Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och särskilda

Transcription

Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och särskilda
Vårdhygien Stockholms län
ÅTGÄRDER VID
Karbapenemresistent Acinetobacter i
slutenvå rd och sä rskilda boenden
Vårdhygien Stockholms län
Observera att det kan finnas kompletterande lokala anvisningar inom särskilda
verksamheter, som t.ex. intensivvård.
Arbetsgrupp:
Christina Stamm, hygiensjuksköterska
Gunvor Åkerfeldt, hygiensjuksköterska
Göran Hedin, hygienläkare
Margareta Werner, hygiensjuksköterska
Mikael Stenhem, hygienläkare
Pia Appelgren, hygienläkare
Dokumentets namn
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
Dokument nr:
STÖ006 (E)
Version 1.0
Sida 1 (17)
Utarbetat av
Vårdhygien Stockholms län
Godkänt
Ann-Christine Karell
Rev. datum
2016-12-01
Fastställt
2015-04-13
Innehåll
1. Bakgrund .............................................................................. 3
2. Definitioner ........................................................................... 4
3. Smittvägar ............................................................................ 5
3.1 PATIENTRELATERADE RISKFAKTORER FÖR SPRIDNING TILL OCH FRÅN PATIENTEN
4. Provtagning .......................................................................... 6
4.1 PATIENT MED NYUPPTÄCKT KARBAPENEMRESISTENT ACINETOBACTER
4.1.1 Provtagningslokaler
4.2 SMITTSPÅRNING VID NYUPPTÄCKT FALL, SJUKHUSVÅRDAD PATIENT
4.2.1 Provtagningslokaler
4.2.2 Vilka ska provtas
4.3 SMITTSPÅRNING VID KÄNT FALL
4.3.1 Provtagningslokaler
4.3.2 Vilka ska provtas
a) I slutenvård
b) I korttidsboenden
c) I särskilda boenden
d) På öppenvårdsmottagning
4.4 Provtagningsanvisning
5. Vård av patient med karbapenemresistent Acinetobacter ... 10
5.1 VÅRDRUM OCH RESTRIKTIONER
5.2 PATIENT SOM DELAT RUM OCH/ELLER HYGIENUTRYMME MED KÄND BÄRARE
5.3 PATIENTENS OCH BESÖKARENS HANDHYGIEN
5.4 LIVSMEDELSHANTERING
5.5 HJÄLPMEDEL OCH MEDICINTEKNISKA PRODUKTER FÖR FLERGÅNGSBRUK
5.6 STÄDNING, RENGÖRING OCH DESINFEKTION
5.7 TVÄTT OCH AVFALL
6. Bärare av karbapenemresistent Acinetobacter på andra
enheter ............................................................................... 13
7. Personal - provtagning ........................................................ 15
Litteraturlista .......................................................................... 16
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 2 (17)
Fastställt
2015-04-13
1 Bakgrund
Acinetobacter är gramnegativa stavar som finns naturligt i jord och vatten, men vanligen
inte i den normala floran hos människan. Under senare decennier har denna bakterie, oftast
av arten Acinetobacter baumannii, dock orsakat vårdrelaterade infektioner på flera håll i
världen. Detta har associerats med den ökande användningen av bredspektrumantibiotika.
Spridning har skett framför allt på intensivvårdsavdelningar där många svårt sjuka eller
skadade patienter med nedsatt immunstatus vårdas. Under senare år har även
samhällsförvärvad Acinetobacter baumannii ökat internationellt.
Acinetobacter koloniserar hud, luftvägar, gastrointestinalkanal, sår och katetrar. De
vanligaste kliniska manifestationerna är ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och
bakteriemi. Bakterien har förmåga att överleva på fasta ytor i omgivningen under långa
perioder (>30 dagar), vid fuktiga och torra förhållanden, vid olika temperaturer och pH.
Acinetobacter baumannii har också en exceptionell förmåga att använda olika
resistensmekanismer för att åstadkomma multiresistens. Inte minst den utbredda
resistensen mot karbapenemer (meronem, imipenem, ertapenem), som varit den
rekommenderade behandlingen vid acinetobacterinfektion, gör att dessa bakterier blivit
svårbehandlade.
