Officersexamen - Försvarshögskolan

Transcription

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014
Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011–2014
Uppföljning – Officersexamen
Lärosäte: Försvarshögskolan
Utvärderingsärende
Huvudområde/område för examen:
Officersexamen (samtliga tre inriktning-
Examen: Yrkesexamen
ar)
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattade den 14 oktober 2014 beslut om att ge utbildningen som
leder till officersexamen omdömet bristande kvalitet och ifrågasatte därmed Försvarshögskolans
(FHS) examenstillstånd för denna utbildning.
Till grund för omdömet att utbildningen håller bristande kvalitet låg bedömningen att underlagen visade på bristande måluppfyllelse avseende följande tre examensmål:



För officersexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess
beprövade erfarenhet och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för
yrkesutövningen.
För officersexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt granska, bedöma
och använda relevant information.
För officersexamen ska studenten visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar med olika grupper.
I denna åtgärdsredovisning återfinns en analys av de uppmärksammade bristerna och en beskrivning
av de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med dem. Redovisningen har följande disposition:
Del 1 (ss. 2–12) tar ett helhetsgrepp och innehåller dels en övergripande analys utifrån de uppmärksammade bristerna, dels en övergripande redogörelse för de åtgärder som vidtagits utifrån denna analys. I slutet av denna del återfinns en förteckning över den dokumentation som åtgärdsredovisningen
stödjer sig på samt en länk till en internetsida där denna dokumentation görs tillgänglig för bedömargruppen.
I del 2 (ss. 13–37) återfinns mer detaljerade redogörelser per examensmål, utifrån den preciserade
kritik som kan utläsas från bedömargruppens motiveringar. Först kommer redogörelser som är gemen1
samma för den krigsvetenskapliga och den nautiska inriktningen, vilka är lika i de relevanta avseendena. Därefter följer redogörelser för den militärtekniska inriktningen.
I del 3 (ss. 38–54) återfinns slutligen redogörelser för lärarkompetens och lärarkapacitet.
Åtgärdsredovisningen är tämligen omfattande. Anledningen till detta är att arbetet med åtgärder har
föranlett en omfattande revision av utbildningen som helhet, samt att redovisningen omfattar alla tre
inriktningarna i det reviderade officersprogrammet. Vissa delar inom del 2 återupprepas för att möjliggöra delning av dokumentet utan att sammanhanget går förlorat.
Del 1. Övergripande analys och åtgärdsredovisning
1. Bakgrund
När Försvarshögskolan den 1 januari 2008 inrättades som en högskola under högskolelagen, infördes
officersexamen som en akademisk yrkesexamen på grundnivå. Den tidigare grundläggande officersutbildningen, Yrkesofficersprogrammet (YOP), ersattes av Officersprogrammet (OP). Därmed fullbordades övergången från en inomverksutbildning vid Försvarsmaktens skolor till en högskoleutbildning
vid FHS. Denna övergång hade påbörjats redan 2006 när FHS övertog det formella programansvaret
för YOP.
Utvecklingen av OP, med dess tre profiler, var ett avgörande steg i den så kallade akademiseringen av
officersutbildningen. Liksom andra yrkesutbildningar, som har förts in i det akademiska systemet, har
arbetet med att utveckla och konsolidera OP som en akademisk yrkesutbildning med nödvändighet
varit en gradvis och prövande process, där många faktorer och intressenter måste balanseras.
I detta sammanhang är externa granskningar av största betydelse. Universitetskanslersämbetets (UKÄ)
kvalitetsutvärdering tydliggör den referensram som utbildningen bör relateras till. Den visar klart att
FHS inte har kommit långt nog i utvecklingen av den nya officersutbildningen och att det omfattande
och målmedvetna arbete som gjorts inte har fått tillräckligt genomslag. Detta ger en tydlig utgångspunkt för genomgripande och kraftfulla åtgärder.
2. Övergripande analys
Analysen av de brister som kvalitetsutvärderingen påvisar är på ett grundläggande och övergripande
plan densamma i relation till alla de tre berörda examensmålen. Den faktiska utbildningen, inom samtliga tre profiler, har i centrala avseenden inte varit tillräckligt ”högskolemässig”.
En väsentlig kärna i det som kallas högskolemässighet är uttryckt i kraven på högre utbildning i högskolelagen 1 kap. 2, 8–9 §. Det handlar om att utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig
grund samt på beprövad erfarenhet och att studenterna ska utveckla ett antal såväl generiska som ämnesspecifika kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningsätt, vilka kan sägas utgöra de centrala
akademiska kompetenserna. De senare är i praktiken nära relaterade till varandra och kräver en komplex och sammanhållen träning med en tydlig progression, där ämnesfördjupning och utveckling av
generiska vetenskapliga och akademiska färdigheter går hand i hand.
När det gäller en akademisk yrkesutbildning som officersutbildningen, vilken – i enlighet med den av
regeringen fastställda examensbeskrivningen – måste sträcka sig över ett brett kunskaps- och verksamhetsområde och omfatta betydande inslag av tillämpning och praktisk färdighetsträning, blir frågan
om progressionen mot examensmålen en än mer komplex balansakt.
2
I samtliga av OP profiler har det funnits omfattande inslag av träning och examination av vad som
ovan benämndes de centrala akademiska kompetenserna (varvid avses såväl generiska som ämnesspecifika kompetenser). Slutsatsen utifrån kvalitetsutvärderingen måste dock bli att progressionen i detta
avseende inte har varit tillräckligt systematisk, att den saknat en tillräckligt tydlig inriktning samt att
kravnivån för uppfyllelse av examensmålen i praktiken varit alltför låg. Det handlar således inte endast
om att just de självständiga arbetena har för stora variationer i kvalitet.
I en vidare analys av orsakerna till utbildningens bristande kvalitet, fortfarande på en övergripande
nivå, har FHS identifierat följande problemområden:

Utbildningen inom respektive profil har inte haft en tillräckligt långtgående och tydligt inriktad ämnesmässig fördjupning på vetenskaplig grund. Omfattningen av de kurser som är centrala för den specifikt vetenskapliga dimensionen av den huvudsakliga ämnesfördjupningen
har varit för liten. Vidare har inte tillräcklig hänsyn tagits till paradigmatiska skillnader mellan
olika ämnesdiscipliner och behovet av en tydlig ämnesmässig inriktning och avgränsning av
fördjupningen inom respektive profil. Detta märks bland annat i en stor variation hos de för
den ämnesmässiga och vetenskapliga progressionen helt centrala självständiga arbetena (examensarbetena) vad gäller exempelvis val av ämne, frågeställning och metod.

Den vetenskapliga progressionen har brustit både vad gäller ämnesspecifik kompetens och
mer generiska kunskaper och färdigheter. Det har inte funnits en tillräckligt systematisk successiv träning och examination av sådant som självständigt och kritiskt tänkande, analytisk
förmåga, problemlösningsförmåga och ett vetenskapligt förhållningssätt. Även de identifierade bristerna avseende förmågan att redogöra för och diskutera information, problem och
lösningar, som är en integrerad del av den vetenskapligt-akademiska kompetensen, kan hänföras hit. Tydliga svagheter när det gäller möjligheten att säkerställa en god vetenskaplig progression är bland annat att det har saknats mer omfattande förberedande uppsats- och metodmoment. Ytterst handlar det emellertid om innehåll i och genomförande av varje enskild kurs i
relation till det övergripande sammanhanget. Bland annat har vetenskaplig litteratur och särskilt aktuell forskningslitteratur inte behandlats tillräckligt systematiskt och i alltför liten omfattning.

Växelverkan mellan teori och praktik, särskilt vad gäller VFU-terminerna, är ännu inte fullt
utvecklad, vilket har betydelse för den vetenskapliga progressionen liksom för utvecklingen av
kunskaper om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och detta sambands betydelse för yrkesutövningen. Den övergripande strukturen på OP med en omfattande VFU förlagd till Försvarsmaktens funktionsskolor medför behov av att skapa en brygga mellan termin
tre och sex. Det är alltför få vetenskapligt skolade lärare som är verksamma vid flertalet av
VFU-skolorna, men detta läge kommer att successivt förbättras i takt med att det nya officersystemet får ökat genomslag för tillsättningen av VFU-lärare. Emellertid utgör VFU-skolorna
professionsmässigt det enda alternativet för att fördjupa kunskaper och färdigheter inom en
funktion och därmed förbereda studenterna för deras framtida yrkesuppgifter, främst de som
ligger de närmaste åren efter officersexamen. FHS måste således på ett tydligare sätt än tidigare styra, stödja och examinera utbildningen.
3

Lärare med vetenskaplig kompetens har inte i tillräcklig utsträckning medverkat i planeringen
och genomförandet av undervisningen. Även om man tar hänsyn till OP unika förutsättningar
som en yrkesutbildning med betydande inslag av tillämpning och praktisk färdighetsträning,
måste man konstatera att det funnits en obalans mellan adekvat vetenskaplig kompetens och
professionserfarenhet, även inom de moment som borde vara av särskild betydelse för ämnesfördjupningen på vetenskaplig grund och för den vetenskapliga progressionen.

Även vad gäller lärare med militär professionserfarenhet finns svagheter av betydelse för de
identifierade bristerna. Officerare med magisterexamen medverkar i alltför begränsad utsträckning i utbildningen. Förståelsen för vetenskaplig verksamhet och utbildning på vetenskaplig grund varierar mellan de medverkande militära lärarna.

Det vetenskapligt-akademiska perspektivet har också fått begränsat genomslag i styrningen
och kvalitetssäkringen av utbildningen. Det har saknats tillräckliga förutsättningar och former
för att säkerställa att det vetenskapliga perspektivet har en reellt betydande roll i hela processen kring planering, genomförande och uppföljning av utbildningen. Det handlar inte minst
om kvalitetssäkring av sådant som adekvat bemanning, forskningsanknytning, kursers konkreta innehåll och genomförande.
3. Övergripande åtgärdsredovisning
Utifrån ovanstående analys har ett antal genomgripande åtgärder vidtagits. Det handlar inte om begränsade punktinsatser, som på ett enkelt sätt skulle kunna relateras endast till de tre examensmål där
måluppfyllelsen bedömdes som bristande. De identifierade bristerna rör inte endast detaljer eller enskilda komponenter, utan själva kärnan av det som skiljer högskoleutbildning från annan utbildning.
Samtidigt har det varit av största vikt att åtgärder avseende denna kärna utformas på ett sätt som inte är
till nackdel för uppfyllelsen av andra examensmål. Förstärkningen av den ämnesmässiga fördjupningen på vetenskaplig grund och av den vetenskapligt-akademiska progressionen får inte ske till priset av
en försämring av de sidor av utbildningen som idag bedöms vara starka, till exempel utvecklingen av
ett brett kunnande och av praktiska förmågor och färdigheter inom det militärprofessionella verksamhetsområdet.
Åtgärderna har därför tagits fram utifrån ett helhetsgrepp på utbildningen. Utgångspunkten har varit
samtliga examensmål, vilka brutits ned till del- och skedesmål som ett ramverk för utformningen av
programmets struktur och ingående kurser. Detta har möjliggjort ett systematiskt grepp på progressionen inom utbildningen. Det arbete som har genomförts bidrar inte endast till en avsevärd förstärkning av den ämnesmässiga fördjupningen och den vetenskapliga progressionen, utan möjliggör också
en allmän kvalitetshöjning av utbildningen.1
Resultatet är sammanfattningsvis:

en genomgripande revision av utbildningens struktur, uppläggning och innehåll,
1
Arbetshandlingar av betydelse för att följa arbetets systematik har varit analys av examensmålen i FHS rapport
till UKÄ 2014-04-24 FHS Ö 141/2013, Utbildnings- och skedesmål OP (arbetsdokument), Lärandemål enligt
matris examensmål-skedesmål-översiktliga lärandemål (arbetsdokument), vilka sedan utvecklats till utbildningsplaner och kursplaner.
4



en betydande förstärkning av lärarresursen vid OP – framför allt med avseende på vetenskaplig kompetens,
en plan för systematisk kompetensutveckling och rekrytering av lärare med avseende på utbildningens behov,
en förstärkt kvalitetsstyrning och kvalitetssäkring, särskilt med avseende på behovet av vetenskaplig kompetens i beslutsfattandet.
Uppläggning och innehåll
Det handlar om en i grunden reviderad utbildning – närmare bestämt tre i grunden reviderade utbildningsprogram – med ny uppläggning och till stora delar nytt innehåll.
Programmet var tidigare indelat i tre profiler, krigsvetenskaplig, militärteknisk och nautisk profil. Den
huvudsakliga skillnaden mellan profilerna utgjordes av bestämmelserna för antagning, utformningen
av VFU och för militärteknisk profil påbyggnadskurserna under termin 6. De tre utbildningsplanerna
var snarlika till identiska. Krigsvetenskap kan sägas ha varit ”huvudämne” för alla tre profilerna, men
för den militärtekniska profilen skulle militärteknik kunna betraktas som ytterligare ett ”huvudämne”
genom att det självständiga arbetet skrevs inom detta ämne.
Profilerna kallas idag för inriktningar och UKÄ beslut 2015-04-282 ger FHS större möjligheter att ha
flera tydliga vägar att uppnå examensmålen. Utbildningsplanerna och den övergripande idén med de
olika inriktningarna har därför tillåtits tydligare skilja sig från varandra än tidigare. Medan de krigsvetenskapliga och nautiska inriktningarna bygger på en krigsvetenskaplig ämnesfördjupning inom en
samhällsvetenskaplig kunskapstradition, lutar sig den militärtekniska inriktningen i högre utsträckning
än tidigare på en naturvetenskaplig-teknisk kunskapstradition.
I syfte att ge de strukturella förutsättningarna för en tillräcklig ämnesfördjupning på vetenskaplig
grund ger den nya programdesignen för både de krigsvetenskapliga och nautiska inriktningarna utrymme för 90 hp i krigsvetenskap inom ramen för campusförlagd utbildning (CFU).
Även den militärtekniska inriktningen får 90 hp i sitt huvudämne militärteknik. Dessa studier sker
huvudsakligen inom ramen för CFU, men vissa delar är förlagda under VFU-terminerna. Detta beror
på att terminerna ett och två har ett gemensant pensum som domineras av ämnet krigsvetenskap. På de
kurser i militärteknik, som läses utlokaliserat under VFU-tiden, undervisar lärare med naturvetenskaplig och militärteknisk kompetens i samverkan med disputerade lärare från FHS.3
Utbildningsplanerna för de krigsvetenskapliga och nautiska inriktningarna kännetecknas av en ny idé
för uppläggningen av programmet. Inom ramen för den huvudsakliga ämnesfördjupningen på vetenskaplig grund följer varje nivå, från grund- till påbyggnadskurser, en struktur om 1) teori/metod, 2)
träning av analytisk förmåga, 3) stödkurser i ledarskap under påfrestande förhållanden (ledarskap),
militärteknik och fysiskt stridsvärde samt 4) taktisk tillämpning, inklusive fältövningar, muntliga
stridsövningar och spel. Metodkurser införs på varje nivå med gradvis mer avancerad teoretisk litteratur för att göra studenterna mer förtrogna med forskningsfronten. En ”B-uppsats” genomförs som avslutning på fortsättningsnivån.
2
UKÄ beslut 2015-04-28, UKÄ 411-00623-13.
Detta framgår tydligast av Militärteknik, utbildningsorder för 2016 samt Militärteknik, lärarkategoriernas fördelning på kurser.
3
5
Syntes- och tillämpningsövningar, där studenterna visar ett brett militärt kunnande, genomförs i regel
inom ramen för ämnet krigsvetenskap men med deltagande av alla i OP engagerade ämnen. VFU föregås av en kurs i taktisk tillämpning som bland annat behandlar funktionernas (=VFU-inriktningarnas)
betydelse för striden. FHS styrning av VFU görs tydligare genom centralt utarbetade, för alla VFUinriktningar gemensamma, kursplaner. Syftet är att stärka kopplingen mellan teori och praktik samt
stödja integrationen mellan ämnena.
Utbildningsplanen för nautisk inriktning överensstämmer under CFU med krigsvetenskaplig inriktning, men upplägget under VFU är skapat för att underlätta uppbyggnaden av nautisk kompetens och
nautiskt chefskap. Det kommer trots detta att finnas ett fortsatt behov av att komplettera den nautiska
utbildningen efter officersexamen för att nå en tillräcklig nivå för självständigt framförande av fartyg.
Utbildningsplanen för militärteknisk inriktning bygger på samma grundtankar om progression som
beskrivits ovan för övriga inriktningar men har utvecklats med ett större utrymme för de naturvetenskapliga grunderna. Syftet med inriktningen är att officerarna efter genomgången utbildning ska ha
goda kunskaper om avancerade tekniska system och hur dessa kan användas taktiskt och operativt.
Detta kräver goda baskunskaper i krigsvetenskap, varför det första utbildningsåret är gemensamt för
de tre inriktningarna. Den militärtekniska inriktningens tredje termin ger de grunder i matematik och
fysik som krävs för att förstå principer för hur militära tekniska system fungerar. Kursinnehållet relateras till kunskaper om den militära kontexten från tidigare kurser.
Metodutbildningen i militärteknisk inriktning vilar på systemanalytisk grund, som tillämpas både för
värdering av nyttan av olika tekniska system och för värdering av olika taktiska lösningar vid ett militärt bedömande. Militärteknik hämtar sina metoder från såväl de traditionellt samhälls- och beteendevetenskapliga som de naturvetenskapliga och tekniska metodarsenalerna. Då de förra till del täcks av
metodutbildningen inom ramen för de krigsvetenskapliga kurserna ligger fokus på att komplettera med
de senare. Den tredje terminen avslutas med ett projektarbete, som motsvarar en ”B-uppsats”.
Kursplanerna för alla tre inriktningarna har reviderats eller nyskapats. FHS har tagit ett helhetsgrepp
och i samlad form utarbetat kursplaner för hela programmet, som ansluter till och styrs av de nya utbildningsplanerna. Kursplanerna bygger på den nedbrytning till del- och skedesmål samt utkast till
lärandemål i kurser som gjorts tidigt i analysen.4
Lärarresurs, rekrytering och kompetensutveckling
FHS har särskilda förutsättningar för användning av officerare som lärare i undervisningen enligt förordningen för FHS.5 Officersexamen är ny som akademisk yrkesexamen med nya akademiska ämnen
(krigsvetenskap, ledarskap under påfrestande förhållanden, militärteknik) som bas. Undervisningen
måste under ett antal år framöver i stor utsträckning bygga på arvet av befintlig personal, som delvis
saknar akademisk erfarenhet. Utveckling mot en mer enhetlig akademisk lärar- och officerskår är påbörjad men fordrar ett långsiktigt perspektiv och tålamod. Detta kräver också en kontinuerlig kompetensutveckling av den tillgängliga personalen och skapandet av nya rekryteringsvägar.
Sedan den granskade årskullen av OP (slutår 2013) har en omfattande rekrytering av disputerade lärare
genomförts. Totalt har 15 nya disputerade lärare tillkommit. Totalt innebär denna förstärkning t ex en
4
Analys av examensmålen i FHS rapport till UKÄ 2014-04-24 (FHS Ö 141/2013), Utbildningsmål och skedesmål OP (arbetsdokument) samt lärandemål enligt Matris examensmål-skedesmål-översiktliga lärandemål (arbetsdokument), vilka sedan utvecklats i kursplanerna.
5
Förordningen för Försvarshögskolan SFS 2007:1164
6
fördubbling av antalet disputerade lärare inom ämnet krigsvetenskap och en ökning från fem till sju
inom ämnet militärteknik.
När det gäller rekrytering av disputerade lärare till OP har FHS under hösten 2015 inlett utlysningsförfarande för tre lektorat i krigsvetenskap i arenataktik (mark, marin, luft). Rekrytering av en professor i
krigsvetenskap med inriktning operationer och taktik är sin slutfas (sakkunnigutlåtanden är inkomna
och behandling av dessa pågår). Inriktningen är sedan att med start under 2016 rekrytera ytterligare en
disputerad per arena med inriktning mot OP-utbildningen. Dessa bör helst vara disputerade officerare.
I militärteknik kommer det under hösten 2015 att utlysas en anställning som lektor i militärteknik med
tillträde våren 2016. Rekrytering av en professor i militärteknik kommer att inledas under 2016. En
adjunkt förväntas senast i början av 2016 kunna befordras till lektor.
Officerare är nödvändiga som lärare för anknytningen till professionen, men måste i vetenskapligt
avseende således kompletteras med på FHS fast anställda disputerade lärare. Svårigheten är idag att
finna en balans mellan adekvat vetenskaplig ämneskompetens och aktuell relevant militärprofessionell
erfarenhet och kunskap. Kombinationen är sällsynt liksom att det inte heller är enkelt att finna tillräckligt många av vardera kategorin. Det kommer således långt in i framtiden att finnas ett behov av att ge
officerare som nyblivna lärare en vidareutbildning för att de ska få erforderliga kunskaper inom främst
vetenskaplig teori och metod, områdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. På motsvarande sätt finns det behov av att utveckla lärare med begränsad militär erfarenhet mot en ökad insikt i
officerens yrkesutövning på olika nivåer.
En viktig del av FHS långsiktiga arbete med att bygga upp vetenskaplig kompetens inom officersutbildningens ämnen, för såväl FHS som försvarsmaktens behov, är den doktorandverksamhet som bedrivs vid FHS och särskilt inom ramen för FHS doktorandprogram. Eftersom FHS saknar examenstillstånd på forskarnivå är doktoranderna antagna vid andra lärosäten, men är anställda vid FHS och verksamma inom FHS ämnen. Totalt finns ca 50 personer som i varierande omfattning bedriver forskarstudier inom ramen för sin anställning vid FHS. FHS doktorandprogram, som uteslutande är riktat mot
officersutbildningens centrala ämnen, omfattar löpande ca 18 doktorandanställningar, tillsatta i konkurrens efter utlysning, varav för närvarande 10 är i krigsvetenskap och 5 i militärteknik. Denna verksamhet börjar nu ge god effekt. Ett tiotal av högskolans disputerade lärare har genomgått doktorandutbildning inom denna verksamhet. Sedan 2013 har lärarresursen för officersprogrammet kunnat förstärkas med flera nyblivna doktorer, bland annat med två lärare i krigsvetenskap som är officerare med
doktorsexamen från det finländska försvarsuniversitetet.
FHS har till denna hösttermin startat ett nytt magisterprogram, Magisterprogrammet i politik och krig.
Programmet har två inriktningar, statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet respektive
krigsvetenskap. Den krigsvetenskapliga inriktningen vänder sig bland annat till officerare tidigt i karriären och syftar till att skapa en bredare bas för rekrytering av doktorander och militära lärare. Programmet kan fungera som en påbyggnadsutbildning också för lärare vid FHS och VFU-skolorna.
För att skapa en bättre balans mellan de vetenskapliga och professionella perspektiven införs genomgående ett samrådsförfarande6 mellan lärare med militärprofessionell respektive vetenskaplig kompetens vid planering och genomförande av kurserna. Detta innebär att kursledningen (kursansvarig och
6
Enligt FHS ledningsordning innebär samråd att erhålla godkännande av annan befattningshavare avseende
förslag till beslut eller åtgärd. Detta är betydligt starkare än samverkan som innebär att inhämta synpunkter från
och informera annan befattningshavare om beslut eller åtgärd.
7
examinator) består av en officer och en erfaren vetenskapligt kompetent lärare. För CFU har undantag
accepterats i några fall, exempelvis när den disputerade också är officer. Kursansvarig och examinator
för det självständiga arbetet ska vara professor eller docent. Kurserna under VFU är tydligt inriktade
mot militärprofessionella lärandemål vilket i de flesta fall innebär krav på att både kursansvarig och
examinator måste vara kompetenta inom respektive funktion. Tills vidare innebär detta svårigheter att
under VFU genomgående uppnå samma balans mellan militärprofessionell och vetenskaplig kompetens som under CFU. För att öka kompetensen att handleda studenterna under VFU kommer VFUskolornas huvudhandledare7 att genomgå samma program för lärarutbildning som kommer att införas
för FHS egna lärare. Dessutom kommer examinator i större utsträckning än tidigare, förutom i examinationen, att delta i planläggning, genomförande och utvärdering av kurserna.
Undervisningen i OP är till stora delar lektions-, övnings- och lärarintensiv, vilket har sin grund i att
utbildningen i enlighet med examensmålen måste sträcka sig över ett brett kunskaps- och verksamhetsområde med ett betydande inslag av tillämpning och praktisk färdighetsträning. Långa och komplexa militära övningar kräver en hög insats av inom varje taktisk funktion kompetenta militära lärare.
Ibland blir förhållandet lärare-student 1:1. Många kurser i OP (metodkurser, uppsatskurser, utpräglade
läskurser) har ett lärar- och lektionstidsutnyttjande som är i paritet med traditionella ämnesutbildningar. I kurser som innehåller omfattande praktiska moment (taktiska tillämpningskurser och läskurser
med inbäddade praktiska moment) kommer däremot ”lektionstid” att ersättas med ”övningstid” –
ibland över flera dygn – och medföra studieförhållanden och lärarutnyttjande på en helt annan nivå än
den i högskolan gängse. Det är FHS bedömning att disputerade lärare i absoluta tal kommer att vara
engagerade i OP i motsvarande grad som i annan högskoleutbildning. Däremot innebär det höga antalet officerare i framför allt de mer praktiska delarna att andelen disputerade lärare kan framstå som låg.
I nuvarande utbildning sker en omallokering av disputerade lärare och lärare med magisterexamen
(huvudsakligen officerare på nivån OF48) till OP både som kursansvariga och lärare. Uttryckt i heltidsekvivalenter innebär förändringen från 2013 en ökning av insatsen av vetenskapligt kompetenta
lärare från 2,2 till 5,9 i krigsvetenskap och från 0,6 till 4,0 i militärteknik. I relativa termer har i de mer
teoretiska kurserna sedan 2013 andelen disputerade lärare ökat från intervallet 0-49 % till 22-100 % i
planeringen för 2016 och i flertalet av dessa kurser har disputerade lärare en andel av undervisningen
som är över 50 %. I kurser som är särskilt centrala för den vetenskapliga progressionen är andelen 100
% eller strax under. I tillämpningskurserna har andelen disputerade ökat från högst 1 % till 15-25 %.
Till detta kommer doktorander och lärare med magisterexamen (bl a officerare OF 4).9 I ledarskap och
fysiskt stridsvärde har inga signifikanta förändringar gjorts.
Den form av samrådsförfarande som nämndes ovan är inte en optimal lösning. Mer långsiktigt måste
FHS – i samarbete med Försvarsmakten – åstadkomma ett ökat antal:
a) Disputerade officerare som lärare vid FHS,
b) Disputerade civila med goda insikter i den militära yrkesverksamheten inte minst på lägre förbandsnivå,
7
I Försvarsmakten är benämningen ”huvudlärare”.
OF 4 = överstelöjtnant/kommendörkapten.
9
Se Krigsvetenskap, kursansvariga och examinatorer på OP; Krigsvetenskap, lärarkategoriernas fördelning på
kurser; Militärteknik, utbildningsorder för 2016; Militärteknik, lärarkategoriernas fördelning på kurser.
8
8
c) Officerare med akademisk examen (vilket kommer att bli enklare när den nya kategorin officerare med akademisk officersexamen om ca 5-10 år börjar komma i ålder f a kunna bli lärare
vid FHS) samt
d) Officerare med akademisk utbildning på grundnivå eller avancerad nivå, men utan examen.
För detta krävs ett ambitiöst program för kompetensutveckling men också för rekrytering. Kompetensutvecklingen måste ske systematiskt och planmässigt både kortsiktigt (budgetår) och långsiktigt (5
år). Beslut för att kunna genomföra detta har tagits i och med omplaneringen av årets och nästa års
budget samt rektors beslut 2015-10-0910 som bl a innebär en kartläggning av utbildningsbehoven för
både civila och militära lärare för att i steg 2 senare under våren 2016 kunna påbörja ett program för
kompetensutveckling. Detta kommer även att omfatta huvudhandledarna vid VFU-skolorna.
För den rekrytering som FHS ensamt ansvarar för utnyttjas för högskolan normala rutiner för utlysning, behörighetsprövning och urval. Rekryteringen av officerare är beroende av en väl fungerande
samverkan med Försvarsmakten. En ny överenskommelse har slutits mellan myndigheterna för att
reglera förhållandena med anledning av OP utvecklingsbehov.11 Parterna överenskommer bl a om:
a) FHS bemanning ska ges erforderlig tillgång till professionellt kompetenta och vetenskapligt
skolade officerare, företrädesvis i nivåerna OF 3 och 412. FHS bör därför bemannas både med
officerare som har en magisterexamen i krigsvetenskap och med disputerade officerare i professionens kärnämnen. Även officerare med andra relevanta akademiska examina och expertkunskaper inom professionen bör beaktas.
b) Det är viktigt att erfarenheter från tjänstgöring vid FHS kan tillföras Försvarsmakten och att
tjänstgöringen vid FHS är meriterande och kan utgöra grund för befordran, även under pågående tjänstgöring vid FHS. Detta bidrar också till FHS attraktionskraft.
c) En gemensam syn på behovet av kompetensutveckling och värdet av denna vid återinträde till
Försvarsmakten. FHS ansvarar för att nytillkomna officerare ges möjlighet att kompetensutvecklas under cirka ett halvår för att de ska kunna verka i högskolemiljö.
d) FHS ska verka för att officerare som tjänstgör som lärare håller sig orienterade om aktuell
forskning och utveckling inom för undervisningen relevanta ämnesområden. FHS ska främja
att militära lärare på olika sätt kopplas till forskningsmiljöer och pågående forskningsprojekt
vid högskolan. Detta bör ses som en naturlig del av lärarens kontinuerliga kompetensutveckling, till nytta såväl för uppgifterna vid FHS som för kommande uppgifter efter återgång till
Försvarsmakten.
e) Målsättningen är att konkurrensutsätta alla befattningar, där såväl meriter från FHS som Försvarsmakten ska bedömas. Det är också angeläget att det sker en matchning utifrån aktuell och
relevant professionserfarenhet i relation till arbetsuppgifterna vid FHS.
f) All militär personal ska vara krigsplacerad och behåller sin krigsplacering under sin tjänstgöringen vid FHS, vilket innebär att lärarna fortsätter att ha en kontinuerlig kontakt med yrkesområdet.
g) En gemensam syn på behovet av att rekrytera fler lämpliga officerare till doktorander och på
sikt fler disputerade officerare. System för att omhänderta disputerade officerares kompetens
ska utvecklas och fastställas av Försvarsmakten.
10
Rektors beslut 2015-10-09 om åtgärder för kvalitetsutveckling av Officersprogrammet.
Överenskommelse avseende militär personal 2015-10-14, FHS 112/2013:10.
12
OF 3 = major/örlogskapten; OF 4 = överstelöjtnant/kommendörkapten.
11
9
h) Att FHS får nominera egna officerare till platser vid stabsutbildningen (SU) och högre stabsofficersutbildningen (HSU) samt nominera kandidater till Försvarsmakten chefsutvecklingsprogram.
Styrning och kvalitetssäkring
Interaktionen mellan vetenskapliga och professionella perspektiv har haft alltför liten effekt på styrningen och kvalitetssäkringen av utbildningen. Styrningen kompliceras delvis av beroendet i ett antal
avseenden av Försvarsmakten, t ex när det gäller militär materiel och VFU. Samordningsbehoven kan
påstås vara ovanligt stora för en akademisk utbildning. Mot denna bakgrund har rektor utfärdat riktlinjer och organisation för programledningen. 13 Att programledningen i stort kom att sakna vetenskaplig
kompetens förutsattes vid beslutstidpunkten kunna kompenseras av att ämnesavdelningarna innehade
sådan. Emellertid har inte institutionerna haft en sådan organisation eller sådana rutiner att det vetenskapliga inflytandet fått ett tillräckligt genomslag.
För att skapa bättre förutsättningar för att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten i undervisningen har
i ämnesavdelningarna ansvaret för att granska kurskoncept och kursutvärderingar överförts till de olika
ämnenas ämnesråd. I ämnesråden är en majoritet av ledamöterna vetenskapligt kompetenta. Dessutom
införs det inom institutionerna på avdelnings- och sektionsnivå, där så inte tidigare varit fallet, ett tydligt samrådsförfarande mellan befattningshavare med militärprofessionell respektive vetenskaplig
kompetens. På detta sätt säkerställs en bättre balans än tidigare mellan dessa båda perspektiv i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen.14
På programledningsnivån skapas i syfte att få en ökad interaktion mellan de ovan nämnda perspektiven en ny tjänst som biträdande programansvarig för OP (disputerad och helst officer) med uppgift att
leda det systematiska kvalitetsarbetet.15 Sammansättningen av och befogenheterna hos programrådet
för OP har förändrats för att säkerställa det vetenskapliga inflytandet vid beslutsfattning.16
Åtgärder för tidigare program
Utbildning för studenter antagna före 2015 följer tidigare beslutade utbildningsplaner. FHS har inte
bedömt det möjligt att förändra dessa i någon större utsträckning. I stället sker förändringar inom gällande kursstruktur särskilt vad gäller examinationsformer, betygskriterier, kurslitteratur och lärarresurser. Särskilt fokus ligger på att ge fler tillfällen till metod- och skrivövningar. Samrådsförfarande i
kursledning gäller även de tidigare programmen och kursansvariga för det självständiga arbetet är
professor eller docent.
Redan vårterminen 2015 genomfördes en revision av uppläggning och examinationskrav för det självständiga arbetet i krigsvetenskap (militärteknik genomfördes inte detta år). Till kursansvarig och examinator utsågs den ene professorn i krigsvetenskap och lärarna var genomgående vetenskapligt kompetenta eller doktorander. De höjda kravnivåerna återspeglas i att färre uppnådde godkänt vid första
examinationstillfället (70 % av alla registrerade). 22 studenter underkändes eller avstod, av vilka 12
13
Implementering av programansvar och inrättande av programråd för militära utbildningsprogram, FHS Ö
231/2013, 2013-04-11.
14
Rektors beslut 2015-10-08 om åtgärder för kvalitetsutveckling av Officersprogrammet samt institutionernas
och ämnesrådens arbo.
15
C MPL beslut om arbetsordning MPL, FHS Ö 539/2014:2, 2015-10-13; C MPL beslut om arbetsordning programråd OP, FHS 231/2013:10, 2015-10-13.
16
C MPL beslut om ledamöter i programråd OP, FHS Ö 631/2014, 2015-10-13.
10
sedan godkändes vid omexamination i augusti. 86 % av samtliga studenter var därmed godkända.
Detta ska ses i relation till tidigare genomströmning om ca 90-95 % efter första examinationstillfället.
Tillgänglig dokumentation
FHS har skapat en särskild länk till hemsidan med tillgång till handlingar, som är av intresse och relevanta vid granskningen antingen för att belysa delar av processen eller underbygga beslut och påståenden i texten.
https://www.fhs.se/sv/medarbetarwebben/opgranskning/
Denna del av hemsidan är organiserad enligt nedan:
1. Utbildningsplaner (krigsvetenskaplig. militärteknisk, nautisk inriktning)
2. Kursplaner
Krigsvetenskaplig inriktning (termin 1-3, 6)
Krigsvetenskaplig inriktning (VFU termin 4-5)
Militärteknisk inriktning (termin 1-3, 6)
Militärteknisk inriktning (VFU termin 4-5)
Nautisk inriktning (termin 1-3, 6)
Nautisk inriktning (VFU termin 4-5)
3. Kursbeskrivningar, litteraturlistor, etc
(Kursbeskrivningar fastställs ca 5 veckor före kursstart, varför här endast går att lägga upp
kursbeskrivningar för HT 2015 och utkast för början av VT 2016.)
Krigsvetenskaplig och nautisk inriktning
Militärteknisk inriktning (innehåller även Handledning för självständigt arbete i militärteknik)
4. Översikter och stödmaterial
Översiktsprogram OP, alla inriktningar
Utbildningsmål och skedesmål OP (arbetsdokument)
Matris KrvNaut examensmål-översiktliga lärandemål (arbetsdokument)
Matris Mte examensmål-översiktliga lärandemål (arbetsdokument)
MTA förslag till militärteknisk inriktning (arbetsdokument 2015-05-04)
5. Kvalitetsstyrning och kvalitetssäkring
Rektors beslut 2015-10-09 om åtgärder för kvalitetsutveckling av Officersprogrammet
Rektors beslut 2013-04-11 om implementering av programansvar och inrättande av
programråd för militära utbildningsprogram
Arbetsordningar för ISSL och ämnesråd Ledarskap
Arbetsordningar för MVI och ämnesråd Krigsvetenskap, Militärteknik
C MPL beslut om arbetsordning MPL, FHS Ö 539/2014:2, 2015-10-13
C MPL beslut om arbetsordning programråd OP, FHS 231/2013:10, 2015-10-13
Arbetsordning programråd OP 2015-10-13
C MPL beslut om ledamöter i programråd OP, FHS Ö 631/2014, 2015-10-13
Processkartor (PL OP) för arbetet med program- och kursutvärderingar
Kursansvarigs uppgifter (utdrag ur FHS ledningsordning)
Överenskommelse mellan Linnéuniversitet och FHS om beställd utbildning i nautik
Överenskommelse mellan KTH och FHS om beställd utbildning i fysiskt stridsvärde
Ändring överenskommelse mellan KTH och FHS om beställd utbildning i fysiskt
stridsvärde
11
6. Bemanning på kurser
Krigsvetenskap, kursansvariga och examinatorer vid OP
Krigsvetenskap, lärarkategoriernas fördelning på kurser
Ledarskap, kursansvariga och examinatorer vid OP
Ledarskap, lärarkategoriernas fördelning på kurser
Militärteknik, utbildningsorder för 2013
Militärteknik, utbildningsorder för 2016
Militärteknik, bemanningsförändringar kursansvariga och examinatorer 2013-2016
Militärteknik, lärarkategoriernas fördelning på kurser
7. Kompetensutveckling och rekrytering
Rektors beslut 2015-10-09 om åtgärder för kvalitetsutveckling av Officersprogrammet
Överenskommelse avseende militär personal 2015-10-14, FHS 112/2013:10
PM kompetensutveckling KVA
PM kompetensutveckling MTA
8. Övrigt
Åtgärdsredovisningen i sökbart format
Stanag 6001 Test Information
NATO MCJSB Language proficiency levels (STANAG)
12
Del 2. Redogörelser per examensmål
Krigsvetenskaplig och nautisk inriktning
För officersexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen
Preciserad kritik utifrån bedömargruppens motivering
I alltför många fall visar de granskade självständiga arbetena på brister vad gäller:






kunskap om och förståelse för tillämpliga vetenskapliga metoder och villkoren för deras användning,
förståelse för frågor kring källmaterialets kvalitet och ändamålsenlighet i förhållande till valda
frågeställningar,
kunskap om olika begrepp,
kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
förståelse för bredare sammanhang inom forskningsområdet samt
kunskap om och förståelse för sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.
Bedömargruppens vidare analys visade:



Självvärderingens redogörelse för utbildningens uppläggning och genomförande lyckades inte
på ett konkret sätt visa att det fanns en systematisk och genomtänkt vetenskaplig progression
från introduktionen till det självständiga arbetet. Det framgick inte att det fanns en progression
där teorier och metoder utvecklades från kurs till kurs med successivt mer avancerad litteratur,
mer krävande övningar och inlämningsuppgifter samt ökade krav på vetenskapligt och kritiskt
förhållningssätt.
Vad gäller sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet tydde självvärderingen på att
utbildningen saknade inslag som behandlar frågor kring militärt yrkeskunnande på ett vetenskapligt sätt.
Det nämndes inte heller vilka träningsmöjligheter i källkritik och litteratursökning som biblioteksundervisningen skulle kunna ge.
Analys
Som framgår redan av bedömargruppens motivering och preciserade kritik handlar bristerna inte endast om detaljer, såsom enkla luckor i kunskapen. Det brister såväl vad gäller den grundläggande förtrogenheten med den vetenskapliga grunden (begrepp, teorier, metoder, aktuell forskning) som i progressionen mot sådana högre former av vetenskaplig kunskap och förståelse som kräver ett mer utvecklat vetenskapligt förhållningsätt, kritisk och analytisk förmåga, förmåga att självständigt bedöma
och värdera, förmåga att sätta in frågeställningar i ett större sammanhang osv.
Den bristande måluppfyllelsen avseende detta examensmål är en effekt av att utbildningen har saknat
en tillräckligt utvecklad vetenskaplig progression och en tillräckligt långtgående och tydligt inriktad
ämnesmässig fördjupning på vetenskaplig grund. Som framgår av analysen i inledningen till denna
åtgärdsredovisning handlar det om övergripande frågor kring uppläggningen, genomförandet och
13
kvalitetssäkringen av utbildningen som helhet. Dessa brister är av ett slag som kräver genomgripande
förändringar av utbildningens uppläggning och innehåll.
Vidtagna åtgärder
Uppläggningen, innehållet, genomförandet och kvalitetssäkringen av utbildningen som helhet har genomgått en genomgripande revision. I inledningen till denna åtgärdsredovisning ges en övergripande
beskrivning av denna revision. Nedan ligger fokus på åtgärder som ter sig särskilt relevanta i förhållande till det aktuella examensmålet och till bedömargruppens preciserade kritik.
Som tidigare redovisats har en ny tydlig pedagogisk programidé formulerats för både den vetenskapliga och professionella progressionen samt sammanhanget mellan dessa för den krigsvetenskapliga
och nautiska inriktningen. Den ämnesmässiga och vetenskapliga fördjupningen förstärks och tydliggörs genom att 90 hp avsätts till krigsvetenskap inom krigsvetenskaplig och nautisk inriktning. Denna
förändring har medfört att samtliga kurser omarbetats för att öka inslaget av vetenskapliga teorier och
metoder. De tydligaste skillnaderna jämfört med tidigare program är att det på fortsättningskursnivån
har tillkommit en teorioch metodkurs och en uppsatskurs samt på påbyggnadsnivån en längre teorioch metodkurs som skapar betydligt bättre förutsättningar för det självständiga arbetet. Vetenskaplig
litteratur har införts i ökad utsträckning för att göra de studenterna mer förtrogna med aktuell forskning och forskningsbaserad kunskap. Även på tillämpningskurserna och kurser under VFU införs
forskningslitteratur för att öka studenternas kunskaper om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor
samt tydliggöra sambandet mellan vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och profession.
I takt med att studenterna blir mer förtrogna med metodfrågor införs också gradvis svårare analytiska
uppgifter. Från att analysera ett fall med ett av läraren bestämt analysinstrument på grundkursen taktik
teori ökas svårighetsgraden och kravet på självständighet till det avslutande självständiga arbetet, där
studenterna själva formulerar ett forskningsproblem samt designar och genomför en vetenskaplig
undersökning. I det självständiga arbetet har vi redan VT 2015 infört betygskriteriet att studenterna för
godkänt ska kunna reflektera aktivt över resultatens betydelse för yrkesutövningen för att säkerställa
att de kan redogöra för sammanhanget mellan vetenskap och beprövad erfarenhet inom yrkesutövningen. Härigenom skapas en mer fruktbar växelverkan mellan vetenskaplighet och den yrkesutövning
som studenterna ska ha förmåga att genomföra efter avslutad utbildning.
För att uppnå den avsedda förstärkningen av den vetenskapliga och professionella progressionen har
samtliga kursplaner omarbetats. Kurserna på grundnivå syftar till att utveckla studenternas kunskaper
om grundläggande centrala begrepp och förmåga att använda dessa i enklare undersökningar. Detta
kompletteras sedan av en tillämpningskurs för att tydliggöra sambandet mellan yrkesutövningen samt
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Under den inledande introduktionskursen koncentreras undervisningen till tre områden, profession,
militärteori samt vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Syftet är att studenterna ska utveckla en
grundläggande förståelse för centrala begrepp inom samtliga tre områden, forskningsmetodikens
byggstenar och hur militära problem kan konceptualiseras. Dessutom ska studenterna visa en grundläggande förmåga i källkritik, argumentationsanalys och kvalitativ textanalys vilket examineras genom
skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier och en skriftlig tentamen.
Introduktionskursen följs av en kurs där kunskaperna fördjupas i militärteori och taktik inom de olika
försvarsgrenarna och som särskilt problematiserar olika förklaringar till seger och nederlag. Examinat14
ionen på kursen består av seminarier och inlämningsuppgifter, en salstentamen samt en mer självständig uppgift där studenterna ska visa förmåga att analysera ett givet historiskt fall utifrån valt perspektiv på seger och nederlag. Det taktiska perspektivet kompletteras därefter med en översiktskurs i militärstrategi som syftar till att vidga förståelsen för grundläggande strategiska begrepp och teorier.
Denna kurs examineras med obligatoriska seminarier, en bokrecension och en skriftlig inlämningsuppgift.
Efter dessa inledande krigsvetenskapliga kurser följer den första grundkursen i ledarskap. I kursen
belyses sambandet mellan ledarskapsforskning och beprövad militär erfarenhet genom att lyfta fram
hur officersprofessionen regelbundet ”importerat” teorier om ledarskap som fått användning som samlande teoretisk ram och begreppsapparat för militärt ledarskap, speciellt vid ledarutveckling vid såväl
skolor som i den dagliga yrkesutövningen. I detta belyses särskilt forskningsbakgrunden till de teorier
som på detta sätt importerats, dess relation till övrig ledarskapsforskning, och hur de importerade teorierna använts i praktiken inom officersprofessionen. Kursen examineras genom ett muntligt seminarium och en skriftlig hemtentamen.
Den andra grundkursen i ledarskap belyser den nuvarande ”importerade” teoribildningen - Utvecklande ledarskap - hur den har tagits fram genom forskning, och hur den används som ledarutvecklingsinstrument i dagens Försvarsmakt. Vidare fokuseras svensk, militärt inriktad forskning och teoribildning runt stress och hur militära chefer på olika nivå kan arbeta med stressreducering. Kursen belyser
också sambandet mellan forskning om organisatoriskt och kollektivt lärande och olika sätt att utvärdera verksamhet som finns i Försvarsmakten. Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen
samt genom handledarbedömning under en praktisk stress- och prestationsövning.
Grundkursen i militärteknik (Intro och metod) beskriver översiktligt ämnet militärteknik och introducerar för militärtekniken centrala begrepp. Den ger en grundläggande förståelse för teknikens bidrag
till de militära förmågorna ur både ett historiskt och ett samtidsperspektiv, samt belyser en möjlig
framtida utveckling. Kursen anlägger ett designperspektiv (syfte, funktion, form) och begreppet militär
nytta är centralt. En beskrivning ges av hur kvantitativa metoder och systemanalys kan användas för
att skapa underlag till utvecklingen av system som ger militär förmåga. Systemanalysen genomförs
som ett militärtekniskt bedömande i grupp, vilket redovisas skriftligt och muntligt. Examinationen
sker genom seminarier samt en enskild skriftlig hemtentamen.
Grundkursen i fysiskt stridsvärde är beställd utbildning, som ges av Skolan för Teknik och Hälsa
(STH) vid enheten för Omgivningsfysiologi inom Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Studenterna
får en grund för att som chef på lägre förbandsnivå ha kunskap och förmåga att planera, genomföra
och följa upp verksamhet med utgångspunkt att optimera det fysiska stridsvärdet på egen enhet. Den
vetenskapliga förankringen lyfts fram genom att centrala begrepp hämtas från vetenskapliga artiklar
och relevant pågående forskning kopplad till ämnet. Den beprövade erfarenheten tar utgångspunkt från
en militär kontext bl.a. från Försvarsmaktens reglementen och föreskrifter samt erfarenheter från insatser i Afghanistan och Adenviken. Examinationen sker genom obligatorisk närvaro vid seminarier och
övningar samt en enskild skriftlig hemtentamen.
Studenternas kunskaper om grundläggande begrepp och teorier i olika ämnen ligger sedan till grund
för kursen i taktisk tillämpning där studenterna ska visa förmåga att koppla begrepp och teorier till
doktriner och reglementen samt den professionella heuristik17 som tillsammans med vetenskapligt
17
Metoder och procedurer för bedömning och beslut.
15
framtagna metoder används vid taktisk problemlösning i olika situationer. För att bli godkänd på detta
moment ska studenterna även kunna integrera sina kunskaper från de övriga i programmet ingående
ämnena och kunna redogöra för hur de inverkar på lösningen.
Under fortsättningskurserna vidareutvecklas studenternas kunskaper i vetenskapsteori och metod genom två nya kurser, dels en kurs i vetenskapsteori och metod, dels genom en ”B-uppsats”. Dessa kurser kompletteras med en kurs i irreguljär krigföring och en i taktisk tillämpning för att fördjupa och
bredda den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten.
Den inledande teorioch metodkursen på fortsättningskursnivån syftar till att studenterna ska få en
översikt över olika vetenskapliga perspektiv, metoder och forskningsdesign samt datainsamlingstekniker, främst som en förberedelse för ”B-uppsatsen”, men även de andra kurserna. Under kursen får
studenterna både kunskaper och övning i kvantitativa metoder, innehållsanalys, hermeneutisk metod,
jämförande fallstudier och diskursanalys. Examinationen består av seminarier och inlämningsuppgifter
där studenterna både muntligt och skriftligt ska kunna utforma och kritiskt diskutera olika perspektiv,
metoder och forskningsdesigner.
Fortsättningskursen i teori och metod utgör även en grund för de följande två kurserna, irreguljär krigföring och taktisk tillämpning. Kursen i irreguljär krigföring syftar till att studenterna ska utveckla en
fördjupad kunskap om olika vetenskapliga teorier om upprorsbekämpning samt förmåga att använda
vetenskaplig metod för att kritiskt kunna analysera centrala idéer i västerländska doktriner. Under
kursen i taktisk tillämpning fördjupas kunskaperna från grundnivån till att även omfatta teorier om hur
funktioner kan kombineras i olika situationer för att uppnå olika avsikter. I båda kurserna ska studenterna kritiskt och mer självständigt kunna tillämpa doktriner i ett mer komplext scenario som kännetecknas av osäker och motsägelsefull information samt analysera hur olika ämnesperspektiv inverkar
vid bedömningen av de taktiska handlingsmöjligheterna. Därutöver ska de även analysera doktriners
grund, funktion och uppbyggnad. Studenterna får därigenom under båda dessa kurser övning i att reflektera över sambandet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen. Examinationerna består dels av obligatoriska seminarier, dels individuell
skriftlig hemtentamen, dels ett applikatoriskt exempel och fältövning.
I termin tre genomförs en kurs om militära medel ur ett militärtekniskt perspektiv, som syftar till att ge
de grunder inom naturvetenskap och teknik som krävs för att kunna studera och värdera tekniska
systems möjligheter och begränsningar kopplat till de grundläggande militära förmågorna. Kursen
behandlar grundläggande begrepp och definitioner avseende de fysikaliska grunder som är relevanta
för bl.a. verkansformer, explosivämnen, stridsdelar, leveranstekniker och farkostteknik. Vidare behandlar kursen grundläggande teknik till stöd för ledning samt betydelsen av materielvård. Undervisningen sker i form av föreläsningar, tillämpade moment och grupparbeten. I kursen presenteras ett
problemscenario som ligger till grund för ett grupparbete som studenterna arbetar med under delkurserna. Kursen examineras genom enskilda skriftliga prov, obligatoriska laborationer och seminarier.
Den avslutande kursen termin 3 består av ”B-uppsatskursen” där studenterna får öva på att göra en
begränsad vetenskaplig undersökning utifrån ett givet vetenskapligt problem, exempelvis utfall i strid
eller en kritisk analys av taktikens grundelement. För att bli godkänd ska studenterna själv välja teori,
metod och empiriskt material samt visa förmåga att författa en text på omkring 8000 ord. Därtill ska
studenten kunna försvara de egna resultaten och opponera på en annan students uppsats.
16
CFU följs sedan av två terminers VFU vid någon av Försvarsmaktens skolor där studenterna får möjlighet att fördjupa sina kunskaper avseende beprövad erfarenhet och aktuellt utvecklingsarbete inom
en funktion och hur det påverkar yrkesutövningen. Detta prövas framför allt under kurserna i krigsvetenskap och militärteknik, men till del även i kurserna i ledarskap. Vid kurserna i funktionstaktik och
funktionspluton ska studenterna vid examinationen bl.a. kunna redogöra för aktuella utvecklingsfrågor, identifiera taktiska och stridstekniska problem samt diskutera lämpliga metoder och värdera resultaten samt reflektera över sitt yrkeskunnande.
Den avslutande terminen inleds med en kurs i krigsvetenskapliga analysinriktningar som bygger vidare på fortsättningskursen i teori och metod och som primärt syftar till att förbereda studenterna för
det självständiga arbetet. Studenterna ska under kursen få en fördjupad förståelse för olika kunskapsformer (exempelvis utifrån begreppen förklaring och tolkning) om krig och krigföring och hur teori
och metod används inom olika forskningstraditioner (exempelvis positivism, postmodernism och konstruktivism) samt kunna identifiera och problematisera metodologiska vägval i forskningen. Under
kursen fördjupar studenterna sina tidigare kunskaper avseende kvalitativ och förklarande metod, kvantitativ metod, innehållsanalys, hermeneutisk metod, innehållsanalys och diskursanalys. Examinationen
består av obligatoriska seminarier för att diskutera olika metoder samt en individuell skriftlig uppgift
på ca 4000 ord där studenterna ska beskriva, kategorisera och värdera en vald del av det krigsvetenskapliga kunskapsläget.
Under det självständiga arbetet ska studenterna genomföra en vetenskaplig undersökning av mindre
omfattning. För godkänt krävs att studenterna självständigt formulerar ett krigsvetenskapligt problem
som förhåller sig till ett relevant krigsvetenskapligt forskningsläge (exempelvis seger och nederlag ur
ett taktiskt perspektiv). Därutöver ska undersökningen ha en tydlig förankring i teori och en vetenskaplig metod samt ett kritiskt förhållningssätt till insamlat undersökningsmaterial. Vidare ska slutsatser och resultat vara underbyggda med övertygande empiriska belägg samt återknyta till forskningsproblem, syfte och frågeställningar. Dessutom ska studenterna aktivt reflektera över resultatens
betydelse för yrkesutövningen.
Sista terminen genomförs också en synteskurs, där studenterna ska visa en sådan djup kunskap om
områdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet, att de kan analysera en komplex operativ
uppgift och utarbeta planer som sedan ligger till grund för en övning på förbandsnivå för att analysera
vissa taktiska problemställningar ur flera ämnesperspektiv. Därefter ska studenterna i såväl grupp som
individuellt med viss handledning kunna välja metoder för att analysera och värdera resultaten av övningen ur ett individuellt och taktiskt perspektiv för att föreslå åtgärder för att förbättra egna prestationer och taktiskt uppträdande i förband. Examinationen sker genom deltagande i befattning under
planering och genomförande samt en individuell skriftlig uppgift.
Under programmets gång ställs gradvis ökade krav på studenterna att självständigt söka relevant information. Litteraturen i kurserna består i stor utsträckning av artiklar, vilket gör att studenterna får
kontinuerlig övning att använda olika databaser. Lärare och handledare ger stöd och följer, främst
genom B-uppsats och det självständiga arbetet men även genom kurselement i mellanliggande kurser,
upp att färdigheten till informationssökning utvecklas. Anna Lindh-biblioteket (ALB) genomför
undervisning kopplad till moment i utbildningen som ställer krav på självständig informationssökning.
Under termin ett introduceras sökning efter vetenskapliga artiklar och under termin tre ska studenterna
klara av att göra en ämnesmässig sökning i samband med skrivande av B-uppsats. I samband med det
självständiga arbetet, som inbegriper en forskningsöversikt, fördjupas den ämnesmässiga sökningen.
17
Lärarresurs
För att säkerställa att utbildningen uppnår de avsedda målen och kriterierna har bemanningen ändrats
på flertalet kurser så att vetenskapligt kvalificerad personal leder seminarier och ger återkoppling på
skriftliga uppgifter. Undantag utgörs exempelvis av taktiska tillämpningskurser och VFU-kurser, där i
huvudsak personal med militär kompetens genomför kursmomenten. Dessutom kommer samtliga kursansvariga och examinatorer för introduktions-, metod- och teorioch uppsatskurserna att vara vetenskapligt ämneskompetenta. Kursansvarig och examinator för den avslutande kursen i självständigt
arbete är sedan kursen VT 2015 en av ämnets professorer och alla handledare är vetenskapligt ämneskompetenta.
Under innevarande program har i flera kurser inarbetats ytterligare övningar och ökade krav på studenternas förmåga till kritiskt förhållningssätt. Exempelvis har betygskriterierna reviderats för den längre
skriftliga examinationsuppgift (2000 ord) som ingår i fortsättningskursen irreguljär krigföring i slutet
av tredje terminen. Enligt kriterierna för den kursen ska studenterna för godkänt kunna formulera ett
problem utifrån ett internationellt kunskapsläge, välja och redovisa en adekvat metod, kritiskt värdera
och använda olika källor och visa en viss självständighet i sin analys samt godtagbar akribi.
Vissa förändringar har också genomförts för det självständiga arbetet. Dels ska studenterna med krigsvetenskaplig och nautisk inriktning skriva sina arbeten i en tydligare krigsvetenskaplig ram, dels har
betygskriterierna för kursen reviderats och skärpts i linje med de förändringar som gjorts i programmet. För godkänt ska studenterna visa förmåga att utifrån ett krigsvetenskapligt forskningsläge formulera och med vetenskaplig teori och metod systematiskt undersöka ett problem. Vidare krävs att studenterna kritiskt kan förhålla sig till undersökningsmaterialet och underbygga sina slutsatser med
övertygande empiriska belägg samt att undersökningsresultatet diskuteras och återknyts till forskningsproblemet, syftet och forskningsfältet. Dessutom ska studenterna aktivt reflektera över resultatens betydelse för yrkesutövningen.
(Se i övrigt s 10)
18
För officersexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt granska, bedöma och använda
relevant information.





