Program dag 4 - Kompetenslyftet

SEMINARIEPROGRAM FÖR INSPIRATION OCH GULDKORN
na
Dag 4 – fredag 30 mars 2012
rna den
iera gä
SEMINARIUM L nr 1-18 kl 8.30 – 10.00
L1
Kop
till
sänd ut
del och
a
rn
nhete
arbetse
SEMINARIUM N nr 41-59 kl 13.15 – 15.00
SMART OCH LAT (halvdagspass – L1 och M21 är ett pass)
Tomas ”stressdoktorn” Danielsson
N41
Måltid, lek och hälsa Carl Jan Granqvist
L2
Måltid, lek och hälsa Carl Jan Granqvist
N42
Konsten att bryta sina negativa mönster – och hantera besvärliga människor Morgan Alling
L3
Så har vi blivet framgångsrika på våra förskolor Marianne Andersson, Lotta Larsson, Skinnskatteberg
N43
Film och animation – Europa i framtiden Lotta Jokiniemi, Eva Åkerberg, Fagersta
L4
Struktur är viktigt för oroliga barn Maria Blomberg, Andrea Persson, Örebro
N44
När pojkar vill brodera blommor: Köns(av)kodning i waldorfförskolan Sara Frödén, Örebro
L5
Utveckla din matematikundervisning med hjälp av Learning Study Kristina Drageryd, Hallsberg
N45
Utveckla din matematikundervisning med hjälp av Learning Study Kristina Drageryd, Hallsberg
L6
Från ord till Handling Ing-Marie Pettersson, Kathrin Thomas, Askersund
L7
Hälsa och lärande i samspel Gunilla Hedman, Magnus Brolin, Stora Mellösa
L8
Nattis – barnomsorg kvällar och helger Elaine Reinholdsson, Marja Hanell, Anetthe Tryggsäter, Örebro
L9
Läsläxor för äldre elever Anna Unosson, Lindesberg
L10
Barn i behov av särskilt stöd i förskolan – barnen får det bästa ur två världar
Helena Hagman och Carina Jönsson-Wallin, Sala
L11
Boksamtal och läsengagemang Katarina Hart, Surahammar
L12
Entreprenörskap, profilklasser, en dator till varje elev Helene Blomgren, Fagersta
L13
Ett interkulturellt arbetssätt i skolan Annechatrin Brandén, Hallstahammar
L14
Ny Skola nya Möjligheter Ylva Åkerberg, Skinnskatteberg
L15
Att säkerställa god läs- och skrivutveckling Lina Rahm Hallberg, Anders Gransö, Motala
L16
Praktiskt arbete med Likabehandlingsplanen Jenny Ollén och Jarna Parkkila, Torshälla
L17
It i lärandet för att nå målen Morgan Henricson, Örebro
L18
Naturkunskap och teknik för alla – NTA Bertil Bresell, Ulf Carlsson, Arboga
SEMINARIUM M nr 21-38 kl 10.40 – 12.00
M21 SMART OCH LAT (halvdagspass – L1 och M21 är ett pass) Tomas ”stressdoktorn” Danielsson
M22 Konsten att bryta sina negativa mönster – och hantera besvärliga människor Morgan Alling
M23 Lär mer av att använda datorn som skriv- och lärverktyg i f-3
Helene Lindén, Maria Jängnemyr, Anné Olsson, Anne Danielsson och Anette Frank, Örebro
M24 Lära för livet Erica Rosenkvist, Jens Andersson, Kumla
M25 ”När de digitala resurserna nådde den kritiska massan blev den kritiska massan mindre kritisk”
Hans Wågbrant, Ödeshög
M26 Hur behåller vi och utvecklar kvaliteten i våra förskolor
Susanna Magnusson, Marianne Nilsson, Helena Karlsson, Sunne
M27 Utvecklingssamtal i form av samtals kväll Per Palmgren, Mjölby
M28 Nära, tidigt och på tvärsen Maja Sandberg, Christina Alster, Randi Bräck Aldrin, Karlstad
M29 Räknehändelser – ett sätt att bygga matematiken på förståelse Anna Fransson, Sunne
M30 Hållbarhetsråd Elenor Spetz-Ramberg, Gullspång
M31 Forskningen tar plats i skolan Bodil Båvner, Stockholm
M32 Välutbildade studie- och yrkesvägledare, en styrka i skolans ansvar
