Presentation länsstyrelsen 10 september

UTBILDNING I KRISBEREDSKAP
PROGRAM
09.30
Länsstyrelsen inleder
Johan von Knorring, Försvarsdirektör Länsstyrelsen i Uppsala län
Fred – kris – krig
Marika Ericson, Försvarshögskolan
12.00 – 13.00
Lunch
Ansvarsutkrävande vid kriser
Ella Carlberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Krissamverkan i Uppsala län
Johan von Knorring, Länsstyrelsen i Uppsala län
Gruppdiskussioner med efterföljande summering av dagen
16.00
Avslutning
Svensk krisberedskap
• Grunden för samhällets krisberedskap är kommunerna. Ju
bättre de är på att hantera en kris, desto bättre blir hela
samhället på att klara kriser.
• Kommunerna driver många verksamheter som måste
fungera även under kriser: äldreomsorg, vattenförsörjning,
fjärrvärme, räddningstjänst och skola till exempel.
• För att klara detta måste kommunerna förbereda sig och
öva, till exempel för hur viktig verksamhet ska klaras vid
större elavbrott eller på vilket sätt skolor ska utrymmas om
det sker ett utsläpp av farliga kemikalier.
Krisledningsnämnd
er
• Vid en extraordinär händelse kan verksamheten i
kommunens nämnder tas över av en
krisledningsnämnd. Nämnden tar över verksamhet
och fattar beslut om det som är kopplat till den
extraordinära händelsen. Kommunfullmäktige avgör
när krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra.
• Alla kommuner är skyldiga att ha en
krisledningsnämnd. Varje enskild kommun avgör vilka
befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med
nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska
beslut vid en extraordinär händelse.
Kommunen samordnar
• Många inom kommunen är viktiga för
krisberedskapen: myndigheter, företag,
frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar.
• Kommunens uppgift är bland annat att bygga
nätverk, så att det finns ett fungerande samarbete
mellan de inblandade när en kris uppstår.
Risk- och sårbarhetsanalyser
• Kommunerna är skyldiga att ha en plan för hur de
ska hantera extraordinära händelser. Planen ska
grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all
verksamhet som måste fungera även vid en kris.
• Det innebär att alla kommuner ska planera och
öva för hur de ska hantera till exempel större
elavbrott, IT-haverier och översvämningar.
Dessutom ska förtroendevalda och anställda
utbildas och övas.
Länsstyrelsens roll

Under en kris samordna verksamhet mellan aktörer i länet och den
nationella nivån.

Ta initiativ till att erbjuda en arena för sektorsövergripande samverkan.

Tillhandahålla en samlad lägesbild som underlag för samverkan och
samordning.

Hålla regeringen underrättad.

Samordna information till media och allmänheten under en kris.