användning av källmaterial och förståelse för frågor kring validitet och reliabilitet,
tillämpning av metoder för värdering och bedömning av empiriska uppgifter,
kritiskt förhållningsätt till källor och metoder,
kunskap om innebörden och användningen av grundläggande vetenskapliga begrepp och om
teori, metod, analysverktyg (kvantitativa och kvalitativa), tolkningsram, operationalisering och
empiri samt
kunskap om specifika militärvetenskapliga metoder för att bedöma och värdera information.

på ett konkret sätt visa att undervisningen var organiserad på ett sätt som säkerställde en hög
måluppfyllelse.
Analys
Inte heller här handlar bristerna endast om detaljer, utan om helt grundläggande saker. Bristerna tyder
på otillräcklig förtrogenhet med och förståelse för ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Utbildningen säkerställer inte i tillräcklig grad att studenterna utvecklar kunskaper och förmågor som är
väsentliga för förmågan att på ett kritiskt och systematiskt sätt granska, bedöma och använda relevant
information.
Också här måste slutsatsen bli att den bristande måluppfyllelsen är en effekt av att utbildningen har
saknat en tillräckligt utvecklad vetenskaplig progression och en tillräckligt långtgående och tydligt
inriktad ämnesmässig fördjupning på vetenskaplig grund. Som framgår av analysen i inledningen till
denna åtgärdsredovisning handlar det om övergripande frågor kring uppläggningen, genomförandet
och kvalitetssäkringen av utbildningen som helhet. Dessa brister är av ett slag som kräver genomgripande förändringar av utbildningens uppläggning och innehåll.
Vidtagna åtgärder
Redovisning av åtgärder i stort enligt det första examensmålet gäller även för detta. Genom en enhetlig
ämnesprogression med 90 hp i krigsvetenskap för såväl krigsvetenskaplig som nautisk profil skapas
också enhetliga diskursiva ramar för vad som kan sägas utgöra god (respektive mindre god) validitet,
reliabilitet, källhantering, etc. Genom att kurserna nu genomförs i en tydlig krigsvetenskaplig kontext
ställs enhetliga krav under hela programmet.
På introduktionskursen introduceras grundläggande källkritik och enklare verktyg, t ex olika former av
argumentationsanalys. Examinationen sker dels skriftligt och muntligt vid obligatoriska seminarier,
19
dels i en avslutande salstentamen. På grundkursen i taktik examineras studenterna genom att skriva en
kritisk analys av en militär operation, utifrån ett av läraren givet analysinstrument (t.ex. kraftsamling,
lokal överlägsenhet, överraskning och handlingsfrihet). För godkänt ska studenterna visa en förmåga
att kritiskt använda information från olika källor samt visa ett kritiskt förhållningssätt till begrepp och
argumentera med godtagbar precision.
På fortsättningskursen i metod får studenterna fortsatta, svårare och mer självständiga metoduppgifter
som övar och prövar deras förmåga att kritiskt och systematiskt granska, bedöma och använda relevant
information. Här introduceras olika former av forskningsdesign som jämförande fallstudier och olika
kvantitativa metoder samt hur teori och metod relaterar till varandra.
Fortsättningskursen i teori och metod utgör även en grund för de följande två kurserna, irreguljär krigföring och taktisk tillämpning. I båda kurserna läggs stor vikt vid att studenterna ska visa förmåga att
kritiskt kunna analysera centrala idéer i västerländska doktriner och reglementen. Därutöver ska studenterna i den senare kursen självständigt kunna tillämpa doktriner i ett mer komplext scenario som
kännetecknas av osäker och motsägelsefull information ur olika ämnesperspektiv. För att bli godkänd
ska studenterna visa förmåga att kritiskt granska, värdera och göra en syntes av olika typer av information från karta, egna förband och underrättelser m.m.
På ”B-uppsats”-kursen får studenterna själv utforma teori, metod och analysinstrument efter ett givet
problem. I uppsatsen som omfattar ca 8000 ord ska de för godkänt motivera val av teori, metod och
empiriskt material samt tillämpa källkritisk metod. Därutöver ska de även kunna föra ett resonemang
om undersökningens validitet och reliabilitet.
Påbyggnadsnivån inleds termin 6 med en kurs i krigsvetenskapliga analysinriktningar. Under kursen
fördjupar sig studenterna i teori och metod samt i forskning med olika teoretiska och metodologiska
perspektiv. En central del i kursen är att studenterna övas att identifiera och problematisera olika perspektiv- och metodval i forskningen. Examinationen består av obligatoriska seminarier för att diskutera olika metoder samt en individuell skriftlig uppgift på ca 4000 ord där studenterna ska beskriva,
kategorisera och värdera en vald del av det krigsvetenskapliga kunskapsläget.
Det självständiga arbetet och syntesen utgör den avslutande övningen på studenternas förmåga att
kritiskt och systematiskt granska, bedöma och använda relevant information. Under det självständiga
arbetet tränas studenterna genom seminarierna och individuell handledning gradvis till ökad självständighet, kritiskt tänkande och analytisk förmåga. För godkänt ska studenterna bland annat aktivt och
kritiskt förhålla sig till ett relevant krigsvetenskapligt forskningsläge och utifrån problemformuleringen kunna motivera och redovisa sina metodologiska ställningstaganden. Därutöver ska studenterna
avseende undersökningsmaterialet tillämpa källkritiska metoder och kritiskt kunna diskutera undersökningsresultatens resultat.
I synteskursen ska studenterna visa förmåga att göra en syntes av sina kunskaper och färdigheter i
samtliga i programmet ingående ämnen vid planering och genomförande av taktiska uppgifter i en
operativ och strategisk ram. Under kursen ska studenterna för godkänt med handledning självständigt
kunna identifiera och formulera taktiska problem samt kritiskt och metodiskt pröva olika taktiska tillvägagångssätt. Resultaten ska därefter värderas ur ett individuellt, taktiskt och gemensamt operativt
perspektiv varvid studenterna ska föreslå åtgärder för att förbättra såväl sin egen förmåga som taktiskt
uppträdande på förbandsnivå.
20
Lärarresurs
(hänvisning till redogörelse i inledningen och under det första examensmålet)
Under innevarande program har i flera kurser inarbetats ytterligare övningar och ökade krav på studenternas förmåga till kritiskt förhållningssätt. Exempelvis har betygskriterierna reviderats dels för den
längre skriftliga examinationsuppgift (2000 ord) som ingår i fortsättningskursen irreguljär krigföring i
slutet av tredje terminen, dels för kursen självständigt arbete den avslutande terminen VT 2015 (OP
12-15). Enligt kriterierna för den förra kursen ska studenterna för godkänt kunna formulera ett problem utifrån ett internationellt kunskapsläge, välja och redovisa en adekvat metod, kritiskt värdera och
använda olika källor och visa en viss självständighet i sin analys samt godtagbar akribi. För det självständiga arbetet ska studenterna för godkänt bland annat kritiskt förhålla sig till ett relevant krigsvetenskapligt forskningsläge och utifrån problemformuleringen kunna motivera och redovisa sina metodologiska ställningstaganden. Därutöver ska studenterna avseende undersökningsmaterialet tillämpa
källkritiska metoder och kritiskt kunna diskutera undersökningsresultaten.
(Se i övrigt s 10)
21




