Rekommenderade läkemedel 2015

läkemedel
2015
Landstinget i Värmland
Följ eller motivera
Bästa förskrivare!
Rekommenderade läkemedel 2015 innehåller Läkemedelskommitténs
rekommendationer för de vanligaste sjukdomarna, som tagits fram
i samarbete med terapigrupperna i landstinget. Information om vilka
som ingår i respektive terapigrupp finns på kommitténs webbsidor.
Rekommendationerna är baserade på vetenskaplig dokumentation,
beprövad erfarenhet och kostnadseffektivitet. Då det ständigt sker förändringar på läkemedelsmarknaden kompletteras rekommendationerna
fortlöpande på kommitténs webbsidor.
Listan ska vara en enkel hjälp för dig i ditt dagliga kliniska arbete och
därför ges den ut i tryckt fickformat. Om du önskar fördjupad information
hänvisas du till terapirekommendationerna på läkemedelskommitténs
webbsidor.
Genom det ökade samarbetet inom Uppsala-Örebroregionen har Läkemedelskommittén tagit fram separata listor för Barn och läkemedel och
Äldre och läkemedel. Det pågår även ett regionalt arbete för diabetesvård.
Liksom tidigare finns det uppdaterade journalmallar i Cosmic som baseras
på kommitténs rekommendationer. Dessa ska underlätta för dig att följa
rekommendationerna. Jag vill också påminna dig om att vid varje förskrivning kort stämma av läkemedelslistan med patienten så att den kan hållas
aktuell.
Vi i läkemedelskommittén tar tacksamt emot synpunkter på den rekommenderade listan. Dina synpunkter bidrar till en patientsäker, effektiv och
kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.
Karlstad januari 2015
Richard Lindgren
Ordförande i Läkemedelskommittén i Värmland
Landstinget i Värmland
1
Dubbelpil (  ) efter läkemedelsnamnet = preparatet kan
bytas till motsvarande generika på apotek
Innehåll
Bästa förskrivare!............................................................................................................ 1
Läkemedlets namn
Barn och läkemedel....................................................................................................... 7
Läkemedel med denna symbol har muntorrhet som vanlig
eller mycket vanlig biverkan. Minskad salivation ökar risken
för karies.
Egenvård................................................................................................................................ 8
Läkemedel som är olämpliga till äldre eller bör
användas med försiktighet och kan kräva dosanpassning.
Läkemedlet ingår inte i läkemedelsförmånen och byts därEF med inte ut på apotek.
När ingen beredningsform anges, avses tabletter eller kapslar.
Fysisk aktivitet ................................................................................................................. 8
Miljöeffekter av läkemedel...................................................................................10
Njurfunktion.....................................................................................................................10
Äldre och läkemedel................................................................................................... 11
Läkemedel som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger 12
Vanligt förekommande läkemedelsgrupper eller läkemedel
som innebär risk för biverkningar eller läkemedelsinteraktioner 12
Läkemedel som kräver speciell dosering till äldre 14
Smärta hos äldre 14
Andningsvägar...............................................................................................................16
Se terapirekommendationer och annat material på:
• Livlinan under Vårdstöd  Läkemedel
• Landstingets webbsida, www.liv.se/lakemedel
Barn 16
Allergisk rinit 16
Persisterande icke-allergisk rinit 16
Infektiös nästäppa 17
Näspolypos 17
Återkommande rinosinuit 17
Anafylaxi 17
Astma 17
KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) 20
Anemi.................................................................................................................................... 22
Järnbrist 22
B-vitaminbrist 22
Beroendetillstånd....................................................................................................... 22
Alkoholberoende 22
Tobaksavvänjning 23
Demens................................................................................................................................ 23
Symtomatisk behandling av demens 23
BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom
vid demenssjukdom) 24
2
3
Endokrinologi................................................................................................................. 25
Diabetes 25
Typ 2 diabetes 25
Typ 1 diabetes 26
Sköldkörtelsjukdom 26
Binjurebarksvikt 27
Gynekologi och preventivmedel......................................................................27
Preventivmedel 27
Hormonell terapi 28
Vulvo-vaginala infektioner 29
Amning och amningskomplikationer 29
Hjärta och kärl................................................................................................................ 30
Ischemisk hjärtsjukdom 30
Behandling efter hjärtinfarkt 30
Förmaksflimmer 31
Hjärtsvikt 34
Hypertoni 35
Dyslipidemi 36
Ischemisk stroke/TIA 37
Venös tromboembolism 38
Hud ..........................................................................................................................................39
Barn 39
Akne 39
Rosacea 39
Eksem 39
Infekterat eksem 40
Mjukgörande 40
Allergisk klåda (urtikaria) 40
Svampinfektioner (hudmykoser) 40
Psoriasis 41
Aktiniska keratoser 41
Infektion...............................................................................................................................41
Barn 41
Antibiotika mot bakteriella luftvägsinfektioner inklusive otit 41
Antibiotika mot urinvägsinfektioner 43
Antibiotika mot mjukdelsinfektioner 43
Antibiotika mot klamydiainfektioner 44
Kondylom 45
Antibiotika mot magsårsrelaterade infektioner 45
Perorala läkemedel mot svampinfektioner vid candida 45
Läkemedel mot protozoo-infektioner (t.ex. Trichomonas, Giardia, Entamoeba histolytica) 45
4
Läkemedel mot maskinfektioner 45
Utvärtes läkemedel mot parasiter 45
Perorala virushämmande medel mot herpesvirus
(herpes simplex, herpes zoster) 46
Mage–tarm........................................................................................................................ 46
Barn 46
Ulcus/Reflux 46
Funktionella besvär 47
Munhålans och tändernas sjukdomar..........................................................47
Symbolförklaring tandsymbol 47
Kariesprofylax 48
Salivstimulering 48
Saliversättning 49
Medel mot Candida 49
Munhåleinfektioner utgående från infektion
i tandens fäste eller nekrotisk tandrot 49
Antibiotikaprofylax inför tandkirurgiska ingrepp 50
Neurologi............................................................................................................................ 50
Migrän 50
Parkinsons sjukdom 50
Epilepsi 51
Osteoporos........................................................................................................................52
Benspecifika läkemedel 52
Kalcium och vitamin D 53
Psykiatri................................................................................................................................53
Depression 53
Ångestsyndrom 54
Tillfällig ångest och oro 54
Sömnsvårigheter 55
Smärta....................................................................................................................................55
Smärta hos barn 55
Smärta hos äldre 55
Akut nociceptiv smärta 55
Icke-opioida analgetika 56
Opioidkänslig nociceptiv smärta – opioidanalgetika 56
Gikt 58
Lokalbedövningsmedel 58
Långvarig smärta 58
Neuropatisk smärta 58
5
Urologi...................................................................................................................................59
Trängningar, trängningsinkontinens 59
Godartad prostataförstoring, LUTS (Lower Urinary
Tract Symptoms) 59
Erektil dysfunktion 59
Övrig urologi 60
Ögonsjukdomar............................................................................................................ 60
Antiallergika 60
Behandling och profylax mot bakteriell konjunktivit 60
Torra ögon/tårfilmsdysfunktion 60
Öron.........................................................................................................................................61
Extern otit 61
Akut otitis media 61
Barn och läkemedel
Som ett led i att öka säkerheten vid läkemedelsbehandling hos barn har
Landstinget i Värmland tillsammans med övriga landsting i UppsalaÖrebroregionen tagit fram en gemensam REK-lista för barn, Rekommenderade läkemedel för barn. Rekommendationerna gäller i första hand
läkemedelsbehandling av vanliga barnåkommor inom öppenvården.
Barn och läkemedelsomsättning
Vid förskrivning till barn är det extra viktigt att följa ålders- och viktspecifika dosrekommendationer. Läkemedelsomsättningen hos nyfödda och
spädbarn upp till ungefär 6 månaders ålder är ofta långsammare än hos
äldre barn och vuxna. Barn mellan 1 och 3 års ålder omsätter däremot i
regel läkemedel snabbare än vuxna.
För läkemedel som till övervägande del metaboliseras före utsöndring,
spelar det enskilda barnets ärftligt styrda egenskaper större roll än
åldern. För sådana läkemedel och framförallt de som har ett smalt terapeutiskt intervall, blir det ofta nödvändigt att styra doseringen utifrån
plasmakoncentrationen.
Eftersom fysiologiska förhållanden och läkemedelsmetabolismen skiljer
sig mellan barn och vuxna kan biverkningarna vara annorlunda hos barn
än hos vuxna. Ju yngre barnet är desto svårare är det dessutom att identifiera biverkningar.
Praktiska råd
Det kan vara svårt att få små barn att ta sina mediciner. Följsamheten
styrs av barnets ålder och förmåga till medverkan i behandlingen, vårdnadshavarens motivation, läkemedlets beredningsform samt läkarens
och sjuksköterskans engagemang.
• Försök med tabletter för barn från cirka 3 års ålder. Föräldrar underskattar ofta barnets förmåga att svälja tabletter. Många mixturer, framför
allt penicilliner, smakar illa.
• Det kan vara lättare att svälja tabletter ihop med någon trögflytande
vätska, som t.ex. yoghurt, gärna med små fruktbitar i. Efteråt ska barnet
dricka vätska.
• Observera att vissa tabletter inte får delas eller krossas. Se broschyren
Sväljes hela som finns på www.apoteketfarmaci.se.
• All inhalationsbehandling till barn behöver övas innan insättning. Från
tidigast 5 års ålder kan barn lära sig att använda pulverinhalator.
6
7
STEG 3
Egenvård
Terapigrupp egenvård har tagit fram en lathund för allergiska besvär. Lathund, riktlinje för egenvård m.m. finns tillgängligt på webbsidorna.
Vid förskrivning av läkemedel är det viktigt att alltid fråga patienten vilka
receptfria läkemedel och naturläkemedel som används då detta kan påverka förskrivningen.
STEG 1
Vad som avses med kortvarigt behov är dåligt definierat och bedöms från
fall till fall, men grundprincipen är kortare behandlingstid än tre månader
per år. I dessa fall hänvisar landstinget till egenvård, vilket i många fall blir
både enklare och billigare för patienten. Om patienten har ett kontinuerligt behov av läkemedel som finns receptfritt bör förskrivaren ta ställning
till behandlingen och utfärda recept om han/hon finner det lämpligt.
STEG 2
Enligt Läkemedelsverket är läkemedel som säljs utan recept avsedda för
egenvård. Med egenvård avses behandling av enklare, kortvariga åkommor där patienten själv kan ställa diagnos och ta beslut om behandling.
Öka fysisk aktivitet
Mål > 7 000 steg per dag
Öka vardagsaktivitet
Minska stillasittande tid
Grunden i alla rekommendationer vid otillräcklig fysisk aktivitet är
att minska stillasittande tid och öka vardagsaktiviteten så att den
successivt motsvarar minst 7 000 steg per dag. Diagnosrelaterad
dosering av fysisk aktivitet finns i FYSS, fyss.se.
Fritt efter Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen.
Alternativ 1 innebär hänvisning till Friskvården i Värmland och är till för
de individer som behöver extra stöd och motivation till förändring.
Alternativ 2 är till för de individer som vill delta i gruppaktiviteter hos
Friskvården i Värmland alternativt andra lokala aktörer.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention
och sjukdomsbehandling
”FYSS 2008”, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, är en bok om den vetenskapliga evidensen för fysisk aktivitet både
i preventivt och behandlande syfte. FYSS 2008 finns även tillgänglig på
webben och omfattar drygt 30 olika sjukdomar och tillstånd där fysisk
aktivitet har en bevisad effekt, ensamt eller tillsammans med läkemedel.
En lathund till FYSS 2008 har tagits fram av Landstinget i Värmland,
Lathund FYSS. Läs mer på liv.se/far
Fysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod som utgår från hälso- och
sjukvården för att främja den fysiska aktiviteten i befolkningen. Metoden
bygger på ett patientcentrerat förhållningssätt och innebär att patienten
får en individanpassad ordination av fysisk aktivitet där själva aktiviteten
utförs utanför vården. FaR innebär ett systematiskt arbetssätt som inkluderar motiverande samtal, skriftlig ordination och planerad uppföljning.
En skriftlig ordination förstärker följsamheten jämfört med ett muntligt
råd.
Alternativ 3 är till för de individer som är motiverade och själva kan ta
ansvar för utförandet av den ordinerade fysiska aktiviteten. Ge patienten
en aktivitetsdagbok där du kan följa upp resultatet.
Skriv alltid ut två exemplar av ordinationsblanketten när du hänvisar patienten till Friskvården i Värmland (alt. 1 och 2). Skicka ett av patienten undertecknat exemplar till överenskommen friskvårdscentral (se adresslista
i vårdrutinen) och ge det andra exemplaret till patienten.
