Lokal verksamhetsberättelse 2014 Skeppets förskola

Transcription

Skeppets förskola
Datum
2015-03-17
1 (33)
Lokal verksamhetsberättelse 2014
Skeppets förskola
2 (33)
Sammanfattning
Skeppets förskola har under året arbetat för att få en öppen och givande daglig kommunikation
med vårdnadshavare. Förskolan har också utvecklat den pedagogiska dokumentationen kring
förskolans aktiviteter kopplat till de nationella målen för förskolan i Lpfö98/10 för att
synliggöra och utveckla dialogen kring förskolans verksamhet och innehåll. Förskolan erbjuder
också utvecklingssamtal kring det enskilda barnet där dokumentation i form av bild, film och
text beskriver barnens lärprocesser.
Att utveckla barnens förståelse för demokratiska värden har genomsyrat verksamheten, bl a
genom att stärka vi-känslan i barngruppen genom att på olika sätt tillsammans med barnen
arbeta med hur man är en bra kompis. Pedagogerna är utbildade i ICDP vilket ger en bra grund
för arbete med demokratiska värden. Genom dagliga samlingar kring dagens innehåll blir
barnen delaktiga i vardagen och får ro att leka och upptäcka tillsammans med barn och vuxna.
Barnen uppmuntras att prova sina idéer och att samarbeta tillsammans.
Språk och matematik har varit ett pågående arbete i den dagliga verksamheten; man har arbetat
med problemlösning, rim och ramsor, sagor via högläsning, flanosagor mm. Förskolans
pedagoger försöker se alla vardagliga aktiviteter som inlärnings-situationer för en utmanande
och lärande verksamhet för barnen.
Utmaningarna har varit och är att hitta enkla verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet för att
synliggöra och lära av barns lärprocesser. Vi behöver mer tid för reflektion och struktur för att
fullt ut systematiskt granska vår verksamhet.
3 (33)
Inledning
Förskolan är målstyrd. Det betyder att de politiker som valts av medborgarna anger
övergripande mål och ger en budget som ska användas för att nå målen.
Riksdagen och regeringen fastställer mål och riktlinjer som gäller för arbetet i alla
förskolor i landet. Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna som
fördelar resurser och organiserar verksamheten.
Torshälla stads nämnd sätter åtaganden och mål för förskolorna som finns i förvaltningen i en
nämndövergripande verksamhetsplan. Varje förskola gör en lokal verksamhetsplan som
beskriver med lokala åtaganden som beskriver vad förskolan ska göra för att nå de kommunala
och statliga målen. Till de lokala åtagandena kopplar förskolan även aktiviteter som beskriver
hur arbetet ska genomföras för att leda till måluppfyllelse. Uppföljning av förskolans lokala
åtagande och aktiviteter för Skeppets förskola, beskrivs nedan i enhetens lokala
verksamhetsberättelse för 2014.
Skeppets förskola har två avdelningar med barn mellan 1-5 år med 18 barn i vardera grupp. På
förskolan arbetar sex pedagoger. Förskolan ligger nära Torshällas vackra å med närhet till
grönområden, skog och kulturutbud såsom bibliotek och muséer.
Förskolans uppdrag är att erbjuda alla barn en positiv och lärande miljö med möjligheter till att
utmana och utforska sitt eget lärande. Förskolans pedagoger är medforskare och utmanar
barnen till att prova och utforska för nya tankar och idéer.
Förskolan är en egen skolform som erbjuder varje barn en bra start för det livslånga lärandet.
4 (33)
Hållbar utveckling
Verksamhetsprocesser:
Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande
Processmål:
1. 2015 ska 45 % av invånarna vara nöjda med möjligheten till inflytande och
möjligheten att nå kommunens beslutsfattare.(En attraktiv stad) (KS, SBN, TSN)
Beskrivning
Visar hur väl demokratin fungerar.
Nivån för indikatorn ska öka till 42 procent för både kvinnor och män under år 2012,
att jämföras med 41 procent för kvinnor och 38 procent för män år 2010.
Nämndens åtagande:
Torshälla stads nämnds samtliga verksamheter ska under 2014 genomföra minst två
kommunikationsinsatser för att öka möjligheten till insyn, inflytande och dialog för
att öka förtroendet
Beskrivning
En modern organisation behöver ha god tillgänglighet. Kommuninvånarnas möjlighet
till insyn, inflytande och dialog ska utvecklas och förändras så att förtroendet för den
kommunala verksamheten stärks. Bilden av kommunens arbete hos allmänheten är
oftast lägre än den hos brukare, elever eller kunder. Ett aktivt kommunikationsarbete
bidrar till att öka förtroendet för verksamheterna, att förbättra möjligheterna till dialog
och inflytande samt bidrar till en ökad stolthet för den egna verksamheten och orten.
Lokalt åtagande
Utveckla dialogen med vårdnadshavarna kring verksamhetens mål och innehåll
Enligt läroplanen ska vårdnadshavaren ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med
och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en
förutsättning för barnen och vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande.
Konkretisering:
Alla förskolors hemsidor ska kontinuerligt uppdateras i syfte att vårdnadshavare och andra intresserade
enkelt ska kunna ta del av information om verksamhetens mål och kvalitetsarbete. Även andra skriftliga
informationskanaler följs upp och utvecklas.
Varje förskola bjuder årligen in vårdnadshavare och barn till sociala aktiviteter i förskolan för att öka
trivsel och ge möjligheter till kontakt med andra vårdnadshavare, barn och pedagoger.
Pedagogerna på förskolorna delar ut och uppmuntrar vårdnadshavarna att svara på den årliga
föräldraenkäten för Eskilstunas kommun. Resultaten från enkäten analyseras av arbetslagen
tillsammans med chef och ligger till grund för uppföljning och utveckling av förskolan. Reslultaten
publiceras på förskolans hemsida och återkopplas till vårdnadshavarna på föräldramötet. Detta tror vi
leder till att förskolan får högre svarsfrekvens.
(Förskola)
Kommentar 2014-12-30
Resultat: Förskolan har arbetat aktivt med att få en öppen och givande kommunikation med
föräldrarna vid den dagliga kontakten. I de familjer där annat modersmål än svenska pratas har
förskolan använt sig av tolk och även fått hjälp av sin Trainee.
En avdelning har skickat ut informationsbrev en gång under hösten. Samma avdelning kommer att
bjuda in föräldrarna till föräldramöte under våren.
Utvecklingssamtalen är genomförda och vissa föräldrar har erbjudits samtal fler än en gång!
Hemsidan är uppdaterad med information och bilder men inte utvecklad så att pedagogerna känner sig
tillfreds.
Under hösten har pedagogerna lagt mer fokus på att vara i barngrupp än att ha barnfri tid till att
5 (33)
Lokalt åtagande
redigera dokumentation.
Analys: Då den muntliga kommunikationen tillsammans med dokumentationen i kapprummet
utvecklats så har vidare behov av informationsbrev inte funnits! Arbetslagen har gett varandra tid och
fört diskussion om hur de på bästa sätt kan genomföra samtalen med föräldrarna! Däremot känner de
att tiden inte funnits till att planera och rapportera från utvecklingssamtalen med barn och föräldrar som
de önskat.
Pedagogerna upplever att de inte har någon bra rutin/mall för hur de ska dokumentera och nå fram till
målen.
Hemsidan har medvetet prioriterats bort då personal och skribent slutat och ingen ny ersättare har
utsetts.
Slutsats: Tankar finns på att starta en Facebook tillsammans med föräldrar för att öka
informationsflödet. Förskolan vill dock fortsätta arbetet med att föra dialog vid lämning och hämtning.
Drop in-fika är en bra metod som möte men att pedagogerna då vill kunna svara på eventuella frågor
som kan komma om hur verksamheten kommer att se ut framöver med personal mm.
Till nästa år vill pedagogerna vara mer effektiva och starta utvecklingssamtalen tidigare så att alla
samtal hinner genomföras. Vidare vill de planera in tid för dokumentation och hitta en gemensam tanke
kring hur de ska utforma dokumentationen.
En ny ansvarig pedagog som har ansvaret för hemsidan ska tillfrågas och tid för att jobba med
hemsidan ska avsättas så innehållet blir informativt och attraktivt.
Skeppets förskola
Arbetet med att utveckla dialogen med vårdnadshavarna kring verksamhetens mål och innehåll
genom exempelvis utvecklingssamtal, föräldramöten och att hålla hemsidan uppdaterad följer
enligt plan.
Skeppets förskola
enligt plan.
(Skeppets förskola)
2014-12-18
Resultat:
Analys:
Slutsats: (Bojen)
2014-12-18
Resultat:
Analys:
Slutsats: (Piraterna)
Aktivitet
INFORMERA FÖRÄLDRAR (Piraterna)
Beskrivning Vi ska kontinuerligt skicka ut informationsbrev till föräldrar där vi berättar om vad som
händer i verksamheten. Syftet är att föräldrar ska få mer insyn och känna trygghet i vad som händer
under en dag i förskolan och vad som är aktuellt just nu.
Resultat: Vi har skickat ut informationsbrev till föräldrar en gång under hösten.
Analys: Vi har informerat föräldrar på andra sätt om vad vi gör i verksamheten, muntligen och med
dokumentation i kapprummet. Behovet av informationsbrev har inte funnits.
Slutsats: Vi har diskuterat ifall vi ska få ut information till föräldrar på ett bättre och bredare sätt. Vi
skulle vilja ha en facebookgrupp tillsammans med föräldrar där vi varje dag kan lägga ut vad vi gör just
nu. Detta skulle bli ett forum som skulle bli mer levande och aktuellt. Dessutom kan vi använda oss av
detta i ett senare skede när vi utvärderar vår verksamhet.
(Piraterna)
BJUDA IN TILL FÖRÄLDRAMÖTE (Piraterna)
Beskrivning En gång per år har vi föräldramöte. Då har vi en chans att träffa föräldrar tillsammans och
prata om vår verksamhet. Här har också föräldrar en chans att i ett större forum ta upp och fråga om
6 (33)
Aktivitet
saker som de tycker är viktiga och kunna göra det med stöd av varandra.
Resultat: Vi har inte bjudit in till föräldramöte under hösten. Vi har skjutit upp det till våren.
Analys: Det har varit rörigt och oklart om hur skeppet ska se ut framöver. Därför valde vi att skjuta upp
föräldramötet till våren när vi vet mer hur det kommer att se ut.
Slutsats: Det är bättre att inte säga någonting när man ändå inte har svar på alla frågor. Vi har istället
försökt att lugna föräldrar med att vi arbetar på att lösa allt och berättar så fort vi vet mer.
(Piraterna)
ERBJUDA DROP-IN FIKA (Piraterna)
Beskrivning Två gånger per år bjuder vi in till drop-in fika på piraterna. Då bakar vi tillsammans med
barnen och sedan får föräldrar sitta ner en stund och fika tillsammans med sina barn och andra
föräldrar. Under dessa tillfällen brukar vi visa bildspel eller film om vad vi har gjort i verksamheten. Vi
uppmuntrar också föräldrar att komma och hälsa på en dag på Piraterna för att se vad vi gör. Syftet
med att bjuda in föräldrar i verksamheten är att de ska få en större inblick i vad vi gör och att vi följer en
läroplan.
Resultat: Vi har inte haft något drop-in fika i höst.
Analys: Hösten har varit turbulent och vi valde att inte bjuda in till fika denna höst. Vi tänkte att vi
satsar på att bjuda in och göra en bra Lucia stund istället.
Slutsats: Vi ville inte bjuda in till fika och bildspel när vi har känt att saker har hängt i luften och mycket
har varit oklart. Men vi tycker att drop-in fika annars har varit en positiv mötesplats för barn, föräldrar
och pedagoger. Det tar vi med oss till nästa år.
(Piraterna)
Samtala med föräldrar (Bojen)
Beskrivning Föra dialog med föräldrar vid lämning och hämtning om barnets vardag, avdelningen och
förskolans mål.
För att skapa ett positivt tryggt klimat.
Vi vill jobba på att få en öppen och givande kommunikation med föräldrarna vid hämtning och lämning,
de ska känna att de får den information som är viktig och givande gällande barnet på ett öppet och
ärligt sätt.
Vi vill känna att båda parter kan diskutera såväl barnens vardag som känsliga ämnen på ett naturligt
sätt detta för att skapa ett positivt och tryggt klimat.
Vi har lagt energi för att ge varandra och föräldrarna tid att föra en dialog utan att bli störda och känna
att vi blir färdiga,
Vi har jobbat hårt för att få en öppen och ärlig dialog.
Vi har använt oss av Ipad och t ex Google translate i kommunikationen med föräldrar med annat språk
för att förstå varandra bättre.
Resultat: Vi känner att vi har en mycket bra kontakt med föräldrarna där både de och vi personal vill
och vågar diskutera den dagliga informationen samt mer känsliga ämnen. Det finns familjer där det är
svårare att nå fram och där lägger vi fortsatt mycket energi på att få till rätt kontakt.
Föräldrarna är trygga och söker upp oss och informerar och ställer frågor om det som rör barnens tid
på förskolan.
Vi har flera föräldrar med annat språk än svenska där vi fått en till en bra dialog och använt oss av tolk
där det behövts. Vi har haft stor hjälp av vår trainee som kan flera av de språk som de nya familjerna
pratar och har agerat både tolk och inskolningsstöd i våra kontakter med föräldrarna.
Analys: Vi har kommit en bit på vägen mot den kontakt vi vill ha och grunden i detta är att vi lagt
mycket energi och tid på att prata med föräldrarna vid hämtning och lämning.
Viktigt har varit att vi som personal har haft en dialog inom arbetslaget och gett varandra tid att planera
och genomföra föräldrakontakten på ett bra sätt.
Slutsats: Vi vill fortsätta koncentrera oss på samtalet/kontakten med föräldrarna då vi sett att den
informationen ger så mycket mer än den skriftliga vi lämnar ut.
(Bojen)
Erbjuda utvecklingssamtal (Bojen)
7 (33)
Aktivitet
Beskrivning Vi kommer att under april och maj månad erbjuda föräldrar utvecklingssamtal.
Där kommer vi att tillsammans med föräldrar i dialog prata om barnets utveckling.
Syftet är att skapa ett forum där föräldern och pedagogen har möjlighet att i dialog samtala om barnets
utveckling.
Föräldern får en insyn i barnets vardag på förskolan.
Resultat: Vi fortsatte med föräldrasamtalen under höstterminen och har hunnit med allihop. Vissa
föräldrar har vi pratat med flera gånger då behov funnits.
I vissa fall har vi haft hjälp av tolk, specialpedagog eller förskolechef.
Samtalen har fungerat bra och vi känner att både föräldrar och personal kan förmedla det vi vill.
Analys: Samtalen har fungerat bra och vi känner att både föräldrar och personal kan förmedla det vi
vill.
Vi känner att vi har haft svårt att hitta tid att planera inför och rapportera från samtalen i arbetslaget
utan har fått sköta det mycket själva.
Slutsats: Vi behöver vara mer effektiva och komma i gång tidigare med samtalen under vårterminen
detta för att veta att vi hinner med alla i tid och för att ge oss själva chansen att planera och utvärdera
dem.
(Bojen)
Dokumentera verksamheten (Bojen)
Beskrivning Vi vill dokumentera verksamheten på olika sätt, tex med foton , teckningar , skrift,
videoinspelningar , intervjuer osv.
Syftet är att synliggöra vad som händer i verksamheten.
Att med hjälp av t ex foto, video, skriven och muntlig information dokumentera och synliggöra gruppens
och individernas utveckling.
Vi har tagit mycket foto och filmat en del. Foton är utskrivna och placerade i barnens pärmar, det
filmade försöker vi hinna titta på tillsammans med barnen och tänker använda på föräldramöte i höst.
Resultat: I början av året var vi i fas med dokumentation av verksamheten med foton, teckningar. Just
nu och en tid tillbaka har vi fått prioritera att lägga tid på att vara i barngruppen och då fått mindre tid till
"barnfri" tid för dokumentation.
Analys: Då vi känner att vi inte haft en klar mall/rutin för hur dokumentation ska göras har vi inte riktigt
nått fram till vårt mål.
Slutsats: Vi behöver lägga mer energi på att hitta en gemensam tanke kring dokumentation samt att
planera in tiden för att utföra.
(Bojen)
Processmål:
Antal inkomna förslag/synpunkter från invånare ska öka med 10 % årligen. (KS,
AMN)
Brukarinflytande ska under 2014 öka inom i Torshälla stads nämnds verksamheter.
Värdet i verksamhetsprocessernas NKI ska öka.
Beskrivning
Våra brukares synpunkter om verksamheten är viktiga och värdefulla. Det hjälper oss
att utveckla och förbättra våra verksamheter. Ett aktivt arbete med brukarinflytande
börjar med att sluta se brukaren som enbart en mottagare av tjänster och istället som en
person med viktig kunskap och erfarenhet som bör få en aktiv del i beslut och insatser
som rör individen.
Lokalt åtagande
8 (33)
Lokalt åtagande
Utveckla dialogen med vårdnadshavarna kring verksamhetens mål och innehåll
Enligt läroplanen ska vårdnadshavaren ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med
och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en
förutsättning för barnen och vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande.
Konkretisering:
Alla förskolors hemsidor ska kontinuerligt uppdateras i syfte att vårdnadshavare och andra intresserade
enkelt ska kunna ta del av information om verksamhetens mål och kvalitetsarbete. Även andra skriftliga
informationskanaler följs upp och utvecklas.
Varje förskola bjuder årligen in vårdnadshavare och barn till sociala aktiviteter i förskolan för att öka
trivsel och ge möjligheter till kontakt med andra vårdnadshavare, barn och pedagoger.
Pedagogerna på förskolorna delar ut och uppmuntrar vårdnadshavarna att svara på den årliga
föräldraenkäten för Eskilstunas kommun. Resultaten från enkäten analyseras av arbetslagen
tillsammans med chef och ligger till grund för uppföljning och utveckling av förskolan. Resultaten
publiceras på förskolans hemsida och återkopplas till vårdnadshavarna på föräldramötet. Detta tror vi
leder till att förskolan får högre svarsfrekvens.
(Förskola)
Resultat: Förskolan har arbetat aktivt med att få en öppen och givande kommunikation med
föräldrarna vid den dagliga kontakten. I de familjer där annat modersmål än svenska pratas har
förskolan använt sig av tolk och även fått hjälp av sin Trainee.
En avdelning har skickat ut informationsbrev en gång under hösten. Samma avdelning kommer att
bjuda in föräldrarna till föräldramöte under våren.
Utvecklingssamtalen är genomförda och vissa föräldrar har erbjudits samtal fler än en gång!
Hemsidan är uppdaterad med information och bilder men inte utvecklad så att pedagogerna känner sig
tillfreds.
Under hösten har pedagogerna lagt mer fokus på att vara i barngrupp än att ha barnfri tid till att
redigera dokumentation.
Analys: Då den muntliga kommunikationen tillsammans med dokumentationen i kapprummet
utvecklats så har vidare behov av informationsbrev inte funnits! Arbetslagen har gett varandra tid och
fört diskussion om hur de på bästa sätt kan genomföra samtalen med föräldrarna! Däremot känner de
att tiden inte funnits till att planera och rapportera från utvecklingssamtalen med barn och föräldrar som
de önskat.
Pedagogerna upplever att de inte har någon bra rutin/mall för hur de ska dokumentera och nå fram till
målen.
Hemsidan har medvetet prioriterats bort då personal och skribent slutat och ingen ny ersättare har
utsetts.
Slutsats: Tankar finns på att starta en Facebook tillsammans med föräldrar för att öka
informationsflödet. Förskolan vill dock fortsätta arbetet med att föra dialog vid lämning och hämtning.
Drop in-fika är en bra metod som möte men att pedagogerna då vill kunna svara på eventuella frågor
som kan komma om hur verksamheten kommer att se ut framöver med personal mm.
Till nästa år vill pedagogerna vara mer effektiva och starta utvecklingssamtalen tidigare så att alla
samtal hinner genomföras. Vidare vill de planera in tid för dokumentation och hitta en gemensam tanke
kring hur de ska utforma dokumentationen.
En ny ansvarig pedagog som har ansvaret för hemsidan ska tillfrågas och tid för att jobba med
hemsidan ska avsättas så innehållet blir informativt och attraktivt.
Skeppets förskola
enligt plan.
Skeppets förskola
enligt plan.
2014-12-18
Resultat:
9 (33)
Lokalt åtagande
Analys:
Slutsats: (Bojen)
2014-12-18
Resultat:
Analys:
Slutsats: (Piraterna)
Aktivitet
Uppdatera hemsidan (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att kontinuerligt uppdatera förskolans hemsida.
Syftet är att föräldrar ska ha tillgång till aktuellt information som berör deras barns verksamhet.
Resultat: Vi har uppdaterat information och bilder men inte utvecklat hemsidan, detta gör att vi
fortfarande har en hemsida som inte är attraktiv och informativ på det sätt vi vill.
Analys: Vi känner att vi har fått prioritera bort hemsidan och lägga tiden på annat i stället.
Avdelningspersonalen som var ansvarig för arbetet med hemsidan bytte arbetsplats under vårterminen
och efter det har vi inte fått möjlighet att introducera någon ny.
Slutsats: Vi vill utveckla vår hemsida och göra den informativ och attraktiv. Vi planerar in att tidigt
avsätta tid för att planera innehållet och se till så att vi har en ny avdelningspersonal som kan jobba
med detta.
(Bojen)
Utveckla och genomföra aktiviteter för att stärka barn och ungdomars upplevelse
av inflytande och påverkan. (KS, alla nämnder och bolag)
Lokalt åtagande
Utveckla barnens förståelse för demokratiska värden
Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens
sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i
förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för
utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.
Konkretisering:
Förskolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete i enlighet med likabehandlingsplanen.
Varje arbetslag ska hålla det förhållningssätt levande som de har lärt sig via ICDP-utbildningen genom
att boka uppföljningsmöten med specialpedagogen under 2014.
(Förskola)
Resultat: Pedagogerna har samlingar med barnen kontinuerligt där barnens olika intressen och
språkstimulans är i fokus. Personalens ambition är att skapa en samling där vi-känsla stärks och hur
man är en bra kompis.
Det ena arbetslaget är nytt och har fått många nya yngre barn med annat modersmål än svenska gör
att de håller på och skapar nya rutiner för samtalen i samlingarna.
Förskolan har inte haft någon ICDP-uppföljning under hösten. De har heller inte arbetat medvetet med
likabehandlingsplanen samt deltagit i demokrativeckan.
Analys: För att bättre tillgodogöra sig innehållet i samlingarna har barnen delats in i mindre grupper.
Det ena arbetslaget vill jobba vidare på hur strukturen för hur samlingen ska se ut. Hur man kan
genomföra barnsamtal på förskolan i syfte att barnen blir delaktiga i utformandet av verksamhetens
innehåll.
Genom aktionsforskning har pedagogerna utvecklat avdelningens miljö och förhållningssätt samt fått
10 (33)
Lokalt åtagande
större förståelse för kollegor och barnen på avdelningen.
I det nya arbetslaget kommer de att jobba med ICDP uppföljningen till våren. De kan då använda ICDP
utifrån olika problemområden och få en bra grund till det nya arbetslaget. Diskussionen kring
likabehandlingsplanen kommer också att kunna ligga till grund för det nya arbetslaget.
Slutsats: Genom att börja dagen med samling får barnen förståelse för hur dagen kommer att se ut.
Barnen blir delaktiga och får en känsla av samhörighet. Förskolan kommer att fortsätta utveckla det
goda arbetet och diskussionen om en gemensam syn på samtal enskilt och i grupp hålls levande.
Under våren kommer arbetslagen att ha uppföljning av ICDP. Det finns även ambitioner om att starta
upp en ny aktionsforskning samt jobba med likabehandlingsplanen.
Aktivitet
DISKUTERA PÅ SAMLINGEN (Piraterna)
Beskrivning I samlingar fokuserar vi mycket på att vi ska se varandra, vilka som är i förskolan och
vilka som är hemma. Till hjälp använder vi dockor, en för varje barn och vuxen. Syftet är att barnen ska
se varandra, vilka vi är och vad vi heter. Vi hoppas detta ska skapa en vi- känsla. Vi tillsammans är
piraterna på skeppet. Vi tror att det kan stärka gruppen och vi pratar också med barnen om hur man är
en bra kompis.
Resultat: Vi har haft samlingar med barnen kontinuerligt. Vi har ofta delat in barnen i mindre grupper
och haft olika samlingar på morgonen. Ibland har vi använt dockorna i stora samlingar. Vi har
diskuterat i samlingen om det som varit viktigt för barnen just då. Vi pratar ofta om hur man ska vara en
bra kompis. Barnen har fått vara med och välja olika aktiviteter. eftersom grupperna varit mindre, så
har fler barn kommit till tals.
Analys: Vi har hittat ett sätt att arbeta med samlingar som har fungerat bra. Genom att vi har delat in
barnen i små samlingar, har vi kunnat tillgodose barnens olika behov av språkstöd och intressen.
Slutsats: Genom att vi börjat dagen med samlingar när alla barn har kommit till förskolan, har vi fått en
chans att fånga barnen tidigt och kunna ge dem verktyg för resten av dagen. Barnen får en känsla på
morgonen hur deras dag kommer att se ut. Detta kommer vi att fortsätta med.
(Piraterna)
BOKA ICDP-UPPFÖLJNING (Piraterna)
Beskrivning Vi kommer att boka en uppföljning i ICDP under året för att fräsha upp kunskaperna kring
vårt förhållningssätt. Syftet är att vi inte ska tappa ett bra förhållningssätt utan hålla det levande i våra
diskussioner med varandra.
Resultat: Vi har inte haft någon ICDP uppföljning.
Analys: Vi startade Aktionsforskning i våras där vi kände att vi tänkte och diskuterade mycket kring
ICDP och hur vi ska arbeta utifrån olika problemområden. Vi kände att ICDP uppföljning kan vara
bättre till våren när det blir ett nytt arbetslag.
Slutsats: Bättre att skjuta upp det till våren för att kunna starta upp i det nya arbetslaget.
(Piraterna)
PRATA KRING LIKABEHANDLING (Piraterna)
Beskrivning Vi har en likabehandlingsplan som vi ska hålla levande genom att föra diskussioner kring
den i vardagen.
Resultat: Vi har inte arbetat medvetet med likabehandlingsplanen.
Analys: Arbetet med likabehandling har skjutits upp hos oss p.g.a. att vi inte har hunnit med att gå
igenom den ordentligt.
Slutsats: Vi får satsa på likabehandlingsarbetet under nästa år.
(Piraterna)
Diskutera/samtala med barnen (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att samtala med barnen om deras verksamhet på förskolan, t ex. på en
11 (33)
Aktivitet
samling, men även under pågående verksamhet .Låta barnen vara delaktiga i utformandet av
innehållet genom att de får berätta vad de skulle vilja göra, lyssna på vad andra vill göra osv.
Syftet är barnen ska känna och veta att det är möjligt att påverka verksamhetens innehåll.
Resultat: Då vi fått en helt ny grupp, hälften av barnen flyttade vidare till förskoleklass och de nya barn
vi fått in är mycket yngre och/eller har svårt med svenskan då de är nya i landet. Detta i kombination
med att vi är ett nytt arbetslag gör att vi fått börja om från början till stor del efter sommaren och håller
på att skapa nya rutiner för samtalen med barnen.
Analys: Vi har inte riktigt haft tid/möjlighet att prata igenom och planera hur vi ska samtala med barnen
i verksamheten. Vi har genomfört mycket av det vi vill men känner att vi saknat den gemensamma
tanken på hur vi ska göra och vad det ska leda till.
Slutsats: Vi har påbörjat arbetet med att hitta en gemensam syn på diskussionen/samtalet med barn
enskilt eller i grupp. Vi kommer fortsätta utveckla arbetet och jobba vidare med det.
(Bojen)
Boka ICDP-uppföljning (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att under året boka ICDP-uppföljning med Kaija Pasanen.
Syftet är att i arbetslaget bibehålla förfållningssättet (det positiva samspelet) som ICDP står för.
Vi påbörjat en aktionsforskning med Kaija där ICDP till stor del kommer med.
Resultat: Vi har inte bokat in uppföljning med Kaija (specialpedagog) under vårterminen.
Uppdatering dec: Vi har haft inte haft aktionsforskning under höstterminen.
Analys: Aktionsforskningen har gjort att vi har kunnat utveckla avdelningens miljö och vårt
förhållningssätt samt att vi fått större insikt och förståelse för våra kollegor samt barnen på
avdelningen.
Slutsats: Vi är mycket nöjda med arbetet med aktionsforskning och har en förhoppning att vi kan
fortsätta under höstterminen för att utveckla vårt nya arbetslag.
Vi planerar för att starta upp ny aktionsforskning nästa läsår.
(Bojen)
Uppmärksamma "demokrativeckan" (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att besöka Ebelingmuséet under demokrativeckan v.13.
Där kommer vi att tillsammans bygga en gemensam skulptur av återvinnigsmaterial.
Syftet är att kunna ha inflytande och vilja var med att påverka.
Resultat: Vi kunde inte genomföra aktiviteten pga. personalfrånvaro. Personalen som arbetade den
dagen tog det beslutet, bäst för verksamheten just då.
Analys:
Slutsats:
(Bojen)
12 (33)
Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola
Processmål:
Barnen ska uppleva lustfyllt lärande i förskolan. (BUN, TSN)
Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser
synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas
resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2014 års mätning
till 2015 (BUN, TSN)
Beskrivning
Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013
års mätning till 2014.
Lokalt åtagande
Samarbeta med barn och vårdnadshavare kring det enskilda barnets utveckling
Enligt läroplanen ska förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete
med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och
påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en
förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.
Konkretisering:
Alla vårdnadshavare ska erbjudas utvecklingssamtal minst 1 ggr/år.
Samtliga förskoleenheter har ett aktivt arbete för att utifrån den pedagogiska dokumentationen
synliggöra barnens lärprocesser och progression, för barnen och deras vårdnadshavare. Andra forum
för delaktighet är; föräldramöten, familjekvällar, daglig kontakt vid hämtning och lämning.
Pedagogiska kartläggningar av barnens behov och intressen ska genomföras.
Alla förskolor ska ge förutsättningar för barn och föräldrar att besvara den årliga enkäten
(Förskola)
Resultat: Alla utvecklingssamtal är genomförda och en del familjer har erbjudits extra samtalstid där
behov funnits.
Genom dokumentation av lärprocesser och observationer av barngruppen har pedagogerna upptäckt
flera behov hos barnen. Dokumentationen har synlig gjort verksamheten både för barn och pedagoger.
På det sättet kan barnen vara delaktiga och påverka aktiviteterna.
Analys: Genom fortsatta observationer av barngruppen kan pedagogerna få syn på barnens olika
behov och rätt stöd kan ges tidigare. Arbetslagen jobbar vidare på att hitta mer tid för reflektion och
diskussion tillsammans och få en bra struktur och rutin för dokumentation.
Till våren vill arbetslagen komma igång tidigare med utvecklingssamtalen så att alla samtal hinns med.
Slutsats: Bättre planering av samtalstider! Alla samtal bör genomföras under våren. Förskolan
kommer att fortsätta med observationer för att synliggöra barnens behov i grupp och enskilt.
Pedagogerna jobbar vidare med dokumentation och blir säkrare på rutiner kring den.
Aktivitet
DOKUMENTERA (Piraterna)
Beskrivning Vi ska fotografera barnens lärandeprocesser och vi reflekterar och diskuterar detta
tillsammans i personalgruppen vid planeringar m.m. Vi kommer även att använda lärplattan mer
tillsammans med barnen när vi gör saker tillsammans, både ute och inne. Syftet är att vi efter en
aktivitet kan titta på dokumentationen tillsammans med barnen och prata kring det vi ser, för att kunna
använda oss av barnens tankar och idéer till nästa gång. Syftet är också att barnen ska bli mer
13 (33)
Aktivitet
medvetna om vad vi gör och vad vi ser och kunna diskutera tillsammans om det.
Resultat: Vi har dokumenterat barnens lärprocesser och reflekterat över detta tillsammans. Vi har
filmat, fotograferat och tillsammans med barnen tittat och diskuterat. Barnen har kommit med önskemål
om vad de vill göra för aktiviteter och vi har oftast kunnat genomföra dem.
Analys: Vi har inte dokumenterat så mycket som vi hade velat och bestämt oss för. Vi har trevat efter
en bra rutin och struktur och börjar nu att hitta den.
Slutsats: Det har varit lärorikt att utforska dokumentationen och hur vi ska arbeta med den. Nu börjar
vi hitta en rutin för det och kommer fortsätta framöver.
(Piraterna)
SE OCH KARTLÄGGA BARNENS BEHOV (Piraterna)
Beskrivning Vi går igenom barngruppen på planeringar för att försäkra oss om att vi ser alla barn och
vilka behov vi behöver arbeta med. Syftet är att vi ska kunna stimulera alla barns utveckling i förskolan.
Resultat: Vi har inte gått igenom barngruppen på papper genom att följa vår lista. Men vi har
observerat barnen och upptäckt nya barn som är i behov av mer stöd, både språkligt och socialt.
Analys: Vi har genom medvetna observationer av barngruppen upptäckt flera barns behov som vi inte
har sett tidigare.
Slutsats: Vi kommer att observera barnen i grupp oftare och försöka hitta en fast rutin för det. Vi har
upptäckt hur mycket man kan se när man själv gör sig lite osynlig. Det är ett bra sätt att upptäcka var vi
behöver lägga in mer stöd.
(Piraterna)
ERBJUDA UTVECKLINGSSAMTAL (Piraterna)
Beskrivning Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per år. I samtalet fokuserar vi på barnet och
dennes utveckling. Vi lägger vikten på att ha ett samtal, där både pedagoger och föräldrar är delaktiga i
diskussionen. Vi lägger vikt på att lyfta fram barnets positiva sidor och kommer överens med föräldrar
om det är något båda parter vill att vi ska arbeta lite extra med. Syftet är att föräldrar ska få en
möjlighet att i lugn och ro få samtala om sitt barn och få veta hur dennes dag på förskolan ser ut. Vi
arbetar tillsammans för att främja barnets utveckling.
Resultat: Vi har inte haft utvecklingssamtal i år. De hade vi i våras.
Analys:
Slutsats:
(Piraterna)
Erbjuda utvecklingssamtal (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att under april-maj månad erbjuda föräldrar utvecklingssamtal.
Där har vi möjlighet att tillsammans med föräldern prata om barnets utveckling.
Syftet är att skapa ett forum där föräldern och pedagogen har möjlighet att i dialog samtala om barnets
utveckling.
Föräldern får en insyn i barnets vardag.
Resultat: Vi hann inte färdigt med alla samtal under vårterminen utan fick fortsätta in i hösten. Alla
samtal är genomförda med bra resultat och vi har även haft extra samtal där det behövs. Vi har inte
haft tid att gemensamt planera och utvärdera alla samtal.
Analys: Vi kom i gång lite för sent under våren med samtalen och detta i kombination med att det var
svårt att boka med vissa föräldrar gjorde att vi blev sena. Då vi inte haft möjlighet att ha planeringstid
så många gånger gemensamt under året har vi inte hunnit med planering och utvärdering av samtalen.
Samtalen vi haft har varit bra och det känns som att föräldrarna uppskattat informationen de fått.
Slutsats: Vi behöver komma i gång tidigare kommande år och lägger in planeringen av samtalen
tidigare under året.
(Bojen)
14 (33)
Förbereda alla flickor och pojkar för att kunna läsa, skriva och räkna på en
åldersadekvatnivå efter åk 1.
Beskrivning
Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns matematiska förmåga och
språkutveckling då språk och lärande liksom språk och identitetsutveckling hänger
samman. En verksamhet som genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån
såväl svenska språket som modersmålet är en viktig förutsättning för att nå åtagandet.
Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och
drivkraft att söka kunskaper för att på så sätt utveckla barnets sociala och
kommunikativa kompetens. Förskolans uppdrag är att genom lekfulla former skapa så
goda förutsättningar som möjligt för varje enskilt barn att så småningom bli en läsande,
skrivande och räknande person.
Lokalt åtagande
Utveckla förskolans språkliga och matematiska arbete
Enligt läroplanen ska barnen:
Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå
andras perspektiv.
Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra.
Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner.
Utveckla intressen för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av tolka och
samtala om dessa.
Barn som har ett annat modersmål än svenska ska ges förutsättningar att utveckla sin kulturella
identitet och förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Konkretisering:
All personal ska vara utbildade i ICDP. Genomförda ICDP-utbildningar följs upp minst 1ggr/ år.
Alla i arbetslaget ska ha ett språkutvecklande arbetssätt och varje barn ska erbjudas språkligt och
matematiskt stimulerande aktiviteter dagligen.
Alla i arbetslaget ska medvetet använda matematiska begrepp i kommunikationen med barnen.
Varje förskola ska erbjuda barnen en lärmiljö och lärverktyg som stimulerar och väcker barnens
intresse.
Pedagogerna planerar verksamheten så att varje barn får språkstimulans på sin utvecklingsnivå varje
dag i förskolan. Pedagogerna har ett förhållningssätt där kommunikation är självklart och som
signalerar att ett rikt språk är viktigt att lära sig för framtiden.
Varje förskoleenhet kartlägger och följer upp verksamhetens arbete t ex med hjälp av BRUK.
(Förskola)
Resultat:
Språklig träning, samtal, matematiska begrepp, problemlösning är något förskolan jobbar med
kontinuerligt i vardagen. Barnen uppmuntras till att hitta egna lösningar på problem.
Inlärningssituationer kan vara vid påklädning, dukning av borden, pussel, spel, lek med färg och form,
förskolans utemiljö samt skogen mm.
En avdelning har i samband med samling, delat in barnen efter ålder och behov, sångstunder med rim
och ramsor samt språklek. Sagostunder sker spontant under dagen men även planerat efter lunchen.
Pedagogerna använder också flanosagor där barnen är med och berättar sagorna.
Den andra avdelningen har flera yngre barn med annat modersmål än svenska. Där jobbar man mer
spontant med språket utifrån barnens lust och nyfikenhet.
Barnen involveras i dukningen och då uppstår ett bra tillfälle att träna matematik samt språk.
Analys:
Pedagogerna har fått anpassa sitt arbetssätt utifrån barngruppens behov. Den ena avdelningen jobbar
mycket individuellt med barnen och tar varje spontan situation som ett inlärningstillfälle. Medan man på
den andra avdelningen jobbar mer med mindre grupper och planerade tillfällen med språklust.
Förskolan har med sitt medvetna förhållningsätt ökat sitt och barnens matematiska tänk. När barnen får
den tid de behöver för att lösa olika uppgifter så ser pedagogerna att de gärna vill visa och hjälpa
varandra.
Slutsats:
Arbetet med flanosagor har varit mycket positivt. Under våren vill personalen utveckla sagostunderna
och införa hand och fingerdockor.
15 (33)
Lokalt åtagande
Morgonsamlingarna har resulterat i att barnen leker bättre under dagen när de är involverade av hur
dagen ser ut.
Språkarbetet kommer fortsätta under våren enskilt och i mindre grupper. På sikt hoppas pedagogerna
att kunna införa större samlingar.
Förskolan kommer att jobba mer med matematiska begrepp under våren. Utveckla fler strategier för att
öka det matematiska tänket och tydliggöra detta för barnen. På det viset blir barnen bättre rustade för
skolan.
Aktivitet
SJUNGA MED RIM OCH RAMSOR (Piraterna)
Beskrivning Varje dag sjunger vi tillsammans med barnen, både spontant och i planerade samlingar.
Vi kommer även att använda oss mer av rim och ramsor under dessa sångstunder. Syftet är att utmana
och stimulera barnens språkutveckling.
Resultat: Vi har delat in barnen i små samlingar, utefter ålder och behov. Vi har i dessa samlingar haft
sångstunder, rim och ramsor och språklekar. Dessa samlingar har vi haft på morgonen och sedan en
större samling innan maten.
Analys: Vi valde att dela in barnen i olika grupper för att lättare kunna fånga dem och tillgodose deras
olika behov. Vi har också valt att ha dessa samlingar på morgonen för att kunna ge barnen en bild över
hur deras dag kommer att se ut.
Slutsats: vi har märkt en positiv effekt av att ha små samlingar på morgonen när alla har kommit. Det
fångar barnen och de får ett större fokus och en chans att fundera över vad de vill göra under dagen. Vi
har märkt att barnen har lekt bättre efter dessa samlingar.
(Piraterna)
LÄSA (Piraterna)
Beskrivning Vi läser tillsammans med barnen vid spontana stunder när de ber om det, men också
varje dag efter maten för de barn som är vakna. Vi kommer även att lägga till flanosagor och
fingerdockor för att kunna fånga barnen mer i sagorna. Syftet är att barnen ska få höra ett varierat
språk och få en upplevelse kring boken som vi kan prata och diskutera om.
Resultat: Vi har haft sagostunder spontant under dagen. Vi har läst böcker och diskuterat kring dem.
Vi har även använt flanosagor där barnen själva varit med och berättat sagorna. Efter lunchen har vi
haft en extra sagostund för de barn som inte sover.
Analys: Vi har märkt att flanosagor är populära och barnen har utvecklats i sitt eget berättande av
sagor.
Slutsats: Eftersom flanosagor har haft en så positiv effekt kommer vi att fortsätta utveckla
sagostunderna och införa mer hand och fingerdockor.
(Piraterna)
ANVÄNDA MATEMATISKA BEGREPP (Piraterna)
Beskrivning Vi försöker medvetet använda oss av olika matematiska begrepp som förekommer i
barnens vardag. Det kan vara lägesord, instruktioner och problemlösning. T ex vid på- och avklädning.
Syftet är att barnen ska få en förståelse för begreppen.
Resultat: Vi har mest fokuserat på problemlösningen i barnens vardag. Vi har arbetat medvetet med
att barnen hela tiden ska uppmuntras att komma med egna lösningar på sina problem. Det har varit allt
från påklädning till olika pyssel.
Analys: Barnen har många olika lösningar på problem och om man ger dem tid så vill de gärna visa
och hjälpa varandra.
Slutsats: Vi borde arbeta mer medvetet med detta och med matematiska begrepp, men andra saker
har tagit över under hösten.
(Piraterna)
16 (33)
Aktivitet
LEKA MED FORM, FÄRG, STORLEK OCH MÖNSTER. (Piraterna)
Beskrivning Vi kommer att erbjuda olika aktiviteter för att stimulera det matematiska tänkandet i
barnens vardag. Spela spel, pussla, former och färger, ramsräkna, jämföra sakers storlek och mönster
m.m. Syftet är att träna den matematiska förmågan.
Resultat: Vi har varje dag erbjudit barnen aktiviteter där vi har spelat spel, pusslat, ramsräknat och
jämfört olika sakers storlek.
Analys: Vi har upptäckt barn som har stort behov av att träna att se olika mönster, former och färger.
Slutsats: Vi har insett att vi behöver arbeta ännu mer med matematik för att barnen ska bli rustade för
skolan.
(Piraterna)
Genomföra språksamlingar (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att ha språksamlingar varje dag efter maten, barnen kommer att vara indelade
i mindre grupper.
Syftet är att alla barn ska få möjlighet att i mindre grupp få utveckla sitt språk i olika aktiveter så som
rim och ramsa, lyssna på saga eller sjunga.
Resultat: Vi har plockat bort de bestämda, planerade språksamlingarna och mer jobbat med spontana
språkgruppen när det passat bra och vi känt att suget funnits hos barnen. Vi fick in flera yngre barn
samt barn med andra språk efter sommaren och har försökt anpassa oss efter det.
Analys: Vi har fått förändra oss utifrån ändrade förutsättningar och ändrat mycket i vårt arbete med
språksamlingar. Mycket har gått från att vara planerat i grupp och blivit mer individuellt eller i mindre
grupper när tillfälle funnits. Stor förändring i både barngrupp och arbetslag har bidragit till att vi fått göra
dessa förändringar.
Slutsats: Vi kommer fortsätta arbeta med vårt språkarbete enskilt eller i små grupper men även arbeta
för att kunna återinföra de planerade större språksamlingarna.
(Bojen)
Göra barnen delaktiga kring dukning (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att erbjuda barnen att vara delaktiga kring dukning av måltid.
Syftet är att barnen får bekanta sig och använda sig av olika matematiska begrepp, så som räkna ,
sortera , jämföra mm.
Resultat: Vår trainee har oftast dukat och har ofta haft med ett eller 2 barn som hjälpt till att duka. De
har använt detta tillfälle till mycket matematik- och språkträning.
Analys: Detta har fungerat mycket bra och har varit mycket populärt hos barnen. Att vår trainee har
haft möjligheten att utföra aktiviteten har varit bra för att det gett en kontinuitet och vi andra i
arbetslaget har haft möjlighet att lägga vår energi på övriga gruppen.
Slutsats: Vår trainee slutar hos oss vid årsskiftet men vi ska försöka få möjlighet att fortsätta att ha
med barnen vid dukningen och göra detta till en pedagogisk lärandesituation.
(Bojen)
Uppmärksamma vardagsmatematiken (Bojen)
Beskrivning Vi uppmärksammar och reflekterar över matematiken i vår vardag på förskolan. I olika
lekar och aktiviteter tillsammans. Sorterar, räknar, bygger, jämför och mäter.
Syftet är att på ett lustfyllt sätt lära sig matematiskt tänkande, matematiska begrepp, problemlösning.
Resultat: Vi har ett matematiskt tänk runt det mesta vi gör i vardagen och försöker uppmärksamma
barnen på det.
Vid dukning, lek, påklädning mm lägger vi på den aspekten.
Gården och skogen är fantastisk, en stor matematikbok.
Analys: Vi har haft en medveten tanke och pratat mycket om det i arbetslaget vilket har bidragit till att
medvetenheten ökat och vi ser matematik i fler moment under dagen.
Slutsats: Vi har under året blivit bättre på att uppmärksamma matematiken i vardagen och tydliggöra
den för barnen. Vi ska jobba vidare med det och utveckla fler strategier för att komma ännu längre.
17 (33)
Aktivitet
(Bojen)
Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola
Processmål:
8. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3 och betygen i
skolår 6. (Höjd utbildningsnivå) (BUN)
Beskrivning
Inga nivåer för indikatorn finns framtagna.
Genomföra insatser för att stärka, uppmuntra och stimulera flickor och pojkar från
förskoleklass till årskurs tre till läsning. (KS, BUN, TSN, KFN)
Lokalt åtagande
Utveckla förskolans språkliga och matematiska arbete
Enligt läroplanen ska barnen:
Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå
andras perspektiv.
Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra.
Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner.
Utveckla intressen för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av tolka och
samtala om dessa.
Barn som har ett annat modersmål än svenska ska ges förutsättningar att utveckla sin kulturella
identitet och förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Konkretisering:
All personal ska vara utbildade i ICDP. Genomförda ICDP-utbildningar följs upp minst 1ggr/ år.
Alla i arbetslaget ska ha ett språkutvecklande arbetssätt och varje barn ska erbjudas språkligt och
matematiskt stimulerande aktiviteter dagligen.
Alla i arbetslaget ska medvetet använda matematiska begrepp i kommunikationen med barnen.
Varje förskola ska erbjuda barnen en lärmiljö och lärverktyg som stimulerar och väcker barnens
intresse.
Pedagogerna planerar verksamheten så att varje barn får språkstimulans på sin utvecklingsnivå varje
dag i förskolan. Pedagogerna har ett förhållningssätt där kommunikation är självklart och som
signalerar att ett rikt språk är viktigt att lära sig för framtiden.
Varje förskoleenhet kartlägger och följer upp verksamhetens arbete t ex med hjälp av BRUK.
(Förskola)
Resultat:
Språklig träning, samtal, matematiska begrepp, problemlösning är något förskolan jobbar med
kontinuerligt i vardagen. Barnen uppmuntras till att hitta egna lösningar på problem.
Inlärningssituationer kan vara vid påklädning, dukning av borden, pussel, spel, lek med färg och form,
förskolans utemiljö samt skogen mm.
En avdelning har i samband med samling, delat in barnen efter ålder och behov, sångstunder med rim
och ramsor samt språklek. Sagostunder sker spontant under dagen men även planerat efter lunchen.
Pedagogerna använder också flanosagor där barnen är med och berättar sagorna.
Den andra avdelningen har flera yngre barn med annat modersmål än svenska. Där jobbar man mer
spontant med språket utifrån barnens lust och nyfikenhet.
Barnen involveras i dukningen och då uppstår ett bra tillfälle att träna matematik samt språk.
Analys:
Pedagogerna har fått anpassa sitt arbetssätt utifrån barngruppens behov. Den ena avdelningen jobbar
mycket individuellt med barnen och tar varje spontan situation som ett inlärningstillfälle. Medan man på
den andra avdelningen jobbar mer med mindre grupper och planerade tillfällen med språklust.
Förskolan har med sin medvetna förhållningsätt ökat sitt och barnens matematiska tänk. När barnen får
den tid de behöver för att lösa olika uppgifter så ser pedagogerna att de gärna vill visa och hjälpa
18 (33)
Lokalt åtagande
varandra.
Slutsats:
Arbetet med flanosagor har varit mycket positivt. Under våren kommer vill personalen utveckla
sagostunderna och införa hand och fingerdockor.
Morgonsamlingarna har resulterat i att barnen leker bättre under dagen när de är involverade av hur
dagen ser ut.
Språkarbetet kommer fortsätta under våren enskilt och i mindre grupper. På sikt hoppas pedagogerna
att kunna införa större samlingar.
Förskolan kommer att jobba mer med matematiska begrepp under våren. Utveckla fler strategier för att
öka det matematiska tänket och tydliggöra detta för barnen. På det viset blir barnen bättre rustade för
skolan.
Aktivitet
Genomföra språksamlingar (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att ha språksamlingar varje dag efter maten, barnen kommer att vara indelade
i mindre grupper.
Syftet är att alla barn ska få möjlighet att i mindre grupp få utveckla sitt språk i olika aktiveter så som
rim och ramsa, lyssna på saga eller sjunga.
Resultat: Vi har plockat bort de bestämda, planerade språksamlingarna och mer jobbat med spontana
språkgruppen när det passat bra och vi känt att suget funnits hos barnen. Vi fick in flera yngre barn
samt barn med andra språk efter sommaren och har försökt anpassa oss efter det.
Analys: Vi har fått förändra oss utifrån ändrade förutsättningar och ändrat mycket i vårt arbete med
språksamlingar. Mycket har gått från att vara planerat i grupp och blivit mer individuellt eller i mindre
grupper när tillfälle funnits. Stor förändring i både barngrupp och arbetslag har bidragit till att vi fått göra
dessa förändringar.
Slutsats: Vi kommer fortsätta arbeta med vårt språkarbete enskilt eller i små grupper men även arbeta
för att kunna återinföra de planerade större språksamlingarna.
(Bojen)
Göra barnen delaktiga kring dukning (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att erbjuda barnen att vara delaktiga kring dukning av måltid.
Syftet är att barnen får bekanta sig och använda sig av olika matematiska begrepp, så som räkna ,
sortera , jämföra mm.
Resultat: Vår trainee har oftast dukat och har ofta haft med ett eller 2 barn som hjälpt till att duka. De
har använt detta tillfälle till mycket matematik- och språkträning.
Analys: Detta har fungerat mycket bra och har varit mycket populärt hos barnen. Att vår trainee har
haft möjligheten att utföra aktiviteten har varit bra för att det gett en kontinuitet och vi andra i
arbetslaget har haft möjlighet att lägga vår energi på övriga gruppen.
Slutsats: Vår trainee slutar hos oss vid årsskiftet men vi ska försöka få möjlighet att fortsätta att ha
med barnen vid dukningen och göra detta till en pedagogisk lärandesituation.
(Bojen)
Genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser
Beskrivning
Denna ska tas bort för 2015
Flytta det som är kopplat till denna verksamhetsprocess.
19 (33)
Under första kvartalet 2014 ta fram en plan för att stärka det förebyggande
arbetet med att alla barn och unga har det bra och utvecklas i skolor, på sin fritid
och i sin hemmiljö. (KS, alla nämnder och bolag)
Förvaltning/Område:
Generationsöverskridande möten ska anordnas i samverkan mellan äldreomsorgen,
förskolan, skolan och SKU.
Beskrivning
Generationsmöten bidrar till att ge barn och unga en bra start i livet, skapar social och
kulturell delaktighet samt är hälsofrämjande och ger förutsättningar för säkra miljöer.
Generationsmöten möjliggör att barn och unga och äldre personer kan mötas på en
trygg arena där glädje, gemenskap och förståelse för varandra är nyckelorden. Många
barn och unga har idag få eller inga äldre personer i sin närhet. Även många av våra
äldre medborgare saknar kontakt med barn och unga. Detta kan leda till en okunskap
om varandra och fördomar har en tendens att uppstå vid just denna okunskap. Vår
övertygelse är att dessa två generationer kan mötas och att på så sätt berika umgänget
samt skapa tryggare miljöer. Dessutom besitter båda grupperna kunskaper som de i
dessa generationsmöten kan delge varandra och på så sätt blir det en vinst för samtliga.
Konkretisering:
- Matlagningskvällar, Restaurang gammal och ung
- Spelkvällar på Bonsai
- Bowlingkväll- Barn, ungdomar och pensionärer delas in i lag och har en turnering i
bowling. Bowling är en fysisk aktivitet som passar alla oavsett ålder eller om man är
flicka, pojke, man eller kvinna.
- Generationsresa- Barn, ungdomar och pensionärer åker på en gemensam resa, ev. med
övernattning. Många barn, ungdomar och pensionärer har idag inte möjlighet att åka
iväg på semester och detta möjliggör att man får ett avbrott i vardagen samt att man
skapar nya relationer över generationsgränserna.
- Läxläsning/vuxenstöd- Pensionärer hjälper barn och unga med läxläsning samt är ett
gott vuxenstöd. Läxläsningen kommer äga rum på skolorna.
- Pensionärer på stan- Vi har ett stort behov att på kvällstid ha fler vuxna förebilder
synliga i centrum. En grupp pensionärer med jämna mellanrum ”kvällsvandrar” inne i
Torshälla centrum och skapar relationer med de barn och ungdomar som befinner sig
ute på kvällarna. Detta bidrar till att de unga känner större trygghet samt att
pensionärerna blir mer bekväma med att vistas utomhus kvällstid.
- Guldkant på äldreboende- Många av våra äldre brukare inom våra vård och
omsorgsverksamheter saknar delvis eller helt kontakt med barn och unga. Vårt mål är
att en grupp barn och ungdomar besöker våra verksamheter med jämna mellanrum för
att skapa guldkant för våra pensionärer. De kan ex ta med en pensionär ut på promenad,
spela spel, fika och samtala. En förhoppning är dessutom att barn och unga får upp
ögonen för vård och omsorgsarbetet och ser en egen framtid inom detta område.
- Mitt Torshälla- Inom vård och omsorgsverksamheten finns en duocykel. Det är en
cykel där två personer sitter bredvid varandra och cyklar tillsammans. Cykeln går
dessutom på el och kan därför även användas av personer som har en
funktionsnedsättning. Ett barn eller en ungdom cyklar tillsammans med en pensionär
runt i Torshälla. Båda har i uppdrag att visa den andra ”sitt” Torshälla. Visa var man
bor, platser som betyder mycket för en samt delge varandra roliga situationer som är
kopplade till dessa platser.
20 (33)
Lokalt åtagande
Möjliggöra barnens kontakt med äldre generationer
Enligt läroplanen ska barnen utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras människors
situation samt vilja hjälpa andra. Barn ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen
aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter.
Konkretisering:
Alla förskolan ska sträva efter att barnen får möta äldre människor.
(Förskola)
Resultat:
Finns inga aktiviteter inlagda.
Analys:
Slutsats:
Förskolan behöver följa upp detta mål. (Skeppets förskola)
Kostens betydelse för hälsa och utveckling ska synliggöras inom förskola och skola.
Beskrivning
Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är
det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap. Mat och måltider kräver kunskap,
organisation och engagemang. Skolverket och Livsmedelsverket har tagit fram ett
gemensamt inspirationsmaterial; "Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola".
Materialet ska ge skolledare och pedagoger verktyg för att utveckla skolmåltiden till en
resurs på skolan. Materialet ger inspiration och praktiska exempel på hur skolledaren
kan arbeta för bra skolmåltider: Schemaläggning, Måltidsmiljö, Pedagogiska måltider,
Samverkan och kommunikation och Ställa krav och följa upp.
Genom undervisningen i skolan ska eleverna bland annat utveckla en medvetenhet om
vilka konsekvenser deras val av kost får för deras hälsa, välbefinnande och
gemensamma resurser.
Konkretisering:
- De kommunala riktlinjerna för mat och måltider i förskola och skola, ska revideras
utifrån Livsmedelsverkets reviderade rekommendationer. Revideringen ska ske i
samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen.
- Varje enhet ska i sin verksamhetsplanering synliggöra sitt pedagogiska arbete kring
mat och måltider. Enheterna kan med fördel använda sig av det framtagna
stödmaterialet.
Uppföljning:
Uppföljning sker inom ramen för nämndens uppföljningsprocess.
Lokalt åtagande
Grundlägga goda vanor för hälsosam utveckling
Enligt läroplanen ska varje barn få möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning samt sin förståelse för vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Konkretisering:
Alla förskolor ska uppmuntra till fysiskt aktivitet.
Alla förskolor ska skapa förutsättningar för barnens förståelse av kostens betydelse för hälsa och
21 (33)
Lokalt åtagande
välbefinnande.
Pedagogerna ska vara goda förebilder och förmedla en hälsosam livsstil till barnen.
Pedagogerna utnyttjar naturen och utevistelsen som pedagogiska verktyg.
(Förskola)
Resultat: Barnen på förskolan är ute minst en gång per dag. Pedagogerna har valt att starta upp ett
nytt tema med hälsa och livsstil. Aktiviteter som spontana rörelsestunder till musik, organiserade pass
med "mini-röris" både inom hus och ute har kontinuerligt skett under hösten.
Barnen har varit på utflykter i närmiljön.
Tillsammans med barnen har pedagogerna fört diskussion om hur utegården kan förändras. Stockar
har grävts ner runt grillplatsen och mer material har tagits ut på gården. Olika motorikbanor har byggts
upp. Barnen uppmuntras till att prova nya saker och bli mer självständiga.
Analys: En önskan om att driva förändringsarbete av gården i projektform finns hos pedagogerna.
Diskussioner förs om att närma sig begreppet utomhuspedagogik.
Till hjälp önskar pedagogerna ett staket för att kunna dela av gården.
Att få gå iväg med några kompisar på utflykt i närmiljön upplever barnen positivt.
Gympan är populär och pedagogerna märker att barnen vågar mer och mer.
Slutsats: Gympa passen fortsätter under våren och tanken är att kunna utveckla passen utifrån vilka
barn som är med. Pedagogerna ser att barnens motorik förbättras.
Ambitionen att utveckla gården och även få med barn och föräldrar i arbetet fortsätter under våren.
Pedagogerna ser en fördel med att dela upp barnen i mindre grupper då läroprocessen synliggörs
bättre. Tillgång och närhet till en pedagog och några få kompisar att samspela med är viktigt.
Aktivitet
ERBJUDA RÖRELSE-OCH MOTORIKSTUNDER (Piraterna)
Beskrivning Vi kommer att starta upp ett nytt tema inom grön flagg. Vi har valt hälsa och livsstil. Vi
kommer att ha planerade rörelsestunder tillsammans med hela förskolan, men också avdelningsvis.
Syftet är att främja barnens motorik och hälsa.
Resultat: Vi har haft spontana rörelsestunder till musik. Vi har också byggt upp olika motorikbanor med
barnen. Vi har genom vårt Grön Flagg arbete infört större samlingar på huset där vi använt Friskis och
Svettis program "miniröris".
Analys: Barnen uppskattar att röra sig till musik och fler och fler vågar prova ju fler gånger vi gör det.
Slutsats: Barnen uppskattar det och vi kan se att det utvecklar deras motorik.
(Piraterna)
UPPMUNTRA OCH UTMANA (Piraterna)
Beskrivning Vi försöker medvetet arbeta med att stärka det goda samspelet och uppmuntra till att
prova göra saker själv. Det gäller t ex. vid på- och avklädning eller att lära sig att ta lagom med mat
själv. Vi finns där tillsammans med barnen för att berömma. Syftet är att hjälpa barnen bli självständiga.
Resultat: Vi har medvetet arbetat för att barnen ska våga prova göra saker själva. Det gäller alla
situationer i förskolan där de kan öva sin förmåga och bli mer självständiga. Det har varit allt från att klä
på sig, hämta saker, duka maten och lära kompisar något man kan.
Analys: Vi har sett att barnen blir mer och mer självständiga och vi försöker uppmuntra de som tycker
det är jobbigt att göra saker själv.
Slutsats: Vi har tydligt märkt hur mycket barnen kan och lär sig om vi ger dem tid och uppmuntran.
(Piraterna)
UTFORSKA UTEMILJÖN (Piraterna)
Beskrivning Ett annat mål inom vårt grön flagg arbete kommer att innefatta utemiljön. Vi kommer att
involvera barnen i hur vi kan använda utemiljön för att stimulera vår hälsa samtidigt som vi tänker på att
värna om miljön. Vi kommer att föra diskussioner med barnen för att kunna fånga upp deras tankar och
idéer. Syftet är att barnen ska ha inflytande i arbetet.
22 (33)
Aktivitet
Resultat: Vi har kommit igång med att ta promenader med barnen igen. Vi har delat in dem i mindre
grupper när vi går iväg. Vi har främst gått till olika lekparker.
Vi har inte arbetat så mycket på vår gård som vi hade tänkt.
Analys: Det har varit positivt att bara gå iväg med ett par barn åt gången. Man märker på barnen att de
uppskattar att få den tiden med bara ett par kompisar.
Vi ville arbeta med vår utemiljö på gården, men det har skjutits på framtiden än så länge.
Slutsats: Återigen kan vi se fördelen med att dela upp den stora barngruppen till mindre. Vi har större
möjligheter att se barnens lärprocesser och barnen får en större närhet till en pedagog och ett mindre
antal kompisar som de kan lära sig samspela med.
(Piraterna)
Erbjuda barnen daglig utevistelse (Bojen)
Beskrivning Barnen får daglig utelek i sin verksamhet på förskolans gård men även som små utflykter
till närliggande lekparker och skog.
Syftet är att barnen ska uppleva det lustfyllt och lärande att vistas utomhus i olika aktiviteter.
Resultat: Vi har varit ute i princip varje dag och ofta flera gånger.