formalia,
språkbehandling,
logiskt sammanhang och argumentation samt
innehållslig klarhet och metodisk stringens.
Vad gäller självvärderingens redogörelse för utbildningens uppläggning och genomförande finner
bedömargruppen att den tyder på en hög måluppfyllelse. Här lyfts särskilt träning och examination i
engelska samt träning och examination av förmågan att kommunicera med olika grupper fram. Bedömargruppen konstaterar dock att bristerna i de självständiga arbetena tyder på att de goda ansatserna
inte fått tillräckligt genomslag. Bedömargruppen rekommenderar vidare att införa krav på ett abstract
på engelska för att studenterna ska kunna visa förmåga att skriftligt kommunicera i internationella
sammanhang.
Analys
Bedömargruppens motivering tyder på att bristerna framför allt gäller den typ av kommunikationsoch argumentationsförmåga som är relevant för ett skriftligt arbete i ett akademiskt och vetenskapligt
sammanhang. Bristerna i detta avseende rör emellertid inte endast detaljer, utan väsentliga delar av
den centrala akademiska och vetenskapliga kompetensen av avgörande betydelse för tillämpningen av
ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt.
Ytterst bör den bristande måluppfyllelsen ses som en effekt av att utbildningen har saknat en tillräckligt utvecklad vetenskaplig-akademisk progression, med successiv och systematisk träning och examination av de relevanta förmågorna. Som framgår av analysen i inledningen till denna åtgärdsredovisning handlar det om övergripande frågor kring uppläggningen, genomförandet och kvalitetssäkringen
av utbildningen som helhet. Dessa brister är av ett slag som kräver genomgripande förändringar av
utbildningens uppläggning och innehåll.
Vidtagna åtgärder
Som tidigare redovisats har den ämnesmässiga och vetenskapliga fördjupningen förstärkts i programmet. I betygskriterierna på samtliga kurser har dessutom krav på skriftlig förmåga inarbetats. Det innebär att studenterna redan på grundkurserna får en systematisk övning i att skriva olika texttyper och
i muntlig framställning i olika situationer på både svenska och engelska.
Språkträningen i engelska integreras ytterligare genom att utbildningsmoment, föreläsningar, seminarier och examinationer delvis genomförs på engelska och att engelskspråkig litteratur används i alla
kurser. Studenterna får med stöd av särskilda språklärare kontinuerligt övning i att läsa och skriva
22
olika textgenrer samt i att muntligen kommunicera i situationer av olika slag. Därmed utvecklar studenterna successivt samtliga fyra språkförmågor (tala, lyssna, skriva, läsa) för att kunna göra en språklig situations- och sammanhangsanpassning. Målet för undervisningen i engelska har därför höjts till
professional enligt Natostandard18. Det innebär att studenterna kan kommunicera formellt och informellt muntligt och skriftligt i de flesta vardagliga, sociala och yrkesmässiga sammanhang. Att studenterna når denna nivå kontrolleras genom ett särskilt språkprov som omfattar samtliga fyra språkförmågor i slutet av termin 6.19
För att studenterna ska få erforderlig övning och återkoppling på sin förmåga att kommunicera såväl
skriftligt som muntligt har vi dessutom jämfört med tidigare väsentligt ökat den akademiskt skolade
personalen på kurserna.
På introduktionskursen har studenterna två skriftliga inlämningsuppgifter på både svenska och engelska och för att bli godkända på den avslutande examinationen ska texten visa godtagbar språklig
struktur, stringens och variation samt formalia. De följande grundkurserna innehåller sedan successivt
mer krävande skrivuppgifter samt kursen i militärstrategi även en bokrecension och en längre examinerande skriftlig uppgift. Genom kontinuerliga seminarier med akademiskt kvalificerade lärare får
studenterna dessutom muntlig övning i att kritiskt argumentera för olika ståndpunkter.
På fortsättningskurserna får studenterna öva att skriva och analysera mer självständiga och komplexa
uppgifter under metodkursen, kursen i irreguljär krigföring och den taktiska tillämpningskursen. Dessa
följs sedan av ”B-uppsats”-kursen där studenterna utifrån ett givet vetenskapligt problem ska visa
förmåga att självständigt genomföra en begränsad undersökning på 8000 ord. För godkänt krävs utöver formalia och akribi enligt vetenskaplig praxis även en godtagbar språklig struktur, precision i begreppsanvändning och språklig variation samt ett abstract på engelska. Vid seminariebehandlingen av
uppsatsen ska studenten dels kunna försvara sin egen uppsats, dels opponera på en annan students.
Under VFU får studenterna möjlighet att i första hand muntligt redogöra för och diskutera information
med olika grupper bestående av befäl och soldater. Därutöver får de i två längre skriftliga inlämningsuppgifter öva sin förmåga att analysera och reflektera över ett taktiskt eller stridstekniskt problem och
eget ledarskap. Engelskundervisningen fortgår under VFU under ledning av särskilda engelsklärare,
med inriktning mot funktionsspecifika förhållanden.
På de avslutande påbyggnadskurserna övas studenterna att mer självständigt ur ett forskningsläge
kunna formulera och undersöka ett vetenskapligt problem. Under den inledande metodkursen tränas
förmågan att förklara användningen av teori och metod inom olika forskningstraditioner, men även
förmågan att formulera ett kunskapsläge. Vid kursen i självständigt arbete prövas studenternas förmåga att genomföra en självständig vetenskaplig undersökning. För godkänt krävs utöver formalia och
akribi enligt vetenskaplig praxis även en god språklig standard och ett abstract på engelska. Därutöver
ska studenten vid seminariebehandlingen kunna försvara sina egna resultat och opponera på en annan
students.
Lärarresurs
(hänvisning till redogörelse i inledningen och under det första examensmålet)
18
19
NATO MCJSB Language Proficiency Levels (STANAG).
Stanag 6001 Test Information.
23
Under innevarande program har krav på skriftlig förmåga inarbetats i betygskriterierna och förtydligats avseende disposition, formalia och förmåga att underbygga resonemang och argument. Engelskan
har integrerats i kurserna enligt de principer som beskrivits tidigare vilket även medfört att kraven på
engelska kunnat höjas till professional redan från VT 2016. Vidare har betygskriterierna reviderats för
den längre skriftliga examinationsuppgift (2000 ord) som ingår i fortsättningskursen irreguljär krigföring i slutet av tredje terminen och för kursen självständigt arbete den avslutande terminen VT 2015
(OP 12-15). Enligt kriterierna för den förra kursen ska studenterna för godkänt kunna visa förmåga att
skriva en vetenskaplig text med godtagbar disposition, precision i begreppsanvändning och språklig
variation. För det självständiga arbetet ska studenterna för godkänt visa förmåga att utifrån ett krigsvetenskapligt forskningsläge formulera och med vetenskaplig teori och metod systematiskt undersöka ett
problem. Vidare krävs att studenterna kritiskt kan förhålla sig till undersökningsmaterialet och underbygga sina slutsatser med övertygande empiriska belägg samt att undersökningsresultatet diskuteras
och återknyts till forskningsproblemet, syfte och forskningsfältet. Därutöver ska arbetet visa en god
språklig standard och innehålla ett abstract på engelska.
(Se i övrigt s 10)
24
Militärteknisk inriktning
För officersexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen






kunskap om och förståelse för tillämpliga vetenskapliga metoder och villkoren för deras användning,
förståelse för frågor kring källmaterialets kvalitet och ändamålsenlighet i förhållande till valda
frågeställningar,
kunskap om olika begrepp,
kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
förståelse för bredare sammanhang inom forskningsområdet samt
kunskap om och förståelse för sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.