Efter beslut av regeringen, prioritera och inrikta statliga och internationella
resurser.
Länsstyrelsens verksamhet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kärnenergiberedskap
Krisberedskap
Krisplanering
Kriskommunikation
Utbildningar
Konferenser och seminarier
Övningar
Utvecklingsprojekt
Klimatanpassning
Tillsyn av räddningstjänster
Uppföljning av kommuner
Risk och sårbarhetsanalyser
Skogsbrandflyg
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Civilt försvar
Övergivna gruvhål (LSO)
Biträde vid SEVESO-tillsyn
EU-projekt
Signalskydd
Säkerhetsskydd
Skyddsobjekt
TIB-verksamhet
Länsstyrelsens KBO
Säkerhetsprövning
Översvämningsdirektiv
Teknikutveckling
Analys av vad som brister i hanteringen
av olyckor och kriser
 Aktörer känner inte till andra aktörers ansvar, mandat och roller.
 Aktörer känner inte till vad andra aktörer kan bidra med och behöver.
 De olika aktörernas ansvar, roller och mandat brister i tydlighet.
 Kontakter på fältnivå verkar fungera bättre än kontakter på högre nivåer.
 Sociala nätverk är ofta en framgångsfaktor.
 Sociala nätverk saknas mellan de som inte arbetar tillsammans till vardags.
 Ofta saknas samlade lägesbilder, alternativt uppvisar brister.
 Skäl till lägesbildsproblemen verkar ligga i metoder, datakällor och arbetssätt.
 Bedömningar och analyser grundar sig ofta enbart på ”egen information”.¨’
 Bedömningar och analyser saknar ofta ett helhetsperspektiv.
 Aktörer tenderar att vara passiva snarare än proaktiva.
 Samarbetet mellan privata och offentliga aktörer är svagt.
Detta behöver utvecklas
• Kunskap om andra
• Sociala nätverk
• Samlade lägesbilder
och överenskommelser
För att förbättra vår förmåga att
• förstå varandra
• kontakta varandra
• träffa överenskommelser
• utbyta information
• skapa lägesbilder
• utbilda, öva och lära
Därför att vi vill
• uppnå aktörsgemensam inriktning och
samordning
• skydda samhällets skyddsvärden
• effektivt använda samhällets resurser
UTGÅNGSPUNKTER
Vid samhällsstörningar
Ett aktörsgemensamt språk
Inriktning och
samordning
Viktiga termer
Den svenska modellen
Lokal nivå
Regional nivå
Nationell nivå
Tre viktiga principer
Ansvarsprincipen
Den som har ansvar för en verksamhet under
normala förhållanden ska ha det också under
en krissituation. Aktörerna ska även stödja varandra
och samverka, det kallas ”den utökade
ansvarsprincipen”.
Närhetsprincipen
En kris ska hanteras där den inträffar och
av de aktörer som är närmast berörda
och ansvariga
Likhetsprincipen
Under en kris ska verksamheten fungera
på liknande sätt som vid normala
förhållanden – så långt det är möjligt.
Geografiskt områdesansvar
Kommun
Länsstyrelse
Regering
Geografiskt områdesansvar
• Med områdesansvar avses att det inom ett geografiskt
område finns ett organ som verkar för inriktning,
prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder i
en krissituation
SÄTT ATT TÄNKA
Gemensamma förhållningssätt
Ha en helhetssyn som utgår ifrån det
som ska skyddas
Var får tidiga
åtgärder störst
effekt?
Vad har hänt,
vilka behov och
konsekvenser
kan uppstå?
Vem kan ha nytta
av den info och de
resurser jag har?
Vem kan ha info
och resurser som jag
kan ha nytta av?
Se olika perspektiv
Se människan som en del av systemet
Tänk på olika tidsperspektiv, samtidighet
och var proaktiv
Ha kännedom om bra metoder för att
fatta beslut
Initiera kriskommunikation snabbt för att
minska informationsvakuum
Minimera
SÄTT ATT GÖRA
Etablera gemensamma former
Kontakt
Inriktnings- och
samordningsfunktion
Stöd
Skapa lägesbilder med ett urval av
särskilt viktig information
Bidra till en helhetssyn med samlade lägesbilder
Uppsala län
Regionalt krissamverkansråd (KSR)
- UPPSALA LÄN -
Ordförande:
Landshövding
Föredragande: Försvarsdirektör







Länets åtta kommuner
Militärregion Mitt (MRM)
Uppsala läns landsting (LST)
Uppsala universitet
Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU)
Lantbrukarnas riksförbund
(LRF)
Svenska kyrkan






