General Portrait

Transcription

General Portrait

Uppdragsnr: 10208866
1 (12)
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
Sundsvalls kommun
F d Ankarsviks sågverk
2015-06-22
Handling 11.1, Teknisk beskrivning - saneringsarbeten
Sundsvalls kommun har fått medel från Naturvårdsverket att efterbehandla f d Ankarsviks Sågverk, Alnön i Sundsvalls kommun. Denna tekniska beskrivning är en del av
kommunens förfrågningsunderlag. För att lättare kunna läsa den finns AMA-koder efter
vissa rubriker. Dessa gör inte anspråk på att vara fullständiga utan handlingarnas hierarki följer av förfrågningsunderlaget.
1
F d Ankarsviks Sågverk
1.1
Orientering (BBB)
Verksamheten inom sågverksområdet har förutom sågningen även omfattat kolning
och träskyddsbehandling/impregnering. Funna föroreningar kan ha sitt ursprung från
användning av kisaska inom sågverksområdet samt från kolning. Det finns uppgifter
om hantering av klorfenol för doppning har skett, men funna halter av dioxin är låga och
motiverar i förhållande till andra föroreningar inte något åtgärdbehov.
Virket togs in från söder till sågen och det sågade virket stabblades norr om såghuset.
Eventuell impregnering torde ha skett omedelbart norr om såghuset.
Idag finns endast delar av ribbkajer och husgrunder kvar inom det forna sågverksområdet.
2
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10208866/Document/3_Dokument/RapportPM/Förfrågningsunderlag/Handling 11.1 Teknisk beskrivning Ankarsvik_2015_06_22.docx
Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0
Saneringsområdet omfattar ca 3 000 m vid Ankarsvik på västra sidan av Alnön i
Sundsvalls kommun. Området har en tydlig lutning mot vattenområdet i väster.
Markområdet omfattas av strandskyddet och dispens från strandskyddet har lämnats
för saneringsåtgärden. Närmaste bostadshus ligger ca 50-60 m öster om saneringsområdet och för att komma ner till området behöver trafiken passera nära bostadshusen.
1.2
Föroreningssituationen (BBB.15)
Som en rest av verksamheten finns en förorening i jorden. Föroreningen består av PAH
(polyaromatiska kolväten) och metaller (arsenik, bly, zink). Kartläggning och riskbedömning av förorening har skett i flera steg och med slutsats att föroreningshalter i området behöver sänkas genom åtgärder.
Föreningssituationen är kartlagd då det har genomförts en förklassificering i rutor om
10x10 m. Styrande föroreningar är arsenik och PAH-H. Föroreningar finns på nivån 01 m under markytan (pall A 0-0,5 m och pall B 0,5-1,0 m). Behovet av sanering av djupare liggande jord kommer att bedömas när slutbottenprover/schaktbottenprover från
1 m analyserats.
De ytor som kommer att åtgärdas redovisas för pall A i Figur 1 och för pall B i Figur 2.
WSP Sverige AB
Box 502
901 10 Umeå
Besök: Storgatan 59
Tel: +46 10 7225000
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
2 (12)
Figur 1. Pall A dvs. 0-0,5 m. Röda rutor åtgärdas map PAH-H och orange rutor åtgärdas
map arsenik. Mörkt grå ruta indikerar SEV med
halt av zink > FA och även den åtgärdas. Grå
rutor åtgärdas ej.
1.3
Figur 2. Pall B dvs. 0,5-1 m. Röda rutor åtgärdas map PAH-H och orange rutor åtgärdas
map arsenik. Grå rutor åtgärdas ej.
Grundvattnet (BBB.15)
I grundvattnet har föroreningarna av metaller bedöms som låga med undantag för
grundvattenrör 0420. Halterna av PAHer har bedömts som mindre allvarliga.
1.4
Skyddsobjekt
Det förorenade områdets användning för rekreation, det innebär att såväl vuxna som
barn kommer att vistas på området. Barnens lek kan medföra risk för kontakt med förorenade jorden. Intag av förorenad jord och intag av bär och svamp är exponeringsvägar
som bidrar till den samantagna risken.
Markmiljön inom området bedöms vara påverkad av de förekommande föroreningshalterna.
Vidare skall ytvatten och sediment i närliggande recipient skyddas.
I nära anslutning till saneringsområdet löper VA- och elledningar.
2
Åtgärdsmål
2.1
Övergripande åtgärdsmål
De övergripande åtgärdsmålen har formulerats i huvudstudien i samråd med Sundsvall
kommun, miljökontoret i Sundsvall och Länsstyrelsen Västernorrland.