Ordinera fysisk aktivitet i praktiken
• Bedöm nuvarande fysiska aktivitetsgrad i dialog, utgå från tidigare erfarenhet av motion/träning
• Samtala om beredskap och motivation till en förändrad fysisk aktivitetsgrad
• Formulera en individuellt doserad ordination och gör upp en plan för
genomförande
• Följ upp given ordination
All information om Värmlands FaR-modell både till förskrivare
och patienter finns på liv.se/far
FaR är en skriftlig ordination på en ordinationsblankett. I samråd med
patienten väljer du lämpligt alternativ 1–3:
8
9
Stadieindelning kronisk njursjukdom
Miljöeffekter av läkemedel
Läkemedel utsöndras vanligen genom urinen. Eftersom läkemedel är biologiskt aktiva och många har en långsam nedbrytning i miljön kan rester
återfinnas i vattendrag och i grundvattnet. Kunskapen om läkemedels
miljöpåverkan är ännu begränsad, men forskning visar att det i flera fall
finns risk för negativa effekter i miljön. På sikt kan förorening av dricksvattnet innebära en risk för folkhälsan.
Landstinget i Värmland har tagit fram en handlingsplan för läkemedel
och miljö för att minska läkemedelsanvändningens skadliga inverkan på
miljön. Planen ingår som en del i landstingets miljöpolitiska program för
åren 2012–2016.
På www.fass.se utvecklas arbetet med att föra in information om läkemedels miljöeffekter. Läs gärna mer där. Läs också mer i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö på intranätet.
% av befolkningen3,3 3,0 4,3
CKD-stadie
CKD = Chronic kidney disease
0,2 0,1
1 2 3 45
Njursjukdom Mild Moderat AvanceradNjursvikt
Normalt GFR njurfunktions- njurfunktions- njurfunktions
nedsättningnedsättning nedsättning
GFR (ml/min/1,73m2)
12090 60 30 15
Figur 1. Stadieindeling
Tänk på
Njurfunktion
Inför dosering av läkemedel som utsöndras via njurarna är det viktigt att
känna till njurfunktionen.
Normalt, och särskilt vid sjukdom, minskar njurfunktionen med stigande
ålder. Därför bör läkemedel som till stor del utsöndras via njurarna ges
med försiktighet, till exempel i lägre dos. Notera särskilt att vissa läkemedel försämrar njurfunktionen ytterligare, till exempel NSAID.
GFR
Tänk GFR vid bedömning av njurfunktionen, enbart s-kreatinin utan
omräkning till GFR kan vara missvisande eftersom kreatinin påverkas
av bland annat muskelmassan. Vid provtagning av s-kreatinin kan eGFR
beställas som utsvaras på lablistan. eGFR beräknas med en formel där
enbart uppgifter om ålder, kön och s-kreatinin krävs. Beräkning av eGFR
kan även göras på www.mdrd.com. Det är en bra förstahandsmetod om
muskelmassan inte kraftigt avviker från det förväntade och är lämpligt
för uppföljning och stadieindelning, se figur 1. Övriga metoder såsom
cystatin C kan användas om njurfunktionen är normal, lätt sänkt eller om
muskelmassan är kraftigt avvikande. Iohexolclearance är mer resurskrävande men är golden standard om mer exakt värde önskas, exempelvis
vid cytostatikabehandling. Läs mer på webbsidorna.
För läkemedelsbehandling räcker i regel eGFR.
10
Vid intorkning, exv. vid värmeböljor, gastroenteriter eller minskat vätskeintag kan njurfunktionen påverkas kraftigt. Detta kan kräva dosanpassning eller temporär utsättning av vissa läkemedel, framförallt ACE-hämmare, ARB, NSAID och metformin. Informera patienten om detta.
Äldre och läkemedel
Läkemedel som är olämpliga till äldre enligt Socialstyrelsen.
Med stigande biologisk ålder kommer ofta en mer komplex sjukdomsbild
och nedsatt funktion i flera organsystem. Därmed medför behandling
med läkemedel ökad risk för oönskade effekter, t.ex. genom ökad känslighet i CNS eller genom försämrad njurfunktion. Det är viktigt med årliga
läkemedelsgenomgångar till äldre. För behandling av de mest sjuka äldre
hänvisas till den separata rekommendationen ”Läkemedelsbehandling av
de mest sjuka äldre”, utgiven av Regionala Läkemedelsrådet.
Viktiga principer för att säkra en god läkemedelsbehandling:
• Kontrollera njurfunktion med eGFR före uppstart och vid ändringar.
• ”Start low go slow”.
• Följ upp insatt behandling.
• Omvärdera indikationen för behandlingen.
• Planera för utsättning. Uttrappning enligt FAS UT 3.
11
Läkemedel som bör undvikas om inte särskilda
skäl föreligger
Protonpumpshämmare
• Ofta långvarig användning utan klar indikation, värdera utsättningsförsök.
Det ska finnas en välgrundad och aktuell orsak för att använda läkemedlet och den förväntade nyttan med läkemedlet ska stå i rimlig proportion
till riskerna.
• Vid nyinsättning bör det finnas en tidsplan, kortast möjliga behandlingstid bör eftersträvas med mål om utsättning. Uttrappning enligt
FAS UT 3.
Långverkande bensodiazepiner
• Viss riskökning för infektioner i mage/tarm och lunga finns vid långvarig
behandling.
Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar och fall.
Diazepam
Stesolid 
FlunitrazepamFlunitrazepam
NitrazepamNitrazepam 
Metformin
Läkemedel med antikolinerg effekt
• Bör användas restriktivt p.g.a. allvarlig, långdragen hypoglykemi.
Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. Nedan listas de vanligaste. En mer utförlig lista över läkemedel
med antikolinerg effekt finns på webbsidorna.
• Riskerna är större än nyttan av intensiv glukossänkning vid typ 2-diabetes. Hypoglykemi kan ge bestående hjärnskador i denna åldersgrupp.
Alimemazin
Amitriptylin
Darifenacin
Fesoterodin
Hydroxizin
Klomipramin Levomepromazin
Prometazin
Propiomazin
Solifenacin
Tolterodin
Theralen
Saroten 
Emselex
Toviaz
Atarax Anafranil 
Nozinan 
Lergigan
Propavan
Vesicare
Detrusitol 
Centralt verkande analgetika
Risk för konfusion, yrsel, illamående och fall.
Kodein, Kodein, Citodon  , Treo Comp m.fl.
kodein i kombination
TramadolTramadol, Tradolan m.fl. 
Vanligt förekommande läkemedelsgrupper
eller läkemedel som innebär risk för biverkningar
eller läkemedelsinteraktioner
Tillfällig utsättning av metformin, sulfonureider, digoxin, loopdiuretika,
ACE-hämmare/ARB och NSAID rekommenderas vid risk för akut njursvikt
t.ex. vid svår infektion eller kraftig dehydrering.
12
• Försiktighet vid eGFR < 45 ml/min.
Sulfonureider
• Sätt ut vid eGFR < 60 ml/min.
Digoxin
• Indikationen bör omprövas kontinuerligt på grund av risk för överdosering och interaktioner. Mätning av serumkoncentration bör göras.
Loopdiuretika
• Bör i första hand användas som vid behovs-medicinering med tanke på
risk för dehydrering och elektrolytrubbningar. Överväg alltid dosminskning eller utsättning. Optimera hjärtsviktsmedicinering.
ACE-hämmare/ARB
• Håll god kontroll på njurfunktionen vid insättning.
• Risk för ortostatism vid insättning.
Neuroleptika
• Alla läkemedel i denna grupp har mycket hög risk för biverkningar och
för tidig död och ska därför undvikas så långt det går.
• Omvårdnadsåtgärder ska provas först samt noggrann värdering av utlösande faktorer.
• Om nödvändigt med läkemedelsbehandling ska kort behandlingstid
eftersträvas med mål om uttrappning och utsättning.
NSAID
• Kan kräva dosreduktion med hänsyn till njurfunktion och bör ej ges till
hjärtsvikts- och/eller njursviktspatienter.
• Begränsa om möjligt behandlingen till korta kurer (1–2 veckor).
• Kan ge magblödning, ytterligare ökad risk i kombination med SSRI/
SNRI.
13
SSRI
• Utvärdera effekten och gör utsättningsförsök sex månader efter remission av besvär som föranlett behandling.
• Ökad blödningsrisk – framförallt vid samtidig behandling med ASA/
NSAID-preparat.
• Risk för hyponatremi.
Acetylsalicylsyra
• Ökad blödningsrisk vid eGFR < 30 ml/min
Simvastatin
eller oxikodon i depotform beroende på njurfunktion, alternativt fentanylplåster vid sväljningssvårigheter med stabil dosering.
Obs! För ekvipotenta doser av opioider, se smärtkapitlet.
Neuropatisk smärta
Alla läkemedel i denna grupp har stor risk för biverkningar hos äldre,
extra viktigt att starta lågt och långsamt öka dosen, ofta både lägre och
långsammare än beskrivet i t.ex. FASS. Tänk på njurfunktionen!
Vid neuropatisk smärta rekommenderas amitriptylin med startdos 10mg/
dygn eller gabapentin med startdos 50–100mg/dygn.
• Ökad risk för biverkningar vid eGFR < 30ml/min
Läkemedel som kräver speciell dosering till äldre
Högre dygnsdoser än de angivna medför betydande risk för biverkningar.
Citalopram 
Escitalopram 
Haloperidol Oxazepam 
Risperidon 
Sertralin 
Zopiklon 
max 20 mg
max 10 mg
max 2 mg
max 30 mg
max 1,5 mg
max 100 mg
max 7,5 mg
Smärta hos äldre
Långvarig smärta hos äldre är ofta orsakat av flera olika sjukdomstillstånd, där muskuloskeletala degenerativa tillstånd dominerar. Tänk på att
det ofta förekommer blandformer med nociceptiv/inflammatorisk och
neuropatisk smärta. Tänk på att använda validerade skattningsskalor så
som VAS och Abbey Pain Scale (hos patienter med kognitiv svikt).
Starta alltid med låg dos och titrera under uppsikt på effekt och biverkningar – stor risk för det senare med alla smärtläkemedel utom paracetamol.
Nociceptiv smärta
Vid lätt smärta används paracetamol som bas med 1g x 3 som maxdos.
Varianter med modifierad frisättning bör undvikas då dessa är svårare att
styra till maxdosen 1g x 3.
Vid måttlig/svår smärta används opioider. Buprenorfinplåster kan endast
användas vid behov av lågdos opioid. I övrigt rekommenderas morfin
14
15
Andningsvägar
Lokalt antikolinergikum vid hypersekretion
Ipratropium
Atrovent Nasal nässpray
Barn
För behandling av allergi och astma hos barn och ungdomar, se läkemedelskommitténs separata utgåva av ”Rekommenderade läkemedel för
barn”.
Allergisk rinit
Infektiös nästäppa
Oximetazolin
Nezeril nässpray EF
Xylometazolin Valfri nässpray utan konserveringsmedel EF
Används i högst 10 dygn. Bör köpas receptfritt.
Antihistamin
Förstahandsval
LoratadinLoratadin 
Andrahandsval
CetirizinCetirizin 
Cetirizin är andrahandsval p.g.a. risk för sedering.
Lokal steroid
Desonix nässpray 
Andrahandsval
Mometason
Vid diagnostiserad näspolypos rekommenderas behandling med lokal
steroid i form av nasal spray. Uppföljning efter cirka tre månader.
Mometason
Nasonex nässpray 
Återkommande rinosinuit
Förstahandsval
Budesonid
Näspolypos
Nasonex nässpray 
Kan köpas receptfritt vid kortare behandlingstid än tre månader per år.
Hos patienter med känd inflammatorisk sjukdom i nässlemhinnan och
återkommande akuta episoder av rinosinuit bör behandling med nasal
steroid prövas.
Mometason
Nasonex nässpray 
Kombinationsläkemedel steroid + antihistamin
Om monoterapi inte ger tillräcklig lindring.
Flutikason + Azelastin
Dymista nässpray
Allergenspecifik immunoterapi (ASIT)
Kan övervägas när lokalbehandling ger bristande symtomkontroll och
exponering inte kan undvikas.
Systemisk steroid
Vid kort pollensäsong, när ASIT inte är aktuellt, kan perorala steroidkurer
vara indicerade.
PrednisolonPrednisolon 
Persisterande icke-allergisk rinit
Lokal steroid
Mometason
16
Nasonex nässpray 
Anafylaxi
Adrenalin
Emerade injektionspenna
Observera att adrenalin alltid ska ges vid anafylaxi.
Betametason
Loratadin
Betapred
Loratadin (20 mg) 
Astma
Behandling av astma utgår huvudsakligen från Läkemedelsverkets behandlingstrappa på sidan 19.
Det finns flera alternativ vid val av inhalationshjälpmedel. För lyckat resultat är det viktigt att såväl behandlande läkare som patient kan hantera
den aktuella utrustningen. Spacer kan användas som hjälpmedel vid inhalationssvårigheter vid spraybehandling. Inhalationsteknik och användningen av inhalationshjälpmedlet måste kontrolleras av kunnig personal.
17
Flergångsinhalatorer innehåller läkemedelsrester efter användning. Uppmana patienterna att lämna ”tomma” inhalatorer som läkemedelsavfall
till apoteket.
Behandlingsförändringar bör följas upp regelbundet och eftersom astma
är en variabel sjukdom bör justering av läkemedelsbehandlingen såväl
uppåt som nedåt i behandlingstrappan övervägas.
Steg 1
Intermittent astma, t.ex. vid ansträngning.
Kortverkande beta-2-stimulerare
Förstahandsval
Pulver
Salbutamol
Buventol Easyhaler
Ventilastin Novolizer
Spray
Salbutamol
Airomir inhalationsspray
Andrahandsval
Pulver
Terbutalin
Bricanyl Turbuhaler
Steg 2
Kontinuerliga eller återkommande astmabesvär > 2 gånger per vecka.
Tillägg till steg 1.
Inhalationssteroid
Förstahandsval
Pulver
Budesonid
Giona Easyhaler
Novopulmon Novolizer
Alvesco inhalationsspray
Steg 3
Tillägg vid kvarstående astmabesvär trots behandling enligt steg 1 + 2.
Långverkande beta-2-stimulerare (ej i singelterapi)
Förstahandsval
Formoterol
Formatris Novolizer Andrahandsval
Formoterol
18
Kombinationsläkemedel steroid + långverkande beta-2stimulerare
Förstahandsval
Pulver
Budesonid + formoterol
BufoMix Easyhaler
DuoResp Spiromax (ev. i singelterapi)
Spray
Andrahandsval
Spray
Ciklesonid
Rekommenderad strategi hos vuxna för underhållsbehandling av astma
med olika svårighetsgrad. ICS=inhalerade steroider; LABA= långverkande
beta-2-agonister; LTRA=leukotrien receptorantagonister.
Läkemedelsverket, augusti 2007.
Oxis Turbuhaler
Beklometason + formoterol Innovair inhalationsspray
(ev. i singelterapi)
Andrahandsval
Pulver
Budesonid + formoterol
Symbicort Turbuhaler
(ev. i singelterapi)
Spray
Flutikason + formoterol
Flutiform inhalationsspray
Leukotrienhämmare
MontelukastMontelukast 
Korttidsbehandling eller akutbehandling
Perorala steroider
Betametason
Betapred
PrednisolonPrednisolon 
19
KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
Läkemedelsbehandling vid KOL syftar till minskad dyspné (antikolinergikum och långverkande beta-2-stimulerare) och minskad exacerbationsfrekvens (antikolinergikum och inhalationssteroider). Inhalationssteroider
påverkar inte sjukdomsprogressen.
Förändringar i läkemedelsförskrivningen ska följas upp med riktade
frågor avseende dyspné och exacerbationsfrekvens. Undvik polyfarmaci
och utvärdera behandlingen!
Farmakologisk behandling av KOL utgår huvudsakligen från Läkemedelsverkets behandlingstrappa, se nedan, där KOL delas in i olika svårighetsgrader.
Stadium 1–2: Kortverkande bronkdilaterare (antikolinergikum eller
beta-2-stimulerare) kan prövas för tillfällig symtomlindring. Regelbunden
behandling med långverkande bronkdilaterare kan prövas, i första hand
långverkande antikolinergikum. Som alternativ eller tillägg långverkande
beta-2-stimulerare. Preparatval enligt nedan.
Stadium 3–4: Regelbunden behandling med långverkande bronkdilaterare som vid stadium 1-2. Vid anamnes av upprepade exacerbationer kan
inhalationssteroider i kombination med långverkande beta-2-stimulerare
prövas. Preparatval enligt nedan.
Kortverkande antikolinergikum
Ipratropium
Atrovent inhalationsspray Kortverkande beta-2-stimulerare
Förstahandsval
Pulver
Salbutamol
Buventol Easyhaler
Ventilastin Novolizer
Spray
Salbutamol
Airomir inhalationsspray
Andrahandsval
Pulver
Terbutalin
Bricanyl Turbuhaler Långverkande antikolinergikum
Förstahandsval
Pulver
Aklidinium
Glykopyrron
Eklira Genuair
Seebri Breezhaler
Andrahandsval
Spray
Tiotropium
Spiriva Respimat
Långverkande beta-2-stimulerare
Indakaterol
Onbrez Breezhaler
Farmakologisk behandling av KOL, behandlingstrappa
Stadium 1–2
utan symtom
FEV1≥ 50 %
Stadium 1–2
med symtom
FEV1≥ 50 %
Stadium 3
30 ≤
FEV1 < 50 %
Stadium 4
FEV1 < 30 %
Rökstopp, vaccination, fysisk aktivitet eller träning. Bedöm och behandla
kardiovaskulära riskfaktorer.
Pröva behovsmedicinering med kortverkande
bronkdilaterare.
Pröva regelbunden behandling med långverkande
bronkdilaterare,i första hand ett långverkande antikolinergikum. Som alternativ eller tillägg kan långverkande
beta-2-agonister prövas.
Inhalationssteroider i kombination med
långverkande beta-2-agonister vid
anamnes på upprepade exacerbationer.
Källa: Läkemedelsverket
20
Lägg till oxygen
vid kronisk
andningssvikt.
Kombinationsläkemedel långverkande antikolinergikum
+ långverkande beta-2-stimulerare
Glykopyrron + indakaterol
Ultibro Breezhaler
Kombinationsläkemedel steroid + långverkande
beta-2-stimulerare
Förstahandsval
Pulver
Budesonid + formoterol
BufoMix Easyhaler
DuoResp Spiromax
Spray
Beklometason + formoterol Innovair inhalationsspray
Andrahandsval
Pulver
Budesonid + formoterol
Symbicort Forte Turbuhaler
21
Korttidsbehandling vid exacerbation
Perorala steroider
Betametason
Betapred
PrednisolonPrednisolon 
efter 2–3 månader övervägs byte till annat preparat. Vid god effekt bör
behandlingen pågå minst 6–12 månader.
Vid ångest och sömnsvårigheter se Psykiatri sidan 53.
Tobaksavvänjning
Anemi
Patienten bör remitteras till tobaksavvänjningsmottagning.
Förstahandsval
Järnbrist
Ferrosulfat
Duroferon
Vid försämrat upptag av peroralt järn
Dextriferron Ferinject
Järn(III)isomaltosid 1000
Monofer
Både Ferinject och Monofer kan beställas hem på rekvisition till vårdcentralen eller enheten till upphandlat pris.
B-vitaminbrist
Nicorette, Nicotinell, Nicovel, NiQuitin,
Zonnic EF
Andrahandsval
Vareniklin
Bupropion
Champix
Zyban
Demens
Symtomatisk behandling av demens
Vitamin B
Cyanokobalamin
Hydroxokobalamin
Folsyra
Nikotin
Betolvex 
Behepan injektion
Folacin 1 mg
Behepan injektion rekommenderas framför Betolvex injektion eftersom
Betolvex innehåller aluminium och inte kan ges subkutant då det kan
orsaka nekroser.
Läkemedelsbehandling kan ges även till patienter med blanddemens;
Alzheimers sjukdom med cerebrovaskulärt inslag. Undvik samtidig behandling med antikolinergika och kolinesterashämmare. Utvärdering ska
ske efter insatt behandling samt därefter minst en gång årligen.
Mild–måttlig demens vid Alzheimers sjukdom
Förstahandsval
DonepezilDonepezil 
Andrahandsval
Beroendetillstånd
Alkoholberoende
Återfallspreventiv behandling
Disulfiram
Antabus
Akamprostat
Campral
Naltrexon
Naltrexon Vitaflo 
Flera studier har visat att man får samma effekt av läkemedelsbehandling
kombinerad med läkarkontakt, medicinska råd och stöd som när behandlingen kombineras med ett kognitivt baserat behandlingsprogram.
Uppföljning ska göras regelbundet. Vid uteblivet behandlingsresultat
22
GalantaminGalantamin 
RivastigminRivastigmin*  Måttlig–svår demens vid Alzheimers sjukdom
Som tillägg till kolinesterashämmare eller som singelterapi
MemantinMemantin** 
Parkinson-/Lewybody-demens
RivastigminRivastigmin* 
* Exelon depotplåster alternativ vid problem med peroral tillförsel eller compliance. Hög kostnad. Vidhäftningsproblem har setts hos generikapreparat.
**Vid behandling med memantin beakta njurfunktion.
23
BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom
vid demenssjukdom)
Endokrinologi
Observera att vid BPSD bör i första hand somatiska orsaker och läkemedelsbiverkningar uteslutas samt icke-farmakologisk behandling prövas.
Läkemedelsbehandling är ett komplement till adekvata omvårdnadsåtgärder. Eftersträva lägsta möjliga dos och kortast möjliga behandlingstid.
Diabetes
Vid val av diabeteshjälpmedel ska hänsyn tas till handhavande och patientens behov.
Depression och/eller emotionell instabilitet
Citalopram
Citalopram (startdos 10 mgx1,
maxdos 20 mgx1) 
Sertralin
Sertralin (startdos 25 mgx1,
maxdos 100 mgx1) 
Steg 1
Vid depression med uttalad ångest och/eller sömnstörning
Mirtazapin
Mirtazapin (startdos 15 mg på kvällen/
t.n., maxdos 45 mg på kvällen/t.n.) 
Personer med typ 2 diabetes bör ha metformin i kombination med livsstilsförändringar som basbehandling och om detta inte ger god metabol
kontroll bör metformin kombineras med annat preparat.
Ångest
Citalopram
Sertralin
Oxazepam
Steg 2
Citalopram (startdos 10 mgx1,
maxdos 20 mgx1) 
Sertralin (startdos 25 mgx1,
maxdos 100 mgx1) 
Sobril (startdos 5 mg v.b.,
maxdos 10–15 mgx3) 
Sömnstörning
Zopiklon
Zopiklon (3,75-5 mg t.n. v.b.)
Psykos/agitation
Risperidon
Risperidon (startdos 0,25–0,5 mg/dygn,
maxdos 1,5 mg/dygn) 
Typ 2 diabetes
Basbehandling
MetforminMetformin 
Kombinationsbehandling med metformin och insulin rekommenderas
för patienter med höga HbA1c-värden
Metformin med tillägg av basinsulin, medellångverkande
Insulin NPH
Insulin NPH
Insulin NPH
Humulin NPH
Insulatard*
Insuman Basal
*Gäller Insulatard i förfylld penna. Hänsyn ska tas till aktuell prisbild.

Särskilda patientgrupper
Äldre, vid nedsatt njurfunktion och/eller där hypoglykemier är viktiga
att undvika:
DPP-4-hämmare
Sitagliptin
Saxagliptin
Januvia
Onglyza
Överviktiga (BMI>35) med insulinresistens och/eller där hypoglykemier är viktiga att undvika:
GLP-1-receptoranalog
Liraglutid
Victoza
Kombinationsbehandling med metformin och flerdosbehandling
(snabbverkande insulin + basinsulin) rekommenderas om behandlingsmålen inte nås med steg 2. Snabbverkande insulin som tillägg till basinsulin.
24
25
Snabbverkande insulin
Insulin glulisin
Insulin lispro
Insulin aspart
Apidra
Humalog
NovoRapid*
*Gäller NovoRapid i förfylld penna. Hänsyn ska tas till aktuell prisbild.
Binjurebarksvikt
Fludrokortison
Hydrokortison
Florinef Hydrokortison Nycomed
Hydrokortison
Solu-Cortef
Tvådos-mixinsulin (företrädesvis vid kortisoninducerad diabetes eller vid
svårighet att administrera insulin)
Insulin aspart +
Insulin aspart protamin
Insulin lispro +
Insulin lispro protamin
Insulin lispro +
Insulin lispro protamin
NovoMix 30
Humalog Mix 25
Humalog Mix 50
Typ 1 diabetes
Insulinbehandling
Snabbverkande insulin
Insulin glulisin
Insulin lispro
Insulin aspart
Apidra
Humalog
NovoRapid*
Gynekologi
och preventivmedel
Preventivmedel
Landstinget subventionerar preventivmedel till kvinnor till och med det
kalenderår de fyller 25 år. Patienten betalar max 100 kronor per år under
förutsättning att preventivmedlet ingår i läkemedelsförmånen. På receptet ska ”Prev Värmland” anges i doseringsfältet. Preventivmedel som
ingår i förmånen för längre behandlingstid än ett år, dvs stav och spiral,
kostar högst 100 kr oavsett hur lång behandlingstiden är.
Av följsamhetsskäl finns en uttalad rekommendation från läkemedelskommittén att öka användandet av långtidsverkande reversibla preventivmedel.
* Gäller NovoRapid i förfylld penna. Hänsyn ska tas till aktuell prisbild.
Kombinerade p-piller
Långverkande insulin
Förstahandval
Risken för tromboembolisk sjukdom har visats vara något större för tredje
generationens p-piller jämfört med andra generationens. Vid nyförskrivning, framförallt vid förstagångsförskrivning, rekommenderas därför
levonorgestrelpreparat:
Insulin glargin
Insulin detemir
Lantus
Levemir
Upphandlade glukosstickor
Glukosstickor förskrivs i regel av diabetessköterska.
Rekommenderas till patienter med ökad risk för hypoglykemier, framför
allt vid insulinbehandling.
Hypoglykemi/insulinkoma
Glukagon
Glukos
Glucagon Novo Nordisk
Glukos 300 mg/ml
Sköldkörtelsjukdom
Levotyroxin
Tiamazol
26
Levaxin
Thacapzol
Etinylestradiol + levonorgestrel
Prionelle 
Obs! Neovletta ingår inte i läkemedelsförmånen, vilket däremot de generiska alternativen gör. (Neovletta får ej bytas till generiska alternativ på
apotek.)
Andrahandsval
Om förstahandsvalet av kombinerade hormonella preventivmedel inte
fungerar ska man vid val av andrahandsalternativ noggrant beakta patientens medicinska behov och försöka att välja ett preparat som kan
ge god följsamhet. Alternativen kan skilja sig åt både vad gäller doser,
hormonellt innehåll och administrationssätt. Man bör vara medveten om
att en del av alternativen inte ingår i förmånssystemet, utan betalas fullt
ut av patienten själv. I denna grupp finns förutom tabletter även bered-
27
ningsformer som plåster och p-ring. Obs! Plåster och p-ringar innehåller
läkemedelsrester och bör efter användning lämnas tillbaka till apoteket.
Gestagena metoder
Lokal östrogenbehandling, urogenital atrofi
Lokal östrogenbehandling kan användas frikostigt. Effekt vid dyspareuni
och recidiverande UVI hos äldre kvinnor med atrofi.
Gestagena metoder kan enligt läkemedelsverket användas hos patienter
som har riskfaktorer för venös trombos.
Estriol
Förstahandsval
Estradiol
Desogestrel
Noretisteron
Etonogestrel
Levonorgestrel
Cerazette 
Mini-Pe (lågdos) EF
Nexplanon Implantat
Mirena Intrauterint inlägg
Bör undvikas efter bröstcancer.
Depo-Provera (högdos) Injektion
Medroxiprogesteron
Andrahandsval
Medroxiprogesteron
Ovesterin vaginalkräm
Kan ges efter bröstcancer.
Vagifem vaginaltabletter EF
Gestagener
Vid dysfunktionella blödningar, som tillägg vid östrogenterapi eller för
menstruationsförskjutning.
Provera
Akut-p-piller
Tas senast 5 dygn efter oskyddat samlag.
Ulipristal
EllaOne EF
Sekventiell behandling
Vid eller efter menopaus. Behandling med lägsta effektiva dos.
Novofem (lågdos)
Kontinuerlig behandling
Används tidigast från 1 år efter menopaus. Behandling med lägsta effektiva dos. Indivina finns i flera dosalternativ.
Medroxiprogesteron + estradiol
Noretisteron + estradiol
Indivina
Cliovelle 
Enbart östrogen
Systemisk behandling med enbart östrogen används endast till kvinnor
som inte har livmodern kvar.
Förstahandsval
Estradiol
Femanest
Andrahandsval
Estradiol
Estradot, Evorel plåster
Rekommenderade plåster finns tillgängliga i fler dosalternativ.
Obs! Plåster innehåller läkemedelsrester och bör efter användning lämnas tillbaka till apoteket.
28
Svampinfektion
Diagnos svampinfektion är viktigt före behandlingsstart! Vid samtidig
vulvit bör man kombinera behandlingen med kräm.
Hormonell terapi
Noretisteron + estradiol
Vulvo-vaginala infektioner
Ekonazol
Klotrimazol
Pevaryl vagitorier 150 mg, 3 st
Canesten vagitorier 200 mg, 3 st EF
+ kräm 1 %
Lokalbehandling med vagitorier är gängse behandling för enstaka
svampinfektion.
Flukonazol
Fluconazol 150 mg 
Vid recidiverande svampinfektion, behandling per os. Efter läkarbedömning kan man vid täta recidiv överväga 1 kapsel x 1, varannan vecka
i 2 månader. Flukonazol i engångsdos finns numera receptfritt.
Mikonazol + hydrokortison
Cortimyk kräm 
Vid klåda och slemhinneskador.
Bakteriell vaginos + trichomonas
Metronidazol
Flagyl 400 mg
Amning och amningskomplikationer
Se landstingets vårdprogram för amningskomplikationer
samt Janusinfo.se.
29
Hjärta och kärl
Ischemisk hjärtsjukdom
Vid ACE-hämmarintolerans
Angiotensinreceptorblockerare (ARB)
Kandesartan
Candesartan 
ValsartanValsartan 
Trombocythämmande läkemedel
Acetylsalicylsyra
Trombyl 75 mg/dygn
Klopidogrel
Clopidogrel 75 mg/dygn 
Vid nyinsättning av ACE hämmare/ARB ska elstatus och s-kreatinin kontrolleras efter 14 dagar från insättning samt årligen.
Clopidogrel ges vid acetylsalicylsyraintolerans eller som kombinationsbehandling med Trombyl under en tidsbegränsad period (12 mån) efter
ballongvidgning (PCI). Avsluta inte clopidogrelbehandlingen i förtid utan
att ha rådgjort med behandlande kardiolog. För tidigt utsatt behandling
medför en ökad risk för proppbildning i kranskärlen, så kallad instenttrombos.
Se avsnitt Dyslipidemi på sidan 36.
Kärlkrampshämmande läkemedel
Glyceryltrinitrat
Glytrin sublingualspray 
Kärlkrampsförebyggande läkemedel
AmlodipinAmlodipin 
Glycerylnitrat
Suscard
Isosorbidmononitrat (depå) Imdur depottablett 
Metoprololsuccinat
Metoprolol depottablett 
Behandling efter hjärtinfarkt
Trombocythämmande läkemedel
Acetylsalicylsyra
Trombyl 75 mg/dygn
och klopidogrel
Clopidogrel 75 mg/dygn 
tidsbegränsat (12 mån)
Ticagrelor (Brilique) kommer sannolikt att ersätta clopidogrel efter hjärtinfarkt och/eller efter genomförd PCI under 2015.
Betablockad
Metoprololsuccinat
Metoprolol depottablett 
ACE-hämmare
EnalaprilEnalapril 
RamiprilRamipril 
30
Statin
Förmaksflimmer
Frekvensreglering
Atenolol
Metoprololsuccinat
Atenolol 
Metoprolol depottablett 
Tromboemboliprofylax
Se faktarutorna. Använd CHA2DS2-VASc för värdering av risk för tromboembolisk komplikation och HAS-BLED för värdering av risk för blödningskomplikation.
Warfarin
Warfarin Orion
Warfarin Orion (vita tabletter) är inte automatiskt utbytbar mot Waran på
apotek. PK-INR målvärde: individuellt mellan 2,0 och 3,0.
Det finns ingen anledning att byta ut en välfungerande warfarinbehandling mot NOAK.
Nya perorala antikoagulantia (NOAK)
Apixaban
Dabigatran
Rivaroxaban Eliquis
Pradaxa
Xarelto
Vid förskrivning av NOAK ska remiss till AK mottagning användas (finns i
Cosmic). Dosreduktion vid njurfunktionsnedsättning. Vid eGFR <30 ml/
min ska inte Pradaxa användas. Vid eGFR <15 ml/min ska inte Eliqis eller
Xarelto användas. Samtliga NOAK har indikation för att användas i samband
med elkonvertering. Observera att Pradaxa inte kan dosdispenseras eller
delas i vanlig dosett.
31
Riskfaktorer för stroke och tromboembolism vid förmaksflimmer
HAS-BLED-score för bedömning av blödningsrisk vid antikoagulationsbehandling
CHA2DS2-VASc-poäng
Bokstav Klinisk orsak
H
Hypertoni (> 160 systoliskt) 1
Leverpåverkan (ALAT > x3 normalvärde,
PK-INR >1,4) och/eller Nedsatt njurfunktion (kreatinin > 200 µmol/l)
1 poäng
vardera
(max 2)
Högriskfaktorer
Övriga riskfaktorer
Tidigare stroke, TIA
eller systemisk emboli
Hjärtsvikt, systolisk vänsterkammardysfunktion med EF ≤ 40 %
Ålder ≥75 år
Hypertoni, diabetes mellitus,
Poäng
Kvinnligt kön
A
Ålder 65–74 år
S
Tidigare stroke1
Kärlsjukdom
B
Tidigare blödning1
RiskfaktorerPoäng
L
Svängande PK-INR under warfarinbehandling
1
Hjärtsvikt, systolisk vänsterkammardysfunktion
E
Ålder >65 år
1
D
Hög alkoholkonsumtion
1 poäng
Samtidig behandling med trombocyt-vardera
aktiva läkemedel inklusive (NSAID)
(max 2)
1
Hypertoni1
Ålder ≥ 75 år
2
Diabetes mellitus
1
Stroke/TIA/tromboembolism 2
Kärlsjukdom1
Ålder 65–74 år
1
Kvinnligt kön*
1
Max 9
Bedömning
0–2 poäng: Låg blödningsrisk
≥ 3 poäng: Ökad blödingsrisk, kräver speciell varsamhet
CHA2DS2-VASc-Rekommenderad
Riskkategoripoäng
behandling
Beträffande njurfunktion, se även Njurfunktion på sidan 10.
En eller flera
≥ 1
Antikoagulantiabehandling med
riskfaktorer
Warfarin Orion eller NOAK d.v.s.
Eliquis, Pradaxa eller Xarelto
* Inga riskfaktorer
Ingen behandling
eller endast kvinnligt
kön som riskfaktor
32
33
Vid samtidigt förmaksflimmer och svår hjärtsvikt
Hjärtsvikt
Icke symtomgivande nedsättning av vänsterkammarfunktionen; NYHA I (Inga symtom)
ACE-hämmare
EnalaprilEnalapril  måldos 10 mg x 2/dygn
Ramipril Ramipril  måldos 10 mg/dygn
DigoxinDigoxin
Obs! Försiktig dosering vid nedsatt njurfunktion. Styr doseringen efter skoncentration (det är ovanligt att mer än 0,13 mg/dygn behövs).
Hypertoni
Målblodtryck < 140/90 mmHg. Vid diabetesnefropati <130/80 mmHg.
Vid ACE-hämmarintolerans
Angiotensinreceptorblockerare
Kandesartan
Candesartan  måldos 32 mg/dygn
ValsartanValsartan  måldos 160 mg x 2/dygn
Vid nyinsättning av ACE hämmare/ARB ska elstatus och s-kreatinin kontrolleras efter 14 dagar från insättning samt årligen.
ACE-hämmare/ARB
Särskilt viktigt vid behandling av patienter med diabetes mellitus, med
eller utan nefropati.
Måttlig till svår hjärtsvikt; NYHA II-IV
EnalaprilEnalapril 
LosartanLosartan 
RamiprilRamipril 
Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter mer än måttlig fysisk
ansträngning till svår hjärtsvikt med symtom i vila.
Vid nyinsättning av ACE hämmare/ARB ska elstatus och kreatinin kontrolleras efter 14 dagar från insättning samt årligen.
ACE-hämmare enligt ovan, i kombination med:
Betablockerare
Förstahandsval
BisoprololBisoprolol  måldos 10 mg/dygn
Alfa-I och betablockerare
KarvedilolKarvedilol  måldos 25 mg x 2/dygn
Andrahandsval
Metoprololsuccinat
Metoprolol depottablett 
måldos 200 mg/dygn
och/eller
Hydroklortiazid
Esidrex 
eller
Amilorid + hydroklortiazid
Amiloferm 
Amilorid + hydroklortiazid är förstahandsval om man väljer att initiera
blodtrycksbehandlingen med ett diuretikum.
Kaliumsparande diuretika används med försiktighet till män med s-kreatinin > 133 µmol/l och till kvinnor med s-kreatinin > 122 µmol/l.
Och aldosteronantagonist
eller
Eplerenon
Inspra, måldos 50 mg x 1
SpironolaktonSpironolakton  måldos 25 mg x 1
Kalciumflödeshämmare
Vid kombinationsbehandling med ACE hämmare/ARB och aldosteronantagonist bör kontroll av s-kalium och s-kreatinin ske inom 14 dagar,
därefter rekommenderas regelbunden kontroll av elstatus och s-kreatinin
två gånger per år. Observera försiktighet hos äldre och vid nedsatt njurfunktion, ökad risk för hyperkalemi och njurinsufficiens. Tätare kontroller
kan behövas.
