E4 Ljungby - Toftanäs

Transcription

VÄGPLAN - Samrådshandling
Ljungby kommun, Kronobergs län
Gestaltningsprogram 2015-03-09
Projektnummer: 137665
Vägplan – Samrådshandling
Uppdragsnr: 137665
2015-03-09
Gestaltningsprogram
0A070001
Objektdata
Vägnr:
Vägnamn:
Objektnamn:
Objektsnummer:
Kommun:
Län:
E4
Ljungby – Toftanäs
E4 Ljungby – Toftanäs
137665
Ljungby
Kronoberg
Dokumentdata
Titel:
Dokumentslag:
Utgivningsdatum:
Utgivare:
Kontaktperson:
Konsult:
Kontaktperson:
Vägplan. E4 Ljungby – Toftanäs
Gestaltningsprogram
2015-03-09
Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad, tfn 0771-921 921
Anna Karlsson, Projektledare, tfn 0771-921 921
URS, Löfströms Allé 5, 172 66 Sundbyberg, tfn 08-553 935 00
Treeline Consulting AB, John Ericssonsgatan 7, 112 22 Stockholm
ÅF-Infrastructure AB, Sveagatan 6, Box 81, SE-781 21 Borlänge
Patrik Risberg, Uppdragsledare, tfn 010-476 61 20
Innehållsförteckning
1 Inledning ................................................................................................2
1.1 Bakgrund och förutsättningar ........................................................................2
1.2 Gestaltningsprogrammets syfte .....................................................................3
1.3 Vad är ett gestaltningsprogram?.....................................................................3
1.4 Arbetet med gestaltning i detta projekt ........................................................3
1.5 Läshänvisning ..................................................................................................3
2 Landskapet i nuläget ............................................................................4
2.1 Hela sträckan.....................................................................................................4
2.2 Delsträcka A, Kånna-Ljungby, km 0/000-5/500 ........................................6
2.3 Delsträcka B, Ljungby, km 5/500-12/500 ....................................................8
2.4 Delsträcka C, Ljungby-Lagan, km 12/500-20/000 ...................................10
2.5 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö, km 20/000-26/100 ....................................12
2.6 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs, km 26/100-31/826 ................................14
3 Gestaltningsprinciper och riktlinjer .................................................16
3.1 Vägen med sidoområden ..............................................................................16
3.2 Konstbyggnader .............................................................................................20
3.3 Väganläggningar .............................................................................................22
3.4 Landskapselement i vägrummet ..................................................................23
3.5 Vägutrustning .................................................................................................25
4 Gestaltningsförslag .............................................................................30
4.1 Delsträcka A, Kånna-Ljungby ......................................................................30
4.2 Delsträcka B, Ljungby....................................................................................30
4.3 Delsträcka C, Ljungby-Lagan .......................................................................32
4.4 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö .........................................................................32
4.5 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs ....................................................................36
5 Drift och underhåll ...........................................................................38
6 Rekommendationer inför fortsatt arbete ........................................38
7 Referenser ............................................................................................39
G e s t a l t n i n g s p r o g r a m E 4 L j u n g b y - To f t a n ä s
1
INLEDNING
1 Inledning
Det här gestaltningsprogrammet är en bilaga till aktuell vägplan för E4 Ljungby
gestaltningsprinciper och gestaltningsförslag av den aktuella vägsträckans vägområde
och sidoområden.
De övergripande målen för vägprojektet är att;
•
Upprustningen av aktuell vägsträcka syftar till en utbyggnad från
!
"
"
#
$%&
'
("
)&*#
*
•
Restriktionerna för väghållningen på E4:an kan upphävas.
•
+"
("
"&
*
*
&
("
arbetsmiljömässigt vis.
•
Under arbetet med utbyggnaden av E4 Ljungby-Toftanäs ska arbetet i sig inte
•
$
*(
&
•
Hantering och rapportering av tillbud ska ske löpande under projekteringen och
projektet har nollvision för allvarliga olyckor och tillbud. Även psykisk ohälsa ska
tas i beaktande.
Gestaltningsprogrammets övergripande mål är att föreslå åtgärder som förstärker
("
*#
#
&
*
1.1 Bakgrund och förutsättningar
E4 mellan Helsingborg och Stockholm tillhör ett av Sveriges viktigaste transportstråk.
Den enda del av E4 på sträckan mellan Gävle och Helsingborg som saknar
motorvägsstandard är den aktuella vägsträckan på tre mil förbi Ljungby. Sträckningen
,/
)&*#
("
("
ofta upp vid olyckor eller andra incidenter.
+
000
(
*
#(
!
*
"
(
#
("
(
("
#(
"
!
"
1
("
+
(
#
("
2
0
#(
*
vägen.
+*
("
*#
(
*
(
mellan Kånna och Toftaholm. Förändringarna sker främst i anslutning till vägens
&
påverkan på landskapet blir begränsad.
I samband med utbyggnaden ska även skyddsåtgärder genomföras för att förhindra
förorening av vattentäkter i området. Den aktuella sträckningen av E4 går dels genom
#
$%&
("
'
*
(
3
genom Ljungby kommuns vattentäkt. Därutöver korsar E4 värdefulla vattendrag som
även kan fungera som spridningskorridorer.
2
INLEDNING
1.2 Gestaltningsprogrammets syfte
Vägrummet längs den aktuella vägsträckan kommer att förändras som följd av
utbyggnadsförslaget. Gestaltningsprogrammets syfte är att beskriva riktlinjer för
gestaltning och utformning av vägområdet och vägens sidoområden.
Gestaltningsprogrammet är ett dokument som syftar till att vara vägledande för
projekteringen i nästa skede.
