Anita Karp - Förebyggande hembesök

Förebyggande hembesök
• Vad är ”förebyggande”?
• Vad är ”hembesök”?
Några överväganden
• Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret?
• Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa
målgrupper?
• Professionell eller volontär?
• Hälsopedagog, informatör, biståndshandläggare, distriktssköterska, arbetsterapeut
…?
• Ett eller flera besök?
Går det att rationalisera?
Förebyggande hembesök tar tid, är
kostnaden försvarbar?
• Hälsosamtal?
• Informationsmöten?
• Telefonsamtal?
• Informationsmaterial?
SoL och HSL
Olika perspektiv om man utgår från SoL (tonvikt information,
uppsökande):
• ”Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med
levnadsförhållandena i kommunen för äldre
människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa
om socialtjänstens verksamhet på detta område.”
eller HSL (tonvikt hälsofrämjande, prevention)
• ”Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga
ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården
skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder
för att förebygga sjukdom eller skada.”
Kostnadseffektivt?
Nästan alla projekt med förebyggande
hembesök läggs ner, varför?
Rikta insatserna?
• Efter ålder?
• Alla i en viss åldersgrupp?
• Alla över viss ålder?
I så fall vilken?
•
•
•
•
•
De med största ”hälsoriskerna”?
Låg utbildning?
Låg inkomst?
Ensamboende?
Äldre från andra länder?
Utfallsmått
Utfallsmått olika om syftet är:
• Tidig upptäckt av hälsorisker
• Påverka livsstil/hälsofrämjande
• Öka den enskildes kunskap
• Öka samhällets kunskap
• Förhindra “misär”
Internationell forskning om
förebyggande hembesök
• Livslängden ökar bland dem som får hembesök.
(WHO, 2004).
• De positiva överlevnadseffekterna gäller i
synnerhet de ”yngre-äldre”.
• Men…. under förutsättning att interventionen
inkluderar flera uppföljande besök.
• Det finns resultat som tyder på att effekten
försvinner när interventionen avslutas. (Sahlén
2006)
Andra effekter
• Några studier har rapporterat ökat
kvarboende i det egna hemmet.
• Effekt på funktionsnedsättning (bara i de
studier som använde flerdimensionella mått på
fysisk funktion.
• Att olika studier har kommit till olika resultat
kan bero på olika populationer av äldre och
olika sorts interventioner.
Viktiga faktorer för att få
effekt:
• hembesökarens professionella kunskap
• god kontakt mellan hembesökare och den äldre
• hembesöken bör vara strukturerade och innehålla sakkunnig
information
• hembesöken bör vara minst två per år
• det bör ske uppföljningar av samtalen. (Cornelius och Wånell, 2005)
• De förebyggande hembesöken bör riktas till dem som ännu
inte har ökad risk för sjukdom (Stuck 2008)
Kostnader
• Första året efter interventionen kan
kostnaderna öka, men ge en besparing efter 3
år (Stuck, 2000)
• De direkta kostnaderna för de förebyggande
hembesöken täcks i huvudsak av minskad
efterfrågan på äldreomsorg och hälso- och
sjukvård (Sahlén mfl 2006)
Vilka har mest nytta av
förebyggande hembesök?
• Två olika strategier enligt Stuck, 2008:
1. Äldre utan omedelbar risk för sjukdom: preventiva insatser
på flera olika plan (medicinskt, funktionsmässigt, psykologiskt
och i omgivningen).
2. Äldre som redan är sjuka eller funktionsnedsatta: kan behöva
speciellt riktade insatser.
• Enligt Sahlén, 2006 finns tendenser till att vissa grupper
”vinner” mer på besöken, nämligen kvinnor och personer som
lever ensamma.
Vilka tackar nej?
När man kontaktade per post tackade de kognitivt
nedsatta oftare nej
1. Alltför friska: mindre risk för sjukhem, men samma
5-års överlevnad som de som tackade ja
2. Alltför sjuka: ökad risk för sjukhem och död
3. Ointresse: ökad risk för dödlighet
Äldrecentrum och Centrum för Allmänmedicin
gjorde en egen studie:
Förebyggande
hembesök till äldre
2005-2007
Exemplet Stockholms läns
landsting
• Man valde 75 åringar….
