ladda ner stämmohandlingar här - Moderaterna i Stockholms stad

Transcription

Förbundsstämma
2015
Moderaterna i Stockholms län
Essinge konferenscenter, 30 maj
Handlingar till
Förbundsstämma
30 maj 2015
Moderaterna i
Stockholms län
Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
3
Kallelse till förbundsstämma
Till:
Föreningarnas valda ombud till förbundsstämma
Förbundsstyrelsens ledamöter
Härmed översänds handlingar till Moderata Samlingspartiet i
Stockholms läns ordinarie förbundsstämma lördag 30 maj kl 09.00.
Förbundsstämmoförhandlingarna sker i Essinge Konferenscenter,
Segelbåtsvägen 15 i Stockholm.
Om boken
Utgiven av Moderata Samlingspartiet i Stockholms län 2015
Redaktör
Johan Hjelmstrand
Grafisk form
Fredrik Wennerlund
Foto
Moderaternas bildarkiv, Fredrik Wennerlund
Ombuden avprickas mot röstlängden innan stämman börjar och
registreringen sker utanför stämmolokalen. Vid registreringen delas
röstkort ut.
Ombud som är förhindrad att närvara ska i samråd med sin föreningsordförande kontakta och informera sin ersättare samt överlämna
stämmohandlingarna till den ersättare som ska tjänstgöra.
Anmälan
Vid stämman har enskild medlem i förbundets föreningar, efter
anmälan, närvaro- och yttranderätt vid förhandlingarna. Anmälan ska
ske via stämmans anmälningssida på moderaterna.net/stammalan
senast 24 maj. Anmäl dig via anmälningssidan även om du är vald till
ombud eller ersättare.
Välkommen!
Tryck
Åtta45 Tryckeri AB, Solna
Catharina Elmsäter-Svärd Irene Svenonius
förbundsordförande 4
tf. chefsombudsman
5
Innehållsförteckning
Verksamhetsberättelse MUF 2014
116
Valberedningens förslag
137
8
Proposition 1 ang. medlemsavgiften
142
Behandlingsordning
19
Proposition 2 ang. nomineringsregler
144
Föredragningslista
20
Motionsförteckning
170
Procedurregler
21
Motioner
173
Förbundets årsberättelser
för 2013 och 2014
22
Årsbokslut 2013
54
Årsbokslut 2014
61
Verksamhetsberättelse
Landstingsgruppen 2013–2014
68
Verksamhetsberättelse MUF 2013
93
Bilder
6
7
Om de rödgröna får bestämma kan vi säga ajöss
till många bra saker. Rösta på Nya Moderaterna
om du vill behålla RUT-avdraget.
om du vill leda trafiken runt stan.
moderaterna.net/sthlm
om du vill bygga ut tunnelbanan med 9 stationer.
för fler arbetstillfällen i Stockholm.
om du vill bygga 140 000 nya hem i Stockholm.
8
om du vill behålla Bromma flygplats.
om du vill ha friheten att välja skola åt dina barn.
Om de rödgröna får bestämma kan vi säga ajöss till
många bra saker. Rösta på Nya Moderaterna om du
vill behålla en låg arbetsgivaravgift för unga.
9
YES
BOX
Ja till
till Förbifart
Förbifart Stockholm
Stockholm
Ja
RUT-avdraget
Ja till
till RUT-avdraget
Förbifart
Stockholm
Ja
Ja till
till Bromma
Bromma flygplats
flygplats
Ja
till
RUT-avdraget
Ja
Ja
till
140
000
nya
bostäder
Ja
till
Bromma
flygplats
Ja till 140 000 nya bostäder
Ja till
till det
det fria
fria skolvalet
skolvalet
Ja
till
140
000
nya bostäder
Ja
Ja till
till låg
låg arbetsgivaravgift
arbetsgivaravgift
för
Ja
till
det
fria skolvalet
Ja
för unga
unga
Ja till
till nio
nio nya
nya t-banestationer
t-banestationer
Ja
till
låg
arbetsgivaravgift
för unga
Ja
Rösta
på
Nya
Moderaterna
Ja till nio
nya Moderaterna
t-banestationer
Rösta
på Nya
Rösta på Nya Moderaterna
facebook.com/ModeraternaSthlm
@ModeratSthlm
@ModeratSthlm
@ModeratSthlm
10
11
12
13
14
15
16
17
Behandlingsordning
Lördag 30 maj kl. 09.00
Stämmans inledning (föredragningslistans punkter 1 – 8)
Föregående verksamhetsperiod (föredragningslistans punkter 9 – 13)
Proposition nr 1 ang. medlemsavgifter för åren 2017-2018
(föredragningslistans punkt 14)
Proposition nr 2 ang. nomineringsregler inför valen 2018
(föredragningslistans punkt 15)
Motionsbehandling (föredragningslistans punkt 16)
Valärenden (föredragningslistans punkt 17-22)
Övriga frågor (föredragningslistans punkt 23)
Avslutning
18
19
Föredragningslista
Procedurregler
1. Stämman öppnas.
2. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna.
3. Val av sekreterare.
4. Val av två justerare för protokollet och två rösträknare.
5. Föredragningslistans fastställande.
6. Fastställande av röstlängd.
7. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning.
8. Godkännande av arbetsordning och procedurregler.
9. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelser för åren 2013-2014.
10. Förbundsstyrelsens årsbokslut för åren 2013 och 2014.
11. Revisorernas berättelse.
12. Fastställande av resultaträkningar och balansräkningar.
13. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
14. Proposition 1 angående fastställande av medlems årsavgifter till
förbundet för nästkommande år och året därefter.
15. Proposition 2 angående nomineringsregler inför valen.
16. Inkomna övriga förslag (motioner).
17. Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och
styrelsen.
18. Val av 12 ledamöter i förbundsstyrelsen.
19. Val av två revisorer med ersättare.
20. Val av ombud till partistämman med ersättare.
21. Val av representation i studieförbundet Medborgarskolan i enlighet
med dess stadgar (regionstämman).
22. Val av valberedning och ordförande i denna.
23. Övriga frågor.
24. Avslutning.
1. Yttranderätt har enligt stadgarna förbundets till stämman föranmälda medlemmar. Alla yttranden görs från talarstolen.
2. Replikrätt har endast den som beviljas replik av förhandlingsordföranden.
3. Begäran om ordet för inlägg eller replik ska ske skriftligen till
förhandlingspresidiet.
4. Yrkanderätt har förbundsstyrelsens ledamöter, valberedningens
ledamöter samt föreningarnas tjänstgörande ombud.
5. Yrkande måste, för att upptas till behandling, lämnas skriftligen till
förhandlingspresidiet.
6. Huvudförslag är förbundsstyrelsens yrkande. Under plenum väckta
yrkanden upptas regelmässigt som motförslag.
7. Votering, om det begärs, görs genom handuppräckning med röstkort. Votering med rösträkning verkställs om röstberättigad begär
det. Votering i personval sker alltid med slutna röstsedlar.
8. Valsedel i personval ska, för att vara giltig, uppta det antal namn
valet avser. Valsedel, som upptar inte föreslaget namn är ogiltig.
9. Reservation och avvikande mening mot fattade beslut ska
omedelbart anmälas till förhandlingspresidiet samt inlämnas skriftligen senast före stämmans avslutande.
10. Reservationsrätt har vid stämman röstberättigade.
11. Avvikande mening får till protokollet antecknas av förbundets
tjänstemän.
12. Tidsbegränsning gäller under stämmoförhandlingarna enligt
följande:
4 minuter – debattinlägg, anförande av FS föredragande
2 minuter – replik
Stämman kan under förhandlingarnas gång besluta om ytterligare
tidsbegränsning om det behövs.
13. Streck i debatten sätts om stämman så beslutar. Talarlista och
yrkande justeras då. Efter det att streck satts får nya yrkanden inte
väckas.
20
21
Förbundets årsberättelser för
åren 2013 och 2014
Moderata Samlingspartiet i Stockholms län
Org. nr 802001-5486
Styrelsen för Moderata Samlingspartiet i Stockholms län får härmed
avge följande berättelse över verksamheten under åren 2013 och 2014.
Verksamhetsberättelser för Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms
län och för Moderata gruppen i Stockholms läns landsting, biläggs.
Sammanfattning
Förbundsstyrelsens verksamhet åren 2013 och 2014 har till största
del handlat om att förbereda och genomföra valrörelserna i samband
med valet till Europaparlamentet på våren 2014 och de allmänna valen
hösten 2014.
Förbundsstyrelse
Förbundsstämman valde förbundsstyrelse för perioden fram till nästa
ordinarie stämma:
Förbundsordförande: Catharina Elmsäter-Svärd
1:e vice ordförande: Maria Stockhaus
2:e vice ordförande: Kjell Jansson
Ledamöter:
Alexandra Anstrell, Anti Avsan, Carina Erlandsson, Mats Gerdau,
Anne-Marie Larsson, Cecilia Löfgreen, Linda Norberg, Erik Ottosson,
Anna Rheyneuclaudes Kihlman, Fredrik Saweståhl, Pehr Granfalk och
Per-Erik Kanström.
I förbundsstyrelsen har som självskriven ledamot ingått:
Sofia Fölster (MUF) med ersättare Delmon Haffo.
Förbundsstyrelsens sekreterare har varit Håkan Wallensten till och med
oktober 2014 och därefter Johan Hjelmstrand.
Förbundsstyrelsen beslöt att till arbetsutskott välja Catharina ElmsäterSvärd, Maria Stockhaus och Kjell Jansson samt Sofia Fölster (MUF).
Förbundsstämmor
Revisorer
Ordinarie förbundsstämma hölls 26 maj 2013 i Landstingshuset, Stockholm. Vid förbundsstämman deltog ombud från föreningar, förbundsstyrelseledamöter, inbjudna gäster och ett antal övriga intresserade
medlemmar. Stämmoförhandlingarna leddes av Gunnar Hökmark,
ordförande, Martina Mossberg, 1:e vice ordförande och Niklas
Wykman, 2:e vice ordförande. Utöver sedvanliga formella ärenden
fanns för behandling 4 propositioner och 22 motioner.
Till revisorer valdes på förbundsstämman:
Ordinarie: Thomas Lönnström, Ernst & Young (aukt.) och
Birger Berggren.
Ersättare: Elisabeth Raun, Ernst & Young (aukt.) och Eva Stein.
Förtjänsttecken i guld delades ut till Lars-Erik Salminen, i silver till Anti
Avsan, Jimmy Baker, Olle Vahlgren, Lars och Inger Melin, Inger Flodin,
Barbro Pettersson, Kjell Treslov, i brons till Pehr Granfalk och Natalia
Vrighed. 20 stycken under perioden avgångna föreningsordföranden
avtackades.
22
Valberedning
Förbundsstämman valde till valberedning:
Ordförande Paul Lindquist, samt som ledamöter per valkrets:
N:
Lars Rådén, Solna – ersättare Magnus Nilsson, Solna
NO:
Annicka Hörnsten Blommé, Vaxholm – ersättare Lars Lindgren, Vaxholm
NV:
Mats Weibull, Sigtuna – ersättare Lars-Göran Sörqvist, Sigtuna
23
O:
SO:
SV:
MUF: Björn Samuelsson, Lidingö – ersättare Solveig Fröberg, Lidingö
Agneta Tjärnhammar, Nynäshamn - ersättare Martina Moss-
berg, Haninge
Olle Glimvik, Salem – ersättare Lennart Ejenäs, Salem.
Magdalena Schröder – ersättare Helena Walentowicz
Nomineringskommittéer och nomineringsstämmor
På förbundsstämman 2013 valdes nomineringskommittéer med uppgiften att föreslå valsedlar till landstingsvalet och riksdagsvalet. Som
en av flera faktorer användes resultatet från försöksnomineringarna där
röstberättigade medlemmar via webben röstat på de personer de helst
vill se högst upp på valsedlarna. Kommittéerna sammanträdde under
hösten 2013 fram till nomineringsstämmorna i början av 2014.
Kommittéernas förslag behandlades därefter på nomineringsstämmor
som slutgiltigt fastställde valsedlarna.
Övriga val
Förbundsstämman beslutade att till ombud vid Medborgarskolans
Stockholmsregions regionstämma välja Gunilla Helmersson med
Isabella Hökmark som ersättare. Vid stämman valdes även 31 ombud
med ersättare till partistämmor.
Förbundsråd
Riksdagsledamöter
Efter riksdagsvalet 2014 representerade följande personer Moderaterna
i Stockholms län: Catharina Elmsäter-Svärd, Anna Kinberg Batra, Niklas
Wykman, Karin Enström, Ewa Björling, Anti Avsan, Hillevi Engström,
Hanif Bali, Ida Drougge, Göran Pettersson, Maria Stockhaus, Erik
Andersson, Sofia Fölster, Fredrik Schulte och Isabella Hökmark.
Representation i andra organ
Regionala valberedningen: Catharina Elmsäter-Svärd, ordf, Henry
Sténson, vice ordf, Torbjörn Rosdahl, Sten Nordin (från hösten 2014
Anna König Jerlmyr) och Lennart Kalderén.
Nämndemän
Förbundet har biträtt moderaternas valberedning i landstinget med
sammanställning av nominerade nämndemän.
Förbundskansli
Förbundskansliet är gemensamt kansli för de båda förbunden Stockholms län och Stockholms stad. Kansliet är både en serviceorganisation och kampanjorganisation för hela länet. Kontoret är förlagt
till Moderaternas hus, Stora Nygatan 30, 4 trappor i Gamla stan,
Stockholm.
Förbundsrådet som består av partiföreningsordförandena, MUFordförandena och förbundsstyrelsens ledamöter har inte sammanträtt
under perioden.
Från den 15 januari 2014 anställdes 12 valcoacher som under året och i
de båda valrörelserna utgjorde stöd till olika kommuner och föreningar i
stad och län.
Förtroendevalda i beslutande församlingar
Medlemmar
Landstingsfullmäktigeledamöter från Stockholms län framgår av
bifogad verksamhetsberättelse för landstingsgruppen.
Förbundet hade vid årsskiftet inkl MUF:
2014/2015:
8.477 medlemmar 2013/2014:
8.678 medlemmar 2012/2013:
8.399 medlemmar 24
25
Förbundets medlemsregistersystem är samma som partiets riksorganisations.
Föreningarna
Förbundet har under perioden haft 35 verksamma lokala partiföreningar
samt 4 kretsorganisationer. Föreningarna inom de landstingskommunala valkretsarna är:
Krets N:
Sollentuna, Solna och Sundbyberg
Krets NO:
Danderyd, Täby, Norrtälje, Blidö, Häverö-Väddö,
Rimbo, Vallentuna, Vaxholm, Österåker samt kretsorganisationen Norrtälje.
Krets NV:
Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby
Krets O:
Lidingö, Nacka, Tyresö, Värmdö
Krets SO:
Haninge, Centrala Huddinge, Västra Huddinge, Östra Huddinge och Nynäshamn samt kretsorganisationen Huddinge.
Krets SV:
Norra Botkyrka, Grödinge, Tullinge, Tumba, Nykvarn, Salem, Södertälje, Enhörna, Järna-Hölö samt krets
organisationerna Botkyrka och Södertälje.
Kampanj och kommunikation
2013 ägnades till stora delar åt förberedelser inför valåret 2014 och 2014
genomfördes valrörelser för val till Europaparlamentet samt till kommun,
landsting och riksdag. Förbundet har – utöver egna medarbetare på
kansliet samt i Stadshuset och Landstinget – samarbetat med externa
företag inom reklam, mediabokning, undersökningar och analyser i
arbetet med att planera och genomföra valrörelserna 2014.
Utåtriktade aktiviteter 2013
Vårkampanj 13-28 april
Under vårkampanjen 13-28 april fortsatte de lyssnande samtalen.
Kampanjen förstärktes med en medlemsvärvarbuss som besökte länets
kommuner och stadens valkretsar.
Stockholm Pride 30 juli- 3 augusti
För fjortonde året i rad samarbetade moderaterna med Öppna Moderater och deltog i Stockholm Pride.
17 augusti höll Fredrik Reinfeldt sitt traditionsenliga sommartal i Strandvik i Gustavsberg, Värmdö.
Ordförandeträffar
Utåtriktade aktiviteter 2014
Ordförandena i förbundets föreningar har inbjudits till diskussioner och
överläggningar kring förbundets och föreningarnas verksamhet och om
valfrågor.
Våren 2014 ökade kampanjintensiteten och föreningarna kampanjade
utifrån ett antal tema-helger som stöttades med annonsering i dagspress, internetannonsering samt utdelarmaterial. Temahelgerna pågick
tills det var dags att övergå till EP-valrörelse under de tre sista veckorna
i maj.
Val till Europaparlamentet 25 maj
Valet till europaparlamentet bedrevs som en ordinarie valrörelse, dock i något mindre omfattning. Förbunden i Stockholms stad och län profilerade sina kampanjer kring toppkandidaterna och Stockholmskandidaterna Gunnar Hökmark, Christofer Fjellner, Anna Maria Corazza
Bildt, Arba Kokalari samt Jelena Drenjanin.
26
27
Material
Riksorganisationens material användes och förstärktes med affischer
och foldrar på topp- och Stockholmskandidaterna.
Valupptakt
Valupptakten ägde rum 16 augusti kl. 13:00 på Norrmalmstorg. Fredrik
Reinfeldt valupptaktstalade.
Valupptakten till europavalet ägde rum 3 maj kl. 11:00 på Norrmalmstorg. Medverkade gjorde Fredrik Reinfeldt, Kent Persson, Catharina
Elmsäter-Svärd, Gunnar Hökmark, Anna Maria Corazza Bildt samt
Christofer Fjellner. Den 3:e maj startade även affischeringen i Stockholmsregionen.
Spurtkampanj
Spurtkampanjen, som även kallades 99-timmarskampanjen, invigdes
kl. 17:00 den 10 september med en upptakt vid valstugan utanför 5:e
Hötorgshuset där Catharina Elmsäter-Svärd och Kent Persson medverkade.
Förtidsröstning
Förtidsröstningskampanjen startade i samband med att förtidsröstningslokalerna öppnade den 7 maj med en mängd olika aktiviteter.
Under sommarmånaderna fortsatte vår väljarkommunikation med en
digital kampanj inom ämnena bostäder, kollektivtrafik och förbifarten.
Aktiviteter
Alliansmöten: Under valrörelsen genomfördes flertalet aktiviteter
tillsammans med de övriga Allianspartierna. Bl.a. talade alliansens
partiledare den 6:e september i Kungsträdgården och 13:e september
på Norrmalmstorg.
Pride
För femtonde året i rad samarbetade Moderaterna med Öppna Moderater och deltog i Stockholm Pride. Moderaterna deltog under seminarier
och debatter, prideområdet på Östermalms IP, samt i paraden.
Samtalskampanj
Målet med samtalskampanjen, som var att i Stockholmsregionen fram
till valdagen samtala med 180 000 personer via hembesök eller på
gator och torg, slogs med råge och på valdagen hade 239 000 samtal
inrapporterats. Samtalen ägde för det mesta rum i de valdistrikt där
Moderaterna ökade och Socialdemokraterna backade under valen 2006
och 2010.
Valrörelsen
Vår kommersiella kampanj i valrörelsen var omfattande vad gäller antal
ytor och genomslaget var starkt. Målgruppen omfattade 1,6 miljoner
individer och vår nettoräckvidd låg strax över 90 %. Drygt 80 % av
målgruppen mötte vår kampanj minst 3 gånger. Syftet med budskapen
i kampanjen var att rikta uppmärksamheten mot våra starka frågor
kombinerat med återkommande pressutspel runt samma ämnen. Vi
lyckades fånga medias och väljarnas uppmärksamhet då kampanjen hade ett starkt genomslag och kommenterades både av media såväl
som av motståndarna.
Valstugor
Valstugor fanns placerade på ett flertal platser i staden och länet. Vid
5:e Hötorgshuset fanns huvudvalstugan som även fungerade som en
nationell valstuga.
Material till föreningarna
Materialproduktionen till föreningarna var omfattande och över 200
varianter på föreningsaffischer trycktes tillsammans med lokala foldrar,
sakfrågefoldrar och flygblad. Många av våra kandidater valde dessutom
att beställa eget personvalsmaterial.
Hushållsutskick
I samband med att förtidsröstningen startade den 27 augusti skickades
valsedlar till samtliga hushåll i Stockholms län. Utskicket innehöll folder
med nationellt, regional och lokalt kommunalt budskap samt valsedlar
till riksdag, landsting och kommun. I slutet av valrörelsen gjordes ett par
riktade utskick till specifika målgrupper.
28
29
.net
Inför valrörelsen gjordes ett omfattande arbete dels med ny design, dels
med att fylla hemsidan med uppdaterat politiskt innehåll för samtliga
kommuner i länet. Sidan uppdaterades kontinuerligt med aktualiteter
och via sökordsmarknadsföring drevs trafik mot sidan.
Medlemsvärvning
Under perioden arbetades långsiktigt och kontinuerligt med medlemsvärvning. Medlemsvärvning var ett självklart inslag i alla kampanjer,
ofta med Värvarbussen som stöd. Ett antal frukostmöten arrangerades
och en större satsning mot våra egna medlemmar gjordes med ”+1”, ett
utskick som uppmanade medlemmar att värva ytterligare 1 medlem.
Sociala medier
Som ett led i satsningen på sociala medier och digital kommunikation
utsågs André Assarsson sommaren 2014 till teamchef och Johan
Hjelmstrand till vice teamchef för en kampanjinsats som uteslutande
syftade till att vinna valet med onlinemetoder.
Efter sex veckors dagligt kampanjarbete från tidig morgon till sen kväll
kan konstateras att Stockholmsmoderaternas digitala satsning blev
en formidabel succé: massmedialt genomslag (utöver de ordinarie
artiklarna om Moderaterna i Stockholm) i TT, SVT, SR P1, TV4, SR Ekot,
SR P3 Nyheter, Expressen, Aftonbladet, Kvällsposten m.fl. Tidningen
Direktpress konstaterade efter valdagen att kampanjen var lika synlig
som samtliga övriga partier tillsammans med beröm till sociala medierarbetet. Dagligen genomfördes samtal med 900 000 stockholmare om
riktade budskap, relevant innehåll för just dem och moderata budskap i
realtid på superaktuella nyhetshändelser.
Moderaterna i Stockholm blev också först i Sverige med att annonsera
på Twitter som politiskt parti, tack vare ett unikt samarbete med ett
kommunikationsföretag. Detta möjliggjorde att pressreleaser och
budskap dagligen i realtid nådde hundratals journalister. Kampanjsajten
30
Stockholmsskatten.se fick över 65 000 unika besökare på en vecka där
besökarna med några enkla knapptryck kunde få reda på vad deras nya
skattebesked blir om de rödgröna kom till makten. Det första spadtaget
av Förbifart Stockholm kunde bildsättas i realtid och få det politiska
samtalet bland journalister och opinionsbildare att handla om en av våra
starka frågor. Twitterkontot @ModeratSthlm hade större genomslag än
både Socialdemokraterna och Moderaterna nationellt med över 8 900
retweets på 757 tweets.
Utöver det externa kommunikationsarbetet att vinna väljare och bildsätta konflikterna på rätt sätt med massmedialt genomslag, stöddes
också det interna kampanjarbetet upp med särskilda musikvideos.
Dessa konceptualiserades och producerades med Tobias Sjö från
landstinget som frontfigur. Filmerna fick över 100 000 visningar i sociala
medier på bl.a. YouTube där ”Rädda Bromma” (flygplats) hade störst
genomslag, därefter ”Bye Bye RUT” och ”Visa till Universal”. Kändisar
som Carl Bildt, Anna Kinberg Batra & Bingo Rimér medverkade i dessa.
Filmerna visade sig vara mycket uppskattade även inom den egna
kampanjorganisationen.
Avslutningsvis råder det inga tvivel om att valrörelsen 2014 går till
historien som den första digitala valrörelsen där realtidskommunikation
och kampanjarbete online visade sig vara ett mycket effektivt sätt
att samtala med väljarna på deras villkor. Medan vänstern nationellt
dominerade på nätet stora delar av året och tidigare år gjordes en
kraftansträngning från Stockholmsmoderaterna som också gav resultat i valet 2014. Uppsatta mål överträffades och Stockholmsmoderaterna
bedrev regionalt en mer framgångsrik valkampanj än vad rikspartierna
gjorde eftersom Stockholm satsade på att använda de senaste kampanjmetoderna, vara offensiva och hade ett tydligt mandat från valledningen att bära kampanjen online.
Utbildning
Utbildningsplanen är gemensam för Moderaterna i Stockholms stad
och län. Planen tar sin utgångspunkt i de av stadgan formulerade
huvuduppgifterna för partiet: formulera politik, vinna väljare och
31
genomföra politik. Utbildningarna har i huvudsak arrangerats i regi av
de båda förbundens gemensamma verksamhet, M-akademin. Mkvinnor har även bedrivit egen utbildningsverksamhet. Som förberedelse för valrörelse har även kandidatutbildning genomförts. Samarbete
med Medborgarskolan har skett i en del av utbildningsverksamheten.
En rad utbildningar och konferenser för Moderaterna i Stockholm har
genomförts under verksamhetsperioden. Det har varit en intensiv
utbildningsaktivitet som engagerat och lockat smått fantastiska 3 551
deltagare under året vid 82 utbildningstillfällen under 2013, varav 20
i regi av Moderata Kvinnor i stad och län. Under 2014 har naturligen
arbetet med valkampanj och utåtriktade aktiviteter fokuserats. 16
utbildningar har dock genomförts, varav 4 av Moderata Kvinnor, som
totalt haft 893 deltagare.
Aktiviteter 2013
• Kommunstyrelsekonferens
• Presentation av den ekonomiska vårpropositionen
• Nymedlemsmöten
• Grundutbildning 1 och 2 vid flera tillfällen
• Befattningsmöte, medlemsansvariga
• Presentation av Alliansens ekonomiska höstproposition
• Utbildningsledarkonferens
Aktiviteter 2014
• Presentation av den ekonomiska vårpropositionen
• Nymedlemsmöten
• Grundutbildning 1 och 2 vid flera tillfällen
• Befattningsmöte, medlemsansvariga
• Presentation av Alliansens ekonomiska höstproposition
• Vårkonferens
Utbildningar har genomförts inom bl a följande områden;
• Kandidatutbildning del 1-3
• Moderata kvinnors tvåårsutbildning
• Sociala medier
• Sammanträdesteknik
• Medieföreläsning
Webb- och IT
Webb- & It-miljö
Under perioden har förbundets IT-avdelning fortsatt arbetet med att
modernisera och förnya de digitala verktygen kansliet använder för att
arbeta på ett effektivt sätt innan och under en valrörelse.
Utbildningar har genomförts bl a inom följande områden;
• Motionsskrivande
• Medieträningar
• Mentorsprogram
• Tvåårsutbildning inom M-kvinnorna
• Introduktion i personligt ledarskap
• Sammanträdesteknik
• UPP (Utveckling av person och politik) inom olika ämnen
• Sociala medier
• Idépolitik
• Retorik
• Kandidatutbildning i flera steg
Moderaterna.net
Moderaterna.net genomgick en visuell och strukturell förändring för att
kunna möta dagens behov av en webbplats. I praktiken innebar det att
göra den designen modern och responsiv (anpassad för dator, mobil
och läsplatta). Förbundet har fortsatt att ha webbsystemet i den väldigt
populära Open Source-lösningen Wordpress.
32
Webbsidor för företrädare
Under perioden har det tagits fram personliga webbsidor för en del av
våra heltidsarvoderade politiker. Alla dessa har utgåtts från en förnyad
företrädarmall som anpassats personligen. Även dessa sidor har ingått i
förbundets webbsystem baserat på Wordpress.
33
Grafik under valvakor
Till valvakorna producerades en webbsida med anpassad grafik för
att visa valresultat och sammanställningar. Datat till graferna hämtas
automatiskt och live från valmyndigheten.
Mobil app (Lyssna & Förnya, Hallå Sverige)
För att kunna hantera rapporteringen för samtalskampanjen ”Lyssna &
förnya” från medlemmar och föreningar behövdes ett digitalt system.
Därför producerade förbundet en egen app för samtalsrapportering. I
den adderades även funktioner för att se topplista av samtalare nedbrutet på föreningsnivå, ett flöde av internnyheter, ett politiskt abc samt
en medlemsvärvarsida. Appen blev så pass lyckad att Moderaternas
riksorganisation lät oss göra en något modifierad version (för att kunna
hantera fler förbund) av ”Lyssna & Förnya” till en nationell app som fick
heta Hallå Sverige.
Kampanjsidor
Före och under valrörelsen har flertalet mindre kampanjsidor producerats. Ett exempel är ”Stockholmsskatten”. Den gjordes mobilanpassad
med målet att visualisera hur de rödgrönas skattepolitk skulle straffa
Stockholmare ekonomiskt på personnivå. Marknadsföringen av sidan
gjordes till största del på sociala medier.
Incheckning
Det tidigare incheckningssystemet har omarbetats för att effektivisera
och snabba upp incheckning av deltagare under stämmor och andra större evenemang. Med hjälp av streckkodsläsare och förtryckta
biljetter sker nu incheckning med ett enkelt klick på någon enstaka
sekund. Det går nu även att få ut rapporter på t ex deltagare som ej
närvarade och vilka personer som är på plats.
Försöksnominering
Ett elektroniskt försöksnomineringssystem utvecklades internt för
användning under försöksnomineringsperioden. Allt från insamling av
kandidatuppgifter till röstning och framtagande av underlag till nomineringskommittéerna skedde digitalt. För att garantera valhemlighet, samt
34
undvika att information om resultat blev känt under pågående röstningsperiod, krypterades rösterna direkt i den röstandes webbläsare
innan rösten skickades in till den elektroniska valurnan. När röstningen
var avslutad dekrypterades alla röster med nycklar som inte systemadministratörer haft tillgång till under röstningsperioden. Med hjälp av
denna uppdelning av information och ansvar uppnådde systemet paritet
med vissa länders elektroniska valsystem. Genom det nya systemet
kunde man spara in höga portokostnader samt att rösträkningen kunde
verifieras och levereras inom ett par minuter efter att röstningen avslutades.
Webbutbildningar
Under perioden har ett flertal utbildningar hållits för webbansvariga
för att presentera och instruera webbverktyget Wordpress och föreningswebbsystemet.
Råd och nätverk
Förbundsstyrelsen har knutit till sig ett antal nätverk för att ha bredd i
verksamheten och engagera många: Moderata Kvinnor i Stockholms
län, Moderata Seniorer i Stockholms län samt det med Stockholms stad
gemensamma Företagarrådet.
Förutom de till förbundsstyrelsen knutna nätverken finns Moderata
Ungdomsförbundet i Stockholms län, som är en del av partiorganisationen, och den helt fristående organisationen Öppna Moderater. Nedan
redovisas i sammanfattning verksamheten i de till förbundsstyrelsen
knutna råden samt för Öppna Moderater och MUF:s verksamhetsberättelser för åren 2013 och 2014.
35
Moderatkvinnorna
Moderatkvinnorna i Stockholms län är en del av Moderatkvinnorna.
Nätverket är underställt Förbundsstyrelsen och har som uppgift att
arbeta med rekrytering och utbildning av kvinnor och att lyfta fram
deras synpunkter i för dem viktiga politiska frågor. Styrelsen nominerades på representantskap 2013-03-21 och valet har efter det genomförts
av förbundsstyrelsen.
Styrelsen
Ordförande:
Alexandra Anstrell, Haninge
1:e vice ordförande:
Zarah Sjökvist, Vallentuna
Marianne Kock, Södertälje
Ledamöter:
Annette Tagesson, Norrtälje
Helena Butén, Ekerö
Christina Eklund, Huddinge
Gunilla Friis, Danderyd
Emma Feldman, Järfälla
Styrelsen har under 2013-2014 haft 15 styrelsemöten samt två
planeringskonferenser.
Verksamhet
Utöver nedan redovisade aktiviteter har styrelsen haft åtskilliga samtal
med varandra och många samtal med kvinnor runt om i föreningarna
som har varit i behov av råd och stöd. Därtill möten med företrädare för
förbundet och för Moderatkvinnorna nationellt.
2013 präglades av ett år med att förbättra nätverk och skapa relationer,
vi hade bland annat en träff med kommunrepresentanterna om vad de
förväntas göra och vad vi kan göra för dem. Vi har också lagt ner en
hel del på att coacha kvinnor i länet att kandidera till valet 2014
2014 har varit fullt fokus på kampanjer och att vinna val. Vi har kampanjat runt om i länet hos olika kommuner men också spridit flygblad för
utdelning och annat material.
Ett gemensamt kampanjupprop har gått ut för att stödja och samla in
pengar eller material till länets olika Kvinnojourer vilket har varit mycket
bra.
2-årsutbildning
Under 2013 avslutades en grupp av tvåårs-utbildningen och vi har
startat en ny som haft sitt sista utbildningstillfälle i januari 2015. Utbildningen är tänkt att rusta kvinnor för att våga och kunna ta fler och mer
avancerade uppdrag. Den har sett ut som den gör i ett antal år och
styrelsen har för avsikt att arbeta in en del förbättringsförslag till nästa
kursstart.
Teman för utbildningen är i dagsläget: kommunpolitik, landstingspolitik,
rikspolitik, retorik, sammanträdesteknik, opinion, debatt, skrivande mm.
Som föreläsare har medverkat statsråd, riksdagsledamöter, kommunoch landstingspolitiker, personal från förbundet samt externa föreläsare.
Övriga utbildningar och seminarier
Dilsa Demirbag-Sten har tillsammans med Bo Sundblad varit på seminarium där vi samtalat om läsning, skola och dess kombination.
Mingelkvällar
Moderata kvinnor har under två år haft två julmingel tillsammans med
MQ i Stockholms stad samt två sommarmingel i samma sällskap.
De har varit såväl uppskattade som välbesökta precis som vårt After
Election-mingel där vi fick möjlighet att se hur valet föll ut runt om i
kommunerna.
Vårruset och idrottsevent
Moderatkvinnorna har fortsatt att kampanja vid Vårruset varje år i maj. Där har det sprungit mellan 10-30 moderatkvinnor i rosa sporttröjor
med MQ logga och minst lika många har kampanjat. Vi har delat ut
dextrosol och vattenflaskor. Moderaterna var det enda politiska partiet som syntes. Flera kvinnliga riksdagsledamöter och även vår nya
partiledare Anna Kinberg Batra har varit med. Inför valet anordnade
vi liknande kampanj till Tjejmilen vilket var uppskattat och hade stor
uppslutning också. Likaså när vi tillsammans med 1,6 miljoner klubben
36
37
var på Hälsodagen på Djurgården, en riktigt lyckad dag.
Kampanjer
Kampanjer har skett under åren med bland annat fokus på rädda RUT,
Våld i nära relationer, Bra offentlig mat och kvinnors hälsa vilka också
varit en del av Moderatkvinnornas nationella kampanj. Kampanj på
Internationella kvinnodagen har skett på ett flertal ställen i länet. På
Tjejmilen var det fokus på att Släcka törsten och inte arbetskraften! på
våra vattenflaskor.
Information och Webb
Facebook och hemsida har kontinuerligt uppdaterats för att sprida
information och politiska budskap.
Moderata Seniorer Stockholms län
Moderata Seniorer i Stockholms län är en del av nätverket Moderata
Seniorer. Det är underställt Förbundsstyrelsen och har som uppgift att
arbeta med rekrytering och utbildning av seniorer och att lyfta fram
deras synpunkter i för dem viktiga politiska frågor.
Organisation
Styrelse:
Ordförande Gunilla Elmberg Vice ordförande
Berit Assarsson
Nacka
Tyresö
Ledamöter
Moa Bern
Nacka
Göran Enwall Åkersberga
Erik Hafström Danderyd
Bo Liljedahl
Norrtälje
38
Birgit Stockhaus
Carin Öhrström Solna
Södertälje (slutat vid halvårsskiftet 2014)
Högsta rådgivande organ (representantskapet)
Ledamöter utsedda av föreningarna som vardera får utse två ledamöter.
Verksamheten
Styrelsen har haft sex sammanträden 2013 och sex sammanträden år
2014. Samarbetet med Moderata Seniorer i Stockholm stad har
intensifierats. En gemensam ”Utvecklingsgrupp” har arbetat med att få
fler seniorer att ställa upp som riksdagskandidater. Tyvärr blev resultatet
ej som vi hoppats på då ej någon +65 kom in i riksdagen som ordinarie ledamot. Vi fick dock in en senior på stadens lista nämligen Dag
Klackenberg.
Studiebesök:
Besök vid Silver Lifes planerade anläggning av äldreboende vid
Graninge stiftsgård 2014-05-12.
På initiativ av Moderata Seniorer i Norrtälje, anordnades en EU-valsresa
med Rosella 2014-03-29 med ca 65 deltagare. EU-kandidaterna Anna
Maria Corazza Bildt, Carl Oskar Bohlin och Arba Kokalari var föreläsare
liksom även Bino Drummond och Göran Pettersson, riksdagsmän från
Norrtälje.
Deltagande vid Moderata Seniorers årsstämmor i Uppsala 2013- 04-12-13 och Stockholm 2014-04-25—26.
Vid Årsstämman i Stockholm 2014 lade vi fram två motioner. Den ena
”Utred konsekvenserna, försvars- och säkerhetspolitiskt, av ett svenskt
NATO-medlemskap” antogs av Årsstämman. Den andra, ”Skapa ett
värdigt äldreboende med social gemenskap”, ställde sig Årsstämman
också bakom.
39
Moderata företagarrådet i Stockholms stad och
län
Företagarrådet är gemensamt för de båda förbunden i Stockholms stad
och län. Arbetsordningen slår fast att rådets uppgift är ”att fördjupa det
politiska kunnandet hos medlemmar som är företagare, att skapa förutsättningar för ökade insatser i partiorganisationen och ökad representation på alla nivåer, att verka för att ett företagarperspektiv övervägs i
partiets politik inom alla områden samt att lyfta fram företagaraspekter
på politiska frågor, att utveckla partiets kontakter med enskilda företag
och företagargrupper samt intressera företagare för moderat politik.
Företagarrådet består av de kontaktpersoner, företagarrådsombuden,
som utses av föreningarna. Även andra intresserade är välkomna att
delta. Företagarrådsombuden samlas vartannat år till representantskap,
som är företagarrådets högsta beslutande organ. Representantskapet
har bl a i uppgift att föreslå styrelse. Styrelsen utses därefter av båda
förbundsstyrelserna. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande
och tre till åtta ledamöter. Under verksamhetsperioden har representantskap hållits den 26 mars 2013, där riksdagsledamoten Anna
Kinberg Batra talade om aktuella företagspolitiska frågor.
Styrelse
Styrelsen för företagarrådet har under verksamhetsperioden haft
följande sammansättning:
Ordförande:
Per Sörman, Täby
Vice ordförande:
Lars Almquist, Stockholm/Gärdet
Ledamöter:
Christina Gardos, Upplands Väsby
Marianne Pettersson, Stockholm/Maria
Jennifer Lind/Huddinge
Anders Alvebäck, Stockholm/Sofia
Rune Wikström, Värmdö
Mikael Eskman, Stockholm/Kungsholmen
Anne-Christine Carlberg, Stockholm/Hedvig Eleneora, (t o m 24/4-14)
40
Arin Karapet, adjungerad MUF
Företagarrådet har under verksamhetsperioden genomfört 10 protokollförda styrelsemöten 2013 och 7 protokollförda styrelsemöten 2014.
Aktiviteter
Företagarrådet har under verksamhetsperioden genomfört följande
aktiviteter:
2013
13 februari
Företagsbesök Caperio AB med infrastruktur
minister Catharina Elmsäter-Svärd
12 mars
Diskussionskväll närings- och företagarpolitik med riksdagsledamot Jessica Polfjärd och
Christer Asplund
Maj
Förbundsstämmorna i staden och länet.
Förbundsstämman i staden biföll våra två motioner
6 juni
Kampanj Rinkebytorg
Juni/juli
Närvaro på Almedalsveckan.
Augusti Närvaro Pridefestivalen.
17-20 oktober
Närvaro Partistämman i Norrköping.
22 okt. och 25 oktober Deltog i företagaraktiviteter med Svenskt Näringsliv.
29 oktober
Företagarrådsmöte med Tino Sanandaji
4 november
Företagarrådsmöte med partisekreterare Kent Persson.
10 november
Kampanj med Kistamoderaterna
27 november
Möte med den moderata gruppen i civilutskottet.
2 december
Möte med Amir Adan (Integrationsgruppen)
4 december
Julmingel med Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka.
7 december
Kampanj med Högalidsmoderaterna
41
2014
14 januari
Möte med Täbymoderaterna
27 januari
Företagarrådsmöte med reforminstitutets Stefan Fölster och Anna Maria Corazza Bildt.
5 februari
Workshop med riksdagsledamot Lars Hjälme
red (gruppledare näringsutskottet) och Svenskt Näringsliv, Handelskammaren, Företagarna, Almega, Den Nya Välfärden och Svensk Handel.
11 februari
Företagarfrukost med finansminister Anders Borg.
11 februari
Möte med Haningemoderaterna
19 februari
Närvaro Företagarmässa i Nacka
26 februari
Möte med Uppsalamoderaterna
Februari
Möte med Vaxholmsmoderaterna
14-15 mars
Närvaro vårkonferensen.
17 mars
Seminarium Vinster i välfärden!
28 mars
Möte med kommunstyrelseordförande
31 mars
Besök Nyföretagarcentrum (Lobbygruppen)
4-5 april
Närvaro Sverigemötet
8 april
Besök Vaxholmsmoderaterna
8 april
Möte med Värmdömoderaternas KF grupp
15 april
Möte med Uppsalamoderaterna ang.
Företagarråd.
11 april
Möte med Fredrik Ahlstedt, KSO Uppsala
29 april
Möte med Arba Kokalari (Integrationsgruppen)
8 maj
Företagarrådsmöte med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson
21 maj
Möte med Anna Kinberg Batra om Företagarrådet.
27 maj
Debatt Sveriges Närings- och innovationspolitik med riksdagsledamot/gruppledare (m) närings-
utskottet Lars Hjälmered och Jörgen Eriksson Professor i Innovation Management
2 juni
Företagarfrukost med finansminister Anders
Borg i samarbete med Nacka- Värmdö frukostakademi
18 juni
Sommarmiddag Moderata Företagarrådet.
42
4 augusti -20 september
Företagarintervjuer på vår hemsida.
13 augusti
Företagarlunch med statsminister Fredrik Reinfeldt
21 augusti
Valstugan Medborgarplatsen.
21 augusti
Företagare afterwork med finans
minister Anders Borg och företagare Salvatori Grimaldi.
28 augusti
Företagsbesök Hägerstensmoderaterna
9 september
Företagare afterwork med riksdags
ledamot Anna Kinberg Batra och entreprenörerna Gunilla von Platen och Douglas Roos.
1 december
Möte med Nynäshamnsmoderaterna
17 december
Möte med moderata ledamöter i civilutskottet
Projektanställning:
Lars Almquist har varit projektanställd 50 % på förbundet fr o m oktober 2013 till valet 2014.
Arbetsgrupper
Företagarrådet har arbetat med arbetsgrupper inom områdena
Integration:Lars Almquist
Kommunikation, webb & media:
Marianne Pettersson
Lobby:Christina Gardos
Mentorskap:Alexandra Puccini
Material:Marianne Pettersson &
Anders Alvebäck
Politiskt program:
Rune Wikström, Lars Almquist & Anders Alvebäck
Arbetsgrupperna har haft ett flertal möten under perioden.
43
Öppna Moderater Stockholm
Slogan
Företagarrådet har under perioden drivit sloganen ”Finns det inga
företag, finns inga arbeten! Vi gillar Företagarlinjen! Moderata Företagarrådet!”.
Hemsida www.moderaterna.net/foretag & Facebook
Moderata företagarrådet har nu en aktiv hemsida och Facebook med
mycket bloggande vilket är mycket positivt. Styrelsen anser att all
information, blogg, dialog, kalendarium etc. ska finnas på hemsidan.
Material
Företagarrådet har under perioden tagit fram en broschyr med titeln
”Finns det inga företag, så finns det inga arbeten, Vi gillar Företagarlinjen!”.
Företagarrådets ordförande och vice ordförande har haft ett flertal
möten med statsminister/partiordförande Fredrik Reinfeldt, partisekreteraren Kent Persson, chefsombudsman Sverker Eriksson, finansminister Anders Borg, Peje Emilsson, Gustaf Douglas, Stefan Persson
och Erik Paulsson för att diskutera företagarrådets roll samt hur vi kan
utveckla moderat företagarpolitik och se till att Moderaterna är företagarnas självklara val.
Företagarrådets ordförande har varit adjungerad till förbundsstyrelsen i
Stockholms Stad. Flera styrelseledamöter har varit ute i föreningar och
informerat om företagarrådet och vårt arbete.
Företagarrådet arbetar vidare med det företagspolitiska programmet
och har arbetat med ett lokalt företagspolitiskt program. Det har även
gjorts en Affärsplan, Strategiplan, Handlingsplan 2014 och en aktivitetsplan under 2014.
44
Årsmöte 2013
Årsmötet 2013 hölls den 23 mars på Moderaternas Hus i Gamla Stan,
Stockholm. Ett 30-tal av Öppna Moderaters medlemmar närvarade och
Ulrica Schenström var årsmötestalare.
Styrelse:
Vid årsmötet 2013 valdes följande styrelse;
Ordförande:
1:e vice ordföranden:
Jenny Edberg
Marcus Sköld
Thomas Wyatt
Ledamöter:
Joakim Runnedal
Anders Nordenson
Carl Fredrik Lagerfelt
Magnus Svensson
Jan Erik Leijon
Kenny Fredman
Till styrelsen adjungerades under året Erika Aldenberg, Hampus Nilsson, Emma Kjellqvist och Mika Lahdensivu.
Årsmöte 2014
Årsmötet 2014 hölls den 15 februari på Moderaternas Hus i Gamla Stan,
Stockholm.
Styrelse:
Vid årsmötet 2014 valdes följande styrelse;
Ordförande: Jenny Edberg
1:e vice ordföranden: Marcus Sköld
2:e vice ordförande: Thomas Wyatt
45
Ledamöter:
Joakim Runnedal
Anders Nordenson
Carl Fredrik Lagerfeldt
Magnus Svensson
Jan Erik Leijon
Kenny Fredman
Hampus Nilsson
Emma Kjellqvist
Mika Lahdensivu
5 november
seminarium: Så bidrar hbt-personer till tillväxten i Stockholm, med bland andra Företagarnas vd Elisabeth Thand-Rinqvist.
Aktiviteter 2014
Medlemmar
Distriktet har under året erbjudit medlemmarna medlemsmöten i
Stockholm. Det har även arrangerats after work i stort sett en kväll varje
månad.
After work har genomförts; 19 april, 7 maj (för tjejer), 17 maj, 16 augusti,
20 september, 18 oktober, 22 november, 30 december. Afternoon tea 10
mars Hbt-alliansmingel 5 juni samt Glöggmingel den 6 december.
En viktig ansats under året har varit att locka fler medlemmar till Öppna
Moderater och Moderaterna. Öppna Moderater har dubblerat
medlemstalet sedan 2012 till 180 medlemmar 2014.
Följande medlemsmöten har arrangerats:
Prioriteringar
25 mars
3 oktober
13 november
Styrelsen har genom sin arbetsgrupp arbetat med att utveckla lösningar på problem för HBT-gruppen för att därigenom skapa bättre villkor
att leva som HBT-person i Stockholm.
Aktiviteter 2013
Distriktet har under året erbjudit medlemmarna medlemsmöten i Stockholm. Det har även arrangerats after work en fredag varje månad.
Följande medlemsmöten har arrangerats:
15 april
seminarium om våld i nära relationer med bland andra justitieminister Beatrice Ask
12 september seminarium om hbt på manligt dominerade arbetsplatser
8 oktober
rundvandring i riksdagen med riksdagsledamot
Margareta Cederfelt,
22 oktober
medlemsmöte med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson
46
diskussionskväll om bostäder med stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius
valanalys och after work med Ulrica Schenström
talarkväll med Fredrik Segerfelft
After work har genomförts:
28 februari, 28 mars, 15 augusti, 24 oktober, 30 december.
Övriga mingel:
HBT-alliansmingel 18 juni
Glöggmingel den 5 december
Kampanj 2013
Öppna Moderater Stockholm har kampanjat en del under året, vid bland
annat gaykryssningen den 7 november och vid antikmässan i Kista.
Regnbågsvalstugan återuppstod. Lördagen den 27 april stylades den
moderata kampanjstugan som under två veckor fanns på Norrmalmstorg om till regnbågsvalstuga och bemannades av medlemmar i Öppna
Moderater Stockholm.
47
Kampanj 2014
Media och kommunikation
Öppna Moderater Stockholm har under verksamhetsåret kampanjat en
hel del, bland annat den 26 april i Lidingö, tillsammans med Lidingö-M,
vid Fredrik Reinfeldts sommartal den 16 augusti, under Bergshamra
Pride den 3 maj samt vid gaykryssningen den 27 november utöver detta
har vi kampanjat under de båda valrörelserna.
Öppna Moderater Stockholm har under året skrivit en rad olika artiklar i
tidningar, till exempel på Brännpunkt SvD och Aftonbladet.se och i massor av olika tidningar runt om i Sverige. Sammanlagt har föreningen haft
ett 30-tal pressklipp under 2013. Ett exempel är när Svenska Dagbladet
uppmärksammade när föreningen hade Elisabeth Svantesson som gäst
på en talarkväll.
Val
Under de båda valrörelserna år 2014 var Öppna Moderater Stockholm
mycket aktiva och förutom att skriva artiklar var vi på plats i valstugor
runt om i stan samt bedrev nattkampanjer samt synnerligen framgångsrika kampanjer tillsammans med dåvarande infrastrukturminister
Catharina Elmsäter-Svärd och socialborgarrådet Anna König Jerlmyr.
Europaparlamentsvalet
• Öppna Moderater ordnade valupptakt inför europaparlamentsvalet
den 6 maj, med bl.a. Europaparlamentariker Christofer Fjellner
• Regnbågsvalstuga den 10 maj, Medborgarplatsen
• Regnbågsvalstuga den 19 maj, Sergels torg
Riksdagsvalet
• Kampanj vid premiären av Livet är en schlager på Cirkus tillsammans med Anna König Jerlmyr och Catharina Elmsäter-Svärd den
11 september
• Regnbågsvalstuga den 30 augusti, Sergels torg
• Regnbågsvalstuga den 6 september, Medborgarplatsen
• Regnbågsvalstuga, 7 september, Vällingby
• Nattkampanj den 12 september
• Nattkampanj den 13 september, bl.a. Golden Hits med Anna König
Jerlmyr och Catharina Elmsäter-Svärd
• Studiebesök på seniorboendet Regnbågen den 18 augusti, tillsammans med Moderaternas äldrepolitiska talesperson Margareta
B Kjellin, borgarrådet Joakim Larsson och äldrepolitikern Dennis
Wedin
Öppna Moderater Stockholm har under år 2014 skrivit en rad olika
artiklar i olika tidningar, bla artiklarna Det rödgröna hotet mot HBT-personers valfrihet, Låt inte bostadsbristen bli ett hinder för HBT-ungdom,
Schlagerfinalen var inte årets viktigaste val, Blir nästa steg kvotering av
HBT-personer och Skolan måste jobba mer med HBT-frågor.
Stockholm Pride 2013
Festivalområdet för Stockholm Pride kallas Pride Park och för Stockholm Pride 2013 var ”parken” på Östermalms IP i Stockholm 31/7-3/8.
I det förberedande planeringsarbetet för Moderaternas och Öppna
Moderaters deltagande i festivalen deltog från förbundet Moderaterna i
Stockholms stad och län Aleksander Lestaric och från distriktet Öppna
Moderater Stockholm Marcus Sköld, Jenny Edberg, Carl Fredrik Lagerfeldt, Anders Nordenson och Magnus Svensson samt representanter
från MUF. För Pridefestivalen togs det fram speciella t-shirts, som man
bar då man tjänstgjorde i tältet ochsom bars av de flesta i paraden.
Seminarium
Öppna Moderaters seminarium på Pride House i Kulturhuset ägde rum
den 31/7 och handlade om barnkonventionen. Deltog i seminariet gjorde
Fredrik Saweståhl, CUF:s ordförande Hanna Wagenius och riksdagsledamot Anti Avsan.
Kampanj
Öppna Moderater hade tillsammans med Moderaterna i Stockholms
stad och län ett stort kampanjtält på Östermalms IP, som var Pride Park
denna gång.
48
49
Tältet besöktes av riksdagsledamöter, statsråd och andra framträdande
moderata företrädare.
Under veckan besöktes tältet av följande politiker:
• Migrationsminister Tobias Billström
• Partisekreterare Kent Persson
• Riksdagsledamöterna Margareta Cederfelt och Olof Lavesson
• Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius
• statsrådet Karin Enström
• statsrådet Beatrice Ask
• landstingsråd Lars Joakim Lundquist
• riksdagsledamot Sofia Arkelsten
• kommunstyrelsens ordförande i Upplands-Bro Irène Seth
• riksdagsledamot Margareta Cederfelt
Seminarier
Öppna Moderater arrangerade under veckan två seminarier i egen regi
och företrädare för Öppna Moderater och Moderaterna medverkade i
ytterligare 7 seminarier eller debatter.
Paraden
På Stockholm Prides sista dag genomförs traditionsenligt den stora
paraden genom Stockholms gator. Denna parad är höjdpunkten av hela
festivalen för många. Paraden hölls alltså denna gång lördagen den 3/8.
I ekipaget som Öppna Moderater och Moderaterna hade deltog drygt
350 personer varav många var från MUF.
Paraden
På Stockholm Prides sista dag genomförs traditionsenligt den stora
paraden genom Stockholms gator. I ekipaget som Öppna Moderater
och Moderaterna hade deltog nästan 600 personer varav många var
från MUF. Veckans stora händelse var att statsminister Fredrik Reinfeldt gick med i vårt moderata ekipage, som den första statsministern
någonsin. Det var också rekordmånga moderata statsråd, landstingsråd
och kommunalråd som gick med i paraden.
Stockholm Pride 2014
Det största arrangemanget för Öppna Moderater Stockholm varje år
är deltagandet i Stockholm Pride. Under 2014 pågick Stockholm Pride
mellan 30 juli t.o.m. 2 augusti (seminarier började den 28/7).
Kampanj
Öppna Moderater hade tillsammans med Moderaterna i Stockholms
stad och län ett stort kampanjtält på Östermalms IP, som utgjorde Pride
Park för andra året i rad.
Bland de moderata deltagarna kan nämnas, förutom statsministern,
finansminister Anders Borg, justitieminister Beatrice Ask, migrationsminister Tobias Billström, försvarsminister Karin Enström, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, partisekreterare Kent Persson,
riksdagsledamöterna Anna Kinberg Batra, Tomas Tobé, Olof Lavesson,
Margareta Cederfelt, Fredrik Schulte, Anti Avsan, Jessica Rosenkrantz
och Carl-Oskar Bohlin, borgarråden Sten Nordin, Anna König Jerlmyr
och Regina Kevius, landstingsråden Filippa Reinfeldt, Charlotte Broberg, Christer G Wennerholm samt Per Wahlberg och MUF:s förbundsordförande Erik Bengtzboe.
Under veckan besöktes tältet av följande politiker:
• Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson
• Justitieminister Beatrice Ask
• Biståndsminister Hillevi Engström
• Försvarsminister Karin Enström
50
51
Partistämma och partistyrelse
Förbundet hade 2013 och 2014 31 ombud till
partistämmor
Vid förbundsstämman 2013 valdes till partistämmoombud:
Torbjörn Rosdahl, Mats Gerdau, Paul Lindquist, Olle Reichenberg,
Leif Gripestam, Pehr Granfalk, Douglas Lithborn, Kjell Jansson, Anti
Avsan, Marita Lärnestad, Jimmy Baker, Martina Mossberg, Cecilia
Löfgreen, Peter Carpelan, Monica Pettersson, Michaela Fletcher,
Olov Holst, Fredrik Saweståhl, Mikael T Eriksson, Örjan Lid, Per-Erik
Kanström, Lennart Kalderén, Lars Lindgren, Irene Seth, Eva Öhbom
Ekdahl, Anna Rheyneclaudes Kihlman, Filippa Reinfeldt, Harry
Bouveng, Sofia Fölster (MUF), Erik Ottoson (MUF), Delmon Haffo (MUF).
Till ersättare valdes: Isabella Hörkmark, Effe Östman, Lars Rådén,
Maria Stockhaus, Bino Drummond, Daniel Dronjak Nordqvist, AnneMarie Larsson, Kia Hjelte, Alexandra Anstrell, Emma Feldman, Anna
Karin Ullgren, Jonas Nilsson, Hampe Klein, Mats Weibull, Ann-Christine
Svensson, Morgan Lindqvist, Raimo Vuojärvi, Jan-Olof Halldén, Lennart
Ejenäs, Helena Fond, Bodil Toll, Marcus Sköld, Lembit Vilidu, Linda
Norberg, Björn Samuelson, Anders Paulsen, Erik Andersson, Sverker
Eriksson, Helena Walentowicz (MUF), Felix Andersson (MUF), Jeanette
Widén (MUF).
Partirådet
Förbundet har 7 ordinarie ledamöter och 7 ersättare i partirådet.
Förbundsstyrelsen beslutade att till partirådet välja till ordinarie ledamöter: Maria Stockhaus, Kjell Jansson, Mats Gerdau, Alexandra Anstrell,
Anti Avsan, Erik Ottoson och Sofia Fölster samt att till ersättare i partirådet välja Linda Norberg, Fredrik Saweståhl, Anne-Marie Larsson,
Cecilia Löfgreen, Martina Mossberg, Delmon Haffo och Sverker
Eriksson.
52
Ekonomi
Beträffande förbundets ekonomi under åren 2013 och 2014 hänvisas till
bifogade års- och balansräkningar.
Slutord
Åren 2013 och 2014 har handlat om förberedelser inför och genomförande av valen så som nomineringar, kandidatutbildningar, kampanjplanering för att ha personer och organisation redo och slutligen
genomförande av valrörelser till Europaparlamentet samt riksdag,
landsting och kommunfullmäktige.
Varken i valet till Europaparlamentet på våren 2014 eller i valen till
kommun, landsting och riksdag på hösten nådde vi de resultat vi hoppats på, trots hårt arbete. Moderaterna backade i samtliga val.
Däremot kan vi glädjas åt att Alliansen fick förnyat förtroende av
väljarna i Stockholms läns landsting.
Nu gäller det att använda tiden i opposition på riksplanet och i så väl
majoritet som opposition i länets kommuner för att tillsammans med
alliansen arbeta för att nå framgångar i 2018 års val. Det handlar om att
kommunicera med länets invånare, att formulera politiken vi vill söka
förtroende för att genomföra nästa mandatperiod och förbereda
förtroendevalda för ledande positioner.
Förbundsstyrelsen vill tacka alla som lagt ner tid och engagemang för
Moderaterna i Stockholms län under 2013 och 2014. Nu tar vi nya tag
för framtiden! Arbetet med att förbättra och förnya både verksamheten
och politiken inför valet 2018 har redan påbörjats.
Stockholm den 15 april 2015
Catharina Elmsäter-Svärd Irene Svenonius
förbundsordförande tf chefsombudsman
53
Årsbokslut 2013
54
55
56
57
58
59
Årsbokslut 2014
60
61
62
63
64
65
66
67
Verksamhetsberättelse för
moderata landstingsgruppen
2013–2014 i Stockholms läns
landsting
Verksamhetsberättelse för den moderata gruppen i Stockholms läns
landsting 2013-2014 samt förteckning över landstingsgruppens ledamöter och suppleanter, ledamöter i styrelser och nämnder samt andra
inom gruppen verksamma personer.
Inledning
Moderaterna är landstingsfullmäktiges största parti. Vid valet 2014
minskade Moderaterna från 57 till 43 ledamöter i landstingsfullmäktige. Trots att det parlamentariska läget blev problematiskt utan tydlig
majoritet lyckades Alliansen behålla styret i landstinget. Det innebär att
Alliansen och Moderaterna nu leder landstinget för tredje mandatperioden i rad. Moderaterna bildar tillsammans med Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet Alliansen. Vi har styrt landstinget
sedan 2006 och samlar sedan 2014 tillsammans 72 av landstingsfullmäktiges 149 mandat. De rödgröna – Socialdemokraterna, Miljöpartiet
och Vänsterpartiet – har tillsammans 68 mandat medan Sverigedemokraterna intar en vågmästarposition med 9 mandat. Socialdemokraterna
är största oppositionsparti med 41 mandat.
Ekonomi och omvärld
Stockholms län är nära kopplat till både den nationella och globala
ekonomin. Trots ekonomisk kris internationellt och Euroområdets
allvarliga problem har Sverige klarat att stå emot länge, även om krisen
har gjort sig påmind också här. Stockholms län har klarat sig väsentligt
bättre än Sverige som helhet. Alliansens jobbskapande politik har betytt
68
mycket för Stockholmsregionen, men även i Stockholm har konjunkturen mattats av under 2013 och 2014. Med regeringsskifte i Rosenbad
är rödgrön politik att vänta, inte minst gällande skatteutjämningen. Det
svaga parlamentariska underlaget för regeringen skapar osäkerhet för
investeringar och ekonomin i sin helhet. Detta innebär att landstingets
förutsättningar för intäktssidan de kommande åren har försämrats.
Den verkliga utmaningen ligger dock inte på intäktssidan, utan på de
kostnader landstingets verksamheter står inför kommande år.
Stockholms läns landsting har en stark ekonomi och har uppvisat
överskott under hela Alliansens styre. Vi har under flera år fått ett starkt
kreditbetyg och budgeten är i balans. Däremot uppvisar landstinget en
kostnadsökningstakt som är högre än vad som är långsiktigt hållbar.
Trots rekordstora satsningar och tillskott till verksamheterna kommer
resurserna på sikt inte att räcka till om inte kostnadsökningstakten
bryts. Det är en stor utmaning för landstinget att lösa denna utmaning
samtidigt som flera stora investeringar ska slutföras och tas i bruk
under den närmaste framtiden.
Vår politik
Alliansens huvudmål är förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom
hälso- och sjukvården, förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken och
en ekonomi i balans. Det redan 2006 påbörjade arbetet för förbättrad
tillgänglighet och valfrihet inom sjukvården fortsätter. Medborgarna i
Stockholms län har nu tillgång till fler vårdmottagningar och har större
möjlighet att själva välja var och av vem vården ska bedrivas. Men
sjukvården står också inför nya utmaningar med en växande befolkning
som dessutom blir äldre. Omvandlingen av sjukvården för att klara
denna utmaning, Framtidens hälso- och sjukvård, innebär stora investeringar, varav bygget av Nya Karolinska Sjukhuset i Solna är en viktig del.