Ingrid Båve, Örebro, Annika Davidsson, Karlstad
M33 ”Växa utan läxa”
Agnetha Sjöholm, Anna Robertsson Hallberg, Linda Wingmark, Jessica Gärdebring, Upplands Bro
M34 Kompetensutveckling för utökad behörighet Mikaela Zelmerlööw, Stockholm
M35 Tonårsparlören – en skyddsfaktor mot ungdomars berusningsdrickande Lisen Sylwan, Östersund
M36 Linje 14 från Vivalla till Örebro universitet Åsa Wedholm-Olsson, Muamer Sepic, Örebro
M37 Struktur är viktigt för oroliga barn Maria Blomberg, Andrea Persson, Örebro
M38 Nattis – barnomsorg kvällar och helger Elaine Reinholdsson, Marja Hanell, Anetthe Tryggsäter, Örebro
N46
Från ord till Handling Ing-Marie Pettersson, Kathrin Thomas, Askersund
N47
Läsläxor för äldre elever Anna Unosson, Lindesberg
N48
Entreprenörskap, profilklasser, en dator till varje elev Helene Blomgren, Fagersta
N49
Att säkerställa god läs- och skrivutveckling Lina Rahm Hallberg, Anders Gransö, Motala
N50
Lär mer av att använda datorn som skriv- och lärverktyg i f-3
Helene Lindén, Maria Jängnemyr, Anné Olsson, Anne Danielsson, Anette Frank, Örebro
N51
Lära för livet Erica Rosenkvist, Jens Andersson, Kumla
N52
”När de digitala resurserna nådde den kritiska massan blev den kritiska massan mindre kritisk”
Hans Wågbrant, Ödeshög
N53
Hur behåller vi och utvecklar kvaliteten i våra förskolor
Susanna Magnusson, Marianne Nilsson, Helena Karlsson, Sunne
N54
Nära, tidigt och på tvärsen Maja Sandberg, Christina Alster, Randi Bräck Aldrin, Karlstad
N55
Räknehändelser – ett sätt att bygga matematiken på förståelse Anna Fransson, Sunne
N56
Hållbarhetsråd Elenor Spetz-Ramberg, Gullspång
N57
”Växa utan läxa”
Agnetha Sjöholm, Anna Robertsson Hallberg, Linda Wingmark, Jessica Gärdebring, Upplands Bro
N58
Tonårsparlören – en skyddsfaktor mot ungdomars berusningsdrickande Lisen Sylwan, Östersund
N59
Konsten att få Dalai lama att hoppa! Stina Lundberg Dabrowski, Dramatiska Högskolan
PROGRAM FÖR
Inspiration och guldkorn
Ange i rutorna på anmälnings blanketten vilka seminarienummer ni väljer på
förmiddagspassen L och M samt eftermiddagspass N
(OBS! Ange även reservalternativen)
enna
gärna d
Kopiera nd ut till
sä
del och
a
nhetern
arbetse
Dag 4 – fredag 30 mars 2012
SEMINARIUM L nr 1-18 kl 8.30 – 10.00
L1 SMART OCH LAT (halvdagspass – L1 och M21 är ett pass)
Vad skiljer ”utmattade” från dem som bara blir naturligt trötta och som
återhämtar sig över en långhelg. Kan vi lära hjärnan att i tid stoppa farlig
överansträngning med hjälp av enkla levnadsråd. Följ med på en resa bland
stressens snubbeltrådar och där du får verktyg till förändring både hemma
och på jobbet
Tomas Danielsson ”stressdoktorn”, expert på TV 4 och radio, författare
L2 Måltid, lek och hälsa
Matens betydelse för sinnen och barns utveckling. Hur lyckas man få skolbarnen att älska skolmaten. Hur kan matsituationen på förskolan och skolan
skapa glada och lyckliga barn.
Carl Jan Granqvist, professor, krögare, vinexpert, underhållare.
L3 Så har vi blivet framgångsrika på våra förskolor.
Vi har lyckats nå en ”vikänsla” och en yrkesprofession, genom ett för
kommunens förskolor gemensamt skolutvecklingsarbete under en längre
tid. Personalen har fått en motivation och drift att hela tiden bli bättre
vilket resulterat i högre måluppfyllelse.