• förhållandevis friska och förebyggande insatser kan
vara relevanta
• börjar känna av att åldras, oroa sig för framtiden och
vara intresserad att ett samtal
• Man valde 1 hembesök (+ ev. uppföljning på
vårdcentralen)
790 st 75-åringar
från 16 vårdcentraler i Stockholms
län
Slumpmässig uppdelning i två
grupper
(8 vårdcentraler)
Distriktssköterskorna
Fick en endagsutbildn
2
0
0
6
(8 vårdcentraler)
1:a postenkäten skickas ut till samtliga (Totalt antal besvarade enkäter
Hälsosamtal erbjuds till
alla 75-åringar i dessa
vårdcentraler
= 583)
Inga förebyggande
hälsosamtal i dessa
vårdcentraler
220 deltog i samtal
159 tackade nej /uppgift saknas
6 avlidna
2
0
0
7
2:a postenkäten skickas ut till 750 personer (Totalt antal besvarade enkäter
(Sammanlagt 506 personer har svarat på både enkät1 och enkät2
och är alltså tillgängliga för före/efter-analyser)
= 561)
?
Detta gjorde distriktssköterskorna:
• Gav information om vårdcentralen och
kommunen
• Identifierade behov eller problem
• Erbjöd blodtrycksmätning
• Värderade hälsorisker
• Gav stöd till livsstilsförändring
• Hänvisade eller hjälpte till rätt instans
• Identifierade behov av åtgärder i närmiljön
Allt i dialog med 75-åringen!
Kunskapen ökat efter
hälsosamtalet!
Vet vart m an vänder sig om ...
90
80
70
hjälpmedel
60
hemtjänst
50
40
fritidsaktiviteter där du
bor
30
20
10
0
2006
2007
2006
2007
2006
2007
Ej
tillgänglig/
Fått samtal
Tackat nej Kontrollgrupp
Ingen förändring i livsstil…
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Är du allmänt sett noga
med vad du äter?
(Ofta/alltid)
Hur ofta ägnar du dig åt
någon aktivitet? (Någon
gång i veckan/dagligen)
Hur ofta ägnar du dig åt
någon fysisk aktivitet?
(Någon gång i
veckan/dagligen)
%
%
%
%
%
%
2006
2007
2006
2007
2006
2007
Ej tillgänglig
Fått samtal
Tackat nej/
Kontrollgrupp
Hälsan efter ett år?
29,00
27,00
25,00
23,00
21,00
19,00
17,00
15,00
13,00
11,00
9,00
2006
2007
intervention
2006
2007
2006
tackat nej
Hälsoindex, (9-36 poäng)
2007
kontroll
När det gällde trötthet, värk och smärta och
rörlighet hade de som fått samtal oförändrade
hälsoskattningar. De övriga uppgav försämringar*.
2,95
2,9
2,82
2,8
2,78
2,76
2,74
2,72
2,7
2,68
2,66
2,64
2,85
2,8
2,75
2,7
2,65
2,6
2006
2007
intervention
2006
2007
2006
tackat nej
2007
2006
kontroll
2007
intervention
3. Hur trött känner du dig? (1-4 )
3,45
3,4
3,35
3,3
3,25
3,2
högre värden
desto fördelaktigare
svar
2006
2007
tackat nej
2006
2007
intervention
2006
2007
tackat nej
2006
2007
kontroll
9. Har du svårt att röra dig? (1-4 )
2007
kontroll
8. Besväras du av värk/smärta? (1-4)
3,55
3,5
*Ju
2006
Nyttan av samtalet
50
Procent
40
30
20
10
0
ingen nytta
liten nytta
ganska stor nytta
stor nytta
En majoritet tyckte att de fått nytta av samtalen.