Samtidigt har landstinget en stor utmaning i att lyckas bryta den höga
kostnadsökningstakten. Ett viktigt steg i detta arbete är den förändrade
organisation som har beslutats efter valet 2014. Syftet med denna är
att förbättra styrningen och den ekonomiska kontrollen av landstingets
verksamheter.
Även inom kollektivtrafiken finns stora utmaningar med kostnaderna. Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
69
I ett län som växer befolkningsmässigt krävs stora satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vilket också har lett till att Alliansen har genomfört
investeringar i spår och fordon. Detta har skapat landets mest utbyggda
och lättillgängliga kollektivtrafik och till fler och nöjdare resenärer.
Samtidigt medför utbyggnaden att kostnaderna har ökat mer än vad
som är långsiktigt hållbart. Nu är huvudmålet att genomföra den stora
utbyggnad av tunnelbanan som har beslutats i Stockholmsöverenskommelsen samtidigt som andra investeringar får stå tillbaka och nya
insatser genomförs för att stärka trafikens intäktssida. Så tar vi ansvar
för en långsiktigt välfungerande och kvalitativ kollektivtrafik.
•
Tvärbanan har byggts ut till Solna station
•
En ny pendeltågsuppgång har öppnats vid Solna station mot
Friends arena
•
Modernisering av Roslagsbanan för fler dubbelspår, fler planskilda
korsningar, och nytt signalsystem
•
Renovering av Lidingöbanan för fler dubbelspår och nya tåg
•
Renovering av befintliga C20-vagnar i tunnelbanan
•
Beslut om utbyggnad av tunnelbana mot Nacka, Barkarby och
Hagastaden
Några frågor under 2013 – 2014 värda att uppmärksamma
•
Fortsatt budget i balans – åttonde året i rad med överskott i
bokslutet
•
Vi har gett BB Sofia klartecken att starta upp sin verksamhet
•
Satsat 116 miljoner på höjda löner till specialistsjuksköterskor
•
Återinfört glasögonbidrag till barn
•
Infört första linjens psykiatri för barn och unga
•
16 nya ambulanser rullar nu i Stockholms län
•
Tagit bort alla avgifter i olika screeningprogram
•
Inför sprututbyte för att minska sjukdomsspridning bland
missbrukare
•
Infört nya vårdval bl a inom ortopedi och barn och ungdomsmedicinska mottagningar
•
Infört rotavirusvaccin i vaccinationsprogrammet för barn
•
Rekord i andel nöjda resenärer
70
Framtidsförutsättningar
Ambitionerna, utöver att bevara en ekonomi i balans, är inför de kommande åren sammanfattningsvis följande:
•
Ny akutmottagning byggs vid S:t Göran
•
Under 2015 tillför vi över två miljarder till sjukvården
•
Fortsätta stötta sjukhusen i arbetet för att få en ekonomi i balans
•
Färdigställa Nya Karolinska i Solna som världens modernaste
universitetssjukhus
•
Utreda vårdval inom geriatrik
•
Stärka patienternas inflytande inom sjukvården
•
Fortsätta arbetet med att flytta ut vården utanför sjukhusen
•
Bygga ut förlossningsvården med en förlossningsklinik på S:t Göran
71
•
Modernare sjukvård med hemsjukvård, jourläkarbilar och mobil
röntgen
•
Ny regional utvecklingsplan (RUFS) tas fram
•
Nytt miljöprogram utarbetas
•
Nytt signalsystem och nya vagnar på röda linjen för att öka
säkerhet, kapacitet, och avgångar
•
Nytt informationssystem som kommer kunna ge störnings- och
krisinformation i T-banevagnar
•
Tvärbanan till Kista
•
Upprustning och modernisering av Saltsjöbanan
•
Roslagsbanan, kapacitetsförstärkning och nya vagnar
Landstingsgruppen t.o.m. 2014-10-20
Valkrets
Ledamöter
Ersättare
I
Rickard Wessman
Mattias Lundbäck
Staffan Sjödén (t.o.m. 140318)
Mikael Igelström
(t.o.m. 140318)Nikolina Bucht
Kristina Almqvist
Thomas Eriksson
Frida Jacobsson
Anders Karlsson (fr.o.m. 140318)
Staffan Sjödén
(fr.o.m. 140318)
II
Christer G Wennerholm Rasmus Törnblom
Adelie ÖrnhallCharlotte Naversten
Mattias Keresztesi
Erik Andersson
72
ValkretsLedamöter
Ersättare
II Louise du Rietz Louise Honnér
-Svensson
Shashika Padmaperuma Anton Lindberg
III Lars Joakim Lundquist Edvard Unsgaard
Thord Swedenhammar Marie Schött
Annika Sandström
Caroline Wallensten
Pia Helleday
Margareta Olgart Holmberg
Kristoffer Tamsons
Winston Håkanson
Marianne Watz
Ewa Schenström
IV Marie Ljungberg Schött Henrik Appelqvist
Younas Pervaz
Mahmood Fahmi
Peter Lundberg
Vasilios Roussos
V Charlotte Broberg
Anette Hellström
Anne Wompa
Johan Nilsson
Jane Gustavsson
Britt-Marie Elofsdotter Lager-
qvist
VI Inger Akalla
Markku Sirviö
Kahin Ahmed
Christer Grunder
Luke Cook
Carina Klevenvall
N
Lars-Erik Salminen
Zanna Mårtensson
Torbjörn Rosdahl
Marie Hård
Carl Grufman
Eva Klingström
Douglas Lithborn
Leif Bergmark
Pehr Granfalk
Morgan Lindqvist
NO Filippa Reinfeldt
Boris von Uexküll
Olle Reichenberg
Lena Cronvall Morén
Lotta Lindblad
Jan Olov Sundström
-SödermanKim Lützén
Leif GripestamÖrjan Lid
Ingmar WallénAlexander Klaréus
73
Sofia PaulssonTorsten Sjögren
Mikael Freimuth
NV
Inger Linge
Isabelle Zachrisson
Jan Holmberg(t.o.m. 130917)
Cecilia Löfgreen
Anders Åkerlind
Lena Kanström
Staffan Strömbäck
Anna-Karin Ullgren
Sven-Ingmar Holmgren
(t.o.m. 130917) Shahiduzzaman Quoreshi
Isabelle Zachrisson
Stig Devemo (fr.o.m.130918)
(fr.o.m.130918)
O
Erik Langby
Inger Granlund (t.o.m. 140726)
Eva Öhbom Ekdahl
Annika Jung
Paul LindquistJonas Nilsson
Elisabeth Dingertz
Nicole Bistoletti
Kjell Treslow
Björn Samuelsson
Fredrik Saweståhl
Lars Berglund
Lars Björndahl Mats Fält
SO
Natasha Ringblom
Helene A Jonsson
Harry Bouveng Eva Carlsson Paulsén
Gunilla Helmerson
Håkan Jirlow
Gilbert de Wendel
Christina Eklund
Martin LevantoClaes-Johan Bonde
Landstingsgruppen fr.o.m. 2014-10-21
Val- LedamöterErsättare
krets
I
Rickard Wessman
Thomas Eriksson
Nikolina BuchtSten Heinsoo
Mikael Igelström
Maria Elgstrand
II
Christer G Wennerholm
Nils Ingelström
Arin KarapetRasmus Törnblom
Staffan OlssonAnne Wompa
Jessica Aftén Moback
Mahnaz Johansson
III
Kristoffer Tamsons
Lars Joakim Lundquist
Annika Sandström
(t.o.m. 141110)
(t.o.m. 141110)Caroline
Wallensten
Pia HelledayFelix Andersson
Hanna BrobergAnn Burgess
Antonia JaksicMadeleine Eriksson
Annika Sandström Erik Persson (fr.o.m. 141111)
(fr.o.m. 141111)
IV
Marie Ljungberg Schött
Lisbeth Crabo Ljungman
Arvid ÖhlinLeif-Åke Andersson
Eva Runvald
SV
Lennart Kalderén
Kia Hjelte
Carina EkeståhlLennart Sjödell
Anne-Marie Larsson Christina Lindahl-Nilsson
Morgan Jansson
Elisabeth Bovin Exner
V
Charlotte Broberg
Jane Gustavsson
Susanne Sjöblom
Arslan Bicen
Anna Bredin
74
VI
Amir Adan (t.o.m. 141110)
Benjamin Dousa (t.o.m. 141110)
Inger AkallaOlof Kollinius
Benjamin Dousa ) Christer Grunder
(fr.o.m. 141111) Markku Sirviö (fr.o.m. 141111)
75
Gruppstyrelse
N
Torbjörn Rosdahl
Zanna Mårtensson
Pehr GranfalkMorgan Lindqvist
Mikael T. Eriksson
Maria Olovsson (t.o.m. 141110)
Douglas Lithborn
Lars Rådén
Edvin Alam (fr.o.m. 141111)
NO
Filippa Reinfeldt
Boris von Uexküll
Olle Reichenberg
Jan Olov Sundström
Kjell JanssonParisa Liljestrand
Leif GripestamAnna Hansson
Lotta Lindblad-
Carl Henrik Svenson
SödermanIrene Solberg Ruhn
Sofia Paulsson
NV
Peter Carpelan
Jan Holmberg
Erik LangbyDan Engstrand
Cecilia Löfgreen
Olov Holst
O
Paul Lindquist
Marie Bladholm
Fredrik Saweståhl
Dick Bengtsson
Nicole BistolettiLars Stenholm
Lars BerglundBjörn Samuelsson
Lars Björndahl
Carl Johan Gestrup
SO
Martina Mossberg
Natasha Ringblom
Christina Eklund
Daniel Lassnäs
Harry Bouveng
Sven Gustafsson
Gunilla Helmerson
Jelena Drenjanin
SV
Lennart Kalderén
Kia Hjelte
Anne-Marie Larsson
Catarina Ekeståhl
Delmon HaffoMarita Lärnestad
Av de tidigare 57 ledamöterna representerade 24 ledamöter Stockholms
stad och 33 ledamöter övriga länet. I den nyvalda gruppen representerar 18 ledamöter Stockholms stad och 25 ledamöter övriga länet.
76
Torbjörn Rosdahl
Filippa Reinfeldt
Charlotte Broberg
Gunilla Helmerson
Cecilia Löfgreen
Olle Reichenberg
Natasha Ringblom
Fredrik Saweståhl
Kristoffer Tamsons
Pia Helleday
Rickard Wessman
Paul Lindquist
Peter Carpelan
Arin Karapet
Hans-Erik Malmros
Kristoffer Tamsons
Carl Rydingstam ordförande
vice ordförande (t.o.m. 141015)
(t.o.m. 141015)
(t.o.m. 141015)
(t.o.m. 141015)
vice ordf. (fr.o.m. 141016)
(fr.o.m. 141016)
(fr.o.m. 141016)
(fr.o.m. 141016)
(fr.o.m. 141016)
(fr.o.m. 141016)
sekreterare (t.o.m. 130912)
sekreterare (130913 – 141015)
sekreterare (fr.o.m. 14101
Gruppens valberedning
Fredrik Saweståhl
Christer Grunder
Cecilia Löfgreen
Peter Lundberg
Olle Reichenberg
Pia Helleday
Mikael Igelström
Susanne Sjöblom
Lennart Kalderén
ordförande
vice ordförande
(t.o.m. 141015)
(t.o.m. 141015)
(fr.o.m. 141016)
(fr.o.m. 141016)
(fr.o.m. 141016)
77
Gruppens representanter i Landstingets
valberedning
Fredrik Saweståhl
ordförande
Christer Grunder
ledamot
Cecilia Löfgreenl
ledamot
Peter Lundbergersättare (t.o.m. 141020)
Olle Reichenberg
ersättare
Pia Helledayersättare (t.o.m. 141020)
Mikael Igelström
ersättare (fr.o.m. 141021)
Susanne Sjöblom
ersättare (fr.o.m. 141021)
Gruppledare
Torbjörn Rosdahl
Vice gruppledare
Christer G Wennerholm (t.o.m. 141015)
Kristoffer Tamsons (fr.o.m. 141016)
Gruppsekreterare
Landstingets presidium
Inger Linge, ordf. (t.o.m. 141020)
Gunilla Helmerson (fr.o.m. 141021 t.o.m. 141112)
Annika Sandström (fr.o.m. 141113)
Landstingsråd
Torbjörn Rosdahl
Finanslandstingsråd
Trafiklandstingsråd (t.o.m. 141020)
Filippa Reinfeldt
Hälso- och sjukvårdslandstingsråd (t.o.m. 141020)
Charlotte Broberg
Biträdande finanslandstingsråd
(t.o.m. 141020)
Bitr. hälso- och sjukvårdslandstingsråd (t.o.m. 141020)
Kristoffer Tamsons
Trafiklandstingsråd (fr.o.m. 141021)
Peter Carpelan
Forsknings- och personallandstings-
råd (fr.o.m. 141021)
Sjukvårdslandstingsråd (fr.o.m. 141021)
Paul Lindquist
Fastighets- och investeringslands-
tingsråd (fr.o.m. 141021)
Personal M-kansliet
Carl Rydingstam
Hans-Erik Malmros (t.o.m. 130911)
Kristoffer Tamsons (fr.o.m. 130912 t.o.m. 141015)
Carl Rydingstam (fr.o.m. 141016)
1:e Landstingsrådssekretererare (t.o.m. 141014)/Kanslichef (fr.o.m. 141015)
Kristoffer Tamsons
Kanslichef/Valledare (fr.o.m 130912
t.o.m. 141015)
Hans-Erik Malmros
Kanslichef (t.o.m. 130630)
Gabriella Norén
Biträdande kanslichef
Tobias SjöStabschef
Gustaf Stenlund
Presschef
André Assarsson
Chefsstrateg (fr.o.m. 130201)
78
79
Hannes Holmér
Landstingsstyrelsen t.o.m. 141020
1:e Landstingsrådssekreterare
(fr.o.m. 141209)
Ingrid Bjurenborg
Landstingsrådssekreterare
(t.o.m. 130228)
Ida KarlbomLandstingsrådssekreterare
(t.o.m. 130317)
Ingela Erneholm
(t.o.m. 130731)
Therese Carlborg
(t.o.m. 130827)
Sebastian Tham
Pressekreterare (t.o.m 131004)
Maria OlovssonLandstingsrådssekreterare
(t.o.m. 140930)
Jeppe CalomLandstingsrådssekreterare
(t.o.m. 141117)
Erik OttossonLandstingsrådssekreterare
Jonas Lilleberg Eriksson
Katja IsacssonLandstingsrådssekreterare
Pernilla OhlinPressekreterare/Landstingsrådssekreterare
Katarina Eriksson Lönnbring Pressekreterare
Claës WersällLandstingsrådssekreterare/
Pressekreterare (fr.o.m.130114)
Henrik ThunesLandstingsrådssekreterare
(fr.o.m. 130115)
Joel LaurénLandstingsrådssekreterare
(fr.o.m. 130201)
Charles Westerberg
Pressekreterare (fr.o.m. 140113)
Sverre Royen Linton
(fr.o.m. 140201)
Erika FalckLandstingsrådssekreterare
(fr.o.m. 141115)
Anette Heilbrunn Saxby
(fr.o.m. 141117)
Malin Bengtsson
(fr.o.m. 141201)
80
LedamotErsättare
Torbjörn Rosdahl, ordf.
Christer G Wennerholm,
Charlotte Broberg
1 vice ordf. Annika Sandström
Filippa Reinfeldt Anne-Marie Larsson
Lennart Kalderén Paul Lindquist
Harry Bouveng
Natasha Ringblom
Rickard Wessman
Lars-Erik Salminen
Landstingsstyrelsen fr.o.m. 141021
LedamotErsättare
Pia Helleday
Kristoffer Tamsons
Rickard Wessman
Peter Carpelan
Charlotte Broberg Paul Lindquist
Pehr Granfalk
Lennart Kalderén
Cecilia Löfgreen
Landstingsstyrelsens arbetsutskott t.o.m. 141020
LedamöterErsättare
Charlotte Broberg
Filippa Reinfeldt
Annika Sandström
81
Landstingsstyrelsens produktionsutskott t.o.m.
141020
Annika Sandström, 1 vice ordf.
Rickard Wessman
Paul LindquistHarry Bouveng
Natasha Ringblom
Miljö- och skärgårdsberedningen t.o.m. 141020
Ledamöter
Mikael Freimuth, 1 vice ordf.
Elisabeth Dingertz
Landstingsstyrelsens arbetsutskott fr.o.m. 141125
141020
Peter Carpelan
Kristoffer Tamsons
Paul Lindquist
Cecilia Löfgreen
Charlotte Broberg, ordf.
Natasha Ringblom
Lars-Erik Salminen
Rickard Wessman
Lennart Kalderén
Paul Lindquist
Landstingsstyrelsens personalutskott fr.o.m.
141125
Tillväxt- och regionplaneringsutskottet t.o.m.
Fastighets- och investeringsberedningen t.o.m.
130219
Peter Carpelan, ordf.
Cecilia Löfgreen
Charlotte Broberg
Pia Helleday
Rickard Wessman
Pehr Granfalk
Ledamöter
Erik Langby
Landstingsstyrelsens ägarutskott fr.o.m. 141125
Forskningsberedningen t.o.m. 141020
Peter Carpelan
Paul Lindquist
Kristoffer Tamsons
Pehr Granfalk
Ledamöter
Shashika Padmaperuma, 1 vice ordf.
Lena Kanström
82
83
Landstingsstyrelsens personalutskott fr.o.m.
141125
Peter Carpelan, ordf.
Cecilia Löfgreen
Charlotte Broberg
Pia Helleday
Rickard Wessman
Pehr Granfalk
Programberedning 2 – Akutsjukvård
Ledamöter
Lars Joakim Lundquist, ordf.
Lena Cronvall-Morén
Mattias Lundbäck (t.o.m. 131231)
Arin Karapet (fr.o.m. 140213)
Lars Berglund
Boris von Uexküll
Pensionärsrådet
Anne-Marie Larsson, ordf.
Ewa Schenström
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Filippa Reinfeldt, ordf.
Inger Akalla
Eva Öhbom Ekdahl
Pia Helleday
Gunilla Helmerson
Olle Reichenberg
Lotta Lindblad-Söderman
Catarina Ekeståhl
Anne-Marie Larsson
Programberedning 1 - Äldre och multisjuka
Ledamöter
Anne-Marie Larsson, 1 vice ordf.
Inger Akalla
Edvard Unsgaard (t.o.m. 140520)
Marie Schött
Lena Kanström
84
Programberedning 3 – Folkhälsa och psykiatri
Ledamöter
Pia Helleday, 1 vice ordf.
Björn Samuelsson
Eva Öhbom Ekdahl
Marie Hård
Marianne Watz
Programberedning 4 – Barn, unga och
kvinnosjukvård
Ledamöter
Marie Ljungberg Schött, ordf.
Gunilla Helmerson
Nicole Bistoletti
Anne Wompa
Thord Swedenhammar
Anton Lindberg
85
Programberedning 5 – Tandvård
Sjukvårdsstyrelse Stockholm Ekerö (f.d. City)
Ledamöter
Catarina Ekeståhl, 1 vice ordf.
Louise du Rietz-Svenson
Jonas Nilsson
Luke Cook
Caroline Wallensten
Kim Lützén
Marie Ljungberg Schött, ordf.
Younas Pervaz
Pia HelledayJane Gustavsson
Anna-Karin Ullgren (t.o.m.131118)
Inger Akalla
Mattias Keresztesi
Kristina Almqvist
Peter Carpelan (fr.o.m.131119)
Programberedning 6 – e-Hälsa och öppna
jämförelser
Sjukvårdsstyrelse Söder
Ledamöter
Olle Reichenberg, 1 vice ordf.
Younas Pervaz
Lars Rådén
Charlotte Naversten
Staffan Strömbäck
Kia Hjelte
Gunilla Helmerson, ordf.
Helene A Jonsson
Lennart SjödellMarie Bladholm
Christina Lindahl-Nilsson
Christina Eklund
Annika Jung
Anne-Marie Larsson
Mats Fält
Sjukvårdsstyrelse Norr
Sjukvårdsutskott Norr
Lotta Lindblad-Söderman, 1 vice ordf.
Anders Åkerlind
Jan HolmbergLars Björndahl
Sofia PaulssonLena Cronvall Morén
Douglas Lithborn
Zanna Mårtensson
Isabelle Zachrisson
Lotta Lindblad-Söderman, Olle Reichenberg
1 vice ordf.
86
Sjukvårdsutskott Stockholm Ekerö (f.d. City)
Marie Ljungberg Schött, ordf. Inger Akalla
87
Sjukvårdsutskott Söder
Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen
Gunilla Helmersson, ordf.
Anne-Marie Larsson
Ledamöter
Gilbert de Wendel
Mahmood Fahmi
Kulturnämnden
Beredningen för sjötrafik
Rickard Wessman, 1 vice ordf. Inger Granlund
Rasmus Törnblom
Winston Håkansson
Leif BergmarkMartin Levanto
Ledamöter
Jan Olov Sundström, ordf.
Nikolina Bucht
Patientnämnden
Kjell Treslow Eva Klingström
Staffan Sjödén
AB Storstockholms Lokaltrafik; SL
Ledamöter
Christer G Wennerholm, ordf.
Waxholms Ångfartyg AB
Trafiknämnden
Jan Holmberg
Carl GrufmanLeif Gripestam
Lennart Kalderén
Frida Ganshed
Cecilia Löfgreen
Pehr Granfalk
Kristoffer Tamsons Anette Hellström
Harry Bouveng
Färdtjänstutskottet
Ledamöter
Carl Grufman, ordf.
88
Ledamöter
Landstingshuset i Stockholm AB; LISAB
LedamöterSuppleant
Charlotte Broberg
Filippa Reinfeldt
Annika Sandström
Locum AB
LedamöterSuppleant
Christer Grunder
Kjell Treslow
89
Kristoffer Tamsons
Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län
Gilbert de Wendel
Mikael Freimuth
Lotta Lindblad-Söderman
Fredrik Saweståhl
Elisabeth Dingertz
Markku Sirviö
Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje
Erik Langby, ordf.
Örjan Lid
Eva Lennström
Revisorskollegiet
Peter KockumEva Stein
Berit AssarssonBernt Östh
Karin Brodin
Benkt Kullgard
Revisorgrupp I
Peter Kockum, vice ordf
Benkt Kullgard
Revisorsgrupp II
Bernt Östh, vice ordf.
Eva Stein
Revisorsgrupp III
Berit Assarsson
Karin Brodin
Gruppens sammanträden m.m.
Under 2013 har gruppen haft åtta sammanträden och under 2014 har
gruppen haft tio sammanträden. Vid flera av dessa möten har olika
företrädare från förvaltningar och bolag inom landstinget informerat om
sin verksamhet. Gruppen har även haft externa gäster som informerat
om olika frågor. Företrädare från förbundet och MUF-distriktet har haft
närvaro- och yttranderätt vid gruppens sammanträden.
Fram till juni 2014 har gruppens medlemmar och andra intresserade
varje vecka fått ett informationsbrev, Veckokollen/läget i landstinget,
via e-post. Det har även förekommit extrautskick av Veckokollen/läget
i landstinget då det funnits behov av att snabbt informera gruppen om
aktuella händelser.
Gruppstyrelsens sammanträden
Landstingsgruppens styrelse har sammanträtt före gruppmötena.
Gruppstyrelsen har haft fem sammanträden under 2013 och nio sammanträden under 2014. Det har tillkommit extramöten under arbetet
med landstingets budget.
Representanter i andra viktiga gemensamma
organ
•
Torbjörn Rosdahl har varit ersättare i Sveriges Kommuner och
Landstings styrelse.
90
91
•
Christer G Wennerholm har varit ordförande i Mälardalsrådet.
•
Christer G Wennerholm har varit ordförande i Svensk Kollektivtrafik.
•
Lars Joakim Lundquist har varit ledamot i Rikssjukvårdsnämnden.
Verksamhetsberättelse MUF
Stockholm 2013
Distriktsstyrelsen avger härmed verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2013/2014.
Slutord
Distriktsstämma 2013
Ett stort tack riktas till den moderata landstingsgruppen och kansliets
personal för goda arbetsinsatser under 2013-2014.
Slutligen vill också den moderata landstingsgruppen tacka de båda
förbunden, deras ordförande, ombudsmän samt övrig personal för ett
mycket gott samarbete. Ett särskilt tack riktas till medlemmarna, förtroendevalda i riksdag och kommuner, MUF-distriktet, kvinnonätverket och
seniorerna.
2013 års distriktsstämma ägde rum 8 -9 februari i Landstingssalen.
Distriktsstyrelse
Vid 2013 års stämma valdes följande styrelse att leda distriktets arbeteför tiden fram till nästa distriktsstämma:
Stockholm den 18 februari 2015
Torbjörn Rosdahl
Carl Rydingstam
Finanslandstingsråd och gruppledare Gruppsekreterare
92
Distriktsordförande: Jessica Rosencrantz
1:e vice ordförande: Sofia Fölster
2:e vice ordförande: Filip Solsjö
Ledamöter:Arin Karapet
Sarah Roos
Delmon Haffo
Christopher Hamrén
Erik Ottoson
Helena Walentowicz
Sofia Kacim
93
Representanter från Moderat Skolungdom i
distriktsstyrelsen:
Ordförande i MSU-Kommittén: Vice ordförande i MSU-Kommittén: Ledamot i valberedningen från Moderat Skolungdom samt
ersättare för denna:
Ordinarie: Gustel Wärnberg
Ersättare: Carolina Starkhammar
Felix Andersson
Axel Krottler
Vid distriktsstämman valdes följande revisorer:
Ekonomiska revisorer
Distriktsstyrelsens arbetsutskott
Arbetsutskottet har haft ansvar för ekonomisk uppföljning och
personalfrågor.
PWC (tidigare Öhrlings Pricewaterhouse Cooper)
Ordförande: Verksamhetsrevisorer
Ordinarie: Arba Kokalari
Jessica Rosencrantz
Ledamöter: Sofia Fölster
Filip Solsjö
Ersättare: Petter Krönmark
Sammanträden
Valberedning
Distriktsstyrelsen har haft 12 protokollförda möten under verksamhetsåret.
Vid distriktsstämman valdes följande valberedning:
2013
Ordförande: Tina Ghasemi
Ledamöter i valberedningen:
Jennyfer Valgelata
Pär Holmbäck
Edward Dahlbäck
Aylin Farid
94
10 februari Moderaternas hus, Stora Nygatan 30
8-9 mars Moderaternas hus, Stora Nygatan 30
20 mars Moderaternas hus, Stora Nygatan 30
24 april Moderaternas hus, Stora Nygatan 30
2 juni Robert Almströmsgatan 2
21 augusti Moderaternas hus, Stora Nygatan 30
5 september Robert Almströmsgatan 2
7 oktober Robert Almströmsgatan 2
95
10 december Robert Almströmsgatan 2
15 december Moderaternas hus, Stora Nygatan 30
16 december Moderaternas hus, Stora Nygatan 30
2014
Ytterligare att möte är planerat för januari månad
Utbildningsverksamhet
MUF Stockholm har varje år som målsättning att anordna utbildningar
som fyller flera mål. De ska vara intressanta, de ska möta medlemmars
intressen, de ska hålla hög kvalitet och de ska vara breda och tillgängliga för nya så väl som äldre medlemmar. Under året som gått har
distriktet anordnat tre utbildningar som fyllt samtliga mål. Det som har
varit särskilt utmärkande för samtliga utbildningar är känslan av samhörighet och gemensamhet som de har skapat.
Personal
Vårutbildningen
Under verksamhetsåret har MUF Stockholm haft Magdalena Schröder
och Fritz Lennaárd som ombudsmän.
Deltagande i länsförbundens verksamhet
Representanter i länsförbundsstyrelserna:
Stockholms Stad
Jessica Rosencrantz, ledamot
Filip Solsjö, ersättare
Vårutbildningen var årets största endagsutbildning. Till skillnad från
tidigare år anordnades utbildningen på Juristernas Hus vid Stockholms
universitet. Lokalen är ljus och öppen och skapar utrymme för andra
typer av pass än de som brukar anordnas. Därför hade dagen ett tydligt
fokus på interaktivitet. Detta innebar att under ett av de första passen
fick medlemmarna inspiration och en kort utbildning för hur de ska
använda sociala medier, särskilt Twitter. Därefter delades samtliga deltagare in i grupper och under resten av dagen tävlade de mot varande
om vem som kunde få störst genomslag för sina egna bestämda
politiska frågor på Twitter. Inslaget var mycket uppskattat och förhoppningsvis återkommer det i kommande utbildningar. Dagens avslutades
med en debatt mellan representanter för de politiska partiernas ungdomsörbund i Stockholm.
Stockholms Län
Sofia Fölster, ledamot
Delmon Haffo, ersättare
Antal medlemmar
MUF Stockholm hade vid utgången av 2013 3425 medlemmar, vilket
motsvarar 98,73 procent av föregående års medlemsantal.
96
Summercamp
Summercamp är ett återkommande inslag i MUF Stockholms verksamhet och en av hela förbundets största sommaraktiviteter. I år samlades
över hundra medlemmar för att lyssna på intressanta talare samt
umgås i den fina miljön vid Fiskeboda. Vi hade väldigt tur med vädret det var fint och varmt under hela helgen. Utbildningen var anpassad för
nya så väl som mer erfarna medlemmar, därför varvades gemensamma
pass med valbara pass. Det fanns tre nivåer, ”Ny”, ”Veteran” och
”Spets”. Samtliga medlemmar fick bland annat lyssna på Ulf KristerFörbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
97
sson, Anna Kinberg Batra, Elisabeth Svantesson och Gunnar Hökmark.
Under de två kvällarna anordnades middag och gemensamma aktiviteter. Under lördag eftermiddag och kväll ansvarade Andrea Ström för en
väldigt uppskattad och rolig femkamp som så gott som alla deltagare
var med på. Det samlade intrycket från helgen var att distriktet har en
mycket god stämning och såväl nya som gamla medlemmar verkade
känna sig välkomna och uppskattade.
Höstutbildningen
Årets sista och samtidigt största utbildning är Höstutbildningen. Denna
anordnas av tradition på Nacka Quality Hotel. Höstutbildningen som
anordnas innan valår är vanligtvis den inofficiella inledningen på valrörelsen. Detta var fallet även i år. Fokus för samtliga pass var förberedelser inför supervalåret 2014. Jessica Rosencrantz inledde helgen med
att hälsa alla välkomna. Därefter talade Christopher Fjellner om EU-valet
och hans jobb som EU-parlamentariker. Under lördagen talade även
Nya moderaternas opinions- och kommunikationsansvarige Per Nilsson
om opinionsläget och utgångspunkterna för valrörelsen. Även Anna
König Jerlmyr och Catharina Elmsäter-Svärd talade under eftermiddagen. Lördagskvällen avslutades med en fin och trevlig bankett med bra
och underhållande tal.
Föreningsverksamhet
2013 har varit ett bra år för föreningsverksamheten. Distriktets huvudsakliga uppgift är att stödja föreningarna i deras arbete och möjliggöra
att de växer samt att se till så att det finns en aktiv förening i varje
kommun och stadsdel. Därför har träffar för föreningsordförandena
skett regelbundet på vilka viktiga frågor för distriktet och föreningarna
har diskuterats. Dessa träffar har även syftat till att möjliggöra utbyte
mellan föreningar i idéer och strategier.
Distriktet har en stor uppgift i att stötta varje ordförande i sin roll varför
det varit viktigt att alltid stå till förfogande för frågor, hjälp med formalia
98
och stöd i den dagliga verksamheten. Våra ombudsmän har gjort ett
sedvanligt fantastiskt arbete i såväl att stötta föreningarna när de ber
om det som att hjälpa till med det praktiska i det dagliga arbetet kring
distriktsstyrelsens föreningsverksamhet.
Ordförandehelg
Under året har vi haft en ordförandehelg och tre övriga träffar för
ordförandena. På ordförandehelgen var även respektive förenings vice
ordförande välkommen att följa med så väl som distriktsstyrelsen. På
våren åkte vi ut till en stuga på Värmdö och spenderade en helg med
fokus på ledarskap och kampanj. Vi hade många givande diskussioner
och lyssnade på intressanta talare som bland annat Ulrica Schenström
som gav oss en tillbakablick till där Nya Moderaterna började sin resa.
För att förstå vårt politiska landskap måste vi känna till vår historia
och risken är att vår generation som levt stora delar av eller hela våra
politiska liv i Nya Moderaterna inte har perspektivet som gör oss till
fullfjädrade politiker.
Ordförandeforum
Utöver ordförandehelgen har det hållits två ordförandeforum/möten där
alla föreningsordförande, och i förekommande fall även vice ordförande, har haft möjlighet attträffas, få informationer, föra fram idéer och
önskemål samt utbyta erfarenheter med varandra. Dessa har uppfattats
som givande och stimulerande för deltagarna.
En huvudsaklig anledning har varit att skapa en gemenskap inom
ordförandegruppen där man via nya kontakter och vänskaper har haft
möjlighet att umgås och diskutera med personer i samma position som
en själv. Ofta upplevs ett ordförandeskap som ensamt och utsatt varför
distriktet har en viktig uppgift att stötta varje ordförande i sin roll. Det
kan ibland vara skönt att möta någon som är eller har varit i samma roll
och där tips kan utbytas på ett förtroligt och givande sätt.
99
Dagligt stöd
Retorik
Med ett så stort län som Stockholm finns det många duktiga och
drivande själar som driver olika föreningar framåt. Ingen kan göra allt
men alla kan göra något. Varje förening har ett unikt utgångsläge och
har därför också unika behov. Det är något som vi måste tillvarata och
utveckla samtidigt som det också måste spegla sig i det stöd som
distriktet ger till föreningarna. Distriktsordförande, föreningsansvarig
och ombudsmännen har som alltid haft en open-phone-policy vilket
inneburit att man alltid är välkommen att ringa om man behöver hjälp
med något. På samma sätt har man från distriktsstyrelsen också haft
en önskan om att ha regelbunden kontakt med samtliga föreningar. Det
är en utmaning att ha regelbundna kontakter med 30 föreningar varför
styrelsen beslutat att inrätta ett fadderskapsprogram där varje ledamot
i distriktsstyrelsen har ansvar för en mindre grupp föreningar. På så sätt
är förhoppningen att lyckats sprida ansvaret och föra styrelsen närmare
föreningsverksamheten.
Val vinner man genom att vinna människors förtroende, och vinna förtroende görs genom att tala med människor om de behov och problem
som de möter i vardagen. För att kunna möta väljarna och berätta om
vår politik på bästa sätt anser MUF Stockholm att konsten att behärska
retorik är grundläggande.
Kampanj
MUF Stockholm ordnade för första gången även en mer omfattande
retorikutbildning som varade i två dagar. Utbildningen hölls i Nacka med
17 deltagare från hela länet och staden.
Utöver den vardagliga kampanjverksamheten som MSU bedriver har
MUF Stockholm i år haft som mål att särskilt kampanja, synas och
värva på skolor där majoriteten av eleverna inte sympatiserar med
Moderaterna eller känner till vår politik. Med hjälp av kampanjerna har vi
ökat vårt stöd och gjort fler ungdomar medvetna om vår politik på bland
annat 20 skolor där vi haft dålig publicitet, få anhängare och låg medvetenhet om partiets ideologi, vision och arbete.
Under både vårterminen och höstterminen hade MUF Stockholm en
föreningsvalrörelse där i snitt 15 föreningar per vecka hade allt från
morgonkampanjer, skolkampanjer till kvällskampanjer och talarkvällar.
Tiotals medlemmar värvades och engagemanget i hela distriktet ökade
markant.Under sommaren besökte MUF Stockholm olika konserter och
festivaler som RIX FM festivalen, Summerburst och Ung 08. Sammanlagt växte MUF Stockholm med ungefär 150 medlemmar under den
perioden.
100
MUF Stockholm har under 2013 gjort en extra satsning för att erbjuda
sina medlemmar utbildning i retorik. Detta har varit en viktig del i
förberedelserna inför supervalåret 2014. Satsningen har gjorts dels för
att det visat sig finnas en stor efterfrågan på retorikutbildningar, men
också för att det finns ett behov av att förnya sitt sätt att kommunicera
med väljare.
Under året har det erbjudits fyra olika workshops med fokus på konsten att tala, våga tala och debatteknik. Samtliga workshops har varit
mycket uppskattade bland de medlemmar som deltagit.
Återvärvning
MUF Stockholm har under det gångna verksamhetsåret fortsatt satsa
stort på återvärvning med telemarketing som metod, med syfte att få
fler medlemmar från föregående år att förnya sitt medlemskap för det
nästkommande. Återvärvningen är en allt naturligare del av organisationen och en viktig del i arbetet för att bibehålla så många medlemmar
som möjligt i organisationen.
MUF Stockholm har anordnat telemarketing-veckor med fokus på
återvärvning på central nivå såväl som på föreningsnivå för att bredda verksamhetsområdet samt bygga på ett gott samarbete mellan
distriktet och föreningarna.
101
Satsningen på telemarketing under det gångna året har i slutändan
gett ett gott resultat, trots att många medlemmar inte kunnat förnya
sitt medlemskap per sms på grund av nya krav om WyWallet. Då det i
början av året inträdde nya regler för hur man får göra sms-betalning,
har inte alla medlemmar haft tillgång till tjänsten WyWallet för att
genomföra betalningen. Huvuddelen av våra medlemmar som återvärvas gör i vanliga fall sin betalning via sms så WyWallets införande har
varit en kraftigt försvårande faktor. Trots dessa utmaningar nådde MUF
Stockholm nästan målet med återvärvningen.
Organisationsutveckling
I början av föregående år beslutade distriktsstyrelsen att tillsätta en
intern utredning för att kartlägga MUF Stockholm som organisation och
vilka aspekter av distriktet som inom ramen för dess arbete och ansvarsområde skulle kunna utvecklas till det bättre. Utredningen fick även
till uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att åstadkomma detta.
Som ansvarig för utredningen utsågs Christopher Hamrén, som tillsatte
en arbetsgrupp bestående av ett representativt antal medlemmar att
bistå honom i arbetet. Gruppen har utifrån vissa givna frågeställningar
arbetet i enlighet med direktiv antagna av distriktsstyrelsen. Distriktets
medlemmar har även fått möjlighet att inkomma med synpunkter på
gruppens arbete under processens gång.
Utredningen presenterade sin slutrapport ”Vägen framåt – 32 åtgärder
för ett bättre MUF Stockholm” för distriktsstyrelsen i slutet på september. Distriktsstyrelsen beslutade att överlåta ansvaret för implementering av åtgärderna som framförs av utredningen åt distriktsstyrelsens
presidium. Arbetet kommer att genomföras fortlöpande under 2014
och framåt. Viktigt att poängtera är att organisationsutveckling är ett
ständigt pågående arbete.
102
Politisk produktion
MUF Stockholm har under året gjort extra satsningar på politisk
produktion i syfte att öka intresset för politikutveckling bland distriktets
medlemmar och att bli bättre på opinionsbildning.
Distriktsstyrelsen har det gångna året prövat ett nytt arbetssätt för att
arbeta med opinionsbildning i form av att AU haft veckovisa mediemöten för att planera veckans utspel. Detta arbetssätt har fungerat bra
och vi har fått större genomslag i media. Ett exempel är
#vadkommerhärnäst kampanjen i början av året som kritiserade att den
så kallade TVlicensen skulle komma att omfatta även smartphones.
Under våren anordnades två Idéverkstäder. Idéverkstad är ett nytt
koncept i MUF Stockholm som innebär att en kväll vigs åt att ta fram
nya politiska förslag inom ett sakpolitiskt område. Den 29 april hölls en
Idéverkstad på temat stadsbyggnad och den 28 maj hölls en Idéverkstad på temat trafik.
MUF Stockholm har även anordnat en spetsutbildning i politisk produktion som hölls i samband med Summercamp. Efter att ha blivit antagna
till spetsutbildningen arbetade deltagarna intensivt under tre dagars tid
med att ta fram vassa politiska förslag. I slutet av utbildningen presenterades förslagen för arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.
Under hösten tillsatte vi fyra arbetsgrupper som arbetat med att ta fram
innovativa förslag som kan drivas i en valrörelse. De fyra arbetsgrupperna har arbetat inom följande områden: arbetsmarknad,
utbildning, EU och lokalpolitik. Grupperna presenterade sina förslag på
MUF Stockholm julglögg i december.
Utöver ovanstående aktiviteter har även ett antal föreningar besökts
som velat ha särskild stöttning i sitt arbete med lokal politisk produktion.
103
Sociala medier
Blå Tåget
Sociala medier spelar en allt viktigare roll inom politiken. Detta innebär
att MUF Stockholm måste hänga med i utvecklingen, närvara och synas
i både traditionell media men också på sociala medier så som
Facebook, Twitter, Instagram och så vidare.
Under verksamhetsåret har ett skribentnätverk under namnet Blå Tåget
startats. Blå Tåget har varit intresserade och duktiga skribenter som
dels vill utvecklas i skrivande och kommunikation samt ett sätt att
producera olika typer av artiklar så som insändare och debattartiklar.
Blå Tåget är ett nygammalt projekt, återstartat i år, och tanken har varit
att arbeta långsiktigt med just skribentnätverk likt detta. Genom att
låta medlemmarna i nätverket ge varandra feedback, synpunkter och
kommentarer på varandras texter har varje medlem i Blå Tåget både
lärt sig något nytt, men också fått inspiration till att skriva och nya idéer
att skriva om.
I år har MUF Stockholm prioriterat detta extra. 2013 har varit ett
”uppladdningsår” inför supervalåret 2014. Organisationen måste vara
redo att anta den stora utmaning som åligger MUF Stockholm, nämligen att vinna de unga väljarna i valet till såväl Europaparlamentet som
kommun-, landstings- och riksdagsvalet. Under året har MUF Stockholms närvaro på sociala medier ökat. Det officiella twitterkontot ”MUF
Stockholm” har fått fler följare, snart uppe i 1200 följare, samtidigt som
fler av MUF Stockholms medlemmar skaffat just Twitter.
Årets vårutbildning hade ett särskilt fokus på just sociala medier.
Flertalet närvarande fick då möjligheten att med tips och råd från
experter så som Moderaternas chefsstrateg i Stockholm och andra
erfarna twittrare, testa på att twittra och på så sätt komma igång.
Inför valåret måste MUF Stockholm synas överallt. På skolor och torg,
på Twitter och på Facebook, men naturligtvis också i Stockholms alla
lokaltidningar. MUF Stockholm har nu tagit första steget för att ha ett
fullbordat skribentnätverk.
Skribentnätverket Blå Tåget har år 2013 bestått av:
Under året har också ett twitternätverk startats. Ett nätverk som står
redo att göra utspel, sprida information och balansera debatten till
MUF:s och Moderaternas fördel när så behövs. Kontinuerligt skickas
det ut påminnelser om större aktiviteter så som partiledardebatt och
liknande tillsammans med förslag på bra tweets vars budskap
behöver spridas. På så sätt har deltagarna koll på när saker händer,
MUF Stockholms budskap sprids mer effektivt och den borgerliga
sidan inom sociala medier växer. Twitternätverket har varit under uppbyggnad under året, för att till nästkommande år fungera mer effektivt.
Delmon Haffo
Ludvig Uhmeier
Jean-Robert Nino Layton
Patrik Ohlsson
Carl Baker
Marie Dahlén
Fredrik Hultman
Amanda Broberg
Tack vare MUF Stockholms twitternätverk, har Moderaternas riksorganisation, Moderaterna i Stockholms läns landsting, men också
Moderaterna i Europaparlamentet bett MUF Stockholms twitternätverk
om hjälp för spridning av olika artiklar och andra utspel.
Moderata Studenter
104
Moderata Studenter Stockholm har haft ett bra verksamhetsår och växt
både medlemsmässigt och med ytterligare en aktiv förening. Närvaron
på Stockholms universitet och högskolor har stärkts under året och
tack vare regelbundna kampanjer hos samtliga föreningar hade vi vid
105
årets slut 749 medlemmar vilket gör oss till Sveriges största MSTdistrikt. För att stärka och utveckla kampanjerna har en del föreningar
tagit fram eget kampanjmaterial med riktade budskap, vi har införskaffat två roll-ups som föreningarna delar på och en kampanjutbildning
genomfördes tillsammans med MSU under augusti.
Under året har vi fördjupat samarbetet mellan våra sex föreningar och
genomfört gemensamma planeringsmöten med föreningsordförandena
och DS-ansvarig ungefär en gång i månaden. Vidare har vi gemensamt
anordnat två tacokvällar och en sittning för att locka nya medlemmar
att engagera sig i Moderata Studenter och öka gemenskapen mellan
föreningarna. Tillsammans har vi fortsatt att driva föreläsningsserien
Idémod som främst riktat sig till MUF Stockholms studenter och de
äldre medlemmarna. Kvällarna inleds med dryck och tilltugg samt
mingel och har sedan behandlat ett aktuellt politiskt ämne eller en
ideologisk diskussion med debatt. Under våren genomfördes tre
Idémodskvällar, under hösten fyra och i januari 2014 ytterligare en.
Föreningarna har även tagit egna initiativ till samarbeten och genomfört
aktiviteter tillsammans.
Utöver att stärka gemenskapen inom Stockholm har vi haft representanter på samtliga nationella tillställningar och utbildningar för att skapa
en relation med studentföreningarna i landet. Vi har också haft representanter i politiska arbetsgrupper och skribentnätverk, vilket bland
annat resulterat i två politiska rapporter.
Under året har föreningarna genomfört enskilda aktiviteter på respektive högskola och universitet. För att nämna ett urval har Moderata
Studenter på Handelshögskolan haft Anders Borg som talare med över
100 besökare, Moderata Studenter på Stockholms Universitet har haft
Fredrik Reinfeldt med nära 300 besökare och Moderata Studenter på
Södertörns Högskola har tillsammans med skolans övriga politiska
studentförbund anordnat en välbesökt debatt i studentpuben. Föreningarna har också bedrivit en medial debatt och tagit plats både på
debattsidorna och redaktionellt på sina kårtidningar och Försvarshögskolans ordförande skrev under hösten en artikel tillsammans med 1:e
vice riksordförande på SVT Debatt.
106
Under hösten startades den nya föreningen Moderata Studenter på
Försvarshögskolan vilket har bemöts med positiv respons både från
studenter på skolan, medlemmar i MUF och försvarsdepartementet.
Föreningen har snabbt stigit i medlemsantal och anordnat kampanjer,
studiebesök, hållit i en Idémodskväll och snabbt blivit en integrerad och
välkommen del i Moderata Studenter Stockholm.
Under året har Moderata Studenter arbetat för att bli en än mer integrerad del av sina högskolor eller universitet. Detta har skett genom sociala
aktiviteter eller föreläsningar och debatter på skolorna, kampanjer
samt kårval. Moderata Studenter på Stockholms Universitet bedrev en
intensiv valrörelse under sitt kårval vilket resulterade i nya medlemmar
och att de behöll sina fem mandat i kårvalet. Efter två intensiva valrörelser lyckades Moderata Studenter Södertörn dubblera sina mandat
i kårfullmäktige. Även den nya föreningen på försvarshögskolan har
under hösten arbetat intensivt för att bli en etablerad del på skolan och
har som målsättning att vara representerade i kåren under kommande
verksamhetsår.
Efter ett intensivt 2013 lägger Moderata Studenter Stockholm ännu ett
verksamhetsår till handlingarna med hopp och tro om att 2014 kommer
bli ännu bättre.
MSU Stockholm
Kommittén
Vid 2013 års distriktsstämma valdes följande personer att leda MSU
Stockholm intill nästkommande ordinarie distriktsstämma.
Ordförande: Felix Andersson
Vice Ordförande: Axel Krottler
Ledamöter:
Nils Annink
Isabella Croon
107
Emma Jogic
Carl Nordblom
vid ett tillfälle värvades 180 medlemmar och vid ett annat värvades 156.
Dessutom har det varit några särskilda kampanjveckor då det var extra
många kampanjer, i bland till och med varje dag.
Kampanj
Sommaren är oftast en tid på verksamhetsåret då engagemanget blir
något mindre och själva verksamheten tar något av en paus. Detta försöker MUF Stockholm ändra på och ett visst tillfälle är särskilt stort ur
kampanjhänseende och som MSU Stockholm alltid prickar in, nämligen
UNG 08 – festivalen. Den äger rum varje sommar i Kungsträdgården
under fem dagar. MSU Stockholm var där varje dag i år och värvade
mycket ambitiöst. När alla fem dagar var över slutade det med att över
100 nya medlemmar hade värvats till MSU Stockholm.
I början av verksamhetsåret satte MSU-Kommittén upp två olika mål
för nyvärvning. Ett minimum på 1000 nya medlemmar och ett övre
mål på 1200. Det är högt uppsatta mål vilket har krävt stort fokus från
MSU-Kommitténs sida på just kampanj och värvning.
Med höga mål krävs ambitiösa strategier och åtgärder för att nå dem.
Under året har MSU-Kommittén jobbat mycket med att besöka många
skolor och att göra det ofta. De flesta skolorna runt om i staden och
länet, där vi varit välkomna, har fått besök minst en gång och många
även fler gånger. Det har resulterat i att den geografiska spridningen
på våra medlemmar har fortsatt varit stor och möjligheten att möta nya
elever från nya skolor har ökat.
Att engagera medlemmar på kampanjer är centralt för att nå de höga
målen. Till det har olika medel för incitament använts. Under intensiva
kampanjdagar och kampanjveckor har olika priser legat till grund för att
öka incitamenten för de duktigaste och mest ambitiösa medlemmarna.
Bland annat delades biobiljetter ut till alla medlemmar som värvade ett
visst antal medlemmar och presentkort delades ut till topp tre kampanjare under perioderna för kampanjerna. Under hösten inrättades dessutom priset att de som lyckades värva över 20 medlemmar fick en biljett
till discjockeyn Aviciis konsert under våren 2014. Alla dessa incitament
resulterade i att medlemmarna blev mer sporrade till att värva nya
medlemmar.
Kampanjerna har varit relativt regelbundna under året. Det har varit
minst en kampanj varje vecka, med några få undantag, och vid olika
tillfällen har det varit ännu fler. Till det har det anordnats flera nationella
kampanjdagar och distriktskampanjdagar där det har varit ungefär
fem kampanjer per dag. Dessa dagar har det värvats i snitt omkring 70
medlemmar. Två nationella kampanjdagar var särskilt speciella då det
108
Det har förekommit en del hinder detta år som påverkat värvningen
kraftigt. Ett som alltid förekommer är kampanjförbudet som råder på
flera skolor i staden och länet. Rektorer och skolledning tillåter oss inte
att komma dit på grund av olika anledningar, bland annat för att de inte
vill släppa in Sverigedemokraterna och för att vara konsekventa vill
de då inte släppa in något parti. Kampanjförbudet blev ännu vanligare
under 2013 bland skolorna, vilket gjorde det svårare att värva. Dock
kom det ytterligare ett nytt hinder under året som tidigare inte har setts,
nämligen WyWallet. Det är en tjänst för betalningar via mobiltelefoner
i Sverige. För värvningen spelade den roll på det sättet att när en
blivande medlem vill betala per sms, måste personen genomföra ett
extra meddelande innan de skickar till MUF. MSU-Kommittén anser
att WyWallet var en stor grund till MSU: s medlemstapp under 2013,
från 2385 medlemmar till 2282. Detta på grund av att det blev en extra
tröskel till att värva en medlem. Framför allt för någon som var osäker
på att bli medlem (eftersom WyWallet blev ett extra steg) och för att det
ibland inte gick att genomföra stegen som tjänsten krävde överhuvudtaget. Nyvärvningen men även återvärvningen via telemarketing (TM)
led mycket av detta. Att återvärva en MSU-medlem via TM blev mycket
svårt när WyWallet störde.
För att sammanfatta årets nyvärvning har det gått relativt bra. Minimimålet på 1000 medlemmar nåddes med marginal, dock nåddes det
inte hela vägen upp till det övre målet på 1200 medlemmar. Det som Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
109
gått mindre bra under året har varit återvärvning av MSU medlemmar.
De största succéerna som kommer minnas är framför allt UNG 08 –
festivalen där MSU Stockholm värvade över 100 personer och en
nationell värvardag under hösten då det värvades 180 personer.
Onsdagsfika
Under våren och hösten har MSU Stockholm varje vecka på klassiskt
vis anordnat onsdagsfikor. Dessa fungerar som talarkvällar och har i
syfte att regelbundet engagera och inspirera medlemmarna genom att
bjuda in olika talare från vecka till vecka. Det är även ett mycket bra sätt
att få nya medlemmar att snabbt integreras i organisationen.
Under året som gått har medlemmarna fått lära sig mer om de aktuella
politiska frågorna i Sverige både utifrån Moderaternas perspektiv men
även utifrån andra partiers och organisationers syner som Miljöpartiet,
LO och Centerpartiet. Vi har även fått lyssna på talare som berättat
de två stora ideologier inom MUF, liberalism och konservatism, samt
ämnen som migration, internet och arbetsmarknadspolitik.
Onsdagsfikorna har hållits i MUF Stockholms lokal. Varje vecka har det
gått att se ett stort intresse från medlemmarnas sida och det har alltid
varit välbesökt, både nya och gamla medlemmar, vilket har varit väldigt
roligt. Att ha ett tillfälle varje vecka för alla medlemmar i MUF
Stockholm att träffas och lära sig mer om politik är väldigt bra och
viktigt för organisationen. Fikorna har varit välbesökta och flera deltagarrekord har slagits.
MSU-Råd
Rådets syfte är att fungera som en plattform för samarbetet mellan
MSU-föreningarna och MSU-Kommittén där föreningarna kan få hjälp
och stöd från kommittén och där föreningarna ger återkoppling till
kommittén.
Under det gångna året har MSU-rådet sammanträtt vi totalt fyra
ttillfällen. Till mötena har samtliga MSU-föreningsordföranden bjudits in.
Under det andra och fjärde tillfället välkomnades även andra styrelsemedlemmar in till mötet för att stärka samarbetarna mellan föreningarna
genom att dela med sig av sina erfarenheter och därmed också lära
av andra. Under sammanträdena har föreningarna tillsammans med
kommittén planerat kommande kampanjer, föreningarna har satt upp
verksamhetsmål, fått uppgift att skriva verksamhetsplan samt fortlöpande rapporterat om hur verksamheten fortskrider.
Under året har en grov genomgång av MSU-föreningarna gjorts för
vilket har lett till att vissa föreningar har lagts ner och andra startats.
Att en MSU- förening finns på pappret utan att på något vis bedriva
verksamhet gör ingen skillnad. För tillfället finns det 16 MSU- föreningar
och det finns även planer på att starta upp flera. Vissa föreningar
har varit aktiva genom att skriva verksamhetsplaner och ordnat egna
aktiviteter samt kampanjer. Andra har fokuserat på att vara ett stöd till
MSU-kommittén för att kunna bedriva kampanjer just på deras skolor
och att allmänt synas på skolan bland elever.
Politisk utveckling
Under verksamhetsåret ordnades det en aktivitet i form av ett forum
för MSU:are att utbyta och utveckla idéer kring den svenska skolan.
Under forumet lyftes det och diskuterades förslag om kunskapskrav,
ett förstatligande av skolpengen och standardiserande av betygsystem
i Europa. Förslaget om kunskapskrav blev dessutom en motion till
distriktsstämman 2014. Under forumet talades det även om hur skolans
koppling till arbetsmarknaden kan stärkas.
Många av idéerna från forumet användes sedan i arbetet med att ta
fram en skolrapport om hur den svenska skolan ska kunna bli ännu
bättre. Rapporten låg sedan till grund för MUF Stockholms skolproposition.
110
111
Nationella aktiviteter och samarbeten
Verksamhetsåret har innefattat en del åtaganden från MSU Stockholm
som inneburit nationellt engagemang och samarbeten med andra
distrikt. Bland annat har nationella evenemang som rikskonferensen,
Fokus 2014 och höstkonferensen besökts av olika företrädare för MSU
Stockholm. Dessutom har distriktet samarbetat med andra distrikt
under olika händelser. Under en nationell värvardag som ägde rum
under hösten beslutade MSU Stockholm och MSU Göteborg sig för att
tillsammans nyvärva 200 personer tillsammans. Totalt värvades det 205
medlemmar vilket var en stor succé för distrikten tillsammans.
Ordförande: Sofia Kacim
Vice ordförande: Anna Envall
Ledamöter:
Aras Amin
Fredrik Strömsten
Sandra Wolfhart
Erik Persson
Madeleine Fredelius
Styrelsemöten
Sociala medier
Förutom vanliga kampanjer på skolor har kampanjerna på de sociala
medierna blivit allt viktigare och kommer att bli ännu viktigare under
supervalåret 2014. De sociala medierna, speciellt Facebook, har flitigt
används för att kunna kommunicera med organisationens medlemmar.
MSU Stockholms Facebook-sida har ständigt uppdaterats med kampanjer, aktiviteter och vad som händer inom Kommittén och MSUföreningarna. Den 11 januari 2014 hade MSU Stockholms Facebooksida 349 gilla-markeringar en ökning med 268 procent eller 219 stycken
jämfört med den 9 februari 2013. Vi har därmed gått om MSU Skåne
och ligger nu bara 25 medlemmar från MSU Göteborg som dock har
varit aktiva på Facebook sedan 2010 medan MSU Stockholm gick med
2012.
MUF 20+
Styrelsens sammansättning
Vid MUF 20+ årsmöte den 12 mars 2013 valdes följande styrelse:
112
Styrelsen har under året skött mestadelen av sin kommunikation via
en sms-grupp och Facebook-grupp där beslut har tagits och datum
spikats. Utöver det har vi även haft tre protokollförda styrelsemöten
sedan förra årsmötet:
2013-03-26
2013-05-08
2013-09-18
Kampanjverksamhet
MUF 20+ har under året kampanjat flitigt och genomfört totalt åtta kampanjer. Sex morgonkampanjer kl.07.30-08.30 och två kvällskampanjer.
Under årets har det kampanjats tillsammans med Tensta-Rinkeby
moderaterna och Norrmalmsmoderaterna. Kampanjerna har ägt rum på
olika platser runt om i staden: T-centralen, Odenplan, Skatteskrapan,
Slussen och Gullmarsplan. Se datum nedan.
2013-04-11
2013-04-20
2013-05-02 (två gånger)
2013-05-13
113
20+ Middag
2013-05-18
2013-05-28
2013-10-01
After work/talarkväll
After works och talarkvällar är ett av de mest välbesökta och populäraste evenemangen för MUF 20+. Under året har det anordnats fyra AWs
på Berns, Escalier och Grappa. Se datum nedan.
2012-05-08
2013-10-02
2013-11-07
2013-11-27 Berns
Escalier
Escalier
Grappa (migrationsminister Tobias Billström)
Provning
Den 27 april anordnades en vinprovning för 20+ som var mycket lyckad
och uppskattad.
Den 15 november anordnade 20+ en större middag för sina medlemmar
på restaurangen Sturecompagniet. Middagen var otroligt uppskattad
med många roliga och intressanta tal och en bred blandning av medlemmar.
Företagsbesök
En annan mycket välbesökt återkommande aktivitet är företagsbesök.
20+ har anordnat två företagsbesök under verksamhetsåret. Den första
var 23 april på Skanska. Där fick vi träffa och samtala med Christoffer
Järkeborn, Public Affairs Manager. Under besöket fick deltagarna en
djupare insikt om företaget och dess roll I politiska frågor. Den andra
var den 26 november på ICA Sveriges huvudkontor. Där fick vi träffa
miljöchefen Maria Smith, Elisabeth Due som ansvarar för de näringspolitiska frågorna samt Håkan Sjöstrand marknadschef och med andra
ord hjärnan bakom ICA-Stig. Besöket var mycket uppskattat då medlemmarna fick en beskrivning av företagets verksamhet i nuläget, samt
hur framtidsvisionerna såg ut.
Grillkväll
För femte året i rad anordnades en grillkväll i Rålambshovsparken.
Denna gång den 19 juni med ungefär 40 deltagare. En fullastad bil och
hästtransport levererade mat och dryck från Arboga. Tre grillmästare
grillade på plats och serverade glada men något frusna deltagare. Likt
tidigare år uppskattades grillkvällen av samtliga deltagare, vänner av
alliansförbund samt seniora moderater.
114
115
Moderata Ungdomsförbundet i
Stockholm
Distriktsstyrelsen avger härmed verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014/2015.
Representanter från Moderat Skolungdom i
distriktsstyrelsen
Ordförande i MSU-Kommittén: Emma Jogic
Vice ordförande i MSU-Kommittén: Amanda Broberg
Vid distriktsstämman valdes följande revisorer:
Distriktsstämma 2014
Ekonomiska revisorer
2014 års distriktsstämma ägde rum 31 januari till 1 februari i Norra Reals
aula.
PWC (tidigare Öhrlings Pricewaterhouse Cooper)
Verksamhetsrevisorer
Ordinarie: Arba Kokalari
Ersättare: Petter Krönmark
Distriktsstyrelse
Vid 2014 års stämma valdes följande styrelse att leda distriktets arbete
för tiden fram till nästa distriktsstämma:
Valberedning
Distriktsordförande: Jessica Rosencrantz
Vid distriktsstämman valdes följande valberedning:
1:e vice ordförande: Sofia Fölster
2:e vice ordförande: Delmon Haffo
Ordförande: Tina Ghasemi
Ledamöter:
Jennyfer Valgelata
Filip Solsjö
Erik Ottoson
Ledamöter:Andrea Ström
Arin Karapet
Christopher Hamrén
Felix Andersson
Helena Walentowicz
Jennie Lindqvist
Sarah Roos
116
Ledamot i valberedningen från Moderat Skolungdom samt ersättare för
denna:
Ordinarie: Ersättare: Karl-Gustel Wärnberg
Axel Krottler
117
Distriktsstyrelsens arbetsutskott
Deltagande i länsförbundens verksamhet
Arbetsutskottet har haft ansvar för ekonomisk uppföljning och personalfrågor.
Representanter i länsförbundsstyrelserna:
Ordförande: Jessica Rosencrantz
Ledamöter: Sofia Fölster
Delmon Haffo
Stockholms Stad
Jessica Rosencrantz
ledamot
Andrea Strömersättare
Sammanträden
Stockholms Län
Sofia Fölsterledamot
Delmon Haffoersättare
Distriktsstyrelsen har haft 13 protokollförda möten under
verksamhetsåret.
2 februari 2014
15-16 mars 2014
14 april 2014
2 juni 2014
23 juni 2014
3 augusti 2014
7 oktober 2014
3 november 2014
4 december 2014
10 december 2014
7 januari 2015
12 januari 2015
13 januari 2015
Moderaternas hus, Stora Nygatan 30
Quality Hotel Nacka, Värmdövägen 84
Robert Almströmgatan 2
Moderaternas hus, Stora Nygatan 30
Hazeliusbacken 20
Personal
Under verksamhetsåret har Magdalena Schröder varit anställd som
chefombudsman fram tills 31 december och Fritz Lennaárd som ombudsman under samma tid. Carl Nordblom och Axel Krottler har varit
anställda som valombudsmän från 1 april till 1 oktober. Sebastian Ridderskans tillträdde som valombudsman 4 augusti och hans anställning
upphörde 19 september. Oliver Rykatkin tillträdde som ny ombudsman
den 12 december.
