Kursbrev VT 2015

2015-01-20
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för fysioterapi
Charlotte Ytterberg, kursansvarig
Kursbrev med litteratur och arbetsfrågor till kurstillfälle 1-6 VT 2014, för
kurs:
Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder (15 högskolepoäng, avancerad
nivå)
Kurstillfälle 1:
Introduktion
Åhörarkopia ”Att söka och granska vetenskaplig litteratur”.
Litteratur:
Ulla Ch Hansson. Vad är en vetenskaplig artikel? Kort introduktion
Webb-baserad guide: http://kib.ki.se/en/node/9562
Finns även i textversion, se pdf längst ner på samma sida eller:
http://kib.ki.se/sites/kib.ki.se/files/A4_vad%20är%20en%20skaplig%20artikel%20%20artikel_100708_0.pdf
Teoretisk referensram för sjukgymnastik med inriktning mot neurologisk
sjukdom/skada
Åhörarkopia.
Litteratur:
Shumway-Cook, Anne; Woollacott, Marjorie H.
Motor control: translating research into clinical practice
4. ed. : Philadelphia, Pa. : Lippincott Williams & Wilkins, 2011 - 641 s.
ISBN:9781608310180 (hbk.) LIBRIS-ID:12125052
Kapitel 6: A conceptual framework for clinical practice.
Svensk översättning av ICF:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1
Engelsk version av ICF:
www.who.int/classification/icf
Introduktion till casemetodik
Litteratur:
Postadress
Karolinska Institutet
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
23100
141 83 Huddinge
Org. nummer 202100 2973
Besöksadress
Alfred Nobels allé 23
Huddinge
Telefon
08-585 82279
E-Post
[email protected]
Sid:
Egidius, Charlotte. Casemetod för lärande och reflexion i arbetslivet.
Magisteruppsats 10p i Utbildningsvetenskap, Malmö Högskola, Lärarutbildningen,
juni, 1999. Skickas via mail inför första kurstillfället.
Egidius, Henry. PBL och casemetodik: hur man gör och varför. Lund:
Studentlitteratur, 1999 - 96 s.
ISBN:91-44-01187-3 LIBRIS-ID:8352843
Neuropatologi
Åhörarkopia delas ut vid föreläsningen.
Neuroradiologi
Åhörarkopia delas ut vid föreläsningen.
Kurstillfälle 2:
Introduktion till mätmetodseminarium
Åhörarkopia av föreläsningen.
Mathiowetz V, Weber K, Kashman N, Volland G. Adult norms for the Nine Hole
Peg Test of finger dexterity. Occupational Therapy Journal of Research. Vol.5(1),
Jan 1985, pp. 24-38. Artikeln läggs ut på pingpong.
Svensk översättning av ICF:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1
Engelsk version av ICF:
www.who.int/classification/icf
Mc Dowell I, Newell C: Measuring health : a guide to rating scales and
questionnaires
3. ed. : New York : Oxford University Press, 2006 - 748 s.
ISBN:0-19-516567-5 (cloth : alk. paper) LIBRIS-ID:10106244
Fysisk aktivitet vid neurologisk sjukdom/skada
Åhörarkopia av föreläsningen.
Litteratur:
Physical Activity Guidelines Advisory Committee. Physical Activity Guidelines
Advisory Committee Report. Washington, DC: Department of Health and Human
2 / 14
Sid:
Services; 2008. Section A and Section G2, page 15-16 and Section G11.
http://www.health.gov/paguidelines/committeereport.aspx
Haskell W et al. Physical Activity and Public Health: Updated Recommendation for
Adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart
Association. Med Sci Sports Exerc. 2007;39:1423-1434
WHO – Global recommendations on Physical Activity.
http://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_recommendations/en/
Saunders, D.H., et al., Physical fitness training for stroke patients. Cochrane
Database Syst Rev, 2009(4).
Arbetsfrågor:
1. Vad skiljer den nya (WHO 2010, Sverige 2011) allmänna rekommendationen
för fysisk aktivitet mot tidigare (T.ex FYSS) och vilka komponenter av den
fysiska aktiviteten är särskilt viktiga?
2. Hur ser dos-respons förhållandet ut mellan graden av fysisk aktivitet och
prevention av Stroke?
3. Vilken evidens har vi för att rekommendera ”konditionsträning” för Strokepatienter
efter rehabiliteringsperioden är över?
MS
Litteratur:
Åkesson E, Fredrikson S. ABC om multipel skleros. Läkartidningen. 2004;101:3233:2489-2493. http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda28934.pdf
http://www.netdoktorpro.se/neurologi/medicinska-oversikter/Multipel-skleros-MS
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Multipel-skleros--MS
Arbetsfrågor:
Kan förloppet hos enskild MS-patient förutsägas?
Träning vid MS
Åhörarkopia av föreläsningen
Motl RW. Physical activity and irreversible disability in multiple sclerosis.
American College of Sports Medicine. Exercise and Sport Sciences Reviews
2010;38(4):186-91.
3 / 14
Sid:
Dalgas U, Stenager E, Jakobsen J, Petersen T, Hansen HJ, Knudsen C, Overgaard K,
Ingemann-Hansen T. Resistance training improves muscle strength and functional
capacity in multiple sclerosis. Neurology. 2009 Nov 3;73(18):1478-84.
Arbetsfrågor:
1. Fundera över risker respektive vinster med fysisk träning för personer med
MS.
2. Motl menar att fysisk träning kan påverka grad av funktionshinder hos
personer med MS även hos de med mer avancerad sjukdom. Håller du med?
I så fall, vilka funktionshinder kan påverkas? Vilka förslag på
träningsupplägg har du utifrån egen erfarenhet?
3. Betydelsen av ett förändrat beteende och inställning till fysisk träning
diskuteras i Motls artikel. Vilka erfarenheter har du av hur du kan stimulera
patienten med MS till ett mer aktivt träningsbeteende såväl under som efter
en behandlingsperiod?
Kurstillfälle 3:
Fysisk aktivitet på äldre dagar
Åhörarkopia av föreläsningen.
Litteratur:
Cress ME, Buchner DM, Prohaska T et al. Physical activity programs and behaviour
counselling in older adult population. Medicine & Science in Sports & Exercise:
2004;36:1997-2003. Artikeln läggs ut på pingpong.
Chodzko-Zajko WJ, Proctor DN, Fiatarone Singh MA, Minson CT, Nigg CR, Salem
GJ, Skinner JS. American College of Sports Medicine position stand. Exercise and
physical activity for older adults. Med Sci Sports Exerc. 2009;41(7):1510-30.
Nelson ME, Rejeski WJ, Blair SN, Duncan PW, Judge JO, King AC, Macera CA,
Castaneda-Sceppa C. Physical activity and public health in older adults:
recommendation from the American College of Sports Medicine and the American
Heart Association. Med Sci Sports Exerc. 2007 Aug;39(8):1435-45. Review.
Arbetsfrågor:
1. Fundera kring slussning av patienter på just din arbetsplats till lämplig fysisk
aktivitet ute i samhället efter avslutad behandlingsperiod. Hur ser det ut idag?
Hinder och möjligheter? Samarbetspartners ”därute”?
2. Vilka fysiska funktioner anser du vara viktiga att bevara/förbättra hos en
äldre individ och på vilket sätt skulle detta kunna genomföras? Fundera över
4 / 14
Sid:
på vilket sätt motivationen har betydelse och vilka aspekter som är viktiga att
belysa ur det perspektivet.
Andningsdysfunktion p.g.a. neurologisk sjukdom/skada
Åhörarkopia av föreläsningen
Litteratur:
Perrin C, Unterborn JN, D’Ambrosio C, Hill NS. Pulmonary complications of
chronic neuromuscular disease and their management. Muscle Nerve 2004;29:5-27.
Homnick DN. Mechanical insufflation-exsufflation for airway mucus
clearance. Respir Care 2007; 52:1296-305; discussion 1306-7.
Ambrosino N, Carpené N, Gherardi M. Chronic respiratory care for neuromuscular
diseases in adults. Eur Respir J. 2009 Aug;34(2):444-51. Review.
Brita Klefbeck: Andning vid neuromuskulära sjukdomstillstånd. Lone Olsén, Per
Wollmer (red). Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Studentlitteratur 2003.
1. Efter att ha läst föreslagna artiklar, beskriv om du har stött
på någon patient med andningsdysfunktion p.g.a. neurologisk
sjukdom/skada och om du skulle vilja behandla på annat sätt än du har
gjort tidigare.
2. Vilken effekt får det om man ger syrgas som symtomlindring för
andnöd till en patient med andningssvikt pga andningsmuskelsvaghet?
Arm och handträning av strokepatienter
Åhörarkopia av föreläsningen.
Litteratur:
Shumway-Cook, A; Woolacott, MH. Motor control: Translating research into
clinical practice. 4. ed : Philadelphia, Pa. : Lippincott Williams & Wilkins, 2011 641 s. ISBN:9781608310180 (hbk.) LIBRIS-ID:12125052. Kapitel 16, 18, 19.
Carr/Shephard. Stroke rehabilitation: guidelines for exercise and training to optimize
motor skill. Butterworth/Heinemann 2003. Kapitel 5: Reaching and manipulation.
Pollock A, Farmer SE, Brady MC, Langhorne P, Mead GE, Mehrholz J, van Wijck
F. Interventions for improving upper limb function after stroke. Cochrane Database
Syst Rev. 2014 Nov 12
Arbetsfrågor:
1. Vad krävs normalt för en god arm/hand funktion? ( Kapitel 16 i Motor
Control, kapitel 15 i gamla upplagan).
5 / 14
Sid:
2. Vilka svårigheter har patienter efter stroke med arm/handfunktion och hur
bör man träna? (Kapitel 5 i Stroke rehabilitation).
Bedömning och träning av neglekt
Litteratur:
Tham K et al. Training to improve awareness of disabilities in clients with unilateral
neglect. American Journal of Occupational Therapy 2001;55:46-54.
Tham K et al: The discovery of disability: a phenomenological study of unilateral
neglect. American Journal of Occupational Therapy 2000;54:398-406.
Tham K, Tegnér R. Video feedback in the rehabilitation of patients with unilateral
neglect. Arch Phys Med Rehabil 1997;78:410-13.
Robertsson IH et al. Sustained attention training for unilateral neglect: theoretical
and rehabilitation implications. Journal och Clinical and Experimental
Neuropsychology 1995; 17:416-430. Artikeln läggs ut på pingpong.
Arbetsfrågor:
1. Hur kan man som sjukgymnast identifiera att patienten har nedsatt insikt
om sina begräsningar?
2. Hur kan man som sjukgymnast i klinisk praxis bidra till att patienten blir
medveten om sina begränsningar (förhållningssätt, olika insatser)?
Träning vid demens
Åhörarkopia delas ut vid föreläsningen.
Litteratur:
Promoting mobility for people with dementia. A problem solving approach.
Rosemary Oddy 2003. Age concern England. ISBN 0-86242-361-9.
Om demens. Hans Basun m fl. 1999 Förlaget Hagman Stockholm. ISBN 91-8739832-X
Pettersson AF, Olsson E, Wahlund L-O. Motor Function in subjects with mild
cognitive impairment and early Alzheimer’s disease. Dement Geriatr Cogn Disord.
2005;19:299-304
Melton LJ et al. Fracture risk in patients with Alzheimer’s disease. J Am Geriatric
Soc 1994;42:614-619. Artikeln läggs ut på pingpong.
Arbetsfrågor:
1. Kan man se på en människas sätt att röra sig och gå, om hon är dement eller
inte?
6 / 14
Sid:
2. Tänk dig en förflyttningssituation med en dement patient! Fundera över vad
du bör tänka på, och varför, för att lyckas med förflyttningen och för att få
bästa kontakt med patienten.
Seminarium om mätmetoder
Åhörarkopia av introduktionsföreläsningen.
Svensk översättning av ICF:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1
Engelsk version av ICF:
www.who.int/classification/icf
Mc Dowell I, Newell C: Measuring health : a guide to rating scales and
questionnaires
3. ed. : New York : Oxford University Press, 2006 - 748 s.
ISBN:0-19-516567-5 (cloth : alk. paper) LIBRIS-ID:10106244
Kurstillfälle 4:
Träning vid neuromuskulära sjukdomar
Åhörarkopia av föreläsningen
Litteratur:
Voet NB, van der Kooi EL, Riphagen, II, Lindeman E, van Engelen BG, Geurts A.
Strength training and aerobic exercise training for muscle disease. Cochrane
Database Syst Rev. 2013;7:CD0039071.
Cup EH, Pieterse AJ, Ten Broek-Pastoor JM, Munneke M, van Engelen BG,
Hendricks HT, et al. Exercise therapy and other types of physical therapy for
patients with neuromuscular diseases: a systematic review. Arch Phys Med Rehabil.
2007;88:1452-1464.
Fowler WM. Consensus conference summary: Role of physical activity and exercise
training in neuromuscular diseases. Am J Phys Med Rehabil. 2002;81:S187-195.
Grimby G. Positiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom.
Lakartidningen. 2004;101:2008-2012. Artikeln läggs ut på pingpong.
Länkar
Socialstyrelsen, Ovanliga diagnoser:
http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser
7 / 14
Sid:
Neuroförbundet: http://www.neuroforbundet.se/diagnoser/neuromuskularasjukdomar-nmd/
Muskelregistret NMiS Neurolmuskulära sjukdomar i Sverige:
http://nmisse.wordpress.com/
Arbetsfrågor:
1. Vid neuromuskulär sjukdom kan träningsförutsättningarna skilja sig från
det som kan förväntas hos en frisk individ. Reflektera över HUR de kan
skilja sig åt och hur det påverkar träningsupplägget.
Nationella riktlinjer för strokesjukvård
Åhörarkopia av föreläsningen.
Litteratur:
Nationella riktlinjer för stroke – Stöd för styrning och ledning:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17790/2009-114.pdf. Läs och reflektera över hur respektive tillstånd och åtgärd är prioriterad på
sidorna 64-87. I bilagan Faktadokumentet hittar man bakgrunden till varför
prioriteringarna är gjorda som de är och det dokumentet är mycket omfattande:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17790/Stroke_Veten
skapligt_underlag2009.pdf . Faktadokumentet är en intressant och bra läsning men
behöver nödvändigtvis inte läsas inför föreläsningen.
http://www.fysioterapi.se/admin/filer/Forskning%20pagar_Fysioterapi_714.pdfhttp://www.fysioterapi.se/admin/filer/Forskning%20pagar_Fysioterapi_714.pdfhttp://www.fysioterapi.se/admin/filer/Forskning%20pagar_Fysioterapi_714.pdf
Arbetsfrågor:
1. Diskutera undersökning och behandling utifrån prioriteringarna. Därför är det
viktigt att ni läser och reflekterar över vad som är prioriterat och inte (se ovan).
2. Fundera på om du tycker att det är bra eller dåligt med riktlinjer.
3. Hur ser de lokala riktlinjerna ut på din arbetsplats? Är de i samklang med de
nationella riktlinjerna?
Spasticitet
Åhörarkopia av föreläsningen..
Litteratur:
8 / 14
Sid:
Sommerfeld DK, Gripenstedt U, Welmer AK. Spasticity After Stroke: An Overview
of Prevalence, Test Instruments, and Treatments. Am J Phys Med Rehabil.
2012;91:814-820. Artikeln kommer ligga i kurswebb.
Danielsson A, Zetterberg L. Muskeltonus – definition, undersökning och behandling.
Fysioterapi. 2011;11:30-36. Artikeln läggs ut på pingpong.
Dietz V, Sinkjaer T. Spastic movement disorder: impaired reflex function and
altered muscle mechanics. Lancet Neurol. 2007;6:725-733.
Arbetsfrågor:
1. Diskutera vilka primära funktionsnedsättningar som kan ligga bakom
fenomenet klinisk spasticitet.
2. Vad tycker du är viktigast att tänka på vid spasticitet efter stroke, avseende
undersökning och behandling? Utgå från föreslagen och annan litteratur samt
dina egna erfarenheter.
Postural kontroll
Åhörarkopia av föreläsningen.
Litteratur:
Horak FB, Wrisley DM, Frank J. The Balance Evaluation Systems Test (BESTest)
to differentiate balance deficits. Phys Ther. 2009 May;89(5):484-98.
Shumway-Cook, Anne; Woollacott, Marjorie H. Motor control : translating research
into clinical practice 4. ed. : Philadelphia, Pa. : Lippincott Williams & Wilkins, 2011
- 641 s.
ISBN:9781608310180 (hbk.) LIBRIS-ID:12125052. Kap 7 och 10.
Arbetsfrågor:
Med utgångspunkt från Horak et al's artikel från 2009 och de olika
komponenter/system (subsystems) som påverkar balans kontrollen:
 Vilka komponenter/system mäter de balanstest du vanligen använder i
kliniken?

Saknas det kliniska mätmetoder för någon komponent/system?

Ge exempel på övningar för att utmana det somatosensoriska systemet
under gång och i stående samt hur du kan stegra träningen.
Parkinsons sjukdom
Åhörarkopia av föreläsningen.
Litteratur:
9 / 14
Sid:
Fagius, Jan & Aquilonius, Sten-Magnus (red). Neurologi. 4: e upplagan. Kapitel 13.
Rörelsestörningar. Liber AB, Falköping (2006).
Alternativt:
Läkemedelsboken 2014. www.läkemedelsboken.se. Kapitlet om Parkinsons
sjukdom.
Artikel:
K. Ray Chaudhuri, Per Odin, Angelo Antonini, Pablo Martinez-Martin: Parkinson’s
disease: The non-motor issues, review. Parkinsonism and Related Disorders 17
(2011) 717e723
Hemsidor:
www.parkinsonguiden.se
www.swemodis.se
Arbetsfråga:
Skulle aktivitetsarmbandet hjälpa eller stjälpa en person med Parkinsons sjukdom?
Träning vid Parkinsons sjukdom
Åhörarkopia av föreläsningen.
Litteratur:
De europeiska guidelines är inte tillgängliga ännu men de Holländska,
KNGF Guidelines for physical therapy in patients with Parkinson's disease
(sid 5-13). OBS! Hela filen är 92 sidor. http://www.appde.eu/europeanphysiotherapy-guidelines.asp
Steffen T, Seney M. Test-Retest Reliability and Minimal Detectable Change on
Balance and Ambulation Tests, the 36-Item Short-Form Health Survey, and the
Unified Parkinson Disease Rating Scale in People With Parkinsonism. Phys Ther.
2008; 88:733-746.
Arbetsfrågor:
Fundera och diskutera utifrån patientfall hur du skulle behandla följande patienter
avseende:
 Vilka mål du skulle sätta upp
 Vilka bedömningsinstrument du skulle använda
 Typ av träning/behandling
Kurstillfälle 5:
Traumatiska ryggmärgsskador
10 / 14
Sid:
Litteratur:
Holtz A, Levi R, Ryggmärgsskador: behandling och rehabilitering. Studentlitteratur
2006, ISBN 91-44-03228-5.
Levi R, Hultling C. Spinalishandboken. Ny kraft för skadad ryggmärg. Stiftelsen
Spinalis och Gothia Förlag AB 2011, ISBN 978-91-7205-774-6. Kan beställas på
www.gothiaforlag.se
Arbetsfrågor:
En ryggmärgsskada leder till omfattande störningar i de flesta organsystem. Mest
påtagligt är förstås det sensorimotoriska bortfallet nedom skadenivån, men därtill
påverkas ofta blås-, tarm- och sexualfunktionerna. Vid övre motorneuronskador blir
förlamningen spastisk. Vid höga skador uppstår problem med postural hypotension,
nedsatt temperaturreglering, och ibland även autonom dysreflexi. Såväl neurogena
som nociceptiva smärttillstånd är vanligt förekommande. Vanliga tidiga medicinska
komplikationer utgörs av trombo-embolism, urinvägs- och luftvägsinfektioner och
trycksår. I det senare skedet tillkommer inte sällan obesitas samt muskuloskelettala
problem."
1. Hur dokumenteras neurologiskt status vid ryggmärgsskada?
2. Vilka principiella behandlingsmöjligheter föreligger för att optimera blås-, tarmoch sexualfunktion, samt ADL-förmåga?
3. Beskriv vanliga orsaker till smärta efter ryggmärgsskada, samt principiella
utrednings- och behandlingsstrategier."
Litteraturseminarium 1
Åhörarkopia av introduktion till litteraturseminarium
Litteratur:
Domholdt E. Rehabilitation Research. Principles and Applications.Elsevier
Saunders, tredje upplagan, 2005. Kapitel 24: Locating the literature, Kapitel 25:
Evaluating evidence one article at a time, samt Appendix C: Questions for narrative
evaluation of a research article.
Rehabilitering i livet efter stroke
Åhörarkopia av föreläsningen.
Litteratur:
Palmcrantz S, Widén Holmqvist L, Sommerfeld DK, Tistad M, Ytterberg C, von
Koch L. Differences between younger and older individuals in their use of care and
rehabilitaitn but not in self-perceived global recovery 1 year after stroke. J Neurol
Sci. 2012 Jul 28 [Epub ahead of print]
Palmcrantz S, Holmqvist LW, Sommerfeld DK.Long-term health states relevant to
young persons with stroke living in the community in southern Stockholm - a study
of self-rated disability and predicting factors. Disabil Rehabil. 2012;34(19):817-23
11 / 14
Sid:
Arbetsfrågor:
Med bakgrund av ovanstående artiklar och egna erfarenheter; Vilka insatser i hälsooch sjukvården anser du att personer med stroke kan vara i behov av och vilka
insatser får de idag?
Neuropatisk smärta
Litteratur:
Maija Haanpää and Rolf-Detlef Treede. Diagnosis and Classification of Neuropathic
Pain. Pain Clinical Updates September 2010 (Volume 18, Issue 7)
Länk till artikel (IASPs hemsida):
http://iasp.files.cmsplus.com/Content/ContentFolders/Publications2/PainClinicalUpdates/Archives/PCU
_18-7_final_1390260761555_9.pdf
Norrbrink C, Löfgren M, Hunter JP, Ellis J. Patients' perspectives on pain.
Top Spinal Cord Inj Rehabil. 2012 Winter;18(1):50-6.
3) Arbetsfrågor
a) Karakterisera neuropatisk smärta i tre - fem meningar.
b) Hur undersöker och klassificerar du/ni idag misstänkt neuropatisk smärta på din
arbetsplats och hur skulle du/ni kunna förbättra detta arbete?
Kurstillfälle 6:
Polyneuropati (med fokus på Guillain-Barrés syndrom): behandling och
träning
Åhörarkopia av föreläsningen.
Litteratur:
Fagius, Jan; Aquilonius, Sten-Magnus (red.). Neurologi. Kapitel 6: Neuromuskulära
sjukdomar Liber, upplaga 4, 2006.
12 / 14
Sid:
White CM, Pritchard J, Turner-Stokes L. Exercise for people with peripheral
neuropathy. Cochrane review 2004, updated 2010.
Khan F, Ng L, Amatya B. Rehabilitation interventions in patients with acute
demyelinating inflammatory polyneuropathy: a systematic review. Eur J Phys
Rehabil Med 2012; 48: 507-522.
Arbetsfrågor:
1. Fundera över om det finns risker med träning för patienten med GBS?
2. Fundera över åtgärder, och intensitet för någon patient med GBS du har
behandlat/träffat; i akut skede, rehabilitering eller i senare fas?
Litteraturseminarium 2
Åhörarkopia av introduktion till litteraturseminarium
Litteratur:
Domholdt E. Rehabilitation Research. Principles and Applications.Elsevier
Saunders, tredje upplagan, 2005. Kapitel 24: Locating the literature, Kapitel 25:
Evaluating evidence one article at a time, samt Appendix C: Questions for narrative
evaluation of a research article.
Rehabilitering vid kognitiv funktionsnedsättning efter förvärvad hjärnskada
Åhörarkopia av föreläsningen..
Litteratur:
Dovern, A., Fink, G. R., & Weiss, P. H. (2012). Diagnosis and treatment of upper
limb apraxia. J Neurol, 259(7), 1269-1283. doi: 10.1007/s00415-011-6336-y
Vanbellingen?
Langhorne, P., Bernhardt, J., & Kwakkel, G. (2011). Stroke rehabilitation. Lancet,
377(9778), 1693-1702. doi: 10.1016/S0140-6736(11)60325-5
Leung, D. P., & Liu, K. P. (2011). Review of self-awareness and its clinical
application in stroke rehabilitation. Int J Rehabil Res, 34(3), 187-195. doi:
10.1097/MRR.0b013e3283487f31
McCulloch, K. (2007). Attention and dual-task conditions: physical therapy
implications for individuals with acquired brain injury. J Neurol Phys Ther, 31(3),
104-118. doi: 10.1097/NPT.0b013e31814a6493
Lästips:
Corbetta, M., & Shulman, G. L. (2011). Spatial neglect and attention networks.
Annu Rev Neurosci, 34, 569-599. doi: 10.1146/annurev-neuro-061010-113731
13 / 14
Sid:
Mount, J., Pierce, S. R., Parker, J., DiEgidio, R., Woessner, R., & Spiegel, L. (2007).
Trial and error versus errorless learning of functional skills in patients with acute
stroke. NeuroRehabilitation, 22(2), 123-132.
Orrell, A. J., Eves, F. F., & Masters, R. S. (2006). Motor learning of a dynamic
balancing task after stroke: implicit implications for stroke rehabilitation. Phys Ther,
86(3), 369-380.
Arbetsfrågor
1. Med utgångspunkt från litteraturen och din kliniska erfarenhet, fundera över
konkreta exempel på hur träning av kognitiva funktioner, exempelvis
uppmärksamhet, rumsuppfattning, exekutiva funktioner eller praxis kan
införlivas i träning av motoriska färdigheter och aktiviteter.
2. Hur kan ditt val av i) metod för återkoppling, respektive ii) ditt val av
kognitiva strategier för inlärning, anpassas beroende av patientens grad av
medvetenhet om sin funktionsnedsättning?
14 / 14