I Sverige har vi ännu förskonats från stora utbrott. De flesta patienter med multiresistent
Acinetobacter på sjukhus i Sverige har ådragit sig kolonisationen/infektionen i sjukvård
utomlands. Smitta mellan patienter har än så länge bara förekommit undantagsvis.
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 3 (17)
Fastställt
2015-04-13
2 Definitioner
För att underlätta läsningen listas definitioner på vissa centrala begrepp nedan.
Bärare av
Den som vid något tillfälle diagnosticerats
karbapenemresistent Acinetobacter
med karbapenemresistent Acinetobacter
Patient
Alla personer som vårdas i hälso- och
sjukvården eller som bor i särskilda boenden
Personal
Anställd vårdpersonal av alla
yrkeskategorier, studenter, praktikanter och
gästande
Riskfaktorer
Särskilda riskfaktorer för spridning av
karbapenemresistent Acinetobacter är t.ex.
sår, kvarliggande kateter, konstgjorda
kroppsöppningar, tidigare
antibiotikabehandling eller diarré
Samvårdad patient (slutenvård)
Patient som vårdats på samma
vårdavdelning under hela eller del av
vårdtiden för bäraren av
karbapenemresistent Acinetobacter
Samvårdad patient (särskilt boende)
Patient som vårdats på särskilt boende
under hela eller del av vårdtiden för bäraren
av karbapenemresistent Acinetobacter och
haft personlig omvårdnad eller medicinsk
vård av samma personal som bäraren av
karbapenemresistent Acinetobacter
Slutenvård
Vårdavdelning inom akutsjukhus, geriatrik,
rehabilitering, psykiatri, hospice och ASIH
Slutstädning
Städning i samband med att patient byter
vårdplats eller skrivs ut
Smittspårning
Provtagning som görs på patienter/personal
som haft kontakt med bärare av
karbapenemresistent Acinetobacter för att
kartlägga varifrån smittan kommer och till
vilka den kan ha spridits
Särskilt boende
Behovsprövat boende för äldre
(korttidsvård, heldygnsomsorg, servicehus).
Tagyta
Yta som patient eller personal kan ha tagit
på
Uppföljningsodling
Odling med frågeställningen
karbapenemresistent Acinetobacter som
regelbundet tas på samvårdad patient i
särskilt boende
Öppenvård
Mottagning inom primär- och specialistvård,
MVC, BVC och akutmottagning
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 4 (17)
Fastställt
2015-04-13
3 Smittvägar
Spridning inom vården sker genom direkt och indirekt kontaktsmitta. Acinetobacter
kännetecknas av tre egenskaper som särskilt påverkar denna spridning:
•
•
•
Förmåga att överleva på föremål i vårdmiljön
Förmåga att kolonisera intakt hud speciellt på fuktiga ställen som axiller och
ljumskar varifrån stora mängder kan avges till omgivningen och spridas via personal
och föremål
Speciell affinitet till bronchialepitelceller vilket gör att droppsmitta är en möjlig
smittväg. Droppar som hamnat på ytor i miljön kan då föras vidare som
kontaktsmitta, s.k. sekundär kontaktsmitta
3.1 Patientrelaterade riskfaktorer för spridning till och från
patienten
•
•
•
•
•
Skada på hud/slemhinnebarriär – t.ex. sår, eksem, andra hudlesioner
Kvarliggande katetrar och liknande – t.ex. CVK, KAD, respiratorbehandling, dränage
Konstgjorda kroppsöppningar – t.ex. stomier, PEG
Tidigare antibiotikabehandling
Diarré
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 5 (17)
Fastställt
2015-04-13
4 Provtagning
Varje provtagen person ska få besked om såväl positivt som negativt provsvar. Den läkare,
vars namn anges på remissen, ska vara informerad om att provtagning pågår.
4.1 Patient med nyupptäckt karbapenemresistent
Acinetobacter
4.1.1 Provtagningslokaler
Tag kompletterande prover från:
•
•
•
•
•
•
•
•
Rektum
Svalg (oropharynx)
Urin (endast om patient har urinkateter)
Trachealaspirat (endast om patienten ventilatorbehandlas)
Hud, sternum
Hud, axill
Hud, ljumske
Ev. sår
För provtagningsanvisning se 4.4.