1.3 Vad är ett gestaltningsprogram?
Gestaltningsprogrammet behandlar projektets riktlinjer och ambitioner och
sammanfattar det gestaltningsarbete som genomförts under planskedet. Där
gestaltningsavsikterna svarar på frågan vad det är som ska uppnås i projektet ur
#*
"*
på en övergripande nivå. Programmet är ett levande dokument som fördjupas och
*
*
"
(
"
#*
*
skede som benämns samrådshandling. Det ska innehålla motiveringar för valda
("
1.4 Arbetet med gestaltning i detta projekt
Gestaltningsprogrammet fokuserar på övergripande principer och strategier. Viktiga
(
"
(
&
"
fram.
1.5 Läshänvisning
5
"
(
(
på ett tydligt sätt presentera analyser och förslag längs sträckan. Delsträckorna har
&
6
*
7
•
!(
'
8)&*#
9<999
=<=99
•
!(
3
)&*#
=<=99
<=99
•
!(
>
)&*#)
<=99
9<999
•
!(
!
)?&
9<999
@<99
•
!(
,
?&
@<99
1<2@
3
LANDSKAPET I NULÄGET
2 Landskapet i nuläget
Landskapet som den aktuella vägsträckan löper genom beskrivs här med begreppet
3
%
upplevelse av landskapet men också upplevelsen från övriga betraktare i vägens
"
)
*
*
""*
("
"
Projektet innefattar ingen djupare landskapsanalys utifrån förutsättningen att vägen
(
)
**
("
*
*
"
("
#
2.1 Hela sträckan
En överblick av närområdet till den aktuella vägsträckan mellan Ljungby och Toftanäs
visar på att landskapet präglas av två övergripande landskapstyper. Dessa utgörs
)
A(
("
*
"
skogsbeklädda moränmarker och myrar. Längs den aktuella vägsträckan är det tät
"
utblickar och ett fåtal avvikande landskapselement. Det är endast inom enstaka
*
("
("
)
"
!
"
&*
*(
("
i form av fornlämningar och solitära lövträd. Landskapsrum av mer öppen karaktär
#
("
(
B
&
3
("
$
!
&
(
#
,/C
5
)
nordsydlig riktning i landskapet. Den aktuella vägsträckningen går till största delen
längs Lagandalens västra sida. Strax norr om samhället Lagan passerar E4:an över
vattendraget Lagan för att sedan fortsätta in mellan sjöarna Vidöstern och Flåren.
Längs denna del av E4:an är landskapet relativt småskaligt med inslag av lövträd.
Den aktuella sträckningen av E4 går genom skyddsområdet för Växjö och
'
*
(
3
)&*#
*
vattentäkt. Därtill korsar E4 värdefulla vattendrag som även kan fungera som
spridningskorridorer.
J
)<3
8
)
*
(
,/
("
"
!
*
A
"
#
&
Genom Hallsjö berör utbyggnadsförslaget ett öppet odlingslandskap med inslag av
gravrösen. Fornlämningarna har betydande upplevelsemässiga värden och är delvis
synliga från E4:an.
5
("
**&
M#
M
8
"
?
N
("
?#
M
Sträckningen av Sydvästlänken ligger till stora delar längs den västra sidan av den
*
(
(
919
korridor i landskapet. I och med den avverkning av skog som genomförts inför
schaktning av kabeldike har synintrycket och områdets karaktär delvis förändrats.
Skogen i påverkade områden har inte länge någon brynzon utan inre delar av
4
KÖRTID
ån
$
%
Flåren
5 MIN
DELOMRÅDE E, 26/100-31/826
Toft
a
Överfart Toftaån
#
n
ga
La
!"
Lagan
5 MIN
DELOMRÅDE D, KM 20/000-26/100
LAGAN
DELOMRÅDE B, KM 5/500-12/500
5 MIN
DELOMRÅDE C, KM 12/500-20/000
Golfbana
skogsbestånden har blivit skogens nya gräns.
Vägrummet är breddat och vägmiljön uppfattas
som mer storskalig längs denna sträcka av vägen.
)
*
(
spridd bebyggelse med enstaka hus. Vägsträckan
#
)&*#
"
#
!
bebyggelse är till stor del visuellt avskild från
vägsträckan av bullerskyddsvallar. I anslutning till
)&*#
(
handelsområden samt planerad nyetablering av
handel. Handelsområdena utgörs av storskaliga
verksamhetsbyggnader och hårdgjorda
tomtmarker.
Sammantaget kan den aktuella vägsträckan
#
*
Växtlighet i vägmiljö
- praktiska råd
#
!
landskapstyp domineras av skog med en viss grad
av öppenhet. Enligt publikationen sammanfattas
karaktärselementen för skogsbygd enligt följande;
•
!
#
%
&
•
Inslag av vegetation som avviker från den
#
*
yta eller lövträdsridå längs ett vattendrag
•
O
6
7
Q
oftast mager
•
Varje inslag av öppna ytor kring
("
upplevelsemässig betydelse
•
Skogsbruket medför att områden med tät
*
("
varierar över tid
Gestaltningsförslag- och principer i detta
gestaltningsprogram har som målsättning att
förstärka de kvaliteter som landskapstypen
skogsbygd innebär. Vilka aspekter som bör tas
1
Gestaltningsprinciper.
LJUNGBY
TECKENFÖRKLARING
Skogsbeklädd moränmark
5 MIN
DELOMRÅDE A, KM 0/000-5/500
an
Lag
Åker- och ängsmark
Tätort
Handelsområde
Vattendrag
KÅNNA
Nergrävd elkabel längs vägbana
Figur 2-1. Översikt vägsträckningens omfattning
5
2.2 Delsträcka A, Kånna-Ljungby, km 0/000-5/500
!(
'
*
(
*
*
("
)&*#
M
!(
'
*
utblickar i landskapet. I kortare sekvenser öppnas landskapet upp med
&*
("
"#
*(
)
(
*
("
N
delsträckan ligger samhället Kånna samt att Lagan löper i längsgående rikning längs
!(
*
"
("
I nära anslutning Ljungbys södra avfart tillkommer en mängd reklam- och
annonseringsskyltar i vägmiljön.
)
(
Sydvästlänken är nergrävd. I och med avverkning av skog i samband med dragningen
är landskapsrummet breddat och vägmiljön upplevs mer storskalig.