på ett konkret sätt visa att det fanns en systematisk och genomtänkt vetenskaplig progression
från introduktionen till det självständiga arbetet. Det framgick inte att det fanns en progression
där teorier och metoder utvecklades från kurs till kurs med successivt mer avancerad litteratur,
mer krävande övningar och inlämningsuppgifter samt ökade krav på vetenskapligt och kritiskt
förhållningssätt.
Vad gäller sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet tydde självvärderingen på att
utbildningen saknade inslag som behandlar frågor kring militärt yrkeskunnande på ett vetenskapligt sätt.
Det nämndes inte heller vilka träningsmöjligheter i källkritik och litteratursökning som biblioteksundervisningen skulle kunna ge.
Analys
Som framgår redan av bedömargruppens motivering och preciserade kritik handlar bristerna inte endast om detaljer, såsom enkla luckor i kunskapen. Det brister såväl vad gäller den grundläggande förtrogenheten med den vetenskapliga grunden (begrepp, teorier, metoder, aktuell forskning) som i progressionen mot sådana högre former av vetenskaplig kunskap och förståelse som kräver ett mer utvecklat vetenskapligt förhållningsätt, kritisk och analytisk förmåga, förmåga att självständigt bedöma
och värdera, förmåga att sätta in frågeställningar i ett större sammanhang osv.
Den bristande måluppfyllelsen avseende detta examensmål är en effekt av att utbildningen har saknat
en tillräckligt utvecklad vetenskaplig progression och en tillräckligt långtgående och tydligt inriktad
ämnesmässig fördjupning på vetenskaplig grund. Som framgår av analysen i inledningen till denna
åtgärdsredovisning handlar det om övergripande frågor kring uppläggningen, genomförandet och
kvalitetssäkringen av utbildningen som helhet. Dessa brister är av ett slag som kräver genomgripande
förändringar av utbildningens uppläggning och innehåll.
25
Vidtagna åtgärder
Som tidigare redovisats har en ny tydlig pedagogisk programidé formulerats för både den vetenskapliga och professionella progressionen samt sammanhanget mellan dessa för den militärtekniska inriktningen. Den ämnesmässiga och vetenskapliga fördjupningen förstärks och tydliggörs genom att 90 hp
avsätts till huvudämnet militärteknik (inkl. ett projektarbete på B-nivå och ett självständigt arbete).
Den huvudsakliga vetenskapliga progressionen sker genom på varandra följande kurser inom krigsvetenskap och militärteknik. Utvecklingen avseende de akademiska förmågorna som genomförts under
det inledande läsåret inom de krigsvetenskapliga kurserna kommer även att komma studenterna på den
militärtekniska inriktningen till del, då det första läsåret läses gemensamt.
Samtliga kurser har omarbetats för att öka inslaget av vetenskapliga teorier och metoder. De tydligaste
skillnaderna jämfört med tidigare program är att det på fortsättningskursnivån har tillkommit teorioch metodkurser och ett projektarbete samt på påbyggnadsnivån en längre teorikurs som skapar betydligt bättre förutsättningar för det självständiga arbetet. Vetenskaplig litteratur har införts i ökad utsträckning för att göra de studenterna mer förtrogna med aktuell forskning och forskningsbaserad kunskap. Även på tillämpningskurserna och kurser under VFU införs forskningslitteratur för att öka studenternas kunskaper om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor samt tydliggöra sambandet mellan
vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och profession.
I takt med att studenterna blir mer förtrogna med metodfrågor införs också gradvis svårare analytiska
uppgifter. Från att analysera ett fall med ett av läraren bestämt analysinstrument på grundkursen taktik
teori ökas svårighetsgraden och kravet på självständighet till det avslutande självständiga arbetet, där
studenterna själva formulerar ett forskningsproblem samt designar och genomför en vetenskaplig
undersökning. I det självständiga arbetet har redan VT 2015 införts betygskriteriet att studenterna för
godkänt ska kunna reflektera aktivt över resultatens betydelse för yrkesutövningen för att säkerställa
att de kan redogöra för sammanhanget mellan vetenskap och beprövad erfarenhet inom yrkesutövningen. Härigenom skapas en mer fruktbar växelverkan mellan vetenskaplighet och den yrkesutövning
som studenterna ska ha förmåga att genomföra efter avslutad utbildning.
För att uppnå den avsedda förstärkningen av den vetenskapliga och professionella progressionen har
samtliga kursplaner omarbetats. Kurserna på grundnivå syftar till att utveckla studenternas kunskaper
om grundläggande centrala begrepp och förmåga att använda dessa i enklare undersökningar. Detta
kompletteras sedan av en tillämpningskurs för att tydliggöra sambandet mellan yrkesutövningen samt
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Under den inledande introduktionskursen koncentreras undervisningen till tre områden, profession,
militärteori samt vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Syftet är att studenterna ska utveckla en
grundläggande förståelse för centrala begrepp inom samtliga tre områden, forskningsmetodikens
byggstenar och hur militära problem kan konceptualiseras. Dessutom ska studenterna visa en grundläggande förmåga i källkritik, argumentationsanalys och kvalitativ textanalys vilket examineras genom
skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier och en skriftlig tentamen.
26
Introduktionskursen följs av en kurs där kunskaperna fördjupas i militärteori och taktik inom de olika
försvarsgrenarna och som särskilt problematiserar olika förklaringar till seger och nederlag. Examinationen på kursen består av seminarier och inlämningsuppgifter, en salstentamen samt en mer självständig uppgift där studenterna ska visa förmåga att analysera ett givet historiskt fall utifrån valt perspektiv på seger och nederlag. Det taktiska perspektivet kompletteras därefter med en översiktskurs i militärstrategi som syftar till att vidga förståelsen för grundläggande strategiska begrepp och teorier.
Denna kurs examineras med obligatoriska seminarier, en bokrecension och en skriftlig inlämningsuppgift.
Efter dessa inledande krigsvetenskapliga kurser följer den första grundkursen i ledarskap. I kursen
belyses sambandet mellan ledarskapsforskning och beprövad militär erfarenhet genom att lyfta fram
hur officersprofessionen regelbundet ”importerat” teorier om ledarskap som fått användning som samlande teoretisk ram och begreppsapparat för militärt ledarskap, speciellt vid ledarutveckling vid såväl
skolor som i den dagliga yrkesutövningen. I detta belyses särskilt forskningsbakgrunden till de teorier
som på detta sätt importerats, dess relation till övrig ledarskapsforskning, och hur de importerade teorierna använts i praktiken inom officersprofessionen. Kursen examineras genom ett muntligt seminarium och en skriftlig hemtentamen.
Den andra grundkursen i ledarskap belyser den nuvarande ”importerade” teoribildningen - Utvecklande ledarskap - hur den har tagits fram genom forskning, och hur den används som ledarutvecklingsinstrument i dagens Försvarsmakt. Vidare fokuseras svensk, militärt inriktad forskning och teoribildning runt stress och hur militära chefer på olika nivå kan arbeta med stressreducering. Kursen belyser
också sambandet mellan forskning om organisatoriskt och kollektivt lärande och olika sätt att utvärdera verksamhet som finns i Försvarsmakten. Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen
samt genom handledarbedömning under en praktisk stress- och prestationsövning.
Grundkursen i militärteknik (Intro och metod) beskriver översiktligt ämnet militärteknik och introducerar för militärtekniken centrala begrepp. Den ger en grundläggande förståelse för teknikens bidrag
till de militära förmågorna ur både ett historiskt och ett samtidsperspektiv, samt belyser en möjlig
framtida utveckling. Kursen anlägger ett designperspektiv (syfte, funktion, form) och begreppet militär
nytta är centralt. En beskrivning ges av hur kvantitativa metoder och systemanalys kan användas för
att skapa underlag till utvecklingen av system som ger militär förmåga. Systemanalysen genomförs
som ett militärtekniskt bedömande i grupp, vilket redovisas skriftligt och muntligt. Examinationen
sker genom seminarier samt en enskild skriftlig hemtentamen.
Grundkursen i fysiskt stridsvärde är beställd utbildning, som ges av Skolan för Teknik och Hälsa
(STH) vid enheten för Omgivningsfysiologi inom Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Studenterna
får en grund för att som chef på lägre förbandsnivå ha kunskap och förmåga att planera, genomföra
och följa upp verksamhet med utgångspunkt att optimera det fysiska stridsvärdet på egen enhet. Den
vetenskapliga förankringen lyfts fram genom att centrala begrepp hämtas från vetenskapliga artiklar
och relevant pågående forskning kopplad till ämnet. Den beprövade erfarenheten tar utgångspunkt från
en militär kontext bl.a. från Försvarsmaktens reglementen och föreskrifter samt erfarenheter från insatser i Afghanistan och Adenviken. Examinationen sker genom obligatorisk närvaro vid seminarier och
övningar samt en enskild skriftlig hemtentamen.
Studenternas kunskaper om grundläggande begrepp och teorier ligger sedan till grund för kursen i
taktisk tillämpning där studenterna ska visa förmåga att koppla begrepp och teorier till doktriner och
27
reglementen samt den professionella heuristik20 som tillsammans med vetenskapligt framtagna metoder används vid taktisk problemlösning i olika situationer. För att bli godkänd på detta moment ska
studenterna även kunna integrera sina kunskaper från de övriga i programmet ingående ämnena och
kunna redogöra för hur de inverkar på lösningen.
Kurserna under utbildningens tredje termin följer en progression som är typisk för tekniska utbildningar, vilket är naturligt med tanke på ämnet militärtekniks karaktär. Det innebär inledande utbildning i den matematik som krävs för att förstå de formler som tillämpas i de följande kurser som behandlar de delar av fysikområdet som förklarar mekanismer som är centrala för teknik som används
för militära ändamål. Matematiken behövs inte enbart för förståelse av fysiken, utan även för att kunna
göra beräkningar av exempelvis möjliga effekter av eller nödvändiga krav på tekniska system. Progressionen går från matematiska grunder, via matematikens tillämpning inom fysiken för att beskriva
fysikaliska processer, till tillämpningen av fysikens modeller för att beskriva beteendet hos reella produkter (tekniska lösningar av varierande art och komplexitet). Detta görs under kurserna Grundkurs
Militärteknik Naturvetenskapliga metoder och Grundkurs Militärteknik Fysikaliska grunder. Dessa
kurser läses parallellt, så att de nyvunna matematiska kunskaperna direkt kan tillämpas på konkreta
fysiska problem. I Grundkurs Militärteknik Naturvetenskapliga metoder introduceras rapportskrivande, som en förberedelse inför projektarbetet som avslutar terminen. Laborationer ingår i båda kurserna, där studenterna genomför mindre studier, som avrapporteras i enklare rapporter.
Termin tre fortsätter med Fortsättningskurs Militärteknik metod som behandlar såväl för militärteknik
viktiga vetenskapliga metoder, såsom experimentell metod, systemanalys samt modellering och simulering, som metoder för militärtekniskt bedömande inom ramen för den militära bedömandeprocessen.
Kursen utvecklar och fördjupar kunskapen om vad som utmärker ett vetenskapligt problem, respektive
en vetenskaplig lösning på ett sådant problem. Den behandlar även vad som utmärker beprövad erfarenhet och dess förhållande till vetenskaplig kunskap inom yrkesutövningen. Kursen behandlar även
hur man praktiskt går tillväga för att genomföra studier med god reliabilitet och validitet. Därefter
följer Fortsättningskurs Militärteknik Farkoster.
Den tredje terminen avslutas med ett enskilt projektarbete på B-nivå, som ett steg på vägen mot det
självständiga arbetet under utbildningens avslutande termin. Syftet är att studenterna genom att arbeta
med ett mindre och något tillrättalagt problem ska få en förståelse för forskningsprocessens steg och
dess underliggande logik. Arbetet utmynnar i en rapport som följer och bedöms enligt principerna för
vetenskaplig rapportering. Under kursen erbjuds ett omfattande handledarstöd. Ämnet för projektarbetet faller inom farkostområdet, då det är detta teknikområde som behandlats tidigare under utbildningen.
Militärteknik är inte ett rent teknikämne. Militärteknik handlar om användning av teknik för militära
syften. Kursen om farkoster under termin 3 och kurserna i militärteknik under terminerna 4 och 5 behandlar hur teknik kan bidra till de militära förmågorna rörlighet, verkan, skydd, informationsinhämtning (underrättelser), ledning och uthållighet. Kraven på tekniken beror på den militära uppgiften och
den kontext, med eventuell fiende och dennes resurser, där den ska användas. Olika tekniska system
erbjuder olika taktiska möjligheter. Dessa militärtekniska kurser bygger vidare på de tidigare krigsvetenskapliga kurserna och behandlar hur teknik kan bidra till att lösa de militära problem som presente-
20
Metoder och procedurer för bedömning och beslut.
28
rats under de krigsvetenskapliga kurserna. Detta innebär såväl en breddning som en fördjupning av
ämneskunskapen.
Den fjärde terminen börjar med en kurs i krigsvetenskap (FK taktisk tillämpning). Kunskaperna i
främst militärteknik och krigsvetenskap fördjupas till att även omfatta teorier om hur funktioner kan
kombineras i olika situationer för att uppnå olika avsikter. I kursen ska studenterna kritiskt och mer
självständigt kunna tillämpa doktriner i ett mer komplext scenario som kännetecknas av osäker och
motsägelsefull information samt analysera hur olika ämnesperspektiv inverkar vid bedömningen av de
taktiska handlingsmöjligheterna. Därutöver ska de även analysera doktriners grund, funktion och
uppbyggnad. Studenterna får därigenom övning i att reflektera över sambandet mellan vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen. Examinationerna består av individuell skriftlig hemtentamen, dels ett applikatoriskt exempel och fältövning.
Fortsättningskurs Militärteknik Teknisk tillgänglighet och Fortsättningskurs Militärteknik Tekniska
systems militära tillämpning (Militärteknisk inriktning) är verksamhetsförlagda kurser som genomförs
vid Försvarmaktens Tekniska Skola (FMTS) i Halmstad. Dessa kurser har högre grad av praktisk tilllämpning, vilket möjliggör en konkret tillämpning av de teoretiska och metodmässiga kunskaper och
färdigheter studenterna tillägnat sig under de tidigare terminerna. Studenterna ges uppgifter i form av
projektarbeten, som vidareutvecklar deras metodkunskaper och färdighet att genomföra vetenskapliga
studier. Tillresta lärare från FHS deltar i undervisningen och ansvarar tillsammans med lärarna vid
FMTS för att uppgifterna utformas på en nivå som ger en god progression mot det självständiga arbetet under termin 6 (examensarbetet).
I den militärtekniska påbyggnadskursen Militära operationer och tekniska system som inleder den
avslutande terminen integreras och fördjupas kunskaperna från tidigare kurser. Kursen syftar till att
belysa komplexiteten i planering av militära operationer. Den anlägger ett bredare perspektiv och studenterna ska efter genomgången kurs kunna diskutera teknikens roll i samhället ur ett både militärt
och etiskt perspektiv. Aktuell internationell och nationell forskning och utveckling inom området presenteras och förbereder studenterna för det självständiga arbetet. Särskild vikt läggs på förhållanden
mellan den fysiska operationsmiljön, operationens krav och teknikens möjligheter och begränsningar.
Under denna kurs har studenterna möjligheter att fördjupa sig inom något område och börja formulera
en lämplig frågeställning för det självständiga arbetet. Kursen examineras genom en enskild skriftlig
inlämningsuppgift samt obligatoriska moment i form av en fältövning och två seminarier.
I det självständiga arbetet som produceras under termin 6 ska studenterna kunna redogöra för bakgrunden till sitt valda forskningsproblem, som ska vara militärtekniskt, och argumentera för vikten av
att angripa det. Studenterna ska kunna redogöra för kunskapsläget, vad som är känt med relevans för
problemet (forskningsläget och relevant beprövad erfarenhet) och diskutera tidigare bidrags förtjänster
och brister. Metodval ska presenteras och motiveras, studiens praktiska genomförande redovisas, resultaten presenteras och diskuteras. Presentationen ska följa en röd tråd och resultaten diskuteras i
relation till problemformulering, eventuella hypoteser, samt tidigare forskning och beprövad erfarenhet. För godkänt krävs utöver formalia och akribi enligt vetenskaplig praxis även en god språklig standard och ett abstract på engelska. Därutöver ska studenten vid seminariebehandlingen kunna försvara
sina egna resultat och opponera på en kamrats.
Vid sammansättningen av litteraturlistorna för de i programmet ingående kurserna har särskild vikt
lagts vid att säkerställa att aktuell såväl internationell som nationell forskning och utveckling inom
29
militärteknik presenteras, med en stegrad svårighetsnivå. Vetenskapliga artiklar läses redan tidigt under utbildningen, men då med läsanvisningar och stöd från undervisande lärare. En vid den militärtekniska avdelningen nyproducerad lärobok i militärteknisk teori och metod (LIM 9) introducerar ämnet
och för ämnet centrala begrepp och metoder.
Under programmets gång ställs gradvis ökade krav på studenterna att självständigt söka relevant information. Litteraturen i kurserna består bl a av artiklar, vilket gör att studenterna får kontinuerlig övning att använda olika databaser. Lärare och handledare ger stöd och följer, främst genom projektarbetet och det självständiga arbetet men även genom kurselement i mellanliggande kurser, upp att färdigheten till informationssökning utvecklas. Anna Lindh-biblioteket (ALB) genomför undervisning kopplad till moment i utbildningen som ställer krav på självständig informationssökning. Under termin ett
introduceras sökning efter vetenskapliga artiklar och under termin tre ska studenterna klara av att göra
en ämnesmässig sökning i samband med skrivande av projektarbetet. I samband med det självständiga
arbetet, som inbegriper en forskningsöversikt, fördjupas den ämnesmässiga sökningen.
I samtliga fortsättnings- och påbyggnadskurser i militärteknik ingår examinerande seminarier, vilka
baseras på vetenskaplig litteratur. Seminarierna övar studenterna i att kritiskt granska vetenskaplig
litteratur, bedöma källors tillförlitlighet, korrekt använda vetenskapliga begrepp och sakligt argumentera.
Det ingår även seminarier där studenternas egna vetenskapliga alster granskas. Både projektarbetet på
”B-nivå” och det självständiga arbetet ventileras vid ett seminarium. Vid dessa seminarier opponerar
studenterna på varandras arbete och prövas då individuellt avseende förmågan att kritiskt granska ett
vetenskapligt arbete. I detta ingår att bedöma källmaterialets kvalitet och ändamålsenlighet i förhållande till den valda frågeställningen.
För det självständiga arbetet har utvecklats en handledning som riktar sig till både studenterna och
deras handledare. Denna introduceras redan i samband med projektarbetet. Det finns många läroböcker som behandlar uppsatsarbete, men det finns också behov av en kortare text som påminner om de
viktigaste punkterna och klargör de specifika kurskraven. Handledningen beskriver även hur det seminarium där det självständiga arbetet ventileras går till.21
Lärarresurs
För att öka den vetenskapliga medvetenheten och inslagen i kurserna har personal med forskarutbildning utsetts till kursansvariga och examinatorer i större omfattning än tidigare. Detta gäller både för
CFU och VFU.
En utbildning av ämnets examinatorer genomförs. De lärare som handleder självständiga arbeten i
militärteknik genomför kursen ”Handledning och examination av examensarbete på grund och avancerad nivå” i syfte att utbildas i vad som utmärker ett gott handledarskap av ett självständigt arbete. Utbildningen genomförs i samarbete med KTH och påbörjas under höstterminen 2015.22 I syfte att utveckla skrivandet under hela utbildningen genomför majoriteten av lärarna i militärteknik kursen
21
22
Handledning för självständigt arbete i militärteknik.
Kurskod: LH219V. Länk: https://www.kth.se/social/course/LH219V/
30
”Kommunikation för naturvetare”. Avsikten är att ge samtliga lärare inspiration och idéer till hur de
kan öva kommunikation, skriftlig såväl som muntlig, som ett inslag i deras egen undervisning.23
När det gäller den utbildning som pågår är vi bundna av de utbildningsplaner som gäller. Emellertid
sker en översyn av metodutbildningen i redan befintliga metodkurser och av kurslitteratur för samtliga
kurser. Ökade krav på självständig litteratursökning, samt ökat inslag av skriftlig framställning och
seminarieverksamhet, införs i de befintliga kurserna. Utbildningsåtgärderna för den undervisande personalen har redan påbörjats och kommer att genomföras i sin helhet i närtid. Ökade resurser kommer
att avsättas för handledning av studenternas självständiga arbeten.
(Se i övrigt s 10)
23
Kurslittertur som används är ”Retorik för naturvetare: skrivande som fördjupar lärandet”, ISBN
9789144075075.
31
För officersexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt granska, bedöma och använda
relevant information.





användning av källmaterial och förståelse för frågor kring validitet och reliabilitet,
tillämpning av metoder för värdering och bedömning av empiriska uppgifter,
kritiskt förhållningsätt till källor och metoder,
kunskap om innebörden och användningen av grundläggande vetenskapliga begrepp och om
teori, metod, analysverktyg (kvantitativa och kvalitativa), tolkningsram, operationalisering och
empiri samt
kunskap om specifika militärvetenskapliga metoder för att bedöma och värdera information.

på ett konkret sätt visa att undervisningen var organiserad på ett sätt som säkerställde en hög
måluppfyllelse.
Analys
Inte heller här handlar bristerna endast om detaljer, utan om helt grundläggande saker. Bristerna tyder
på otillräcklig förtrogenhet med och förståelse för ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Utbildningen säkerställer inte i tillräcklig grad att studenterna utvecklar kunskaper och förmågor som är
väsentliga för förmågan att på ett kritiskt och systematiskt sätt granska, bedöma och använda relevant
information.
Också här måste slutsatsen bli att den bristande måluppfyllelsen är en effekt av att utbildningen har
saknat en tillräckligt utvecklad vetenskaplig progression och en tillräckligt långtgående och tydligt
inriktad ämnesmässig fördjupning på vetenskaplig grund. Som framgår av analysen i inledningen till
denna åtgärdsredovisning handlar det om övergripande frågor kring uppläggningen, genomförandet
och kvalitetssäkringen av utbildningen som helhet. Dessa brister är av ett slag som kräver genomgripande förändringar av utbildningens uppläggning och innehåll.
Vidtagna åtgärder
Redovisning av åtgärder i stort enligt det första examensmålet gäller även för detta.
På introduktionskursen introduceras grundläggande källkritik och enklare verktyg, t ex olika former av
argumentationsanalys. Examinationen sker dels skriftligt och muntligt vid obligatoriska seminarier,
dels i en avslutande salstentamen. På grundkursen i taktik examineras studenterna genom att skriva en
kritisk analys av en militär operation, utifrån ett av läraren givet analysinstrument (t.ex. taktikens
grundelement). För godkänt ska studenterna visa en förmåga att kritiskt använda information från
32
olika källor samt visa ett kritiskt förhållningssätt till begrepp och argumentera med godtagbar precision.
Grundkursen i naturvetenskapliga metoder under termin 3 introducerar rapportskrivande och presenterar kvantitativa metoder som tillämpas i kursen i fysikaliska grunder. På fortsättningskursen i metod
får studenterna fortsatta och svårare metoduppgifter. Här introduceras olika former av forskningsdesign som experimentell design, systemanalys, samt modellering och simulering. Kursen behandlar
även metoder för militärtekniskt bedömande inom ramen för den militära bedömandeprocessen. Kursen utvecklar och fördjupar kunskapen om vad som utmärker ett vetenskapligt problem, respektive en
vetenskaplig lösning. Den behandlar även vad som utmärker beprövad erfarenhet, hur sådan uppnås,
dess förhållande till erfarenhet i mer vardaglig bemärkelse respektive till vetenskaplig kunskap. Kursen behandlar även hur man praktiskt går tillväga för att genomföra en studie med god reliabilitet och
validitet. Kursen behandlar hur teori och metod relaterar till varandra, det vill säga operationalisering,
mätproblematik och mätmetoder. Examination sker bland annat genom en inlämningsuppgift som
seminariebehandlas, hemtentamen samt obligatoriska tillämpningsmoment.
Den tredje terminen avslutas med ett projektarbete på B-nivå, som ett steg på vägen mot det självständiga arbetet. Syftet är att studenterna genom att arbeta med ett mindre och något tillrättalagt problem
ska få en förståelse för forskningsprocessens steg och dess underliggande logik. Studenterna ges i
uppgift att självständigt utforma teori, metod och analysinstrument för ett av läraren angivet problem.
Arbetet utmynnar i en rapport som följer och bedöms enligt principerna för vetenskaplig rapportering.
Under kursen erbjuds ett omfattande handledarstöd. Ämnet för projektarbetet faller inom farkostområdet, då detta är det teknikområde som behandlats tidigare under utbildningen.
I fortsättningskursen taktisk tillämpning i krigsvetenskap läggs stor vikt vid att studenterna ska visa
förmåga att kritiskt kunna analysera centrala idéer i västerländska doktriner och reglementen. Därutöver ska studenterna självständigt kunna tillämpa doktriner i ett mer komplext scenario som kännetecknas av osäker och motsägelsefull information ur olika ämnesperspektiv. För att bli godkänd ska studenterna visa förmåga att kritiskt granska, värdera och göra en syntes av olika typer av information
från karta, egna förband och underrättelser m.m.
I den militärtekniska påbyggnadskursen Militära operationer och tekniska system som inleder den
sjätte och avslutande terminen integreras och fördjupas kunskaperna från de tidigare kurserna. Kursen
syftar till att belysa komplexiteten i planering av militära operationer. Centrala lärandemål i kursen är
att tillämpa vetenskapliga metoder för att analysera system utifrån ett designperspektiv, samt att genomföra en fördjupad analys av hur tekniska system påverkar möjligheter och begränsningar inom
ramen för en militär operation. Kursen examineras genom en enskild skriftlig inlämningsuppgift samt
obligatoriska moment i form av en fältövning och två seminarier.
I det självständiga arbetet ska studenterna kunna redogöra för bakgrunden till sitt valda militärtekniska
forskningsproblem och argumentera för vikten av att angripa det. Studenterna ska kunna redogöra för
kunskapsläget, vad som är känt med relevans för problemet (forskningsläget och relevant beprövad
erfarenhet) och diskutera tidigare bidrags förtjänster och brister. Metodval ska presenteras och motiveras, studiens praktiska genomförande redovisas, resultaten presenteras och diskuteras. Presentationen
ska följa en röd tråd och resultaten diskuteras i relation till problemformulering, eventuella hypoteser,
samt tidigare forskning och beprövad erfarenhet. För godkänt krävs utöver formalia och akribi enligt
33
vetenskaplig praxis även en god språklig standard och ett abstract på engelska. Därutöver ska studenten vid seminariebehandlingen kunna försvara sina egna resultat och opponera på en kamrats.
I samtliga fortsättnings- och påbyggnadskurser i militärteknik ingår examinerande seminarier, vilka
baseras på vetenskaplig litteratur. Seminarierna övar studenterna i att kritiskt granska vetenskaplig
litteratur, bedöma källors tillförlitlighet, korrekt använda vetenskapliga begrepp och sakligt argumentera.
Det ingår även seminarier där studenternas egna vetenskapliga alster granskas. Både projektarbetet på
”B-nivå” och det självständiga arbetet ventileras vid ett seminarium. Vid dessa seminarier agerar en
annan student opponent och prövas då individuellt avseende förmågan att kritiskt granska ett vetenskapligt arbete. I detta ingår att kritiskt granska valet av metod och empiri, samt bedöma hur väl den
presenterade studien besvarar den valda frågeställningen.
Lärarresurs
(Se tidigare text under inledning och första examensmålet)
(Se tidigare text under inledning och första examensmålet)
34




formalia,
språkbehandling,
logiskt sammanhang och argumentation samt
innehållslig klarhet och metodisk stringens.
Vad gäller självvärderingens redogörelse för utbildningens uppläggning och genomförande finner
bedömargruppen att den tyder på en hög måluppfyllelse. Här lyfts särskilt träning och examination i
engelska samt träning och examination av förmågan att kommunicera med olika grupper fram. Bedömargruppen konstaterar dock att bristerna i de självständiga arbetena tyder på att de goda ansatserna
inte fått tillräckligt genomslag. Bedömargruppen rekommenderar vidare att införa krav på ett abstract
på engelska för att studenterna ska kunna visa förmåga att skriftligt kommunicera i internationella
sammanhang.
Analys
Bedömargruppens motivering tyder på att bristerna framför allt gäller den typ av kommunikationsoch argumentationsförmåga som är relevant för ett skriftligt arbete i ett akademiskt och vetenskapligt
sammanhang. Bristerna i detta avseende rör emellertid inte endast detaljer, utan väsentliga delar av
den centrala akademiska och vetenskapliga kompetensen, av avgörande betydelse för tillämpningen av
ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt.
Ytterst bör den bristande måluppfyllelsen ses som en effekt av att utbildningen har saknat en tillräckligt utvecklad vetenskaplig-akademisk progression, med successiv och systematisk träning och examination av de relevanta förmågorna. Som framgår av analysen i inledningen till denna åtgärdsredovisning handlar det om övergripande frågor kring uppläggningen, genomförandet och kvalitetssäkringen
av utbildningen som helhet. Dessa brister är av ett slag som kräver genomgripande förändringar av
utbildningens uppläggning och innehåll.
Vidtagna åtgärder
Som tidigare redovisats har den ämnesmässiga och vetenskapliga fördjupningen förstärkts i programmet. I betygskriterierna på samtliga kurser har dessutom krav på skriftlig förmåga inarbetats. Det innebär att studenterna redan på grundkurserna får en systematisk övning i att skriva olika texttyper och
i muntlig framställning i olika situationer på både svenska och engelska.
Språkträningen i engelska integreras ytterligare genom att utbildningsmoment, föreläsningar, seminarier och examinationer delvis genomförs på engelska och att engelskspråkig litteratur används i de
flesta kurser. Studenterna får med stöd av särskilda språklärare kontinuerligt övning i att läsa och
35
skriva olika textgenrer samt i att muntligen kommunicera i situationer av olika slag. Därmed utvecklar
studenterna successivt samtliga fyra språkförmågor (tala, lyssna, skriva, läsa) för att kunna göra en
språklig situations- och sammanhangsanpassning. Målet för undervisningen i engelska har därför höjts
till professional enligt Natostandard24. Det innebär att studenterna kan kommunicera formellt och
informellt muntligt och skriftligt i de flesta vardagliga, sociala och yrkesmässiga sammanhang. Att
studenterna når denna nivå kontrolleras genom ett särskilt språkprov som omfattar samtliga fyra språkförmågor i slutet av termin 6.25
För att studenterna ska få erforderlig övning och återkoppling på sin förmåga att kommunicera såväl
skriftligt som muntligt har vi dessutom jämfört med tidigare väsentligt ökat den akademiskt skolade
personalen på kurserna.
På introduktionskursen har studenterna två skriftliga inlämningsuppgifter på både svenska och engelska och för att bli godkända på den avslutande examinationen ska texten visa godtagbar språklig
struktur, stringens och variation samt formalia. De följande grundkurserna innehåller sedan successivt
mer krävande skrivuppgifter samt kursen i militärstrategi även en bokrecension och en längre examinerande skriftlig uppgift. Genom kontinuerliga seminarier med akademiskt kvalificerade lärare får
studenterna dessutom muntlig övning i att kritiskt argumentera för olika ståndpunkter.
Under termin 3 får studenterna öva att skriftligt rapportera genomförda undersökningar. Terminen
avslutas med ett projektarbete på ”B-nivå”, där studenterna utifrån ett givet vetenskapligt problem ska
visa förmåga att självständigt genomföra en begränsad undersökning. För godkänt krävs utöver formalia och akribi enligt vetenskaplig praxis även en godtagbar språklig struktur, precision i begreppsanvändning och språklig variation samt ett abstract på engelska. Vid seminariebehandlingen av projektrapporten ska studenten dels kunna försvara sina egen uppsats, dels opponera på en kamrats.
Under VFU får studenterna möjlighet att i första hand muntligt redogöra för och diskutera information
med olika grupper bestående av befäl och soldater. Därutöver får de i två längre skriftliga inlämningsuppgifter öva sin förmåga att analysera och reflektera över ett taktiskt eller stridstekniskt problem och
eget ledarskap. Engelskundervisningen fortgår under VFU under ledning av särskilda engelsklärare,
med inriktning mot funktionsspecifika förhållanden.
Studenterna producerar under fortsättningskurserna i militärteknik (teknisk tillgänglighet och militära
operationer och tekniska system) vid Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS), skriftliga arbeten som
även dessa bedöms vad gäller formalia, språkbehandling, logiskt sammanhang och argumentation,
samt innehållslig klarhet och metodisk stringens.
Det slutgiltiga provet i detta avseende är det självständiga arbetet. Då ska studenterna kunna redogöra
för bakgrunden till det valda forskningsproblemet och argumentera för vikten av att angripa det. Studenterna ska kunna redogöra för kunskapsläget, vad som är känt med relevans för problemet (forskningsläget) och diskutera tidigare bidrags förtjänster och brister. Metodval ska presenteras och motiveras, studiens praktiska genomförande redovisas, resultaten presenteras och diskuteras. Presentationen
ska följa en röd tråd och resultaten diskuteras i relation till problemformulering, eventuella hypoteser
och tidigare forskning. För godkänt krävs utöver formalia och akribi enligt vetenskaplig praxis även en
24
25
NATO MCJSB, Language Proficiency Levels (STANAG).
Stanag 6001 Test Information.
36
god språklig standard och ett abstract på engelska. Därutöver ska studenten vid seminariebehandlingen
kunna försvara sitt eget arbete och opponera på en annan students.
Lärarresurs
Här kan man särskilt betona kompetensutveckling i form av kursen ”Kommunikation för naturvetare”
som majoriteten av lärarna i militärteknik genomför. I övrigt hänvisas till redogörelse i inledningen
och under det första examensmålet.
Under innevarande program har krav på skriftlig förmåga inarbetats i betygskriterierna och förtydligats avseende disposition, formalia och förmåga att underbygga resonemang och argument i de krigsvetenskapliga kurserna som ingår i den militärtekniska profilen. Även på de skriftliga uppgifterna
inom ämnena militärteknik och ledarskap ställs det högre krav än tidigare på korrekt språkbehandling.
Andelen engelskspråkig litteratur har ökat vilket bidrar till att utveckla studenternas förmåga i engelska. Studenterna kommer också att få fler skrivuppgifter på engelska. För detta ändamål fortsätter
och utvecklas samarbetet med språkavdelningen. Detta har även medfört att kraven på engelska kunnat
höjas till professional redan från VT 2016. Vidare ska det självständiga arbetet i termin sex för innevarande program, som genomför under våren 2016, visa på en god språklig standard och innehålla ett
abstract på engelska.
I övrigt hänvisas till redogörelse i inledningen och under det första examensmålet.
37
Del 3. Lärarkompetens och lärarkapacitet
Nedanstående tabell visar i vilken omfattning personal planerats för undervisning i OP under HT 2015-VT 2016. De kurser som är specifika för militärteknisk
inriktning kommer inte att genomföras förrän HT 2016. Siffrorna i tabellen för dessa kurser (under beteckningen OP-T) avspeglar därför ett planeringsläge.
Tabellen ska läsas med perspektivet att OP jämförelsevis har hög andel undervisningstid.26
Handledare under VFU-terminerna redovisas inte här, förutom lärare i de militärtekniska kurser som är en del av den huvudsakliga ämnesfördjupningen i militärteknik.
Grundkursen i fysiskt stridsvärde är beställd utbildning, som ges av Skolan för Teknik och Hälsa (STH) vid enheten för Omgivningsfysiologi inom Kungliga
Tekniska Högskolan (KTH). Eftersom bemanning av kursen sker dels med STH:s egen personal samt med personal från Försvarsmaktens Idrotts- och Friskvårdsenhet (FMIF) så är inte kolumnerna ”Anställningens inriktning” och ”…omfattning…” i fyllda.
LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET
Eventuella generella kommentarer
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat, master, magister, kandidat)
26
Anställningens
inriktning
Professionskompetens
Anställningens
omfattning
vid lärosätet
(% av
heltid)
Krigsvetenskap
med inriktning
Överstelöjtnant
100 %
Undervisning inom
utbildning
som leder
till officersexamen (% av
heltid)
Annan
undervisning
vid lärosätet
(% av heltid)
5
40
Se sid 8
38
Tid för forskning och kompetensutveckling
vid lärosätet
(% av heltid)
5
Namn
Kommentar
Toni Holmberg
Avdch/Studierektor
avancerad nivå,
operationer och
taktik
Professor
FM samt ekonomexamen, doktorand
Sjökaptensexamen
FD
Master
FM, doktorand
Fil lic
27
Adm 50 %
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Professor,
Överstelöjtnant
100 %
30
5
60
Peter Thunholm
Övrigt 5 %,
Bitr avdC
Major (FA),27
adjunkt
100 %
30
0
20
Niklas Wikström
Studierektor grundnivå
övrigt 50 %.
Kommendörkapten
100 %
5
15
5
Ola Bogren
Sektionschef. Övrigt
75 %
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
Lektor
100 %
25
30
45
Peter Mattsson
Överstelöjtnant
100 %
20
25
15
Ove Pappila
Övrigt 40 %
Överstelöjtnant
100 %
10
40
10
Irene Clément
Övrigt 40 %
Adjunkt
100 %
20
30
25
Ingvar Sjöblom
Övrigt 25 %, bitr
handledare vid OP
Adjunkt
100 %
20
0
40
Pia Molander
Övrigt 40 %, bitr
FA står för förtidsavgången yrkesofficer
39
FM, doktorand
FD
FD
FD
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
handledare vid OP
Foass
100 %
0
5
30
Tamara Tawaefi
Övrigt 65 %
Överstelöjtnant
100 %
10
5
10
Anders Palmgren
Övrigt 75 %, examinator vid OP, stf
Sektch
Postdoc
100 %
45
0
0
Gunilla Eriksson
Övrigt 45 %. handledare vid OP
Kommendör
100 %
50
5
45
Michael Gustafson
Kursansvarig OP
introkurs
Överstelöjtnant
100%
30
40
30
Peter Ahlström
Sektionschef KVA
Mark, Vice ordf
FoUN
Överstelöjtnant
100
5
65
5
Ulf Högström
Huvudlärare,
Övrigt 30 %
Överstelöjtnant
100
10
60
0
Per Lindahl
Övrigt 30 %
Överstelöjtnant
100
10
60
0
Per Kärrman
Övrigt 30 %
Överstelöjtnant
50
10
0
0
Thomas Vrenngård
Föräldraledig 6 mån
40
FM
FD
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
Överstelöjtnant
100
0
20
0
Per Barius
Övrigt 60 %
Överstelöjtnant
100
10
60
0
Patrik Lidbeck
Övrigt 30 %
Major
100
45
40
0
Jarmo Perkola
Övrigt 15 %
Major
100
90
0
0
Jarkko Leinonen
Övrigt 10 %
Major
100
90
0
0
Jonas Björkqvist
Övrigt 10 %
Major
100
90
0
0
Bert-Ola Nordahl
Övrigt 10 %
Kapten
100
75
0
0
Daniel Thomsson
Övrigt 25 %
Major
100
80
0
10
Erik Wistedt
Övrigt 10 %
Lektor
100
45
0
45
Håkan Gunneriusson
Forsknings-
41
FD
Doktorand
Doktorand.
Doktorand
Master
Docent
FD
28
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
företrädare. Övrigt
10 %
Lektor
50
30
0
20
Mikael Weissman
50%, UI Forskning,
handledare vid OP
Adjunkt, major
(RO)28
100
10
5
70
Johan Elg
Övrigt 15 %
Adjunkt, Överstelöjtnant (UK)
100
20
5
70
Charles Sulocki
Övrigt 5 %
Överstelöjtnant
100
5
5
70
Lars Henåker
Övrigt 20 %
Kommendörkapten
100
5
40
5
Christian Wollert
Huvudlärare. Övrigt
25 %. Sannolikt ÅP
20151231.
Lektor
100
20
50
30
Jerker Widén
Examinator vid OP,
Stf Sektch
Adjunkt
100
55
35
10
Linda Johansson
Lärare OP, SU och
HSU, handledare OP
Kommendörkapten
100
5
50
5
Roger Tännström
Examinator SU och
VFU. Kursansvarig
HSU
RO står för reservofficer
42
taktik
FK
FM, doktorand.
Master
FK
Doktorand
FM
29
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Kapten
100
20
0
30
Patrik Hulterström
Kursansvarig OP
Övrigt 50 %
Foass
100
10
10
55
Karl Sörenson
Handledare vid OP
Övrigt 25 %
Kapten
100
50
0
0
Andreas Tägt
Kursansvarig vid OP
Övrigt 50 %
Överstelöjtnant