4.2 Smittspårning vid nyupptäckt fall
4.2.1 Provtagningslokaler
Tag prover från:
•
•
•
•
Rektum
Svalg (oropharynx)
Urin (endast om patient har urinkateter)
Trachealaspirat (endast om patienten ventilatorbehandlas)
För provtagningsanvisning se 4.4
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 6 (17)
Fastställt
2015-04-13
4.2.2 Vilka ska provtas?
•
•
•
•
•
Samtliga patienter som samvårdats i mer än åtta timmar med den nyupptäckta
bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter
Ovanstående gäller endast patient som är kvar på vårdenheten eller skrivits ut till
annan slutenvårdsavdelning eller särskilt boende. Informera behandlingsansvarig
läkare på den nya enheten om att smittspårningsprov ska tas
Utskrivningsodlingar tas på alla som samvårdats till och med sju dagar efter att den
sista kända bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter skrivits ut
Den sista dagen för utskrivningsodlingar enligt ovan odlas dessutom samtliga
kvarvarande patienter på avdelningen
Efter samråd med Vårdhygien kan ytterligare odlingar bli aktuella. Till exempel kan
odlingar upprepas på patienter med lång vårdtid och som har riskfaktorer för
kolonisering/infektion med karbapenemresistent Acinetobacter
4.3 Smittspårning vid känt fall
4.3.1 Provtagningslokaler
Tag prover från:
•
•
•
•
Rektum
Svalg (oropharynx)
Urin (endast om patient har urinkateter)
Trachealaspirat (endast om patienten ventilatorbehandlas)
För provtagningsanvisning se 4.4
4.3.2 Vilka ska provtas?
a) I slutenvård:
•
•
•
Utskrivningsodlingar tas på alla som samvårdats till och med sju dagar efter att den
sista kända bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter skrivits ut
Den sista dagen för utskrivningsodlingar enligt ovan odlas dessutom samtliga
kvarvarande patienter på avdelningen
Efter samråd med Vårdhygien kan ytterligare odlingar bli aktuella. Till exempel kan
odlingar upprepas på patienter med lång vårdtid som har riskfaktorer för
kolonisering/infektion med karbapenemresistent Acinetobacter
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 7 (17)
Fastställt
2015-04-13
b) I korttidsboenden:
•
•
•
•
Utskrivningsodlingar tas på alla som samvårdats till och med sju dagar efter att den
sista kända bäraren av karbapenemresistent Acinetobacter skrivits ut
Den sista dagen för utskrivningsodlingar enligt ovan odlas dessutom samtliga
kvarvarande boende på avdelningen
Uppföljningsodling: Provta boende som vårdats på samma avdelning som bärare av
karbapenemresistent Acinetobacter en månad efter dennes inflyttning. Märk
remissen: ”Uppföljningsodling – karbapenemresistent Acinetobacter”. Kontakta
Vårdhygien efter provsvar för diskussion angående fortsatta smittspårningsrutiner
Urinodling ska alltid tas om någon av de boende får symtom, i form av sveda,
träningar och eventuellt feber, som bedöms tyda på urinvägsinfektion. Märk
remissen: ”Urinodling – karbapenemresistent Acinetobacter? Annan patogen?”
c) I särskilda boenden:
•
•
•
Uppföljningsodling: Provta boende som vårdats på samma avdelning som bärare av
karbapenemresistent Acinetobacter en månad efter dennes inflyttning. Märk
remissen: ”Uppföljningsodling – karbapenemresistent Acinetobacter”. Kontakta
Vårdhygien efter provsvar för diskussion angående fortsatta smittspårningsrutiner
Genomför avslutande uppföljningsodlingar på kvarvarande patienter när bäraren av
karbapenemresistent Acinetobacter flyttar eller avlider. Samråd med Vårdhygien
Urinodling ska alltid tas om någon av de boende får symtom, i form av sveda,
träningar och eventuellt feber, som bedöms tyda på urinvägsinfektion. Märk
remissen: ”Urinodling – karbapenemresistent Acinetobacter? Annan patogen?”
