Michael Johansson B-uppsats - Porträttering nu och då

Transcription

Michael Johansson B-uppsats - Porträttering nu och då
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för kultur och kommunikation (IKK)
Konstvetenskap och visuell kommunikation 2
Porträttering nu och då
Det samtida fotoporträttet i en konsthistorisk kontext
B-uppsats VT15
Författare: Michael Johansson
Handledare: Gary Svensson
Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Innehållsförteckning
Inledning
s. 1
Syfte, frågeställningar & avgränsningar
s. 1
Disposition
s. 1
Tidigare forskning
s. 2
Material & metod
s. 3
Material
s. 3
Metod
s. 4
Teori
s. 4
Begreppsförklaring: Porträtt
s. 4
Porträttkonsten – Visuella egenskaper, utformning
s. 4
Olika typer av målade porträtt
s. 5
Olika typer av porträttfoto
s. 5
Porträttfotografi
s. 6
Representation & identitet i porträtt
s. 7
Visuell kultur
s. 8
Visuell kultur & representation
s. 9
Porträtt i tidningsmagasin
s. 9
Historisk bakgrund
s. 10
Den målade porträttkonstens historia
s. 10
Porträttfotografins historiska utveckling
s. 12
Empiri
s. 14
Berg: Bildbeskrivning
s. 14
Berg: Analys
s. 15
Rönndahl: Bildbeskrivning
s. 15
Rönndahl: Analys
s. 15
Ljung: Bildbeskrivning
s. 16
Ljung: Analys
s. 16
Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Neurath: Bildbeskrivning
s. 17
Neurath: Analys
s. 17
Oscarsson: Bildbeskrivning
s. 17
Oscarsson: Analys
s. 18
O´Regan: Bildbeskrivning
s. 18
O´Regan: Analys
s. 18
Lokko: Bildbeskrivning
s. 18
Lokko: Analys
s. 19
Niva: Bildbeskrivning
s. 19
Niva: Analys
s. 19
Myllymäki: Bildbeskrivning
s. 20
Myllymäki: Analys
s. 20
Resultat
s. 20
Avslutning
s. 22
Sammanfattande diskussion
s. 22
Käll- och litteraturförteckning
s. 25
Otryckta källor
s. 25
Tryckta källor
s. 25
Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Inledning
Syfte, frågeställningar & avgränsningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka nio stycken porträttfoton i ett aktuellt svenskt
tidningsmagasin för att se huruvida de följer porträttkonstens och porträttfotografins
konventioner eller ej.
Frågeställningar:
-
Hur utformar man och representerar man personer idag och hur skildras dess
identiteter?
-
Har samtids- och textkontexten betydelse för hur man kan tolka de
undersökta porträttfotografierna.
-
Vilka spår ser man i de undersöka fotografierna jämfört med målade porträtt
och fotoporträtt i historisk kontext?
Avgränsning för denna uppsats är tudelad då de undersökta fotoporträtten analyseras efter den
historiska kontexten för porträttkonst och fotoporträtt. Underlaget för de målade porträttens
utformning, innehåll och representation av den avporträtterade rör sig främst kring 1800-talets
mitt, och för fotoporträtt 1800-talets mitt samt 1940-1970-tal. Detta baseras på den tidigare
forskning och de teorier som tas upp i denna uppsats. Däremot beskrivs även en mer
övergripande historisk bakgrund för de båda konstformerna för att kunna ge en bredare och
generell förståelse för dem.
Disposition
Denna uppsats är indelad i 5 delar som utgörs av Inledning, Teori, Historisk bakgrund,
Empiri, och Avslutning. I det inledande kapitlet behandlas tidigare forskning kring
porträttkonst, fotoporträtt samt visuell kultur vilket kan läsas i Tidigare forskning. Det som
följer är Material & metod där det förklaras vilka bilder som kommer att undersökas samt
vilka förhållanden som styrt vilket sätt de analyserats på.
Kapitlet som följer är Teori där det görs en begreppsförklaring för porträtt och olika
porträttyper som används i uppsatsen, dessutom förklaras de teorier som varit utgång
1 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 gällande, porträttbruk, olika typer av porträtt, fotoporträtt, visuell kultur samt en beskrivning
av mediet där de undersökta bilderna finns, tidningsmagasin.
Därefter följer kapitlet Historisk bakgrund där det genom nedslag i olika konsthistoriska
tidsepoker beskrivs hur porträttkonsten både inom måleri i fotografi har sett ut. Genom detta
kan man se en utveckling samt exempel på hur utformning, innehåll och representation i
porträttkonsten utövats genom konsthistorien.
Den del av uppsatsen som utgörs av de undersökta bilderna finns i kapitlet Empiri där de
undersökta bilderna först beskrivs på ett mer objektiv sätt, för att därefter bli analyserade
utefter en konsthistoriska kontexten. Detta kapitel avslutas med Resultat där en
sammanställning av analyserna av de undersökta porträtten presenteras.
I det sista kapitlet kallat Avslutning görs det en sammanfattande diskussion där en
helhetsblick över uppsatsen redogörs, där en sammankoppling av teori, historisk bakgrund
och analys görs.
Tidigare forskning
Till denna uppsats har Sofia Söderlinds Porträttbruk i Sverige (1993) varit en grund för
begreppsförklaring samt en betydande del av den historiska bakgrunden gällande
porträttkonst, både inom måleri och i form av fotografi. Söderlind skriver om porträttbruket
under 1800-talets mitt och hur det förändrats och påverkats, dels inom den mer traditionella,
målade, porträttkonsten men också inom fotoporträtt, av samhällsförändringar och fotografins
tekniska utveckling. Hon undersöker även hur fotografins intåg som porträttmedie och hur det
påverkade marknaden för de målade porträtten. 1 Dessutom redogör hon för hur man
framställde de porträtterade utefter konventioner och normer inom området, samt relationen
mellan porträttör och beställare.2 I sin avhandling förklarar även Söderlind olika porträttyper
som ingår i denna uppsats teoridel.3
På området gällande hur fotoporträtt, sett ur en kulturhistorisk kontext, används inom
tidningsmediet har Joyce Woolridge skrivit om porträttfotografier som prytt framsidor av
1
Solfrid, Söderlind, Porträttbruk i Sverige: 1840-1865 : en funktions- och interaktionsstudie, Carlsson, Diss.
