPAs riktlinjer för avdrag för försäkringstekniska
avsättningar
–
■ Riktlinjer om avdrag för försäkringstekniska avsättningar
–
–
–
–
Då avdraget beräknas kan försäkringstekniska avsättningar enligt SII
innehålla en matchningsjustering
Riskmarginalen räknas med antagande om att referensföretaget inte
tillämpar avdrag
I SCR-standardformeln hålls avdraget för försäkringstekniska avsättningar
oförändrat i alla scenariebaserade beräkningar
Vid beräkningen av kapitalkrav för operativa risker och MCR
– Från de försäkringstekniska avsättningar som används som
volymmätare avdras den större av följande: riskmarginal eller avdrag
för försäkringstekniska avsättnigar
– Om avdraget för försäkringstekniska avsättningar är större än
riskmarginalen, hänförs den andel som överstiger riskmarginalen till
delarna i beräkningen (liv, fondanknutna, skade)
■
3.5.2015
■
27
Uppföljning av avdrag för försäkringstekniska
avsättningar
■ Försäkringsbolaget ska årligen publicera en lägesrapport om sin
solvens och finansiella ställning
–
–
Att det inte använder avdrag
Vilken betydelse tillämpandet har för företagets finansiella ställning
■ Om företaget märker att det inte uppfyller solvenskapitalkravet utan
avdrag, ska det
–
–
–
omedelbart meddela Finansinspektionen
inom 2 mån. upprätta en plan för att uppnå solvenskapitalkravet 1.1.2023
(kapitalbasmedel, riskprofil)
En rapport över vidtagna åtgärder och framstegen ska inlämnas till
Finansinspektionen varje år
■ Om Finansinspektionen anser det vara orealistiskt att
solvenskapitalkravet uppfylls inom utsatt tid, har den rätt att upphäva
rätten att använda avdrag
■
3.5.2015
■
28
Övriga bestämmelser (13 §)
■ Övergången i kompositbolag:
–
På ett livförsäkringsbolag som har slutat bevilja nya skadeförsäkringar på
ett annat sätt än försäkring av anknytande risker till befintliga
livförsäkringsavtal före 1.1.2016
Ska paragraferna om kompositbolag i försäkringsbolagslagen inte
tillämpas
– Tills företaget på nytt fattar beslut om att börja bevilja nämnda
försäkringar
■ Annat
–
–
Paketerade lån
Bestämmelser som gäller grupper
– Tillämpandet av en intern modell på finländska företag då det yttersta
moderföretaget är i Finland
– Tillämpande av lagens 6, 7, 9, 10, 11 och 12 §
■
3.5.2015
■
29
Finansinspektionens befogenheter att godkänna
ansökningar (3 §)
■ Finansinspektionen har fr.o.m. 1.4.2015 befogenheter att godkänna
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
■
Tilläggskapital
Klassificering av poster i kapitalbasmedlen
Företagsspecifika parametrar
Interna modeller
Bildande av specialföretag
En mellanliggande försäkringsholdingsammanslutnings tilläggskapital
Interna modeller för en grupp
Användning av matchningsjustering
Användning av övergångsåtgärder för räntesatser för livförsäkringar
Användning av övergångsåtgärder för försäkringstekniska avsättningar
Finansinspektionen har fr.o.m. 1.7.2015 befogenhet att fatta beslut som (närmast) berör
grupptillsynen
–
T.ex. om beräkningsmetoden eller ekvivalens
■ Beslut om godkännande- eller tillståndsansökningar tillämpas inte före
1.1.2016
■ Lagen om ikraftträdande träder i kraft 1.1.2016
■
3.5.2015
■
30
Andra justeringar av räntesatsen
■
3.5.2015
■
31
Justeringar av räntesatsen
A. Volatilitetsjustering
B. Matchningsjustering
C. Räntesatser
■
3.5.2015
■
32
A. Volatilitetssjusteringens syfte
■ I syfte att undvika procykliska investeringsbeteenden bör företaget
tillåtas att justera de riskfria räntesatserna som används för beräkning
av bästa skattning av försäkringstekniska avsättningar för att mildra
effekterna av mycket stora räntedifferenser för obligationer
■ En sådan volatilitetsjustering bör bygga på referensportföljer för de
aktuella försäkringsföretagens relevanta valutor och, vid behov på
referensportföljer för de nationella försäkringsmarknaderna
■ För att trygga fullgod transparens bör företaget offentligt redogöra för
hur volatilitetsjusteringen påverkat dess finansiella position
■
3.5.2015
■
33
A. Volatilitetsjustering (FBL)
■ Ett försäkringsbolag kan använda (10 kap. 8 §)
–
–
–
volatilitetsjustering som offentliggjorts av EIOPA och fastställts av
Europeiska kommissionen
Justering används vid beräkning av bästa skattning
Får inte användas tillsammans med matchningsjustering
■ Volatilitetsjusteringen är antingen valutaspecifik eller landsspecifik
–
Landsspecifik volatilitetsjustering tillämpas för att beräkna bästa
skattning för försäkringsförpliktelserna för de produkter som säljs på
det aktuella landets försäkringsmarknad
■
3.5.2015
■
34
A. EIOPAs riktlinjer om volatilitetskorrigering
–
■ Riktlinjer om volatilitetskorrigering (utkast)
–
–
–
beaktas på behörigt sätt
använder korrigering
I standardformeln för solvenskapitalkravet är justeringen oförändrad vid
beräkningen av
– Ränterisk
– Räntemarginalrisk
■
3.5.2015
■
35
A. Rapportering om att volatilitetsjustering används
(FBL)
■ I de skriftliga verksamhetsprinciper som styrelsen godkänt ska företaget
redogöra för (6 kap. 8 §)
–
Grunderna för tillämpandet av en volatilitetsjustering
■ Företaget ska årligen publicera en lägesrapport om sin solvens och finansiella
ställning, av vilken det bl.a. framgår (8 kap. 2 §)
–
–
Om företaget tillämpar en volatilitetssjustering, tillämpningsområde
Effekterna av att justeringen sätts till noll
■ Riskhanteringen ska omfatta (6 kap. 10 §)
–
En likviditetsplan vari prognosticeras framtida kassainflöden och
kassautflöden i förhållande till de tillgångar och ansvarsförpliktelser som
hänför sig till volatilitetsjustering
■ Företaget ska varje år till Finansinspektionen inlämna uppgifter om (6 I 10 §)
–
–
–
Hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasmedlen är för de
antaganden som ligger till grund för volatilitetsjusteringen (direktiv, delegerad
förordning, EIOPA)
De eventuella effekterna av en tvångsförsäljning av avsatta tillgångar på deras
medräkningsbara kapitalbasmedel
Effekterna av att volatilitetsjusteringen sätts till noll
■
3.5.2015
■
36
B. Matchningsjusteringens syfte
■ Då företaget innehar obligationer (eller andra tillgångar med liknande
kassaflödesegenskaper) fram till förfallodagen, är de inte exponerade för risken för
förändringar i räntemarginalerna
■ För att undvika att ändringar i tillgångens räntemarignaler påverkar dessa företags
kapitalbasvolym, bör företagen tillåtas att justera räntesatserna för beräkning av
bästa skattning i linje med förändringarna av räntemarginalerna för sina tillgångar
■ Tillämpningen av en sådan justering bör få tillsynsmyndighetens godkännande
■ Genom strikta krav på tillgångar och skulder bör säkerställas att företaget kan hålla
kvar sina tillgångar till förfallodatum
■ Särskilt bör kassaflödena för tillgångar och skulder matchas och tillgångarna bör
ersättas i syfte att bibehålla matchningen endast när de förväntade kassaflödena
har ändrats väsentligt, såsom när en obligation skrivs ner eller vid sannolikhet för
att emittenten blir insolvent (fallissemang)
■ Företaget bör offentligt redogöra för hur matchningsjusteringen påverkat deras
finansiella position för att trygga fullgod transparens.
■
3.5.2015
■
37
B. Matchningsjustering (FBL 10 kap. 8 §)
■ Finansinspektionen kan ge sitt samtycke till att matchningsjustering
används
■ Matchningsjustering används på räntesatserna när bästa skattning
beräknas
–
Används endast på försäkringsförpliktelser som uppfyller förutsättningarna för
användningen
■ Ett företag som använder matchningsjustering får inte återgå till en metod
som inte innebär justering under den tid då förutsättningarna för
användningen är uppfyllda
–
–
–
Om förutsättningarna för användning av justering inte uppfylls, ska företaget
utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om saken och vidta behövliga
åtgärder för att uppfylla dem
Om förutsättningarna för användning inte uppfyllts under en längre period än
2 mån., ska försäkringsbolaget upphöra att använda matchningsjustering
Försäkringsbolaget får med Finansinspektionens samtycke använda
matchningsjustering på nytt tidigast efter att 2 år förlöpt
■ Kan användas på livförsäkringsförpliktelser och pensionsförpliktelser inom
skadeförsäkring
■
3.5.2015
■
38
B. Försäkringsförpliktelser som uppfyller villkoren för
användning av matchningsjustering (SHM:s förordning
356/2015: 1 §)
■ Placeringar som täcker försäkringsförpliktelser och som ingår i en
placeringsportfölj bildar tillsammans en s.k.
matchningsjusteringsportfölj
■ Försäkringsförpliktelser (”försäkringsportfölj”)
–
–
–
–
Inga nya försäkringspremier betalas till avtal som motsvarar
försäkringsförpliktelser
Endast livsfalls-, kostnads- och omprövningsrisk och liten dödsfallsrisk (”5 %”)
Inga andra optioner för försäkringstagaren än eventuell återköpsrätt, där
återköpsrätten inte får överskrida värdet av placeringarna
förpliktelserna enligt försäkringsavtal har inte delats i olika delar
■ Placeringar som täcker försäkringsförpliktelser ("placeringsportfölj")
–
–
–
–
–
–
–
Masskuldebrev eller tillgångsposter med likartade kassaflöden
Under hela den tid försäkringsförpliktelserna antas bestå
Investeringarna specificeras och förvaltas separat från övriga investeringar
Används inte för att täcka förluster till följd av företagets övriga verksamhet
De förväntade inkomstkassaflödena ska vara väl förutsebara och motsvara
förväntade utgiftskassaflöden
Eventuell bristande motsvarighet i kassaflödena får inte orsaka väsentliga
risker
Kassaflödena får inte ändra så att säkerheten försämras
■
3.5.2015
■
39
B. Användning av matchningsjustering
■ Matchningsjustering sätts till den riskfria basräntesatsen, som används
för diskontering av försäkringsförpliktelserna i den aktuella
försäkringsportföljen (konstantjustering, dvs. parallellförskjutning av
räntesatsen)
■ Matchningsjustering får inte användas tillsammans med
–
–
Volatilitetsjustering
Övergångsbestämmelsen om räntesatsen
■
3.5.2015
■
40
B. Beräkning av matchningsjustering (SHM:s förordning
2, 3 §)
■ Räknas skilt för varje matchningsjusteringsportfölj och valuta
■ Matchningsjusteringen är skillnaden mellan följande poster
+
den effektiva årsräntan beräknad som en diskontoränta, som vid användning
på kassaflödena för en försäkringsportfölj = värdet på placeringsportföljen
–
den effektiva årsräntan beräknad som en diskontoränta, som vid användning
på kassaflödena för en försäkringsportfölj = värdet av den bästa skattningen
genom användning av riskfri basräntesats
■ Matchningsjusteringen inbegriper inte EIOPAs grundläggande
räntedifferens
–
Den grundläggande räntedifferensen kan vid behov höjas för att
matchningsjustering av tillgångsposter som inte har en god kreditklass inte
ska överskrida matchningsjusteringen av sådana tillgångsposter av god
kreditklass som har likadan varaktighet och tillgångspostklass
■
3.5.2015
■
41
B. Grundläggande räntedifferens
(SHM:s förordning 3 §)
■ Den grundläggande räntedifferensen är lika stor som summan av
följande poster:
1. Den kreditmarginal som motsvarar sannolikheten för att emittenten av
tillgångsposterna blir insolvent
2. Den kreditmarginal som motsvarar den förväntade förlusten om
klassificeringen av tillgångsposterna sänks
■ där
–
Sannolikhet för insolvens bygger på sådan långvarig statistik över
insolvens som är av betydelse för tillgångsposten med tanke på dess
varaktighet, kreditklass och tillgångspostklass.
■
3.5.2015
■
42
B. Avdrag för grundläggande räntedifferen (del.
förordning 53 art.)
■ I beräkningen av matchningsjustering ska placeringar endast beaktas
till den del som behövs för att placeringsportföljens förväntade
kassaflöde ska motsvara försäkringsportföljens kassaflöde
–
Förväntat kassaflöde = kassaflödet justerat med sannolikheten för att
emittenten av tillgångsposterna blir insolvent (som bestäms på samma
sätt som vid fastställandet av den grundläggande räntedifferensen)
■ Avdraget för den grundläggande räntedifferensen från den skillnad
som räknats för matchningsjustering, innefattar endast den del av den
grundläggande räntedifferensen som inte redan har speglats i
justeringen av placeringsportföljens kassaflöden
■
3.5.2015
■
43
B. Beräkning av solvenskapitalkravet (del. förordning
art. 216–217)
■ Ett företag ska beräkna det nominella solvenskapitalkravet separat för
var och en av de separata fonderna (RFF) och varje
matchningsjusteringsportfölj och för övriga delar av företaget
■ Företagets solvenskapitalkrav = summan av de nominella
solvenskapitalkraven för de separata fonderna,
matchningsjusteringsportföljer och för övriga delar av företaget
–
Det nominella solvenskapitalkravet för var och en räknas enligt de
scenariebaserade beräkningar som mest negativt påverkar hela
företagets primärkapital
■ Mellan de separata fonderna, matchningsjusteringsportföljer och de
övriga delarna av försäkringsföretaget uppstår inga
diversifieringsvinster
■ Primärkapitalet på nivån för den separata fonden eller matchningsjusteringsportföljen är de begränsade kapitalbasposterna
■
3.5.2015
■
44
B. Matchningsjustering och räntemarginalrisk (del.
förordning art. 181)
■ Räntemargialrisken i standardformeln för solvenskapitalkravet
beräknas separat för varje matchningsjusteringsportfölj
1.
2.
3.
Räntemarginalrisken tillämpas på placeringarna i portföljen
Räntermarginalrisken tillämpas på den grundläggande räntedifferensen
(olika shocker)
Portföljens försäkringstekniska avsättningar omräknas med beaktande av
– Placeringarnas värdeminskning
– Ökning av den grundläggande räntedifferensen
■ Räntemarginalriskens kapitalkrav utgörs av placeringarnas
värdeminskning och en ökning av de försäkringstekniska
avsättningarna
■
3.5.2015
■
45
B. EIOPAs riktlinjer om matchningsjustering
–
■ riktlinjer om matchningsjustering (utkast)
–
–
–
–
beaktas
Matchningsjustering kan användas tillsammans med
övergångsbestämmelsen om avdrag för försäkringstekniska avsättningar
använder justering
I standardformeln för solvenskapitalkravet är justeringen oförändrad vid
beräkningen av
– Ränterisk
■
3.5.2015
■
46
B. Information om användning av matchningsjustering
(FBL)
■ Företaget ska årligen publicera en lägesrapport om sin solvens och
finansiella ställning, av vilken det bl.a. framgår (8 a kap. 2 §)
–
–
Om matchningsjustering tillämpas, tillämpningsområde
Effekterna av att justeringen eventuellt sätts till noll
■ Riskhanteringen ska omfatta (6 kap. 10 §)
–
En likviditetsplan vari prognosticeras framtida kassainflöden och kassautflöden i
förhållande till de tillgångar och ansvarsförpliktelser som hänför sig till
matchningsjustering
■ Bolaget ska varje år lämna in uppgifter till Finansinspektionen om (6 l 10 §)
–
–
–
De försäkringstekniska avsättningarnarnas och kapitalbasmedlens känslighet för
de antaganden som ligger till grund för beräkningen av matchningsjusteringen
(inkl. beräkningen av den grundläggande räntedifferensen)
Kapitalbasmedlens känslighet för ändringar i placeringsportföljen eller för en
eventuell tvångsförsäljning
Effekterna av minskningen av matchningsjusteringen till noll
■
3.5.2015
■
47
C. Räntesatsernas syfte
■ Med hänsyn till vikten av diskontering vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna bör det säkerställas att bolagen har enhetliga
villkor att välja diskonteringsräntor
■ På grund av detta tilldelas kommissionen genomförandebefogenheter
för att fastställa räntesatser, grundläggande räntedifferenser och
volatilitetsjusteringar
■ Här tillämpas EIOPAs tekniska uppgifter
■
3.5.2015
■
48
C. Räntesatser
■ EIOPA publicerar minst varje kvartal
1.
2.
3.
En relevant riskfri basräntesats
– För varje relevant valuta
Volatilitetsjusteringen för releventa riskfria räntesatser (VA)
– För varje relevant valuta och nationella försäkringsmarknad
Grundläggande räntedifferens
– För varje relevant valuta, duration, kreditklass och placeringsklass
■ Kommissionen kan med genomförandestandarder fastställa de
uppgifter som EIOPA offentliggör
■ Om EIOPA har offentliggjort och kommissionen fastställt räntesatsen,
ska bolaget använda det (FBL 10 kap. 7 §)
–
I annat fall ska bolaget fastställa räntesatsen genom att använda de
metoder som fastställs i kommissionens förordning
■
3.5.2015
■
49
C. Räntesatser som EIOPA publicerar varje månad
■ Räntesatser för 53 stater (maturiteter 1–150 år)
–
–
–
–
–
–
basräntesats
basräntesats + SCR-räntehöjningsshock
basräntesats+ SCR-räntesänkningsshock
basräntesats + volatilitetsjustering
basräntesats + volatilitetsjustering + SCR-räntehöjningsshock
basräntesats + volatilitetsjustering + räntesänkningsshock
■ grundläggande räntedifferenser för 53 stater (per löptid och
kreditklass)
Euro 31.3.2015
2,500%
2,000%
1,500%
1,000%
0,500%
0,000%
-0,500%
1
3
5
7
9
11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45
Löptid
peruskorko
■
3.5.2015
peruskorko + volatiliteettikorjaus
■
50
Samtidig användning av räntesatsjusteringar
■ Bästa skattning räknas genom att använda de relevanta riskfria
räntesatser, där justeringen av räntesatsen har beaktats
■ Samtidig användning av justeringar
Övergångsåtgärder för
räntesatsen
Övergångsåtgärder för försäkringstekniska
avsättningar
Matchningsjustering
räntesatsen
o
-
-
+
försäkringstekniska
avsättningar
-
o
+
+
Matchningsjustering
-
+
o
-
+
+
-
o
■
3.5.2015
■
51
Övergång till Solvens II-regelverket
Tillståndsförfarandet
Ledande matematiker Jari Niittuinperä
■
3.5.2015
■
52
SII-regelverket träder i kraft 1.4.2015, 1.7.2015 eller
1.1.2016
FBL (IkL)
12:6
1.4.2015
Post i tilläggskapitalet/postens monetära belopp eller metoden för att
beräkna beloppet
26:22
1.4.2015
12:7
1.4.2015
Post i tilläggskapitalet/indirekta innehav via en
försäkringsholdingsammanslutning och ett konglomerats holdningföretag
Klassificering av kapitalbasmedel
11:17 och 18
1.4.2015
Användning av bolagspecifika parametrar
11:19–21, 25
1.4.2015
Användning av en intern modell
26:28 och 32
1.4.2015
Användning av en gruppintern modell
2:18 b
1.4.2015
Bildande av specialföretag
10:8
1.4.2015
Användning av matchningsjustering
(IkL 11)
1.4.2015
Justering av räntesatsen för livförsäkring
(IkL 12)
1.4.2015
Avdrag för försäkringstekniska avsättningar under övergångsperioden
26:15
1.7.2015
Användning av avdrags- och sammanställningsmetoden i
koncernbokslutet
Ekvivalensprincipen - anknutna återförsäkringsföretag i tredje land
26:23 , 51, 53 och
54
1.7.2015
FBL = försäkringsbolagslagen, IkL = ikraftträdandelagen
■
3.5.2015
■
53
Godkännande av kapitalbasmedel
■ Ett företag ska ansöka om tillstånd för att få inräkna varje sådan post i
kapitalbasmedlet, som inte finns i förteckningen i kommissionens
förordning
■ Förteckningen över kapitalbasposter finns i kommissionens förordning:
–
–
–
–
–
Artikel 69 – Kapitalbasmedel på nivå 1
Artikel 72 – Kapitalbasmedel på nivå 2
Artikel 73 – Tilläggskapital på nivå 2
Artikel 76 – Primärkapital på nivå 3
Artikel 78 – Tilläggskapital på nivå 3
■ Innehållet i tillståndsansökan fastställs i 12 kap. 8 och 9 § i FBL samt i
EIOPAs "Riktlinjer för klassificiering av kapitalbasen":
–
–
–
Riktlinje 21 Allmänna särdrag i ansökan
Riktlinje 22 Följebrev
Riktlinje 23 Stödjande bevis
■ Återbetalningar och inlösen kräver i huvudsak tillsynsmyndighetens
godkännande
■
3.5.2015
■
54
Godkännande av det monetära beloppet för en post i
tilläggskapitalet eller av metoden
■ Om godkännandet av en post i tilläggskapitalet regleras i:
–
–
FBL 12 kap. 5 och 6 § och
I de tekniska standarderna (kommissionens förordning 2015/499)
Godkännandeförfarande för poster i tilläggskapitalet
■ För att en post i tilläggskapitalet ska beaktas vid bestämmande av
kapitalbasmedlen ska försäkringsbolaget på förhand ansöka om
Finansinspektionens samtycke för postens monetära belopp eller för
metoden (FBL 12 kap. 5 §)
■ Ansökan ska bl.a. inkludera en bedömning av hur
–
–
Posten skulle uppfylla kriterierna för en post i tilläggskapitalet och
Då den infordras, för att klassificeras som en post i primärkapitalet
■
3.5.2015
■
55
Teknisk standard om förfarandet för godkännande av
posterna i tilläggskapitalet (Komissionens genomförandeförordning
2015/499)
■ Ansökans utformning
–
–
–
Ansökan ska inlämnas skriftligen för varje post i tilläggskapitalet
Inlämnas på ett av de officiella språken i medlemsstaten
Ansökan ska bestå av ett följebrev och stödjande bevis
■ Bestämmelser om följebrev och bevis som stöder beloppet eller
metoden
■ Dessutom
–
Tillsynsmyndigheterna ska underrättas om andra ansökningar som
pågår eller planeras inom de kommande 6 månaderna
■
3.5.2015
■
56
Grupptillsyn och beräkning av solvensen på gruppnivå
■ Beräkning av solvensen på gruppnivå med tillämpande av
avdrags- och sammanräkningsmetoden förutsätter
Finansinspektionens tillstånd
■ BFL 26 kap. 15 §
–
”Om det inte är lämpligt att använda den på koncernbokslutet
baserade metoden för att beräkna solvensen på gruppnivå, får
Finansinspektionen efter att ha hört gruppen och behöriga
tillsynsmyndigheter besluta att i fråga om gruppen ska användas
avdrags- och sammanräkningsmetoden enligt 31–33 § eller en
kombination av de nämnda metoderna.”
■
3.5.2015
■
57
Användning av övergångsåtgärder
■ Det nuvarande finansiella läget är krävande:
–
–
–
Då Solvens II skapades, var läget på ränte- och investeringsmarknaden ett
helt annat än nu
Även Solvens II-övergångsbestämmelserna skapades med en helt annan
ränte- och investeringsmarknad
De nuvarande räntorna har ökat kravet på försäkringstekniska avsättningar
enligt Solvens II
■ Ett syfte med övergångsåtgärderna är att hjälpa företagen att så
småningom anpassa sig till de ökade kapitalkostnaderna:
–
–
Övergångsåtgärderna utgår från Solvens I-läget, vilket är lägre än
solvensnivån enligt den proaktiva tillsynen som använts i Finland
På vilket sätt avser företagen att trygga den nuvarande solvensnivån?
■ Risker föreligger emellertid:
–
–
Ränterisken syns i det faktiska solvenskravet, men övergångsåtgärderna
döljer denna risk
Övergångsåtgärdernas inverkan kan vara stor, vilket bör beaktas då
marknadsläget förändras
■ Dock
–
–
Solvenskapitalkravet utan övergångsåtgärder ska rapporteras
Finansinspektionen kan återkalla tillståndet
■
3.5.2015
■
58
Användningen av övergångsåtgärder kräver
Finansinspektionens godkännande
■ Ansökningens innehåll har inte fastställts i försäkringsbolagslagen eller i
andra bestämmelser, men
–
–
Däremot de uppgifter som företaget ska rapportera om och
På vilka villkor Finansinspektionen har rätt att upphäva rätten att använda
övergångsbestämmelser
■ Företaget ska lämna in en plan över åtgärderna för att öka solvensen (IkL
11 (7) och 12(7)), med vilken företaget strävar efter att
–
–
–
Öka det medräkningsbara kapitalbasmedlen eller
sänka riskprofilen,
för att företaget ska uppfylla solvenskapitalkravet senast 31.12.2031
■ Av företagets årliga rapport om vidtagna åtgärder (IkL 11(8) och 12(8)) ska
på motsvarande sätt framgå de åtgärder med vilka bolaget avser att
–
–
sänka sin riskprofil i syfte att minska solvenskapitalkravet och
vilka framsteg som gjorts
■ Tillståndet återkallas, om Finansinspektionen konstaterar att det enligt vad
som framgår av rapporten är orealistiskt att bolaget kommer att uppfylla
solvenskapitalkravet senast 31.12.2031
■
3.5.2015
■
59
Tillståndsprocessens riskbundenhet
■ Utgångspunkten för tillstånd är att
–
–
–
Finansinspektionen utgående från uppgifterna i ansökan inte överväger
att återkalla tillståndet 1.1.2016 eller därefter
Sökanden har ett genuint behov av att använda övergångsåtgärder
Ansökan är realistisk (framtida intäkter värderas aktsamt och förlusterna
underskattas inte)
■ Finansinspektionen fastställer företagets risknivå
–
–
–
Ett finländskt bolag som har rätt att använda övergångsåtgärder är mer
riskfyllt än ett bolag som inte har det
Absolut minimikrav på solvenskapitalet då övergångsbestämmelser
tillämpas och målet är att hållas ovanför det
I sista hand är bedömningen av risknivån beroende av hur riskfylld
verksamheten är
– Försäkringspolicy
– Investeringspolicy
– Tilläggsförmåns- och utdelningspolicy
■ Åtgärdsalternativen blir stegvis striktare
■
3.5.2015
■
60
Flera risknivåer
SII
SCR1
Kapitalbasmedel
SCR2
utan övergångsbest.
- SCR överskrids i tillräcklig
grad
utan övergångsbestämmelse
- risk för att övergångsbest.
behövs
SCR med övergångsbest.
Solvens
- möjlighet att gå under kravet
under SCR, t.ex.
ikraftträdandelagen
10 §
Gränser
≥1
Tillräcklig utan övergångsbest.
≥1
Kritisk utan övergångsbest.
≥2
Tillräcklig med övergångsbest.
≥3
Kritisk med övergångsbest.
≥3
MCR
- under MCR
=4
■
3.5.2015
■
61
Flera risknivåer och striktare krav på innehållet i
ansökan
SII
SCR1
Kapitalbasmedel
SCR2
Solvens
utan övergångsbest.
- SCR överskrids i tillräcklig
grad
utan övergångsbestämmelse
- risk för att övergångsbest.
behövs
- möjlighet att gå under kravet
under SCR
Ansökan
≥1
Uppgifterna i planen för att
återställa en sund solvensställning
≥1
+ känslighetsanalyser
≥2
+ plan med åtgärder för att öka solvensen
≥3
+ omvända stresstest
≥3
MCR
- under MCR
=4
■
3.5.2015
■
62
Ansökan
SII-solvensberäkning utan
övergångsbest.
SII-solvensberäkning med
övergångsbest.
SI-solvensberäkning
Känslighetsanalyser av
försäkringsriskerna
investeringar
Plan med åtgärder för att öka
solvensen
Tillräckliga scenarieanalyser
Omvända stresstest
Täckande solvenskontroll
Under SCR
Tillräcklig med
övergångsbest.
Kritisk med
övergångsbest.
Tillräcklig utan
övergångsbest.
Kritisk utan
övergångsbest.
Ansökningens innehåll i korthet
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Livsfallsrisk
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Ökning/minskning av räntesatsen
Sänkning av värdet på riskfyllda investeringar
Olika beräkningar: MCR, SCR, medräkningsbara
kapitalbasmedel
Beräkningar för olika tidpunkter
Stresstest (bl.a. uppdatering av EIOPAs stresstest)
T.ex. inverkan av att frysa räntenivån
Täckande kontroll av investeringar och försäkringstekniska avsättningar. Värderingen av investeringar
och särskild kontroll av riskfyllda investeringar.
x
■
3.5.2015
Ansökan har godkänts av styrelsen
Bedömning av bolagets risknivå och realistiska
läge
■
63
Tillräcklig solvensnivå utan övergångsåtgärder (1/2)
■ Grunder för att tillämpa överföringsbestämmelser
–
–
Varför behöver bolaget övergångsåtgärder?
På vilket sätt avser bolaget att säkerställa att försäkringstagarnas risker inte
ökar på grund av att övergångsåtgärder används?
■ Framtida utdelnings- och kundåterbäringspolicyn samt användningen av
kapitallån
–
–
–
Ska vara konkreta (exempel på olika situationer)
På vilket sätt skälighetsprincipen beaktats?
Bolagsstyrelsens godkännande
■ Investeringspolicyn under övergångsåtgärdsperioden
■ Ansökan kan även grunda sig på ORSA-rapporten, om den ger tillräckliga
uppgifter för att behandla ansökan (t.ex. upprättats enligt Solvens IIprinciperna) och bolaget gör nödvändiga uppdateringar i rapporten
■ Bolaget bör redogöra för vilka homogena riskgrupper det använt och att
övergångsåtgärder kan motiveras också utan indelning i homogena
riskgrupper
■
3.5.2015
■
64
Tillräcklig solvensnivå utan övergångsåtgärder (2/2)
■ Beräkningar av solvenskapitalkravet utan övergångsbestämmelser och
med dem
–
–
–
–
–
–
Ska presenteras skilt för försäkringstekniska avsättningar och
kapitalbasmedel samt en tillräcklig specifikation, för att kunna dra slutsater
om beräkningarnas riktighet
Beräkningar 1.1.2016, 31.12.2016, 31.12.2020, 31.12.2031
Beräkningarna ska grunda sig på den senaste räntesatsen som EIOPA
beräknat
Om bolaget inte uppfyller solvenskapitalkravet utan
övergångsbestämmelser, ska orsakerna anges
I Solvens I -beräkningarna ska olika kompletteringar i ansvarskuld
beaktas, även om de inte hänförts per avtal
Även en noggrannare redogörelse för gjorda kompletteringar i
ansvarskuld (vilken komplettering och till vilken tidpunkt den hänförts)
■ Bolaget bör även redogöra för om det avser att använda en
volatilitetsjustering i sin räntesats
■ Ansökan ska ha godkänts av bolagets styrelse
■
3.5.2015
■
65
Kritisk solvensnivå utan övergångsåtgärder
■ Utöver ovan nämda ska bolaget även lämna in olika realistiska
känslighetsanalyser, med vilka det säkerställs att bolagets solvensnivå
är över 100 % utan övergångsåtgärder
–
–
–
Känslighet för ränteantagandena (ökning/minskning av räntesatsen)
Minskning av värdet på riskfyllda investeringar (t.ex. på aktie, high yieldoch andra motsvarande investeringar)
Känslighet för livsfallsrisken
■ Om känslighetsanalyserna visar att det finns risk för att risknivån
sjunker, ska bolaget göra motvarande redogörelser som om bolagets
solvensnivå skulle vara tillräcklig endast med övergångsåtgärder
■
3.5.2015
■
66
Tillräcklig solvensnivå med övergångsåtgärder
■ Plan med åtgärder för att öka solvensen
–
–
Bolaget bör redogöra för hur det avser att öka sina medräkningsbara
kapitalbasmedel eller minska sin riskprofil år 2016, fram till år 2021 och
fram till år 2032
Detta motsvarar den rapport som bolaget enligt
ikraftträdandebestämmelsen ska upprätta under övergångsperioden
■ Till rapporten ska fogas tillräckliga scenarieanalyser
–
Stresstest (bl.a. uppdatering av EIOPAs stresstest)
■ Redogörelse för de arrangemang med vilka man tryggar en eventuell
överföring av tillgångarna från moderbolaget.