d) På öppenvårdsmottagning:
•
Ingen smittspårning
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 8 (17)
Fastställt
2015-04-13
4.4 Provtagningsanvisning
Ange alltid på remissen:
”Odling för karbapenemresistent Acinetobacter. Ej allmänodling”
och dessutom
I slutenvård:
”Kompletterande odling”, ”Smittspårningsodling” eller ”Utskrivningsodling”
I korttidsboenden eller i särskilda boenden:
”Kompletterande odling”, ”Smittspårningsodling”, ”Utskrivningsodling” eller
”Uppföljningsodling”
Prov från
Beskrivning
Rectum
Pinnprov med synlig avföring
Svalg
Pinnprov – slemhinna bakre svalget (oropharynx)
Urin – kateter
Prov tas med kanyl genom katetern. Transport i sterilt rör
Trachealaspirat
Prov tas med sugkateter. Transport i sterilt rör
Hud; sternum
Pinne fuktas med steril koksaltlösning före prov
Hud; axill och ljumske
Samma pinne används på både höger och vänster sida. Pinne
fuktas med steril koksaltlösning före prov
Rengör från pus innan provtagning. Pinnprov (fuktas med steril
koksaltlösning v.b.)
Sår
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 9 (17)
Fastställt
2015-04-13
5 Vård av patient med karbapenemresistent
Acinetobacter
5.1 Vårdrum och restriktioner
I slutenvård och särskilda boenden vårdas patient i enkelrum med eget hygienutrymme.
Flergångsutrustning ska så långt som möjligt vara rumsbunden.
5.2 Patient som delat rum och/eller hygienutrymme med känd
bärare
•
•
•
•
•
Kan vårdas kvar på rummet
Belägg inte vårdrummet med ny patient förrän negativt provsvar erhållits
Vid flytt av patient som vårdats samtidigt ska mottagande enhet informeras om att
patienten varit exponerad och provtagits
Patient med riskfaktorer ska vårdas i enkelrum på mottagande enhet tills negativt
provsvar erhållits
Patient utan riskfaktorer kan dela rum på mottagande enhet med patient utan
riskfaktorer
5.3 Patientens och besökarens handhygien
Patient
•
•
•
Händerna skall desinfekteras före måltid
Händerna skall tvättas efter toalettbesök
Vid svårigheter att själv utföra handhygien skall personal vara behjälplig
Besökare
•
Ska informeras om vikten av god handhygien i vårdmiljön
5.4 Livsmedelshantering
Personal som vårdar patient med karbapenemresistent Acinetobacter ska inte hantera
livsmedel under pågående arbetspass.
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 10 (17)
Fastställt
2015-04-13
5.5 Hjälpmedel och medicintekniska produkter för
flergångsbruk
•
•
•
Hjälpmedel skall vara patientbundna under vårdtiden
Begränsa mängden medicintekniska produkter i vårdrummet
Medicintekniska produkter för flergångsbruk rengörs och desinfekteras i
diskdesinfektor
5.6 Städning, rengöring och desinfektion
För utförliga rengörings- och desinfektionsanvisningar hänvisas till ”Rengöring och
Desinfektion av ytor i vårdmiljö (RoD)”.
Utrustningskrav
•
•
•
•
Neutralt rengöringsmedel, pH-värde ca 6,5 – 7,5, doserat enligt tillverkarens
anvisning (för rengöring av ytor)
Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid
Engångsdukar
Rumsbunden städutrustning med engångs- eller flergångsmoppar
Dagligen
•
•
•
•
•
•
Mekanisk bearbetning är viktig för att uppnå god effekt vid rengöring och
desinfektion
Rengöring utförs vid synlig smuts med fuktig metod från rent till orent
Utför städning av golv med rengöringsmedel och vatten
Moppstativ och skaft desinfekteras efter varje användning med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensid
Patientnära ytor rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel
med tensid, t.ex. sängpanel, sänggrindar, sängbord, handtag och kranar i patientens
rum och toalett, hjälpmedel etc.
Bäcken och urinflaskor rengörs och desinfekteras i spoldesinfektor
Vid behov
•
Punktrengöring- och desinfektion: Torka först upp större mängder spill/stänk av
kroppsvätskor med absorberande material och bearbeta därefter ytan med
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel innehållande tensid med en ny engångsduk
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 11 (17)
Fastställt
2015-04-13
Efter avslutat vårdtillfälle
Se även under Dagligen
•
•
•
•
•
•
•
Rengöring utförs vid synlig smuts med fuktig metod från rent till orent
Rengör och desinfektera patientnära ytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel
med tensid
Rengör och desinfektera hygienutrymmets tagytor med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensid alternativt oxiderande ytdesinfektionsmedel med
tensid
Golvet rengörs med rengöringsmedel och vatten
Om hjälpmedel använts och är synligt smutsigt görs det först rent med
rengöringsmedel och vatten före desinfektion. Följ tillverkarens anvisningar.