Linköping : Univ., 1994,Stockholm, 1993, s.9
2
Söderlind, 1993, s.9
3
Söderlind, 1993, s.10
2 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 brittiska fotbollsmagasin under 1950-1970-talet. I sin artikel diskuterar Woolridge hur
porträtten förhåller sig till konsthistorien, fotokonsten, samt hur sociokulturella aspekter
spelar roll för hur de avporträtterade personerna representeras, och detta genom att jämföra
bilder på första sidan av ett par fotbollsmagasin.4 Vad Woolridge kommer fram till är att för
de undersöka bilderna så spelar gamla traditioner kring porträttering, så som poser och
symboler, roll för hur de utformas och framställs. Dock nämns det att då porträtten visas på
magasinets första sida så är de utformade för att ge en direkt förståelse som inte kräver
tidigare referenser. Det förklaras även att porträttens utseende begränsas, bland annat gällande
färg, av de tekniska möjligheter man hade vid tiden.5
Då de porträttfoton som undersöks inte är regelrätta konstverk utan fotoporträtt i ett
tidningsmagasin som finns i en textkontext, så kan det behövas en förklaring om hur de olika
bildmedierna kan ses och tolkas. Carolina Browns redogör för visuell kultur som ämne och
som hjälpmedel vid studier kring olika typer av visuella uttryckssätt. Brown konstaterar att
det är så att visuell kultur bidrar till att man har möjlighet att se kopplingen mellan olika
bildmedier. Genom bland annat kulturhistoriska ämnen och semiotik kan man utgå från när
man betraktar och undersöker bland annat bilder och dess innehåll i sociokulturella
sammanhang. Brown förklarar även att man istället för att enbart betrakta den kanoniserade
bildkonsten så vidgar man sina vyer och undersöker olika visuella medier så att man
därigenom kan utöka kunskapen kring olika bildkulturer.6
Material & metod
Material
Material för denna uppsats utgår från 9 porträttfoton ur den svenska tidskriften King of
Sweden, tagna av fotografen Mattias Bardå. Dessa bilder finner man i King of Sweden (2015)
på sidorna 73 – 81. De undersökta fotografierna har inga ”verksnamn” och kommer därför i
denna uppsats omnämnas i form av de avporträtterade personernas efternamn. Samtliga bilder
4
Joyce, Woolridge, Cover Stories: English Football Magazine Cover Portrait Photographs 1950-1975, Sport In
History, 30, 4, Historical Abstracts with Full Text, EBSCOhost, 2010, hämtad 150514, s.524
5
Woodridge, 2010, s.543
6
Carolina, Brown, Liksom en herdinna: litterära teman i svenska kvinnoporträtt under 1700-talet, Carlsson,
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2012,Stockholm, 2012, s.24
3 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 ingår i ett reportage kallat ”Folkbildarna” där de olika personerna intervjuas i egenskap av
”experter” på olika ämnesområden kopplade till dess yrken.7
Metod
Metod för denna uppsats kommer bestå av att först göra en konsthistorisk överblick över
utmärkande och typiska delar för porträttkonsten och fotoporträtt. Därefter görs
bildbeskrivningar av de mer samtida fotoporträtten som valts att undersökas. Följande
analyseras dem utefter de trender som porträttkonsten och fotoporträtts historiska kontext som
tas upp i uppsatsens teoridel och historiska bakgrund. Avslutningsvis sammanställs resultatet
av de undersöka fotoporträtten.
Denna metod har används för att kunna besvara på de frågeställningar som ställts, därför
kommer vissa riktlinjer att följas under analysen. Dessa riktlinjer är i sin tur framtagna efter
de trender som synts genom konsthistorien för porträtt och fotoporträtt. Riktlinjerna utgår
ifrån huruvida de undersöka fotoporträtten innehåller objekt som kan ses som symboliska och
spela roll för tolkningen av bilden, bildens komposition och utformning, framställning av den
avporträtterade, omgivande miljö, och rekvisita.
Teori
Begreppsförklaring: Porträtt
För denna uppsats används begreppet ”porträtt” i den betydelse som Söderlind anger efter
porträttets materiella egenskaper. Den materiella definitionen förklarar begreppet ”porträtt”
som en avbildning av en person som gjorts med en bildteknik som visas på ett visst material.8
Porträttkonsten – Visuella egenskaper, utformning
Söderlind förklarar att de psykologiska och/eller de estetiska uttrycken som betraktaren
uppfattar, och konventioner hos bildtyper kan vara ett sätt att beskriva porträtts visuella
egenskaper. 9 Konventionerna som tillämpas på porträtt, förklarar Söderlind, bestämde
utformningen på porträtten.10 Vad som bland annat räknas som konventioner är poser, attribut
7
Mattias, Bardå, Folkbildarna, King of Sweden, nr.2, 2015, s.73-81
Söderlind, 1993, s.115
9
ibid, 1993, s.116
10
Söderlind, 1993, s.116
8
4 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 och bakgrundsgestaltning. 11 Dock förklarar Söderlind att man under 1800-talets första hälft
använde olika typer av attribut allt mindre i komposition och utformning än tidigare. För
porträtten blev det istället vanligare att: ”…det skall verka på sina egna villkor, det vill säga
som visuellt intryck och genom sitt band till en specifik avbildad person”. 12
Olika typer av målade porträtt
Symboler som följde ikongrafiska traditioner för att visa bland annat högre börd och
värdighet, och dygd tillsammans med poser, attribut och bakgrundsgestaltning genomsyrade
de offentliga porträtten in på det tidiga 1800-talet. Det förutsattes i någon mån att den
representativa funktionen för bland annat ”stadsporträtt” krävde någon form av symboliskt
innehåll. Genom detta kunde man bland annat urskilja olika typer av porträtt från varandra.
Dock hade användandet av detta i porträttering börjat minska sedan tidigare, vilket man skulle
kunna kalla en förenkling, istället framställdes rum och tid tydligare.13
För de så kallade ”ämbetsmannaporträtten” gestaltades höga civila och militära ämbetsmän
under 1800-talet relativt enkelt. Personerna som blev porträtterade avbildades med enkla
bröstbilder med neutral bakgrund eller i uniform eller ämbetsdräkt, iförda attribut och ordnar.
Vilket visar på att dessa typer av porträtt kunde variera i sin utformning. Under 1800-talets
första hälft var det vanligt att denna typ av porträtt var enkelporträtt, vilket innebär att
porträttet innehåller ett fåtal individer.14
Olika typer av porträttfoto
Under mitten av 1800-talet tillhörde porträttfotografierna främst den privata sfären.15 Detta då
de officiella fotoporträtten inte användes på samma sätt som de traditionella målade
porträtten, och inte heller i så stor utsträckning i form av offentliga porträtt.16 En del av de
privata porträtten kan delas in i olika typer, vilka kan följa de traditionella konventioner som
finns hos porträtten medan andra följer det fotografiska mediet.17
11
ibid, 1993, s.117
ibid, 1993, s.117
13
ibid, 1993, s.120
14
ibid, 1993, s.121
15
ibid, 1993, s.229
16
ibid, 1993, s.228
17
ibid, 1993, s.230
12
5 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 För de vanliga enkelporträtten brukade den avporträtterade visas i midjebild eller höftbild,
och ofta så kunde personen porträtteras sittandes i en stol. Söderlind ger även exempel på ett
porträttfotografi där man använde en järnställning som stöd vilket gav den avporträtterade
personen en stel pose, en pose som även var vanlig för formella uppställningar.18 Det kan
även nämnas att de stela poserna, som Freeland påstår, uppstod i samband med att tekniken
för fotografi krävde att man behövde vara stilla en längre tid under fotograferingen.19
Vidare förklarar Söderlind hur visitfotografin förändrade kompositionen av porträtt, vilket var
att man hade en grundform där man avbildade en person som är klädd som för visit i sittande
eller stående. Till detta använde man sig även av rekvisita som exempelvis kunde vara en stol,
ett bord, eller ett draperi vilket var hämtat från innehållet i statsporträtt.20 Man kan även se i
fotoporträtt hur man använt sig av rekvisita för att iscensätta en viss miljö som kanske inte
överensstämmer med verkligheten.21
Porträttfotografi
I porträttfotografier kan man se hur bland annat estetik, kultur, ideologi, sociologi, och
