Läs rapporten - Arbetsförmedlingen

Transcription

Arbetsförmedlingens
Återrapportering 2014
INSATSER FÖR ATT FÖRHINDRA LÅNGVARIG ARBETSLÖSHET
2015-02-20
Tidsperiod: 2014
Sida: 2 av 46
Insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet
Sida: 3 av 46
Dnr: Af-2013/508922
Datum: 2015-02-20
Insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet
”Arbetsförmedlingen ska senast den 13 juni 2014 och i samband med årsredovisningen
för 2014
– redovisa resultatet av arbetet med de personer som bedömts löpa störst risk för
långvarig arbetslöshet, särskilt avseende övergångar till arbete respektive utbildning
för dem som tagit del av stödet i form av förstärkta förmedlingsinsatser och i
förekommande fall programinsatser utanför garantierna,
– analysera träffsäkerheten i bedömningen av vilka arbetssökande som löper störst risk
för långvarig arbetslöshet,
– redovisa och analysera insatser för att synliggöra kompetens, så kallad
yrkeskompetensbedömning och validering, och
– redovisa arbetet med insatser för ungdomar före inskrivning i jobbgarantin för
ungdomar, däribland förstärkt förmedlingsstöd, vägledning och programinsatser.”
Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har
föredragits av kvalificerad handläggare Lena Clenander. I den slutliga handläggningen
har avdelningsdirektör Marie Linell- Persson, avdelningschef för Avdelningen
Förmedlingstjänster Jeanette Azinovic, enhetschef Åse-Marie Linderö och kvalificerad
handläggare Therese Larsson deltagit.
Clas Olsson
Lena Clenander
Sida: 4 av 46
Sida: 5 av 46
Innehållsförteckning
Sammanfattning ............................................................................................ 6
1. Inledning .................................................................................................... 9
1.1 Upplägg och avgränsning ............................................................................................... 9
1.2 Metod och källor ........................................................................................................... 10
2. Arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet ..................................... 13
2.1 Resultat och uppföljning ...............................................................................................13
2.1.1 Sökandesammansättningen för nyinskrivna öppet arbetslösa ............................15
2.1.2 Insatser som arbetssökande har tagit del av ....................................................... 16
2.1.3 Resultat 90 respektive 450 dagar efter inskrivningen ........................................ 20
2.2.1 Resultat till arbete för arbetsökande som har bedömts ha behov av insatser för
att förhindra långvarig arbetslöshet ............................................................................. 25
3. Träffsäkerheten i bedömningen ................................................................29
4. Insatser för att synliggöra kompetens ...................................................... 30
4.1 Validering...................................................................................................................... 30
4.1.1 Branschvalidering .................................................................................................. 30
4.1.2 Meritportfölj .......................................................................................................... 32
4.2 Yrkeskompetensbedömning ........................................................................................ 33
4.3 Utveckling av validering och yrkeskompetens-bedömning....................................... 34
5. Insatser för ungdomar före inskrivning i jobbgaranti för ungdomar ........36
5.1 Förmedlingsinsatser ..................................................................................................... 36
5.2 Programinsatser ........................................................................................................... 38
5.2.1 Studiemotiverande kurs på folkhögskola ............................................................ 40
5.3 Arbetet med arbetsgivare och matchning inom ramen för nationella kunder ......... 41
5.3.1 Matchningsarbetet inom Eures ............................................................................ 42
5.3.2 Sysselsättningsinitiativet för unga ....................................................................... 43
6. Diskussion ............................................................................................... 44
Sida: 6 av 46
Sammanfattning
Arbetsförmedlingen ska arbeta effektivt med att förhindra att arbetssökande blir
långvarigt arbetslösa. Detta ska ske genom att tidigt ge ett individanpassat stöd i form av
förstärkta förmedlingsinsatser, men även relevanta programinsatser kan vara aktuella. De
som bedömts vara i behov av dessa insatser saknar i högre utsträckning förgymnasial
utbildning, är utrikes födda eller har en funktionsnedsättning som innebär nedsatt
arbetsförmåga. Det som dessa arbetssökande har gemensamt är att de står långt från
arbetsmarknaden och att de tidigt behöver ett individanpassat stöd för att snabbare
komma i arbete. Denna rapport beskriver arbetet med att förhindra långvarig
arbetslöshet och avser 2014.
Antal nyinskrivna med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet
Totalt antal nyinskrivna öppet arbetslösa under 2014 var 339 800 personer. Av dessa
bedömdes under inskrivningsmånaden totalt 35 600 personer, 10 procent, vara i behov av
insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. Antalet nyinskrivna ungdomar under
samma period uppgick till 117 600 varav 12 100 av dessa eller 10 procent, bedömdes vara i
behov av dessa insatser. Andelen nyinskrivna arbetssökande med behov av insatser, såväl
ungdomar som samtliga, är ungefär densamma som under både 2012 och 2013.
I början av 2013 blev det möjligt att göra bedömningar även senare under
arbetslöshetstiden. I slutet av 2014 är det ungefär lika många som får bedömningen i
samband med inskrivningen som senare under arbetslösheten.
Arbetssökande som får ta del av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet
Bland de som bedömts riskera långvarig arbetslöshet har andelen som fått ta del av
insatser varierat över tid. I stickprovsundersökningarna som genomfördes från september
2013 till januari 2015 har andelen som har fått ta del av insatser inom tre månader
varierat mellan 55 och 69 procent. Vid den senaste undersökningen som genomfördes i
januari 2015 hade 64 procent tagit del av insatser. Det finns olika orsaker till de låga
resultaten. En orsak är att styrningen inom området har varit mer inriktad på detaljer och
syftet med insatserna har inte kommunicerats i tillräcklig grad. Detta har medfört att
styrningen upplevts som otydlig vilket försvårat implementeringen av arbetssättet.
Implementeringen under 2012 av bedömningsstödet och arbetssättet med insatser för att
förhindra långvarig arbetslöshet upplevdes inom organisationen som bristfällig och alltför
snabbt genomförd. Sedan dess har förutsättningarna för insatserna förändrats och
förtydligats. De många förändringarna, trots förtydliganden, har dock sannolikt bidragit
till att skapa en osäkerhet kring arbetssättet på arbetsförmedlingskontoren.
Fördelningen mellan förmedlingsinsatser och programinsatser har varierat. Vid
undersökningarna som genomfördes i januari respektive september 2014 ökade andelen
förmedlingsinsatser i förhållande till programinsatser och blev vanligast förekommande.
Sida: 7 av 46
En förklaring till ökningen var att budgetramarna i regleringsbrevet för 2014 för
programinsatser utanför jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar var
lägre än under 2013. Vid den senaste undersökningen från januari 2015 har
programinsatser återigen stigit och ligger på samma nivå som förmedlingsinsatser. För
ungdomar däremot har förmedlingsinsatser alltid varit de vanligaste insatserna.
Resultat till arbete och utbildning
Vid en uppföljning av arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet framkommer att 23 procent har arbete 450 dagar efter inskrivning. Detta
motsvararar 9 000 arbetssökande under 2014. Andelen arbetssökande med arbete är mer
än dubbelt så hög jämfört med uppföljningen 90 dagar efter inskrivning där den uppgick
till 10 procent, motsvarande 3 400 arbetssökande.
För arbetssökande som inte bedömts vara i behov av insatser har nästan hälften arbete
450 dagar efter inskrivning. Andelen som har arbete vid uppföljningen 90 dagar efter
inskrivning uppgår till 27 procent. Den relativa skillnaden mellan uppföljningen 90 dagar
respektive 450 dagar efter inskrivning är mindre för denna grupp jämfört med
arbetssökande med behov av insatser.1 Detta gäller för såväl ungdomar som för samtliga
arbetssökande. Detta visar på att det tar längre tid för arbetssökande som riskerar
långtidsarbetslöshet att få ett arbete än för övriga arbetssökande.
Ungdomar övergår i reguljära studier i högre grad jämfört med andra ålderskategorier.
Andelen ungdomar som har påbörjat reguljär utbildning efter 450 dagar uppgår till 11
procent oberoende av om ungdomen har bedömts vara i behov av insatser för att
förhindra långvarig arbetslöshet eller inte.
Fördjupad analys om resultat till arbete och utbildning efter 15 månader
Med hjälp av den första stickprovsundersökningen från september 2013 som
Arbetsförmedlingen genomförde av arbetssökande med behov av insatser för att
förhindra långvarig arbetslöshet, har en uppföljning gjorts av resultat till arbete och
utbildning 15 månader efter bedömningen av de arbetssökande.
Uppföljningen visar att arbetssökande som har tagit del av insatser inom tre månader har
arbete i högre utsträckning än arbetssökande som inte har fått ta del av några insatser
inom tre månader. För ungdomar framgår inte motsvarande samband. Andelen
arbetssökande som går vidare till reguljär utbildning är oberoende av om de har tagit del
av en insats eller inte. Vid en jämförelse mellan de som fick en bedömning tidigare i
arbetslösheten med de som fick den senare kan vi konstatera att de som fick
bedömningen senare i högre grad har arbete 15 månader efter bedömning. Resultatet kan
inte med säkerhet anses bero på insatserna då det finns andra faktorer, till exempel
sökandesammansättningen, som påverkar utfallet.
Detta innebär att andelen arbetssökande som har arbete vid uppföljningen 450 dagar efter inskrivning inte är
dubbelt så hög jämfört med uppföljningen 90 dagar efter inskrivning, såsom är fallet med arbetssökande med
behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.
1
Sida: 8 av 46
Träffsäkerheten i bedömningen
Analysen av träffsäkerheten i bedömningen av vilka arbetssökande som löper störst risk
för långvarig arbetslöshet har gjorts utifrån arbetsförmedlarens bedömning och
bedömningsstödets rekommendation. I de fall där arbetsförmedlarens bedömning
sammanfaller med bedömningsstödets resultat, antingen då båda identifierar en risk för
långvarig arbetslöshet eller då varken arbetsförmedlarens bedömning eller
bedömningsstödet visar på risk för långvarig arbetslöshet, är träffsäkerheten i
bedömningarna störst. Där de avvek från varandra har bedömningsstödet i genomsnitt
haft en större träffsäkerhet, i betydelsen att den arbetssökande sedan blev långvarigt
arbetslös eller inte. Analysen av träffsäkerheten i bedömningen återfinns i sin helhet i
Arbetsförmedlingens återrapport Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, 13
juni 2014.
Insatser för att synliggöra kompetens
Det pågår ett utvecklingsarbete på Arbetsförmedlingen bland annat inom ramen för ett
särskilt uppdrag att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanländas
kompetens. Arbetsförmedlingen har genomfört olika informationsinsatser och
gruppaktiviteter för att öka antalet deltagare från etableringsuppdraget för att valideras
enligt branschmodell eller få sina betyg bedömda.
Antalet arbetssökande som deltagit i valideringstjänsten meritportfölj minskade under
andra halvåret 2013 bland annat på grund av att en stor leverantör inte deltog i
förlängningen av avtalet med Arbetsförmedlingen. En ny upphandling av tjänsten
genomfördes i början av 2014 med ökat antal deltagare som följd.
I samband med valideringsmässorna under våren 2014 ökade antalet deltagare från
etableringsuppdraget inom branschvalidering. Totalt är det dock färre deltagare som tar
del av branschvalidering under 2014 jämfört med 2013. En anledning kan vara att
budgetramarna i regleringsbrevet för 2014 för programinsatser utanför
garantiprogrammen är lägre i förhållande till 2013.
Antalet deltagare inom yrkeskompetensbedömning har minskat under 2014 vilket delvis
beror på att Arbetsförmedlingen under första halvåret 2014 inväntade ett klargörande
från Skatteverket om att ersättning för handledare vid yrkeskompetensbedömning inte
ska momsbeläggas.
Sida: 9 av 46
1. Inledning
Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen fått en rad nya uppdrag som innebär att
allt fler personer som har en förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden skrivs in
som arbetssökande. Det kan vara arbetssökande med lägre utbildningsnivå, utrikes födda,
äldre och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Dessa arbetssökande är inte en homogen grupp men har det gemensamt att de står långt
från arbetsmarknaden. Sedan 2008 har antalet personer med en svag ställning på
arbetsmarknaden fördubblats och utgör numera majoriteten av dem som är inskrivna vid
Arbetsförmedlingen.2
Arbetsförmedlingen ska arbeta effektivt med att förhindra att arbetssökande blir
långvarigt arbetslösa. Detta ska ske genom individanpassat stöd i form av förstärkta
förmedlingsinsatser, men även relevanta programinsatser kan vara aktuella. Denna
rapport beskriver arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet och avser 2014.
1.1 Upplägg och avgränsning
Rapporten inleds med en metoddiskussion. Sedan följer ett avsnitt där
sökandesammansättningen för nyinskrivna öppet arbetslösa och antalet som har bedömts
ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet redovisas. Därefter redovisas
i vilken utsträckning arbetssökande har tagit del av Arbetsförmedlingens olika insatser.
Redovisning görs av status 90 respektive 450 dagar efter inskrivning, fördelat på
arbetssökande med störst risk för långvarig arbetslöshet och övriga. Här följer en
fördjupning av resultat 15 månader efter bedömningen utifrån den första större
stickprovsundersökningen. Därefter görs en kort redovisning av slutsatserna avseende
träffsäkerheten i bedömningen av vilka arbetssökande som bedöms löpa störst risk för
långvarig arbetslöshet. Sedan följer ett avsnitt om att synliggöra kompetens i form av
validering och yrkeskompetensbedömning. I nästkommande avsnitt presenteras några
insatser som används i arbetet med ungdomar. Rapporten avslutas med en diskussion om
de resultat och utmaningar som finns i arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet.
Om inte annat framgår av löptext eller tabellrubrik baseras all statistik på arbetssökande
utanför garantiprogrammen som skrevs in som öppet arbetslösa, fördelat på
arbetssökande som har bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet och övriga.
Detta fördelas på samtliga arbetssökande samt varav ungdomar i åldern 16 till 24 år. De
insatser som beskrivs i 5. Insatser för ungdomar före inskrivning i jobbgaranti för
ungdomar kan även erbjudas arbetssökande inom andra ålderskategorier. Resultat för
ungdomar redovisas främst i kapitel 2. Arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet.
2
Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2014.
Sida: 10 av 46
1.2 Metod och källor
Redovisningen av resultat bygger främst på statistik från Arbetsförmedlingens datalager
samt strukturerade uppföljningar där medarbetare har granskat daganteckningar och
individuella handlingsplaner i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS).
a) Statistik från Arbetsförmedlingens datalager
Arbetsförmedlingens datalager används för att redovisa statistik över antal nyinskrivna
öppet arbetslösa och hur många av dem som har bedömts löpa störst risk för långvarig
arbetslöshet, sökandesammansättning, hur många som blivit långvarigt arbetslösa samt
resultat avseende studiemotiverande folkhögskolekurs och status 903 respektive 450
dagar4 efter inskrivning. Även validering och yrkeskompetensbedömning redovisas med
data från Arbetsförmedlingens datalager. I redovisad statistik om validering ingår de
tjänster som Arbetsförmedlingen upphandlar av externa leverantörer, det vill säga
branschvalidering och meritportfölj.
I redovisningen av de arbetssökande som uppnår 450 dagar efter nyinskrivning under
2014 görs en jämförelse av resultatet med de arbetssökande som under 2014 uppnår 90
dagar efter inskrivning.
b) Strukturerade uppföljningar av daganteckningar och individuella
handlingsplaner i AIS
För att följa upp arbetet med insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har
Arbetsförmedlingen gjort strukturerade uppföljningar där medarbetare manuellt
granskar enskilda ärenden i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS).
Daganteckningar och handlingsplaner i varje specifikt ärende har granskats. I dessa
undersökningar granskas vilka insatser som de arbetssökande som har bedömts ha störst
risk för långvarig arbetslöshet har fått inom tre månader efter bedömningen.
I denna återrapport presenteras, förutom resultaten från de fyra större undersökningar
som beskrivits i återrapporten Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet från 13
juni 2014, även resultatet från två ytterligare undersökningar som genomfördes under
september 2014 respektive januari 2015. Uppgifter om ungdomar från samtliga
genomförda större undersökningar särredovisas.
Resultat efter 90 dagar har redovisats i motsvarande återrapport tidigare. Denna tidsrymd kan vara för snäv
för att se utvecklingen för arbetssökande med störst risk för långvarig arbetslöshet, då dessa rimligen behöver
stöd under en längre period innan de kan vara aktuella för arbetsmarknaden. Samtidigt kan det vara intressant
att jämföra resultat för 90 respektive 450 dagar för att se utvecklingen för denna grupp jämfört med
arbetssökande som inte är i behov av extra stöd.
4 En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin får bland annat göras för en arbetssökande som under 14
sammanhängande månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen eller
deltagit i arbetsmarknadspolitiska program. Det är därför intressant att studera arbetssökandes övergång till
jobb- och utvecklingsgarantin vid den tidpunkt då en sådan övergång har varit aktuell, exempelvis vid 15
månader, 450 dagar.
3
Sida: 11 av 46
I undersökningarna redovisas öppet arbetslösa (både nyinskrivna och arbetssökande som
har varit inskrivna sedan tidigare) som under en viss månad bedömdes ha störst risk för
långvarig arbetslöshet.
Följande undersökningar har genomförts under 2013 till 2015:
•
Uppföljning under september 2013 av samtliga arbetssökande (motsvarande
5 206 arbetssökande varav 1 038 ungdomar) som tre månader tidigare, i maj
2013, hade bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet.
•
Uppföljning under oktober 2013 av cirka hälften av samtliga arbetssökande
(motsvarande 2 547 arbetssökande varav 549 ungdomar) som hade bedömts ha
störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i juni 2013.
•
Uppföljning under januari 2014 av cirka hälften av samtliga arbetssökande
störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i september 2013.
•
Uppföljning under maj 2014 av cirka hälften av samtliga arbetssökande
störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i januari 2014.
•
Uppföljning under september 2014 av cirka hälften av samtliga arbetssökande
störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i maj 2014.
•
Uppföljning under januari 2015 av cirka hälften av samtliga arbetssökande
störst risk för långvarig arbetslöshet tre månader tidigare, i september 2014.
c) Fördjupad analys
Arbetsförmedlingen har utöver ovanstående gjort en fördjupad granskning av de
arbetssökande som ingick i den större undersökningen i september 2013 (där 5 206
arbetssökande ingick, varav 1 038 ungdomar) och som bedömts löpa störst risk för
långvarig arbetslöshet. I den fördjupade granskningen undersöktes hur många som har
fått arbete respektive påbörjat en reguljär utbildning 15 månader efter bedömningen.
Arbetsförmedlingens datalager har använts för att ta fram aktuell status under september
2014 för de arbetssökande som ingick i den aktuella stickprovsundersökningen.
I den fördjupade granskningen ingår:
1.
En jämförelse av status mellan de arbetssökande som har fått insatser och de som
inte har fått några insatser.
2. En jämförelse av om valet av insats påverkar resultatet.
3. En jämförelse om bedömning vid inskrivning eller bedömning senare under
arbetslösheten påverkar resultatet.
Sida: 12 av 46
I den fördjupade analysen har hänsyn enbart tagits till de insatser som de arbetssökande
med bedömt behov av insatser fick under de tre första månaderna efter bedömningen.
Skillnader i resultatet kan bland annat bero på användandet av insatser, men också
skillnader i till exempel sökandesammansättningen, variationer i arbetsförmedlarnas
professionella bedömningar eller på regionala skillnader som inte tagits hänsyn till här.
Ingen hänsyn har heller tagits till om de arbetssökande har tagit del av insatser senare än
under de tre första månaderna efter bedömning eftersom ingen sådan statistik finns
tillgänglig för förmedlingsinsatser. En motsvarande fördjupning har genomförts utifrån
samma stickprovsundersökning sex månader efter bedömningen med liknande resultat
om än med mindre skillnader mellan grupperna.
d) Träffsäkerhet i bedömningen
Träffsäkerheten i bedömningen av vilka arbetssökande som löper störst risk för långvarig
arbetslöshet tolkas utifrån bedömningsstödet5 och utifrån vilka arbetssökande som
arbetsförmedlarna6 faktiskt ger bedömningen7 behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet. I båda fallen kan en uppskattning av träffsäkerheten göras utifrån
hur stor andel av de arbetssökande som har fått olika bedömning i bedömningsstödet
respektive av arbetsförmedlare och hur lång arbetslösheten sedan har blivit.
Analysen av träffsäkerheten i bedömningen återfinns i sin helhet i återrapport Insatser
för att förhindra långvarig arbetslöshet, 13 juni 2014.
e) Avstämning med marknadsorganisationen
I syfte att inhämta information från arbetsförmedlare har två rapportseminarier hållits.
Dessa har genomförts med arbetsförmedlare och verksamhetssamordnare från olika
arbetsförmedlingskontor i landet. Seminarierna behandlade orsakerna till de resultat som
återrapporten redovisar i de fall där resultaten kunde vara svårtolkade. Slutsatserna som
framkom vid seminarierna återfinns främst i diskussionsavsnittet.
f)
Enkätundersökning riktad till ungdomar
Under november 2014 sändes en enkätundersökning till 1 000 ungdomar i åldern 16 till
24 år som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen under kortare period än tre
månader. Halva urvalet bestod av ungdomar som bedömts ha behov av tidiga insatser för
att förhindra långvarig arbetslöshet. Sammanlagt har 705 ungdomar, motsvarande 70
procent, besvarat enkäten. Av de 705 ungdomar som har besvarat enkäten har ungefär
hälften, 355 arbetssökande, bedömts ha behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet.
Bedömningsstödets rekommendationer delas in i fyra olika grupper: bör ha mycket goda möjligheter till
arbete, bör ha goda möjligheter till arbete, överväg behov av stöd för ökade möjligheter till arbete samt behov av
stöd för ökade möjligheter till arbete - överväg insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.
6 Eftersom arbetsförmedlarens bedömning avgör vilket stöd den arbetssökande kommer att erbjudas är detta
liktydigt med Arbetsförmedlingens bedömning.
7 Arbetsförmedlaren gör bedömningarna: behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet och inte
behov av sådana insatser.
5
Sida: 13 av 46
2. Arbetet med att förhindra långvarig
arbetslöshet
I regleringsbrevet för 2014 betonas insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet,
främst i form av förstärkta förmedlingsinsatser men även relevanta programinsatser.
Arbetsförmedlingens arbete med att förhindra långvarig arbetslöshet innebär att först
identifiera de som bedöms riskera långvarig arbetslöshet och därefter erbjuda dem
insatser. Ibland uppmärksammas behov av förstärkt stöd senare under arbetslösheten.
Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet kan därför erbjudas senare under
arbetslösheten än vid själva inskrivningen.
Vilken typ av insats som blir aktuell utgår från det individuella behovet och den
arbetsmarknadspolitiska bedömningen. En beskrivning av insatser görs i kapitel 5.
Insatser för ungdomar före inskrivning i jobbgaranti för ungdomar.
2.1 Resultat och uppföljning
Under 2014 skrev 339 813 öppet arbetslösa in sig på Arbetsförmedlingen. Av dessa
bedömdes totalt 35 599 personer, 10 procent, ha störst risk för långvarig arbetslöshet
under inskrivningsmånaden. Jämfört med 2013 är andelen nyinskrivna arbetssökande
med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet ungefär lika stor.
Totalt antal nyinskrivna öppet arbetslösa ungdomar under 2014 var 117 634 personer. Av
ungdomarna som skrev in sig under denna period bedömdes under inskrivningsmånaden
12 062 personer, eller 10 procent, löpa störst risk för långvarig arbetslöshet. Andelen
ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet avviker inte
nämnvärt jämfört med föregående år.
Som nämnts kan arbetssökande bedömas löpa störst risk för långvarig arbetslöshet vid
inskrivningen på Arbetsförmedlingen eller vid ett senare tillfälle. En anledning till att
många arbetssökande får bedömningen senare än vid inskrivningen kan vara att ny
information om den arbetssökande kommer fram först senare, till exempel om det finns
en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Figur 1 nedan visar att antalet arbetssökande som får bedömningen senare under
arbetslösheten ökade under såväl 2013 som 2014. Vid införandet av insatser för att
förhindra långvarig arbetslöshet skulle bedömningen ske i samband med inskrivningen. I
många fall upptäcks behovet först senare under arbetslöshetsperioden av de
arbetssökande. Detta föranledde i början av 2013 en förändring av vilka arbetssökande
som var aktuella för bedömningen.
Under början av 2014 minskade antalet arbetssökande som fick bedömningen senare
under arbetslösheten. En anledning till minskningen i början av året var att färre
Sida: 14 av 46
arbetssökande utanför garantiprogrammen kunde erbjudas programinsatser under 2014.
I regleringsbrevet för 2014 var budgetanslaget för programinsatser utanför
garantiprogrammen lägre jämfört med föregående års regleringsbrev. Detta har i
synnerhet kommit att påverka arbetssökande som bedöms löpa störst risk för långvarig
arbetslöshet senare under arbetslösheten. Arbetssökande som varit inskrivna en tid har
redan tagit del av de förmedlingsinsatser som erbjuds alla arbetssökande som är
inskrivna på Arbetsförmedlingen varför det rimligen finns ett större behov av
programinsatser för dessa arbetssökande. Detta resulterar i att bedömningar av insatser
för att förhindra långvarig arbetslöshet inte görs då det inte finns tillgång till de insatser
dessa arbetssökande har behov av.
Då inbromsningen av programinsatser utanför garantiprogrammen blev alltför kraftig
beslutade Arbetsförmedlingen under sommaren 2014 att ta bort direktivet om att
begränsa programinsatser. Programinsatser erbjuds därefter återigen i större omfattning.
Antalet som bedöms ha behov av insatser senare än vid inskrivningen har ökat under
hösten 2014 och ligger nu ungefär på samma nivå som de arbetssökande som bedöms vid
inskrivningen.
Figur 1. Antal som bedöms löpa störst risk för långvarig arbetslöshet under respektive månad.
Fördelat på nyinskrivna arbetslösa med bedömt behov av insatser under inskrivningsmånaden
respektive arbetssökande som har skrivits in tidigare men som under månaden har bedömts ha
behov av insatser.
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
2 013
dec
okt
nov
sep
jul
aug
jun
apr
maj
mar
jan
feb
dec
okt
nov
sep
jul
aug
jun
apr
maj
mar
jan
2 012
feb
dec
okt
nov
sep
jul
aug
jun
apr
maj
mar
jan
feb
0
2 014
Antal arbetssökande som har skrivits in tidigare, men som under månaden bedömts vara i behov av insatser
Totalt antal nyinskrivna som bedöms vara i behov av insatser under månaden
Källa: Arbetsförmedlingens datalager
Antalet ungdomar som får bedömningen senare under arbetslösheten har varit lågt under
hela perioden, dock med en viss uppgång under andra halvåret 2014. Det finns sällan
anledning att bedöma ungdomar senare under arbetslösheten eftersom de redan efter 90
dagar ges tillgång till program och förstärkta insatser inom ramen för jobbgaranti för
ungdomar.
Totalt antal kvarstående arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet uppgick i slutet av december 2014 till 37 344 personer.
Sida: 15 av 46
2.1.1 Sökandesammansättningen för nyinskrivna öppet arbetslösa
En allt större del av de arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör
grupper som erfarenhetsmässigt har svårare att få ett arbete. Det handlar framförallt om
arbetssökande som endast har en förgymnasial utbildning, äldre (55 till 64 år),
utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga.8 Detta betyder inte att samtliga arbetssökande som tillhör dessa grupper
har en svag ställning på arbetsmarknaden och löper störst risk för långvarig arbetslöshet.
En individuell bedömning av den arbetssökandes situation och förutsättningar måste
alltid göras. Det är också viktigt att göra en bedömning av vilket stöd den enskilde
arbetssökande behöver.
Tabell 1 visar dels samtliga nyinskrivna öppet arbetslösa och antal nyinskrivna som har
bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet och dels nyinskrivna öppet arbetslösa
ungdomar och antal nyinskrivna ungdomar med störst risk för långvarig arbetslöshet
under 2014. En jämförelse mellan det totala antalet nyinskrivna öppet arbetslösa och de
arbetssökande som har bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet visar att de
senare i högre grad har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, är utrikes
födda eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Som ovan
beskrivits är det arbetssökande med dessa förutsättningar som också har svårast att få ett
arbete.
8
Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2014.
Sida: 16 av 46
Tabell 1. Totalt antal nyinskrivna öppet arbetslösa och antal nyinskrivna öppet arbetslösa som har
bedömts ha störst risk för långvarig arbetslöshet. Fördelat på kön, ålder, inrikes/utrikesfödd,
9
utbildningsnivå samt funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga . Uppdelat på
samtliga och ungdomar 2014. Antal och andel i procent.
Under 2014
Totalt antal
nyinskrivna öppet
arbetslösa
Totalt antal
nyinskrivna öppet
arbetslösa i behov
av insatser
Antal
Antal
Andel
Kvinnor
147 098
43
16 488
Män
192 715
57
19 111
Sum m a
339 813
100
35 599
16-24 år
117 634
35
25-34 år
92 686
27
35-44 år
59 252
17
6 612
45-54 år
44 375
13
4 773
Andel
Totalt antal
nyinskrivna
ungdom ar öppet
arbetslösa
Totalt antal
nyinskrivna
ungdom ar i behov
av insatser
Antal
Andel
Antal
Andel
46
46 930
40
4 694
39
54
70 704
60
7 368
61
100
117 634
100
12 062
100
12 062
34
117 634
100
12 062
100
9 434
27
0
0
0
0
19
0
0
0
0
13
0
0
0
0
Kön
Ålder
55- år
25 866
8
2 718
8
0
0
0
0
Sum m a
339 813
100
35 599
100
117 634
100
12 062
100
Födelseland
Inrikes
227 638
67
20 290
57
95 216
81
9 489
79
Utrikes
112 175
33
15 309
43
22 418
19
2 573
21
Sum m a
339 813
100
35 599
100
117 634
100
12 062
100
Funktionsnedsättning
Ja
8 116
2
3 549
10
2 793
2
1 354
11
Nej
331 697
98
32 050
90
114 841
98
10 708
89
Sum m a
339 813
100
35 599
100
117 634
100
12 062
100
Förgymnasial utbildning
77 858
23
17 296
49
25 361
22
7 019
58
Gymnasial utbildning
169 661
50
12 898
36
81 420
69
4 550
38
Eftergymnasial utbildning
89 342
26
5 273
15
10 778
9
483
4
Forskarutbildning
2 952
1
132
0
75
0
10
0
339 813
100
35 599
100
117 634
100
12 062
100
Utbildningsnivå
Sum m a
2.1.2 Insatser som arbetssökande har tagit del av
I figur 2 nedan framgår att andelen arbetssökande som får ta del av insatser av samtliga
arbetssökande som har bedömts löpa störst risk för långvarig arbetslöshet har varierat
över tid. I uppföljningarna som genomfördes i september, 2013 respektive 2014,
9
Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga förkortas i tabellen som funktionsnedsättning.
Sida: 17 av 46
inkluderar i huvudsak sommarmånaderna och nedgången kan därför delvis förklaras av
kalendereffekt. I undersökningen som genomfördes i januari 2015 hade totalt 64 procent
fått ta del av insatser inom tre månader. I flertalet av undersökningarna är det en något
lägre andel ungdomar som har fått ta del av insatser, 60 procent i den senaste
undersökningen.
Figur 2. Andelen arbetssökande som har fått insatser inom tre månader efter att de har bedömts
löpa störst risk för långvarig arbetslöshet vid undersökningarna i september 2013, oktober 2013,
januari 2014, maj 2014, september 2014 och januari 2015. Fördelat på samtliga och ungdomar.
Procent 80
69
70
60
50
68 68
65
65
64
62
56
55
60
51
48
40
30
20
10
0
sept-2013 okt-2013
jan-2014 maj-2014 sept-2014 jan-2015
Insats inom 3 mån, samtliga
Insats inom 3 mån, ungdomar
Källa: Arbetsförmedlingens undersökningar från september 2013 till januari 2015.
Detta är inte tillfredställande resultat. Det finns olika orsaker till att en så låg andel
arbetssökande får ta del av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. En orsak är
att styrningen inom området har varit mer inriktad på detaljer och leveranser snarare än
syftet med insatserna, att förhindra långvarig arbetslöshet. Detta har medfört att
styrningen har upplevts som otydlig. En annan orsak till att uppdraget inte uppnådde
önskat resultat är att implementeringen av bedömningsstödet och arbetssättet med
insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet inledningsvis var bristfällig.
Genomförandet skedde alltför snabbt inom organisationen med endast en mycket kort
pilotstudie som förankringsprocess. Sedan dess har förutsättningarna för insatser för att
förhindra långvarig arbetslöshet förändrats och förtydligats. Det handlar bland annat om
möjligheten att ge bedömningen senare under arbetslösheten, förändringar i
tilläggskriterierna för ungdomar samt vilka sökandekategorier som ska undantas dessa
insatser. De många förändringarna, trots förtydliganden, kan ha bidragit till att skapa en
osäkerhet kring arbetssättet på arbetsförmedlingskontoren.
Sida: 18 av 46
Förutom de orsaker som redan har nämnts finns det även ytterligare förklaringar till att
en arbetssökande inte har fått ta del av insatser från Arbetsförmedlingen. Bland den
totala gruppen är den främsta orsaken att de arbetssökande inte har fått en planering som
stämmer överens med det bedömda behovet.10 Många arbetssökande som bedöms vara i
behov av insatser har bristande kunskaper i svenska och kan därför ha svårt att
tillgodogöra sig flertalet insatser innan de har förbättrat sina svenska kunskaper, bland
annat genom SFI. Andra orsaker är att arbetssökande har uteblivit från överenskomna
möten, varit förhindrade – till exempel blivit sjuk – eller av andra orsaker inte varit
aktuella för insatser. Bland ungdomar är den enskilt största orsaken att den
arbetssökande har uteblivit från avtalade möten. Att en del arbetssökande inte har fått
någon insats beror på att det inte är aktuellt med insats från Arbetsförmedlingen, då de
till exempel har fått jobb, påbörjat utbildning eller blivit sjukskrivna.11
Fördelning av förstärkta förmedlingsinsatser och programinsatser
Fördelningen mellan förmedlingsinsatser och programinsatser har varierat i
undersökningarna. Vid undersökningarna som genomfördes i januari respektive
september 2014 ökade andelen förmedlingsinsatser och blev de vanligast förekommande
insatserna. En förklaring till ökningen är att budgetramarna i regleringsbrevet för 2014
för programinsatser utanför jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar
är lägre än i förhållande till 2013. Vid den senaste undersökningen har programinsatser
återigen stigit och ligger nu på samma nivå som förmedlingsinsatser.
Vid en jämförelse av arbetssökande som får bedömningen i samband med inskrivningen
med arbetssökande som får bedömningen senare under arbetslösheten framgår det att
förmedlingsinsatser är högst i den förra gruppen. Programinsatser ges i större
utsträckning bland arbetssökande som får bedömningen senare under arbetslösheten.
Det genomsnittliga antalet insatser per person under de första tre månaderna efter
bedömningen har legat konstant runt 1,4 insatser vid alla de sex redovisade
undersökningarna. Största enskilda insats som har givits är coachande samtal.12
Enkätundersökningarna likställer om den planering som har gjorts saknar insats kopplat till det bedömda
behovet med om någon planering inte har upprättats över huvudtaget.
11 Vid bedömningen hade dessa arbetssökande behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, när
stickprovet genomfördes har de till exempel fått arbete och har därför inte behov av sådana insatser. Att en del
arbetssökande uteblir från överenskomna möten eller av olika anledningar, utanför Arbetsförmedlingens
kontroll, inte är aktuella för insatser innebär att resultatet avseende hur stor andel arbetssökande som tar del av
insatser aldrig kan uppnå 100 procent.
12 Insatser via kompletterande aktör har minskat vid fjärde undersökningen och därefter. Detta beror på att
många kompletterande tjänster utanför garantierna har upphört. Yrkeskompetensbedömning ingår i kategorin
Praktik, validering och meritportfölj ingår i kategorin Förberedande utbildning i tabellerna 2 och 3.
10
Sida: 19 av 46
Tabell 2. Fördelning av antal insatser som arbetssökande med behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet har tagit del av inom tre månader efter bedömning av behov. Antal insatser
13
och andel i procent.
Fick bedömningen
Fick bedömningen
Fick bedömningen
Fick bedömningen
Fick bedömningen
Fick bedömningen
behov av tidig insats i
behov av tidig insats i behov av tidig insats i
september 2013
september 2014
maj 2013 uppföljning i juni 2013 uppföljning i
januari 2014
maj 2014 uppföljning i
uppföljning i januari
september 2013
oktober 2013
uppföljning i maj 2014
september2014
2015
2014
1 849
Andel i
procent
45
Coachande s amtal
837
Vägledning
Utredande samtal/aktualiserad
hos s pecialis t
KA-tjäns ter
320
438
Antal totalt
Förmedlingsinsatser
1 167
Andel i
procent
46
21
526
8
201
11
311
Antal totalt
1 435
Andel i
procent
48
21
718
8
245
12
379
Antal totalt
1 409
Andel i
procent
57
24
683
8
196
13
498
Antal totalt
847
Andel i
procent
51
28
392
8
110
20
328
Antal totalt
1 728
Andel i
procent
48
24
956
27
7
230
6
20
453
13
Antal totalt
därav:
Programinsatser
därav:
254
6
129
5
93
3
32
1
17
1
89
2
2 055
51
1 282
51
1 460
49
1 047
42
738
44
1 745
49
16
Praktik
626
15
293
12
361
12
271
11
228
14
572
Arbets marknadsutbildning
347
9
167
7
241
8
186
8
80
5
293
8
Förberedande utbildning
649
16
436
17
530
18
129
5
126
8
393
11
Folkhögskola
Rehabiliterande insatser
Stöd från SIUS
Annan insats - ej via Af
Totalt
12
0
11
0
24
1
31
1
14
1
55
2
359
9
313
12
254
9
304
12
214
13
350
10
62
2
62
2
50
2
126
5
76
5
82
2
160
4
76
3
83
3
8
0
80
5
122
3
4 064
100
2 525
100
2 978
100
2 464
100
1 665
100
3 595
100
Ungdomar får i genomsnitt något fler insatser per person under de första tre månaderna
efter bedömningen än övriga åldersgrupper. Antalet insatser i genomsnitt per person
uppgick till 1,5 för ungdomar i den senaste undersökningen som genomfördes i januari
2015.
Fördelningen mellan förmedlingsinsatser och programinsatser till ungdomar har varierat
mellan undersökningarna. Dock har förmedlingsinsatser alltid varit de vanligaste
insatserna till ungdomar där coachande samtal och utredande samtal är vanligast
förekommande. Även för ungdomar har andelen programinsatser stigit kraftigt vid den
senaste undersökningen.
I den enkätundersökning som genomfördes under november 2014 till ungdomar svarade
57 procent att de var mycket nöjda eller ganska nöjda med aktiviteterna som de tagit del
av genom Arbetsförmedlingen. Andelen mycket nöjda respektive ganska nöjda var
avsevärt högre bland ungdomar som bedömts ha behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet, 66 procent, jämfört med 47 procent för övriga. Cirka 18 procent
angav att de inte hade någon uppfattning om de var nöjda eller missnöjda.
I insatsen coachande samtal ingår även samtal som inte kan beskrivas bättre med någon av de andra
förmedlingsinsatserna som återfinns i tabellen (vägledning och utredande samtal).
13
Sida: 20 av 46
Tabell 3. Fördelning av antal insatser som ungdomar med behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet har tagit del av inom tre månader efter bedömning av behov. Antal insatser
14
och andel i procent.
Fick bedömningen
Fick bedömningen
Fick bedömningen
Fick bedömningen
Fick bedömningen
Fick bedömningen
september 2013
september 2014
maj 2013 uppföljning i juni 2013 uppföljning i
januari 2014
maj 2014 uppföljning i
september 2013
oktober 2013
uppföljning i maj 2014
september 2014
2015
2014
Antal totalt
498
Andel i
procent
61
Antal totalt
294
Andel i
procent
52
250
90
31
130
11
44
129
16
29
271
Antal totalt
Förmedlingsinsatser
Antal totalt
353
Andel i
procent
57
Antal totalt
407
Andel i
procent
64
Antal totalt
238
Andel i
procent
67
400
Andel i
procent
52
23
175
8
58
28
205
9
70
32
121
34
206
27
11
32
9
57
111
20
110
18
7
124
20
82
23
113
15
4
9
2
10
2
8
1
3
1
24
3
33
248
44
248
40
188
30
104
29
344
45
13
därav:
Coachande s amtal
Vägledning
Utredande samtal/aktualiserad
hos s pecialis t
KA-tjäns ter
Programinsatser
därav:
Praktik
77
9
40
7
45
7
46
7
1
0
96
Arbets marknadsutbildning
31
4
14
2
19
3
27
4
35
10
29
4
Förberedande utbildning
48
6
44
8
98
16
26
4
8
2
74
10
Folkhögskola
8
1
8
1
20
3
27
4
10
3
48
6
Rehabiliterande insatser
92
11
107
19
56
9
40
6
36
10
75
10
Stöd från SIUS
15
2
35
6
10
2
22
3
14
4
22
3
Annan insats - ej via Af
Totalt
42
5
22
4
19
3
37
6
15
4
21
3
811
100
564
100
620
100
632
100
357
100
765
100
Även för ungdomar är det arbetssökande som får bedömningen direkt vid inskrivningen
på Arbetsförmedlingen som har högst andel förmedlingsinsatser. Andelen
programinsatser är större hos arbetssökande som bedöms ha behov av insatser för att
förhindra långvarig arbetslöshet senare än under inskrivningsmånaden.
Många arbetssökande som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden är i behov av
erfarenhet från arbetslivet. Därför beslutade Arbetsförmedlingen under våren 2014 att
extra personal skulle anställas på arbetsförmedlingskontoren, så kallade kundresurser.
Kundresurserna har bland annat som uppgift att införskaffa praktikplatser till
arbetssökande som löper störst risk för långvarig arbetslöshet.
2.1.3 Resultat 90 respektive 450 dagar efter inskrivningen
Arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har
ett svårare utgångsläge på arbetsmarknaden varför det generellt tar längre tid för dessa
arbetssökande att få ett arbete.
Insatser via kompletterande aktör har minskat vid fjärde undersökningen. Detta beror på att många
kompletterande tjänster utanför garantierna har upphört. Yrkeskompetensbedömning ingår i kategorin Praktik,
validering och meritportfölj ingår i kategorin Förberedande utbildning i tabell 4.
14
Sida: 21 av 46
Arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet
Tabell 4 visar status för arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet vid inskrivningstillfället, 45015 respektive 90 dagar efter
inskrivningen.16 Uppföljningen av samtliga arbetssökande med behov av insatser 450
dagar efter inskrivning visar att andelen som har arbete uppgår till 23 procent under
2014. Detta är en ökning med 13 procentenheter jämfört med uppföljningen av de
arbetssökande som under 2014 uppnått 90 dagar efter inskrivning.17 Uppföljning av
ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 450 dagar efter
inskrivning visar att andelen som har arbete uppgår till 19 procent under 2014, vilket är
en ökning med 10 procentenheter jämfört med uppföljningen 90 dagar efter inskrivning.
Andelen arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet som har arbete efter 450 dagar är mer än dubbelt så hög jämfört med
uppföljningen efter 90 dagar, såväl för ungdomar som för samtliga arbetssökande med
behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. Detta är en indikation på att det
tar längre tid för dessa arbetssökande att få ett arbete jämfört med övriga arbetssökande.
Andelen arbetssökande som har påbörjat reguljär utbildning efter 450 dagar uppgår till 7
procent. Detta är en ökning med 5 procentenheter jämfört med uppföljningen 90 dagar
efter inskrivning. Ungdomar deltar i reguljära studier i högre grad jämfört med andra
ålderskategorier. Andelen ungdomar som påbörjat reguljär utbildning har ökat med 7
procentenheter mellan uppföljningarna och uppgår till 11 procent efter 450 dagar. En
förklaring till ökningen är att reguljär utbildning startar vid bestämda tidpunkter varför
uppföljningen 450 dagar efter inskrivning kan fånga upp fler som påbörjar reguljär
utbildning. Arbetsförmedlingen har dessutom i uppdrag att motivera ungdomar att återgå
till studier. Att inte ännu fler ungdomar påbörjar reguljär utbildning kan förklaras av att
ungdomar i viss mån redan tidigare har valt bort studier och istället valt att skriva in sig
på Arbetsförmedlingen.
En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin får bland annat göras för en arbetssökande som under 14
sammanhängande månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det är
därför intressant att studera arbetssökandes övergång till jobb- och utvecklingsgarantin vid den tidpunkt då en
sådan övergång har varit aktuell, exempelvis vid 15 månader, 450 dagar.
16 Uppföljningen 90 dagar efter inskrivning avser arbetssökande som skrevs in på Arbetsförmedlingen från
oktober 2013 till och med september 2014. Uppföljningen 450 dagar efter inskrivning avser arbetssökande som
skrevs in från oktober 2012 till och med september 2013.
17 Observera att mätningen 90 dagar respektive 450 dagar efter inskrivning inte gäller samma arbetssökande
utan dem som har passerat dag 90 respektive dag 450 under 2014.
15
Sida: 22 av 46
Tabell 4. Status för arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet
450 respektive 90 dagar efter inskrivning. Uppföljningsperiod 2014. Antal och andel i procent.
Status
450 dagar
Med behov av
insatser
90 dagar
- varav ungdomar
Med behov av
insatser
- varav ungdomar
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Arbete
9 030
23
2 453
19
3 404
10
1 053
9
-därav arb ete utan stöd
6 039
15
1 671
13
2 516
7
836
7
-därav arb ete med stöd
1 809
5
560
4
612
2
177
1
-därav nystartsjob b
1 182
3
222
2
276
1
40
0
Arbetspraktik
357
1
44
0
1 020
3
320
3
Arbetsökande med förhinder
3 416
9
825
6
2 790
8
855
7
Förberedande- och
arbetsmarknadsutbildning
1 017
3
145
1
1 850
5
582
5
Reguljär utbildning
2 644
7
1 447
11
828
2
427
4
Öppet arbetslös
8 820
22
1 584
12
18 815
54
5 662
48
Garantierna
3 836
10
2 488
20
1 276
4
923
8
Övriga program
1 049
3
199
2
1 546
4
513
4
Övrigt
9 906
25
3 552
28
3 460
10
1 547
13
Totalt
40 075
100
12 737
100
34 989
100
11 882
100
Resultatet 90 dagar efter inskrivning under 2013 ligger på motsvarande nivå som för
2014 i tabell 4 ovan.18
En jämförelse mellan olika bakgrundsvariabler har gjorts i uppföljningen 450 dagar efter
inskrivning. Jämförelsen visar att män i högre grad har fått arbete jämfört med kvinnor.
Inrikes födda fick arbete i större utsträckning jämfört med utrikes födda. En högre andel
arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har
arbete efter 450 dagar jämfört med arbetssökande utan funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga. När det gäller utbildningsnivån är andelen som går till arbete
högst bland dem med eftergymnasial utbildning följt av dem med gymnasial utbildning.19
Då insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet infördes i början av 2012 finns ingen status för
arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 450 dagar efter inskrivning för
2013.
19 Då antalet arbetssökande med forskarutbildning är få är det svårt att dra säkra slutsatser angående denna
grupp.
18
Sida: 23 av 46
Andelen kvinnor som påbörjar reguljär utbildning är högre än andelen män. Andelen
arbetsökande utan en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som
påbörjar reguljär utbildning är något högre än andelen arbetssökande med en
funktionsnedsättning. Andelen utrikes födda som påbörjar reguljär utbildning är något
lägre än andelen inrikes födda.
Arbetssökande utan behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet
Resultaten för arbetssökande med bedömt behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet kan jämföras med resultaten för arbetssökande som har bedömts inte ha
samma behov av stöd. En jämförelse visar att arbetssökande utan behov av insatser i
högre utsträckning har fått arbete vid mätning 90 respektive 450 dagar efter inskrivning.
Detta resultat är väntat då arbetssökande utan behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet ska befinna sig närmare arbetsmarknaden.
Tabell 5 visar status för arbetssökande utan behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet vid inskrivningstillfället, 90 respektive 450 dagar efter inskrivningen.20
Uppföljningen av samtliga arbetssökande utan behov av extra stöd 450 dagar efter
inskrivning visar att andelen som har arbete uppgår till 47 procent under 2014. Detta är
en ökning med 20 procentenheter jämfört med uppföljningen av de arbetssökande 90
dagar efter inskrivning. En majoritet av dem som är i arbete, såväl efter 90 dagar som
efter 450 dagar efter inskrivning, har arbete utan stöd. En jämförelse mellan samtliga
arbetssökande utan behov av insatser och ungdomar utan behov av insatser 450 dagar
efter inskrivning visar att ungdomar får arbete i något lägre grad, 42 procent.
Andelen arbetssökande utan behov av insatser som har arbete efter 450 dagar är större
jämfört med arbetssökande med behov av insatser. Den relativa skillnaden mellan
uppföljningen 90 dagar respektive 450 dagar efter inskrivning är mindre för denna grupp
jämfört med arbetssökande med behov av insatser.21 Detta gäller för såväl ungdomar som
för samtliga arbetssökande.
Av samtliga arbetssökande utan behov av insatser har 7 procent påbörjat reguljär
utbildning vid uppföljning under 2014, 450 dagar efter inskrivning. Detta är en ökning
med 4 procentenheter jämfört med uppföljningen av arbetssökande 90 dagar efter
inskrivning. Andelen ungdomar som har påbörjat en reguljär utbildning efter 450 dagar
är högre och uppgår till 11 procent, vilket också är en ökning med 6 procentenheter
jämfört med motsvarande uppföljning 90 dagar efter inskrivning. Andelen ungdomar
som har påbörjat reguljär utbildning efter 450 dagar uppgår till 11 procent oberoende av
Observera att mätningen 90 dagar respektive 450 dagar efter inskrivning inte gäller samma arbetssökande
utan dem som har passerat dag 90 respektive dag 450 under 2014.
21 Detta innebär att andelen arbetssökande som har arbete vid uppföljningen 450 dagar efter inskrivning inte är
dubbelt så hög jämfört med uppföljningen 90 dagar efter inskrivning, såsom är fallet med arbetssökande med
behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.
20
Sida: 24 av 46
om ungdomen har bedömts ha behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet
eller inte.
Tabell 5. Status för arbetssökande utan behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet
450 respektive 90 dagar efter inskrivning. Uppföljningsperiod 2014. Antal och andel i procent.
Status
450 dagar
Utan behov av
insatser
90 dagar
- varav ungdomar
Utan behov av
insatser
- varav ungdomar
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Arbete
157 145
47
52 862
42
83 048
27
26 712
25
-därav arb ete utan stöd
145 636
43
49 331
39
79 721
26
25 729
24
-därav arb ete med stöd
4 012
1
1 389
1
1 834
1
711
1
-därav nystartsjob b
7 497
2
2 142
2
1 493
0
272
0
Arbetspraktik
1 024
0
140
0
1 082
0
293
0
Arbetsökande med förhinder
9 263
3
2 399
2
8 066
3
2 241
2
Förberedande- och
arbetsmarknadsutbildning
4 837
1
830
1
9 578
3
2 313
2
22 132
7
14 093
11
9 044
3
5 190
5
Öppet arbetslös
56 452
17
10 187
8
162 704
53
49 876
46
Garantierna
25 278
8
17 756
14
10 621
3
8 427
8
Övriga program
2 105
1
305
0
1 949
1
345
0
Övrigt
57 352
17
26 841
21
22 838
7
13 139
12
Totalt
335 588
100
125 413
100
308 930
100
108 536
100
Resultatet 90 dagar efter inskrivning under 2013 ligger på motsvarande nivå som för
2014 i tabell 5 ovan.
En jämförelse mellan män och kvinnor vid uppföljningen 450 dagar efter inskrivning
visar att det är en något högre andel av männen som har fått arbete. Det är en mycket
större andel av de inrikes födda som har gått till arbete jämfört med de utrikes födda.
Likaså har arbetssökande utan en funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga fått arbete i högre utsträckning jämfört med arbetssökande som har en
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. När det gäller utbildningsnivån
är andelen som går till arbete högst bland dem med eftergymnasial utbildning.
Kvinnor påbörjar reguljär utbildning i högre grad än män. Inga större skillnader avseende
deltagande i reguljär utbildning kan noteras mellan inrikes födda och utrikes födda.
Arbetssökande utan funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har
Sida: 25 av 46
påbörjat reguljär utbildning i högre grad jämfört med arbetssökande med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
2.2.1 Resultat till arbete för arbetsökande som har bedömts ha behov
av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet
Med hjälp av den första – och samtidigt – största stickprovsundersökningen som
Arbetsförmedlingen har genomfört av arbetssökande med bedömt behov av insatser för
att förhindra långvarig arbetslöshet, har en jämförelse gjorts av resultat till arbete och
utbildning 15 månader efter bedömningen av de arbetssökande. Resultatet kan inte med
säkerhet anses bero på insatserna då det kan finnas bakomliggande faktorer som inte kan
tas fram genom statistik. Det handlar bland annat om sökandesammansättningen,
arbetsförmedlarnas bedömningar och den arbetssökandes motivation. I den aktuella
stickprovsundersökningen av arbetssökande som i maj 2013 bedömdes ha behov av
insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet hade 55 procent tagit del av insatser inom
tre månader. Ingen hänsyn har tagits till om de arbetssökande har tagit del av insatser
senare än under de tre första månaderna efter bedömning. En motsvarande fördjupning
som den som beskrivs nedan har genomförts utifrån samma stickprovsundersökning sex
månader efter bedömningen. Resultatet överensstämde med den som beskrivs nedan, om
än med mindre skillnader mellan grupperna.
Sammansättningen av arbetssökande som har fått respektive inte har fått ta del av
insatser
En utgångspunkt för att söka eventuella orsaker till att vissa arbetssökande får ta del av
insatser och andra inte, trots att samtliga har identifierats ha behov av insatser, är att
jämföra bakgrundsvariabler mellan de arbetssökande. Tabell 6a visar sammansättningen
av arbetssökande som bedömdes ha behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet under maj 2013 och som sedan fick respektive inte fick insatser under de
första tre månaderna utifrån bakgrundsvariabler.
Tabellen visar att könsfördelningen och fördelningen mellan inrikes och utrikes födda är
relativt jämna mellan dem som har fått och inte har fått ta del av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet. Det är färre arbetssökande med högst förgymnasial utbildning
som har fått insatser jämfört med de som inte har fått insatser. Detta skulle kunna bero
på att dessa arbetssökande i första hand är i behov av utbildning inom det reguljära
utbildningsväsendet och inte av de insatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Åldern
är högre hos arbetssökande som har fått insatser jämfört med dem som inte har fått några
insatser under de första tre månaderna. En av orsakerna till detta är, som redan har
nämnts, att ungdomar oftare uteblir från avtalade möten. Det är en högre andel
arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får
en insats än som inte får någon insats. I övrigt är det ingen skillnad i sammansättningen
av de arbetssökande som har fått ta del av en insats och de som inte har fått ta del av en
Sida: 26 av 46
insats. Orsakerna till varför vissa arbetssökande får ta del av insatser och andra inte går
således inte att utläsa utifrån befintlig statistik.
Tabell 6a Sammansättningen av arbetssökande som fick insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet och de som inte fick insatser utifrån kön, ålder, inrikes-/utrikesfödd,
22
23
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt utbildningsnivån.
Fått insatser inom tre månader efter
bedömning
Totalt (andel)
Totalt (antal)
Inga insatser inom tre månader efter
bedömning
Totalt (andel)
Totalt (antal)
Kön
Kvinnor
1 376
48
1 088
Män
1 504
52
1 238
47
53
Summa
2 880
100
2 326
100
16-24 år
497
17
541
23
25-34 år
893
31
676
29
35-44 år
764
27
529
23
45-54 år
521
18
398
17
55-65 år
205
7
182
8
Summa
2 880
100
2 326
100
Inrikes
1 266
44
1 046
45
Utrikes
1 614
56
1 280
55
Summa
2 880
100
2 326
100
Ja
373
13
232
10
Nej
2 507
87
2 094
90
Summa
2 880
100
2 326
100
Ålder
Födelseland
Funktionsnedsättning
Utbildningsnivå
Förgymnasial utbildning
1 305
45
1 121
48
Gymnasial utbildning
977
34
790
34
Eftergymnasial utbildning
586
20
403
17
Forskarutbildning
12
0
12
1
2 880
100
2 326
100
Summa
Källa: Datalagret, Arbetsförmedlingen och uppgifter hämtade ur den större undersökningen som
genomfördes i september 2013.
För ungdomar är sammansättningen utifrån ovanstående bakgrundsvariabler likadan
oavsett om de har fått tagit del av insatser eller inte. Undantaget är arbetssökande med en
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där en högre andel av de med
en funktionsnedsättning har fått tagit del av insatser.
Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga förkortas i tabellen som Funktionsnedsättning.
Samtliga arbetssökande som ingick i undersökningen bedömdes ha behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet under maj 2013.
22
23
Sida: 27 av 46
Jämförelse av resultat till arbete och utbildning beroende på om arbetssökanden
har fått eller inte fått insatser
Tabell 6b visar att av de arbetssökande som bedömdes vara i behov av insatser för att
förhindra långvarig arbetslöshet i maj och fick sådana inom tre månader hade 29 procent,
motsvarande 845 personer, arbete 15 månader efter bedömningen gjordes. Motsvarande
andel för dem som också bedömdes vara i behov av insatser under maj men som inte fick
några insatser var 22 procent, motsvarande 501 personer.
Andelen som går vidare till reguljär utbildning verkar vara oberoende av om den
arbetssökande har tagit del av en insats eller inte. Anledningen till att en högre andel av
de arbetssökande som har fått ta del av insatser deltar i ett program 15 månader efter
bedömningen jämfört med de som inte har fått ta del av någon insats kan vara att
Arbetsförmedlingen har tätare kontakt med dessa arbetssökande. I statuskategori Övriga
återfinns många arbetssökande i underkategorin okänd orsak. Vid okänd orsak har
kontakten upphört och Arbetsförmedlingen får, trots förfrågan och eventuella försök att
nå den arbetssökande, ingen förklaring till orsaken.
Tabell 6b Status för arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet
15 månader efter bedömningen, fördelat på dem som fick insatser och de som inte fick insatser.
Status 15 månader efter inskrivning
Status
Fått insatser
Inga insatser
Totalt (antal)
Totalt (andel)
Totalt (antal)
Totalt (andel)
845
29
501
22
– därav arb ete utan stöd
439
15
341
15
– därav arb ete med stöd
180
6
62
3
– därav nystartsjob b
226
8
98
4
Öppet arbetslös
619
21
573
25
114
4
127
5
Program
651
23
341
15
Övriga
651
23
784
34
Totalt
2 880
100
2 326
100
Arbete
Källa: Datalagret, Arbetsförmedlingen och uppgifter hämtade ur den större undersökningen som
genomfördes i september 2013.
Av de ungdomar som bedömdes vara i behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet i maj och fick ta del av insatser inom tre månader hade 19 procent
motsvarande 93 personer arbete 15 månader efter bedömningen gjordes. Motsvarande
andel för dem som också bedömdes vara i behov av insatser under maj månad men som
inte fick några insatser var 18 procent, motsvarande 98 personer. Även en kortare
uppföljningsperiod, sex månader, visar på motsvarande resultat. Här har insatserna inte
gett någon märkbar effekt. Det kan finnas många förklaringar till detta. Förutom de redan
återgivna ovan, kan det diskuteras om denna grupp främst behöver andra typer av
insatser såsom reguljär utbildning. För övrigt följer resultatet för ungdomar samma
Sida: 28 av 46
mönster som för samtliga arbetssökande med behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet.
Jämförelse av vilka insatser som leder till arbete
Vilken insats som leder till arbete eller utbildning, i bemärkelsen att arbetssökande har
tagit del av en specifik insats, varierar beroende på om arbetssökande fick bedömningen i
samband med inskrivningen eller senare under arbetslösheten. För arbetssökande som
bedöms vid inskrivningstillfället är förmedlingsinsatser och i synnerhet coachande samtal
vanligast förekommande. Bland arbetssökande som bedömdes senare under
arbetslösheten är programinsatser och främst praktik vanligast. De insatser som leder till
arbete eller utbildning är också de insatser som respektive grupp har tagit del av i störst
utsträckning.
Jämförelse av resultat till arbete och utbildning beroende på om arbetssökande
bedömdes vid inskrivningen eller senare under arbetslösheten
En jämförelse av arbetssökande som fått ta del av insatser inom tre månader uppdelat på
arbetssökande som bedömdes vid inskrivningen och arbetssökande som bedömdes senare
under arbetslösheten visar att en högre andel av de arbetssökande som bedömdes senare
har arbete 15 månader efter bedömningen. Skillnaden är relativt hög. Andelen som har
arbete av de arbetssökande som fick bedömningen senare än vid inskrivningen uppgår till
34 procent medan motsvarande andel för de arbetssökande som bedömdes vid
inskrivningstillfället som har arbete uppgår till 23 procent. Det kan finnas flera olika
anledningar till detta. En anledning kan vara att dessa arbetssökande har varit inskrivna
en längre tid på Arbetsförmedlingen och har då haft möjlighet att ta del av andra insatser
och att söka arbete. Dessutom har arbetsförmedlaren haft chansen att lära känna den
arbetssökande bättre och därigenom skaffat sig mer kunskap om vilket stöd den
arbetssökande behöver för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Bättre kännedom
om den arbetssökande leder till mer individuellt anpassade uppföljningar vilket i sin tur
leder till ökade förutsättningar till arbete. En annan orsak kan vara att arbetssökande som
får ta del av praktik generellt befinner sig närmare arbetsmarknaden.
Avsnittet ovan visar att av de arbetssökande som har arbete eller har påbörjat reguljär
utbildning efter 15 månader i högre utsträckning får bedömningen senare än vid
inskrivningen. Den insats som denna grupp arbetssökande främst har tagit del av är
programinsatsen praktik. Om det är insatsen i sig som har lett till resultatet eller om den
arbetssökande redan innan insatsen befunnit sig närmare arbetsmarknaden än övriga
med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet går inte att utläsa ur denna
fördjupning. Arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet är en heterogen grupp med individuella skillnader.
Sida: 29 av 46
3. Träffsäkerheten i bedömningen
Bedömningsstödet ska fungera som ett stöd för arbetsförmedlaren att identifiera de
arbetssökande som löper störst risk för långvarig arbetslöshet. Bedömningsstödet är
utvecklat för att ta fram de arbetssökande som bedöms ha störst risk för långvarig
arbetslöshet i förhållande till tillgängliga resurser. Detta motsvarar cirka 10 procent, eller
30 000 av de arbetssökande. På så sätt kan resurser riktas till rätt arbetssökande oavsett
var i landet de bor. Arbetsförmedlarens bedömning kan avvika från bedömningsstödets
rekommendation, då vissa personliga egenskaper inte kan fångas in i verktyget.
Bedömningsstödet utgör tillsammans med arbetsförmedlarens professionella bedömning
grunden för den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och avgör därmed vilket stöd
Arbetsförmedlingen erbjuder. Det är arbetsförmedlaren som slutligen avgör vilket stöd
den arbetssökande ska få.
Ett sätt att betrakta träffsäkerheten i bedömningen är att studera hur utfallet ser ut där
arbetsförmedlarens bedömning sammanfaller med bedömningsstödets rekommendation
och där de inte gör det. I de fall där arbetsförmedlarens bedömning sammanfaller med
bedömningsstödets rekommendation, antingen då det i båda bedömningarna anses
finnas risk för långvarig arbetslöshet eller då varken arbetsförmedlarens bedömning eller
bedömningsstödet visar på risk för långvarig arbetslöshet, är träffsäkerheten i
bedömningarna störst. Där bedömningarna avvek från varandra har bedömningsstödets
rekommendationer i genomsnitt haft en större träffsäkerhet, i betydelsen att den
arbetssökande sedan blev långvarigt arbetslös eller inte.
Analysen av träffsäkerheten i bedömningen återfinns i sin helhet i Arbetsförmedlingens
återrapport Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, 13 juni 2014.
Sida: 30 av 46
4. Insatser för att synliggöra kompetens
Arbetsförmedlingen erbjuder i dagsläget enligt programförordningen24 strukturerad
bedömning, värdering och dokumentation av arbetssökandes tidigare förvärvade
kunskaper och kompetens. Insatser med validerande inslag i olika omfattning är till
exempel yrkeskompetensbedömning, prova-på-plats, meritportfölj som upphandlad
förberedande utbildning och validering som upphandlad förberedande utbildning enligt
branschmodell.
4.1 Validering
Validering innebär att en arbetssökande får sina kunskaper och kompetenser bedömda,
värderade, dokumenterade och erkända oberoende av hur dessa har förvärvats. Nedan
beskrivs de valideringstjänster som Arbetsförmedlingen har upphandlat samt antalet
arbetssökande som har tagit del av dessa.
4.1.1 Branschvalidering
Målet med valideringsinsatser är att få deltagarnas kompetens kartlagd, bedömd,
dokumenterad och erkänd. Arbetsförmedlingens del i processen omfattar kartläggning
vid validering, men inte själva valideringen. Denna utförs av upphandlade externa aktörer
eller den för yrket behöriga myndigheten. För att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt
ska klara sitt matchningsuppdrag och korta ledtiderna till arbete eller utbildning används
metoden Kompetenskartläggning vid validering som ett verktyg i förmedlingsarbetet.
Valideringsinsatserna kan bli aktuella främst i tre situationer;
•
För att dokumentera kompetens och därmed öka anställningsbarheten.
•
Som ett led inför kompletterande utbildning, i syfte att klarlägga kunskapsnivå,
anpassa innehållet i utbildningen och/eller förkorta studietiden för deltagaren.
•
För att definiera den validerades nuvarande kompetens och särskilt den
kompetens som är överförbar i anslutning till yrkesvägledning.
En viktig princip för validering är att den är legitim och erkänd. Därför ska
valideringsutförare ha mandat för sin verksamhet från berörda intressenter/branscher för
aktuell valideringsmodell.
Arbetsförmedlingen upphandlar valideringstjänster på central nivå som ska kunna
användas för arbetssökande med identifierat behov. Valideringstjänsterna finns i
Arbetsförmedlingens utbildningsregister som alla handläggare har tillgång till.
Upphandlade valideringsinsatser enligt branschmodell har i huvudsak fokuserats till
yrkesområdena industri, bygg, restaurang och livsmedel samt vård och omsorg. Sedan
24
Paragraf 14 och 30 i förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.
Sida: 31 av 46
hösten 2014 finns även valideringar inom detaljhandel samt städ och service. Det pågår
ett arbete med att upphandla ytterligare branschvalideringar inom områden där det finns
framtagna branschmodeller.
Metoden kompetenskartläggning vid validering har reviderats från och med början av
2014 i överensstämmelse med Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell
kompetens (YH 2012/428)25.
Arbetsförmedlaren genomför en inledande kompetenskartläggning och bedömer om den
arbetssökande har behov av ytterligare kartläggning26. Vanligtvis genomförs den
fördjupade kompetenskartläggningen via en upphandlad leverantör. Om särskilt
kunnande om de specifika krav på kunskaper och kompetenser som gäller inom
yrket/branschen finns hos Arbetsförmedlingen genomförs hela eller delar av den
fördjupade kompetenskartläggningen i egen regi. Perspektivet är huvudsakligen
utforskande och bör också kombineras med vägledning för eventuella beslut om vägval.
Bedömningar av utländska gymnasieutbildningar, eftergymnasiala yrkesutbildningar och
akademiska utbildningar utförs av Universitets- och högskolerådet.27
Antal arbetssökande som deltagit i branschvalidering
Under 2014 har totalt 720 arbetssökande utanför garantiprogrammen deltagit i
branschvalidering. Detta är en minskning i förhållande till 2013 då 940 personer deltog i
branschvalidering. En anledning till minskat antal deltagare kan vara att budgetramarna i
regleringsbrevet för 2014 för programinsatser utanför jobb- och utvecklingsgarantin och
jobbgaranti för ungdomar är lägre än i förhållande till 2013. Genom de
informationsinsatser i form av bland annat valideringsmässor som Arbetsförmedlingen
genomförde riktade till arbetssökande inom etableringsuppdraget under våren 2014
ökade antalet deltagare från denna grupp. Det totala antalet deltagare var dock lägre
jämfört med 2013. Informationsinsatserna har haft som mål att fler arbetssökande som
tillhör etableringsuppdraget ska få sina kompetenser och erfarenheter dokumenterande
och bedömda. Mässaktiviteterna är en del av det särskilda uppdrag som
Arbetsförmedlingen fick från regeringen i december 2013, som beskrivs i avsnitt 4.3
Utveckling av validering och yrkeskompetensbedömning.28
Män tar i högre grad jämfört med kvinnor del av valideringstjänster. Den enskilt största
branschen där Arbetsförmedlingen genomför validering är inom vård. Därefter följer
branscherna bygg, svets, elektronik och andra traditionellt mer mansdominerande
områden. Arbetsförmedlingen har uppmärksammat att en ökad andel arbetssökande,
särskilt kvinnor inom etableringsuppdraget, har behov av att få sina kunskaper validerade
Myndigheten för yrkeshögskolan, Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens
Denna delprocess ingår i Arbetsförmedlingens ordinarie arbete och är inte specifik för validering.
27 www.uhr.se
28 Uppdrag till Arbetsförmedlingen att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända
invandrares kompetens. A2013/4879/IU
25
26
Sida: 32 av 46
inom andra branscher. Myndigheten har därför under våren 2014 upphandlat
branschvalideringar inom detaljhandel samt städ och service. Processen med att
upphandla ytterligare branschvalideringar pågår.
Gemensamt för arbetssökande som har tagit del av valideringstjänster är att de främst har
förgymnasial eller gymnasial utbildning.
4.1.2 Meritportfölj
Målgruppen för tjänsten Meritportfölj är främst personer som har fått uppehållstillstånd
såsom flyktingar, skyddsbehövande med flera samt deras anhöriga. Det finns möjlighet
att anvisa andra deltagare vid behov. Målet med tjänsten Meritportfölj är i första hand att
deltagarna ska få sin yrkesklassificering identifierad och verifierad. Tjänsten mynnar ut i
en så kallad meritportfölj, vilken är en strukturerad sammanställning av all
arbetslivserfarenhet, utbildning samt övriga meriter.
För att få fram underlag till meritportföljen genomförs personlig inventering, validering
och/eller yrkesbedömning. Personlig inventering innebär att en kartläggning görs av
deltagarens arbetserfarenhet och kompetens. Dessa ska sedan utredas via validering.
Valideringen ska ske i nära samarbete med aktuell branschorganisation. I de fall
validering inte kan göras, till exempel då en bransch inte har en utarbetad
valideringsmodell, kan en så kallad yrkesbedömning genomföras. När en yrkesbedömning
görs, genomförs en nivå- och kunskapsbedömning av deltagarens tidigare erfarenhet
inom yrket. Slutligen kan deltagaren erbjudas kvalificerad yrkes- och/eller
studievägledning.
En meritportfölj innehåller personlig presentation, CV samt strukturerade beskrivningar
av deltagarens utbildningsbakgrund och arbetserfarenheter innehållande dels befintliga
dokument och dels kompletterande nyproducerade beskrivningar av utbildningen
respektive arbetserfarenheten. Den innehåller även dokument och/eller annan
beskrivning av övrig kompetens som deltagaren har fått genom exempelvis föreningsliv,
ideellt arbete och hobby.
Antal arbetssökande som deltagit i meritportfölj
Under 2014 har totalt 5 246 arbetssökande utanför garantiprogrammen fått ta del av
tjänsten meritportfölj. Under 2013 deltog 5 556 arbetssökande utanför
garantiprogrammen i tjänsten. Under första halvåret 2014 minskade antalet deltagare
inom meritportfölj, för att därefter öka. Anledningen till de lägre volymerna under
inledningen av 2014 är att en stor leverantör av tjänsten inte deltog i förlängningen av
avtalen. Det medförde att leverantörens leverans av tjänsten meritportfölj upphörde då
avtalsperioden gick ut i juni 2013. En ny upphandling av tjänsten genomfördes i början av
2014 med ökat antal deltagare som följd. I samband med den nya upphandlingen
Sida: 33 av 46
förändrades karaktären på meritportfölj från att vara en kartläggningsinsats till att närma
sig en valideringsinsats.29
En jämförelse mellan 2013 och 2014 visar att andelen deltagare från etableringsuppdraget
har ökat kraftigt inom tjänsten, från 84 procent till 97 procent. Män tar i högre grad
jämfört med kvinnor del av tjänsten meritportfölj. Det kan finnas strukturella hinder som
försämrar kvinnors möjligheter att delta i insatser.30 Gemensamt för arbetssökande som
har tagit del av tjänsten meritportfölj är att de har förgymnasial eller gymnasial
utbildning.
4.2 Yrkeskompetensbedömning
Syftet med yrkeskompetensbedömning är att arbetssökande, utan eller med begränsad
erfarenhet av arbete på den svenska arbetsmarknaden, ska kunna få sin kompetens
bedömd på en arbetsplats i samband med arbetspraktik.
Yrkeskompetensbedömning kan vara en del av en så kallad prova-på-plats. Den som
anvisas en prova-på-plats ska få visa upp sina kunskaper och sin kompetens i ett yrke
eller på en arbetsplats där han eller hon kan komma i fråga för en anställning efter
avslutad praktik. Anvisningen bör göras i nära anslutning till att deltagaren anmäler sig
som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Bedömningen får pågå i högst tre veckor.
Antal arbetssökande som deltagit i yrkeskompetensbedömning
Under 2014 har totalt 805 arbetssökande utanför garantiprogrammen deltagit i
yrkeskompetensbedömning. Detta är en minskning från 2013, då totalt 1 262
arbetssökande utanför garantiprogrammen deltog. En anledning till de lägre volymerna
2014 är att Arbetsförmedlingen under våren inväntade ett klargörande från Skatteverket
om huruvida ersättning för handledare vid yrkeskompetensbedömning skulle
momsbeläggas eller inte.31 Det har skett en ökning av andelen arbetssökande som tillhör
etableringsuppdraget som har tagit del av yrkeskompetensbedömning under 2014.
Andelen män som deltar jämfört med kvinnor är högre även här. Till skillnad från
deltagare inom branschvalidering och meritportfölj har deltagare inom
yrkeskompetensbedömning en eftergymnasial utbildning i högre grad. Att
utbildningsnivån är högre inom yrkeskompetensbedömning kan delvis förklaras av att
här ingår deltagare från projektet Nationell Matchning som fokuserar på akademiker.
Eftersom tjänstens karaktär har förändrats är siffrorna för 2013 och 2014 inte helt jämförbara.
Arbetsförmedlingen (2013) Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget, 2013-1101.
31 Skatteverket gjorde i december 2013 ett ställningstagande att ersättningen för yrkeskompetensbedömning är
momspliktig. Konsekvensen av att Skatteverket skulle ålägga en momsplikt på tjänsten
yrkeskompetensbedömning var att Arbetsförmedlingen måste upphandla tjänsten. Skatteverket ändrade sitt
tidigare ställningstagande om ersättning för yrkeskompetensbedömning i maj 2014. Skatteverket gör nu
ställningstagandet att ersättningen inte är en momspliktig omsättning.
29
30
Sida: 34 av 46
Projektet Nationell Matchning
Det ESF-finansierade projektet Nationell Matchning var ett samverkansprojekt mellan
Arbetsförmedlingen, Kungliga Tekniska Högskolan och ett antal kommuner och var
verksamt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet har under perioden november
2011 till september 2014 arbetat med att matcha den kompetens som nyanlända
akademiker innehar utifrån arbetsmarknadens behov samt att utveckla
Arbetsförmedlingens och kommunernas arbetsmetoder. Målgruppen är personer med
utländsk akademisk examen, yrkesexamen eller dem med utländska yrkeskunskaper som
saknar erfarenhet av svensk arbetsmarknad. Projektet har fokuserat på personliga möten
mellan arbetssökande och arbetsgivare samt användandet av insatsen
yrkeskompetensbedömning som ett komplement till Universitets- och högskolerådets
bedömning av utländsk utbildning. Under det fjärde kvartalet 2014, då den operativa
verksamheten hade avslutats, genomfördes slutrapportering till ESF och en
slutkonferens. Projektet avslutades 31 december 2014.
4.3 Utveckling av validering och yrkeskompetensbedömning
I slutet av 2013 fick Arbetsförmedlingen ett särskilt uppdrag att både utveckla metoderna
för och omfattningen av validering av nyanländas kompetens främst inom
etableringsuppdraget.32 Uppdraget tillkom mot bakgrund av att antalet arbetssökande
som har anvisats till validerande insatser har varit lågt i förhållandet till behovet som
funnits, framförallt bland nyanlända inom etableringsuppdraget.33 Det finns ett
övergripande behov av att kunna erbjuda validering för identifiering och tillvaratagande
av kompetens som nyanlända har med sig. Utbildningsnivån i gruppen har ökat vilket
betyder att fler och fler behöver få sina betyg bedömda.
Inom ramen för uppdraget har lokala arbetsförmedlingskontor genomfört mässor som
bjudit in personer inom etableringsuppdraget för att informera om olika validerande
insatser. Arbetsförmedlingen har även genomfört andra informationsinsatser och
gruppaktiviteter för att öka antalet deltagare inom etableringen som valideras enligt
branschmodell eller får sina betyg bedömda.
Arbetsförmedlingen har möjliggjort för fler genomför en validering inom sitt yrke, genom
att utveckla tillämningen och genom att validering enligt branschmodell inom
detaljhandel samt städ och service har upphandlats. Som tidigare nämnts har upphandlad
validering enligt branschmodell i huvudsak fokuserats till yrkesområdena industri, bygg,
restaurang och livsmedel samt vård och omsorg. Tjänsten meritportfölj har också
utvecklats för att tydligare erbjuda validering inom områden som Arbetsförmedlingen
A2013/4879/IU.
Statskontorets rapport 2013:6 ”Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda” samt
Arbetsförmedlingens återrapport 2013 ”Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget”
sid 23-26.
32
33
Sida: 35 av 46
inte har upphandlat. För att öka kunskaperna kring validering av nyanlända har
kompetensutvecklingsinsatser genomförts bland arbetsförmedlare som arbetar med
personer som omfattas av etableringsuppdraget.
Vidare har en fortlöpande dialog med branschföreträdare och leverantörer av
valideringsinsatser förts under uppdragsperioden för att undanröja eventuella hinder vid
en tidig validering, till exempel när bedömning av kompetens behöver ske via tolk. Ofta
innebär det svårigheter när en valideringsinsats och/eller yrkeskompetensbedömning ska
göras med tolk eftersom tolken endast ska översätta det som sägs. Tolkens kunskap om
branschen kan därför bli avgörande för utfallet. Kunskap och kompetens kan vara landsoch språkspecifik beträffande till exempel arbetssätt, teknisk utrustning och material
vilket försvårar bedömningen när den sätts in i den svenska kontexten. För att identifiera
kompetens krävs många gånger en möjlighet att resonera kring likheter och olikheter
mellan länder inom yrket som ska valideras. Arbetsförmedlingen har därför även
utvecklat stöd för individen att synliggöra sin kompetens och att kunna få information om
valideringsprocessen på sitt eget språk.
Arbetsförmedlingen har också fört en dialog med privata arbetsgivare och kommuner i
syfte att kunna erbjuda yrkeskompetensbedömning för personer som omfattas av
etableringsuppdraget i större utsträckning. En diskussionspunkt har varit möjligheten att
erbjuda platser där yrkeskompetensbedömningen sker på första språket.
Inom etableringsuppdraget har antalet valideringar enligt branschmodell ökat. Mer än
dubbelt så många som omfattas av etableringsuppdraget har validerats enligt
branschmodell 2014 jämfört med 2013. Därmed ökar andelen utrikes födda som får sin
yrkeskompetens validerad redan under etableringstiden väsentligt under 2014. En
konsekvens av detta är att de som valideras under etableringstiden i högre grad går vidare
till kompletterande insatser än direkt till arbete jämfört med övriga som valideras. Genom
de kompetensutvecklingsinsatser som genomförts och det utvecklingsarbete som
bedrivits finns förutsättningar för fortsatta ökningar av antalet deltagare under
kommande år.34
34
En fullständig redovisning av uppdraget, erfarenheter från arbetet och slutsatser återfinns i
Arbetsförmedlingens Uppdrag till Arbetsförmedlingen att utveckla metoderna för och omfattningen av
validering av nyanlända invandrares kompetens från februari 2015.
Sida: 36 av 46
5. Insatser för ungdomar före inskrivning
i jobbgaranti för ungdomar
Det är det individuella behovet och den arbetsmarknadspolitiska bedömningen som avgör
vilken insats som ungdomen blir erbjuden. En del aktiviteter är mer anpassade för
ungdomar som har ett större behov av stöd medan andra är anpassade för dem som har
ett mindre behov av stöd från Arbetsförmedlingen.
5.1 Förmedlingsinsatser
Nedan görs en översiktlig beskrivning av några förmedlingsinsatser.35
Jobbcoachning
Coachningens främsta uppgift är att stödja, uppmuntra och utmana den arbetssökande
och hjälpa denne att på ett medvetet sätt välja jobbsökarstrategier. Den ska även ge
inspiration och vid behov hjälpa den arbetssökande att finna alternativa vägar till det
önskade arbetet. Jobbcoachning används individuellt eller i grupp. Ett exempel på
gruppaktiviteter är de CV-seminarier som Arbetsförmedlingen anordnar. Specifika
färdigheter som att skriva ansökan, personligt brev, finna kontaktvägar till arbetsgivare
och att förbereda sig inför en anställningsintervju kan tränas.
Utredande samtal och utredning via specialist
Arbetssökande som har en historik av ohälsa och/eller en diffus problematik kan erbjudas
insatser i form av utredande, vägledande eller arbetsförberedande insatser. Utredande
samtal och i vissa fall en utredning via specialist är exempel på insatser som kan erbjudas.
För att kunna erbjuda fördjupat stöd finns arbetsförmedlare med fördjupad kompetens
inom området arbetslivsinriktad rehabilitering samt specialister.36 Metoden syftar till att
göra en samlad bedömning av den arbetssökandes förutsättningar för arbete genom att
kartlägga aktuell situation och eventuell tidigare arbetserfarenhet. Syftet är också att
klargöra om ytterligare utredning behövs för att ge kunskap om arbetsförmågan.
Vägledning
Kännetecknande för unga arbetssökande som har svårt att etablera sig på
arbetsmarknaden är att de inte har fullföljt en gymnasieutbildning eller att de har en
inriktning på sin utbildning mot yrken där konkurrensen om jobben är mycket stor.
Ungdomar väljer inte alltid utbildningar som matchar arbetsmarknadens behov. För att
komma tillrätta med detta är det viktigt att arbetsliv och arbetsmarknad synliggörs under
elevernas skoltid i betydligt högre utsträckning än vad som görs idag. Mot bakgrund av
35 Vilka förmedlingsinsatser ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har tagit
del av och i vilken utsträckning redovisas i kapitel 2. Arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet.
36 Arbetsförmedlingens specialister består av psykologer, socialkonsulenter, arbetsterapeuter/sjukgymnaster
samt specialister inom syn/döv/hörsel.
Sida: 37 av 46
detta har Arbetsförmedlingen under våren 2014 tagit fram ett väglednings- och
informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden. Genom materialet vill
Arbetsförmedlingen skapa en plattform för ökad dialog om arbetsmarknad, arbetsliv,
yrken och utbildningsvägar. Informationsmaterialet kan stötta lärare, studie- och
yrkesvägledare och arbetsförmedlare i arbetet med att öka förutsättningarna för
ungdomarna att göra medvetna val baserade på fakta och kunskap. Med hjälp av statistik,
fakta, intervjuer, filmer, tester, diskussionsfrågor och uppgifter får eleverna hjälp att
analysera och formulera sina framtidsdrömmar, kunskaper och färdigheter. Målet med
informationssatsningen är att fler ungdomar ska etablera sig på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen har via Skolverkets fortbildningsinsats presenterat materialet för
pedagoger och studie- och yrkesvägledare på sju orter i Sverige under hösten. Spridning
av materialet kommer att fortsätta i samverkan med Skolverket under 2015.
På Arbetsförmedlingens webbplats finns olika självhjälpsverktyg i vägledningssyfte som
arbetssökande kan använda på egen hand, med stöd av Arbetsförmedlingen Kundtjänst
eller det lokala arbetsförmedlingskontoret. Det har skett en utveckling av webbverktygen
under året, till exempel har ett nytt instrument för självskattning av nyckelkompetenser
tagits fram.
Studie- och yrkesvägledningsaktiviteter har erbjudits via Arbetsförmedlingens
kundtjänst, till exempel chattevenemang riktade till ungdomar inför högskoleval.
Arbetsförmedlingen har tagit fram en särskild informationssida för ungdomar på
Arbetsförmedlingens webbplats.37 Handboken Jobbguide för unga har skickats till alla
elever i Sverige som avslutade gymnasieskolan i juni 2014. Handboken spänner över flera
områden och fokuserar bland annat på yrkesval, olika vägar till arbete och hur arbete
söks.
I Arbetsförmedlingens enkätundersökning som genomfördes under november 2014 ansåg
61 procent av de ungdomar som hade tagit del av studie- och yrkesvägledning att de fått
tillräcklig hjälp av Arbetsförmedlingen för att välja yrke eller studier.
Arbetsförmedlingen har arbetat med att vidareutveckla ett kompetensutvecklingsprogram
för arbetsförmedlare/specialister som ger den kompetens som krävs för att utföra
vägledningsuppdraget. Sedan 2014 har handläggare och specialister som arbetar med
ungdomar förtur till utbildningsmodulerna som ingår i programmet. En ESF-finansierad
förstudie, ”Synliggöra kompetenser i matchningen”, har genomförts under 2014 som
berör utvecklingsinsatser inom vägledning och validering.
Arbetsförmedlingen och Skolverket representerar Sverige i policynätverket ELGPN, The
European Lifelong Guidance Policy Network, som syftar till att utveckla studie- och
yrkesvägledningen inom EU:s medlemsländer. Arbetsförmedlingen medverkar i ett
samarbete med Skolverket för att under 2014 och 2015 genomföra fortbildningsinsatser,
37
www.arbetsformedlingen.se/ung
Sida: 38 av 46
som Skolverket i sitt regleringsbrev har fått i uppdrag att ta fram. Fortbildningen syftar
till att utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning för i första hand grundskolan.
5.2 Programinsatser
Programinsatser kan komma ifråga för ungdomar med behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet efter individuell bedömning och när det är motiverat för att
förkorta tiden till arbete. Nedan görs en översiktlig beskrivning av programinsatser som
ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet kan ta del av.38
Praktik
Praktik kan bestå av arbetspraktik, prova-på-plats eller yrkeskompetensbedömning.
Arbetspraktiken är ofta avsedd för arbetssökande som har fått kontakt med en potentiell
arbetsgivare och där praktiken kan underlätta en anställning på arbetsplatsen. Den kan
även användas som yrkesorientering och i vägledande syfte, vilket innebär att
arbetssökande ges möjlighet att prova på en arbetsplats eller ett yrke. Samtidigt erhåller
den arbetssökande erfarenheter och kunskap om arbete. Syftet med prova-på-platser är
att ge arbetssökande, med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv, en
möjlighet att tidigt få kontakt med arbetslivet inom områden som överensstämmer med
deras erfarenheter och utbildningar. Yrkeskompetensbedömning innebär att
arbetssökande, med ingen eller begränsad erfarenhet av arbetslivet, får möjlighet att visa
upp sina kunskaper och få en bedömning av dessa.
Yrkesintroduktionsanställning
En yrkesintroduktionsanställning ger ungdomar mellan 15 och 24 år möjlighet att lära sig
ett yrke och få hjälp av en handledare samtidigt som de har ett arbete med lön.
Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar
för individer utan tidigare erfarenhet i yrket. Inom ramen för sådana avtal ska personer
som saknar relevant erfarenhet eller utbildning introduceras i ett yrke genom
handledning och utbildning under en icke lönegrundande del av arbetstiden. Arbetsgivare
som anställer unga i åldern 15 till 24 år på yrkesintroduktionsanställningar kan, sedan
januari 2014, få ekonomiskt stöd för detta.39
Arbetsmarknadsutbildning
Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att stärka
den arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivare att få
arbetskraft med lämplig kompetens. En arbetsmarknadsutbildning är inriktad mot
aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära
utbildningsväsendet. Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kurser som
Vilka programinsatser ungdomar med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet har tagit del
av och i vilken utsträckning redovisas i kapitel 2. Arbetet med att förhindra långvarig arbetslöshet.
39 För mer information om yrkesintroduktionsanställningar, se Arbetsförmedlingens återrapport
Yrkesintroduktionsanställningar enligt regleringsbrevet för 2014
38
Sida: 39 av 46
Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar av olika utbildningsanordnare, till
exempel utbildningsföretag, högskola eller den kommunala uppdragsverksamheten.
Kännetecknande för utbildningen är att den kan individanpassas för att snabbast möjligt
nå målet arbete.
Förberedande insatser
De förberedande insatserna syftar till att underlätta arbetssökandes val av arbete.
Insatserna är individuellt anpassade och kan vara av vägledande, rehabiliterande eller
orienterande karaktär. Insatserna riktar sig till arbetssökande som behöver förbereda sig
för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller ett arbete. I de förberedande
insatserna ingår:
•
Aktiviteter inom ramen för arbetsförmedling eller vägledning, jobbsökarkurser
eller yrkesvalskurser på heltid.
•
Arbetslivsinriktad rehabilitering, insatser för personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga eller som av andra skäl behöver extra stöd och
hjälp för att få ett fotfäste på arbetsmarknaden.
•
Arbetslivsintroduktion för personer vilkas dagar med sjukpenning eller
sjukersättning har tagit slut.
•
Fördjupad kartläggning och vägledning för dem som behöver få sina
förutsättningar för framtida arbete/utbildning klargjorda.
•
Förberedande eller orienterande utbildningar, i huvudsak utbildningar som
förbereder för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, till exempel för
arbetsmarknadsutbildning.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Arbetslivsinriktad rehabilitering är en förberedande insats som vänder sig till
arbetssökande som är oklara över sina förutsättningar och möjligheter samt kraven på
arbetsmarknaden och som därför behöver vägledning och stöd.40 Syftet är att erbjuda
individanpassade arbetsförberedande insatser efter behov i upp till sex månader.
Insatserna kan vara av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär och ska
särskilt användas för den som behöver förbereda sig för annat arbetsmarknadspolitiskt
program eller arbete. Under programtiden står Arbetsförmedlingens samlade
tjänsteutbud till förfogande. Arbetslivsinriktad rehabilitering kan också ske inom ramen
för kompletterande arbetsförmedlingstjänster.
Programmet är aktuellt för arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och
personer med lång sjukfrånvaro samt för arbetssökande med lång tids arbetslöshet som till exempel unga vuxna
med diffus problematik, nyanlända med stödbehov och/eller långvarigt beroende av försörjningsstöd.
40
Sida: 40 av 46
5.2.1 Studiemotiverande kurs på folkhögskola
Studiemotiverande kurs på folkhögskola är en förberedande insats som bygger på ett
samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Målgruppen är
arbetssökande som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan, samt är 16 till 24
år eller som har fyllt 25 år och deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. Insatsen syftar till
att motivera och underlätta för deltagaren att påbörja eller återgå till reguljär utbildning.
Kursen innebär tre månaders studier på heltid och kan innehålla inslag av orienterande,
repeterande och motivationshöjande karaktär. Vägledning samt träning i studieteknik
med inriktning på kärnämnen som samhällskunskap, svenska, engelska och matematik är
centralt.
Antalet ungdomar utanför garantiprogrammen som deltog i studiemotiverande kurs på
folkhögskola under 2014 var 1 527 ungdomar, vilket kan jämföras med 1 952 ungdomar
under 2013, 1 322 ungdomar under 2012 samt 535 ungdomar under 2011.41
De första åren efter införandet av insatsen skedde en tydlig ökning i antal deltagare, dock
har denna utveckling stannat av och volymen har minskat för deltagare utanför
garantiprogrammen under 2014. Anledningen som lyfts fram är ramen avseende
aktivitetsstöd för deltagare i utbildning utanför garantiprogrammen.
En deltagarundersökning som Folkbildningsrådet genomförde under våren 2013 visar att
88 procent tycker att deras förväntningar på kursen uppfyllts, 72 procent känner sig
motiverade till fortsatta studier och 51 procent upplever ett ökat självförtroende. Många
känner sig bättre rustade för fortsatta studier och har fått insikt om att utbildning är en
väg till arbete.42 I Arbetsförmedlingens egen enkätundersökning som genomfördes under
november 2014 svarade 74 procent av de ungdomar som hade tagit del av
studiemotiverande folkhögskolekurs att de var mycket nöjda eller ganska nöjda med
insatsen.
Uppföljning under 2014 av ungdomar utanför garantiprogrammen 90 dagar efter
avslutad studiemotiverande folkhögskolekurs visar att 19 procent har gått vidare till
reguljära studier, 12 procent har fått arbete och 22 procent är öppet arbetslösa.43 En
jämförelse med 201344 visar inte på några större skillnader.
Uppgifter är hämtade från Arbetsförmedlingens datalager.
Folkbildningsrådet 2013, Studiemotiverande folkhögskolekurs 2013
43 Ungdomar som har avslutat studiemotiverad folkhögskolekurs från oktober 2013 till och med september
2014.
44 Ungdomar som har avslutat studiemotiverad folkhögskolekurs från oktober 2012 till och med september
2013.
41
42
Sida: 41 av 46
Tabell 7. Status 90 dagar efter avslutad Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) för ungdomar
utanför garantiprogrammen. Ungdomar som avslutat SMF från oktober 2012 till och med september
2013 respektive från oktober 2013 till och med september 2014, fördelat på uppföljningsperiod
2013 och 2014.
2013
Arbete
2014
Antal
Andel
Antal
Andel
119
11
119
12
- därav arbete utan stöd
95
9
94
9
- därav arbete med stöd
16
1
15
1
- därav nystartsjobb
8
1
10
1
219
20
199
19
Öppet arbetslösa
230
21
228
22
Program med aktivitetsstöd
219
20
179
17
Övriga inskrivna
109
10
94
9
Övriga avaktualiserade
Totalt
207
19
213
21
1 103
100
1 032
100
Reguljär utbildning är styrd av fasta starter och alla utbildningar hinner inte börja vid
mätning 90 dagar efter avslutad studiemotiverande folkhögskolekurs. Andelen ungdomar
som går vidare till reguljär utbildning inom ett år efter avslutad kurs är högre än vid
mätningen 90 dagar efter avslutad kurs. Av de ungdomar utanför garantiprogrammen
som avslutat folkhögskolekursen under 2013 hade 377 av 1 205, eller 31 procent, påbörjat
reguljär utbildning inom ett år.
5.3 Arbetet med arbetsgivare och matchning inom ramen
för nationella kunder
Arbetsförmedlingen arbetar kontinuerligt med att utveckla, förbättra och öka sina
arbetsgivarkontakter. Detta görs dels för att hjälpa arbetssökande att hitta ett arbete, dels
för att underlätta för arbetsgivare som behöver rekrytera. Ett välfungerande
matchningsarbete kräver att Arbetsförmedlingen har bra relationer med såväl mindre
lokala som stora nationella arbetsgivare. Arbetet med att skapa ett gott samarbete med
arbetsgivare bedrivs både på de lokala arbetsförmedlingskontoren och på nationell nivå. I
matchningsuppdraget ingår även att ackvirera arbete, praktikplatser eller annan
sysselsättning för enskilda arbetssökande inom ett område där arbetsgivaren inte anmält
ett rekryteringsbehov.
En form av matchning är rekryteringsträffar av olika slag, vilka möjliggör för
arbetssökande och arbetsgivare att träffas. Arbetsförmedlingen deltar dessutom på
mässor och events som anordnare, deltagare eller utställare. Arbetsförmedlingen arbetar
Sida: 42 av 46
även med branschkontakter, bland annat genom branschråd som finns på regional och
nationell nivå.45
På nationell nivå samarbetar Arbetsförmedlingen med arbetsgivare som har
rekryteringsbehov eller möjlighet att erbjuda praktikplatser på orter runt om i landet.
Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsgivarna hjälp i form av bland annat olika insatser
och program. Inom ramen för sådana insatser kan skräddarsydda lösningar skapas
utifrån enskilda arbetsgivares behov. Programmen och insatserna kan erbjudas både till
nationella kunder och till arbetsgivare på regional och lokal nivå.
Inom ramen för arbetet med nationella kunder gör Arbetsförmedlingen nationella
överenskommelser med arbetsgivare där aktiviteterna anpassas utifrån arbetsgivarens
och arbetssökandes behov. Arbetssökande som har behov av insatser för att förhindra
långvarig arbetslöshet har tillgång till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska
program redan tidigt i sin arbetslöshet och kan därmed matchas till samarbeten med
nationella kunder. En del av samarbetena riktar sig specifikt till ungdomar. Genom
samarbetena kan ungdomarna, eller andra arbetssökande med begränsad
arbetserfarenhet, få erfarenhet av arbetslivet och skapa kontakter och nätverk som är
värdefulla för framtiden.
5.3.1 Matchningsarbetet inom Eures
Arbetsförmedlingen ingår i det europeiska nätverket EURopean Employment Services,
EURES, som arbetar för att främja fri rörlighet och ökad matchning på den europeiska
arbetsmarknaden. Inom det ordinarie tjänsteutbudet erbjuds därför stöd till
arbetssökande att hitta arbete i andra länder och service till arbetsgivare som vill
rekrytera internationellt.
Projektet Your first EURES job, som är initierat av EU-kommissionen, syftar till att ge
arbetssökande i åldern 18 till 30 år stöd för att kunna få jobb i Europa. Små och
medelstora arbetsgivare som anställer ungdomar från ett annat EU-land kan också få stöd
för att erbjuda ett introduktionsprogram till de nyanställda. Information, matchning,
rekrytering och ekonomiskt stöd ingår i projektet. Det ekonomiska stödet till ungdomar
ges i form av intervjuresa, flytt/bosättning, för erkännande av kvalifikationer exempelvis
för översättning, för kortare språkkurs och för kompletterande bosättningsstöd vid
särskilda behov. Eures-nätverket jobbar med att matcha jobbsökanden till utlandsjobb
och att hjälpa arbetsgivare med utlandsrekrytering.
Vidare fortsätter Arbetsförmedlingen för andra året i rad att samarbeta med den
offentliga arbetsförmedlingen i Tyskland om lärlingsutbildning för personer i åldern 18
I branschråden ingår Arbetsförmedlingen, arbetsgivarorganisationer samt enskilda arbetsgivare som
representerar berörd bransch.
45
Sida: 43 av 46
till 27 år46. Utbildningen består av studier i tyska, praktik och lärlingsutbildning med
anställning i Tyskland.
Rekryteringsevent för personer som vill arbeta utomlands arrangeras kontinuerligt. Eures
anordnar i allt högre grad så kallade online-event där företag och arbetssökande möts via
webben. Det har även blivit ett inslag i de traditionella jobbmässorna som Eures
arrangerar såsom till exempel European Job Days och Work Abroad Tour. Rekryteringar
av kompetens till de svenska bristyrkena kompletteras även de med event som anordnas
online. Många av de svenskrekryterande företagen vill dock möta arbetssökande på plats i
det land som erbjuder kompetens varför riktade rekryteringsevent anordnas i samarbete
med Eures i Sverige och motsvarande land. Sedan drygt ett år använder Eures chatt som
en möjlighet att nå arbetssökande i Europa till svenska företag med svårigheter att
rekrytera. Eures marknadsför också möjligheten att rekrytera med hjälp av onlineverktyg. Ett exempel är LinkedIn som används som både ett marknadsföringsverktyg och
matchningsverktyg.
5.3.2 Sysselsättningsinitiativet för unga
I februari 2013 enades Europeiska rådet om särskilt riktade insatser för att minska
ungdomsarbetslösheten i hela Europa, det så kallade Sysselsättningsinitiativet för unga.
Medlen ska finansiera aktiviteter såsom bland annat praktik och lärlingsinsatser. EUkommissionen har valt ut regionerna mellersta Norrland, norra Mellansverige och
Sydsverige då arbetslösheten där är 25 procent.
Arbetsförmedlingen och Svenska ESF-rådet fick under våren 2014 i uppdrag att starta
den nationella delen av Sysselsättningsinitiativet för unga. Under hösten 2014 påbörjades
ett delprojekt för att kartlägga relevanta insatser för ungdomar inom
Sysselsättningsinitiativet. Arbetet har fokuserat på förberedande insatser inför
anställning och matchning. Insatserna sker till stor del i form av gruppaktiveteter såsom
cv-seminarier, vägledning, intervjuträning samt information om hur det fungerar på en
arbetsplats med mera. Arbetsförmedlarna har även arbetat med individuella samtal för
att ytterligare stärka och motivera ungdomarna. Projektarbetet har även haft tydligt
arbetsgivarfokus och ett intensifierat matchningsarbete. Projektet kommer att analysera
resultatet av detta arbete för att sedan utveckla verksamheten i ett kommande
genomförandeprojekt.
46
Tidigare var åldersspannet 18-35 år.
Sida: 44 av 46
6. Diskussion
Andelen arbetssökande med behov av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet
som får ta del av dessa inom tre månader har kontinuerligt följts upp genom
stickprovsundersökningar, från september 2013 till januari 2015. Dessa undersökningar
visar att andelen av dem som fått insatser har varierat mellan som lägst 55 och som mest
69 procent.
Vid den senaste stickprovsundersökningen som genomfördes i januari 2015 hade 64
procent tagit del av insatser. Det kan finnas många olika orsaker till varför
Arbetsförmedlingen inte har uppnått tillfredsställande resultat i detta uppdrag. En orsak
är att styrningen inom området har varit mer inriktad på detaljer och leveranser snarare
än syftet med insatserna, att förhindra långvarig arbetslöshet. Detta har medfört att
styrningen upplevts som otydlig. En annan orsak till att uppdraget inte uppnådde önskat
resultat är att implementeringen av bedömningsstödet och arbetssättet med insatser för
att förhindra långvarig arbetslöshet inledningsvis var bristfällig. Genomförandet skedde
alltför snabbt inom organisationen med endast en mycket kort pilotstudie som
förankringsprocess. IFAU skriver i en rapport47 att ”implementeringen gick för fort och
präglades av förvirring och otydlighet”. Därefter har förutsättningarna för arbetet med
insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet förändrats och förtydligats. Det handlar
bland annat om att bedömningen även kunde genomföras senare under arbetslösheten
istället för endast vid inskrivningen, förändringar avseende tilläggskriterierna för
ungdomar samt vilka sökandekategorier som skulle undantas insatserna. De många
förändringarna har, trots förtydliganden, sannolikt bidragit till att skapa en osäkerhet
kring arbetssättet på arbetsförmedlingskontoren. Arbetsförmedlingen har därför inte fullt
ut lyckats förankra syftet med användningen av bedömningsstödet samt arbetssättet med
att tidigt erbjuda insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.
Ytterligare en svårighet i styrningen av arbetet med att erbjuda insatser tidigt för att
förhindra långvarig arbetslöshet är att Arbetsförmedlingen saknar ett adekvat systemstöd
för att följa upp förmedlingsinsatser. Dessa insatser har endast kunnat följas med hjälp av
stickprovsundersökningar. Detta har försvårat möjligheten att analysera och säkerställa
att uppsatta mål uppnås. Även den politiska turbulensen under hösten 2014 har genererat
en osäkerhet kring den framtida arbetsmarknadspolitiska inriktningen avseende arbetet
med insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. Detta kan också ha påverkat
resultaten. Under hösten 2014 påbörjade Arbetsförmedlingen ett genomgripande
förnyelsearbete som bland annat innebär organisatoriska förändringar och en förändrad
styrning. Bland annat är ökat fokus på resultat och minskad detaljstyrning en viktig del i
förnyelsearbetet.
47
IFAU rapport 2014:1, En profilfråga: Hur använder arbetsförmedlare bedömningsstödet?
Sida: 45 av 46
En fråga som återkommer är om Arbetsförmedlingen har rätt verktyg för att ge det stöd
som arbetssökande med störst risk för långvarig arbetslöshet har behov av.
Arbetsförmedlingens sökandesammansättning har förändrats och idag står en större
andel arbetssökande långt från arbetsmarknaden. Bland arbetssökande med behov av
insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet, och särskilt bland ungdomar, saknar
många gymnasiekompetens. Här räcker det inte enbart med förmedlingsinsatser för att
de arbetssökande ska bli konkurrenskraftiga på dagens arbetsmarknad. Istället behövs
utbildningsinsatser inom det ordinarie utbildningsväsendet för en del arbetssökande. För
andra kan insatserna vara de rätta men att de behöver få ta del av dem i än högre
utsträckning.
Eftersom uppdraget att tidigt erbjuda insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet inte
har integrerats i Arbetsförmedlingens verksamhet i önskad omfattning skulle en
fördjupad analys av implementeringen av uppdraget behöva genomföras. Det finns även
behov av att utvärdera effekten av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet.
Arbetsförmedlingen kommer alltid att behöva prioritera utifrån tillgängliga resurser. För
att effektivare kunna individanpassa stödet till de arbetssökande fordras identifiering av
olika arbetssökandes behov. Detta underlättar planeringen för vilka tjänster, på vilka sätt
och i vilka kanaler myndighetens tjänster ska levereras. Det krävs systematik i
bedömningen av vilket stöd den arbetssökande behöver för att säkerställa objektivitet,
enhetlighet och rättssäkerhet. Arbetsförmedlingen behöver vidareutveckla stödet för
arbetsförmedlare att göra bedömningar ur ett nationellt perspektiv. En vidareutveckling
skulle kunna avse att inkludera mer av mjuka data. Det handlar till exempel om den
arbetssökandes kontaktnät, motivation att hitta jobb samt faktorer som försvårar
möjligheten att få en anställning, exempelvis bristande kunskaper i svenska eller andra
personliga förutsättningar.
Antalet arbetssökande som har anvisats till validerande insatser har varit lågt i
förhållandet till behovet, framförallt bland nyanlända. Det finns flera stora utmaningar
avseende validering. En utmaning ligger i att identifiera behovet av validering enligt
branschmodell eller motsvarande. Ett exempel på detta är att det finns svårigheter att
göra bedömningar av utländsk utbildning när det saknas dokumentation eller när man på
svenska språket inte kan beskriva sin kompetens på ett relevant sätt. Kunskap och
kompetens kan vara landsoch språkspecifik beträffande till exempel arbetssätt, teknisk
utrustning och material som används vilket också försvårar bedömningen. En annan
utmaning är att validering av yrkeskompetens enligt branschmodell behövs inom fler
yrken än vad som erbjuds idag. Arbetsförmedlingen har identifierat ett behov av ökad
kunskap hos arbetsförmedlare om validering inom myndigheten. Informationsinsatserna
som har genomförts under 2014 har bidragit till att öka kunskapen bland
arbetsförmedlare vilket kan medföra ett ökat deltagande i valideringstjänster.
Sida: 46 av 46

Läs rapporten - Arbetsförmedlingen

Transcription

Similar documents

3B Ingmarie Ottosson - Vuxna och Psykisk Hälsa

Se vår broschyr som beskriver upplägg och innehåll

Nystartsjobb/särskilt nystartsjobb

Regler och Riktlinjer - Göteborgs kommun

Öppna - Arbetsförmedlingen

Maria Haglund Har varit aktiv elitkanotist under 1990 talet. Min

INBJUDAN TILL REKRYTERINGSTRÄFF PÅ

Ekonomisk politik Samhällskunskap B