Desinfektera därefter hjälpmedlet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med
tensid
Textilier och tygdynor tvättas vid minst 60o C. Släng de textilier och tygdynor som
inte kan tvättas vid denna temperatur
Materiel för engångsbruk som inte använts ska kasseras. Detta gäller även då
materiel har förvarats i förrum/sluss. Släng allt i vårdrummet och hygienutrymmet
som inte kan desinfekteras t.ex. tidningar, toalettrullar och övrigt engångsmaterial
5.7 Tvätt och avfall
•
•
•
•
•
Rumsbunden tvätt- och sopsäck som byts dagligen
När lakan byts, vik ihop dem försiktigt och lägg dem direkt i tvättsäck
Förslut tvätt- och sopsäck inne på vårdrummet
Konventionell hantering
Tvätt/avfall som är kraftigt nedsmutsad med kroppsvätskor hanteras som
smittförande
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 12 (17)
Fastställt
2015-04-13
6 Bärare av karbapenemresistent Acinetobacter på
andra enheter t.ex. öppenvårdsmottagning,
sjukgymnastik, arbetsterapi, röntgen, operation
Inför all undersökning/behandling gäller att
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Remitterande enhet i god tid innan informerar mottagande enhet om patientens
bärarskap
Täcka eventuella sår, infarter etc. med torrt förband
Tömma/byta urin-, stomi- och dränagepåse
Desinfektera patientens händer
Byta till rena kläder
Desinfektera tagytor på eventuellt transportmedel t.ex. säng, rullstol, gåbord, rollator
Renbädda säng som används vid transport
Planera så att patienten kan gå direkt in i undersöknings-/behandlingsrum
Avsätta tid för rengöring och desinfektion av patientnära ytor efter avslutad
undersökning/behandling
Operation
•
•
•
•
•
•
Planera för patientens eftervård (Postop och/eller IVA)
Planera preoperativt patientens säng skild från andra sängar
Begränsa antalet personal i kontakt med patienten
Täcka säng med rent lakan och placera säng avskilt under operation
Flytta över patient efter operation till säng på operationssalen
Kassera anestesislangar efter användning
Uppvakningsavdelning/postop/IVA
•
•
Vårda patient i enkelrum, eller
Placera patientens säng så avskilt från andra sängar som möjligt
Sjukgymnastik och arbetsterapi
•
•
•
•
•
•
•
Behandling ska om möjligt ske på patientens vårdrum
Om behandling sker i träningslokal ska träning ske i eget träningsrum eller avskilt i
träningslokal
Patient med intakt hudkostym och tätslutande stomi får bada i bassäng
Slutenvårdspatient ska duscha och byta om på vårdavdelningen
Öppenvårdspatient med riskfaktorer (t.ex. stomi, sår, eksem) anvisas duschutrymme
Öppenvårdspatient utan riskfaktorer anvisas det allmänna duschutrymmet
Personal ska använda plastförkläde vid mobilisering, träning eller förflyttning. Har
plastförkläde inte använts ska arbetskläderna bytas
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 13 (17)
Fastställt
2015-04-13
Öppenvårdsmottagning
•
•
•
•
Förbered mottagningsrummet med medicintekniska produkter och utrustning för
endast en patients undersökning/behandling
Rengör och desinfektera arbetsyta efter varje patient
Kassera överblivet engångsmateriel inklusive obrutna engångsförpackningar
Förvara medicintekniska produkter etc. i stängda skåp/lådor
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 14 (17)
Fastställt
2015-04-13
7 Personal – provtagning
Observera att personal som regel inte ska provtas. Det är endast indicerat vid smittspridning
som fortsätter trots att åtgärder har vidtagits för att stoppa indirekt kontaktsmitta via
personal, föremål eller ytor i miljön. Beslut om provtagning fattas i samråd med
verksamhetschefen på berörd klinik och genomförs av företagshälsovården.