psykologi samverkar i innehåll och utformning.22 Porträttfotot kan visa individuell status och
personlighet, på samma sätt som man kan se i målningar.23 Dessutom kan porträttfotona visa
upp en individs social identitet och även visa olika markörer för social klass.24 Något som
man kan se i de tidiga porträttfotografierna är att kulturella normer spelar roll för
representation i porträtten. Graham Clarke tar fotografen Julia Margaret Cameron och hennes
porträtt av olika män från andra hälften av 1800-talet som exempel där hon låter betraktaren
läsa in, vad som var typiskt för tiden, manliga personlighetsdrag så som intelligens, makt, och
genialitet. Vilket skapas av att männen porträtteras genom närbild på dess huvud med neutral
och tom bakgrund, stirrandes rakt in i kameran, kvinnorna å andra sidan skildras, frånvända
betraktaren, som passiva och sköna att betrakta.25
18
Söderlind, 1993, s.230
Cynthia, Freeland, Portraits and persons: a philosophical inquiry, CHOICE: Current Reviews for Academic
Libraries, 3, Literature Resource Center, EBSCOhost, 2011, hämtad 150511, s.105
20
Söderlind, 1993, s.231
21
ibid, 1993, s.231 - 232
22
Graham, Clarke, The photograph, Oxford University Press, Oxford, 1997, s.102
23
Clarke, 1997, s.103
24
John, Tagg, The burden of representation: essays on photographies and histories, Macmillan, London, 1988,
s.37
25
Clarke, 1997, s.105
19
6 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Sarah Nyman förklarar att kompositionen är viktigt för en bild, hur man som betraktare
uppfattar den och hur man som fotograf förmedlar den. Nyman tar upp olika delar i
kompositionen av en bild, där ibland ljussättning, perspektiv, placering av personen i bilden,
och hur dessa spelar roll. Hon tar även upp skillnaden mellan hur man porträtterar i
dokumentära sammanhang och i reklamsammanhang. För de dokumentära porträtten tar man
vanligen horisontella bilder för att fånga omgivningen då den kan spela roll för hur bilden
uppfattas. När det gäller porträtt i tidningar och i reklam är det istället vertikal bilder som är
vanligast vilket ger en mer formell karaktär i bilden. Stående eller vertikala bilder beskrivs
som mer dynamiska och ”ogeneröst” för den berättelse som bilden ska förmedla.26
Nyman diskuterar även huruvida ett porträtt i form av en närbild spelar roll för hur en bild
tolkas då hon förklarar att det beskrivs som viktigt att detaljer har stor innebörd för bilden.
Kring detta påstår hon att närbilder ger en viss närhet, men att de inte är avgörande för om
berättelsen i bilden ska få liv eller ej. Nyman reflekterar även över huruvida porträtts syfte är
att återge någons personlighet, då det anses att porträtt endast återger en liten del av en
persons liv. Kring detta menar hon att ett porträtt endast återger en liten del av en person, men
att det är upp till betraktaren hur bilden tolkas och dess innebörd.27
Representation & identitet i porträtt
För att en persons roll eller status ska kunna framgå i en social kontext krävs det att den
personen ska ge sken av vad den tillhör, samt att någon betraktar och uppfattar den i samma
mening. Detta gäller även vid porträttering, där konstnären bidrar till hur den avporträtterade
personen framställs, och huruvida konstnären framhäver personens sociala identitet. 28
Därefter skulle man kunna se hur man placerar personer i olika fack som gör det igenkännbart
var de tillhör i samhället, exempelvis vilket yrke personen har. Richard Brilliant refererar till
Harold Rosenberg som förklarade att man genom porträtthistorien bland annat fått olika
kanoniserade poser och stilar, vilket bidrar till hur en avporträtterad person uppfattas.29
Brilliant förklarar hur kontexten spelar roll för hur man uppfattar en person i porträtt. Han ger
ett exempel på hur Robert Howletts ”Isambard Kingdom Brunel” (1857) visar ingenjören
26
Sarah, Nyman, PORTRÄTTFOTOGRAFI : En studie om skillnader mellan dokumentära porträttfotografier
och porträttfotografier i reklambranschen, Högskolan i Skövde, 2013, s.3-4
27
Nyman, 2013, s.3
28
Richard, Brilliant, Portraiture, Reaktion books, London, 1991, s.89
29
Brilliant, 1991, s.90
7 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Brunel tillsammans med en del av ett skepp. Tillsammans med de kläder som Brunell bär
införlivas de förutfattade meningar man kunde ha om en ingenjör och kan där av förstå vem
han är.30 Brilliant ger även exempel på Thomas Phillips porträtt ”George Gordon, 6th Lord
Byron” (1813) där det saknas kontext och delar i porträttet som skulle kunna koppla samman
den porträtterade personen men dess identitet.31
Visuell kultur
När det gäller visuell kultur så berör den ofta de mer vanliga och vardagliga normer som
gäller för bland annat bilder. Dessa kan sättas i förhållande till de mer traditionella synsätt
som odlas vid institutionerna.32
Den visuella kulturen fungerar som ett område där man kan samla studier kring, exempelvis,
bilder och hur man betraktar dem. Man skulle kunna säga att man kan använda den visuella
kulturen för att jämföra och tolka olika ämnen, exempelvis, konstvetenskap och
medievetenskap.33
I bilder finns det delar som hjälper till för att man ska kunna förstå och tolka en bild, dessa
kan vara placerade i en bild medvetet eller omedvetet. Dessa delar kan bland annat vara
sådant som bilden rent konkret består av så som färg, komposition och perspektiv, men även
kan bilder efter dess socialhistoriska kontext. Var en bild visas upp spelar också roll för hur
man tolkar den.34
Det är kanske inte nödvändigtvis är så att alla bilder som man ser har den betydelsen som man
tolkar in i dem efter de konventioner som man känner till. Däremot kan det vara så att den
som har producerat en bild har någon form av tanke bakom den bild som skapats och därmed
en viss betydelse som den vill att man ska tolka bilden på.35 Dock är det svårt att kunna veta
och förstå vad en bild har för betydelse då man inte kan vara säker på att veta producentens
intentioner med bilden. Dessutom kan en bild ha olika betydelse för olika betraktare och för
30
Brilliant, 1991, s.99
ibid, 1991, s.101
32
Lena, Johannesson, & Lena, Johannesson, Konst och visuell kultur i Sverige. Före 1809, Signum, Stockholm,
2007, s.15
33
Nicholas, Mirzoeff, (red.), The visual culture reader, 3., rev. ed., Routledge, London, 2013, s.xxviiii
34
Marita, Sturken, & Lisa, Cartwright, Practices of looking: an introduction to visual culture, 2. ed., Oxford
University Press, New York, 2009, s.26-27
35
ibid, 2009, s.53
31
8 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 producenten beroende av vilka erfarenheter och associationer man har, och i vilket
sammanhang eller kontext som bilden visas upp i.36 Däremot behöver inte det nödvändigtvis
betyda att betraktaren tolkar en bild på ”fel” sätt än den som var tänkt. Detta då meningen
med bilden inte enbart uppstår med den som skapar den, utan även när de betraktas. 37
Betydelse av en bild är något som uppstår i ett socialt samspel mellan bilden, betraktaren och
kontexten. Där olika tolkningar kan vara mer vedertagna än andra utefter en viss kultur, men
att även andra tolkningar kan finnas med vid sidan av dessa.38 När det gäller bilder som är
dokumenterande i press-sammanhang, förklarar Adam Johansson Mouafik i sin
kandidatuppsats, så spelar text roll. Detta då det hjälper betraktaren eller läsaren i att förstå
och tolka bilden.39
Visuell kultur & representation
Genom representation kan vi förklara och beskriva vår värld och vårt samhälle, och genom
representation i bilder så kan vi lära oss förstå det samma. Detta är något som styrs av
konventioner och regler som skapas i olika system. I de olika bildmedierna finns det regler
som styr hur man ska uppfatta och tolka innebörden av vad man ser efter dess olika
representationssystem. På samma sätt som man inom språk använder sig av metoder inom
semiotik och lingvistik i analyser av representation, så kan man använda dem för visuella
uttryck också. Marita Sturken och Lisa Cartwright har sin utgångspunkt i att representation är
att visa betydelsen av att förstå den materiella världen genom objekt i dess kulturella kontext.
Detta är ett synsätt av representation bland många. De hävdar att man genom representation
kan se den materiella världen, och att innebörden av olika objekt konstrueras i processen av
representationen.40. Genom kultur så lär man sig vilka konventioner och regler som styr olika
representationssystem.41
36
Sturken & Cartwright, 2009, s.54
ibid, 2009, s.55
38
ibid, 2009, s.55-56
39
Adam, Johansson Mouafik, Photography genres, Malmö högskola: Institutionen för Kultur och Samhälle,
2014, s.10
40
Sturken & Cartwright, 2009, s.12
41
ibid, 2009, s.14
37
9 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Porträtt i tidningsmagasin
För den typ av medie som bilder i ett livsstilsmagasin tillhör så spelar det roll för de som
porträtteras eller gestaltas återges på ett tydligt sätt. Det ska tydligt framgå vilken roll som
personen har, och de ska på något sätt beröra eller väcka känslor hos betraktaren. Detta kan
göra att man som betraktare kan uppleva att de framställs som överdrivna och idealiserade,
vilket är något som kommer från de som gör magasinets sida. Utformningen sker utifrån vem
mediet riktar sig till, och här spelar även grafiska medel in som stärkande för bildens
uttryck.42
Vem målgruppen är och vilken typ av magasin spelar roll för hur de avporträtterade
personerna uppfattas. I de magasin som Woolridge undersökt så rör det sig om
fotbollsmagasin där fotbollsspelare porträtteras.43 Detta kan bidra till en viss förförståelse för
vilka de avporträtterade personerna är. Woolridge förklarar dock att det nödvändigt vis inte
behöver vara så att den tilltänka innebörden av en bild från skaparens sida behöver stämma
överens med betraktarens uppfattning av bilden.44
Historisk bakgrund
I följande kapitel kommer den historiska bakgrund ges, vilket till viss del kommer vara
utgångspunkt för analyserna av de valda fotoporträtten. Den historiska bakgrunden behandlar
porträttkonsten inom måleri, samt inom fotografi.
Den målade porträttkonstens historia
Porträttering av människor kan ses 3000 år f.kr i den egyptiska kulturen. Dessa porträtt ingick
ofta i begravningsmonument som en del i att föreviga personer och dess familjer som levt och
låta dem bli ihågkomna. Man avbildade, inte bara det som syntes, utan även vad man viste om
personen och dess leverne.45 Syftet för dessa egyptiska porträtt var även att fungera som
magiska instrument för att försvara de levande och de döda. 46
42
Anders, Carlsson, & Thomas, Koppfeldt, Visuell retorik: bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia, 1. uppl.,
Liber, Malmö, 2008, s.174-175
43
Woolridge, 2010, s.541 - 542
44
ibid, 2010, s.540
45
Katherine, Hoffman, Concepts of identity: historical and contemporary images and portraits of self and family,
Westview Press, Boulder, Colo., 1996, s.13
46
Hoffman, 1996, s.15
10 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 I den grekiska kulturen under 300-talet f.kr var man mer noggrann och detaljerad i sina
avporträtteringar. Man var mån om att avbilda personernas fysiska utseende och porträtten
målades på krukor och kärl, eller skulpterades. Porträtt av personens hela kropp och inte
enbart dess ansikte var viktigt för att framhäva personligheten.47
Det fysiska utseendet och attributen hos den avbildade var inte det viktiga för den tidiga
kristna porträttkonsten. Istället var det själen och det andliga som man fokuserade på. Desto
mer kristendomen spreds och blev mer integrerad i staten så förändrades porträtten till att vara
ett medium för makthavare att manifestera sin makt igenom. Där symboler och analogier
kunde läsas in och tolkas. 48
Den tidiga medeltiden stod för att porträttera människor genom att tilldela dem olika fasta
typer och identiteter och utrymmet för att vara unik var inte så stort. Strukturer i samhället
speglades i avporträtteringarna och fasta klassificeringar i bland annat kön och social klass
spelade roll. Genom den kristna tron, och tanken på att livet på jorden endast var en fas innan
den ultimata verkligheten som ska komma efter, så var det personliga inte så viktigt att
skildra. Istället var det dygdiga, det goda och onda, och äran allt viktigare.49
Människan blev det viktiga för porträttkonsten under renässansen till skillnad från under
medeltiden när religionen genomsyrade den. Även personers individualitet och personlighet
blev viktigare i samhället och visades därmed mer i avporträtteringarna av dem. Det finns
även exempel på porträtt där symboler och miljö spelar roll för porträttens innebörd, Hoffman
tar Jan Van Eycks ”Makarna Arnolfinis trolovning” (1434) som exempel för detta. Där man
kan läsa in ett förstärkt budskap i vad man ser i målningen utöver de porträtterade
personerna.50
Under 1600-talet var miljön en stor del i sammanhanget för porträtten, där gärna detaljerade
interiörer av hem presenterades och därmed gav en djupare förståelse för den avporträtterade
personen, exempelvis kunde man få reda på vad personen hade för yrke eller social klass. 51
Istället för objekt som symboler i porträtten så blir de avporträtterade viktigare att spegla dess
47
Hoffman, 1996, s.15
ibid, 1996, s.20 - 21
49
ibid, 1996, s.21
50
ibid, 1996, s.27 51
ibid, 1996, s.30 - 32
48
11 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 känslor, som i Rembrant van Rijns ”Den judiska bruden” (1665-1668) där relationen mellan
de avporträtterade utgör det viktiga, istället för symboliska objekt.52 För de högre stående
klassera i samhället kunde man bli porträtterad mer idealiserad, så som konstnären Anthony
Van Dyck gjorde med de personer han avporträtterade.53
1700-talet gav ett förändrat synsätt på människan genom att religion inte längre var lika
styrande i människors liv, istället blev det viktigare att förlita sig på förnuft och kunskap.
Samtidigt började man som människa få möjlighet att förändra sitt liv genom att man inte
längre var lika hårt knuten till en viss social klass som man föddes in i.54 Det var vanligt att
porträttera barn, dels för att många av dem dog som unga, men också som det förklaras för att
barnen ska bära någon form av budskap både tydliga och mer subtila som både kan vara
medvetet eller omedvetet placerade i porträttet.55
Individualismen gjorde intåg tillsammans med romantiken under det tidiga 1800-talet vilket
där man kunde se en ökad betydelse av känslolivet.56 Man var vid porträtterandet måna om att
låta fantasin ta plats i porträtten, det mystiska och det okända. Hoffman refererar till ett citat
där de avporträtterade från den här tiden beskrivs som varken en helt självständig individ,
men inte heller en del av samhället. I samma citat nämns det att i de romantiska porträtten kan
man finna vissa karaktärer, så som militären, den galna, barnet och konstnären.57 Under den
senare delen av 1800-talet så ökade intresset för den avporträtterades inre liv, och inte enbart
utseendet. 58
Porträttfotografins historiska utveckling
För porträttfotograferna kan man se hur porträttören, eller i dessa fall fotografen, har stor
betydelse för hur någon blir avporträtterad. Vilket kanske är en självklarhet, men målet för
dem är inte att porträttera någon utifrån stilideal eller stiliserade poser. Man kan se att från
1940-talet och framåt arbetade en del av dem med något som kallas för psykologiserande
porträtt där man eftersökte det inre, det psykologiska hos den avporträtterade. Där man
studerar personligheten hos den som ska porträtteras för att på bästa möjliga sätt få fram
52
Hoffman, 1996, s.33
ibid, 1996, s.34 54
ibid, 1996, s.36-37
55
ibid, 1996, s.39
56
ibid, 1996, s.50
57
ibid, 1996, s.51
58
ibid, 1996, s.72
53
12 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 karaktärsdrag hos personen i fråga. Detta gjorde att stora krav ställdes på fotografen, där
egenskaper så som människokännedom behövdes, något som bidrog till att antalet
porträttfotografer var få.59
Något som förklaras vara viktigt i de psykologiserande porträttfotografierna är ögonen, då de
ger uttryck för människans inre. För detta är det viktigt att fotografen har en god relation med
den som porträtteras då man vill att personen ska visa sitt naturliga jag.60 Ett annat inslag som
ingår i de psykologiska porträtten är hur man använder sig av en miljö som är signifikativ för
den avporträtterade. Detta gjorde det möjligt att stilisera dem på olika sätt.61
En annan typ av porträttfoto är de som innehåller någon form av symboler. Där
ansiktsuttrycket inte är det mest betydelsefulla i bilden så som för de psykologiserande.
Istället är det de symboler som finns med i porträttet som förstärker budskapet i bilden,
symbolerna får därför ofta en stor del av bildytan och ansiktet på personen mindre.62
Under 1950-talet så kunde man i tidningar och magasin se hur man allt mer började använda
sig av färgade fotografier, något som inte var så vanligt före andra världskriget, vilket hörde
samman med den tekniska utvecklingen kring fotografering och tryckning. 63 Det finns
exempel där porträtten är tagna i studio istället för sin autentiska miljö, dessa foton blev högre
värderade då fotografen därmed fick full kontroll över arrangemanget av bilden.64 Genom
detta kunde man exempelvis planera och framställa den avporträtterade personen i poser som
skulle signalera specifika uttryck.65 Det beskrivs även att huruvida ett porträtt är i färg eller i
svartvitt spelar roll för dess uttryck. Där de svartvita ter sig mer vardagliga, men att de å sin
sida är mer verklighetstrogna än de, som man gjorde vid tiden, fotografier som färgades i
efterhand.66
I slutet av 1950-talet så börjar man avporträttera personer mer avslappnat och mindre
formellt. Man kan se exempel på bilder där leenden på personen gör bilden mer lättillgänglig.
59
Petr, Tausk, Fotografins historia under 1900-talet, 1. uppl., LiberLäromedel, Lund, 1980, s.186
Tausk, 1980, s.186
61
ibid, 1980, s.191
62
ibid, 1980, s.191
63
Woodridge, 2010, s.525
64
ibid, 2010, s.526
65
ibid, 2010, s.528
66
ibid, 2010, s.528-529
60
13 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Något som kan sättas i relation till tidigare fotoporträtt där dels tekniken hos kamerorna
krävde längre exponeringstid men också tidens sociala konventioner spelade in, så som status
och ställning i samhället.67
Man kan i slutet av 1960-talet se att visa magasin var mer medvetna i valet av inramning av
den avporträtterade personen som visades på framsidan. Bland annat var en cirkelformad
inramning vanligt. Traditionen för innebörden av detta kan man se cirkeln som den perfekta
formen, och kan bland annat ses i religiöst anknutna bilder från renässansen.68 Detta kunde
kombineras med att man porträtterade personer från huvudet ner till axlarna. Där ett porträtt
av en persons huvud står för genialitet, intelligens och individualitet. Bilderna kunde även
vara tagna ur ett grodperspektiv, alltså något nedifrån, vilket gör att den avporträtterade tycks
se ned på betraktaren.69 En variation av porträtt kunde vara att porträttera en person i helfigur,
där kanoniserade poser tillämpas för att ge bilden balans. I porträtten kunde man även se hur
man placerade in symboliska objekt för den avporträtterades personlighet och livsstil.70 In på
1970-talet kunde man även se hur man använde sig av rektangulära ramar till porträtten vilket
tycks ge en mer inbjudande känsla för betraktaren.71
Empiri I följande kapitel kommer de undersökta porträttfotona förklaras genom bildbeskrivning och
därefter kommer de analyseras. Analysen görs på varje bild efter den konsthistoriska
kontexten som baseras på de drag inom porträttkonsten och fotoporträtt tagits upp i den
historiska bakgrunden. Till sist redovisas resultatet av undersökningen.
Berg: Bildbeskrivning
Mannen på bilden är mitt uppe i ett steg mot betraktaren och har ett neutralt ansiktsuttryck,
munnen är stängd och han blickar mot betraktaren. Han är klädd i en vit tröja, mörka byxor
och en svart rock vars fickor han har stoppat sina händer i. Den miljö som omger honom
består av en till synes ödslig gata som tycks slutta ned mot betraktaren. Bilden är mörk och
har endast ett fåtal ljuskällor som följer gatan, samt ett starkt sidoljus som lyser upp mannen
67
Woodridge, 2010, s.531 & 533
ibid, 2010, s.534
69
ibid, 2010, s.534 & 536
70
ibid, 2010, s.536
71
ibid, 2010, s.538
68
14 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 och avger en skugga på den murade vägg som finns vid sidan av mannen. Porträttet är en
halvbild.
Berg: Analys
Till att börja med kan man konstatera att det är svårt att utan en vägledande text avgöra den
avporträtterade
personens
identitet
och
vilket
yrke
personen
representerar.
Den
avporträtterade mannen är radiojournalist och arbetar med dokumentärer, vilket inte framgår
tydligt i detta porträtt. Bilden innehåller inga symboliska objekt, attribut, eller en specifik
klädsel, inte heller ger den omgivande miljön nödvändigtvis inte en förståelse för mannens
yrke. Porträttet är taget när mannen är mitt upp i att ta ett steg fram mot betraktaren vilket ger
bilden en dynamik av hans rörelse. Hans blick verkar beslutsam och målmedveten något som
man kanske kan läsa in i hans personlighet och karaktär.
Kompositionsmässigt så verkar det som om miljön kring mannen inte är iscensatt utan
autentisk. Porträttet är taget vertikalt men tillåter trots det betraktaren se omgivningen bakom
mannen. Mannen är starkt upplyst vilket får honom att sticka ut i den mörka miljön som han
är placerad i.
Rönndahl: Bildbeskrivning
En man visas, rakt ståendes, i mitten av bilden. Han har huvudet något lutat åt sidan och hans
ansiktsuttryck präglas av höjda ögonbryn och en något öppen mun. I hans vänstra hand håller
han en äldre modell av en kamera, och den högra handen är placerad på kamerans utlösare.
Mannen är porträtterad i en halvbild och är placerad i en ljus och till stor del vit omgivning.
Bakom mannen finns ett föremål, en ställning av något slag som utgörs av två stycken ringar.
I mitten av denna ställning finns något, mycket av det täckt av mannen, som liknar
genomskinliga klot.
Rönndahl: Analys
Detta porträtt visar en man som tituleras som radiopratare samt komiker, med ”vetenskap”
som expertområde. Mannen är inte klädd i plagg som kan signalera denna expertis, däremot
skulle man kunna tolka de objekt som finns i bilden till detta område. Objekten som syns är
en kamera samt en ställning som kan tyckas liknas vid en atom. Dessa objekt behöver dock
inte ses som symboliska för just för området ”vetenskap” och därför kräver förmodligen
bilden en förklarande text som komplement. Mannens pose där han håller i kameran samtidigt
15 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 som han med sitt lutade huvud har en frågande blick ger dock intrycket av nyfikenhet i det
sammanhang han är placerad i.
För bildens komposition handlar det om en vertikalt taget fotografi, där den avporträtterade
mannen tar en stor del av bildens fokus. Detta gå han utmärker sig från de ljusa och neutrala
färgerna som finns i bakgrunden. Bilden är tagen som hen halvbild vilket kan vara intressant
då en närbild på en persons huvud snarare kanske skulle vara mer förknippat med kunskap
och intelligens.
Ljung: Bildbeskrivning
Porträttet visar en sittandes kvinna som stödjer sin ena arm mot ett bord. Hon är centrerad i
bilden och utgör majoriteten av bildytan som har formatet av en halvbild. Hennes blick möter
kameran och betraktaren och hon ler. Hennes pose är avslappnad men bestämd med en viss
lutning på huvudet. Hon är klädd i en enkel, enfärgad klänning och har på sig ett par diskreta
smycken. Kvinnan är placerad i en innemiljö, omgiven av böcker och möbler, andra objekt
som syns i bilden är en kopp och ett par glasögonen som är placerade framför kvinnan på det
bord hon lutar sig mot.
Ljung: Analys
Den avporträtterade äldre kvinnan har som expertområde ”mode”. Detta skulle man som
betraktare kunna utläsa genom att betrakta de objekt som finns i hennes omgivning, det som
framträder mest är de böcker på vars ryggar man kan utläsa ”shoes” och ”costume”. Där både
böckerna i sig skulle kunna tolkas som symboler för kunskap, men kontextualiseras med dess
titlar. Utöver detta är bilden fattig på information kring kvinnans expertis, vilket gör att
textkontexten för bilden kan vara nödvändig.
Kvinnan ler, samtidigt som hennes blick verkar ge intrycket av självsäkerhet, men det
klädesplagg hon bär är enkelt och anspråkslöst. Kvinnan blir på något sätt framställd i rollen
som den äldre, visa kvinnan kanske en matriark. Hon är även porträtterad sittandes med en
något vriden kropp vilket på ett mer traditionellt sätt visar upp den kvinnliga skönheten, dock
möter hon betraktarens blick och låter sig inte enbart bli betraktad. Kvinnan är porträtterad i
halvbild och tar upp stor plats i bilden.
16 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Neurath: Bildbeskrivning
En kvinna placerad i mitten av bilden där formatet är en halvbild då bilden är beskuren från
smalbenen och neråt. Kvinnan sitter något framåtlutat på en stol med blicken riktad mot
betraktaren. Bilden är tagit något under ifrån vilket gör att kvinnan verkar se ner på
betraktaren. Hon har ett neutralt ansiktsuttryck och sitter med händerna knäppta placerade
mellan knäna, vilket får hållningen att verka sammantryckt. Hennes hår är utsläppt och är
klädd i en blå kavaj, rosa tröja och ljusa byxor, hon bär diskreta smycken. Hon sitter i ett rum
där hon endast är omgiven av inramade föremål, en matta, samt en ljuskrona.
Neurath: Analys
Porträttet skildrar en ung kvinna vars expertområde är ”ekonomi”. Man skulle kunna i porträtt
se hur detta avspeglas i att kvinnan befinner sig i ett rum vars väggar är täckta av inramade
sedlar. Det är i bilden möjligt att se kopplingen till ekonomi vilket gör att det är möjligt för
bilden att stå för sig själv, men då dessa objekt finns i bakgrunden av den avporträtterade och
inte i direkt kontakt med henne så är det så att en text skulle kunna vara behändig för en
förbättrad förståelse. Men det skulle kunna ses som ett exempel på hur man använder en
interiör för att spegla, bland annat, personens sociala klass och yrke beroende på vad man
väljer att läsa in.72
Kvinnan är porträtterad sittandes framåtlutad på en stol och fotografiet är taget underifrån
vilket gör att den avporträtterade tycks blicka ned på betraktaren. Detta tillsammans med
avsaknaden av ett leende och en obrydd blick ger henne ett uttryck av makt och
överlägsenhet, eller för den delen djärv och självsäker.
Oscarsson: Bildbeskrivning
Den porträtterade personen på bilden är en man som ler stort. Mannen är i färd med att
antingen knäppa eller knäppa upp sin kavaj då båda hans händer griper tag om kavajslagen.
Utöver kavajen bär mannen gråa byxor, en röd slips och en ljus skjorta. Mannen är i halvbild
porträtterad ståendes med rak hållning. Han befinner sig i en miljö där väggen bakom honom
har en jämn beige yta med röda detaljer. Vid sidan av mannen finns ett bord med någon form
av elektronisk utrusning på, samt en stol.
72
Hoffman, 1996, s.24
17 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Oscarsson: Analys
Porträttet visar mannen vars, expertis är ”politik”, i en miljö där han kan tänkas utöva sitt yrke
som politisk kommentator. Han är placerad i en studiomiljö men det finns inga objekt eller
andra signalement i bilden som låter betraktaren associera honom med politik och därför är en
textkontext eller en förförståelse för vem mannen är. Porträtteringen låter betraktaren se
honom i halvbild, han har ett brett leende och har en vänlig blick.
O´Regan: Bildbeskrivning
Bilden visar en vars hela kropp är porträtterad. Mannen står lutad vilket gör att han inte är helt
placerad i mitten av bilden. Han är klädd i plagg där färgerna får mannen att sticka ut från sin
omgivning. Hans blick möter kameran och betraktaren och han ler. Hans pose är lättsam då
han står lutandes, med korsade ben och händerna i byxfickorna. Han är omgiven av en grå
tonad miljö som främst är upplyst där mannen står. Omgivningen verkar vara gjord av hårda
material. Mannen står lutad mot någon form av kollon som är markerade med ornament dessa
är placerade i en rad bakom honom, och omger någon som liknar ett monument eller en staty.
O´Regan: Analys
Det expertområde som tilldelats den porträtterade mannen är ”historia”. Han är placerad i en
färgmässigt avskalad miljö men innehållsrik på detaljer. Den omgivande miljön skulle kunna
vara någon form av kyrkorum eller liknande, vilket skulle kunna anknyta mannen till
historieämnet.73 Dock kan det tänkas att bilden i en textkontext gör att kopplingen mellan
ämnet och den avporträtterade inte blir för bred. I helbild visas mannen har en lättsam pose
där han står lutad mot en pelare, med händerna i byxfickorna och med ena benet korsandes
det andra. Trotts lutningen upplevs bilden inte som obalanserad. Mannen ler och möter
betraktaren med en vänlig men självsäker blick.
Lokko: Bildbeskrivning
På bilden ser man en man vars hela kropp syns sittandes, placerad i mitten av bildytan. Han
har en lättsam pose med armbågarna vilandes på sina lår och sitter något framåtlutad på
stolen. Han har huvudet vridet lite åt sidan, blicken mot betraktaren och spänner sina läppar
73
Tausk, 1980, s.191
18 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 och käkparti. Mannen är placerad i en vit och avskalad miljö helt utan något övrigt innehåll.
Mannen bär en brun kavaj, en mörk skjorta, mörka byxor, vita strumpor och vita skor.
Lokko: Analys
Mannen på bilden är porträtterad i helbild, sittandes i en fåtölj är tilldelad ”populärkultur”
som expertområde ett begrepp som i sig är brett. Detta i samband med den innehållslösa
omgivningen gör att textkontexten blir avgörande för hur man uppfattar porträttet. Mannens
sittande pose är avslappnad, och hans ansiktsuttryck med ett litet och stramt leende samt en
betraktande blick.
Niva: Bildbeskrivning
Ett svartvitt porträtt av en man placerad i mitten av bilden, formatet är en halvbild. Han har ett
neutralt ansiktsuttryck och har blicken riktad mot betraktaren. Mannen är iförd en mörk rock
och han har händerna nedstoppade i fickorna på den. Mannen är inte porträtterad rakt
framifrån utan hans kropp är något vriden. Han har en stel pose, ståendes rakt. Han är
porträtterad utomhus och i bakgrunden ser man någon form av konstruktion, gjord i hårda
material.
Niva: Analys
Fotoporträttet visar hur en man som ska vara expert inom området ”sport”. Den omgivande
miljön skulle kunna ses som någon form av idrottsanläggning vilket skulle stämma in på
mannens expertområde. Dock saknar bilden innehåll av symboliska objekt som skulle kunna
härleda till ämnet, vilket gör att texten kan vara nödvändig. Mannens pose är stabil och rak,
hans mungipor slokar lite nedåt och blicken är koncentrerad på betraktaren. Bilden är en
halvbild i svartvitt vilket kanske borde ge bilden en mer autentiskt och dokumentär karaktär
vilket inte utmärker sig något markant. Istället rör det sig kanske snarare om komposition och
färg mässig anpassning med tanke på den avskalade och robusta omgivningen och den färg
som skulle kunna ses om fotografiet hade varit i färg.
19 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Myllymäki: Bildbeskrivning
Här visas en man klädd i kostym och med blicken riktad mot betraktaren. Han har ett neutralt
ansiktsuttryck, han har händerna placerade i byxfickorna och har en rak och stel pose. Han
befinner sig i någon form av lokal, jämte honom hänger ett stort köttstycke, i en krok, som
verkar vara större än det som syns av mannen på bilden. I bakgrunden kan man skymta ett
bord där köttslamsor ligger utspridda, det samma gäller för golv och väggar där man
dessutom kan se någon form av rödfärgad vätska.
Myllymäki: Analys
Detta porträtt av en man vars expertområde är ”gastronomi” är en horisontell halvbild. Genom
att bilden är horisontell ges det mer utrymme vid sidan av den avporträtterade i bilden. I detta
fall utgörs en stor del av bildytan, utöver den avporträtterade mannen, av ett stort stycke kött.
Den omgivande miljön verkar vara en lokal där man tar till vara på köttstycken, där det är på
väggarna finns fläckar av något som liknar blod eller köttsaft, och köttslamsor på golv och på
ett bord som finns i bakgrunden. Detta hade kunnat göra att man som betraktare skulle kunna
tänkas tro att mannen är en slaktare eller liknande, men då han är klädd i kostym så skulle det
verka mindre troligt. En kompletterande text skulle i detta fall kanske snarare endast
förtydliga det område som mannen är verksam inom, men bilden och dess innebörd skulle
även kunna stå för sig själv.
Mannen har en stabil och stadig pose där han står med sina händer nedstuckna i sina
byxfickor. Han har ett allvarsamt ansiktsuttryck med en intensiv blick mot betraktaren och en
stängd mun. Detta får mannen att verka mäktig och dominant, trots att han vid sin sida har ett
köttstycke som ser ut att vara större än honom.
Resultat
Det som man kan konstatera efter analyserna av de undersökta bilderna är att fotoporträtt i
detta fall är mer eller mindre beroende av en textkontext som ger betraktaren förståelse för
vem som är porträtterad. De bilder som kan ses som förenklade och avskalade gav ett mer
distanserat uttryck till den avporträtterades person och karaktär än de som var mer
innehållsrika och behöver därför inte lika stort stöd från en textkontext.
20 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 När det gäller framställning av den avporträtterade så kan man i de undersökta porträtten se
en avsaknad av närbilder, troligen till förmån för att intrigera den omgivande miljön i
porträtten. Därmed tar dessa bilder avstånd ifrån de traditionella geniporträtten av personers
huvuden.
Den omgivande miljön tycks i sin tur inte vara konstruerad och är i sådana fall ännu ett
avståndstagande. Däremot innehåller visa av porträttens miljöer någon form av rekvisita eller
vad som kan liknas vid symboliska objekt som gör att man kan se en tydligare koppling
mellan den avporträtterades identitet. Dock ger de klädesplagg som de avporträtterade bär
ingen ledtråd om vilket yrke de representerar, man skulle istället kunna tänka sig att det de
snarare representerar dess karaktär men det är inte heller något som är säkert.
När det gäller poser över lag kan man i de undersökta porträtten se ett avståndstagande i att
skillnaden mellan hur män och kvinnor i detta fall har porträtterats skiljer sig mindre åt. Detta
då kvinnorna inte enbart tycks porträtteras utefter att bli förskönade och betraktade därefter,
utan intar snarare poser som mer närmar sig de som enbart män tidigare förknippats med så
som överlägsenhet och makt. Något som man också kan se i dessa porträtt är att de
personerna inte enbart intar stela poser, utan många av dem är av en mer avslappnad karaktär.
Traditionen av att porträttera någon i sittande pose är något som går igen i några av de
undersökta bilderna.
För de avporträtterades blickar och ansiktsuttryck så tycks de spegla personens karaktär i
framställningen. Där de flesta av de porträtterade genom detta ger uttryck för en känslolöshet
eller seriositet, och andra uttrycker något mer positiva känslor. Vilket är intressant då det
verkar som att det avslappnade och vardagliga uttryck man ville framställa med leenden
återigen har blivit undergivet de mer strikta och seriösa uttrycken.
Det är svårt att i de undersökta bilderna se klara distinktioner av klass, kön och social status,
mer än vad man kan spekulera kring personernas klädsel och om de utger sig för att vara
självsäkra och starka. Däremot kan man i några av bilderna se viss anknytning till personens
yrke, dock ej genom stereotyper utan mer genom anknytande och representerande rekvisita,
miljö och objekt. Hur de porträtterade personernas livsstil skildras kan tänkas både
21 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 överensstämma med verkligheten men samtidigt så kan man inte veta om det utgör hela
sanningen.
För bildernas komposition är det vanligast att de är: halvbilder, i färg, och tagna rakt
framifrån vertikalt. Av de undersökta bilderna är det enbart ett fåtal som bryter mot detta.
Eftersom det rör sig om porträtt i ett tidningsmagasin så är det inte en tillfällighet att
porträtten är vertikala i samband med att de avporträtterade verkar uppträda formellt.74 Där
det istället rör sig om ett annorlunda perspektiv, att fotografiet är i svartvitt, eller är
horisontellt. För det medie som dessa fotoporträtt visas i verkar de något nedtonade, trotts att
de som bilder i ett tidningsmagasin bör vara överdrivna, idealiserande och berörande. Av de
undersökta bilderna är endast en av dem i svartvitt, och om syftet är att låta detta porträtt
framstå som mer verklighetstrolig och sann än de andra kan man ställa sig frågandes till. Det
är möjligt att de andra är mer planerade och iscensatta och därmed kan man förstå hur
traditionen går igen, men det kanske snarare är så att det i detta fall rör sig om
kompositionsmässiga skäl.
Ingen av de undersökta bilderna har någon form av inramning. Det verkar därför inte heller
som om man anammat den upplevelse förstärkande tekniken hos exempelvis en rund eller
rektangulär ram kring porträtten.
Avslutning
Sammanfattande diskussion
När det gäller innebörden av den samtida kontexten för de undersöka bilderna så skulle jag
vilja påstå att det krävs någon form av förförståelse eller förklaring av de avporträtterade
personerna. Detta sett historiskt i relation till porträtt av kungligheter eller andra högt uppsatta
i samhället där det tydligt framgick vilken samhällsklass den avporträtterade personen
tillhörde, vilket man gjorde på ett mer konsekvent sätt.75 De undersökta porträttbilderna ger
inte detta tydliga uttryck oavsett om de är placerade i miljöer och innehåller symboler
kopplade till dess person.
74
75
Nyman, 2013, s.3-4
Söderlind, 1993, s.120
22 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 En aspekt som kan vara viktig att ta med är hur samtidens sociala bildklimat spelar roll då
vem som helst kan bli avporträtterad och inte, där tydliga skillnader mellan hur personer
avporträtteras inte finns i samma utsträckning. Det är heller inte så att de avporträtterade
personerna i de undersökta bilderna är direkt anknutna till det magasin som de exponeras i.
Eftersom de undersökta bilderna, i olika utsträckning, inte ger en direkt förklaring av vem den
avporträtterade personen är så krävs det att betraktaren i förhand vet vem personen är, något
som kan ges av en text som kompletterar förståelsen hos betraktaren.
Något som kan vara värt att ta i beaktning är hur fördomar och förutfattade meningar om hur
en person är eller ska vara spelar in vid representation av en persons personlighet, precis som
för porträttet av Brunell.76 För de undersökta bilderna kan kläder, omgivning, poser bidra till
en förståelse för vem de är om man som betraktare kopplar samman fördomar med det sätt
som de avporträtteras.
För utformningen ser man bland de undersökta bilderna så är ingen av dem är närbilder, två
av nio är helbilder, och resterande halvbilder. Vilket bryter mot en tradition som var vanligt
förr gällande porträttfotografi där närbilder var dominant för att visa, i alla fall männens,
storslagenhet.77 Å andra sidan kan halvbilderna ge ökat utrymme för att visa upp miljö och
symboliska objekt, detta då den typen av konventioner som finns i närbilderna inte fungerar
lika bra i den sociokulturella kontext som de presenteras i.
Det verkar inte längre vara så att konventioner styr och bestämmer utformandet av
porträtten.78 Istället verkar det vara så att man mer fri i sin utformning, vilket kanske istället
leder till att konventioner skapas utefter sammanhang och kontext. Det verkar inte heller vara
så att porträtthistoriens konventioner om poser och stilar genomsyrar varenda ett av de
samtida porträtten. Men med det sagt så går det förmodligen inte att bortse helt från dem när
man betraktar porträtt idag, ett uttryck som finns i tidigare porträtt men som går igen i ett
samtida behöver nödvändigtvis inte ha samma innebörd.
76
Brilliant, 1991, s.90
Clarke, 1997, s.105
78
Söderlind, 1993, s.116
77
23 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Man skulle kunna se det som ännu ett steg i att man allt mindre använder konventioner i
porträtt precis som under tidiga 1800-talet.79 Däremot så skulle det förmodligen vara svårt att
frångå konventionerna helt och hållet vid produktion och i betraktandet av porträtt, historien
verkar ständigt vara närvarande om än i olika form och mängd. Vilket gör att man skulle
kunna se det som ett pendelslag där man för samtiden tillämpar mindre av de traditionella
konventionerna i porträttkonsten.
Avslutningsvis kan man konstatera att efter denna undersökning så kan man se att dessa
samtida fotoporträtt både tar avstånd och följer den historiska kontexten som de jämförts med.
Dock skiljer sig det på vilket sett olika fotoporträtten gör det på, och det verkar inte som om
det finns en liknande konsekvens i producerandet av porträtt idag som det tycks ha gjort förr.
79
ibid, 1993, s.117
24 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Freeland, Cynthia. Portraits and persons: a philosophical inquiry, CHOICE: Current Reviews
for Academic Libraries, 3, Literature Resource Center, EBSCOhost, 2011, hämtad 150511
Woolridge, Joyce, Cover Stories: English Football Magazine Cover Portrait Photographs
1950-1975, Sport In History, 30, 4, Historical Abstracts with Full Text, EBSCOhost, 2010,
hämtad 150514
Tryckta källor
Bardå, Mattias, Folkbildarna, King of Sweden, nr.2, 2015
Brilliant, Richard, Portraiture, Reaktion books, London, 1991
Brown, Carolina, Liksom en herdinna: litterära teman i svenska kvinnoporträtt under 1700talet, Carlsson, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2012,Stockholm, 2012
Carlsson, Anders, & Koppfeldt, Thomas, Visuell retorik: bilden i reklam, nyheter och
livsstilsmedia, 1. uppl., Liber, Malmö, 2008
Clarke, Graham, The photograph, Oxford University Press, Oxford, 1997
Hoffman, Katherine, Concepts of identity: historical and contemporary images and portraits
of self and family, Westview Press, Boulder, Colo., 1996
Johannesson, Lena & Johannesson, Lena, Konst och visuell kultur i Sverige. Före 1809,
Signum, Stockholm, 2007
Johansson Mouafik, Adam, Photography genres, Malmö högskola: Institutionen för Kultur
och Samhälle, 2014
Mirzoeff, Nicholas (red.), The visual culture reader, 3., rev. ed., Routledge, London, 2013
25 Michael Johansson, B-­‐uppsats, Konstvetenskap och visuell kommunikation 2 Nyman, Sarah, PORTRÄTTFOTOGRAFI : En studie om skillnader mellan dokumentära
porträttfotografier och porträttfotografier i reklambranschen, Högskolan i Skövde, 2013
Sturken, Marita & Cartwright, Lisa, Practices of looking: an introduction to visual culture, 2.
ed., Oxford University Press, New York, 2009
Söderlind, Solfrid, Porträttbruk i Sverige: 1840-1865 : en funktions- och interaktionsstudie,
Carlsson, Diss. Linköping : Univ., 1994, Stockholm, 1993
Tagg, John, The burden of representation: essays on photographies and histories, Macmillan,
London, 1988
Tausk, Petr, Fotografins historia under 1900-talet, 1. uppl., LiberLäromedel, Lund, 1980
26