■
3.5.2015
■
67
Kritisk solvensnivå med övergångsåtgärder
■ Som underlag för ansökan ska bolaget utöver ovan stående även
presentera olika omvända stresstest
–
–
–
Beräkningar ska göras både med övergångsåtgärder och utan
Som ett exempel ska bolaget bedöma hur länge det tål en situation där
räntenivån hålls på nuvarande nivå. (Antagandet är att räntesatsen är
densamma under olika tidpunkter)
Även de andra antagandena i beräkningen ska bedömas kritiskt
■
3.5.2015
■
68
Kapitalbasmedlen underskrider solvenskapitalkravet
med övergångsåtgärder
■ Utöver ovan nämnda görs i bolaget en täckande kontroll av
solvensställningen, vilken innehåller en kontroll av både solvensen och
investeringsverksamheten
■ Stresstest och känslighetsanalyser torde utföras för bolaget
■
3.5.2015
■
69
Under
SCR
Tillräcklig
utan
övergångsbest.
Kritisk utan
övergångsbest.
Tillräcklig
med övergångsbest.
Kritisk med
övergångsbest.
Innehållet i ansökan och riskbaserad bedömning
Bedömningskriterier
Ansökan
x
x
x
x
x
SII-solvensberäkning utan
övergångsbest.
SII-solvensberäkning med
övergångsbest.
SI-solvensberäkning
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
försäkringsriskerna
investeringar
- Livsfallsrisk
- Hur realistiska beräkningarna är
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Bedömning av risknivån
- Höjning, sänkning av räntesatsen
- Säkning av värdet på riskfyllda investeringar
- Olika beräkningar: MCR, SCR, medräkningsb. kap.bas.medel
- Beräkningar för olika tidpunkter
Stresstest (bl.a uppdatering av EIOPAs stresstest)
x
x
- t.ex. inverkan av att frysa räntenivån
x
Täckande kontroll av investeringar och försäkrings-tekniska
avsättningar. Värdering av investeringar och särskild kontroll av
riskfyllda investeringar
Plan med åtgärder för att öka
solvensen
Tillräckliga scenarieanalyser
Omvända stresstest
Täckande solvenskontroll
■
Målet med användningen av övergångsbestämmelser är motiverad
och godkänd:
- faktisk övergångsbestämmelse?
- framtida utdelnings- och kundåterbäringspolicy
- investeringspolicyn under övergångsåtgärdsperioden
- om bolaget inte uppfyller kravn, orsakerna till detta
Ansökan har godkänts av styrelsen
Bedömning av bolagets risknivå
- Bedömning av hur realistiska beräkningarna är
3.5.2015
■
70
Om processen
■ Behandlingen av ansökan:
–
–
–
–
Riskbaserat betraktelsesätt
Kräver minst en diskussion
Från Finansinspektionen deltar institutsansvarig/matematiker/marknadsriskexpert
De mest riskfyllda ansökningarna behandlas också i Finansinspektionens ledningsgrupp
■ Om bolaget under behandlingen av ansökan bedöms vara mer riskfyllt än vad som
antogs vid utgångsläget, kan bolagets risknivå höjas och tilläggsutredningar
begäras
■ Om bolaget fusioneras senare efter att tillstånd beviljats, övergår tillståndet inte
automatiskt
–
Tillstånd ska sökas antingen efter fusion eller behandlas samtidigt med fusionsansökan
■ Godkännande av tillstånd
–
–
Tillståndet att använda övergångsåtgärder görs utifrån prövning
Planen om hur bolaget fyller Solvens II -kraven efter övergångsperioden ska grunda sig
på Solvens II -solvensnivån vid tidpunkten för ansökan samt vara en faktisk och realistisk
plan för övergångsperioden
■ Tidsplan
–
Den målsatta tiden för behandligen är 1–2 mån. efter att tillräckliga uppgifter inlämnats
■
3.5.2015
■
71
Kompositbolag
Ledande matematiker Jari Niittuinperä
■
3.5.2015
■
72
Kompositbolag
■ Med kompositbolag avses ett livförsäkringsbolag som på något annat
sätt än försäkring av anknytande risker till befintliga livförsäkringsavtal
bedriver skadeförsäkring som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 eller
2 enligt lagen om försäkringsklasser (FBL 1:15, 4)
■ Med ”anknytning” avses detsamma som ”utöver”, vilket används i
lagen om försäkringsklasser
■ Anknytningen bedöms när försäkring beviljas
■ Om försäkringstagaren senare utesluter livförsäkringskomponenterna
ur försäkringen, betraktas försäkringen fortfarande som en försäkring
med anknytande risker
■
3.5.2015
■
73
Kompositbolag
■ Ikraftträdandelagen 13,5:
På ett livförsäkringsbolag som när ändringslagens träder i kraft har
slutat bevilja nya försäkringar i skadeförsäkringsklasserna 1 och 2
enligt lagen om försäkringsklasser (526/2008) på ett annat sätt än
försäkring av anknytande risker till befintliga livförsäkringsavtal,
tillämpas inte
–
–
–
1 kap. 15 § 4 mom. i försäkringsbolagslagen (separerade funktioner)
11 kap. 4 § 5 mom. (eftersom minimikapitakravet för kompositbolag
regleras i 13 a kap.)
13 a kap. (1 §: separerade funktioner, tillräckligt specificerad bokföring, 2
§: uppfyllelse av nominellt minimikapitalkrav, 3 §: åtgärder om
kapitalbasmedlen är otillräckliga)
■ Ikraftträdandebestämmelsen gäller tills bolaget på nytt beslutar att
bevilja nämnda försäkringar
■
3.5.2015
■
74
Observationer angående de första ORSA-rapporterna
Byråchef Seppo Juutilainen
■
3.5.2015
■
75
Regleringen om ORSA är snäv
■ FBL: Följande delområden bör bedömas:
–
–
–
Bolagets totala solvensbehov
Fortlöpande iakttagande av kraven på försäkringstekniska
avsättningar
Fortlöpande iakttagande av kapitalkraven
■ Finansinspektionens föreskriver och anvisningar innehåller 20
anvisningar, av vilka
– knappt hälften gäller bolagets ORSA-proceser,
verksamhetprinciper, dokumentation och styrelsens roll
– Resten gäller självutvärdering
■ ”Bolaget ska lämna in en risk- och solvensbedömning till
Finansinspektionen…”
–
–
En autentisk ORSA-rapport duger mycket bra
Fastän ORSA inte upprättas för tillsynsmyndigheten!
■
3.5.2015
■
76
Om Finansinspektionens ORSA-bedömningar
■ ORSA-processerna och den bakomliggande dokumentationen har inte
granskats eller verifierats
■ Styrelsens insatser och roll i ORSA-processen har inte utretts
– Vissa ORSA-rapporter verkar vara sammanställda bara med hjälp av
annan befintlig dokumentation?
