docfulltext
download 
Report Transcription
fulltext
Samhällskunskapsläraren- ett neutrum? Samhällskunskapslärares syn på deras egen neutralitet i undervisningen. Social Studies Teacher- a neutrum? Social Studies Teachers view on their own neutrality in education. Lise-Lotte Persson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Samhällskunskap/Lärarutbildningen LPAAD 1 90-120 hp Roger Olsson Anders Broman 2015-01-16 Sammanfattning Den här rapporten som genomförts vill belysa hur samhällskunskapslärare ser på sin egen neutralitet när det gäller undervisning i politik. Den politiska arenan håller på att förändras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I många länder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likaså i Sveriges riksdag. För många är det svårt att förstå hur och varför de får ett sådant stort stöd och det jag delvis vill uppnå med den här rapporten är att visa på hur komplicerat det kan vara att undervisa på ett neutralt sätt om politik när det uppkommer aktörer på den politiska arenan som uppenbarligen inte står för de demokratiska värden som skolan vilar på. För att visa hur komplicerat det är har jag intervjuat aktiva samhällskunskapslärare som ger sin syn på neutralitet, svarar allmänt om politik i undervisningen och därefter har de fått ett par djupare frågor om de tror att det är möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lärare. Resultatet är svårdefinierat men kortfattat kan man säga att lärare anser att neutralitet i undervisningen är att förmedla de demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som skolan vilar på. 3 av 4 lärare anser också att man ska kunna bli fråntagen sin tjänst om man överför sina politiska åsikter på eleverna om de avviker från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna samt bryter mot lagar och regler. Abstract This report wants to highlight how social studies teachers view their own neutrality when it comes to education in politics. The political arena is changing not only in Sweden but in large parts of Europe. In many countries right-wing populist parties have taken place in democratic governance as well as in the Swedish parliament. For many it´s difficult to understand how and why they get such great support. And what I partly want to achieve with this report is to show how complicated it can be to teach in a neutral way about politics when there are actors on the political arena that obviously does not stand for the democratic values that the Swedish school is built on. To show how complicated it is, I interviewed active social studies teachers who gives their views on neutrality, they respond publicly about politics in teaching, and then they've got a couple of deeper questions if they believe it´s possible to have a political affiliation and be able to work as a teacher. The result is difficult to define but briefly it can be said that teachers believe that neutrality in education is to convey the democratic values and human rights that the school is built on. 3 of 4 teachers also believe that a teacher should be able to lose their job if they are transferring their political views on students, if they deviate from the fundamental values of democracy and human rights as well as breaking the law or written rules. Förord Efter 11 terminer på Karlstad Universitet finns det några personer som behöver uppmärksammas lite extra. När jag började hösten år 2009, var Vincent 15 månader gammal, Samuel var 7 år och Pontus var 13 år. Nu är de 6, 12 och 18, att plugga med 3 barn är inte något jag önskar någon. De är magsjuka, har vattkoppor i omgångar, feber, hosta och snoriga och de genomgår en och annan trotsålder. Och tro inte att man får ta ut någon vård av barn när man är student. Trots detta hade jag inte klarat mig igenom dessa 11 terminer utan de 3, det är för deras skull jag kämpat, för en bättre framtid. Tack för att just ni blev mina huliganer. Min sambo Andreas förtjänar alla tack i världen, han som stått ut med mig, sur och grinig, genom sömnlösa nätter och glädjen när ytterligare en termin är avklarad. Plus att han delat alla perioder med sjuka barn med mig. Jag vill även tacka Kristinehamns bibliotek som räddat mig otaliga gånger när jag sökt litteratur. Tack Christina och Timo, mina VFU-handledare genom åren, tack för alla bra tips, all kritik och stöttning. Ni har lärt mig mycket. Tack Roger, min handledare genom det här arbetet. Bitvis har jag känt mig uppgiven och trött men hans kommentarer och lusläsning har gett mig orken att kämpa vidare. Ett speciellt tack vill jag även rikta till ALLA de som undervisat, handlett och rättat, administratörer som fixat och donat och till studievägledare som löste min studieplanering under åren 2009-2014, utan er hade det definitivt inte gått. Tack! Lise-Lotte Persson Björneborg 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................................................... 2 Abstract .................................................................................................................................................. 2 Förord ...................................................................................................................................................... 3 Inledning .................................................................................................................................................. 6 Problemformulering ............................................................................................................................ 6 Syfte..................................................................................................................................................... 7 Frågeställningar ................................................................................................................................... 7 Teoretiska och analytiska utgångspunkter.............................................................................................. 8 Teoretiska utgångspunkter ................................................................................................................. 8 Neutralitet ....................................................................................................................................... 8 Grundläggande demokratiska värderingar ..................................................................................... 8 Mänskliga rättigheter ...................................................................................................................... 9 Jämställdhet .................................................................................................................................... 9 Styrdokument .................................................................................................................................. 9 Tidigare Forskning ............................................................................................................................... 9 Skolor som politiska arenor ........................................................................................................... 10 Skolor och lärares kontrovershantering ........................................................................................ 10 Skolans inre kontext- lärares kontrovershantering och elevers medborgarkompetens .............. 10 Klassrummet som diskussionsarena ............................................................................................. 11 Åsikter som strider mot de grundläggande värderingarna hör inte hemma i skolan. .................. 12 Tre Begrepp som strider mot de grundläggande värderingarna. ................................................. 12 Skolans möjligheter- att arbeta för demokratiska värderingar ..................................................... 13 Kontroversiella ämnen i undervisningen som utmanar lärarens neutralitet ................................ 13 Varför ska skolan ta upp sådana här ämnen? ............................................................................... 14 Lärare påverkas av formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan ........... 14 Sammanfattning ............................................................................................................................ 15 Metod .................................................................................................................................................... 16 Material och begränsningar .............................................................................................................. 16 Intervju .............................................................................................................................................. 16 Presentation av respondenterna................................................................................................... 17 Jack ................................................................................................................................................ 18 Gus ................................................................................................................................................. 18 Belle ............................................................................................................................................... 18 Alice ............................................................................................................................................... 18 Textanalys.......................................................................................................................................... 19 Skollagen ....................................................................................................................................... 19 Läroplanen ..................................................................................................................................... 19 Tillvägagångssätt ............................................................................................................................... 20 Resultat.................................................................................................................................................. 22 Skollagen ........................................................................................................................................... 22 Lgy-11 ................................................................................................................................................ 22 Skolans värdegrund och uppgifter ................................................................................................ 22 Övergripande mål och kunskaper ................................................................................................. 24 Normer och värden ....................................................................................................................... 24 Samhällskunskap ........................................................................................................................... 25 Resultat av intervjuerna .................................................................................................................... 25 Neutralt förhållningssätt i undervisningen.................................................................................... 26 Politik i undervisningen ................................................................................................................. 27 Allmänna frågor om politisk tillhörighet ....................................................................................... 27 Specifika frågor om partitillhörighet ............................................................................................. 30 Slutsats .................................................................................................................................................. 33 Avslutande Diskussion ........................................................................................................................... 