Figur 2-2. Delsträcka A. Vyer mot norr. Sammanhängande områden med barrskog som bryts upp med inslag av
6
KM 4/535
3
5+000
Område med reklam och
annonseringsskyltar
N
&*
med lövträdsridåer
4
4+000
Område med öppet
jordbrukslandskap
3+000
Tät barrskog varvad med
öppna kalhyggen
Sydvästlänkens dragning
längs E4 skapar
ett mer storskaligt
landskapsrum.
3
KÅNNA
2
0
KM 2/18
2+000
E4:an passerar
*
136
3
/077
1+00
0
Lagan
135
KM 1
0+000
Utbyggnadsförslagets början
i södra delen av vägsträckan.
Omgärdas av småskalig
jordbruksmark. Utblickar.
E4 HAMMEDA
DEL 1
Skogsmark
Jordbruksmark
Mosse
Handels/
industriområde
Vattendrag
Befintlig körbana
Ny körbana
Sydvästlänken
!"#$%&
'()((("*)*((
7
2.3 Delsträcka B, Ljungby, km 5/500-12/500
!(
3
(
)&*#
M
("
)&*#
X
)
*
*
("
detta delområde än övriga vägsträckan och utgörs till stor del av handels- och
verksamhetsområden med storskaliga tomtmarker och enstaka solitära barrträd.
)
(
)&*#
(
*
)&*#
Y
*
vegetationsridå vilken förstärker den visuella barriären.
)
M#
"
"
A(
("
%
"#
5
*
)&*#
M
*
"
*
*
("
)&*#
X
"
*
"
*
*
("
*
öster till ett lövträdsbacke med låg undervegetation vilken erbjuder längre utblickar
och bidrar till variation i landskapsbilden.
!"+$,/003%0456
0/037
0
0
08345
9'0
3,0
0'0
'0
råde väster om vägen.
8
Y)
)&*#
X
12+000
KM 11/694
11C
3(
KM 11/112
13L
3
11+000
9
8
0/625
KM 1
3
>
KM
$"
storskalig tomtmark med
långa utblickar från vägen
86
9/8
J
10+
000
13
3
>
36
9/3
KM
13I
E4 passerar under bro
7
9+0
00
3*
skärmar av E4 från bebyggelse
i Ljungby
LJUNGBY
4
KM 8/53
13H
6
3
>
8+000
Sydvästlänken är nergrävd
på vägens västra sida.
KM 7/615
9
13
3
*
81
KM 7/3
138
TPL Ljungby Södra
00
KM 6/3
6+000
Sidoanläggning
(
*
"
affärer.
7+000
$"
storskaligt
7
KM 5/82
5
Skogsmark
Jordbruksmark
Mosse
Handels/
industriområde
Vattendrag
Befintlig körbana
Ny körbana
Sydvästlänken
!"*$,'*)*((":!)*((
9
2.4 Delsträcka C, Ljungby-Lagan, km 12/500-20/000
!(
!
(
)&*#
X
"
)
J
*
*(
"#
("
#
)
("
)
i nära anslutning till Lagan. Rastplatsen ligger på västra sidan om vägen och rymmer
*
("
X
)
,/
*
(
("
*
*
,/C
mellan de båda sidorna.
Längs större delen av sträckans västra sida går ledningsgatan för Sydvästlänken. I
och med den avverkning av skog som genomförts inför schaktning av kabeldike har
##(
("
3
"
någon brynzon utan inre delar av skogsbestånden har blivit skogens nya gräns. Det
öppna landskapsrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs
denna sträcka av vägen.
Figur 2-6. Delsträcka C. Vy mot norr. Sydvästlänken har grävts ner i nära anslutning till E4:an längs stora
delar av vägsträckningen och har en stor visuell påverkan på vägmiljön. Bild t.h: Inre delar av skogsbestånden blir
skogens nya gräns i och med avverkning för kraftledningsgata.
10
20
Golfbana på båda sidor om E4
TPL Lagan med rastplats
Laganland
16
23R
19+000
N
&*
långa utblickar från E4
233
LAGAN
18/747
$"<
öppen mark
/100
18+000
KM 18
G
17+000
KM 17/716
13P
KM 16/947
3
13
3
13N
KM 15/662
3
16+000
Sydvästlänken är nergrävd på
'
av skog i samband med
dragning har skapat ett bredare
landskapstum som uppfattas
mer storskaligt
15+000
10
13M
3
4/816
13+000
14+0
00
KM 1
Skogsmark
Jordbruksmark
Mosse
Handels/
industriområde
Vattendrag
Befintlig körbana
Ny körbana
Sydvästlänken
!">$?':!)*(("!()(((
11
2.5 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö, km 20/000-26/100
!(
!
(
"
)
?&
)
(
utgörs till stor del av tät skogsmark varvad med mer öppna områden med kalhyggen
("
&*
("
)
(
(
landskapselement och platser som avviker från den mer generella landskapsbilden.
Ett betydelsefullt och karaktärsskapande element längs delsträckan är vattendraget
Lagan som vägen passerar. I nära anslurning till bron över Lagan är dock
"
*(
)
,/
)
("
("
'
*
("
#
(
((
**
("
5
?&
(
jordbrukslandskap med inslag av fornlämningar. Gravhögar syns tydligt öster om
I kortare sekvenser går dragningen av Sydvästlänken på västra sidan av vägen.
Figur 2-8. Delsträcka D. Övre t.v: Kulturpräglat landskap med gravhögar och lövträd väster om vägen. Övre t.h:
,00
803,
083
0637
0
12
000
26+
3
27
23V
KM
26/1
25
24
23
Tät barrskog varvad med
mer öppna kalhyggen
21
25+00
0
22
234
Utblickar över
jordbrukslandskap
67
KM 24/1
24+000
TPL Hallsjö
Gravhögar delvis synliga
från E4 söderifrån.
Upplevelsemässigt värde.
Utblickar över betesmark.
20
23+00
0
19
N
#
&*
17
23U
22+000
18
16
)
X
3
)
3
*(
57
KM 21/4
15
21+0
14
00
233
Laganrasten Södra
23
T
12
80
KM 19/9
11
0+000
S
13
23
/157
KM 20
E4 passerar under två
broar
Skogsmark
Jordbruksmark
Mosse
Handels/
industriområde
Vattendrag
Befintlig körbana
Ny körbana
Sydvästlänken
!"G$$'!()((("!H):((
13
2.6 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs, km 26/100-31/826
!(
,
*
J
*
&*
3
upp landskapet och skapar längre utblickar.
Solitära lövträd på öppen betesmark utmärker sig längs sträckan och skapar karaktär
och identitet till vägmiljön.
)
(
,/C
*
("
#
%
#
("
*
"
hastighet.
!":($J/003904
/037
9
00
0637
'
rukslandskap med längre utblickar varvas med täta skogspartier.
14
E4 TOFTAHOLM
3
M
uppfatta ån i och med vegetaion
som skymmer sikten.
KM 31/362
KM 30/955
34
31+000
3
31+826
Utbyggnadsförslagets
början i norra delen av
vägsträckan
33
Tät omgivande skogsmark
0
30+00
Dragning av sydvästlänken
öster om E4
32
KM 2/180
23K
3
31
N
&*
inslag av lövträd. Längre
utblickar.
29+000
N
solitära lövträd
30
28+000
Tät omgivande skogsmark
varvad med mer öppna
kalhyggen.
28
29
Skogsmark
Jordbruksmark
Mosse
Handels/
industriområde
Vattendrag
Befintlig körbana
Ny körbana
Sydvästlänken
26
0
N
&*
inslag av lövträd. Längre
utblickar.
27
27+000
KM 2/180
DÖRARP
23W
3
Småskalig jordbruksmark
!"::$J'!H):(("#:)L!H
15
G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R O C H R I K T L I N J E R
3 Gestaltningsprinciper och riktlinjer
!
("
*
&
*
#
("
("
$*
A
""
5
(
("
&
*
*
"
(
8
*
&
**C
•
$
•
Väganläggningar
•
8#
•
,
*
•
$*
•
N
)
(
&*
*
("
#
*
*
&*
*
#
)
(
"
(
&
("
*
"
8
/
(
B
(
("
*
#
*#
"#
("
#
Y(
#
"
("
&"
&
,
&
*
#
*
3.1 Vägen med sidoområden
$*
*
("
5
*
1
*
("
(
"Z
Figur 3-1. Väg E4, normalsektion.
16
3.1.1 Mittremsa
Föreslagen normalbredd på vägens
=
$
kommer lokalt ändras genom
tillfälligt ökad eller minskad bredd av
mittremsan. Ytskiktet på normalbredden
krossmaterial.
Figur 3-2. Mittremsa för vägens normalsektion på
!'*
3.1.2 &
'
%
%
!
,/
*
(
mittremsans bredd behöva justeras för att uppfylla gällande säkerhetskrav för vägen.
J
"
"
*
&
*
"
*
11
5
"
&
"
"
(
*
%
9=
=
!
sträcka för att skapa en välbalanserad linjeföring vilket minskar upplevelsen av en
*
1/
M
"
bredd.
#"#9
00
rav för vägen. Denna lösning väljs om möjligt i första hand.
Figur 3-4. Planskiss som visar princip för eventuell avsmalning av mittremsan där vägen passerar under broar. Denna lösning väljs om
00
17
3.1.3 Driftvändsplatser
Vid driftvändplatser görs en breddning
=
==
meter vilket innebär att både vägrummet
och vägens linjeföring förändras. För
att minska intrycket av mittremsans
breddning och väglinjens förändring i
sidled är huvudprincipen för placering
av driftvändplatser på vägsträckan
(
*
har en radie. I kurvor sker en naturlig
förändring av linjeföringen och genom
att placera driftvändplatser i dessa
redan påverkade sträckningar upplevs
breddningen av vägen inte lika påtagligt.
Mittrefugen vid mittremsans breddning
===
skötselextensiv vegetation som anknyter
till omgivningens undervegetation.
Förslagsvis planteras ljung och
gräs på en mager växtbädd samt att
lökväxter planteras in för att skapa
årstidsvariation.
0,5
2,5
0,5
B
1
0,5
2,5
A
2
3
0,5
5,5
0,5
2
0,5
2,5
0,5
1
A
0,5
2,5
0,5
#"*5
000
18
B
0,5
3.1.4 Vägslänter
X#
&
!
#
uppfattas ha en mjuk övergång och smälta in i omgivande landskap. Slänterna
#
görs för att förhindra erosion. Risken med användningen av stenkross är att
#(
"
*
att slänterna sticker ut och upplevs främmande i förhållande till det omgivande
landskapet. Där erosion riskeras i slänter ska de sprutsås med en fröblandning som
som ansluter i artsammansättning och härdighet som omgivande markvegetation.
'
6
("
&7
("
med vägbreddningen bör i största möjliga grad användas vid återställande av
slänter och sidoområden för att säkerställa att vegetation etablerar sig med likartad
*
3"
#
&
#
"
(
'
%
&
Den ger upphov till en helt avvikande vegetation. För principsektion för anläggning av
*
1@
Figur 3-6. Principsektion för anläggning av diken och slänter i skogsmark.
#">5
")
'
&
"
rätt plats eftersom vägsträckan går genom olika typer av miljöer. För hantering av
*
$%"
&
]
praktiska råd får tillvaratagen jordmån följas.
Längs de vägsträckor där nya slänter bildas och omgivningen består av näringsrik
&
**
*
1^
(
Slänterna frösås sedan med en ängsfröblandning som anlsuter i artsammansättning
och härdighet som omgivande markvegetation. Genom att använda en inblandning av
arter med långa utlöpare kan risken för erosion i slänterna minska.
19
!
+
X*
föreslås att marken breddas med skänter så att eventuella skyddsvärda arter gynnas.
Släntlutningarna anpsassas till det omgivande landskapet och släntkrön rundas av.
+
*#*
"
%
&
vilket gynnar artrikedomen.
5
kringliggande slänt. Trummor bör förses med snedskurna trumögon av betong för att
bättre smälta in i landskapet.
3.1.5 Diken
'
#
"
"
1/
$
Så kallade täta diken ska utföras med samma karaktär som omgivande diken och
slänter. Eventuella svackdiken anpassas mjukt till omgivande terräng.
3.2 Konstbyggnader
3.2.1 Broar över E4
3
,/
(
&
,
*
#
(&
&
"
*
att åstadkomma en välbalanserad linjeföring. Det kommer alltid att antingen behövas
ett räcke med liten arbetsbredd eller ett barriärelement vid passage under broar. Se
*
12
("
10
Figur 3-8. Principsektion för bro om barriärelement behövs. Utrymme mellan barriärelement och brokonstruktion
fylls med krossmaterial.
Figur 3-9. Principsektion för bro om vägräcke behövs. Utrymme mellan yttre vägräcken och brokonstruktion
beläggs med krossmaterial.
3.2.2 Nya broar över Lagan och Toftaån
3
#
#
+
#
*
broarna ska uppfattas broarna som en enhet.
X#
&
"
*
("
)
("
<
&
20
#":(5
0
3.2.3 GC-portar under E4
5
("
,/C
>
*
att de kommer upplevas som mer slutna och mörka för fotgängare och cyklister.
3
>
(
#(
("
#
*
1
B
("
>
(
**
3
>
&*
("
#
&*
("
#(
#"::
T?"
Riktlinjer för GC-portar:
•
M
"
=
•
M
*
(
/=
•
Indirekt och slagtålig belysning som inte bländar.
•
3
("
*
<
minskar klotter och ger en omhändertagen utformning.
•
Tak i tunneln målas i ljus betongfärg för att ljusa upp passagen.
•
Slänter ska ha en lutning som möjliggör att de kan kläs med gräs för att ansluta
till kringliggande landskap. Krosslänter bör undvikas.
Figur 3-12 t.v. Principsektion GC-port under E4:an
00
*
Figur 3-13 t.h. Principplan som visar vinklade vingar
till GC-portar.
21
3.3 Väganläggningar
3.3.1 (
*
**
,/C
vägnät och entréstråk till samhällen. Landskapets karaktärsdrag bör på dessa platser
#
("
"
$*
"
*#(
däremot kan det enskilda landskapsrummets karaktärsdrag med fördel framhävas
och förstärkas och därigenom bidra till att skapa rytm och sekvenser utmed vägen.
N(
("
#"
J
anläggningen dessutom kan tydliggöras för resenären innan man kommer fram till
!
(
#
("
*
3#Z
B
(
*
1/
$
"
*
med en undervegetation av gräs- och ängssådd som förankrar och framhäver
brofästen och anslutande vägar. Undervegetation kan lokalt också ha inslag av
exempelvis ljung eller andra växter som knyter an till omgivande naturtyp. Viktigt
#
(*
("
droppar.
#":+500
00
0
3.3.2 Rastplatser
3
*
&
"
"
**
#
#
"
(
3#
("
för vägen som helhet samtidigt som en lokal anknytning i formspråk är fördelaktig.
5#
("
bör på motsvarande sätt ges en utformning och ett innehåll som ger såväl långväga
*
5
utrustade med kartor och annan information på såväl lokal som regional nivå.
Dessa utgör en viktig annonseringsmöjlighet för lokala intressen som både kan gälla
konsumtion och rekreation.
22
Y
*
(
("
om Ljungby.
•
)
,/
)
("
("
'
*
("
#
(
((
**
("
informationstavlor.
•
O
)
#
*
samt servering.
•
)&*#
)&*#
M
("
*
)&*#
*
"
*
("
*
)
*#
,/
kapitel 4.4.1 Rastplats Lagan.
3.4 Landskapselement i vägrummet
3.4.1 Vegetation
B
#
#
följande punkter:
•
'
*
*
omgivningen.
•
'
*(
#
&*
våtmarker.
•
'
#
#Z
•
'
("
&
med en fröbank som är naturlig för marken.
•
'
&
*
avvikande vegetation.
•
'
#
barriär.
•
Om nya planteringar föreslås utmed sträckan ska de vara naturlika och små
plantor användas hellre än stamträd.
Gallring
Olika typer av vegetation bidrar till en ökad upplevd variation längs sträckan vilket
är en kvalitet. Variationen som blir när barrskog avlöses med mer öppna ytor med
inslag av lövträd kan förstärkas genom att främja antingen barr- eller lövträd vid en
!
&
&
("
majoritet av lövträd främjas lövträd. För att bidra ytterligare till en ökad variation
längs med monotona raksträckor kan det även vara aktuellt att gallra ut grupperingar
av vegetation och bevara vissa mindre områden där träden står tätare. Detta för att
skapa ökad variation i den omgivande vegetationen. Gallra exempelvis fram utblickar
#
&*
inom vägområdet. Om undantag görs måste detta ske i överenskommelse och avtal
med markägare.
23
Brynzoner
Vegetationen i sidoområdet bör utgöra en naturlig övergång mot omgivningen. I
#
#
rena barrskogar kan vara rätt med en distinkt övergång mellan den slagna ytan och
3#Z
*
#
3#Z
etbleras och gynnas kring öppen mark samt där skog har avverkats.
I och med nergrävningen av sydvästlänken och den öppna korridor i skogsmarken
som då skapades så har har påverkade områden längs vägsträckan inte länge
någon brynzon utan inre delar av skogsbestånden har blivit skogens nya gräns.
Landskapsrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs dessa
sträckor av vägen. För att minska ledningsgatans storskaliga ingrepp i närområdet till
vägen rekommenderas att en vegetaionsridå anläggs mellan E4 och ledningsgatan.
Detta sker i mån om plats och säkerhetsavstånd till väg och ledningsgata.
Vegetationens funktion blir att skapa en brynzon nära vägen som sluter vägrummet
och minskar exponeringen av ledningsgatan i landskapet.
#":*W
009000
landskapsrum som vägen går genom.
Figur 3-16. Plantering av vegetationsridå mellan väg och ledningsgatan skapar ett mindre landskapsrum.
3.4.2 Vattendrag
Vattendrag utgör viktiga landskapselement och är en stor tillgång för
*
+(
("
#
("
"
med skiftande karaktärer under dygnet och årstiderna. Samtidigt fungerar
vattenspeglarna som landmärken i landskapet.
Längs den aktuella vägsträckan passerar E4 Toftaån och Lagan. Genom åtgärder
*
("
*
*(
"&
*
)*(
vegetationen får dock inte bli för smala utan måste anpassas och dimmensioneras så
"
*
#
3#
("
*
*
värdefulla speglingar i vattnet och förstärka och förtydliga intrycket av vatten för
3.4.3 Vägdagvattendammar
$
*
saneringsmagasin och bräddavlopp vid olyckor med farligt gods etc. Förutom
dammarnas tekniska funktion kan de bli ett tillskott i vägmiljön samt fungera som
24
*
A
("
*
B
&
att vattendammarna detaljutformas och förankras i det omkringliggande landskapet.
Huvudprincipen för vägdagvattendammarna är att utforma dem med naturliga
former samt med slänter som är vegetationsbeklädda. Dammarna ska ligga i
lågpunkter i landskapet för att ge ett naturligt intryck samt att de helst placeras
*
5
projekteringen är det viktigt att vatten och vegetation ses om en enhet och projekteras
samtidigt.
3.4.4 Berg i dagen
Vid eventuell exponering av bergskärningar längs vägsträckan rekommenderas att
zonen mellan botten på skärningen och diket inte blir en plats där sly kan växa upp.
3
*
*
"
högre vegetation att slå upp.
3.5 Vägutrustning
3.5.1 Belysningsprinciper
Längs den aktuella vägsträckan är belysningen koncentrerad till tätorter och
(
"
#
B
(
("
*#
landskapets karaktär även under dygnets mörka timmar föreslås att ett antal
landskapselement framhävs genom effektbelysning. Huvudprincipen för
effektbelysningen är att genomgående använda ett dämpat naturligt ljus.
)
(
#
("
3#
under respektive delsträcka i kapitel 4 Gestaltningsförslag.
8
#
"
"
*
#
(
("
(#
*
,/
#
11
3.5.2 Bullerskydd
Riktlinjer för bullerskydd längs vägsträckan är att i största möjliga utsträckning
enbart använda bullerskyddsvallar. Där det inte är möjligt används skärm på vall
("
"
*
1^
(
3
"
&
*
*#
"
X#
vallar och skärmar i landskapet och terrängen.
Riktlinjer för bullerskyddsvallar är att de ska anpassas till terrängen så att de upplevs
*
Y
får ej ske på vallens topp då det förstärker vallens höjd. Vegetationen ska efterlikna
#
*
12
10
("
19
$
$
(
1. VALL
2. SKÄRM PÅ VALL
3. SKÄRM
#":>50"'"
00
25
*
("
*
"
3*#
*
("
"
M
"
"
(
B
%
*
1
3*
bearbetas på båda sidor för att mot motorvägssidan samspela med landskapet och mot
boendsidan skapa en trevlig boendemiljö. Eventuella bullerskyddsskärmar över broar
eller vid värdefulla öppna utblickar kan utföras med transparenta skärmar för att
"
*
*
1
("
*
1
Figur 3-18. Principskiss som visar en situation som bör undvikas vid anläggande av bullerskyddsvallar. Vallen
har inte anpassats till landskapets terräng eller vegetation. Sticker ut och blir ett främmande inslag i landskapet.
Figur 3-19. Principskiss som visar hur vegetation på vallar kan bidra till en förankring i landskapet. Bullerskyddsvallen har klätts med vegetation som ansluter till omgivningen vilket bidrar till att den bättre smälter in i
landskapet. Högre vegetation får inte placeras innanför vägens säkerhetszon.
#"!(5
0
0W00
0
förankra dem i landskapet och skapa en naturlig övergång till omgivningen. Eventuella träd får inte stå innanför
säkerhetszonen. Höga växter bör ej planteras på vallens krön för att ytterligare framhäva vallens höjd.
26
TRANSPARENT SKÄRM PÅ BROAR
TRÄSKÄRM PÅ MARK
Figur 3-21. Princip för typ av bullerskärm på mark och broar.
Figur 3-22. Exempel på träskärm och transparent skärm. Används som vägledning för utformning av buller0
6
'
0>#
3.5.3 Viltskärmar
För att eftersträva ett sammanhållet uttryck på skärmar längs vägsträckan följer
utformning och materialval för viltstkärmar samma gestaltningsprinciper som
3*#
1=
3*#
$
*
*
*
&
*
11
$
"*
*
*
$
skyddande vegetation som ansluter mot skärmarna för att skapa en väl fungerande
passage.
TRÄSKÄRM PÅ MARK
FROSTAD SKÄRM PÅ BROAR
Figur 3-23. Princip för typ av viltskärm på mark och broar.
27
3.5.4 Räcken
En kontinuerlig yttre räckeslinje med jämnbred stödremsa är önskvärt längs hela
*
$
&
*
((
sker i samband med skifte av räckestyp från standardräcke till förhöjt räcke.
3.5.5 Barriärelement
I vissa fall kan en fast barriär behövas då den breddade vägen passerar under
N
(
(
fäst in i ett avslutningselement i höjd med brons landfäste. Denna lösning innebär att
både räcke och barriär kan följa vägens linjeföring och skevning undviks.
#"!+50
0
'
#"!*50
0
'
3.5.6 Skyltar
Vid utsättning av vägmärken och vägvisning är det vikigt att tänka på var och hur det
placeras. Skyltar placeras med fördel där de har vegetation på baksidan samt att de
inte bör placeras där andra blickfång eller sevärdheter drar till sig uppmärksamhet.
Skyltning ska om möjligt placeras i lågpunkter med hänsyn till att siktlinjer ut i
landskapet annars skyms. Placering av stora skyltar i innerkurva bör undvikas för att
minska risken för skymd sikt.
28
3.5.7 Viltstängsel
Placering av viltstängsel bör ske med stor omsorg. Viltstängsel bör placeras i
*
*
För att undvika en knyckig och orytmisk linje bör linjeberäkningar för utsättning
av viltstängsel utföras. Riktlinjer för placering av stängslet är att placera det bakom
("
&
*
1@
,
träd och buskar kan även planteras framför stängslet för att skapa en mjuk övergång
("
*
1^
!
(
utanför säkerhetszonen.
I sträckor där vägen går på en lång bankslänt placeras stängslet nere i vägbankens
&
Val av typ av stängsel bör även göras. Viltstängsel av samma typ som anslytande
(
&
M
*
O')
@99=
att bättre smälta in i omgivningen.
Figur 3-26. Principsektion. För att mildra intrycket av viltstängslet placeras det bakom släntkrön i största möjliga
mån.
Figur 3-27. Princip för placering av viltstängsel. En mjuk linje utan “knyckiga” krön med enstaka träd och
buskar framför viltstängslet för att skaa en mjuk övergång mellan vägslänt och skog. Illustration från Vägverkets
Z[0\':GGG
29
G E S TA LT N I N G S F Ö R S L A G
4 Gestaltningsförslag
$
(
"
(
&
("
*
"
)
(
några fokuspunkter som innehar mer detaljerade gestaltningsförslag.
4.1 Delsträcka A, Kånna-Ljungby
B
(
'
("
(
4.2 Delsträcka B, Ljungby
4.2.1 (
'
3
#
B
*
#
"
*#
*
"
#
!
dessa har valts för att öka framkomligheten och säkerheten genom att vänstersvängar
*
Yq
("
*
)&*#
("
"
den markerar entrén till Ljungby tätort och ligger i en bebyggd kontext. Förutom att
*
(
11
#
+
#
*
*
("
*/
,
*Z
med vegetation rekommenderas att anläggas mellan kontrollplatserna och
%
Gestaltningen ska vara väl förankrad i landskapets karaktär och omgivning.
Förslagsvis kan större jordstenar från vägprojektet användas som utsmyckning.
Större sammanhållna planteringar av vårlökar i nära anslutning till brofundamenten
föreslås även för att skapa en årstidsvariation och starkare identitet till platsen.
B
*
#
("
*
&
(
"
("
*
genom att arbeta med en terrassering av sidoområdena. Förslagsvis kan gabioner
fyllda med sten användas för att skapa terrasser. Gabionmurarna kan ses som
*
("
"
(
,
terrassering med gabioner knyter på så sätt an till det omgivande landskapet och ger
**
("
*#(
,#
("
*
#
("
(
*
/
"
99
%
99
("
tråddiameter som tillåter att en större fraktion av sten kan väljas. Gabionerna fylls
#
*
&*
X*
&
Mot detaljplanelagt handelsområde rekommenderas en buffertzon med vegetation.
30
+":049T
0
0'
50
]
0
"
0
+"!W
4
31
4.2.2 (
'
%
3
#
B
*
#
"
*#
"
*
,
"
#
$
"
(*
"
("
säkerheten genom att vänstersvängar undviks.
$
("
om bullerskärmar blir höga. En rekommendation vid behov av höga skärmar är att
anlägga vegetation framför och i anslutning till skärmarna för att minska upplevelsen
"&
$
%
#
*#
&
*
1^
("
1
B
)&*#
X
(
4.3 Delsträcka C, Ljungby-Lagan
4.3.1 (
3
#
B
*
#
"
*#
"
!
*
"
#
B
*
N
9999
!
#
#
"
*
w
*
*"
$
("
av dessa ytor rekommenderas att det omgivande landskapet noga tas hänsyn till.
3
*(
&
*Z
med vegetation planteras mellan de hårdgjorda ytorna och omgivande landskap.
$
("
gestaltningen om bullerskärmar blir höga. En rekommendation vid behov av höga
skärmar är att anlägga vegetation framför och i anslutning till skärmarna för att
minska upplevelsen av höjden. Val av vegetation bör vara kopplad till växtmaterial
Vid eventuell anläggning av bullerskydd väljs typ av bullerskydd utifrån principen i
*
1^
("
1
4.4 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö
4.4.1 Rastplats Lagan
!
)
("
*#
,/
!
)
&
"
!
)
(
"
Yq
("
vägutformning. Ett alternativ har utretts där rastplatsen behålls men utvecklas något i
)
&
*
)&*#
X
{
"
*
B
(
*
/1
32
1. O
)
*
"
$
#
,/
kommer rastplatsen dock att bli mindre och rekommenderas
utökas österut ner mot Lagan. Förslagvis kan den visuella och
fysiska kopplingen till vattendraget i detta alternativ ytterligare
förstärkas.
+Bra förutsättningar och kvaliteter
i landskapet, nära kontakt med
vattendrag.
+Samma läge, på motstående
sida av vägen, som rastplats för
ån
4
-Nära vattenskyddsområdet.
-Bron över Lagan måste göras
Flåren
Vidöstern
-Dispens för strandskydd kan
Färsjön
n
ga
La
2. Rastplats Ljungby Norra. J
A#
&
#
#
)&*#
X
östra cirkulationsplatsen.
+ Bra förutsättningar i landskapet,
öppet kuperat landskap med
solitära lövträd och enar.
Toft
a
1
- Långt från rastplats för
3
!"
LAGAN
3. En lokalisering av ny rastplats vid
)
(
#
A
(
vägområde.
#
$
#
%
&
stanna och rasta vid Laganland.
2
- Begränsade upplevelse- och
naturvärden.
LJUNGBY
4. Ytterligare ett möjligt
alternativ för lokalisering av rastplatsen är intill Toftaån. Detta
läge är inte tidigare undersökt utan det måste utredas vidare om
alternativet är möjligt.
+ Toftaån och omgivande landskap
kan synliggöras.
- Vägområdet måste utökas.
+ Både rastplats för söder- och
ligga vid vattendrag, vilket ger
&
'
an
Lag
+ Bra förutsättningar i landskapet,
vid vattendrag.
- Dispens för strandskydd kan
KÅNNA
Figur 4-3. Föreslagna
lägen för ny rastplats.
33
4.4.2 Vegetation vid Laganbron
Lagan är ett landskapselement och kvalitet längs vägsträckan som bör förstärkas. För
att öka variationen och orienterbarheten längs vägsträckan och berika utblickarna i
&
*
)
selektiv gallring av vegetation som skymmer sikten för vattnet. För principskisser se
*
//
("
*
/=
$
B
*
#
("
+"+8
+"*J00
variationen längs sträckan.
34
4.4.3 Passage under Laganbron
Under bron ska en gemensam gångväg och viltpassage utformas och anläggas
för att knyta samman båda sidorna av E4:an samt för att skapa ett tydligt och
sammanhängande stråk för fotgängare längs Lagan. Passagen för fotgängare
*
#
%
3#
("
#
"&
=
över normalvattenstånd. Slänten mellan vatten och brofundament kan fungera
M
*
/@
("
/^
Y
*
självstängande grind.
!
+"H5^0
+">5
4
35
4.4.4 Belysning av Laganbron
3
)
&*
*
erhålles. Detta framhäver att vägen passerar över Lagan och bidrar till att förstärka
och synliggöra landskapet även nattetid.
4.4.5 Hallsjö fornlämningar
Gravhögarna öster om E4 vid Hallsjö bör ytterligare framhävas för att förstärka
*
(
$
#
fornlämningarna och selektiv gallring föreslås därför för att skapa bättre sikt.
Förslagsvis kan vissa delar av området även ges effektbelysning för att framhäva
fornlämningarna även under dygnets mörka timmar.
3*
"
?&
B
att bullerskyddsåtgärderna inte ska dölja fornlämningarna helt från vägen
rekommenderas en gestaltningsprincip som kombinerar bullerskyddsvall och
*#
$
(
risk att skymma fornlämningar.
Från vallen ansluts sedan en transparent bullerskyddsskärm längs med sträckan där
fornlämningarna kan skådas från vägen. Denna princip gör det möjligt att bibehålla
&"
*
3*
och med komma att förstärka möjligheten att uppmärksamma fornlämningarna från
*
/2
OMRÅDE MED FORNLÄMNINGAR
Figur 4-8. Förslagsskiss. Bullervall övergår i transparent skärm för att bevara utblickar mot fornlämningar.
4.4.6 (
)
"
#
|
vegetation sker enligt övergripande gestaltningsprinciper på ramper som försvinner
#
B
*
N
9999
4.5 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs
4.5.1 Bro över Toftaån
För att synliggöra och framhäva vattendraget föreslås en gallring av vegetation för
att öppna upp sikten samt en belysning av bron underifrån för att skapa speglingar
i vattnet. Detta gäller enbart om det är förenligt med Toftaån och områdets
naturvärden.
36
4.5.2 Belysning av solitära lövträd
$
(
0<999
,/C
&*
"
("
#
*
/0
Figur 4-9. Förslagsskiss. Solitära träd längs sträckan kan ges effektbelysning för att synliggöra landskapet även
under dygnets mörka timmar.
37
DRIFT OCH UNDERHÅLL
5 Drift och underhåll
Väganläggningarna ska vara robusta och skötselextensiva.
$%
%
bästa möjliga förutsättningar för växtmaterialets överlevnad.
&
A
!
är av stor vikt för att inte de högväxande arterna ska konkurrera ut ängsväxterna.
6 Rekommendationer inför fortsatt arbete
Programmet ska vara ett stöd vid val av detaljlösningar i bygghandlingsskedet. Det
*
*
åtgärder utanför vägområdet.
!
*"
för att beskriva de intentioner som har funnits när programmet ha tagits fram.
|
%
"
*(
38
REFERENSER
7 Referenser
B
("
*
&
+OM
("
|B
3
3#
699@7
$
]
*
$
*
99@C2
8
)
q**
69/7
3
,/
)&*#
("
'
*
91<9/
'
9/C=
)&*#
*
699@7
N
)&*#
*
'
99@9@9
M
8
6997
q&
M#
69=7
Yq
("
*
,/
)&*#
69/7
?
("
**&
!*C
O$
9/<^222
69/7
$
*#
,/
)&*#
Planläggningsbeskrivning.
697
8
("
*
Y**C
9C^0
697
O
("
*
Y**C
9C29
697
$%"
&
]
Y*C
9C/9
$
69907
O
("
Y*
990C@
$
69997
,/
)&*#
$*
J&
^/99
$
60007
,/)&*#
B*
J&
^/99
$
60007
?
39
[[[>>
(\]^_^_(>
_`(q]#`ww_?zzzz>
]`?
{]|
_
q
<}
`]|~>
(#\?z>
]
Q@<@>
&|^(]?zzz>
(^_]?zzz>
(?
zzz>
]`(\(]?zzz>
(*
+;<
;=
%>
?
<
("%?
@++<=Q<
=Q<*
(W"%?
@<@<QX
Z@
@@

E4 Ljungby - Toftanäs

Transcription

Similar documents

Produktionschef - Sundström Safety AB

Presentation om Att vara god man

Kann Galan 2014 - Ljungby Business Arena

Minnesanteckningar från hälsoskyddsträff i Tingsryd 2014-02-27

Julbord, jullunch, julmarknader och juliga aktiviteter

Idé- och programbank

Nydalaleden - Pilgrimsleder Småland