Symtomatisk hjärtsviktsbehandling
Diuretika
Furosemid
Furosemid

AmlodipinAmlodipin 
Lerkanidipin
Lerkanidipin (behandlingsalternativ
vid ödembiverkan)
Ingen påverkan på eventuell utredning av sekundär hypertoni. Kan vara
förstahandsval vid systolisk hypertoni hos äldre utan proteinuri.
Kombinationsbehandling
Ofta krävs kombinationsbehandling. Kombinationen ACE hämmare och
ARB rekommenderas inte i rutinsjukvård. Lämpligt i kombination med
ACE-hämmare/ARB är hydroklortiazid eller kalciumflödeshämmare.
I första hand endast som vid behovsmedicinering.
34
35
Betablockerare
Rekommenderas endast som tilläggsbehandling eller vid samtidig ischemisk hjärtsjukdom, rytmrubbningar, hjärtsvikt eller migrän. Kombinationen tiazider och betablockerare är negativ ur metabol synpunkt, bör
undvikas.
BisoprololBisoprolol 
Metoprololsuccinat
Metoprolol depottablett 
Dyslipidemi
Inför ställningstagande till farmakologisk lipidsänkande behandling måste hänsyn tas till vilken riskgrupp patienten tillhör. Tidigare traditionell
uppdelning i primär- och sekundärprevention lämnas och nya riktlinjer
anpassas till rekommendationer framtagna av europeiska kardiologföreningen med tre riskgrupper baserade på SCORE riskmodell.
Studier visar att många patienter inte når ner till målvärden. Statiner
skall utnyttjas i första hand och till fullo innan andra läkemedel kan bli
aktuella.
1. Patienter med mycket hög risk
Etablerad kranskärlssjukdom, diabetes typ 2, diabetes typ 1 med organpåverkan, måttlig-svår njursvikt, SCORE >10 %)
Målvärde: LDL 1,8 mmol/l eller minst 50 % sänkning
2. Patienter med hög risk
Minst en riskfaktor där målvärde inte uppnåtts, SCORE 5–10 %.
Målvärde: LDL 2,5 mmol/l
3. Patienter med måttligt förhöjd risk
SCORE 1–5 %
Målvärde: LDL 3,0 mmol/l
För patienter med låg risk (SCORE <1 %) var god se terapirekommendationer
Förstahandsval
AtorvastatinAtorvastatin 
20–80 mg/dygn
SimvastatinSimvastatin 
20–40 mg/dygn
Vid nyinsättning rekommenderas i förstahand atorvastatin.
Vid intolerans eller terapisvikt med atorvastatin
eller simvastatin
Rosuvastatin
10–20 mg/dygn
Crestor
40 mg/dygn kan behövas till patienter med mycket hög risk för kardiovaskulär sjuklighet eller vid familjära former av dyslipidemi.
Vid biverkningar, t.ex. muskelvärk, kan det vara värt att prova i första
hand en annan statin, i andra hand ezetimib.
Svår isolerad hypertriglyceridemi
Gemfibrozil
Lopid
Rekommenderas i övrigt inte.
OBS! Kombinationsbehandling med statin och fibrat ska användas med
försiktighet p.g.a. risk för rabdomyolys, och endast handhas av läkare
med god erfarenhet av kombinationsbehandling.
Män och kvinnor
Behandlingsprinciperna ska vara desamma för män och kvinnor när det
gäller sekundärprevention.
Äldre
Behandling av dyslipidemi hos äldre bör följa samma principer som hos
yngre, men risk för biverkningar ökar med åldern och dosreduktion kan
bli aktuell. Risken för polyfarmaci och interaktioner bör särskilt beaktas.
Ischemisk stroke/TIA
Antitrombotisk behandling efter ischemisk stroke/TIA utan
kardiell embolikälla
Förstahandsval
Klopidogrel
Clopidogrel 75 mg/dag 
Andrahandsval
Acetylsalicylsyra
Trombyl 75 mg/dag
i kombination med
Dipyridamol
Persantin Depot 1x2/dag
alternativt kombinationspreparatet
Acetylsalicylsyra
+ Dipyridamol
Asasantin Retard 1x2/dag
Persantindosen bör titreras upp för att reducera biverkningarna: Persantin Depot 200 mg till kvällen i en vecka, därefter 1x2.
36
37
eller
Acetylsalicylsyra
i monoterapi
Antitrombotisk behandling vid ischemisk stroke/TIA och kardiell embolikälla (framför allt vid förmaksflimmer)
Warfarin
Hud
Trombyl 75 mg/dag
Warfarin Orion
Warfarin Orion (vita tabletter) är inte automatiskt utbytbar mot Waran på
apotek. PK-INR målvärde: individuellt mellan 2,0 och 3,0.
Barn
För behandling av hudsjukdomar hos barn och ungdomar se läkemedelskommitténs separata utgåva av Rekommenderade läkemedel för barn.
Akne
Finns ingen anledning att byta en välfungerande warfarinbehandling
mot NOAK.
Viktigt med lokalbehandlingsmedel som inte innehåller antibiotika med
tanke på resistensutveckling.
Nya perorala antikoagulantia (NOAK)
Förstahandsval
Apixaban
Dabigatran
Rivaroxaban Eliquis
Pradaxa
Xarelto
Vid förskrivning av NOAK ska remiss till AK mottagning användas (finns i
Cosmic). Dosreduktion vid njurfunktionsnedsättning. Vid eGFR < 30 ml/
min ska inte Pradaxa användas. Vid eGFR < 15 ml/min ska inte Eliqis eller
Xarelto användas. Inför elkonvertering rekommenderas Pradaxa enligt
gällande riktlinjer. Observera att Pradaxa inte kan dosdispenseras eller
delas i vanlig dosett.
Använd riskstratifiering CHA2DS2-VASc och HAS-BLED, sidan 32–33.
Vid kontraindikation för antikoagulantia ges i allmänhet sekundärprofylax som vid ischemisk stroke/TIA utan kardiell embolikälla.
Adapalen
Bensoylperoxid
Andrahandsval
Azelainsyra
Se avsnitt Dyslipidemi på sidan 36.
Venös tromboembolism
Finacea gel
Skinoren kräm
Cirka tre månaders behandlingsperiod med azelainsyra innan maxeffekt.
Rosacea
Azelainsyra Finacea gel
Antibiotikafritt alternativ.
Metronidazol
Statin
Differin gel/kräm
Basiron AC gel EF
Rosazol kräm
Receptfritt på apotek.
Eksem
Antitrombotisk behandling efter okomplicerad djup ventrombos och/eller lungemboli utan hemodynamisk påverkan
Kortisongrupp I – milt verkande
Hydrokortison
Hydrokortison kräm/salva 
Rivaroxaban Kortisongrupp II – medelstarkt verkande
Klobetason Emovat kräm/salva
Xarelto
Dosering enligt remiss till AK mottagning (finns i Cosmic). Dosreduktion
vid njurfunktionsnedsättning. Vid eGFR <15 ml/min ska inte Xarelto användas. För gravida kvinnor se särskilda riktlinjer.
Kortisongrupp III – starkt verkande
Betametason
Betnovat kräm/salva/lösning/
emulsion (2 ggr/dygn)
Mometasonfuroat
Elocon kräm/salva/lösning 
(1 gång/dygn)
Ovixan kräm/lösning (1 gång/dygn)
Vid terapisvar trappa ut kortisonbehandlingen.
38
39
Lokalbehandling
Terbinafin
Infekterat eksem
Kortisongrupp I – milt verkande + antimykotika
Hydrokortison Cortimyk 
+ mikonazol
Kortisongrupp II – medelstarkt verkande + antimykotika
Triamcinolon + ekonazol
Pevisone
Kortisongrupp III – starkt verkande + antibiotika
Betametason + kliokinol Betnovat med chinoform
Terbinafin kräm 
Utvärtes behandling fungerar lika bra som systemisk.
Systembehandling (nagelsvamp)
TerbinafinTerbinafin 
Psoriasis
Kalcipotriol + betametason Daivobet salva/gel 
Prova liten förpackning först. För hårbotten rekommenderas gel.
Mjukgörande
Enligt läkemedelsförmånslagen gäller att mjukgörande rabatteras endast
om det gäller kronisk hudsjukdom eller långvariga hudbesvär (> 1 år).
Krämberedning, som är fetare, är att föredra framför lotioner.
Endast stora förpackningar på recept, 100 gramstuber kan patienten
köpa själv.
Glycerol
(Förstahandsval till barn)
Karbamid
Propylenglykol
Miniderm kräm
Aktiniska keratoser
Läkare som med hög säkerhet kan ställa diagnosen aktinisk keratos, antingen med hjälp av tillräcklig klinisk erfarenhet eller biopsi för PAD, kan
behandla dessa med imikvimod.
Imikvimod
Canoderm kräm
Propyderm kräm (fetthalt 24 %)
Propyless lotion (fetthalt 7 %)
Allergisk klåda (urtikaria)
Förstahandsval
Hydroxizin
Atarax
LoratadinLoratadin 
Aldara
Zyclara
Infektion
Observera att de flesta antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel
kan användas vid flera indikationer. Nedan anges läkemedlen grupperade efter de vanligaste indikationsområdena i öppenvården.
Observera att betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) i de
flesta fall numera ges i 3-dos.
Andrahandsval
CetirizinCetirizin 
Cetirizin är andrahandsval p.g.a. risk för sedering. I vissa fall behöver
behandlingen kompletteras med ett sederande antihistamin till natten,
Atarax rekommenderas i dessa fall.
Svampinfektioner (hudmykoser)
Innan systembehandling sätts in krävs odlings-/PCRverifierad infektion.
Viktigt att behandling mot nagelsvamp inte ges enbart på kosmetisk
grund.
40
Barn
För behandling av infektioner hos barn och ungdomar, se läkemedelskommitténs separata utgåva av ”Rekommenderade läkemedel för barn”.
Antibiotika mot bakteriella luftvägsinfektioner
inklusive otit
Antibiotika vid mediaotit
Förstahandsval
Fenoximetylpenicillin
Kåvepenin 
41
Andrahandsval
AmoxicillinAmoxicillin 
Alternativ vid recidivotiter då man önskar täckning för penicillinasbildande Hemophilus influenzae
Amoxicillin + klavulansyra
Spektramox 
Alternativ vid behandling av mediaotit hos penicillinallergiker
Sulfametoxazol 800 mg
+ Trimetoprim 160 mg
Eusaprim Forte
Antibiotika vid sinuit
Förstahandsval
Fenoximetylpenicillin
Kåvepenin 
Andrahandsval
AmoxicillinAmoxicillin 
DoxycyklinDoxycyklin 
Antibiotika mot urinvägsinfektioner
Antibiotika vid cystit hos kvinnor
Förstahandsval
Nitrofurantoin
Pivmecillinam
Furadantin
Selexid 
Andrahandsval
Trimetoprim
Cefadroxil Idotrim 
Cefadroxil 
Nitrofurantoin, pivmecillinam och cefadroxil kan användas under graviditet.
Antibiotika vid icke febril nedre UVI hos män
Nitrofurantoin
Furadantin
Pivmecillinam
Selexid 
Antibiotika vid bronkopneumoni som ej orsakas
av mykoplasma
Fenoximetylpenicillin
Kåvepenin 
Antibiotika vid UVI orsakade av enterokocker
AmoxicillinAmoxicillin 
Antibiotika vid tonsillit
Antibiotika vid pyelonefrit
Förstahandsval
Fenoximetylpenicillin
Kåvepenin 
Andrahandsval (vid streptokocktonsillit)
Odlingssvar måste föreligga.
Förstahandsval
CiprofloxacinCiprofloxacin 
CefadroxilCefadroxil 
Klindamycin
Clindamycin 
Till båda könen och vid bakteriell prostatit hos män (Obs! De flesta
prostatiter är inte bakteriella). Använd inte ciprofloxacin vid sporadiska
cystiter hos kvinnor.
Antibiotika vid bakteriell bronkit
Andrahandsval
Förstahandsval
Fenoximetylpenicillin
Kåvepenin 
Sulfametoxazol 800 mg
+ Trimetoprim 160 mg
Eusaprim Forte
Andrahandsval
DoxycyklinDoxycyklin 
Antibiotika vid mykoplasmapneumoni
Förstahandsval vuxna (ej gravida)
DoxycyklinDoxycyklin 
Förstahandsval barn
Erytromycin
Ery-Max
Antibiotika mot mjukdelsinfektioner
Observera att det alltid är viktigt att odla från ett sår innan man påbörjar
antibiotikabehandling. Terapin kan styras optimalt först då ett odlingssvar föreligger.
