Fritidsgympa PP Fredrik Eneroth

Pedagogisk planering - ”Fritidsgympa”
Beskrivning av elevgrupp
Eleverna går i årskurs tre och på samma fritidshem. Treorna går på åldershomogena
fritidshem och inför trean sker ofta en splittring/hopslagning av klasserna.
Syfte
Syftet med aktiviteten är att låta eleverna själva, utifrån en given gruppindelning och med stöd
av en fritidslärare, ansvara för planeringen och genomförandet av den varje vecka
återkommande aktiviteten ”fritidsgympa”.
Aktiviteten ska verka för att utveckla elevernas aktiva inflytande över fritidshemmets
verksamhet samt att om detta kan ske genom ett samspel mellan eleverna så blir det även en
gruppstärkande aktivitet som utvecklar deras demokratiska tänkande och medvetenhet.
Ett syfte med planeringen kring fritidsgympan är att det ska vara en stimulerande och rolig
aktivitet som utgår från barnens intressen och behov samt erbjuder en meningsfull,
stimulerande och utvecklande fritid, förenligt med vad som står i de Allmänna råden
(Skolverket 2007).
”Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja
kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande
och ta ansvar.” (Skolverket 2011, s 8)
Långsiktigt mål
Det långsiktiga målet är att eleverna ska utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare
vilket är ett av läroplansmålen i LGR 11 (Skolverket 2011).
Ett av skolan och fritidshemmets mål är att varje elev ”har kunskap om demokratins principer
och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska arbetsformer” (Skolverket 2001, s 15)
Konkreta mål
Eleverna kommer genom att aktivt deltagande i utformningen av aktiviteten ges möjlighet att
träna sig i turtagning, aktivt lyssnande och deltagande, kompromissande med mera.
Fritidslärarna utformar grupperna och beroende på hur respektive grupp fungerar kan
fritidsläraren växla didaktisk position mellan en processorienterad position och en
mognadsposition.
Arbetssätt
Det är fritidsgympa en eftermiddag (onsdagar, ca. 1-1,5 timme) i veckan i skolans idrottssal.
Eleverna får under ett stormöte veta att de i två grupper ska ges möjlighet till att ansvara för
att varannan vecka planera vilka aktiviteter de vill genomföra på fritidsgympan.
Hur grupperna utformas beror på elevgruppens behov och sammansättning. Behöver man till
exempel stärka det sociala samspelet i flick- alternativt pojkgruppen kan detta vara en bra
aktivitet att använda sig av. Och att i det sammanhanget använda sig av ”enkönade”
gruppsammansättningar fyller då ett pedagogiskt syfte.
I början av varje vecka ser de på veckoplaneringen vilken grupp som ansvarar den aktuella
veckan.
Om det till exempel är grupp 1:s tur att ansvara för planeringen så är uppgiften:
De som har planerat att vara med på fritidsgympan (av medlemmarna i gruppen) samlas
under/efter mellanmålet för att planera dagens aktiviteter. Alla i gruppen ska ges tillfälle till
att vara med och påverka planeringen. Viktigt är att gruppen är medveten om till exempel hur
en demokratisk omröstning går till och så vidare.
Fritidsläraren finns med som stöd (om det skulle behövas) och för att iaktta processen.
När gruppen kommit överrens om vad de vill göra kollar man med fritidsläraren om det finns
möjlighet att genomföra aktiviteterna. Det vill säga om material finns och det faktiskt är
rimliga aktiviteter som går att genomföra.
Vill gruppen själv hålla i själva fritidsgympan så ska de ha möjlighet att göra detta. Men de
kan också välja att lämna över ledarskapet till fritidsläraren, då huvudsyftet med uppgiften är
att de ska planera och utforma aktiviteterna. Däremot är det bra om eleverna själva kan hålla i
vissa genomgångar. Till exempel förklara hur en viss regellek går till och så vidare.
Bedömning / utvärdering
Utvärdering med den grupp som planerat veckans aktiviteter bör ske så snart som möjligt. Det
kan ske genom en kort samling efter fritidsgympan, men av praktiska skäl (som t.ex. att några
elever redan har gått hem) kan utvärderingen ske dagen efter.
Utvärderingen bör också ske kontinuerligt, mellan fritidslärare och elever, under den
pågående aktiviteten.
Om fritidsgympan uppskattas av eleverna och deltagandet är högt, är också en parameter som
bör tas in i utvärdering/bedömning.
Bedömningen sker såväl på grupp- som individnivå. I gruppbedömningen handlar det om att
se till hur det sociala samspelet i gruppen är och om det utvecklas. På individnivå handlar
bedömningen om att titta på elevens förmåga till samarbete och aktiva deltagande i processen.
Delar som utgör grund för bedömningen är att utvärderingen med eleverna analyseras samt de
iakttagelser som fritidsläraren gör under elevernas planeringsfas och genomförande av
aktiviteten.
Dokumentation
Fotografering. Någon av eleverna kan till exempel få möjlighet att agera fotograf för att
dokumentera de aktiviteter som pågår.
Skriftlig dokumentation. Vid den formella utvärderingen tillsammans med eleverna skrivs
synpunkter och tankar ner. Fritidsläraren som finns med under aktiviteten dokumenterar efter
genomförd aktivitet.
Exempel på matris för bedömning av elev
Samarbete i
grupp
Aktivt
deltagande
Kan utvecklas
Eleven har svårt att
lyssna in vad andra
elever tycker och
tänker.
Är inte beredd att
kompromissa kring
sina egna tankar
och förslag.
Vill få igenom sin
egen vilja.
Deltar inte aktivt i
processen.
Kommer inte med
egna tankar och
idéer.
God
Eleven lyssnar på
andras åsikter och
tankar.
Kan i vissa fall
kompromissa
kring egna tankar
och förslag.
Mycket God
Eleven lyssnar på
ett mycket bra sätt
in andras åsikter
och tankar.
Använder det för
att resonera och
återkopplar till
vad som tidigare
sagts. Är beredd
att kompromissa
kring sina egna
tankar och
förslag.
Deltar aktivt i
Deltar mycket
processen. För till aktivt i processen.
viss del fram egna Kommer med
tankar och idéer.
egna idéer och
infallsvinklar.
Exempel på matris för gruppbedömning
Kan utvecklas
Gruppens förmåga
att samarbeta enligt
demokratiska
arbetsformer
God
Mycket god