Sveriges Radio Uppland (SR)
Trafikverket
Handelskammaren i Uppsala
Polismyndigheten
Forsmarks kärnkraftverk
(FKA)
Säkerhetspolisen (SÄPO)
Krissamverkansnätverk i Uppsala län
KRISSAMVERKANSRÅD
Operativ
funktion
C-Sam ledningsgrupp
Utbildning och övning (RSF)
LEH
Information
Aktörer i länet
Kärnenergiberedskap
Arbetsgrupper
Samband och teknik
Förstärkningsresurser
Social oro
Klimatanpassning
”Bottenplattan”
C-Sam storkonferens
10-11 dec
C-Sam ledningsgrupp
27 november
DEC
AG Info
AG LEH
AG Teknik och samband
AG Kärnenergiberedskap
AG Utbildning och övning
AG Förstärkningsresurser
AG Social oro
Krissamverkansråd 2
8 okt
AG Info
AG LEH
AG Teknik och samband
AG Kärnenergiberedskap
AG Utbildning och övning
AG Förstärkningsresurser
AG Social oro
JAN
FEB
NOV
MARS
C-Sam
2015
OKT
C-Sam
ledningsgrupp
13 mars
APRIL
SEP
Krissamverkansråd 1
7 maj
MAJ
AUG
C-Sam ledningsgrupp
1 sept
AG Info
AG LEH
AG Teknik och samband
AG Kärnenergiberedskap
AG Utbildning och övning
AG Förstärkningsresurser
AG Social oro
JULI
JUNI
C-Sam ledningsgrupp
5 jun
AG Info
AG LEH
AG Teknik och samband
AG Kärnenergiberedskap
AG Utbildning och övning
AG Förstärkningsresurser
AG Social oro
HÄNDELSER 2011
Stormen Dagmar
Större industribrand
Stort snöoväder
Kraftig storm
Pyromani med många bränder
Vattenförsörjningsbrist
Stort teleavbrott
HÄNDELSER 2012
Förhöjt pH-värde i dricksvattnet
Omfattande brand i en hamn
Översvämning i större å
Större skogsbrand
Avbrott i fiberledningar
Kemikalier i dricksvattnet
Omfattande elavbrott vid snöoväder
Översvämning
HÄNDELSER 2013
Stormen Simone
Översvämning Ljungan
Skyfall och översvämningar
Värmebölja
Stormen Ivar
Stormen Sven
Landsting
Anna-Karin Klomp
Börje Wennberg
Johan Edstav
Johan Örjes
Lina Nordquist
Robin Kronvall
Sören Bergqvist
Kommun 1
Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Uppsala län
Kommun 2
Ingvar Smedlund
Björn-Owe Björk
Christian Nordberg
Marie Larsson
Marie Wilén
Per Jonsson
Enköpings kommun
Håbo kommun
Heby kommun
Älvkarleby kommun
Knivsta kommun
Håbo kommun
Kommun 3
Enköpings kommun
Knivsta kommun
Håbo kommun
Älvkarleby kommun
Heby kommun
Knivsta kommun
Kommun 4
Matz Keijser
Göran Nilsson
Jacob Spangenberg
Louise Lightowler
Marie Löfgren
Åsa Franzén
Sverre Ahlbom
Carina Lund
Helena Henriksson
Jenny Dahlberg Jönsson
Klas Bergström
Werner Schubert
Jan Petersson
Bertil Alm
Carina Schön
Claes Litsner
Fredrik Anderstedt
Stina Desroses
Enköpings kommun
Östhammars kommun
Heby kommun
Knivsta kommun
Håbo kommun
Knivsta Kommun
Kommun 5
Enköpings kommun
Knivsta kommun
Östhammars kommun
Håbo kommun
Heby kommun
Knivsta Kommun
Anders Wikman
Agneta Hägglund
Jan Ulmander
Lena Fransson
Lennart Owenius
Owe Fröjd
Helena Proos
Enköpings kommun
Håbo kommun
Uppsala kommun
Knivsta kommun
Östhammars kommun
Håbo kommun
Enköpings kommun
Frågeställningar
Vilka funktioner/mekanismer måste fungera i
er organisation för att ni ska kunna hantera
händelser som ni sett exempel på?
Resurserna räcker inte till i den egna
organisationen. Vilka behov har vi? Vad gör vi?
Vad behöver vi utveckla för att förbereda oss
innan det händer någonting?
Summering av dagen och avslut