Marianne Andersson, förskolechef, Lotta Larsson, specialpedagog Skinn­
skatteberg
L4 Struktur är viktigt för oroliga barn
Hur vi arbetar målstyrt, ej läromedelsstyrt och kvalitetssäkert i både matte
och svenska i ett ”invandrarområde”.
Maria Blomberg, Andrea Persson, grundskolelärare, Örebro
L5 Utveckla din matematikundervisning med hjälp av Learning Study
Fem högstadielärare har utvecklat sin matematikundervisning genom att
filma och analysera sin undervisning. Med före och efter tester har lärarna
sett vad i undervisningen som är effektivt för elevernas lärande.
Kristina Drageryd, lärare och matematikutvecklare, Hallsberg
L6 Från ord till Handling
Många pratar om vikten av samarbete skola och socialtjänst – här genomför
vi och låter samverkan bli synlig kring barn som riskerar att fara illa.
Ing-Marie Pettersson, Socialtjänsten, Kathrin Thomas skolan, Askersund
L7 Hälsa och lärande i samspel
Vår skola har under flera år haft ett aktivt och dagligt arbete kring hälsa
och rörelse i dagligt samspel med lärandet. Hälsa och välmående för barn
och vuxna är en av förutsättningarna för den höga måluppfyllelsen i såväl
kunskaps- som värdegrundsuppdraget på skolan.
Gunilla Hedman, rektor, Magnus Brolin, lärare, Stora Mellösa skola, Örebro
L8 Nattis – barnomsorg kvällar och helger
Väster parks förskola har barnomsorg för barn till föräldrar som arbetar
kvällar, nätter och/eller helger. På dagen fungerar Väster parks förskola
som vilken förskola som helst. Hur är det för små att sova på ”nattis”, hur
lägger man upp pedagogiken, är det någon skillnad på lokalerna/personal­
bemanningen – erfarenheter i stort och smått.
Elaine Reinholdsson, Marja Hanell, Anetthe Tryggsäter, Örebro
L9 Läsläxor för äldre elever
Att införa läsläxor även för äldre elever kan medföra goda resultat och är
ett annat sätt för eleverna att inhämta kunskap. Elever blir mer förberedda
och föräldrarna mer insatta. Här kommer ni praktiskt få prova på hur jag
genomfört detta ”läxprojekt” och ni kommer att få med er konkreta tips
och idéer.
Anna Unosson grundskollärare, Lindesberg
L10 Barn i behov av särskilt stöd i förskolan – barnen får det bästa ur två
världar
Ett annorlunda arbetssätt där vi utgår från en ”liten” avdelning med fyra
barn. Struktur och rutiner ger barnen trygghet. Barnen får möjlighet att
utvecklas i en liten grupp och sedan i ett större sammanhang. Det gör vi
mycket individuellt, beroende på vilket barn det är. Resultatet är mycket
positivt.
Helena Hagman och Carina Jönsson-Wallin, Förskollärare, Sala
L11 Boksamtal och läsengagemang
Hur man genom ”gemensam” bänkbok och strukturerade boksamtal kan
stimulera till läsengagemang och läsförståelse.
Katarina Hart och medarebetare, klasslärare, Surahammar
L12 Entreprenörskap, profilklasser, en dator till varje elev
Risbroskolan – en skola i nuet med sikte mot framtiden som allt fler elever
väljer och där lärarna är inspirerade och kreativa. Hur kommer det sig?
Helene Blomgren rektor, Fagersta
L13 Ett interkulturellt arbetssätt i skolan.
Vi vill berätta om våra erfarenheter av hur elever integreras direkt i sin klass
och tack vare inskolningslärare och studiehandledare lär sig språket och utvecklar sitt kognitiva lärande. Tack vare detta arbetssätt ser vi att eleverna
utvecklas i mycket god takt och mot målen i skolan.
Annechatrin Brandén, rektor, Hallstahammar
L14 Ny Skola nya Möjligheter
Går det att vända en skola med höga kostnader, svaga elevresultat och en
stökig miljö? Vi är säkra på att det går! Följ med på vår skolutvecklingsresa,
Ny Skola Nya Möjligheter där vi beskriver mer!
Ylva Åkerberg, rektor, Skinnskatteberg
L15 Att säkerställa god läs- och skrivutveckling
För att kvalitetssäkra undervisningen krävs ibland nya och tydliga redskap för
oss pedagoger! Vi har aktivt arbetat med samsyn i arbetslaget. Detta har givet
en tydlig ”röd tråd” i arbetet kring läs- och skrivutveckling. Utifrån konceptet
Språkbiten har vi funnit en metod som gör oss pedagoger säkrare och tydligare
i vår profession. Detta för att nå ökad måluppfyllelse hos eleverna.
Lina Rahm Hallberg, Anders Gransö, Österstads skola, Motala
L16 Praktiskt arbete med Likabehandlingsplanen
Vi berättar om vårt pågående utvecklingsarbete med att förvandla vår
likabehandlingsplan från hyllvärmare till ett levande verktyg i vardagen.
Jenny Ollén och Jarna Parkkila förskolechefer, Torshälla
L17 It i lärandet för att nå målen
It är ett nödvändigt verktyg för alla elever i skolan. För elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd är It extra värdefullt och
kan vara helt avgörande för att en elev ska kunna nå kunskapsmålen. Hur
får alla möjlighet att nå målen för sina studier. Här beskrivs flera bra lösningar och goda exempel.
Morgan Henricson, Rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten
L18 Naturkunskap och teknik för alla – NTA
NTA och teknikföretaget Saab Aerotech – ett koncept för lyckad skol­
utveckling. Känner du dig inte helt säker på hur ni ska nå målen i NO och
teknik, så är NTA-konceptet med temalådor helt rätt för er skola. Kom och
ta del av hur vi gör. Praktiskt arbete med temamaterialet ingår.
Bertil Bresell samordnare NTA Arboga, Ulf Carlsson skolchef, Arboga
SEMINARIUM M nr 21-38 kl 10.40 – 12.00
M21SMART OCH LAT (halvdagspass – L1 och M21 är ett pass)
Tomas Danielsson ”stressdoktorn”, expert på TV 4 och radio, författare
M22Konsten att bryta sina negativa mönster – och hantera besvärliga
människor
Jag berättar om min resa från det besvärliga barnhemsbarnet till den jag är
idag. Min personliga resa där jag lyckats bryta mitt låga självförtroende till
att vara nöjd med mig själv. Psykologi och Praktiska råd blandas med humor
och mer allvarliga personliga reflektioner.
Morgan Alling, artist, skådespelare,
M23Lär mer av att använda datorn som skriv- och lärverktyg i f-3
Hur ska datorn användas i skolan? Hur använder vi detta verktyg i skolan i
arbetet med de yngre eleverna? De bearbetar, hjälper och lär av och med
varandra – i skrivpar och med hela klassen.
Helene Lindén, Maria Jängnemyr, Anné Olsson, Anne Danielsson och Anette
Frank, Örebro
M24Lära för livet
Vi vill precis som våra elever ha roligt i skolan och vara en del av vår pulserande
värld, av samhället vi lever i. Vi är två pedagoger som brinner för internationalisering och entreprenöriellt lärande och bjuder på en pedagogisk godispåse
a la skola 2011 för skolutvecklingssugna. Vi lever som vi lär.
Erica Rosenkvist, Jens Andersson, lärare och egna företagare, Vialundskolan,
Kumla
M25”När de digitala resurserna nådde den kritiska massan blev den
kritiska massan mindre kritisk”
I Ödeshög har utvecklingen mot en förändrad pedagogik med hjälp av
digitala resurser satt fart genom en bred satsning F-9. Internet, ljud och
bild i klassrummen, många interaktiva tavlor och utbildning av pedagoger.
Nu finns intresse och mod att göra något nytt: Blogga, skapa nya former
av presentationer, använda Google Apps, kunskapstesta med mentometerknappar.
Hans Wågbrant m fl, Ödeshög
M26Hur behåller vi och utvecklar kvaliteten i våra förskolor.
Sunne har tre uppdragspedagoger (karriärtjänst inom förskolan) som
hjälper rektorerna/förskolecheferna. Dessa tre personer kommer berätta
om sitt uppdrag där de utmanar, coachar och stödjer förskolans personal.
Susanna Magnusson, Marianne Nilsson, Helena Karlsson, uppdrags­
pedagoger, Sunne
M27Utvecklingssamtal i form av samtals kväll
Blåklintsskolan genomför utvecklingssamtal som samtalskvällar för hela
skolan. Elever håller i vissa samtal oavsett ålder. Det ges också möjlighet
för elever och föräldrar att samtala med alla undervisande lärare direkt. En
ny arbetsform som gett energi till alla inblandade.
Per Palmgren, rektor, Mjölby
M28Nära, tidigt och på tvärsen!
Förskoleteamet Tummen är en gemensam satsning från Karlstad kommun
och landstinget i Värmland. Tre olika yrkeskompetenser i teamet jobbar tätt
tillsammans med föräldrar och personal i förskola och på BVC i ett riktat
förebyggande arbete för barn som behöver litet mer.
Maja Sandberg, socionom, Christina Alster, specialpedagog, Randi Bräck
Aldrin, psykolog, Karlstad
M29Räknehändelser – ett sätt att bygga matematiken på förståelse.
Räknehändelser är en metod som används i Sunne för alla elever från förskoleklass och upp till år 3. Den hjälper eleverna att bygga en förståelse
för sambandet mellan det matematiska symbolspråket och verkligheten.
Lärarnas erfarenhetsutbyte bidrar till skolutveckling.
Anna Fransson, matematikutvecklare, Sunne
M30Hållbarhetsråd
Alla skolor och förskolor har utmärkelsen ”Hållbar utveckling”. I ett led
att utveckla detta arbete på förskola-skola har ett hållbarhetsråd bildats.
Nyfikenhet och nya arbetssätt har blommat upp. Ett miljöinriktat arbete
som gett stor inspiration.
Elenor Spetz-Ramberg, rektor, Gullspång
M31Forskningen tar plats i skolan
Det är både spännande och utvecklande att forska och samtidigt fortsätta
att arbeta som lärare. Aktiva forskare/lärare berättar hur de har gjort och
vad de har fått för resultat av forskningen. Är det lättare för skolan att ta
till sig och omsätta resultaten i den egna undervisningen när forskaren är
en kollega?
Bodil Båvner, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm
M32Välutbildade studie- och yrkesvägledare, en styrka i skolans ansvar
Hela skolans ansvar – för att eleverna skall bli bättre rustade för att välja
utbildning och arbete. Samarbetet med rektor och lärare på varje skola
en viktig motor. Ett utvecklingsprojekt som skall kvalitetssäkra vägledningsinsatserna.
Ingrid Båve, utvecklingsledare, Örebro, Annika Davidsson, projektledare,
Karlstad
M33”Växa utan läxa”
Ingenstans i vare sig skollag eller läroplan sägs något om att skolan ska ge
läxor. Ändå är det nog för de flesta självklart att eleverna får det. Men inte på
Finnstaskolan. Där har man i stort sett avskaffat läxorna. Vad det inneburit för
skolans sätt att arbeta och vilka reaktioner det väckt.
Agnetha Sjöholm rektor, Anna Robertsson Hallberg speciallärare, Linda
Wingmark lärare samt Jessica Gärdebring fritidspedagog, Upplands Bro
M34Kompetensutveckling för utökad behörighet!
Vad innebär Lärarlyftet II? Syfte och innehåll. Här får du veta mera om
den fleråriga satsningen som ska erbjuda kurser för lärare som undervisar
i ämnen de saknar behörighet i.
Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, Skolverket, Stockholm
M35Tonårsparlören – en skyddsfaktor mot ungdomars berusnings­
drickande
Ju senare alkoholdebuten sker, desto lägre är risken för framtida alkoholproblem. Handboken Tonårsparlören stöttar föräldrar med kunskap och
vardagsnära råd om hur man pratar om alkohol med sina barn och säger
nej på ett schysst sätt. Attityderna till alkohol förändras och skolan har en
viktig roll. Här får pedagogerna ett framgångsrikt verktyg.
Lisen Sylwan, informationssamordnare, Statens folkhälsoinstitut, Östersund
M36Linje 14 från Vivalla till Örebro universitet
Linje 14, som är ett samarbete mellan Örebro universitet och Örebro kommun,
arbetar för att intressera ungdomar att gå vidare till högre studier efter gymnasiet. Sedan 2003 arbetar ungdomar, studenter, lärare, föräldrar och forskare
tillsammans vilket har resulterat i många erfarenheter och goda resultat.
Åsa Wedholm-Olsson, Örebro universitet, Muamer Sepic, studentambassadör
samt en elev
M37Struktur är viktigt för oroliga barn
Hur vi arbetar målstyrt, ej läromedelsstyrt och kvalitetssäkert i både matte
och svenska i ett ”invandrarområde”.
Maria Blomberg, Andrea Persson, grundskolelärare, Örebro
M38Nattis – barnomsorg kvällar och helger
Väster parks förskola har barnomsorg för barn till föräldrar som arbetar
kvällar, nätter och/eller helger. På dagen fungerar Väster parks förskola
som vilken förskola som helst. Hur är det för små att sova på ”nattis”, hur
lägger man upp pedagogiken, är det någon skillnad på lokalerna/personalbemanningen – erfarenheter i stort och smått.
Elaine Reinholdsson, Marja Hanell, Anetthe Tryggsäter, Örebro
SEMINARIUM N nr 41-59 kl 13.15 – 15.00
N41 Måltid, lek och hälsa
Matens betydelse för sinnen och barns utveckling. Hur lyckas man få skolbarnen att älska skolmaten. Hur kan matsituationen på förskolan och skolan
skapa glada och lyckliga barn.
Carl Jan Granqvist, professor, krögare, vinexpert, underhållare.
N42 Konsten att bryta sina negativa mönster – och hantera besvärliga
människor
Jag berättar om min resa från det besvärliga barnhemsbarnet till den jag är
idag. Min personliga resa där jag lyckats bryta mitt låga självförtroende till
att vara nöjd med mig själv. Psykologi och Praktiska råd blandas med humor
och mer allvarliga personliga reflektioner.
Morgan Alling, artist, skådespelare,
N43 Film och animation – Europa i framtiden
Skapat nyfikenhet för andra europeiska elevers framtidsvisioner. Hur skapar
och behåller man vänner via IKT? Nyfiken på Europa och bildande av nätverk?
Lotta Jokiniemi, Eva Åkerberg lärare, Fagersta
N44 När pojkar vill brodera blommor: Köns(av)kodning i waldorfförskolan
Konkreta exempel på att det är möjligt att ha genuspedagogiska strategier
som utgår från att kön inte är relevant i förskoleåldern, utan att det allmänmänskliga och unikt individuella betonas i stället. Det visar sig i verksamheten genom hur lokalerna är utformade och val av teman, arbetssätt,
leksaker och lekmaterial.
Sara Frödén, lärare, doktorand i pedagogik, Örebro
N45 Utveckla din matematikundervisning med hjälp av Learning Study
Fem högstadielärare har utvecklat sin matematikundervisning genom att
filma och analysera sin undervisning. Med före och efter tester har lärarna
sett vad i undervisningen som är effektivt för elevernas lärande.
Kristina Drageryd, lärare och matematikutvecklare , Hallsberg
N46 Från ord till Handling
Många pratar om vikten av samarbete skola och socialtjänst – här genomför
vi och låter samverkan bli synlig kring barn som riskerar att fara illa.
Ing-Marie Pettersson, Socialtjänsten, Kathrin Thomas skolan, Askersund
N47 Läsläxor för äldre elever
Att införa läsläxor även för äldre elever kan medföra goda resultat och är
ett annat sätt för eleverna att inhämta kunskap. Elever blir mer förberedda
och föräldrarna mer insatta. Här kommer ni praktiskt få prova på hur jag
genomfört detta ”läxprojekt” och ni kommer att få med er konkreta tips
och idéer.
Anna Unosson grundskollärare, Lindesberg
N48 Entreprenörskap, profilklasser, en dator till varje elev
Risbroskolan – en skola i nuet med sikte mot framtiden som allt fler elever
väljer och där lärarna är inspirerade och kreativa. Hur kommer det sig?
Helene Blomgren rektor, Fagersta
N49 Att säkerställa god läs- och skrivutveckling
För att kvalitetssäkra undervisningen krävs ibland nya och tydliga redskap för
oss pedagoger! Vi har aktivt arbetat med samsyn i arbetslaget. Detta har givet
en tydlig ”röd tråd” i arbetet kring läs- och skrivutveckling. Utifrån konceptet
Språkbiten har vi funnit en metod som gör oss pedagoger säkrare och tydligare i vår profession. Detta för att nå ökad måluppfyllelse hos eleverna.
Lina Rahm Hallberg, Anders Gransö, Österstads skola, Motala
N50 Lär mer av att använda datorn som skriv- och lärverktyg i f-3
Hur ska datorn användas i skolan? Hur använder vi detta verktyg i skolan i
arbetet med de yngre eleverna? De bearbetar, hjälper och lär av och med
varandra – i skrivpar och med hela klassen.
Helene Lindén, Maria Jängnemyr, Anné Olsson, Anne Danielsson och Anette
Frank, Örebro
N51 Lära för livet
Vi vill precis som våra elever ha roligt i skolan och vara en del av vår pulserande
värld, av samhället vi lever i. Vi är två pedagoger som brinner för internationalisering och entreprenöriellt lärande och bjuder på en pedagogisk godispåse
a la skola 2011 för skolutvecklingssugna. Vi lever som vi lär.
Erica Rosenkvist, Jens Andersson, lärare och egna företagare, Vialundskolan,
Kumla
N52 ”När de digitala resurserna nådde den kritiska massan blev den
kritiska massan mindre kritisk”
I Ödeshög har utvecklingen mot en förändrad pedagogik med hjälp av
digitala resurser satt fart genom en bred satsning F-9. Internet, ljud och
bild i klassrummen, många interaktiva tavlor och utbildning av pedagoger.
Nu finns intresse och mod att göra något nytt: Blogga, skapa nya former
av presentationer, använda Google Apps, kunskapstesta med mentometerknappar.
Hans Wågbrant m fl, Ödeshög
N53 Hur behåller vi och utvecklar kvaliteten i våra förskolor.
Sunne har tre uppdragspedagoger (karriärtjänst inom förskolan) som hjälper
rektorerna/förskolecheferna. Dessa tre personer kommer berätta om sitt uppdrag där de utmanar, coachar och stödjer förskolans personal.
Susanna Magnusson, Marianne Nilsson, Helena Karlsson, uppdragspedagoger,
Sunne
N54 Nära, tidigt och på tvärsen!
Förskoleteamet Tummen är en gemensam satsning från Karlstad kommun
och landstinget i Värmland. Tre olika yrkeskompetenser i teamet jobbar tätt
tillsammans med föräldrar och personal i förskola och på BVC i ett riktat
förebyggande arbete för barn som behöver litet mer.
Maja Sandberg, socionom, Christina Alster, specialpedagog, Randi Bräck
Aldrin, psykolog, Karlstad
N55 Räknehändelser – ett sätt att bygga matematiken på förståelse.
Räknehändelser är en metod som används i Sunne för alla elever från förskoleklass och upp till år 3. Den hjälper eleverna att bygga en förståelse
för sambandet mellan det matematiska symbolspråket och verkligheten.
Lärarnas erfarenhetsutbyte bidrar till skolutveckling.
Anna Fransson, matematikutvecklare, Sunne
N56 Hållbarhetsråd
Alla skolor och förskolor har utmärkelsen ”Hållbar utveckling”. I ett led
att utveckla detta arbete på förskola-skola har ett hållbarhetsråd bildats.
Nyfikenhet och nya arbetssätt har blommat upp. Ett miljöinriktat arbete
som gett stor inspiration.
Elenor Spetz-Ramberg, rektor, Gullspång
N57 ”Växa utan läxa”
Ingenstans i vare sig skollag eller läroplan sägs något om att skolan ska
ge läxor. Ändå är det nog för de flesta självklart att eleverna får det. Men
inte på Finnstaskolan. Där har man i stort sett avskaffat läxorna. Vad det
inneburit för skolans sätt att arbeta och vilka reaktioner det väckt.
Agnetha Sjöholm rektor, Anna Robertsson Hallberg speciallärare, Linda
Wingmark lärare samt Jessica Gärdebring fritidspedagog, Upplands Bro
N58 Tonårsparlören – en skyddsfaktor mot ungdomars berusnings­
drickande
Ju senare alkoholdebuten sker, desto lägre är risken för framtida alkoholproblem. Handboken Tonårsparlören stöttar föräldrar med kunskap och
vardagsnära råd om hur man pratar om alkohol med sina barn och säger
nej på ett schysst sätt. Attityderna till alkohol förändras och skolan har en
viktig roll. Här får pedagogerna ett framgångsrikt verktyg.
Lisen Sylwan, informationssamordnare, Statens folkhälsoinstitut, Östersund
N59 Konsten att få Dalai lama att hoppa!
Stina Lundberg Dabrowski som träffat Khadaffi, Madonna, Travolta,
Thatcher och Mandela. Berättar om hur hon gjort för att få dem att
öppna sig. –De vill bli sedda, precis som dagisbarn och skolbarn.
Stina Lundberg Dabrowski, journalist, programledare TV, professor vid
Stockholm Dramatiska Högskola