35 Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 37 Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 38 Inledning Sedan valet i september 2014 har Sverige haft en svag minoritetsregering med Socialdemokraterna i täten, de valde att inleda ett samarbete med Miljöpartiet. Att det skulle bli problematiskt att leda Sverige med en sådan svag regering var de flesta överens om. Den politiska arenan har förändrats och vi står idag med ett främlingsfientligt parti i riksdagen som också har en enorm maktposition som vågmästare. I ämnet samhällskunskap i den svenska skolan ingår det att undervisa om politiska system, lärare ska samtidigt ”klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser” (Skolverket, 2011). I undervisningen ska läraren ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, de ska i sin undervisning också se olika samhällens organisationer både globalt och i sin närhet. En annan sak eleverna ska utveckla är hur politiska, ideologiska, ekonomiska och sociala samt miljömässiga förhållanden påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer (Skolverket, 2011, s. 143). I undervisningen är det lärare som planerar och styr över undervisningens innehåll, det finns centrala delar som ska uppfyllas men det är lärarens uppgift att utforma undervisningen. Lärare överlag är en yrkesgrupp som ofta vid sidan av sin profession har valt att vara politiskt aktiva, och även om man inte har en politisk karriär vid sidan av sitt yrke är frågan om neutralitet en viktig del i lärarens undervisning. Det har inte varit tal om att politisk tillhörighet och läraryrket inte skulle kunna vara förenliga och kompatibla med varandra men i takt med att den politiska arenan förändras så förändras inte bara samhället utan även skolan. I bakhuvudet har jag haft Richard Jomshof, Jomshof är idag högt uppsatt politiker inom SD:s stab, han är inte bara politiker utan också utbildad lärare och har vid två tillfällen fått ”sparken” från sitt arbete, han själv hävdar att det beror på hans politiska åsikter och partitillhörighet (Wahlgren, 2010). Jag tycker att det ligger ett intresse i att undersöka hur skolverket, olika lagar och framförallt hur lärare förhåller sig till politisk neutralitet i yrket samt om det är förenligt att tillhöra politiska partier, även om det är ett främlingsfientligt och samtidigt uppbära anställning vid en skola. Problemformulering Neutralitet för lärare i Samhällskunskap är inte något nytt fenomen, det har alltid varit viktigt, däremot har det inte diskuterats på samma sätt tidigare då den politiska arenan sett likvärdig ut under många år. Med likvärdig menas att Sverige har kunnat regeras med olika konstellationer men ofta i minoritetsregering, det har hittills varit en acceptabel regeringsform och anledningen till att det fungerat är att det funnits oskrivna regler s.k. Praxis som följts utan diskussioner. Nu finns ett parti inröstat i Sveriges riksdag som besitter stor makt då de står som vågmästare mellan två olika block, det finns personer som hävdar att detta parti (SD) 6 har resten av de politiska partierna som gisslan då de hotar med att fälla vartenda budgetförslag som inte ger dem (SD) inflytande i den ekonomiska politik som berör invandringen till Sverige. Då den politiska arenan förändras så är tanken att den här undersökningen ska ta reda på om det är så att lärare ska ha ett neutralt förhållningsätt i sin politiska undervisning, alltså inte visa vilken politisk ställning eller vilka åsikter man har utan ge varje politiskt parti samma utrymme i undervisningen. En del av problemet är också om det är möjligt att göra detta om man har en stark bindning privat till ett politiskt parti. Det finns mycket forskning och andra skrifter omkring vad och hur man ska bete sig när en elev har avvikande syn på de demokratiska grundläggande värderingarna och de mänskliga rättigheterna men jag vill bidra med något som rör lärare, hur ska man agera inom skolväsendet när en lärare har åsikter som avviker mot de grundläggande värderingarna? Syfte Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur samhällskunskapslärare ser på neutralitet i undervisningen och om lärare med stark politisk anknytning kan upprätthålla och förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna. Genom att undersöka vad bindande styrdokument säger kommer yrkesverksamma lärare få ge sin personliga syn på syftet genom följande frågeställningar. Frågeställningar För att besvara ovanstående syfte blir frågeställningarna följande: 1. Hur upplever samhällskunskapslärare neutralitet i undervisningen? 2. Upplever yrkesverksamma lärare att man kan ha en politisk anknytning och arbeta i skolan? 3. Vad säger styrdokumenten om värdeförmedling? 7 Teoretiska och analytiska utgångspunkter. Teoretiska utgångspunkter Det finns några begrepp som jag vill förtydliga när jag använder dessa, det är neutralitet, grundläggande demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, jämställdhet och styrdokument. Neutralitet När jag använder begreppet neutral eller neutralitet så syftar jag till Nationalencyklopedins benämning av begreppet; ”neutral- (senlatin neutra´lis, av latin neuter [neu´-] íngen av de två´,av ne ´inte´och u´ter´ endera av de två´ ), utanförstående eller intagande en mellanställning; opartisk.” Min tolkning av den här texten är att man själv ska ställa sig utanför det aktuella ämnet och återge fakta sakligt. Läraren ska helt enkelt inte ta parti. Läraren ska vara en opartisk person som inte tar ställning och väver in sina egna åsikter i lärandesituationen. Att vara neutral inom skolan är inte helt enkelt, lärarens uppdrag är enligt skollagen att aktivt motverka kränkande behandlingar samt att förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Enligt skolverkets chefsjurist Jonas Nordström ska en lärare alltid se till att den undervisningen som bedrivs är saklig och allsidig samtidigt som läraren alltid ska ta ställning för de grundläggande värden som anges i skollagen (Yrke, 2014). Man måste också beakta vilken åldersgrupp och vilken klass man som lärare verkar i. Att ha ett neutralt förhållningssätt är kanske mer viktigt i en grundläggande kurs eller på ett yrkesprogram där politik inte är så djupt förankrat hos eleverna än i en fördjupningskurs där diskussionerna sker på en djupare nivå och eleverna själva har utvecklat ett självständigt och kritiskt tänkande. Det är det här som gör att värdebegrepp är så svåra att definiera och inte får någon enkel förklaring i styrdokumenten. Det problematiserar lärarens yrke. Grundläggande demokratiska värderingar När man pratar om grundläggande demokratiska värderingar är det ett uttalat men opreciserat begrepp men enligt skolverket är det följande som är de grundläggande värderingarna: Människolivets okränkbarhet, Individens frihet och integritet, alla människors lika värde, Jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med svaga och utsatta, den etik som förvaltas av en kristen tradition och västerländsk humanism (Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnaseskolan 2011, 2011, s. 5) ”Alla som verkar i skolan ska alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.” (Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnaseskolan 2011, 2011, s. 6) 8 Mänskliga rättigheter Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna Artikel 26.2 säger att undervisning ska leda till personlig utveckling och att stärka respekten för människors grundläggande frioch rättigheter, undervisningen ska också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan olika nationer, rasgrupper och religiösa grupperingar. De mänskliga rättigheterna är en viktig del av skolans värdegrund och de har fått mycket mer utrymme i den nya läroplanen än i de äldre. Eleverna ska inte bara förskaffa sig kunskaper och förståelse för de mänskliga rättigheterna, de ska förverkliga dem i vardagslivet och arbeta för dem. Det finns olika sätt att arbeta med mänskliga rättigheter i vardagen, man har rätt till en politisk verksamhet, yttrandefrihet och friheten att samlas. (Långström & Virta, 2011, ss. 231-232) Jämställdhet En av skolans viktigaste grundprinciper är jämställdhet, även det begreppet är svårdefinierat och finns inte tydligt preciserat i styrdokumenten, men kortfattat beskriver Långström och Virta det så här: Allas lika värde oavsett vilket kön man tillhör. (Långström & Virta, 2011, s. 235) Styrdokument När begreppet styrdokument används i texten är det läroplanen Lgy-11 jag syftar på. Men även skollagen kommer att beröras, det är oundvikligt eftersom läroplanen är uppbyggd på skollagen. Tidigare Forskning Här går att läsa vad som sagts tidigare om området jag skriver om från Långström och Virta som skrivit om Samhällskunskapsdidaktik, de har ägnat ett helt kapitel i sin bok om kontroversiella frågor. Kontroversiella frågor är något som finns i vår vardag och således också i skolan, politiska åsikter och det parlamentariska styret kan idag uppfattas vara en kontroversiell fråga och den kommer i de allra flesta skolor att beröras. Göran Linde skriver om olika arenor läraren rör sig emellan i deras profession, detta är en viktig del då det visar tydligt att lärarens uppdrag sträcker sig utanför undervisningssituationen, genom att lärare agerar på flera olika arenor så kan man till viss del påverka undervisningssituationen till sin egen fördel. Detta kan naturligtvis vara både positivt och negativt. Positivt att det är ”experter” på undervisning som är med och påverkar hur undervisningssituationer ska se ut på pappret och negativt kan det bli om man enbart tar med sina personliga erfarenheter och tankar på vad som är viktigt. Det kan leda till att andra viktiga saker utelämnas. Skolverket har gett ut en folder som berör politik i skolan och hur de anser att man ska bemöta området som politisk arena. Johan Liljestrand har skrivit en avhandling om klassrummet som diskussionsarena. Och det är ju allt som oftast i klassrummet de kontroversiella frågorna behandlas. Det är för en lärare en balansgång hur man ska ta diskussionen om kontroversiella frågor, en del tar diskussionen direkt, andra undviker den och någon annan lärare planerar ett lektionstillfälle utifrån det yttrande som ”ploppat” upp, är det ett planerat område är risken kanske mindre att lärarens personliga tankar och åsikter tar plats än om en fråga bara ”ploppar” upp som ett sidospår. 9 Skolor som politiska arenor Den svenska skolan är en del av den politik som drivs i det svenska samhället. Undervisningen som bedrivs i skolan ska förbereda eleverna att möta och bli en del i ett demokratiskt samhälle där politiken gör avtryck precis överallt, likaså i skolvärlden. Skolan som politisk arena, har förändrats under tid. Förr ansåg man att eleverna skulle fostras till att bli aktiva samhällsmedborgare och nu är man medveten om att de redan är delar i det politiska spelet. Det bör varje lärare ha i bakhuvudet att deras undervisning påverkar hur eleverna uppfattar och tänker om olika områden, de är ju i skolan för att lära sig utveckla ett kritiskt tänkande så lärare måste vara försiktiga med att låta deras egna tankar och känslor ta en för stor plats. Under lång tid när man undervisat om politik i skolan har målet varit hur man ska åstadkomma ett demokratiskt fungerande samhälle, det här uppdraget har förändrats under senare tid. Skolan ska idag utgöra grunden för politisk och moralisk utveckling, eleverna är redan idag en del i det politiska livet även om det inte är förrän i vuxen ålder de ska vara aktiva medborgare, tidigare har barn och ungdomar inte sett som en del av det politiska systemet utan något som skolan skulle förberda dem för. (Skolverket, Skolor som politiska arenor, 2010, s. 8) Efter kriget propsades det på att politisk undervisning skulle ges, vilket är förståeligt, detta gör att skolan är en politisk arena, den är politisk styrd med hjälp av skollag, läroplan och huvudmannaskap. Skolan är också inplacerad i samhället, det gör att skolan måste bearbeta centrala samhällsproblem och konflikter som uppstår. (Skolverket, Skolor som politiska arenor, 2010, s. 12) Skolor och lärares kontrovershantering Om en lärare ska kunna hantera känsliga frågor och undervisa elever om detta kan ett neutralt förhållningssätt göra att problematiken kan kännas blek och oviktig från lärarens håll. Kontrovershantering är inte något som med automatik ska ses som något negativt, det kan vara intressant och viktigt att fokusera på i skolan. Historiskt sett har det varit genom skolan eleverna ska ha utvecklats till medborgare och politiska aktörer som ska kunna delta i samtal och beslut om gemensamma intressen. Eftersom skolan redan är en politisk arena så uppstår det en problematik när man samtidigt ska ha en förberedande undervisning. För läraren uppstår ett dilemma när denne ska ”etablera en medborgarutbildning som både är tillräckligt normerande men som samtidigt öppnar för olikheter i politiska och moraliska värderingar och attityder” (Skolverket, Skolor som politiska arenor, 2010, ss. 18-19) Främlingsfientlighet tillhör endast en av de kontroversiella frågor som finns att ta upp i utbildningen, kontroversiella frågor kan hanteras på flera olika sätt och enligt skolverket bör man beröra problemen mer på ett nära håll än som ett allmänt problem, som exempel ges segregation, om skolan är väldigt segregerad och eleverna upplever segregationens problem så är det bättre att använde de erfarenheter som finns än att ta segregation ur ett allmänt perspektiv. (Skolverket, Skolor som politiska arenor, 2010, s. 19) Skolans inre kontext- lärares kontrovershantering och elevers medborgarkompetens Genom att ha en känsla eller en tanke i frågor så blir undervisningen mer levande och eleverna uppfattar inte lektionen som tråkig. 10 Lärares professionella handlande har effekt på lärandet, det finns ett samband å ena sidan mellan lärares attityder och tilltro till elevens förmåga samt lärarens vilja att ta ansvar för elevens lärande och å andra sidan elevens resultat. I Sverige har vi en allmän demokratisk fostran där målet är demokratideltagande. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och eleverna ska förberedas för ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Skolverket, Skolor som politiska arenor, 2010, s. 26) Samhällslärarens val av stoff till lektioner baseras i stor mån av läroplaner och kursplaner, men även lärarens egna idéer spelar in. Av de lärare som svarat på den enkät som skolverket gett ut anger majoriteten att det är de själva som lyfter diskussioner om aktuella politiska frågor. En majoritet anger också att eleverna vågar uttrycka andra åsikter än lärarens, och en fjärdedel av de tillfrågade lärarna medger att de inte uppmuntrar till diskussion med personer som har andra åsikter. (Skolverket, Skolor som politiska arenor, 2010, ss. 31-33) Skolan är ett offentligt rum där åsikter och övertygelser kan utbytas men också en plats där självinsikter kan ta form både hos individen såväl som kollektivt. (Skolverket, Skolor som politiska arenor, 2010, s. 40) Klassrummet som diskussionsarena Är det så att läraren visar sin åsikt för eleverna är det framförallt i klassrumssituationen, det är i klassrummet de flesta diskussionerna föds, och det är i klassrummet som en lärare kanske har svårast att ha ett neutralt förhållningssätt och inte delge vilken åsikt eller ställning hen tar. Det är i klassrummet som de flesta diskussioner kring kontroversiella frågor tar plats. Det är också här den är som viktigast, eleverna ska kunna yttra egna åsikter så länge de inte strider mot de lagar och förordningar som det här landet styrs av. Eleverna ska också kunna vara kritiska mot läraren utan att känna att det påverkar dem negativt. Det här är lite kärnan av min studie, om en lärare är tydlig med sin ståndpunkt; vågar man då som elev att framföra kritik mot dennes åsikter? Johan Liljestrand har forskat på hur diskussioner rör sig i klassrummet och enligt hans analys så införskaffar sig elever kunskaper genom diskussioner i klassrummet, läraren tar upp saker som eleverna inte förväntas känna till, vilket är allmänt accepterat av eleverna att läraren gör på det viset. Läraren blir i det här fallet både en diskussionsledare och en kunskapsauktoritet. (Liljestand, 2002, ss. 201-202) Enligt Liljestrand där han stödjer sig på andra forskare (Courtney Cazden(1988), samt Tony Edwards och David Westgate(1994)) så präglas undervisningen av lärarens kontroll eller agenda, Courtney Cazden hade funnit vissa undantag. Edwards och Westgate pekade på lärarens rättigheter i form av ”formella och informella former av interaktion” vilket i det här fallet betyder att läraren tar sig rättigheter genom att inleda, avsluta och ta ordet etc. Vilket betyder; medvetet eller omedvetet? att läraren dominerar undervisningen. Det är viktigt att lärarna är medvetna om detta, att oavsett hur man än lägger upp sin undervisning så är det läraren som har den auktoritära rollen i en skolsituation. Exempelvis kan det vara att eleverna ska ha lektionspasset och sköta det från grunden så är det ändå läraren som tar första tiden, det kan vara genom att låsa upp dörren eller ta det inledande ordet. Det räcker att läraren är 11 närvarande så besitter denne en maktposition då det är hen som i slutändan bedömer en elevens studieresultat. Genom sin närvaro påverkas eleverna, och även om en lärare påstår att den är neutral i sitt förhållningssätt så spelar skolvärldens hierarki in. Åsikter som strider mot de grundläggande värderingarna hör inte hemma i skolan. Skolan ska arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet. Kontroversiella frågor eller ämnen kan ibland bryta mot någon av dessa värdegrunder. Att tillhöra ett politiskt parti kan uppfattas och tolkas av andra som att det bryter mot den värdegrund som skolan representerar. Trots att det här kapitlet handlar mycket om hur skolan ska bemöta elever som har en åsikt som bryter mot värderingarna så tycker jag att det även kan användas mot anställd personal. Långström och Virta har i sin bok ett helt kapitel som berör ”Utmaningar från samhällslivet och världen”, det här kapitlet tar upp kontroversiella ämnen och hur man i skolan och som lärare ska bemöta elever som avviker från de grundläggande demokratiska värderingarna. Det här kapitlet handla främst om hur lärare ska bemöta eleverna men jag har valt att ta med det ändå. Eleverna är precis som lärare en del i skolvärlden och även en lärare kan vara kontroversiell och bryta mot de grundläggande demokratiska värderingarna. Även om Långström och Virta framförallt pratar om hur man bemöter elever med ”svart-vita” åsikter så tycker jag att deras text har en mer allmän betydelse och kan även omfatta personal i skolvärlden. Kapitlet inleds med att samhällskunskap är ett omfattande ämne som är levande i nutid, det måste därför finnas beredskap att kunna mäta och svara på aktuella krav. Att ha extrema eller populistiska åsikter i skolan strider mot den värdegrund skolan representerar dvs. demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. (Långström & Virta, 2011, s. 227) Tre Begrepp som strider mot de grundläggande värderingarna. Extremism, populism och rasism är tre begrepp som inte är förenliga med de grundläggande värderingarna och de mänskliga rättigheterna som skolan vilar på. Begreppen extremism, rasism och populism är svårdefinierade enligt Långström och Virta. Den karaktär extremismen tar beror på innehållet, en extremistisk person ser det mesta i svartvitt och blir ensidig. Personer med extrema åsikter har också svårt att acceptera andra människors åsikter. Populism är ett begrepp som i vardagligt politiskt talspråk blivit ett skällsord och det är lika svårdefinierat som extremism. Demokratiska politiker försöker att värva folk genom att uttrycka sig enkelt men övertygande, om folket inte kan så mycket så kan folket påverkas lätt med hjälp av politisk propaganda. Det är svårt att avgöra när ett demokratiskt samtal övergår i politisk propaganda, Långström och Virta säger dock att ett mått kan vara när man vill skilja på ”vi” och ”dem”. Rasism har också blivit ett ord som används enkelt och slarvigt men raskategorisering är när man klassificerar sig själv och andra utifrån bättre/sämre och lägre/högre pga. ras. (Långström & Virta, 2011, ss. 228-229) Långström och Virta listar några orsaker till varför människor får ett ”svart-vitt” tänkande och varför en person väljer att bli medlemmar i extrema grupper. En orsak kan bl.a. vara att personen känns främmande och inte känner någon gemenskapskänsla. Genom att hitta en gemensamhetsfaktor skapas en känsla av renhet, överlägsenhet och säkerhet i en värld som annars känns väldigt osäker. Det kan också vara så att traumatiska händelser spelar roll för 12 valet att gå med i extrema grupperingar, det kan vara konflikter i politik, historiskt hat, hjärntvätt och okritiska förhållningssätt. (Långström & Virta, 2011, s. 229) Att tillhöra ett politiskt parti har inte genom tiderna setts som att man tillhör en extrem grupp eller en extrem gruppering men efter SD:s inträde i riksdagen så har det en relevans för den studie jag genomför. När man undervisar om politiska ideologier kan man som lärare påverka elever att ta en viss riktning, man kan välja att överföra egna politiska åsikter och lyfta fram det som är positivt inom det egna partiet eller blocket, eller vice versa, påverka elever att tycka något negativt om ett konkurrerande block eller parti. Skolans möjligheter- att arbeta för demokratiska värderingar Det är viktigt att man inom skolan inte bara släcker bränder utan att man faktiskt arbetar förebyggande, lärarens roll ska vara att man systematiskt arbetar med de mänskliga rättigheterna, jämställdhet och demokratiska värden. Läraren ska arbeta med systematiska övningar som arbetar med det kritiska tänkandet. Skulle det vara så att läraren uttrycker fientlighet och avsky gentemot elevernas åsikter kan läraren faktiskt tydliggöra skillnaden mellan ”dem” och ”oss”. (Långström & Virta, 2011, s. 230) Långström och Virta tar också upp yttrandefriheten och menar här på att det är en av våra rättigheter, människan har inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Man ska följa lagar och inte kränka andras rättigheter. (Långström & Virta, 2011, s. 231) Kontroversiella ämnen i undervisningen som utmanar lärarens neutralitet Långström och Virta säger att det är viktigt att vara noggrann när man tar upp känsliga ämnen, hur och varför är viktiga frågor att ställa sig när man ska prata om kontroversiella ämnen eller frågor. Just begreppet kontroversiell betyder här att det finns motstridiga och kritiska åsikter i frågan som kan tänkas väcka anstöt och eventuellt ett stort obehag. Frågan kan dessutom vara grunden till en stor konflikt och om man bemöter frågan på ett felaktigt sätt kan det mycket väl leda till att skolans och lärarens förtroende skadas på ett negativt sätt. (Långström & Virta, 2011, ss. 240-241) Lärare agerar olika i sitt arbete när det gäller kontroversiella frågor eller ämnen, författarna har delat in lärare i tre kategorier, undvikarna som helst drar sig för att arbeta med sådana här frågor eftersom de försöker undvika känsliga ämnen. Grävarna som mer än gärna tar sig an uppgiften och bedriver en mer ”offensiv” undervisning i dessa frågor. Och den tredje kategorin lärare som författaren kallar för taktikern, den här sortens lärare har förankrat sin idé om undervisning hos ledningen samt vägt för och nackdelar mot varandra noggrant. Den här sortens lärare använder sig av beprövade metoder för att lösa problem (”neutral” undervisning). Den här typen av lärare har kartlagt sin undervisning och tagit reda på de fällor som ligger begravda och kan således genomföra sin undervisning på ett ”säkert” sätt. (Långström & Virta, 2011, ss. 241-242) Även skolverket har i sin skrift delat in hur lärare beter sig vid kontroversiella frågor i kategorier precis som Långström och Virta gjort fast de har fyra kategorier. Debattledaren, fostraren, normförmedlaren och avvisaren. Debattledaren låter eleverna diskutera öppet och hen ger också sin egen syn på frågan. Läraren försöker inte hävda sin åsikt som den sanna utan låter eleverna pröva argument gentemot varandra och därefter själva ta ställning. 13 Debatten kan således avslutas i oenighet. Fostraren låter inte frågan leda till diskussion, hen menar på att det skulle störa den ordinarie undervisningen som bedrivs i klassrummet vid den specifika tidpunkten, den elev som yttrat sig får ta diskussion med läraren efter ordinarie lektionstid, det betyder att inte alla elever får testa sina argument och åsikter för frågan. Lärare som normförmedlare är den kategori där flest lärare hamnar enligt den här undersökningen, dessa lärare låter yttrandet bli en diskussion i klassrummet, hen hävdar också sin ståndpunkt precis som debattledaren men den normförmedlande läraren förstärker sin ståndpunkt genom att hänvisa till samhälleliga normer och lagutrymmen. Läraren som avvisare, avvisar helt enkelt yttrandet, meddelar sitt missnöje eller avsky mot det och det får inte något mer utrymme (Skolverket, Skolor som politiska arenor, 2010, ss. 29-36). I dessa kategorier finns det lärare som tar ställning och visar sina ståndpunkter och åsikter. Oavsett om det leder till diskussioner i klassrummet eller inte så visar dessa bägge texter på problematiken över ett neutralt förhållningssätt. Vad som är kontroversiellt att undervisa om varierar naturligtvis från plats till plats, tid till tid men ofta rör det frågor om demokrati. Det behöver inte bara vara en fråga eller ett ämne som är kontroversiellt, lärarens roll kan vara kontroversiell. Hur en lärare uppträder och pratar kan vara kontroversiellt, idag får en lärare berätta för sina elever vilket politiskt parti man röstar på eller tillhör men läraren får inte bedriva någon som helst propaganda för partiet. Det är också olämpligt att tala nedsättande om andra politiska partier och säga nedsättande saker om företrädare för det politiska partiet eller partiet. Undervisningen är sällan värdeneutral men den bör vara ”transperent, tolerant, rättvis och jämställd” även när det kommer till kontroversiella och känsliga ämnen. (Långström & Virta, 2011, ss. 242-243) Varför ska skolan ta upp sådana här ämnen? Många av de ämnen som är kontroversiella anges i läroplanen som en del som ska behandlas i undervisningen, det är viktigt i en demokratisk stat att inte undvika sådana här ämnen, det viktigaste är dock att de behandlas ur flera olika perspektiv. Att vara flersidig i undervisningen är idag viktigt. (Långström & Virta, 2011, s. 246) Det kan man då tolka som att både avvisare, undvikaren och delvis fostraren som anges i texten ovan bemöter eleverna på ett felaktigt sätt. Lärare påverkas av formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan Att vara lärare betyder att man ska förhålla sig till olika personer och myndigheter, dels har man sin chef rektorn, som i sin tur har en chef, som sedan i sin tur har en chef, dessa led sträcker sig sedan upp till regeringsnivå. Regering med stöd av riksdag stiftar lagar t.ex. skollagen som är den lag som lärarens styrdokument har sin grund i. För att skapa bra styrdokument tar man oftast hjälp av lärare eller andra personer som har stor insikt i skolvärlden för att styrdokumenten ska bli så lätta som möjligt att förankra i realiteten, alltså i klassrummet. Men när man ska skriva något som ska omfatta en stor organisation och omfattningen som en läroplan är så leder det till att texten blir en kompromiss och således också tolkningsbar. Det i sin tur leder till att även om lärare är med och formulerar sina egna styrdokument blir de inte rena beskrivningar av hur en specifik lärare tycker att yrket ska utföras. 14 En annan del som är viktigt att reda ut är hur styrdokumenten är uppdelade, de är inte helt enkla att tolka och efterfölja. Som Göran Linde tar upp i sin bok ”Det ska ni veta!” finns det tre olika arenor där läroplanen agerar och de här arenorna ska på ett sätt klara av att vara en enhet som passar alla skolor, samtidigt som det ska kunna ske kompromisser för att kunna anpassas. Dessa tre arenor är formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Formuleringsarenan är utgivandet av de förskrivna läroplanerna, Transformeringsarenan är den arena där de skilda aktörerna tolkar läroplanen, realiseringsarenan är när man för in läroplanen så den bildar en händelse i klassrummet. (Linde, 2012, s. 64) Läraren är huvudaktören i transformeringsarenan, här tolkar läraren läroplanen och skapar något den vill genomföra, samt hur uppgiften förväntas av de yttre villkor som anges. (Linde, 2012, s. 64) Men det är inte bara på transformeringsarenan läraren är huvudaktör, de har ofta en stor del också i formuleringsarenan, detta kan påverka hur enskilda ämnen utformas i en ny läroplan. (Linde, 2012, s. 65) Sammanfattning Skolan har som politisk arena förändrats över tid, nu för tiden anser man att elever redan är en del i det politiska spelet och att skolan ska utgöra grunden för politisk och moralisk utveckling, det betyder att man måste bearbeta centrala samhällsproblem och konflikter som uppstår i skolan. Skolverket säger att man hellre ska beröra kontroversiella frågor på ett mer ”nära eleverna perspektiv” än på ett mer allmänt plan. Enligt skolverket ska undervisningen bedrivas i demokratiska former och förbereda eleverna inför samhällslivet. Skolan är ett offentligt rum där åsikter och övertygelser kan utbytas och det är framförallt i klassrummet diskussioner uppstår. Skolans uppgift är att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati, vissa kontroversiella frågor som tas upp i skolan kan bryta mot dessa värdegrunder och det är lärarens roll är att aktivt och systematiskt arbeta med dessa frågor och stå upp för värdegrunden och de mänskliga rättigheterna. Det finns dock olika slags kategorier lärare, en del vill inte alls ta upp kontroversiella frågor och undviker dem, medan en annan kategori nyper tag i frågan direkt, medan ytterligare en kategori hellre vill planera och utforska frågan innan undervisningstillfället i frågan ges. Jag menar att forskningen betonar att lärarens roll är stor och att lärare har en maktposition i klassrummet. Det är framförallt i klassrummet diskussioner om kontroversiella frågor uppstår och där har läraren en stor roll att axla. Det är viktigt att lärare tar tag i dessa frågor också och inte bara lämnar dem därhän. Mycket av tidigare forskning handlar om hur man ska bemöta elever som har åsikter som strider mot de grundläggande demokratiska värderingarna men min uppfattning är att det saknas information om hur aktiva lärare ser på sitt förhållningssätt i kontroversiella frågor, jag har avgränsat området till det politiska området för att se hur de upplever det. Lärare har idag en möjlighet att lyfta egna åsikter och tankar i klassrummet vilket betyder att en lärare kan påverka elever åt olika håll, enligt forskningen är det okej att tala om vart man står politiskt men man får som auktoritär person inte föra någon form av politisk propaganda. 15 Metod Jag har sökt efter juridiska svar på frågorna i de frågeställningar som anges, svaren på dessa har jag sökt i skollagen och i läroplanen. Utöver dessa texter har jag samlat in svar genom intervjuer med yrkesverksamma lärare. Material och begränsningar På grund av den korta tiden som finns till förfogande när man gör en sådan här undersökning så är avgränsningen gjord till att omfatta enbart samhällskunskapslärare och deras syn på neutralitet. Det är också begränsat till ämnesområdet politik inom samhällskunskap, dessa är: ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.” (Skolverket, 2011, s. 150) Sedan är det upp till varje lärare att anpassa sin undervisning till ovan valda stycke, hur lärarna utformat sin undervisning har jag inte pga. tiden lagt någon som helst vikt vid. Jag har också gjort textanalyser av skollagen, och den läroplan som är aktuell för gymnasieskolan i dagsläget, dvs. Lgy -11. Pga. av tidsaspekten är det bara berörda delar av dessa dokument som analyserats och det är de delar som berör neutralitet, politik i undervisning och om det går att ha ett politiskt uppdrag vid sidan av läraryrket, anledingen till att jag valde neutralitet i den politiska undervisningen och kopplingen till politik utanför skolväsendet är att det är så pass svårt och komplicerat och behöver lyftas fram. Det finns litteratur som har en lösare styrning, t.ex. skolverkets allmänna råd, men sådan litteraturen utelämnar jag, det beror på att det enbart är en tidsperiod på 10 veckor att skriva den här formen av text. Intervju Jag har innan själva intervjuerna påbörjats förklarat för lärarna vad det är min rapport kommer handla om och att intervjun är frivillig, vilket betyder att de närsomhelst kunnat avsluta intervjun om det inte känts bra eller av annan anledning. De har också fått veta att de kommer vara helt anonyma och att ingen utomstående kommer kunna ta del av deras identitet. Genom detta uppfyller jag de etiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som Bryman listar i sin bok Samhällsvetenskapliga metoder (Bryman, 2012, ss. 131-132). Frågorna jag har ställt finns i sin helhet i bilaga 1, sist i den här rapporten. Jag börjar med allmänna frågor som gör att respondenterna får mjukna upp lite, anledning till detta är att risk finns om man börjar ställa för ”svåra” eller frågor som uppfattas som politiskt inkorrekta gör att respondenten går in i en roll där den ger politiskt korrekta svar. Det här kallas att skapa en tillitsfull relation i Brymans bok, han menar på att det kan vara avgörande med en avslappnad relation mellan respondent och intervjuare för ett helt genomförande av intervjun. Är inte relationen tillfredsställande så är det lättare för respondenten att avbryta intervjun om den känner att den blir för lång eller om denne helt enkelt inte vill svara på frågorna. Det är dock 16 viktigt att det inte blir en allt för bra relation säger Bryman för risken finns då att respondenterna kan vilja ge svar som denne tror att intervjuaren vill ha. (Bryman, 2012, s. 213) Ett exempel på en allmän intervjufråga är: ”Vad anser du vara ett neutralt förhållningssätt när det gäller undervisningen?” Därefter kommer jag in på frågor som berör respondenternas tyckande och tänkande om att vara neutral i sin klassrumssituation, där kan man finna frågor som: ”Ska man ens vara neutral? Är det inte bra för eleverna att ha en förebild som har en tydlig ståndpunkt?” eller ”Ska en lärare vara öppen mot sina elever med vilken partipolitisk ideologi man tillhör?” Den här delen är viktig att få svar på då den belyser komplexiteten med neutralitetsbegreppet, och vad svårdefinierat det är i verkligheten. Sista delen i mallen berör politiska åsikter och yrkesvalet som lärare, här ställs frågor om det är okej att tillhöra partier med olika ideologier och samtidigt kunna ha en lärarprofession. Kan man tillhöra ett politiskt parti och förmedla ”grundläggande demokratiska värden” t.ex? Intervjuerna är av semistrukturerad karaktär, det betyder att jag har en mall med frågor som gör att jag lätt kan återgå till mitt ämne om man under intervjun skulle sväva iväg till områden som är irrelevanta för min undersökning. Det är viktigt i det här fallet att ha en mall som hjälper en tillbaka vid ev. utsvävningar, det finns stor risk att man hamnar i en ideologisk diskussion med respondenterna och det är inte det som jag undersöker, i andra fall kan det vara en fördel att låta respondenterna sväva iväg i sina tankegångar. Jag kan också varier frågeföljden och ha en mer allmän form på själva frågan, skulle jag behöva så kan jag också följa upp grundfrågan med en följdfråga (Bryman, 2012, s. 206). Intervjuerna utfördes på respondenternas arbetsplats där de förmodligen kände sig som tryggast och det blev därmed en avslappnad intervjusituation för oss båda. Anledningen till valet av en semistrukturerad intervju är att jag vill undersöka vilka åsikterrespondenterna har, och genom att välja en semistruktur kan man variera intervjufrågorna något samt ställa följdfrågor vilket en strukturerad intervju utesluter. (Bryman, 2012, s. 203) Presentation av respondenterna Resultatet av intervjuerna som presenteras i nästa avsnitt kommer ifrån fyra stycken aktiva samhällskunskapslärare, det råkade av slumpen bli två kvinnor och två män. Två stycken av respondenterna är också politiskt aktiva i ett parti och en av dessa båda satt i sin kommuns skolnämnd. Jag har gjort ett stickprov bland yrkesverksamma lärare, anledningen till detta är att tidsåtgången när man ska göra intervjuer är väldigt stor, fördelen med intervjuer är dock att bortfall minskar jämfört med en enkät, en enkät hade däremot kunnat öka antalet respondenter. Jag valde dock intervjuer då de ger mig möjlighet att följa upp med följdfrågor samt att jag vet vem som besvarat mina frågor. Bryman beskriver det slumpmässiga urvalet som ett viktigt urval då det går att generalisera provresultaten till populationen. Däremot är mitt antal intervjuer väldigt lågt vilket ökar risken för samplingsfel eller urvalsfel enligt Bryman, hade antalet varit högre hade sampling- och urvalsfelen minskat. (Bryman, 2012, s. 201) En likhet mellan dessa fyra är att alla jobbar kommunalt. 17 Jack Man, 31 år gammal, har jobbat i sju år i svensk skola totalt, varav två år på sin nuvarande arbetsplats. Jack har ett eget arbetsrum, något rörigt på skrivbordet men verkar ha full koll på vart han har sina papper. På sin förra arbetsplats var han del i ett arbetslag där alla satt i ett stort gemensamt utrymme. Att ha en egen plats och kunna stänga en dörr omkring sig gör att man kan fokusera på det man gör säger han. Det är viktigt att kunna pusta ut efter en lektion men kollegorna har man bara en eller ett par dörrar bort om man behöver ventilera med någon om något som skett. Gus Man, 50+, har jobbat på många olika skolor genom sina yrkesverksamma år, har jobbat på sin nuvarande arbetsplats sedan höstterminen 2002. Det här är den bästa arbetsplatsen han varit på säger han. Det är lätt att prata med både kollegor och ledning. Gus jobbar heltid på skolan samt att han arbetar med politik på fritiden som hobby, det håller honom alert tycker han. Han är medlem i ett politiskt parti, stödjer med sin tid under extra aktiva perioder. Gus arbetsplats är väldigt öppen, det är flera kollegor som delar på samma utrymme men det känns ändå inte trångt, det har inte alltid varit så men när byggnaden renoverades så valde man att göra så här. Gus tycker det är helt okej och dela med sina arbetskamrater, alla har en varsin plats i alla fall. Belle Kvinna, 41. Har arbetat på sin arbetsplats i 11 år nu, har en 75% tjänst sedan 4 år tillbaka. På Belles arbetsplats jobbar man i arbetslag där lärare från olika ämnen ingår i laget, det är positivt tycker hon eftersom man oftast har samma elever, det blir lätt att ha konferens kring elever. Vi (lärarna)kompletterar varandra väldigt bra och det gör oss till ett starkt team säger Belle. Belle sitter också i skolnämnden, något som hon trivs bra med. Det gör att jag kan vara ett enormt stöd till mina arbetskamrater och samtidigt en länk mellan ledning, politiker och arbetskamrater. Om ledningen gillar det vet hon inte riktigt men ibland tycker hon att hon får känslan att de mest tycker att det är lite jobbigt. Enligt hennes egna ord kan hon ”vara lite eller ganska jobbig bort emellan åt” Alice Kvinna, 36 år. Har ”bara” arbetat på sitt nuvarande arbete i 2 år. Det är hennes första arbete här. Hon flyttade till en kommun i Värmland från Stockholm för snart 3 år sedan men arbetar i en annan kommun. Hon saknar stan ibland men trivs ändå ganska bra här på landsbygden säger hon, det enda som är lite jobbigt är pendlandet men det är en vanesak, att jobba på sin hemort är inget hon vill göra. Hemma vill hon vara sig själv, inte läraren som stöter på både elever och föräldrar ute på stan. 18 Textanalys Textanalyserna har skett på bindande dokument, de dokument som har en hårdare juridisk styrning som rör svensk skola, dvs: skollagen och gällande läroplan (Lgy-11) för gymnasiet. I dessa dokument har jag fokuserat på att söka efter det som sägs om lärarens roll. Skollagen Det finns inget i skollagen som talar om neutralitet, allt som anges är de grundläggande värderingarna. Att: ”Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Jag tolkar detta som att en lärare inte får återge egna åsikter och tankar som bryter mot de rättigheterna eller strider mot de mänskliga rättigheterna. Skollagen är indelad i 29 kapitel och ett kapitel som heter övergångsbestämmelser, när jag har analyserat lagen har jag fokuserat på de kapitel som är relevanta för den här undersökningen, det är kapitel 1-7 som innehåller inledande bestämmelser, huvudmän och ansvarsfördelning, barns och elevers utveckling mot målen, kvalitet och inflytande, trygghet och studiero, åtgärder mot kränkande behandling och skolplikt och rätt till utbildning. Dessa är gällande för hela skolsystemet, följande kapitel berör förskolan och uppåt, dessa har jag hoppat över då de lärare jag intervjuat har varit lärare på gymnasiet. Kapitel 15-17 berör gymnasieskolan så de har jag också granskat. De innehåller allmänna bestämmelser och utbildning på nationella och introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. Kapitel 26-29 innehåller: tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering, Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd, Överklagande och Övriga bestämmelser så de är också analyserade. Läroplanen I läroplanen står det bl.a. att den undervisning som ges ska vara saklig och allsidig. Man ska som lärare lyfta fram olika åsikter som framkommer från eleverna i undervisningssituationen, däremot ska man aldrig som lärare avvika från de grundläggande värderingarna som anges i skollagen, man ska också ta avstånd från åsikter som avviker från dessa grundläggande värderingar och de mänskliga rättigheterna. Det som varit viktigt att ta med i den här rapporten är avsnittet om Skolans värdegrund och uppgifter, avsnitter om övergripande mål och riktlinjer, samt det som följer under samhällskunskap under gymnasiegemensamma ämnen. Jag har inte tagit med något från avsnitt 3 i Lgy-11, det avsnittet berör Examensmål för alla nationella program. Jag började med att titta på avsnittet som tar upp skolans värdegrund och uppgifter. Där är hela kapitlet viktigt eftersom det handlar om grundläggande värderingar, förståelse och medmänsklighet, sakligheten och allsidigheten, utbildningens likvärdighet, uppdraget samt rättigheter och skyldigheter och en del annat matnyttigt som berör skolväsendet. Övergripande mål och riktlinjer är kapitel 2, där har jag fokuserat mycket på det som är 19 lärarens roll men även ansvarsdelar är viktiga då det kan ange hur en lärare ska förhålla sig eller bete sig åt. Det sista jag tittat på i Lgy-11 är själva ämnet samhällskunskap och vad som anges där när det gäller lärarens förhållningssätt. Tillvägagångssätt När jag väl bestämt mig för vilket ämnesvalet skulle vara så började jag leta respondenter, det är under den här årstiden inte helt enkelt då många lärare har extremt mycket att göra i slutet av en termin, jag är däremot tveksam till om det varit enklare under en vårtermin. Först mejlade jag ut en intresseförfrågan till närliggande skolor. Med närliggande skolor menas inom 5 mil från min bostad, eftersom jag valt att genomföra intervjuer spelade det geografiska avståndet en stor roll i mitt sökande. I mejlet beskrev jag ytligt vem jag var och att jag skulle påbörja ett examensarbete som skulle behandla hur lärare ser på neutralitet i sin undervisning. Jag fick svar från en person som var villig att ställa upp på en intervju så jag bokade upp en tid snabbt med denne så att jag skulle komma igång ordentligt. Jag åkte och träffade hen på sin arbetsplats, vi möttes upp i cafeterian där jag erbjöds en kopp kaffe som vi tog med till ett klassrum. Jag frågade om det var okej att spela in samtalet i min telefon som ljudfil och godkännande gavs. Jag förde även anteckningar under samtalets gång för att säkerställa att jag fått med tillräcklig med information. Det här samtalet varade i nästan 50 minuter. Därefter blev det stiltje med respondenter som anmälde sig frivilligt så jag började dra i några av de lärare jag känner privat, tyvärr är ingen av dessa lärare i ämnet samhällskunskap men jag bad dem fråga sina kollegor om de skulle kunna tänka sig att ta sig tiden och ge mig en intervju. På det här sättet fick jag tag i resterande av mina respondenter, de var tre till antalet. Intervjuerna med de tre gick till på samma sätt, enskilda samtal som spelades in samtidigt som anteckningar togs av mig. För mig är det inte bara viktigt att få ett svar, tonläge och kroppsspråk är minst lika viktigt vid sådana här intervjuer och anteckningarna består mycket av respondenternas kroppsspråk vid olika svar. Mina Intervjuer varade från ca: 30 minuter upp till 50 minuter, vilket har resulterat i många timmars transkribering av mina fyra intervjuer. Det har dock underlättat att ha intervjuerna skriftligen framför mig när jag har skrivit resultatdelen. Alla respondenter blev informerade att anonymitet råder i arbetet som ska skrivas och att ingen utomstående kommer ta del av deras identitet. Jag har försökt att småprata lite med respondenterna innan intervjuns start för att lätta på den tryckta stämningen av att man inte känner varandra, genom att göra så kan man få lite extra information om en person som egentligen inte har någon betydelse för resultatet men som gör respondenten till lite mer mänsklig, vilket innebär att man kan ge en lite tydligare bild av den här personen. 20 Intervjuerna inleddes med allmänna frågor om neutralitet i undervisningen och därefter följdes en fråga om det är okej att ta ställning som lärare i nyhetsbevakning och därefter övergick jag till politik, frågorna som ställdes var då riktade till undervisning om politik. 21 Resultat Nedan följer vad skollagen, lgy-11 och resultatet av intervjuerna. Skollagen Skollagen är den lag som omfattar hela skolväsendet, i den här rapporten avses endast gymnasieskolan, gymnasieskolan är en del av det svenska skolväsendet och omfattas av skollagen (Sveriges Riksdag, 2010, s. 1 kap. 1§). Syftet med utbildningen enligt skollagen är att barn och elever ska utveckla och inhämta kunskaper och värden, utbildningen ska också främja utvecklingen hos eleverna och skapa en lust att lära sig saker i resten av sitt liv. I skollagen så står det också att ” Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Det här ska man göra tillsammans med hemmen så eleverna utvecklas till ”aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” (Sveriges Riksdag, 2010, s. kap. 1 4§). §5 i kapitel ett handlar om utbildningens utformning och här står det att utbildningen ska formas så de stämmer överens med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna vilket betyder att man ska lyfta fram bl.a. ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.” Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling (Sveriges Riksdag, 2010, s. Kap.1 5§). Läroplanen som används i skolformen utgår från skollagen, den ska ange värdegrunden och uppdraget, samt även innehålla mål och riktlinjer för utbildningen (Sveriges Riksdag, 2010, s. kap.1 11§). Kapitel 2 tar också upp läraren som aktör i skolväsendet, läraren ska ha legitimation för att få bedriva undervisning men annan personal får förekomma om det främjar elevens utveckling och lärande främjas (Sveriges Riksdag, 2010, ss. Kap. 2 13-14§). Det är den utbildade legitimerade läraren som har ansvar för den undervisning som bedrivs, detta gäller även annan personal som befriats från legitimationskravet (Sveriges Riksdag, 2010, s. Kap.2 15§). I skollagen står det inte något som rör lärarens neutralitet, en lärare eller vem som helst som jobbar inom skolväsendet ska se till så elevrena får förvärva kunskaper om de grundläggande demokratiska värderingarna och att man ska värna om de mänskliga rättigheterna. Lgy-11 Nedan ges en överblick om vad Lgy-11 är uppbyggd, jag har valt att ta med de delar som anses vara relevanta för den här rapporten och även valt att ta bort delar som är helt irrelevanta. Skolans värdegrund och uppgifter Lgy -11 är uppbyggd i fyra kapitel, det startar med ”Skolans värdegrund och uppgifter” som till största delen stödjer sig på skollagen, del 2 är ”övergripande mål och riktlinjer” där anges 22 de kunskaper och normer samt värden eleverna bör utvecklat när de slutar sin utbildning. Del 3 och 4 berör examensmål för de nationella programmen samt de gymnasiegemensamma ämnena. I del ett först så står skollagens text, att skolväsendet vilar på demokratisk grund och att utbildningen finns till för att eleverna ska utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på. ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” (Skolverket, 2011, s. 5) Den andra rubriken som följer i huvudkapitlet ”Skolans värdegrund och uppgifter” handlar om ”förståelse och medmänsklighet” (Skolverket, 2011, s. 5) där står det att läsa följande: ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. ” (Skolverket, 2011, s. 5) Det framgår också att skolan är en social och kulturell arbetsplats, skolan ska se till att människors förmåga att leva, och inse värdena som ligger i en kulturell mångfald förstärks. Man ska ge eleverna möjligheten att utveckla en identitet som inte bara passar in i ett svenskt samhälle utan även ett globalt. Lgr-11 säger också att utbildningsbyte och kontakter internationellt ska främjas. (Skolverket, 2011, s. 5) Saklighet och allsidighet är viktiga begrepp inom skolväsendet, skolan som institution ska vara öppen för och uppmuntra att olika åsikter förs fram. Det är viktigt att man talar om vad viktigt det är med personliga ställningstaganden men när värderingar förs fram är det viktigt att man är tydlig med vem som framför dessa. Alla som arbetar i skolan ska arbeta för de grundläggande värderingar som anges i skollagen, arbetar man inom skolan ska man också ta avstånd från allt som strider mot de grundläggande värderingarna. (Skolverket, 2011, s. 6) Alla som arbetar och verkar i skolan har skyldigheter och rättigheter och det är inte så att man enbart ska undervisa om demokratiska värden utan det måste finnas med som ett naturligt inslag att eleverna ska få vara med och bestämma, undervisningen ska bedrivas i demokratiska former så att eleverna kan utvecklas och så småningom kunna ta en aktiv roll i samhällslivet. (Skolverket, 2011, s. 6) Skolans uppdrag är att förmedla kunskaper som leder till att eleverna kommer bli ansvarsfulla människor som aktivt deltar i samhällslivet, utbildningen ska vara av sådan karaktär att eleverna får en allsidig utveckling. Det är de grundläggande demokratiska värdena och de mänskliga rättigheterna som ligger till grund för de värden som man inom skolan ska förmedla till eleverna. (Skolverket, 2011, s. 6) 23 Kunskap och lärande är det kapitel som följer i Lgy-11 och här talar man om de fyra f:en, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, dessa är ett samspel med varandra och ingen av dessa får ensidigt användas i undervisningen. Eleverna ska ha en chans att se samband i sin kunskapsutveckling, ges möjlighet att reflektera över erfarenheter och tillämpa kunskaper. (Skolverket, 2011, s. 8) Övergripande mål och kunskaper När en elev lämnar sin utbildning ska den ha utvecklat vissa normer och värden samt ha uppnått en viss kunskapsnivå, de anges i det här kapitlet i rådande läroplan. Skolan har som ansvar att se till att eleven uppnår mål såsom att använda sina kunskaper till att formulera, analysera, och pröva antaganden för att lösa problem. Kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Eleverna ska ha kunskaper om kulturarvet och de mänskliga rättigheterna. Ha kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Ha kunskaper om samhälls- och arbetslivet. Förmågorna som ska ha utvecklats är bl.a. kritiskt granska och bedöma det hen läser eller ser för att därefter kunna ta ställning. (Skolverket, 2011, ss. 9-10) Läraren har en viktig roll i elevens utveckling och även lärarens roll har skrivits fram mer tydligt i Lgy-11 än i skollagen, läraren ska bl.a. utgå från var elevs särskilda behov, stärka elevernas självförtroende, skapa balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper så elevernas utveckling stärks. (Skolverket, 2011, s. 10) Läraren ska: ” • tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, • se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv,” (Skolverket, 2011, s. 10) Normer och värden Utbildningen ska utformas på sådant sätt att den stämmer överens med grundläggande demokratisk värderingar och de mänskliga rättigheterna och det är skolans uppgift att aktivt och medvetet påverka och stimulera elever att låta samhällets gemensamma värderingar komma till uttryck i handling. (Skolverket, 2011, s. 11) Eleverna ska b.la. kunna ta egna ställningstaganden som är grundade i de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, eleverna ska respektera människors egenvärde och integritet. Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt hjälpa andra människor. (Skolverket, 2011, s. 11) Alla som arbetar i skolan ska hjälpa till att lära eleverna en känsla för samhörighet, känna solidaritet för utsatta grupper, främja likabehandling av enskilda individer och grupper. Visa respekt för elever och ha ett demokratiskt förhållningssätt. Den enskilde läraren ska: ” • klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser, 24 • öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, • klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och • tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen.” (Skolverket, 2011, s. 12) Därefter följer kapitel om Utbildningsval-Arbete och samhällsliv, bedömning och betyg och rektors ansvar och sedan text som berör ämnena. I det här fallet finns enbart en analys av ämnet samhällskunskap med eftersom det är Samhällskunskapslärare som är respondenter i den här undersökningen. Samhällskunskap Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne och har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men det finns även andra discipliner. Komplexa samhällsmodeller förstås och förklaras med hjälp av begrepp, teorier och olika modeller. (Skolverket, 2011, s. 143) Syftet med Samhällskunskap är att elever ska bredda och fördjupa sin kunskap om människors livsvillkor. Se samband i politiska, ekonomiska, sociala band i samhällen världen över. ”I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.” (Skolverket, 2011, s. 143) ”Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. 3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. 4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. 5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.” (Skolverket, 2011, ss. 143-144) I Lgy-11 så står det precis som i skollagen att man ska värna om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Inte heller här står det något om neutralitet snarare tvärtom, det är viktigt med personliga ställningstaganden. Resultat av intervjuerna Här kommer jag att presentera vad respondenterna svarat på mina frågor som jag ställt, jag har ställt samma frågor till alla lärare, har det ställts en följdfråga framkommer de i resultatdelen. Frågorna finns presenterade i den mall jag använt mig av i bilaga 1. 25 Innan vi gick in på själva frågorna så pratade vi om neutralitet som begrepp och hur jag har tolkat det, jag har använt mig av nationalencyklopedins förklaring av begreppet, kortfattat så betyder det att man inte tar ställning åt något håll, eller opartiskhet. Eftersom lärare också är människor är ligger det i deras natur att ha en åsikt, ett tyckande och tänkande om diverse ämnen och frågor som sker i omvärlden och deras närhet, men tycker yrkesverksamma lärare att de har ”rätt” att ta ställning och ha personliga åsikter i sitt yrke och finns det någon gräns för vad man som lärare ska vara öppen i sitt tyckande och tänkande med. Neutralt förhållningssätt i undervisningen Alla intervjuade lärare tycker det är viktigt att ha ett neutralt förhållningsätt i sin undervisning. Gus tycker att det är extra viktigt att lära eleverna att se ur flera olika perspektiv, ”ett objekt kan ändra form genom att man bara tar ett steg åt höger till exempel, det är viktigt att pränta in det i elevernas huvud” säger han. Belle säger att man på ett sätt tar på sig en roll som lärare, det är inte svårt att vara neutral. ”Det handlar också mycket om att utmana deras tänkande, vilket ibland leder till att man får ta på sig en roll som inte alls speglar mig som privatperson, det är ungefär som att spela teater.” I andra andemeningen säger Belle också att det är bra för ungarna att veta vart man själv står i olika ämnesområden, det ger bra diskussioner säger hon, så det beror lite på vilka lektioner man ska genomföra. Alice visste inte riktigt hur hon skulle börja formulera sitt svar om vad hon anser vara ett neutralt förhållningssätt när det gäller undervisningen, så hon tvekar en stund innan hon svarar. ”Det är en svår fråga det där… Jag menar Sverige var ju neutralt under andra världskriget, men var det egentligen så?” ”Jag tycker att man ska ge hela bilden, inte lägga undan, inte lägga till. Inte hymla om saker och ting, det är viktigt att man är ärlig mot eleverna. Men även om jag har en personlig åsikt och är öppen med det så måste jag kunna bortse från mina egna åsikter, vara villig att ge eleverna fler sätt att se saker och ting. Men det betyder ju inte med automatik att man är opartisk… Så länge man klarar av att ge fler perspektiv… eller ja, förstår du hur jag tänker? ”Jag undrar om jag ska tolka hennes svar som att vara neutral i undervisningen betyder inte att man inte får säga vad man tycker, men om man uttrycker en åsikt är det viktigt att meddela att det finns fler sätt att se på det och även ge flera exempel på hur andra synsätt kan vara? Hon säger att det är precis så hon menar. Jack är mer saklig, han tycker att det är självklart att han ska ha ett neutralt förhållningssätt, han säger på ett skämtsamt sätt att eleverna ska känna honom lika lite i slutet av en kurs som i början och så skrattar han lite. När jag konkretiserar frågan om ett neutralt förhållningsätt och frågar om det är okej att delge sin åsikt eller ta ställning till en specifik fråga; jag tog följande exempel: Om du kör ett pass med nyhetsbevakning och så handlar nyheterna om försvaret och den här ubåtsjakten i 26 Stockholms skärgård, kan du då säga till eleverna att du tycker att det Svenska försvaret är dåligt, om du nu tycker det? Jack säger att han aldrig skulle säga så, han skulle mer försöka prata om försvaret som helhet och hur det har sett ut tidigare innan man började rusta ner. Han anser att det inte är så viktigt för eleverna att få det tillskrivet vad en enskild individ tycker och absolut inte hans åsikt, ”de är ju här för att lära sig, det ligger i mitt fostransuppdrag och göra små formgjutningar av mig själv, de ska lära sig att ha en egen åsikt” Gus säger att han gott och väl kan tänka sig att ha en egen åsikt om en nyhet, men att det är elevernas åsikter som egentligen är viktiga, han är där för att utmana elevernas tänkande. Belle säger: ”Jag kan absolut tänka mig att uttrycka mig negativt om Sveriges försvar men jag måste i sådana fall också kunna svara för varför jag tycker så och att det är många personer som inte skulle hålla med mig.” Alice är inne på samma linje som Belle, ”jag är ingen teflonpanna som inget fastnar i, det är klart att jag har en åsikt om vissa saker, huvudsaken är att man är tydlig, jag är t.ex. jättetydlig med att jag inte tycker om Sverigedemokraternas politik men i samma andetag måste jag ju också påpeka att det bara är att gilla läget och acceptera systemet.” Har man uttryckt en personlig åsikt i klassen måste det tydliggöras anser Alice. De flesta av respondenterna tycker att det är en svår fråga att svara på, en tycker att man definitivt kan vara neutral och inte ha en egen åsikt. Medan de allra flesta ändå tycker att det är okej att ha en egen åsikt bara man lägger fram andra aspekter och är väldigt tydlig med vem som tycker och tänker något. Politik i undervisningen Här följer svar på generella frågor om lärarens syn på politisk tillhörighet. Allmänna frågor om politisk tillhörighet Kan man då som lärare ha en politisk läggning privat men ändå undervisa eleverna på ett neutralt sätt när det gäller politik och den politiska arenan? Ja svarar alla på den frågan. Belle säger att alla redan vet vilken partitillhörighet hon har, men det påverkar inte alls hennes arbete tycker hon, eftersom hon umgås med så många politiker privat har hon inga problem med att föra fram andra partiers politiska agendor. ”Jag har ju fördelen att förstå vad politiker vill när de säger en sak, det är en fördel att kunna tolka det politiska läget, jag vet att eleverna uppskattar det” Alice säger att hon aldrig talar om för eleverna vad hon röstar på, det enda de vet är att hon inte gillar SD. Är det någon eller några i klassen som gillar politik kan de eventuellt lista ut vilket block eller vart på höger/vänster skalan hon placerar sig men aldrig vilket parti hon röstar på. 27 Gus tycker att politik är viktigt i undervisningen, och att hans elever är medvetna om att han arbetar ideellt med politik på fritiden. ”Frågar de vad jag röstar på så svarar jag, de är så smarta nu för tiden så vill de veta det tar de reda på det på ett eller annat sätt, lika bra att bespara dem tiden.” Han fortsätter ”… det är ju inte så att mitt parti får mer utrymme i undervisningen, det tror jag definitivt inte. En del av charmen med politik är ju att man tycker olika, diskussioner, debatter… jag vill ge eleverna samma känsla” Jack, precis som Alice talar aldrig om vad han röstar på. ”Det är min rättighet, fria, hemliga val. Jag tycker att jag är neutral när det gäller undervisningen i politik, mest diskussioner blir det såklart runt Sverigedemokraterna förstås, men det är för att eleverna själva tycker det är viktigt att diskutera, systemet för övrigt är de inte så intresserade av men jag försöker ge dem en grund att stå på.” Är det inte viktigt att ge eleverna en förebild då, någon som har en tydlig ståndpunkt? Gus säger att en förebild blir man väl ändå på något sätt, det har inte något med hans personliga åsikter att göra, han är ju där för deras skull menar han på, och om de känner sig trygga och avslappnade på hans lektioner så blir han med automatik en förebild. Jack har lite samma resonemang, genom att inte berätta vart man står så ger man eleverna chansen att utveckla en egen personlighet. ”Det viktigaste är att man accepterar varandras olikheter, det är det jag vill förmedla till eleverna. Alla människors lika värde. Jag hoppas de ser mig som en förebild av något slag, en rättvis person helst” Både och säger Belle, ”det är klart att eleverna behöver ha en förebild. Ibland behöver man vara neutral och ibland är det inte lika viktigt. Det är graden av påverkan som är det viktiga, jag ska ju inte påverka eleverna att tycka som jag, det måste de lista ut själva” säger hon med ett skratt. Alice säger: ” I sakfrågor är det svårare att vara neutral än när man ser helheten, risken finns ju att om man ALDRIG tycker någonting så kan hela undervisningstillfället gå förlorat.” Det är en avvägning som man får göra i det aktuella tillfället menar hon. Kan man vara öppen mot sina elever med vilket parti man tillhör? Alice svar på den frågan är att hon inte tycker att man ska tala om vad man röstar på, särskilt när man undervisar i samhällskunskap, det beror på att samhällskunskapslärare jobbar med de här frågorna och kan anses vara lite av experter. ”I andra ämnen kanske det är mer okej att vara öppen eftersom frågan inte är lika laddad inom säg t.ex. Biologi, där har svaret liksom ingen betydelse” Belle är öppen med sin partitillhörighet om eleverna är nyfikna, hon döljer det inte om de frågar, det ä en sån naturlig del av henne så det skulle vara jobbigt om man inte kunde vara öppen med det. Jack tycker att det är ”väl okej att berätta, jag skulle aldrig göra det men det är upp till var och en”. 28 Gus säger att det inte finns någon anledning att dölja det men att det är upp till var och en, för en del är det ”jäkligt känsligt.” säger han. Får en lärare föra över sina privata politiska åsikter till eleverna? Om respondenterna svarade NEJ så ställde jag följdfrågan: Kan man låta bli? Alice säger att man ska låta bli att föra över sina politiska åsikter till eleverna, det är inte alls svårt att låta bli. Det gäller att vara professionell, hemma har jag en åsikt, den får stanna hemma i skolan vill jag inte delge eleverna vad jag tycker. Gus säger att det är viktigt att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande, det ska de göra med allt även mot honom. Undervisningen om politik är inget undantag. Om en fråga kommer upp är det väldigt lätt att jag tar min syn och mitt partis syn på frågan eftersom jag är väldigt bra på att det. Men eleverna måste då vara kritiska till det han säger, det finns ju flera olika sätt att se det på. ”Jag ser det inte som att föra över mina åsikter, utan mer som en del i undervisningen, de får hela tiden chansen att utveckla sitt kritiska tänkande.” Jack ger samma svar som tidigare, han anser inte att det är relevant att lyfta hans privata åsikter i undervisningen. Belle säger att skolan blir som en avspegling av samhället, vart man än rör sig kommer man stöta på folk som tycker andra saker än sig själv, hon tycker inte att det är okej att propagera för sina åsikter, men ibland är det oundvikligt att hennes privata åsikter kommer på tal i undervisningen. Vuxna människor har mer kunskap och det vet eleverna, ibland behöver de bara få ett exempel på hur man kan se en fråga. Jag förstår inte riktigt hur hon menar så jag frågar om Belle kan utveckla det sista lite grann. Säg att man ska vara neutral och så kommer frågan upp hur man ska göra för att få balans i det politiska läget som uppstått nu med sverigedemokraterna som tredje största parti och ingen vill samarbeta. Det är lätt att vara neutral och säga att man behöver få till stånd en blocköverskridande politik, här kan jag inte ta för mycket tid och ge ett svar på hur alla partiers lösning ser ut utan tar mitt parti som exempel. ”Förstår du?” Jag tolkar hennes svar som att hon dels gör ett allmänt inlägg om en potentiell lösning och sedan tar ett exempel på hur ett enskilt parti vill skapa en blocköverskridande politik. Jag undrar om det finns något i styrdokumenten som påverkat deras tidigare svar på mina frågor. Alla är inne på de mänskliga rättigheterna och skolans uppdrag att förmedla demokratiska värderingar. Alice trycker på alla människors lika värde. ”Jag själv grundar min profession på det. Genom att se alla mina elever som likvärdiga” Gus pratar om sitt uppdrag, att alla i skolan ska förmedla grundläggande demokratiska värderingar. 29 Jack säger ”eleverna ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. Det är mitt uppdrag. Jag ger dem delar av grunden till det, sedan är det deras ansvar att skapa sig övriga kunskaper så att de kan fungera i samhället.” Belle är också inne på sitt uppdrag. ”Jag kämpar för jämställdhet, att alla ska ha samma förutsättningar att lyckas. När eleverna är i skolan så ska de känna att ingen blir särbehandlad, att alla är lika värda.” Alla lärare i intervjuerna tycker att det är okej att ha en politisk tillhörighet privat och två av de fyra tycker att det är okej att vara öppen med vilken partipolitik man tycker är bäst, det är de två som är politiskt aktiva. Alla säger att det inte är okej att föra över sina privata åsikter och att det är lättare att ha ett neutralt förhållningssätt när man pratar om helheten än sakfrågor. I styrdokumenten och skollagen är det partier om de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna som påverkar deras undervisning. Specifika frågor om partitillhörighet Nu har vi pratat om undervisningen rent generellt och jag har tre frågor kvar som jag vill att lärarna besvarar. Först får de lite bakgrundsfakta och den finns också med i Intervjumallen i bilaga 1. År 2006 fick en lärare (Richard Jomshov) sparken från sitt dåvarande arbete för att han var aktiv inom Sverigedemokraterna. I höstas fick en lärare inte påbörja sin anställning vid en montessoriskola pga. att denne uttryckt rasistiska åsikter på sin privata facebooksida. Båda två hävdade att det inte skulle påverka deras undervisning negativt och att de ändå skulle klara av att sköta sitt lärarjobb (Wahlgren, 2010). Efter bakgrundsinformationen delgetts så ställdes fråga 1, Kan man tillhöra SD eller ha rasistiska åsikter och ändå kunna jobba som lärare? Kan de förmedla ”grundläggande demokratiska värden” och stå för ” Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde”? Alice får väldigt svårt att svara på den här frågan, ”Jag gillar inte SD” säger hon, ”jag tycker att de inte borde finnas” men hon fortsätter sedan. ”13% nästan, det är mycket, de är idag Sveriges tredje största parti, det är inte lågutbildade unga män som missnöjesröstar längre. Jag har förmodligen kollegor som röstar på det här partiet”. Det märks tydligt att hon brottas med sina tankar när hon letar efter ett svar på den här frågan men hon säger till slut att hon inte tycker att man kan tillhöra SD och arbeta som lärare. De kan inte förmedla de grundläggande värderingarna som samhället och skolan bygger på. Gus säger att han har svårt att se hur en sverigedemokrat skulle klara av undervisningen, deras människosyn skiljer sig ganska markant åt om man jämför med alla de andra partierna. ”tänk om det skulle vara en extrem jävel, hur skulle då elever med invandrarbakgrund känna sig?” Men han säger också att det är en komplicerad fråga att svara på, det är ju inte svart och vitt allt menar han på. ”Vem ska bestämma, vad som är tillåtet att tycka och tänka?” 30 Belle säger att det förmodligen går att tillhöra SD och vara en riktigt bra lärare på vissa ställen men kanske inte i invandrartäta skolor. Att tillhöra SD är inte konstigare än att tillhöra något annat politiskt parti. Jack svarar lika lugnt på den här frågan. ”Eftersom jag tycker att man inte ska vara öppen med sin politiska läggning över huvudtaget så kan en lärare tillhöra SD utan större problem, att redogöra för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar är lika lätt för en Sverigedemokrat som för en Socialdemokrat. Sverigedemokraterna sitter ju där de sitter idag pga. det demokratiska system vi har, de kan inte uteslutas.” Kan man tillhöra något annat politiskt parti t.ex. KD och förmedla ”grundläggande demokratiska värden” och stå för ” Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde”? Jack tycker att hans ovanstående svar gäller för alla politiska partier som sitter i vår riksdag. Alice Tycker att det är skillnad på KD och SD, alla politiska partier utom SD har en historia i det svenska parlamentariska systemet och ofta tillhör man ju något parti mer eller mindre, men ”privat tycker jag att det är svårt att svara på de här frågorna. Det är ju så att alla partier har något som jag kan tycka bryter mot det som vi i skolan ska arbeta för. Det beror ju på hur extrem man är och hur man väljer att föra fram det.” Belle säger att det inte spelar så stor roll, det är det professionella som ska räknas inte vilket parti man tillhör, följer man dokumenten och behandlar alla på lika sätt så ska det inte vara något problem viken grupp man än tillhör säger hon. Det som är viktigast är att rektor är lyhörd, att denne ser och hör. ”Det är inte okej att selektera in människor och det ska inte jag heller göra, vi pratar så mycket om alla människors lika värde. Vem är då jag att välja bort?” Tycker du att det är rätt att man kan få sparken för sina politiska åsikter? Varför tycker du så? Alice, Belle och Jack svarade Ja det ska vara fullt möjligt att kunna få sparken för politiska åsikter. ”Följer man inte skollagen, ska man definitivt kunna få sparken” säger Gus. Belle och Alice är inne lite på samma linje, följer man inte lagar så ska man kunna få sparken, detta gäller alla yrkeskategorier säger Belle. Alice drar en parallell med barnpornografi, ”har en lärare barnporr i sin privata dator ska denne kanske inte jobba med barn även om denne aldrig skulle få för sig att göra något på jobbet. En samhällskunskapslärare jobbar med politik och ska förmedla redan givna kriterier, har man inte de kriterierna som bas själv så är det svårt att undervisa om dem.” Och Belle tar upp exempel om en religiös lärare i Fysik och Biologi, hävdar de att det är Gud som skapade jorden och inte Big Bang eller att Gud skapade människan så är man kanske inte lämplig som lärare inom just de ämnena. Jack var den enda som sa Nej, han tycker inte att det ligger i arbetsgivarens sak att lägga sig i sin arbetstagares privata åsikter. 3 av 4 tycker att det ska vara möjligt att avskeda någon pga. politiska åsikter men det ska då vara under förutsättning att man bryter mot lagen på något vis. Det märks tydligt att de här lärarna har svårare att accepter Sverigedemokraterna än andra politiska partier, även om de 31 vet att det finns saker inom alla politiska partier som kan tolkas som oförenliga med de grundläggande värderingarna. 32 Slutsats ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.” (Sveriges Riksdag, 2010, s. 2010:800) Det är det här som skolan ska rätta sig efter och i läroplanen sedan framkommer det att skolans viktiga uppgift är att genom den utbildning som ges ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” När jag äntligen kommit till slutet av den här rapporten så kan jag konstatera att de flesta av respondenterna anser att neutralitet i undervisningen är att följa den text som bygger på skollagen, att värna om de demokratiska grundläggande värderingarna och arbeta för de mänskliga rättigheterna. Det är neutralitet i undervisningen. Inte att vara som ett tomt blad. Motsatsen till neutralitet i respondenternas tycke är då att tycka och föra över personliga åsikter till eleverna. ”Skolan har många dilemman att hantera men den kan aldrig vara värdeneutral” (Skolinspektionen) Det här är vad jag anser att mina respondenter menar, de tycker att man inte ska föra över sina egna åsikter som den enda sanna åsikten men att det är okej att visa eleverna vart man själv står. Den informationen som ges till eleverna ska vara saklig men ändå visar man vilka värderingar som skolan kräver att man ska överföra. Det är okej att tycka och tänka i klassrummet men om man ska lyfta en egen åsikt är det viktigt att man talar om vem som säger eller tycker något. Det enda som egentligen framkommer i skollagen är att lärarens uppgifter är att värna om de demokratiska grundläggande värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Det ligger också på lärarens uppgift tillsammans med hemmen att se till att eleverna utvecklas till ”aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” Och det är precis det här som de lärare jag intervjuat anser är ett neutralt förhållningssätt, det här är deras uppdrag. Långström och Virta har tagit upp de kontroversiella ämnena extremism, populism och rasism. De (även om de kanske inte är medvetna om det själva) har visat på svårigheten och konflikten mellan de mänskliga rättigheternas artiklar, å ena sidan så har varje människa rätt till att vara fri och att alla ska värna om alla människors lika värde för att sedan prata om att man har rätt till att medverka i politiska samlingar. De här två låter bra men faktum är att de kan hamna i konflikt med varandra. Alla människors lika rättigheter, det är väl de facto så att de politiska partier som finns idag inte arbetar för alla människors lika värde? Arbetar de inte för en viss grupp av människor? Om man nu skulle anta att varje lärare tillhör en av de här kategorierna som Långström och Virta anger, taktiker, grävare eller undvikare och anta att läraren inte har vad som anses vara grundläggande värden eller mänskliga rättigheter som prio 1, hur skulle de då kunna använda 33 de här kategoriseringarna till att undvika att undervisa om demokratiska rättigheter eller kanske rent taktiskt undervisa utifrån deras egna övertygelser. Långström och Virta tar upp det som den här rapporten handlar om, idag har en lärare möjlighet att tala om för elever vilket parti man röstar på eller tillhör men man får inte bedriva en undervisning riktad till fördel för det partiet man själv tillhör. Man får heller inte föra en negativ undervisning om det nu är så att man inte gillar ett visst parti eller deras ideologi. 3 av 4 lärare tycker att det är okej att man avskedas pga. politiska åsikter förutsatt att ett lagbrott skett eller att den inte följer de regler som är uppsatta för arbetsplatsen, fast de trycker även på att det inte enbart gäller politiska åsikter, en lärare ska kunna få sparken om den överför värden som är personliga. En av respondenterna tar upp religiositet som exempel, skolan ska vara Icke-konfessionell och religiösa åsikter ska lämnas utanför undervisningen. Likaså borde personliga politiska åsikter också vara just personliga. (Liljestand, 2002) Det finns mycket sagt om hur man ska agera som vuxen inom skolväsendet, om hur påverkbara våra ungdomar är och att det är skolans skyldighet att visa respekt och förmedla respekt för alla människors lika värde, samtidigt som vi måste låta yttrandefriheten ta sin plats, vilket betyder att även extrema åsikter eller icke-demokratiska åsikter om man hellre vill använda den termen får föras fram så länge de inte är brottsliga. Men min slutsats blir ändå att en lärare inte får ha sådana åsikter utan ska dela de grundläggande demokratiska värderingarna som anges i skollagen. När resultatet är färdigt tycker jag att kunskapsläget har utökats genom att ge samhällskunskapslärarens syn på området, något som jag upplevt har saknats tidigare. Även om det bara är en liten grupp lärare så får man en vidare uppfattning om lärares åsikter även om det inte går att går att dra några generella slutsatser av just den här undersökningen. 34 Avslutande Diskussion Jag har i den litteratur jag förskaffat mig under arbetets gång funnit att det finns väldigt mycket beskrivet om hur tillvägagångssättet ska vara när man stöter på elever som avviker från de grundläggande värderingar alla i skolan ska arbeta för. Det finns tyvärr inte så mycket om hur man ska gå tillväga om en lärare avviker från de grundläggande värderingarna. I dagsläget har vi ett par partier i Sveriges riksdag som enligt min åsikt inte står för de grundläggande värderingar som jag vill stå upp för. ”Skolledningen har idag både rätt och skyldighet att ingripa mot religiösa yttringar eller speciella kulturyttringar som kan störa ordningen och säkerheten i skolan, och som kan hindra skolan från att fullgöra sitt pedagogiska uppdrag” (Skolverket, Skolor som politiska arenor, 2010, s. 19) Detta borde enligt mitt tycke också omfatta personal som inte uppfyller de demokratiska värderingar som faktiskt finns tillskrivet i skollag och läroplan. Att tydliggöra skrivelser i skollag och läroplan är nog svårt, det måste förekomma tolkningar av en allmän text, texten måste vara så pass allmän så att den kan täcka ett stort område och därefter är det tolkningar som gör att det blir anpassningsbart på lägre nivåer. Att lärare är på alla arenor (formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan) kan ses som något positivt och negativt, men det är övervägande positivt, det är trots allt de som arbetar med det dagligen, det är oftast de som gör bäst läroböcker, och det är oftast de som vet vad som kan behövas i de skrifter som sedan ska tolkas ner till verkligheten. Skulle man kräva att den text som anges i läroplan och skollag tydliggörs så är risken stor att de lärare som hjälper till att utforma ger ett mer personligt uttryck som inte passar alla andra. Texten behöver vara av allmän karaktär. Man får inte heller avskeda en person pga. politiska åsikter vilket leder till att det finns två alternativ, 1. Läraren får arbeta kvar så länge som inget brottsligt begås eller 2. Arbetsgivaren får hitta en alternativ väg att avskeda den lärare som denne vill bli av med, vilket verkar vara fallet i Richard Jomshovs fall. Han påstår att han fick sparken pga. sina politiska åsikter vilket i sådana fall vore ett fel av arbetsgivaren, det måste ha funnits en annan orsak till avskedandet även om det kanske är lätt att ta på sig offerkoftan och hävda att det är det förstnämnda som är orsaken. Att vara lärare är en ynnest för de flesta antar jag om man utgår från det resultat jag fått från mina respondenter och framförallt min egen känsla, men det är uppenbart att det kan finnas människor som enligt mitt tycke kan pracka på ungdomarna åsikter som inte är förenliga med mänskliga rättigheter eller grundläggande demokratiska värderingar. Att vara lärare är en maktposition och det gäller att vara medveten om att man som lärare har en position som maktutövare. Hur man väljer att ta sig an elever som lärare spelar stor roll eftersom många människor försöker att vara till lags. 35 Att det finns lärare som undviker att ta upp diskussioner i klassen om den har åsikter som strider mot denne själv tycker jag är anmärkningsvärt, det tror jag är en viktig del i undervisningen. Det framkommer också både i Långström och Virtas och skolverkets text att lärare delas upp i olika kategorier och att de flesta hamnar i kategorin normförmedlaren, det är också här mina respondenter hamnar, normen är att ha de grundläggande värderingarna som skolinspektionen har satt upp. Jag uppfattar att normen har på något sätt i mitt fall blivit det neutrala förhållningssättet, och det är att undervisa om normen som uppfattas som det rätta att göra. Att arbeta som avvisare eller undvikare är inte bra på något sätt enligt någon av den teori som jag läst och den uppfattningen delar jag. Jag har intervjuat fyra yrkesverksamma lärare, urvalet är slumpmässigt och det går inte att säga generellt att lärare tycker så här, för ett mer tillförlitligt resultat behöver större undersökningar göras med betydligt fler respondenter. Något som förvånade mig när jag gjorde intervjuerna är att det är så många av lärarna som anser att det är okej att avskeda någon pga. politiska åsikter, men förutsättningen var då att man bryter mot lagen. Jag har också lärt mig att ett neutralt förhållningssätt om man ser till den definition som anges i början inte är hållbart i undervisningen, däremot finns det tydliga riktlinjer för vilken ståndpunkt man som lärare ska ha i undervisningen. Tankar som har väckts är att det skulle vara intressant att göra observationer under lektionstid och i klassrumssituationen och se hur ofta lärare lyfter fram sina egna tankar och åsikter och om de samtidigt lyfter fram andra aspekter på frågeställningar som dyker upp. Det är något som man skulle kunna forska vidare på. 36 Litteraturförteckning Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB. Liljestand, J. (2002). Klassrummet som diskussionsarena. Örebro: Universitetsbiblioteket. Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. Långström, S., & Virta, A. (2011). Samhällskunskapsdidaktik Utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. Möllergren, G. (den 05 08 2014). Sveriges radio. Hämtat från sverigesradio.se: www.sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=5929858 den 19 01 2015 Skolinspektionen. (u.d.). Skolinspektionen. Hämtat från Skolinspektionen.se: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Omoss/Skolinspektionens_dag/presentationer-2011/demokrati-vardegrund.pdf den 19 12 2015 Skolverket. (2010). Skolor som politiska arenor. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnaseskolan 2011. Stockholm: Skolverket. Sveriges Riksdag. (den 23 06 2010). Sveriges Riksdag. Hämtat från Riksdagen.se: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/ den 19 12 2014 Wahlgren, A. (den 28 09 2010). Skolvärlden. Hämtat från skolvarlden.se: http://skolvarlden.se/artiklar/sd-larare-tar-plats-i-riksdagen den 09 01 2015 Yrke. (den 18 06 2014). Lärarnas Nyheter. Hämtat från lararnasnyheter.se: http://www.lararnasnyheter.se/Yrke-2-14-vad-far-man-tycka-s16.html den 21 12 2014 37 Bilaga 1 Intervjumall Som privatperson är det ju naturligt att man tycker och tänker om diverse olika saker, t.ex. politik. Som lärare då, vad får du tycka, vad bör du tycka? Allmänna frågor: 1. Vad anser du vara ett neutralt förhållningssätt när det gäller undervisning? 2. Är det okej för en lärare att ta ställning till nyheter, om man t.ex. kör nyhetsbevakning? Ett exempel kan vara: Är det OK uttrycka att man inte tror på det svenska försvaret när de säger att utländska u-båtar varit inne på svenskt vatten? Skolan ska bl.a. (du är en naturlig del av skolan):” Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av.1” Nu undrar jag: 1. Upplever du som lärare att du kan ha en politisk läggning privat och ändå klara av att undervisa dina elever på ett neutralt sätt när det gäller politik och den politiska arenan? 2. Ska man ens vara neutral? Är det inte bra för eleverna att ha en förebild som har en tydlig ståndpunkt? 3. Ska en lärare vara öppen mot sina elever med vilken partipolitisk ideologi man tillhör? 4. Får en lärare föra över sina privata politiska åsikter i sin undervisning? Om svaret är Nej, kan man låta bli? 5. Hur tolkar du styrdokumenten? Finns det något skrivet där som gör att du tolkar dina svar på ett visst sätt? 1 Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 s.6-7. 38 År 2006 fick en lärare sparken för att denne tillhörde Sverigedemokraterna och i höstas (2014) fick en lärare inte påbörja sin anställning vid en montessoriskola pga. att denne uttryckt rasistiska åsikter på sin privata facebooksida. Båda hävdar att det inte skulle påverka deras undervisning negativt och att de ändå klarar av att sköta sitt lärarjobb. Nu undrar jag: 1. Kan man tillhöra SD eller ha rasistiska åsikter och ändå kunna jobba som lärare? Kan de förmedla ”grundläggande demokratiska värden” och stå för ” Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde”? 2. Kan man tillhöra något annat politiskt parti t.ex. KD och förmedla ”grundläggande demokratiska värden” och stå för ” Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde”? 3. Tycker du att det är rätt att man kan få sparken för sina politiska åsikter? Varför tycker du så? 39