Antibiotika mot mjukdelsinfektion orsakad
av penicillinasbildande Staf. aureus
Förstahandsval
FlukloxacillinFlukloxacillin 
Andrahandsval
Klindamycin Clindamycin 
CefadroxilCefadroxil 
42
43
Antibiotika mot mjukdelsinfektion orsakad
av Streptokocker grupp A
Förstahandsval (vid t. ex. erysipelas)
Fenoximetylpenicillin
Clindamycin 
Andrahandsval vid Streptokocker grupp A hos barn
Cefadroxil Cefadroxil oral suspension
Cefamox löslig tablett
Antibiotika vid bett
Kattbett <2 dygn (Pasteurella multocida dominerar stort)
Fenoximetylpenicillin
Kåvepenin 
Förstahandsmedel i samband med kattbett då man enbart önskar täckning för Pasteurella multocida. Det typiska för Pasteurella multocidainfektionen är snabb symtomdebut efter bettillfället.
Kattbett >2 dygn samt övriga djurbett
Amoxicillin + klavulansyra
Spektramox 
Förstahandsmedel vid infektioner i samband med djurbett då man önskar täckning för såväl Pasteurella multocida som penicillinasbildande
Staf. aureus.
Humanbett
Amoxicillin + klavulansyra
Condyline
Kåvepenin 
Andrahandsval
Klindamycin Kondylom
Podofyllotoxin
Spektramox 
Observera att flukloxacillin, klindamycin och cefadroxil inte har effekt
mot Pasteurella multocida
Antibiotika mot magsårsrelaterade infektioner
AmoxicillinAmoxicillin 
Klaritromycin
Klacid
Perorala läkemedel mot svampinfektioner
vid candida
FlukonazolFluconazol 
Läkemedel mot protozoo-infektioner
(t.ex. Trichomonas, Giardia, Entamoeba histolytica)
Metronidazol
Flagyl
Läkemedel mot maskinfektioner
Mebendazol
Vermox
Utvärtes läkemedel mot parasiter
Antibiotika vid impetigo
Retampulin
Altargo
Huvudlöss
Kan användas lokalt då vanlig lokalbehandling (rengöring av lesioner) vid
impetigo inte fungerat och då antalet lesioner är > 10.
Dimetikon, cyklometikon
Kokosnöt- och anisolja
Förstahandsval
Hedrin (lösning) EF
Paranix (spray) EF
Andrahandsval
Antibiotika mot klamydiainfektioner
Förstahandsval
DoxycyklinDoxycyklin 
Andrahandsval
Erytromycin
Ery-Max
Förstahandsval under graviditet
Disulfiram
Tenutex EF
Flatlöss
Malation
Prioderm (kutan lösning) EF
Skabb
Disulfiram
Tenutex EF
AmoxicillinAmoxicillin 
44
45
Perorala virushämmande medel mot herpesvirus
(herpes simplex, herpes zoster)
ValaciklovirValaciclovir 
Funktionella besvär
Diarré
LoperamidLoperamid 
Vid antibiotikaorsakad diarré är probiotika förstahandsbehandling.
Förstoppning
Mage–tarm
Barn
För behandling av magbesvär hos barn och ungdomar se läkemedelskommitténs separata utgåva av Rekommenderade läkemedel för barn.
Ulcus/Reflux
Avser ulcussjukdom eller misstänkt recidiv, samt ulcusprofylax till speciella högriskpatienter.
Magsår utan Helicobacter pylori
OmeprazolOmeprazol 
PantoprazolPantoprazol 
Prova alltid först med att öka kostfiberintaget och vätskeintaget.
Vid obstipation hos barn är laktulos förstahandsmedel. Ofta krävs initial
tömning av tarmen med klysma följt av behandling med osmotiskt verkande medel. Vid terapisvikt kan Forlax eller Movicol användas.
Förstahandsval
LaktulosLaktulos 
SterkuliagummiInolaxol
Andrahandsval
Makrogol
Makrogol + mineralsalter
Forlax 
Movicol 
Tillfällig eller kortvarig behandling
Natriumpikosulfat
Cilaxoral
Om protonpumpshämmare använts regelbundet i mer än två månader
bör utsättning ske långsamt för att undvika reboundfenomen.
Hemorroider
Hydrokortison + lidokain Xyloproct EF
+ aluminiumdiacetat
Följ utfasningsschema i boken FAS UT 3.
Rörelsesjuka – åksjuka
Magsår med Helicobacter pylori
Trippelbehandling med Nexium HP
Esomeprazol
Nexium HP
Klaritromycin
Amoxicillin
7-dagars behandling med kombinationen ovan. Vid ventrikelulcus fortsatt PPI i normaldos till läkning.
Gastroesofageal reflux (GERD) utan esofagit och andra syrarelaterade besvär
Alginsyra
Gaviscon EF
Al-, Ca- och Mg-salter Novaluzid EF
OmeprazolOmeprazol 
RanitidinRanitidin EF
Förebyggande behandling
Meklozin
Postafen
Munhålans
och tändernas sjukdomar
Symbolförklaring tandsymbol
Läkemedel med denna symbol har muntorrhet som vanlig
eller mycket vanlig biverkning. Minskad salivation ökar risken
för karies.
Information till patienten
• Om patienten upplever besvär med muntorrhet, uppmana kontakt med
tandhygienist eller tandläkare.
• Vid törst rekommenderas vatten.
46
47
För ordinerande läkare
• Salivstimulerande och kariesförebyggande medel, se nedan.
Kariesprofylax
Som en biverkning till medicinering ses ofta muntorrhet beroende på en
hyposalivation. Kombinationer av flera läkemedel ökar risken för muntorrhet.
Exempel på läkemedelsgrupper som kan förväntas orsaka muntorrhet:
• Antiarytmika
• Antikolinergika
• Morfinanalgetika
• Neuroleptika
• Tricykliska antidepressiva
Utskrivning av kariesförebyggande medel i kombination med en god
munhygien reducerar risken för karies.
Natriumfluorid
Dentan 0,2 % munsköljvätska
Receptfritt i första hand.
Salivstimulering
Patienter som är muntorra upplever detta som klart besvärande. En
patient med helprotes kan ha problem med att få den att sitta fast då
underlaget är torrt.
Ett salivstimulerande medel ger dels patienten en ökad komfort men
också en minskad risk för karies. Protesbärare får lättare att använda sin
protes.
Förstahandsval
Natriumfluorid
+ äppelsyra
Xerodent sugtablett
Vid uttalad muntorrhet bör Proxident munspray väljas i förstahand.
Andrahandsval
Natriumfluorid
Saliversättning
Till patienter som inte har någon saliv att stimulera.
Exempel på sådana är patienter som är strålade mot huvudhalsregionen.
Även patienter i terminalvård.
Natriumfluorid
Proxident munspray EF
Medel mot Candida
Lokal administration
Oral Candida uppträder vanligen som ett svar på en lokal eller generellt
nedsatt resistens i vävnaden. Lokala orsaker till Candida är ofta en dåligt
passande tandprotes i kombination med bristfällig proteshygien.
En variant av lokalt orsakad oral Candida är munvinkelragader som beror
av en sänkt betthöjd.
Nystatin
Mycostatin mixtur
Normalt 4 doser per dag, kan ökas vid terapisvikt. För att undvika recidiv måste behandlingen fortsätta minst 1–2 veckor efter symtomfrihet.
Under hela behandlingstiden bör även tandprotesen behandlas med
klorhexidin eller nystatin. Eventuellt kan justering av tandprotesen vara
aktuell.
Remittera till patientens tandläkare eller sjukhustandvården för justering
av proteser.
Generell administration
Candida utan lokala orsaker är ett tecken på en generellt nedsatt resistens orsakad av nedsatt allmäntillstånd (hög ålder, långvariga infektioner,
anemi, hematologiska sjukdomar och immunosupprimerande behandlingar). Om inte orsak är känd så förutsätts utredning.
Närvaro eller frånvaro av oral Candida kan tjäna som en indikator på bristande eller framgångsrik generell behandling med antimykotikum.
FlukonazolFluconazol 
Proxident munspray EF
Till patienter med nedsatt sugförmåga eller svalgreflex föredras Proxident munspray.
Munhåleinfektioner utgående från infektion
i tandens fäste eller nekrotisk tandrot
Abscesser i munhålan uppstår som följd av en infektion i tandens rot eller
tandfäste. En obehandlad abscess kan innebära risk för andningshinder
eller sepsis. Patienten ska skyndsamt hänvisas till tandläkare eller i svårare
fall direkt till käkkirurgisk specialistklinik.
48
49
Antibiotikaprofylax inför tandkirurgiska ingrepp
Eventuell antibiotikaprofylax ombesörjes av behandlande tandläkare och
vid behov konsulteras aktuell medicinsk specialitet.
Använd gärna en ”terapitrappa”, t.ex. den i Läkemedelsboken, där första
stegen är icke-farmakologisk behandling. Vid återfallshuvudvärk inom
4–24 timmar kan ytterligare triptandos eller ett NSAID-preparat tas.
Förstahandsval
Acetylsalicylsyra Aspirin, Bamyl EF
NaproxenNaproxen 
Paracetamol
Panodil 
Tillägg vid illamående
Primperan 
Andrahandsval
SumatriptanSumatriptan 
Sumatriptan rekommenderas av triptanerna vid nyinsättning,
p.g.a. lägst pris.
Inderal 
Gabapentin Gabapentin
Lamotrigin Lamotrigin
LevetiracetamLevetiracetam
Andrahandsval
Topiramat Valproat
Dopaminagonistbehandling och övriga parkinsonläkemedel utöver
levodopa bör initieras av neurolog eller av läkare med kunskap om
parkinsonsjukdomen.
Madopark 
Madopark Quick
Madopark Depot
Topiramat
Ergenyl Retard, Absenor Depot
Undvik valproat till kvinnor i fertil ålder. Valproat har teratogena effekter
och för fertila kvinnor är därför lamotrigin förstahandsmedel vid generaliserad epilepsi, andrahandsalternativ är levetiracetam och topiramat.
Valproat ska förskrivas till fertila kvinnor enbart när första- och andrahandspreparat inte haft avsedd effekt.
Vid förskrivning av lamotrigin, levetiracetam, gabapentin och topiramat
måste tillverkare väljas vid receptförskrivning eftersom preparaten inte
är utbytbara på apotek. Undvik att byta mellan tillverkare till enskild
patient.
Generaliserade anfall
Förstahandsval
Lamotrigin Valproat Parkinsons sjukdom
Levodopa/benserazid
Förstahandsval
Vuxna
Äldre
Migrän
Profylax
Propranolol
Fokala anfall
Karbamazepin
Tegretol Retard
LamotriginLamotrigin
LevetiracetamLevetiracetam
Neurologi
Metoklopramid
Epilepsi
Lamotrigin
Ergenyl Retard, Absenor Depot
Undvik valproat till kvinnor i fertil ålder. Valproat har teratogena effekter
och för fertila kvinnor är därför lamotrigin förstahandsmedel vid generaliserad epilepsi, andrahandsalternativ är levetiracetam och topiramat.
Valproat ska förskrivas till fertila kvinnor enbart när första- och andrahandspreparat inte haft avsedd effekt.
Vid förskrivning av lamotrigin, levetiracetam, gabapentin och topiramat
måste tillverkare väljas vid receptförskrivning eftersom preparaten inte
är utbytbara på apotek. Undvik att byta mellan tillverkare till enskild
patient.
Kvinnor i fertil ålder
LamotriginLamotrigin
50
51
Andrahandsval
Andrahandsval
LevetiracetamLevetiracetam
TopiramatTopiramat
Denosumab
Zoledronsyra
Anfallsbrytande behandling vid epilepsi
Diazepam
Diazepam Desitin rektallösning 
Aclasta och Prolia kan ges i primärvården. Övervägs vid intolerans mot
alendronsyra. Vid Aclastabehandling ska eGFR kontrolleras före och patienten ska vätskas upp. Ska ej ges vid eGFR < 35 ml/min. Prolia kan ges
till patienter med nedsatt njurfunktion men dessa patienter har en ökad
risk för hypokalcemi och en kontroll av albuminkorrigerat kalcium rekommenderas två veckor efter injektionen. Patienten bör rekommenderas
tandläkarkontakt inför behandling med benspecifikt läkemedel.
Osteoporos
En riskfaktoranalys bör ligga till grund för läkemedelsbehandling mot
osteoporos och användning av FRAX (en modell för att beräkna 10-årsrisk
för fraktur) rekommenderas. Länk till FRAX beräkningsverktyg finns på
webben. FRAX kan ge vägledning om bentäthetsmätning ska utföras.
T-score-värde från bentäthetsmätning kan användas i FRAX för att avgöra
lämplig behandling. Bentäthetsmätning rekommenderas inte som en
screeningundersökning för osteoporos. Vid FRAX-värde < 15 % utan tidigare lågenergifraktur bör bentäthetsmätning ej utföras då behandling
inte ska ges.
Läkemedelsbehandling med benspecifikt läkemedel bör övervägas om
patienten har:
• haft fraktur i höft eller ryggkota efter lågenergivåld, vilket ska betraktas
som osteoporos.
• mycket hög frakturrisk enligt FRAX (värde ≥ 30 %).
• planerad kortisonbehandling (≥ 5 mg prednisolon/dag) längre än tre
månader. Sätts ut vid avslutad kortisonbehandling.
Primär osteoporos behandlas med kombination av kalcium och vitamin
D samt benspecifikt läkemedel.
Kalcium och vitamin D ska endast ges i monoterapi till kvinnor 40–79 år
vid konstaterad brist utan hög frakturrisk enligt FRAX och kan övervägas
till uppegående kvinnor > 80 år med låg solexponering och bristande
näringsintag.
Innan behandling påbörjas ska också sekundär osteoporos uteslutas.
Benspecifika läkemedel
Behandlingen ska kombineras med kalcium och vitamin D. Omvärdera
behandlingen och överväg utsättning efter 3–5 år.
Förstahandsval
Alendronsyra
52
Alendronat veckotablett 
Prolia injektion subkutant 2 gånger/år
Aclasta infusion 1 gång/år
Kalcium och vitamin D
Kalciumkarbonat och kolekalciferol
Calcichew-D3 tuggtablett 
Kalcipos-D tuggtablett/tablett Vid svårigheter att tolerera högre dos kalcium kan Calcichew-D3 forte
eller Kalcipos-D forte rekommenderas. Dessa ger lägre dygnsdos kalcium
men samma mängd D-vitamin vid normaldosering.
Psykiatri
Depression
Målet med depressionsbehandling är remission, d.v.s. att patienten inte
bara ska få symtomlindring utan bli besvärsfri och återfå sin psykosociala
funktionsnivå. Erfarenheten talar för att många patienter behandlas med
suboptimal dos. Därför kompletteras nedanstående rekommendationer
med förslag på dosintervall för respektive substans.
Insättning och dosoptimering ska ske under 4–8 veckor. Utvärdering av
den antidepressiva effekten ska därefter ske för att kontrollera om patienten nått remission. Om inte: ställningstagande till ytterligare dosoptimering, fortsatt aktiv expektans eller preparatbyte.
Observera rekommenderade maxdoser till äldre patienter, se avsnitt
Äldre och läkemedel på sidan 11.
Escitalopram
Mirtazapin
Sertralin
Venlafaxin
Escitalopram (10-20 mg) 
Mirtazapin (15–45 mg) 
Sertralin (50–200 mg) 
Venlafaxin depotkapsel
75–300 mg) 
Det finns ingen anledning att byta ut en välfungerande behandling med
53
citalopram. Mirtazapin kan vara ett bra alternativ vid depression med uttalad sömnstörning och/eller stort ångestpåslag.
Kontrollera blodtrycket vid venlafaxinbehandling p.g.a. risk för blodtrycksstegring.
Ångestsyndrom
Sömnsvårigheter
Läkemedel mot sömnsvårigheter rekommenderas inte för längre tids behandling än några veckor då risk för beroende finns. Sömnstörningar är
i regel sekundära till andra tillstånd och innan förskrivning av läkemedel
för sömnbesvär bör i första hand den utlösande faktorn identifieras och
om möjligt åtgärdas.
Vid ångesttillstånd gäller som vid depressionsbehandling att det krävs
kontinuerlig uppföljning för utvärdering av effekt och successiv upptrappning av dos till högsta tolererbara.
Zopiklon
Samma måldoser gäller som vid depressionsbehandling. Dosupptrappning sker dock långsammare (dubbla tiden) och sannolikheten för
kvarvarande ångestsymtom är hög framförallt vid generaliserat ångestsyndrom. Målet blir i första hand att nå en högre funktionsnivå med
kvarvarande, men lindrigare, ångestsymtom.
Kortverkande med snabbt insättande effekt.
Observera rekommenderade maxdoser till äldre patienter, se avsnitt
Äldre och läkemedel på sidan 11.
Escitalopram
Sertralin Venlafaxin
Escitalopram (10-20 mg) 
Sertralin (50–200 mg) 
Venlafaxin depotkapsel
(75–300 mg) 
Kontrollera blodtrycket vid venlafaxinbehandling p.g.a. risk för blodtrycksstegring.
Tillfällig ångest och oro
Bensodiazepiner rekommenderas inte för längre tids behandling än
några veckor då risk för beroende finns. Vid beroendeproblematik eller
när man inte vill använda bensodiazepiner används hydroxizin eller alimemazin (båda dessa används dock med försiktighet vid behandling av
äldre p.g.a. risk för kognitiva störningar och konfusion).
Alimemazin
Hydroxizin
Oxazepam
Theralen
Atarax
Sobril 
Zopiklon

Medellångverkande. Förstahandsval till äldre.
ZolpidemZolpidem 
Vid beroenderisk
Propiomazin
Propavan
Försiktighet vid behandling av äldre p.g.a. risk för kognitiva störningar
och konfusion.
Smärta
Smärta hos barn
För behandling av smärta hos barn och ungdomar, se läkemedelskommitténs separata utgåva av Rekommenderade läkemedel för barn.
Smärta hos äldre
Se avsnitt Äldre och läkemedel på sidan 11.
Akut nociceptiv smärta
Nociceptiv smärta – orsakas av vävnadsretningar som aktiverar smärtreceptorer.
Allmänt
• Gör smärtanalys!
• Utvärdera efter 2–4 veckor!
• Restriktivitet med läkemedelsbehandling framför allt opioider vid långvariga icke-maligna smärttillstånd.
54
55
Icke-opioida analgetika
Paracetamol
Panodil 
Konverteringstabell opioider
Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID)
Överväg ulcusprofylax. Vid utebliven effekt överväg byte till annan
grupp.
Ibuprofen Ibumetin 
NaproxenNaproxen 
Opioidkänslig nociceptiv smärta – opioidanalgetika
Allmänna riktlinjer för opioidanvändning
• Restriktivitet med opioidbehandling vid långvarig icke-malign smärta!
• Kort behandlingstid.
• Risk för förstoppning, yrsel och illamående. Incidensen ökar hos äldre.
• Behandlingsplan med definierad behandlingslängd ska alltid finnas!
• Kvalitetsindikatorer på bra opioidbehandling är funktionsförbättring
och ökad livskvalitet.
• Samtliga opioider medför risk för toleransutveckling.
• Grundregeln är att behandlingen sker peroralt.
• Transdermal behandling kan vara ett alternativ vid störd mag-/tarmfunktion (t.ex. sväljningssvårigheter).
• Den läkare som initierar läkemedelsbehandlingen ska ha det fortsatta
ansvaret till dess att detta i samråd överlämnas till en kollega.
Morfin
30 mg/dygn peroralt
Oxycodon
15 mg/dygn peroralt
Kodein
300 mg/dygn peroralt
Tramadol
300 mg/dygn peroralt
Fentanyl
12 µg/timme transdermalt
Buprenorfin 15 µg/timme transdermalt
Tabellerna ska ses som en rekommendation och doserna är approximativt
jämförbara i effekt. De baseras på klinisk erfarenhet, FASS samt Höglandssjukhusets konverteringstabell. De ska därför endast användas som vägledning.
Vid behandling med en opioid kan tolerans utvecklas hos patienten för den
analgetiska effekten liksom för biverkningar, men patienten kan uppvisa större
känslighet för annan opioid. Vid byte från en opioid till en annan ska därför
försiktighet iakttas.
Angivna doser är inte rekommenderade startdoser i detta sammanhang. Vid
opioidbyte inleds förslagsvis behandlingen med den nya opioiden i en dos
motsvarande 50 procent av den i tabellen angivna ekvianalgetiska dosen
för att därefter under kontrollerade former trappas upp. Man kan här också
behöva ta hänsyn till lever- och njurfunktion samt till eventuella läkemedelsinteraktioner.
Kortverkande
Morfin
Oxikodon
Tramadol
Morfin
Oxycodon
Tramadol
Opioidinducerad förstoppning

Obstipationsprofylax ska ges under hela behandlingstiden. Behandling
med opioider förorsakar alltid förlångsammad tarmpassage.

Långverkande Morfin
Oxikodon Tramadol
Dolcontin depottablett
Depolan depottablett
Oxycodon depottablett 
Gemadol/Tramadol retard
Grundbehandling

Transdermal applikation
Buprenorfin
Fentanyl
Norspan depotplåster
Fentanyl depotplåster
Tilläggsbehandling vid behov t.ex. varannan dag
Natriumpikosulfat

Vid metabolisering av morfin bildas aktiva metaboliter med risk för ackumulering vid nedsatt njurfunktion. Gäller ej oxikodon och fentanyl, men
de kan ändå behöva dosreduceras vid nedsatt njurfunktion.
56
LaktulosLaktulos 
Makrogol Forlax 
Makrogol + mineralsalter
Movicol 
Cilaxoral
Opioidinducerat illamående
Meklozin
Postafen
Profylaktisk behandling mot illamående bör övervägas från första behandlingsdagen. När illamåendet upphör, vanligen inom 7–14 dagar, kan
försök till nedtrappning göras.
57
Gikt
Urologi
Förebyggande behandling
AllopurinolAllopurinol 
Trängningar, trängningsinkontinens
Akut behandling
NSAID
Alternativ behandling när NSAID är kontraindicerat
Prednisolon i 5 dagar.
Rekommendationerna avser såväl män som kvinnor. Försiktighet vid
behandling av äldre p.g.a. risk för kognitiva störningar och konfusion
gäller tolterodin, fesoterodin, solifenacin. Skriv ut provförpackning första
gången p.g.a. ganska låg följsamhet.
Förstahandsval
Tolterodin
Lokalbedövningsmedel
Lidokain + Prilokain
Detrusitol SR

Andrahandsval
Emla 
Fesoterodin
Solifenacin
Mirabegron
Långvarig smärta
Toviaz*
Vesicare*
Betmiga**
* Subventioneras endast till patienter som inte nått behandlingsmålet med generiskt
Med långvarig smärta menas en smärtproblematik som pågått i minst tre
månader.
Långvarig smärta är fysiologisk sett inte detsamma som en akut smärta
utsträckt i tid.
Farmakologisk behandling har oftast underordnad betydelse.
tolterodin
** Subventioneras endast till patienter som provat men inte tolererar antikolinergika.
Godartad prostataförstoring, LUTS (Lower Urinary
Tract Symptoms)
5-alfa-reduktashämmare
FinasteridFinasterid 
Neuropatisk smärta
Neuropatisk smärta – orsakad av en skada i perifera eller centrala nervsystemet.
Alfa-1-receptorblockerare
AlfuzosinAlfuzosin 
Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta
Eftersom effekten av 5-alfa-reduktashämmare (prostatavolymsminskning) inträder långsamt kan man med fördel kombinera finasterid med
alfuzosin under förslagsvis de första sex månaderna. Man kan sedan
överväga utsättning av alfuzosin.
• Viktigt med prövoperiod för rätt behandling, utvärdera!
• Utsättningsförsök om ej påtaglig effekt efter två månader.
• Uttrappningsförsök rekommenderas en till två gånger per år.
• Kombinationsbehandling kan användas vid otillräcklig smärtlindring.
• Tricykliska antidepressiva och gabapentin går att kombinera enligt klinisk erfarenhet om effekten av dem var för sig inte är tillräcklig.
Amitriptylin Saroten

Försiktighet vid hjärt-kärlsjukdom.
Gabapentin
Gabapentin
Försiktighet vid nedsatt njurfunktion.
Neurontin och generiska gabapentinpeparat är likvärdiga vid behandling
av neuropatisk smärta.
58
Erektil dysfunktion
PDE5-hämmare
Cialis (tadalafil) skiljer sig genom längre effektduration, 36–48 timmar
efter tablettintag, jämfört med cirka 6 timmar för Sildenafil och Levitra
(vardenafil). Beakta stor prisskillnad mellan generiskt sildenafil och övriga
preparat. Samtidigt intag av nitropreparat är en absolut kontraindikation.
SildenafilSildenafil EF
Tadalafil
Cialis EF
Vardenafil
Levitra EF
59
PGE-1-Analog
Alprostadil
Alprostadil
Bondil uretralstift
Caverject inj
Caverject Dual inj
sjukdomar i hornhinnans epitel med tecken till uttorkning och därmed
risk för infektion och synnedsättning, eller om kontinuerlig behandling
erfordras under minst ett år eller vid behov av återkommande behandling under minst tre månader per behandlingsperiod.
Förstahandsval dagtid
Hypromellos
Övrig urologi
Lokalanastetikum
Lidokain
Artelac
Andrahandsval dagtid
Xylocain gel
Hyaluronsyra Povidon
Oxyal utan konserveringsmedel EF
Oculac
Till natten
Ögonsjukdomar
Antiallergika
Lecrolyn 
Andrahandsval
Ketotifen
Levokabastin
Olopatadin
Zaditen
Livostin
Opatanol
Vid otillräcklig effekt kan systembehandling behöva övervägas.
Behandling och profylax mot bakteriell konjunktivit
Kloramfenikol
Chloromycetin
Kloramfenikol Kloramfenikol ska användas vid epitelskada, traumatiska hornhinnesår
och efter borttagande av främmande kropp, p.g.a. bredare spektrum.
Fusidinsyra
Viscotears
Oculentum Simplex
Öron
Förstahandsval
Natriumkromoglikat
Karbomer (polyakrylsyra)
Vaselinparaffin
Extern otit
Förstahandsval
Oxytetracyklin hydrokortison
polymyxin B
Terracortril med polymyxin B
ögon- och örondroppar
Andrahandsval
Betametason
Flumetason + kliokinol
Diproderm örondroppar
Locacorten–Vioform örondroppar
Akut otitis media
Se avsnitt Infektionssjukdomar på sidan 41.
Fucithalmic
Smalt antibakteriellt spektrum enkel dosering. Endast vid misstanke om
stafylokockinfektion.
Torra ögon/tårfilmsdysfunktion
Många patienter med tårfilmsdysfunktion har tillfälliga eller lindriga besvär, dessa ska hänvisas till egenvård med receptfria läkemedel.
Recept inom högkostnadsskyddet kan förskrivas vid Sjögrens syndrom,
vid slutningsdefekt med risk för uttorkning av hornhinnan, vid andra
60
61
Index
A
Absenor 51
Acetylsalicylsyra 30, 37, 38, 50
Aclasta 53
Adapalen 39
Adrenalin 17
Airomir 18, 21
Akamprostat 22
Aklidinium 21
Al-, Ca- och Mg-salter 46
Aldara 41
Alendronat 52
Alendronsyra 52
Alfuzosin 59
Alginsyra 46
Alimemazin 12, 54
Allopurinol 58
Alprostadil 60
Altargo 44
Aluminiumdiacetat 47
Alvesco 18
Amiloferm 35
Amilorid 35
Amitriptylin 12, 58
Amlodipin 30, 35
Amoxicillin 42, 43, 44, 45, 46
Anafranil 12
Antabus 22
Apidra 26
Apixaban 31, 38
Artelac 61
Asasantin Retard 37
Aspirin 50
Atarax 12, 40, 54
Atenolol 31
Atorvastatin 36
Atrovent 17, 21
Azelainsyra 39
Azelastin 16
B
Bamyl 50
Basiron AC 39
Behepan 22
Beklometason 19, 21
Benserazid 50
Bensoylperoxid 39
Betametason 17, 19, 22, 39, 40, 41, 61
Betapred 17, 19, 22
Betmiga 59
Betnovat 39, 40
62
Betolvex 22
Bisoprolol 34, 36
Bondil 60
Bricanyl Turbuhaler 18, 21
Budesonid 16, 18, 19, 21
BufoMix Easyhaler 19, 21
Buprenorfin 56
Bupropion 23
Buventol Easyhaler 18, 21
C
Calcichew-D3 53
Campral 22
Candesartan 31, 34
Canesten 29
Canoderm 40
Caverject 60
Caverject Dual 60
Cefadroxil 42, 43, 44
Cefamox 44
Cerazette 28
Cetirizin 16, 40
Champix 23
Chinoform 40
Chloromycetin 60
Cialis 59
Ciklesonid 18
Cilaxoral 47, 57
Ciprofloxacin 43
Citalopram 14, 24
Citodon 12
Clindamycin 42, 43, 44
Cliovelle 28
Clopidogrel 30, 37
Condyline 45
Cortimyk 29, 40
Crestor 37
Cyanokobalamin 22
Cyklometikon 45
D
Dabigatran 31, 38
Daivobet 41
Darifenacin 12
Denosumab 53
Dentan 48
Depolan 56
Depo-Provera 28
Desogestrel 28
Desonix 16
Detrusitol 12
Detrusitol SR 59
Dextriferron 22
Diazepam 12, 52
Diazepam Desitin 52
Differin 39
Digoxin 35
Dimetikon 45
Diproderm 61
Dipyridamol 37
Disulfiram 22, 45
Dolcontin 56
Donepezil 23
Doxycyklin 42, 44
DuoResp Spiromax 19, 21
Duroferon 22
Dymista 16
E
Eklira Genuair 21
Ekonazol 29, 40
Eliquis 31, 38
EllaOne 28
Elocon 39
Emerade 17
Emla 58
Emovat 39
Emselex 12
Enalapril 30, 34, 35
Eplerenon 34
Ergenyl Retard, 51
Ery-Max 42, 44
Erytromycin 42, 44
Escitalopram 14, 53, 54
Esidrex 35
Esomeprazol 46
Estradiol 28, 29
Estradot 28
Estriol 29
Etinylestradiol 27
Etonogestrel 28
Eusaprim Forte 42, 43
Evorel 28
F
Femanest 28
Fenoximetylpenicillin 41, 42, 44
Fentanyl 56
Ferinject 22
Ferrosulfat 22
Fesoterodin 12, 59
Finacea 39
Finasterid 59
Flagyl 29, 45
Florinef 27
Fluconazol 49
Fludrokortison 27
Flukloxacillin 43
Flukonazol 29, 45
Flumetason 61
Flunitrazepam 12
Flutiform 19
Flutikason 16, 19
Folacin 22
Folsyra 22
Forlax 47, 57
Formatris Novolizer 18
Formoterol 18, 19, 21
Fucithalmic 60
Furadantin 43
Furosemid 34
Fusidinsyra 60
G
Gabapentin 51, 58
Galantamin 23
Gaviscon 46
Gemadol 56
Gemfibrozil 37
Giona Easyhaler 18
Glukagon 26
Glukos 26
Glycerol 40
Glycerylnitrat 30
Glyceryltrinitrat 30
Glykopyrron 21
Glytrin 30
H
Haloperidol 14
Hedrin 45
Humalog 26
Humalog Mix 26
Humulin NPH 25
Hyaluronsyra 61
Hydroklortiazid 35
Hydrokortison 27, 29, 39, 40, 47, 61
Hydroxizin 12, 40, 54
Hydroxokobalamin 22
Hypromellos 61
I
Ibumetin 56
Ibuprofen 56
Idotrim 43
Imdur 30
Imikvimod 41
Indakaterol 21
Inderal 50
Indivina 28
Innovair 19
Inspra 34
Insulatard 25
Insulin aspart 26
Insulin aspart protamin 26
Insulin detemir 26
Insulin glargin 26
Insulin glulisin 26
Insulin lispro 26
Insulin lispro protamin 26
Insulin NPH 25
Insuman Basal 25
Ipratropium 17, 21
Isosorbidmononitrat 30
J
Januvia 25
Järn(III)isomaltosid 22
K
Kalcipos-D 53
Kalcipotriol 41
Kalciumkarbonat 53
Kandesartan 31, 34
Karbamazepin 51
Karbamid 40
Karbomer 61
Karvedilol 34
Ketotifen 60
Klacid 45
Klaritromycin 45, 46
Klavulansyra 42, 44
Klindamycin 42, 43, 44
Kliokinol 40, 61
Klobetason 39
Klomipramin 12
Klopidogrel 30, 37
Kloramfenikol 60
Klotrimazol 29
Kodein 12
Kokosnöt- och anisolja 45
Kolekalciferol 53
Kåvepenin 41, 42, 44
L
Laktulos 47, 57
Lamotrigin 51
Lantus 26
Lecrolyn 60
Lergigan 12
Lerkanidipin 35
Levaxin 26
Levemir 26
Levetiracetam 52
Levitra 59
Levodopa 50
Levokabastin 60
Levomepromazin 12
Levonorgestrel 27, 28
Levotyroxin 26
Lidokain 47, 58, 60
Liraglutid 25
Livostin 60
Locacorten–Vioform 61
Loperamid 47
Lopid 37
Loratadin 16, 17, 40
Losartan 35
M
Madopark 50
Makrogol 47, 57
Malation 45
Mebendazol 45
Medroxiprogesteron 28, 29
Meklozin 47, 57
Memantin 23
Metformin 25
Metoklopramid 50
Metoprolol 30, 31, 34, 36
Metoprololsuccinat 30, 31,
34, 36
Metronidazol 29, 39, 45
Mikonazol 29, 40
Mineralsalter 47
Miniderm 40
Mini-Pe 28
Mirabegron 59
Mirena 28
Mirtazapin 24, 53
Mometason 16, 17
Mometasonfuroat 39
Monofer 22
Montelukast 19
Morfin 56
Movicol 47, 57
Mycostatin 49
N
Naltrexon 22
Naproxen 50, 56
Nasonex 16, 17
Natriumfluorid 48, 49
Natriumkromoglikat 60
Natriumpikosulfat 47, 57
Nexium HP 46
Nexplanon 28
Nezeril 17
Nicorette 23
63
Nicotinell 23
Nicovel 23
Nikotin 23
NiQuitin 23
Nitrazepam 12
Nitrofurantoin 43
Noretisteron 28
Norspan 56
Novaluzid 46
Novofem 28
NovoMix 26
Novopulmon Novolizer 18
NovoRapid 26
Nozinan 12
Nystatin 49
O
Oculac 61
Oculentum Simplex 61
Olopatadin 60
Omeprazol 46
Onbrez Breezhaler 21
Onglyza 25
Opatanol 60
Ovesterin 29
Ovixan 39
Oxazepam 14, 24, 54
Oxikodon 56
Oximetazolin 17
Oxis Turbuhaler 18
Oxyal 61
Oxycodon 56
Oxytetracyklin 61
P
Panodil 50, 56
Pantoprazol 46
Paracetamol 50, 56
Paranix 45
Persantin Depot 37
Pevaryl 29
Pevisone 40
Pivmecillinam 43
Podofyllotoxin 45
Polyakrylsyra 61
Polymyxin B 61
Postafen 47, 57
Povidon 61
Pradaxa 31, 38
Prednisolon 16, 19, 22
Prilokain 58
Primperan 50
Prioderm 45
64
Prionelle 27
Prolia 53
Prometazin 12
Propavan 12, 55
Propiomazin 12, 55
Propranolol 50
Propyderm 40
Propylenglykol 40
Propyless 40
Provera 29
Proxident 48, 49
R
Ramipril 30, 34, 35
Ranitidin 46
Retampulin 44
Risperidon 14, 24
Rivaroxaban 31, 38
Rivastigmin 23
Rosazol 39
Rosuvastatin 37
S
Salbutamol 18, 21
Saroten 12, 58
Saxagliptin 25
Seebri Breezhaler 21
Selexid 43
Sertralin 14, 24, 53, 54
Sildenafil 59
Simvastatin 36
Sitagliptin 25
Skinoren 39
Sobril 24, 54
Solifenacin 12, 59
Solu-Cortef 27
Spektramox 42, 44
Spiriva Respimat 21
Spironolakton 34
Stesolid 12
Sulfametoxazol 42, 43
Sumatriptan 50
Suscard 30
Symbicort Forte Turbuhaler 21
Symbicort Turbuhaler 19
T
Tadalafil 59
Tegretol Retard 51
Tenutex 45
Terbinafin 41
Terbutalin 18, 21
Terracortril 61
Thacapzol 26
Theralen 12, 54
Tiamazol 26
Tiotropium 21
Tolterodin 12, 59
Topiramat 51, 52
Toviaz 12, 59
Tradolan 12
Tramadol 12, 56
Tramadol retard 56
Treo Comp 12
Triamcinolon 40
Trimetoprim 42, 43
Trombyl 30, 37, 38
U
Ulipristal 28
V
Vagifem 29
Valaciklovir 46
Valproat 51
Valsartan 31, 34
Vardenafil 59
Vareniklin 23
Vaselinparaffin 61
Venlafaxin 53, 54
Ventilastin Novolizer 18, 21
Vermox 45
Vesicare 12, 59
Victoza 25
Viscotears 61
Warfarin 31, 38
X
Xarelto 31, 38
Xerodent 48
Xylocain 60
Xylometazolin 17
Xyloproct 47
Z
Zaditen 60
Zoledronsyra 53
Zolpidem 55
Zonnic 23
Zopiklon 14, 24, 55
Zyban 23
Zyclara 41
Ä
Äppelsyra 48
Tryckt hos City Tryck i Karlstad AB 2015
Grafisk form: Informationsstaben, Landstinget i Värmland
Tänk på att rapportera biverkningar!
LÄKEMEDELSKOMMIT TÉN I VÄRMLAND
För ytterligare exemplar ring 054-61 40 22
eller mejla till [email protected]
www.liv.se/lakemedel
http://livlinan.liv.se/lakemedel