100
30
40
15
Anders Enström
Sektionschef,
Övrigt 15 %
Adjunkt, Kommendör (PA29)
100
5
35
15
Daniel Lynch
Örlogskapten
(RO)
100
40
30
0
Olof Hermansson Wallentin
Lärare OP, SU och
HSU samt HOPCK,
f.d. amerikansk officer
Kursansvarig vid OP
Örlogskapten
100
5
25
60
Stefan Lundqvist
Bitr handledare vid
OP
Major
100
5
70
25
Björn Palmertz
Kursansvarig SU
PA står för pensionsavgången
43
FK
FM
Doktorand
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Överstelöjtnant
100
5
40
5
Stefan Wilson
Sektionschef,
Övrigt 50 %
Överstelöjtnant
100
5
50
5
Magnus Bengtsson
Huvudlärare,
Övrigt 40 %
Major
100
5
40
5
Lars-Johan Nordlund
Övrigt 50 %
Major
100
70
5
5
Johan Danko
Övrigt 20 %
Major
100
80
5
0
Caroline Ekberg
Övrigt 15 %
Överstelöjtnant
100
5
50
0
Anders Nygren
Övrigt 45 %
Major
100
60
5
5
Björn Johnson
Övrigt 30 %
Adjunkt, Major
(RO)
100
65
0
10
Patrik Wiklund
Övrigt 25 %
Överstelöjtnant
100
5
5
70
Anders Malm
Övrigt 20 %
44
Doktorand
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Krigsvetenskap
med inriktning
operationer och
taktik
Språk
Major
100
5
5
70
Lisa Justesen
Övrigt 20 %
Lektor
100
10
10
40
Dan Öberg
Lektor
100
45
0
45
Kersti Larsdotter
Forskningsföreträdare
STINT-stipendium
HT 2015
Övrigt 10 %,
Foass
100
5
0
10
Susanna Melin
Övrigt 85 %
Adjunkt
20
Karolina Karlström
Språk
Adjunkt
100
10
30
0
Annette Nolan
Övrigt 20 %,
Tjl 80%
Övrigt 60 %
Språk
Adjunkt
60
0
0
0
Ingrida Leimanis
ÅP 20150930
Språk
Adjunkt
100
30
15
0
Stephen Henly
Språk
Adjunkt
100
40
15
0
Mara Kreslina
Övrigt 55 %,
F.d. brittisk officer
Övrigt 45 %
Språk
Adjunkt
100
55
10
FK
Språk
Adjunkt
100
55
15
0
Guy Skingsley
FK
Språk
Adjunkt
100
40
20
0
Orla Fehrling
FM
Språk
Adjunkt
100
40
20
0
Keith Farr
FK
Språk
Adjunkt
40
20
20
0
Jacqueline Anwar
FD
FD
Master
FM
Master/Dip RSA i
tillämpad språkvetenskap
FK
Auktoriserad tolk
45
Martin Frood
Övrigt 35 %,
F.d. brittisk off
Övrigt 30 %,
F.d. brittisk officer
Övrigt 40
Övrigt 40 %, (huvudlärare OP
Eng/STANAG test
ansvarig)
Master
FK Jur
FD
Docent
Docent
Docent
FD
FD
FD
Docent
FD
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrateg
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Överstelöjtnant
100
5
30
0
Stefan Borén
Avdchef,
Adm 65 %
Överstelöjtnant
100
0
40
45
Mikael Nordmark
Studier vid GCSP
Schweiz
Överstelöjtnant
100
10
50
25
Anders Oltorp
Kommendörkapten, Lektor
100
5
40
40
Marcus Mohlin
Överstelöjtnant,
Lektor
100
5
20
75
Håkan Edström
Lektor,
Kapten (RO)
100
10
20
60
Robert Egnell
Lektor
100
10
40
40
Peter Haldén
Adjunkt
100
35
20
60
Sofia Ledberg
Handledare vid OP
Lektor
100
10
20
60
Chiara Ruffa
Övrigt 10 %
Lektor
100
30
10
50
Fredrik Doeser
Övrigt 10 %
Lektor
100
5
20
70
Tomas Ries
Övrigt 5 %
Lektor
30
0
30
Caroline Holmqvist
46
Studierektor,
FM
FD
FD
Professor
Doktorand
Doktorand
Doktorand
Doktorand
Doktorand
FM
Docent
JD
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Krigsvetenskap
med inriktning
militärstrategi
Juridik med
inriktning folkrätt
Juridik med
Överstelöjtnant
100
20
25
0
Carin Ellström
Lektor
100
5
40
40
Jacob Westberg
Löjtnant
100
0
0
100
Björn Brenner
Fd Löjtnant
(RO)
100
55
15
30
Jan Ångström
Löjtnant
100
0
0
100
Lars Wikman
Kapten (RO)
100
0
90
Magnus Johnsson
100
10
90
Magnus Christiansson
100
0
90
Ilmari Käihkö
100
0
100
Mariam Persson
Tjl
Adjunkt
100
5
90
Martina Lindberg
FN 1325
Lektor
100
5
60
40
Ola Engdahl
Adjunkt
100
50
30
20
Martin Hamilton
47
Övrigt 50 %
Postdoc i Jordanien
Tom 16 07, handledare vid OP
Kursansvarig OP SA
Doktorand Tjl 16-06,
bitr handledare vid
OP
Huvudansvarig för
juridikundervisningen på OP
Master
Master
Master, doktorand
JK, doktorand
JK, doktorand
Juridik med
Juridik med
Juridik med
Juridik med
Juridik med
Adjunkt
100
5
75
20
Jessica Appelgren
Adjunkt
100
5
75
20
Sally Longworth
Kapten (FA),
Adjunkt
100
5
15
80
Pontus Winter
Adjunkt, Överstelöjtnant (RO),
100
15
5
80
Fredrik Holst
Adjunkt
100
5
15
80
Marika Ericson
Militärteknik
Kursansvariga och examinatorer för resp. kurs framgår av dokumentet Militärteknik, utbildningsorder för 2016.
Teknisk licentiat
Militärteknik
Flygofficer
OF4/ Överstelöjtnant
Flygingenjör.
100 %
10 % OP-T
Professor (em) i militärteknik
Magister i statsvetenskap
Militärteknik
Officersexamen
30 %
5 % OP-T
Militärteknik
100 %
5 % OP-T
5 % OP
10 %
Fil lic
Militärteknik
40 %
15 % OP-T
5 % OP
20 %
Docent i militärteknik,
Militärteknik
Arméspecofficer
OR6/ 1. sergeant.
Statistik, metod.
Sjöofficer
OF5/kommendör
Mte metod,
sensor-,undervattensteknik
Mte metod,
100 %
30 % OP-T
40 %
48
10 %
80 % (fo)
Andersson, Kent
25 % (fo)
Axberg, Stefan
80 % (fo)
Bang, Martin
Doktorand
Kandidatexamen i
kriminologi.
Bruzelius, Nils
Pensionär
Bull, Peter H
Examinator för
20 % (fo)
Doktorand
Teknisk doktor.
mekanik,
skyddsteknik,
vapenteknik.
5 % OP
grundnivå och avancerad nivå samt
VFU.
Mellaningenjör elektro
Militärteknik,
verksamhetsförlagd utbildning
Nätverksteknik
0%
90 % OP-T
0%
10 % (k.u)
Bäckman, Jörgen
Magisterexamen
elektroteknik
Civilingenjör
Militärteknik,
Radioteknik
0%
90 % OP-T
0%
10 % (k.u)
Eliasson, Håkan
Juristexamen
Militärteknik
Folkrätt
100 %
2 % OP-T
10 %
80 % (fo)
Ericson, Marika
Anställd av Försvarsmakten vid
VFU-skola.
Lärare i militärteknik
vid FMTS.
VFU-skola.
vid FMTS.
Doktorand
Militärteknik
Arméofficer
System-, farkostteknik
Arméofficer
Farkost-, vapenteknik
Flygofficer
OF1/
Löjtnant
Biologiska sensorer, marksensorer, farkostteknik
Flygofficer
OF2/ Kapten
Farkost-, vapenteknik
40 %
5 % OP-T
5 % OP
20 %
10 % (k.u.)
Fjärdhammar, Stefan
Pensionär
30 %
5 % OP-T
20 %
5 % (k.u.)
Forsberg, Jan
100 %
5 % OP
5%
80 % (fo)
Foyer, Pernilla
100 %
20 % OP-T
70 % OP
0%
10 % (k.u.)
Hagardson, Mårten
Militärteknik
FM i biologi.
Militärteknik
Militärteknik
49
Doktorand
Militärteknik
Professor i militärteknik
Militärteknik
Docent i militärteknik,
doktor i psykologi/
Civilingenjör elektroteknik
Militärteknik
Militärteknik,
FM matematik,
Universitetslektor
matematik
Militärteknik
Militärteknik
Teknisk doktor i sjöfart och marin teknik.
Civilingenjör farkostteknik.
Civilingenjör i farkostteknik
Militärteknik
Militärteknik
Flygofficer
OF4/
Överstelöjtnant
Systemarkitektur, ledsyst.
Systemteknik;
Försvarspolitiska frågor;
Internationellt
mtrlsamarb
Ledningsvetenskap, cognitive
work analysis,
kognitionspsykologi
Flygofficer
OF3/Major
Systemteknik,
Ledsyst (luft)
100 %
10 % OP
80 %
10 % (k.u.)
Hagenbo, Mikael
Studierektor 50 %.
Examinator för VFU.
ChP T L/T, 60hp
CD&E-programmet
100 %
10 % OP-T
10 %
10 % (fo)
Hult, Gunnar
Examinator för
grundnivå och avancerad nivå.
100 %
30 % OP-T
30 %
40 % (fo)
Jensen, Eva
Examinator för
0%
70 % OP-T
0%
10 % (k.u.)
Johansson, Lars-Åke
Matematik,
statistik, modellering, simulering
Arméofficer
OF2/Kapten
Verkan, skydd,
sensorer, farkoster
Farkostteknik,
operations-,
risk-, skyddsanalys
Industriell ekonomi/Informationssäkerhet
100 %
25 % OP-T
5 % OP
20
25 % (fo)
Johansson, Stefan
VFU-skola. Huvudlärare i Mte vid FMTS.
MPU 77,5hp,
Examinator för
100 %
60 % OP
30 % OP-T
0%
10 % (k.u.)
Lindh, Jens
Studierektor 50 %
MPU 90hp
100 %
20 % OP-T
30 %
50 % (fo)
Liwång, Hans
Examinator för
100 %
20 % OP-T
5 % OP
20 %
30 % (fo)
Löfgren, Lars
50
Militärteknik
Civilingenjör.
Magisterexamen
elektroteknik
Militärteknik,
Militärteknik
Professor i militärteknik
Militärteknik
Civilingenjör
Militärteknik
Militärteknik
FK psykologi
Militärteknik,
Civilingenjör i datateknik
Militärteknik
Arméofficer
OF2/ kapten
Ledningssystemteknik,
Sensorer, Optronik
100 %
60 % OP
30 % OP-T
0%
10 % (k.u.)
Martinsson, Lars
Del MPU.
0%
90 % OP-T
0%
10 % (k.u)
Nermina Dzanic
Arméofficer
OF4/
Överstelöjtnant
Vapenteknik
Mte teori, mekanik, farkostteknik,
Flygteknik,
Modellering och
simulering
Arméofficer
OF4/
Överstelöjtnant
Luftvärn, radar,
telekrig, CBRNstridsmedel
100 %
10 % OP-T
10 % OP
50 %
10 % (k.u.)
Nerpin, Henrik
VFU-skola.
vid FMTS.
Examinator för VFU
100 %
5 % OP-T
100 %
5 % OP
5 % OP-T
10 %
100 %
10 % OP-T
10 % OP
0%
100 %
Flygofficer
OF2/ kapten.
Flygingenjör.
Kommunikations- och sambandsteknik,
Norsell, Martin
Högskoleledningen,
stf rektor
80 % (fo)
Persson, Björn
Doktorand
30 %
10 % (k.u.)
Reberg, Michael
Examinator för
VFU.
90 % OP-T
0%
10 % (k.u)
Sommarin, Lars-Erik
30 % OP
30 % OP-T
20 %
20 % (fo)
Sigholm, Johan
VFU-skola.
vid FMTS.
Doktorand
51
Teknisk doktor
Militärteknik
Professor i militärteknik,
Docent i informatik
FD geografi
Fil lic tematisk vetenskap
Militärteknik
Militärteknik
Civilingenjör
Militärteknik
Militärteknik
Civilingenjör i elektroteknik
Militärteknik
informationssäkerhet
Sjöofficer
OF 4/ kommendörkapten.
Mariningenjör.
Vapen-, sensorteknik, HPM,
Telekrig
Teknik till stöd
för ledning/
Datafusion /GIS
Arméofficer
OF4/Överstelöjtnant
System-, farkost-, vapenteknik
Flygofficer
OF2/ kapten.
Försvarsmaktsingenjör
Rymdteknik,
optronik
Sjöofficer
OF4/kommendörkapten
Farkostteknik
Sjöofficer
OF4/kommendörkapten.
Mariningenjör
Systemplanering
100 %
10 % OP-T
10 % OP
30 %
50 % (fo)
Silfverskiöld, Stefan
Examinator för
VFU.
100 %
5 % OP
5 % OP-T
30 %
60 % (fo)
Sivertun, Åke
Examinator för
VFU.
30 %
5 % OP
15 %
10 % (k.u.)
Sjöberg, Toivo
10 % OP-T
10 %
80 % (fo)
Sturesson, Peter
Doktorand
100 %
5 % OP
85 %
10 % (k.u.)
Thunqvist, Ola
100 %
50 % OP-T
40 % OP
0%
10 % (k.u)
Vatsel, Soames
Examinator för
VFU.
Examinator för
grundnivå och avancerad nivå samt VFU
52
(Ledsyst).
Professor (em)
Militärteknik
Vapen, verkan
/skydd/risk
30 %
5 % OP-T
5%
20 % (fo)
Vretblad, Bengt
Ledarskap under påfrestande förhållanden
FD pedagogik
Ledarskap under
påfrestande
förhållanden
FA/Löjtnant
100%
40%
5% (SU,
OF-2)
0%
Magnus Granberg
Studierektor 45%
Examinator L2/LL2
Examinator VFUkurser
Kursansvarig LL2/L2
Ledarskap under
påfrestande
förhållanden
Ledarskap under
påfrestande
förhållanden
Kapten
100%
75%
5% (SU,
OF-2)
k.u. 10%
Lars Wetterskog
Major
100%
65%
25% (SU,
OF-2)
0%
Johan Helenius
Master företagsekonomi
Ledarskap under
påfrestande
förhållanden
FA/Kapten
100%
20%
50% (OF-2,
SU)
k.u. 20%
Tommy Sundin
FD i psykologi
Ledarskap under
påfrestande
förhållanden
-
100%
5%
Ingen uppgift
Ingen uppgift
Claes Wallenius
Kursansvarig L1 och
SU 5/Ledarskap
Genomgått KLLOK,
fackprogram ledarskap
Handled UL, UGL
Kursansvarig OF-2
Ledarskap
Genomgått KLLOK
Handledare UL
Examinator LL1/L1
2%
Ericsson, Mats
Examinator
3%
Eiken, Ola
Enhetschef för Omgivningsfysiologi
STH/KTH
Bitr. kursansvarig
Fysiskt Stridsvärde
Professor, Leg läk
Professor, Leg läk
25 års erfarenhet
av forskn och
undervisn med
försvarsfysiologisk inriktning
53
vid FOI, KTH
Ph.D., Läkare
Ph.D., Läkare
Ph.D., Läkare
Ph.D., Civ. Ing.
Ph.D., Biomed. Analyt.
Ph.D., Idrottslärare
Ph.D., Idrottslärare
GIH examen
Idrott 120 hp + 15 hp
av.niv.
GIH examen
Tränarlinjen 120 hp
GIH kandidatexamen
Idrottslärare 180 hp
GIH examen
Tränarlinjen 120 hp
GIH examen
Hälsopedagog 120
hp+15 hp av.niv.
GIH examen
Hälsopedagog 120 hp
Forskn och
undervisn med
försvarsfysiologisk inriktning
vid FOI, KTH:
erfarenhet mellan 4 och 33 år
Sammanlagt 12%
av en heltid
Gennser Mikael
Tribukait Arne
Sundblad Patrik
Grönkvist Mikael
Kölegård Roger
Keramidas Michail
Norrbrand Lena
Forskare vid KTH
Forskare vid KTH
Forskare vid KTH
Forskare vid KTH
Forskare vid KTH
Forskare vid KTH
Forskare vid KTH
Arméofficer
OF3/major
5%
5%
Berglund, Ulf
Studierektor
(grundnivå)
Arméofficer
OF2/kapten
Sjöofficer
OF2/löjtnant
Arméofficer
OF3/major
Sjöofficer
OF2/kapten
30 %
5%
Sjölin, Johan
Kursansvarig
15%
5%
Rappe, Annika
Lärare
15%
5%
Gadefors, Magnus
Lärare
15%
5%
Olander, Pontus
Lärare
Flygofficer
OF2/kapten
15%
5%
Axelsson, Joachim
Lärare
54

Officersexamen - Försvarshögskolan

Transcription

Similar documents

Officersprogrammet med Nautisk profil,

Utbildningsplan Officersprogrammet, Militärteknisk Profil

ENMX02-16-12 Belastningssignaturer

Utbildningsplan Officersprogrammet, Nautisk Profil

Produktutvecklingsmetodik

litteraturlista Kursensbenämning 1OP418 Grundkurs Militära medel

Distansundervisning i astronomi: ett spännande alternativ för

Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil,

Utbildningsplan Officersprogrammet, Krigsvetenskaplig Profil

VFU-brev - Högskolan i Borås

Maj 2011 - Studentportalen

Klassrepresentantmöte: 13/14 LP4 utvärdering