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 15 (17)
Fastställt
2015-04-13
Litteraturlista
Avsnitt 1-3
Silvia Munoz- Price L et al, N Engl J Med 2008; 358:1271-1281 Acinetobacter Infection
Roca I et al. The Acinetobacter baumannii Oxymoron: Commensal Hospital Dweller Turned
Pan-Drug-Resistant Menace. Frontiers in Micobiology 2012;3:148, 1-27
Petersson J.et al. Vårdrelaterade infektioner med multiresistenta bakterier – inte bara
stafylokocker. Läkartidningen 2006;35 volym 103:2478-2479
http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2013/problem-med-multiresistentacinetobacter-baumannii-pa-brannskadeavdelning-i-linkoping/
APIC guide. Guide to elimination of multidrug-resistant Acinetobacter baumannii
transmisssion in healthcare setting, 2010
Sengstock D.M. et al. Multidrug Resistant Acinetobacter baumannii: An Emerging pathogen
among Older Adults in Community Hospitals and Nursing Homes. Clin Inf Dis
2010;50(12):1611-1616
Editorial commentary by Medina and Carmeli on pages 1617-1618
Tacconelli E et al. ESCMID guidelines for the management of the infection control measures
to reduce transmission of multidrug-resistant Gram-negative bacteria in hospitalized
patients. Clin Microbiol Infect. 2014 Jan;20 Suppl 1:1-55.
Avsnitt 4
Thom KA, Johnson K, Lee MS, Harris AD. Environmental contamination because of
multidrug-resistant Acinetobacter baumannii surrounding colonized or infected patients.
Am J Infect Control 2011;39:711-715.
Manian FA, Griesenauer S, Senkel D, Setzer JM, Doll SA, Perry AM, Wiechens M. Isolation
of Acinetobacter baumannii complex and methicillin-resistant Staphylocuccus aureus from
hospital rooms following terminal cleaning and disinfection: Can we do better? Infect
Control Hosp Epidemiol 2011;32:667-672.
Apisarnthanarak A, Warren DK. Screening for carbapenem-resistant Acinetobacter
baumannii colonization sites: An implication for combination of horizontal and vertical
approaches. Clin Infect Dis 2013;56:1057-59
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 16 (17)
Fastställt
2015-04-13
Arvaniti K, Lathyris D, Ruimy R, Haidich A-B, Koulourida V, Nikolaidis P, Matamis D,
Miyakis S. The importance of colonization pressure in multiresistant Acinetobacter
baumannii acquisition in a Greek intensive care unit. Critical Care (open access)
2012;16:R102.
Marchaim D, Navon-Venezia S, Schwarz J, Fefer I, Schwaber MJ, Carmeli Y. Surveillance
cultures and duration of carriage of multidrug-resistant Acinetobacter baumannii. J Clin
Microbiol 2007;45:1551-1555
Wenjun S, Wang J, Wang H, Wang M, Huang Y, Zhuo J, Lu X. Comparing the transmission
potential of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and multidrug-resistant
Acinetobacter baumannii among inpatients using target environmental monitoring. Am J
Infect Control 2013;41:411
Avsnitt 5
Vårdhygien Skåne, Karbapenemresistenta Acinetobacter – Vårdrutiner vid vård på sjukhus,
2012.
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Labmedicin_Skane/Verksamhetsomraden/Vardhygie
n/RutinerRiktlinjer/Resistenta-bakterier/ Accessed: March, 2012
Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö (RoD) – Riktlinjer och rekommendationer
riktade till personal inom hälso- och sjukvård samt särskilda boendeformer. Vårdhygien
Stockholms län, 2014.
http://www.vardgivarguiden.se/Omraden/Vardhygien/Dokument/Rengoring-ochdesinfektion/Rengoring-och-desinfektion/ Accessed: October 2014.
Dokumentets namn
Dokument nr:
Karbapenemresistent Acinetobacter i slutenvård och säbo
STÖ006 (E)
Godkänt
Utarbetat av
Ann-Christine Karell
Vårdhygien Stockholms län
Version
1.0
Rev. datum
2016-12-01
Sida 17 (17)
Fastställt
2015-04-13