Antal medlemmar
MUF Stockholm hade vid utgången av 2014 3596 medlemmar, vilket
motsvarar 105,08 procent av föregående års medlemsantal.
Valrörelse
Val till Europaparlamentet
MUF Stockholm bedrev en gedigen EP-valrörelse mellan den 2 maj och
valdagen den 25 maj.
Den 2 maj hölls MUF Stockholms valupptakt i Kungsträdgården med
tal av bland annat Moderaternas partisekreterare och samtliga Stockholmsmoderaternas toppkandidater till Europaparlamentet. I samband
med valupptakten kickstartade MUF Stockholm valrörelsen genom att
omringa Sergels torg med en mänsklig mur som hölls fram till midnatt.
Med detta vann MUF Stockholm slaget om Sergels torg och lyckades
därmed säkra Stockholms bästa affischplatser för Moderaterna.
118
119
Kampanj
Från och med valupptakten bedrev MUF Stockholm kampanjverksamhet från 07.30 på morgonen till 00.00 varje dag. En typisk dag i valrörelsen strukturerades på följande sätt.
07.30 – 09.00
09.00 – 13.00 14.00 – 18.00 18.00 – 21.00 21.00 – 00.00 Pass 1: Morgonkampanj
Pass 2: Skolkampanj/Högskolekampanj
Pass 3: På stan-kampanj och valstuga
Pass 4: Webb, telemarketing och samtalskampanj
Pass 5: Nattaffischering
Varje dag startades med morgonkampanj vid centrala knytpunkter i
Stockholm som till exempel T-centralen, Slussen, Tekniska högskolan,
Universitetet eller Gullmarsplan. Därefter besöktes minst en gymnasieskola/högskola varje dag, ofta i samband med skoldebatter eller
klasspresentationer. På eftermiddagarna bemannade MUF Stockholm
Moderaternas valstugor runt om i Stockholms stad och län eller anordnade egna på stan-kampanjer. Bland annat anordnades ett antal
”streetwalks” med kampanjare iklädda affischer på Stockholms mest
befolkade gator. På kvällstid bedrevs minst två kampanjer parallellt
varje dag i form av webbkampanj, TM eller samtalskampanj (dörrknackning). Webbkampanj anordnades i samband med Agenda eller andra
händelser för att öka närvaron på sociala medier. Under TM ringde MUF
Stockholm alla befintliga medlemmar för att höja valdeltagandet. Under
samtalskampanjen hann MUF Stockholm besöka alla studentområden
i länet för att knacka dörr och vinna studenternas röster. Nätterna
användes till att affischera Stockholm med både budskaps- och kandidataffischer.
MUF Stockholms spurtkampanj startade 48 timmar innan vallokalerna
stängde med kampanj dygnet runt. Natten till lördag och söndag höll
vi Moderaternas valstuga vid Medborgarplatsen och Front Office vid
Stureplan öppna hela natten för att därefter bistå partiföreningarna med
valsedelsutdelning på valdagen.
Media
MUF Stockholm gjorde under perioden ett antal mediala utspel. Bland
annat anordnade vi tillsammans med Europaparlamentskandidaten
Arba Kokalari en kampanj för att uppmärksamma den internationella
droghandeln genom att dela ut plastpåsar med mjöl i på Stureplan.
MUF Stockholms medlemmar blev även först i Sverige med att rösta då
vi tältade utanför T-centralen natten till starten av förtidsröstningen.
Kommunikation
Alla medlemmar som önskade delta i valrörelsen kunde anmäla sig som
valarbetare på MUF Stockholms hemsida och ange intresseområde.
Detta skedde så att alla som ville delta i valrörelsen också skulle få rätt
information. För att särskilt öka incitamenten till kampanj lanserade
MUF Stockholm ett eget poängsystem där alla medlemmars kampanjinsatser räknades. Både deltagande vid kampanj, medlemsvärvning
och över 20 retweets på Twitter gav poäng. På MUF Stockholms Summercamp belönades de bästa valarbetarna med priser.
Riksdagsval
MUF Stockholms valrörelse inför riksdags-, landstings- och kommunvalet strukturerades på liknande sätt som under Europaparlamentsvalet. Den huvudsakliga förändringen var intensiteten i form av antalet
parallella kampanjer och valrörelsens längd.
Valrörelsen startade den 15 augusti med MUF Stockholms valupptakt
som hölls i centrala Stockholm och besöktes av bland andra Sten
Nordin, Catharina Elmsäter Svärd och Kent Persson. Valrörelsen pågick
fram till valdagen den 14 september. MUF Stockholm deltog även i
MUF: s nationella valupptakt samt Stockholmsmoderaternas valupptakt. Den 16 augusti deltog MUF Stockholm i affischkampen ”Slaget
om Sergel” där vi gick ut som delad vinnare med SSU.
Kampanj
I samband med valupptakten lanserades MUF Stockholms valmaterial
”Sparka inte mig”. Syftet med kampanjmaterialet var att uppmärk-
120
121
samma att många jobb riskerar att försvinna om Alliansens arbetsmarknadsreformer dras tillbaka. Särskilt fokuserade kampanjen på
den halverade arbetsgivaravgiften för unga. Kampanjen åtföljdes med
en debattartikel och Youtube-filmer där unga beskrev vad deras jobb
betyder för dem.
Samma dagsschema som i EP-valrörelsen användes även i riksdagsvalrörelsen med undantag för att passet TM togs bort då valdeltagandet
generellt sett redan är högt i allmänna val. Däremot bedrevs under alla
pass mellan 2-15 parallella kampanjer, arrangerade av både distriktet
och enskilda föreningar. Under hela valrörelsen hade MUF Stockholm
även en egen valstuga på Stockholms universitet som hölls öppen varje
vardag.
Under perioden hölls ett antal snabbutbildningar eller ”valpejl” för att
uppdatera valarbetare på aktuella frågor. Varje fredag anordnades även
fredagspub för att belöna veckans bästa valarbetare och peppa inför
kommande kampanjer.
MUF Stockholms spurtkampanj startade 72 timmar innan vallokalerna
stängde med kampanj dygnet runt. Natten till lördag och söndag höll
MUF Stockholm Moderaternas valstuga vid Medborgarplatsen och
Front Office vid Stureplan öppna hela natten för att därefter bistå
partiföreningarna med valsedelsutdelning på valdagen.
Media
MUF Stockholm gjorde under perioden ett antal mediala utspel och
aktioner under valrörelsen. Bland annat lanserades två musikvideor för
att uppmärksamma att Bromma flygplats och ungdomsjobb hotas med
vänsterns politik. En demonstration för ungdomsjobb anordnades på
Sergels torg där unga valarbetare delade ut kampanjmaterialet ”Sparka
inte mig”. MUF Stockholm gjorde en motkampanj till SSU: s pappersflygplansbombning genom att plocka upp deras skräp. MUF Stockholm
tältade även utanför T-centralen dagen innan förtidsröstningen startade
och lyckades därmed bli först i Sverige med att rösta. MUF Stockholm
manifesterade även utanför TV-huset efter varje partiledardebatt under
valrörelsen för att visa stöd för Fredrik Reinfeldt och Alliansen.
Kommunikation
Liksom under EP-valrörelsen kunde MUF Stockholms medlemmar
anmäla sig som valarbetare för att få information inom ett visst intresseområde. Därutöver fick alla valarbetare varje kväll ett sms med morgondagens schema. Alla MUF Stockholms medlemmar som gjorde en
insats fick poäng enligt samma system som EP-valrörelsen. Poänglistan
kunde följas av medlemmarna på MUF Stockholms lokal eller hemsida.
På MUF Stockholms höstutbildning belönades MUF Stockholms bästa
valarbetare med priser.
Utbildningsverksamhet
Vårutbildningen
Den årliga vårutbildningen ersattes i år av MUF Stockholms EP-valupptakt för att prioritera valplanering, förberedelser och valrörelse framför
interna utbildningar. Valupptakten bjöd på en del utbildning i Europapolitik och inte minst inspiration inför den stundande valrörelsen i form av
tal av alla moderata huvudkandidater från Stockholm till Europaparlamentsvalet samt partisekreteraren.
Summercamp
Summercamp hölls i år på Herrfallet camping utanför Arboga. Samtidigt
som alla nya medlemmar som värvats under EP-valrörelsen fick en
möjlighet att aktivera sig fick de mer erfarna medlemmarna ett avslut
på en intensiv vår och en uppladdning inför nästa val. Talarna var bland
annat dåvarande statsråd, riksdagsledamöter och partisekreterare.
Mellan talarpassen anordnades en fotbollsturnering, en grillkväll samt
en mycket trevlig bankett. Utbildningen var väldigt populär och lockade
till sig fler deltagare än vad anläggningen hade plats för tyvärr. Men det
enorma engagemanget visar på stort intresse och aktivitet i distriktet,
vilket är glädjande.
122
123
Höstutbildningen
Ordförandehelg – Quality Hotel Friends Arena
Höstutbildningen var verksamhetsårets mest besökta aktivitet med 250
deltagare på plats. Nästan 100 deltagare var på sin allra första stora
aktivitet i MUF Stockholm. För att välkomna alla våra nya medlemmar
på bästa sätt anordnades en kvällsutbildning några dagar innan där det
informerades om MUF Stockholms verksamhet och organisation.
Verksamhetsåret inleddes med en föreningsordförandehelg där talare
som Staffan Erfors (media), Christofer Fjellner (EU-politik och ledarskap)
samt Per Nilsson (Analys och kommunikation) gästade. Dessutom
arrangerades en workshop för att skapa grund för de lokala valplanerna
Höstutbildningens tema det här året var ”framtid” och syftade till att
inspirera våra medlemmar att forma framtidens politik. Genom att
framför allt ha externa talare som både kunde berömma men också
kritisera den politik Moderaterna har fört i åtta år fick vi alla chansen
att stöta och blöta argument och utveckla våra idéer. Talare var bland
andra Marcus Oscarsson, inrikespolitisk kommentator på TV4, Nima
Sanandaji, debattör och författare, samt Mikael Sandström, tidigare
statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt.
Föreningsforum inför EP-valrörelsen
Föreningsverksamhet
Under 2014 har föreningarnas roll varit viktigare än på länge. Med två
valrörelser under året har distriktets verksamhet varit beroende av
väl fungerande föreningar som arbetar lokalt. Därför var fokus under
inledningen av 2014 att förbereda föreningarna inför valrörelserna.
Distriktet har anordnat fler ordförandeträffar, föreningsforum och valplaneringsdagar för att tillsammans med föreningarna arbeta fram dels
en valplan för MUF Stockholm, men framförallt en lokal valplan för varje
lokalförening. Då MUF Stockholm haft rekordmånga unga kandidater
runt om i Stockholm har det varit av yttersta vikt att föreningarna kunnat
vara förberedda inför utmaningarna.
MUF Stockholm är beroende av lokalföreningarna. Därför har en
särskild föreningsfond funnits tillgänglig för föreningarna som de kunnat
äska pengar från. Detta har framförallt hjälpt föreningar som inte har
egen budget att kunna arrangera aktiviteter och driva verksamhet.
Under verksamhetsåret har ett antal föreningar startas upp på nytt.
Bland annat MUF Vaxholm, MUF Järfälla och MUF Tyresö som idag är
väl fungerande föreningar med bra verksamhet.
124
I april samlades de som sitter i föreningsstyrelser runt om i Stockholm
för att diskutera och gå igenom Europaparlamentsvalrörelsen. Här
presenterades distriktets valplan och inspel från föreningarna
diskuterades.
Ordförandeträff – Valanalys
Efter Europaparlamentsvalrörelsen träffades MUF Stockholms föreningsordföranden för att analysera den gångna valrörelsen, som en del
av distriktets valanalys. Föreningarna delades in i geografiskt uppdelade smågrupper för att diskutera ett antal frågeställningar och därefter följde diskussion i helgrupp. Analysen härifrån togs med i arbetet
inför valplaneringen för valet i september.
Föreningsforum inför valrörelsen
I augusti samlades de som sitter i föreningsstyrelser runt om i
Stockholm för att diskutera och gå igenom den stundande valrörelsen.
Här presenterades distriktets valplan och inspel från föreningarna
diskuterades.
Ordförandeträff – Valanalys
Efter valrörelsen i september träffades MUF Stockholms föreningsordföranden för att analysera den gångna valrörelsen, som en del av
distriktets valanalys. Föreningarna delades in i geografiskt uppdelade
smågrupper för att diskutera ett antal frågeställningar, därefter diskuterades frågorna i helgrupp. Distriktet tog med dig det som kom fram här
i arbetet med Moderaterna i Stockholms stad- och läns eftervalsanalys.
125
Julavslutning med föreningsordföranden
Internationella kommittén
I december samlades MUF Stockholms föreningsordföranden för en
julavslutning. Med anledning av det då stundande extra-valet gick
valledningen igenom förutsättningarna och en skiss av valplanen för
den väntade valrörelsen i mars. Konferensen avslutades med julbord på
Scandic Hasselbacken.
För verksamhetsåret 2014 har MUF Stockholms utrikespolitiska verksamhet fokuserat på att öka intresset och kunskapen kring EU och
utrikespolitiska frågor.
Kampanjmaterial
Inför valrörelsen i september släppte MUF Stockholm ett egenproducerat kampanjmaterial, parollen för kampanjen var ”SPARKA INTE
STOCKHOLMS UNGA!”. Syftet var att ta fram ett material som var
tydligt, enkelt och konkret samtidigt som det skulle väcka uppmärksamhet inför valrörelsen. Det skulle inte beskriva Moderaternas politik
från A-Ö, utan snarare belysa vilka frågor som var viktigast för MUF
Stockholm inför valet. De frågor som framhävdes i kampanjen var att de
rödgröna ville fördubbla arbetsgivaravgiften för unga, att deras politik
riskerade skapa ekonomisk oreda och att de ville fördubbla restaurangmomsen. Moderaterna, å andra sidan, ville sänka arbetsgivaravgifterna
ytterligare för ungdomar, göra det enklare och billigare att starta och
driva företag och satsa mer på praktik och yrkesintroduktionsanställningar. Kampanjen fick mycket god spridning, inte minst på sociala
medier där hashtaggen #sparkaintemig användes mycket flitigt.
Idémod
Under hösten har fem torsdagskvällar ägnats åt Idémod och under
våren två. Upplägget har varierat från gång till gång: vid några tillfällen
har det varit paneldiskussion mellan två talare, ibland har det varit
en enskild talare som föreläst och vid de andra tillfällena har det varit
öppen diskussion för alla som kommit dit. Varje tillfälle har dock inletts
med dryck, tilltugg och mingel i ca 30 min och avslutats på närbelägen
pub för umgänge och fortsatt politisk diskussion. Målgruppen har i
första hand varit studenter eller äldre.
126
Under våren riktades arbetet mot Europarlamentsvalet och flertalet
kampanjer genomfördes liksom ett studiebesök på Europahuset för
intresserade medlemmar. Under hösten startades projektet ”utrikesmåndagar” där aktiviteter arrangerades varje måndag för att lyfta de
utrikespolitiska frågorna. Experter och framstående politiker bjöds in för
att tala om det politiska läget i omvärlden. Därtill anordnades diskussionskvällar samt frågesportstävlingar. Parallellt med aktiviteterna har
MUF Stockholm även varit drivande i policyarbetet. I december lanserades rapporten ”Sverige i en osäker omvärld”, med fokus på Sveriges
försvarspolitik och den osäkra utvecklingen i vårt närområde. Utöver
detta har även föredrag om utrikespolitik hållits för intresserade lokalföreningar runtom i länet.
MUF Stockholm har under verksamhetsåret etablerat en djupare
kontakt med ungdomsförbundet för Moderaternas partigrupp i EU,
Yepp (Youth of the European People’s Party). Organisationen sammanför center-höger politiska ungdomsförbund över hela Europa för
diskussion, samarbete och politisk utveckling. Under hösten fick MUF
Stockholm möjlighet att skicka en representant till Yepp-konferensen
i Serbien, vilket resulterade i flertalet nya kontakter med systerpartier
runtom i Europa.
Återvärvning
MUF Stockholm har under det gångna verksamhetsåret satsat stort på
att återvärva icke-betalande medlemmar till distriktet genom en aktiv
telemarketing-satsning. Återvärvning har blivit ett naturligt verksamhetsområde organisatoriskt och inom kampanjverksamheten.
MUF Stockholm har anordnat återvärvningsveckor med fokus på
återvärvning på central nivå såväl som på föreningsnivå.
127
Medlemstidning Forum Magazine
MUF Stockholms medlemstidning har under olika namn funnits med
distriktet länge. Precis som under de senaste åren gavs fyra nummer
ut under 2014 och de har behandlat en rad olika teman. Stort fokus
har ägnats åt de gångna två valrörelserna med syfte att engagera fler
medlemmar i valarbetet, sprida kunskap om Moderaternas politik och
ge argument i enskilda sakfrågor.
Äldre medlemmar
Under 2014 har distriktsstyrelsen gjort flera satsningar för att behålla
äldre medlemmar över tid och för att äldre medlemmar som går över till
partiet ska behålla en bra relation till MUF Stockholm.
Under Almedalsveckan anordnade MUF Stockholm ett mingel för nya
och äldre medlemmar samt företrädare för partiet. Inför riksdagsvalrörelsen gjordes en särskild satsning för att locka äldre medlemmar
som inte varit med i det dagliga arbetet på länge.
Moderata studenter
2014 har varit ett både viktigt, spännande och intensivt verksamhetsår
för Moderata Studenter i Stockholm. Med två intensiva valrörelser och
två kårvalrörelser har Stockholms sex MST-föreningar spelat en viktig
roll i att nå studenter och samla röster på våra universitet och högskolor. Under året har det funnits ett tätt samarbete mellan föreningarna
och ansvarig ledamot i distriktsstyrelsen som genomfört gemensamma
planeringsmöten ungefär en gång i månaden.
Kampanj
2014 har varit ett supervalår både nationellt och på Stockholms Universitet med två kårvalrörelser. I syfte att förbereda och vässa föreningarnas kunskaper inför detta arrangerades i april tre gemensamma
utbildningar: en inom argumentation, en inom kampanj och en
128
skribentutbildning med Maria Abrahamsson.
Under Europavalrörelsen bedrevs en intensiv valrörelse hos samtliga
föreningar med ett särskilt fokus på Stockholms Universitet, där kampanjen bland annat gästades av riksdagsledamöter från utrikesutskottet. Under valrörelsen i september fanns en valstuga på Stockholms
Universitet som Moderata Studenter bemannade varje vardag mellan
klockan 10 och 17. Utöver kampanj arrangerades även aktiviteter som
tävlingar och student-BBQ och valstugan gästades av bland andra
Filippa Reinfeldt, Kent Persson och Anna Kinberg Batra.
Under året har Moderata Studenter arbetat för att bli en mer integrerad
del av sina högskolor och universitet och en viktig del i det arbetet har
varit att ta plats i kårstyrelser och kårfullmäktige. Moderata Studenter
på Stockholms Universitet bedrev intensiva valrörelser under kårvalen
både i maj och oktober, vilket resulterade i nya medlemmar och att föreningen behöll sina fem mandat. Under valrörelserna har representanter
i föreningen deltagit i debatter mot andra studentförbund, vilket bidragit
till att ytterligare sprida Moderata Studenters politik bland studenterna.
Även Moderata Studenter på Försvarshögskolan har under åretarbetat intensivt med kåren för att ha möjlighet att vistas på skolan och i
förlängningen även vara representerade i kåren. Detta arbete har nu
givit resultat och från att ha varit utestängda från skolan hölls den första
utbildningen på högskolan för föreningens medlemmar och intresserade
i januari 2015.
Utöver fyra intensiva kårvalsperioder har Moderata Studenter i Stockholm genomfört över 50 kampanjer under året på våra olika universitet
och högskolor i syfte att sprida vår politik och värva medlemmar.
Föreläsningar och sociala aktiviteter
Under året har Moderata Studenter i Stockholm genomfört både tre
gemensamma utbildningar och två gemensamma pubkvällar. Utöver
detta har föreningarna arrangerat över 20 egna föreläsningar samt
studiebesök och en mängd sociala aktiviteter på universiteten och
högskolorna. För att nämna ett urval har Moderata Studenter på Stockholms Universitet gästats av Anders Borg med nära 300 besökare, Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
129
Moderata Studenter på Handelshögskolan har gästats av Anna Kinberg
Batra och Moderata Studenter på Södertörns Högskola har tillsammans
med högskolans övriga politiska studentförbund arrangerat en välbesökt EP-vals debatt i studentpuben. Utöver det har tre studiebesök
på riksdagen arrangerats under året. För att öka gemenskapen och få
in nya medlemmar har också ett flertal sociala aktiviteter arrangerats.
Exempelvis har Moderata Studenter på KTH, Försvarshögskolan och
Södertörns Högskola arrangerat pubkvällar på respektive högskola och
Moderata Studenter på Stockholms Universitet har under året arrangerat tre medlemsluncher.
MSU Stockholm
Nationella aktiviteter och samarbeten
Verksamhetsåret har innefattat en del åtaganden från MSU Stockholm
som inneburit nationellt engagemang och samarbeten med andra
distrikt. Bland annat har nationella evenemang som Rikskonferensen,
Ambassadör och Moderator besökts av olika företrädare för MSU
Stockholm. Dessutom har det samarbetats med andra distrikt under
olika händelser och inte minst med förbundskansliet för Moderaterna
i Stockholms stad och län under valet där MSU Stockholm exempelvis hjälpte till att genomföra RUT-kampanjen, Förbifart-kampanjen,
Bromma-kampanjen, deltagande i musikvideos och mer därtill. Under
Nationella värvardagen som ägde rum under vintern beslutade MSU
Stockholm att utmana MSU Skåne. MSU Stockholm värvade 165 stycken och vann. En stor succé och ära för oss då MSU Stockholm därmed
behöll titeln som Sveriges bästa värvardistrikt.
Kommittén
Utbildningar
Vid 2014 års distriktsstämma valdes följande personer att leda MSU
Stockholm intill nästkommande ordinarie distriktsstämma.
MSU-kommittén har under året haft ett antal föreningsforum för distriktets MSU-föreningar. Föreningsforum är en miniutbildning som
utvecklar MSU-föreningarna och hjälper dem att nå sina föreningsmål.
Utbildningarna syftar till att skapa ett forum för alla MSU-föreningsordföranden och vice ordföranden där de kan lära känna varandra, utbyta
tankar och idéer samt ge tips och råd till varandra. MSU-kommittén har
hjälpt, stöttat och coachat MSU-föreningarna men vi har också ställt
krav. Detta har resulterat i fler aktiva föreningar och medlemmar i MSU
Stockholm än på mycket länge.
Ordförande: Emma Jogic
Vice Ordförande: Amanda Broberg
Ledamöter: John Baciu
Erik Jonsson
Carl Baker
Oliver Rykatkin*
*Den 14 december entledigades Oliver Rykatkin från sina uppdrag i MSU-kommittén till
förmån för att bli MUF Stockholms ombudsman.
Medlemmar
MSU Stockholm hade vid 2013 års slut 2282 medlemmar och hade vid
årets slut 2014 ökat till 2509 medlemmar. Det innebär en ökning med
10 % procent och gör att vi håller oss kvar på platsen som Sveriges
största MSU-distrikt med 227 medlemmars marginal från nästkommande distrikt.
130
I januari 2015 arrangerade MSU-Kommittén retorikutbildningen Academie Rethorique. Alla som sitter i en MSU-förening var inbjudna. AR15
syftade till att utmana deltagarna till max i retorik på ett helt nytt sätt
och var ett uppskattat koncept.
Onsdagsfika
Under verksamhetsåret 2014/2015 har MSU Stockholm i enlighet med
traditionen veckovis anordnat så kallade Onsdagsfikor. Onsdagsfikat
består av en och en halv timme varje onsdagseftermiddag då MSU
Stockholms medlemmar kan träffas för att lära känna varandra bättre
131
och dessutom lära sig mer om politik genom att exempelvis lyssna till
en talare. Syftet med Onsdagsfikorna är att främja en god stämning
bland MSU Stockholms medlemmar, se till att distriktets kampanjare är
ständigt uppdaterade samt underlätta för nya medlemmar att bli en del
av verksamheten.
Det gångna årets Onsdagsfikor har gästats av en rad olika talare med
olika bakgrund, detta för att göra tillställningarna varierade och därmed
säkerställa deras fortsatta attraktivitet. Främst har Onsdagsfikorna
besökts av externa talare från exempelvis intresseorganisationer och
opinionsbildande organisationer, bland annat har representanter från
Friskolornas Riksförbund och Svenskt näringsliv varit på besök. Ett
annat tema som återkommit på Onsdagsfikorna har varit praktisk
utbildning, till exempel på områdena kampanj, värvning och motionsskrivning.
Onsdagsfikorna har hållits varje vecka med undantag för de veckor då
skolungdomar har haft lov och dessutom gjordes visst uppehåll under
de båda valrörelserna med hänsyn till att distriktets främsta prioritet under dessa var kampanjande. Onsdagsfikorna har ägt rum mellan 16:30
och 18:00 på MUF Stockholms lokal, intresset har varit stort och antalet
besökare högt. Särskilt glädjande har varit att sedan valet i september
har ett mycket stort antal nya medlemmar funnit en väg till distriktets
verksamhet genom Onsdagsfikorna. Strömmen av nya medlemmar
sedan valrörelsen har också resulterat i att Onsdagsfikorna varit nära
publikrekord med så mycket som 45-55 besökare vid vissa tillfällen.
Kampanj
I början av verksamhetsåret satte MSU-Kommittén ett ambisöst mål
om att nyvärva 1200 personer till den 31 december. Så många har MSU
inte nyvärvat på mycket länge. Det var ett mål som krävt stort fokus från
MSU-kommitténs sida på just kampanj och värvning.
Det har fortfarande varit problem med sms-betalning för att bli medlem.
Dessa problem är framför allt orsakade av tjänsten WyWallet. Som värst
var det när 14 personer en kampanj inte kunde bli medlemmar just för
att WyWallet inte lät dem betala medlemsavgiften. En kompletterande
132
metod för att bli medlem har testats genom iZettle.
Slutet av april blev startskottet för den första valrörelsen där MSU: s roll
var att få skolungdomar att rösta på Moderaterna i EP-valet och gärna
kryssa MUF Stockholms kandidat till EU-parlamentet Arba Kokalari.
Under EP-valrörelsen var det skolkampanj varje dag för MSU: s sida.
Mitt under den brinnande valrörelsen var det en nationell värvardag
som MSU Stockholm vann och bästa värvare blev även denna gång en
stockholmare.
I slutet på sommaren var det festivalen We Are STHLM som blev extra
speciellt i år då det startskottet för riksdagsvalrörelsen. I vanliga fall
brukar MSU Stockholm värva cirka 100 medlemmar under festivalen
men i år värvades hela 156 medlemmar. Det var startskottet för en stark
valrörelse för MSU Stockholm.
Precis som i EP-valrörelsen var det skolkampanjer varje dag på agendan i riksdagsvalrörelsen och kampanjmaterialet ”Sparka inte mig” var i
fokus för kampanjen. När valresultat från skolvalet var publicerat kunde
vi se att Moderaterna var största parti i Stockholms stad och län.
Med minst en kampanj varje vecka hela vägen in i december värvades
många nya medlemmar under hösten. MSU Stockholm vann återigen
den nationella värvardagen genom att värva 165 nya medlemmar. Den
31 december hade MSU Stockholm överträffat målet om 1200 nyvärvade med 142 medlemmar. Totalt lyckades MSU Stockholm växa med tio
procent.
Sociala medier
MSU Stockholm har i år ökat sitt engagemang på sociala medier.
Med mer än 500-gillamarkeringar har MSU Stockholm vuxit stort på
Facebook. På mindre än ett år lyckades MSU Stockholm dessutom
växa på Twitter med mer än 400 följare från ingenting. Med kommentarer om det rådande politiska läget, med satiriska bilder på politiska
motståndare och med tweetar riktade till inte bara ungdomar utan hela
samhället har många fått upp ögonen för MSU Stockholm. MSU Stock-
133
holm ligger inte långt ifrån MSU Sverige med bara 290 följare färre.
Verksamhetsberättelse MUF 20+ år 2014
Sociala medier är en av byggstenarna för en större och starkare organisation och 2014 har varit ett bra år för MSU Stockholm.
Styrelsens sammansättning
Vid MUF 20+ årsmöte den 9 mars 2014 valdes följande styrelse:
I samband med 10-årsjubileet av den något kontroversiella filmen Mean
Girls lanserades kampanjen #brudpepp som ett inlägg i den dagspolitiska jämställdhetsdebatten och emot många av de normer som många
tjejer ser sig begränsade av. Kampanjen fick spridning via sociala
medier som Facebook och Twitter och fick mothugg men också väldigt
många följare.
MSU-råd
MSU-rådet är till för att stötta vårt lokala engagemang på Stockholms
skolor. Eftersom vår verksamhet på skolorna är där närkontakt fås med
Stockholms unga är det av yttersta vikt att MSU är närvarande genom
skolföreningarna.
Under året som gått har MSU Stockholm kontinuerligt haft direktkontakt och möten med de olika skolföreningarna. Under de gemensamma
mötena har ordförandena och deras styrelseledamöter kunnat konsultera andra föreningar om motgångar och framgångar. Genom den
öppna diskussionen har många föreningar fått nya perspektiv på hur de
kan angripa de problem de stöter på. Det har även hållits en utbildning
i syfte att bredda kunskaperna, men även att fortsätta det goda samarbetet och umgänget mellan ordföranden. Det var MSU Stockholms
första utbildning av detta slag.
Det har startats fler föreningar i år än någonsin tidigare och engagemanget är större än på mycket länge. Föreningarna har självständigt
gjort upp planer och tagit fram rapporter under året för att förtydliga
både för sig själva och för MSU-kommittén hur deras engagemang ska
ta form.
134
Ordförande:
Sofia Kacim
Vice ordförande:
Anna Envall
Ledamöter:
Aras Amin
Fredrik Wallner
Sandra Wolfhart
Aaron Korewa
Karolina Fyrek
Internkommunikation
Styrelsen har under året skött mesta delen av sin internkommunikation
digitalt via den slutna Facebook-gruppen. Där har beslut har tagits och
datum spikats. Utöver det har även två protokollförda styrelsemöten
hållits sedan förra årsmötet.
Kampanjverksamhet
MUF 20+ har under valåret kampanjat flitigt och genomfört flertalet
temakampanjer tillsammans med andra föreningar. 20+ har även deltagit vid flertalet gemensamma kampanjer som distriktet anordnat under
valrörelsen, bland annat på Stockholms högskolor och universitet, vid
valstugorna, vid Sergels torg samt vid kvälls- och nattaffischeringarna.
Under Europavalrörelsen ansvarade 20+ för samtliga morgonkampanjer
tillsammans med en representant från distriktet.
25 mars Våffelkampanj, Norrmalmstorg
24 april
Kvällskampanj, T-centralen
17 augusti
Biokampanj, Rålambshovsparken
1 september AW-kampanj, Sergels torg
7 september Ballongkampanj med Norrmalmsmoderaterna,
Vasaparken
13 september Idrottskampanj med Norrmalmsmoderaterna,
Vasaparken
135
After work/talarkvällar
After works och talarkvällar är ett av de mest välbesökta och populäraste evenemangen för MUF 20+. Under valåret har det anordnats tre
after works. Vi har haft besök av både Gustav Blix, Alexandra Östback
samt Pär Henriksson. After worksen har som syfte att fungera som en
plattform för diskussion och nätverkande för våra medlemmar.
16 April
EU-AW med Gustav Blix, Escalier
5 juni
Picknick-AW med Alexandra Östback, Spymlan/Humlan
10 december Jul-AW inför extra valet med Pär Henriksson,
Vassa Eggen
Middag
Den 9 maj anordnade 20+ en större middag på restaurang Hells
Kitchen. Middagen var mycket uppskattad med många roliga och
intressanta tal av lokala företrädare för MUF samt av EU-parlamentarikern Christoffer Fjellner. Vi hade en bred blandning av nya och gamla
medlemmar, samt internationellt besök via Jarl Hjalmarsson Foundation
av medlemmar från systerpartierna från bl.a. Bosnien, Kosovo,
Georgien, Makedonien, Moldavien och Serbien.
Valberedningens förslag
Valberedningen som valdes vid ordinarie förbundsstämma 2013 har
bestått av ordförande Paul Lindquist, samt ledamöter per valkrets:
N:
Lars Rådén, Solna
ersättare Magnus Nilsson, Solna
NO:
ersättare Lars Lindgren, Vaxholm
NV:
Mats Weibull, Sigtuna
ersättare Lars-Göran Sörqvist, Sigtuna
O:
Björn Samuelsson, Lidingö
ersättare Solveig Fröberg, Lidingö
SO:
Agneta Tjärnhammar, Nynäshamn
ersättare Martina Mossberg, Haninge
SV:
Olle Glimvik, Salem
ersättare Lennart Ejenäs, Salem
MUF: Magdalena Schröder
ersättare Helena Walentowicz
Valberedningen föreslår förbundsstämman
att
att
136
att till tiden för nästa ordinarie förbundsstämma välja enligt nedanstående förslag samt
ersättare vid partistämma inträder vid förhinder för ordinarie ombud i angiven ordning, dock ska i första hand ersättare från MUF inträda vid förfall för ordinarie ombud från MUF
137
Medborgarskolans regionstämma
Förbundspresidium
Förbundsordförande:
Kjell Jansson, Norrtälje ny position
Förste vice förbundsordförande:
Maria Stockhaus, Sollentuna
omval
Partistämmoombud, ordinarie
Andre vice förbundsordförande:
Fredrik Saweståhl, Tyresö
ny position
1. Kjell Jansson 2. Mats Gerdau 3. Leif Gripestam 4. Anna Rheyneuclaudes Kihlman
5. Olle Reichenberg
6. Daniel Dronjak Nordqvist
7. Douglas Lithborn 8. Pehr Granfalk 9. Jimmy Baker
10. Marita Lärnestad
11. Martina Mossberg
12. Cecilia Löfgreen
13. Olov Holst
14. Adam Reuterskiöld
15. Fredrik Saweståhl
16. Monica Pettersson
17. Michaela Fletcher
18. Mikael T. Eriksson
19. Parisa Liljestrand
20. Per-Erik Kanström
21. Lennart Kalderén
22. Harry Bouveng
23. Cathrin Bergenstråhle
24. Johan Algernon
25. Paul Lindquist
26. Isabella Hökmark
27. Anti Avsan 28. Torbjörn Rosdahl
29. Niklas Wykman Förbundsstyrelseledamöter
Alexandra Anstrell, Haninge
omval
Anti Avsan, Huddingeomval
Mats Gerdau, Nackaomval
Pehr Granfalk, Solnaomval
Per-Erik Kanström, Upplands Väsby
omval
Cecilia Löfgreen, Järfälla
omval
Erik Ottosson, Huddinge
omval
Anna Rheyneuclaudes Kihlman, Lidingö
omval
Harry Bouveng, Nynäshamn
nyval
Olle Reichenberg, Danderyd
nyval
Adam Reuterskiöld, Ekerö
nyval
Irene Svenonius, Täbynyval
Revisorer
Thomas Lönnström, aukt revisor, Ernst & Young
omval
Eva Stein, Sundbybergnyval
Revisorsersättare
Jonathan Bexelius, aukt revisor, Ernst & Young
nyval
Torbjörn Nylén, Sundbybergnyval
138
Ordinarie: Gunilla Helmersson, Huddinge
Ersättare: Margareta Murad, Lidingö
ny position
nyval
139
30. Sofia Fölster, MUF
31. Delmon Haffo, MUF
32. Magdalena Schröder, MUF
33. Helena Walentowicz, MUF
28. Alexander Rosenberg
29. Tjänsteman från förbundskansliet
30. Emma Jogic, MUF
31. Sebastian Ridderskans, MUF
32. Carl Henrik Svensson, MUF
33. Love Bergström, MUF
Partistämmoombud, ersättare
1. Lars Lindgren
2. Fredrik Kjos 3. Göran Nygren
4. Tobias Nässén 5. Kia Hjelte
6. Anne-Marie Larsson
7. Bino Drummond
8. Alexandra Anstrell
9. Emma Feldman 10. Mats Weibull 11. Lennart Nilsson
12. Ann-Christine Svensson
13. Marie Bladholm
14. Hampe Klein
15. Erica Lejonroos
16. Örjan Lid
17. Christer Derger 18. Erik Glimvik 19. Agneta Tjärnhammar
20. Helene Skantze
21. Erik Andersson
22. Hans Barje
23. Anders Paulsen
24. Christina Eklund
25. Maria Stockhaus
26. Lars Rådén
27. Willy Viitala
140
141
Proposition 1
Medlemsavgifter för åren 2017 – 2018
Förbundsstämman 2013 beslutade att förbundets medlemsavgifter för
åren 2015 – 2016 ska vara 35 kronor per år för enskild medlem och att
100 kronor är inträdesavgift under första kalenderåret. Lokalföreningarna beslutar vid sina årsmöten om den egna medlemsavgiften i föreningen utöver riksorganisationens och förbundets uttag av medlemsavgift.
Föreningarna behåller den del av medlemsavgiften som överstiger
avgiften till förbundet och riksorganisationen. Medlemsavgift erläggs
per kalenderår.
Kommunföreningar/ kretsar erlägger för service, utbildning mm utöver
del av medlemsavgiften en årlig avgift till partiets riksorganisation om 10
% av det primärkommunala partistödet. Tom år 2012 har även en avgift
om 4 % av partistödet erlagts till förbundet. Förbundsstämman 2011
beslöt att inte utta denna avgift under åren 2013 och 2014 och förbundsstyrelsen föreslog att den heller inte skulle tas ut under 2015 och
2016. Ett framtida förbundsråd kan komma att upprätta en gemensam
valfond likt tidigare beslut inför val.
Förbundsstyrelsen föreslår oförändrad ordning med 35 kronor i förbundsavgift. Lokalföreningarna fastställer sina medlemsavgifter utöver
riksorganisationens och förbundets uttag. Avgiften för förbundsanslutna
fastställs enligt stadgarna av förbundsstyrelsen. Inträdesavgiften gäller
första medlemskalenderåret, om inträdesavgiften betalas efter 30
september gäller avgiften även för nästkommande kalenderår.
Förbundsstyrelsen föreslår att även för åren 2017 och 2018 ska förbundet inte ta ut avgift baserat på partistödet.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
att
att förbundets medlemsavgift för åren 2017 och 2018 fastställs till 35 kronor medlemsavgiften för första årets medlemsavgift ska vara 100 kronor åren 2017 och 2018,
lokalföreningarna vid årsmöten fattar beslut om den egna medlemsavgiften i föreningen utöver Riksorganisationens och förbundets uttag av medlemsavgift.
Partistämman oktober 2011 beslutade att riksorganisationens andel av
medlemsavgiften för åren 2014 tom 2018 ska vara 140 kronor per medlem och år. En lägre, för landet gemensam, medlemsavgift om 100 kr
gäller för nya medlemmar. Avgift för ny medlem som betalas efter den 1
september gäller även för påföljande kalenderår. Den lägre inträdesavgiften om 100 kronor första året tillfaller föreningen.
Förbundsstyrelsen anser att medlemskapet ska uppfattas som att man
som enskild i första hand blir medlem i en lokal moderat förening och
att det är föreningen som ska avgöra storleken på medlemsavgiften. På
så sätt kan föreningen själv avgöra storleken på sina inkomster. Betald
medlemsavgift är en årlig bekräftelse att personen önskar vara medlem
i moderaterna.
142
143
Proposition 2
Nomineringsregler inför allmänna val 2018
Inför försöksnomineringen till valen 2014 gällde de nya nomineringsreglerna som antogs på stämmorna 2011 och 2013. Reglerna syftade till
att garantera möjligheten att kandidera, att som medlem och allmänhet
delta i processen att påverka moderaternas valsedlar och att processen ska gå till på ett sätt som gör att risken för otillbörlig påverkan är
låg. Efter genomförda nomineringsprocesser har utvärderingar gjorts
där föreningarna fått ge synpunkter och justeringar efterfrågades. De
grundläggande delarna i nomineringsprocessen med möjlighet för alla
medlemmar att delta, omröstning som ett av flera sätt att mäta kandidaters stöd, nomineringskommittéer som tar fram förslag till valsedel
och nomineringsstämma som fastställer valsedeln kvarstår. Förändringarna som föreslås i propositionen syftar till att lösa ett antal praktiska
problem och förtydliga regelverket.
På samma sätt som inför valet 2014 föreslås reglerna tas i två steg: de
grundläggande reglerna på stämman tre år före nästa ordinarie val och
mer detaljerade instruktioner om processens genomförande på
stämman året före nästa ordinarie val. Det är förbundsstämman 2017
som föreslås fatta beslut om innehåll och upplägg av kandidatutbildning, utbildning av kommittéledamöter, utformning av digitalt röstsystem med mera, som är delar av processen som medlemmar och
kandidater mer konkret märker av. I detta förslag till proposition regleras grundläggande krav på kandidater, sammansättning av kommittéer,
samt vissa datum när olika steg i processen ska ha skett.
Viktigare förändringar som föreslås
För att avsluta processen tidigare för att fokusera på allmänna valen
ska nomineringsstämmor för riksdagen och landstinget hållas senast
före november månads utgång, året före ordinarie val.
Regelverket uppdateras i enlighet med beslut tagna på partistämma om
144
vilka som har möjlighet att begära extrastämma och till vilken instans
man begär det. Förbundsstyrelsens möjlighet att vid synnerliga skäl
kalla till extra nomineringsstämma för kommunoch landstingsval
förtydligas.
Sista datum att betala medlemsavgift och därmed få rösträtt i omröstningen föreslås flyttas från 31 mars till sista juni. Det sammanfaller med
det datum då man inte längre får påminnelser att betala och avgiften i
övrigt ska vara betald. Det innebär ett datum mindre att informera sig
om samtidigt som det fortsättningsvis innebär att man inte kan gå med
direkt i anslutning till omröstningen.
Ersättares tjänstgöring förändras och förtydligas. Om ordinarie ledamot
är frånvarande vid ett möte kan ersättare tjänstgöra.
Förslag som enbart berör kommittéer för kommuner i
Stockholms län:
Ett problem som uppstått i några av länets kommuner är att antalet personer som behövs för att säkerställa tillräckligt många ledamöter och
ersättare på fullmäktigelistan hela följande mandatperioden var högre
än antalet kandidater som fanns tillgängliga. Eftersom ersättare inte kan
läggas till på en befintlig valsedel efter valet finns risk för tomma stolar i
fullmäktigen. Ett antal förslag om att minska antalet personer som knyts
upp i nomineringskommittéer och därmed förhindras att kandidera
samt möjlighet att närmare inpå beslut om valsedel rekrytera kandidater
läggs fram och berör kommunalvalen i Stockholms län.
Minsta tillåtna storlek på kommittén minskas så att det utöver presidium
kan vara 1 ledamot och 1 MUF-representant. Det föreslås räcka med 1 ersättare som kan ersätta oavsett vem av de ordinarie som är frånvarande. Formuleringen om ledamöter i kommitté för kommunfullmäktigevalsedel ändras till att de inte ”bör” kandidera till kommunfullmäktige.
En undantagsregel att senare i processen bli medlem för att stå på
valsedel införs. Begränsningen är att man inte har möjlighet att rösta i
försöksnomineringen och att man enbart får placeras längst ner på
145
valsedeln under alla de som enligt huvudregeln var medlemmar i tid.
Senast sex veckor innan röstlängden till nomineringsstämman fastställs
ska man vara registrerad som medlem. Syftet är att nya medlemmar
kan rekryteras till en plats längre ner på valsedeln närmare inpå valet
men ha kvar en spärr som gör att tid finns för nomineringskommittén
att behandla kandidaturerna. Till förbundsstämman 2017 bör närmare
instruktioner beslutas kring kandidaturer från medlemmar som gick
med i ett sent skede i processen.
Redovisning av uppdrag från nomineringsstämman till
riksdagen 2014
Partiföreningarna på Södertörn via yrkande av Martina Mossberg föreslog på nomineringsstämman till riksdagen 2014 att förbundsstyrelsen
skulle utreda för- och nackdelar med en valsedel för norra länshalvan
och en för södra. Stämman biföll förslaget samt beslutade att svar och
förslag till beslut ska redovisas till förbundsstämman 2015. Uppdraget
redovisas i bilaga till denna proposition.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att besluta
att fastställa nomineringsregler enligt förslag i bilaga
att delegera till förbundsråd att senast den sista februari 2016 göra
förändringar i nomineringsreglerna som kan föranledas av väsentliga förändringar i partiets normalnomineringsregler beslutade vid ordinarie partistämma oktober 2015
att
redovisningen av uppdraget från nomineringsstämma 2014 till
förbundsstyrelsen att redovisa för- och nackdelar med en valsedel för norra länshalvan och en för södra, läggs till hand-
lingarna
Proposition 2 - reservation 1
Reservation avseende 5. Nomineringskommitéer
Jag anser att punkt 5 i nomineringsreglerna borde ha följande lydelse
(den nya lydelsen är kursiverad):
5. Nomineringskommitéer
Ersättare som väljs är personliga ersättare för enligt beslut vald
ledamot. Ersättare tjänstgör i de fall ledamot är frånvarande. Ledamot
har alltid företräde att före ersättare tjänstgöra vid sammanträde. I fall
det blir känt på förhand att en ledamot kommer att frånvara vid fler än
hälften av de planerade sammanträdena inträder ersättaren i ledamotens ställe. Ersättaren inträder också om ledamoten varit frånvarande
vid fler än två sammanträdestillfällen i en följd eller vid fler än hälften av
de planerade sammanträdestillfällena.
Motivering
En gemensam nationell erfarenhet från nomineringsarbetet, som drogs
efter valet 2010, var att det på många håll fanns svårigheter att upprätthålla en rimlig kontinuitet i nomineringskommittéernas arbete. Att de
personer som hade valts till ledamöter i kommittéerna i vissa fall hade
dålig närvaro och var dåligt insatta i kommittéernas arbete ledde till
kvalitetsbrister.
Förra gången förbundsstämman beslutade nya nomineringsregler
– efter valet 2010 – skärptes reglerna högst betydligt för ledamöter i
nomineringskommittéer. Reglerna var långtgående och jag anser också
att de bör lättas upp. De av förbundsstyrelsen beslutade lättnaderna för
dock för långt. Den av förbundsstyrelsen beslutade regeln är otydlig,
resonerade och till intet förpliktande. Regler ska inte utformas på det
sättet.
146
147
Mitt förslag innefattar en tydlig reglering av vad som gäller för ledamöternas tjänstgöring och vilka konsekvenser bristande medverkan i
kommitténs arbete leder till. Detta innebär en rimlig avvägning mellan
intresset av att en ledamot alltid ska ha företräde till tjänstgöring före en
ersättare, men att det också sätts tydliga gränser för när ersättare ska
ta över för att upprätthålla kontinuiteten i arbetet.
Proposition 2 - reservation 2
Reservation avseende 5.1.3 Kommunalval
Jag anser att punkt 5.1.3 i nomineringsreglerna borde ha följande
lydelse (den nya lydelsen är kursiverad):
Jag reserverar mig till förmån för mitt förslag.
5.1.3 Kommunalval
Ordföranden och vice ordföranden får inte kandidera i något av valen till
riksdag, landsting eller kommun. Ledamöterna i nomineringskommittén
bör inte kandidera till kommunfullmäktige för den kommun för vilken de
ska föreslå valsedel. Om en ledamot i nomineringskommittén kandiderar till kommunfullmäktige för den kommun för vilken valsedel ska
föreslås får han eller hon inte delta i försöksnominering och får endast
placeras på valsedel efter samtliga kandidater som har deltagit i försöksnominering.
Anti Avsan
Nomineringskommittén för kommunalvalet ska bestå av ordförande,
vice ordförande och en till tio ledamöter bland vilka, i förekommande
fall, varje kommunal valkrets ska vara representerad. Därtill kommer en
representant utsedd av Moderata ungdomsförbundet i kommunen. För
valda ledamöter ska väljas minst en ersättare.
Motivering
Utgångspunkten bör vara att en ledamot i en nomineringskommitté
– oavsett om det är fråga om riksdagsvalet, landstingsvalet eller kommunalvalet – inte får kandidera till den församling som kommittén ska
föreslå valsedel till.
Den svårighet att finna kompetenta personer till nomineringskommittéerna för kommunfullmäktigevalet som inte kandiderar själva ska kanske
inte överdrivas, men problemen har i vissa kommuner påståtts vara
påtagliga. Dessa problem kan i första hand mötas med att det – enligt 148
149
de nu föreslagna reglerna – räcker med att det väljs en ledamot utöver
ordförande och vice ordförande. Skulle någon i en nomineringskommitté få för sig att kandidera finns dessutom möjligheten att lämna nomineringskommitténs arbete, under förutsättning att fler ledamöter valts än
minimiantalet eller att det finns ersättare som kan träda in.
Om man trots detta skulle acceptera endast en rekommendation
genom ordet bör måste det finnas någon begränsning för vilka platser
på en valsedel en ledamot i en nomineringskommitté kan komma i fråga
för. Det är inte rimligt och inte acceptabelt att en ledamot i en nomineringskommitté konkurrerar om de främsta platserna på en valsedel. Det
skulle vara en uppenbar jävssituation. Mot bakgrund av detta innefattar
mitt förslag en begränsning som innebär att den som trots allt kandiderar till kommunfullmäktige och samtidigt är ledamot i en nomineringskommitté inte får delta i försöksnominering och får endast placeras på
valsedel efter samtliga kandidater som har deltagit i försöksnominering.
Jag reserverar mig till förmån för mitt förslag.
Proposition 2 - bilaga 1
Nomineringsregler avseende valsedlar i allmänna
val
Moderaterna i Stockholms län
1. Fastställande av nomineringsregler
1.1 Förbundsstämma tre år före allmänna val fastställer nomine-
ringsregler för nästkommande ordinarie allmänna val.
Grundvillkor för nomineringar är:
1.
Alla medlemmar ska äga rätt att delta i nomineringsprocessen.
2.
Valsedeln ska fastställas av en nomineringsstämma.
Anti Avsan
1.2
Den normala tidsplanen för nomineringsprocessen är:
År -4: Allmänna val.
År -3: Förbundsstämma fastställer nomineringsregler.
År -2: Kandidatutveckling och rekrytering.
År -1: Förbundsstämma/föreningsårsmöte väljer nominerings-
kommitté/er samt ger dessa närmare direktiv.
Medlemmarnas synpunkter inhämtas under hösten.
Nomineringsstämma för beslut om valsedel till riksdag och landsting genomförs senast före november månads utgång.
År -0: Nomineringsstämma för beslut om valsedel till
kommunfullmäktige inom området Stockholms läns förbund genomförs före februari månads utgång. Allmänna val äger rum.
150
151
2. Rekrytering
2.1
Förbundsstyrelsen och föreningsstyrelserna ska själva eller genom att utse rekryteringskommitté påbörja rekryterings- processen snarast, senast hösten tre år före de allmänna valen.
2.2
Rekryteringsarbetets bedrivande
I rekryteringsarbetet ska: • från samtliga parti- och ungdomsföreningar inhämtas förslag på personer till valsedlar i de allmänna valen, • övriga nätverk och organ inom partiet ska beredas
möjligheter att inkomma med förslag,
• enskilda medlemmar och allmänheten beredas möjlig heter att inkomma med personförslag
• de förtroendevaldas arbete aktivt följas.
3. Val av nomineringskommittéer och fastställande av kompletterande regler
3.1
Val av nomineringskommittéer
Förbundsstämman året före allmänna val väljer nominerings-
kommittéer till riksdagsval och landstingsval. I Stockholms län väljs nomineringskommittéer för kommunalval på krets-/ fören-
ingsårsmöten.
3.2
Kompletterande direktiv
Förbundsstämma året före allmänna val fastställer tider för försöksnomineringar, praktiska former för försöksnomineringar,
hur försöksnomineringsresultat ska redovisas, riktlinjer och
formerna för presentation av deltagare i försöksnomineringar, formerna för hur antalet deltagare i försöksnomineringar ska begränsas, var försöksnomineringsdeltagarna får delta samt övriga regelverk för att säkerställa en rättvis bedömning av medlemsopinionen.
152
4. Kandidater
4.1
Kandidat ska vara medlem och ska lämna en personlig levnadsbeskrivning (CV)
Kandidat är skyldig att ställa sig till förfogande för en personlig intervju med nomineringskommittén.
Kandidat ska på förfrågan av nomineringskommittén ta ställning till om avsikten är att – om så blir möjligt - ta en riksdags- eller fullmäktigeplats i anspråk. Endast kandidater som avser att ta en plats i anspråk får delta i försöksnomineringen.
Kandidat ska ha inlämnat en fullständig kandidatförsäkran för att få stå på valsedeln samt för att få delta i försöks
nomineringen. Kandidat ska delta i utbildning och annan kompetensutveckling och ska också delta i kampanj- och
opinionsbildningsarbete.
4.1.1 Riksdagsval och landstingsval
Kandidat ska ha betalat medlemsavgiften senast före juni månads utgång året före valåret. Kandidat som inte uppfyller detta krav får inte delta i försöksnominering eller stå på valsedel.
4.1.2 Kommunalval
Kandidat ska för att få delta i försöksnominering ha betalat medlemsavgiften senast före juni månads utgång året före
valåret. Kandidat ska för att stå på valsedel ha betalat med-
lemsavgift senast 9 veckor innan ordinarie nominerings
stämma. Kandidat som inte har betalat medlemsavgiften senast
före juni månads utgång året före valår får inte delta i försöks
nominering och får endast placeras på valsedel efter samtliga kandidater som har betalat medlemsavgiften senast före juni månads utgång året före valår.
153
5. Nomineringskommittéer
Ersättare som väljs är personliga ersättare för enligt beslut vald ledamot. Ersättare tjänstgör i de fall ledamot är frånvarande. Ledamot har
alltid företräde att före ersättare tjänstgöra vid sammanträde. I fall det
blir känt på förhand att en ledamot kommer frånvara vid flertalet möten
bör ledamot i samråd med ersättare låta ersättare huvudsakligen tjänstgöra. I det fall ersättare under arbetets gång deltagit mer än ledamoten
bör dessa i samråd låta ersättaren tjänstgöra i nomineringskommitténs
avslutande arbete.
5.1.1 Riksdagsval
Ordföranden och vice ordföranden får inte kandidera i något av valen till riksdag, landsting eller kommun. Ledamöterna i nomineringskommittén får inte kandidera till riksdagen.
Nomineringskommittén ska för riksdagsvalet bestå av
ordförande, vice ordförande och tio ledamöter bland vilka varje landstingskommunal valkrets ska vara representerad. Därtill kommer en representant för Moderata Ungdomsförbundets distrikt i Stockholms län. För valda ledamöter ska väljas
ersättare.
5.1.2 Landstingsval
Ordföranden och vice ordföranden får inte kandidera i något av valen till riksdag, landsting eller i någon av de i landstings-
valkretsen ingående kommunerna. Ledamöterna i nominerings-
kommittén får inte kandidera till landstingsfullmäktige.
En nomineringskommitté per landstingsvalkrets ska väljas för
landstingsvalet. Var och en av kommittéerna ska bestå av ordförande, vice ordförande och två representanter för var och en av de i landstingsvalkretsen ingående kommunerna. Därtill kommer en representant nominerad av Moderata ungdoms-
förbundets distrikt i Stockholms län. För valda ledamöter ska väljas ersättare.
5.1.3 Kommunalval
Ordföranden och vice ordföranden får inte kandidera i något av valen till riksdag, landsting eller kommun. Ledamöterna i
nomineringskommittén bör inte kandidera till kommunfullmäk-
tige för den kommun för vilken de ska föreslå valsedel.
Nomineringskommittén för kommunalvalet ska bestå av ordförande, vice ordförande och en till tio ledamöter bland vilka, i förekommande fall, varje kommunal valkrets ska vara representerad. Därtill kommer en representant utsedd av
Moderata ungdomsförbundet i kommunen. För valda ledamöter ska väljas minst en ersättare.
5.2
Nomineringskommittéernas åligganden
Nomineringskommittén ska samråda med föreningarna såväl före som efter försöksnomineringen och försäkra sig om att alla kandidater på av kommittén föreslagen valsedel uppfyller alla de krav som uppställts. Vidare ska nomineringskommittéerna försäkra sig om alla kandidaternas lämplighet för uppdraget samt att föreslagen valsedel i dess helhet är balanserad med hänsyn till, kompetens, erfarenhet, kön, ålder, etnicitet, geogra-
fisk tillhörighet, kontinuitet, förnyelse och andra relevanta kriterier.
Nomineringskommittén ska lämna ett komplett förslag till valsedel där alla kandidater är rangordnade.
6. Försöksnominering
154
6.1Tider
Rådgivande försöksnominering inför valen till riksdagen, landstinget och kommunerna ska genomföras under hösten året före allmänna val.
155
6.2Röstlängd
Vid juni månads utgång det år då försöksnominering ska genomföras upprättas en röstlängd som upptar medlemmar som betalat fastställd medlemsavgift för året och i samband därmed införts i medlemsregistret. Endast den medlem som har upptagits i röstlängden har rätt att delta i försöksnomine-
ringar.
6.3
Folkbokföringsadress för deltagande
För att medverka i nomineringsprocess och delta i beslut röran-
de kandidatnominering inför allmänna val ska medlem vara folkbokförd i det område som omfattas av nomineringen. 6.4
Medlemmarnas försöksnominering
Samtliga medlemmar som upptagits i röstlängd i enlighet med vad som framgår av punkt 6.2 ska få underlag för deltagande i försöksnomineringen. Detta ska ske per post eller elektroniskt på sätt som förbundsstyrelsen beslutar.
6.5
Övriga bestämmelser om försöksnomineringens genom-
förande
Beslut om möjlighet att rangordna kandidater samt högsta och lägsta antal kandidater som ska markeras vid röstning fastställs i kompletterande direktiv på ordinarie förbunds
stämma året före allmänna val.
7. Nomineringsstämma
7.1 Tider
Nomineringsstämman är förbundets högsta beslutande organ
för fastställande av valsedlar inför valet till riksdagen och lands
tingsfullmäktige. Om nomineringskommitté för landstingsval är enig i sitt förslag och ingen förening i valkretsen efter remiss av förslaget inom 10 dagar begär att nomineringsstämma ska behandla förslaget behöver inte nomineringskommitténs förslag underställas nomineringsstämma för fastställande. 156
Nomineringsstämma genomförs senast före november månads utgång året före det år då allmänna val äger rum. Kandidat bör vid nomineringsstämma stå till förfogande för frågor.
Nomineringsstämma är kretsens/föreningens högsta beslutande organ för fastställande av valsedel inför valet till
kommunfullmäktige. Nomineringsstämmor genomförs senast före februari månads utgång det år då allmänna val äger rum. Kandidat bör vid nomineringsstämma stå till förfogande för frågor. Årsmöte och nomineringsstämma kan genomföras vid samma tillfälle.
7.2Ombud/röstberättigade
Nomineringsstämman består av förbundsstyrelsen och fören-
ingarnas, i enlighet med förbundets stadgar, valda ombud till förbundsstämma. Kretsårsmöte/föreningsårsmöte/nomine-
ringsstämma består av medlemmar/ombud i enlighet med
tillämpliga stadgeregler avseende ordinarie årsmöte.
7.3Kallelse
Nomineringsstämma sammanträder på kallelse av förbunds
styrelsen. Kallelse till nomineringsstämma utsänds till ombuden senast två månader före stämman. Kretsårsmöte/föreningsårs-
möte/nomineringsstämma sammanträder på kallelse av styrelsen. Kallelse till nomineringsstämma utsänds till medlem-
marna/ombuden senast två veckor före stämman.
7.4Stämmohandlingar
Följande underlag utsänds till ombuden/medlemmarna senast 10 dagar före stämman:
• Föredragningslista
• Nomineringskommitténs förslag till valsedel
7.5 Föredragningslista
Vid nomineringsstämma ska minst förekomma:
a)
Val av ordförande och vice ordförande att leda
förhandlingarna
157
b)
Val av sekreterare
c)
Val av två justerare samt erforderligt antal rösträknare
d)
Fastställande av röstlängd
e)
Fastställande av nomineringsstämmans stadgeenliga utlysning
f)
Genomgång och fastställande av procedurregler
h)
Fastställande av valsedel
i)
Ställningstagande till eventuella ytterligare valsedlar
k)
Övriga ärenden
7.6Röstning
Omröstning sker öppet utom i valfrågor då den ska vara sluten. Ombud/medlemmar ska personligen utöva sin rösträtt vid
stämman. Vid sluten omröstning ska valsedel för att vara giltig, uppta så många namn som valet avser. Omröstning vid nomi-
neringsstämma kan beroende på stämmans beslut avse
enskild person eller grupp av personer. Vid personval som avser en (1) plats ska den som blir vald erhålla minst hälften av antalet avgivna giltiga röster. I annat fall genomförs ytterligare
en omröstning mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen. Vid lika röstetal avgörs utgången genom lottning.
7.7
Ytterligare valsedlar (minoritetsskydd)
Efter att en valsedel antagits av nomineringsstämman ska ytterligare en valsedel upprättas om minst en tredjedel av antalet röstberättigade vid stämman är överens om detta.
I så fall ajourneras mötet till senare tidpunkt på dagen för att bereda förslagsställarna möjlighet att utarbeta ett fullständigt förslag till valsedel. Detta förslag till valsedel föreläggs
stämman och avgörs genom ett enda beslut. Sker omröstning och vinner då förslaget anslutning från minst en tredjedel av dem som deltar i omröstningen är förslaget till ytterligare en valsedel antaget.
158
8. Extra nomineringsstämma
8.1
För landstingsvalkrets och kommunalval kan förbundsstyrelsen besluta att extra nomineringsstämma inkallas om synnerliga skäl härför finns.
8.1.1 Särskilt om kommunkretsar
I kommuner med kretsorganisation är det kommunkretsen som kan hemställa om extra nomineringsstämma.
8.1.2 Riksdagsval
Förbundsstyrelse eller minst en tredjedel av kretsarna/parti
föreningarna inom riksdagsvalkretsen kan inom tre veckor från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos parti
styrelsen att en extra nomineringsstämma inkallas om synner
liga skäl härför finns.
8.1.3Landstingsval
Minst en tredjedel av kretsarna/partiföreningarna inom lands-
tingsvalkretsen kan inom tre veckor från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos förbundsstyrelsen att en extra nomineringsstämma inkallas om synnerliga skäl härför finns.