Vi har varit på mycket utflykter i närområdet och besökt lekparker, kyrkan, skogar, idrottsanläggning
mm.
På vår gård har vi tagit ut mer material inifrån och försökt ha mer aktiviteter och inte "bara" varit ute.
Vi jobbar med språk och matematik på gården.
Tillsammans med barnen har vi grävt ner stockar att sitta på runt vår grillplats.
Vi har fått en lustfylld utevistelse där barnen kommer med förslag på vad vi kan använda för material
ute samt hur gården kan förändras. Vi har lagt mer fokus på lärande under utevistelsen vilket lett till att
barnen till viss del fått en ändrad syn på utevistelsen.
Vi har som projekt att efter sommaren utveckla gården och lägga ännu mer fokus på lärande och
utveckling. Vi för diskussioner om att närma oss begreppet utomhuspedagogik i större omfattning. Nu
har vi verksamhet ut och vill ta det ett steg till.
Analys: Arbetet med att utveckla gården har stannat upp då vi fått lägga stora delar av höstterminen
på inskolning och en grupp som för övrigt kräver mycket av oss. Tankarna och idéerna finns kvar och vi
pratar fortfarande om hur vi tänker göra när vi har möjlighet att lägga tid på gårdens utveckling igen.
Vi har en gård som är stor och fin men saknar en möjlighet att dela av den för att kunna begränsa vilka
och hur många barn som är på tex baksidan vid vissa tillfällen.
Slutsats: Vi för med oss ambitionerna att utveckla vår gård in i kommande år och funderar även på hur
vi ska få med barn och föräldrar i arbetet.
(Bojen)
Erbjuda barnen jympa (Bojen)
Beskrivning Vi kommer att erbjuda barnen på förskolan att delta i jympa (mini-röris) några gånger i
veckan.
Syftet är att barnen ska träna grovmotoriken på ett lustfyllt sätt tillsammans med andra barn och vuxna.
Resultat: En gång i veckan har vi organiserad Miniröris som i huvudsak vänt sig till 3-4åringar men där
de andra fått vara med vid intresse. Ofta har vi varit ute på gården och då har alla som velat vara med,
när vi är inne har vi tagit med just 3-4åringarna.
Analys: Gympan har varit mycket populär och barnen går med glädje dit och rapporterar sen till
kompisar och pedagoger som inte varit med vad de gjort i dag.
Slutsats: Eftersom det fungerat så bra med gympan är tanken att vi ska fortsätta med den och kanske
utveckla utifrån vilka barn som är med, t ex kan vi göra olika grupper för olika åldrar.
(Bojen)
23 (33)
Tillhandahålla miljö- och naturvård
Torshälla stads nämnd ska under 2014 arbeta för måluppfyllelse i de av nämnden
antagna miljömålen för perioden 2012-2014.
Beskrivning
Torshälla stads nämnd skapar miljömässiga värden genom ett fortsatt aktivt miljöarbete
i miljöledningssystemet ISO 14001. Den av nämnden beslutade miljöpolicyn och
miljömålen bidrar till att nämndens verksamheter arbetar för att bevara vattnens,
jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och
människans hälsa.
Matsvinnet på skolor, förskolor och inom äldreomsorgen skall minska med 65 % till
år 2014 jämfört med 2011.
Lokalt åtagande
Säkra rutiner kring portionsbeställning
(Förskola)
Samtliga punktbelysningar/fönsterbelysningar som enheterna själva står för skall
utrustas med LED-lampor.
Lokalt åtagande
Se över behov och sambeställa miljövänliga lampor
(Förskola)
Alla anställda skall genomgå en grundläggande miljöutbildning
Lokalt åtagande
Alla nyanställda ges möjlighet att delta på miljöutbildningen
(Förskola)
Resultat: Alla nyanställda erbjuds att delta i miljöutbildning. Uppföljning sker årligen på områdesnivå.
Skolor/förskolor ska upprätta och genomföra program i samverkan med
Zooskolan/Naturskolan
Lokalt åtagande
Alla förskolor besöker Parkens Zoo
Enligt läroplanen ska barnen utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen och sin
kunskap om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Utveckla intresse och
förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
24 (33)
Lokalt åtagande
Konkretisering
Förskolorna besöker Parkens Zoo i syfte att sträva mot läroplanens mål ovan.
(Förskola)
Resultat: De äldsta barnen åkte tillsammans med några pedagoger till parkens zoo.
Analys: Barnen var delaktiga i planeringen och vad de ville göra där. Det som var mest intressant var
dinosaurierna och lekparken. Dagen gick så fort så de han aldrig med att titta på djuren. Bussresan var
en av höjdpunkterna.
Aktivitet
Parken Zoo besöks av de äldsta barnen
Beskrivning Ger barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i
naturen, liksom sitt kunnande om djur
Parken Zoo besöks av de äldsta barnen (Piraterna)
Parken Zoo besöks av de äldsta barnen (Bojen)
Vi planerade en resa till Parken Zoo med våra 9 barn som ska vidare till förskoleklass.
Bussresa och matsäck som viktiga inslag.
Fokus på vad barnen är intresserade av.
Som del i vårt arbete med barns inflytande diskuterade vi fortlöpande med barnen vad de ville göra
under dagen och det som var mest intressant för dem var dinosaurier och lekparksdelen.
Dagen gick fort så vi kom aldrig till djuren.
Resultat: En mycket bra dag där alla barn fick vara med och påverka vad vi skulle göra.
Bussresan var nästan lika rolig som själva besöket på Parken Zoo.
Dinosaurierna var roliga och lite läskiga och alla barn ville besöka dem flera gånger.
Barnen orkade vara aktiva och intresserade hela dagen
Analys: Parken Zoo-resan är ett positivt avbrott i vardagen både för barn och personal.
Vi tittade inte på djuren för att barnen fick välja aktiviteter men arbetet med djur och förståelsen
naturvetenskap och sambanden i naturen har uppnått på annat håll..
Slutsats: Fortsättningsvis ska vi försöka planera och forska mer innan vi utflykten så att vi är ordentligt
förberedda och så att barnen vet vilka djur och aktiviteter som finns och som är intressanta.
(Bojen)
Endast ekologiskt kaffe/te som är fairtrade-märkt i personalrummen.
Lokalt åtagande
Inköparna ansvarar för att endast ekologiskt/fairtrade kaffe och te köps in
(Förskola)
25 (33)
Stimulera nyföretagande
Torshälla stads nämnd ska under 2014 stödja och uppmuntra innovation och
entreprenörskap för att stimulera till att fler arbetstillfällen skapas på orten i
samverkan med näringslivsenheten. Minst 4 insatser ska genomföras under 2014.
Beskrivning
Att utveckla och effektivisera verksamheten är nödvändigt för att nå målen och för att
skapa förutsättningar för nya jobb. För att lyckas med detta krävs nya arbetssätt och en
utvecklad innovativ förmåga. Våra verksamheter ska vara en förebild för innovativa
arbetssätt aktivt samverka med näringslivsenheten för att skapa fler arbetstillfällen på
orten.
Lokalt åtagande
Alla barn ska uppmuntras att pröva sina idéer
Entreprenöriellt lärande är ett förhållningssätt som handlar om att utveckla barnens motivation,
självständighet, kreativitet, samarbetsförmåga och mod.
Enligt läroplanen ska barnen utveckla sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära.
Barnen ska även ges förutsättningar att barnen ska utveckla sin självständighet och tillit till sin egen
förmåga.
(Förskola)
Resultat:
En avdelning har pratat med barnen både spontant och i samling om vilka aktiviteter de gjort och vad
de är intresserade av.
Analys:
Vid samtalen har pedagogerna märkt hur intresserade barnen är.
Slutsats:
Pedagogerna vill involvera barnen ännu mer i den dagliga planeringen. (Skeppets förskola)
Aktivitet
LYSSNA OCH TA TILLVARA (Piraterna)
Beskrivning Vi kommer under våra samlingar att prata med barnen om aktiviteter vi har gjort, Syftet är
att vi ska få veta vad de tycker om och är intresserade av. Sedan kan vi använda det till att skapa nya
aktiviteter som de är delaktiga i att planera.
Resultat: Vi har inte gjort detta bara i samlingar utan också spontant med bara ett par barn.
Analys: Vi har inte gjort detta så mycket som vi hade velat. Men när vi väl ha gjort det så har vi märkt
hur uppskattat och hur intresserade barnen är av det vi gör.
Slutsats: Vi vill involvera barnen mer i den dagliga planeringen framöver.
(Piraterna)
26 (33)
Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder
Torshälla stads nämnd ska under 2014 erbjuda minst 20
sommarjobbsanställningar till pojkar och flickor mellan 16-24 år.
Beskrivning
Att får ett sommarjobb innebär för många ungdomar en första inträde på
arbetsmarknaden. Genom sommarjobb kan ungdomar skaffa sig erfarenheter och
referenser som är av stort värde för sitt framtida yrkesliv och möjligheter att etablera
sig på arbetsmarknaden.
Lokalt åtagande
Förskolorna erbjuder sommarjobb till ungdomar
(Förskola)
Resultat: Torshälla förskolor har under sommaren erbjudit 8 st sommarjobb.
Effektiv organisation
Processkvalitet
Processmål:
23. Effektiv styrning av verksamhetsprocesser. (Kvalitet)
Beskrivning
Alla verksamhetsprocesser ska ha syfte, processmål och servicenivå.
Torshälla stads nämnd ska under 2014 genomföra minst tre insatser för att förbättra
kvalitet för brukare genom att arbeta med förbättrat och mer kostnadseffektivt
resursnyttjande.
Beskrivning
Genom att aktivt arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom nämndens verksamheter
kan fler kostnadseffektiva lösningar identifieras. Det kan till exempel handla om att
genom processkartläggningar identifiera arbetsmoment som kan förbättras och att
arbeta med optimal bemanning för att möjliggöra kvalitetsökningar för våra kunder,
brukare och medborgare.
Lokalt åtagande
Medverka i kommunens arbete med processteam
Arbete sker just nu på förvaltningsnivå
(Förskola)
27 (33)
Torshälla stads nämnd ska under 2014 genomföra minst två IKT-lösningar för att
effektivisera befintliga processer.
Beskrivning
Genom att fler lösningar för informations- och kommunikationsteknologi används i
högre utsträckning kan flera processer effektiviseras för att frigöra resurser till
verksamheterna.
Lokalt åtagande
Digitalisera det systematiska kvalitetsarbetet
Alla förskolor dokumenterar sin pedagogiska verksamhet digitalt. Alla verksamheter följer upp sin
verksamhetsplan i Stratsys.
(Förskola)
Aktivitet
PLANERA, FÖLJA UPP, UTVÄRDERA (Piraterna)
Beskrivning Vi följer en dagordning på våra planeringar. Där går vi igenom vår verksamhet. Vi
reflekterar och diskuterar hur vi kan gå vidare. Vi planerar verksamheten i Stratsys, som vi sedan
utvärderar kontinuerligt under året. Vi dokumenterar vår verksamhet genom foto och text varje vecka.
Vi använder oss också av lotusschemat under våra planeringar för att se vad vi kan få ut av en aktivitet
vi har tänkt genomföra, men också genom att utvärdera en aktivitet vi har haft. Vi kommer också börja
använda den mer när vi går igenom barngruppen, för att lättare se hur barnen utvecklas och vilka
behov som finns.
KF 30. För att stärka resultatfokus ska alla enheter 2013 införa styrkort som en
metodik i löpande styrning och utveckling för att uppnå förbättrade resultat. (KS,
alla nämnder)
Lokalt åtagande
Torshälla förskolor ska införa styrkort under 2013
(Förskola)
400 Modiga idéer inlämnade från medarbetarna (minst en idé per enhet) samt 700
synpunkter inlämnade från invånarna. (KS, alla nämnder och bolag)
Medarbetare
Processmål:
25. Medarbetaindex. (Attraktiv arbetsgivare)
Den arbetsrelaterade utmattningen ska minska från värde 33,3 till värde 30 på
samtliga enheter i Torshälla stads nämnd under 2014.
Beskrivning
Torshälla stads nämnd är mycket mån om att våra medarbetare har en god och
28 (33)
hälsosam arbetsmiljö så att både chefer och medarbetare kan utföra sina uppdrag på
bästa sätt. Genom att utveckla en god arbetsmiljö kan vi nå goda resultat i alla
verksamheter.
Lokalt åtagande
Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet
Följa upp de signaler vi får via medarbetarenkäten och vid medarbetarsamtalen på brister i
arbetsmiljön.
(Förskola)
Genomföra kartläggning av orsaker till arbetsrelaterad utmattning
Beskrivning
Vad är det som gör att medarbetarna upplever arbetsrelaterad utmattning? För att kunna
genomföra rätt insatser behöver vi veta vad som är den grundläggande orsaken. Utifrån
kartläggning arbeta fram en plan för insatser.
Samtliga medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro (4 ggr) och
långtidssjukskrivning ska genomgå rehabutredning.
Beskrivning
För att säkerställa att medarbetare med upprepad eller lång sjukfrånvaro ger
förutsättningar att snabbare återgå i arbete behöver aktuella rehab planer finnas. Det
också viktigt att rehabutredningarna analyseras för att upptäcka eventuella mönster på
arbetsplatsen.
Förebyggande och främjande insatser för att motverka sjukfrånvaro ska
genomföras på samtliga enheter
Beskrivning
För att arbeta för en hög frisknärvaro på arbetsplatsen är det viktigt att arbeta
förebyggande och främjande. Det är viktigt att ha en dialog med medarbetare om vilka
insatser som leder till ökad frisknärvaro. Insatser i tidigt skede ger bättre resultat.
Torshälla stads nämnd ska under 2014 genomföra minst fyra insatser för att verka
för att vara attraktiv arbetsgivare
Beskrivning
Medarbetare med rätt kompetens är avgörande för hur väl organisationen ska utföra och
förmedla tjänsten i mötet med invånare, brukare och kunder. För att vara en attraktiv
arbetsgivare ska nämnden arbeta för att våra medarbetare ges möjlighet till ansvar och
bidra med sina kunskaper och idéer för att utveckla verksamheten. Medarbetare med
rätt kompetens behövs för att uppfylla Eskilstunas vision för framtiden och är en
förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning.
29 (33)
Modigt medarbetarskap
Beskrivning
Modigt medarbetarskap- alla medarbetare ska ha gått modigt medarbetarskap under
2014. Alla medarbetare ska under 2014 träna de olika metoderna i arbetsboken som du
hittar:
https://intranat.eskilstuna.se/MinAnstallning/medarbetare/modigtmedarbetarskap/Docu
ments/Arbetsbok_modigt_medarbetarskap.pdf
Löneprocessen
Beskrivning
Alla medarbetare känner att de haft bra dialog gällande hur denne har bidragit till att
uppnå målen. Och att alla medarbetare förstår hur de kan vidareutvecklas för att
ytterligare bidra till måluppfyllelsen.
Processmål:
26. 2015 ska minst 91 procent av medarbetare uppleva att de har god hälsa.
(Attraktiv arbetsgivare)
Beskrivning
Visar att medarbetarna har bra arbetsmiljö.
att jämföras med 88,9 procent för kvinnor och 90,0 procent för män år 2010.
Eskilstuna kommuns övergripande mål är god hälsa på arbetsplatsen. Arbetsgivaren
vill uppmuntra och stödja medarbetaren att ta ansvar för att bibehålla och förbättra
den egna hälsan. Vardagsmotion som cykling stimuleras. Förutom alkohol- och
drogfria arbetsplatser vill nu arbetsgivaren också skapa rökfri arbetstid. (KS, alla
nämnder och bolag)
Genomföra kartläggning av orsaker till arbetsrelaterad utmattning
Beskrivning
Vad är det som gör att medarbetarna upplever arbetsrelaterad utmattning? För att kunna
genomföra rätt insatser behöver vi veta vad som är den grundläggande orsaken. Utifrån
kartläggning arbeta fram en plan för insatser.
Samtliga medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro (4 ggr) och
långtidssjukskrivning ska genomgå rehabutredning.
Beskrivning
För att säkerställa att medarbetare med upprepad eller lång sjukfrånvaro ger
förutsättningar att snabbare återgå i arbete behöver aktuella rehab planer finnas. Det
30 (33)
också viktigt att rehabutredningarna analyseras för att upptäcka eventuella mönster på
arbetsplatsen.
Förebyggande och främjande insatser för att motverka sjukfrånvaro ska genomföras
på samtliga enheter
Beskrivning
För att arbeta för en hög frisknärvaro på arbetsplatsen är det viktigt att arbeta
förebyggande och främjande. Det är viktigt att ha en dialog med medarbetare om vilka
insatser som leder till ökad frisknärvaro. Insatser i tidigt skede ger bättre resultat.
Processmål:
29. 2015 ska minst 90 procent av medarbetarna vara stolta över att arbeta inom
Eskilstuna kommun. (Attraktiv arbetsgivare)
Beskrivning
Visar att medarbetarna är nöjda.
att jämföras med 80,4 procent för kvinnor och 79,0 procent för män år 2010.
Lokalt åtagande
Synliggöra goda exempel i förskolornas verksamhet
(Förskola)
KF 31. Alla medarbetare ska under 2013-2014 genomgå kompetenssatsningen
modigt medarbetarskap. (KS, alla nämnder och bolag)
Lokalt åtagande
Alla medarbetare i Torshälla förskolor kommer att gå Modigt medarskap 21 augusti 2013
(Förskola)
Under 2014 ska en uppföljning ske på samtliga förvaltningar och bolag, att planen
för genomförande av utvecklingssatsningen Modigt medarbetarskap fullföljs. (KS,
alla nämnder och bolag)
Modigt medarbetarskap
Beskrivning
Modigt medarbetarskap- alla medarbetare ska ha gått modigt medarbetarskap under
2014. Alla medarbetare ska under 2014 träna de olika metoderna i arbetsboken som du
hittar:
https://intranat.eskilstuna.se/MinAnstallning/medarbetare/modigtmedarbetarskap/Docu
ments/Arbetsbok_modigt_medarbetarskap.pdf
31 (33)
Torshälla stads nämnd ska under 2013 genomföra minst tre insatser för att
minska sjukfrånvaron.
Beskrivning
Torshälla stads förvaltning vill vara en attraktiv arbetsgivare och ha en god arbetsmiljö.
För att kunna få indikationer på hur organisationen mår mäts bland annat
sjukfrånvaron. Under 2013 behövs särskilt fokus på att analysera och arbeta med
korttidsfrånvaron för att nå bästa möjliga resultat i verksamheterna.
Lokalt åtagande
Torshälla förskolor ska genomföra minst tre aktiviter för att minska korttidssjukfrånvaron
(Förskola)
Ekonomi
Torshälla stads nämnd ska under 2014 effektivisera nämndens lokalytor.
Lokalytan för nämndens lokaler ska ligga i nivå med fullmäktiges riktlinjer för
lokalförsörjning.
Beskrivning
Kostnaderna för nämndens verksamheter behöver effektiviseras för klara av att driva
och utveckla verksamheten. Effektiviseringar genom smartare lokalanvändning innebär
att vi kan bibehålla och öka god kvalitet för våra brukare samtidigt som vi kan minska
våra kostnader.
Lokalt åtagande
Medverka i förvaltningens planering av lokaleffektivisering
Arbetet pågår just nu på förvaltningsnivå.
(Förskola)
Avtalstroheten inom Torshälla stads nämnd ska öka. Under 2014 ska minst 85 %
av alla inköp ske genom beställningsstödet Proceedo.
Beskrivning
Genom att säkerställa en högre lojalitet gentemot avtalsleverantörer kan vi bättre
effektivisera våra resurser både avseende lägre priser men även genom att ställa krav på
miljömässiga värden i de avtal som skrivs.
Lokalt åtagande
Effektivisera beställningsorganisationen för förskolorna
(Förskola)
32 (33)
Alla förvaltningar och enheter i kommunen har utifrån fastställda styrkort
löpande kommunicerat verksamhetsresultat på APT och nämndsmöten. (KS, alla
nämnder och bolag)
Torshälla stads nämnd ska under 2013 effektivisera nämndens lokalytor.
Lokalytan för nämndens lokaler ska ligga i nivå med fullmäktiges riktlinjer för
lokalförsörjning.
Beskrivning
Kostnaderna för nämndens verksamheter behöver effektiviseras för klara av att driva
och utveckla verksamheten. Effektiviseringar genom smartare lokalanvändning innebär
att vi kan bibehålla god kvalitet för våra brukare samtidigt som vi kan minska våra
kostnader.
Lokalt åtagande
Torshälla fsk ska se över våra lokalytor
(Förskola)
Avtalstroheten inom Torshälla stads nämnd ska öka. Under 2013 ska 85 % av alla
inköp ske genom beställningsstödet Proceedo.
Beskrivning
Genom att säkerställa en högre lojalitet gentemot avtalsleverantörer kan vi bättre
effektivisera våra resurser både avseende lägre priser men även genom att ställa krav på
miljömässiga värden i de avtal som skrivs.
Lokalt åtagande
Cheferna har en restriktiv hållning till inköp utanför avtal
(Förskola)
Budget
Anvisning
Budget 2014 ska redovisas inklusive beslutade förändringar i budget.
Prognos 2013 ska vara de uppgifter som redovisas i delårsrapport 2.
Beskriv de ekonomiska konsekvenserna av volym- och verksamhetsförändringar som
finns redovisade.
Anvisning
Hämta bilden från Agresso chefsstöd och klipp in i texten eller fyll i tabellen nedan.
Anvisning för att klippa in bilden:
1. Spara ner den tabell som du vill klippa in i din hemkatalog.
33 (33)
2. Tryck på ikonen i raden ovan som heter Ladda upp filer från fil.
3. Ett nytt fönster öppnas. Bläddra fram den fil (med tabellen) som du vill ska visas i
textfältet.
Verksamhet
Delår 2 2013
Budget 2014

Lokal verksamhetsberättelse 2014 Skeppets förskola

Transcription

Similar documents

Lokal verksamhetsbrättelse 2014 Karamellens förskola

Årsöversikt för föräldrar på Lejonets förskola 2015-2016

Årsöversikt för föräldrar på Torsviks förskola 2015-2016

Läs brevet till Isabella Lövin här.

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Fjärilen

Hufvudstadsbladet - Ålands Teknikkluster rf

Husråd 7 oktober 2015

Pedagogisk planering geometri åk4

ansökan - www2 - Jordbruksverket

Nyhetsbrev 5 - Torshälla Konstförening