Området skall kunna användas som rekreationsområde utan hälsorisker för de
som vistas där.
Eventuella kvarlämnade föroreningar skall tillåta att markekosystemets funktion
fortsatt kan fungera för den planerade markanvändningen, samt att växt- och
djurliv bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt.
3 (12)

2.2
Eventuell spridning av föroreningar från området ska inte medföra någon oacceptabel påverkan av vatten- eller sedimentkvaliteten i Draget och Alnösundet
så att störningar riskerar att uppstå på det akvatiska ekosystemet eller medföra
att i området fångstbar fisk blir otjänlig som människoföda.
Mätbara åtgärdsmål
De mätbara åtgärdsmålen beskrivs som acceptabla resthalter i kvarlämnad jord samt
sättet för omhändertagande av förorenade massor. Tolkningen av de mätbara resthalterna är föremål för revidering i skrivande stund.
Jorden har beroende av föroreningsinnehållet delats in i olika klasser, vilka redovisas i
Tabell 1 nedan.
Tabell 1. Indelning av förorenad jord i förekommande klasser.
Klass 0 - Ej förorenad jord
As halt < 10 mg/kg TS
Pb halt <120 mg/kg TS
Zn halt < 500 mg/kg TS
PAH-L halt < 15 mg/kg TS
PAH-M halt < 40 mg/kg TS
PAH-H halt < 3 mg/kg TS
Klass 1 – Icke farligt avfall jord
As halt >10 mg/kg TS
Pb halt >120 mg/kg TS
Zn halt > 500 mg/kg TS
PAH-L halt > 15 mg/kg TS
PAH-M halt > 40 mg/kg TS
PAH-H halt > 3 mg/kg TS
< haltgränser för farligt avfall
Klass 2 – Farligt avfall jord
Metall- och PAH-halter över de av Avfall Sveriges
rekommenderade haltgränserna för farligt avfall.
Haltgränser kan komma att ändras, till följd av ändringar i lagstiftning vid gränsdragning
avseende klassning av farligt avfall.
2.3
Klassificering av avfall
På två samlingsprover, har laktester utförts i syfte att ha underlag för jämföra de förorenade massorna med mottagningskriterierna för avfall, NFS 2004:10 m fl.
3
3.1
Planerade åtgärder
Avverkning av vegetation (BFB och BFC)
Avverkning av skog har genomförts inom delar av arbetsområdet. Ytterligare avverkning av träd och vegetation erfordras.
3.2
Hantering av träd och annan vegetation inom
saneringsområdet (BFB, BFC, BFD.13, BFE.32)
Växtlighet, träd och gräs har provtagits och analyserats med avseende på innehåll av
metaller.
4 (12)
Den vegetation som avverkas har provtagits i syfte att kartlägga om växligheten har
tagit upp metaller. Resultaten av analyserna visar att den kan användas för återläggning inom saneringsområdet eller hanteras som biobränsle. Upptaget i vegetationen
bedöms vara likartat för de stubbar som finns inom entreprenadområdet.
Vegetationsmaterialet skall hanteras på följande sätt:

Stammar, kronor, grenar, kvistar etc. tas omhand så att de inte släpas på förorenade ytor och nyttjas som bränsle i industriprocess eller fjärrvärmeproduktion. Det är otillåtet att till privatpersoner avyttra organiskt material från projektområdet.

Stubbar som rengjorts från fastsittande jord, kan krossa ned och läggas tillbaka
i jordprofilen.

Stubbar och annat material med fastsittande jord, hanteras som avfall.

Avbaningsmassor i de rutor som schaktas ur hanteras som avfall.