■ Skillnaderna i sammanställningen och skrivsätten gör det svårt att jämföra
rapporterna:
– Betraktelsesätten är olika, och åtminstone med utomstående ögon
verkar de lösryckta från varandra och inga slutledningar har gjorts
(eller åtminstone dokumenterats i rapporten)
– ”Svåra” ärenden som placerats bland den övriga texten bryter
helheten
– En del av rapporterna framskrider logist från ett ärende till följande
och till slutledningar
– 6–60 sidor; utfallet är inte nödvändigtvis bättre då sidantalet växer
■ Bedömning har gjorts enligt skälighetsprincipen
■ Grupp-ORSA -rapporterna har ännu inte bedömts
■
3.5.2015
■
77
Bolagets riskprofil i jämförelse med SIIstandardmodellen
■ De flesta bolagen har ännu inte tagit ställning till detta: gör sin
bedömning enligt standardformeln
■ ”Bolagets uppfattning är att solvenskraven enligt SII-standardformeln
beskriver bolagets solvensbehov på ett betryggande sätt (, eftersom
<beskrivande motivering>)”
■ Det finns även modulspecifika jämförelser enligt standardmodellen
med bolagets riskprofil och slutledningar
■ Vissa bolag har presenterat jämförelser med bolagets egna
riskbedömningar: jämförelser av resultaten av den monetära
kapitalmodellen/riskmodellen med solvenskapitalkravet; analys av
skillnaderna vid beräkning enligt modellen och standardformeln
■
3.5.2015
■
78
Bedömning av det totala solvensbehovet och det
fortlöpande iakttagandet av kapitalkraven
■
■
■
■
Alla bolag har inte bedömt hur kapitalkraven enligt SII iakttagits
Nästan alla bedömningar bygger på ett tidspann om tre eller fem år
Mängden av scenarierna 1-8 (även upp till 15)
Många olika slags scenarieanalyser, t.ex.
– ”Premieinkomsten ökar x % per år, de årliga placeringsintäkterna y
% och totalkostnadsprocenten sjunker/stiger till z %” => OF/SCR
– ”Intern modell”, med sannolikheter för försäkringstekniska
resultatelement
– Scenarier för försäkringsverksamheten, "på" vilka placerats
scenarier för placeringsintäkterna per tillgångsslag
■ Är scenarier "som hämtats utifrån" som sådana de bästa möjliga för
bolagets scenarieanalyser?
■ Det har inte gjorts klara slutledningar i fråga om alla ORSA-rapporter,
”slutledningar bör dras på basis av scenarier och grafer”
■
3.5.2015
■
79
Komplettering av den kvantitavia bedömningen med en
kvalitativ beskrivning av väsentliga risker
■ Nästan alla har även en kvalitativ beskrivning (i någon form) av
riskerna
■ Ofta en teoretisk beskrivning av riskerna, vilken inte är klart kopplad till
bolaget i fråga. Åtgärderna för att hantera riskerna beskrivs inte heller.
■ Vissa bolag har analyserat de kvalitativa riskerna som visat sig vara
väsentliga i bolagets riskkartläggning. Samtidigt presenteras
hanteringsmetoder, åtgärder och ansvarspersoner.
■
3.5.2015
■
80
Exempel på innehållsförteckningen i ORSA
1.
2.
3.
4.
5.
Ledningens sammandrag
Bolagets risktagningsvilja och risktolerans
De viktigaste resultaten av riskkartläggningen
Bolagets solvensställning för närvarande
Den prognostiserade solvensställningen
5.1 Basscenario
5.2 Övriga scenarier
5.3 Känslighetsanalyser, stresstest,...
6.
7.
8.
Analys av försäkringstekniska avsättningar
Analys av kapitalbasmedel och deras kvalitet
Sammanfattning
8.1 Den totala solvensställningen
8.2 Åtgärdsrekommendationer
Bilagor
■
3.5.2015
■
81
Frågor för bedömningen av ORSA i bolaget
■ Deltog bolagets styrelse i processen?
■ Har alla väsentliga risker med tanke på bolagsstyrningen behandlats i
rapporten? Svarar ORSA på vilka åtgärder bolaget bör ta inom
riskhanteringen?
■ Får styrelsen på ett föreståeligt sätt en bild av bolagets risker och
solvensställning?
■ Är ORSA:s scenarier och stresstest tillräckligt omfattande?
■ Beskriver rapporten också slutledningar och nödvändiga åtgärder?
■ Förstod styrelsen rapporten i sin helhet?
■
3.5.2015
■
82
Rapportering
Analytiker Kirsti Svinhufvud
■
3.5.2015
■
83
Tidtabell för riktlinjer och standarder om
rapporteringen
https://eiopa.europa.eu/Pages/Consultations/Public-consultation-on-theSet-2-of-the-Solvency-II-Implementing-Technical-Standards-(ITS)-andGuidelines.aspx
Sammanfattning: Navigating through the Solvency II reporting and
disclosure package
■
3.5.2015
■
84
Standarder och riktlinjer om rapporteringen
Gällande:
■ Guidelines on Submission of Information to National Competent
Authorities
Utkast, EIOPA set II:
Pilar III-standarder:
■ CP-14-052 ITS on regular supervisory reporting
■ CP-14-055 ITS on public disclosure: procedures, formats and
templates
Pilar III-riktlinjer:
■ CP-14-045 Guidelines on financial stability reporting
■ CP-14-047 Guidelines on reporting and disclosure
■
3.5.2015
■
85
Rapporteringen vid övergången till SII
■ Vakra
– rapportering per 31.12.2015 som normalt
– Vakra-rapporteringens fortsatta omfattning bör utredas
■ Rapportering under mellanfasen
– Situationen 31.12.2014 och 30.9.2015
– Kvantitativa uppgifter samt solvensrapport
■ Rapportering enligt Solvens II fr.o.m. 1.1.2016
Day 1-rapportering
–
Kvantitativa och kvalitativa uppgifter
Upplysningar som ska lämnas i tillsynssyfte
–
–
Regelbunden tillsynsrapport och kvantitativa uppgifter
Innehåller de uppgifter som förutsätts enligt ECB:s
statistikförordning
Solvens och finansiell ställning
–
–
Solvensrapport och kvantitativa uppgifter
Offentliggörs och inlämnas till Finansinspektionen, även
uppdateringar
Stabilitetsrapport som ska inlämnas till EIOPA
–
–
Kvantitativa uppgifter
Meddelas separat till företagen under tillsyn
■
3.5.2015
■
86
Rapporteringstidtabell
■
3.5.2015
■
87
Inlämnandet av uppgifter
■ Kvantitativa uppgifter
–
–
I maskinläsbar form (EIOPAs och Finansinspektionens tekniska
beskrivningar av rapporteringens innehåll och form)
Med hjälp av Finansinspektionens rapporteringsprogram
(Distributionstjänsten Jakelu )
 Uppgifterna i solvensrapporten i elektroniskt läsbar form
–
E-post: S2raportointi(at)finanssivalvonta.fi
■ Offentliggörande av uppgifter om solvens och finansiell
ställning
–
–
På bolagets webbplats
På branschföreningens webbplats, om bolaget inte har en egen
webbplats
■
3.5.2015
■
88
EIOPA, tidtabell för det tekniska genomförandet
https://eiopa.europa.eu/Pages/Supervision/
Insurance/Reporting-formats.aspx
■
3.5.2015
■
89
Taxonomin ’business variants’
■
3.5.2015
■
90
Tabellstrukturer
■
3.5.2015
■
91
IT-rapporteringslösning
Planerare Matti Virtanen
■
3.5.2015
■
92
Alternativa sätt att framställa den elektroniska
rapporten
■ Alternativ 1: Företaget under tillsyn kan producera den fastställda rapporten med
FI:s rapporteringsprogram (Excel-tillämpning och rapporteringsblanketter)
– Uppgifterna kan matas in manuellt på programmets blanketter eller laddas från
en extern källa (xbrl- eller csv-fil)
– Avsikten är att framställa en egen blankettspecifik funktion för laddningen av
investeringsuppgifter på blanketten (och de övriga blanketterna kan matas in
manuellt)
– Rapporteringsprogremmet laddas ner från den s.k. Distributionstjänsten Jakelu,
(https://www.fiva.fi/jakelu), i vilken företagen loggar in med egna koder
■ Alternativ 2: Företaget under tillsyn kan själv producera rapporter på basis av
EIOPAs och FI:s tekniska beskrivningar av rapportens innehåll och form
– EIOPAs beskrivningar:
–
DPM-beskrivningar (DPM = Data Point Model)
–
XBRL-taxonomin för Solvens II-förberedelsefasen
– FI:s beskrivning: Beskrivning av elektronisk rapportering
■ Även EIOPA håller på att ta fram ett rapporteringsprogram (Tool for Undertakings,
T4U), men Finansinspektionen stöder inte användningen av det
■
3.5.2015
■
93
Distributiontjänsten Jakelu – nerladdning av
installationspaketet
Som standard visas endast de installeringspaket som gäller företaget under tillsyn.