Det fanns en tendens att de som var ensamstående skattade
nyttan av samtalet högre, (69 % av dessa var positiva, jämfört
med 55 % av de sammanboende)
Äldrecentrum och Centrum för Allmänmedicin
gjorde en ny undersökning:
Hälsosamtal med 75-åringar i
Stockholms läns landsting
2008-2009
• Intervjuer med 75 åringar
• Intervjuer med 65-69 åringar (i områden
med låg SES)
• Fokusgrupper med distriktssköterskor
• Journalgranskningar
Varför nytta? 75-åringar
75-åringen:
 Ökad trygghet och kunskap om vilken hjälp man kan få
 För några hade samtalet lett till livsstilsförändringar, tex viktnedgång,
rökstopp och fysisk aktivitet
 Men, många hade redan bra kunskaper om kost, motion och andra
hälsofaktorer
 Tillfälle att få ställa frågor: Tex om hörsel, syn, kost, yrsel, sömn, läkemedel,
oro för framtiden och framtida boende.
Distriktssköterskan:
 Att genom diskussion skapa medvetenhet om hälsa
 Bedömning av behov av hjälpmedel i hemmiljön och att hemmiljön var
säker
 Ökad kännedom när det gällde 75-åringen och dennes livssituation
 Förbättrad kontakt för primärvården
• Ingen av 75-åringarna hade haft uppföljande
samtal i hemmet däremot erbjöds fortsatt
kontakt på husläkarmottagningen.
• Det vanligaste skälet till att 75-åringen
tackade nej var att de inte hade något behov
då de ansåg sig vara friska och
välinformerade.
Nyttan för 65-69 åringarna?
• Att få samtala kring åldrandet, sjukdomar och kost
• Vanliga frågor rörde fysisk aktivitet och kost
• Hälften av samtalen handlade om sociala träffpunkter, alkohol
och tobak
• De flesta hade blivit mer medvetna om sin hälsa
• några påbörjat livsstilsförändringar tex promenader, bättre
frukostvanor
• Det framkom att det ofta fanns problem i kontakten med
vårdcentralen bl.a. beroende på språkproblem
dsk som träffat 65-69 åringarna
berättar
• Hälsoproblemen kommer tidigt i dessa områden.
• Många är medvetna om livsstilsfrågor, men svårt att själva göra
något åt det.
• Vanligt med riskbruk av alkohol, rökning, psykisk ohälsa och
övervikt.
• Vid 20-30 procent av hälsosamtalen upptäcktes högt blodtryck.
Fall av diabetes identifierades.
• Svårt att föra hälsosamtal när tolk behövdes.
Vad visar
omvårdnadsdokumentationen?
Att levnadsvanor såsom alkohol, tobak, kost och
fysisk aktivitet tagits upp
Att hälsoproblem identifierats, höga blodtryck, höga
blodsockervärden
Att några, ej tidigare kända, svårt sjuka patienter blev
inskrivna i hemsjukvården
Att hälften av hälsosamtalen ledde till någon åtgärd
Implementering
• Distriktssköterskorna är nöjda med stödet från CeFAMs
vårdutvecklingsledare
• Utbildat drygt 700 dsk mellan 2006 - 2009
men…
• Saknade stöd i verksamheten, ekonomin styr
• HLM med få eller inga distriktssköterskor
• 2008 - vårdval Stockholm
• 2009 – nya influensan
• Under 2008 fick var fjärde listad 75-åring
hälsosamtal. Under 2009 hade andelen ökat till 28
procent. Cirka 40 procent erbjöds hälsosamtal
Implementering måste få ta tid!
Några slutsatser
• Hälsosamtal går att integrera i det ordinarie arbetet, men får inte
nedprioriteras.
• Hälsosamtalen bör kombineras med en enklare hälsokontroll (tex
blodtryck, blodsocker, läkemedelsgenomgång, nutritions-bedömning,
minneskontroll).
• 75 år kan vara lämplig ålder, men i socioekonomiskt svaga områden kan
det finnas skäl att erbjuda hälsosamtal tidigare.
• Hälsosamtalen är ännu ej etablerade hos majoriteten av
husläkarverksamheterna.
• Behov av fortbildning och stöd av vårdutvecklingsledare kvarstår.
• Fortbildningen måste inbegripa verksamhetscheferna för att bli
verkningsfull.
Samverkan???