Förbundsstyrelse eller minst en tredjedel av kretsarna/partiför-
eningarna inom landstingsområdet kan inom tre veckor från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos partistyrelsen att en extra nomineringsstämma inkallas om
synnerliga skäl härför finnes, om stämman behandlat
nominering för hela landstingsområdet.
8.1.4 Kommunfullmäktigeval
Föreningsstyrelse eller minst en tredjedel av medlemmarna kan inom tre veckor från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos förbundsstyrelsen att en extra nomineringsstämma inkallas om synnerliga skäl härför finns.
Kretsstyrelse eller minst en tredjedel av ledamöterna i krets-
159
styrelsen kan inom tre veckor från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos förbundsstyrelsen att en extra nomine-
ringsstämma inkallas om synnerliga skäl härför finns.
8.2
Ytterligare instruktioner
Kallelse till extra nomineringsstämma utsänds av förbundsstyrelsen/kretsstyrelsen/föreningsstyrelsen i den lokala partiorganisationen så snart beslut har fattats om en extra nomine-
ringsstämma. Kallelse av kretsstyrelse till partiföreningar ska sändas ut minst två veckor innan nomineringsstämman.
Extra nomineringsstämma får endast behandla de frågor den har inkallats för. Ytterligare en extra nomineringsstämma kan inte inkallas.
Beroende på orsaken till att extra nomineringsstämma inkallas fastställer förbundsstyrelsen/kretsstyrelsen/föreningsstyrelsen i den lokala partiorganisationen de närmare formerna för denna. Gällande nomineringsregler ska följas i tillämpliga delar.
10. Extra val
Vid extra val används samma valsedel eller valsedlar som vid senaste
ordinarie riksdagsval med nödvändiga justeringar.
Kandidaternas valbarhet kontrolleras och vid förfall för kandidat
tillämpas en successionsordning som innebär att följande kandidater
flyttas upp ett steg. Valsedeln fastställs i förekommande fall av
förbundsstyrelsen.
9. Förändringar mellan nomineringsstämma och
valsedelstryckning
Om en kandidat avsäger sig sin kandidatur, eller kandidat ej har
slutfört kandidatutbildning och inget stämmobeslut om undantag för
kandidaten om sådant krav beslutats, eller valbarheten upphör mellan
nomineringsstämmas beslut och sista möjliga tidpunkten för valsedelstryckning ansvarar styrelsen för att den aktuella kandidaten tas bort
från valsedeln/valsedlarna och följande kandidater flyttas upp ett steg.
Endast skriftliga avsägelser accepteras som underlag för beslut om
avlägsnande av kandidat från valsedel om det inte är fråga om fall där
valbarheten har upphört eller att kandidatutbildning ej har slutförts och
nomineringsstämma ej beslutat om undantag för kandidaten om sådant
krav.
160
161
Proposition 2 - bilaga 2
För- och nackdelar med en valsedel för norra
länshalvan och en för södra
Uppdraget
Partiföreningarna på Södertörn via yrkande av Martina Mossberg föreslog på nomineringsstämman till riksdagen 2014 att förbundsstyrelsen
skulle utreda för- och nackdelar med en valsedel för norra länshalvan
och en för södra. Stämman biföll förslaget samt beslutade att svar och
förslag till beslut ska redovisas till förbundsstämman 2015.
Sammanfattning
Förbundsstyrelsen har utrett frågan, analyserat för- och nackdelar med
förslaget och gör bedömningen att det syfte som anges, ökad lokal
förankring och möjlighet att synas, blir svårt att uppnå av ett antal skäl.
Att ha två valsedlar, en för norra och en för södra länshalvan, skulle inte
innebära ökade möjligheter att synas i media då det i dagsläget finns
regional media och lokal (till skillnad från media som täcker enbart eller
största delen av nord eller syd), vilket innebär att kandidaterna slåss om
samma utrymme som med 1 valsedel. I de senaste valen har det funnits
plats för fler kandidater på valsedeln och förbundsstyrelsen gör därför
bedömningen att den lokala förankringen i den bemärkelsen skulle
kunna ökas inom ramen för 1 valsedel.
Då länet är stort, både geografiskt och vad gäller antal väljare, är det
svårt att personligen känna eller träffa en stor andel av väljarna. Två
valsedlar skulle minska antalet väljare per ”valkrets”. I den mån en proportionell fördelning av vunna mandat mellan nord och syd skulle göras
är skillnaden i utfall sådan att om 1 riksdagsledamot slutar, blir tjänstledig, flyttar eller får tjänstgöra som ersättare utjämnas den. Förslaget
bedöms därför inte ha någon större påverkan på det totala antalet
162
röster på moderaterna eller på representationen sett ur ett geografiskt
perspektiv. Däremot uppstår nackdelar i form av dubbla valsedlar att
trycka och distribuera i hela valkretsen, d.v.s. hela Stockholms län, att
Moderaterna tar på sig att administrera en ytterligare valkrets internt
istället för att Valmyndigheten gör det, och svårigheter för andra typer
av alternativa listor som inte är baserade på geografi (exempelvis
ungdomslistor).
Förbundsstyrelsen vill däremot understryka vikten av att nomineringskommittéerna tar fram förslag som är allsidigt sammansatta både vad
gäller ålder, geografi, kön, specialistkompetens och andra faktorer som
utöver medlemmars och väljares förtroende är viktiga komponenter.
Problembeskrivning
Det är, vilket skrivelsen tar upp, inte enkelt att som riksdagsledamot i
valkretsen Stockholms län bli känd i hela eller större delar av valkretsen.
Det stora antalet röstberättigade innebär att synlighet i media i praktiken är nödvändigt för att få ett bredare genomslag. Att valkretsen täcker ett geografiskt stort område är också en utmaning men bedöms ha
klart mindre påverkan på möjligheten att synas än tillgången till media.
Den välspridda uppfattningen inom valforskningen gällande valaffischer
är att de inte är särskilt effektiva för att marknadsföra en person eller
ens ett parti utan kan påminna väljarna om att det är val och upprepa
kända korta budskap eller synliggöra redan kända politiker. Även om
det vore kostsamt att bedriva affischkampanj som personalvalskandidat
är inte heller detta en så viktigt komponent som synlighet i media är.
I och med att Stockholm också är huvudstad bevakas rikspolitiska
frågor av Stockholms ”regionalmedia” vilket innebär att partiets högsta
företrädare nationellt tar en del av den roll som riksdagsledamoten/
riksdagsledamöterna i valkretsar utanför Stockholmsområdet har som
representanter för rikspolitiken.
Personvalets betydelse
Förbundsstyrelsen är positiv till inslaget av personval och det brukar
vanligen uppmuntras genom olika typer av stöd till kandidater som vill
163
bedriva personvalskampanj. Sveriges parlamentariska system är dock
byggt på partier snarare än enskilda kandidater, något som till stor
del kommer utav valkretsarnas utformning med många mandat och
listor/valsedlar med många namn på. I och med att listorna tas fram
av partierna och har många namn blir det i de allmänna valen inte en
omröstning om en viss kandidat utan till största del om partiet som
helhet. En jämförelse kan göras med enmansvalkretsar i exempelvis
Storbritannien och USA där i praktiken två kandidater ställs mot varandra och personen/kandidaten genom primärvalet har mycket starkare
ställning gentemot partiet än i länder med liknande system som i
Sverige. Förbundsstyrelsen föreslår inte att valsystemet i Sverige ska
ändras utan konstaterar att det har stor påverkan på kandidaters
möjligheter till och incitament för att bedriva personvalskampanjer som
ger ett resultat som skiljer sig från valsedelns rangordning. Att ha en
lokal kandidat som har hög sannolikhet att komma in i riksdagen är
rimligen mobiliserande för den lokala partiorganisationen i en kommun
och kan skapa intresse lokalt. Dock visar forskning att i en partidemokrati som Sverige har partiets förtroende i just de sakfrågor väljarna prioriterar högst stor på påverkan valresultatet även om partiledarens popularitet också har betydelse. Moderaterna har därför haft fokus
på lokala frågor som är viktiga, till exempel Förbifart Stockholm, samt
på partiledaren som utöver att vid de senaste två valen var statsminister med högra förtroendesiffror också är från valkretsen.
Två valsedlars mediala potential
Konsekvensen av att ha två valsedlar i Stockholms län skulle kunna
innebära fördelar för kandidaters synlighet om de täcker in samma
områden som exempelvis tidningar, tv, radio eller annan media gör. I
och med att de regionala tidningarna är Dagens Nyheter och Svenska
Dagbladet, och radio och tv i huvudsak (minst) har hela Stockholmsregionen som bevakningsområde täcks nuvarande valkrets in av regional
media. Däremot finns inte del-regional media som täcker in enbart (eller
största delen av) norra eller södra halvan av länet. Vid två valsedlar
skulle svårigheten att synas i media vara oförändrad eftersom båda
listors kandidater fortsatt konkurrerar om samma utrymme. Möjligheten
att synas lokalt i kommunen eller möjligtvis också i någon näraliggande
164
kommun genom media bedöms också vara oförändrad. Alternativet att
ha en lokal riksdagsvalsedel för varje kommun/bevakningsområde för
lokalmedia skulle visserligen kunna innebära ökat fokus på valsedeln
men troligen inte på kandidaterna som redan idag uppmärksammas av
lokalmedia. Eftersom antalet mandat till riksdagen som är realistiska för
moderaterna att göra anspråk på är färre än antalet kommuner skulle
lokala riksdagsvalsedlar också av den anledningen inte vara att föredra.
Antalet kandidater på valsedeln
Vad gäller antalet kandidater att ha på valsedeln pekar skrivelsen på att
fler valsedlar innebär att fler personer får plats på dessa och därmed
kan kandidera. Det stämmer men idag är antalet personer på valsedeln
till riksdagen inte begränsat av utrymmet på pappret utan av antalet
kandidater som fått prioriteringar av tre föreningar i tre olika kommuner
(något kandidater och föreningar påverkar själva). Det finns utrymme
idag att ha fler kandidater och nomineringskommittéerna brukar ha som
ambition att varje kommun ska finnas representerad på valsedeln med
minst 1 kandidat. I och med att antalet mandat som realistiskt sett kan
tas i anspråk av moderaterna är färre än antalet kommuner kan inte
varje kommun ha en kandidat på det som informellt kallas för ”valbar”
plats. Det finns dock en övre gräns för antalet kandidater som är
praktiskt att ha på en valsedel vilket gör att det i vart fall teoretiskt sett
finns situationer där gränsen får en praktisk påverkan på möjligheten att
kandidera.
Fördelningen av mandat mellan nord och syd
En möjlig konsekvens av att ha två valsedlar är att mandatens geografiska placering påverkas jämfört med att ha 1 valsedel. Om en valsedel
märkt syd eller nord i huvudsak får röster från de boende i södra eller
norra delen av länet skulle mandaten fördelas i proportion till antalet
moderatröster på respektive valsedel och därmed efter indelningen
i nord och syd. Detta kräver dock ett antal ytterligare bestämmelser.
Exempelvis behöver ett krav ställas på att kandidat på valsedel ska
vara folkbokförd inom det område som valsedeln omfattar. Formellt sett
omfattas valkrets Stockholms län men det skulle kunna vara möjligt Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
165
att inom moderaterna i Stockholms län ha egna regler om begränsar
möjligheten att kandidera på den andra valsedeln. Sedvanligt undantag
för partiledaren skulle kunna kvarstå. Om krav på folkbokföring inte
skulle ställas och kandidater kan kandidera på båda valsedlarna eller
på den där man inte bor skulle syftet med att ha två valsedlar inte alls
uppnås och det skulle troligen bli mer förvirrande än klargörande för
väljarna.
Det som samtidigt behöver beaktas vid krav på folkbokföring är möjligheten till fler valsedlar baserat på andra kriterier än geografi. Om exempelvis MUF skulle vilja ha en ungdomsvalsedel (som de exempelvis
har/har haft i Skåne) behöver även den upprättas i två delar: nord och
syd. Men om det är att lyfta fram unga kandidater som är syftet är det
inte säkert, eller ens sannolikt, att kandidaterna också skulle fördela sig
jämnt över de två valsedlarna eller att de som är boende i en viss del av
länet skulle känna större samhörighet med de i sin geografiska närhet
snarare än de med samma ålder. Möjligheten att ha en tredje lista som
täcker hela valkretsen men där kandidaterna har någon annan egenskap som särskilt lyfts fram skulle kunna rubba fördelningen mellan de
två länshalvorna om den skulle tillåtas. Att ha två geografiskt fördelade
valsedlar kan därför komma att minska möjligheterna för andra (vanligare, dock inte så vanliga) typer av ytterligare valsedlar.
Andra frågor är hur många som känner sig som ”norra länshalvan”-bor
respektive ”södra länshalvan”-bor snarare än som Stockholmare eller
något annat. I diskussioner om politik och politiska program brukar
moderaterna och förbundsstyrelsen diskutera i andra riktningen att alla
väljare i Stockholmsregionen i huvudsak bör mötas av samma
moderata grundbudskap med utrymme för lokala variationer, snarare
än tvärt om.
Gränsdragningar
argumenteras för att Lidingö trots sin placering med sydkommuner
i krets Ost ska räknas till nord (det bör då beaktas att Lidingö till
landstingsvalet blir grupperat med kommuner i syd och i riksdagsvalet
till nord, vilket, om identiteten syd och nord är stark nog att påverka
röstningen kan skapa problem). Förbundsstyrelsen har för valet 2010
och 2014 räknat på om två olika listor, allt annat lika, hade ändrat den
geografiska fördelningen av mandaten. Eftersom det de facto bara
var 1 valsedel i dessa val kan eventuella vinster och förluster i form av
påverkan på antalet moderatröster som skulle kunna komma av att ha
två valsedlar inte räknas in.
Konsekvenser i valet 2010
De 15 första personerna på valsedeln 2010 fördelar sig så att 9 personer tillhör norra länshalvan och 6 personer södra länshalvan. Om Lidingö räknas till nord hade ett proportionellt antal mandat för norra varit
8,7 och exklusive Lidingö 8. Södra länshalvan hade inklusive Lidingö
fått 7 mandat och exklusive Lidingö 6,3. Det skiljer således mellan 0,3-1
mandat mellan utfallet på valsedeln och ett utfall proportionellt till antalet moderatröster. I och med att förändringar i form av tjänstledigheter
och avhopp tillkommer efter valdagen och det räcker med att nästa
person på valsedeln är från södra länshalvan för att det verkliga utfallet
ska bli som det proportionella utfallet är skillnaden inte tillräckligt stor
för att man säkert ska kunna säga att det i valet 2010 hade blivit någon
skillnad med två valsedlar vad gäller geografisk fördelning av mandaten.
Däremot hade den övervikt av ledamöter från södra länshalvan (7-8 st
tjänstgörande ledamöter, mot 6,3-7 st som hade varit proportionellt mot
antalet moderatröster) som uppstod mot mandatperiodens slut efter
avhopp och nya ersättare som inträdde sannolikt inte kunnat uppstå.
Konsekvenser i valet 2014
Var gränsen går mellan norra och södra länshalvan är inte definierat i
skrivelsen men i huvudsak bör man kunna gå efter landstingsvalkretsarna, där Nord, Nordväst och Nordost tillhör norra länshalvan och
Sydväst, Sydost och Ost tillhör södra länshalvan. Möjligtvis kan
Efter valet 2014 fick Moderaterna 13 mandat vilket var en tillbakagång
med 2 st. En proportionell fördelning av rösterna mellan norra och södra
länshalvan skulle innebära att 1-1,3 mandat skulle behöva skifta plats
för att valsedel och proportionell fördelning efter antalet moderatröster skulle vara lika. Om vi hade lyckats behålla 15 mandat skulle 0,9-1,1 Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
166
167
mandat behöva skifta plats från nord till syd för att erhålla proportionell
fördelning. Efter ett antal avhopp har sammansättningen förändrats
men när detta skrivs i april 2015 är det samma fördelning mellan norra
och södra länshalvan bland tjänstgörande ledamöter som på valsedelns
13 första och 15 första platser.
sig kostnader och begränsningar som bara omfattar vårt eget parti
och inte alla andra. Om valkretsen skulle delas i två eller flera delar av
Valmyndigheten skulle kostnaderna bli lägre och gentemot andra partier
relativt sett mindre men svårigheten att som kandidat synas annat än
i hela Stockholmsregionen eller lokalt i sin kommun kvarstår även i ett
sådant fall.
Administrativa och praktiska konsekvenser
Att ha två valsedlar innebär en del merarbete och merkostnader. Dels
i interna utredningar att ta fram förslag till ändrade stadgar, rutiner och
system (exempelvis i försöksnominering, nomineringskommittéer etc.).
I själva valrörelsen blir utskick dyrare och eftersom valsedlar inom en
valkrets likabehandlas bör båda valsedlarna delas ut till alla vallokaler i
hela Stockholms län. Det är inte säkert att kandidater med synlighet på
regional nivå tjänar på att väljaren måste hålla reda på vilken valsedel
som är rätt alternativt uppfattar att kandidaten inte representerar den
halva av länet där väljaren bor.
För väljaren kan det innebära att en politiker som (trots ovan noterade
svårigheter) är känd inte finns på den lista väljaren geografiskt sett är
tänkt att representeras av (i större omfattning än vad vallagen innebär,
i och med att moderaterna själva skulle införa en extra valkrets). I och
med att det är tillåtet att rösta på valfri moderat valsedel kan en boende
i syd visserligen rösta på sin kandidat i nord men krysset innebär också
en röst på ytterligare en politiker i nord (d.v.s. står inte den man kryssar
på den plats som blir det sista tilldelade mandatet i rösträkningen
innebär rösten utöver ett kryss också en röst för en plats till en annan
kandidat som tar det mandatet i anspråk).
Förbundsstyrelsen vill betona vikten av en allsidig valsedel inte bara
vad gäller geografi utan andra parametrar som gör att våra kandidater
är representativa. Därför är det viktigt att nomineringskommittéer noga
bevakar allsidigheten i förslag till valsedlar som tas fram. Som högsta
och sista instans finns nomineringsstämman som kan göra korrigeringar om så önskas. Förbundsstyrelsens sammanlagda bedömning är
att den tänkta vinsten med två valsedlar (en för norra och en för södra
länshalvan) inte uppnås men innebär att moderaterna som parti tar på
168
169
Motionsförteckning
Motion 9 Rätten till positiv faderskapstalan
Motion 1
Motion 10
En modern kunskapsskola
Avskaffande av Statens Medieråd
Från MUF Stockholm
Från Noa Samenius, MUF Nacka
Motion 2
Motion 11
Vårdgaranti på riktigt - genom nationella vårdval
Skapa ett värdigt äldreboende med social dimension
Från Andreas Jonsson, Tyresö.
Från Gunilla Elmberg, Bo Liljedahl, Moderata Seniorer i Stockholms län
Motion 3 Motion 12
Införandet av läkarsekreterare
Rättvis åldersrepresentation inom Nya Moderaterna
Från Jasmin Farid, MST SU, Sara Farid, MSU Norra real
Från Gunilla Elmberg, Berit Assarsson, Moderata Seniorer i Stockholms län
Motion 4
Motion 13
En förbättrad integration
Gör Veterandagen till allmän flaggdag
Från Jesper Hellsten, Savo Ševic MUF Södermalm. Insänt via MUF Stockholm.
Från Moderaterna i Österåker
Motion 5
Motion 14 Migration/integration
En moderat säkerhetspolitik för framtiden
Från Gunilla Elmberg, Berit Assarsson, Erik Hafström, Moderata Seniorer i Stockholms län
Från Erik Hafström, Danderyd, Staffan Strömbäck, Lidingö
Motion 6 Motion 15 Arbetsmarknad
Terrorism och stärkt brottsbekämpning
Från MUF Stockholm
Från Viktor Norén
Motion 7
Motion 16
Krav på Moderata Samlingspartiets avhopp från decemberöverenskommelsen
Globala utmaningar
Motioner
Från MUF Stockholm
Från MUF Stockholm
Från Nils-Henrik Tideberg, Lidingö
Motion 17 Motion 8 Bort med regelkrånglet kring bostadsbyggandet
Framtidskontrakt
Från Deshira Flankör, Värmdö
Från Henrik Ulfvarson, MUF Sollentuna
Jean-Robert Nino, MUF Västerort
170
171
Motion 18
Gör om busslinje 4 till spårväg med finansiellt stöd av OPS
Från Carl Henrik Linder, MUF Östermalm. Insänt via MUF Stockholm.
Motion 19
Vision Stockholm
Från MUF Stockholm
Motion 20
Angående Stockholm
Från MUF Stockholm
Motion 21
Motion 1
En skola som ger alla elever förutsättningarna att lyckas
En god skolgång är avgörande för ungas möjligheter att lyckas i arbetslivet och skapa sig en framtid. 28 procent av de som är inskrivna på
Arbetsförmedlingen idag saknar fullständiga betyg från gymnasiet1. Det
visar hur viktigt det är att ingen elev lämnas i sticket, utan att alla får den
hjälp de behöver. Vi ska arbeta för att alla elever kan gå ut gymnasiet
med fullständiga betyg.
De höga flyttskatterna bromsar rörligheten på bostadsmarknaden
Motion 22 Ett rättvisare lagfartssystem, utan fräcka stämpelskatter
Från MUF Täby
Motion 23
Synliggörandet av dolda skatter
Från Carl Baker, MUF Botkyrka
Många faktorer påverkar kostnaden och effektiviteten i undervisningen. En parameter som tyvärr i bland glöms bort och som kan ha stor
påverkan på både inlärning för den enskilde och kostnaden för skolan är
en elevs behov av särskilt stöd. Om en elev behöver extra timmar med
stödlärare kostar det följaktligen extra för skolorna. I många kommuner
är de kompensatoriska inslagen i resursfördelningen blygsamma vilket
innebär att det blir billigare att utbilda en elev med hög förmåga då
denna inte behöver lika mycket resurser för att uppnå bra resultat. Fristående huvudmän kan bestämma var de ska starta skolor. Det innebär
att de har en viss möjlighet att fokusera på elever som kostar mindre att
utbilda. Det kan leda till att incitamenten för att utbilda elever i behov
av särskilt stöd blir lägre än att utbilda de högpresterande.
Genom att i högre grad ersätta skolor för de extra kostnader som
medförs av att elever har särskilda behov skulle fler fristående huvudmän våga satsa på de elever som har allra svårast för inlärning. En del
kommuner har gått i framkant och infört den här typen av system. Ett
exempel är Nacka som både har likvärdighetsgaranti och SALSA
Motioner
Från Carl Henrik Svenson, MUF Täby
1 http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Hitta-medarbetare/
Nyheter/Nyheter- for-Arbetsgivare/1-25-2013-Fler-jobb-utan-utbildningskrav-behovs.html#.
Uqzb5yjrYYA
172
173
Premiera bra lärare
ligt att olika elever vill gå i olika skolor. En elev vill eventuellt rikta in sig
på företagande i skolan och kan då välja en friskola, samtidigt som en
annan vill måhända kunna planera sitt schema individuellt för att hinna
med andra sysslor på fritiden och kan då välja en annan friskola. Med
endast kommunala skolor försvinner konkurrensen och valfriheten.
Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) som säger att
den som senast blev anställd är den som först sägs upp vid en eventuell nedskärning är skadliga. Skolan som arbetsplats är inget undantag.
Det finns inte något givet samband mellan att den som arbetat längst
som lärare skulle vara den som är bäst på att lära ut. Turordningsreglerna utgör ett hinder för skolor att behålla sina bra lärare. Turordningsreglerna bör tas bort helt från LAS men ett första steg i skolans fall
vore att åtminstone göra varje skola till en egen turordningskrets.
Det är av yttersta vikt att Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm
fortsätter att stå upp för friskolereformen. Friskolorna behöver bli fler
och inte färre runtom i vårt land eftersom de bidrar till en värdefull
mångfald av skolor för alla familjer runt i Sverige. Om friskolor förbjuds
tar man bort den valmöjligheten från barnen och föräldrarna. För ett
parti som tror på att låta individer och familjer själva bestämma över
sina liv kan det inte accepteras.
Friskolor är här för att stanna
Premiera skolor som förbättrar sina resultat
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm var drivande i införandet av
friskolor och har sedan dess alltid försvarat reformen. I den offentliga
debatten hörs det ibland röster som beskriver friskolor som onda och
som propagerar för ett totalt förbud. Beskrivningen brukarofta utgå från
att friskolor är ägda av kortsiktiga riskkapitalbolag som har låg personaltäthet, sämre resultat och säljs inom en mycket kort tid. Det är inte
en korrekt beskrivning. Naturligtvis finns det exempel på friskolor som
inte levererar en godtagbar kvalitet, men detsamma gäller även kommunala skolor. Friskolor är skolor som inte är ägda av stat, landsting eller
kommun, men som samtidigt är skattefinansierade via skolpengen. De
är i stället ägda av exempelvis stiftelser, föreningar eller företag men
måste då ha fått tillåtelse från Skolinspektionen och bidra med god
kvalitet3. Friskolor finns för att kunna erbjuda en mångfald av skolor för
elever och föräldrar. Alla människor är olika och därför är det natur-
Skolor har olika förutsättningar att nå uppsatta kunskapsmål beroende
på faktorer som ibland kan vara utanför den egna skolans kontroll. Elevunderlaget är i vissa fall en sådan faktor. Elevernas bakgrund, behov
av särskilt stöd och inte minst språkkunskaper är avgörande faktorer.
Därför är det ibland svårt att rakt av jämföra skolor och alla skolor kan
inte alltid nå samma resultat. Att förbättra sina resultat givet utgångsläget och förutsättningarna måste däremot alltid premieras. Vissa kommuner har prövat olika modeller för detta och det är inte Moderaterna i
Stockholm Stads roll att fastställa vilken som är bäst. Däremot är viktigt
att i någon form premiera skolor som kan uppvisa inte bara bra resultat,
utan goda resultatförbättringar. Det ska löna sig att satsa inte bara på
de elever som har det enkelt för sig utan också på dem som är i behov
av extra stöd.
Lärarutbildningen
2 http://www.nacka.se/underwebbar/Anordnare/barnomsorg_utbildning/barni behovavsarskiltst zod/Sidor/Likvärdighetsgarantin.aspx
3 http://www.skolverket.se/skolformer
174
Motioner
peng2. Det bör vara ett krav i skollagen att alla kommuner ger extra
resurser till elever med särskilda behov.
Allt fler söker sig till lärarutbildningen efter regeringens reformer, vilket
är glädjande, men tyvärr är antagningskraven fortfarande för låga.
Sverige behöver skickliga och engagerade och därför måste lärarutbildningen stärkas. Om vi vill ha de bästa lärarna måste antagningskraven
till lärarutbildningen skärpas.
175
Ett stort problem i dag är att många lärare snart går i pension samtidigt
som få vill utbilda sig till lärare. Värst är det inom moderna språk och i
de naturvetenskapliga ämnena. Jämförs lärarutbildningar i naturvetenskapliga ämnen i grundskolan och gymnasiet (300p, 5 år) med
en civilingenjörsutbildning (300p, 5 år) så behövs det godkänt i samma
ämnen på gymnasienivå. Om vi sedan jämför dessa utbildningars
ingångslöner och slutlöner så har en lärare en ingångslön på 23 000
kronor och en slutlön på 33 000 kronor medan en civilingenjör har
en ingångslön på 33 000 och slutlön på 58 000.
Många väljer bort läraryrket redan från början på grund av den låga
lönen. Om nästa generations studenter ska vilja utbilda sig till lärare
måste därför snittlönen på läraryrket höjas på sikt.
Den 1 juni 2013 träder regeringens satsning på att inrätta karriärtjänster
för lärare i kraft. Det medför två nya karriärsteg i form av förstelärare
och lektor och reformen innebär att ungefär 10 000 lärare ska kunna
göra karriär inom sitt yrke. Förstelärare ska framför allt fortsätta undervisa, men de ska också coacha andra lärare, arbeta med att förbättra
undervisningen, vara huvudlärare i ett ämne eller ansvara för lärarstudenter. Lektorer ska också fortsätta att undervisa, men de ska även
få tid att sprida sina ämneskunskaper till andra lärare eller bedriva
forskning som gynnar undervisningen4.
För att göra läraryrket än mer attraktivt bör det införas fler karriärtjänster för lärare, det vill säga fler olika karriärsteg. En statlig satsning på
karriärtjänster för lärare skickar en tydlig signal till skolans huvudmän,
både kommunala och fristående, att de behöver arbeta mer med lönespridning inom lärarkåren och belöna de lärare som är särskilt skickliga.
Förhoppningen är att huvudmännen själva väljer att införa dessa och
fler karriärtjänster som ett led i den här reformen.
4 http://www.regeringen.se/sb/d/15615/a/200035
176
Kombinationsutbildningar samt kompletterande
lärarutbildning
Det råder stor brist på lärare inom gymnasiet och grundskolans senare
del och trösklarna till att utbilda sig till lärare måste sänkas, utan att
tumma på kraven.
Storbritannien har genomfört ett projekt under en tid som kallas “Teach
First”. Projektet går ut på att studenter som studerat andra program än
lärarprogrammet kan komplettera sin utbildning med en lärarexamen.
Det gör de efter att ha läst klart sin utbildning under två år läser in
en lärarexamen. Detta har visat sig vara uppskattat och är nu en av
Storbritanniens mer attraktiva utbildningar5.
I Sverige finns det liknande system och bland annat på KTH samt Chalmers finns en mycket attraktiv lärarutbildning inom gymnasieskolan och
de naturvetenskapliga ämnena. Utbildningen är en kombinationsutbildning där studerande får en examen både som civilingenjör och lärare.
Programmet har visat sig vara attraktivt, både av sökande men även
av näringsliv. Lärare med djupgående teknisk utbildning är idealiskt för
gymnasieskolan och civilingenjörer med pedagogisk och kommunikativ
kompetens är mycket eftertraktade. Med olika kombinationsutbildningar kan en bredare och djupare kompetens uppnås bland lärarna. De
elever som dessa lär ut till kan dessutom få mer djupgående kunskaper
samt närmare kontakter med arbetslivet.
IT-plattform för stärkt fritt skolval
Valet av skola är ett avgörande beslut för elever och föräldrar. I dag
upplever många att det är svårt att välja bland den mångfald av aktörer
som finns på grund av bristande information. Kunskap om alternativen
är avgörande för att kunna fatta rätt beslut. I dag utvecklas flera olika
plattformar som syftar till att underlätta ett informerat val, men dessa
plattformar och nya måste fortsätta att utvecklas. De som finns är inte
tillräckligt avancerade eller tillräckligt kända bland elever och föräldrar.
Det är viktigt att all den värdefulla information som Skolverket och Skol-
Motioner
Attraktivt läraryrke med konkurrenskraftiga löner
5 http://www.teachfirst.org.uk/
177
inspektionen har samlas på ett ställe. Det behövs en samlad plattform
som sammanställer relevant information om Sveriges skolor på ett
enkelt och lättöverskådligt sätt för att ge elever och föräldrar möjlighet
att välja den skola som passar eleven bäst. Sådan relevant information
kan exempelvis vara skolans betygsresultat, hur många av eleverna
som efter utbildningen får jobb eller fortsätter att studera, lärartäthet
och så kallad nöjd kund-index.
Distansundervisning online
I många kommuner är elevunderlaget för litet för att flera skolor ska
startas, vilket leder till att valfriheten begränsas och alla elever hänvisas
till en och samma skola. Här är onlinebaserad distansundervisning en
viktig möjlighet för att skapa valfrihet ändå. Det är i dag väldigt svårt
för en skola att erbjuda sina elever en kurs där undervisningen sker via
nätet. Som boende på en liten ort är man utelämnad till det snäva utbud
av kurser och program som erbjuds av den lokala gymnasieskolan. Det
är ett tydligt exempel på hur politiker förhindrar innovation. Genom att
göra det enklare med undervisning online skulle elever få fler valmöjligheter och särskilt för elever i små orter som helt saknar alternativ
är det avgörande. Elever landet över kan få möjlighet att välja den
skolan som passar dem bäst och de bästa lärarna kan nå ut till fler.
Förhoppningsvis kan även distansundervisning online öppna upp för
stora produktivitetsförbättringar.
att5
Moderaterna i Stockholms län verkar för att kraven för att bli antagen till lärarutbildningen höjs,
att6
Moderaterna i Stockholms län verkar för konkurrenskraftiga lärarlöner för att fler ska välja att söka sig till läraryrket,
att7
Moderaterna i Stockholms län verkar för att skolor inför fler karriärtjänster och en större lönespridning bland lärare,
att8
Moderaterna i Stockholms län verkar för fler kombinations
utbildningar med lärarbehörighet,
att9
Moderaterna i Stockholms län verkar för att skapa en kom
pletterande lärarutbildning för studenter med relevant kandidatexamen,
att10
Moderaterna i Stockholms län verkar för en nationell IT-platt-
form som jämför samtliga Sveriges skolor efter skolornas resultat,
att11
Moderaterna i Stockholms län verkar för att i större utsträck-
ning tillåta distansundervisning samt
Tilläggsattsatser
att12
Moderaterna i Stockholms län uttalar att varje skola bör stimulera alla elever efter behov
MUF Stockholm
Med anledning av ovanstående föreslås stämman besluta
178
att1
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för ett lagkrav om mer resurser till elever med särskilda behov,
att2
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att varje skola ska bli en egen turordningskrets till dess att turordningsreglerna helt avskaffas,
att3
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att fler friskolor startas,
att4
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att skolor som lyckas höja sina resultat ska premieras,
att5
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att kraven för att bli antagen till lärarutbildningen höjs,
att6
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för konkurrenskraftga
Motioner
Attsatser från MUF Stockholms distriktsstämma:
att1
Moderaterna i Stockholms län verkar för ett lagkrav om mer resurser till elever med särskilda behov,
att2
Moderaterna i Stockholms län verkar för att varje skola ska bli en egen turordningskrets till dess att turordningsreglerna helt avskaffas,
att3
Moderaterna i Stockholms län verkar för att fler friskolor startas,
att4
Moderaterna i Stockholms län verkar för att skolor som lyckas höja sina resultat ska premieras,
179
lärarlöner för att fler ska välja att söka sig till läraryrket,
att
på rad 80 ersätta ”trädde” med ”träder”
att7
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att skolor inför fler att
på rad 98 infoga ”att” mellan ”gör” och ”de”
karriärtjänster och en större lönespridning bland lärare,
Distriktsstyrelsen jämkade
att8
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för fler kombinationsutbild-
Klara Lindström yrkade
ningar med lärarbehörighet,
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att varje skola bör stimulera att9
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att skapa en komplette-
alla elever enligt behov
rande lärarutbildning för studenter med relevant kandidatexamen,
Oscar Sameland yrkade
att
stryka sista meningen i stycket ”Premiera bra lärare”
att10
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för en nationell IT-plattform att
stryka att-sats 2
som jämför samtliga Sveriges skolor efter skolornas resultat,
Henrik Ulfvarson yrkade
att11
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att i större utsträckning att
i rad 28-29 ändra i stycket till ”bör helt tas bort från LAS. Ett första steg i tillåta distansundervisning samt
skolans fall”
att12
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm skickar vidare propositionen till att
i rad 28 ändra ” för skolor att behålla sina bra lärare” till ”för att skolor ska Moderaterna i Stockholms stad och läns förbundsstämmor.
kunna behålla de lärare de önskar”
att
i rad 25 ändra ”först sägas upp ”till först ska sägas upp”
Protokollsutdrag från MUF Stockholms distriktsstämma 2014:
Oliver Rykatkin yrkade
Proposition 3
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för ökade möjligheter för En modern kunskapsskola
privata aktörer att köpa loss kommunala skolor
Delmon Haffo yrkade
Distriktsstyrelsen yrkade
att
anta propositionen
att
bifalla propositionen
Nicolas Holst yrkade
att
byta ordet ”antagningskraven” i rad 68 mot ”kraven för examination”
Andrea Ström yrkade
att
avslå att-sats 5
att
byta ordet ”kan” mot ”ska” på rad 5
Albin Kjellberg yrkade
att
lägga in ett kommatecken efter ordet ”blygsamma” på rad 11
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm ska värna om alla ägandeformer att
orden ”i” och ”bland” sätts ihop till ”ibland” på rad 54-55
inom den privata skolmarknaden
att
ordet ”mesta” byts ut mot ”bästa” på rad 67
att
styrka orden ”på sikt” på rad 79
att
byta ordet ”samt” mot ”och”
att
stryka ” men dessa plattformar och nya måste fortsätta att utvecklas” på rad 114-115
att
på rad 45 byta plats på ”vill” och ”måhända”
att
på rad 50 infoga ”om” mellan ”runt” och ”i”
Distriktsstämman beslutade
att
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att varje skola bör stimulera alla elever efter behov
Motioner
180
181
Förbundsstyrelsens svar på motion 1
En god skolgång är avgörande för ungas möjligheter att lyckas i
arbetslivet och skapa sig en framtid. Bilden av svensk skola är idag
mycket negativ men det är en bild som inte är helt sann. Det finns
många skickliga lärare som gör ett fantastiskt jobb med sina elever
varje dag men tyvärr syns inte dessa i debatten. Brist på resurser i
form av pengar är inte problemet för svensk skola. Sverige är ett av de
länder inom OECD som lägger mest pengar på skolan. Det vi behöver
arbeta med är hur vi använder de resurser som finns i våra skolor på ett
effektivt sätt. Stöd till elever med särskilda behov är redan idag reglerat
i lag. Alla elever har rätt till det stöd de behöver för att klara skolan. När
det gäller barn i behov av särskilt stöd behövs metodutveckling och
bättre kunskap, inte nödvändigtvis mer resurser. Det är varje kommun
och rektors skyldighet att se till att varje elev får det stöd som denne
är berättigad till och det är politikens skyldighet att resurser för detta
avsätts inom den kommunala budgeten.
Precis som motionären framhåller så är lärare och skolledare den mest
avgörande faktorn för elevernas resultat. Det är därför viktigt att staten
tillhandahåller en bra lärarutbildning, att kommunerna är attraktiva
arbetsgivare samt att det finns bra förutsättningar för fristående skolor
att verka lokalt.
närens lösningar. Det är också rimligt att varje skola ska vara en egen
turordningskrets med anledning av att det ökar det egna inflytandet i
varje verksamhet. Motionären framhåller vikten av friskolorna och dess
betydelse för såväl resultat som för människors rätt att själv välja skola.
Vi instämmer i detta men vill även framhålla vikten av friskolorna för att
bland annat klara de växande årskullarna i Stockholm de närmaste åren.
Vi ska säkerställa att friskolor verkar på lika villkor som kommunala och vi
är positiva till nyetablering av friskolor.
Att lyfta fram goda exempel och skolor som lyckas väl är viktigt även om
bonusar i form av rena pengar kan vara tveksamt och svårt att genomföra då det kan skapa incitament till glädjebetygssättning. Det finns
dock många andra sätt att uppmärksamma skolor som lyckas bra i sitt
uppdrag. Det finns redan idag en IT-plattform i Skolverkets databas som
jämför samtliga Sveriges skolor utefter skolornas resultat. Det är relevant
att titta vidare på möjligheten till en bättre distansutbildning i enlighet
med motionärens förslag. Valfriheten ska gälla oavsett var i Sverige man
bor. Däremot är det viktigt att en sådan undervisning följer de uppsatta
och lagreglerade kvalitetskrav som finns.
Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen
förbundsstämman
att
att
att
avslå att-sats 1
besvara att-satserna 3, 6 och 10
bifalla att-satserna 2, 4, 5, 7, 8, 9, 11 och 12
182
Motioner
Efter Alliansens reformering av lärarutbildningen så har söktrycket ökat
men utbildningen är fortfarande i många delar undermålig. Det är viktigt
att vi förutom den ordinarie lärarutbildningen även hittar alternativa
vägar in för de som vill bli lärare. För att locka fler att vilja bli lärare
måste kommunerna vara attraktiva arbetsgivare som erbjuder möjlighet
till kompentensutveckling och en bra lön. Tack vare alliansregeringens
satsningar på karriärtjänster har skickliga lärare kunnat få en högre
lön. I många av länets kommuner har lärarna generellt också fått bättre
löneökning än andra grupper. Ytterligare satsningar på läraryrket och
dess utbildning är motiverat och förbundsstyrelsen instämmer i motio
183
Reservation på motion 1
Dessutom är det som sägs i bisatsen att turordningsreglerna på sikt
helt ska avskaffas vare sig lämpligt eller möjligt.
Vi reserverar oss till förmån för vårt avslagsyrkande.
Vi anser att att-sats 2 ska avslås
Anti Avsan
Cecilia Löfgreen
Motivering
Den aktuella att-satsen innefattar först ett yrkande som innebär att varje
skola ska bli en egen turordningskrets. Detta innebär ett önskemål om
minskad flexibilitet i turordningsreglerna.
När det gäller turordningskretsar så finns det flexibilitet i LAS som
innebär möjligheter för mindre arbetsgivare att undanta anställda från
turordningsreglerna och att turordningskretsar kan vara driftsenheter,
avtalsområden eller samtliga driftsenheter på en ort. Dessutom kan
turordningsreglerna sättas åt sidan genom kollektivavtal, även lokala
sådana. Att mot den bakgrunden politiskt bestämma att just varje
skola ska bli en egen turordningskrets framstår som minst sagt ogenomtänkt. Turordningsfrågor bör hanteras av arbetsmarknadens parter
och eventuella ändringar i lagstiftningen bör av samma anledning ske i
samråd med arbetsmarknadens parter.
Motioner
Ett exempel på vilka effekter ett sådant förslag som framförs i att-satsen kan få har bäring på verkliga förhållanden. En friskola i en friskolekoncern missgynnas av styrande socialdemokrater i en kommun med
vikande elevunderlag. Ekonomiska resurser styrs därför av de ledande
S-politikerna till i första hand kommunala skolor. I en sådan situation –
om varje skola ska vara en egen turordningskrets – kan kvalificerade
lärare missgynnas inom friskolekoncernen. Det kan knappast vara
ett intresse för vare sig den berörda arbetsgivarorganisationen eller
friskolekoncernen och troligtvis inte heller för berörda fackföreningar.
184
185
Motion 2
Patientrörlighetsdirektivet 2011/24/EU ger oss EU-medborgare rätt att
få vård i annat medlemsland om vårt eget inte klarar att leverera den
vård som vi behöver inom rimlig tid. Hemlandet står för kostnaden, i
vårt fall staten (Försäkringskassan). Detta är så klart mycket positivt och
ger ökade möjligheter när köerna är långa eller när behandlingen är så
ovanlig att man måste söka sig utomlands för att få den bästa hjälpen.
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en intressant motion.
Förslag till beslut:
att
länsförbundet agerar för att Moderaterna ska utreda hur
Patientrörlighetsdirektivet kan implementeras nationellt genom nationella vårdval.
Andreas Jonsson, Tyresö
186
Alliansregeringen införde en ny patientlag (2014:821) som trädde i kraft
1 januari 2015. En viktig nyhet i lagen är att patienten ska ges möjlighet
att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Till detta kommer även ändringar i HSL för
att landstingen inte ska prioritera sina egna invånare framför patienter
från andra landsting utan enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov
som patienterna har. Likt patientrörligheten inom EU är det även här
hemlandstinget som står för kostnaden.
Den nya patientlagen är ett viktigt steg mot mer patientmakt i linje med
vad motionären föreslår. Det finns dock skäl att utreda hur valfriheten
för patienter kan stärkas ytterligare. Exempelvis är inte slutenvård inkluderat i den nya lagen. Därutöver behövs etableringsfrihet för fristående
aktörer i fler vårdgrenar och i fler landsting för en bättre mångfald i
vården.
Motioner
Ur ett medborgarperspektiv kan det dock tyckas lite märkligt att man
ibland ska behöva åka utomlands för att få adekvat vård. Alla har pga
ekonomiska skäl kanske inte ens den möjligheten. På sätt och vis ger
detta direktiv dig större rättigheter utomlands än hemma i det egna
landstinget. Därför är det rimligt att Moderaterna tar initiativ till att
utreda hur Patientrörlighetsdirektivet kan implementeras även nationellt,
dvs att medborgaren kan vända sig till vilken godkänd aktör som helst
för att få den vård som hen har rätt till. Genom att införa nationella
vårdval kan man ge seriösa vårdgivare etableringsrätt i hela landet utan
att landstingen kan lägga något veto. På så sätt ökar tillgängligheten
och jämlikheten i vården och vi får samma rättigheter hemma i det egna
landstinget som i resten av EU.
Den fria rörligheten inom EU är något vi moderater länge värnat oavsett
om det gällt handelsvaror, arbetskraft eller patienter. Som motionären
nämner är det positivt för den enskilde patienten att kunna välja vård i
länder med kortare köer eller bättre resultat. Det är dessutom gynnsamt
för ekonomin i stort att länder kan specialisera sig på olika behandlingar. Samma resonemang kan även appliceras på Sveriges olika
landsting. Att som patient få möjlighet att välja vård på andra platser än
just sitt eget landsting bidrar till en ökad konkurrens och specialisering
mellan länen.
För att den här typen av utredningar ska göras grundligt bör de dock
tillsättas av regeringen och inte av Moderaternas partikansli. Det är
därför hög tid att fortsätta pressa regeringen så att patienters valfrihet
inte hotas, utan tvärtom blir större.
187
förbundsstämman
Motion 3
att
avslå motionen
Vem vårdar människan som har ansvaret att vårda andra
människor?
Det som många gånger har påpekats som orsak till läkarnas allt sämre
psykiska hälsa är den andel av arbetstid som läkare ägnar sig åt administrativt arbete. Denna arbetsbörda anses vara för stor och distraherar
läkaren från att möta patienten, ställa diagnos, behandla sjukdomar
samt följa upp. Health at Glance 2013, en rapport från OECD visar
att läkarkåren växer. Trots detta hamnar svenska läkare längst ner på
listan i antal läkarbesök enligt rapporten. Läkarna hinner inte behandla
patienter då mycket tid går åt uppföljning, registrering, dokumentation
och krånglande IT-system. Att svenska läkare känner sig utmattade
och har lägre antal patientbesök i jämförelse med internationella siffror
är konsekvenser utav de administrativa arbetsuppgifterna som stjäl tid
från läkarna.
Motioner
Inom läkarkåren diskuteras det om hur våra läkare verkligen mår.
Läkarna känner sig stressade av sitt arbete vilket Stressforskningsinstitutet understryker. Många känner sig emotionellt utmattade eller
utbrända. Tidigare studier har bekräftat att detta är en yrkesgrupp
med förhöjd självmordsrisk. Att den psykiska ohälsan sprider sig bland
läkare är ett problem som direkt hotar patienters säkerhet. Förutom
individens perspektiv belastas den svenska sjukvården och vårt
samhälle utav detta problem.
Under 90-talets besparingar drog man ner på personal inom sjukvården. Främst ville man försvara läkar- och sjuksköterskeresurserna
vilket neddragningarna istället drabbade sekreterare och undersköterskor. Arbetskraften reducerades men arbetsuppgifterna kvarstår.
Denna neddragning inom vården kan väl ses som en lösning för att
spara pengar men lösningen är endast kortsiktig. För att ta ansvar
över vården krävs ett långsiktigt perspektiv där en lösning inte drabbar
188
189
aktörerna inom vården. Långsiktigt har vi sett hur denna neddragning
på resurser inom vården har drabbat läkare men också sjuksköterskor
och undersköterskor. Det är en effekt som belastar samhället och
kostar för samhället, då läkarna inte längre orkar arbeta och allt flera
börjar sjukskriva sig själva. Denna konsekvens märktes snabbt inom
läkarkåren men ingen lyssnade på deras vädjande.
att3
att4
Idag har ”läkarsekreterare” en helt annan utbildning, de är vårdadministratörer. Detta yrke bör knytas till ett medicinskt team för att minska
sittandet i skrivsalar, där sekreteraren ansvarar för den administrativa
arbetsbördan. Detta ger möjlighet åt läkarsekreterare att utnyttja hela
sin kompetens och att återinföra denna viktiga resurs löser läkarnas
önskan att minska det administrativa arbetet. Förutom att det löser
problemet med att läkarna har mindre tid åt patienter samt läkarnas
utbrändhet, ger en förstärkning på sekreterarresurser en positiv effekt
på fler arbetstillfällen inom kåren vilket skapar jobb.
att5
att6
Med anledning av ovanstående yrkas:
att1
Moderaterna i Stockholms län uttalar att läkarsekreterare bör återinföras
att2
Moderaterna i Stockholms län verkar för att sekreterar
resurserna inom sjukvården bör förstärkas.
190
Tilläggsattsatser
Moderaterna i Stockholms län verkar för att höja kvaliteten på läkarsekreterares utbildning samt även verkar för att
implementera mer medicinsk kunskap i nämnd utbildning
Moderaterna i Stockholms län verkar för att minska onödig
administration samt förbättra IT-stödet för våra läkare
Jasmin Farid, MST SU
Sara Farid, MSU Norra real
Attsatser från MUF Stockholms distriktsstämma 2014:
att1
MUF Stockholm uttalar att läkarsekreterare bör återinföras
att2
MUF Stockholm verkar för att sekreterarresurserna inom sjukvården bör förstärkas.
att3
MUF Stockholm uttalar att journalsystemet Take Care bör rationaliseras och anpassas för vården.
att4
motionen sänds vidare till Moderata ungdomsförbundets Förbundsstämma 2014.
att5
motionen sänds vidare till Moderaterna i Stockholms läns stämma.
att6
stämman antar motionen som sin egen.
Motioner
En annan återgärd som bör uppmärksammas är en rationalisering utav
vårdens journalsystem Take Care. Inom detta it-system sker mycket
utav det administrativa arbetet. Dessvärre är detta system inte anpassat
för vården och många läkare och vårdadminstratörer finner det inte
funktionellt och effektivt för sitt arbete. Journalerna är ostrukturerade
och alldeles för långa. Att förenkla och effektivisera journalarbetet är
enkla medel som gör stor skillnad för vårdarbetena och vården. Det är
viktigt att uppmärksamma åtgärder och hur våra läkare kan känna sig
mindre stressade och mer fokuserade på att behandla en sjuk människa. Att mycket av det administrativa arbetet bör överföras till läkarsekreterare och andra som är specialister på administrativt arbete samt
att rationalisera journalsystemet är tydliga lösningar som läkarkåren
vädjar om.
Moderaterna i Stockholms län uttalar att journalsystemet Take Care bör rationaliseras och anpassas för vården.
stämman antar motionen som sin egen.
191
Motion 5
Angående införandet av läkarsekreterare
att
bifalla att-sats 1
att
avslå att-sats 2, 3, 4, 5 och 6
Jasmin Farid yrkade
att
bifalla motionen
Carl Henrik Svenson yrkade
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att höja kvaliteten på läkarsekreterares utbildning samt även verkar för att implementera mer medicinsk kunskap i nämnd utbildning
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att minska onödig administration samt förbättra IT-stödet för våra läkare
Jasmin Farid yrkade
att ändra att-sats 3 till ”att Moderata Ungdomsförbundet uttalar att journal-
systemet inom vården bör rationaliseras och anpassas bättre”
John Baciu yrkade
att
ändra i att-sats 2 ”förstärkas” till ”möjliggöras”
Jasmin Farid jämkade
att
bifalla motionen
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att höja kvaliteten på läkarsekreterares utbildning samt även verkar för att implementera mer medicinsk kunskap i nämnd utbildning
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att minska onödig administration samt förbättra IT-stödet för våra läkare
192
I en motion från distriktsstämman i MUF Stockholm lyfts en viktig fråga
kring hur sjukvårdens organisation kan förbättras. Förbundsstyrelsen
vill tacka motionärerna för en angelägen motion kring införandet av
läkarsekreterare. Motionen sätter fingret på flera av de utmaningar
Stockholms läns landsting står inför de kommande åren.
Landstinget har aldrig tidigare haft så många läkare och sjuksköterskor
som idag. Ändå träffar våra läkare allt färre patienter samtidigt som produktionen inte ökar. Landstinget behöver gå till botten med orsakerna
till detta om vi ska kunna möta dagens och framtidens utmaningar. Inte
minst mot bakgrund av de demografiska utmaningar som kommer.
Stockholms läns landsting kommer därför under Moderaternas och
Alliansens fortsatta ledning ta ett helhetsgrepp kring kompetensförsörjningsfrågorna. I detta arbete är parametrar som kompetensförsörjning,
utbildning, vidareutbildning, lönebildning samt ledarskap centrala. Detta
arbete är mycket högt prioriterat under innevarande mandatperiod.
2013 hade landstinget 1 589 medicinska sekreterare anställda. Alliansen
har även gett ett budgetuppdrag till förvaltningen att se över behovet av
medicinska sekreterare och administrativ personal under innevarande
år. Det kommer även att behövas en genomlysning av antal register för
att rationalisera byråkratin och verka för en effektivare styrning samt
minska administrationen för hela hälso- och sjukvården.
Det är också viktigt att komma ihåg att nöjdheten bland medarbetarna
vid Stockholms läns landsting ökat sedan 2006 med nästan tio procent.
Mycket tack vare Alliansens arbete med att korta vårdköerna och
öka valfriheten inom vården. Moderaternas målsättning måste vara
att Stockholms läns landsting även fortsatt ska vara en attraktiv och
konkurrenskraftig arbetsgivare med nöjda och stolta medarbetare.
Samtliga professioner inom vården ska i sitt arbeta få användning av sin
hela kompetens.
Motioner
193
Landstinget behöver ha ett nära samarbete med regionens universitet,
högskolor och YH-myndighet dels för att antal utbildningsplatser
ska motsvara arbetsgivarens behov och dels för att utbildningen ska
förbereda vårdens professioner för det dagliga arbetet.
förbundsstämman
att
att
avslå att-sats 4, samt
i övrigt anse motionen besvarad
Motion 4
Alliansen har sedan 2006 drivit en öppen och generös migrationspolitik
som har resulterat i att människor har hittat sig en fristad undan krig
och förtryck. Detta har givit positiva effekter på bland annat arbetslinjen genom att över 200 000 människor som är utrikes födda har fått
ett jobb och 3 av 4 nya jobb under regeringen Reinfeldt har gått till
utrikes födda1. Trots detta har vi fortfarande stora problem med integrationen, till exempel är arbetslösheten bland utrikes födda högre och
sysselsättningen lägre än den inhemska befolkningen2. Detta har lett
till utanförskap och segregation som vi framförallt kan se i förorterna i
Sveriges störstäder. Kravallerna 2013 i några av Sveriges förorter blev
en försmak av det stora problem som faktiskt finns, men som ingen har
tagit tag i. Det står klart att det krävs en förändring av Sveriges integrationspolitik för att få bukt med några av problemen som så tydligt finns.
Med lägstalöner enligt kollektivavtal gör man det ännu svårare för utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Fackliga organisationer
motarbetar företagsamhet och arbetslinjen när de använder kartellmetoder för att påtvinga företag att teckna kollektivavtal, blockader är ett
exempel. Sådana metoder måste förbjudas och Moderaterna i Stockholm Stad måste vara tydliga med att fackliga lägstalöner motarbetar
integrationen. Med höga bidragsnivåer minskar incitament för att
Motioner
För oss moderater är det en självklarhet att det är jobben som löser
utanförskap, men det är något vi måste fortsätta bli bättre på. Den
svenska arbetsmarknaden är ineffektiv och det skapar problem bland
de som har det svårt att komma i samhället, t.ex unga och utrikes
födda. Vi måste ta bort turordningsreglerna i LAS så att man lättare
ska kunna få trygghet på arbetsmarknaden. Nuvarande lagstiftning är
utformad så att de som blir anställda sist av ett företag också måste
lämna först vid uppsägning, det måste förändras.
1 SEB, 2014
2 SEB, 2014
194
195
Alliansen måste fortsätta sänka kostnaderna för att anställa ungdomar
under 26 år. Sänkningen av den s.k arbetsgivaravgiften har givit mycket
positivt resultat för ungdomar, men också för utrikes födda att få en
inkörsport till arbetsmarknaden.
Intergrationen är en enormt viktig fråga för Sverige och det krävs vilja
och handlingskraft för att vi ska kunna lösa de stora problem som finns
idag. Grunden för en långsiktig och bra integrationspolitik är framförallt
arbetslinjen, men det krävs också förändringar av destruktiva lagar,
minskade bidrag och lägre skatter.
Med anledning av ovan menar vi
att1
att2
att3
att4
att5
Moderaterna i Stockholms län verkar för att turordningsreglerna i LAS avskaffas
Moderaterna i Stockholms län verkar för att den fackliga stridsåtgärden blockad ska kriminaliseras
Moderaterna i Stockholms län uttalar att fackliga lägstalöner är skadliga för integrationen
Moderaterna i Stockholms län verkar för arbetsgivaravgiften ska sänkas
Moderaterna i Stockholms län verkar för att arbetsgivaravgiften för unga ska sänkas
Tilläggsattsatser:
att6
Moderaterna i Stockholms län verkar för en utredning av konsekvenserna av fackliga stridsåtgärder med fokus på blockad
att7
Moderaterna i Stockholms län verkar för att den fackliga stridsåtgärden sympatistrejk ska kriminaliseras
att8
Moderaterna i Stockholms län ska verka för att omplacerings
skyldigheten i 7§ LAS avskaffas
att9
Moderaterna i Stockholms län ska verka för att återanställ-
ningsregeln i 25§ LAS ska avskaffas
Jesper Hellsten, MUF Södermalm
Savo Ševic, MUF Södermalm
Attsatser från MUF Stockholms distriktsstämma 2015
att1
MUF Stockholm verkar för att turordningsreglerna i LAS avskaffas
att2
MUF Stockholm verkar för att den fackliga stridsåtgärden blockad ska
kriminaliseras
att3
MUF Stockholm uttalar att fackliga lägstalöner är skadliga för integrationen
att4
MUF Stockholm verkar för att försörjningsstödet ska sänkas
att5
MUF Stockholm verkar för att arbetsgivaravgiften för unga ska sänkas
att6
Motionen skickas vidare till Moderaterna i Stockholm stads och läns stämmor
2015
att6
Motionen skickas vidare till Moderata ungdomsförbundets arbetsstämma 2015
3 http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Socialt-och-ekonomiskt-stod/Ekonomiskt-stod-och-radgiv
Motion 13
ning/Ekonomiskt-bistand/ ; 29 december 2014.
Angående en förbättrad integration
Motioner
arbeta. En familj med fyra barn där båda föräldrarna är arbetslösa har
de rätt till 19 000kr i försörjningsstöd, det motsvarar en lön på
25 000kr före skatt, det är högre än snittlönen i privat sektor3,4. För
att man ska tjäna på att arbeta måste en av föräldrarna få en lön på
25 000kr i månaden. Försörjningsstödet måste sänkas eftersom den
minskar vinsten på arbete, det är orimligt att bidragstagande ska få mer
pengar än snittarbetaren, det måste ändras.
4 Snittlönen för en arbetare i privat sektor år 2014 låg enligt Medlingsinstitutet på 24300 före skatt.
196
197
att
bifalla att-sats 1 och 5
att
avslå att-sats 2, 3, 4, 6 och 7
Savo Sevic yrkade
att
bifalla alla att-satser
Hampus Forsberg yrkade
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för en utredning av
konsekvenserna av fackliga stridsåtgärder med fokus på blockad
Ruben Trossmark yrkade
att
ändra att-sats 5 till att Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för arbetsgivaravgiften ska sänkas
Filip Sundell yrkade
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm ska verka för att omplacerings
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm ska verka för att återanställnings-
regeln i 25§ LAS ska avskaffas
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att den fackliga stridsåt
gärden sympatistrejk ska kriminaliseras
att
bifalla att-sats 1, 2, 3, 4, 6 och 7
att
ändra att-sats 5 till ”att Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för arbetsgivaravgiften ska sänkas”
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för en utredning av konse-
kvenserna av fackliga stridsåtgärder med fokus på blockad
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att den fackliga
stridsåtgärden sympatistrejk ska kriminaliseras
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm ska verka för att omplacerings
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm ska verka för att återanställnings-
regeln i 25§ LAS ska avskaffas
Förbundsstyrelsen delar motionärens synpunkter på att vi i Sverige
måste få tillstånd ett förbättrat mottagande för en bättre integration.
Vi hyser stor tilltro att den av partistyrelsen tillsatta arbetsgrupp inom
området kommer fram med bra förslag till partistämman i höst.
Motionärerna argumenterar för att en moderat integrationspolitik måste
bygga på arbetslinjen.
Självklart är det så att jobben är absolut viktigast. Den svenska arbetsmarknaden kan säkert i mångt och mycket trimmas för att kunna, i större utsträckning, ge möjligheter till fler jobb och fler människor i arbete.
Turordningsreglerna kan uppfattas som orättvisa och förlegade, likaså
återanställningsregeln enlig Lagen om anställningsskydd (1982:80) §25
samt omplaceringsskyldigheten enligt ovan lag, §7. Lagen om anställningsskydd är viktigt för såväl arbetstagare som arbetsgivare men den
behöver moderniseras och ses över. När frågor kring arbetsmarknadens funktionssätt diskuteras bör det också frågas vad som är en fråga
för lagstiftning och vad som kan och bör regleras mellan parterna.
Vi ska sänka trösklar och öka möjligheter till fler i arbete. En sänkt
arbetsgivaravgift för unga skapar möjligheten att kunna anställa och anställa fler. Med fler i arbete blir det också fler som bidrar till det gemensamma. Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om att Moderaterna
i Stockholms län ska verka för att sänka arbetsgivaravgifterna.
förbundsstämman
att
att
att
198
Motioner
avslå att-sats 2, 3, 6 och 7
anse att-sats 1, 8 och 9 besvarade
199
Reservation 1 på motion 4
Turordningsreglerna i Lagen om Anställningsskydd (LAS) tvingar
företag att först göra sig av med de som varit anställda kortast tid vid
uppsägning på grund av arbetsbrist. Istället för att belöna kompetens
belönas anställningstid på bekostnad av unga och nyanlända som blir
först att få gå.
Jag anser att att-sats 1, 8 och 9 ska avslås.
Moderaterna har alltid varit ett parti som stått upp för att ansträngning
ska löna sig. Det står helt i motsats till turordningsregler som diskriminerar på grund av ålder, helt oavsett ansträngning eller kompetens. Nu
är det dags att våga tänka nytt och låta ungdomar och nyanlända få
samma chans på arbetsmarknaden som alla andra.
Därför reserverar vi oss till förmån för bifall på att-sats 1.
Sofia Fölster och Fredrik Saweståhl
Att helt avskaffa turordningsreglerna är vare sig lämpligt eller möjligt.
Turordningsfrågor bör hanteras av arbetsmarknadens parter och eventuella ändringar i lagstiftningen bör av samma anledning ske i samråd
med arbetsmarknadens parter.
Enligt 7 § LAS krävs för att omplaceringsskyldighet ska föreligga att
arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det nya arbetet. Detta
innebär bland annat en möjlighet till omplacering utanför turordningskretsen av kvalificerade medarbetare och därmed ett avsteg från ”sist
in först ut”. Kvalifikationer går i sådana situationer med andra ord före
anställningstid och i förekommande fall levnadsålder. Jag ställer mig
tveksam till om det i motionen har eftersträvats att omöjliggöra sådana
lösningar. Under alla förhållanden är det olämpligt att avskaffa den så
kallade omplaceringsskyldigheten.
Det framstår också olämpligt att ta bort återanställningsregeln i 25 §
LAS eftersom en arbetsgivare i sådana fall kan läggas ned en verksamhet för att kort tid senare åter starta upp samma verksamhet men utan
skyldighet att återanställa dem som sagts upp.
Anställningstrygghet ger stabilitet och är därför en viktig grund för en
välfungerande arbetsmarknad.
Motioner
Det är viktigt att alla människor har en god arbetsmiljö och känner sig
trygga. Turordningsreglerna i LAS har dock visat sig göra arbetsmarknaden så pass stelbent att företag drar sig för att nyanställa. Det gör att
den största otryggheten infinner sig hos de unga och nyanlända som
utestängs från arbetsmarknaden. Samtidigt skapas inlåsningseffekter
då de som redan är anställda har låga incitament att byta jobb även när
de vantrivas.
Motivering
Jag reserverar mig till förmån för mitt avslagsyrkande såvitt avser attsats 1, 8 och 9.
Anti Avsan
200
201
Migration/integration
Antalet flyktingar i världen ökar snabbt och är enligt vissa beräkningar
över 50 miljoner. En större flyktingkatastrof har vi inte haft sedan Andra
världskriget. Närmare 11 miljoner syrier – drygt halva befolkningen har
flytt. De flesta flyktingarna finns i grannländerna Turkiet, Jordanien, Irak
och Libanon. I Libanon utgör de syriska flyktingarna drygt en fjärdedel
av befolkningen. Under 2015 kan antalet flyktingar från Syrien i Turkiet
passera 2 miljoner. En liten rännil, drygt 150.000 har beviljats asyl inom
EU, trots allt en mycket begränsad del.
Antalet flyktingar till Sverige växer kraftigt. Migrationsverket beräknar
att mellan 90.000 – 105.000 kommer att ansöka om asyl i Sverige 2015.
Det skapar mycket stora problem vad gäller bostäder, skolor, socialt
omhändertagande och integration i det svenska samhället. Fördelningen på de olika kommunerna är mycket ojämn. Flera kommuner har stora
svårigheter att klara de nytillkommande flyktingarna.
Vi anser därför att asylbestämmelserna måste tillämpas striktare vilket
inkluderar en säkrare bedömning av medborgarskap.. De som ej har
skyddsbehov skall vänligt men bestämt avvisas. Och besluten måste
verkställas. C:a 50 % av de som söker asyl får avslag. Det finns dock
ett stort antal asylsökande som fått avslag men går under jorden och
stannar kvar i Sverige.
Vi anser vidare att besluten om asyl och möjlighet att få stanna i Sverige
måste verkställas snabbt. I vissa fall kan det ta upp till 10 månader, i
Norge sker det inom 48 timmar. Denna långa handläggningstid leder till
stora och onödiga kostnader för flyktinghanterandet i Sverige. Och en
lång handläggningstid är givetvis mycket påfrestande för de asylsökande själva.
Vi anser vidare att anhöriginvandringen bör ses över. Den skall reellt och
inte bara formellt villkoras med krav på egen eller av annan garanterad
202
försörjning. I dagsläget finns alltför många undantag från detta krav.
Vidare anser vi att Sverige måste agera mycket kraftfullare inom EU
vad gäller flyktingfördelning. Sverige måste ställa politiska krav att fler
stater än Tyskland och Sverige skall ta en större del av ansvaret för de
flyktingar som kommer till Europa. Sett till befolkningens storlek finns
det inget land som är i närheten av Sveriges mottagande. 2013 tog
Sverige och Tyskland tillsammans emot mer än hälften av Europas antal
flyktingar.
Vi anser vidare att bättre regler måste skapas mellan regeringen och
kommunerna när det gäller hur många, var och när som kommunerna
skall ta emot flyktingar. En alltför stark koncentration av nyanlända
i små kommuner riskerar att skapa motsättningar och även risk för
främlingsfientlighet. Många kommuner saknar idag bostäder, skolor,
vårdcentraler och olika former av sociala nätverk för att kunna ta emot
de flyktingar som tilldelats dem eller kommer dit av eget initiativ. Det
vore inte helt fel att diskutera om mottagande av flyktingar tidvis kan
begränsas mot bakgrund av kommunernas möjligheter att ta emot
flyktingar på ett värdigt sätt. Det gäller även möjligheterna att integrera
dem i det svenska samhället.
Ett annat viktigt område vi vill lyfta fram är att göra en översyn av de
regelverk som hindrar flyktingar att snabbt komma i arbete i Sverige.
Godkännande av utländska examina tar alltför lång tid. Undervisningen
i svenska språket måste anpassas efter utbildningsnivå. Möjligheter
skall finnas, för dem med bristande utbildning, att erbjudas anställning
för enklare arbetsuppgifter med en lägre ingångslön.
Motioner
Motion 5
Sverige har varit dålig på att integrera utbildade akademiker i samhället
liksom även personer med låg utbildning. Och som Tove Lifvendahl
skriver i SvD ”Problemet är inte utökad invandring i sig utan att Sverige
utifrån dagens system inte förmår ge tillräckligt många en reell och
värdig chans, att alltför många fastnar i ett permanent, förnedrande och
i många dimensioner kostsamt utanförskap”.
Moderata Seniorer i Stockholms län vill inför den förnyelse av migra-
203
•
•
•
•
•
•
Striktare handläggning av dagens asylbestämmelser
Betydligt snabbare handläggning av asylansökningar
Att anhöriginvandringen villkoras av att sökanden själv klarar sin
försörjning
Kraftfullare svenskt agerande inom EU för en jämnare fördelning av
flyktingar i Europa
Möjlighet att få diskutera volymfrågan mot bakgrund av kommunernas svårigheter att hantera en stor flyktinginvandring i Sverige
Översyn av regelverk som idag hindrar flyktingar att snabbt komma
i arbete. Vi avser främst validering av examina, tillgängliga praktikmöjligheter, anpassade svensk-utbildningar, ändrade arbetsmarknadsregler samt möjlighet till lägre ingångslöner.
Vi yrkar
att
förbundsstämman beslutar stödja motionen och översända den till partistyrelsen för beaktande.
Stockholm 2015-04-10
Moderata Seniorer i Stockholms län
Gunilla Elmberg, ordförande
Berit Assarsson, v ordförande
Erik Hafström
Migration/Integration
Den flyktingvåg som sköljer över världen idag efter de katastrofala
krigshärdarna i mellanöstern och Afrika saknar motstycke i modern
historia. Motionen tar fasta på de svårigheter som uppkommer när
så många människor flyr för sina liv och på alla sätt försöker ta sig till
andra delar i världen för att söka asyl. Vi har bara i närtid mötts av fruktansvärda bilder från medelhavet och detta ställer krav på alla länder
som kan hjälpa till.
Motionen tar upp frågor som förkortad asylhandläggning, försörjningsplikten, validering av utländska utbildningar och hur Sverige kan förmå
EU att ta i frågan för en jämnare fördelning av antalet flyktingar i hela
unionen.
Förbundsstyrelsen instämmer i att dessa frågeställningar är mycket
viktiga att adressera. Att vika från svåra frågor gynnar inte diskussionen
och vår egen politikutveckling i detta ämne. Att säkerställa snabbare
handläggningstider för asylsökande är oerhört viktigt, liksom att följa
upp de beslut som inte går den asylsökandes väg. Att se över försörjningsplikten är en fråga för riksdagen att hantera, liksom att se över hur
kommuner som tar emot flyktingar kan få bättre hjälp från staten att
möta de utmaningar som det ger.
Att validera utländska utbildningar snabbare och säkrare är också ett
sätt för Sverige att få fler i arbete och starta en snabbare integration i
det svenska samhället. Det är något vi alla vinner på. Förbundsstyrelsen
delar intentionen och allvaret i motionens utgångspunkter men eftersom
motionen inte utmynnar i några konkreta att-satser så har förbundsstyrelsen inget att ta ställning till.
Motioner
tions- och integrationspolitiken som partiet nu genomför att följande
frågor beaktas:
stämman
att
204
avslå motionen
205
Arbetsmarknad
Jobben är en av Moderata ungdomsförbundets viktigaste frågor.
Sverige står framförallt inför utmaningen att sysselsätta de unga
människor som idag står utanför både arbetslivet och utbildningsväsendet. Nya Moderaterna och Alliansregeringen har gjort mycket för
att få fler människor i arbete. Det är i dag lägre kostnader för att anställa
unga, mer lönsamt att starta och driva företag, människor får mer
pengar kvar i plånboken och många jobb har gått från att vara svarta till
att istället ha blivit vita. Mycket har gjorts, men väldigt mycket återstår i
arbetet för att nå målet om full sysselsättning.
Arbetsförmedlingen – jobbtorg
Att arbetsförmedlingen inte lever upp till sitt namn är ingen hemlighet.
Istället har arbetsförmedlingen många gånger fungerat som ett väntrum
för arbetslösa, som slussas mellan olika handläggare, men som alltför
sällan leder till sysselsättning. Arbetsförmedling som funktion har en
viktig roll i samhället. Framförallt unga som idag står långt ifrån arbetsmarknaden måste ges bättre möjligheter att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Därför kan det inte bara vara dagens Arbetsförmedlingen
som ska ha möjligheten att genom statliga pengar få förmedla jobb.
Det gör att möjligheten för varje människa att själv välja arbetsförmedling minskar då konkurrensen hämmas. Ett system med en så kallad
”jobbpeng”, vilket kan liknas vid skolpengen, innebär en summa pengar
som varje arbetslös person ska kunna ha med sig och lägga på den
arbetsförmedlare som denne tycker passar henne bäst. Jobbpengens
storlek bör också anpassas efter hur länge personen varit arbetslös
och hur långt ifrån arbetsmarknaden hon står. Arbetsförmedlingen bör
fungera mer som en tillsynsmyndighet som ser till att systemet fungerar
och följer upp resultaten.
Att en arbetsförmedling, som har till uppgift att förmedla jobb till
arbetssökande människor, inte är individanpassad är en del av förklaringen till Arbetsförmedlingens låga resultat. Stockholms stad har
206
haft goda erfarenheter av det så kallade Jobbtorg Stockholm. Med
Jobbtorg Stockholm har en gemensam ingång till stadens olika arbetsmarknadsinsatser skapats. Verksamheten har ett tydligt fokus: att rusta
människor för att ta sig från utanförskap till jobb eller utbildning. Den
som kommer till jobbtorgen får en egen coach, som hjälper till att ta
fram en planering utifrån hans eller hennes individuella förutsättningar.
Detta är ett bra exempel på hur kommunerna runt om i Stockholm kan
och bör arbeta för att skapa möjligheter för fler att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt är det ett bevis på att Arbetsförmedlingen inte
nödvändigtvis är det enda alternativet för arbetslösa.
Kommunalt aktivitetsstöd
Ungdomsarbetslösheten är en stor utmaning för Sverige. Alldeles
för många unga står utanför arbetsmarknaden och saknar samtidigt
högskolebehörighet, då de inte klarat gymnasieskolan. Grunden för en
arbetslinje är att möjliggöra för fler människor att komma i arbete. Detta
ställer krav på utbildningsväsendet att skola unga och ge den kunskap
och erfarenhet som krävs för att kunna möta arbetsmarknaden på rätt
sätt. Trots att stora reformer gjorts inom svensk skola de senaste åren,
ser vi att många unga idag saknar fullständiga gymnasiebetyg. Här
bör större krav ställas på kommunerna att ta ansvar för dess unga. Det
handlar om att kommuner snabbare och mer effektivt ska uppmärksamma elever som saknar fullständiga gymnasiebetyg och fungera
som en sluss; från en avbruten utbildning tillbaka till utbildning eller
till annan sysselsättning. Om kommunerna tar sitt ansvar, följer upp,
sätter in tidiga insatser, kan problemet med att många unga idag saknar
fullständiga gymnasiebetyg minimeras, men också möjliggöra att fler
unga kommer in på arbetsmarknaden. Det är ofta första jobbet som är
svårast att få. Därefter läggs erfarenheten till och man blir mer attraktiv
på arbetsmarknaden. Således är det viktigt att kommunerna tar ett
så kallat aktivitetsansvar för att uppmärksamma och hjälpa unga som
behöver det stödet. Det är en viktig del i frågan kring ungdomsarbetslösheten.
Motioner
Motion 6
Värnskatten
Den så kallade värnskatten infördes 1995 som en tillfällig åtgärd för Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
207
Bolagsskatten
Sverige är i behov av ett bättre företagsklimat. Ett företagsklimat som
möjliggör att fler jobb kan växa fram. Att uppmuntra till företagsamhet
genom att göra det enklare och billigare att starta och driva företag har
varit en viktig del av Moderaternas politik under en längre tid. Bolagsskatten är en skatt som ger upphov till diskussion och frustration bland
landets företagare. Begreppet skatt på skatt på skatt är ett faktum när
företag tvingas betala både moms, skatt och arbetsgivaravgifter med
mera, för att sedan, när staten tagit det som staten menar är sitt, också
bestraffa de företag som faktiskt visar positivt resultat. Detta är inte ett
hållbart sätt att bedriva en företagslinje.
Bolagsbeskattningen är en på många vis skadlig skatt som slår mot
Sveriges företagare. Den motverkar företagens tillväxt och skapar
effektivitetsförluster genom att styra företagens handlande. Den
stimulerar genom sin komplexitet en mycket lönsam skatteplanering.
Dessutom uppkommer snedvridning genom att alla företag av etiska
och politiska skäl inte är lika benägna att skatteplanera. Moderaterna
och Alliansregeringen har redan två gånger sänkt bolagsskatten sedan
2006. Vi ser de positiva effekterna av att företag skapar fler arbetstillfällen, stärker tillväxten och bidrar till en förstärkt välfärd. Det bör vara
ungdomsförbundets men också partiets åsikt att bolagsskatten fortsatt
måste sänkas.
Förenkling av skatteregelbördan
Generellt hävdar sig Sverige förhållandevis väl vad gäller näringslivsklimat ur ett internationellt perspektiv. Världsbankens årliga sammanställning placerar oss på en 13:e plats när alla bedömningskriterier vägs
ihop. När fokus hamnar på den del av företagens administrativa börda
som kan härledas till skattelagstiftningen är dock verkligheten en helt
annat. Då landar Sverige först på 38:e plats – en placering som vittnar
om betydande förbättringspotential.
Ett skäl till Sveriges blygsamma internationella position är att skattereglerna är undantagna den förenklingssatsning som initierades av
regeringen 2006. Därtill har 500 lagändringar och tillägg implementerats
sedan skattereformens införande på 90-talet.
Johan Eklund, docent vid Handelshögskolan i Jönköping, har tittat på
effekterna av den svenska skatteregelbördan och beräknar att den
belastar svenska företag med 33 miljarder kronor i direkta omkostnader
varje år. Därutöver har 10 procent nya regler tillkommit sedan regeringsskiftet.1 Världsbankens analys visar även att ett genomsnittligt mindre
företag i Sverige lägger 122 timmar om året på skatteadministration
medan motsvarande siffra i Schweiz 63 timmar. En skillnad i tidsåtgång
som hämmar produktiviteten i befintliga företag och avskräcker ifrån
nyetableringar.
Vi anser att det ska vara så enkelt som möjligt att driva företag i Sverige
och att de regelmässiga bördorna också inom skatteadministrationen
ska minimeras.
Lägre beskattning av personaloptioner
Teknikorienterade och innovationsdrivna företag spelar en allt större roll
i världsekonomin. Denna typ av verksamheter är ofta förknippade med
ett stort finansieringsbehov, vilket ställer till svårigheter för entreprenö-
Motioner
att lösa problemet med det dåvarande underskottet i statens budget.
Moderaterna var då tydlig motståndare till värnskatten med argumentet
att tillfälliga skatter tenderar att bli permanenta och inte är ett hållbart
system för att bedriva en god ekonomisk politik. Värnskatten blev
mycket riktigt kvar efter 90-talets finansiella kris och är i dag en straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete. Arbetslinjen, som är
en grundpelare i Alliansregeringens politik, har varit tydlig med att det
ska löna sig att arbeta. Dessutom ska det löna sig att utbilda sig för att
skapa möjlighet till ökad karriärmöjlighet. Värnskatten gör det mindre
lönsamt att såväl studera som arbeta. Det är dags att nya Moderaterna
tar tag i denna fråga och visar att vi aldrig står emot arbetslinjen och att
vi alltid står upp för att det ska löna sig att arbeta.
1 Eklund, Johan (2013): Regelbördan, företagsbeskattningen och skatteregelbördan – vad har
komplexiteten i skattelagstiftningen för ekonomiska konsekvenser
208
209
Det alt Alternativ som står till buds är att en extern aktör skjuter till de
medel som krävs i expansionsfasen. I gengäld ställs naturligtvis krav
på ägarandelar. Något som kan hämma entreprenörens motivation
till att fortsätta satsa tid och kraft på företaget. Det uppstår alltså en
problematik där entreprenören behöver riskvilligt kapital men samtidigt
får se kontrollen över verksamheten gå förlorad om en sådan satsning
kommer till stånd.
Ett sätt att avhjälpa dilemmat är att utfärda så kallade personaloptioner. Det innebär att grundaren och övriga nyckelkompetenser tilldelas
optioner, knutna till anställningen, som vid en vidareförsäljning av
bolaget eller börsintroduktion kan konverteras till aktier. Aktier som
antingen ger ett ägarinflytande i företaget eller kan avyttras med vinst.
Detta grepp används med framgång, inte minst i USA, för att säkerställa entreprenörens intresse i att företaget presterar goda resultat och
attrahera spjutspetskompetens till verksamheten. Kompetens som ofta
återfinns i stora företag med hög lön. Optionerna blir då en morot som
lockar nyckelpersoner att överge sina välbetalda jobb – i utbyte mot
möjligheten till en rejäl belöning längre fram. Internationell statistik visar
att optionsmodellen ökar den andel av BNP som går till att finansiera
nya företag och därmed skapar jordmån för fler arbetstillfällen2.
I Sverige förekommer dock inte denna typ av upplägg, på grund av en
mycket oförmånlig beskattning. Medan entreprenörer i USA, Singapore
och Hong Kong betalar mellan 15-20 procent i skatt på optionerna är
motsvarande skattesats i Sverige 68 procent. Skälet är att aktierna
betraktas som inkomst av tjänst och är belagda med både löneskatt
och sociala avgifter. En ordning som nästintill utraderar incitamenten till
att använda metoden.
En förändring av skattesatsen till 25 procent skulle enligt Riksdagens 2 Henrekson, Magnus & Sanadaji, Tino (2013): Optionsskatter och entreprenöriellt företagande
210
Utredningstjänst belasta statskassan med cirka 130 miljoner kronor. Då
tas ingen hänsyn till de förtjänster som reformen för med sig – i form
av fler riskkapitalinvesteringar i små företag och de jobb som sannolikt
skulle växa fram. Effekter som stärker samhällsekonomin på längre sikt.
Vi anser att det är av största vikt att innovativa företag i Sverige får
förbättrade finansieringsmöjligheter – det är direkt avgörande för om vi
ska kunna konkurrera på en global marknad.
Arbetsgivaravgiften för unga
Arbetsgivaravgiften för människor under 26 år har sedan valet 2006
varit en betydande fråga inom svensk politik. Alliansregeringen halverade arbetsgivaravgiften för samtliga under 26 år, med argumentet
att unga idag har det svårt på arbetsmarknaden att konkurrera med sin
korta arbetslivserfarenhet. Då man inte velat tumma på lönen gav man
företag en annan typ av morot till företag som anställer unga människor
i form av halverade kostnader. År 2013 kom nästa satsning i denna
riktning för att fortsatt ge företag som anställer unga morötter. Unga
under 23 år fick ytterligare en sänkning av arbetsgivaravgiften då dessa
bedöms ha det absolut svåras att konkurrera på arbetsmarknaden.
Arbetsgivaravgiften är en börda för företagen i Sverige. Då lönen inte
ska styras av staten, utan av arbetsmarknadens parter, är en sänkning
av denna skatt det verktyg man får använda för att skapa förutsättningar för unga på arbetsmarknaden. En fortsatt sänkning av arbetsgivaravgifterna måste vara ett prioriterat område. Det bör poängteras att dessa
sänkningar inte enbart är tillfälliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
utan på sikt bör en diskussion kring arbetsgivaravgifternas generella
sänkning finnas med på agendan.
Motioner
rer som saknar eget kapital och inte blir beviljade banklån.
Erbjudande om UF på samtliga gymnasieskolor
Ung Företagsamhet är en partipolitiskt obunden organisation vars
verksamhet startade 1980 i syfte att genom samverkan med skolor låta
företagsamhet ta större plats i det svenska utbildningssystemet. Ett av
verktygen för att åstadkomma detta är så kallat UF-företagande, där
211
De vetenskapliga uppföljningar som har gjorts av UF:s verksamhet
indikerar mycket goda resultat. Forskning påvisar att arbetslösheten
bland UF-alumner i genomsnitt är lägre än hos befolkningen i övrigt och
att de i större utsträckning får höga inkomster och chefsbefattningar.
Samtidigt påvisar forskning att UF-företagare har 20 procent större
benägenhet att starta företag senare i livet än andra jämförbara individer och att den inkomst som genereras av företagandet är mellan 7-18
procent högre än hos kontrollgruppen3.
En annan studie inom området styrker de ovan beskrivna resultaten
och visar att de personer som tidigare drivit UF-företag är 60 procent
mer benägna att senare i livet starta aktiebolag. Därtill konstateras att
UF-företagarna under en tioårsperiod skapade drygt 43 000 arbetstillfällen på årsbasis4.
Regionen är i dagsläget störst i landet med sina 4000 elever men
procentuellt intar de en placering i bottenskiktet. Cirka 15 procent av
Stockholms gymnasielever driver idag ett UF, medan motsvarande
siffra för hela landet är 20 procent.
En orsak är att naturvetare och elever med teknisk inriktning i mycket
liten utsträckning erbjuds UF, då det svårligen kan införlivas i programmet. Ett dystert faktum med tanke på att även de eleverna sannolikt är
väl lämpade att starta och driva företag mot bakgrund av framtidens
teknikbaserade ekonomi och arbetsmarknad. Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm vill därför att skolor och kommuner tar ett större
3 Elert, Niklas & Wennberg, Karl (2013): Effekter av utbildning i entreprenörskap – en
långtidsstudie av UF-alumners arbetsmarknadspotential och företagande
4 Wennberg, Karl (2011): Övning ger färdighet? En långtidsuppföljning av UF-företagares
entreprenöriella karriärer i Sverige 1990-2007
212
ansvar för att erbjuda konceptet även på dessa utbildningar.
I ljuset av de positiva resultat som UF för med sig är det självklart att
möjligheten ska komma fler elever i Stockholms län till del.
Med anledning av ovanstående föreslår vi att Moderaterna
i Stockholms läns förbundsstämma beslutar:
att1
Moderaterna i Stockholms län verkar för att ett system med ”jobbpeng” införs där varje arbetssökande själv får välja arbets
förmedlare,
att2
Moderaterna i Stockholms län verkar för att Arbetsförmed-
lingens uppdrag förändras från att vara en förmedlare av arbete till en renodlad tillsynsmyndighet,
att3
Moderaterna i Stockholms län verkar för att fler kommuner i Stockholms län utarbetar ett system likt Jobbtorg Stockholm som på ett individanpassat sätt kan skapa förutsättningar för fler att komma in i arbete,
att4
Moderaterna i Stockholms län verkar för att fler kommuner tar ett kommunalt aktivitetsansvar för kommunens unga,
att5
Moderaterna i Stockholms län uttalar att värnskatten är en straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete samt att verka för att värnskatten avskaffas,
Moderaterna i Stockholms län verkar för att bolagsskatten att6
fortsatt sänks,
att7
Moderaterna i Stockholms län verkar för minskad byråkrati
och regelförenklingar inom skatteadministrationen för företa
gare i Sverige,
att8
Moderaterna i Stockholms län verkar för att beskattningen av personaloptioner kraftigt sänks i syfte att främja investeringsviljan i innovationsdrivna företag,
att9
Moderaterna i Stockholms län verkar för att arbetsgivar
avgifterna för unga fortsatt sänks samt
att10
Moderaterna i Stockholms län verka för att fler gymnasieelever i Stockholms läns kommuner ska erbjudas möjligheten att driva UF-företag
Motioner
gymnasieelever under ett år får starta, driva och avveckla ett företag –
med andra ord få praktisk erfarenhet av ett företags hela livscykel. Idag
är cirka 20 000 gymnasieungdomar och 1600 lärare engagerade i UF
varje år, varav 4000 elever i Stockholmsregionen.
213
MUF Stockholm
Proposition 2
Arbetsmarknad
att
att1
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att ett system med Andrea Ström yrkade
”jobbpeng” införs där varje arbetssökande själv får välja arbetsförmedlare,
att
ta bort ordet ”ha” på rad 6, vid första tillfället
att2
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att Arbetsförmedlingens att
lägga till ett ”T” på ”svåras” på rad 45
uppdrag förändras från att vara en förmedlare av arbete till en renodlad att
byta ut ”just” mot ”även” på rad 167
tillsynsmyndighet,
att
byta ut ordet ”bäst” till ”väl” på rad 167
att3
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att fler kommuner i Stock
Distriktsstyrelsen jämkade sig med Andrea Ströms yrkande
holms län utarbetar ett system likt Jobbtorg Stockholm som på ett individan
passat sätt kan skapa förutsättningar för fler att komma in i arbete,
Nils Annink yrkade
att4
Moderata ungdomsförbund i Stockholm verkar för att fler kommuner tar ett att
avslå att-satserna 4 och 10, raderna 145-171 och 40-48
kommunalt aktivitetsansvar för kommunens unga,
att5
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att värnskatten är en Carolina Starkhammar yrkade
straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete samt att verka för att att
ändra rad 1 ”Jobben är Moderata Ungdomsförbundets viktigaste fråga” till värnskatten avskaffas,
”Jobben är en av Moderata Ungdomsförbundets viktigaste frågor”
att6
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att bolagsskatten fortsatt Distriksstyrelse jämkade
att7
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för minskad byråkrati och Henrik Ulfvarsson yrkade
regelförenklingar inom skatteadministrationen för företagare i Sverige,
att
rad 27 ändra ”får en egen coach” till ”tilldelas en personlig coach”
att8
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att beskattningen av att
stryka ”samt” i att-sats 9
personaloptioner kraftigt sänks i syfte att främja investeringsviljan i innova
Distriktsstyrelsen jämkade med att-sats 2
tionsdrivna företag,
att9
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att arbetsgivaravgifterna Marcus Borg yrkade
för unga fortsatt sänks samt
att
ändra alla enskilda pronomen till ”han eller hon”
att10
verka för att fler gymnasieelever i Stockholms läns kommuner ska erbjudas Distriktsstyrelsen jämkade
möjligheten att driva UF-företag
att
”Agebro” byts ut mot ”Moderata Ungdomsförbundet i Stock
holm” och att ”efterlyser” byts ut mot ”vill”
Motioner
sänks,
214
215
Jean-Robert Nino yrkade
att
man lägger till texten ”samt kurser som rör drivande av företag” mellan rad 165 och 166
Assajie Wijnekoon yrkade
att
ta bort meningen på rad 72-73
att
Arbetsmarknad
Moderata Ungdomsförbundet föreslår i en lång och välskriven motion
ett flertal åtgärder som syftar till att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad i Sverige. Förbundsstyrelsen vill tacka för en bra motion som
lyfter många viktiga frågor och aspekter.
Ansvar för ekonomin och jobben är fortsatt grunden i Moderaternas
politik – men arbetslinjen behöver utvecklas och förbättras. Sveriges
arbetsmarknad står inför stora utmaningar samtidigt som den svenska
ekonomins växtkraft fortsatt behöver stärkas. För att hitta svar på
dessa, och många andra utmaningar, har partistyrelsen tillsatt sex
arbetsgrupper för politikutveckling. Detta har nu lett fram till ett brett
politikutvecklingsarbete som pågått under hela våren och involverat
tusentals medlemmar runt om i hela landet. Flera av politikutvecklingsgrupperna tittar på frågor om hur jobben ska kunna bli fler ur olika
perspektiv.
Motioner
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det är viktigt
att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och sänka hindren för
inträde på arbetsmarknaden. De förslag som lyftas fram kring arbetsförmedlingens roll och hur vi kan övergå till en friare marknad för
arbetsförmedlingstjänster är intressant och upplyftande. Moderaterna
ska alltid stå upp för och ge människor valmöjligheter och inflytande på
bekostnad av myndigheter och det offentliga. Vi kan se flera fördelar
med att det offentliga ansvaret för arbetsmarknadsinsatser i högre
utsträckning tar formen av ett beställningsansvar. Erfarenheterna från
arbetet med Jobbtorg Stockholm visar som motionärerna beskriver på
mycket goda erfarenheter av att individualisera stödet till den enskilde.
Stockholmsregionen och då inte minst de moderatstyrda kommunerna
är förebilder när det gäller att stå upp för arbetslinjen. Vi ser det i hög
sysselsättningsgrad, låg arbetslöshet i alla kategorier och låga tal när
det gäller hushåll som får försörjningsstöd.
216
217
Kring motionärernas förslag om att beskattningen för personaloptioner
sänks finns det anledning att fundera några varv. I ett nystartat företag
kan ett erbjudande till anställda och ägare att köpa optioner i företaget
till ett lågt pris i utbyte mot lägre lön vara lockande. Frågan är vilket
värde en option att köpa aktier i ett litet, men förhoppningsvis snabbväxande, onoterat bolag har och när skatten ska betalas. Det finns även
en risk att optioner man redan betalat vinstskatt för blir värdelösa om
ett bolag i ett senare skede går i konkurs. Vidare är precis som motionären påtalar skattenivån viktig för hur attraktivt det är att växla lön mot
personaloptioner. Däremot är det inte helt givet om det är skattetekniska regler eller skattenivån kring personaloptioner som har störst påverkan på tillväxten eller om det är båda delarna som behöver reformeras.
Regelverket bör därför ses över.
Slutligen är förbundsstyrelsen positiv till att motionärerna lyfter vikten
av entreprenörskap i skolan. För få elever får idag generellt möta frågor
om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande under sin skoltid. Det
finns flera sätt att jobba med detta och en rad kommuner jobbar aktivt
med detta med olika metoder och ingångar både i grund- och gymnasieskolan. Ung Företagsamhet är en bra metod. Vi delar uppfattningen
att UF borde komma fler gymnasielever till del. UF är i all enkelhet ett
viktigt verktyg för att ge fler unga en realistisk bild av hur det är att
starta och driva företag. Det är en viktig erfarenhet att ha med sig i livet.
UF bidrar även till att föda och utveckla kreativitet och entreprenörskap
hos de som deltar. Vi vill se mer entreprenörskap i Sverige och i Stockholmsregionen. Sverige behöver fler företagare.
Arbetsmarknad
Förbundsstyrelsen är i sak enad kring ett positivt svar på samtliga
att-satser. Förbundsstyrelsen har dock valt att endast besvara vissa
att-satser med hänvisning till att dessa ställningstaganden skulle vara
så pass självklara att vi inte behöver bifalla dem.
Vanligtvis brukar vi besvara att-satser om avsedd reform redan är genomförd eller om det finns semantiska hinder för ett rent bifallsyrkande.
Så är dock inte fallet i att-satserna 5-7 där vi menar att det finns skäl
att vara tydlig i vårt ställningstagande. Detta är särskilt aktuellt nu när
Moderaterna befinner sig i ett politikutvecklingsarbete.
Värnskatten har länge utdömts som en straffskatt på högre utbildning
och ansträngning av experter. Trots detta har den förblivit orörd under
våra 8 år i Regeringskansliet. Bolagsskatten har visserligen sänkts men
behöver sänkas ytterligare om fler företag ska etablera sig i Sverige.
Dessutom finns fortfarande mycket kvar att göra för att minska byråkratin och regelbördan för att fler företag ska kunna startas och växa.
Om dessa ståndpunkter ska beaktas i det politikutvecklingsarbetet som
kommer är det viktigt att vi vågar vara tydliga.
Därför reserverar vi oss till förmån för bifall på att-satserna 5-7.
Sofia Fölster och Alexandra Anstrell
Motioner
När det sedan gäller motionens olika förslag på skatteområdet konstaterar vi från förbundsstyrelsens sida att Moderaterna i Stockholms län
redan tidigare tydligt fastslagit att värnskatten bör avskaffas och att
såväl regelbördan som skattebördan på företagande bör minskas.
stämman
att
att
218
bifalla att-sats 1, 2, 9 och 10
anse att-sats 3, 4, 5, 6, 7 och 8 besvarade
219
Motion 7
I all hast och utan förankring i partiorganisationen eller riksdagsgruppen
ingick partiledningen i slutet av förra året in i den så kallade decemberöverenskommelsen. Detta beslut var olyckligt av flera skäl:
1. Uppgörelsen är olycklig genom att den ger Socialdemokraterna
carte blanche att tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet
genomföra sin ekonomiska politik ostörda under först tre och ett
halvt år och sedan troligen fyra år till. Detta kommer leda till att en
mängd skattehöjningar och andra oansvariga ekonomiska beslut
kommer att fattas mot en solid majoritet av Sveriges folk i riksdagen
och i väljarkåren.
2. Uppgörelsen motverkar sina egna syften. Istället för att som syftet
var motverka SDs inflytande kommer den troligen hjälpa dem
eftersom de kommer att framstå som det enda riktiga oppositionspartiet. Detta är en drömroll för SD. Om SD tack vare detta i nästa
val går fram eller bara står still så kan vi och alliansen vara fast i
denna mardröm i fyra år till dvs sammanlagt i sju och ett halvt år till
av socialistisk regering och politik utan stöd i väljarkåren. Om man
då inte räknar med oss själva och alliansen som ju blir delaktig i
tokigheterna eftersom vi med nedlagda röster låter detta odemokratiska spel fortgå.
3. Uppgörelsen gör att riksdagsdebatterna kommer att framstå som
rena teaterföreställningarna. Vi och alliansen kommer att opponera
men sedan trotts att det finns en solid majoritet mot skattehöjningarna så kommer våra riksdagmän att tvingas avstå från att rösta för
vår egen politik av rädsla för att få stöd för vår politik och tvingas ta
ansvar för den. Hur många sådana budgetar kommer vi och alliansen klara av samtidigt som SD varje gång påpekar att vi kan få
220
4. Uppgörelsen är otaktisk i och med att den driver S och MP åt vänster
i och med att de för att få till en majoritet måste ha med vänsterpartiet. Vänsterpartiet får därför en situation där de kan utpressa S-MP
regeringen. Resultatet av denna utpressning har vi lovat att släppa
igenom vad det än är. Detta är ingen vidare bra valplattform för nästa
val.
5. Uppgörelsen kringgår flera av grundlagens viktigaste principer.
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representa-
tivt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse Den offentliga makten utövas under lagarna.
I regeringsformen står ingenting om att minoriteten skall bestämma över
majoriteten. Decemberöverenskommelsen sätter dessutom parlamentarismen ur spel. Parlamentarism handlar om att regeringen måste söka
stöd för sin politik, inte om att hitta på regler som gör detta onödigt.
Det allvarliga med denna olycksaliga överenskommelse är att den fixar
och trixar med dessa för vårt stasskick så grundläggande principer.
Det hela har inte blivit bättre av att de borgerliga partierna har valt att
fortsättningsvis gå ut med sina egna budgetalternativ för att på så sätt
skyla över det faktum att det finns en rejäl ickesocialistisk majoritet mot
skattehöjningar och bidrag. Det borde vara alliansens första skyldighet
att se till att denna majoritet kommer till utryck i politiska beslut. Det är ju
dessa ekonomiska frågor som står högst upp på prioriteringslistan bland
våra väljare.
Motioner
Krav på Moderata Samlingspartiets avhopp från
decemberöverenskommelsen
stopp på eländet när vi vill? Hur skall vi nästa val få väljare att rösta
på riksdagskandidater som inte ens röstar på det egna partiets
ekonomiska politik. Det är väll det minsta väljarna kan begära av sina
riksdagsmän.
Men vad är då alternativet till decemberöverenskommelsen?
221
Antingen en Alliansregering med passivt stöd av SD på samma sätt
som under förra mandatperioden, eller som regeringen Bildt regerade
på 90-talet. Där får SD spela samma roll som Vänstern spelar för
dagens S-MP-regering. Och som V har spelat för många S-regeringar
under många decennier. Vad skall SD göra med en sådan alliansregerings budget? Fälla den och få tillbaka nuvarande situation med MP som
de hatar i regeringen. Knappast troligt. Skillnaden för oss moderater
är att om vi väljer Minoritets Alliansregering är att vi som får regeringsmakten och vi får troligen igenom omkr. 80 % av vår politik. Dessutom
skulle den politik som kom ut av en sådan regering ge den politik som
Svenska folket röstat på i förra valet. Om vi som med decemberöverenskommelsen lutar oss åt det röda laget så får vi igenom INGENTING
samtidigt som vi blir passivt medskyldiga till en vansinnig politik som
dessutom saknar folkligt stöd.
En annan taktik kan vara att göra upp i sakfrågor med nuvarande
regering. DVS vi tolerera er så länge ni inte kommer dragande med
någon vänsterpolitik eller skattehöjningar då ryker ni. En Alliansregering
med antingen S eller MP. Alla dessa alternativ skulle ge mycket bättre
moderat/alliansutfall utfall än decemberöverenskommelsen.
Jag yrkar därför:
att1
Moderata Samlingspartiets länsförbund i Stockholms län skall verka för att moderaterna och alliansen snarast lämnar Decem-
beröverenskommelsen.
att2
Moderata Samlingspartiets länsförbund i Stockholms län skall ta denna motion som sin egen och driva den vidare på partistämman 2015.
Lidingö 2015-03-17
Nils-Henrik Tideberg
Krav på Moderata Samlingspartiets avhopp från
decemberöverenskommelsen
Inledning
Förbundsstyrelsen tar sin utgångspunkt i att alla överenskommelser –
typiskt sett – innebär både fördelar och nackdelar. Samtidigt är en helt
grundläggande utgångspunkt att politiska idéer bara kan förverkligas –
på riktigt – om man som politiskt parti kommer till regeringsmakten.
Sammanfattning
Decemberöverenskommelsen tar sin utgångspunkt i det som Alliansen
under lång tid har framhållit som nödvändigt för att stärka möjligheterna
att kunna regera i minoritet.
Att regera i minoritet är inte någonting nytt. Med få undantag har
Sverige de senaste decennierna styrts av – och kommer troligen i framtiden också att styras av – minoritetsregeringar. Inget parti i Sverige kan
längre ensamt göra anspråk på regeringsmakten.
Decemberöverenskommelsen stärker den praxis som innebär att det
regeringsalternativ som är störst får sin statsministerkandidat vald och
att det regeringsalternativet har möjligheter att få sin budget antagen av
riksdagen.
Motioner
Det finns flera och bättre alternativ:
Decemberöverenskommelsen är en överenskommelse om formerna för
regeringsbildning under de kommande två mandatperioderna och inte
om innehållet i enskilda sakfrågor.
Ett viktigt ingångsvärde i diskussionerna kring decemberöverenskommelsen är att Alliansen är en stark opposition som står redo att – oavsett när ett val äger rum – fortsätta ta ansvar för Sverige.
222
223
Decemberöverenskommelsen har följande innehåll:
”Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har träffat följande överenskommelse.
Sedan enkammarriksdagens införande har Sverige, med få undantag,
styrts av minoritetsregeringar. Regeringsformen utgår också ifrån att
Sverige ska kunna styras av en minoritetsregering. Det tar sig uttryck
i att en statsminister inte behöver stöd från en majoritet av riksdagens
ledamöter. En rad beslut har också fattats för att minoritetsregeringar
ska kunna få igenom sina budgetar i riksdagen och därmed kunna
genomföra sin ekonomiska politik. Samtidigt har Sverige också haft en
politisk tradition av att samarbeta över blockgränsen i frågor där det är
viktigt med långsiktighet.
De politiska förutsättningarna i Sverige gör att det är sannolikt att
Sverige kommer att styras av minoritetsregeringar även de närmaste
åren men att det blivit svårare än tidigare. Mot den bakgrunden gör vi
en överenskommelse för att göra Sverige möjligt att regera.
När det gäller pensionsöverenskommelsen vill vi så snart som möjligt
se till att arbetet i pensionsarbetsgruppen kan fortgå. Det är naturligt
att Miljöpartiet, när det ingår i regeringen, har möjlighet att bidra och
medverka i pensionsgruppens viktiga arbete. Långsiktighet inom
energiområdet är eftersträvansvärt. Med start i februari kommer alla
partier som slutit denna överenskommelse att delta i en Energikommission. Med partikonstellation nedan avses partier som samverkar
i regering eller om budgeten.
Vad avser formerna för riksdagens arbete är vi överens om att:
•
•
Överenskommelsen innebär följande:
•
•
•
•
Den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer
ska släppas fram.
En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget.
Utbrytningar ur budgeten ska inte vara möjliga.
Överenskommelsen pekar ut tre politiska områden för samarbete
och samtal.
•
•
•
De i överenskommelsen ingående partierna värdesätter den tradition vi
haft i Sverige när det gäller blocköverskridande överenskommelser om
försvars- och säkerhetspolitik samt pensionssystemet. Ett förändrat och
försvårat säkerhetspolitiskt läge understryker vikten av samverkan kring
försvars- och säkerhetspolitik.
224
•
Den statsministerkandidat som representerar den största partikonstellationen släpps fram vid omröstning om talmannens förslag. Det
sker genom att övriga partier som står bakom denna överenskommelse lägger ned sina röster. Detsamma gäller vid omröstning om
sittande statsminister efter ett val.
Förslaget till rambeslut samt riktlinjer för den ekonomiska politiken
från den partikonstellation som är störst släpps fram vid budgetomröstning i kammaren. Om det finns en risk för att förslaget annars
skulle falla avstår övriga partier som står bakom denna överenskommelse från att delta i omröstningen. Detsamma gäller även vid
beslut om ändringsbudget och vårproposition (inklusive riktlinjer för
den ekonomiska politiken).
Efter att förslaget till rambeslut har antagits gäller följande.
Förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdena från den partikonstellation som vunnit omröstningen om rambeslutet släpps fram
vid omröstning i kammaren. Det sker genom att övriga partier som
står bakom denna överenskommelse inte lägger reservationer utan
särskilda yttranden vid utskottsbehandlingen av anslagsfördelningen, och därefter avstår från att delta i omröstningen i kammaren.
Den lagstiftning som krävs för att utgifter och inkomster ska falla ut
på det sätt som framgår av den enligt ovan antagna statsbudgeten
släpps fram vid omröstning i kammaren. Det sker genom att övriga
partier som står bakom denna överenskommelse avstår från att
delta i omröstningarna.
Regeringen följer och verkställer riksdagens budgetbeslut. Utskottsinitiativ gällande lagförslag eller förslag till ändringsbudgetar Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
Motioner
Decemberöverenskommelsen
225
Denna överenskommelse tillämpas för första gången i samband med att
regeringen i april 2015 lägger fram vårpropositionen. Överenskommelsen gäller till och med valdagen 2022.
Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna”
Motivering
Den nuvarande S+MP-regeringens politik kommer att skada Sveriges
ekonomi, vår konkurrenskraft och öka utanförskapet. Detta är, sett från
våra politiska utgångspunkter, någonting som är utomordentligt allvarligt. Samtidigt måste man hålla i minnet att Moderaterna som parti och
Alliansen som helhet förlorade valet.
Det är angeläget att Alliansen åter kommer till regeringsmakten, senast
2018. För att då kunna förverkliga våra politiska idéer måste Sverige
kunna regeras och det även i minoritet.
Värnar man svensk ekonomi i ett långsiktigt perspektiv, vilket varje
moderat politiker borde göra, och sätter det långsiktiga perspektivet
före kortsiktighet bör man utgå från att det i nationalekonomisk forskning är grundligt belagt att politisk instabilitet har en mycket negativ
inverkan på ett lands ekonomi. Det finns därför även ett övergripande
ekonomiskt/politiskt intresse att skapa den stabilitet som är möjlig att
skapa utifrån de parlamentariska förutsättningar som råder.
Skulle Sverige i likhet flera sydeuropeiska länder ställas inför en situation där återkommande extraval och regeringskriser uppstår kommer
detta att slå ännu hårdare mot tillväxt, jobb och välfärd än den skadliga
politik som S+MP-regeringen för. Detta leder till frågan vilka alternativ
som står till buds?
Alternativet till decemberöverenskommelsen skulle därmed vara att
Moderaterna presenterar ett parlamentariskt stabilt alternativ till den
nuvarande regeringen. Precis som berörs i motionen skulle detta kunna
handla antingen om ett Allianssamarbete med Sverigedemokraterna,
vilket för Alliansens överlevnad också skulle förutsätta att detta är vad
samtliga Allianspartier anser vara önskvärt eller i vart fall acceptabelt,
eller en samlingsregering. Något annat alternativ där Alliansen kan få
igenom sin politik utan att ta ansvar för regeringsmakten finns inte.
Vad gäller frågan om ett samarbete med Sverigedemokraterna är det
viktigt att framhålla att SD inte är ett borgerligt parti. SD är för det första
ett parti som ligger till vänster om Socialdemokraterna i frågan om
arbetslinjen. Partiet vill därutöver på olika sätt motverka arbetskraftsinvandring och sätter etnicitet och tillhörighet före förhållningssätt och
värderingar. Vidare är SD Europafientligt och vill isolera Sverige samtidigt som man på olika sätt intar en positiv inställning till ”Putinismen”
i Ryssland. Från Sverigedemokrater har vidare sagts att ett svenskt
NATO-medlemskap inte är önskvärt eftersom det skulle uppfattas som
provocerade mot Ryssland. Inom det rättspolitiska området har SD
visat sig vara berett att i flera avseenden frångå grundläggande och
elementära rättsstatliga principer. Ett samarbete med SD skulle – av allt
att döma – innebära slutet för själva grundförutsättningen för att åter
komma till regeringsmakten och genomföra moderat politik, nämligen
Allianssamarbetet.
Motioner
•
som, om de antogs, skulle innebära förändrade inkomster eller
behov av ökade eller minskade anslag i förhållande till den beslutade budgeten, läggs inte fram av övriga partier som står bakom
denna överenskommelse.
Inleda en översyn av gällande regelverk med uppgift att se över
budgetprocessen, på basis av det arbete som genomfördes i
budgetprocesskommittén och i förra mandatperiodens RO-översyn.
Detta arbete sker inom ramen för en utredning.
En samlingsregering skulle sudda ut grundlinjerna för politisk konflikt i
svensk politik och därmed påtagligt minska möjligheterna för Moderaterna att kraftfullt driva sakpolitik. Ett sådant samarbete skulle också
rycka undan grunderna för blockpolitiken och på så sätt troligen omöjliggöra vår bestämda vilja att presentera ett tydligt regeringsalternativ.
Här bör också påpekas att om Moderaterna exempelvis aktivt skulle
226
227
Ett agerande som inte tar hänsyn till de konsekvenser som följer av den
parlamentariska situationen kommer inte att ändra någonting. Vår bestämda ambition är därför att – senast i valet 2018 – återkomma och att
erbjuda ett betydligt bättre och mer regeringsdugligt alternativ för Sverige
än den nuvarande S+MP-regeringen. För att lyckas med detta måste
kraften läggas på att:
•
•
•
•
Förnya vår politik och presentera trovärdiga lösningar på de samhällsproblem vi har framför oss, i första hand jobb- och migrationsfrågorna
Se till att få genomslag för så mycket som möjligt av Moderaternas
och Alliansens politik i riksdagen,
Om det finns skäl för det rikta misstroendevotum mot enskilda ministrar och i förlängningen hela regeringen om riksdagens – de facto
rekordmånga – tillkännagivanden inte respekteras,
Tydligt påvisa och kritisera S+MP-regeringens svek av vallöften och
deras dåliga politiska förslag.
stämman
att
avslå motionen
Motion 8
Framtidskontrakt
En grundsten i vår nation är vår lagbok, men alltför ofta är den inte tillräckligt anpassad för befolkningen som den är avsedd att tjäna. Detta
kan resultera i ett överförmynderi av individer, som den egentligen är
avsedd för att skydda. Om man kollar under föräldrabalken, kapitlet
elva, fjärde paragrafen står det att:
”Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin
rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det
behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne.”1
En god man tar inte över rättshandlingsförmågan, den enskilde får fortfarande bestämma själv och måste alltid bli tillfrågas innan den gode
mannen tar sig för något. Finner man att personen ifråga inte är i stånd
att klara av att vårda sig själv eller sin egendom, då blir man tilldelad en
förvaltare.2
Förvaltarskap
I varje svensk kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd.3 Det är oftast där som en förvaltare utses. Formellt är
det tingsrätten som utser gode män och förvaltare, men i praktiken är
det överförmyndarnämnden som sköter rekryteringen.
I lagen står att en person som är rättrådig, erfaren och lämplig ska
utses till förvaltare.4 Problemet är dock att det är alldeles för enkelt att
Motioner
kompromissa om arbetslinjen och backa upp regeringen i ambitionerna
om kraftfulla utbyggnader av bidragssystemen skulle detta vara betydligt
mer långtgående än det som decemberöverenskommelsens kritiker vill ta
avstånd från.
1 https://lagen.nu/1949:381#K11P4
2 https://lagen.nu/1949:381#K11P7
3 http://www.handikappupplysningen.se/gn/opencms/web/HU/stod_vardagen/god_man_och_fo rvaltare/
4 http://www.domstol.se/Familj/God-man-och-forvaltare/
228
229
Här bör personen i fråga ha mer självbestämmande så att han/hon
har haft möjlighet att välja vem som blir ens förmyndare. Naturligtvis
behöver dock detta ske under rätta former, det vill säga, innan man trätt
in i det försämrande förhållandet.
Framtidskontrakt
I en rapport från Timbro av Lisa Magnusson föreslås det därför att
vi ska införa Framtidsfullmakts system. Detta system finns redan i
Danmark, Finland och vissa anglosaxiska länder. Framtidsfullmakten
fungerar på så sätt att man skriver ned vilka man vill ska företräda en
i olika ärenden medan man fortfarande är kapabel att ta hand om sig
själv, exempelvis innan demens slår in ordentligt, vilket drastiskt försämrar minnesförmågan, i synnerhet korttidsminnet.
Skulle den dagen komma då man är inkapabel till att sköta sig själv så
har man personer som sköter ens sysslor i god tro; exempelvis sköter
en person det ekonomiska medan en annan hjälper till i kontakterna
med vården, och en tredje har hand om det juridiska.
att2
Moderaterna i Stockholms län jobbar för att vi ska införa ett framtidskontrakt i Sverige
Henrik Ulfvarson, MUF Sollentuna
Jean-Robert Nino, MUF Västerort
att1
MUF Stockholm uttalar sig positivt till ett införande av ett framtidskontrakt i Sverige.
att2
MUF Stockholm jobbar för att vi ska införa ett framtidskontrakt i Sverige.
att3
MUF Stockholm tar till sig motionen som sin egen.
att4
MUF Stockholm vidaresänder motionen till MUFs arbetsstämma.
att5
MUF Stockholm vidaresänder motionen till Moderaterna i Stockholms stads och län förbundsstämmor.
Motion 4
Angående framtidskontrakt
Detta bidrar till att man som individ får större självbestämmande innan
man blir inkapabel till att sköta sig själv. Det finns en oerhört tyngd av
självbestämmande i förvaltarskapet. Vi tror även att det bidrar till att
man har en bättre tid som beroende av sin förvaltare, under förmynderiet.
att
bifalla att-sats 1, 2, och 5
att
avslå att-sats 3 och 4
att
bifalla motionen i sin helhet
Därför yrkar vi
att1
Moderaterna i Stockholms län uttalar sig positivt till ett
införande av ett framtidskontrakt i Sverige
230
att
bifalla att-sats 1, 2, och 5
att
Motioner
tilldelas en förvaltarskapsposition. Det brukar räcka med att man inte
har några betalningsanmärkningar, är med i polisens belastningsregister
eller hos socialtjänstens register. Inte sällan blir förmynderiet tilldelat
till en person man aldrig tidigare träffat. Detta betyder alltså att man
i princip är omyndigförklarad och är under makten av en person man
aldrig har träffat förut.
231
Motion 9
Framtidskontrakt
Rätten till positiv faderskapstalan
Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att personer bör ha mer
självbestämmande att i god tid kunna välja en person att företräda en
själv om man själv blir beslutsoförmögen. En departementsutredning
”Framtidsfullmakter” (Ds 2014:16) överlämnades till dåvarande Justitieminister 2014. Utredaren lämnade förslag till kompletterande bestämmelser till tidigare lagförslag om framtidsfullmakter som innebär att
enskildkan välja en person att företräda denne om den enskilde senare i
livet blir beslutsoförmögen.
I det antika Rom avgjordes tvister om faderskap genom en enkel rättslig
princip. Denna princip löd ”pater est quem nuptiae demonstrant”, vilket
i fri översättning betyder ”fadern är den som äktenskapet utvisar”.
Principen innebar med andra ord att den man som var lagligen gift med
en kvinna också per automatik skulle anses vara fader till de barn hon
fick.
stämman
att
”Är vid barns födelse modern gift med en man, ska denne anses som
barnets far, om inte annat följer av 2 § Detsamma gäller, om modern är
änka och barnet föds inom sådan tid efter mannens död att barnet kan
vara avlat dessförinnan.” (min kursivering)
Denna princip kallas för faderskapspresumtion. Den innebär att i lagens
mening är den som är gift med barnets moder vid födseln också fader
till barnet. Andra regler gäller då modern är ogift vid barnets födsel. Om
modern är gift kan dock ingen annan bestrida faderskapet.
Detta innebär således att en far till ett barn inte har möjligt att hävda att
han är far, om modern är gift med någon annan vid barnets födsel.
Modern eller den som i lagens mening är fader måste alltså vara villig
att bestrida faderskapet för att det ska kunna prövas i rättegång. Utan
någon rätt till positiv faderskapstalan, kan en potentiell fader inte få frågan prövad på egen hand. Modern, eller den som i lagens mening ärtatt
anse som fader, kan under olika omständigheter ha den möjligheten.
Det finns dock entchans att ingen av dem är villiga att väcka talan, och
då kan en potentiell fader stå utan möjlighet att få sin sak prövad.
Motioner
Förra mandatperioden förbättrades villkoren för gode män och förvaltare vilket gör att det blir naturligt att gå vidare med möjlighet till framtidsfullmakt genom lagstiftning. En fullmakt innebär en trygghet senare
i livet, att veta att en person man har förtroende för kan ta hand om ens
ekonomi om man själv inte av olika anledningar inte kan klara det.
I det antika Rom, långt innan det fanns möjlighet till DNA-tester, så var
det en rimlig utgångspunkt. Det märkliga är dock att svensk rätt fortfarande bygger på samma princip. I Föräldrabalken, 1 kap. 2§ står det:
Det finns exempel då detta har drabbat enskilda. Ett exempel är från en
232
233
Det måste vara en grundläggande rättighet att åtminstone kunna få sin
sak prövad. I propositionen2 till lagen anförs inga tydliga skäl till varför
det inte ska finnas möjlighet till att föra talan inför domstol. Lagen är
inte heller enhetlig, då den enbart gäller då modern är gift. Om modern
är ogift vid barnets födsel, kan det gå att väcka talan. En gift fader kan
dessutom väcka talan inför domstol om att han inte är fader.
Ett möjligt argument för lagens nuvarande lydelse vore att det skulle
finnas en risk för att faderskap skulle kunna ifrågasättas av utomstående på ett oseriöst sätt. Det är dock inte troligt att den risken är särskilt
stor. Dels för att det skulle krävas någon typ av rättslig grund för att
från början väcka talan. Bara för att rätten att väcka talan finns, behöver
den inte vara lätt missbrukas. Därtill skulle sådana fall vara väldigt lätta
att pröva i dagsläget. Exempelvis då det i dag skulle gå att fastställa
faderskap genom DNA-test, vilket inte var möjligt tidigare.
Det är uppenbart att eventuella syften med lagen har försvunnit. Såsom
lagen är utformad i dag, skulle en far inte ens kunna väcka talan om
faderskap om han själv genom DNA-test kan bevisa att han är far,
såvida inte modern och hennes make går med på det. Det måste vara
orimligt att faderskap ska fås automatiskt genom äktenskap, utan att
kunna ifrågasättas ellerprövas.
att1
Moderaterna i Stockholms län uttalar att rätten att föra talan om faderskap inför domstol inte enbart ska tillfalla modern och eventuellt moderns make
att2
Moderaterna i Stockholms län verkar för att det ska gå att väcka positiv faderskapstalan för alla potentiella fäder
att3
Moderaterna i Stockholms län uttalar att faderskapspresum
tion inte alltid är lämpligt som enda kriterium för att fastställa ett faderskap
att4
Moderaterna i Stockholms län tar motionen som sin egen
MUF Stockholm
att1
MUF Stockholm uttalar att rätten att föra talan om faderskap inför domstol inte enbart ska tillfalla modern och eventuellt moderns make
att2
MUF Stockholm verkar för att det ska gå att väcka positiv faderskapstalan för alla potentiella fäder
att3
MUF Stockholm uttalar att faderskapspresumtion inte alltid är lämpligt som enda kriterium för att fastställa ett faderskap
att4
MUF Stockholm tar motionen som sin egen
att5
motionen vidaresänds till MUF:s Förbundsstämma 2014
att6
motionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms stad och läns stämmor
Motion 2 — Angående rätten till positiv faderskapstalan
att
bifalla att-sats 1, 2, 3, 5 och 6
att
avslå att-sats 4
Oliver Rykatkin yrkade
att
bifalla att-sats 4
1 RH 1995:85
2 Prop. 1975/76:70 (exempelvis sida 140)
att
bifalla motionen
Med anledning av ovanstående yrkas:
234
Motioner
hovrättsdom1 från mitten av 1990-talet hade en moder och hennes barn
båda gått bort. Den man som påstod sig vara fader, försökte då få ut
ett arv efter dem, men tingsrätten och hovrätten konstaterade båda
att enligt lagen så hade han ingen rätt att ens väcka talan, trots att det
fanns goda skäl att anta att han var fader. Han fick alltså inte möjlighet
att få sin sak prövad. I dag, då det är vanligare med barn utanför äktenskapet, blir risken större att en fader kommer i kläm på det viset.
235
Motivering
Precis som anges i motionen gäller att om modern är gift vid barnets
födelse presumeras hennes make vara barnets far enligt bestämmelsen
i 1 kap. 1 § föräldrabalken
Grundtanken med regeln har varit att – med utgångspunkt från barnets
bästa – värna social stabilitet. Det kan tänkas att den genom presumtionen utpekade fadern är medveten om att han inte är far till ett visst
barn, men om han själv inte vidtar någon åtgärd beträffande faderskapet så kan han ändå i rättslig mening ta fullt ansvar som far till barnet.
När det gäller frågan om talerätt är utgångspunkten barnets bästa. Det
är i barnets intresse faderskap ska fastställas. Talan om fastställande
av faderskap väcks av barnet; men barnets talan förs vanligtvis av en
ställföreträdare eftersom processen i allmänhet äger rum då barnet
fortfarande inte har förmåga att själv föra sin talan.
Den talerättsbestämmelse som finns i 3 kap. 5 § föräldrabalken infördes
1976 och syftade till att understryka att det är barnet som för talan, i
förekommande fall genom ställföreträdare.
Även i fall då faderskapet fastställts genom tillämpning av faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 § föräldrabalken kan socialnämnden inleda en
faderskapsutredning om den med hänsyn till barnets bästa och övriga
omständigheter finner att det finns skäl att göra det. En annan man än
den äktenskapet utpekar har dock inte någon möjlighet att föra en självständig talan om faderskap. En sådan talerätt skulle kunna missbrukas
och leda till processer där barn far illa oavsett mot det finns en saklig
grund för talan eller inte.
Det enda konkreta exempel som framförs i motionen på när en enskild 236
person har drabbats av konsekvenser av att det inte finns en sådan
talerätt som eftersträvas i motionen är en man som inte kunde få ut ett
arv efter att en moder och hennes två barn avlidit, vilket sägs framgå
av en hovrättsdom från 1995 (RH 1995:85). Att mannen i det åberopade
målet inte fick föra talan berodde på att han – också med åberopande
av artikel 8 i Europakonvention – krävde att föra just en sådan positiv
fastställelsetalan som inte är möjlig att föra. Hovrätten angav i sitt
avgörande att mannen i fråga inte ens med den mycket extensiva
tolkning som Europadomstolen gjort av artikel 8 kunde grunda någon
rätt att föra en sådan talan han önskade. Viktigt att framhålla är dock
det finns en möjlighet för en man att få faderskapet till ett barn rättsligt
erkänt genom den möjlighet som mannen har i en sådan situation att få
sitt faderskap prövat SvJT 1992 Mannens talerätt vid fastställande av
faderskap 551 prejudiciellt i en arvstvist.
Av Högsta domstolens avgöranden i två mål (NJA 1943 s. 196 och
NJA 1970 s. 347) framgår att så länge faderskapet till ett barn inte är
entydigt fastslaget genom faderskapspresumtion, dom eller erkännande
torde det vara möjligt att få frågan om faderskap prövad prejudiciellt
i en arvstvist. Detta får för övrigt anses vara fallet även om talan förs
av någon som på grund av reglerna i föräldrabalken inte kan föra en
positiv faderskapstalan. Denna möjlighet hade således också funnits för
mannen i det mål som ledde till hovrättsavgörandet och som åberopats
som argument för att tillåta positiv faderskapstalan.
Arvsrätten har i ett historiskt perspektiv ansetts vara den kanske
viktigaste rättsföljden av fastställt faderskap vilket kan förklara att
prejudiciell prövning av faderskapet varit möjlig i dessa fall men inte i
mål om exempelvis umgängesrätt.Redan under början av 1990-talet
och möjligen också mycket tidigare ansågs trots detta att möjligheten
till arv efter barnet var av underordnad betydelse som motiv för en man
som söker få sitt faderskap till ett barn fastställt.
Motioner
förbundsstämman
att
avslå motionen
237
Motion 10
Förbundsstyrelsens svar lägger oproportionerligt mycket utrymme på
frågan om möjligheten att föra frågan om faderskap i en arvstvist. Även
om den frågan lyfts som ett exempel i motionen så är det inte det som
är det väsentliga i denna frågeställning.
Den frågan som alla bör ställa sig innan man bestämmer sig för ett
ställningstagande i frågan angående rätten till positiv faderskapstalan
är om det är rimligt att en man som gör en gift kvinna gravid därmed
avsäger sig rätten att ha kontakt med sitt biologiska barn. Motionen
säger inte att man ska sluta med att anta att en kvinnas make är far till
barnet, men att det ska vara möjligt för en man som inte är kvinnans
make att få prövat ifall denne är far till barnet. Med dagens teknik bör
detta vara möjligt att lösa samtidigt som man värnar barnets sociala
stabilitet.
Vi reserverar oss till förmån för bifall av att-satserna 1, 2 och 3.
Cecilia Löfgreen och Sofia Fölster
I Sverige har vi ett stort utbud av myndigheter, några viktigare än andra.
Vissa av dem sysslar med meningsfulla uppgifter som på något sätt
utvecklar vårt samhälle, andra är endast bevis för att Sverige till stor
del har lidit av socialism under de senaste fem decennierna. Statens
Medieråd är en sådan myndighet. Medierådets främsta uppgifter är att
sätta åldersgränser på film som ska visas offentligt och ”skydda barn
och unga från skadlig mediepåverkan”. De sysslar alltså uteslutande
med statligt förmynderi.
Lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt innebär att
Statens Medieråd måste godkänna varje film som skall visas offentligt
och avgöra en eventuell åldersgräns. Lagen innebär att staten kontrollerar och censurerar filmer för vissa eller alla grupper i samhället, något
som inte bör förekomma i en modern demokrati.
Det finns dock självklart de som är av ståndpunkten att detta endast är
för att skydda minderåriga från sådant som kan påverka dem negativt.
Om man tillämpar det resonemanget kan man fråga sig om man inte
anser att de minderårigas föräldrar är kapabla att avgöra hur de vill uppfostra sina egna barn och vilka filmer de tycker är lämpade för barnen.
Att staten genom en myndighet ska gå in och peta i vilka filmer ett barn
ska få se när barnet ifråga ändå inte är myndigt är löjeväckande. Hur
kan man inte tro att föräldrar ska kunna avgöra vilka filmer de anser
passande för sina egna barn när man i nästan alla andra avseenden
förväntar sig att de ska uppfostra samma barn?
Motioner
Motionen tar upp ett problem som förhoppningsvis inte är vanligt
förekommande. Att antalet individer som kan uppleva problem utifrån
en föråldrad och moraliskt tveksam lagstiftning är få är inte skäl nog för
att inte försöka ändra densamma.
Det finns mycket få människor som skulle förlora på att avskaffa Statens
Medieråd och Lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt.
Inte minst skulle samhället i stort endast vinna på det. Alla myndigheter
kostar pengar, likaså Medierådet. De små men ändå relevanta kostnaderna för myndigheten skulle kunna gå tillbaka till gemene man. Familjer 238
239
skulle själva få mer frihet att själva avgöra vad de tycker är acceptabelt
att se på. Trots dessa genomgående positiva följder av ett avskaffande
är det kanske viktigaste det rent principiella i att staten inte ska avgöra
vilken media som är skadligt och vad som bör censureras och inte.
Med anledning av ovanstående yrkar jag
att1
Moderaterna i Stockholms län verkar för att Statens Medieråd avskaffas
att2
Moderaterna i Stockholms län uttalar att inga åldersgränser på film bör sättas av regeringen eller av regeringen tillsatta myndigheter i en modern demokrati
att3
Moderaterna i Stockholms län verkar för att Lagen om ålders-
gränser för film som ska visas offentligt tas bort i sin helhet
att4
Moderaterna i Stockholms län tar motionen som sin egen
Motion 33
Angående avskaffande av statens Medieråd
att
bifalla 1, 2, 3, 5 och 6. Avslå att-sats 4.
Noa Samenius yrkade
att
bifalla motionen i sin helhet.
Robin Sjögren yrkade
att
streck i debatten.
att
sätta streck i debatten.
att
bifalla 1, 2, 3, 5 och 6. Avslå att-sats 4.
Noa Samenius, MUF Nacka
http://www.statensmedierad.se/Om-Statens-medierad/Uppdrag/Instruktion/
att1
MUF Stockholm verkar för att Statens Medieråd avskaffas
att2
MUF Stockholm uttalar att inga åldersgränser på film bör sättas av regeringen eller av regeringen tillsatta myndigheter i en modern demokrati
att3
MUF Stockholm verkar för att Lagen om åldersgränser för film som ska
visas offentligt tas bort i sin helhet
att4
MUF Stockholm tar motionen som sin egen
att5
Motionen vidaresänds till Moderata ungdomsförbundets arbetsstämma 2015
att6
Motionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms stad och läns stämmor
240
Motioner
241
Motion 11
Skapa ett värdigt äldreboende med social
dimension
Motionären vill se ett avskaffande av statens medieråd. Att sträva efter
att banta mängden myndigheter är vällovligt och något som förbundsstyrelsen kan instämma i. Dagens lagstiftning och system där statens
medieråd ska besluta om vilken åldersgräns de finner lämplig vid varje
enskild film som visas på biograferna i Sverige är förlegad och bör ändras. Regler kring åldersgränser och annat kan filmbranschen mycket väl
själva klara av att hantera, utan att den svenska staten lägger sig i.
Till saken hör även att statens medieråd endast har att besluta om
filmcensur av filmer som visas på biografer vilket ytterligare visar hur
tiden sprungit ifrån denna frihetsinskränkning, då en majoritet av filmer
idag ses hemma, antingen på dator eller på TV. Därmed är myndighetens roll i princip överspelad.
förbundsstämman
att
att
bifalla att-sats 1, 2 och 3
avslå att-sats 4
För Sveriges pensionärer var 60-talet en fantastisk tid. Deras boendefrågor stod i centrum för debatten, och man arbetade intensivt med att
finna nya och funktionella boendeformer. Det sociala livet, i och mellan
husen, var då nyckelfrågor. Isolering och ensamhet var en huvudfiende.
Självbestämmande och social gemenskap var självklarheter. Den stora
fyrtiotalistgenerationen hade tidigt insett behovet av en värdig ålderdom
för sina föräldrar.
På 90-talet försvann dock intresset för att vidmakthålla dessa kvalificerade äldrebostäder. Svensk ekonomi var nere i en vågdal. Nu föddes i
stället kvarboendeprincipen som var ett vällovligt tänk! Självklart skulle
äldre människor ha rätt att bo kvar hemma och inte tvingas in på något
”ålderdomshem” när så blev påkallat. Att bo kvar hemma skulle således
vara en möjlighet och inte ett tvång som det utvecklats till i våra dagar.
Det blev både billigare och enklare för samhället också och sättet att ta
hand om de äldre framställdes som ett positivt nytänkande.
Just nu går den stora fyrtiotalistgenerationen i pension. Kvarboendeprincipen, som de själva skapat, kommer säkerligen inte att accepteras.
Fyrtiotalisterna är inte människor som drömmer om att sitta ensamma
hemma i sin isolering utan eftersträvar snarare en stimulerande gemenskap med likasinnade. Ensamhet och isolering i det egna hemmet
medför ofta ett för tidigt åldrande. Människor kommer till dagens
äldreboende i sämre kondition och mer vårdtunga än nödvändigt.
Motioner
Förbundsstyrelsen vill inledningsvis tacka motionären för en kärnfull
motion med fokus på hur statens omfång kan minska och människor
frihet kan öka. Det är själva grunden i det moderata engagemanget och
vår ideologi. Det är glädjande att det engagemanget lever.
De seniorboenden, typ 55+, som idag planeras, byggs utifrån ekonomiska förutsättningar utan hänsynstagande till sociala kvaliteter och
saknar den viktiga sociala dimensionen. Samhället kommer att tvingas
till ett radikalt omtänkande vad gäller produktionen av bostäder för
äldre. Det som var framsynt i mitten av 1900-talet kommer även att vara
242
243
högaktuellt på 2020-talet.
Det måste skapas en form av ”mellanboende” dit man kan välja att
flytta när den egna bostaden känns betungande och innan det är dags
för ett vård- och omsorgsboende. Allt för att bryta isoleringen och
ensamheten som lätt kan uppstå i det egna hemmet och där gemenskapen med likasinnade utgör grunden för att hålla sig pigg och frisk så
länge som möjligt inpå ålderns höst.
Vi måste börja lyssna till de äldres behov, önskemål och förhoppningar!
De årskullar av fyrtiotalister som kommer att behöva dessa bostäder är
större än någonsin tidigare. Därför är det bråttom eftersom allt byggande tar tid.
Denna nya seniora mellanboendeform kan med fördel kompletteras
med hemtjänstcentraler där personalen växelvis, vid behov, kan arbeta
inom boendet men också göra hembesök på fältet. Detta blir sannolikt
ett flexiblare utnyttjande av arbetskraften samtidigt som det skapar
omväxling för personalen.
Den snabbt ökande livslängden har gjort seniorerna många – snart en
tredjedel av väljarkåren – och därmed utmanas vi att söka och skapa
former för framtidens äldreliv. Den första utmaningen kommer att bli
boendefrågorna!
Vi Moderata Seniorer i Stockholms län yrkar
att
förbundsstämman 2015 ställer sig bakom denna motion och hemställer hos partistyrelsen att utveckla de ovan framförda tankarna till hur vi Moderater vill att den kommande produktionen av seniorbostäder, såväl hyresrätter som bostadsrätter, bör gestaltas i Sverige.
Stockholms 2015-04-10
Bo Liljedahl
Motioner
Bostadsrätter i all ära - men många som sitter i sina egna hem känner
inte att det på ålderns höst är rätt att flytta ett upparbetat kapital i den
egna bostaden till en ny bostad. Den många gånger knappa pensionen
sätter oftast inte guldkant på de sista årens tillvaro så länge kapitalet
ligger bundet i bostaden. Därför bör den nya seniora boendeformen
främst utgöras av hyresrätter. Kvarboendeprincipen skall självklart finnas kvar som en möjlighet men den tvångsvård, som den idag utvecklats till i brist på lämpliga äldreboenden, skall avvecklas. Det finns inte
många som drömmer om ensamhet och isolering.
Vi Moderater behöver forma en vision för äldre som medger ett värdigt
liv, socialt umgänge, inflytande och valfrihet över boendet på äldre
dagar. Den äldre måste själv kunna välja när det är dags att flytta till ett
boende för seniorer. Isolering och ensamhet är en av flera orsaker till ett
för tidigt åldrande vilket redan idag orsakar kraftiga kostnadsökningar
för kommuner och landsting.
244
245
Motion 12
Skapa ett värdigt äldreboende med social dimension
Rättvis åldersrepresentation inom
Nya Moderaterna
Förbundsstyrelsen delar motionärernas bild av att det bör finnas ett rikt
utbud av boendeformer som riktar sig till äldre. På så sätt finns möjlighet att anpassa sin livssituation till det vårdbehov man har samtidigt
som det ges möjlighet till socialt utbyte och olika typer av aktiviteter.
Motionärerna föreslår i motionen spännande lösningar på nya typer av
boenden. Att motverka isolering och ensamhet bör vara prioriterat när
framtidens boenden byggs.
Moderaterna tar äldres frågor på allvar. Just nu pågår ett intensivt
arbete i arbetsgruppen för ”En trygg välfärd – i hela landet” som leds
av Peter Danielsson med att hitta svar på bl.a. hur Sverige ska kunna
erbjuda ett värdigt och aktivt åldrande i framtiden.
Eftersom motionen inte utmynnar i några konkreta att-satser så har
förbundsstyrelsen tyvärr inget att ta ställning till.
förbundsstämman
att
Företrädare för partiet har sedan några år framhållit det orimliga i att ha
kvar 65 år som ett riktmärke för när man går i pension. Många väljer i
praktiken att gå i pension ännu tidigare. Inte lika många väljer att arbeta
kvar ett par år till efter 65. Vi lever allt längre i Sverige och vi är friskare
längre. Därför är det nödvändigt att fler arbetar längre upp i åren. Detta
framhölls senast av partiets ledande företrädare på Sverigedagen den 7
mars. Vi instämmer helhjärtat i detta.
Det tycks däremot inte vara lika självklart att fler också är verksamma
inom partiet längre upp i åren. Det framhölls på Sverigedagen att
mycket kunskaper och erfarenhet inte tas tillvara om vi väljer att se
människor som förbrukade vid 65 år, ja, ofta redan vid 50 års ålder.
Detta måste också vara en sanning för arbete inom och för partiet. I
kommunoch landstingsfullmäktigeförsamlingarna finns det en hygglig
representation av äldre ledamöter.
I riksdagen är det däremot illa ställt. Hur många av partiets riksdagsledamöter är 65+ år efter valet förra året? Inte många. Från det största
länsförbundet, Stockholms länsförbund, finns inte en enda ledamot över
60 år! Detta är inte acceptabelt. Särskilt inte mot bakgrund av det ökande antalet 65+ som nu är drygt 25 procent av väljarkåren och är den
åldersgrupp i samhället som är svagast representerad i riksdagen med
2-3 procent! Riksdagen behöver större representation från människor
med längre erfarenhet. Vill partiet endast ha våra röster?
Motioner
I Sverige blir vi allt äldre och precis som motionärerna beskriver så
kommer andelen pensionärer öka. Detta ställer krav på samhället att
dels erbjuda vård och omsorg av hög kvalité men mist lika viktigt är att
som äldre ha en aktiv ålderdom med ett rikt utbud av sociala kontakter.
avslå motionen
Det är likadant om vi ser till antalet äldre i olika utredningar och arbetsgrupper inom partiet eller benägenheten att nominera personer 65+ till
olika uppdrag utanför partiet på nationell nivå, typ utredningar, styrelser
i statliga verk och myndigheter mm.
246
247
Vi yrkar
att1
förbundsstämman i Stockholms län ställer sig bakom innehållet
i denna motion och beslutar översända den till partistyrelsen för beaktande
att2
stämman uppdrar åt förbundsstyrelsen att inför kommande val
på lämpligt sätt uppmana föreningarna att verka för att fler 60+ representerar partiet.
Stockholm 2015-04-10
Berit Assarsson, vice ordförande
Rättvis åldersrepresentation inom Nya Moderaterna
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av bredd
i moderaternas representation. Väljarna ska känna igen sig i moderata
företrädare. Det ska inte finnas någon åldersgräns uppåt, vare sig
formellt eller informellt.
Kandidater till fullmäktige och riksdagen utses av nomineringsstämmor
efter en process med försöksnominering där våra medlemmar anger
vilka företrädare de har störst förtroende för och anser har kompetens
att företräda moderaterna på ett bra sätt. Nomineringskommittéer väger
samman resultat i försöksnomineringarna med andra kriterier (bland
annat ambitionen med åldersspridning) och lämnar förslag till slutlig
valsedel. Därefter är det upp till nomineringsstämmorna att fastställa
valsedlarna.
Moderaterna är ett individualistiskt parti som tagit ställning mot kvotering i olika sammanhang. Förbundsstyrelsen ser inget skäl att frångå
detta.
förbundsstämman
att
att
248
avslå att-sats 1
besvara att-sats 2
Motioner
Vi anser att partiledningen nu måste hantera denna fråga och se de
äldre medlemmarna som en stor resurs. Det handlar om att påtala
vikten av åldersspridning vid nomineringar till riksdagsvalet. Detta står
visserligen i anvisningarna till nomineringskommittér men det tycks
som man uppfattar att det endast gäller att få ett antal ungdomar på
listorna. Givetvis skall vi ha plats för de yngre förmågorna, men vi skall
inte därmed stänga ute de äldre. Parti-ledningen bör också mer bortse
från ålder och fokusera på kunskap och erfarenheter vid tillsättande av
arbetsgrupper m m.
249
Motion 13
Statistiskt sett är de bara siffror på ett papper – alla de män och
kvinnor som riskerat sina liv för att upprätthålla fred på olika platser i
världen. Många av dem med djupa ärr på såväl kropp som i själ. De har
alla en sak gemensamt, de har för Försvarsmaktens räkning tjänstgjort
utomlands för att värna fred.
att2
Moderaterna i Stockholms län uttalar att de svenska veteraner-
na bör hedras genom att göra Veterandagen till en allmän
flaggdag
att3
Moderaterna i Stockholms län verkar för att de svenska
veteranerna får det erkännande de förtjänar
att4
motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma
Moderaterna i Österåker
Dagens ungdomar är, beklagligt nog, inte medvetna om att vi i Sverige
har några veteraner. Även om många hört talas om att Sverige bedriver
fredsbevarande insatser världen över är det för de flesta främmande att
den hemvändande soldaten klassas som veteran. Att vara veteran är på
så sätt väldigt otacksamt och de flesta veteraners existens är för den
stora massan dold.
Motioner
Sedan den 29 maj 2008 högtidshålls årligen Veterandagen för att hedra
de otroligt modiga män och kvinnor som riskerat sina liv för att upprätthålla fred och ordning. Den här typen av ceremonier är i de flesta andra
länder sedan länge en allmän helgdag. Att Veterandagen sedan 2012
har fått statusen statsceremoni räcker inte. De modiga soldater, sjömän
och civilt anställd personal som riskerar sina egna liv till förmån för att
rädda andras liv bör åtminstone få ett erkännande av dignitet. Att göra
Veterandagen till en allmän flaggdag skulle öka kunskapen om Veterandagen hos befolkningen i stort. Lägg därtill till att våra veteraner och
deras insatser skulle bli uppmärksammade på ett naturligare sett.
Med anledning av ovanstående yrkar jag
att1
Moderaterna i Stockholms län uttalar att de svenska veteraner-
na har gjort betydande insatser å Sveriges vägnar
250
251
Motion 14
Vi delar motionärernas uppfattning att de kvinnor och män som riskerat
livet för att garantera vår säkerhet uppmärksammas för sällan. Även om
det var länge sedan Sverige var i krig har vi deltagit i en rad internationella insatser som varit viktiga för att upprätthålla stabilitet i världen och
därmed trygghet i Sverige. Oavsett uppfattning om försvarspolitiken
förtjänar de veteraner som gjort insatser för Sveriges räkning ett större
erkännande. Därför vore en flaggdag tillägnad veteranerna en god
symbolisk gest. Därutöver anser vi liksom motionärerna att veteranerna
förtjänar att hedras i fler sammanhang utöver enbart en dag per år.
Politiken bär ett visst ansvar för att ta vara på de människor som gjort
insatser för Sverige men det behövs också ett större engagemang från
civilsamhället i frågan.
förbundsstämman
att
I Försvarsberedningens rapport maj 2014 ”Försvaret av Sverige – starkare försvar för en osäker tid” understryks att det ryska agerandet
befäster bilden av en statsledning med ökade ambitioner att bygga
ut Ryssland till en stormakt med kontroll över så stora delar av förra
Sovjetunionen som möjligt. Man vill aktivt använda sig av ryska befolkningsgrupper i utlandet för att hävda ryska intressen. Försvarsberedningen: ”Ryssland är berett att bryta mot folkrätten, ingångna avtal och
etablerade europeiska principer för att hävda sina intressen även om
det möter kraftiga negativa reaktioner från om världen”.
Sedan detta skrevs har den säkerhetspolitiska osäkerheten i Sveriges
närområde och Östersjön påtagligt ökat. Ett flertal ryska flygkränkningar
har inträffat. Flera samordnade undervattensoperationer av främmande
makt har skett i svenska skärgårdar. Den finske presidenten Sauli
Niinistö anser läget ytterst allvarligt och öppnar för möjligheten av ett
finskt NATO-medlemskap. De baltiska staterna är klart oroade över den
ryska expansionspolitiken och fruktar ryska destabiliseringsåtgärder
liknande den som skett i Ukraina.
Det internationella läget är enligt Gudrun Persson, FOI, svårare att
förutsäga än under det kalla kriget. Speciellt allvarligt är tre destabiliserande faktorer i Ryssland: uppdriven kärnvapenretorik, medvetna
lögner skapar grundläggande misstro mot Väst och ökade spänningar i
Ryssland.
Motioner
Förbundsstyrelsen tackar Moderaterna i Österåker för en motion som
lyfter ett viktigt ämne.
Nato har därför påtagligt ökat sin närvaro i och kring Östersjön. En
nyetablerad spjutspetsstyrka har bildats, nya kommandocentraler har
upprättas i europeiska Nato-stater och en uppmaning att medlemmarna skall öka försvarsanslagen till 2 % av BNP till 2025 har utfärdats.
Försvarsberedningen underströk också i sin rapport 2014 att en väl
fungerande transatlantisk relation är nödvändigt för säkerheten i
Östersjöregionen.
252
253
Solidaritetsdeklarationen är således ett svagt och otillräckligt skydd för
Sverige. Ett litet land som Sverige bör därför utveckla militära allianser
med likasinnade demokratiska stater och i dagsläget är den enda
demokratiska försvarsalliansen som kan skydda europeiska stater
Nato. Därför bör Sverige i en nära framtid bli fullvärdig medlem av Nato.
Endast medlemmar är garanterade Nato:s stöd i en krissituation.
Vid Folk och Försvars konferens i Sälen 2011 informerade ÖB 2009 års
försvarsbeslut ej var finansierat efter 2014. Bedömningen var att det
saknades 3 till 4 miljarder per år under perioden 2015-2020. Samma
bedömning gör ÖB i sitt underlag till regeringen januari 2015. Utöver
detta föreslog Försvarsberedningen 2014 att, med hänsyn till den försämrad säkerheten i Sveriges närområde, bör Sverige skaffa ytterligare
10 JAS 39E, långräckviddigt robotsystem för bekämpning av markmål,
utökning av antalet u-båtar till fem, kustrobotsystem på Gotland och
nytt bataljonsartilleri. Försvarsmakten bedömer merkostnaden för
denna önskelista till ytterligare 15 miljarder.
ens önskelista, finns fortfarande stora brister. Brister finns i många
områden, alltifrån skydd för våra flygbaser till broläggare inom armén.
Det tar lång tid att återställa den långa nedrustningen av försvaret.
Vi föreslår därför Stockholms läns förbundsstämma
beslutar uttala
att1
Nato-medlemskap är en självklar komponent för Sveriges säkerhet och att en utredning av medlemskap snarast bör genomföras i nära samverkan med Finland
att2
stöd för ett utökat och fördjupat försvarssamarbete i de nord
iska och baltiska länderna, som också innefattar ömsesidiga försvarsåtaganden
att3
försvarsanslaget bör ökas med av ÖB föreslagna ”fyra plus femton miljarder” som lägsta acceptabla nivå
att4
Sverige skall ha ett cyberförsvar med både defensiv och
offensiv förmåga
att5
Sverige genom dessa militära satsningar bidrar till att eliminera risken för ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöregionen
Vi föreslår vidare
förbundsstämman sänder den till höstens partistämma som sin att6
egen
att7
förbundsstämman skickar den till den Moderata arbetsgruppen ”Säkerhet i en orolig omvärld”
Erik Hafström, Danderyd
Staffan Strömbäck, Lidingö
Motioner
Solidaritetsförklaringen är en grundbult i den svenska säkerhetspolitiken som understryker att Sverige både skall kunna ge och ta emot
militär hjälp om en kris drabbar Sverige eller i närområdet. Men för att
den skall vara trovärdig fordras både förband och förberedelse. ÖB:s
myntade en-veckasförsvar visar att vi har för få operativa förband för
denna uppgift. Sverige har inte heller, med undantag för ett planerat
djupare försvarssamarbete med Finland, genomfört militära förberedelser med andra stater i närområdet. Det av alliansregeringen påbörjade
försvarssamarbetet följs glädjande upp av den sittande regeringen. I ett
gemensamt uttalande från de nordiska försvarsministrarna i april 2015
säger man ”Närmare samarbete i Norden och solidariskt agerande
med de baltiska staterna bidrar till att stärka säkerheten i vår region och
höjer tröskeln för att militära incidenter skall inträffa”. Samarbetet gäller
informationsutbyte av sjö- och luftlägesbild, hur möta cyberattacker,
gemensam träning, utbildning och kvalificerade övningar, reformer av
försvarssektorn i samarbetsländerna.
Men även om anslagen förstärkts med de av ÖB önskade 4 miljarder
per år och dessutom 15 miljarder för att finansiera Försvarsberedning-
254
255
Inledning
Förbundsstyrelsen delar i det närmaste helt och fullt den verklighetsbeskrivning som lyfts fram i motionens bakgrundstext. Även om Rysslands agerande i och för sig inte har överraskat initierade bedömare har
agerandet tagit sig allvarligare uttryck än vad som kunde befaras och
retoriken har skruvats upp påtagligt. Rysslands agerande – inte minst
i Ukraina – har skett utan hänsyn till internationell rätt och den grundläggande respekt som måste finnas mellan suveräna stater. Ryssland
och Rysslands agerande utgör det största hotet mot fred och stabilitet i
världen.
Angående frågan om svenskt medlemskap i Nato
Moderaterna är för ett svenskt Natomedlemskap. Ett medlemskap i
Nato skulle stärka Sveriges säkerhet i en tid när osäkerheten i Sveriges
närområde blir allt större. Vi skulle som medlemmar bli en del i Natos
kollektiva försvar och vara solidariska med 28 andra Natoländer. Sverige skulle även på allvar kunna ha ett effektivt nordiskt samarbete inom
ramen för Nato som skulle gälla i alla lägen, inte bara i fredstid.
Sverige är som medlemsland i EU inte ett alliansfritt land. Exempelvis
utgör EU en tullunion av vilket det följer skyldigheter att solidariskt vida
åtgärder under förstadier till krig, exempelvis handelsblockad.
Sverige har också lämnat den militära alliansfriheten för att i stället skapa säkerhet i samverkan med andra. Genom solidaritetsdeklarationen,
vilken den nuvarande regeringen bekräftat i regeringsförklaringen, har
Sverige förbundit sig att – vid en eventuell kris – ingripa om ett annat
EU-land eller ett nordiskt land skulle drabbas. Det innebär att Sverige
inte kan stå utanför om en större kris eller konflikt skulle uppstå i vårt
närområde.
inte för att lösa de säkerhetspolitiska utmaningar Sverige står inför. Som
Nato-medlem skulle Sverige dela säkerhetsgarantier med alla andra
Natoländer. Vi skulle även få sitta med och påverka när besluten fattas
inom Nato. Det handlar om beslut som påverkar Sverige oavsett om
Sverige är medlem eller inte.
Det är också viktigt att påpeka att ett svenskt Natomedlemskap förutsätter att det finns ett brett folkligt och parlamentariskt stöd. En svensk
medlemsansökan bör också ske i nära dialog och helst tillsammans
med Finland.
För att nå framgång i frågan om ett svenskt Nato-medlemskap är det till
att börja med angeläget att även de två Allianspartier som ännu inte har
tagit ställning för ett medlemskap, Centerpartiet och Kristdemokraterna,
tillåts genomgå den process som erfordras för att de ska nå ett positivt
ställningstagande i frågan.
Ur ett snävt Moderat perspektiv är det naturligtvis önskvärt att en
utredning av medlemskap snarast genomförs, men det detta måste
nödvändigtvis inte ske i nära samverkan med Finland även om det är i
allra högsta grad vad som eftersträvas.
Försvarsanslag
Försvaret behöver ökade anslag för att kunna förstärka och utveckla
förmågor som är nödvändiga för rikets försvar. Moderaternas medverkan i försvarsöverläggningarna har tillfört Försvarsmakten omkring
dubbelt så mycket i ökade anslag (räknat som nettoeffekt) jämfört med
vad S+MP-regeringen var beredd att anslå och inriktningen har varit
just att förstärka Försvarsmaktens förmågor.
Motioner
De försvarspolitiska samarbeten Sverige deltar i inom Norden och EU
och tillsammans med Nato är positiva, men dessa samarbeten räcker Försvarsmakten har emellertid över tid inte skött sin ekonomi på ett
klanderfritt sätt vilket också var ett av skälen till att Alliansregeringen
vidtog åtgärder för ökad ekonomisk kontroll och uppföljning. Som
exempel kan nämnas att Riksrevisionen hade allvarliga anmärkningar
på den uppnådda förmågan – i förhållande till anslagna medel – när det
gäller den förbandsproduktion som ägde rum för att tillskapa Nordic Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
256
257
Battle Group (NBG) 08. Anställda inom Försvarsmakten kan också i flera olika avseenden vittna om ineffektivitet inom vissa delar av systemet,
kanske främst kopplat till olika materielprojekt. Det viktiga är därför att
inte bara höja försvarsanslagen utan också att se till att tillförda medel
faktiskt leder till ökad försvarsförmåga. Ökade anslag och ökad förmåga är också viktigt för att minska tröskeln för ett inträde i Nato.
Förbundsstyrelsen anser att det är sannolikt att Försvarsmakten
behöver ytterligare anslagsförstärkningar men att detta bör ske efter
noggranna bedömningar av hur olika förmågor kan förstärkas och inte
genom att på förhand bestämma exakt vilka belopp som ska tillföras,
även om beloppen är vad ÖB har uttalat skulle vara Försvarsmaktens
behov.
Cyberförmåga
Frågan om vilken cyberförmåga Sverige ska ha diskuteras i den av
partistyrelsen tillsatta försvars- och säkerhetspolitiska arbetsgruppen
”Säkerhet i en orolig omvärld”. Det finns folkrättsliga invändningar
mot en offensiv cyberförmåga om den riktas mot en annan stats civila
strukturer. Initierade bedömare avråder också från en uttalad offensiv
förmåga till cyberkrigföring.
politiskt vakuum i samma region. Detta kommer också att ske genom
de att-satser som Förbundsstyrelsen föreslår ska bifallas.
Vidare hantering
Förbundsstyrelsen har inte någon invändning mot att skicka motionen
vidare till partistämman i de delar styrelsen har yrkat bifall till men
motioner skickas i sin helhet eller inte alls varför förbundsstyrelsen yrkar
på avslag. Förbundsstyrelsen har inte heller någon invändning mot att
skicka motionen på samma sätt till den av partistyrelsen tillsatta arbetsgruppen ”Säkerhet i en orolig omvärld”. Det är dock mycket tveksamt
om arbetsgruppen – inom ramen för det beslutade tidsschemat – har
möjlighet att beakta förslagen. Å andra sidan finns allt motionen behandlar redan med i arbetsgruppens arbete.
förbundsstämman
att
att
att
besvara att-sats 1 och 4
bifalla att-sats 2, 5 och 7
Motioner
Samtidigt är det naturligtvis viktigt att ha en fullgod försvarsförmåga på
cyberområdet vilket i sin tur också innefattar rätt att försvara sig. Detta
innebär i sin tur att gränsdragningen mellan vad som kan kallas defensiv eller offensiv förmåga kan diskuteras.
Förbundsstyrelsen anser att det inte entydigt går att uttala att Sverige
ska ha en offensiv förmåga när det gäller cyberkrigföring även om en
sådan förmåga i vissa avseenden skulle kunna finnas.
Östersjöregionen
Det är i allra högsta grad angeläget att stärka Sveriges försvarsförmåga
i Östersjöregionen och att bidra till att eliminera risken för ett säkerhets
258
259
Sverige är generellt ett tryggt land. Brottsförebyggande rådet rapporterar i sin nationella trygghetsundersökning, senast genomförd 2013,
att brottsligheten minskat något. Andelen av befolkningen som uppger
att de har utsatts för brott har minskat från 26% 2005 till 22% 2013.
Brottsligheten är mycket ojämnt fördelad över befolkningen där ungdomar löper större eller mycket större risk att utsättas för brott. Därför är
brottsbekämpningen en viktig ungdomsfråga. Tyvärr finns det ett antal
moln på himlen1.
Terrorism
Säkerhetspolisen har identifierat terrorism som det högst prioriterade
hotet mot Sveriges säkerhet på kort sikt. Terrorismen är ett globalt
problem men för Sveriges del härstammar hotet i huvudsak från
våldsbejakande islamism, vilka säkerhetspolisen benämner al-Qaidainspirerade grupperingar2. Sverige har visserligen enbart utsatts för ett
genomfört terrorattentat, sprängningen i Stockholm 11 december 2010.
Under 2014 avvärjdes två planerade terrorattentat mot mål i Sverige av
säkerhetspolisen3.
I Sverige pågår sedan ett antal år tillbaka verksamhet för att stödja
terrorism i utlandet. Dels finns ett mer eller mindre omfattande monetärt stöd från människor i Sverige som sympatiserar med olika terrorgrupperingar. Den andra delen handlar om nyrekrytering av individer till
terrornätverk. Rekryteringen till terrornätverk sker genom en process
som kallas radikalisering. Den består av tre grundläggande komponenter: Det finns upplevda orättvisor eller kränkningar, vilka kan ha en reell
eller fiktiv grund. Det finns också en våldsförespråkande ideologi som
pekar på orättvisor, förklarar deras orsak och vad som bör göras för att
åtgärda orättvisorna. Slutligen krävs också ett socialt sammanhang där
ideologin internationaliseras. Även om en person radikaliseras förhållandevis isolerad finns nästan alltid en uppfattning om en social tillhörighet.
Dessa tre komponenter kombineras på unika sätt hos individer och har
varierande betydelse4.
Vissa personer går med i våldsfrämjande grupper utifrån sökande efter
spänning och gemenskap, andra är mer ideologiskt intresserade, vissa
hamnar i våldsfrämjande grupper eftersom flera i deras familj eller övriga
sociala närmiljö redan är våldsfrämjande. Ibland finns en karismatisk
ledare som genom undervisning och mentorskap driver på radikaliseringen. I vissa fall existerar etablerade terrornätverk som söker rekrytera
individer. Ofta radikaliserar dock personer varandra utan tydliga ledare5.
Några hundratal personer har radikaliserats till den grad att de rest till
konfliktområden som Afghanistan, Syrien och Irak för att ansluta sig
till al-Qaidainspirerade grupper. Expressen publicerade 28 september
2014 namn och bild på ett 20-tal personer som rest från Sverige för att
delta i väpnad strid utomlands6. Ett antal avled i striderna men några
kommer i framtiden att återvända till Sverige. På grund av utbildning i
våldsbejakande islamistisk ideologi, gerillakrigföring, bombtillverkning
och erfarenhet av väpnad strid är dessa personer potentiellt ett mycket
stort hot mot Sveriges säkerhet7.
Dagens lagstiftning på området är bristfällig, särskilt avseende deltagande i väpnad konflikt utomlands. Rättsväsendet behöver skärpta verktyg
för att stoppa nyrekryteringen och stödet till terrorverksamhet i Sverige
och utomlands. I synnerhet för att hantera de unga människor som
radikaliserats till den grad att de frivilligt reser från Sverige till ett konfliktområde för att delta i träning och väpnad strid.
Motioner
Motion 15
4 Säkerhetspolisens årsbok 2013, Säkerhetspolisen. ISBN: 978-91-86661-08-3
1 Brottsförebyggande rådet, Rapport 2014:1. Nationell trygghetsundersökning
6 http://www.expressen.se/nyheter/de-har-lamnat-sverige-for-att-kriga-for-is/
3 Aftonbladet, AFTONBLADET AVSLÖJAR: Två terrorattentat i Sverige avvärjda (2014-09-03)
260
261
I Sverige finns ett antal grupperingar, individer och löst sammansatta
nätverk som med otillåten påverkan försöker förändra eller störta det
svenska samhället. Med otillåten påverkan menas våld, hot och trakasserier som riktas mot förtroendevalda, myndighetsföreträdare och
journalister. Det handlar också om enskilda individers rätt att organisera
sig politiskt och manifestera en åsikt. Sveriges beslutsfattare, de som
ska verkställa besluten och de som har den granskande funktionen i
vårt demokratiska samhälle, ska kunna utföra sina uppgifter utan att
utsättas för våld, hot eller trakasserier. I begreppet otillåten påverkan
ingår också korruption, det vill säga när förtroendevalda eller myndighetsföreträdare begår brott eller tjänstefel för att hjälpa grovt kriminella
aktörer. Genom att få förtroendevalda att avstå från att engagera sig
i vissa frågor, myndighetsföreträdare att ändra sina beslut i ett visst
ärende eller journalister att tveka inför granskningen av en viss företeelse, kan aktörerna orsaka demokratin stor skada.8
För extremistmiljöernas anhängare handlar det om att göra samhället
bättre för dem som anses ingå i aktörernas föreställda gemenskap.
De är övertygade om att det inte går att förändra samhället genom det
demokratiska systemet. De anser att det behövs direkta och konkreta
metoder som blockader, symboliska aktioner, hot och trakasserier för
att få till en förändring. Inom miljöerna accepteras och förespråkas
våldsamma metoder, även om det innebär att enskilda individers frioch rättigheter kränks. En miljö sticker ut bland de andra, dels i volym
men framförallt i dess förmåga att målmedvetet förfölja och skada
meningsmotståndare. Förmågan att hota, förstöra eller med andra
brottsliga handlingar skrämma legitima verksamheter och Sveriges
förtroendevalda är större än övriga gruppers9.
Miljön som åsyftas är den autonoma miljön. Den består av individer,
grupper och nätverk som verkar för ett klasslöst och ekonomiskt jämlikt
samhälle. De ideologiska utgångspunkterna varierar, men gemensamt
262
för dem är uppfattningen om att den upplevda fascismen måste motarbetas i alla dess former och att orättvisorna finns på alla samhällets
nivåer, till exempel mellan rika och fattiga samt mellan män och kvinnor.
Alla typer av hierarkier anses inbegripa någon form av förtryck. Därför
organiserar sig aktivisterna i platta och nätverksliknande strukturer. På
grund av ovan beskrivna problem och hotbild föreslås att rättsväsendet
och kommunerna ges ett tydligare uppdrag och ett starkare mandat att
förebygga och bekämpa brottsligheten i den autonoma miljön.
Kriminalpolitiken
Vi moderater driver ofta hårdare straff som en grundtes i vår kriminalpolitik. Tyvärr visar den kriminologiska forskningen att hårdare straff som
enskild åtgärd har relativt begränsad effekt på brottsstatistiken. Därför
föreslås att av forskningen bevisat effektiva metoder ges större utrymme i det praktiska brottsbekämpande arbetet.
att1
verka för en skärpning av lagstiftningen gällande stöd och rekrytering till terrorverksamhet
verka för en skärpning av lagstiftningen gällande deltagande i att2
träning, planering eller utförande av terrorbrott
att3
verka för en skärpning av lagstiftningen gällande deltagande i väpnad konflikt utomlands
att4
verka för att det praktiska brottsbekämpande arbetet bedrivs utifrån evidens samt beprövad erfarenhet
att5
verka för en stärkning av kommunernas brottsförebyggande arbete
att6
verka för ett tydligare uppdrag ges till polisen, säkerhetspolisen och kommunerna att förebygga brottsligheten i den autonoma miljön
att7
verka för ett tydligare uppdrag och starkare mandat ges till polisen och säkerhetspolisen att bekämpa brottsligheten i den autonoma miljön
Motioner
Autonoma miljön
263
att8
motionen vidaresänds till partistämman.
Viktor Norén
Inledning
Terrorism utgör ett allvarligt hot mot demokrati, mänskliga rättigheter
och fria öppna samhällen. Terrorbrottsligheten känner inga gränser
och är därför ofta internationell. Motionären berör ett angeläget ämne
som innefattar många viktiga frågor och utgår från relevanta källor i sin
motion. Att förebygga och motverka uppkomsten av terrorism och att
bekämpa terrorism är en angelägen uppgift både i Sverige, i Europa
och i övriga världen.
Beträffande terrorism i Sverige
Motionären nämner att det skulle ha genomförts ett terrorattentat i
Sverige, närmare bestämt sprängningen på Bryggargatan i Stockholm
den 11 december 2010. Detta är inte korrekt. Det har även tidigare
utförts terrorattentat i Sverige vid flera tillfällen. Det mest kända är
kanske är ockupationen och sprängningen på dåvarande Västtyska
ambassaden, i Stockholm i slutet av april 1975, som kostade fyra
människor livet.
Motioner
Motionärens beskrivning av hur våldsbejakande radikalisering går till
överensstämmer med den beskrivning som finns i Säkerhetspolisens
årsbok för 2013 utom såvitt avser sista steget som leder till internalisering, vilket betyder att det sker en införlivning av andras tankar, värderingar och reaktionssätt i den egna personen.
Moderata initiativ för att skärpa lagstiftningen mot
terrorism
Under de två senaste mandatperioderna har Säkerhetspolisen genom
olika lagstiftningsbeslut getts möjligheter att använda olika metoder för
264
265
Däremot behöver lagstiftningen skärpas för att motverka att personer
strider eller avser att strida för terroristklassade organisationer.
I riksdagen har Moderaterna, tillsammans med de andra Allianspartierna, lagt en motion som har bifallits och därmed lett till ett tillkännagivande mot regeringen.
Alliansregeringen vidtog under den gångna mandatperioden en rad
förebyggande åtgärder mot alla former av våldsbejakande extremism.
En omfattande handlingsplan antogs 2011 och under sommaren 2014
utsågs en nationell samordnare. Sveriges förmåga att möta terrorism är
som nyss nämnts, såvitt avser Säkerhetspolisens redskap, väl utvecklad men kan behöva förstärkas ytterligare i andra avseenden.
I närtid har vi sett exempel på de fruktansvärda brott som terroristorganisationen Islamiska staten i Syrien och Levanten (ISIL) begår mot
civilbefolkningen i Syrien och i Irak. En aspekt i sammanhanget är att vi
vet att personer reser från Sverige för att strida för denna typ av organisationer.
Enligt Säkerhetspolisen har ett hundratal personer rest från Sverige till
Syrien och anslutit sig till al-Qaida-inspirerade grupper. Drygt hälften av
dem har återvänt till Sverige, men en del av dem har rest eller kommer
att resa tillbaka till konfliktzonen. Ett inte obetydligt antal av de aktuella
personerna har dödats. Ett betydande antal svenskar befaras (omkring
300 personer) enligt Säkerhetspolisen ha anslutit sig till ISIL och man
ser inga indikationer på att resandet upphör. Det är betydligt fler som
har rest från Sverige till Syrien för att strida än vad som tidigare har varit
fallet vid andra al-Qaida-inspirerade resor.
Att motverka våldsbejakande radikalisering kräver olika typer av åtgärder. Inte minst är dialog, kunskapsspridning och samverkan centrala
delar. Den nationella samordnare som Alliansregeringen tillsatte
266
sommaren 2014 för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism arbetar med att se över just denna typ av åtgärder. Säkerhetspolisen arbetar bland annat med samtal med personer när man har
indikationer på att de planerar att resa för att ansluta sig till våldsbejakande grupperingar. Har en person väl bestämt sig för att resa hindrar
dock samtal sällan personen från att sätta sina planer i verket. Det är
ett allvarligt problem att svenska medborgare strider utomlands för
terroriststämplade organisationer. Skarpare verktyg för att hantera detta
problem behövs.
Moderaterna har drivit på för att en utredare ska ges i uppdrag att
granska behovet av ytterligare åtgärder för att stävja förberedande av
resor i syfte att delta i strid eller vapenträning utomlands för organisationer som terrorstämplats av FN och EU. S+MP-regeringen har tillsatt
en sådan utredare som har påbörjat sitt arbete.
Det bör påpekas att svenska domstolar redan kan döma i många fall av
deltagande i aktiviteter. Gällande lagstiftning når långt oavsett vem som
har begått brottet och var det har begåtts. Ett brott som begås inom
ramen för en organisations verksamhet kan, även om den medverkande
inte har utfört gärningen utan endast främjat den med råd eller dåd, i
vissa fall bestraffas som medverkan.
Utöver terroristbrott kan det vid deltagande i väpnade aktiviteter även
bli aktuellt med lagföring för andra typer av allvarlig brottslighet. Den
svenska kriminaliseringen på terrorismområdet är långtgående. Med
hänsyn till situationen i omvärlden finns det ändå skäl att se över
möjligheterna till att utsträcka och förstärka den svenska lagstiftningen
när det gäller kriminalisering av såväl förberedelse som deltagande i
väpnade aktiviteter med terroriststämplade organisationer.
Motioner
att kunna uppmärksamma och ingripa mot terrorism. Bland annat har
reglerna om hemliga tvångsmedel gjorts permanenta. Säkerhetspolisen
har i dag – enligt egen bedömning – de redskap som erfordras för att
effektivt kunna bekämpa terrorism.
En åtgärd som skulle kunna vara verkningsfull och som därför bör
utredas är möjligheten att återkalla eller tillfälligt omhänderta passet
för den som planerar en resa i syfte att delta i strid eller vapenträning
utomlands med terrorstämplade aktörer. Svenska medborgare har en
grundlagsskyddad rättighet att fritt få resa in i och ut ur Sverige men
rättigheten kan begränsas under vissa förhållanden. Vi vill undersöka
267
Ett framgångsrikt arbete mot våldsbejakande extremism förutsätter
internationell samverkan. Europol har inrättats för att förbättra polissamarbetet mellan medlemsländerna i syfte att bekämpa bland annat
terrorism. Europol bistår medlemsstaterna i arbetet mot terrorism men
behöver användas fullt ut av medlemsstaterna, i synnerhet när det
gäller underrättelseinformation. Europol bör enligt vår mening involveras
mer i EU:s externa säkerhetsarbete för att stärka kopplingen mellan
EU:s yttre och inre säkerhetsarbete. Vi menar att det behövs en ökad
satsning på Europol genom att EU avsätter en större andel av sin
budget till Europol för detta syfte.
Terrorismen och den våldsbejakande extremismen är en av vår tids
stora säkerhetspolitiska utmaningar. Sverige har ett folkrättsligt ansvar
att vidta åtgärder mot dessa mörka antidemokratiska krafter. Vår och
andras säkerhet och frihet förutsätter att vi är tydliga i avståndstagandet och konsekventa i arbetet mot terrorismen och våldsbejakande
extremism.
I riksdagen har Moderaterna framställt följande yrkanden.
•
•
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om att se över behovet av åtgärder, inklusive
ytterligare kriminalisering, mot förberedande av resor i syfte att
delta i strid eller vapenträning utomlands för terroriststämplade
organisationer i enlighet med vad EU eller FN har beslutat.
anförs i motionen om möjligheten att återkalla eller tillfälligt omhänderta pass för att stoppa sådana planerade resor.
Motionen med ovannämnda yrkanden har bifallits.
Motionären har i att-sats 5 yrkat att förbundsstämman ska besluta att
verka för en stärkning av kommunernas brottsförebyggande arbete.
Inom detta område gjorde Alliansregeringen åtskilligt mellan åren 2006
och 2014. Ett antal förslag inom detta område beslutades också av
partistämman under 2013 som ett resultat av den av partistyrelsen
tillsatta Trygghetsarbetsgruppens arbete. Även inom ramen för det
politikutvecklingsarbete som nu pågår i den av partistyrelsen tillsatta
arbetsgruppen ”Trygghet mot brott i hela Sverige” behandlas dessa
frågor, inte minst med fokus på hur radikalisering kan förebyggas och
motverkas på bred front.
Trots det arbete som gjorts och pågående arbete inom detta område
är frågan så pass angelägen att det alltid måste finnas en ambition att
finna nya lösningar och att göra mer när det gäller förstärkningar av det
brottsförebyggande arbetet som kan ske i kommuner. Förbundsstyrelsen anser därför att denna att-sats ska bifallas.
Kriminalpolitiken
Först och främst finns det anledning att påpeka att brottsstatistik i sig
är en oftast alltför osäker källa för att kunna dra bestämda slutsatser
om brottslighet och vilka effekter olika kriminalpolitiska åtgärder leder
till. Detta var också ett skäl till varför Brottsförebyggande rådet tidigare
gavs i uppdrag att genomföra nationella trygghetsundersökningar
(NTU).
Motioner
om återkallelse av pass kan vara en effektiv, proportionerlig och försvarbar åtgärd för att förhindra resor med syfte att ansluta sig till av EU
och FN terroriststämplade organisationer.
Allmänpreventionens genomslag i rättsskipningen har diskuterats utifrån många olika utgångspunkter och det finns olika uppfattningar om
dess betydelse. När det gäller påföljder för brott och i synnerhet straff
är det dock ganska enkelt. Straffet för ett brott ska stå i proportion till
brottets straffvärde. Det innebär att brottets allvar ska återspeglas i det
straff som ådöms för det aktuella brottet.
•
anförs i motionen om att göra en översyn av om kriminaliseringen
av deltagande i väpnade aktiviteter med terroriststämplade organisationer, i Sverige eller utomlands, ytterligare bör utvidgas.
Det handlar således inte om antingen att förebygga eller att ådöma
påföljder. Brottslighet måste motverkas på bred front vilket innebär Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
268
269
att alla relevanta åtgärder måste vidtas för att minska brottsligheten i
samhället. Brott ska därför förebyggas på olika sätt men också bekämpas genom att gärningsmän lagförs och ådöms straff för den brottslighet de har gjort sig skyldiga till.
förbundsstämman
att
att
att
att
anse att-sats 1, 2, 3 och 4 besvarade
bifalla att-sats 5
anse att-sats 6 och 7 besvarade, och
avslå att sats 8
Motion 16
Globala utmaningar
Sverige är en del av världen och på område efter område blir det allt
mer tydligt att vi måste samverka internationellt för att nå framgång.
Denna proposition pekar på tre sådana. Först behandlas miljö- och
klimatpolitiken som under de senaste decennierna har fått en central
roll i den internationella politiken. Klimatet påverkar oss alla och utsläpp
som sker på andra sidan jorden är av betydelse även här i Sverige.
Därefter belyses det omdanade säkerhetspolitiska läge vi befinner oss
i, främst avseende Rysslands allt mer provokativa militärpolitik. Vidare
förs en diskussion om biståndspolitikens dilemman och hur den ska
kunna effektiviseras samt hur civilsamhället och näringslivet ska kunna
spela en större roll, både vad gäller givande här i Sverige och genom
projekt i de utsatta länderna.
En långsiktig miljö- och klimatpolitik
Motioner
Sverige ligger i framkant för den globala utsläppsminskningen och tack
vare Alliansens politik har utsläppen minskat samtidigt som Sverige har
haft en stark ekonomisk tillväxt. Från 2006 har utsläppen minskat med
11 procentenheter och jämfört med 1990 har Sveriges utsläpp minskat
med hela 23 procentenheter. Till stor del beror detta på att elproduktionen i Sverige är övervägande koldioxidfri vattenkraft och
kärnkraft samt att det svenska energisystemet i hög utsträckning
frångått användningen av fossila bränslen.1 Sverige har dessutom låga
koloxidutsläpp per capita jämfört med andra OECD-länder.
1 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-internationellt/Koldioxid-per capita/
270
271
Vi kan fortsätta att göra mycket gott i Sverige på klimat- och miljöområdet, men det ger inte tillräcklig effekt om inte världens länder tar
ett gemensamt ansvar. Detta gäller inte minst stora växande ekonomier
som Kina och Indien som står för en ökande andel av världens samlade
utsläpp. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att betona vikten av
internationellt samarbete som ett verktyg för att lösa våra globala miljöoch klimatutmaningar: EU och FN är två avgörande organisationerna
att lyfta fram i detta avseende eftersom regionala och globala bindande
avtal för att minska utsläppen av växthusgaser är direkt avgörande för
att kunna reducera klimatförändringarna.
Ökade möjligheter till miljöfrämjande alternativ
Det är viktigt att miljö- och klimatpolitiken skapar incitament för såväl
privatpersoner som företag att investera i miljöfrämjande alternativ. Att
använda marknadsekonomiska verktyg, såsom koldioxidskatt, handel
med utsläppsrätter och bonus-malus-system2 är ett steg för att skapa
klimatsmarta investeringar. Det kan också anses vara riktigt ur ett liberalt perspektiv att de som bidrar till utsläppen ska få bära kostnaden.
Ekonomiska styrmedel måste dock användas med försiktighet så att de
inte leder till en alltför stor skattebörda på samhället. Det skulle drabba
tillväxten och i slutändan slå tillbaka på miljön och klimatet. Ett grönt
skatteväxlingssystem är därför önskvärt, där klimatskatter kompenseras genom att sänka andra skatter.
Miljö och klimatpåverkan utan nationsgränser
Klimatfrågan, i synnerhet människans utsläpp av växthusgaser som
är en starkt bidragande orsak till en stigande medeltemperatur, är en
utmaning som inte känner några nationsgränser. Stater som kommit 2 Bonus malus: Med ekonomiska incitament uppmuntra till köp av bilar som är mindre skadliga för
miljön. Kunder som köper fordon med låga utsläpp belönas med en bonus som bekostas av
kunder som köper fordon med höga utsläpp. Systemet blir därmed självfinansierande.
http://spraktidningen.se/blogg/veckans-nyord-bonus-malus
272
längre i sitt miljöarbete bör därför kunna välja att göra investeringar där de gör störst nytta – antingen i hemlandet eller utomlands. Det handlar också om att skapa förutsättningar för företag att satsa på klimatsmarta innovationer. Att dessa sedan får verka på den globala arenan
gör både nytta globalt för miljön och skapar tillväxt i Sverige. Satsningar
på miljöforskning och teknikinnovation inom Sverige och EU är även
avgörande för att påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Tillväxt en förutsättning för en effektiv miljö- och
klimatpolitik
Moderaterna har tillsammans med Alliansen visat att miljö och tillväxt
går hand i hand, genom att minska utsläppen och samtidigt stärka
ekonomin under samma period. Tillväxt är nödvändigt för en effektiv
miljöpolitik. Finns det ingen tillväxt kan inte företag utveckla klimatsmarta lösningar, människor har inte råd med miljövänliga varor och
staten har inte heller utrymme för att göra stora klimat- och miljöinvesteringar. Sverige ska därför inte enbart vara i framkant när det
gäller att bedriva en effektiv miljöpolitik utan också ett föregångsland
när det gäller att kombinera en effektiv miljöpolitik med en stark
ekonomi.
Sverige i en osäker omvärld
När Berlinmuren föll och Sovjetunionen upplöstes förändrades hot- och
riskbilden i Europa. Ett försvagat och ekonomiskt hårt ansatt Ryssland
hade inte längre en central maktposition, USA blev i stället ensam kvar
som världens enda supermakt, såväl militärt som ekonomiskt. För
Sveriges del bedömde politikerna att det nu var osannolikt att Sverige
skulle bli utsatt för ett direkt militärt angrepp av främmande makt. Socialdemokraterna monterade därför ner stora delar av Sveriges försvar.
När Alliansen fick väljarnas förtroende att leda Sverige genomfördes en
kraftig reform av försvaret, det var både nödvändigt och efterfrågat från
försvarsmakten. Försvarsreformen syftade till att kunna bemöta de nya
hot som har uppstått i takt med en alltmer globaliserad värld. Hoten var
inte direkt mot Sverige utan sträckte sig över nationsgränserna, såsom
terrorism, konflikthärdar och klimathot, det handlade bl.a. om att inrätta
ett starkt insatsförsvar.
Motioner
Ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet
273
Under de senaste åren har andra komplikationer uppstått i vårt närområde och förutsättningarna är annorlunda och kräver därför en omprioritering av försvaret. Europas säkerhet och framtid är försatt i ett osäkert
läge på grund av Rysslands aktiviteter i närområdet. Redan 2008
började Ryssland visa ett mycket aggressivt beteende genom att bland
annat intervenera i Georgien. Ryssland har fortsatt på samma linje och
den nuvarande annekteringen av Krimhalvön och kränkningarna av
svenskt och finskt luftrum har skapat en stor oro för Europas säkerhetspolitiska framtid. Den europeiska kontinenten står därmed inför nya
hot, nya konflikter och ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det är nödvändigt
att säkerhetspolitiken möter dessa förändringar och utmaningar för
såväl hela Europa som för Sverige.
Ett starkare försvar och skydd
Rysslands expansionistiska politik har tilltagit och således har ett
paradigmskifte ägt rum i den europeiska säkerhetsordningen. Mot
denna bakgrund finns det starka skäl till väsentligt höjda försvarsanslag
och att Sverige ansöker om ett Nato medlemskap. Sverige har idag
ett nära samarbete med Nato men då vi inte är fullvärdiga medlemmar
garanteras vi inte heller skydd vid anfall. Skulle Sverige gå med i Nato
ökar förutsättningarna för ett fördjupat samarbete med våra nordiska
och baltiska grannar samtidigt som de baltiska staternas skydd skulle
öka.
Försvarsindustrins betydelse
Den svenska försvarsindustrin är också en viktig del i Sveriges
försvarspolitik. Trots en egen produktion av stridsflygplan och stridsfordon är Sverige idag starkt beroende av utländskt materiel. SAAB:s
fabrik i Linköping producerar visserligen fortfarande JAS-plan men
många komponenter i flygplanen är tillverkade i exempelvis USA. En
egen försvarsindustri har dock fördelar. Städer som Linköping och
Örnsköldsvik är helt beroende av försvarsindustrin och genom egenproduktion kan vi stärka vår säkerhetspolitiska roll, anpassa system
efter svenska försvarets behov och samtidigt säkerställer vi leverans av
material.
274
En effektiv biståndspolitik för att förbättra människor
levnadsvillkor
Sverige har en lång tradition av att ge bistånd till utvecklingsländer och
i dag avsätts i enlighet med FN:s rekommendationer en procent av BNP
till bistånd. Under årens lopp har biståndspolitiken kritiserats från ett
borgerligt perspektiv, det har bland annat handlat om avsaknaden av
transparens och konkreta resultat. Under Alliansens mandatperioder
förändrades delvis det svenska biståndet till ett mer resultatinriktat bistånd. Det har varit viktigt för att säkra kvalitén på biståndet men också
för att säkerställa att svenska skattemedel används på bästa sätt, där
de gör störst nytta. För att lyfta människor ur fattigdom behövs ett
resultatinriktat bistånd och det kan därför finnas skäl för att fortsätta att
ompröva Sveriges biståndspolitik.
Avskaffa budgetstödet för att motverka korruption och
ineffektivitet
En del av det svenska biståndet kanaliseras via ett så kallat budgetstöd. Det innebär att svenska biståndspengar går direkt till mottagarländernas statsbudgetar för att sedan användas i syfte att minska
fattigdomen via respektive lands egna reformer och projekt. Det finns
flera positiva effekter med budgetstöd, bland annat har en internationell
utvärdering visat på ökad tillgång till social service genom mer resurser
till hälsa och utbildning.3 Samtidigt finns det flera skäl att ifrågasätta en
sådan form av bistånd. Bland annat har bristen på kontroll som uppkommer vid budgetstöd blivit en källa till korruption och det är också
svårt att avgöra de långsiktiga effekterna av budgetstödet gällande den
ekonomiska fattigdomen.4 Budgetstöd har under flera år förmedlats till
diktaturer och det har även visat sig att bistånd har finansierat väpnande konflikter. Den arabiska våren visade med all tydlighet att det var
dags att ompröva den svenska biståndspolitiken. Medborgare gjorde
uppror på gator och torg mot sina odemokratiska regimer, samtidigt Motioner
Nya förutsättningar för Sverige och närområdet
3 http://www.dn.se/ekonomi/gunilla-carlsson-slut-pa-bistand-till-statskassor/
4 http://www.regeringen.se/sb/d/2581 http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.17167 bistandet-maste-fa-en-annan-inriktning
275
Fri företagsamhet, en fri marknad och privata äganderätter för långsiktig tillväxt
Världen är föränderlig och under senare år tycks allt fler länder ha fått
igång sina tillväxtmotorer. Enbart i Afrika söder om Sahara har tillväxttakten legat på i genomsnitt fem procent de senaste 15 åren. Fokus för
svenskt bistånd bör nu vara att förbättra fattiga människors möjligheter
att bidra till ekonomin och själva förbättra sina levnadsvillkor. Det är i
företagen som de flesta nya jobb skapas och nya lösningar växer fram,
och med särskilda satsningar på entreprenörskap kan Sverige bidra
på ett konkret sätt för att förbättra levnadsvillkor, arbetstillfällen och
självförsörjning.
Precis som i Sverige behöver många av våra samarbetsländer ett
bättre företagsklimat för att fler ska kunna starta, driva eller investera
i företag och landet ska få en långsiktig tillväxt. Ett första steg är att
säkra privata äganderätter. Där säkra privata äganderätter inte utvecklas och politiska ledare godtyckligt kan beslagta tillgångar, eller radikalt
förändra dess värde, kommer det vara politiska faktorer snarare än
ekonomiska som avgör om en entreprenör lyckas eller ej. Om trovärdiga överenskommelser saknas kommer medborgare och internationella investerare inte att våga investera och utveckla teknik som
kan leda till långsiktig tillväxt för landet.
Ett andra steg är mer konkreta åtgärder för att förenkla för företag att
starta och drivas. Det finns inga universallösningar för hur vi kan förenkla för företag utan detta är något varje land behöver ta ställning till.
För att ändå ange några exempel kan det handla om att betona viken
av ökad service för företagsutveckling, investeringar i infrastruktur och
en ökad tillgång till mobil telefoni. Det senare har på sina håll i Afrika
söder om Sahara gett goda resultat då det blivit enklare att exempelvis
se aktuella jordbrukspriser för vissa råvaror, skaffa ett sparkonto och
276
få tillgång till lån för finansiering. För att ytterligare bidra till framväxten
av bärkraftiga små- och medelstora företag i länder där privat kapital
inte kan mobiliseras i tillräcklig utsträckning har alliansregeringen vid
ett tidigare tillfälle tillfört ett långsiktigt kapitaltillskott till Swedfund5.
Det är viktigt att svenskt bistånd fortsätter att trycka på äganderätters
och entreprenörskaps viktiga betydelse för ekonomisk tillväxt och
fattigdomsbekämpning, samt att detta får ett tydligt genomslag i den
utvecklingspolitik som förs.
Utöver privata äganderätter och goda förutsättningar för fri företagsamhet är marknadsekonomi och frihandel en avgörande faktor för ett
lands långsiktiga ekonomiska tillväxt. Delar av Asien och Afrika söder
om Sahara är tydliga exempel på vad som riskerar att hända med ett
lands ekonomiska utveckling när dessa faktorer utelämnas. Människor
i delar av Asien har lyfts ur fattigdom och svält tack vare en ekonomisk
politik som öppnade gränserna för handel och utländska investeringar.
Många afrikanska länder söder om Sahara valde istället en modell av
ekonomisk självförsörjning och reglerade ekonomin in absurdum. I
kombination med svaga ekonomiska institutioner och privata äganderätter gav det en avsevärt sämre utveckling än i de asiatiska länderna.
Det är därför problematiskt när biståndsgivare stödjer länder som
för en ekonomisk politik som inte eftersträvar tillväxt i landet och där
människor därmed förblir i ett ekonomiskt utanförskap. För att bekämpa fattigdomen är det nödvändigt att verka för en för en fri företagsamhet, en fri marknad och frihandel.
Byt ut enprocentsmålet mot ett utvecklingsmål med
mätbara resultat.
Sveriges bistånd uppgår till en procent av BNI (bruttonationalinkomsten) och vi har i dag ett av världens mest generösa bistånd, vilket i
grunden är bra. Samtidigt tyder forskning på att bistånd är ineffektivt
och istället kan skapa ett bidragsberoende och i flera fall är det oklart
vilket resultat biståndet ger. Att pumpa in en bestämd summa pengar i
Motioner
som i-länderna gav bistånd till just dessa envåldshärskare. Att ge
pengar direkt till statskassor är inte lösningen på fattigdomsbekämpningen; fattigdom hänger i hög utsträckning samman med deras
politiska system och genom att förmedla en sådan form av bistånd
upprätthålls ett odemokratiskt styre och vanmakt.
5 Swedfund är svenska statens utvecklingsfinansiär med målet att utrota fattigdom genom att
skapa hållbart företagande på några av världens tuffaste tillväxtmarknader.
277
Ett bistånd för demokrati och mänskliga rättigheter
För närvarande är Sverige avhängigt att följa regler för hur biståndet
ska användas och vad som klassificeras som bistånd i enlighet med
OECD:s biståndskommitté DAC:s kriterier. Det är viktigt att det finns
internationella överenskommelser över vad som är bistånd för att
världssamfundet länder ska ta sitt ansvar.6 Samtidigt har DAC: s kriterier
begränsat Sveriges utvecklingspolitik genom att inte inkludera områden
där Sverige kan göra starka insatser. Det handlar exempelvis om demokratibistånd. Sverige skulle kunna göra en insats i tillexempel Ryssland
genom att rikta ett bistånd till civila grupper som kämpar för demokrati
och mänskliga rättigheter. Enligt DAC får inte civila demokratigrupper
ta emot bistånd om landet inte anses vara fattigt. Det finns även andra
områden Sverige skulle kunna göra stor nytta, till exempel genom att
stötta fredsfrämjande insatser och fredsprocesser. Sverige ska fortsätta
vara ansluta till OECD:s biståndskommitté DAC, men regelverket bör
ses över och kriterierna för bistånd borde utökas. Säkerhet, demokrati,
fredsprocesser och fredsfrämjande insatser även för länder som inte
anses vara fattiga ska inkluderas inom ramen för DAC.
278
Skattereduktion för företag som väljer att stödja ideella
organisationer
De senaste katastroferna i omvärlden har visat att svenska folket,
regeringen och även svenska företag har en stark vilja att bidra till
de människor som har blivit drabbade. I dag har privatperson rätt till
skattereduktion för gåvor som ges till ideella föreningar, stiftelser eller
registrerade trossamfund. Det har resulterat i att fler har råd att bistå
med hjälp till organisationer som jobbar för att förbättra människor
levnadsvillkor. Genom att utöka denna rätt till att även omfatta företag
skulle ännu fler kunna vara med och ta ett socialt ansvar och hjälp till
utsatta människor skulle kunna öka markant.
SIDA har en svårhanterlig budget och en stor del går till administration, storskaliga projekt eller till regeringar med ambition att förbättra
människors levnadsstandard. Nyttan av detta har ifrågasatts, inte
sällan kommer korruption upp på agenda då man talar om direktstöd
till regeringar. Genom att utöka avdragsrätten till företag skulle även
de småskaliga projekten som ofta drivs av hjälporganisationer få ökat
stöd. Ett socialt ansvarstagande medför ett mervärde för företaget
och stärker varumärket, vilket borde ge en bra spridningseffekt bland
företag och börsbolag som vill visa sin bästa sida.
Med anledning av ovanstående föreslås stämman besluta:
att1
att2
att3
att4
att5
att6
stämman tar motionen som sin egen,
Moderaterna i Stockholms län uttalar att tillväxt är nödvändig för en effektiv miljöpolitik,
Moderaterna i Stockholms län verkar för att främja miljöforskning och teknikinnovation för att påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle,
Moderaterna i Stockholms län verkar för regionala och globala bindande mål för att minska utsläppen av växthusgaser,
Moderaterna i Stockholms län verkar för att Sverige ska använda marknadsekonomiska verktyg för att skapa incitament för investering i miljöfrämjande alternativ,
Moderaterna i Stockholms län verkar för att stater som kommit längre i sitt miljöarbete kan välja att göra investeringar
Motioner
projekt, land eller organisation utan uppföljning eller konkreta resultat
är bortkastade skattemedel. Krav på tydlighet och resultat bör snarare
vara vägledande för svenskt bistånd. Det är dessutom svårt för den
svenska biståndsmyndigheten SIDA att hantera de stora biståndsvolymerna. Det kan snarare handla om att göra sig av med pengarna
innan tiden går ut än att fokusera på var biståndet gör störst nytta.
Det leder till att stödet går till stora utvecklingsprojekt, vars effekt kan
ifrågasättas. Det är ofta småskaliga projekt som har spridningseffekt
och kan påverka, exempelvis grupper i civilsamhället som kämpar för
demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige är idag en humanitär
stormakt och det ska vi fortsätta att vara, men vi behöver ett bistånd
med tydlig målsättning, där vi också kan mäta effekterna av biståndet.
279
Tilläggsattsatser:
att19
280
Moderaterna i Stockholms län verkar för att fler länder slopar
medel som går direkt till mottagarländernas statsbudgetar
MUF Stockholm
att1
att stämman beslutar att anta propositionen,
att2
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att tillväxt är nödvändig för en effektiv miljöpolitik,
att3
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att främja miljöforskning och teknikinnovation för att påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle,
att4
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för regionala och globala bindande mål för att minska utsläppen av växthusgaser,
att5
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att Sverige ska använda marknadsekonomiska verktyg för att skapa incitament för investering i gröna alternativ,
att6
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att stater som kommit längre i sitt miljöarbete kan välja att göra investeringar där de gör störst nytta – antingen i Sverige eller utomlands,
att7
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för en grön skatteväxling där ökade så kallade klimatskatter kompenseras genom att sänka andra skatter,
att8
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att Sverige ansöker om ett medlemskap i Nato,
att9
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för väsentligt högre resurser till försvaret,
att10
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att Sverige fortsatt ska vara en ledande forskningsnation på försvars- och säkerhetsområdet med en stark försvarsindustri,
att12
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för en modern biståndspolitik
där resultat och transparens är vägledande,
att13
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att slopa medel som går direkt till mottagarländernas statsbudgetar,
Motioner
där de gör störst nytta – antingen i Sverige eller utomlands,
att7
Moderaterna i Stockholms län verkar för en grön skatteväxling där ökade så kallade klimatskatter kompenseras genom att sänka andra skatter,
att8
Moderaterna i Stockholms län verkar för att Sverige ansöker om ett medlemskap i Nato,
att9
Moderaterna i Stockholms län verkar för väsentligt högre resurser till försvaret,
att10
Moderaterna i Stockholms län verkar för att Sverige fortsatt ska vara en ledande forskningsnation på försvars- och säkerhetsområdet med en stark försvarsindustri,
Moderaterna i Stockholms län verkar för en modern bistånds-
att11
politik där resultat och transparens är vägledande,
att12
Moderaterna i Stockholms län verkar för att slopa medel som går direkt till mottagarländernas statsbudgetar,
att13
Moderaterna i Stockholms län uttalar att frihandel och fri företagsamhet är nödvändigt för att bekämpa fattigdom,
att14
Moderaterna i Stockholms län verkar för att byta ut en
procentsmålet inom biståndet mot ett utvecklingsmål med mätbara resultat,
att15
Moderaterna i Stockholms län verkar för att OECD:s bistånds-
kommitté DAC utökar kriterierna för vad som omfattas av bistånd, så att säkerhet, demokrati, fredsprocesser och fredsfrämjande insatser även för länder som inte anses vara fattiga ska inkluderas inom ramen för DAC,
Moderaterna i Stockholms län verkar för en biståndspolitik att16
som säkrar privata äganderätter,
att17
Moderaterna i Stockholms län verkar för att äganderätten och entreprenörskap ska vara centrala delar i svensk biståndspolitik,
att18
Moderaterna i Stockholms län verkar för rätten till skatte
reduktion för företag som väljer att skänka pengar till ideella organisationer med kontrollgironummer,
281
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att frihandel och fri företag
Rad 102: stryk ”än”
samhet är nödvändigt för att bekämpa fattigdom,
Rad 127: Ändra ”förmedlas” till ”förmedlats”
att15
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att byta ut enprocents-
Rad 131: Ändra ”I-länderna” till ”i-länderna”
målet inom biståndet mot ett utvecklingsmål med mätbara resultat,
Rad 132: ändra ”Fattigdom” till ”fattigdom”
att16
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att OECD:s bistånds-
Rad 136: Rubrik-fetmarkera
kommitté DAC utökar kriterierna för vad som omfattas av bistånd, så att Rad 149: ändra ”dess” till ”deras”
säkerhet, demokrati, fredsprocesser och fredsfrämjande insatser Rad 181: Rubrik-fetmarkera
även för länder som inte anses vara fattiga ska inkluderas inom ramen för DAC,
Rad 197: Rubrik-fetmarkera
att17
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för en biståndspolitik som Rad 213: Rubrik-fetmarkera
säkrar privata äganderätter,
Distriktsstyrelsen jämkar
att18
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att äganderätten och entreprenörskap ska vara centrala delar i svensk biståndspolitik,
Erik Jonsson yrkade
att19
Moderata ungdomsförbundet i Stockholm verkar för rätten till skattereduktion att
avslå attsats 10
för företag som väljer att skänka pengar till ideella organisationer med kontrollgironummer,
Nils Annink yrkade
att20
Propositionen vidaresänds till Moderata ungdomsförbundets arbetsstämma att
tilläggs attsats ”Moderata Ungdomsförbundet verkar för att fler länder slopar att21
Propositionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms stad och läns medel som går direkt till mottagarländernas statsbudgetar”
Filip Ringh yrkade
att
avslå attsats 18
Proposition 3
Louise Stenberg yrkade
Globala utmaningar
att
ändra ordet ”gröna” i attsats 5 till ”miljöfrämjande”
förbundsstämmor
Louise Stenberg yrkade
att
att
Rad 32: ändra ”gröna” till ”miljöfrämjande”
att
Rad 18: ändra ”har i hög utsträckning” till ”i hög utsträckning har”.
Sinan Tayeb yrkade
Rad 39: Ändra ”miljö till ”miljön”
att
lägga till läggsattsatsen ”Att MUF Stockholm verkar för att Sverige hjälper Rad 47: ändra ”Sverige” till ”hemlandet”
utvecklings stater med intutions uppbyggnad och nationbyggnad istället för Rad 56: stryk ”under samma period”
ekonomiskt bistånd i form av pengar
Rad 69: infoga ”av” mellan ”delar” och ”Sverige”
Rad 79: ändra ”förutsättningar” till ”förutsättningarna”
Martin Eriksson yrkade
Rad 91: ändra ”NATO” till ”Nato”
att
lägga till tilläggsattsatsen ”Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar Rad 93: ändra ”chanserna” till ”förutsättningarna”
för att hitta ett bättre bränsle för våra kärnkraftreaktorer”
Rad 101: ändra ”stridsflygplanet” till ”flygplanen”
282
Motioner
att14
283
Maximilan Hildeby yrkar
att
ändra attsats 1 från ”att stämman beslutar att anta propositionen” till ”antar propositionen”
Reservation till förmån för avslag på attsats 10
Erik Jonsson, Ruben Trossmark, Simon Halnér, Maximilian Hildeby
Douglas Ahlberg, Kristin Salmi, Filip Ringh, Vilda Norling, Carl Nordblom, Nils Annink, Jonas Hammami, Tekla Norling, Alexis Hekmatfar, Erik Centerlind, Savo Sevic, Noa Samenius, Veronika de Jonge, Mattias Askerson, Sofia Carl Gustav Pfeffier yrkar
att
tilläggs attsats: MUF Stockholm verkar för att bistånd som ges till andra länder Widegren
inte ska gå till korrupta politiker eller tjänstemän. Inte bara pengar ska skickas även också koptens och utbildare
att
ändra attsats i 10 från ”starkförsvarsindustri” till ”stark försvarsindustri”
Tomas Kolbjer yrkar
att
ändra attsats 8 till att ”Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att fastställa försvarsanslaget till 2% av BNP/år”
Eliot Moskowicz yrkar
att
Tilläggsattsats ”MUF verkar för biståndspengar går till demokratier och inte till diktaturer som Palestina. Där pengar går till terrorgrupper som Hamaz
Ahmed Cherif yrkar
att
tilläggsattsats ”MUF Stockholm uttalar i det svenska samhället skall vi ökas värnplikt för att öka tryggheten för medborgarna på ett korrekt sätt”
Distriktsstämman beslutar
att
Bifalla propositionen
att
att
ändra ordet ”gröna” i attsats 5 till ”miljöfrämjande”
att
ändra attsats 1 från ”att stämman beslutar att anta propositionen” till ”antar Motioner
propositionen”
att
tilläggs attsats ”Moderata Ungdomsförbundet verkar för att fler länder slopar medel som går direkt till mottagarländernas statsbudgetar”
284
285
Globala utmaningar
Inledning
I motionen berörs ett antal frågeställningar som faller inom ramen för
det arbete som sker i den av partistyrelsen tillsatta arbetsgruppen
”Säkerhet i en orolig omvärld”.
Miljö- och klimatfrågor
Förbundsstyrelsen instämmer i det angelägna att länderna i världen tar
ett gemensamt ansvar för miljö- och klimatfrågorna. Detta är särskilt
angeläget för exempelvis de framväxande ekonomierna i Kina, i Indien
och i Brasilien. Utmaningarna kräver samförstånd och samverkan.
Grön skatteväxling är någonting som i viss utsträckning redan har skett,
men det finns skäl att gå längre i denna riktning. Det är betydelsefullt
att skapa valmöjligheter och incitament för att kunna göra miljöanpassade val.
När det gäller forskning och teknikutveckling talas det ofta om att man
förväntar sig viss teknikutveckling i framtiden. Här måste fokus sättas
på att det redan i dag finns en stor mängd miljöanpassade tekniska
lösningar som kan användas. Att hela tiden använda den bästa miljöanpassade tekniken är det bästa sättet att främja utvecklingen av ännu
bättre och mer avancerade tekniska lösningar i framtiden. Om detta
synsätt förenas med satsningar på forskning och utveckling går det att
nå långt.
FN:s och Brundtland-kommissionens definition av hållbar utveckling
innehåller tre dimensioner; den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Det måste finnas någon form av hållbarhet i samtliga tre dimensioner för att ett ansvarstagande för miljön ska fungera i praktiken,
åtminstone i moderna samhällen. Det går dock inte att entydigt säga att
tillväxt är en nödvändig förutsättning för en fungerande miljöpolitik,
286
inte minst av det skälet att tillväxt kan ske med ansvarstagande för
miljön och i andra fall helt utan ansvarstagande. I de delar av världen
där tillväxten fortfarande sker utan hänsyn till miljöeffekterna skulle
den samlade miljöbelastningen ha blivit mindre om man inte hade haft
någon tillväxt alls. Därför bör man i stället säga att tillväxt måste ske
på ett miljöanpassat sätt. Vinsterna av tillväxt kan också användas för
investeringar som ger effekter som innebär minskad miljöpåverkan.
Försvars- och säkerhetspolitiska frågor
Förbundsstyrelsen har i allt väsentligt inte några invändningar mot
redovisningen av det försvars- och säkerhetspolitiska läget som finns i
motionen.
I Sverige finns en stark försvarsindustriell tradition. Denna grundas i inte
obetydlig del på den gamla säkerhetspolitiska doktrinen ”alliansfrihet
i fred syftande till neutralitet i krig” och motiverades av att ett helt
oberoende land inte kunde göra sig beroende av andra länders krigsmateriel. Å andra sidan har försvarsindustrin haft och har fortfarande
betydelse för Sverige och svensk export eftersom Sverige är ett litet
exportberoende land. Försvarsindustrin har också betydelse genom att
kunna tillverka försvarsmateriel som är anpassad till svenska behov och
svenska förhållanden, som i vissa fall kan vara helt unika. Ett exempel
på detta är de olika skikten i Östersjöns vatten som inte finns på motsvarande sättpå andra platser i världen.
Biståndsfrågor
Motioner
Förbundsstyrelsen instämmer i att biståndspolitiken bör vara resultatinriktad. Bistånd får inte heller bidra till finansieringen av sådant som
motverkar demokratisk utveckling eller främjar korruption. I den mån
budgetbistånd förekommer finns det skäl att vara uppmärksam på hur
biståndspengarna används.
Att genom biståndet på olika sätt bidra till en ekonomisk utveckling som
grundas på en i alla delar i en fungerande marknadsekonomi bör alltid
eftersträvas. I det perspektivet är det också viktigt att de människor Förbundsstämma 2015 — Moderaterna i Stockholms län
287
som gör ansträngningar även belönas för detta vilket i sin tur innebär
att någon totalitär regim inte ska tillägna sig vinsterna från människors
förkovran lika litet som någon annan stat eller något stort multinationellt
företag ska göra det.
Det finns inte skäl att frångå enprocentsmålet, men samtidigt måste
bistånd naturligtvis följas upp kontinuerligt. Bistånd till enskilda stater
och projekt ska i först hand ha karaktären hjälp till självhjälp och
behövs inte biståndet längre ska det fasas ut. I sådana länder övergår
svenska utlandsmyndigheter normalt till att – i stället för att administrera bistånd – främja handel och företagande.
förbundsstämman
att
att
avslå att-sats 1
att
besvara att-sats 2, 3, 4, 5, 6, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 18
Såvitt avser SIDA så har man från den myndighetens sida inte alltid
gjort allting rätt. I dagsläget finns det dock inte skäl att rikta någon
allvarligare kritik mot SIDA.
Motioner
Sverige bidrar i demokratiprojekt genom riksdagens internationella
arbete med att stödja parlament i andra länder. Detta har skett exempelvis i Moldavien och i någon begränsad omfattning i Myanmar.
Dessutom används FN-medel i inte obetydligt omfattning för att stödja
utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter. FN-medlen används
inom ramen för den verksamhet som flera av FN:s special agencys
bedriver och ofta i samverkan med Interparlamentariska unionen i form
av vad som kallas ”tekniskt bistånd”. Sådant bistånd har karaktären av
att på ett mycket konkret sätt bygga upp fungerande parlamentariska
funktioner och kan innebära att exempelvis utforma grundlagar och
andra konstitutionella regler. Denna typ av projekt kommer med all
sannolikhet att bli viktigare i framtiden eftersom demokrati och parlamentarism av allt döma kommer att ingå i de nya milleniemålen som
håller på att förhandlas fram.
Rent allmänt kan också sägas att det är viktigt att civilsamhället på
olika sätt kan bidra för att människor ska kunna få det bättre både
lokalt och globalt.
288
289
Motion 17
Globala utmaningar
Bort med regelkrånglet kring bostadsbyggandet
I förbundsstyrelsens motionssvar framgår att förbundsstyrelsen ställer
sig positiv till vissa att-satser men kritisk till andra. Normalt sett skulle
de att-satser som förbundsstyrelsen ställer sig positiv till bifallas och
de att-satser förbundsstyrelsen är kritisk till avslås. Istället för att ta
ställning till de politiska förslagen har förbundsstyrelsen inkonsekvent
valt att besvara alla att-satser utom tre.
Det är många områden som påverkas av bostadsbristen idag. Inte
minst rörligheten för att kunna ta ett jobb. Enligt boverkets rapport
”Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv” från 2012 råder det en nettobrist på ca. 156000 bostäder. Det är inte konstigt att ämnet fortsätter
debatteras hårt vilket också vittnar om en medvetenhet från alla håll.
Det är dags att Sverige tar ett större ansvar internationellt. Vi behöver
avsätta mer resurser till försvaret och söka medlemskap i Nato. Vi
behöver reformera vår biståndspolitik så att den på ett bättre sätt hjälper länder ur fattigdom. Därför ska vi inte ge pengar direkt till länders
statsbudgetar och byta enprocentsmålet mot ett resultatdrivet mål. Vi
behöver också vässa vår klimatpolitik.
Med bakgrund av utvecklingen i världen och frågornas aktualitet är
det inte läge att ducka debatten. Det vore lämpligt med en diskussion
och fler tydliga ställningstaganden från länsförbundets sida om vilka
lösningar vi vill möta de globala utmaningarna med. Det är vårt verktyg
att bidra till partiets politikutveckling som vi inte bör försumma.
Därför reserverar jag mig till förmån för bifall på att-sats 2-6 och 9-19.
Vi, moderaterna, har lyft ämnet till ytan många gånger där vi, exempelvis inför valet 2014, tillsammans med alliansen lanserade ett löfte om att
möjliggöra 120 000 nya bostäder fram till år 2020 varav 20 000 ska vara
studentbostäder. Moderaternas plan innehåller uppdrag till byggherrar,
tillgång till statlig mark, förhandlingar med berörda intressenter, statliga
kollektivtrafiksatsningar samt stimulanser genom nya t-banestationer
och annan spårbunden infrastruktur.
Stora byggbolag kan inte ensamt äga vårt hopp om nya
bostäder
”Många bäckar små, bildar en å” är ett uttryck som i vårt land har
besannats genom vårt bestånd av småföretagare. På samma sätt skulle
vi kunna stimulera fler aktörer som befintliga bostadsrättsföreningar och
ägare till hyresfastigheter till att skapa fler bostäder.
Sofia Fölster
290
Även inom politiken föreslås olika typer av hus med syfte att uppnå
lägre produktionskostnad samtidigt som tillgången till mark på strategiskt lämpliga platser också är ett stort problem. Likaså står långa
planprocesser också i vägen för ett högre tempo av nybyggnation av
fler bostäder. Nybyggnation i sig kräver stora ekonomiska investeringar
vilket gör att priset på den färdiga bostaden blir högt. Det blir ett problem inte minst för yngre människor som står inför sin första anställning
och därför har väldigt begränsade resurser.
Motioner
På senare tid vittnar medierapporteringen allt oftare om en mer osäker
och orolig omvärld. ISIS terror fortgår dit allt fler unga ansluter sig.
I vårt närområde blir Ryssland mer aggressivt och slutet gentemot
väst. Alltför många människor tvingas fly sina hemländer på grund av
konflikter, och vissa av dem har fått sätta livet till i sökandet efter frihet.
291
Parallellt med annat arbete för att skapa möjligheter till fler bostäder,
bör även inventering av befintligt bostadsbestånd göras med syfte att
tillvarata outnyttjat utrymme.
Utifrån de lagkrav som vi har i Sverige finns det onekligen stora
utrymmen i varje fastighet som används som bostadskomplement,
dvs. förråd, tvättstuga och förvaring av cyklar, barnvagnar mm samt
kontorslokaler. Inte sällan är dessa större än nödvändigt. Enbart antalet
bostadsrättsföreningar (aktiva) i Sverige är ca. 23 500 st, vilket ger
anledning till funderingar om möjligheten till fler bostäder genom en
omvandling från förrådsyta/källare till bostad. Fördelarna är många som
exempelvis:
•
•
•
•
•
•
Lägre produktionskostnad för färdigställandet av varje ny bostad
då många delar redan finns på plats som el, vatten, avlopp mm. till
skillnad från nybyggnation av hus.
Tillgängligheten förbättras då dessa måste anpassas efter senare
byggregler.
Ökad värmeekonomi i huset.
Optimering av byggyta.
Ökat bostadsbestånd genom förtätning utan att nya markområden
tas i anspråk.
Värdeökning av fastigheten.
En sådan ändring av en byggnad bedöms utifrån Boverkets byggregler
(BBR) där flera olika perspektiv tas i beaktande. Regelverket är dock
svårtolkat och krångligt. Rumshöjden som behandlas i Avsnitt 3 ”Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen” är ett
sådant exempel. För tolkning av regelverket krävs det att regelverket
läses i en viss ordning. Det innehåller även allmänna råd där det ofta
hänvisas till svensk standard vilka i sin tur utfärdas av Swedish Standards Institute, SIS. Där regleras exempelvis måtten för förvaringsutrymmen, vilket är ett nödvändigt ställningstagande vid bedömning om
ändring av byggnad. Dessa regleringar från SIS finns heller inte allmänt
tillgängliga utan kan laddas ner mot en kostnad och dess flitiga uppdateringar gör dem snabbt inaktuella. Allmänna råden är visserligen inte 292
tvingande men blir det i praktiken, när exempelvis måttregleringar finns i
svensk standard som råden hänvisar till.
Hela processen med detta regelkrångel blir ett stort problem inte bara
för tjänstemän på bygglovsavdelningar men också för projektledare,
bostadsrättsföreningar och allmänheten i stort. Vi har med andra ord ett
regelverk stiftat av boverket som hänvisar i sina allmänna råd till svensk
standard vilka kan tolkas som ”skall” krav.
Med utgångspunkt i vad som anförts ovan, kan möjligheten till fler
bostäder konstateras bli mycket bättre om några regelmässiga förenklingar kom till stånd.
att1
Moderaterna i Stockholms län verkar för en utredning av
potentialen av bostäder i befintliga flerbostadsfastigheter.
att2
Moderaterna i Stockholms län verkar för en förenkling av Boverkets byggregler och allmänna råd vad gäller ”Krav på
tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen
vid ändring av byggnader” samt dess hänvisningar till svensk standard.
att3
Moderaterna i Stockholms län verkar för en utredning av
möjligheterna att stimulera, fastighetsägare av flerbostadshus, att inventera och utöka sitt bostadsbestånd i befintliga fastigheter.
att4 motionen lämnas över till riksdagsgruppen för kännedom.
Deshira Flankör, Värmdö
Motioner
Från källare till bostad
293
Bort med regelkrånglet kring bostadsbyggandet
Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för en angelägen motion i en
viktig och brådskande fråga
Under de närmsta två åren förväntas 156 500 personer få uppehållstillstånd i Sverige. Bara i bostadskön i Stockholm står det idag över
488 000 personer. Regeringens mål är att det ska byggas 250 000 bostäder fram till år 2020. SABO har uppskattat behovet av nya bostäder
till 436 000 fram till år 2020. Enligt Boverkets prognos är behovet
426 000 bostäder.
Moderaterna i Stockholm har varken kompetens eller resurser för att
göra utredningar av det slaget som föreslås i att-satserna även fast vi
håller med om andemeningen. Länsförbundsstämman brukar inte heller
skicka motioner för kännedom till riksdagsgruppen men vi i förbundsstyrelsen vill gärna uppmana motionären att skicka motionen till berörda riksdagsledamöter.
förbundsstämman
att
att
avslå att-sats 1, 3 och 4
bifalla att-sats 2
Motionären tar upp viktiga frågeställningar om hur befintliga fastigheter
kan nyttjas på ett bättre sätt för att öka antalet bostäder men även hur
bostadsbyggandet generellt ska öka. Förbundsstyrelsen håller med om
att det finns för många lagar och regler som omgärdar byggprocessen.
Särskilt boverkets krav gör att det är både svårt att frigöra fler bostäder
i befintliga bostadshus men även att bygga nya billiga bostäder.
Motioner
För att kunna möta det ökade behovet av fler bostäder måste det dels
byggas mer men det befintliga beståndet måste även nyttjas bättre.
Idag finns många utrymmen som inte utnyttjas främst på grund av
kravet på tillgänglighet. Ska en råvind byggas om till bostad så krävs
t.ex. tillgång till hiss för att möta kraven på tillgänglighet. En utbyggnad
av hiss gör att investeringen ofta blir kostnadsneutral eller olönsam. Ett
annat krav på tillgänglighet som fördyrar byggprocessen är kraven på
tillgänglighet för toalettutrymmena vilket bidrar till överdimensionerade
toalettutrymmen i små lägenheter.
Många av de regler som finns idag kring bostäders utformning har
kommit till med goda intentioner. Men dessa regleringar är de som idag
hämmar bostadsbyggande och försvårar utnyttjandet av bostäder vilket
bidrar till bostadsbristen. Reglerna bidrar även till att nybyggnationen
blir onödigt dyr.
294
295
Gör om busslinje 4 till spårväg med finansiellt
stöd av OPS
Bakgrund
Stockholm växer med 36 000 invånare per år, vilket är mer än man
tidigare förväntat.
Detta kräver att även kollektivtrafiken i vårt län måste växa i snabbare
takt än hittills. Moderaterna mötte väljarna med framgång i förra landstingsvalet med löfte om att inrätta mångfaldig kollektivtrafik. Partiet
strävar efter ”att välja rätt trafikslag, på rätt plats och vid rätt tillfälle”.
Således är lösningen på all utbyggd kollektivtrafik inte ett enda universellt trafikslag. Mångmiljardsatsningarna på bla. utbyggd tunnelbana är
genomtänkta men täcker inte hela behovet av utökad kollektivtrafik som
redan nu behövs och kommer behövas. Tunnelbana och busstrafik är
kvalitativa trafikslag men inte överallt i staden och behöver kompletteras
med spårvagn på linjer där bussens kapacitet inte är tillräcklig men där
tunnelbanan är för omfattande i relation till resandebehovet och kostnadsnyttan.
Spårväg på linje 4 ger högre kapacitet och bättre
tillförlitlighet
Stombusslinje 4 är Sveriges mest trafikerade busslinje med 65 000
resenärer per dag. I andra europeiska städer bedöms 30 000 resenärer
som en rimlig resenärsgräns att tillämpa kapacitetsökning från stombuss till spårvagn. En 40 meters spårvagn rymmer 290 passagerare
i motsats till dagens 18 meters bussar som rymmer 75 passagerare.
Att förlänga bussarna till 24 meter, maxgränsen för längd på vägfordon
skulle innebära marginell kapacitetsökning och än minde täcka den
kommande resandeökningen som ställs på sträckan. Att sätta in fler
bussar på linjen är inget försvarbart alternativ då dagens busslinje
redan utsätts av ett för högt fordonsantal. Svagheten med det höga
296
fordonsantalet bevisas av dagliga trafikstörningar med ineffektiva
karavankörningar som i sin tur leder till oregelbunden turtäthet och
punktlighet.
En spårvägsomställning skulle även resultera i en potentiell resandeökning eftersom spårväg i regel tilltalar bilister att ändra sina resmönster till att färdas kollektivt i större utsträckning än om det bara finns en
busslinje att tillgå. Fenomenet kännetecknas av den s.k. spårfaktorn1.
Framgången till spårfaktorn kan beskrivas med att en spårvagn har
högre komfort än en buss samtidigt som spårvagnen har hög tillgänglighet i gaturummet. Hög komfort och tillförlitlighet tilltalar resenärerna,
vilket inte minst ges tills känna i SL:s kundundersökningar, där just
spårväg är det trafikslag som tilldelas högst betyg av resenärerna.
Genom åren har ett flertal analyser huruvida det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att göra om linjen till spårväg framställts på uppdrag
av Stockholms Läns Landsting (SLL), vilka samtliga visar på högre
samhällsvinster med spårväg än med utvecklad busstrafik.
Mot bakgrund av dessa motiverade resultat genomför allianspartierna
i SLL en välkomnad detaljförstudie i syfte att utreda hur en komplett
spårvägslinje längs linje 4 bör anläggas, vilken kommer att presenteras
år 2016.
Omedelbart efter färdigställandet av förstudien bör SLL och Stockholms Stad komma överens om att inleda etapp 1 utifrån de förutsättningar som senare ges till känna i motionen.
Etapp 1 – snabbgående linje i Vallhallavägens allé löser
det höjda transportbehovet
En naturlig etapp 1 av linje 4 är delsträckan Hakberget-Tekniska Högskolan eftersom den kan anläggas som en kompletterande linjegren
av Spårväg City som nu är under genomförande och kan utnyttja den
redan reserverade delen av Spårväg Citys nybyggda Agadepå på
Motioner
Motion 18
1 Spårväg – Guide för etablering, Trafikverket, Lange-Johansson
297
Således behöver ingen ny vagndepå byggas, en omfattande kostnad
som annars skulle fördyra den totala investeringskostnaden för genomförandet av denna etapp. Gott om utrymme finns i Vallhallavägens allé
varför en spårväg med eget körfält inte inkräktar på befintliga körfält
och har låg påverkan på befintlig trafik under byggtiden.
Hela linjesträckningen bör lämpligen löpa på eget grässpår, enligt kontinentaleuropeiskt mönster vilket både harmoniserar stadsrum och höjer
bussens medelhastighet från 11 km/h till spårvagnens 20 km/h2. Högre
medelhastighet bidrar förutom kortare restid för resenären även till en
mer ekonomisk fördelaktig linje med färre fordon, därmed lägre löpande
underhållskostnader än med dagens kostsamma bussdrift.
På Vallhallavägen väntas biltrafiken fördubblas till år 2030, trots
avlastningseffekten med Norra Länken3. För att undvika trafikkaos i
området krävs att fler invånare avstår från sitt bilanvändande. En sådan
transportomställning ställer krav på en konkurrenskraftigare kollektivtrafik på spår. De höjda transportbehoven väntas uppstå pga ökad
arbetspendling när inflyttningen till Norra Djurgårdsstaden sker. Den
nya stadsdelens ökade transportbehov bemöts med ett att linjen delar
sin sträckning med Spårväg City etapp 2 delsträcka mellan Hakberget
och Värtahamnen. Genomförandet av resterande sträcka av linje 4 bör
skjutas på framtiden tills etapp 1 färdigställts.
Trafikstarten för denna etapp är tidigast möjlig i början av 2020-talet
eftersom den är beroende av färdigställandet av Spårväg City etapp
2 för att nå den reserverade depåplatsen på Lidingö. Inget hindrar
dock att man genomför denna etapp samtidigt som genomförandet av
Spårväg City etapp 2 Djurgårdsbron-Ropsten i syfte att förverkliga en
gemensam trafikstart för bägge linjerna. En sådan trafikstart skulle vara
Genomför etapp 1 med stöd av Offentlig-privat samverkan
(OPS)
SLL står inför gigantiska investeringsbehov både i sjukvård och i kollektivtrafik varför det inte är trovärdigt att projektet kan genomföras inom
överskådlig tid i fall det utförs i SLLs egen regi. Trafikförvaltningens i
SLL (tidigare SL) erfarenheter av spårvägsprojekt har ur kostnadssynpunkt inte varit effektiv och har medfört orimligt höga investeringskostnader i jämförelse med liknande spårvägsprojekt från andra städer
vilket i sig opponerat tidigare spårvägsförespråkare. Därför bör Trafikförvaltningen i SLL i sitt genomförande av den första etappen utsättas
för konkurrens av extern part.
Inför genomförandet av etapp 1 bör SLL utlysa en upphandling som
stödjer Offentlig-privat samverkan (OPS). De närmaste åren finns gott
om kapital som ger anbudsgivaren låg ränta. Anbudsgivaren bör i sin
OPS-koncession ansvara för utredning, byggande och drift innan den
betalar tillbaka till SLL genom linjens intjänade SL-biljettintäkter, vilken
med dagens viseringsteknik är möjlig att särredovisa. Den anbudsgivaren som kan lämna in det lägsta anbudet i relation till störst trovärdighet
vinner.
Tack vare OPS är projektet finansiellt självbärande och belastar inte
SLL:s budget. Projektet uttränger därmed inte andra investeringsprojekt i nödvändig kollektivtrafikutbyggnad som också behöver utföras
i närtid. Det blir ett skolexempel på moderat politik om att inrätta
mångfaldig kollektivtrafik, vilket även kommer till utryck i moderaternas
valmanifest, än vad som är möjligt vid en finansiering enbart med skattemedel. Allianspartierna i SLL har länge uttalat stöd för OPS-styrda
verksamheter inom sjukvården. Det nationella OPS-genomförandet av
Arlandabanan kan ses som en förebild även om andra förutsättningar
för intäktsamlandet förelåg i genomförandet.
3 Anpassningar av ytvägnätet i samband med Norra Länkens öppnande, Stockholms Stads trafikkontor
Under de åren som anbudsgivaren driver linjen tjänar Trafikförvaltningen
inga egna biljettintäkter. Detta kompenseras dock av ett pågående
nollsummespel eftersom underhållskostnaderna med dagens busslinje
2 Spårvägs och stomnätsstrategi, Stockholms Läns Landsting Trafikförvaltning, Stockholms Stads
Trafik- och renhållningsnämnd
298
möjlig enligt nedanstående finansieringsförslag:
Motioner
Lidingö. (Se bifogad kartskiss, figur 1.)
299
kan besparas samt att Trafikförvaltningen i det längre perspektivet
tjänar fler biljettintäkter än idag med stöd av den allmänna spårfaktorökningen efter avslutad återbetalning från anbudsgivaren.
Figur 1.
Den 2,2 km långa spårvägsträckan på Vallhallavägen enligt ovanstående förslag till
genomförande av etapp 1 för spårvägsomställning av stombusslinje 4. Linjens spår
förbindelse med Spårväg City kopplas vid Hakberget, Vallhallavägens östra ände vid
I SLL:s intresse bör det ligga att båda parter gör en realistisk vinst samt
att anbudsgivaren på så kort tid som möjligt kan återbetala de utlånade
biljettintäkterna till Trafikförvaltningen. En lösning för anbudsgivaren att
trimma upp sina biljettintäkter under återbetalningstiden kan vara att
inrätta en extralinje till Djurgården på tidpunkter då Djurgården har hög
resandebelastning, ett behov som främst uppstår under sommarhalvåret. På detta vis kan samhällsnyttan för hela Spårväg City-systemet
utökas maximalt.
korsningen med Oxenstiernsgatan. Bytesmöjligheter till tunnelbana erbjuds vid Värtavägen, Stadion samt Tekniska Högskolan där även byten till Roslagsbanan kan göras. Blått
sträck indikerar den tilltänkta linjen. Lila sträck indikerar Spårväg City etapp 2 Djurgårdsbron – Ropsten som just nu är under genomförande.
Eftersom projektet i sitt genomförande föreligger till att förverkliga en
tämligen okomplicerad sträcka med låg investeringskostnad i symbios
med ett högt resandeantal finns det goda utsikter hos berörda parter
om att leverera ett välskött OPS-projekt till medborgarna ifall god
samarbetsförmåga mellan Stockholms Läns Landsting, Stockholms
Stad och anbudsgivaren uppfylls.
Jag yrkar härmed:
Moderaterna i Stockholms län uttalar stöd för omställning av busslinje 4 till spårväg med finansiellt OPS-stöd
Moderaterna i Stockholms län uttalar stöd för omställning av busslinje 4 till spårväg
Motionen får ingå som arbetsmaterial i alliansens pågående förstudie för spårväg på linje 4.
Carl Henrik Linder, MUF Östermalm
att1
MUF Stockholm uttalar stöd för omställning av busslinje 4 till spårväg med finansiellt OPS-stöd
att2
MUF Stockholm uttalar stöd för omställning av busslinje 4 till spårväg
att3
Motionen skickas vidare till Moderaterna i Stockholms Läns Landstings Motioner
att1
att2
att3
förbundsstämma
att4
Motionen skickas vidare till Moderaterna i Stockholms stads förbundsstämma
att5
Motionen får ingå som arbetsmaterial i alliansens pågående förstudie för spårväg på linje 4.
300
301
Motion 28
Angående att göra om busslinje 4 till spårväg med finansiellt stöd av OPS
att
avslå motionen i sin helhet
Carl Nordblom, Carl Henrik Linder och Louise Stenberg yrkade
att
bifalla samtliga att-satser i motionen.
Eric Djäken yrkade
att
Votering begärs.
att
att
bifalla motionen i sin helhet.
302
Gör om busslinje 4 till spårväg med finansiellt stöd av OPS
Under Alliansens tid med ansvar för Stockholms läns landsting har
initiativ tagits och beslut fattats om historiska investeringar i kollektivtrafiken. Ett tydligt exempel är Stockholmsförhandlingen som resulterat
i att det nu byggs tunnelbana med 19 kilometer nya spår och 9 nya
stationer som möjliggör bygget av 78.000 nya bostäder. Därutöver kan
nämnas Citybanan, med planerad trafikstart 2017 och som möjliggör
tiominuterstrafik för pendeltågen, samt den pågående upprustningen av
Roslagsbanan.
Dessa investeringar hade inte varit möjliga med mindre än att landstingets ekonomi är i ordning samt planerna för utbyggd kollektivtrafik tydligt
vägs upp av motsvarande bostadsplaner eller nya arbetsplatser.
Förbundsstyrelsen anser att motionen belyser frågan om kollektivtrafikens tillgänglighet på ett nyanserat sätt. Analyser från Stockholms
läns landstings trafikförvaltning visar att en förbättrad standard för
innerstadens ytliggande stomnät ger ett resande som kan avlasta
centrala delar av kollektivtrafiknätet väsentligt. I stomnätsplanens så
kallade etapp ett konstateras vidare att det för vissa av linjerna kan ske
en sådan resandeökning över tid att det på sikt kan finnas anledning att
använda mer kapacitetsstarka fordon. I första hand har här identifierats
dubbelledbussar som aktuella för ändamålet. På längre sikt kan en
uppgradering till spårvagnstrafik inte uteslutas, främst för de stråk som
föreslås trafikeras av linje 4. Frågan som motionären tar upp har i olika
sammanhang och på olika sätt väckts, diskuterats och förts fram av
olika partier och intressenter under åren. I sammanhanget bör dock
nämnas att en sådan investering som motionären föreslår i dag inte är
utredd vare sig sett till teknik, funktion eller kostnader. Det finns externa
aktörer som har gjort överslagsberäkningar på delar av sträckningen
men en djupare analys krävs för att få en tydlig bild av förutsättningarna
och nyttorna. En första bredare analys är planerad under kommande år.
Det finns skäl att invänta resultatet av denna innan vi som parti sätter
Motioner
303
ned foten i frågan.
Samtidigt kan redan nu konstateras att en eventuell stor ombyggnad
av linje 4 till spårväg skulle vara att betrakta som just en ombyggnad
av redan befintlig kollektivtrafik. Investeringen tillskapar alltså i praktiken vare sig nya förbindelser med kollektivtrafiken eller grund för
nya bostäder eller arbetsplatser utan skulle i huvudsak avlasta andra
delar av trafiksystemet. Utifrån ett framtida ökat kapacitetsbehov kan
investeringen bli aktuell men regionens nuvarande största utmaning
är tillkomsten av nya bostäder, arbetsplatser och kollektivtrafik för att
matcha dessa.
förbundsstämman
att
anse motionen besvarad.
I dag finns behov att bemästra kollektivtrafikens kostnadsutvecklingstakt och bygga ekonomi att ta hand om redan beslutade och
planerade trafikinvesteringar. Det är därför förbundsstyrelsens åsikt att
Moderaterna kommande år bör prioritera sunda finanser och en effektiv
och hållbar kollektivtrafik, snarare än att nu öppna för nya stora investeringar i områden eller på sträckor där det redan existerar välfungerande
kollektivtrafik som ännu kan utvecklas utan stora investeringsvolymer.
Detta är också förbundsstyrelsens utgångspunkt: Stockholmarna ska
ha en god och välfungerande kollektivtrafik. Där fokus från politikens
sida kommande år bör vara hur befintlig kollektivtrafik kan bli bättre,
mer punktlig och effektiv. Framtida nyinvesteringar i kollektivtrafiken
bör också gå hand i hand med bygget av nya bostäder och nya arbetsplatser eller möta andra nödvändiga behov för att regionen ska kunna
fortsätta växa och utvecklas.
304
Motioner
Förbundsstyrelsen är till sist av uppfattningen att vi ska vara varsamma
med att låsa oss vid teknik eller särskilda trafikslag för kollektivtrafiken.
Moderaterna i Stockholms läns uppdrag bör vara att fortsatt värna all
kollektivtrafik i hela länet. Både tunnelbana, bussar, pendeltåg, lokalbanor, spårväg och sjötrafik behövs för en attraktiv kollektivtrafik och för
att människors vardag ska fungera. När vi diskuterar framtida satsningar och investeringar görs det bäst genom djupa studier och utredningar
om hur varje skattekrona bäst växlas in mot så bra kollektivtrafik som
möjligt.
305
Vision Stockholm
Stockholm är en snabbt växande huvudstad. Varje år väljer tusentals
människor att flytta hit i strävan efter ett bättre liv. Många kommer hit
för att studera och andra kanske ska ta sitt första steg ut på arbetsmarknaden. De flesta har troligen höga förväntningar på Stockholm och
det är vår uppgift att se till att alla människor får goda förutsättningar att
nå sina drömmar här.
För att Stockholm ska vara en attraktiv region för unga är några faktorer
särskilt viktiga. Bostadsbristen i länet är akut – vi behöver omedelbara
åtgärder som gör det enklare att bygga för att få fler bostäder. Vi måste
också förbättra förbindelserna mellan Stockholms alla delar i form av
både kollektivtrafik och bil- och cykelvägar. Ytterligare en utmaning är
att den psykiska ohälsan växer bland unga. Vi ska se till att alla som
mår dåligt får rätt hjälp i tid, inte minst i skolhälsovården och psykiatrin.
Med anledning av ovanstående har MUF Stockholm valt att särskilt
fokusera på dessa tre områden när vi stakar ut vår vision för Stockholm.
Vår strävan är mot ett Stockholm med en rörligare bostadsmarknad,
en utbyggd kollektivtrafik och en god psykisk hälsa bland unga.
Bostadsmarknad
Stockholms bostadsmarknad präglas av krångliga regler och byråkrati
som sätter käppar i hjulet för ett ökat byggande. En för stor regelbörda
leder till att företag bedömer det som mindre lönsamt att bygga. Det
slår särskilt hårt mot de bostäder som redan byggs med små
marginaler som studentlägenheter och hyresrätter.
Ett exempel på regelkrångel är olika kommuners egna tekniska särkrav
vid planering av nya bostäder. Det innebär att kommuner själva adderar
till regelbördan genom särskilda krav på hur bostäderna som byggs just
i deras kommun ska se ut. Byggkravsutredningen har konstaterat att
306
kostnaden för nya bostäder ökat med 10-15 procent som en följd av de
särkrav som olika kommuner ställer utöver de nationella byggnormerna.1 Vi vill se enhetliga byggnormer i hela länet så att byggandet kan
ske mer effektivt och vill därför avskaffa kommuners möjlighet att införa
egna alltför långtgående tekniska särkrav vid byggande.
Det är viktigt att vi strävar efter ett effektiviserande av byggandet för att
minska tiden ifrån idé till spadtag och inflyttning. För att nå dit krävs att
både handläggningen av bygglov och överklagandeprocesessen sker
snabbare. Ett sätt är att ta bort länsstyrelsen som prövande instans vid
överklagan av detaljplaner och bygglov. De överklaganden som ändå
förekommer skulle då hamna direkt i mark- och miljödomstolen istället
för att först prövas av länsstyrelsen för att sedan ändå överklagas till
den högre instansen.
Vi behöver även öppna för att bygga på höjden på fler platser i Stockholm. För att kunna matcha den inflyttning som finns till vår stad
behöver vi använda våra ytor mer effektivt och det kan vi bland annat
göra genom att tillåta fler höga byggnader. Många städer i världen har
en hög stadskärna med skyskrapor som omringas av lägre hus och
bostadsområden. Stockholm behöver inte se ut så utan skulle lika
gärna kunna se ut precis tvärt om. Vi behöver inte bygga skyskrapor i
city utan kan bygga höga hus runt om stadskärnan. På så sätt förstörs
heller inte den historiska ”skyline” som många värnar om i Stockholms
innerstad.
Skönhetsrådets enda uppgift är i dag att ha stilistiska invändningar
på detaljplaner och bygglovsärenden. Det är en kommunal instans
vars enda syfte är att sätta käppar i hjulet för byggande och således
ett slöseri med skattepengar. Att skönhetsrådet fortfarande finns är
löjeväckande och instansen bör avskaffas omedelbart.
Motioner
Motion 19
307
Alliansen med Moderaterna i spetsen har nyligen skrivit på för en
utbyggnad av tunnelbanan. Uppgörelsen är nödvändig för att tillgodose
det behov som finns idag. Problemet är dock att det kommer dröja
minst till år 2025 innan utbyggnaden är färdigställd. Om vi ska se till
behovet även de kommande åren måste vi tänkta steget längre och
redan nu arbeta för en ytterligare förlängning av tunnelbanan även till
Täby och andra potentiella områden.
För att Stockholm ska kunna fortsätta utvecklas och göra framsteg är
det viktigt att människor kan röra sig enkelt inte bara inom länet, utan
även till och från länet. Vi måste därför förbättra förbindelserna till de
kringliggande länen. Då vi ser att vår arbetsmarknadsregion växer och
fler pendlar längre avstånd behöver vi förlänga pendeltågslinjerna.
Idag tvingas alltför många människor passera Stockholms Centralstation för att kunna resa vidare till en annan del av staden eller länet. Det
skapar trängsel och långa restider. Med fler lokala anknytningspunkter
som exempelvis Årstaberg skulle man kunna sprida ut rusningen
morgon- och kvällstid samtidigt som restiden skulle minska för många
pendlare. Därför vill vi se fler anknytningspunkter där resenärer kan
byta mellan bussar, tunnelbana och pendeltåg. Tvärförbindelserna i
Stockholm måste också bli bättre och de måste bli fler.
Om vi ska vara en modern och levande storstad behöver vi inte bara
fler linjer utan även mer tillgänglig kollektivtrafik. Människor som arbetar
under obekväma arbetstider måste kunna ta sig tryggt både till och
från jobbet. Att kollektivtrafiken fungerar dygnet runt är också viktigt för
alla ungdomar som är ute sent på kvällarna och sedan har svårt att ta
sig hem. Människor måste kunna förlita sig på kollektivtrafiken oavsett
tid på dygnet och därför vill vi se att pendeltågen och tunnelbanan går
dygnet runt alla dagar i veckan.
Att ta cykeln till jobbet, mataffären eller fritidsaktiviteten är både
miljövänligt och smidigt. Samtidigt frigör det kapacitet i kollektivtrafiken
om fler cyklar. Vi måste våga stå upp för cyklisterna och kräva bättre
förutsättningar för att fler ska ta cykeln till jobbet. Idag finns många
vägar i Stockholm där man är utsatt som cyklist. Vi behöver fler cykel-
308
vägar i länet som är säkra och tydligt markerade. Det är också viktigt
att det finns fler cykelparkeringar i innerstaden och att fler infartsparkeringar skapas också för cyklar och inte bara för bilar.
Psykisk ohälsa
Den psykiska ohälsan är idag ett växande samhällsproblem. En av fyra
ungdomar mellan 16 och 18 år har haft problem relaterade till psykisk
ohälsa.2 Antalet unga som upplevde att de kände sig deppiga och
nedstämda steg mellan 2004 och 2011.3 Den psykiska ohälsan har ökat
kraftigt sedan 1980-talet och även om en liten inbromsning gjorts de
senaste åren kvarstår en stor utmaning. De senaste åren har antalet
unga som använder antidepressiva läkemedel gått från cirka 3 procent
till över 5 procent.4 Enligt socialstyrelsens rapport 2012 har uppskattningsvis mellan 20 procent och 40 procent av vår befolkning lidit av
någon form av psykisk ohälsa. Det kan innebära allt från depression,
schizofreni och andra diagnoser till humörsvängningar och känslor som
påverkar det normala och vardagliga välbefinnandet.
Det är svårt att hitta en generell lösning för den psykiska ohälsan då de
bakomliggande orsakerna är individuella. Vad vi vet är att den psykiska
ohälsan hos unga ökar, och att resurserna inom psykiatrin inte ökar i
motsvarande takt. Det finns ingen politisk mirakellösning på problemet
men däremot en hel del områden vi kan bli bättre på.
När en person mår dåligt är det helt avgörande att hjälpen kommer i tid.
I Stockholm får de allra flesta tid hos barn- och ungdomspsykiatrin först
efter några veckor, med ett uppsatt mål maximal väntetid på 30 dagar.
Tidsgräns för väntetid finns alltså redan, men den uppfylls sällan. Att få
tid hos BUP bygger också på vårdnadshavarens medgivande, vilket i
vissa fall kan bli problematiskt.
Motioner
Kollektivtrafik och cykling
Rapport OECD genomförde våren 2013
2
3 Stockholms stads elevhälsorapport 2012
4 Ungdomsstyrelsens rapport ”Ung idag 2012”
309
Trösklarna för att söka hjälp måste sänkas och vi har mycket att lära av
de ideella organisationer som finns i branschen. BRIS är ett exempel
som driver ett fantastiskt arbete via sin hjälptelefon. För att öka tillgängligheten till hjälp vill vi att fler ungdomsmottagningar arbetar med drop
in-verksamhet för kuratorssamtal. Vi måste även ställa krav på Stockholms skolor när det gäller tillgängliga kuratorer. I dag har nästan alla
skolor kuratorer endast på deltid. De skolor som inte kan erbjuda elever
en kurator på heltid kan i stället ha bättre samarbeten med ungdomsmottagningar och kuratorer via nätet. Oavsett hur lösningarna ser ut är
det viktigt att hjälpen finns där när den behövs.
Ungdomar lever en allt större del av sina liv online. Stiftelser och fristående organisationer som BUP och Tjejzonen har de senaste åren legat i
framkant när det kommer till hjälp och motverkan av psykisk ohälsa via
nätet. År 2012 stod de digitala stödkanalerna på BRIS (chatt och mejl)
för hela 55 procent av de sammanlagda stödkontakterna.5 Detta var
en ökning med hela 7 procentenheter från året innan. Vi ser hur allt fler
väljer att söka stöd via nätet och här måste vården hänga med i utvecklingen. Det är ett naturligt steg att även BUP finns tillgänglig på nätet för
unga som behöver stöd. Även skolkuratorer ska finnas tillgängliga online
för att snabbt kunna hjälpa elever som mår dåligt.
att4
Moderaterna i Stockholms län verkar för att det byggs fler höga hus i Stockholms län,
Moderaterna i Stockholms län verkar för att skönhetsrådet att5
avskaffas,
att6
Moderaterna i Stockholms län verkar för en fortsatt utbyggnad av tunnelbanan till bland annat Täby,
att7
Moderaterna i Stockholms län verkar för att pendeltågslinjerna förlängs,
att8
Moderaterna i Stockholms län verkar för fler anknytnings-
punkter och tvärförbindelser i Stockholm,
att9
Moderaterna i Stockholms län verkar för att pendeltågen och tunnelbanan går dygnet runt alla dagar i veckan,
att10
Moderaterna i Stockholms län verkar för fler markerade cykelvägar och cykelparkeringar i Stockholm,
att11
Moderaterna i Stockholms län verkar för att tidsgränserna för väntetid till barn- och ungdomspsykiatrin kortas och efterlevs,
att12 Moderaterna i Stockholms län verkar för att fler ungdomsmot-
tagningar startar drop-in verksamhet för kuratorsamtal,
att13 Moderaterna i Stockholms län verkar för att fler kuratorer och psykologer finns tillgängliga på nätet samt,
att1
Moderaterna i Stockholms län verkar för att begränsa
kommuners möjlighet att ställa egna särkrav vid bostadsbyggande,
att2
Moderaterna i Stockholms län verkar för att tiden från bygg
lovsansökan till påbörjad byggnation av bostadshus kraftigt sänks,
att3
Moderaterna i Stockholms län verkar för att avskaffa läns-
styrelsen som prövande instans vid överklagade av detaljplaner och bygglov,
att14 Moderaterna i Stockholms län verkar för att Spårväg syd byggs
att15 Moderaterna i Stockholms län verkar för att kollektivtrafik i behörig utsträckning finns tillgänglig dygnet runt i hela länet.
att16 Moderaterna i Stockholms län verkar för att utöka ST-tjänster
MUF Stockholm
Motioner
Tilläggsattsatser:
5 BRIS rapport 2013. s19 samt 34-36
310
311
Attsatser från MUF Stockholms distriktsstämma
att
i rad 33 stryka ”upp”
att1
MUF Stockholm verkar för att begränsa kommuners möjlighet att ställa egna att
i rad 41 ersätta ”ända” med ”enda”
särkrav vid bostadsbyggande,
att
i rad 105 ersätta ”procent” med procentenheter”
att2
MUF Stockholm verkar för att tiden från bygglovsansökan till påbörjad bygg-
att
i rad 104 ersätta ”den” med ”de”
nation av bostadshus kraftigt sänks,
att3
MUF Stockholm verkar för att avskaffa länsstyrelsen som prövande instans vid överklagade av detaljplaner och bygglov,
att4
MUF Stockholm verkar för att det byggs fler höga hus i Stockholms län, MUF att
lägga in orden ”kortas och” efter ordet ”ungdomspsykiatrin” i att-sats 11
Stockholm verkar för att skönhetsrådet avskaffas,
att5
MUF Stockholm verkar för en fortsatt utbyggnad av tunnelbanan till bland annat Täby,
John Baciu yrkade
att6
MUF Stockholm verkar för att pendeltågslinjerna förlängs,
att
ändra att-sats 12 till ”verkar för att den samlade barn- och ungdomspsykiatrin att7
MUF Stockholm verkar för fler anknytningspunkter och tvärförbindelser i samt ungdomsmottagningar”
Stockholm,
att8
MUF Stockholm verkar för att pendeltågen och tunnelbanan går dygnet runt alla dagar i veckan,
Carl Göransson yrkade
att9
MUF Stockholm verkar för fler markerade cykelvägar och cykelparkeringar i att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att Spårväg syd byggs
att10
MUF Stockholm verkar för att tidsgränserna för väntetid till barn- och ung
domspsykiatrin efterlevs,
att
stryka meningen på rad 61-66
att11
MUF Stockholm verkar för att fler ungdomsmottagningar startar drop-in att
avslå att-sats 9
verksamhet för kuratorsamtal,
att12
MUF Stockholm verkar för att fler kuratorer och psykologer finns tillgängliga Sofia Widegren yrkade
på nätet samt
att
avslå att-sats 1
att13
MUF Stockholm skickar vidare propositionen till Moderaterna i Stockholms att
stryka rad 20-26 i texten
stad och läns förbundsstämmor.
Jesper Hellsten yrkade
att
Moderata Ungdomsförbundet verkar för att tunnelbanespärrarna ska tas bort
Motioner
Stockholm,
Joanna Lewerentz yrkade
Proposition 5
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att kollektivtrafik i behörig Vision Stockholm
utsträckning finns tillgänglig dygnet runt i hela länet
Navid Golpour yrkade
att
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att utöka antalet ST-
tjänster
312
313
att
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att Spårväg syd byggs
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att kollektivtrafik i behörig utsträckning finns tillgänglig dygnet runt i hela länet.
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att utöka ST-tjänster
Vision Stockholm
I motion 19, ”Vision Stockholm”, från Moderata Ungdomsförbundet
finns förslag för att stärka Stockholms attraktionskraft och möjliggöra
för människor att uppfylla sina olika livsmål.
Avseende länsstyrelsens roll som prövande instans anser förbundsstyrelsen att motionens förslag om avskaffande av länsstyrelsen som
instans för överklagande av detaljplaner är i linje med moderaternas
strävan att förenkla planprocessen. Problemet med instansordningen
är att den består av för många steg. Förbundsstyrelsen föreslår därför
stämman att bifalla förslaget.
Motioner
Förbundsstyrelsen delar den verklighetsbild som motionärerna beskriver av dagens och morgondagens utmaningar för Storstockholm. Vår
region är en tillväxtmotor för hela landet och måste ges möjlighet till
näring och att växa. Inte minst är situationen på bostadsmarknaden
en hämsko som begränsar stockholmarnas, inte minst de ungas,
möjligheter. Den regeltyngd som motionen lyfter som en bidragande
orsak till lågt bostadsbyggande delar förbundsstyrelsen. Motionärerna
argumenterar för snabbare och mer enhetliga handläggnings- och
beslutsprocesser, ett avskaffande av länsstyrelsens roll som prövande
instans samt för högre hus. Förbundsstyrelsen anser att strävan efter
ett så effektivt handläggnings- och beslutsförfarande inom ramen för
det kommunala självstyret och gällande lagstiftning är ett självklart mål
för moderatstyrda kommuner. Det finns många fall där förbundsstyrelsen kan sympatisera med de förslag som framkommer i motionen, men
där beslut snarare bör tas i kommunernas fullmäktigeförsamlingar och
i landstingsfullmäktige. Det är främst de förtroendevalda moderaterna
i sagda församlingar som bör agera i enlighet med de, av motionären
angivna, utgångspunkterna.
Skönhetsrådet är en angelägenhet för Stockholms stad och de moderater som på olika vis innehar förtroendeposter där, inte en fråga för
314
315
Angående de delar av motionen som hänvisar till psykisk ohälsa bland
unga är även det ett område med goda intentioner. Exakt vilka åtgärder
som bör vidtas för att motarbeta psykisk ohälsa anser förbundsstyrelsen är en fråga för den moderata gruppen i landstingsfullmäktige
i dialog med professionen att avgöra snarare än förbundsstämman.
Förbundsstyrelsen uppmanar dock den moderata landstingsgruppen
att beakta motionärernas förslag i arbetet med att förbättra Stockholmsungdomarnas psykiska hälsa.
förbundsstämman
att
att
att
316
bifalla att-satserna 2, 3 och 11
lämna att-sats 5 utan ställningstagande
i övrigt anse motionen besvarad
Vision Stockholm
Förbundsstyrelsen har valt en positiv ansats i sitt svar till motionen.
Det är glädjande då den lyfter frågor som är avgörande för unga i
Stockholm.
Förbundsstyrelsen har dock valt att enbart besvara majoriteten av
att-satserna med hänvisning till att det är frågor för landstingsgruppen
eller varje enskild kommun. Trots att många bra saker redan görs i våra
kommuner och landsting behövs en samlad vision om vad vi vill med
vårt län, inte bara den här mandatperioden utan också på 10-20 års
sikt. För unga i Stockholm handlar det bland annat om att underlätta
bostadsbyggande, kollektivtrafik som går nattetid och att kuratorer
finns tillgängliga på nätet.
Det är länsförbundet som samlar alla Moderata företrädare från Stockholms län. Därför bör frågor som utgör en gemensam riktning för länet
både kunna diskuteras och beslutas om på en länsförbundsstämma.
Därför reserverar jag mig till förmån för bifall på motionen i sin helhet.
Sofia Fölster
Motioner
förbundsstyrelsen för Stockholms län.
En utbyggd kollektivtrafik, särskilt i form av fler tunnelbanestationer och
förlängda sträckningar av pendeltågslinjerna, är en viktig del av arbetslinjen – att människor ska kunna ta sig till och från arbetet. Frågan om
finansiering är komplex och kräver diskussioner med alla involverade
intressenter, såväl stad som kommun och landsting. Moderaterna har,
under förra mandatperioden, visat att det framgångsrikt går att hitta
vägar för finansiering av utbyggd infrastruktur i Stockholmsområdet
som bygger på samarbete med nämnda parter.
317
Vision Stockholm
Reservation angående att-sats 7 om förlängda
pendeltågslinjer
Jag har reserverat mig mot förslaget att förlänga pendeltågslinjerna
ytterligare. I dagsläget har vi fyra ändstationer för våra pendeltågslinjer.
Dessa är Gnesta, Bålsta, Uppsala och Nynäshamn. SL:s ansvar är att
bedriva kollektivtrafik inom Stockholms läns gränser. Annan kollektivtrafik ska ske i samverkan med andra regionala kollektivtrafikmyndigheter runt om i landet. Ett sådant projekt har inletts med länen i Mälardalsregionen i form utav MÄLAB.
MÄLAB kommer från och med att citybanan öppnas 2016/2017 börja
bedriva storregional pendeltågstrafik i hela Mälardalen. De pendeltågen
är utrustade med bekvämare säten, toaletter och kommer att stanna
på färre ställen och därför ha kortare restider än vanliga pendeltåg. Om
man vill gynna en storregional pendling är kortare restider avgörande
för attraktiviteten i systemet. Att i det här sammanhanget förorda en
förlängning av befintliga pendeltåg som är gjorda för att köra kortare
sträckor med väldigt många människor och som stannar ungefär var
fjärde till var 8:e km är inte ett förslag som jag anser att Moderaterna
i Stockholms län bör ställa sig bakom. Vi ska fokusera på att ha rätt
kollektivtrafik på rätt plats till rätt pris. Att köra vanliga pendeltåg av
SL-modell till Enköping, Eskilstuna, Katrineholm, Gävle eller någon
annan plats längre bort ifrån länet vore inte ansvarsfullt och heller inte
praktiskt.
Särskilt yttrande 1 på motion 19
Vision Stockholm
Motionen "Vision Stockholm" är innehållsrik och välskriven och lyfter
många viktiga frågor. En av dessa frågor är fortsatt utbyggnad av viktig
kollektivtrafikinfrastruktur. I motionen lyfts en fortsatt utbyggnad av
tunnelbanan till bland annat Täby - vilket återkommer i att-sats 6. Att
vi nu fått fart på den historiska utbyggnaden av tunnelbanan är bra. En
fortsatt utbyggnad är något jag välkomnar. Det är dock viktigt att ta
hänsyn till berörda kommuners inställning. Valet av kollektivtrafikslag för
en enskild kommun är inte lika som för en annan.
Från Moderaterna i Tyresö har vi under lång tid varit tydliga med att vi
inte vill se en utbyggd tunnelbana till vår kommun då det riskerar att
leda till en kollektivtrafik med fler byten, färre tvärförbindelser och sämre turtäthet jämfört med dagens välfungerande och flexibla busstrafik.
Fredrik Saweståhl
Särskilt yttrande 2 på motion 19
Vision Stockholm
Vi vill – utan att ställa denna infrastruktursatsning mot andra angelägna
satsningar i Stockholms län – särskilt påpeka att det är angeläget att
spårväg Syd byggs. Spårvägen skulle binda ihop de två regionala
kärnorna Flemingsberg och Kungens kurva och på ett positivt sätt
bidra till hela Stockholmsregionens utveckling.
Motioner
Erik Ottosson
Anti Avsan
Erik Ottoson
318
319
Angående Stockholm
Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Det är därför
svårt att föreställa sig att Stockholm, inte för så länge sedan, var en
stad som människor flyttade i från. Idag väljer människor att bo och
leva i Stockholm. Företag, kultur och forskning etablerar sina verksamheter här och Stockholm fortsätter att växa. Att Stockholm växer är
positivt, det skapar tillväxt och nya arbetstillfällen.
Aldrig har antalet jobb i Stockholm varit fler än idag. Mycket är tack
vare den ansvarsfulla arbetslinjen som bedrevs både från Alliansregeringen, men också från de Alliansstyrda Stockholms stad och län.
En politik för fler jobb skapar möjligheter för fler människor att inte
bara kunna försörja sig själva med en inkomst, utan skapar också
förutsättningar för en bättre välfärd, bättre kollektivtrafik och ett bättre
Stockholm.
människor i arbete är yrkesintroduktionsanställningar och lärlingsjobb.
Som ung är det oftast det första jobbet som är svårast att få. Man
saknar arbetslivserfarenhet vilket är avgörande för att kunna få ett jobb.
Dessa reformer är viktiga för att just unga människor ska kunna få en
fot in på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknadens parter
dikterar villkoren. I detta har kommunerna runt om i länet ett stort
ansvar. Stockholms läns alla kommuner och landstinget bör som
arbetsgivare erbjuda lärlingsjobb och skriva avtal för att skapa yrkesintroduktionsanställningar.
Motprestation vid ekonomiskt bistånd
En effektiv och ansvarsfull arbetslinje skapar förutsättningar för fler
människor att komma in i arbete. På så sätt finansieras viktiga välfärdsprojekt i form av vård, skola och omsorg, men också kollektivtrafik,
miljö och kultur. Det är när fler människor arbetar som välfärden byggs
starkare. Därför behövs en ansvarsfull ekonomisk politik, där kommunal- och landstingsskatten sätts på en nivå som gör det mer lönsamt att
arbeta. Det är A och O för att få fler i arbete och öka satsningarna inom
välfärden. När nu den styrande röd-grön-rosa majoriteten i Stockholms
stad drivit igenom kraftigt höjd kommunalskatt, är det viktigt att tydligt
säga ifrån. I de kommuner och i landstinget, där Alliansen styr, bör
kommunal- och landstingsskatten alltid prövas för en sänkning inför
varje års budgetprocess.
Att vara långsiktigt bidragsberoende har länge varit en fälla för
människor som stått långt ifrån arbetsmarknaden. Ekonomiskt bistånd i
form av försörjningsstöd är ett av välfärdens skyddsnät, som ska rycka
in när en människa fallit mellan stolarna. Målet för samtliga mottagare
av ekonomiskt bistånd bör vara att biståndet är tillfälligt. Alla människor
som kan arbeta ska göra det utifrån sina förutsättningar. Att fastna i
system kostar inte bara samhället pengar utan påverkar individen, som
inte får någon möjlighet att komma ut i arbetslivet. Därför är det av stor
vikt att när en person ges ekonomiskt bistånd ska det finnas tydliga och
definierade motprestationskrav som syftar till jobb, praktik eller studier.
Kraven ska vara utformade efter varje människas egna förutsättningar.
Framförallt för att människor inte ska fastna i systemen och glömmas
bort av samhället. I exempelvis Stockholms stad är antalet människor
som är beroende av försörjningsstöd rekordlågt. Aldrig tidigare, sedan
mätningarna startade i början på 1980-talet har siffrorna varit så låga
som nu. Som den vanligaste orsaken till att människor inte längre är beroende av ekonomiskt bistånd är att de börjat arbeta. Antalet barn som
lever i familjer med ekonomiskt bistånd minskar samtidigt. Nu måste vi
fortsätta våra ansträngningar för den grupp som lever i ett långvarigt
bidragsberoende. När allt fler lämnar bidrag för jobb ska politiken
fokusera än mer på de som står allra längst från arbetsmarknaden. Det
är viktigt alla människor ges förutsättningar till arbete.
Lärlingsjobb och yrkesintroduktionsanställning
Företagsklimat
En av Alliansregeringens reformer för att få in framförallt unga
Att företag vill etablera sig och växa i Stockholmsregionen är avgörande
Kommunal- och landstingsskatt
320
Motioner
Motion 20
321
Den kommunala verksamheten bygger på budget och målstyrning.
Därför bör varje kommun och länets landsting fastställa mätbara och
höga mål kopplade till företagande och entreprenörskap. Dessutom
bör maxtider (servicegarantier) vid tillståndsgivning införas liksom
möjlighet till personlig hjälp som är pådrivande, samordnar och skyndar
på handläggningen i olika tillståndsärenden. Detta är viktigt för att
skapa ett bättre företagsklimat runt om i Stockholm, men också för att
värna företagandet i Sverige. Det ska vara enklare och billigare att driva
företag. Detta är ett sätt att minska krånglet och byråkratin.
Integration
En nyckel till framgångsrik integration är att så snabbt som möjligt
lära sig det svenska språket. På detta sätt skapas förutsättningar att
snabbare komma ut i arbetslivet och fullborda integrationen på bästa
möjliga sätt. Men att lära sig ett av världens minst talade språk är
inte alltid enkelt. Barn som kommer till Sverige bör därför ha rätt till
svenskundervisning även utanför ordinarie skoltid. Ju snabbare barnet
lär sig språket desto enklare blir det för eleven under sin skolgång och
elevens självkänsla ökar.
En utmaning som är välkänd i Sverige är att människor som kommer
från andra länder och som har examen från sitt hemland inte kan utöva
sitt yrke i Sverige. Därför ser vi idag bland annat utbildade läkare och
lärare som tvingas söka jobb som kräver en betydligt lägre utbildning
än den sökande besitter eller i värsta fall lever på försörjningsstöd.
Människor med hög kompetens kommer således inte in på svensk arbetsmarknad i den takt som krävs. Detta är ett hinder för många att ta
steget ut mot egen försörjning. Därför är det viktigt att valideringen av
utländska betyg och meriter påskyndas så att fler människor snabbare
kommer ut i arbete. Samtidigt är det viktigt att kvalitén av valideringen
säkras, i form av att ansvarig myndighet noggrant överväger flera
aspekter, innan validering möjliggörs.
Människor som under långa perioder står utanför arbetsmarknaden kan
hamna i ett utanförskap där de riskerar att känna sig bortglömda. Varje
individ har sina egna utmaningar och förutsättningar och därför bör
varje kommun erbjuda en individanpassad handlingsplan med hjälp och
stöd för den som är långtidsarbetslös. Ett exempelvis på hur arbetet
kan se ut är att använda sig av Jobbtorg som Stockholms stad infört,
eller SFX, som många kommuner erbjuder.
Skola
Den svenska skolan står inför ett antal utmaningar. Sjunkande resultat
har varit ett faktum i den svenska skolan i över 20 år. Under Alliansens
åtta år vid regeringsmakten gjordes en omläggning av skolan med
bland annat ny läroplan, nytt betygssystem, tidigare betyg och fler
nationella prov.
Lärare har en avgörande roll i skolan. Därför är det viktigt att höja
statusen på läraryrket, för att locka drivna och duktiga människor att
söka till att bli lärare. Det görs genom högre lön, genom individuell
lönesättning, genom att införa fler karriärmöjligheter och genom att
stärka fortbildningen. Duktiga lärare måste kunna premieras och det har
länge saknats tydliga karriärmöjligheter för lärare, som i sin tur tappar
drivet och lusten efter ett antal år i yrket. Alliansregeringen införde nya
karriärmöjligheter inom läraryrket. Förstelärare och lektorstjänster inom
skolan har skapat incitament för fler lärare att vilja bli bättre. Detta är
bra men måste fortsätta utvecklas.
En av de mest grundläggande åtgärderna som elever i den svenska
skolan behöver, är tidigare insatser. Elever ska i ett så tidigt skede som
möjligt kunna få den hjälp och stöd som behövs. Missar man detta i
de lägre åldrarna, blir det svårt att rätta till när eleven blir äldre. Därför
är det viktigt med tidigare betyg för att lärare, eleven och föräldrarna
snabbt kan se om eleven har svårigheter i något visst ämne. Att ge
någon form av betyg under hela grundskolegången, med start från
förskoleklass är viktigt för att synliggöra elevernas kunskap och eventuella svårigheter. Betygssystemet bör inte se likadant ut för elever i
förskoleklass och i högstadiet, men är viktigt för att skapa möjlighet till
tidigare insatser.
Motioner
för jobbskapande och tillväxt. Det är företagen som skapar jobb i
Sverige. Därför behövs en politik som värnar entreprenörsandan och
skapar förutsättningar för fler att starta och driva företag.
322
323
Valfrihet
En viktig grundpelare inom välfärden, förutom att verksamheten ska
drivas med hög kvalité, är att människor själva ska få bestämma vilka
vård- eller omsorgsgivare de trivs bäst med. Många, framförallt
moderatstyrda kommuner och landsting har infört Lagen om Valfrihetssystem (LOV) inom äldreomsorgen, hemtjänsten och specialistsjukvården utöver att LOV är obligatoriskt inom primärvården. Att som
brukare få välja vård- och omsorgsgivare borde vara en självklarhet.
Det finns dock fortfarande många kommuner där äldre inte får välja
äldreboende och patienter inte får välja specialistläkare. För att få en
jämlik vård behöver valfriheten komma alla till del oavsett var man bor.
Därför bör LOV inom just äldreomsorg, hemtjänst samt specialistsjukvård, likt inom primärvården, bli obligatoriskt. Därutöver är det viktigt
att fortsätta driva utvecklingen inom Stockholms läns kommuner och
landsting att inom fler verksamhetsområden införa lagen om valfrihetssystem.
och viktiga för miljön.
Bromma flygplats är en aktuell fråga i Stockholmspolitiken. Regeringen
och den röd-grön-rosa majoriteten i Stockholms stad har tydligt indikerar att Bromma flygplats bör läggas ner. Bromma flygplats är inte
bara nödvändig då flygkapaciteten inte klaras av med enbart Arlanda
som flygplats, utan Bromma flygplats är en viktig del av bygget av en
modern och utvecklad storstad. En citynära flygplats skapar möjlighet
för arbetspendling och är viktig inte bara i Stockholm, utan för hela
Sverige. Istället bör Bromma flygplats utvecklas mer till en mer modern
city-flygplats, som på ett ännu bättre sätt skapar förutsättningar för
människor att åka till och från Sveriges huvudstad.
Bostadsbyggande
Stockholm växer just nu i en hög takt. När Stockholm växer ökar också
behovet av nya bostäder. Idag har många, framförallt unga och nyinflyttade, svårt att få tag på en bostad. Det här problemet löses enbart
genom att bostadsbyggandet måste öka. Om Stockholm fortsatt ska
vara en dynamisk storstad med jobb som växer fram i nya branscher
måste investeringarna i infrastruktur och bostäder öka och utbyggnaden koordineras.
Infrastruktur
Utbyggnaden av järnvägar, vägar och kollektivtrafik måste ske så det
ger så bra förutsättningar som möjligt för ökat bostadsbyggande.
Stockholmsöverenskommelsen är ett exempel på ett sådant sätt att
hantera bostadsfrågan. Genom en fortsatt utbyggnad av tunnelbanan
och annan spårbunden trafik, till exempel genom nya stationer i Nacka,
binder sig kommunen att bygga ett antal tusen bostäder. På så sätt blir
alla vinnare, dels genom utbyggd kollektivtrafik, men också genom fler
bostäder. Det är på detta sätt bostadsbristen byggs bort.
Stockholm är helt beroende av väl fungerande vägar och kollektivtrafik.
Att satsa på kollektivtrafiken genom utbyggd tunnelbana, fler busslinjer
och satsningar på pendeltågen är viktigt. Men en storstad helt utan
vägtransporter är ingen verklighet. Avlastande kringfartsleder som
Förbifart Stockholm, Norra länken och en östlig förbindelse gör att
bilar och bussar kommer fram utan köande. Det är viktiga projekt för
Stockholms utveckling samtidigt som dessa satsningar är också bra
En annan utmaning i bostadsfrågan är att de allra flesta bostadsprojekt
överklagas. Stora mängder av överklaganden skapar en osäkerhet och
försening för bostadsbyggandet. Det är ett hinder för kommuner som
vill bygga, men som inte orkar med den långa processen. Det är därför
viktigt att minska antalet överklaganden och förkorta handläggningstiderna, för att skynda på processen så mycket som möjligt. Konkret
På en öppen marknad ska inte konkurrenssnedvridning förekomma. Det
är viktigt att stå upp för den fria marknaden och den fria etableringsrätten inom välfärden. Det ska råda konkurrensneutralitet så att offentliga
och privata aktörer konkurrerar på samma villkor.
324
Motioner
Dessutom ska varje elev erbjudas läxhjälp och sommarskola. Alla elever
har inte samma möjlighet att få hjälp i hemmet. Därför är det skolans
uppgift att ge den hjälp och stöd som varje elev behöver. Sommarskolan ska vara en möjlighet för elever som inte nått målen, att i lugn och ro
kunna få den hjälp och stöd som behövs.
325
Ytterligare en utmaning för kommunerna är bristen på mark att bygga
på. Fler kommuner måste därför våga satsa på att bygga på höjden. Då
bostadsbristen är så pass omfattande bör Moderaterna i Stockholms
Stad verka för att fler kommuner bygger på höjden, för att komma till
rätta med utmaningen om markbrist.
Trygghet
I en levande storstad som Stockholm, med ett brett utbud av bland
annat nattliv, är det viktigt att människor kan känna sig trygga. Genom
bland annat fler synliga poliser, särskilt under kvälls- och nattetid,
skapas en trygghet för den som tagit tåget hem från en sen fotbollsträning eller efter en kväll ute på stan. Synliga poliser minskar känslan
av otrygghet och skapar en miljö där människor vågar vara ute.
Många, framförallt unga människor i Stockholm, vittnar om att nattbussar inte är någon trygg miljö att vistas i. Den enda personen som
arbetar på bussen är föraren, som inte kan ingripa om någonting skulle
hända. Förutom att se till att pendeltåget går dygnet runt på helger,
vilket skulle minska behovet av att åka nattbuss, bör det på fler, välbesökta nattbussar finnas trygghetsvärdar. Det handlar framförallt om att
skapa en trygg miljö där människor, som inte allt för sällan är påverkade
av alkohol ska ges en trygg och säker resa hem. Nattstopp är ytterligare ett sätt att skapa en trygg hemfärd. Genom att ge SL möjlighet
att på vissa bussar under nattetid stanna mellan hållplatserna, kan
det innebära en säkrare resa för framförallt de som bor ute i länet där
avstånden ofta är längre.
Med anledning av ovanstående föreslås
förbundsstämman:
326
att1
stämman tar motionen som sin egen,
att2
Moderaterna i Stockholms län verkar för att kommunal- och landstingsskatten alltid bör prövas för en sänkning vid varje års budgetprocess.
att3
Moderaterna i Stockholms län verkar för att Stockholms läns kommuner och landsting inom de egna verksamheterna erbjuder lärlingsjobb och yrkesintroduktionsanställningar.
att4
Moderaterna i Stockholms län verkar för att införa tydliga krav på motprestation i form av jobbsökande eller studier för alla som söker ekonomiskt bistånd.
Moderaterna i Stockholms län verkar för att varje kommun att5
och länets landsting ska fastställa mätbara och höga mål
kopplade till företagande och entreprenörskap.
att6
Moderaterna i Stockholms län verkar för att barn som inte har svenska som modersmål ska ha rätt till utbildning i svenska även utanför ordinarie skoltid.
att7
Moderaterna i Stockholms län verkar för att validering av utländska betyg och meriter påskyndas så att människor snabbare kommer ut i arbete.
att8
Moderaterna i Stockholms län verkar för att människor som levt i långt utanförskap ska ges möjlighet att få en individuell plan för jobb, studier och språk för att korta vägen in på arbets-
marknaden.
Moderaterna i Stockholms län verkar för att höja lönen, stärka att9
fortbildningen och inrätta fler karriärmöjligheter för bra lärare
att10
Moderaterna i Stockholms län verkar för att införa någon form av betyg från och med förskolan, för att ge alla elever möjlig
heten att i ett tidigt stadie få det stöd och hjälp de behöver,
att11
Moderaterna i Stockholms län verkar för att elever under hela grundskolan erbjuds läxhjälp och sommarskola.
att12
Moderaterna i Stockholms län verkar för att samtliga kom-
muner i Stockholms län inför Lagen om Valfrihetssystem (LOV) på flera områden.
att13
Moderaterna i Stockholms län verkar för att LOV blir obligato-
riskt inom hemtjänst, äldreomsorg och specialistsjukvård.
att14
Moderaterna i Stockholms län verkar för fortsatt fri etable-
ringsrätt och konkurrensneutralitet inom välfärdstjänsterna.
att15
Moderaterna i Stockholms län verkar för att förbifart
Motioner
handlar det om att införa en överklagandeavgift för att minska risken
för oseriösa överklaganden, som tar tid i onödan. Ett annat förslag är
att begränsa överklagandemöjligheten för personer som inte berörs
av bygget samt att avskaffa länsstyrelsen som överklagandeinstans.
På detta sätt kan bostadsbyggandet, som idag tar väldigt lång tid att
genomföra, påskyndas, vilket det finns ett stort behov av.
327
Tilläggattsatser:
att24
att25
att26
Moderaterna i Stockholms län verkar för att det införs maxtider vid myndigheters tillståndsgivning för företag
Moderaterna i Stockholms län verkar för tydligare anvisningar för lärare angående hur betyg ska tolkas och bemötas
Moderaterna i Stockholms län verkar för att stärka samarbetet mellan SFI och yrkesliv.
MUF Stockholm
att1
anta propositionen
att2
MUF Stockholm verkar för att kommunal- och landstings-
skatten alltid bör prövas för en sänkning inför varje års budget process.
att3
MUF Stockholm verkar för att Stockholms läns kommuner och landsting inom de egna verksamheterna erbjuder lärlingsjobb och yrkesintroduktions
anställningar.
att4
MUF Stockholm verkar för att införa tydliga krav på motprestation i form av jobbsökande eller studier för alla som söker ekonomiskt bistånd.
att5
MUF Stockholm verkar för att varje kommun och länets landsting ska fastställa mätbara och höga mål kopplade till företagande och entreprenörskap.
att6
MUF Stockholm verkar för att barn som inte har svenska som modersmål ska ha rätt till utbildning i svenska även utanför ordinarie skoltid.
att7
MUF Stockholm verkar för att validering av utländska betyg och meriter påskyndas så att människor snabbare kommer ut i arbete.
att8
MUF Stockholm verkar för att människor som levt i långt utanförskap ska ges möjlighet att få en individuell plan för jobb, studier och språk för att korta
vägen in på arbetsmarknaden.
att9
MUF Stockholm verkar för att höja lönen, stärka fortbildningen och inrätta fler karriärmöjligheter för bra lärare
att10
MUF Stockholm verkar för att införa betyg under hela grund skolegången med start från förskoleklass för att ge alla elever en möjlighet att i ett tidigt stadie få det stöd och hjälp de behöver.
att11
MUF Stockholm verkar för att elever under hela grundskolan erbjuds läxhjälp och sommarskola.
att12
MUF Stockholm verkar för att samtliga kommuner i Stockholms län inför Lagen om Valfrihetssystem (LOV) på flera områden.
att13
MUF Stockholm verkar för att LOV blir obligatoriskt inom hemtjänst, äldreom
sorg och specialistsjukvård.
att14
MUF Stockholm verkar för fortsatt fri etableringsrätt och konkurrensneutralitet inom välfärdstjänsterna.
att15
MUF Stockholm verkar för att förbifart Stockholms byggs omgående samt att bygget av en ringled slutförs genom en östlig förbindelse.
att16
MUF Stockholm verkar för att Bromma flygplats ska finnas kvar och utvecklas till en mer modern city-flygplats.
att17
MUF Stockholm verkar för att kommunerna i Stockholms län tar ett ökat ansvar för bostadsbyggandet, i kombination med fortsatt utbyggd tunnelbana
Motioner
Stockholms byggs omgående samt att bygget av en ringled
slutförs genom en östlig förbindelse.
att16
Moderaterna i Stockholms län verkar för att Bromma flygplats ska finnas kvar och utvecklas till en mer modern city-flygplats. att17
Moderaterna i Stockholms län verkar för att kommunerna i Stockholms län tar ett ökat ansvar för bostadsbyggandet, i kombination med fortsatt utbyggd tunnelbana och annan kollektivtrafik.
att18
Moderaterna i Stockholms län, för att få till stånd fler bostä-
der, verkar för att begränsa överklagandemöjligheten för perso-
ner som inte direkt berörs av byggprojektet
Moderaterna i Stockholms län, för att få till stånd fler
att19
bostäder, verkar för att begränsa möjligheten att överklaga bostadsprojekt genom att införa en överklagandeavgift. att20
Moderaterna i Stockholms län verkar för att avskaffa läns-
styrelsen som prövande instans vid överklagade av detaljplaner och bygglov.
att21
Moderaterna i Stockholms län verkar för att det byggs fler höga hus i Stockholms län.
att22
Moderaterna i Stockholms län verkar för att fler poliser arbe-
tar synligt bland allmänheten, särskilt under kvälls- och nattetid i syfte att skapa trygghet.
Moderaterna i Stockholms län verkar för att SL inför trygg-
att23
hetsvärdar och nattstopp på vissa nattbussar samt
328
329
och annan kollektivtrafik.
att18
MUF Stockholm, för att få till stånd fler bostäder, verkar för att begränsa
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att stärka samarbetet möjligheten att överklaga bostadsprojekt genom att införa en överklagande-
mellan SFI och yrkesliv.
avgift. att19
MUF Stockholm verkar för att avskaffa länsstyrelsen som prövande instans vid Erik Jonsson yrkade
överklagade av detaljplaner och bygglov.
att
stryka följande text: Från och med ”Därför” på rad 76 till och med ”försörj
att20
MUF Stockholm verkar för att det byggs fler höga hus i Stockholms län.
ningsstöd” på rad 78. (avslag)
att21
MUF Stockholm verkar för att fler poliser arbetar synligt bland allmänheten, särskilt under kvälls- och nattetid i syfte att skapa trygghet.
Noa Samenius yrkade
att22
MUF Stockholm verkar för att införa trygghetsvärdar och nattstopp på fler att
avslå att-sats 23
nattbussar.
att23
MUF Stockholm vidaresänder propositionen till Moderaternas förbundsstäm
Alexis Hekmatfar yrkade
mor i Stockholms stad och län. att
rad 2 ifrån istället för ifrån
att
rad 4 positivt till ”positivt, det”
att
rad 6 ändras till nytt stycke
att
rad 13 inget ”,” efter arbetslinje
att
rad 15 inget ”,” efter arbetar
Savo Sevic yrkade
att
avslå att-sats 21
Otto Payeb yrkade
att
avslå att-sats 11
att
att
rad 62 ändra ”air” till ”är”
att
rad 69 infoga ”det” mellan ”sig” och ”svenska”
Edward Tovi yrkade
att
rad 138 infoga ”att” mellan ”så” och ”offentliga”
att
avslå att-sats 10
att
rad 146 infoga ”är” mellan ”också” och ”bra”
att
rad 154 tagbort bindestreck efter till
Magdalena Schröder yrkade
att
rad 167 tagbort ”att”
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm uttalar att ett av de största hoten att rad 167 ändra sista ”till” till ”i”
mot en god integration är människors attityder
att
rad 195 tagbord ”då”
att
rad 198 tag bort ”ofta”
Mattias Hallberg yrkade
att
att-sats 2 ändra ”inför” till ”vid”
att
stryka att-sats 11
att
att-sats 10 ändrar ”stadie” till ”stadium”
Hanna Olofsson yrkade
att
stryka ”Men att lära sig…” mening rad 71-72 (avslag)
att
stryka ”Därför ser vi idag…” mening rad 76,77 (avslag)
330
Motioner
Proposition 2 - Stockholm
331
Noa Samenius yrkade
Cedric Forslund yrkade
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att det införs maxtider vid att
ta bort ordet ”vissa” i att-sats 23 för att höja tryggheten
myndigheters tillståndsgivning för företag
Greta Eulau yrkade
Fredrik Brundell yrkade
att
lägga till en tilläggsattsats ” MUF Stockholm verkar för tydligare anvisningar för att
avslå att-sats 10
lärare angående hur betyg ska tolkas och bemötas
att
öka psykologhjälpen väsentligt åt skolorna
Agnes Wästlund yrkade
Navid Golpour yrkade
att
byta ut ordföljden ”tvingas köra taxi” mot ”tvingas söka jobb som kräver en att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att remisstvång avskaffas betydligt lägre utbildning än den sökande besitter” på rad 76 och 77.
inom specialistsjukvården
Marcus Borg yrkade
att
ändra till en enhetlig radbytning
att
att-sats 19 lägg till ”som återbetalas ifall överklagandet bifalls” efter punkten
Victoria Solvin yrkade
att
avslå att-sats 19
att
Bifalla propositionen
Sinan Tayeb yrkade
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att det införs maxtider vid att
ändra att-sats 4 till ”att Moderata Ungdomsförbundet verkar för att införa myndigheters tillståndsgivning för företag
tydliga krav på motprestation i form av jobbsökande eller studier för alla som att
lägga till en tilläggsattsats ” MUF Stockholm verkar för tydligare anvisningar för söker ekonomiskt bistånd plus att arbetsförmedlingen och olika myndigheter lärare angående hur betyg ska tolkas och bemötas
kontrollerar individen som tar del av ekonomiskt bistånd
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att stärka samarbetet mellan SFI och yrkesliv.
Emmy Benedicto yrkade
att
stryka att-sats 11
att
att-sats 10 ändras till ”att Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att
avslå att-sats 11
att införa någon form av betyg från och med förskolan, för att ge alla elever en att
att-sats 10 ändras till ”att Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för
möjlighet att i ett tidigt stadie få det stöd och hjälp de behöver
att
införa någon form av betyg från och med förskolan, för att ge alla elever en Distriktsstyrelsen jämkar
möjlighet att i ett tidigt stadie få det stöd och hjälp de behöver
att
byta ut ordföljden ”tvingas köra taxi” mot ”tvingas söka jobb som kräver en betydligt lägre utbildning än den sökande besitter” på rad 76 och 77.
Sofia Widegren och Carl Nordblom yrkar sträck i debatten – bifall
Nicolas Holst yrkade
Reservation till förmån för avslag på attsats 21
att
avslå att-sats 16
Erik Jonsson, Savo Sevic, André Nilsson, Kristin Salmi, Maximilian Hildeby, Erik Centerlind, Jonas Hammami, Filip Ringh, Ruben Trossmark, Simon
Otto Pagels yrkade
Hellnér, Alexis Hekmatfar, Christoffer Johansson, Sofia Widegren, Hanna att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att göra det frivilligt att Olofsson, Agnes Wästlund
införa betyg… forts. som att-sats 10
Motioner
332
333
Reservation till förmån för Nicholas Holst ändringsyrkande på attsats 16
Nicholas Holst
Angående Stockholm
Stockholm växer, vi får fler invånare och vårt näringsliv utvecklas och
med det skapas den tillväxtmotor som hela Sverige mår bra av.
Förbundsstyrelsen ställer sig positiv till huvudsaken av motionens innehåll. Att föra en ekonomisk ansvarsfull politik i kommun och landsting är
klassisk moderat politik. Att pröva sänkt skatt i budgetprocessen är att
vända på varje skattekrona.
Att kunna gå till ett arbete är att få vara delaktig i att bygga ett samhälle
i vilket alla har en plats att verka. Moderaterna ser till individen och
tror på att alla kan bidra på ett eller annat sätt. Att underlätta för unga,
nyanlända eller långtidsarbetslösa att få in en fot på arbetsmarknaden
genom att på olika sätt sänka trösklarna är nödvändigt. Lärlingsjobb,
yrkesintroduktionsanställningar är utmärka förslag att arbeta vidare
med. Utanförskapet som arbetslöshet skapar är nedbrytande för den
enskilde individen och det är viktigt att allt görs för att bryta detta
snabbt. Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens uttalande om
motprestationskrav vid ekonomiskt bistånd.
Motioner
Ett gott företagsklimat i hela länet är viktigt då det genererar arbetstillfällen och tillväxt för hela regionen. Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikter om att det är viktigt att kommunerna hanterar myndighetsutövning som ex tillståndsgivning och annan service till företagare på
ett rättssäkert och snabbt sätt för att inte förlänga handläggningstider
eller försvåra för en företagare. LOV som valfrihetsreform uppmuntrar
fler att våga starta eget företag inom vård- och omsorgssektorn.
Moderaterna ser positivt på allt som uppmuntrar till ökad valfrihet och
ökat entreprenörskap.
Att ha mätbara mål kopplade till företagande och entreprenörskap är
ett sätt att utvecklande arbeta med näringslivet i kommunerna.
334
335
Att stå utanför arbetsmarknaden en längre tid är förödande, då det bli
svårare och svårare att bryta utanförskapet. Förbundsstyrelsen delar
motionens intention om att långtidsarbetslösa bör få en individuell
handlingsplan för att på så sätt få hjälp att söka arbete, studier eller
förbättra sitt språk för att på så sätt komma in på arbetsmarknaden.
Skolan är en av de viktigaste platserna för våra barn och ungdomar,
där får de sin grundutbildning så att de kan möta livet som unga vuxna.
Förbundsstyrelsen instämmer i det som motionen säger om vikten
av att ha bra lärare på plats. Att höja status på läraryrket är ett viktigt
verktyg. Alliansregeringen införde nya karriärmöjligheter inom grund och
gymnasieskolan, vilket har visat sig positivt.
Alla elever ska ha rätt att få hjälp i tid och vi ser positivt på att läxhjälp
nu har blivit mer regel än undantag i våra skolor i länet. Det är moderat
skolpolitik som gett resultat.
Allianspartier har redan tagit tydlig ställning för att Bromma ska vara
kvar som city-flygplats och det har även Alliansen i riksdagen gjort.
Flertalet av de förslag som motionen tar upp för ett ökat bostadsbyggande har redan initierats av Alliansen och flertalet kommuner.
Förbundsstyrelsen instämmer i det viktiga att minska överprövningsrätten av detaljplaner och bygglov för att på så sätt kunna säkerställa
att fler bostäder byggs i regionen. Att införa en avgift behöver utredas
närmare då det handlar om rättstrygghet. Flertalet kommuner som nu
får en utökad spårbunden trafik som tunnelbana svarar med att bygga
fler bostäder. Detta är ett bra sätt till medfinansiering och samtidigt öka
antalet bostäder i regionen. Huruvida fler kommuner ska bygga höga
hus måste avgöras i de olika kommunerna utifrån de olika förutsättningar som finns.
Slutligen, att kunna känna sig trygg i sin hemstad och hemmiljö är
något som förbundsstyrelsen ställer sig bakom. Synliga poliser, trygghetsvärdar och ”nattstopp” på nattbussarna är effektiva sätt att uppnå
en större trygghetskänsla. Mycket görs redan men mycket finns kvar
att göra som motionen berör.
förbundsstämman
att
att
att
avslå att-sats: 1, 10
besvara att-sats: 6, 11, 12, 13, 15, 16, 17, 18, 19, 21
bifalla att-sats: 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 14, 20, 22, 23, 24, 25, 26
Motioner
Vår region växer till stor del av att det invandrar människor till Sverige.
Att säkerställa att dessa människor får ett arbete är en av de viktigaste
åtgärderna vi kan genomföra för att få en lyckad integration och minska
utanförskapet i Stockholm. Det ställer krav på skolan att lära barnen
och ungdomar svenska för att de ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning. All svenskundervisning bör ske inom ordinarie skoltid och gälla för
alla. Att valideringen av utländska högskoleutbildningar görs snabbare
och säkrare för att på sätt underlätta för människor med annan bakgrund att komma ut i arbete är oerhört viktigt. Handläggningstiderna
hos Socialstyrelsen är idag oacceptabelt långa och uppstramningen av
dessa handläggningstider bör därför vara en fråga som regering och
riksdag att driva hårt.
Alliansen har i riksdagen fattat beslut om försök med betyg från årskurs
fyra. Det är viktigt att avvakta och utvärdera de försöken innan man går
vidare och eventuellt inför betyg från förskoleklass.
Förbundsstyrelsen delar motionens innehåll gällande vikten av att de
infrastrukturprojekt som initieras av Alliansen slutförs, som Förbifart
Stockholm och en östlig förbindelse. Moderaterna och övriga
336
337
Angående Stockholm
Förbundsstyrelsen är i sitt svar positiv till majoriteten av förslagen i
motionen. Förbundsstyrelsen har dock valt att besvara vissa att-satser
där vi bör har ett tydligt ställningstagande.
Alltför många elever klarar inte grundskolan med fullständiga betyg.
Att-satserna 6 och 11 syftar till att ge ett bättre stöd till elever som
halkar efter i skolan.
Valfriheten hotas nu av den nya vänsterregeringen. Att-satserna 12-13
står inte bara upp för valfriheten utan ger förslag på hur den kan utökas.
Regeringen har även gjort sitt yttersta att stoppa bygget av Förbifarten
och lägga ner Bromma flygplats. Att-satserna 15-16 tar tydligt ställning
för Förbifarten, Östlig förbindelse och att Bromma flygplats ska utvecklas istället för att rivas.
Allt för många unga i Stockholm står idag utan bostad. Att-satserna
17-19 samt 21 innehåller förslag som skulle underlätta byggande för att
komma till rätta med problematiken. Dessa frågor är alla särskilt viktiga
för Stockholms unga. Vi behöver möta dem med tydliga besked i nästa
val och stå upp för förslag som utvecklar vårt län.
Därför reserverar jag mig till förmån för bifall på att-sats 6, 11-13, 15-19
och 21.
Sofia Fölster
Motion 21
De höga flyttskatterna bromsar rörligheten på
bostadsmarknaden
När man säljer en bostad, så måste man betala skatt. Dels i det fall man
har gjort en vinst på försäljningen men likaväl måste en som köper ett
hus eller tomt, dvs. en fastighet, betala stämpelskatt (Stämpelskatter
gäller ej bostadsrätter). De så kallade ”flyttskatterna” är ett samlingsbegrepp på alla de skatter som uppkommer vid förvärv och försäljning
av exempelvis en bostad. Dessa är:
•
Kapitalvinst, även kallat reavinstskatt: Om du gjort vinst på försäljningen av en bostad så måste du betala skatt på vinsten, vilket
sedan 2008 är 22%.
•
Lagfart: Lagfarten för fysiska personen som förvärvar en fastighet
uppgår till 1,5% av köpeskillingen samt en expeditionsavgift.
•
Pantbrev: pantbrevet är ett dokument som används som säkerhet
för lånet på ex. en fastighet. Pantbrevet kostar i regel 2% av pantbrevsbeloppet samt en expeditionsavgift.
•
Uppskov: Det finns möjlighet för den som köper en ny bostad(som
är dyrare än den man säljer) att skjuta upp sin kapitalvinstskatt, ett
så kallat ”uppskov”. Sedan 2008 får den som begär uppskov betala
en löpande skatt till staten om 0,5% på hela uppskovsbeloppet,
vilken heller ej är avdragsgill, varför denna skatt då motsvarar en
bankränta på 3,25% på själva skatteskulden (0,005/0,22/0,7)1.
Motioner
Flyttskatterna är många och dyra; motionären anser i likhet med
många andra tunga namn och institutioner som Boverket, Villägarna, 1 http://www.flyttskatter.se/vad-ar-flyttskatter/om-flyttskatter-2/
338
339
Att det är så dyrt att flytta idag gör att många människor ”tvingas” bo
kvar i bostäder som egentligen inte passar deras behov längre, vilket
bryter flyttkedjan i bostadsmarknaden. Detta blir därför inte bara ett
problem för enskilda hushåll, utan för hela samhället i stort, inte minst
drabbade blir de som bor i storstadsområden, i orter med stigande
bostadspriser. Att bygga nya bostäder är givetvis också en del av lösningen på bostadsbristen, men en långt snabbare och effektiv lösning
är att ändra regelverket, så att människor börjar, och ”vågar” flytta igen.
Problemet ligger i att alla dessa transaktionskostnader som uppkommer i en flytt, gör att många väljer att hellre bo kvar sitt hus/
bostad, än att betala en stor summa pengar i flyttskatt. Därmed
uppstår en form av alternativkostnad, där man antingen får betala stora
summor för att flytta till en mer passande bostad för sin livssituation,
eller att bo kvar i ett, kanske alldeles för stort, hus. Kanske har man
bara ett litet lån och därmed utgör huset en stor reserv, som man kan
konsumera för; vanligt för äldre människor är så kallade seniorlån.
För att exemplifiera: om ett par i 75-årsåldern köpte ett hus i slutet av
60-talet i någon av Stockholms närmre förorter för 320 000 kronor, och
idag vill sälja huset för 6 000 000 kronor, i syfte att köpa en bostadsrätt,
måste de betala 1249600 kronor i kapitalvinstskatt, ett belopp som
många troligen skulle anse sig kunna ha betydligt bättre användning
för, än att betala in till staten. Skulle paret sälja huset, låt säga till en
trebarnsfamilj, vilket är en naturlig del i en fungerande bostadskedja,
skulle familjen förutom eventuell kapitalskatt på sin nuvarande bostad,
tvingas betala stämpelskatt om 1,5% på köpeskillingen, plus 2% i skatt
2 http://www.dn.se/ekonomi/flyttskatten-hammar-bostadsmarknaden/ ; http://www.expressen.
se/gt/ledare/debatt-flyttskatter-ar-det-storre-problemet/ ; http://www.svt.se/nyheter/sverige/boverket-bostadsbristen-beror-framst-pa-flyttskatten
340
på pantbrevsbeloppet (vilket är ett troligt utfall då få i Sverige har råd
att köpa sitt hus kontant, plus expeditionsavgifter). Alla dessa kostnader kan göra att familjen avvaktar med bostadsbyte, vilket i sin tur
försvårar för ett ungt nygift par med sin nyfödde son, som letar efter det
perfekta radhuset, kanske ett sådant som trebarnsfamiljen egentligen
ville sälja, men där flyttskatterna tar emot. Man kan fortsätta denna
flyttkedja ända ner till doktoranden, den nyexaminerade studenten etc.
som letar sin första enrummare. Vad som kan konstateras är att paret
och familjen högst upp i kedjan betalar en avsevärt större del av hela
flyttskattsapparaten, jämfört med hen som söker en etta, men om allt
ställs i relation till varandra, blir det tydligt att om villan i förstadsorten
ej blir såld, så riskerar det att bryta hela kedjan (och därmed sker inga
byten av bostäder), vilket förklarar varför flyttskatterna utgör ett sådant
stort samhällsproblem.
Motionären anser att den trögrörliga bostadsmarknaden kraftigt stör
bostadskedjan och därmed förhindrar en ung familj att flytta till ett
större boende och ett gammalt par att flytta till ett mindre. Lägre flyttskatter, inte minst på rea-/kapitalvinst skulle dessutom kunna underlätta
för människor som önskar bygga en ny bostad, att få den kapitalinsats
som fodras.
Värt att notera är att Sverige har de högsta flyttskatterna i Europa,
samt att stämpelskatterna inte har någonting alls att göra med statens
kostnader för att hantera administrationen för ett fastighetsförvärv, utan
dessa är skatter precis som alla andra skatter, tänkta att gå till statens
utgifter. Men man behöver inte vara särdeles begåvad i ekonomisk teori
för att första att om ett fastighetsköp och därmed också en försäljning
ej blir av, så kommer det heller inte in någon skatt.
Motioner
Skattebetalarnas förening2 m.fl att flyttskatten bromsar rörligheten på
bostadsmarknaden, och utgör därmed ett av våra största hinder för
att lösa bostadsbristen. MUF Stockholm har redan antagit en motion
angående förändring av stämpelskatterna, varför främst reavinstskatten, samt uppskovsskatten är i fokus i denna motion.
Därför yrkar motionären stämman att anta följande
att-satser:
att1
Moderaterna i Stockholms län uttalar att flyttskatterna är ett stort hinder på bostadsmarknaden, som bromsar rörligheten och bidrar till bostadsbristen.
341
att2
Moderaterna i Stockholms län verkar för en förändring av
regelverket i syfte att förenkla försäljning och förvärv av
fastigheter.
att3
Moderaterna i Stockholms län verkar för en lägre rea/kapital-
vinstskatt på fastigheter.
att4
Moderaterna i Stockholms län verkar för att avskaffa upp
skovsskatten på 0,5% av uppskovet.
Henrik Lundquist yrkade
att
att
bifalla motionen
Carl Henrik Svenson, MUF Täby
att1
MUF Stockholm uttalar att flyttskatterna är ett stort hinder på
bostadsmarknaden, som bromsar rörligheten och bidrar till bostadsbristen.
att2
MUF Stockholm verkar för en förändring av regelverket i syfte att förenkla försäljning och förvärv av fastigheter.
att3
MUF Stockholm verkar för en lägre rea/kapitalvinstskatt på fastigheter.
att4
MUF Stockholm verkar för att avskaffa uppskovsskatten på 0,5 % av
uppskovet.
att5
MUF Stockholm vidaresänder motionen till MUFs arbetsstämma
att6
MUF Stockholm vidaresänder motionen till Moderaternas
länsförbundsstämma
Motioner
Motion 16
Angående de höga flyttskatterna bromsa rörligheten på bostadsmarknaden
att
Erik Jonsson yrkade
att
ändra i att-sats 2 och 3 ändra ”fastigheter” till ”bostäder”
342
343
De höga flyttskatterna bromsar rörligheten på bostadsmarknaden
Motivering
En del av dagens fastighetsbeskattningsregler kom till när fastighetsskatten reformerades. Fastighetsskatten var en impopulär skatt som
– många gånger med rätta – upplevdes som orättvis. Inte minst i Stockholmsområdet drev den upp boendekostnaderna för många familjer.
Många äldre som ägt sitt hus under lång tid fick se sin hushållsekonomi
kraftigt åtstramad. För äldre efterlevande blev effekterna många gånger
högst påtagliga tillsammans med den förmögenhetsbeskattning som nu
är avskaffad.
Fastighetsskatten reformerades i ett läge då det var viktigt att finansiera
reformer för att undvika ”bubblor” i ekonomin. En del av finansieringen
har, som påpekas i motionen, bidragit till ökade kostnader för att
flytta. Minskad rörlighet på bostadsmarknaden kan medföra ett sämre
utnyttjande av bostadsbeståndet och därmed bidra till såväl ökad
bostadsbrist som sämre funktionssätt på arbetsmarknaden. Förbundsstyrelsen anser därför att åtminstone vissa delar av vad som omnämns
i motionen bör ses över.
Reglerna behöver dock förändras inom ramen för en fungerande helhet.
Först och främst ska noteras att fastighetsägande är gynnat i jämförelse med andra kapitaltillgångar, ta till exempel räntor och utdelningar
som i normalfallet beskattas med 30 procent eller som passivt ägande
med 25 procent. Att ytterligare öka spänningen mellan olika kapitaltillgångar kan bidra till ökad spekulation i bostäder. För det andra beviljas
skattereduktion med en tredjedel av räntekostnaden, vilket minskar den
effektiva beskattningen.
eller skatter på en marknad präglad av en stor mängd regler kan leda till
svårförutsedda och allvarliga konsekvenser. Inte minst på grund av den
bostadsbrist som finns i exempelvis Stockholmsområdet bör förändringar göras som gradvis förbättrar hela marknadens funktionssätt.
Lägre skatter kan till exempel öka efterfrågan, vilket behöver mötas
med utbudsreformer för att inte skapa en prisspiral. Inom ramen för det
Alliansen kallade Sverigebygget presenterades en rad reformer som
skulle avreglera bostadsmarknaden och öka tillgången på bebyggelsebar mark. Tyvärr är regeringen passiv i frågan och den höga regleringsbördan består.
Sammantaget delar förbundsstyrelsen motionärens intentioner.
Beskattningen av bostäder bör ses över parallellt med att ägandebeskattningen ses över och inom ramen för avregleringar på bostadsmarknaden. Att sänka skattesatserna eller införa en avtrappning av
skatteuttaget som görs beroende av hur lång tid privatbostadsfastigheten eller bostadsrätten har utgjort säljarens bostad kan vara alternativ,
en annan väg skulle kunna vara att se över när skatten ska betalas.
Till exempel skulle reavinstskatten kunna betalas först vid sista försäljningen av bostäder, det vill säga främst av dödsbon, personer som
flyttar till hyresrätter och i liknande situationer. En sådan reform skulle
dock skjuta stora skatteintäkter på framtiden och behöver genomföras
i ett läge där det finns ekonomiskt utrymme i de offentliga finanserna.
Uppskjutna skatter riskerar också att öka osäkerheten kring intäkterna
och behöver omgärdas av tydliga regler, de skulle dock inte driva upp
kostnaderna för att flytta.
förbundsstämman
att
Motioner
anse motionen besvarad
Förändringar i beskattningen behöver också göras mot bakgrund av hur
bostadsmarknaden i dess helhet fungerar. Att förändra enskilda regler
344
345
Ett rättvisare lagfartssystem, utan fräcka stämpelskatter
Om man avser köpa en fastighet, eller ta ut en inteckning i en fastighet, betalar man normalt en avgift. Detta i form av en stämpelskatt.
Motionären menar att lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (1984:404) är förlegad, orättvis, och bör reformeras. Idag beror
stämpelskatten på köpeskillingen (som jämförs mot taxeringsvärdet)
för fastigheten, men motionären föreslår att stämpelskatten istället ska
ersätts med en avgift som speglar den administration som ansvarig
myndighet åläggs.
Förvärv av fastighet
När man köper en fastighet, eller tar ut en inteckning i en fastighet,
betalar man stämpelskatt. Detta regleras enligt lag om stämpelskatt vi
inskrivningsmyndigheter (SFS 1984:404)1. I nämnd lag, §1, kan utläsas
att: ”stämpelskatt skall erläggas till staten enligt denna lag för förvärv
av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar”. I
samma lag, §4 framgår också att såväl fysiska som juridiska personer
omfattas av skatteplikten. Den förvärvade egendomens värde bestäms
genom att jämföra köpeskillingen med taxeringsvärdet för året närmast
före det år då ansökan om lagfart beviljades. Det är då det högsta av
dessa värden som anses som egendomens värde, vilket också framgår
i §91.
Fysiska personer
För fysiska personer, det vill säga en människa, som förvärvar en fast
egendom genom exempelvis köp eller byte, betalar en stämpelskatt på
1,5% eller femton kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens
värde2. För att kunna låna pengar en fastighet, behövs också ofta en
inteckning. Själva inteckningen kan ses som bankens säkerhet för lånet,
346
och utgörs av ett pantbrev. All registrering av nya inteckningar sker hos
Lantmäteriet. Liksom vid själva förvärvet av en egendom, får man även
vid inteckning betala en stämpelskatt, på 2% (20kr per tusenlapp) av
det sökta inteckningsbeloppet. Värt att nämna är också att en administrativ avgift på 375 kronor för inteckningar, och 825 kronor för lagfart/
inskrivning av tomträtt3. För förtydligandets skull kan nämnas, att
stämpelskatt inte gäller bostadsrätter, utan den betalades av fastighetsägaren vid förvärvet av hela fastigheten.
Stämpelskatten kommer ofta som en chock för personer, som köper
sin fastighet för första gången. Vad som också är flagrant är att alla
drabbas olika på grund av att skattesatsen är procentuell och baserar
sig på, som nämnts tidigare, den högsta köpeskillingen, eller på taxeringsvärdet, om det överstiger köpeskillingen. I praktiken innebär detta
att ju dyrare en fastighet är, och ju mera köparen behöver ta ut i lån,
desto högre blir stämpelskatten. Motionären anser att detta system
idag är gravt orättvis och förlegat, med tanke på det kraftigt varierade
fastighetspriserna i landet.
Exempel (fysisk person): Ponera att köpeskillingen för en fastighet är tre
miljoner kronor, och att inteckningarna uppgår till 1,5 miljoner kronor.
Den sammanlagda stämpelskatten som köparen måste betala, blir då
75000 kronor (1,5% av 3mkr + 2,0% på 1,5mkr.) Detta slår hårt mot
enskilda fastighetsköpare, som säkerligen hellre hade lagt dessa pengar
på att investera i sin nya bostad/fastighet.
Juridiska personer
Även juridiska personer (till exempel bolag eller föreningar) betalar
stämpelskatt. År 2010 höjdes stämpelskatten för juridiska personer, från
3% till 4,25%, eller 42 kronor och 50 öre för varje fullt tusental kronor
av egendomens värde4. Undantag ges till bostadsrättsföreningar, som
betalar likt fysiska personer, 1,5%. Motionären ställer sig frågande, dels
till den genomförda höjningen år 2010, men också till varför juridiska
personer skall betala en högre stämpelskatt över huvud taget, eftersom
motionären är av uppfattningen att den har en negativ inverkan på
omsättningen av egendom för juridiska personer.
Motioner
Motion 22
347
Därför föreslår motionären Moderaterna i Stockholms läns
förbundsstämma att anta följande satser:
att1
Moderaterna i Stockholms län uttalar att dagens utformning av lagstiftningen rörande stämpelskatten (Lag 1984:404), i alla
dess former, är förlegad och orättvis
att2
Moderaterna i Stockholms län uttalar att en stämpelskatt som är utformad efter att variera med priset på en fastighet, aldrig är rimlig.
att3
Moderaterna i Stockholms län verkar för att ersätta nuvarande lagstiftning om stämpelskatt (Lag 1984:404), med ett nytt system, där en enhetligt fastställd avgift för samtliga fastighets
köp tas ut, oberoende av köpeskilling och taxeringsvärde, och som speglar den administrationskostnad som hanteringen medför för ansvarig myndighet.
Moderaterna i Stockholms län uttalar att en högre stämpelatt4
skatt för juridiska personer har en negativ inverkan på fastighetsomsättningen inom sektorn.
att5
Moderaterna i Stockholms län verkar för att den skatt eller avgift som tas ut vid fastighetsförvärv, skall vara lika för
juridiska och fysiska personer.
att6
Moderaterna i Stockholms län verkar för att stämpelskatten på inteckningar tas bort helt, och ersätts av enbart en
administrationskostnad.
Referenser
1.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/
Lag- 1984404-om-stampelskatt_sfs-1984-404/#overgang
2.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-fastigheter-och- formogenhet/Stampelskatt/
3.
http://www.lantmateriet.se/Fastigheter/Andra-agare/Skatter-och-avgifter/
4.
http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2010/apr/Sidor/Stampelskattenhojs.aspx
att1
MUF Stockholm uttalar att dagens utformning av lagstiftningen rörande stämpelskatten (Lag 1984:404), i alla dess former, är förlegad och orättvis
att2
MUF Stockholm uttalar att en stämpelskatt som är utformad efter att variera med priset på en fastighet, aldrig är rimlig.
att3
MUF Stockholm verkar för att ersätta nuvarande lagstiftning om stämpel-
skatt(Lag 1984:404), med ett nytt system, där en enhetligt fastställd avgift för samtliga fastighetsköp tas ut, oberoende av köpeskilling och taxeringsvärde, och som speglar den administrationskostnad som hanteringen medför för ansvarig myndighet.
att4
MUF Stockholm uttalar att en högre stämpelskatt för juridiska personer har en negativ inverkan på fastighetsomsättningen inom sektorn.
att5
MUF Stockholm verkar för att den skatt eller avgift som tas ut vid fastighets
förvärv, skall vara lika för juridiska och fysiska personer.
att6
MUF Stockholm verkar för att stämpelskatten på inteckningar tas bort helt, och ersätts av enbart en administrationskostnad.
att7
MUF Stockholm skickar motionen vidare till MUFs Förbundsstämma.
att8
MUF Stockholm skickar motionen vidare till Moderaternas Länsförbunds-
stämma.
Motioner
Således…
För att kunna kallas ett modernt arbetarparti krävs att orättvisa och
förlegade straffskatter, likt stämpelskatten, omarbetas och/eller ersätts
med ett rimligare och rättvisare system. Motionären delar uppfattningen
att en statlig avgift vid överföring av lagfart för en fastighet kan vara
skälig, men den skall varken bero på köpeskillingen eller taxeringsvärdet, utan snarare spegla den administrativa kostnad som medföljer
lagfarten. Även inteckningar bör exkluderas från procentsatser av
köpeskillingar och/eller lånesummor. Hellre bör de ersättas helt med en
fast administrationsavgift.
Motion 13
Angående för ett rättvisare lagfartssystem, utan fräcka stämpelskatter
MUF Täby
348
349
att
bifalla motionen
att
bifalla motionen
Ett rättvisare lagfartssystem, utan fräcka stämpelskatter
Sverige är ett välfärdsland där vi väljer att gemensamt finansiera delar
av samhället. För att klara av utgifterna för de saker som vi genom
demokratiska beslut anser ska finansieras gemensamt så krävs även
intäkter. Intäkterna till stat och kommuner sker huvudsakligen genom
skatter och det är viktigt med hög trovärdighet för skattesystemet.
Under de senaste åren i regeringsställning har Alliansen prioriterat att
sänka skatten på arbete. För inkomst av arbete har man prioriterat
sänkningar för de med små och vanliga inkomster. Den initiala sänkningen har finansierats bland annat genom ändrade villkor inom socialförsäkringen och a-kassa. Politik handlar inte om att fatta beslut om
enskilda förutsättningar utan om att ta ansvar för helheten.
Förbundsstyrelsen kan inte ställa sig bakom att detta är den mest
prioriterade skatten att ta bort. Vi ser att det fortfarande behövs fortsatta skattesänkningar för arbete för att därigenom få fler människor i
arbete och öka samhällets totala antal arbetade timmar. Vi kan inte fatta
enskilda beslut om att avskaffa enskilda skatter utan att se vad det ger
för övriga konsekvenser.
Motioner
Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens konstateranden om att
stämpelskatterna för köp och belåning av fastigheter är högre än
kostnaden för staten att hantera administrationen. I synnerhet som det,
precis som motionären påpekar, även tas ut en administrativ avgift.
Det finns dock flera områden inom samhället där kostnaden för den
som betalar inte är kopplad till kostnaden för att producera det man får.
Förutom lagfarter och pantbrev gäller det arbete, alkohol, köp av varor
genom moms – principen gäller även för sjukvård, skola och äldreomsorg.
Förbundsstyrelsen vill fortsatt prioritera sänkt skatt på arbete samt
fortsatt säkerställa att Sverige är ett land där vi gemensamt finansierar
350
351
delar av samhället.
förbundsstämman
att
Motion 23
avslå motionen
Alliansregeringen har sedan maktskiftet 2006 gjort det mer lönsamt att
arbeta. Vanliga löntagare har fått betydligt mer kvar i plånboken tack
vare jobbskatteavdragen och höjd brytpunkt för statlig skatt. Sänkt
skatt på arbete är positivt för den enskilde likväl som det varit positivt
för svensk arbetsmarknad, med fler sysselsatta, ökad efterfrågan, såväl
för varor och tjänster som för arbetskraft, och en reform som bidragit till
att bryta utanförskapet.
Det finns dock de som påstår att välfärden hotas och att medborgarna
får sämre skola och sjukvård om de tillåts behålla lite mer av sina egna
pengar.
Vissa menar att de gärna betalar lite mer av sin lön i skatt än att samhällets service skall hotas, men faktum är att människor redan idag
betalar mer i skatt än vad de tror. Vi har i Sverige ett antal dolda skatter
som drabbar vanligt folk. Förutom inkomstskatten så tvingas arbetsgivare att betala ytterligare 32 öre för varje krona de betalar ut i lön. Det
kan tyckas låta lite, men för en vanlig lön på 25 000kr blir det ytterligare
7 875kr i lönekostnad för arbetsgivaren (d.v.s. den som har 25 000kr i
månaden i lön tjänar egentligen 32 875 kr i månaden).
Motioner
Skulle denna siffra framgå på lönespecifikationen så skulle det med
all tydlighet framgå att en vanlig löntagare i Sverige de facto betalar
närmare halva sin inkomst i skatt, inte ”enbart” ca 32% som de flesta
tror. Har den anställde högre bruttolön betalas mer än hälften av lönen
i skatt.
För att anställda skall kunna argumentera för högre lön måste man öka
förståelsen kring bl.a. arbetsgivaravgift. Synliggör man denna dolda
skatt så kommer människor få en större förståelse för arbetsgivarens
verklighet samtidigt som medvetenheten för den faktiska kostnaden per 352
353
anställd ökar. Svenska folket har rätt att veta hur mycket politikerna tar
av dem.
Vanliga löntagare betalar inte ca 32 % i skatt utan närmre 40-50% i
skatt – trots jobbskatteavdragen. Sjunker arbetsgivarnas lönekostnader
per anställd så resulterar det i att fler kan få högre lön och fler som
idag står utanför arbetsmarknaden kan få jobb. Den stora skillnaden
skulle förvisso innebära att politikernas makt minskar något – men det
är snarare något positivt än negativt. Därför borde man lagstifta om att
det skall framgå på lönespecifikationen hur mycket skatt man faktiskt
betalar.
Attsatser från MUF Stockholms distriktsstämma:
att1
Moderaterna i Stockholm Stad verkar för att Sveriges Riksdag lagstiftar att det
måste framgå på lönespecifikationerna hur mycket arbetsgivaravgift som betala
att2
Moderaterna i Stockholm Stad uttalar att man skall visa hur mycket arbets-
givaravgift som betalas på lönespecifikationer
att3
Motionen skickas vidare till Moderaterna i Stockholm stads och läns stämmor
att4
Motionen skickas vidare till Moderata ungdomsförbundets förbundsstämma 2014
Stämman föreslås därför besluta
att1
att2
Moderaterna i Stockholms län verkar för att Sveriges Riksdag lagstiftar att det måste framgå på lönespecifikationerna hur mycket arbetsgivaravgift som betalas
Moderaterna i Stockholms län uttalar att man skall visa hur mycket arbetsgivaravgift som betalas på lönespecifikationer
Motion 7
Angående synliggörandet av dolda skatter
att
bifalla motionen
Ted Wallebo yrkade
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att avskaffa den allmänna Tilläggsattsats:
Moderaterna i Stockholms län verkar för att avskaffa den allmänna löneavgiften
Carl Baker, MUF Botkyrka
löneavgiften
att
bifalla motionen
att
Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm verkar för att avskaffa den allmänna löneavgiften
354
Motioner
att3
355
Förbundsstyrelsen instämmer till fullo med motionären att det är angeläget med en ökad transparens i det svenska skattesystemet – avseende omfattningen av såväl sociala avgifter som exempelvis moms och
punktskatter. En ökad medvetenhet om skatteuttagets omfattning är
dels en fråga om skatternas legitimitet och dels något som kan förväntas medföra ökade krav på redovisning av skattemedlens användning.
Frågan har också återkommande diskuterats inom Moderaterna. Det är
redan idag möjligt för arbetsgivarna att redovisa arbetsgivaravgiftens
omfattning på lönespecifikationen. Så sker exempelvis i en stor offentlig
arbetsgivare som Stockholms stad. Ett lagstadgat krav på arbetsgivarna att redovisa detta är därför enligt förbundsstyrelsen inte
nödvändigt.
Löneskatten är en skatt som varierat över tid och fungerat som dragspel gentemot sjuklönekostnaderna. Ett avskaffande av löneskatten
skulle ur ett företagar- och arbetstagarperspektiv ha betydelse, men
måste ställas i relation till skattesystemet som sådant. Detta kräver
sannolikt en större utredning och översyn av andra skatter. Vi har gått
till val på att finansiera våra reformer krona för krona, en princip som
måste gälla även detta.
förbundsstämman
att
356
anse motionen besvarad.
Moderaterna i Stockholms län • Box 2313 • 103 17 Stockholm
08-676 80 00 • www.moderaterna.net

ladda ner stämmohandlingar här - Moderaterna i Stockholms stad

Transcription

Similar documents

Uppgift: Demokratins genombrott i Sverige / Historiebruk

Invigning_av_Hogalidsgaraget

här

Anna Kinberg Batra 16 december 2015

Så mycket tjänar våra politiker

Eslövs kommuns webbdiarium

stadgar - Förbundet Skog och Ungdom

Ökat pressgenomslag