Du startar nedladdningen av installeringspaketet till din dator genom att klicka på installeringspaketets namn.
Anvisningarna för elektronisk rapportering beskriver strukturen på den fil som ska bildas och du behöver dem
närmast då du bildar en rapporteringsfil med andra tillämpningar är dem som kan laddas via denna tjänst.
Efter nedladdning kan du installera rapporteringsprogrammet i önskat register genom att packa upp det
nedladdade installeringsprogrammet t.ex. i Resurshanteringen (Exploring) så att du för kursorn på
installeringspaketets namn, klickar på musens högra tangent och väljer uppackningsfunktionen (Extract All…)
■
3.5.2015
■
94
Hur rapporteringsprogrammet installeras och startas
■ Nerladdning av installationspaketet FivaTiedonkeruusovellus.zip
■ Rapporteringsprogrammet installeras genom att dubbelklicka filen
– FIVA Tiedonkeruusovellus_*.exe
■ Operativsystem: Windows 7
■ Krav på Excel-version: Excel 2007, 2010 eller 2013
■ Kontroll av installation är aktiv: Excel Options, Add-Ins (närmare uppgifter i en
separat installations- och bruksanvisning)
■ Installationskraven:
Vid installering av rapporteringsprogrammet antas det att följande komponenter är
installerade i arbetsstationen:
–
.NET Framework 4.0
http://www.microsoft.com/fi-FI/download/details.aspx?id=17851
–
Microsoft Visual Studio 2010 Tools for Office Runtime
http://www.microsoft.com/fi-FI/download/details.aspx?id=440
■ Programmet startas genom att öppna rapporteringsarbetsboken (*.xlsx) som
kommit med installationspaketet i Excel
■
3.5.2015
■
95
Användning av rapporteringsprogrammet – Allmänna
uppgifter (Yleistiedot)
■ Kompletteringar av uppgifterna på
sidan:
– Tidpunkten för de rapporterade
uppgifterna (ååååmmdd)
– Kontaktuppgifter till den som
ansvarar för uppgifterna
– Kontaktpersonerns förnamn
– Kontaktpersonens efternamn
– Kontaktpersonens e-postadress
– Kontaktpersonens
telefonnummer
■
3.5.2015
■
96
Användning av rapporteringsprogrammet – val av
blankett
■ Valet av blanketter som ska rapporteras görs via mellanbladet ”FIVA-SII-työkirja”
genom att välja ”Lomakevalinta” (val av blankett) i menyfliken
■
3.5.2015
■
97
Användning av rapporteringsprogrammet –
ifyllningsläge
■ Tabellernas ifyllningsläge kan läsas via mellanbladet ”FIVA-SII-työkirja” genom
att välja ”Täytetyt taulukot” (ifyllda tabeller) i menyfliken
Tabeller i vilka uppgifter har
matats in syns med fetstil
(bold).
Genom att dubbelklicka på
vald tabell aktiveras den
aktuella tabellen.
■
3.5.2015
■
98
Användning av rapporteringsprogrammet – ifyllning av
tabeller
■ Fyll i en tabell genom att välja blankettsidan och fylla i uppgifterna i tillämpliga
delar (exemplet ges bara som referens)
■ En del av tabellerna kräver val av bakgrundvariabel (taustamuutaja) innan
man kan fylla i blanketten (se menyfliken nedan)
■
3.5.2015
■
99
Leveransfilens struktur
■ Leveransfilen innehåller en omslagsrapport med rapportspecifika
tilläggsuppgifter och en XBRL-rapport med de egentliga rapportuppgifterna
■ Rapporteringsprogrammet stöder sammanställningen av en leveransfil, inkl.
kryptering av rapporterna
■ Den zip-packade leveransfilen som ska skickas till Finansinspektionen
innehåller den krypterade omslagsrapporten och den krypterade xbrlrapporten
■
3.5.2015
■
100
Användning av rapporteringsprogrammet – hur
leveransfilen sparas
■ Börja spara leveransfilen som skickas till FI via mellanbladet ”FIVASII-työkirja” genom att välja ”Tallenna toimitustiedosto” i menyfliken
■ Rapporteringsprogrammet stöder också sparande och sökning av
en CSV-fil
■
3.5.2015
■
101
Rapporteringsprogrammet – sammanfattning
■ För tillfället har FI endast en testversion av SII-rapporteringsprogrammet i Jakelu Distributionstjänsten, vilken innehåller
brister i förhållande till den produktionsversion som kommer att
offentliggöras senare
■ Alternativt verktyg för SII-rapporteringen till Finansinspektionen
■ I de separata anvisningarna om elektronisk rapportering samt i
rapporteringsprogrammets installations- och bruksanvisningar
finns närmare information om SII-rapporteringen
■ Eventuell respons, kommentarer, förfrågningar och testrapporter
kan skickas till adressen S2Helpdesk[at]finanssivalvonta.fi
■
3.5.2015
■
102
Rapporteringsprogrammet - kontroller
■ Programmet förhindrar lagring av leveransfilen, om någon
nyckeluppgift saknas, t.ex. datum för uppgiften
■ Leveransfilen kan lagras fastän det skulle finnas andra fel än
fel i nyckeluppgiferna
■ Exempel på felaktiga loggar finns på sidan ValidationLog:
■
3.5.2015
■
103
Mottagning av rapporten
■ Företaget under tillsyn får en kvittering på att rapporten
mottagits:
 Företaget under tillsyn får en statusuppgift om den inkomna
rapporten, godkänd med grönt och avslagen med rött (se exemplet
nedan):
■
3.5.2015
■
104
Rapportleverans med egna medel: DPM-beskrivningar, S2taxonomin och anvisningar om FI:s elektroniska rapportering
som definitioner
Matti Virtanen
■
3.5.2015
■
105
Rapporteringens förenklade begreppsmodell (Data
Point Model)
Framework
(Rapportering)
Kontrollregel
(Validation Rule)
Taxonomy
(Taxonomi)
Domain
(Definitionsmängd)
Module
(Modul)
Dimension
(Dimension)
Template
(Blankett)
DimensionMember
(Dimensionsmedle
m)
Table
(Tabell)
Data Point
(Datapunkt)
Metric
(Mätare)
Cell
(Cell)
■
3.5.2015
■
106
Datapunkt (Data Point)
■ Datapunkten definierar det värde som ska rapporteras
■ En och samma datapunkt kan ansluta sig till flera celler, men den
rapporteras bara en gång
■ Det finns bara en mätare per datapunkt och 0–n stycken dimensioner
■ Mätare (Metric)
–
Variabel, variabelns datatyp (monetary, int, decimal, text, boolean, date)
och karaktär i tiden (Kanta/Virta)
■ Dimensioner: valuta, stat, …
■ På XBRL-rapporten rapporteras en grupp datapunkter (datapoint) och
värden i anslutning till dem
■ Modellering enligt data vs. modellering enligt blankett, länkning av
modellerna i DPM-modellen
■
3.5.2015
■
107
Data Point Model (DPM)
■ DPM-modellen är ett formatoberoende (man behöver inte använda XBRL i
rapporteringen) sätt att beskriva myndighetsrapporteringen
■ DPM-datamodellen beskriver rapporteringsbegrepp (bl.a. blankett, rad,
kolumn, cell, datapunkt, mätare, dimension, kontrollformler) och
relationerna mellan dem (enligt relationsmodellen) som en datamodel
■ DPM-modellen är till stor nytta för dem som producerar rapporterna med
egna medel
■ DPM-datamodellen realiseras genom EIOPAs beskrivningar, och i
fortsättningen torde modellen publiceras som en SQL-databas med
EIOPAs rapporteringsverktyg (T4U = Tool for Undertakings),
■ Information om T4U-projektet: http://t4u.eurofiling.info/
■ Med en DPM-modell som har kompletterats med XBRL-styrinformation
kan man producera en beskrivning av den tekniska rapporteringens
datainnehåll och tekniska presentationssätt
■ Beskrivningen kallas taxonomi och den definierar alltså den rapport som
ska levereras
■
3.5.2015
■
108
Rapporteringsdefinitionerna och taxonomin
■ S2-taxonomin baserar sig på bl.a. följande definitioner:
–
–
–
Tekniska blankettmodeller (annotated templates), normaliserad teknisk
presentation av blankettmodellen, baserar sig på affärsverksamhetens
blankettmodeller
–
Till blanketten och dess rader och kolumner har fogats uppgifter om
mätare, dimensioner och dimensionernas medlemmar som ansluter sig
till dem
Dataindex
–
Domaindefinitioner
–
Dimensionsdefinitioner
–
Dimensionselementens hierarki
–
Metric-definitioner
–
Moderate dimensional, Highly dimensional -modeller
Kontrollformler
■ S2-taxonomin har producerats automatiskt med för ändamålet avsett
program enligt ovannämnda definitioner
■ EIOPAs definitioner (https://eiopa.europa.eu/regulationsupervision/insurance/reporting-format)
■
3.5.2015
■
109
XBRL – ett sätt att beskriva ekonomiska kalkyler
■ XBRL (eXtensible Business Reporting Language)
– XML-baserad ram med vilken man beskriver t.ex. den ekonomiska
kalkylens datainnehåll och tekniska presentationssätt
– Beskrivningen kallas taxonomi (taxonomy
– Open source, inga licensavgifter
– Ramen utvecklas och förvaltas av XBRL-konsortiet www.xbrl.org
– Konsortiet har som direkta medlemmar ca 600 företag och andra
sammanslutningar
– Under konsortiet finns regionala XBRL-organisationer, bl.a. www.xbrl.fi
– Definition av XBRL-specifikationen och dess utvidgningar:
–
–
–
–
XBRL 2.1
- December 31, 2003 with errata corrections to February 20, 2013
Dimensions 1.0 - September 18, 2006 with errata corrections to January 25, 2012
Formula Specification 1.0
- 2009 - 2011
Table Linkbase 1.0 PWD
- May 17, 2013
■
3.5.2015
■
110
XBRL:s grunder: taxonomins kärnstruktur
■ Taxonomin består av ett schema och länkfiler (linkbase)
■ Taxonomischema (.xsd), förteckning över dataelement
■ Definition linkbase, hierarkiska relationer mellan elementen
■ Label linkbase, beteckningarna för elementen
■ Presentation linkbase, elementens presentationsordning
■ Reference linkbase, referenser till regleringen i anknytning till elemeten
■ Formula linkbase, aritmetiska och logiska relationer mellan elementen
■ Table linkbase (TL), elementens visuella uttryck i tabellform, TLdefinitionen är endast en rekommendation
■
3.5.2015
■
111
Taxonomistruktur 1 under Solvens II-förberedelsefasen
■ Taxonomin består av tre delar:
■ Gemensamma EBA/EIOPA-definitioner:
■ Dataindex
–
–
–
Metrics
Dimensions
Domains
■ Rapporteringsbeskrivningen
–
–
–
Modules
Tables
Validations
■
3.5.2015
■
112
Taxonomistruktur 2 under Solvens II-förberedelsefasen
■
3.5.2015
■
113
Taxonomimodulerna under Solvens IIförberedelsefasen
■ Taxonomin uppdelas i fyra ”deltaxonomier” dvs. moduler
–
–
–
–
Årsrapportering Solo (ars)
Årsrapportering Grupp (arg)
Kvartalsrapportering Solo (qrs)
Kvartalsrapportering Grupp (qrg)
■ Modulen definierar den tabellgrupp som ska rapporteras på en gång,
och varje modul motsvaras av en datafil dvs. s.k. XBRL-instans (XBRL
instance) som ska skickas till FI
■ Förutom XBRL-instansen krävs en s.k. omslagsrapport, som bl.a.
innehåller uppgifter om rapportens kontaktperson
■ XBRL-instansen och omslagsrapporten krypteras och packas som en
*.zip-fil som skickas till FI (leveransfil); XBRL-instansen zip-packas före
krypteringen för att göra filen mindre
■
3.5.2015
■
114
Exempel på XBRL-rapport: mätare, värde, kontext
■ Mätare (Primary Item / Metric)
–
Variabel som rapporteras, i exemplet s2md_met:mi451
■ Värde, vanligen i euro, antal eller %-värde
■ Kontext (Context)
– Kontexten ansluter betydelsen till mätarens värde genom att beskriva ett
antal klassificeringsfaktorer (rapportör, tidpunkt, dimension 1, .. dimension n)
– Det rapporterade värdet ansluter sig alltid till en kontext (se utdrag ur
EIOPAs exempelinstans nedan)
■
3.5.2015
■
115
Leveransfilen som skickas till FI
 Den zip-packade leveransfilen som skickas till Finansinspektionen innehåller
den krypterade omslagsrapporten och den krypterade xbrl-rapporten
 Omslagsrapporten innehåller information om rapporten, t.ex. namnet på
kontaktpersonen och kontaktuppgifterna
 Omslagsrapportens struktur har definierats i FivaStandardHeader-schemat
http://www.finanssivalvonta.fi/fi/Raportointi/xbrl/Documents/FivaStandardHeader.xsd
 I beskrivningen av FI:s elektroniska rapportering ges anvisningar om hur en
leveransfil byggs upp (inte än publicerats gällande SII-rapportering)
 Krypteringsprogrammet kan laddas ner från distributionstjänsten Jakelu
■
3.5.2015
■
116
EIOPAs tekniska definitioner: Viktiga dokument
■ Länk: https://eiopa.europa.eu/regulationsupervision/insurance/reporting-format
■ Öppna .zip-paketet:
■ Docs/
–
Börja med att läsa detta, innehåller beskrivningen av de viktigaste
begreppen och mallarna:
■ Instances/ …/
–
Modellrapporter ars, arg, qrs, qrg. (annual, quarterly, solo, group)
■ Requirements
–
Definitioner för Domain, Dimension, Dimension member:
■ Taxonomy
–
–
Dictionary
Framework
■
3.5.2015
■
117
Närmare upplysningar
■ Kontakt i första hand: En egen e-postadress har grundats för stöd i
Solvens II-frågor:
–
S2Helpdesk[at]finanssivalvonta.fi
■ IT-chef Jaakko Mauranen,
–
[email protected], tfn 010 831 5386
■
3.5.2015
■
118

Materialet för mötet på 4. och 5.5.2015

Transcription

Similar documents

Presentation

Klientbriefing penningtvätt december 2015

Nordic Försäkring & Riskhantering ABs Allmänna

Beslut om särskild avgift för Adelphi Capital LLP

Världens befolkning över 65 år ökar fram till 2030 med

NYHETSBREV - Hökerberg & Söderqvist

Särskild avgift för Bure Equity

Föreläggande att upphöra med tillståndspliktig verksamhet

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut

Inbjudan bifogas här med länk till anmälan.

Fördelarna med att flytta till Portugal: