EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

Transcription

EXAMENSARBETE
Viltvisslare
En studie på viltvarnare/visslare
Therese Hagberg
2015
Civilingenjörsexamen
Industriell arbetsmiljö
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Viltvarnare
Master of Science in Industrial Design Engineering
Civilingenjörs examen i Teknisk design
Department of Business Administration, Technology and Social Sciences
Institutionen för Ekonomi, Teknik och Samhälle
Luleå University of Technology/Luleå tekniska universitet
Viltvarnare
Therese Hagberg
2015
Examinator: Åsa Wikberg Nilsson
Handledare: Peter Törlind
Master of Science in Industrial Design Engineering
Civilingenjörs examen i Teknisk design
Department of Business Administration, Technology and Social Sciences
Institutionen för Ekonomi, Teknik och Samhälle
Luleå University of Technology/Luleå tekniska universitet
Master of Science Thesis
Viltvarnare
Master of Science Thesis in Industrial Design Engineering- Product design and development
© Therese Hagberg
Published and distributed by
Luleå University of Technology
SE-971 87 Luleå, Sweden
Telephone: + 46 (0) 920 49 00 00
Cover: Illustration by Therese Hagberg
Printed in Luleå Sweden by
Luleå University of Technology Reproservice
Luleå, 2015
Förord
Ett stor tack till Carl Kohrtz, Lars Jönsson som gav mig tillfället att fördjupa mig i viltvarnare/viltvisslare som monteras på bilar, motorcyklar, lastbilar och andra fordon som rör sig
i hastigheter över 35mph (48km/h) för att förhindra viltolyckor. Också ett stort tack till Anna
Jonson Sahlberg på Miljöbron som förmedlade detta projekt.
För akustik frågor vill jag tacka Roger Johnsson, LTU institutionen Drift, underhåll och akustik för all hjälp med beräkning och verifiering av frekvenser och pipans utformning.
Vid beteendefrågor på vilt och andra miljöfrågor vill jag tacka Andreas Seiler, forskare institutionen för ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Jag vill också tacka Ulf Sandberg, forskningsledare på statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som tidigare utfört studier på viltvisslare och som guidat mig under projektets
gång.
Och ett tack till Mikael Johansson, för våra intressanta konstruktionsdiskussioner.
Jag vill speciellt tacka min handledare Peter Törnlind, LTU Institutionen för Innovation och
Design, som tillfört mycket bra feedback och stöd inför detta examensarbete.
Samt alla kontakter som guidat mig vidare i mitt sökande för information från bland annat
Statens vegvesen i Norge, Länsstyrelsen, jägarförbundet, VTI, Chalmers, tidigare doktorander, Facebook och andra medier.
Genom undersökning, givande diskussioner och media underlag har denna rapport skapat
grunder för vidare undersökning för en framtida viltvarnare/visslare som kan uppmärksamma vilt och minimera olycksrisk och kollisioner mellan vilt och fordon i trafiken.
Luleå 28th of May, 2015
Therese Hagberg
Sammanfattning
Denna uppsats är resultat av ett examensarbete med frågeställning huruvida en viltvisslare
som säljs på marknaden verkligen fungerar. Utifrån de parametrar som specificerats, utveckla
en bättre lösning som minimerar eller eliminerar de variabler som begränsar produkten i dess
användningsområden.
Två entreprenörer, Carl Kohrtz och Lars Jönsson, kontaktade Miljöbron som förmedlade
detta examensarbete. Deras mål är att producera en viltvisslare som är bättre än de befintliga
på marknaden.
Syftet med produkten är att minimera svåra olyckor via kollisioner med bland annat rådjur,
älg, ren, vildsvin, grävling och räv. En viltvarnare bör inte skapa ljud som stör omgivningen
och inte heller skrämma tamboskap såsom hästar, kor som är de vanligaste boskap som vi
har i Sverige men också hundar.
Uppdraget går ut på att utveckla viltvarnaren och ge förslag på en prototyp som uppdragsgivaren först ska testa och sedan siktar på att producera i ca 500 000 exemplar för att sälja i
Sverige.
Underlag för att förbättra viltvisslaren har varit forskningsrapporter för vilts beteende och
viltolycksstatistik, litteratur över de variabler som kan påverka produkten och intervju med
forskarexperter inom vilt, akustik, aerodynamik samt forum där olika viltvisslare/varnare har
testats.
Frekvensintervallet bör vara mellan 20 - 21 kHz för att uppfattas av t.ex. älg. Materialet på
visslarens kropp i ABS-plast i renare form och pipor i aluminium. Viltvisslarens placering bör
vara strax ovanför vindruta, vid taket samt en rekommenderad riv-hållfasthet av monteringstejp enligt producent som håller den på plats men även kan demonteras.
Tre olika lösningar av viltvisslarmodeller togs fram, utvärderades och slutligen valdes ett koncept som förfinades.
Genom forskningsrapporter framgick att produktens fysiska förbättringar spelar mindre roll
då studier som utförts runt om i världen men också i Sverige på vilts beteende resulterade i
att alla sinnen måste uppfyllas med lukt, syn och hörsel. Den måste också kopplas till tidigare
erfarenheter av avskräckande upplevelser, såsom jagas av varg etc. för att viltvisslaren ska ge
bestående effekt.
Avslutningsvis avråds användare av viltvisslaren/varnaren att använda viltvisslaren/varnaren
eller liknande produkter då de invaggar till en falsk trygghet och inte heller kan verifiera
funktionaliteten utan att använda ett mätinstrument på grund av dess höga frekvens.
Abstract
This paper is the result of a thesis with the question whether a wild animal whistler sold in
the market really works. Based on the parameters specified develop a better solution that
minimizes or eliminates the variables that restricts the product in its uses.
Two entrepreneurs Carl Kohrtz and Lars Jönsson contacted Miljöbron which mediates this
thesis. Their goal is to produce a wild animal whistler which is better than the existing ones
sold in the market today.
The purpose of the product is to minimize severe accidents via collision with wildlife such as
deer, elk, reindeer, wild boars, badgers and foxes. A wild animal warner should not create
noise that disturbs the surrounding area and as far as possible not scare tame livestock such
as horses, dogs and cows that are the most common livestock that we have in Sweden.
The mission is to develop a wild animal warner with the purpose to make a prototype that
the client is primarily aiming test and later to produce about 500 000 copies to sell in Sweden.
The basis for wild animal warner has been research for animal behavior and accident statistics, literature of the variables that can affect the product and interview with research experts
of Wildlife, acoustics, aerodynamics, as well as forums in which animal whistler/ warner has
been tested.
The frequency range should be between 20-21 kHz to be perceived by example moose. The
material on the body of ABS plastic in purer form, and pipes made of aluminum. Wild
Whistle's position should be just above the windshield and a preferred tear-strength mounting tape according to the producer who holds it in place, but also can be removed.
Three different concepts were developed which then was evaluated and finally selected one
concept which then was refined.
Product improvement is less important when the research studies conducted around the
world but also in Sweden clearly showed that all senses must be met such as smell, sight and
hearing as well as linked to past knowledge of deterrence experiences, such as being hunted
by wolves, etc. to wild animal warner be permanently effective.
With this in conclusion the strong advice for the user of the wild animal warner is not to use
similar products when they instill a false sense of security when the user can’t verify without
a measurement tool that it works because of its high frequency.
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 BAKGRUND
1.2 PROBLEMBESKRIVNING
1.3 SYFTE
1.4 MÅL
1.5 MÅLGRUPP
1.6 AVGRÄNSNINGAR
2. METOD
2.1 PLANERINGSMETODER
2.2
METODER FÖR ANVÄNDARSTUDIER
2.3 IDÉ- OCH KONCEPTGENERERINGSMETODER
2.3
UTVÄRDERING OCH BESLUTSFATTANDE
3. TEORETISK REFERENSRAM
3.1 VILT
3.2 Luftflöde runt fordon
3.3 Ljud
3.4 MONTERING
3.5 SLITAGE OCH MILJÖPÅVERKAN AV PRODUKTEN
3.6 MÄNSKLIGA FAKTORER
3.7 Tillverkning
4. RESULTAT
4.1 KRAVSPECIFIKATION
4.2
RESEARCH OCH BEHOVSANALYS
4.3 KONCEPTFRAMTAGNING
4.4 KONCEPTUTVÄRDERING
4.5 DETALJKONSTRUKTION
4.6 PROTOTYPFRAMTAGNING
4.7 SLUTLIG PRODUKT
5. DISKUSSION
5.1 Tolkning och värdering av resultat
5.2 Relevans
5.3 Reflektion
6. SLUTSATS
Befintliga produkter:
Här diskuteras hur produkten utifrån analysfrågorna ska vidareutvecklas i framtida projekt.
6.2
Analysfråga 1
Analysfråga 2
Analysfråga 3
Analysfråga 4
Analysfråga 5
Analysfråga 6
Analysfråga 7
6.1
Utvecklade viltvisslaren.
Analys fråga 8
Analys fråga 9
Analys fråga 10
Analys fråga 11
Analys fråga 12
1
1
2
3
3
3
3
4
4
5
6
7
8
8
11
13
17
17
19
19
20
20
20
22
25
26
27
27
29
29
29
30
31
31
31
31
31
31
32
32
32
32
32
32
32
32
32
32
33
Analys fråga 13
Analys fråga 14
Analys fråga 15
Analys fråga 16
Projektets syfte och mål
33
33
33
33
33
7. REFERENSER
34
7.1 Referenser
34
8. Bilagor
37
Bilaga 1 - Viltolycksstatistik
Bilaga 2 - Registrerade patent
Bilaga 3 - S.M.A.R.T. metoden
Bilaga 3 - GANTT-schema
Bilaga 4 - SWOT-analys
Bilaga 5 - Aerodynamik vindtunnel framifrån
Bilaga 6 - Doppler effektbeskrivning
Bilaga 7 - Gränssnittstest i vindtunnel
Bilaga 8 - Vindflöde från sidan
Bilaga 9 - Ljudets beroende av temperatur och vind
Bilaga 10 Datablad på självhäftande tejp TESA ® 4965
Bilaga 11 Termoplaster. (Tolinski M. , 2012)
Bilaga 12 - Relativ miljöpåverkan
Bilaga 13 - Ritningar Viltvisslare, pipa och lock
38
40
41
43
45
47
48
49
50
51
52
54
60
61
Lista på figurer
Figur 1 (USA Patentnr US20130186322 A1, 2012) över hjortvarnaren/ visslaren
Figur 2 Exempel på GANTT-schema
Figur 3 SWOT-analys.
Figur 4 Grov tidsplan
Figur 5 Aerodynamiskt flöde. (Ahmed, Gawthorpe, & Mackrodt, 2010)
Figur 6 Flöde med sidoturbulens. (Ahmed, Gawthorpe, & Mackrodt, 2010)
Figur 7 Visualiserat flöde. (Ahmed, Gawthorpe, & Mackrodt, 2010)
Figur 8 Ultraljudsdiagram, (Unported, 2010)
Figur 9 Sinuskurva med noder. (Vågor, 2015)
Figur 10 Noders rörelse i pipa. (Vågor, 2015)
Figur 11 Cirkulärt flöde av ljudvågor genom mindre hål. (Vågor, 2015)
Figur 12 Lock som omsluter viltvisslarkroppen.
Figur 13 Lock som omsluter viltvisslaren.
Figur 14, viltvisslarens kropp.
Figur 15 Viltvisslare med lock som öppnas med luftflödet.
Figur 16 Lock monterat på viltvisslare sett bakifrån.
Figur 17 Viltvisslare med manuellt monterat lock.
Figur 18, Svetsning av viltvisslaren.
Figur 19 Rillor att montera fast piporna i viltvisslarens kropp.
Figur 20 Dubbelhäftande tejp på undersidan.
2
1
4
5
5
12
12
12
14
15
15
15
23
23
23
23
24
24
26
26
26
Figur 21 Alternativ 3 i genomskärning.
27
Figur 22 2 bilder på 3D-printer på LTU
27
Figur 23 3D-printning av pipa i originalstorlek och två gånger större3D-printer på LTU. 27
Figur 24 3D-printning av lock sett bakifrån
27
Figur 25 3D-printning av lock på viltvisslare
28
Figur 26 SWOT-analys viltvisslarkroppen.
45
Figur 27 SWOT-analys alternativ 1 omslutande lock.
45
Figur 28 SWOT-analys alternativ 2 lock öppnas med luftflöde.
46
Figur 29 SWOT-analys alternativ 3.
46
Figur 30 Förändring av frekvens beroende på om källan rör sig från eller mot objektet 48
Figur 31, from Theoretical and experimental boundary–layer studies of car bodies Volume
5, Number 5/1984 E.H. Hirschel1, N. Bretthauer2, H. Rohe3, sid 575.
49
Figur 32 Ljudvågens rörelse genom atmosfär med variation av temperaturen
51
Figur 33 Ljudvågens rörelse genom atmosfären i motvind
51
Figur 34 (Tolinski M. , 2012) Plast och hållbarhet mot en fredlig samexistens mellan
Biobaserade och fossilbränslebaserade plaster. “Omtryckt med tillåtelse ©Scrivener
Publishing”.
60
Figur 35 Ritning av Viltvisslaren
61
Figur 36 Ritning av pipan
62
Figur 37 Ritning av Lock
63
3
1. Inledning
Denna rapport är resultatet av ett examensarbetsprojekt på civilingenjörsutbildningen Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet 2015. Arbetet har bedrivits med stöd av en handledare på universitetet och på uppdrag av två entreprenörer Carl Kohrtz och Lars Jönsson.
Dessa vill få underlag för en produkt som ska förhindra viltolyckor genom att montera fast
en viltvarnare/visslare på befintligt fordon. Deras idé, vilket även är utgångspunkten till detta
projekt, är att skapa en viltvarnare, som vid hastigheter över 48 km/h skapar ett ultrafrekvent
ljud som inte är hörbar för ett mänskligt öra men som kan uppmärksammas av vilt som finns
i närheten av vägar som fordonen vistas. Arbetet har utförts av Therese Hagberg under
handledning av Peter Törlind vid LTU och Anna Jonsson Sahlberg från Miljöbron samt
entreprenörerna Carl Kohrtz och Lars Jönsson.
som flödar längs med fordonet från hastigheter 30mph (48km/h) och uppåt som
strömmar igenom de två piporna. Därigenom skapas ett högfrekvent (ultraljud)
ljud som inte är hörbart för det mänskliga
örat.
1.1 BAKGRUND
Enligt statistik från Nationella Viltolycksrådet sker ca 20 000-30 000 viltolyckor i
Sverige varje år, se Bilaga 1 - Viltolycksstatistik. Den vanligaste olyckan sker med rådjur, dock leder krockar med älg oftast till
värre kollisioner.
Produkten är något större än en sockerbit
och går enligt tillverkaren Living Products,
LLC att montera i fronten på en bil. Enligt
uppgift från tillverkaren, Living Products,
LLC, har det sålts ett par miljoner enheter
under 25 års tid utan någon direkt marknadsföring.
Entreprenören, Carl Kohrtz, presenterade
en tillförlitlig hjortvisslare, Reliable Deer
Whistle, med patent över konstruktion
(USA Patentnr US20130186322 A1) som
framtagits och monteras på fordon av
Living Products, LLC, Figur 1 över hjortvarnaren/ visslaren. Examensarbetet utgick från Reliable Deer Whistle som även
skulle vara effektiv för annat vilt.
Enligt tillverkaren skapar viltvisslaren ett
ljud som varnar hjorten. Djuret reagerar
enligt dem med att stanna upp, avstår att
springa över vägen och även vänder och
springer in i skogen.
Ytterligare produkter finns ute på marknaden i Sverige under namnet viltvarnare
med samma funktion.
I USA finns idag både patent på ett tjugotal viltvarnare från 1960 som skickar ut en
mekanisk signal ungefär i storleksordningen 35 - 45 kHz, till senaste patentet
Deer-Whistler godkänt år 2013. Patentägaren påstår inget annat än att den skrämmer djuren och har bara patenterat själva
Figur 1 (USA Patentnr US20130186322 A1,
2012) över hjortvarnaren/ visslaren
Viltvisslaren använder sig av fartvinden
1
monteringen, se Bilaga 2 - Registrerade patent.
trafiken.
”Save a deer Whistler” är gjuten i två
stycken i plast som sedan svetsas ihop till
ett stycke. Problematiken enligt uppdragsgivarna var att det är en dålig passform
samt en osäkerhet om den verkligen gav
ultraljud som de påstår och en avsaknad
av underlag att den verkligen fungerar.
Produktens placering har enligt producenten ingen betydelse, inte heller hur produkten hanteras eller var den monteras.
Eftersom älg tillhör samma hjortfamilj
borde beteendet bli detsamma som producenten påstår för hjort men så också rådjur
som också är ett vanligt djur som medverkar i olycksstatistiken frekvent.
1.2.2 Analys av viltolyckor och beteende
En viktig aspekt är analys av viltolyckor
och beteende, för att ta reda på vad som
redan gjorts och vad som kan leda till
olyckor. Ytterligare en viktig aspekt är hur
djuren reagerar på stimuli, exempelvis ultraljud.
Produkten marknadsförs i mindre skala
och är inte välkänd. I dagsläget används
den inte i större utsträckning.
Djurens beteende kan även påverkas då de
är väldigt beroende av sina sinnen d.v.s. de
använder hörsel, lukt och syn som uppmärksammar dem vid faror.
Frågor som bör besvaras för att få en trovärdig produkt:
Idag är det väldigt vanligt att i trädgårdar
använda sig av ljud, lukt och synintryck för
att skrämma vilt från att förstöra växter
och grödor men efter installation av olika
avskräckande produkter avtar effekt vid ett
frekvent användande och förlorar helt
skrämselförmåga då djuret inte längre
uppfattar produkten som farligt när den
inte kopplas ihop med de andra sinnena
eller med ett rovdjur som skapar flyktbegär. Produkterna har liknande funktion
som viltvisslare/varnare.
1. Vilka frekvenser är djurens hörselfrekvenser?
2. Hur påverkas djurens beteende av
viltvisslaren?
3. Hur beter sig djurens när de blir
skrämda?
1.2.3 Analys av befintliga produkter
Den befintliga produkten har fördelar och
nackdelar och för att ta fram det bästa resultatet krävs att man tittar på olika
aspekter:
1. Vad finns för produkter ute på marknaden och hur fungerar de?
2. Var placeras produkten?
3. Vad kan påverka produktens funktionalitet?
4. Och vad kan påverka produktens
trovärdighet?
5. Vilka frekvenser har bäst effekt för
att skrämma bort vilt från vägarna?
1.2 PROBLEMBESKRIVNING
Uppdragsgivarna presenterade viltvisslaren ”Save a deer whistler” som utgångspunkt för att skapa en förbättrad viltvisslare/varnare som kan produceras och säljas i Sverige. ”Save a deer whistler” monteras på bilen och är lite större än en sockerbit. Enligt uppdragsgivarna reagerar hjorten med att stanna eller vända tillbaka i
skogen. Uppdragsgivaren hade även själva
uppfattat detta beteende när de färdats i
2
1.2.4 Analys av förbättring på befintliga
produkt, Deer Whistler
förslag på en förbättrad produkt av ”Save
a deer whistler” med avseende på ljud,
driftsäkerhet mot både yttre och inre faktorer. Med yttre faktorer som påverkar är
väder och miljö och inre faktorer är utförande i produktion.
Viltvisslaren/varnaren kan förbättras genom att titta på vilka variabler som kan
förändras:
2. Har produkten möjlighet att skapa
den önskade frekvensen?
3. Vilka variabler kan minska frekvensen?
4. Hur kan produkten förändras för att
säkra frekvensen?
5. Hur bör produkten utformas?
6. Vilka material är lämpliga både hänseende till miljöpåverkan?
7. Var på fordonet ska produkten ska
placeras?
8. Hur ska produkten monteras?
1.5 MÅLGRUPP
Den primära målgruppen är ägare till fordon som inte idag eller i framtiden vill
komplettera med en ultraljudsfrekvensviltvarnare på fordonet.
1.6 AVGRÄNSNINGAR
Avgränsningen i detta examensarbete är
att utveckla en prototyp som kommer att
produceras, i en 3D-skrivare för en visuell
presentation. Uppdragsgivarna kan sedan
arbeta vidare med produkten och använda
underlaget för att skapa en prototyp som
kan testas under en längre period och med
flera användare för att justera in frekvens
och monteringsanvisning.
1.3 SYFTE
Syftet med examensarbete är att förbättra
en viltvarnare/visslaren som ska minimera
olyckor med vilt såsom rådjur, älg, ren,
vildsvin, grävling och räv.
Då inget forskningsunderlag på den befintliga viltvisslaren finns för Svenskt vilt
kommer examensarbetet i första hand fokusera på underlag och ritning för att
kunna ta fram en prototyp som uppdragsgivaren ska kunna testa under en längre
period för att erhålla relevant data efter examensarbetes slut som bekräftar teorier
som presenterats i examensarbetet. Kanaler för produktion, återförsäljning och
marknadsföring finns redan enligt uppdragsgivaren. Det kommer därför inte att
presenteras detta examensarbete.
En förbättrade viltvarnare bör inte heller
skapa ljud som stör omgivningen och i
möjligaste mån inte heller skrämma tamt
boskap såsom hästar, kor samt hund som
har ett högre frekvensspann än människan.
Uppdraget går ut på att vidareutveckla
”Save a deer whistler” och ge förslag på en
prototyp som kan testas av uppdragsgivaren under en längre period och sedan produceras.
1.4 MÅL
Målet med examensarbetet är att genom
en systematisk designprocess utveckla ett
3
2.
METOD
Detta kapitel beskriver de metoder som använts samt på vilket sätt de tillämpats i
utvecklingsarbetet. Vissa metoder används vid flera tillfällen i processutvecklingen där konceptförslag ställs mot varandra och slutliga konceptlösningen detaljstuderas.
2.1 PLANERINGSMETODER
Det är viktigt att kontrollera om målet är
mätbart. Genom frågor som ”Hur vet
man att målet är uppnått?”.
Projektet initierades med att utveckla en
checklista för att klargöra uppgiften.
En utvecklingsprocess kan delas in i följande faser, (Pahl & Beitz, 1996).
1. Tydliggörande av uppgift: samla information om krav som produkten ska uppfylla.
2. Konceptuell design: undersök lösningsrymden och generera koncept.
3. Etablera koncept: vidareutveckla koncept och ta fram en preliminär layout och
dimensionering av delar.
4. Detaljkonstruktion: fastställande av dimensioner och materialval.
1. Är det samma uppfattning av vad målet är och har detta uppnåtts?
2. Finns det en acceptans till målet som
är satt?
Är målet realistiskt inom den tidsram som
satts? Se Bilaga 3 - S.M.A.R.T. metoden.
2.1.3 GANTT-schema
I projektet utvecklades ett aktivitetsplaneringsschema i form av ett GANTT-schema
som gav överblick över moment och tidsramar, Figur 2 Exempel på GANTTschema. Det är en grafisk metod som visar
aktiviteter som följer under projektets tidsramar både för att visualisera framdrift
men också förhindra försening av projektet. Genom ett GANTT-schema kan
man visualisera hur aktiviteter är beroende av varandra och flödet som följer.
Start och slutdatum följer en horisontell
tidsaxel. Ett schema kan med fördel visa
vilka kritiska aktiviteter och beroenden
som varje aktivitet har. (Jansson & Ljung,
2004)
2.1.1 Förutsättningsanalys
I första skedet sker en förutsättningsanalys
där en studie med fokus på befintligt
material, muntliga kontakter och tillgängliga rapporter analyseras.
2.1.2 S.M.A.R.T. metoden
För målformulering används metoden
SMART, en modell för att underlätta formulering av mål där de ska vara:
Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta mål.
Ett Specifikt mål innebär att svara på fyra
frågor gällande;
1.
2.
3.
4.
GANTT
Aktivitet 1
Aktivitet 2
Aktivitet 3
Vem som är involverad?
Vad som ska uppnås?
Var detta ska ske?
Vilket syfte man har med att uppnå
målet?
v.1
v.2
Figur 2 Exempel på GANTT-schema
4
v.3
För att säkerställa att man håller tidsramar som är fullt följbara krävs ett visst
slack för att det ska finnas en bufferttid.
6 – 8 Fortsatt framställning av prototyp
underlag
2.1.4 SWOT-analys
9 – 11 Avstämning av 50 % -rapport v10
i realitet Fortsatt litteraturstudie med
framtagning av resultat, påbörjar rapportskrivning
En SWOT-analys jämför inre och yttre faktorer, där värderas produktens styrkor,
svagheter, möjligheter och hot.
12 – 14 Sammanställning och analys av
resultat
I starten av kravspecifikationen gjordes
en SWOT-analys av den befintliga ”Save
a deer whistler” för att ta fram vilka kriterier som i början av projektet ska fokusera på, se Figur 3 generell bild över
SWOT-analys.
Interna
faktorer
Externa
faktorer
Positiva
faktorer
Styrkor
Negativa
faktorer
Svagheter
Möjligheter
Hot
15 – 16 Utvärdering av metod, värdering av felkällor
17 – 18 Fortsatt rapportskrivning, diskussion, slutsatser
19 Reservtid
20 Rapport klar, abstract, framsida, slutredovisning med muntlig presentation.
Figur 4 Grov tidsplan
Figur 3 generell bild över SWOT-analys.
När förslag till produkten skapats ska
även hänsyn till miljökonsekvenser tas.
Det vill säga den påverkan produkten har
vid producering men också vid likvidering.
2.2 METODER FÖR ANVÄNDARSTUDIER
I studien kan en kvalitativ undersökning
eller en kvantitativ undersökning ske. Den
kvalitativa undersökningen till själva
materialet medan den kvantitativa undersökningen mer är till en stor mängd
undersökning där den totala mängden
presenteras i sifferdiagram. (Repstad,
1999).
2.1.5 Grov tidsplan
I uppstarten av examensarbetet tas en
grovplan fram som gav en översyn över
veckor, leveransdatum och slutredovisning.
Vecka Moment
1 – 2 Framtagning av underlag inför examensarbete, plan, studie av befintliga
undersökningar
2.2.1 Kvalitativ och kvantitativ analys
När användarstudier ska utföras kan både
kvalitativ och kvantitativ metod användas. Enbart en kvalitativ undersökning
kan enligt (Trost, 2005) minska trovärdigheten i studien. För att öka trovärdigheten menar Trost att det är viktigt att all
insamlad data, analys och frågor öppet redovisas.
3 – 4 Litteraturstudie, Studie med olika
instanser
5 Prototypgenomgång, framställning
5
Kvantitativa underlagen tas ur de undersökningar med forskningsunderlag som
framkom över olycksstatistik och de kvalitativa underlagen där produktens effektivitet, hur djurens beteende sker i naturen
och hur produkten kan förbättras för att
öka funktionalitet och frekvenssäkerhet.
ende, frekvenser som är relevanta och placering av viltvisslaren för att få bästa resultat.
2.2.3 Olycksstatistik
I produktutveckling har olycksstatistik och
undersökningar för älg och vilt med olika
metoderna används där repellenter använts för att uppmärksamma och
skrämma vilt för att kunna påvisa att okonventionella metoder. (Del 1: J-O Helldin,
CBM, Del 2: Andreas Seiler, SLU, Del 3:
Mattias Olsson &, 2011), (Group, 19861987), (Kringstad, 2013), (Lg & Mia,
2012), (Nationella Viltolycksrådet, 2015),
(Ujvári, Baagøe, & Madsen, 2004),
(Valitzski, 2004), (Sandberg, Test av
akustisk effektivitet hos viltvisslare typ
Ultra, 1983) och (Persson, Olof; Peterson,
Bo E, 1980).
Då produkten skall förbättras används de
kvantitativa undersökningarna såsom
forskningsmaterial inom djurs beteende
och viltvisslare/varnare tester. I senare
skede kan uppdragsgivarna göra en kvantitativ analys genom att testa prototypen.
2.2.2 Informationsinsamling
För att verifiera information använde telefonintervjuer med forskare inom akustik,
viltbeteende och luftflöde, diskussionsforum, och underlag från andra användare
(som inte ville medverka med namn). Där
lyftes problematiken gällande produktens
varaktighet och kvalitet. (Seilers, 2015),
(Johnsson, 2015), (Sandberg, Tekn Dr /
Forskningsledare , 2015) och (Åke &
Gertie, 2011)
2.2.4 Källkritik
Allt teoretiskt material måste hanteras
källkritiskt med hänsyn till validitet, relevans och reliabilitet (Wiedersheim-Paul &
Eriksson, 1991). Genom att jämföra det
material som forskningen skapat mot det
material som producenten presenterat
men också läsa kritiskt det material som
finns tillgängligt för att få fram hur produkten fungerar.
Enligt Ander & Karlsson, (1989) anses
svarsresultatet bli representativ för en hel
grupp om en öppen frågeformulering väljs
till det urval av representanter som tillfrågats. Frågorna ska enligt detta synsätt vara
enkla och tydliga för att få ett resultat som
kan tolkas på liknande sätt.
2.3 IDÉ- OCH KONCEPTGENERERINGSMETODER
För att verifiera de krav som uppdragsgivaren ställt och undersöka om det finns fler
variabler som kan påverka finns olika metoder att ta fram kraven.
För att uppnå reliabilitet dvs. om undersökningen skulle upprepas av någon annan person ska det också ge samma resultats om verifierar det första resultatet
(Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991).
2.3.1 Kravspecifikation
En kravspecifikation framställdes för att
skapa ramar för arbetet samt vilka de viktigaste funktionerna är för produkten.
Forskningsmaterial från tidigare undersökningar har används som underlag för
att verifiera de påstående tillverkaren av
produkten hävdar angående djurens bete-
För att verifiera hur viltvisslarens funktion
kan man även se på hur kundbehovet ser
6
ut idag och hur produkten ska skilja sig
mot de befintliga? (Örsterlin, 2007).
En bra metod är också att jämföra de alternativ som framkommer och antingen ge
ett nytt produktförslag eller förkasta något
av alternativen.
2.3.2 Brainstorming
Brainstorming användes för att få flera förslag som kan förbättra produkten.
Genom att låta olika individer hos uppdragsgivaren komma med sina omdömen
av förslagen kan man få en subjektiv bedömning av koncepten. (Örsterlin, 2007).
Då uppdragsgivaren har testat viltvisslaren
”Save a deer whistler” kan de komma med
synpunkter utifrån tidigare erfarenhet.
Vanligtvis ska en brainstorming innehålla
mellan 5-15 personer men eftersom det är
ett förutsättningslöst sätt att få fram så
mycket idéer som möjligt är det en användbar metod. (Johannesson, Persson,
D., & Johannesson, 2004).
I utgångspunkt vidareutvecklas ”Save a
deer whistler”, där viltvisslarens egenskaper jämförs med kravspecifikationen
som togs fram från resultatet av brainstorming, litteraturanalys, forskningsmaterial
och intervjuer.
2.3 UTVÄRDERING OCH BESLUTSFATTANDE
Då flera lösningsförslag tas fram är det viktigt att det görs en systematisk värdering
och bedömning.
2.4.1 Konceptutvärdering
Förslag på olika produktförbättringar
skapas utifrån kravspecifikationen. De värderas i en SWOT-analys och det bästa konceptet vidareutvecklades.
Ett förslag på konceptutvärdering i produktutveckling är att använda viktning
och värdering som innebär att alla idéer
och lösningar värderas mot produktens
krav som framkom genom kravspecifikationen som visar hur väl förslagen uppfyller
kraven. I första skedet värderas viktighetsgraden för kriterierna. Sedan värderas hur
väl förslagen fyller de kriterierna som hämtas från specifikationen. Det som sedan får
högst betyg uppfyller kravspecifikationen
bäst. (Ranhagen, 1995).
Den slutgiltiga lösningen printas ut i en
3D-skrivare som en visuell prototyp utan
krav på förfinad struktur. Pipan skrivs
också ut i 3D-printern som en visuell komponent i plast och tillverkas inte i metall.
Prototypen kan inte testas utan den måste
konstrueras med bättre toleranser än vad
en 3D-skrivare kan tillhandahålla. Test ingår inte detta examensarbete.
7
3.
TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel följer den teori som den tekniska designen bygger kravspecifikationen på. Viltvisslaren utvecklas både genom industridesign där produkten utvecklas på ett sådant sätt att
den går att massproduceras och konstruktionsmetodiskdesign, en iterativ process med hänsyn till grundläggande vetenskaper. Kravspecifikationen vid start av projektet förändrades
under tiden arbetet fortlöpte på grund av de resultat som genererats genom forskning. Den
omfattar bland annat forskningsstudier på vilts beteenden i USA, Sverige, Norge och Australien samt test med olika repellenter som kan ge önskad effekt för att minska olyckor. Vilka
frekvenser älg reagerar på samt hur djuret beter sig vid dessa frekvenser. Viltvisslarens materialval, utformning, montering samt akustiska flöde som beroende av aerodynamiken.
avskräckande stimuli som påverkar under
uppväxten både upplärning och möten
med rovdjur.
3.1 VILT
I projektet har flera nuvarande produkter
för att varna vilda djur undersökts. Både
produkter som monteras på fordon men
också de som sitter fastmonterat på lyktstolpar som avger ljus och ljudsignaler.
Under kontrollerade former med utfordring utfördes tester med olika avskräckande produkter för att testa älgen på torpslaboratoriet, Stockholms Universitet.
3.1.1 Forskning
Svårigheten med reliabelt resultatet var att
fodret ansågs som en beroendekälla där resultatet påverkades i det inhägnade området. I vilt tillstånd finns större valmöjligheter och lättare att nå en trafikerad väg.
Inom ett antal olika områden har studier
genomförts för att förhindra eller minska
antalet olyckor. Fokus är repellenter, som
har avskräckande stimuli genom flera
olika oprövade metoder. Stimuli som vilt
reagerar på är ljus, ljud och doft som har
direkt verkan på älgens syn-, hörsel- och
luktsinne. (Persson, Olof; Peterson, Bo E,
1980)
Under projektet testades ljus, ljud och
doft under flera år och även olika älgar för
att minimera repetitiv inlärning.
Enligt forskningsrapporten hade ljudsignaler en avskräckande effekt till en början
men att olika djurarter mycket snart vande
sig vid dessa och ignorerade ljudet. Testet
utfördes med frekvenser över 20 kHz (Ultraljud) och en styrka på över 70dB (men
kunde varierade mellan 15kHz - 50 kHz),
vilket är människans övre hörbara ljudgräns.
3.1.1.1 Viltolycksprojekt av älg 1980 vid
Stockholms Universitet
I forskning som utfördes av Persson, Olof;
Peterson, Bo E, 1980 på älg testades olika
repellerande stimuli som djuren inte alltför snabbt vande sig vid. Stimuli som får
vilt att stanna eller välja annan väg. Forskningen fokuserade även på om vilt hade
en tillvänjningseffekt som var kopplat till
t ex hunger, törst och andra aktiviteter
men också om de fungerar avskräckande
eller inte. Men även hur älgens naturliga
Älgens övre hörselgräns var ca 21 kHz.
Vid 13 tester inom älgens hörselområde
reagerade djuren endast vid två låga fre-
8
kvenser med flykt från fodret, vid de övriga 11 testerna reagerade de med att stannade kvar. Dock var detta utan inlärning
så slutsatsen var att så länge det inte sker
repetitivt så stannar eller rör den sig ifrån
när den uppmärksammar ljudet. Enligt
testresultatet från studien konstateras att
ljus och ljud inte verkar vara effektiva medan doft har en något repellerande effekt.
3.1.1.4 Studie av Hjort 1987 i Iowa, USA.
Underlaget som ”Save a deer whistler” använder sig av i marknadsföring av motsade
alla andra forskningsrapporter som testat
repellenter.
Rapport från en business research Group
i Bellevue, Iowa 1986-1987 saknade referenser och koppling till forskningsinstitut.
Produkter hade testats på hjort i USA med
nio olika modeller av ventil och genomströmmande viltvisslare/varnare. Testet
utfördes under 8 månader 1987 där 92 %
testades nattetid och 8 % dagtid. Enligt
rapporten var inga tester utförda på tama
hjortar.
3.1.1.2 Studie av avskräckande medel
inom järnväg
Studie av klövviltolyckor på järnväg med
olika typer av skrämsel- eller avskräckningsanordningar t.ex. doftrepellenter samt
varningssignaler med ljud- eller ljus för att
minska antalet viltpåkörningar på väg och
järnväg utfördes av trafikverket under
2011. Vid de tester som genomfördes
hade dock sådana anordningar inte gett
någon nämnvärt minskad olycksfrekvens,
och i flera sammanhang hade metoderna
dömts ut som ineffektiva.
Resultatet var 351 hjortar som reagerade
som önskat och 29 hjortar reagerade inte
alls och viltvarnare/visslare som hördes
för tidigt gav inte den önskade effekten.
Höga frekvenser (över 18 000Hz) endast
har effekt under vissa förhållanden.
(Group, 1986-1987).
3.1.1.5 Utvärdering av viltvarnare 2004
som reducerar kollisioner mellan hjort
och fordon
3.1.1.3 Test av akustisk effektivitet hos
viltvisslare, Örebro 1983
VTI utförde 1983 en studie av en viltvisslare vid namn Ultra som testades i hastigheter 50, 70 och 90km för att verifiera produktens reliabilitet, frekvens och placering. Viltvisslaren monterades enligt anvisning och testades. Visslan gav inte högre
frekvenser än 8 kHz och översteg inte
30dB när det mättes på ett avstånd på
100m framför visslan. Forskaren konstaterade att visslan troligen ljudmässigt dränktes i fordonets ljud eller de naturliga ljud
som fanns runt omkring. Oavsett om den
monterades på taket eller framme i fordonets luftintag blev effekten detsamma.
Slutsatsen var att den är helt ineffektiv.
(Sandberg, Test av akustisk effektivitet hos
viltvisslare typ Ultra, 1983)
En studie utfördes 2004 på universitetet i
Georgia. Avseendet var att se hur hjort reagerar på olika frekvensband i fångenskap
och hur ljud förändrar beteendet hos vilda
hjortar längs med vägbanor.
På en yta av 2,4 Ha med ca 60-100 hjortar
som kontrollerades i inhägnader sändes
en ren ton över ett antal frekvenser ut. För
att ljudet skulle vara hörbart användes
styrkor på minst 70dB och över 20 kHz.
Hjortar i fångenskap var vaksamma i början men allt eftersom tiden gick avtog hjortarnas vaksamhet då testerna utfördes med
olika ljudfrekvenser. Ingen av frekvenserna gav nämnvärd skillnad i reagens hos
hjortarna. Slutsatsen var att de inte obser-
9
verade något flyktbeteende som skulle förhindra kollisioner.
ser som användes eller hur många som färdats på de vägar som de testade utan ett
resultat på olycksreducering av 90 %.
Dock inte hur mycket respektive area som
testats utgick ifrån antalet olyckor vid
start.
3.1.1.8 Intervju med forskare inom
Svenska Lantbruksuniversitetet
Under flera tillfällen kontaktades Andreas
Seiler 1 , forskare på Sveriges Lantbruks
Universitet angående hur vilt, bland annat
älg beter sig och hur man kan verifiera att
produkten fungerar. Enligt honom var
djurens beteende avgörande och att studier bör ske med ickefungerande attrapper
så att användare inte kan göra en bedömning utifrån vad denne tror istället för vad
som verkligen sker. Andreas påpekade att
de flesta tester har varit efter önskan av leverantörer som säljer produkten men inte
under en vetenskaplig standarduppföljning. Det har aldrig hittats material som
kan verifiera vetenskaplig statistiskt eller i
artiklar och tidskrifter som verifierar det
resultat som tillverkaren påstår. Andreas
är skeptisk till att denna produkt verkligen
fungerar (Seilers, 2015). Dock kommer
inte produkten testas under denna examensperiod, utan detta görs av uppdragsgivaren efter examensarbetets slutförande.
3.1.1.9 Analys hur vägar korsas för klövdjur, 2015
Inte heller de vilda hjortarna gav någon reaktion när de testade längs med vägarna.
(Valitzski, 2004)
3.1.1.6 Test av viltvarnare av användare,
uppladdat via forum på nätet
Från 2011-10-20 till 2012-01-09 testade en
viltvarnare som marknadsförs av en större
kedja i Sverige. Den har testats av olika användare som har diskuterat och slutsatsen
var att den inte hade någon som helst effekt samt att de själva i början sökte efter
den påstådda effekten från produktens informationsunderlag. (Lg & Mia, 2012)
3.1.1.7 Artikel test av viltvarnare längs
Norges vägar 2013
I Norge testas i dagsläget ett test av en viltvarnare som producerats i Österrike.
Längs med speciellt utsatta vägar har repellenten monterats på lyktstolpar som känner av när ett fordon passerar och ger ifrån
sig en ljud- och ljussignal.. (Kringstad,
2013)
Intervju med Henrik Wildenschild på Statens Vegvesen i Norge har de installerat
modell DD450 (OG, 2015) som utreds
med gott resultat. En testrapport finns för
den modell som de testar i Norge, där producent hänvisar till reducering av olyckor
med hjälp av deras produkt. Det resultatet
som testet har gett fram till dags datum av
Henrik gav var en sänkning av olycksstatistiken men den är fortfarande under utredning och har testats under kortare tid.
Dock har denna repellent två variabler,
ljud och ljus, som reagerar när bilen passerar. Rapporten som producenten tillhandahöll gav inget resultat över vilka frekven-
1
Enligt rapporten över hur klöverdjur
korsar vägar anses vägar med en trafikbelastning som är mer än 10 000 fordon/dygn i regel som ett närmast oövervinneligt hinder för de flesta landlevande djur. Även om få passager över
vägen kan förekomma, särskilt nattetid
när trafiken obetydlig, avskräcks förmodligen de flesta djur från att försöka korsa
Personlig kommunikation våren 2015
10
vägen eller är deras överlevnadschanser
närmast obefintliga om de försöker.
störst. I projekt utanför Sverige har fokus varit på de vägar som haft mest
olycksstatistik. I Sverige, där stora delar
av landskapet domineras av skogsmark,
är det svårare att identifiera lika tydliga
spridningskorridorer för djur som i kontinentala delar av Europa där de flest tester utförts i forskningsprojekt.
Vägar med mindre trafik (6000 - 8000
fordon) är mindre avskräckande i och
med att det är mer avstånd mellan fordonen. Många djur vågar göra korsningsförsök men eftersom trafiken fortfarande är relativt hög, så är risken för
påkörningar betydligt större. Det är från
dessa vägar de flesta viltolyckorna rapporteras.
Det tydliggör också hur svårt det är att
utföra reliabla tester som visar att viltvisslaren fungerar enligt specifikation från
tillverkaren.
Vägar under ca 2000 fordon per dygn utgör varken ett allvarligt hinder eller en
stor dödsfara för vilt, trots att viltolyckor
förekommer även på de minsta enskilda
vägarna (Seiler, Olsson, & Linqvist,
2015). För att viltvisslartester skall ge ett
fungerande resultat krävs alltså tester på
vägar med mindre trafik, 6000-8000 fordon per dygn, när prototypen och attrappen sedan testas.
3.1.1.10 Viltolycksstatistik
Nationella viltolycksrådet har statistik
över viltolycksfrekvensen som sker. Enligt
tabell över 2014, visas att vissa kategorier
av djur är mer representerade i viltolyckor
än andra. Där visas att rådjur är överrepresenterad men mycket större skada skapas
vid olycka med älg, dovhjort och vildsvin.
I denna studie är det framförallt älg som
är i fokus då den skapar kraftiga tillbud
som kan göra stor skada på fordon och
dess passagerare. Vissa län är överrepresenterade gällande ren, eftersom renen är
tamboskap som vandrar över stora delar i
norra delen av Sverige. Renen klassas som
tamboskap och är inte med i den vanliga
statistiken, Bilaga 1 - Viltolycksstatistik.
Vilt strövar över stora marker och har
inget tydligt mönster över det svenska
landskapet. Närmaste vägen är den som
vilt använder eller invanda mönster i deras territorium eller längs deras vandringsrutter. Eftersom de flesta vilt lever
och rör sig i invanda mönster med etablerade hemområden eller revir väljer de
att stanna kvar inom området. (Seiler,
Olsson, & Linqvist, 2015).
3.2 Luftflöde runt fordon
För att verifiera det luftflöde som krävs för
att viltvisslaren skall fungera måste bilens
luftströmmar analyseras. Luftflödet är beroende av både formen på fordonet men
också omgivande vindar och kan därmed
variera enligt nedan, Figur 5 Aerodynamiskt flöde.
Beroende på vart vindflödet rör sig längs
med fordonet har den negativ eller positiv
kraft som rör sig från eller mot fordonet.
Detta beror av hur fordonet är krökt konvex form där den negativa kraften mer vid
nosen upp mot bilhuven och vid mellan
rutan och taket. Medan den är mer positiv
konkav form vid lamporna fram och motorhuven, mellan tak och bakruta samt
baklysen.
3.1.2 VILTVARNARE
Djuren rörelsemönster påverkar var behovet på tester av viltvisslare är som
11
Figur 5 Aerodynamiskt flöde.
Gawthorpe, & Mackrodt, 2010)
(Ahmed,
Figur 6 Flöde med sidoturbulens. (Ahmed,
Det finns även turbulens bak på de två sistnämnda krökarna. Luftflöden är testat i
vindtunnel med fullskalebil Bilaga 5 Aerodynamik vindtunnel framifrån.
I ett perfekt förhållande, i en vindtunnel,
visar fordonets flöden det mest optimala
rörelsemönstret längs med fordonet. Det
optimala strömlinjeformade flödet är på
taket och i kanten mellan sidan och huven
strax bakom blinkers samt strömlinjeformad strax under rutorna på sidan om fordonet, Figur 7 Visualiserat flöde.
Luftflöden som rör sig mot sidan av fordonet skapar sidokrafter som även förändrar
och förflyttar vindar som rör sig rakt mot
fordonet, se Bilaga 8 - Vindflöde från sidan. Det påverkar även flödet som skall
röra sig mot viltvisslaren. Den kan då få
lägre luftströmmar eller avta helt vilket påverkar ljudet utifrån visslaren.
Flödet på fordonet rör sig inte bara rakt
förbi fordonets form utan varje formförändring i chassit påverkar också flödet
runt fordonet. Där flödet rakt i mitten följer fordonets form medan sidorna för sig
mer från fordonet enligt, Figur 6 Flöde
med sidoturbulens. se även Bilaga 8 Vindflöde från sidan.
Figur 7 Visualiserat flöde.
(Ahmed,
För att beräkna förhållandet mellan tröghetskrafter och viskösa krafter kan man
använda dimensionslösa parametern Reinolds tal som uttrycker sambandet mellan luftens densitet, viskositet, strömningshastighet och en längd (kordan) på
föremålet där gränsskiktet bildas-
12
Förhållandet beräknas i ekvation (1).
Re = ρ*V*L/ μ = VL/ ν
mycket mindre där den är konvex (mellan
vindrutans övre del och taket) och att den
är obefintlig något längre bak på taket. Bilaga 5 - Aerodynamik vindtunnel framifrån. (Hirschel, Bretthauer, & Röhe,
1984).
(1)
ρ = densitet
V = Hastighet
L = Fordonets längd
μ = Dynamisk viskositet
ν = Kinematisk viskositet av luft
3.3 Ljud
Ljudets styrka, frekvens och utbredning
påverkas också av yttre faktorer som förändrar och förbättrar/försämrar frekvensen som krävs för viltvisslaren. Ljud består
av förtätningar och förtunningar av molekyler, vilket skapar vågor i luften likt vibrerande kroppar även kallad ljudvågor. Det
kan även skapas genom chockvågor efter
en explosion där värme skapar en snabb
expansion av luftströmmar. Även förändring av luftflöde skapar ljudvågor när man
pratar, sjunger eller spelar på ett instrument. Ljudets hastighet är ungefär
343m/s vid normal temperatur och luftfuktighet. Temperaturen är den variabeln
som har störst påverkan på ljudets hastighet (Rossing, Wheeler, & Moore, 2002).
Vid teoretiska beräkningar måste det användas lika stora modeller för att inte förlora likheterna i modellerna. Flödet i verkligheten är inte detsamma som i beräkningarna eller i en vindtunnel då fordonet
utsätt för förvrängda luftströmmar. Förvrängda luftströmmar är svårt att simulera
i en vindtunnel och påverkar resultatet
med variabler som inte finns i simuleringar eller i vindtunnel.
Fordonet har gränsskikt där de viskösa
krafterna förvränger den omgivande icke
viskösa flödet. Det naturliga viskösa flödet
reducerar den lokala hastigheten på ytan
och skapar friktion på ytan. Gränsskiktet
över ytan sänker hastigheten av luften eller
stoppas helt av viskositeten.
3.3.1 Ljudförändringar
Det finns två typer av flöden, laminär som
följer ytan och turbulent som skapar oregelbundna flöden (Ahmed, Gawthorpe, &
Mackrodt, 2010).
När ljud når mottagaren brukar oftast
både frekvensen och vibrationen av ljudet
vara detsamma. När observatören och
ljudkällan är i rörelse mot varandra är frekvensen högre än när de rör sig från
varandra. Detta kallas dopplereffekten
och är framtagen av Christian Doppler.
Beskrivning av hur Doppler effekten förändra kan ses i Bilaga 6 - Doppler effektbeskrivning. Genom beräkning av hastigheten (vs) för källan, ljudets hastighet (v
=343 m/s) och frekvensen (fs) från källan
ges den korrekta frekvensen ekvation (2):
Oftast känner man det laminära flödet genom att sitta på en motorcykel där flödet
rör sig längsmed i ett följsamt flöde. Om
motorcykeln åker bakom ett fordon
skapas oregelbundna turbulenta luftströmmar.
3.2.1 Nollflödesgränsskikt
Av tester som utförts i vindtunnel framgår
att gränssnittet där luftflödes saknas helt
endast är väldigt nära fordonets yta och är
mycket större där fordonets form är konkav (böjningen mellan motorhuven och
vindrutan) mot riktningen medan är
f = fs * v/(v-vs)
(2)
På så sätt kan man få fram den frekvensen
13
som källan måste ge ifrån sig för att observatören ska få önskad frekvens där denne
befinner sig.
(3) beroendet mellan våglängd, ljudhastighet och frekvens.
v = λ /T = λ *f
3.3.2 Refraktioner
(3)
v= vågutbredningshastigheten
λ = våglängden
f =frekvensen 1/T
När en ljudkälla passerar genom vind eller
temperatur kan även ljudets hastighet förändras som också påverkar viltvisslarens
förmåga att behålla ljudstyrkan. När ljud
rör sig med vinden är vindhastigheten
lägst närmast marken vilket påverkar ljudet att böja sig neråt. Ljudnivån låter då
högre hos observatören än om ljudet färdas i motvind som ger motsatt effekt. En
illusion skapas då, där ljudet röra sig bakåt
när ljudet färdas mot vinden men i själva
verket har ljudet en mycket högre hastighet än vinden och ljudet böjs uppåt. Vid
temperaturskiftningar, t.ex. positiv temperaturgradient, beter sig ljud på samma sätt
som vid motvind, dvs. ljudet böjer sig
uppåt och därmed ger ett lägre ljud. Bilaga
9 - Ljudets beroende av temperatur och
vind. Då ljudets hastighet ökar med temperaturen, rör sig ljudet fortare strax ovanför marken där temperaturen är högre. Eftersom ljudet rör sig i samma hastighet
oavsett hastighet av vinden ändras den
bara i höjd vilket resulterar i att den inte
når sitt tänka mål. (Rossing, Wheeler, &
Moore, 2002).
(Rossing, Wheeler, & Moore, 2002).
3.3.4 Ultraljud
Ultraljud är en elastisk våg med en frekvens högre än den översta gränsen för
människans hörsel som krävs för att inte
viltvisslaren ska störa omgivningen. Ultraljud definieras ofta som ljud med våglängd mindre än 17 millimeter i luft, det
vill säga med frekvens högre än 20 kHz.
Någon övre frekvensgräns finns inte definierad. (Lempriere, 2002).
Figur 8 Ultraljudsdiagram, (Unported, 2010)
3.3.5 Ljudfrekvenser ur en pipa
För att beräkna hur pipans utformning
skall vara för en viltvisslares frekvens används ekvation (4) för en öppen/öppen
pipa:
f = v/(2L)
3.3.3 Diffraktion
(4)
Luftens hastighet beräknas v = 343m/s
och L är längden på pipan i meter.
När ljud rör sig mot något som står i vägen
sker en diffraktion, dvs. ljudet böjs runt
hindret. Det kan också ske genom en smal
öppning och sprids vidare efter öppningen. Hålets storlek i relation till storleken på våglängden avgör diffraktionen.
Ljudet kommer att vara mycket högre direkt efter ljudkällan jämfört i periferin och
påverkar också viltvisslaren.
Vid t.ex. tre bukar svänger tråden i andra
övertonen. Pipan blir väldigt lång så
istället används antalet våglängder i ekvation (5)-(7), Figur 9 Sinuskurva med
noder. :
Beroendet beräkna med hjälp av ekvation
14
λ = 2L; f1 = v/(2L)
(5)
λ = L; f1 = v/(L) =2f1
(6)
λ = 2L/3; f1 = 3v/(2L) =3f1
(7)
Figur 9
L= λ /2 är ungefär detsamma som är diametern, d. Om ljudet fortplantar sig igenom en springa eller cirkulärt hål vars
bredd är nästan lika stor som våglängden
bildas cirkulära vågor på andra sidan, Figur 11 Cirkulärt flöde av ljudvågor genom mindre hål.
Sinuskurva med noder. (Vågor,
2015)
Kortare längder ger högre frekvenser
men λ motsvarar även diametern på inre
röret, Figur 10 Noders rörelse i pipa.
Figur 11 Cirkulärt
flöde av ljudvågor genom mindre hål. (Vågor, 2015)
3.3.6 Ändkorrektion
Figur 10
Vid öppningarna skapas turbulens på en
viltvisslare då delar av luftflödet direkt utanför mynningen ger medsvängande luft
och måste korrigeras för att bibehålla rätt
frekvens. Den effektiva reflektionspunkten befinner sig en liten bit ifrån rörets
mynning. För att korrigera detta krävs
ändkorrektionen ΔL med hänsyn till radien r och konstanten 0,61 i ekvation (8).
Det vill säga
Noders rörelse i pipa. (Vågor,
2015)
ΔL = 0,61*r
(8)
(Rossing, Wheeler, & Moore, 2002).
För att få ett korrekt ljud ur ett rör/pipa
som ska motsvara 20 kHz beror detta
både av längden och radien av röret.
Sambandet mellan rörets diameter och
15
3.3.10 Mänskliga örat
Enligt intervju med Roger Johnsson blir
kompensationen i ekvation (9):
Lk = L + π*r/ 2
Det mänskliga örat är komplext funktionsmässigt då det reagerar på en bred
variation av stimuli. Det kan även identifiera vad, vart och hur mycket ljudet låter. Förhållandet mellan lägst och högsta
frekvensen som det mänskliga örat kan
höra är 103 gånger eller mer än nio oktaver (en oktav är samma som en fördubbling i frekvens). Hörseln är mer än nio
gånger bättre än vår syn. (Rossing,
Wheeler, & Moore, 2002).
(9)
Lk = Rörets riktiga längd
L = Beräknade längden
π*r/ 2 = den kompenserade längden
(Johnsson, 2015)
3.3.7 Ljudstyrka
Ljudstyrkan avgörs av hur mycket luft som
rör sig genom röret och därmed öka ljudstyrkan eller sänka ljudet för viltvisslaren.
Mänskliga öron hör idealt ett frekvensomfång på 20 Hz till 20 kHz, men förmågan
att höra avtar med stigande ålder. Ett mer
verkligt frekvensomfång är därför 20 Hz
till 16-18 kHz (Wallin, Bodén, Carlsson,
& Glav, 2001). Därmed måste viltvisslaren hålla sig mellan 20kHz och 21 KHz för
att avge önskat resultat.
3.3.8 Ljudets avtagande i styrka
För att kompensera att ljudstyrkan inte
skall avta beräknas att ljudstyrkan avtar
med 1/r2 åt alla riktningar, där r är radieavståndet till ljudkällan. Ljudet sjunker
med 6 dB när avståndet mellan källan och
mottagaren fördubblas. Då antas att ljudvågen transporteras förlustfritt, alltså att
ingen energi avges till luften men lite
energi förloras dock. Hur mycket energi
som förloras beror av frekvensen (tonhöjden). Vid höga frekvenser förloras
mycket, medan låga toner transporteras
mera förlustfritt. (Rossing, Wheeler, &
Moore, 2002)
3.3.11 Absorption av ljud
Utöver det ljud vi hör har också ljudet en
tendens att absorberas i miljön runtomkring, speciellt när det gäller ultraljud, vilket gör att ljudet fördröjs, förvrids och försvagas och påverkar viltvisslaren.
Ljudet hos mottagare påverkas av atmosfärisk turbulens, temperatur vindförändringar, molekylär absorption i atmosfären
och reflektioner från jordens yta. Dämpning av ljud genom en tät skog kan vara så
stor som 20dB per 100m och genom gräs
eller buskage kan dämpningen vara ännu
större. (Rossing, Wheeler, & Moore,
2002).
3.3.9 Frekvenser hörbara för vilt
För att beräkna den korrekta frekvensen
som vilt kan höra användes VIOL-studien som underlag, där frekvenser av ultraljud testades på älg testades en ljudsignal på 70dB och med frekvensvariation
från 15 kHz – 50 kHz. Studien visade att
älgens övre hörselgräns låg vid ca
21 kHz. (Persson, Olof; Peterson, Bo E,
1980).
Också bilen påverkar negativt på viltvisslaren då mätning på mätningar på ca
5,6m från mitten av vägen visar att ljudnivån ökar på fordonet med ca 10dB för
varje fördubbling av fordonets hastighet.
Ljudnivån på en bil som färdas i ca
16
den när temperaturen ökar för polymera
material. (UW-ELAST, 2015).
90km/h rör sig mellan 75-95 dBA beroende på däckens mönster. (Rossing,
Wheeler, & Moore, 2002).
3.5 SLITAGE OCH MILJÖPÅVERKAN AV PRODUKTEN
3.4 MONTERING
På grund av luftflöden som trycker på viltvisslaren utsätts produkten för krafter
både från sidan vid sidovindar men också
har luftflödet rakt mot produkten i ett laminärt flöde. Produkten kommer att utsättas för kraftigt tryck från högtryckstvätt eller en maskinell tvätt då fordonet ska rengöras. Krafter från snö, modd, is, värme,
kyla, sand och lera beroende på vart användare färdas kan påverka den monterade produkten.
En produkt som ska produceras måste genomgå hela livscykeln från konceptidé,
montering, ända fram till kassering. Den
måste vara genomtänkt att produkten inte
bara tillverkas miljövänligt som möjligt
med metoder och material men ska också
kunna återvinnas för att få liten påverkan
på miljön som möjligt. Olika plaster har
olika egenskaper som är till fördel för viltvisslaren. För att se de olika plaster som
beaktades i produktutvecklingen se Bilaga
11 Termoplaster. Hållbarhet går ofta hand
i hand med hälsoeffekter, påverkan på miljön, globala värmeeffekten, den energin
den förbrukar vid återvinning men också
fossila bränslen som vissa plaster utgår
ifrån vid tillverkning. (Tolinski M. , 2012).
Viltvisslaren har inte en oändlig livslängd
på grund av de naturliga elementen som
kan påverka livslängd på produktens
material. Möjligheten bör finnas att demontera visslaren från fordonets yta utan
att skada fordonet.
3.4.1 Självhäftande tejp
Material för viltvarnaren/visslaren bör väljas
utifrån materialegenskaper, tekniska specifikationer och estetiska faktorer. Även tillverkningsmetod är viktig aspekt att ta i beaktning vid materialval. (Ashby, 2002).
Med syfte att tillverka en billig lösning
som är reversibel och inte har stor påverkan på fordonet har självhäftande tejp undersöks.
3.5.1 Vanliga kommersiella termoplaster
Tesa ® 4965 är en dubbelhäftande tejp
med hög rivhållfasthet- och temperaturbeständigt. Den är bra till ABS-plaster och
kan monteras på gummi och EPDM-profiler. Den har en häftförmåga på Stål, ABS,
Aluminium, PC, PE, PET, PP, PS och
PVC och temperatursbeständig under en
kortare tid upp till 200 grader. Den dubbelhäftande tejpen är också väldigt bra beständighet mot UV samt fuktbärighet. Bilaga 10 Datablad på självhäftande tejp
TESA ® 4965
Plast är ett material som är billigt att producera och lätt att forma ur ett ingenjörsperspektiv. Strukturen är relativt enkel
och väger väldigt lite. De flesta kan återvinnas vid låga temperaturer och låga energier. Det är dyrare att återvinna jämfört
med att producera nytt. (Tolinski M. ,
2012).
Riv-hållfasthet är betydligt viktigare än
brottgräns då den påverkar hur bra viltvisslaren sitter kvar på fordonet, dock minskar
17
3.5.2. Utvärdering av potential av återvinning
en beläggning för att skydda metallen
(Askeland, 1994).
Enligt Tolinski, 2012, har vanliga kommersiella plaster en mindre effekt på miljön jämför med de tekniska plasterna. Det
finns fortsatt mycket som kan göras med
att utveckla polymerer som är mer återvinningsbar vid tillverkning, genom att frångå
de fossila komponenter och använda biologiska produkter som har en mindre effekt på miljön. Det största hindret är den
kostnad som idag krävs för att nå det målet. För att nå målen kan man dela upp
material enligt, Bilaga 11 Termoplaster.
3.5.4.1 Aluminium
Densiteten på aluminium är en tredjedel
av stålets vikt, en av de vanligaste egenskaperna som förordar användning av aluminium som idag återfinns bland annat i
flygplan och bilar. (Askeland, 1994).
Aluminium reagerar lätt av de förstärkande mekanismerna som kan göra metallen nästan 30 gånger starkare än ren metall. Den är lätt att bearbeta, starkt motstånd mot kryogeniks temperatur och inte
är giftig, vilket också är varför den är så
vanlig i burkar som innehåller mat.
3.5.3 Återvinning av plaster
Ett forskningscenter i Chicago har genomfört en omfattande studie på återvinning
av olika sorters polymerer inom bilindustrin. Polymerer har testats genom att på
olika sätt separera sammansatta polymerer
och sedan strimla i små delar och mätta
hur mycket av materialet som faktiskt kan
återvinnas ur den ursprungliga plasten. Fabriken som byggdes upp lyckades återvinna upp till 90 % av plasten som koncentrerade polymerer med hjälp av olika
tekniker.
(Jody, Pomykala Jr.,
Spangenberger, & Daniels, 2009).
Den fysiska fördelen är att den har hög
elektrisk- och värmeförmåga, är inte magnetisk, har väldigt bra motstånd till oxidation och korrosion. Dock är den känslig
för utmattning som gör att den kan försvagas lätt även i små belastningar. Aluminium kräver inte höga temperaturer för att
smälta och har ett dåligt motstånd mot förslitningar eller tryck. (Askeland, 1994).
Ungefär 30 % av all produktion av aluminiumprodukter består av återvunnet
material i USA. Det krävs också bara 5 %
energi att återvinna aluminium jämfört
med att producera nytt från Bauxit som är
en lerliknaden rödbrun jordart som bland
annat aluminium, koppar och järn utvinns ur. (Harper, 2001).
3.5.4 Metaller
Metallernas förmåga att lätt smidas, blandas och förbättras har gett dess breda användningsområde. Materialet har också
väldigt bra förmåga att återanvändas men
är väldigt känslig mot korrosion på grund
av vatten, syre och andra frätande syror
som gör att metallen vittrar sönder
(Askeland, 1994).
3.5.4.2 Koppar
Koppar produceras genom Pyrometallurgisk process. Den är betydligt tyngre än
järn och trots att dess sträckgräns är hög så
är den lägre än för aluminium och magnesium legeringar. Koppar har bättre motstånd mot utmattning, krypning och slitage än aluminium och magnesium. Kop-
Metallerna kan bearbetas så att dess egenskaper som är mindre attraktiva kan minskas och de kvaliteter som söks ökas. Detta
sker oftast genom värmebehandling, mekanisk bearbetning eller genom att skapa
18
par är duktil, har bra motstånd mot korrosion och bra konduktiv förmåga för el
och värme. Vanligen används koppar till
ledningar (vid mindre än 1 % orenheter),
rör, pumpar, ventiler.
kunskap hur viltvisslaren skall påverka enligt tillverkaren.
3.7 Tillverkning
För att skapa en produkt som är kostnadseffektiv bör utformningen en den anpassas för en lämplig tillverkningsmetod. Därefter kan checklistor som finns utifrån de
olika tillverkningsmetoderna följas.
För att öka hårdheten hos koppar kan metallen legeras med kadmium, silver och
Aluminiumoxid.
Dock kan vissa legeringar vara miljömässigt problematiska. Bland annat bly-koppar
som trots sina fördelar med bearbetning
vilket minskar nötning. Bly-koppar är
känd för att skapa olika typer av hälsoproblem, bland annat i vattenrör som sedan
läcker i dricksvattnet. (Askeland, 1994).
3.7.1 Design for Manufacturing (DFM)
För att skapa en produkt som är bäst lämpad för produktion kan dessa generella designkriterier för DFM användas;
1. Eftersträva enkelhet genom få komponenter och enkel konstruktion.
2. Använd standardmaterial och komponenter.
3.6 MÄNSKLIGA FAKTORER
Den mänskliga faktorn påverkar i stor uträckning av värderingar på produkten då
användaren oftast har en förutbestäm
åsikt. Därför måste resultatet granskas kritiskt.
3. Standardisera delar i produkten.
4. Använd generösa toleranser.
5. Välj material som är lättbearbetade.
3.6.1 Partisk bekräftelsebehov
6. Samarbeta och arbeta tätt med tillverkningspersonal.
De tester som användaren har gjort i forum påvisar det partiska bekräftelse behovet som användaren söker efter. En sannolikhet att det resultat som redan är känt
och ett behov av att söka bekräftelse att
detta verkligen sker. Människan söker efter bevis som är partisk mot det önskade
resultatet som presenterats. Det är väldigt
sällan som intelligens, rationellt tänkande
och bekräftelsebehov inte spelar in i slutresultatet och har studerats vid flera tillfällen. Oftast är resultatet redan beskrivet
över vilka effekter som produkten ska ge
och därmed söker användaren efter en bekräftelse. (Stanovich, West, & Toplak,
2013). Den mänskliga faktorn är en osäker
källa då användaren inte testar med attrapper utan enbart med viltvisslaren och har
7. Undvik sekundära operationer såsom
målning, värmebehandling och dylikt som
ofta kan bli lika kostsamma som tillverkningen i sig.
8. Gör en design mot en bearbetningsmetod som är lämplig för den kvantitet som
ska produceras.
9. Utnyttja de möjligheter som tillverkningsmetoder och materialval ger.
10. Undvik att göra för specificerade ritningar och låt tillverkningsexperter välja
bäst lämpade delprocesser.
De kan undvika extra kostnader och förkorta ledet i designutförande, (Bralla,
1999).
19
4.
RESULTAT
I kapitel 4.2.1 till 4.2.8 redovisas resultaten av förarbetet kring framtagningen av de teoretiska
underlag som de variablerna konceptet baserades på. Kapitel 4.1 redovisar resultatet av de
metoder som använts för att kartlägga viltvisslarens komponenter och egenskaper. Kapitel
4.3 till 4.5 de konceptlösningar som arbetades fram. Det slutgiltiga konceptet redovisas i
kapitel 4.7.
då de inte pekat mot institut eller forskningsenhet utan bara ett framtaget resultat. De har inte heller innefattat tester
med attrapper för att visa ett korrekt resultat.
4.1 KRAVSPECIFIKATION
Enligt entreprenörerna fanns krav på en
bättre lösning och en verifiering av frekvenser. Variabelanalysen verifierade den
kravspecifikation som uppdragsgivaren
uppgav, dock tillkom djurs beteende som
ytterligare en variabel att analysera.
Det har varit svårt att visa tester i samma
förhållande med samma typ av fordon,
miljö, klimat och under en längre tid. Oftast har resultatet i studier visat att olyckor
har minskat men efter en viss tid återgår
det till nästan samma statistik som innan
samt att det har varit ett fåtal fordon och
under en begränsad tid.
Genom forskningsmaterial konstaterades
att vilt i starten av testerna undviker eller
stannar när de hör frekvensen samt att älg
inte hör frekvenser över 21 kHz. Många
tillverkare påstår att deras viltvisslare/varnare levererar 21kHz eller högre.
Viltvisslarens kravspecifikation;
1. Påverkan på djurens beteende,
2. Påverkan på djurens hörselfrekvenser,
3. Utformning så att produktens kan
skapa den önskade frekvensen
4. Minimera variabler som kan minska
frekvensen
5. Produktens mest optimala placering.
6. Montering av på fordonet.
4.2 RESEARCH OCH BEHOVSANALYS
Viltvisslarens utformning och krav bygger
på tillverkarens forskning och marknadsunderlag. För att verifiera resultatet analyserades material från andra forskningar
både för vilt och för viltvisslaren.
Vilt är mer vaksam då flera variabler används som stoppar eller skrämmer. Det
krävs oftast ljud, syn, lukt och att källan
till skrämsel verkligen skapar flyktbehov
för att få en långtidseffekt. När kontinuiteten av frekvensen ökar vänjer sig djuret
vilket minskar den önskade effekten.
4.2.1 Vilt
Flera studier har utförts i Australien på
kängurur och även på hjort i USA och älg
i Sverige, se teoriavsnitt kap. 3. Fokus har
varit på djurens flykt eller tidiga observationsförmåga för att minimera olyckor med
blandat resultat. Kommersiella påstådda
undersökningar har inte gått att verifiera
Viltvisslaren kan inte ändra beteendet hos
djuret när den används under en längre
tid eller när frekvensen av antalet användare ökar. Viltvisslaren blir ett repetitivt
ljud som djuren vänjer sig vid och tillslut
inte associerar med fara då fordonet enbart låter men varken jagar eller utgör ett
20
större hot på grund av att den inte ändrar
riktning.
gärna en transparent färg för att smälta in
i fordonet
4.2.2 Mänskliga faktorer
Materialet på viltvisslaren har valts till en
ABS-plast då den är liten i storlek och behöver små mängder av material. ABS-plasten är ett väldigt väl använt material som
kommersiellt är gångbart och även har ett
UV-motstånd samt klarar både låga och
höga temperaturer som oftast utsätts för.
Den forskning inom partisk behovsanalysering tillsammans med de forum där diskussion runt liknande produkter ute på
marknaden testats pekar mot att användaren har svårt att verifiera att det verkligen
är produkten som ger den önskade effekten eftersom frekvensen inte är hörbar.
Avsaknaden av studier med attrapper
skapar därmed en osäkerhet att användaren verkligen kan bekräfta funktionaliteten.
De två pipor som ska monteras i produkten svarvas i aluminium för att säkerställa
frekvensen och med få orenheter i röret.
Samt att materialet är lätt att bearbetas
och kan återvinnas.
4.2.5 Frekvens och ljud
Tydligt i brukares uppfattning har varit att
denne sökt efter bekräftelse att djuren betett sig som tillverkaren uppgett. Genom
bekräftelsen dragit slutsatsen att produkten fungerar.
Frekvensen bör ligga mellan 20 kHz och
21 kHz för att säkra att vilt reagerar på viltvisslaren. Viltvisslaren bör också använda
ett lock som omsluter när viltvisslaren inte
används eller när fordonet kör i områden
där tamt boskap vistas.
I studier har forskare stark avrått användaren ska använda produkten då den ger en
falsk trygghet. Den kan påverka användare
som då blir mindre uppmärksam och till
och med slutar avsöka efter vilt längs med
vägarna.
4.2.5.1 Doppler-effekten
Doppler-effekten beräknas med hjälp av
formel (10):
Materialet är därmed inte påvisbar ur en
kvantitativ analys från användartester.
f = fs * v/(v-vs)
(10)
vs = Hastigheten för källan
vo = Observatören (ljudets hastighet 343
m/s, när observatören står still)
fs = frekvensen från källan
4.2.3 Aerodynamik
Viltvisslaren bör placeras strax bakom
vindrutan på taket där luftflödet är som
mest kontinuerligt.
Slutfrekvensen på 20 kHz beräknas i formel (11), om observatören står still och
fordonet rör sig i 110 km/h (30,56 m/s):
Produktens utformning måste ta hänsyn
till att piporna bör ligga strax ovanför takets närmaste luftskikt. Gränsskiktet
närmast bilen saknar det luftflöde för att
åstadkomma frekvensen som krävs för att
uppmärksamma vilt i området.
Fs = 22 000*(343-30,56) /343
(11)
Frekvensen som hörs en bit bort blir alltså
20 039,88 Hz, ungefär 20 kHz.
4.2.4 Färger och material
4.2.5.2 Längden på pipan
Beräknat frekvensen för en öppen/öppen pipa gäller:
Färgen på produkten bör vara neutral för
att passa alla fordon den ska monteras på,
21
f = v/(2L)
fästa mot metall och ABS-plast som viltvisslaren är tillverkad av.
(12)
v = Luftens hastighet, 343m/s
L= Längden på pipan i meter.
I förslaget har en dubbelhäftande tejp
TESA ® 4965 som uppfyller de krav som
ställts i analysen.
För 20 kHz blir längden:
L = 343/(2*20 040)
L = 0,0086 m långt = 8,6 mm
Produkten är så liten i storlek att det luftmotstånd som kan den kan utsättas för är
försumbar.
4.2.5.2 Diffraktion
Den dubbelhäftande tejpen ska inte utformas som det fästelement kroppen har
utan vara kvadratisk för att säkra fä mellan
tak och viltvisslarens ytor.
För att beräkna diffraktion är beroendet:
v = λ /T = λ *f
(13)
v= vågutbredningshastigheten
λ = våglängden
f =frekvensen 1/T
4.2.7 Återvinning
Då alla plastdetaljer ska vara av ABS-plast
men av en så ren variant som möjligt ska
det vara möjligt att återvinna. Själva pipan
av aluminium är fäst med rillor och kan
därför demonteras för att återvinnas. Därmed kan produkten återvinnas i sin helhet.
Pipans diameter beräknas:
f = 20 040 Hz
v = 312,44 m/s ljudets ljudhastighet – fordonets hastighet = (343-30,56) m/s
λ = 312,44/20 040 = 0,015591m ~1,6cm
λ = 2L => L =1,6/2 = 0,8cm = 8mm eller
mindre
4.2.8 Tillverkningsmetoder
4.2.5.3 Ändkorrektion
Pipan svarvas ut för att ge de mått som önskas med hög tolerans på den inre diametern och tolerans för att säkerställa att pipan fäster i viltvisslarens kropp.
I verkligheten upplevs röret något längre
så krävs det en ändkorrektion ΔL med
hänsyn till radien r. Verkliga längden beräknas genom ekvation (14):
Kroppen och locket gjuts i en form konstrueras med släpp vinklar för att förenkla
släpp från verktyget.
Lk = + π*r/ 2
(14)
Lk = Rörets riktiga längd
L = Beräknade längden
π*r/ 2 = den kompenserade längden
(Johnsson, 2015)
4.3 KONCEPTFRAMTAGNING
För att tillgodose de krav som framkom
från start förbättrades kroppen på viltvisslaren och piporna. Genom analys togs tre
koncept fram för att minimera risken att
viltvisslaren inte skulle ge ifrån sig det ljud
som krävs.
Beräknat blir längden:
Lk = 8 + 3,14*4/2 = 14,28mm
4.2.6 Montering
Viltvisslaren monteras på en ren yta med
dubbelhäftande tejp med en tillräcklig rivhållfasthet för att hantera det luftmotstånd som produkten utsätts för. Tejpen
ska vara av ett sådant slag att den både kan
4.3.1 Alternativ 1, Ett lock som omsluter
viltvisslaren
Locket har två sidor som är välvda för att
skapa så lite vindmotstånd som möjligt.
22
Kroppen konstruerades med släpp-vinkel
som följer vitvisslare och kan därmed bara
monteras på ett sätt, Figur 12 Lock som
omsluter viltvisslarkroppen. Den har två
grepp som omsluter viltvisslaren och håller den på plats, Figur 13 Lock som omsluter viltvisslaren.
Figur 14, viltvisslarens kropp.
4.3.2 Alternativ 2, Locks om öppnar sig
med luftflödet
Locket sitter fast med en fjäder som testas
ut så att den kan öppnas sig vid de hastigheter som är gynnsamma för viltvisslaren.
Detta förenklar för användaren som inte
behöver ta loss locket när den skall användas, Figur 15 Viltvisslare med lock som
öppnas med luftflödet.
Figur 12 Lock som omsluter viltvisslarkroppen.
Figur 13 Lock som omsluter viltvisslaren.
Viltvisslaren har ett spår som locket snäpper fast vid och kan lossas genom att ta tag
i greppen och dra rakt upp från viltvisslaren, Figur 14, viltvisslarens kropp.
Figur 15 Viltvisslare med lock som öppnas med
luftflödet.
4.3.3 Alternativ 3, Lock som skjuts på viltvisslarkroppen
Locket har en välvd yta fram för att minimera luftflödet och ett grepp som glider i
spåret för att monteras på viltvisslarkroppen, Figur 16 Lock monterat på viltvisslare
sett
bakifrån.
23
Figur 16 Lock monterat på viltvisslare sett bakifrån.
Lockets kropp har samma släpp vinkel
som viltvisslaren, Figur 17 Viltvisslare
med manuellt monterat lock.
Figur 17 Viltvisslare med manuellt monterat
lock.
24
4.4 KONCEPTUTVÄRDERING
4.4.1 Alternativ 1, Ett lock som omsluter viltvisslaren
Fördel
Nackdel
Lätt att producera.
Lock ska förvaras någonstans.
Kan monteras enkelt.
Påfrestar den
tande tejpen.
dubbelhäf-
Kan påverka att viltvisslaren
lossnar när användare är ute
i trafik.
4.4.2 Alternativ 2, Viltvisslare med lock som öppnas med luftflödet
Fördel
Nackdel
Kräver inte att användaren demon- Känslig för modd, smuts och
terar locket.
annat som kan sätta igen
locket och fjäderkonstruktÖppnas inte vid låga hastigheter.
ionen.
Användare kan inte verifiera
om den är öppen.
4.4.3 Alternativ 3, Ett lock som följer ett spår och omsluter viltvisslaren
Fördel
Nackdel
Har ett grepp som är dimension- Locket är lätt att tappas när
erat så att den är mindre än viltviss- den är demonterad
larens för att förhindra att den
Användaren kan glömma att
lossnar.
ta bort locket
Den är öppen bak för att enkel
kunna skjutas fram när den ska demonteras
Minimerar påfrestningen på monteringstejpen.
När de tre alternativen analyserades valdes ett slutgiltigt koncept, alternativ 3 som sedan analyserades med en SWOT-analys, se Bilaga 4 - SWOT-analys.
25
ras, Figur 19 Rillor att montera fast piporna i viltvisslarens kropp. En liten klisterlapp alt markering på den dubbelhäftande tejpens papp skulle förhindra en felmontering, se Figur 20 Dubbelhäftande
tejp på undersidan.
4.5 DETALJKONSTRUKTION
Alla tre alternativen har släpp vinkel som
förenklar montering av locket. Viltvisslaren har samma konstruktion av kroppen
med en pipa som monteras med hjälp av
rillor inne i viltvisslarens kropp.
Viltvisslarens kropp förändrades i det
undre stycket för att behålla en jämn godstjocklek. Den undre delen fick tre fästytor
istället för en stor fästyta för att minska risken för sjunkningar i ytan.
I den ursprungliga viltvisslaren var hela pipan i samma material som kroppen och
den svetsades ihop i mitten av pipans horisontella plan, Figur 18, Svetsning av viltvisslaren.
Figur 19 Rillor att montera fast piporna i viltvisslarens kropp.
Figur 20 Dubbelhäftande tejp på undersidan.
Figur 18, Svetsning av viltvisslaren.
Locket går inte att montera fel då släppvinkeln på kroppen bara medger montering från ett håll.
Analysen av svetsningen visade att viltvisslaren inte sammanfogades helt korrekt
och därmed blev piporna sällan helt cylindriska som krävs för att ge önskad frekvens. Inte heller fanns en beskrivning av
vilken sida som är fram och vilken sida
som är bak vilket kan ge en felmontering
och förhindra produktens funktion vilket
inte heller kan verifieras av användaren.
Ett förslag av längd på pipan presenterats
i examensarbetet men det måste provas
fram genom flera tester av uppdragsgivaren.
Då frågan var att försöka säkerställa frekvensen från viltvisslaren blev kravet att
förhindra smuts, modd, is och annat från
att täppa igen pipan har tre koncept av
lock tagits fram.
För att undvika detta föreslås att den nya
viltvisslaren gjuts i ett enda stycke utan
krav på toleranser för pipan utan enbart
toleranser för att pipan ska kunna monteras i kroppen kan detta fenomen förhind-
Fokus har varit på ett lock som kan monteras på viltvisslaren så går att ta bort när
viltvisslare ska användas och som skyddar
26
vid tvätt av bil, körning i terräng och väderförändringar som kan påverka viltvisslaren på ett negativt sätt.
Bild på pipan till viltvisslaren i två olika
storlekar, den större i blått är en förstoring
av pipan.
4.6 PROTOTYPFRAMTAGNING
De tre koncepten har ritats upp i CAD
och testmonterats virtuellt för att se svagheter på respektive. Det slutgiltiga resultatet har skrivits ut i 3D-skrivare.
4.7 SLUTLIG PRODUKT
Efter genomgång med SWOT-analys
kunde för- respektive nackdelar framställas i de tre alternativen. Den bästa lösningen blev alternativ 3 som går att produceras billigt och enkelt i fromgivningsmaskin, Figur 21 Alternativ 3 i genomskärning. Den är också den enklaste lösningen
med och säkraste av de tre locken.
Figur 23 Utskriven pipa i originalstorlek och
två gånger större av en 3D-printer på LTU.
Ritningar på viltvisslaren, pipa och lock se
Bilaga 13 - Ritningar Viltvisslare, pipa och
lock.
Viltvisslaren presenterat bakifrån med
lock överdraget Figur 24 3D-utskrift av
lock sett bakifrån.
Figur 21 Alternativ 3 i genomskärning.
Den slutgiltiga viltvisslaren tillverkades i
en 3D-skrivare, en Makerbot 2X:
Figur 24 3D-utskrift av lock sett bakifrån
Figur 22 2 bilder på 3D-skrivare på LTU
27
Samma viltvisslare sett från en ISO-vy Figur 25 3D-utskrift av lock på viltvisslare.
Figur 25 3D-utskrift av lock på viltvisslare
28
5.
DISKUSSION
Här analyseras det resultat som framkommit från tidigare slutresultat och värderas utifrån
tidigare teorier och forskningsresultat.
produkten och att den skapar en falsk
trygghet och ska därför varken testas eller
produceras.
5.1 Tolkning och värdering av resultat
Det slutgiltiga prototypen är enligt kravspecifikationen från men produktens reliabilitet kan ifrågasättas då forskning påvisar motsatsen.
5.1.2 Prototyplösning
Om inte litteraturstudien visat att vilts beteende inte påverkas av en dylik lösning
skulle det vara fullt möjligt att genomföra
lösningen, både mekaniskt och produktionstekniskt. Oavsett lösning som valts genom SWOT-analys finns fortsatt en del
som skulle behöva testas ut. Utprovning
av frekvens, passning och verktygsutformning som tar hänsyn till ABS-plast och
dess egenheter men också alla toleranser.
Den uppfyller kravet på noggrannheten i
produktionen och produkten också får en
väldigt låg kasseringsgrad ur miljöhänseende och låg produktionskostnad då den
inte ska vara en dyr eller svår produkt att
skapa.
5.1.1 Forskningsresultat viltbeteende
Oavsett hur många analyser som görs på
produkten är variabeln för hur vilt beter
sig och vanebeteende hos djur den faktorn
som påverkar mest. Viltvisslaren som idag
inte används i stor utsträckning kan med
fler användare totalt förhindra syftet med
produkten då vilts uppmärksamhet avtar
och effekten försvinner.
Vilt reagerar med syn, lukt, hörsel men
också inlärda beteenden och kräver därmed att alla sinnen är uppfyllda för att inte
effekten skall avta. Om ljudet från viltvisslaren kommer vid ett fåtal tillfällen kan
inte vilt koppla ihop den med fordonet
utan uppmärksammar viltvisslaren i större
utsträckning, men om antalet användare
ökar kan djuren vänja sig vid ljudet och
därmed sluta lystra till ljudet och effekten
reduceras. Då djuren rör sig över stora arealer kan användaren inte heller veta om
det djuret som denne möter har utsatts för
viltvisslare förut eller inte. Användare kan
också sluta avsöka områden för att själv
förhindra olyckor i tron att djuret kommer
att reagera eller att produkten är felfri och
fungerar enligt specifikation.
5.2 Relevans
Vid starten av examensarbetet hade viltvisslaren en positiv effekt där även jag letade efter resultat som verifierade produkten. Efter analys av produkten, forskningsmaterial i de olika områdena och intervjuer med experter inom vilt och akustik
framkom ett helt annat resultat där produktens osäkerhet blev allt mer tydligt.
Produkten kan förbättras men variablerna
runt vilt är stora och svåra att hantera.
Därför ska produkten inte marknadsföras
eller säljas annat än som en osäker lösning
som inte kan ersätta användares egen vaksamhet.
Forskningsresultat under årtionden avråder användaren från att tillförlita sig på
29
Intervjuer med uppdragivaren och diskussioner i forum är väldigt missvisande
då de inte heller bekräftar tester med attrapper eller med samma förhållande gällande tid och klimat som kan ge ett tillförlitligt underlag. Det kan inte bekräftas att
frekvensen av olyckor minskats just på
grund av dessa viltvisslare. De som intervjuats har också ett positivt förhållande till
produkten vilket ofta medför ett användarbehov att bekräfta vilddjurens beteende
enligt producentens beskrivning.
lärt mig så mycket att vara självkritisk och
tagit fram en produkt som gav en falsk säkerhet så forskningens tyngd är nog mer
relevant än man kan ana. Och i just detta
fall en av de största hjälpmedel till produkten vara eller icke vara som jag har kunnat
använda mig av. Hade detta varit ett projekt som utförts ute i ett företag hade projektet lagts ner redan när forskningsresultatet tagits fram vid förstudien men eftersom det är ett examensarbete med avseende produktutveckling valde jag att utveckla vidare på viltvisslaren med hänsyn
till de variabler som går att förbättra. Reaktion som jag har fått av de som jag har
bollat arbetet och idé verksamheten med,
varit en drivkraft och när det slutgiltiga resultatet presenterats har en förvåning och
närapå en chock varit i luften från bland
annat uppdragsgivarna.
Det har inte heller tagits i beaktning av
producenten gällande tamboskap utan de
utgår ifrån att viltvarnaren/visslaren endast skrämmer vilt och inte tamboskapen.
5.3 Reflektion
Examensarbetet har varit mycket givande,
där jag lärt mig mycket om hur viktigt det
är att leta material och forskning som går
att verifiera och att uttrycket, ”If it is too
good to be true, then it probably is” är
högst relevant i detta fall. Jag själv ville
gärna att produkten verkligen skulle ge det
resultat som jag önskade och därför ville
jag gärna ignorera den forskning som
fanns över vilts beteende. Hade examensarbetet bara gett ett resultat där vilt inte är
den största variabeln hade jag troligen inte
Hade jag fått göra om det idag hade jag
gjort precis samma sak och dessutom valt
exakt samma examensarbete då det lärt
mig mer än något annat arbete. Jag har
fortfarande tagit fram en lösning som är
god på produktlösning, men det är svårt
att förändra djurens beteende så alltså bör
produkten inte produceras med sin nuvarande funktion.
30
6. SLUTSATS
Här dras slutsatser om uppsatsens syfte och undersökningsfrågor utifrån den genomförda
analysen. Undersökningsfrågorna besvaras var för sig i underkapitel. Syftet med denna magisteruppsats i Industriell Arbetsmiljö med inriktning på teknisk design är att undersöka och
beskriva viltvisslare/varnare och dess funktion. Ta fram en bättre teknisk lösning utifrån de
problemställningar som angetts med hjälp av de metoder som angetts i uppsatsen samt de
resultat från det underlag som arbetats fram. Utifrån uppsatsens syfte har nio undersökningsfrågor formulerats och 7 frågor på den befintliga produkten som marknadsförs ute i handeln:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Vad finns det för produkter ute på marknaden och hur fungerar de?
Var placeras produkten och vad påverkar funktionaliteten?
Vad kan påverka produktens funktionalitet?
Och vad kan påverka produktens trovärdighet?
Vilka frekvenser har bäst effekt för att skrämma bort vilt från vägarna?
Hur beter sig djurens när de blir skrämda?
Hur kan produkten förändras för att bibehålla kvalitén och ljudfrekvenserna?
Här diskuteras hur produkten utifrån analysfrågorna ska vidareutvecklas i
framtida projekt.
8. Hur påverkas djurens beteende av viltvisslaren?
9. Vilka frekvenser är djurens hörselfrekvenser?
10. Har produkten möjlighet att skapa den önskade frekvensen?
11. Vilka variabler kan minska frekvensen?
12. Hur kan produkten förändras för att säkra frekvensen?
13. Hur bör produkten utformas?
14. Vilka material är lämpliga både hänseende till miljöpåverkan?
15. Var på fordonet ska produkten ska placeras?
16. Hur produkten ska monteras?
forskning företagen stödde sin produkt på
var knapphändig och dåligt presenterat.
Den var oftast inget forskningsunderlag
alls. Vissa producenter hänvisade till
material de inte heller kunde presentera
vetenskapligt.
6.2 Befintliga produkter:
Slutsats över de befintliga produkter som
finns idag.
Analysfråga 1
Vad finns det för produkter ute på marknaden
och hur fungerar de?
Analysfråga 2
Var placeras produkten och vad påverkar
funktionaliteten?
De flesta tillverkare anvisade att visslaren
skulle monteras i fronten på fordonet, vid
De flesta produkter utvecklas i USA och
Österrike. De marknadsför inte markant
och de produkter jag hittade ute på marknaden marknadsfördes inte alls. Den
31
sidan ovanför framhjulet på plåten eller
bak på taket.
Analys fråga 8
Hur påverkar djurens beteende av viltvisslaren?
Analysfråga 3
Vad kan påverka produktens funktionalitet?
Eftersom tillverkaren inte kunde presentera hur den hanterade väder-, temperaturoch luftförändringar var det troligen inget
som tillverkaren tog hänsyn till.
Produkten är svår att vidareutveckla för att
kunna tillgodose alla variabler såsom syn,
lukt, hörsel och inlärda beteenden utan
jag tycker man ska fokusera på att uppmärksamma användare snabbare med
t.ex. avläsning såsom radar som läser av
området och varnar användaren istället
för djuret.
Analysfråga 4
Och vad kan påverka produktens trovärdighet?
Vissa leverantörer pekade mot en egenpostad kommentarslista med användare
som lovordade resultatet när de använt
dem men det fanns inga referenser som
gick att nå för intervju.
Analys fråga 9
Vilka frekvenser är djurens hörselfrekvenser?
Frekvenser är individuella för vilt samt
tamboskap och hundar har ungefär
samma frekvenser och kan därmed också
påverkas, vilket inte var önskemål från
uppdragsgivaren.
Analysfråga 5
Vilka frekvenser har bäst effekt för att
skrämma bort vilt från vägarna?
Enligt tillverkaren skulle frekvenserna
ovanför 20kHz fungera men det fanns
inget övre tak för vad vilt kunde uppfatta.
Djuren hör samma frekvenser som oss
men har ett större spektrum och syftet i
detta examensarbete var att verifiera älgens högsta frekvens för ultraljud, max
21 kHz.
Analysfråga 6
Hur beter sig djurens när de blir skrämda?
Den frågan kunde inte besvaras då det inte
fanns forskning som stödde att vilt skulle
fortsatt bli skrämd eller stanna upp av viltvisslaren.
Analys fråga 10
Har produkten möjlighet att skapa den önskade frekvensen?
Ja det har den nya designen som utgår från
att piporna utformas i metall.
Analysfråga 7
Hur kan produkten förändras för att bibehålla
kvalitén och ljudfrekvenserna?
Då viltvisslaren, ”Save a deer whistler”,
saknade korrekt passform och var dåligt
linjerat mot de två ytorna fanns potential
att förbättra produkten. Det fanns också
bättre lösningar för att säkerställa frekvensen.
Analys fråga 11
Vilka variabler som kan minska frekvensen?
Miljö och väder är inget vi kan påverka
men vi kan utveckla produktens känslighet mot dem och därmed säkerställa att
produkten ska kunna fungera.
Största variablerna är snö, modd, is, temperatursskiftningar och regn/fukt som
kan förändra strukturen och utseendet av
de cylindriska piporna och förändra ljudet. Det kan till och med täppa igen helt
och totalt förhindra ljud.
6.1 Utvecklade viltvisslaren.
Slutsats över den nya utvecklade viltvisslaren.
32
Med hjälp av en dubbelhäftande tejp som
kan hantera både metall och plast samt en
yta som kan tolerera påfrestningar av vind
och väderförändringar.
Analys fråga 12
Hur kan produkten förändras för att förbättra
säkerheten med frekvensen?
Genom ett skyddslock som förhindrar
smuts när den inte används och en noggrann placering. Också att testa och förbättra pipan på viltvisslaren.
Projektets syfte och mål
Syftet
Analys fråga 13
Hur bör produkten utformas?
Examensarbetets syfte var att vidareutveckla en viltvarnare. Att ta fram den kravspecifikation och sedan förbättra de variabler som framkom så att produkten fyller
sitt syfte.
Kroppen gjuts i ett stycke och alla väggar
på kroppen behålls i samma eller så nära i
tjocklek på de detaljer som består av en polymer. Pipan som har ett krav på att vara i
önskad form svarvas i metall för att säkerställa toleranser bibehålls så att produkten
ger önskad frekvens.
Syftet förändrades under resans gång där
en av kriterierna, vilts beteende, gjorde att
produkten inte kommer att fungera i
större utsträckning varken idag eller i
framtiden. Oavsett hur mycket man eliminerar variabler så skapar produkten mer
osäkerheter än den löser. Själva produkten
i sig har uppfyllt de krav som ställts förutom olycksminimering.
Analys fråga 14
Vilka material är lämpliga både hänseende till
miljöpåverkan men också till sitt syfte?
ABS-plast är inte miljövänligt då den idag
utvinns från petroleum men plastmaterial
utvecklas hela tiden och ABS i renaste
form kan återvinnas.
Målet
Målet med examensarbetet är att genom
litteraturstudie, forskningsrapporter och
intervjuer av experter ta fram ett underlag
för att kunna vidareutveckling en viltvisslare, ”Save a deer whistler” som finns ute i
handeln idag. Genom en kravspecifikation minimera de faktorer idag som förhindrar att den verkligen ger ifrån sig de
frekvenser som krävs för att uppmärksamma vilt och förhindrar framtida viltolyckor.
Piporna tillverkas i aluminium som också
går att återvinna.
Analys fråga 15
Var på fordonet ska produkten ska placeras?
På grund av turbulens bör den placeras på
taket i närheten mellan vindrutan och början av taket. Där är också minst påverkan
av smuts från vägen.
Detta kan testas ut i en vindtunnel för att
se vart det är mest effektiv men genom att
montera den på taket kan man minimera
variablerna som blir när fordonens utseende skiljer sig åt och därmed kan ge olika
flöden för bilar.
Under projektets gång visade det sig att
framtida mål aldrig kommer att uppfyllas
då produkten i sig tyvärr inte har den kapaciteten att minska olycksstatistiken
nämnvärt under en längre tid på grund av
beteende från vilt.
Analys fråga 16
Hur produkten ska monteras?
33
7. REFERENSER
7.1 Referenser
Bisfenol i lock till barnmatsburkar.
Hämtat från Sveriges Radio, Ekot:
http://sverigesradio.se/sida/artik
el.aspx?programid=83&artikel=3
920953
Group, B. r. (1986-1987). TEST REPORT
- DEER ALARM WHISTLER.
Bellevue, Iowa 1986-1987.
Harper, C. A. (2001). Handbook of
materials for product design . New
York: McGraw-Hill.
Hedlund, J., Curtis, P., Curtis, G., &
Williams, A. (2004). Methods to
Reduce Traffic Crashes Involving
Deer: What Works and What Does
Not (Traffic Injury Prevention,
2004, Vol.5(2), p.122-131 uppl.).
USA: Taylor & Francis Group.
Hirschel, E., Bretthauer, N., & Röhe, H.
(1984). Theoretical and experimental
boundary-layer studies of car bodies
(Int. J. of Vehicle Design). Tyskland:
Inderscience Publishers .
Hoffelner, V. (1982). USA Patentnr
US4437428 A och DE3263856D1,
EP0062627A1, EP0062627B1.
Jansson, T., & Ljung, L. (2004).
Projektledningsmetodik.
Lund:
Studentlitteratur.
Jerome J. Hartmann, T. R. (1998). USA
Patentnr USD390147 S.
Jody, B., Pomykala Jr., J., Spangenberger,
J., & Daniels, E. (2009). End-of-Life
Vehicles of the Future . Energy
Systems
Division,
Argonne
National Laboratory Recycling.
Johannesson, H., Persson, J.-G., D., P., &
Johannesson,
H.
(2004).
Ahmed, S. R., Gawthorpe, R. G., &
Mackrodt,
P.
-A.
(2010).
Aerodynamics of Road- and Rail
Vehicles. Storbrittanien: Taylor &
Francis Group.
Ander, I., & Karlsson, R. (1989). Bättre
projekt! -metodiskt angreppssätt, kreativ. Lund: Studenlitteratur.
Ashby, M. &. (2002). Materials and design:
the art and science of material
selection in product design. Oxford:
Butterworth-Heinemann.
Askeland, D. R. (1994). The science and
engineering of materials, 3rd edition.
Boston, Mass.: PWS-KENT.
Bisfenol A. (den 16 02 2015). Hämtat från
Livsmedelsverket:
(http://www.livsmedelsverket.se/
livsmedel-och-innehall/oonskadeamnen/bisfenol-a/)
Blevins, J. A. (1997). USA Patentnr
US6056411 A.
Broser, P. (2008). USA Patentnr
US7743724 B1.
Buell, J. R. (1962). USA Patentnr
US3156212 A.
Del 1: J-O Helldin, CBM, Del 2: Andreas
Seiler, SLU, Del 3: Mattias Olsson
&. (2011). Klövviltolyckor på
järnväg: kunskapsläge, problemanalys
och åtgärdsförslag. Trafikverket.
Douglas E. Vincent, K. A. (1996). USA
Patentnr US5782575 A och
US5540808.
England, S. G. (1991). USA Patentnr
US5057832 A.
Eriksson, A. (den 14 Augusti 2010).
34
Produktutveckling.
Stockholm:
Liber AB.
Johnsson, R. (den 17 April 2015).
Biträdande professor, Teknisk
akustik, Avdelningschef Ltu. (T.
Hagberg, Intervjuare)
Kenneth E. Bunn, A. W. (2002). USA
Patentnr US6803239 B2 och
US6096562,
US6383820,
US20020127742,
US20050048642.
Kringstad, K. (den 03 Oktober 2013). Slik
skal elgen narres vekk fra veiene.
an.no,
s.
http://www.an.no/nyheter/articl
e6897061.ece.
Kuhl Bernard R, T. P. (1960). USA
Patentnr US3103911 A.
Lempriere, B. M. (2002). Ultrasound and
Elastic Waves: Frequently asked
questions. USA: Elsevier Science.
Lg, & Mia. (den 20 Oktober 2012). Test av
viltvarnare.
Hämtat
från
Husbilsklubben.se:
http://www.husbilsklubben.se/fo
rums/t53549/
Livingston, M. K. (2012). USA Patentnr
US20130186322 A1.
Nationella Viltolycksrådet. (2015). Hämtat
från
Viltolycka:
http://www.viltolycka.se/hem/
OG, I. S. (den 26 April 2015). Wildlife
crossing guard || Deer Deter DD4xx
Family. Hämtat från IPTE Schalk
&
Scalk
OG:
http://www.ipte.at/index.php/m
np-main-productsservices/wildlife-crossing-guarddeer-deter/dd4xx-family
P.D., M., & A.R., B. (1990). Effectiveness of
ultrasonic wildlife warning devices to
reduce moose fatalities along railway
corridors. USA: Alces.
Pahl, G., & Beitz, W. (1996). Engineering
design: a systematic approach. Berlin
: Springer .
Penick, M. (1977). USA Patentnr
US4150637 A.
Persson, Olof; Peterson, Bo E. (1980).
Viltolyckor med vagtrafik (VIOL)
Slutrapport. Stockholm: Statens
vägverk, utvecklingssektionen.
Petersen, R. L. (1993). USA Patentnr
US5341762 A och CA2155101A1,
DE69426067D1,
DE69426067T2, EP0681688A1,
EP0681688A4,
EP0681688B1,
WO1994018532A1.
Ranhagen, U. (1995). ”Att arbeta i projekt".
Göteborg: Novum Grafiska AB.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans,
kvalitativa
metoder
i
samhällsvetenskap.
Lund:
Studentlitteratur.
Rezmer, L. (1988). USA Patentnr
US4903630 A.
Ronald L. Foxcroft, C. G. (1987). USA
Patentnr US4821670 A och
CA1276822C,
CN1013415B,
CN1031419A, DE3875023D1,
DE3875023T2, EP0302645A2,
EP0302645A3, EP0302645B1.
Rossing, T. D., Wheeler, P. A., & Moore,
F. (2002). The science of sound . San
Francisco, Calif: Addison-Wesley .
Sandberg, U. (1983). Test av akustisk
effektivitet hos viltvisslare typ Ultra.
Örebro: SPA Trading samt VTI.
Sandberg, U. (den 04 03 2015). Tekn Dr
/ Forskningsledare . (T. Hagberg,
Intervjuare)
Schenken, J., Haas, C. A., Hartmann, J.,
Johnson, R. M., Greider, C. A., &
Osborn, A. J. (1993). USA
Patentnr US5418518 A.
Seiler, A., Olsson, M., & Linqvist, M.
(2015). Analys av infrastrukturens
permeabilitet för klövdjur - en
35
Unported, C. C.-S. (den 28 Juni 2010).
commons.wikimedia.org/wiki.
Hämtat
från
Wikimedia:
http://commons.wikimedia.org/
wiki/File:Ultrasound_range_diag
ram.svg#
UW-ELAST. (2015). Traryd UW-ELAST.
Hämtat från UW-ELAST Traryd:
http://www.uwelast.se/materialkunskap/rivhalls
fasthet
Valitzski, S. A. (2004). EVALUATION OF
SOUND AS A DETERRENT FOR
REDUCING
DEER-VEHICLE
COLLISIONS. Georgia, USA:
University of Georgia,.
Wallin, H., Bodén, H., Carlsson, U., &
Glav, R. (2001). Ljud och
Vibrationer.
Stockholm:
Nordstedts Tryckeri AB.
Wiedersheim-Paul, F., & Eriksson, L.
(1991). Att utreda, forska och
rapportera.
Malmö:
Liber
Ekonomi/Almqvist & Wiksell
Förlag AB.
Williams, M. E. (2005). USA Patentnr
US7370601 B1 och US7487737.
Viveros, J. T. (2003). USA Patentnr
US6905000 B1 och US7357217.
Vågor. (den 23 04 2015). Hämtat från
Studerasmart.nu:
http://www.studerasmart.nu/kur
shjalpen/fysik/fysik-2/vagor/
Åke & Gertie, E. (den 15 06 2011).
Viltvarnare.
Hämtat
från
Husbilsklubben:
http://www.husbilsklubben.se/fo
rums/t49802/
Örsterlin, K. (2007). Design i fokus för
produktutveckling : varför ser saker ut
som de gör? Malmö: Liber.
metodrapport.
Centrum
för
biologisk mångfald.
Seilers, A. (Februari 2015). Viltvarnare
som skrämmer bort vilt. (T.
Hagberg, Intervjuare)
Seron, S. V. (1981). USA Patentnr
US4359961 A.
Simon Manville Topman, M. C. (1999).
USA Patentnr US6109202 A och
DE69913214D1, EP0930606A2,
EP0930606A3, EP0930606B1.
Simon Manville Topman, M. C. (1999).
USA Patentnr US6698377 B1 och
DE69926553D1, EP0930605A2,
EP0930605A3, EP0930605B1.
Stanovich, K. E., West, R. F., & Toplak,
M. E. (2013). Myside Bias, Rational
Thinking, and Intelligence (Current
Directions in Psychological Science,
2013,
Vol.22(4)).
SAGE
Publications.
Tolinski, M. (2012). Plastics and
Sustainability.
USA:
WileyScrivener.
Tolinski, M. (2012). Plastics and
sustainability towards a peaceful
coexistence between Bio-based and
Fossil Fuel-based plastics. Scrivener
Publishing LLC : Wiley-Scrivener
.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer.
Lund: Studentlitteratur.
UChicago Argonne, L. f. (u.d.). Argonne
National Laboratory. Hämtat från
Argonne National Laboratory:
http://www.anl.gov/
Ujvári, M., Baagøe, H., & Madsen, A.
(2004). Effectiveness of acoustic road
markings in reducing deer-vehicle
collisions: a behavioural study.
Danmark:
WILDLIFE
BIOLOGY.
36
8. Bilagor
37
Bilaga 1 - Viltolycksstatistik
2014 – Tabellutdrag, uttagen 2015-03-06, Nationella viltolycksrådet, (http://www.viltolycka.se/hem/)
1.1 Viltolyckor för respektive viltslag
År 2014
Viltslag
Björn
Månad
Jan
Feb Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug Sep
Okt Nov Dec Total
1
0
0
1
0
0
0
0
1
2
0
0
5
179
92
81
60
60
60
51
114
96
268
379
262
1702
Järv
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
0
1
Kronhjort
35
19
7
12
15
5
11
12
28
53
63
43
303
Lo
3
0
2
0
2
1
0
1
2
3
4
5
23
Mufflonfår
0
1
1
0
0
0
0
0
0
0
2
0
4
Dovhjort
Rådjur
3492 2179 1907 2445 3681 3143 2569 2427 1860 4523 4041 3053 35320
Utter
0
1
2
0
2
1
0
4
2
3
1
1
17
Varg
0
0
1
5
1
0
0
1
0
0
0
4
12
Vildsvin
283
234
198
136
128
159
171
262
410
643
627
463
3714
Älg
553
452
211
244
336
314
366
384
630
759
426
362
5037
Örn
0
1
0
1
0
0
0
1
1
0
2
3
9
Övriga djur
16
20
24
30
18
15
21
13
19
15
18
9
218
Summa:
4562 2999 2434 2934 4243 3698 3189 3219 3049 6270 5563 4205 46365
38
1.2 Olyckor med ren i respektive län
* Ren är tamdjur och klassas inte som vilda djur enligt jaktlagen.
År 2014
Län
Månad
Jan Feb
Mar Apr Maj Jun Jul Aug
Sep Okt
Nov
Dec
Total
Dalarnas län
3
4
4
1
0
0
3
2
1
1
0
1
20
Hallands län
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
1
Jämtlands län
60
26
16
11
6
2
8
8
4
9
13
36
199
Norrbottens län
26
0
1
0
1
0
0
0
1
0
0
0
29
Uppsala län
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
103
111
34
16
10
17
23
24
9
24
25
97
493
2
4
5
1
0
1
0
0
0
0
2
5
20
195
145
60
30
17
20
34
34
15
34
40
139
763
Västerbottens län
Västernorrlands län
Summa:
39
Bilaga 2 - Registrerade patent
Patent:
(USA Patentnr US20130186322 A1, 2012)
(USA Patentnr US3103911 A, 1960)
(USA Patentnr US4437428 A och DE3263856D1, EP0062627A1, EP0062627B1,
1982)
(USA Patentnr US4821670 A och CA1276822C, CN1013415B, CN1031419A,
DE3875023D1, DE3875023T2, EP0302645A2, EP0302645A3, EP0302645B1, 1987)
(USA Patentnr US5341762 A och CA2155101A1, DE69426067D1, DE69426067T2,
EP0681688A1, EP0681688A4, EP0681688B1, WO1994018532A1, 1993)
(USA Patentnr US5782575 A och US5540808, 1996)
(USA Patentnr US6109202 A och DE69913214D1, EP0930606A2, EP0930606A3,
EP0930606B1, 1999)
(USA Patentnr US6698377 B1 och DE69926553D1, EP0930605A2, EP0930605A3,
EP0930605B1, 1999)
(USA Patentnr US6803239 B2 och US6096562, US6383820, US20020127742,
US20050048642, 2002)
(USA Patentnr US6905000 B1 och US7357217, 2003)
(USA Patentnr US7370601 B1 och US7487737, 2005)
(USA Patentnr US7743724 B1, 2008)
(USA Patentnr USD390147 S, 1998)
Bilaga 3 - S.M.A.R.T. metoden
Specifika mål
1. Vilts beteende
2. Vilt frekvenser
3. Luftflöde
4. Bibehålla frekvens
5. Material
6. Väderbeständig
7. Produktionsunderlag
8. Test
Mätbara mål
1. Vilts beteende
a. Hur påverkar produkten tillfälligt
b. Hur påverkar produkten under längre period
c. Hur förändras beteendet vid mer frekvent utsättning av ultraljud
2. Vilt frekvenser
a. Vilka djur ska fokus vara på
b. Vilka frekvenser är relevanta
3. Luftflöde
a. Luftströmning
b. Placering
4. Bibehålla frekvens
a. Produktutveckling pipa
5. Material
a. Beständigt
b. Återvinningsbar
c. Fyller sin funktion
6. Väderbeständig
a. Smuts
b. Modd
c. Temperatur
d. Regn
7. Produktionsunderlag
a. Ritningar på respektive del
b. Stl-filer till 3D skrivare
8. Test
a. 3D-utskrift av produktutvecklingen
Accepterade mål
Går målen att uppfylla om inte så förkastas något. I detta fall är allt enligt ovan accepterat.
Realistiska mål
Kan målen uppfyllas innan v.18 för att slutföras i rapport.
Tidsatta mål
Mål 1, v14
Vilts beteende
Vilt frekvenser
Luftflöde
Mål 2, v16
Bibehålla frekvens
Material
Väderbeständig
Mål 3, v19
Produktionsunderlag
Test
Bilaga 3 - GANTT-schema
GANTT-schema uppfört i starten av examensarbetet
Uppstart
GANTT
1.
1.1 Underlag
1.2 Plan
1.3 Framtagning befintlig forskning
2 Litteraturstudie
2.1 Bibliotek
2.2 Forskningsmaterial
2.3 Expertförfrågan
3. Sammanställning
framtaget material
4. Prototypframställning
4. 50-% redovisning
5. Sammanställning
och analys av resultat
6. Utvärdering av metod och värdering av
felkälla
7. Rapportskrivning,
diskussion och slutsatser
8. Reservtid
abstract, framsida, slutredovisning och muntlig presentation
v.4
v.5
v.6
v.7
v.8
v.9
v.10
v.11
v.12
v.13
v.14
v.15
v.16
v.17
v.18
v.19
v.20
v.21
v.22
Verkligt GANTT-schema
Uppstart
GANTT
2.
1.1 Underlag
1.2 Plan
1.3 Framtagning befintlig forskning
2 Litteraturstudie
2.1 Bibliotek
2.2 Forskningsmaterial
2.3 Expertförfrågan
3. Sammanställning
framtaget material
4. Prototypframställning
4. 50-% redovisning
5. Sammanställning och
analys av resultat
6. Utvärdering av metod
och värdering av felkälla
7. Rapportskrivning, diskussion och slutsatser
8. Reservtid
9. Lämna över uppsats
för opponering
abstract, framsida, slutredovisning och muntlig
presentation
v.4
v.5
v.6
v.7
v.8
v.9
v.10
v.11
v.12
v.13
v.14
v.15
v.16
v.17
v.18
v.19
v.20
v.21
v.22
Bilaga 4 - SWOT-analys
Interna faktorer
Externa faktorer
Positiva faktorer
Negativa faktorer
-Lätt att montera av producenten
-Säkrar frekvensen
-Släpp-vinklar som underlättar att ta loss från verktyget
- Billig att producera
-Toleransen är för stor
mellan pipan och kroppen
och kanske lossnar
- Kanske för liten yta som
monteras på fordonet
- toleranskrav på kroppen
och ta hänsyn till polymerens beteende
Figur 26 SWOT-analys viltvisslarkroppen.
Positiva faktorer
Negativa faktorer
Interna faktorer
-Lätt att montera.
Externa faktorer
- symmetrisk form som är
positivt mot luftflödet.
-Svår att avgöra vilket som
är fram och bak
-Greppet kan gå sönder
och då går den inte att
montera
-Lossnar på grund av att
användare sliter i locket
-Försöker montera åt fel
håll då det finns en släppvinkel
-Kan missa att montera
loss när användare åker i
fordonet och tror att den
fungerar
Figur 27 SWOT-analys alternativ 1 omslutande lock.
Positiva faktorer
Negativa faktorer
Interna faktorer
-Ingen demontering behövs
Externa faktorer
-Stör inte tamboskap
-Öppnar sig inte förrän
hastigheten är tillräcklig
-Känslig mot smuts och
annat som kan störa mekaniken
-Kan fastna
-Kan öppna sig halvvägs
-Fastnar så att användare
tror att den är öppen fast
den inte är det.
Figur 28 SWOT-analys alternativ 2 lock öppnas med luftflöde.
Positiva faktorer
Negativa faktorer
Interna faktorer
-Enkel att montera locket
-Sluter tätt
-Kan inte monteras fel
- Kan få smuts i spåret som
ger nötning på greppet
-Skyddar inte baktill
Externa faktorer
-Billig att producera
-Enkel lösning
-Användare tappar bort
locket
Figur 29 SWOT-analys alternativ 3.
Bilaga 5 - Aerodynamik vindtunnel framifrån
Bilaga 6 - Doppler effektbeskrivning

När åskan rör sig
från dig hör det en
lägre frekvens då
våglängderna är
längre.

När åskan rör sig
mot dig hör det en
högre frekvens då
våglängderna är
kortare
Figur 30 Förändring av frekvens beroende på om källan rör sig från eller mot objektet
Bilaga 7 - Gränssnittstest i vindtunnel
Figur 31, from Theoretical and experimental boundary–layer studies of car bodies Volume 5, Number
5/1984 E.H. Hirschel1, N. Bretthauer2, H. Rohe3, sid 575.
Bilaga 8 - Vindflöde från sidan
Bilaga 9 - Ljudets beroende av temperatur och vind
Högt T
Källa
Lågt T
Figur 32 Ljudvågens rörelse genom atmosfär med variation av temperaturen
Luftströmmar
Källa
Figur 33 Ljudvågens rörelse genom atmosfären i motvind
Bilaga 10 Datablad på självhäftande tejp TESA ® 4965
Bilaga 11 Termoplaster. (Tolinski M. , 2012)
Användningsområden
Termoplaster
+
-
Polylaktid (PLA)
Syntetisk plast
Kräver stora odlingsy- Plastpåsar
tor
Tillhör polyesterfa- Odlas genom majsmiljen
stärkelse eller sockerrör
Goda
mekaniska
och fysikaliska egen- Naturligt nedbrytbar
skaper
God draghållfasthet
och töjning
Kan brytas ned i naturen under gynnsamma förhållanden
med varierad nedbrytningstid.
Kan inte blandas med
vanliga konventionella plaster vid återvinning då den försämrar kvalitén
Termoplaster
+
Polyetentereftalat
(PET)
Lätt att återvinna
Tillverkas av en
högspecificerad kristalliserbar
termoplastpolymer.
Snabbt
formbara
värmeresistivitet
högprecisionskomponenter
högkvalitativa kommersiella produkter
Stort användningsområde (-40° till
+65°).
-
Kräver mycket vatten Sanitetsartiklar
vid återvinning
(badkar, duschkabiUtmärkt slagtålighet
ner),
och styvhet.
Kan inte återvinnas
till dess ursprungliga Detaljhandeln,
Mycket snabb formform
cykeltid och goda
Fordon (även husdjupdragningsegenvagnar),
skaper med jämn
telefonkiosker, busväggtjocklek.
skurer m.m.
Mycket god resistens
Livsmedels-och memot kemikalier, lösdicinska applikatningar, rengöringsioner
medel, oljor och fetGammastrålningster etc.
sterilisation.
Hög resistens mot
spänningssprickbildning och crazing.
Mångsidiga tekniska
prestanda
Återvinningsbar.
Termoplaster
+
-
En billig och lätt- Vid PVC-tillverkning
framställd polymer. tillsätts dessutom ofta
andra miljöfarliga ämGoda
mekaniska Hög korrosionsbenen, som t.ex. flamegenskaper
och ständighet.
skyddsmedel, stabilielektriska
egenIcke brännbart.
satorer och mjukgöskaper.
Förkolnar utan låga. rare.
PVC är beständigt
Låg temperaturer gör
mot oljor och fetter. Åldringsbeständigt.
materialet känsligt för
PVC bör i första Resistent mot de slag.
hand användas i sy- flesta korrosiva oorVid förbränning av
stem över +10°C till ganiska gaser och lösPVC bildas saltsyra
ningar.
+50°C
samt klorerade kolväUnder vissa förut- Passar till självbä- ten. Gasen som bildas
konstrukt- vi PVC är mycket
sättningar
kan rande
ioner.
materialet användas
skadlig för både hälsa
vid lägre temperatur Återvinning - PVC och miljö.
(+0°C) och högre kan återvinnas flera
Dock är vinylklorid
temperatur
(till gånger med bibemonomerer ansedd
+60°C).
hållna produktegen- som mycket giftigt
skaper.
och cancerframkalPolyvinylklorid
(PVC)
lande.
Byggsektorn,
Rör, kablar, golv,
profiler, fönsterkarmar, runt elkablar
och andra byggprodukter.
Sjukvården
Blodpåsar och dialysslangar
Sport- och fritidsverksamhet
Termoplaster
+
-
Den är billig att till- Aggressiva ämnen för
verka.
PP är aromater, haloEnkel struktur som
geniserade hydrokarger den en mycket Låg densitet
boner och starkt oxianvändbar
variatMycket god kemisk derande syror.
ion.
beständighet, särskilt
UV-strålning bryter
mot fetter och organed polypropen om
niska lösningsmedel.
den inte är stabiliseFormbeständighets- rad,
temperaturen är hög
En omodifierad PP
vid små belastningar.
tål inte låga temperaPropen har hög drag- turer.
hållfasthet och utPlasten är svår att
märkta
elektriska
limma.
egenskaper som bibehålls även i vatten. Återvinns sällan då
den är väldigt blanBrukar mycket sällan
dad med fyllnadsmeinnehålla några gifdel eller pigmenteter.
ring.
PVC är också relativt
mjuka och flexibla.
Polypropen (PP)
De är oftast återvinningsbara.
Emballage
flaskor, behållare,
medicin- och kosmetikaförpackningar.
Annat El isolatorer, textilier, köksmaskiner, rep, chassier,
fläktar, bilgrillar,
bärare till instrumentpaneler, stansoch
filterplattor
samt till detaljer
inom den kemisktekniska industrin.
Termoplaster
+
Polyeten (PE)
Den kräver minst
energi att producera
Glidlister,
lager,
De mekaniska egenpumphus,
medskaperna är starkt
bringare,
hinkar
temperaturberoende.
och kärl, flaskor, kaLängdutvidgningsko- belisolering,
rör,
efficienten och form- förpackningsfilm
krympningen är hög. och bensintankar.
-
Genom att repetera
enheter och sedan Det är beständigt
polymerisera skapas mot syror och lut
PE.
samt svaga lösningsmedel.
De elektriska egenskaperna för PE är Materialet är köld- Polyeten tål inte UVgoda, liksom slagseg- tåligt och okänsligt strålning, såvida den
heten.
för fukt.
inte är svartfärgad.
Polyeten kan använ- Oxiderande syror och
das i kontakt med halogener angriper
livsmedel.
plasten.
Har börjat produceras med hjälp av råmaterial från sockerrör och är kemiskt
identisk med den
fossila PE.
Materialet är svårt att
limma och förse med
text utan föregående
ytbehandling.
PE producerat av
sockerrör sker till ett
De flesta PE polyme- högre pris.
rer är återvinningsÅtervinning på grund
bara
av den process som
krävs är oftast för
svårt rent ekonomisk
att lösa.
Termoplaster
+
Polystyren (PS)
Materialet är hårt Polystyrenens utomoch styvt, samt
husbeständighet är
mindre bra, då den är
Lätt att varmforma.
känslig både mot kyla
Vattenabsorptionen och solljus.
är låg.
Plasten har begränsad
Styren har även goda slagtålighet
elektriska isolationsLåg mjukningstempeegenskaper.
ratur
Polystyren är likt PP
och har en struktur
av två karbonatomer, där en sidoenhet med beståndsdel
av väte fäst.
Strukturen göra PS
glasartad, klar med
låg hållfasthet vilket
gör att den bara kan
användas till sådant
som inte har krav på
just dessa egenskaper.
-
Låg resistens mot oljor och lösningsmedel.
Tyvärr är PS inte särskilt bra att brytas ned
biologiskt och är därmed inte bra för miljön.
Väldigt lite PS återvinns idag trots att
bättre metoder har tagits fram.
Konsumentprodukter
Engångsartiklar,
förpackningar, leksaker, möbler, mulltoaletter, kylskåp,
duschväggar, ljusraster och inomhusskyltar.
Termoplaster
+
Dock är dess låga
temperaturer
vid
Sampolymer
av
produktion betydligt
kombinationen mobättre än andra polynomererna akrylnimerer.
tril, butadien och
styren.
Mycket resistent mot
syror, alkaliska lösAkrylnitril ger hållningar, alkohol, fett,
fasthet och stelhet
oljor, saltlösningar
medan butadien ger
samt mättade kolvägummiliknande
ten.
lågtemperatur och
seghetsegenskapLåg vikt
erna och hårdheten
God hållfasthet
av styren.
Formbeständighet
ABS
-
Detta kräver en hel
del kombinationer
som inte är förenligt
med miljövänliga polymerer.
Oftast är ABS polymeren ihopsatt med
olika komponenter
såsom el eller i datorer och kan därmed
inte separeras eller
Däremot är den känsåtervinnas.
lig mot UV-ljus på
grund av butadien Hushållsredskap,
men kan undvikas kåpor för kontorsom den lackas eller maskiner, telefoner,
blandas med kimrök. dammsugare, datorer och instrumentpaneler.
Låg
produktionskostnad
Termoplaster
Polykarbonat (PC)
skapas genom reaktion mellan karbonylklorid
(COCL2) och Bisfenol-A (BPA) vilket
skapar huvuddelen
av grundenhet.
+
Okrossbar plast,
hållbart
Självslocknande
plast
BPA kan skada barn
eftersom det liknar
vårat eget hormon
och därmed påverka
det endokrina systemet vilket gjort att ett
förbud för innehåll
av BPA i produkter
som säljs till barn.
(Eriksson, 2010).
Senast har man sett
att Men det kan även
störa människors
fortplantningssystem
och påverka i alla åldrar. (Bisfenol A,
2015).
Inte särskilt ofta återvunnen och anses
vara sämst gällande
återvinning
Butiksfönster och
dörrfönster som
ska vara stöt-, sparkoch slagtåliga samt
visir, maskinskydd.
Vanligtvis används
PC till annat än
matrelaterade produkter såsom CD
och DVD
Bilaga 12 - Relativ miljöpåverkan
Biodynamiska polymerer från nya
processer som skapar bättre,
billigare och/eller mer
återvinningsbara råmaterial
Standard PE och PP och
andra såsom PLA och PHA
Delvis biobaserade
tekniska polymerer
och traditionella
nylon och polyester
PC, ABS, PS
Miljömässigt hållbar/socialt accepterat/ önskad volym
att använda
PVC
Figur 34 (Tolinski M. , 2012) Plast och hållbarhet mot en fredlig samexistens mellan Biobaserade och
fossilbränslebaserade plaster. “Omtryckt med tillåtelse ©Scrivener Publishing”.
Bilaga 13 - Ritningar Viltvisslare, pipa och lock
Figur 35 Ritning av Viltvisslaren
Figur 36 Ritning av pipan
Figur 37 Ritning av Lock

EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

Transcription

Similar documents

Tabell nr 1 Rekommendationer för olika hagel på olika vilt och

BRIKETTER TILL BRADLEY SMOKER

Användarvillkor cykelpool

Experimentella sannolikheter

Hej på er alla För varje fin sommardag vi får njuta av så kommer vi

Prisförslag drevjakt Åtvidaberg 2012

Information från protokollets baksida

Inget svar om hur jag ska gå vidare”

Svängningar och frekvenser