Avbaningsmassor som av hanteringsmässiga skäl behöver tas bort i områden
ej aktuella för sanering kan återföras.
Mängder och föroreningshalter för kalkylering beskrivs i mängdförteckning.
3.3
Tillfällig inhägnad (BCB.414, BCB.61, BED.1503)
Entreprenören skall anordna tillfällig inhägnad av de delar av arbetsområdet som innehåller öppna schakter, upplag med förorenade massor eller annat som kan orsaka
personskada eller kontakt med förorenat material. Tillfällig inhägnad skall även finnas till den plats där lastning av pråmen sker i enlighet med ISPS-koden. Ansvaret för
tillfällig inhägnad gäller även utanför ordinarie arbetstid. Inhägnad behövs inte mot vattenområdet, men skall vara utförd så att obehöriga inte landvägen kan ta sig om inom
arbetsområdet vid lågvatten.
3.4
Skyddsobjekt under saneringsarbetet (BCB.43, BCB.44)
I anslutning till det tidigare sågverksområdet finns äldre tallar vilka skall skyddas från
åverkan vid entreprenadarbeten.
3.5
Tillfällig spontning (BGB)
Som en skyddsåtgärd i syfte att minimera risken för att inläckande ytvatten kommer in i
de schakt gropar som ligger i nära anslutning till vattenmassan, görs tillfällig spontning
mot dessa schakter i syfte att skydda mot vågor och resuspension av partiklar och
därmed spridning av föroreningar till ytvatten.
3.6
Förklassificering av förorenade massor
Beställaren har som tidigare nämnts gjort en förklassificering av de förorenade massorna i de översta två pallarna ned till ca 1,0 m. Provtagningen har gjorts i pallar 0,00,5 m, 0,5-1,0 m samt prov från nivån 1,0 m.
3.7
Jordschakt (BDB, CBB)
Entreprenaden ska utföras genom uppgrävning och borttransport av avbaningsmassor
(högt organiskt innehåll) samt förorenade massor. Förorenade massor består delvis av
Farligt Avfall baserat på föroreningshalter. Massorna skall transporteras till av E föreslagen godkänd mottagningsanläggning.
5 (12)
2
Område som är aktuellt för åtgärd är ca 3000 m stort och totalt bedöms ca 1900 m
behöva åtgärdas inom ett djup till max 1 m.
3
Schakttransporter m m inom området ska utföras så att återförorening av behandlade
ytor ej sker.
Jord skall förutsättas tillhöra schaktbarhetsklass 2 enligt BFR R130:1985. Jorden som
skall schaktas skall förutsättas innehålla sten och block. Sten och block som är fria från
jord med en storlek att den ej passerar igenom en harpa eller gallerskopa med en
maskvidd av 100 kan kvarlämnas för återfyllnad.
Schakt med fria slänter skall förutsättas kunna utföras i lutning 1:1,3, vilket även skall
gälla som mätgräns.
Terrassen skall ha så god bärighet att lager på terrassen kan packas tillfredsställande.
Terrassytan skall vara fri från vattensamlingar.
Schaktmassor eller upplag får ej finnas inom 5 m från schaktsläntkrön.
3
Vid ev omräkning mellan volym och vikt ska jordens densitet antas vara 1,7 ton/m . För
3
avbaningsmassor ska densiteten antas vara 1,3 ton/m .
3.8
Klassificering och kontroll av massor
3.8.1
Utsättning av schaktrutor
3.8.2
Provtagning och klassningsmetodik vid schaktning (BDB)
Före schakt av området upprättar Beställaren en schaktmodell för maskinstyrning i
digitalt format baserat på undersökningar som beskriver hur jorden (enhetsvolymer
3
om ca 50 m ) klassats inom ett angivet område samt erforderligt schaktdjup.
Utifrån schaktmodellen upprättar Entreprenören en schaktplan som beskriver hur
schakten av det klassade området ska utföras.
Schakt görs pallvis till varierande djup som anpassas till djupintervall enligt åtgärdsmål.
Schaktmodellen anger till vilket djup respektive ruta skall schaktas inför kontrollprovtagning.
3.8.3
Provtagning av schaktbottnar (YCB)
Kontroll av resthalter i schaktbottnar utförs genom provtagning i större rutor om
20x20 m. Provtagning av schaktbottnar görs inte i det fall att det är uppenbart att halterna, t ex genom att underliggande lera har påträffats, underskrider saneringsmålet.
Provtagning för klassning av schaktbottnar görs i fem provytor om 2x2 dm inom varje
kontrollyta. Provytorna fördelas jämnt över kontrollytan, jämför med ”femman” på en
tärning. I varje provyta skrapas en provmängd om c:a 1 kg upp, lika stor provmängd tas
från varje provyta. Delproven läggs i en rengjord plasthink och blandas väl till ett samlingsprov som ensamt representerar schaktbotten inom kontrollytan.
Den person som utför schaktbottenprovtagning eller motsvarande skall ha genomgått
SGFs utbildning, certifiering av miljöprovtagare allmän kurs. Entreprenörens egenkontroll kommer att följas upp som en systemkontroll av Beställarens miljökontrollant.
Återfyllnad av massor får ej göras förrän beställaren eller beställarens kontrollant lämnat sitt godkännande av analysresultatet.
6 (12)
3.8.4
Provtagning av schaktslänter
Provtagning av schaktslänter görs på samma sätt som för bottenprovtagning enligt
ovan, med skillnad att kontrollytan vid släntprovtagning är lutande. Enhetsytans storlek
styrs av resultatet av den tidigare provtagningen.
3.8.5
Analystider
Entreprenören får avgöra vilka analystider som erfordras för arbetes framdrift.
3.9
Kemiska analyser (YCB)
Samtliga laboratorieanalyser ska utföras av SWEDAC ackrediterade lab. Proverna ska
vara väl märkta och åtföljas av en beställningssedel där beställda analyser och analystid fram-går. Kopia på analysbeställning och analysrapport dokumenteras.
3.10
Grundelement i fast material
Analys med avseende på arsenik, bly och zink med ICP-MS (motsvarande) och skall
redovisa halt i mg/kg TS.
3.11
PAH i fast material
Analys med GC-MS (motsvarande) och skall redovisa halt i mg/kg TS.
3.12
Analys av grundelement i vatten före avledande till
recipient (BCB.15)
Analys med avseende på arsenik, barium, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, molybden, nickel och zink utfört med ICP-MS (motsvarande) efter uppslutning och
skall redovisa halt i µg/l. Rapporteringsgränsen skall understiga 0,1 µg/l.
3.13
Analys av PAH i vatten före avledande till recipient
(BCB.15)
Analys utfört med GC-MS (motsvarande) skall redovisa halt i µg/l. Rapporteringsgränsen skall understiga 0,1 µg/l.
3.14
Hantering av förorenade massor (BCD, CBB)
Mellanlagring av uppschaktade förorenade massor, även avbanringsmassor, får ske
upp till en vecka utan att massorna täcks över. Är lagringstiden längre skall täckning av
massorna ske. Entreprenören skall även tillse att damning från massorna undviks.
Massor klassade som farligt avfall skall alltid täckas över.
Dagvatten från lagringsytor skall i förkommande fall behandlas för att innehålla de haltgränsser som anges i Tabell 2.
Förorenad jord hanteras och lagras åtskild från ren jord.
Uppschaktade massor vilka är förklassificerade förvaras så att massor tillhörande en
och samma klass lagras på för ändamålet avsedd yta.
Uppschaktade massor får inte läggas upp högre än 4 m till följd av undergrundens geotekniska egenskaper.
7 (12)
En zonindelning skall göras av arbetsplatsen enligt de principer som anges i arbetsmiljöplanen. Maskiner som har varit i den förorenade zonen skall rengöras i samband med
passage till ren zon. Mekanisk rengöring är acceptabelt förfarande.
Betongfundament får krossas ned och användas för återfyllnad. Trästubbar vilka inte är
förorenade får skakas rena från jord och krossas ned för återfyllnad.
Behandlings- (avvattning) och lagringsytor inom området för den tillfälliga uppläggningen ska anordnas åtskilda på separata ytor så att olika typer av avfall och förorenad jord
inte blandas.
3.15
Körväg (BCB.713)
Körväg till området framgår av ritning N-01.1-01
3.16
Transporter (CEB.122, CBB.14, DGB.12)
Transporter av jord, klassad som farligt avfall, sker med täckta flak. Transporterna ska
åtföljas av transportdokument i enlighet med gällande bestämmelser för transport av
avfall i SFS2001:1063. Leverans av massor till tillståndsgiven anläggning. Mottagning
av massor vilka har ett föroreningsinnehåll som gör att de klassas som icke farligt avfall
får tas emot på anläggning med tillstånd till detta.
Återfyllning görs med växttorv blandat med finkornig morän (>20% torv), samt flis och
spån från fräsning av stubbar. Jorden ska vara rotogräsfri och får inte innehålla för området främmande arter som kan introduceras vid återställningen. Dessa ytliga återfyllnadsmassor får transporteras till området med lastbil (se Handling 10, DGB.12).
Samtliga transporter av förorenade massor från området samt underliggande fyllnadsmassor (se Handling 10, CEB.122) transporteras med pråm (se Handling 10, CBB.14).
Vid transport med pråm lagras en sådan mängd upp att pråmen fylls med massor för
varje transport. Massor klassade som farligt avfall får inte blandas med icke farligt avfall.
Entreprenören svarar för att pråmen kan förtöjas på säkert sätt och att lastningen av
pråmen sker så att spill till vattenmassan förhindras.
Resultat av kartering med avseende på vattendjup återfinns på ritning N-10-1-01 och
förtöjning av pråm får ske i omedelbar anslutning till arbetsområdet.
All yrkesmässig transport av avfall omfattas av bestämmelserna i SFS2001:1063 §26.
3.17
Länshållning (BCB.15)
Förorenat vatten från länshållning av schakter samt dagvatten från mellanlager av förorenade massor skall behandlas. Behandling kan antingen göras i anläggning på plats
eller att vattnet transporteras iväg till mottagningsanläggning med tillstånd för sådan
3
behandling. Vattenreningsanläggningen skall ha kapacitet att lagra 20 m vatten inför
3
3
behandling och ha en nominell kapacitet av 0,5 m /h samt kunna lagra minst 10m behandlat vatten.
Vatten som avleds på plats skall ha ett föroreningsinnehåll som underskrider i Tabell 2
angivna halter.
8 (12)
Tabell 2. Tillåtna halter vid utsläpp av
behandlat vatten till recipient. Halter i µg/l.
Arsenik
33
Barium
666
Bly
17
Kadmium
10
Kobolt
47
Koppar
19
Krom
166
Kvicksilver
14
Molybden
333
Nickel
500
Zink
91
PAH-L
120
PAH-M
5
PAH-H
0,5
Entreprenören ansvarar för skötsel, kontroll och uttag av vattenprov från reningsanläggningen.
Det ingår även i entreprenaden att ta hand om de restprodukter reningsprocessen genererar.
Tillsyn av anläggningen ska göras dagligen men ska anpassas till avrinningsförhållanden. I entreprenaden ingår att dagligen dokumentera reningsanläggningen drift och
skötsel genom journalföring som ska innehålla uppgifter om;

Drifttid

Inkommande och utgående flöden

Händelser i driften.

Provtagningsdatum
4
Återfyllnad och återplantering
4.1
Massor för återfyllnad (CEB.122, DGB.33)

Massor för återfyllnad får inte innehålla högre föroreningsinnehåll än förekommande bakgrundshalter. Bakgrundshalter beräknas utifrån resultat från Naturvårdsverkets kartläggning i moränmassor. Om materialet kan misstänkas innehålla föroreningar ska provtagning görs i behövlig omfattning. Prov ska tas som
samlingsprov. Analyserna ska som minst redovisa innehåll av tungmetaller
samt fraktionerade alifater/aromater och PAH. Entreprenören svarar för de kemiska analyserna. Återfyllning görs med växttorv blandat med finkornig morän
(>20% torv), samt flis och spån från fräsning av stubbar. Jorden får inte innehålla för området främmande arter som kan introduceras vid återställningen.
9 (12)
3
Torv samt morän (ca 1000 m ) - som ersätter av avbaningsmassor som inte
går att återanvända - får transporteras med lastbil.
4.2
Återplantering
En del av de tidigare avverkade träden (5 st) blir lågor (liggande träd) i området för att
öka mängden död ved, under förutsättning att föroreningsinnehållet motiverar denna
hantering. I sådant fall skall motsvarande mängd träd och samma arter föras in till området helst som lågor.
4.3
Allmän återställning
Tillfälliga upplag och uppställningsplatser skall vid avlämnande vara av samma status
som innan de togs i bruk. Fotodokumentation ska utföras innan respektive efter entreprenad.
5
Övriga tekniska och miljörelaterade åtgärder
5.1
Kemikaliehantering
En förteckning ska finnas över de kemiska produkter och de mängder av dessa som
används vid entreprenaden. Till varje produkt ska säkerhetsdatablad (inte äldre än tre
år) finnas tillgängligt och produkterna ska vara tydligt märkta så att alla som kan
komma i kontakt med dem vet vad de innehåller samt om särskilda skyddsåtgärder
behöver vidtas vid användning. Kemikalierna ska förvaras så att obehöriga inte kommer åt dem. Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt inom arbetsområdet.
Cisterner för förvaring av diesel, olja eller andra kemikalier ska vara dubbelmantlade
eller placeras inom tät invallning. Åtgärder ska vidtas så att påkörning på dessa kemikaliecisterner förhindras.
5.2
Avfall
Avfall som uppkommer inom entreprenaden ska omhändertas i enlighet med gällande
lagstiftning och i enlighet vad som anges för respektive avfallsslag.
Farligt avfall (annat än förorenade massor klassade som farligt avfall) ska förvaras i
låsta utrymmen, på täta ytor och utformade sådant sätt att eventuellt spill fångas upp.
Entreprenören åläggs att, enligt avfallsförordningen, föra anteckningar om;
1) De avfallsslag och den mängd avfall som totalt och av de olika avfallsslagen uppkommer inom entreprenaden
2) De anläggningar som olika avfallsslag transporteras till
Anteckningarna ska bevaras i minst fem år.
Transportdokument för farligt avfall ska upprättas med uppgifter om ursprung, avsändare. Mottagare, avfallsslag, avfallsmängd, transportör samt;

avsändarens namn, postadress, organisationsnummer och kommunkod

mottagarens och transportörens namn, postadress och organisationsnummer

hämtningsdatum
Uppgifterna om avfallsslag skall anges enligt koderna i bilaga 2 till avfallsförordningen
10 (12)
Entreprenören ska månatligen och efter entreprenadstidens slut redovisa transportoch mottagningsbevis samt förteckning över avfallsmängder. Entreprenör skall med
kvitto styrka såväl transport som leverans till mottagare av avfall
5.3
Dammskydd
Entreprenören skall bedriva verksamheten med de skydd för damm och nedstänkning
som krävs för att allmänhet, fordon och fastigheter inte blir nedsmutsade eller nedstänkta.
5.4
Spillskydd
Entreprenören skall bedriva utlastningen av massor på pråm med sådana skyddsanordningar att risk för spill av massor till vattenmassa minimeras vid lastning och lossning av pråm.
5.5
Bullerskydd
För byggbuller gäller riktlinjer vilka redovisas i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser, NFS 2004:15.
5.6
Renhållning
Entreprenören skall ombesörja renhållning av gata till följd av byggtrafik.
5.7
Kontroll
Kontroll av att de krav som ställs på entreprenören följs görs av Beställarens miljökontrollant. Vid kontroller ges tillsynsmyndigheten och Länsstyrelsen i Västernorrlands län,
sektionen för prövning och tillsyn, tillfälle att närvara. Kontrollerna protokollförs.
5.8
Uppgifter som entreprenören skall lämna till beställaren
(YCB)
Dokumentation av transport och mottagning av förorenade massor
Entreprenören ansvarar för att föra journal över samtliga transporter av förorenad jord
från området med uppgift om datum, fordonsidentitet, föroreningsklass, mängd, ursprungsområde och destination. Kopia på viktsedel eller annat mottagningsbevis från
behandlingsanläggning eller deponi ska bifogas journalen. Transportjournalen ska förvaras på arbetsplatsen.
Transportavstånd i km från arbetsstället till mottagande anläggning.
Kopia på transportjournal och mottagningskvitton ska överlämnas till Beställaren efter
entreprenadens slutförande.
Ovanstående krav gäller den entreprenör som ansvarar för viss transport.
Dokumentation av återförda massor
Entreprenören ska uppvisa dokumentation på ursprung av tillförda externa massor.
Arbetsmiljö
Före entreprenadens påbörjande ska Entreprenören uppvisa en projektspecifik Arbetsmiljöplan.
11 (12)
Beställaren kontrollerar att de arbetsmiljöfrågor som är relaterade till arbete i förorenad
jord och som framgår av arbetsmiljöplanen efterlevs. Kontroller och mätningar ligger till
grund för rekommendationer om vilken skyddsnivå som ska gälla inom arbetsområdet
samt för instruktioner till arbetsledningen angående arbetarskyddsåtgärder. Detaljerade
instruktioner för detta ges i arbetsmiljöplanen.
6
Entreprenadspecifika miljökrav
6.1
Skyddsåtgärder för föroreningsspridning
För att förhindra att personal och allmänhet exponeras för hälsovådliga ämnen i en omfattning som kan ge skador samt för att förhindra att hälsovådliga ämnen sprids till opåverkade områden, delas entreprenadområdet in i olika zoner vad avser hälsa och säkerhet. Zonindelningen framgår av arbetsmiljöplanen, handling 13.3.
Vidare gäller att;

Entreprenaden ska bedrivas inom inhägnat område dit obehöriga ej äger tillträde.

Förorenad jord, klassad som farligt avfall, transporteras på täckta flak.

Förorenad jord, ej klassad som farligt avfall, transporteras på flak utan ytterligare skyddsåtgärder.

Rengöring av fordon som befunnit sig inom den orena zonen görs med mekanisk rengöring. Hjulen borstas av och förorenad jord samlas upp för omhändertagande.

Transport av förorenad jord åtföljs av transportdokument.

Vatten från länshållning av schakten behandlas före avledande till recipient.

Bullrande arbeten skall utföras så att värden för byggbuller vid närmaste bostad innehålls.

Förorenad jord hanteras och lagras åtskild från ren jord.

Eventuella tillfälliga upplag kan upprättas direkt på mark. Täckning görs om
lagringstiden är > 5 dygn eller om ihållande nederbörd väntas. Vid avveckling
av lagerytan tas ytlig jord med och resthalter i den underliggande jorden kontrolleras på samma sätt som för andra ytor som omfattas av bottenprovtagning.
6.2
Arbetsmiljörelaterade åtgärder
Risk för exponering av föroreningar för personal föreligger vid kontakt med bar hud och
intag genom munnen. Risken för kontakt med ämnen i hälsofarliga koncentrationer bedöms vara låg i de aktuella halterna. Skyddsnivå C enligt skriften ” Marksanering – om
hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden” (Arbetsmiljöverket 2002) kommer
att tillämpas med tillägg vilket innebär att:

Vanliga heltäckande arbetskläder används

Vid arbete med förorenad jord kommer arbetare att bära täta handskar samt
heltäckande klädsel som skydd mot exponering på bar hud (Tillägg)

Vid arbeten där risk för damning finns, används andningsskydd med partikelfilter

Grävmaskiner i saneringsområdet skall ha filterförsedd kupéventilering.
Någon ytterligare skyddsutrustning utöver detta bedöms inte krävas.
12 (12)
Se även arbetsmiljöplan, handling 13.3.
6.3
Påträffande av föroreningar
Om nya föroreningar påträffas, skall entreprenören omedelbart meddela detta till beställaren.
7
Slutdokumentation (YBC)
Beställaren svarar för upprättande av slutrapport.
Entreprenören ska till denna lämna följande uppgifter:
-
transportjournal, mottagningskvitton samt totala viktuppgifter för respektive avfallsklass
-
inmätning av ursprunglig markyta
-
inmätning av slutlig schaktavgränsning
-
inmätning av schaktbottennivå
-
inmätning av ev kvarlämnade föroreningar i mark
-
inmätning av ev kvarlämnade konstruktioner i mark
-
uppgift om tillförda massor, mängd samt ursprung och eventuella egna analysprotokoll
-
uppgift om behandlad mängd vatten

General Portrait

Transcription

Similar documents

Ladda ner KommunalKommunisten för utskift

Infoblad - vägledande kurs för inflyttade

Dnr: ÅLR 2013/6327 Datum: 28.10.2015 Byte av bro till rörbro samt

Caprillitävling

Brev till AiF med krav på åtgärder

VILL NI SÖKA EU-STÖD OCH BEHÖVER HJÄLP?

Document

Anmälan att teckna avtal gällande anslutningsavtal för fiber i

Förfrågningsunderlag för byte av belysning

Miljökonsekvensbeskrivning