Lokal arbetsplan Prärien 2015-2016

Transcription

Lokal arbetsplan Prärien 2015-2016
Lokal arbetsplan läsår
2015/2016
Förskolan Prärien
Postadress
Besöksadress
Sunne Kommun Sunne RO
40. Skäggebergsskolan
686 80 Sunne
Sunne
Telefon och fax
växel
Skäggebergsvägen 13
Internet
www.sunne.se
fax
Sunne kommun
Giro och org nr
744-2684 bankgiro
212000-1843 org nr
Sida
2 (9)
Innehåll
Presentation av förskolan ........................................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.
Kunskap och kompetens .............................................................................................................................. 4
Vision för förskolan Sunne kommun ...................................................................................................... 5
Vad ska känneteckna undervisningen ..................................................................................................... 5
Lärandemiljö…………………………………………………………………………………………………6
Hållbar utveckling……………………………………………………………………………………………7
Förskolan i världen…………………………………………………………………………………………...8
Sida
3 (9)
Presentation av förskolan
Förskolan Prärien är Sunnes första förskola och är placerad i centrala Sunne. Förskolan består av fyra
avdelningar Pluto, Liljan, Månen och Stjärnan, totalt finns det 65 platser i huset. På förskolan har vi egen
kokerska som lagar vår mat från grunden.
Pluto och Liljan har barn i åldrarna 1-3 år i sina grupper. På Månen går de äldsta barnen som är 4-5 år.
Stjärnan har en åldersblandad grupp, 2-5 år, med färre antal barn i gruppen. På varje avdelning finns det 3
heltidstjänster.
Förskolan är öppen mellan 6.30–18.30. Före 7.30 och efter 16.30 samarbetar vi över avdelningarna, detta
sker även vid möten och liknande. Vi ser det som en stor fördel med alla olika kompetenser som finns i
huset och det är positivt att ha många att inspireras av.
Vi tycker att utevistelse varje dag är viktig för barnens hälsa. På vår stora gård får barnen möjlighet till
rörelse, lek och aktivitet året om. För att stimulera barnens rörelsebehov har vi inplanerade skogsutflykter,
gymnastik, rörelselekar och vintertid åker vi skridskor och skidor.
Projekt/temaarbete innebär att vi under en kortare eller längre period arbetar på olika sätt kring en aktuell
fråga, ett bestämt område eller en saga. Vi utgår då ifrån barnens intressen och upplevelser och vill att bild
och form, teater, rörelse, sång, musik, böcker etc. ska ha anknytning till temat.
För att dokumentera och synliggöra barnens utveckling och lärande arbetar vi med portfolio. Det innebär
att vi samlar foton, teckningar, material och intervjuer i en pärm. Vi vill lyfta fram det positiva, bekräfta
barnens förmåga och stärka deras självkänsla.
Vi vill tillsammans med barn och föräldrar skapa en trivsam, trygg, lärorik och lekfull miljö. Vi vill ha ett
gott samarbete för att ge barnen omsorg och trygghet samt bra förutsättningar för utveckling och lärande.
Välkomnande, delaktighet och leklust är ledord som vi vill bygga vår verksamhet kring



Vi vill att alla ska känna sig välkomna och mötas med hänsyn, vänlighet och respekt.
Vi vill att alla ska känna delaktighet och ha inflytande över sin egen vardag. Vi vill att alla ska bli
sedda, lyssnade på och bekräftade för den de är. "Jag är viktig och det jag gör är betydelsefullt."
Vi vill att leken ska gå som en röd tråd genom verksamheten och ligga till grund för barnens
utveckling. Att lägga tillrätta för och stödja barnens lek är en av våra viktigaste uppgifter. Genom
varierad lek, inne och ute utvecklas barnen intellektuellt, språkligt, motoriskt, socialt och
känslomässigt. Vi vill att det ska vara lustfyllt och roligt att leka och att glädjen ska finnas som en
naturlig del i vardagen hos oss.
Sida
4 (9)
Kunskap och kompetens
Bakgrund
Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med
hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas
rikt och mångsidigt.
Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov.
Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja
allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt
lärande.
Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk
av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas.
Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med
utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens
organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och
lärande.
Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla
förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens
lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Förskolans verksamhet ska vila på
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot
målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.
Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef.
Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att
arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas.
Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för
den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan
personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande
främjas.
Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.
Sida
5 (9)
Vision för förskolan Sunne kommun
Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential
Vad ska känneteckna undervisningen
Sunne kommuns skolplan innehåller utvecklingsområdena Lärandemiljö, Hållbarutveckling och Förskolan
i världen. Dessa områden kommer att genomsyra förskolans arbete.
Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska
kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling.
Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen
och plan mot kränkande behandling.
Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling.
Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.
Sida
6 (9)
Lärandemiljö
Alla individer lär på olika vis. Varje elev har rätt att nå sitt max. Det är
skolans ansvar att ge en varierad undervisning där alla på något sätt kan
känna att det passar dem och att de får hjälp i sitt lärande. Varje elev
ska få uppleva en stimulerande lärmiljö där alla kan känna trygghet.
Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin
utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan
leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb.
(s. 4 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015)
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkla tekniker fungerar.
(Lpfö 98, rev.2010)
Nulägesbeskrivning:
Teknik finns omkring oss överallt. Mycket av vardagens teknik är osynlig för oss, då vi tar den för givet.
Vi vill fördjupa oss i ämnet och lyfta den teknik som vi dagligen omger oss med och som förenklar vår
vardag.
Mål:
Vi ska tillsammans med barnen fördjupa vår kunskap om ”enkla maskiner”.
Process/insatser/åtgärder:
Ingå i teknikprojekt och kollegialt arbete.
Teknikpromenader inne/ute
Arbeta i tvärgrupper några gånger per termin
Stationer med teknikutmaningar
Utforma teknikhörnor
Dokumentation:
Text och bild
Utställning
Film
Uppföljning:
1 gång/månad
Utvärdering:
1gång/månad
Sida
7 (9)
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling handlar inte bara om att säkra jorden miljö utan även
om fördelning och demokrati. Begreppet har tre dimensioner som
tillsammans skapar en nödvändig helhetssyn. De tre är den ekologiska,
den sociala och den ekonomiska.
Den demokratiska ingår i alla tre dimensionerna.
Eleverna måste så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla kunskap
och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till
globala och lokala frågor för hållbar utveckling. Då kan de också mera
aktivt delta i arbetet att å ett hållbart samhälle.
(s. 5 Skolplanen för Sunne kommun 2012-2015)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skap och
konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
(Lpfö 98 reviderad 2010)
Nulägesbeskrivning:
Leksaker/material slits genom användande och hantering. I lek och vid andra tillfällen används de många
gånger på ett ovarsamt sätt. Man tycker så lätt att man kan köpa nytt. Vi vill skapa en större förståelse och
ett förhållningssätt där barnen reflekterar kring sitt användande av material för att skapa ett hållbart
tänkande.
Mål:
Vi vill ha ett varsamt förhållningssätt med material/leksaker förskolan och kunna återanvända och
återbruka det material som finns.
Process/insatser/åtgärder:
Vi skapar tillfällen för diskussioner kring användning av material/leksaker. Det kan vara utifrån en
dramatisering eller ett trasigt föremål.
Vi ser över våra lek- och lärmiljöer med material för att öka återbruk av material.
Dokumentation:
Uppföljning:
Utvärdering:
Sida
8 (9)
Förskolan i världen
Små barn möter världen som kompetenta individer. Det är vi vuxna
som ska lotsa dem vidare i livet. Huvuduppdraget är föräldrarnas, men
många barn tillbringar stor del av sin dag i våra verksamheter och då
bär vi också ett stort ansvar, och ett ansvar för att barnet skall ha det
tryggt och bra. Barnets medvetande om sin omvärld utökas successivt
från att omfatta familjen, till att så småningom omfatta hela världen.
(s.6 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015)
Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som
anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som
strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar
liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma
flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt.
Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.
Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och
utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa
könsroller.
(s.6 Lpfö-98/10)
Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på
människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en
kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som
kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer
internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och
delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga
att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan
bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med
utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.
(s.7 Lpfö-98/10)
Nulägesbeskrivning:
Vi har uppmärksammat att pojkar tar för sig mer än flickor ute på gården gällande material. Vi ser att det är
mest pojkar som använder ”raggarbilarna” i alla åldrar även om flickorna frågar efter dem. Vi hittar
högstatus-leksaker (leksaker som åtråvärda) gömda för att ingen annan ska få tillgång till dem. Vad kan vi
pedagoger göra för att främja att alla har tillgång till ”raggarbilarna”?
Mål:

Vi vill att alla som önskar ska få tillgång till ”raggarbilarna” oavsett kön och ålder.
Process/insatser/åtgärder:
Vi börjar kartlägga hur bilarna används, genom att använda oss av observationsprotokoll. Vi kommer att
observera under vecka 40 och 43, för att sedan utvärdera vårt mätmaterial.
Sida
9 (9)
Dokumentation:
Vi kommer att använda oss av 4 mätveckor under året, två på hösten och två på våren.
Bild och text.
Uppföljning:
Utvärdering: