FOM-A Gemensam - Försvarsmakten

Transcription

Ledning av flygtjänst för Försvarsmakten Gemensam
FOM-A Gemensam
Oktober 2015 – Januari 2016
FÖRSVARSMAKTEN
Högkvarteret
2015-10-01
Ledning av flygtjänst för Försvarsmakten Gemensam, FOM-A Gemensam
Oktober 2015 – Januari 2016
Härmed fastställes att den på emilia publicerade FOM-A för Försvarsmakten skall från 2006-06-12 användas som styrande dokument för flygtjänsten i Försvarsmakten.
Ändringar av innehållet i FOM-A får införas av Flygchef (CF), eller den han
utser, enligt rutiner som är accepterade av Flygsäkerhetsinspektören (FSI).
Beslut i denna fråga har fattats av övlt Torbjörn Eriksson (CF). Samråd har
tagits med Flygsäkerhetsinspektören Anders Janson i denna fråga.
Torbjörn Eriksson
Flygchef
© 2015 Försvarsmakten, Stockholm
Att mångfaldiga innehållet i denna publikation, helt eller delvis, utan medgivande av Försvarsmakten, är förbjudet enligt upphovsrättslagen.
Inom Försvarsmakten får bild- och textmaterialet användas, t ex kopieras,
vid utbildning eller annan verksamhet. På lämpligt sätt skall källan anges.
Endast behovsutskrift
Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services.
M7748-720001 FOM-A Gemensam
Central lagerhållning: Försvarsmaktens intranät – emilia
Innehållsförteckning
Ändringshistorik – FOM-A Gemensam .....................................................................................
0
Administration och handhavande av FOM ...................................................
0.1
Introduktion .........................................................................................................................................
0.1.1
Allmänt .........................................................................................................................................
0.1.2
Beskrivning av FOM ......................................................................................................
0.2
Ansvar, distribution och ändringar av FOM ...................................................
0.2.1
Distribution ..............................................................................................................................
0.2.2
Ändringar ..................................................................................................................................
0.2.3
Förändringar av FOM samt anhållan om avsteg ............................
0.3
Korsreferenslistor ...........................................................................................................................
0.4
Military air operator declaration (MAOD) .........................................................
1
Organisation och ansvarsförhållanden ...............................................................
1.1
Organisationens utformning ..............................................................................................
1.1.1
Organisationsskisser ......................................................................................................
1.2
Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten ............................................
1.2.1
Ledning av flygtjänst .....................................................................................................
1.2.2
Stöd till flygtjänstledande befattningar .....................................................
1.3
Ansvar, uppgifter och befogenheter för ledningen inom
flygtjänsten samt den militära luftfarten ..............................................................
1.3.1
Verksamhetsledare (VL) ............................................................................................
1.3.2
Högkvarteret, Produktionsledningen FLYG (PROD
FLYG) .............................................................................................................................................
1.3.3
Flygchef ........................................................................................................................................
1.3.4
Flygsäkerhetsfunktionen inom HKV ...........................................................
1.3.5
Lokal flygchef (L CF) .....................................................................................................
1.3.6
Luftoperativ insatsledare vid FTS (LIL) ...................................................
1.3.7
Chefpilot ......................................................................................................................................
1.3.8
Chefen för Flygbefälsskolan (C FBS) ............................................................
1.3.9
Divisionschef (DC) ...........................................................................................................
1.3.10
Stöd till den flygoperationella ledningen ...............................................
1.4
Ansvar, uppgifter och befogenheter för personal med uppgift
ombord .......................................................................................................................................................
1.4.1
Allmänt .........................................................................................................................................
1.4.2
Övergripande rollbeskrivningar .......................................................................
1.4.3
Ytterligare ansvar, uppgifter och befogenheter för
befälhavare och styrman ...........................................................................................
1.5
Regler för besättningsmedlemmar ..............................................................................
1.5.1
Allmänt .........................................................................................................................................
1.5.2
Personliga dokument ....................................................................................................
1.5.3
Klädsel och annan personlig utrustning ..................................................
1.5.4
Tullbestämmelser ..............................................................................................................
2
Ledning och övervakning ...................................................................................................
2.1
Ledning av flygtjänst ..................................................................................................................
2.1.1
Grunder ........................................................................................................................................
2.1.2
Flygchefs ledning ..............................................................................................................
2.1.3
Ledning från FTS ...............................................................................................................
2.1.4
Försvarsmaktens flygtjänstorder ......................................................................
2.1.5
Divisionschefs ledning ................................................................................................
2.2
Övervakning av flygtjänsten ..............................................................................................
2.2.1
Flygtjänstpersonalens kompetens ...................................................................
FOM-A Gemensam
(Oktober 2015 – Januari 2016)
9
11
11
11
11
15
16
16
16
17
18
23
23
23
27
27
27
28
28
28
29
29
29
31
31
32
32
33
34
34
35
37
40
40
40
41
47
49
49
49
50
51
52
55
57
57
3
2.2.2
2.2.3
2.2.4
2.3
2.3.1
2.4
2.4.1
2.4.2
2.5
2.5.1
2.5.2
2.5.3
2.6
2.6.1
2.6.2
2.6.3
2.7
2.7.1
2.7.2
3
4
4.1
4.1.1
4.1.2
4.1.3
4.1.4
4.1.5
4.2
4.2.1
4.2.2
4.2.3
4.2.4
4.2.5
5
5.1
5.1.1
5.1.2
5.1.3
5.1.4
5.1.5
5.1.6
5.1.7
5.1.8
5.1.9
5.1.10
5.2
5.2.1
5.2.2
5.2.3
4
Kvalifikationsdokument ............................................................................................
Operator's proficiency check (OPC) ..............................................................
Arkivering av flygtjänstdokument .................................................................
Utveckling av taktik, stridsteknik inklusive flygoperationella
procedurer ..............................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Överlämning av flygande personal ............................................................................
Mellan olika förband/divisioner ......................................................................
Inlån från annan operatör än Försvarsmakten ..................................
Utfärdande av kompletterande flygoperationella order,
direktiv m m .........................................................................................................................................
Direktanmälan (DIRA) ................................................................................................
Militärt flygsäkerhetsdirektiv (MFD) ..........................................................
Operationella ordrar och direktiv m m inom FM ..........................
Haveriförebyggande åtgärder och flygsäkerhetsprogram ...............
Flygsäkerhetsstandard för Försvarsmakten .........................................
Riskmedvetenhetsprogram, ORM ..................................................................
Flygsäkerhetsplan för 2015 .....................................................................................
Flygning med civilt registrerat luftfartyg ............................................................
Luftfartyg som åsatts militära beteckningar ........................................
Luftfartyg som ej åsatts militära beteckningar ..................................
Kvalitetssystem ...............................................................................................................................
Besättnings- och förbandssammansättning ...................................................
Besättningssammansättning ...............................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Byte av uppgift och ansvar .....................................................................................
Inkapacitet under flygning .....................................................................................
Antal i och sammansättning av besättning ...........................................
Besättningssammansättning under utbildning av
besättning ...................................................................................................................................
Förbandssammansättning och formationer ......................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Formationskategorier ....................................................................................................
Förbandsstorlekar .............................................................................................................
Formationstyper .................................................................................................................
Ledning av förband och utbildning av förbandsledare ..........
Kvalifikationskrav ......................................................................................................................
Krav på befattningshavare inom ledning av flygtjänst ........................
Krav på flygchef ..................................................................................................................
Krav på lokal flygchef ..................................................................................................
Krav på tjänsteförrättande lokal flygchef ...............................................
Krav på luftoperativ insatsledare i FTS .....................................................
Krav på chefpilot ................................................................................................................
Krav på divisionschef (DC) ....................................................................................
Krav på ställföreträdande divisionschef (Stf DC) ..........................
Krav på flygtjänstledare .............................................................................................
Krav på programledare (PL) .................................................................................
Krav på flygsäkerhetsofficer (FSO Flyg) ..................................................
Krav på personal med uppgift ombord .................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Flygoperationella krav .................................................................................................
Rollkrav ........................................................................................................................................
FOM-A Gemensam
58
61
62
63
63
64
64
64
64
64
65
65
66
66
68
71
72
72
72
73
75
75
75
75
76
76
76
77
77
77
77
78
78
79
79
79
79
79
80
80
80
80
80
80
81
81
81
82
86
5.2.4
5.3
5.3.1
5.3.2
5.3.3
5.3.4
5.3.5
5.3.6
5.4
5.4.1
5.4.2
6
6.1
6.1.1
6.1.2
6.2
6.2.1
6.2.2
6.2.3
6.2.4
6.2.5
6.2.6
6.2.7
7
7.1
7.2
7.2.1
7.3
7.4
8
9
9.1
9.1.1
9.1.2
9.1.3
9.1.4
9.1.5
9.2
9.2.1
9.2.2
9.2.3
9.3
9.3.1
10
10.1
10.1.1
10.1.2
10.1.3
10.1.4
10.1.5
10.1.6
Särskilda krav ........................................................................................................................
Krav på personal för utbildning och kontroll .................................................
Flyglärare ....................................................................................................................................
Flyginstruktör ........................................................................................................................
Besättningsinstruktör ....................................................................................................
Simulatorinstruktör .........................................................................................................
OPC-kontrollant ..................................................................................................................
SF-kontrollant ........................................................................................................................
Krav på vidmakthållande av flygoperationella procedurer ...........
Aktuell status .........................................................................................................................
Återinflygning ......................................................................................................................
Hälsoföreskrifter ...........................................................................................................................
Hälsotillstånd i samband med flygtjänst ..............................................................
Allmäntillstånd vid flygtjänst ..............................................................................
Särskilda föreskrifter .....................................................................................................
Medicinska undersökningar ..............................................................................................
Intervall för undersökningar ................................................................................
Antagningsundersökning ........................................................................................
Tandläkarundersökning (1D) ...............................................................................
Allmän undersökning (1B) ......................................................................................
Cirkulationsundersökning ......................................................................................
Specialundersökning av ögon .............................................................................
Uppföljning av medicinska undersökningar ......................................
Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav ........................................
Planering av flygtjänstgörings- och viloperiod .............................................
Flygtjänstgöringsperiod under beredskap .........................................................
Regler för tidsbestämning ........................................................................................
Överskridande av planerad flygtjänstgöringsperiod .............................
Uppföljning av flygtjänstgöringsperiod ................................................................
Flygoperationella procedurer .........................................................................................
Bestämmelser för passagerar- och transportflygning ........................
Passagerare ............................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Tillståndsgivning vid flygning med passagerare ...........................
Bestämmelser för pilot vid flygning med passagerare .............
Bestämmelser för passagerare vid flygning .........................................
Bestämmelser för transportchef .........................................................................
Transport av gods ..........................................................................................................................
Policy beträffande personliga tillhörigheter ........................................
Samlastning av gods och passagerare ........................................................
Transport av farligt gods ...........................................................................................
Tullklarering ........................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Luftfartskydd (Säkerhetsskyddstjänst) ..............................................................
Säkerhetsskyddstjänst ...............................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
FPL39 ..............................................................................................................................................
Tp84 ..................................................................................................................................................
FPL100 ...........................................................................................................................................
FPL102 ...........................................................................................................................................
HKP10 ............................................................................................................................................
FOM-A Gemensam
91
93
93
93
93
94
94
94
94
94
94
97
97
97
98
101
101
101
102
102
102
103
103
105
105
105
106
106
107
109
111
111
111
113
115
115
116
116
116
116
117
118
118
121
121
121
121
121
121
122
122
5
10.1.7
10.1.8
10.1.9
11
11.1
11.1.1
11.1.2
11.1.3
11.2
11.2.1
11.3
11.3.1
11.3.2
11.4
11.4.1
11.4.2
11.4.3
11.4.4
11.4.5
11.4.6
11.5
12
12.1
12.1.1
12.1.2
12.2
12.2.1
12.2.2
12.2.3
12.2.4
12.2.5
12.3
12.3.1
12.3.2
12.3.3
12.3.4
12.3.5
12.3.6
12.3.7
12.4
12.4.1
12.4.2
12.4.3
12.5
12.5.1
12.5.2
12.5.3
12.6
12.6.1
12.6.2
6
HKP14 ............................................................................................................................................
HKP15 ............................................................................................................................................
HKP16 ............................................................................................................................................
Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar .....................................
Åtgärder vid haveri .....................................................................................................................
Observation av haveri eller mottagande av nödanrop ............
Lokal nivå ..................................................................................................................................
Central nivå ..............................................................................................................................
Åtgärder vid andra driftstörningar ............................................................................
Handläggning av driftstörningsanmälan ...............................................
Direktanmälan (DIRA) .............................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Anmälan ......................................................................................................................................
Utredning ................................................................................................................................................
Händelser som skall utredas .................................................................................
Utredningens syfte ...........................................................................................................
Utredningar som genomförs av Statens
haverikommission ............................................................................................................
Försvarsmaktens beslut efter SHK utredningsrapport ............
Utredningar som inte genomförs av SHK ..............................................
Utredningsrapport och förenklad utredningsrapport ..............
Handläggning av disciplinansvar och åtalsanmälan inom
Försvarsmakten efter driftstörning .............................................................................
Flygtrafikbestämmelser ........................................................................................................
Luftrummets indelning ............................................................................................................
Luftrumstyper .......................................................................................................................
Luftrumsklassning ...........................................................................................................
Flygregler ................................................................................................................................................
IFR/VFR-policy ...................................................................................................................
Visuellflygregler, VFR ..................................................................................................
Instrumentflygregler, IFR .........................................................................................
Flygregler NVD ...................................................................................................................
Höjdmätarinställning ....................................................................................................
Regler för start och landning .............................................................................................
Val av bana ...............................................................................................................................
Trafik på flygplats eller annan start- och landningsplats ......
Taxning och hovring ......................................................................................................
Start ...................................................................................................................................................
Utflygning efter start .....................................................................................................
Inflygning för landning ..............................................................................................
Landning .....................................................................................................................................
Väjningsregler ....................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
På marken ..................................................................................................................................
I luften ............................................................................................................................................
Ljus på luftfartyg .............................................................................................................................
Kollisionsvarningsljus ..................................................................................................
Navigationsljus ....................................................................................................................
Strålkastare ...............................................................................................................................
Kommunikation ...............................................................................................................................
Radioförbindelse ................................................................................................................
Radiosignalering vid flygning ............................................................................
FOM-A Gemensam
122
122
122
123
123
123
124
124
124
124
126
126
127
127
127
128
128
128
129
129
130
131
131
132
133
135
136
136
138
141
141
144
144
145
145
146
147
148
148
152
152
152
152
154
154
154
154
155
155
156
12.6.3
12.6.4
12.7
12.7.1
12.7.2
12.8
12.8.1
12.8.2
12.8.3
12.8.4
12.9
12.9.1
12.9.2
12.9.3
12.9.4
13
13.1
13.2
13.3
13.3.1
13.3.2
13.3.3
Användning av transponder och identifieringsutrustning .
Optisk signalering ............................................................................................................
Klarering ..................................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Klarering under flygning ..........................................................................................
Särskilda flygtrafikbestämmelser inom vissa områden .......................
Höjdseparation vid flygning över restriktionsområden
och farliga områden ........................................................................................................
Flygning i närheten av okontrollerad flygplats ...............................
TIZ och TIA ..............................................................................................................................
Aerodrome flight information service, AFIS .......................................
Instrumentinflygning .................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Svenska militära instrumentinflygningsmetoder ..........................
Genomförande ......................................................................................................................
Minima för instrumentinflygning och cirkling .................................
Förkortningar och definitioner .....................................................................................
Förkortningar ......................................................................................................................................
Definitioner ...........................................................................................................................................
Begreppsförklaring .......................................................................................................................
Autopilot (AP) ......................................................................................................................
Insats ................................................................................................................................................
Flygsäkerhetsbegrepp i FV .....................................................................................
158
160
200
200
200
202
202
203
203
203
204
204
205
208
214
217
217
229
249
249
251
252
Bilagor
1
Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam .................................... 253
Index ..................................................................................................................................................................................... 285
FOM-A Gemensam
7
Ändringshistorik – FOM-A Gemensam
Förklaring av uttryck se Tabell B1:1 (sida 253).
Tabell 1 Sammanställning av ändringar.
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
2.29j
1.1.1.4 Organisation
vid Hkpflj (sida 25)
Organisationsändring.
2016-01-01
2.29g
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2015-12-01
vid F 21 (Luleå) (sida
25)
Namnbyte på befattning.
1.2.1 Ledning av flygtjänst (sida 27)
Namnbyte på befattningar.
6.1.1.1 Allmänt (sida
97)
Förtydligande
6.2.7 Uppföljning av
medicinska undersökningar (sida 103)
Förtydligande
13.3 Begreppsförklaring (sida 249)
Uppdaterad samt nya underavsnitt.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid LSS (Uppsala)
(sida 26)
2.29d
2.29c
2015-11-16
Ändrat titel till Ledning av flygtjänst för
Försvarsmakten Gemensam
2015-11-01
2.29b
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2015-10-21
vid F 7 (Såtenäs) (sida
24)
1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar (sida 27)
Borttagning av HKP10A, HKP10B och
HKP10D.
1.3.1 Verksamhetsledare (VL) (sida 28)
Uppdaterad
5.2.3.1 Rollkrav tabell
(sida 86)
Uppdaterad
FOM-A Gemensam
9
Ändringshistorik – FOM-A Gemensam
Version
2.29
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
12.2.3.3 Flyghöjd vid
IFR-flygning (sida
138)
Uppdaterad
12.9.3.5 Slutlig inflygning med cirklingförfarande (sida 213)
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Nytt fastställelsedatum och ny version.
2015-10-01
Tidigare ändringar finns i Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A
Gemensam (sida 253).
10
FOM-A Gemensam
0
Administration och handhavande av FOM
0.1
Introduktion
0.1.1
Allmänt
Denna FOM gäller all flygtjänst inom Försvarsmakten.
Denna FOM är framtagen gemensamt för Försvarsmakten och gäller som
styrdokument för flygchefen hos flygoperatören Försvarsmakten.
Avsteg från FOM kan göras av insatsledare i FTS enligt i FOM beskriven
rutin.
Under kritiska situationer åligger det envar som omfattas av FOM att tillgripa de åtgärder som krävs för att minimera oavsiktlig skada på människor eller materiel även om dessa åtgärder innebär avsteg från FOM.
FOM skall sammanlänkas med aktuella verksamhetsledningsdokument vid
HKV och respektive förband.
0.1.2
Beskrivning av FOM
Försvarsmaktens FOM är bestämmelser och råd till besättningsmedlemmar
och flygtjänstledande befattningshavare samt till övrig personal som påverkar eller påverkas av Försvarsmaktens flygtjänst.
FOM är också till för att Försvarsmakten som flygoperatör skall kunna erhålla ett auktoriserat militärt luftfartsdokument av FLYGI.
FOM är framtagen och utformad så att den enskilde besättningsmedlemmen eller befattningshavaren inte skall använda RML i sin dagliga gärning.
Detta uppnås genom följande:
• att FOM innehåller upprepningar av föreskrifter ur RML men med fokus
på hur dessa krav tas om hand i FM
• att eventuella avvikelser från RML är omhändertagna och accepterade av
FSI.
0.1.2.1
FOM i det militära- respektive civila
luftfartssystemet
Här nedan visas FOM:s plats i det militära- respektive civila luftfartssystemet.
0.1.1 – 0.1.2.1
FOM-A Gemensam
11
0 Administration och handhavande av FOM
Bild 0:1 FOM i det militära respektive civila luftfartssystemet.
All flygtjänst i FM sker inom det militära luftfartssystemet. Detta innebär att även den verksamhet som har stora likheter med civilflyget, lyder under de militära luftfartsreglerna (RML). Försvarsmakten kan,
oberoende av de civila bestämmelserna, göra egna riskbedömningar
och skapa egna bestämmelser för att kunna uppnå militära/säkerhetspolitiska mål.
De kopplingar som finns till den civila luftfarten är självlärda. FM policy är att vid passagerartransport ha samma höga flygsäkerhetskrav
som civila operatörer.
0.1.2.2
Manualens struktur
Ledning av flygtjänst (FOM) för Försvarsmakten följer den struktur och innehåll som är angivet i RML:
• FOM-A innehåller alla ej typbundna flygoperationella handlingssätt, instruktioner och procedurer. FOM-A består av följande delar:
– FOM-A Gemensam. Information och föreskrifter som är gemensamma för all flygtjänst inom Försvarsmakten.
– FOM-A Stridsflyg. Kompletterande information och föreskrifter för
JAS39 och veteranflygplan av stridsflygplantyp. Denna del omfattar
även SK60 trots att detta flygplan enligt definitionen är ett skolflygplan.
12
FOM-A Gemensam
0.1.2.1 – 0.1.2.2
– FOM-A Helikopter. Kompletterande information och föreskrifter för
helikoptrar.
– FOM-A TpSpecflyg. Kompletterande information och föreskrifter för
transport- och specialflygplan.
– FOM-A UAV-system. Kompletterande information och föreskrifter
för Unmanned Aerial Vehicle-system. UAV är ett delat luftfartyg bestående av en flygande del (flygfarkosten) samt (minst) en del som är
kvar på marken (exempelvis markkontrollstationen).
FOM-A Gemensam måste läsas tillsammans med kapitel 0 i respektive FOM-A flygslagsdel (Stridsflyg – Helikopter – TpSpecflyg –
UAV-system) eftersom det där förekommer kompletterande information till det som regleras i FOM-A Gemensam.
• FOM-B innehåller typbundna instruktioner och procedurer.
• FOM-C innehåller områdes-, flygvägs- och flygplatsinstruktioner samt
luftfartsinformation.
• FOM-D innehåller utbildningsinstruktioner för flygtjänst.
Bild 0:2 Manualens struktur: Röd och grön = tillgänglig i emilia (= klickbar länk direkt till aktuell del) - Grå = utges senare.
0.1.2.2 – 0.1.2.2
FOM-A Gemensam
13
0.1.2.3
Förhållande mellan FOM och andra publikationer
Flygoperationella procedurer som finns beskrivna i taktiska reglementen
eller i andra publikationer eller dokument skall vara införlivade i FOM för
Försvarsmakten för att få användas.
Flygchef kan genom ett operationellt direktiv fatta beslut om flygoperationella procedurer som är av tillfällig karaktär.
0.1.2.4
Begrepp och textmarkeringar som används i FOM
Begrepp och förkortningar definieras i 13 Förkortningar och definitioner (sida
217).
Uttryck och ord som används i FOM har följande innebörd enligt nedanstående indelning:
0.1.2.4.1
Grammatiska bestämmelser
Sats i rak presensform (exempelvis ”anfall genomförs med höjdseparation”) innebär att tillämpning är obligatorisk.
Får och kan innebär att tillämpning är tillåten.
Bör innebär att tillämpning är rekommenderad.
Skall innebär att tillämpning är obligatorisk.
0.1.2.4.2
Operationella bestämmelser
Skall normalt innebär att tillämpning av en bestämmelse är obligatorisk,
men att avsteg från angiven bestämmelse får ges av utpekad befattningshavare under särskilda förutsättningar.
Planeringsavsteg med rapporteringsskyldighet innebär att avsteg från angiven bestämmelse får göras när flygningen är av hög angelägenhetsgrad och
när situationen är sådan att tillstånd ej kan eller hinner erhållas i förväg.
Observera att detta avsteg är angivet i respektive punkt och gäller m a o
inte generellt i hela FOM. Sådan rapport skall finnas hos flygchef inom en
vecka efter aktuell händelse och omfatta:
• Beskrivning av situationen
• Skäl till avsteget
• Beskrivning av hur flygsäkerheten beaktats
Genomförandeavsteg med rapporteringsskyldighet beskrivs i kapitel 8.1 i
respektive flygslagsdel.
14
FOM-A Gemensam
0.1.2.3 – 0.1.2.4.2
0.1.2.4.3
Redaktionella bestämmelser
Begrepp/Uttryck
Utläses
Betydelse
N/A
Not applicable (Inte tillämpbart).
Inte tillåtet/möjligt att genomföra.
NIL
Nothing in line (Inget att
tillägga).
Text finns i dokument ovanför/högre upp
i hierarkisk ordning (ex. NIL i FOM-B
JAS39 innebär att text om ämnet finns i
FOM-A Stridsflyg).
Utges senare
Text kommer att tillföras i ett senare skede, tills vidare ingen text.
Avsiktligt blank
Ingen text att skriva, ingen text är planerad att skrivas in.
0.1.2.4.4
Bestämmelser för innebörd av layouter
Varning!
Varning/Warning ser ut på detta sätt.
Varning skall användas om det finns risk för personskada eller dödsfall.
OBS!
OBS/Caution ser ut på detta sätt.
OBS skall användas om det finns risk för att skada materielen.
Tipsruta ser ut på detta sätt.
En ruta som används i FOM för att tydliggöra ett förhållande, en inriktning eller en policy.
Senast genomförda ändring markeras med markering i marginalen.
0.1.2.5
Publikationer som upphävs vid införande av FOM
Flygvapnets tidigare utgivna flygoperationella manualer upphör att gälla.
De delar i lokala ArbO, verksamhetsledningsdokument och andra dokument som behandlar flygtjänst upphör att gälla beträffande sådant som
härmed regleras i FOM för Försvarsmakten.
0.2
Ansvar, distribution och ändringar
av FOM
Flygchef ansvarar för att FOM tas fram och finns tillgänglig för de som
inom Försvarsmakten bedriver eller har påverkan på flygtjänst. Flygchef
ansvarar också för att intranätsutgåvan på emilia finns tillgänglig senast
den första giltighetsdagen.
0.1.2.4.3 – 0.2
FOM-A Gemensam
15
0.2.1
Distribution
FOM distribueras endast i digitalt format via intranätet emilia. Vid behov
må papperskopia tas av gällande utgåva och det är den enskildes ansvar att
verifiera giltigheten. Som ett komplement publiceras även valda FOM-delar i pdf-format på www.forsvarsmakten.se
0.2.2
Ändringar
Senast genomförda ändring enligt 0.2.2.1 Periodiskt (sida 16) och 0.2.2.2 Vid
behov (sida 16) markeras med streck i marginalen.
Ändring till FOM utges på tre sätt:
0.2.2.1
Periodiskt
Detta är normalförfarande och sker enligt följande med giltighet från den
första dagen i aktuell period:
• FEB – MAJ
• JUNI – SEP
• OKT – JAN
Den enskilde ansvarar för att ta del av periodiska ändringar.
0.2.2.2
Vid behov
Detta nyttjas då en ändring måste ske mellan två periodiska utgåvor enligt
följande:
• Flygchef ansvarar för att varje lokal flygchef (L CF) meddelas.
• L CF ansvarar för att respektive DC meddelas.
• DC ansvarar för att berörd personal tagit del av ändringen.
0.2.2.3
Övriga ändringar
Övriga ändringar i form av korrektur och justeringar som inte påverkar sakinnehållet, sker utan markering med streck i marginalen.
0.2.3
Förändringar av FOM samt anhållan om
avsteg
0.2.3.1
Allmänt
Enligt RML är CF skyldig att ansöka hos FLYGI om godkännande av större
förändringar i FOM.
16
FOM-A Gemensam
0.2.1 – 0.2.3.1
0.2.3.2
Förslag till ändringar av FOM
Förslag till ändringar av FOM (inklusive upptäckta fel) skickas till flygchef
via [email protected].
Det är väsentligt att FOM är ett levande dokument som alltid är aktuellt och relevant för flygtjänsten. Detta uppnås genom att var och en
deltar i förbättringsarbetet och föreslår förändringar.
0.2.3.3
Anhålla om avsteg
Då LIL/L CF/DC, och i förekommande fall även BFH, vid planering av
flygverksamhet fastställer ett behov av avsteg från regler och föreskrifter
för att kunna lösa en uppgift skall anhållan om avsteg göras enligt nedan.
• Skriv anhållan till flygchef (via normal tjänsteväg inom flygtjänsten) innehållande:
–
–
–
–
Specificera vilken punkt i vilken FOM/RML-del som avsteget avser
Beskrivning av situationen inklusive tider, platser och verksamhet
Skäl till avsteget
Beskrivning av hur flygsäkerheten beaktats
Anhållan skickas på något av följande sätt:
• Skrivelse till Högkvarteret, PROD FLYG, Flygchef, 107 85 Stockholm
• Digitalt till [email protected]
• Vid brådskande fall samt i samband med längre ledigheter kan telefonkontakt tas
Då yttre omständigheter medför att normal tjänsteväg inte kan följas
kan anhållan gå via FTS AOC som vidarebefordrar anhållan till CF.
0.3
Korsreferenslistor
Korsreferensregister mellan FOM och RML förvaras hos flygchef.
0.2.3.2 – 0.3
FOM-A Gemensam
17
0.4
Military air operator declaration
(MAOD)
Bild 0:3 MAOD – Titelsida.
18
FOM-A Gemensam
0.4 – 0.4
Bild 0:4 MAOD – Enclosure sida 1.
0.4 – 0.4
FOM-A Gemensam
19
20
FOM-A Gemensam
0.4 – 0.4
0.4 – 0.4
FOM-A Gemensam
21
Bild 0:7 MAOD – Subenclosure sida 1.
Bild 0:8 MAOD – Subenclosure sida 2.
22
FOM-A Gemensam
0.4 – 0.4
1
Organisation och ansvarsförhållanden
1.1
Organisationens utformning
1.1.1
Organisationsskisser
Försvarsmaktens struktur för ledning av flygtjänst framgår av nedanstående bild.
Bild 1:1 Flygoperatörens ledning av flygtjänst.
Organisationsskisser för respektive flottilj enligt nedanstående.
1.1.1 – 1.1.1
FOM-A Gemensam
23
1 Organisation och ansvarsförhållanden
1.1.1.1
Organisation vid F 7 (Såtenäs)
Bild 1:2 Organisationsskiss F 7.
1.1.1.2
Organisation vid F 17 (Ronneby)
24
FOM-A Gemensam
1.1.1.1 – 1.1.1.2
1.1.1.3
Organisation vid F 21 (Luleå)
1.1.1.4
Organisation vid Hkpflj
Bild 1:5 Organisationsskiss Hkpflj.
1.1.1.3 – 1.1.1.4
FOM-A Gemensam
25
1.1.1.5
Organisation vid LSS (Uppsala)
Bild 1:6 Organisationsskiss LSS.
1.1.1.6
Organisation vid K 3 (Karlsborg)
Bild 1:7 Organisation K 3.
26
FOM-A Gemensam
1.1.1.5 – 1.1.1.6
1.2
Utpekade befattningshavare inom
flygtjänsten
1.2.1
Ledning av flygtjänst
HKV
Verksamhetsledare
Flygchef
F7
Lokal verksamhetsledare (C F 7)
Lokal flygchef stridsflyg
Lokal flygchef Tp84
Lokal flygchef FPL100/102
F 17
F 21
Hkpflj
Lokal verksamhetsledare (C Hkpflj)
Lokal flygchef HKP14
Lokal flygchef HKP15/16
LSS
Lokal verksamhetsledare (C LSS)
Lokal flygchef Flygskolan
Lokal flygchef Taktikutvecklingsenhet Flyg
K3
Lokal verksamhetsledare
Lokal flygchef UAV
FTS
Luftoperativ insatsledare
1.2.2
Stöd till flygtjänstledande befattningar
Typ
1.2.1 – 1.2.2
HKP14
Hkpflj
HKP15
Hkpflj
HKP16
Hkpflj
Tp84
F7
JAS39
F 21
FPL100
F7
FPL102
F7
FPL102D
F7
FOM-A Gemensam
27
Typ
SK60
Flygskolan
UAV03
K3
UAV05
K3
1.3
Ansvar, uppgifter och
befogenheter för ledningen inom
flygtjänsten samt den militära
luftfarten
Nedan beskrivs ansvar, uppgifter och befogenheter för de befattningshavare och funktioner som återfinns inom ledningen av Försvarsmaktens flygtjänst och luftfart.
Kvalifikationskrav på respektive befattningshavare och funktion framgår
av 5 Kvalifikationskrav (sida 79).
1.3.1
Verksamhetsledare (VL)
Har det övergripande totalansvaret för den militära luftfarten inom flygoperatören och ansvarar även för flygsäkerhets- och kvalitetsarbetet inom
den militära luftfarten för hela Försvarsmakten. För att lösa denna uppgift
utses under VL ansvarshavare för flygtjänst, teknisk tjänst, striltjänst samt
sambands- och informationstjänst.
VL ansvarar för att eventuell obalans mellan uppgifter och resurser inte når
skadliga nivåer beträffande den militära luftfarten i Försvarsmakten.
1.3.1.1
Flottilj-/förbandschef (lokal verksamhetsledare) är lokal företrädare för VL
inom utpekad organisationsenhet avseende militär luftfart inom flygoperatören.
1.3.2
Högkvarteret, Produktionsledningen
FLYG (PROD FLYG)
HKV/PROD FLYG är den stabsdel inom HKV som utövar central ledning
av militär luftfart.
Flygchef, teknisk chef, strilchef samt SIS-chef är ansvarshavare och lyder
under C PROD FLYG beträffande militär luftfart.
28
FOM-A Gemensam
1.2.2 – 1.3.2
1.3.3
Flygchef
Flygchef skall över tiden möjliggöra att flygförbanden kan leva upp till taktiska krav med en accepterad risknivå.
Flygchef ansvarar för:
• att följa upp flygtjänsten på central nivå.
• driften av det centrala haveriförebyggande flygsäkerhetsarbetet.
• innehållet i och signerar FOM och Försvarsmaktens flygtjänstorder.
• avsteg från FOM i operationella frågor inom ramen för RML.
• all kontakt med FLYGI avseende avstegs- och dispensfrågor rörande
RML.
Flygchef skall beträffande flygtjänsten säkerställa att:
• en väl fungerande ledningsstruktur och arbetsmetod är implementerad.
• balans föreligger mellan de uppdrag som ges från Högkvarteret och de
resurser som tilldelas respektive förband.
Flygchef beslutar i frågor om operationella begränsningar beträffande flygtjänsten i Försvarsmakten och ansvarar för distribution av dessa.
1.3.4
Flygsäkerhetsfunktionen inom HKV
Flygsäkerhetsfunktionen ingår i PROD FLYG och har kompetens inom
flyg-, stril-, teknisk- och flygplatstjänst. Dessutom finns kompetens inom
”human factors” samt för utrednings- och analysarbete. Flygsäkerhetsfunktionen skall stödja C PROD FLYG med kompetens och råd i syfte att flygvapnets flygverksamhet kan genomföras utan att skador inträffar på personal, materiel, tredje part eller miljö.
Arbetet inom Flygsäkerhetsfunktionen sker i tre huvudprocesser: insamlings-, bearbetnings- och delgivningsprocess.
1.3.5
Lokal flygchef (L CF)
1.3.5.1
Allmänt
L CF ansvarar under CF för:
• ledning och uppföljning av flygtjänsten inom tilldelat ansvarsområde.
• att formulera lokala flygsäkerhetsmål inom eget funktionsområde
• att denna flygtjänst bedrivs enligt gällande FOM inkluderande de hänvisningar som görs i FOM.
• att detekterade avvikelser rapporteras i enlighet med gällande bestämmelser.
• drift av ett haveriförebyggande flygsäkerhetsprogram på lokal nivå samt
att korrigerande åtgärder vidtas vid detekterade avvikelser.
1.3.3 – 1.3.5.1
FOM-A Gemensam
29
• framtagande av åtgärdsplan efter haveri.
• att säkra uppkomna brister som orsakar obalans mellan resurser och
uppgifter i flygsäkerhetsavseende rapporteras och åtgärdas.
L CF skall beträffande flygtjänsten säkerställa:
• en väl fungerande ledningsstruktur och arbetsmetod på förbandsnivå.samt att balans föreligger mellan de uppgifter som ges och de resurser
som tilldelas.
L CF har inom angivet ansvarsområde följande uppgifter:
• kontrollera uppfyllnad av angiven kravnivå hos den flygande personalen och underrätta CF vid detekterade avvikelser
• vid behov fatta beslut om flygning (BOF) och därmed ta på sig flygsäkerhetsansvaret för de flygningar beslutet omfattar
• utse tjänsteförrättande L CF för de tillfällen ordinarie L CF inte är tillgänglig i den omfattning som krävs
• hålla en regelbunden och nära kontakt med CF
• hålla regelbunden kontakt med C FBS
• efter samråd med C FBS tillsätta ställföreträdande DC
• orientera/samråda med L VL (och aktuell enhetschef om inte L CF tillika
är enhetschef) inför tillsättning av ny DC
L CF tillsätts av CF och skall vara accepterad av av FSI. Procedur för tillsättande av L CF framgår av LML.
1.3.5.2
Tjänsteförrättande lokal flygchef
Lokal flygchefs ansvar för flygtjänsten får under begränsad tid överlämnas
till tjf L CF efter ordinarie L CF beslut. Ordinarie L CF ansvarar därmed för
att den som utses till tjf L CF har och ges de förutsättningar som erfordras
för att utpekat ansvar skall kunna övertas.
Överlämnande av lokal flygchefs ledning och ansvar för flygtjänsten skall
vara känt av berörda DC och av lokal verksamhetsledare.
1.3.5.3
Övningsledare Flyg
Vid flygövningsverksamhet där fler än ett förband deltar utses en av de ansvariga lokala flygcheferna att vara övningsledare flyg. Denne svarar därmed för samordningen av flygtjänsten under aktuell övningsverksamhet.
Vid flygövningar som planeras och leds centralt utses en samordningsansvarig övningsledare flyg (exercise director air). Denne samordnar alla i övningen ingående, nationella och internationella, flygförband avseende flygoperationell verksamhet. Kravet är att denne är eller har varit lokal flygchef.
Respektive lokal flygchef behåller dock ordinarie flygtjänstansvar inom sin
enhet/förband.
30
FOM-A Gemensam
1.3.5.1 – 1.3.5.3
1.3.6
Luftoperativ insatsledare vid FTS (LIL)
Luftoperativ insatsledare (LIL) ansvarar vid FTS för insatsledning av flyginsatser.
LIL kan göra avsteg från FOM vid genomförande av insats om behovet av
insatsen överstiger risken. Denne övertar då flygsäkerhetsansvaret beträffande gjort avsteg från chef som fattar beslut om flygning (se även 2.1.3
Ledning från FTS (sida 51)). Detta ansvar får ej delegeras.
LIL skall vara godkänd av C FTS och accepterad av FSI.
1.3.7
Chefpilot
Chefpilot är ett kvalitetsredskap för flygtjänsten som utses av CF och arbetsleds av L CF. Chefpiloten har sin normala befattning vid en av flygvapnets divisioner men skall under delar av sin arbetstid lösa nedanstående
uppgifter åt flygtjänstledningen:
• Systemstöd/sakkunnig till respektive L CF och DC beträffande frågeställningar på respektive flygsystem
• Utformar förslag till ändringar i FOM för respektive flygsystem (vid behov i samråd med övriga chefpiloter inom flygslaget)
• Systemstöd/sakkunnig till CF vid flygoperationella beslut på central
nivå
• Utforma Operators Proficiency Check (OPC) på uppdrag av CF (2.2.3
Operator's proficiency check (OPC) (sida 61)).
Chefpilot kan delta i flygtjänsten på samtliga divisioner som opererar respektive typ.
Chefpilot skall finnas för följande system och utses av CF:
1.3.6 – 1.3.7
Typ:
Förslag lämnas av:
HKP10A
L CF Hkpflj
HKP10B/D
L CF Hkpflj
HKP14
L CF Hkpflj
HKP15
L CF Hkpflj
HKP16
L CF Hkpflj
Tp84
L CF Tp84 F 7
FPL100
L CF Fpl 100/102 F 7
FPL102 A-C
L CF Fpl 100/102 F 7
FPL102 D
L CF Fpl 100/102 F 7
SK60
L CF FlygS LSS
JAS39 C/D
L CF TU FLYG LSS
UAV03
L CF UAV K 3
UAV05
L CF UAV K 3
FOM-A Gemensam
31
1.3.8
Chefen för Flygbefälsskolan (C FBS)
C FBS ansvarar under CF för
• innehållet i flygtjänstutbildningen inom Försvarsmakten. C FBS fastställer flygutbildningsreglementen i enlighet med FOM-D.
• planering inför tillsättande av lokala flygchefer och divisionschefer i
Försvarsmakten. Procedur för tillsättande framgår av LML.
• uppföljning av flygtjänstledningens bedrivande vid förbanden.
1.3.9
Divisionschef (DC)
1.3.9.1
Allmänt
DC ansvarar för all verksamhet vid divisionen. DC ansvarar därmed för att
verksamheten:
• bedrivs med hög flygsäkerhet
• bedrivs enligt gällande bestämmelser
• når uppsatta mål på ett effektivt och kostnadsmedvetet sätt.
DC planerar och leder den flygoperationella verksamheten inom utpekad
division. Detta innebär att DC under L CF ansvarar för att verksamheten
bedrivs inom ramen för FOM.
DC svarar för att den flygande personalens flygtrim (både allmän och beträffande förekommande procedurer) följs upp och dokumenteras med
hjälp av exempelvis flygövningsliggare eller liknande. DC skall kontrollera
att den flygande personalen innehar giltigt behörighetsbevis.
DC anmäler till L CF om obalans råder mellan uppgifter och resurser.
DC fattar beslut om flygning (BOF) och har därmed flygsäkerhetsansvaret
för flygningar som omfattas av detta BOF.
DC tillsätts av CF och skall vara accepterad av FSI. Procedur för tillsättande
av DC framgår av LML.
DC kan endast vara DC för en division samtidigt.
När DC fattar beslut om flygning godkänner denne därmed att flygningen skall genomföras. Det är minst lika viktigt att DC tar sitt ansvar
för att ställa in eller avbryta flygning om det råder tveksamhet beträffande flygsäkerheten.
1.3.9.2
Tjänsteförrättande divisionschef (tjf DC)
Till tjf DC för flygoperationell verksamhet kan endast utses den som innehar befattningen ställföreträdande DC. Stf DC utses av L CF efter samråd
med C FBS.
Divisionschefs ansvar för flygoperationell verksamhet får under begränsad
tid överlämnas till tjf DC efter ordinarie DC beslut. Detta skall vara känt av
32
FOM-A Gemensam
1.3.8 – 1.3.9.2
berörda inom divisionen och av L CF. Tjf DC ges då ansvar och befogenheter som divisionschef om inte ordinarie DC särskilt begränsat detta.
Ordinarie DC ansvarar för att tjf DC har och ges de förutsättningar som erfordras för att utpekat ansvar skall kunna övertas.
För annan verksamhet än flygtjänst kan ordinarie DC utse annan än stf
DC till tjänsteförrättande.
1.3.10
Stöd till den flygoperationella ledningen
1.3.10.1
Flygtjänstledare (FTL)
Flygtjänstledare utses vid behov av DC.
Flygtjänstledare leder flygoperationell verksamhet inom det mandat som är
beslutat av DC.
Flygtjänstledaren ansvarar för att den verksamhet denne beordrar inryms i
det BOF som DC fattat. Flygtjänstledaren ansvarar också för den detaljutformning av BOF, inklusive egna avdömningar, som ligger till grund för
flygordern.
1.3.10.2
Programledare (PL)
Programledare utses vid behov av DC eller av flygtjänstledare.
PL stödjer DC eller flygtjänstledare med exempelvis:
• planering av flygverksamhet.
• kontakter med klargöring, stril, ATS med flera.
• färdplanering.
• delgivning av väderförändringar till besättningar under planering eller i
luften.
1.3.10.3
Flygsäkerhetsofficer, flygtjänst (FSO Flyg)
Flygsäkerhetsofficer svarar för flygsäkerhetsarbetet inom utpekad organisationsenhet.
FSO Flyg stödjer härvid L CF och DC med insamlande, bearbetning, analys
och delgivning av uppgifter om händelser som lett till driftstörningar. FSO
Flyg genomför vid behov utredningar av flygsäkerhetspåverkande händelser. FSO Flyg leder i förekommande fall det ”Human Performance Team”
som finns vid verksamhetsstället.
1.3.10.4
Simulatorinstruktör (SULI)
Förmedlar utbildning i simulator. SULI har avseende simulatorverksamhet
ansvar och befogenheter motsvarande FLL, FLI eller BI. SULI lyder under
DC beträffande simulatorverksamhet.
SULI ansvarar för att utbildningsresultat återmatas till DC.
1.3.9.2 – 1.3.10.4
FOM-A Gemensam
33
1.3.10.5
SF-kontrollant
Granskar personal utanför Försvarsmakten avseende utbildningsstatus och
färdigheter i syfte att kunna godkänna dessa att kunna verka som patrull
alternativt besättning med samma befogenheter som FM SF. Granskning
och godkännande av denna personal sker enligt särskild rutin.
1.4
Ansvar, uppgifter och
befogenheter för personal med
uppgift ombord
1.4.1
Allmänt
Den enskilde skall, innan arbete eller uppgift i besättning genomförs, kontrollera att utbildning enligt gällande regelverk genomförts. Denne ansvarar också för att vara förtrogen med alla instruktioner och regler i FOM
inom respektive verksamhetsområde och andra publikationer som styr
tjänsten. Det åligger dock den som tar BOF att kontrollera att genomgången
utbildning för uppgiften enligt gällande regelverk genomförts.
Vid uppfyllda krav på utbildning, erfarenhet och vidmakthållande har den
enskilde befogenhet att lösa arbetsuppgifter i aktuell roll, med eventuella
personliga tillägg eller begränsningar i beaktning.
Alla med uppgift ombord biträder, då så anbefalls, befälhavaren vid framförandet av luftfartyget samt vid behov med planering av flygning och åtgärder efter flygning.
Samtliga är skyldiga att till BFH anmäla befarad eller konstaterad:
• Inkapacitet, egen eller annans.
• Regelöverträdelse.
• Fara som hotar luftfartyget.
• Övrig avvikelse (exempelvis driftstörning som föranleder DA).
1.4.1.1
Kategorier i flygtjänst
Nedanstående kategorier bedriver efter godkänd utbildning flygtjänst i
Försvarsmakten. Varje kategori kan sedan, beroende på luftfartygstyp och
behov, utbildas för roller enligt 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar (sida
35).
34
FOM-A Gemensam
1.3.10.5 – 1.4.1.1
Besättningskategori
Beskrivning
Tekniker i flygtjänst
Tekniker i flygtjänst ingår i besättning som:
• Färdmekaniker
• Flygmaskinist
Tekniker i flygtjänst kan efter specifik rollutbildning även
agera som t ex vinschoperatör, ytbärgare eller dörrskytt.
Pilot (P)
P ingår i besättning som befälhavare eller styrman och
agerar som PF eller som PNF.
Pilot
Taktisk Koordinator (TaKo)
Tactical coordinator (TACCO)
TaKo ingår i besättning som t ex navigatör, ledningssystemsoperatör och radaroperatör. I vissa av rollerna kan
Tako ansvara för separation mot fasta och rörliga hinder,
samt separation mellan i formationen ingående luftfartyg,
vilket finns beskrivet i den/de procedurer det förekommer.
TaKo kan efter specifik rollutbildning även agera som t ex
ytbärgare och dörrskytt.
Uppdragsspecialist (US)
Mission Specialist (MSpec)
US ingår i besättning som t ex, dörrskytt, ytbärgare, eller
lastmästare. Ett antal gemensamma roller utgör grunden
för kategorin US. Specifik rollutbildning ges kopplat till
tjänst i specifik luftfartygstyp och i avsedd insatsmiljö, t ex
sensoroperatör för sonar.
Personalkategori
Beskrivning
Annan personal med uppgift ombord
Deltar i flygning för att lösa en specifik uppgift, t ex läkare
eller prickskytt.
Är EJ besättning
1.4.2
Övergripande rollbeskrivningar
I tabellen nedan beskrivs i övergripande termer de huvudsakliga uppgifterna för rollerna. Dessa lyder, utöver sitt eget verksamhets- och säkerhetsansvar, under befälhavare och eventuellt även under annan besättningsmedlem i enlighet med FOM-A och FOM-B. De krav som FM ställer på dessa roller redovisas i 5.2 Krav på personal med uppgift ombord (sida 81).
1.4.1.1 – 1.4.2
ASC-operatör
Biträder befälhavaren i förberedelse av ASC-flygning.
Handhar ledningssystemet under ASC-flygning.
Befälhavare, BFH
Ansvarar för luftfartygets framförande (se även 1.4.3.1 Befälhavare (sida 37))
Besättningsinstruktör, BI
Förmedlar utbildning till hela besättningen eller delar av
denna. BI lyder under BFH och rapporterar till DC.
Biträdande Flygvärdinna
Biträder den som utsetts som kabinansvarig i dennes uppgifter med passagerarservice ombord.
Biträdande Lastmästare
(HKP, TpSpec)
Biträder lastmästare/färdmekaniker/BFH med lastning/
urlastning samt, under flygning, övervakning av materiel
och passagerare.
Biträdande pilot
Biträder BFH i enpilotsystem (se även 1.4.3.3 Uppgifter för
befälhavare och styrman (sida 39))
Dörrskytt
Bemannar lavettmonterad kulspruta.
Firningsoperatör
Handhar och övervakar personal och materiel vid firning.
FOM-A Gemensam
35
Flygmaskinist
Under flygning utför flygmaskinisten cockpitåtgärder enligt
checklistor och övervakar tekniska system. Utför tekniska
åtgärder före, under och efter flygningar.
Flygtolk
Stöder befälhavaren med tolkning till/från främmande
språk.
Flygvärdinna
Utses till kabinansvarig när passagerare transporteras.
Serverar catering under flygning och ser till passagerarnas
välbefinnande.
FRA-operatör
Handhar sensorsystemet under FRA-flygning.
Färdmekaniker (100, 102,
102D, HKP)
Utför tekniska åtgärder före, under och efter flygningar.
Helikopterprickskytt
Bemannar prickskyttegevär.
Helikopterskarpskytt
Bemannar eget eldhandvapen.
Hoppmästare
Ansvarar för hoppmomentet och fäller hoppare.
Joystickoperatör
Manövrerar luftfartyget via joystick från kabin i samband
med vinschning.
Kameratekniker OS
Sköter driften av kameran på marken och i luften vid Open
Skies-flygning.
Kontrollflygbiträde
Utför tekniska åtgärder som ingår i en kontrollflygning.
Kontrollflygtekniker
Utför tekniska åtgärder som ingår i en kontrollflygning.
Kontrollör
Kan övervaka/kontrollera flygningar.
Lastmästare (84)
Utses till kabinansvarig när passagerare och materiel
transporteras. Ansvarar för lastning/urlastning av materiel
och passagerare. Övervakar materiel och passagerare under flygning.
Ledningssystemoperatör
Opererar taktiskt ledningssystem ombord.
Läkare
Som läkare genomföra sjukvårdsinsats.
Navigatör
Handhar och övervakar navigeringsutrustning.
Open Skies-team
Handhar inhämtningssystem under Open Skies-flygning.
Sensoroperatör
Opererar sonar, radar, motmedelssystem, EOS m m, jfr
Vapensystemoperatör.
Sjuksköterska
Genomför sjukvårdsinsats ombord.
Sjukvårdare
Vårdar skadade ombord.
Speciell funktionskontrollant
Utför tekniska åtgärder som ingår endast som del i en kontrollflygning.
Styrman
Biträder BFH i tvåpilotsystem (se även 1.4.3.3 Uppgifter
för befälhavare och styrman (sida 39))
Taktisk systemofficer
Handhar och övervakar navigeringsutrustning. Handhar
motmedelssystemet.
Uppdragschef (ej flygtjänstroll)
Chef för den taktiska uppgiften vilken samordnas genom
befäl. Uppdragschefen ger vid behov taktiska order till olika delar av förbandet under lösandet av uppgiften. Ansvar
för flygsäkerhet och operativ säkerhet åligger befälhavare
och formationsledaren.
Vapensystemoperatör
Opererar luftfartygets vapensystem (ej prickskyttevapen
eller lavettmonterad kulspruta).
Vinschoperatör
Utför vinschning och dirigerar luftfartyget under vinschning.
Väderspanare
Flygmeteorolog som utför väderspaning under flygning.
36
Utför lastning/urlastning, samt övervakning under flygning,
av materiel och passagerare. Kan utses till kabinansvarig.
FOM-A Gemensam
1.4.2 – 1.4.2
Ytbärgare
Utgöra räddningsman vid räddning och upphämtning av
personal eller materiel på svårtillgängliga platser.
Övningselev
Personal som används som elever i syfte att utbilda FLL.
1.4.3
Ytterligare ansvar, uppgifter och
befogenheter för befälhavare och styrman
1.4.3.1
Befälhavare
Den pilot som i BOF är utsedd till befälhavare är ansvarig för luftfartyget
under flygning vilket omfattar:
• luftfartygets framförande
• luftfartygets säkerhet
• att ingen obehörig personal tillåts uppehålla sig på förbjuden plats i luftfartyget
• lösandet av luftfartygets uppgift. Undantaget är om det finns personal
ombord som i BOF har givits det taktiska ansvaret att lösa en taktisk
uppgift; denne ansvarar då för den taktiska uppgiften men flygsäkerhetsansvaret kvarstår alltid hos BFH
Befälhavare ger order för flygnings genomförande (OFFG) samt håller i genomgång efter flygning inom sitt luftfartyg (2.1.5.2.3 Order för flygningens
genomförande (OFFG) (sida 56)). Vid flerpilotsystem reglerar befälhavaren i
OFFG vem som agerar som pilot flying (PF) och pilot non flying (PNF) respektive pilot i vänstersits (LP) och pilot i högersits (RP) samt annan rollfördelning om detta inte framgår av BOF. Befälhavare agerar i roll som PF
eller PNF och LP eller RP.
Samtliga ombord lyder under befälhavaren beträffande flygningens genomförande.
Befälhavarens uppgifter och befogenheter i övrigt framgår av respektive
FOM-A flygslagsdel eller FOM-B.
Befälhavaren bibehåller sitt befälhavarskap även då denne lämnar förarplatsen i de fall detta är möjligt och tillåtet enligt FOM-A eller FOMB.
1.4.3.1.1
Flyglärare
FLL som förmedlar pilotutbildning enligt BOF är befälhavare. FLL, oavsett
utbildningsnivå, är alltid ansvarig för luftfartygets manövrerande oavsett
om denne agerar som PF eller PNF.
FLL ansvarar för att utbildningsresultat återmatas till DC. Flyglärare delas
in med följande förkortningar beroende på utbildningsnivå:
1.4.2 – 1.4.3.1.1
FOM-A Gemensam
37
1.4.3.1.1.1
FlyglärarAspirant (FLL-A)
Pilot under utbildning till att bli FLL-N. FLL-A får endast utbilda övningselev, se 1.4 Ansvar, uppgifter och befogenheter för personal med uppgift ombord
(sida 34). Utbildningen med övningseleven sker endast med de övningar,
fastställda av C FlygS, som anses kunna bedrivas med extra hög flygsäkerhet.
1.4.3.1.1.2
Flyglärare Ny (FLL-N)
Pilot under utbildning till att bli FLL; genomför sin första utbildningsomgång under mentorskap.
1.4.3.1.1.3
Flyglärare (FLL)
Färdigutbildad flyglärare. Får utbilda alla flygelever, även flyglärarelever
och flyginstruktörselever.
1.4.3.1.2
Flyginstruktör (FLI)
FLI som förmedlar pilotutbildning i dubbelkommando enligt BOF är befälhavare.
FLI som förmedlar utbildning av piloter i tvåpilotsystem utan att själv sitta
vid förarplats är ej befälhavare.
FLI som förmedlar pilotutbildning från annat luftfartyg är förbandschef.
FLI ansvarar för att utbildningsresultat återmatas till DC.
1.4.3.1.3
Kontrollflygpilot (Maintenance test pilot, MTP)
Genomför kontrollflygning.
1.4.3.1.4
Förbandschef
Den pilot som i BOF är utsedd till förbandschef är ansvarig för förbandets
framförande och säkerhet under flygning samt för lösandet av förbandets
uppgift.
Förbandschef leder och genomför förberedelser med stöd av tilldelade förbandsmedlemmar/besättningar i enlighet med givet BOF. Förbandschef
genomför även OFFG och genomgång efter flygning.
Under flygning lyder i förbandet ingående befälhavare under förbandsschef vad avser förbandets uppgift, framförande och säkerhet.
Förbandschefens uppgifter i övrigt framgår av respektive FOM-A flygslagsdel.
1.4.3.1.4.1
Rotechef
Förbandschef för två luftfartyg.
1.4.3.1.4.2
Gruppchef
Förbandschef för tre eller fler luftfartyg. DC anpassar storleken på förbandet till gruppchefens erfarenhet och flygningens svårighetsgrad.
38
FOM-A Gemensam
1.4.3.1.1.1 –
1.4.3.1.4.2
1.4.3.2
Biträdande pilot/Styrman
Biträdande pilot biträder befälhavaren vid framförandet av luftfartyget
samt vid behov med planering av flygning och åtgärder efter flygning. Biträdande pilot förmedlar ej pilotutbildning.
I enpilotsystem har denne till uppgift att stödja befälhavaren i enlighet med
BOF. Biträdande pilot skall vara influgen på luftfartygstypen och skall vid
behov kunna överta manövreringen för att undvika fara (exempelvis vid
sluten instrumentflygning1).
I tvåpilotsystem benämnes biträdande pilot styrman och har uppgift som
PF eller PNF; LP eller RP. Vid inkapacitet hos befälhavaren skall styrman i
enlighet med 4.1.3.2 Inkapacitet hos befälhavare (sida 76) kunna överta befälhavarens uppgifter i syfte att föra luftfartyget till landning på ett säkert
sätt.
1.4.3.3
Uppgifter för befälhavare och styrman
1.4.3.3.1
Pilot Flying (PF)
Ansvarar under befälhavaren för manövrering av luftfartyget enligt gällande regler, bestämmelser och anvisningar samt beordrar övriga besättningsmedlemmar att utföra åtgärder i enlighet med i FOM del B fastställda rutiner för manövrering av luftfartyget.
För framförande av luftfartyget gäller de order som ges av befälhavaren i
enlighet med 1.4.3.1 Befälhavare (sida 37).
1.4.3.3.2
Pilot Non Flying (PNF)
Ansvarar för uppgiften som PNF i enlighet med FOM-B för respektive luftfartygstyp.
PNF biträder PF med navigering och iakttar noggrant förhållanden som
kan inverka på den aktuella flygningens överensstämmelse med gällande
bestämmelser och färdplan; övervakar instrument och flygläge med regelbundna tidsintervaller samt följer upp bränsleförbrukning. PNF följer i förkommande fall upp driftfärdplanen under flygning.
PNF uppmärksammar omedelbart PF på sådana förhållanden som kan inverka på flygsäkerheten.
1.4.3.3.3
Pilot i vänstersits (LP)
Fullgör uppgifter i enlighet med FOM-B samt håller uppsikt åt vänster i
syfte att undvika kollision med hinder eller andra luftfartyg.
1.4.3.3.4
Pilot i högersits (RP)
Fullgör uppgifter i enlighet med FOM-B samt håller uppsikt åt höger i syfte
att undvika kollision med hinder eller andra luftfartyg.
1.
1.4.3.2 – 1.4.3.3.4
De tidigare funktionerna och begreppen reservpilot, säkerhetspilot och säkerhetskontrollant har utgått.
FOM-A Gemensam
39
1.5
Regler för
besättningsmedlemmar
1.5.1
Allmänt
För att genomföra flygvapnets uppgifter på ett säkert och effektivt sätt skall
besättningsmedlemmar följa de regler, instruktioner och order som är utgivna för flygtjänsten.
Besättningsmedlem är skyldig att informera flygtjänstledande chef om begränsningar avseende:
• behörighet
• aktuell kompetens
• fysisk eller psykisk tjänstbarhet.
Flygvapnets anseende är i högsta grad beroende av de intryck som den
flygande personalen ger. Därför är det av största vikt att flygande personal alltid uppträder disciplinerat och korrekt.
Flygande personal skall alltid uppträda officersmässigt, innebärande
bland annat att vid flygtjänst bära korrekt uniform och utrustning. Vid
kommunikation med exempelvis passagerare, media och andra myndigheter skall flygande personal uppträda artigt och korrekt samt undvika att diskutera politiska eller religiösa ämnen.
Alkoholhaltiga drycker skall i möjligaste mån undvikas av flygande
personal när dessa är klädda i uniform (inklusive flygdräkt). Detta för
att bibehålla hög trovärdighet för Försvarsmaktens flygtjänst.
1.5.2
Personliga dokument
Då flygning inte sker vid hemmaflottilj skall följande dokument normalt
medföras:
• Crew Card.
• Personligt behörighetsbevis.
• Försäkringsdokument utfärdat av Kammarkollegiet vid flygning utomlands.
• Civila certifikat (gäller endast de som har krav på att inneha civila certifikat).
Avsteg får ges av DC.
40
FOM-A Gemensam
1.5.1 – 1.5.2
1.5.3
Klädsel och annan personlig utrustning
1.5.3.1
Allmänt
1.5.3.1.1
Giltighet
Nedanstående gäller för personal kommenderad i flygtjänst på flygtjänstorder. För övrig personal ombord gäller nedanstående endast i tillämpliga
delar enligt beslut av DC.
1.5.3.1.2
Medförande av utrustning
Utrustning får inte medföras i luftfartyg på sätt som kan inverka på flygplanets manövrering, förhindra möjligheterna till nödutsprång eller medföra risk för FOD. Policy för att medföra annat än flygutrustning framgår av
9.2.1 Policy beträffande personliga tillhörigheter (sida 116).
Utrustning eller materiel som klassas som farligt gods (exempelvis gaständare eller ammunition) får endast medföras i enlighet med 9.2.3 Transport
av farligt gods (sida 117).
Användande av klädsel eller personligt buren utrustning för funktionsutvärdering får endast genomföras efter beslut av CF.
Detta innebär att ingen annan utrustning än den beskriven i 1.5.3.2 Utrustning godkänd enligt tekniska order (TO) (sida 41) och 1.5.3.3 Övrig godkänd utrustning inklusive användaranvisning (sida 41) får bäras utan avstegsbeslut
av CF.
Huvudbonad, annan än flyghjälm eller huvudbonad med fastsättningsanordning under hakan, bör ej användas på plattor eller vid uppställningsplatser för luftfartyg på grund av risk för FOD. Passagerare,
medföljande och trupp bör även upplysas om detta.
1.5.3.2
Utrustning godkänd enligt tekniska order (TO)
• FMV TO AF FLYG 511-010695 Personburen flygutrustning HKP
• FMV TO AF FLYG 511-010013 Ytbärgarutrustning
• FMV TO AF FLYG 511-012999 Personburen flygutrustning 39
• FMV TO AF FLYG 511-013000 Personburen flygutrustning 60
• FMV TO AF FLYG 511-013001 Personburen flygutrustning TSFE
1.5.3.1.1 – 1.5.3.3.1
1.5.3.3
Övrig godkänd utrustning inklusive
användaranvisning
1.5.3.3.1
Helikopter
Flyghjälm
DC kan besluta om avsteg för personal som i normalfall ej tilldelats
flyghjälm.
Flytväst
Avsteg kan ges av DC.
FOM-A Gemensam
41
Flygdräkt/Isolerdräkt
Avsteg får ges i BOF om särskilda förhållanden så motiverar.
Handskar
M7332-606000 Isolerhandskar 6 skall medföras då isolerdräkt bäres
Vid flygning under extrema temperaturförhållanden kan lättnader från
godkänd flygklädsel göras av BFH.
DC får besluta om avsteg.
Särskild flygsäkerhetsmateriel
1.5.3.3.2
Materiel enligt FMV TO AF FLYG 510-017754 får användas efter beslut av L CF. Omfattningen och tidsutsträckningen för materielen beslutas också av L CF.
JAS39
Handskar
1.5.3.3.3
SK60
Flytväst
M7383-190010 Flytväst 19 skall användas av passagerare vid flygning med 4-sitsig SK 60.
G-dräkt
Avsteg vid flygning med 2-sits får göras av DC. Kravet på G-dräkt
gäller ej vid flygning med 4-sitsig SK60.
Fotbeklädnad
DC får besluta om avsteg för flygning med 4-sitsig SK60.
Handskar
1.5.3.3.4
TpSpecflyg
BFH beslutar om besättningens klädsel utifrån uppdragets krav såsom aktuell kund, destination, hotmiljö på marken, temperatur på marken m m.
Flyghjälm
Flyghjälm används då så är beordrat.
BFH får besluta om användning av uniform m/87 vid passagerarflygning med FPL100/102.
Vid flygning under extrema temperaturförhållanden kan lättnader från
godkänd flygklädsel göras av BFH.
Handskar
M7332-606000 Isolerhandskar 6 skall medföras då isolerdräkt bäres.
Fallskärm
Följande skall normalt användas vid målgång under luftstrid eller då
så är beordrat:
• Fallskärm 92B
• Fallskärm 24A.
Avsteg får ges av DC om avståndet till anfallande flygplan inte underskrider 0,5 NM (926 m).
1.5.3.3.5
UAV
Utges senare
42
FOM-A Gemensam
1.5.3.3.1 – 1.5.3.3.5
1.5.3.3.6
Veteranflyg
Flyghjälm
Flyghjälm skall användas i raket- eller katapultstolsförsett flygplan,
helikopter, SK60 4-sits samt i övrigt då så är beordrat.
Flytväst
Flytväst 08G skall användas vid flygning förutom vid flygning med
FPL32 då flytväst 60A (med nödsändare 740/T) skall användas.
M7375-311000 Flygdräkt M/87 skall användas vid flygning.
G-dräkt
Följande får användas vid flygning:
Isolerdräkt 82B,E (med ventilationssystem) skall normalt användas
vid flygning över icke bärkraftig is och över vatten med yttemperatur
+12 °C eller lägre. Avsteg får ges i BOF om särskilda förhållanden så
motiverar.
• G-dräkt 81K
• G-dräkt 83K
• G-dräkt 91K
• G-dräkt 93K
Fotbeklädnad
• M7336-165000 Flygkängor 97
• Flygkänga 162B
Handskar
• M7331-731000 Flyghandskar m/80
• M7331-701000 Flyghandskar vinter
• M7332-606000 Isolerhandskar 6 skall medföras då isolerdräkt bäres.
Syrgas
Se 1.5.3.8 Krav på användning av syrgasutrustning och G-dräkt (sida
46).
1.5.3.4
Skydd av ögon mot laser
1.5.3.4.1
Belysning med laser
1.5.3.4.1.1
Allmänt
Den stora faran med belysning från laser utgörs av bländningsrisken. En
bländning som i vissa skeden kan vara flygsäkerhetskritisk och finnas kvar
under en tid. Faran för ögonskador på de avstånd som normalt används bedöms som liten, dock ska den inte ignoreras.
1.5.3.4.1.2
Agerande av besättning
1.5.3.4.1.2.1
Rekommendationer vid risk för, konstaterad eller misstänkt
belysning av laser:
• Före flygning bör NOTAM för färdväg och landningsbaser studeras med
avseende på laserhot.
• Då laserbelysning inträffar under routeflygning kan det i samband med
rapportering vara till hjälp för ATS att man initierar squawk ident. ATS
får då en tydligare position och kan varna andra flygplan.
• Vid flerpilotsystem rekommenderas att inför landning låta åtminstone
den ene piloten flyga på instrument head down så länge som möjligt.
1.5.3.3.6 –
1.5.3.4.1.2.1
FOM-A Gemensam
43
• Beakta möjligheten att använda laserskyddsglasögon/visir om det finns
tillgängligt. Vid flerpilotsystem kan olika laserskydd användas.
• Beakta möjligheten att använda Night Vision-utrustning.
• Om möjligt undvika att titta mot källan. Använd något som skydd mot
ljuset, positionera flygplanet för att undvika att strålen träffar cockpit.
Vid kraftig bländning under exempelvis landning – överväg att avbryta
landningen.
• Använd autopilot eller motsvarande hjälpmedel om det bedöms som en
möjlighet.
• Överför vid behov kontrollen av planet till annan pilot.
• Meddela övrig besättning samt även passagerare att flygplanet är utsatt
för laserbelysning.
• Beakta möjligheten att landa på alternativ flygplats.
• Försök om möjligt bedöma källans position.
• Vid mörkerflygning rekommenderas ur det här perspektivet hög ljusstyrka på instrumentbelysningen. Pupillen är då mindre och får då även
in en mindre mängd laserljus. Efter en bländning kommer det även att
bli enklare att läsa instrumenten.
• Beakta möjligheten att slå av yttre belysning på flygplanet. Anledningen
är att minska den optiska signaturen vilket gör det svårare att sikta med
laser mot flygplanet. Åtgärden ska ske i samråd med ATS.
• Undvik att klia/skrubba ögonen.
• Vid tveksamma fall bör alltid utökad ögonundersökning göras då effekten av belysningen kan vara fördröjd.
1.5.3.4.1.2.2
Följande skall genomföras efter belysning av laser
• Anmäl till flygtrafikledningen.
• Upprätta polisanmälan. Om händelsen ske i samband med start och
landning ska detta ske i samverkan med ATS.
• Skicka Direktanmälan (DIRA) till HKV.
• Skriva DA. Anteckna så många data kring händelsen som möjligt. Exempel på data är:
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
44
tid
egen position geografiskt och i förhållande till eventuell flygplats
höjd
bedömd laserposition
färg på laserljus
skedde undanmanöver
fortsatte laserbelysningen
bedömt avstånd till ljuskällan
position i förhållande till flygplanet
under hur lång tid varade belysningen
i vilket skede av flygningen inträffade händelsen
hur störande var belysningen
FOM-A Gemensam
1.5.3.4.1.2.1 –
1.5.3.4.1.2.2
– hur länge varade eventuell bländning
– övriga åtgärder/ickeåtgärder.
• Kontakta läkare efter landning för att bedöma behovet av utökad läkarundersökning.
• Upprätta arbetsskadeanmälan.
1.5.3.4.2
Skyddsglasögon
Skyddsglasögon mot ögonskadlig belysning får användas vid flygningar
när risk för sådan belysning finns.
Följande begränsningar gäller:
• skyddsglasögon får inte användas tillsammans med andra glasögon
• skyddsglasögon får vara påtagna endast då risk för skadlig belysning
finns
• start och landning får inte utföras med påtagna skyddsglasögon
• skyddsglasögon får inte användas vid flygning i sluten formering eller
under mörker. Vid tvåpilotsystem får dock en av piloterna använda
skyddsglasögon vid mörkerflygning.
Lägsta flyghöjd med påtagna skyddsglasögon är 170 ft (50 m) för flygplan
och 70 ft (20 m) för helikopter. Före nödutsprång skall om möjligt skyddsglasögon tas av.
1.5.3.4.3
Laservisir
Följande gäller för användandet av laservisir:
• Laservisir får användas vid all flygning med försvarsmaktens luftfartyg
(dager, mörker och IMC).
• Taxning mörker bör ske med visir uppfällt.
• Laservisir skall användas då skarp laser avser nyttjas från eget luftfartyg
eller från annat luftfartyg i närområdet.
• Laservisir bör användas då laserbelysning från marken avses nyttjas.
Laservisir är något mörkare än det ljusa visiret. Föraren bör därför
överväga att vid skymning/gryning övergå till mörkerrutiner och mörkerbestämmelser tidigare än vid användning av ljust visir. Med mörkerrutiner avses t ex val av lägsta flyghöjd och inställningar i kabin,
särskilt mörkerinställning på indikatorer.
1.5.3.5
Service
Innehavaren av utkvitterad flygutrustning ansvarar för att service utförs i
enlighet med dessa TO:
• FMV TO UF FLYG 511-000002 Serviceinstruktion för flygande personal i
Fpl 60 och TP.
• FMV TO UF FLYG 511-015649 Serviceinstruktion för Fpl 39-besättning.
1.5.3.4.1.2.2 – 1.5.3.5
FOM-A Gemensam
45
• FMV TO UF FLYG 511-000004 Serviceinstruktion för helikopterbesättning.
• FMV TO UF FLYG 511-000103 Serviceinstruktion för ytbärgare.
1.5.3.6
Övriga upplysningar
Risk för explosiv antändning vid förekomst av fett i syrgasmiljö föreligger.
Användande av hår- och mustaschvax är exempel på detta.
1.5.3.7
Märken och namnband på flygtjänstklädsel
Broderade tygmärken som bärs på flygdräkt, exempelvis divisionsmärken,
utbildningsmärken och namnband, skall inom respektive division vara enhetliga avseende utseende och placering. Beroende på genomförda utbildningar (motsv) kan antal märken skilja mellan olika individer.
1.5.3.8
Krav på användning av syrgasutrustning och Gdräkt
Tillåten maximal flyghöjd
(siffror i kolumnen avser
upp till angiven höjd)
Föreskrifter syrgas- och G- Föreskrifter Hypobaric
dräktsutrustning för bechamber test (HCT), tidigasättning och passagerare
re benämnt Undertryckskammarprova)
FL 100 (3000 m)
Erfordras ej
Erfordras ej
Syrgasutrustning utan specialfunktion. I luftfartyg med
tryckkabin fordras dock inte
syrgasutrustning under förutsättning att kabinhöjden inte
överstiger FL 100 (3000
m).c)
Rutinprov enligt UtbR MIFS
– 4.5 Hypobaric Chamber
Training (HCT) i syfte att demonstrera effekterna av syrebrist och hyperventilation.
FL 230 (7000
m)b)
FL 395 (12000 m)b)
FL 460 (14000 m)b)
Syrgasutrustning med speci- Rutinprov enligt UtbR MIFS
ell nödfunktion som reserv
– 4.5 Hypobaric Chamber
och för uthoppd).
Training (HCT). Övning i
övertrycksandning och nödSyrgasutrustning med möjsyrgasens handhavande.
lighet till övertrycksandning
med 4 kPa (30 mm Hg) maskövertryck samt med speciell
nödfunktion som reserv och
för uthoppd).
FL 530 (16000 m)b)
46
Flygstridsdräkt 90e) inklusive
syrgasutrustning med möjlighet till övertrycksandning
med 6,6 kPa (50 mm Hg)
maskövertryck samt med
speciell nödfunktion som reserv och för uthoppd).
FOM-A Gemensam
1.5.3.5 – 1.5.3.8
Tillåten maximal flyghöjd
(siffror i kolumnen avser
upp till angiven höjd)
Föreskrifter syrgas- och G- Föreskrifter Hypobaric
chamber test (HCT), tidigadräktsutrustning för bere benämnt Undertryckssättning och passagerare
kammarprova)
FL 600 (18000 m)b)
Flygstridsdräkt 90e) inklusive
syrgasutrustning med möjlighet till assisterad övertrycksandning (bröstblåsa) med
9,3 kPa (70 mm Hg) masktryckf) samt med speciell nödfunktion som reserv och för
uthoppd).
Över FL 600 (18000 m)b)
Samråd med FSI i varje särskilt fall
Förutom Rutinprov enligt
UtbR MIFS – 4.5 Hypobaric
Chamber Training (HCT)
skall explosiv dekompression till aktuell flyghöjd vara
genomförd senast ett kalenderår före flygning.
a) Endast för roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86).
b) För luftfartyg med tryckkabin som ger kabinhöjd under FL 100 (3000 m) erfordras ej syrgasutrustning.
c) Vid hoppning med fallskärm mellan FL 100 (3000 m) och FL 130 (4000 m) får flygtiden
över FL 100 (3000 m) inte överstiga 30 minuter utan syrgas för all besättning samt passagerarna. Vid flygtid över 30 minuter mellan FL 100/3000 m och FL 130 (4000 m) gäller
fortfarande bestämmelser enligt tabellen.
d) Nödfunktion omfattar nödsyrgas med tryckreglering.
e) Flygstridsdräkt gäller enbart för FPL39.
f) Kräver flyghjälm med nackblåsa för att erhålla fullgod tätning.
1.5.4
Tullbestämmelser
1.5.4.1
Förtullning
Efter landning är befälhavaren ansvarig för att eventuell tullklarering sker
enligt gällande bestämmelser (se vidare 9.3 Tullklarering (sida 118)). Varje
besättningsmedlem är själv ansvarig för efterlevnad och kännedom om gällande införselbestämmelser.
Besättningsmedlem skall anmäla till befälhavare om varor utöver tillåten
kvantitet, valutor eller annat som kan vara underkastat införselförbud
medförs. När befälhavare lämnar ”General Declaration” m m till tullmyndigheten, deklarerar denne samtidigt om besättningsmedlem medför något
tullpliktigt.
Besättningen är alltid skyldig att med eget bagage passera tullfilter om inte
annat meddelas av flygplatspersonalen.
1.5.3.8 – 1.5.4.1
FOM-A Gemensam
47
2
Ledning och övervakning
2.1
2.1.1
Grunder
2.1.1.1
Hur flygtjänsten initieras
All flygtjänst i Försvarsmakten skall grundas på antingen:
• Verksamhetsuppdrag inklusive tilläggsuppdrag, eller
• Order om insats
Verksamhetsuppdrag inklusive tilläggsuppdrag ges av HKV till respektive förband. Vid tilläggsuppdrag som utmynnar i flygtjänst skall HKV
PROD FLYG finnas med i beslutsmeningen.
Order om insats ges av FTS.
Bild 2:1 Flygtjänstens ledningskedja för insatta förband.
2.1.1.2
Gällande styrdokument för flygtjänsten
FOM är utarbetad i enlighet med RML krav. RML omhändertar vad som
föreskrivs i Luftfartslagen och Luftfartsförordningen för den militära luftfarten.
2.1.1.1 – 2.1.1.2
FOM-A Gemensam
49
2 Ledning och övervakning
Respektive L CF ansvarar för att gällande styrande dokument finns tillgängliga i den omfattning som flygtjänsten kräver.
Tillsammans med lagar, förordningar, FOM, RML och ArbO ligger bland
annat gällande utgåva av nedanstående dokument till grund för styrning
av flygtjänsten i Försvarsmakten:
Benämning
Dokumentnamn
Beteckning
Flygvapnets flygtjänstorder
Flygvapnets flygtjänstorder
FM2014-270:1
MIL FRÄD
Föreskrifter för militär flygräddningstjänst
M7748-504001
RAFT
Rapporteringsanvisningar flygmaterieltjänst
M7762-410190
Anfö FV
Allmänna råd för planering, genomförande
och utvärdering av förbandsövningar vid
Flygvapnet
M7749-500721
Handbok flygengelska
Handbok Flygengelska
M7748-504022
HFFG 2013
Handbok Flygtransport Farligt Gods
HKV skr
2013-02-01, bet
09831:68722
Inc Luft
HKV FTS bestämmelser för incidentberedskap luft (IncLuft)
HKV skr
2011-06-14 bet H/S
07 470:80530
MålB
Beskrivning Flygvapnets målplatser.
HKV skr
2005-05-17, bet
02 803:61072
Handbok IKFN
Förordning om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium
under fred och neutralitet
IKFN-förordningen
(1982:756) Försvarsmaktens föreskrifter om verkställighet av tillträdesoch IKFN-förordningarna (1994:41)
FM FysS
Regler för Försvarsmaktens Fysiska Standard med tilläggskrav
Finns endast digitalt på emilia, ej Mnummersatt.
Best Sb FV
Bestämmelser för sambandstjänsten vid
flygvapnet
M7746-504017
UniBest 2009
Uniformsbestämmelser
M7739-350014
”FBS divisionschefshandbok” (1993-04-07 nr 730) och ”BUF Flyg”
(M7741-500550) är upphävda och gäller ej.
2.1.2
Flygchefs ledning
2.1.2.1
Flygchef (CF)
Flygchef leder och övervakar flygtjänsten inom Försvarsmakten genom att:
• tillsammans med lokala flygchefer och chefpiloter tillse att flygtjänsten
genomförs med hög flygsäkerhet och professionell inställning
• utarbeta flygtjänstorder
• följa verksamheten vid förbanden och delta i flygningar
50
FOM-A Gemensam
2.1.1.2 – 2.1.2.1
• genomföra periodiska möten med lokala flygchefer minst en gång per
kvartal
• genomföra periodiska möten med divisionschefer en gång per halvår
• ha ett nära samarbete med flygsäkerhetsfunktionen inom flygoperatören
• ha uppföljning av den flygande personalens tjänstbarhet.
2.1.2.2
Lokala flygchefer (L CF)
L CF genomför och övervakar flygtjänsten inom tilldelat ansvarsområde
genom att:
• tillse att denna genomförs med hög flygsäkerhet och professionell inställning
• följa flygverksamheten och delta i flygningar
• ha ett nära samarbete med underställda DC
• ha ett nära samarbete med flygsäkerhetsfunktionen inom flygoperatören
genom FSO Flyg
• ha uppföljning av den flygande personalens tjänstbarhet.
I de fall då L CF fattar beslut om flygning beskrivs detta i 2.1.5.2 Orderkedjan i samband med flygning (sida 55).
L CF skall vara väl insatt i förhållandena på underställda divisioner
och har ett ansvar att begränsa eller avbryta verksamhet då flygsäkerhetsläget så kräver, exempelvis vid obalans mellan uppgifter och resurser.
2.1.3
Ledning från FTS
2.1.3.1
Insatsledning
Flygförband som lyder under FTS vad gäller insatser skall normalt följa de
i FOM angivna bestämmelserna.
Luftoperativ insatsledare vid FTS får göra avsteg från FOM vid genomförande av insats under förutsättning att:
• riskanalys är gjord och riskbeslut fattat av FTS
• avsteget rapporteras till flygchef, L CF och FSI i enlighet med 0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM (sida 14) (avsteg med rapporteringsskyldighet).
• avsteg ej görs från RML utan FSI godkännande.
När luftoperativ insatsledare beordrar avsteg från FOM enligt ovan övertar
denne flygsäkerhetsansvaret för gjort avsteg från chef som fattar beslut om
flygning. Chef som fattar beslut om flygning bibehåller dock flygsäkerhetsansvaret för övriga delar av flygningen.
2.1.2.1 – 2.1.3.1
FOM-A Gemensam
51
2.1.3.2
Utlandsuppdrag
Före ett flygande förbands deltagande i utlandsuppdrag skall flygchef, efter samråd med FTS och det aktuella förbandet, vid behov anpassa FOM
för aktuellt uppdrag.
2.1.4
Försvarsmaktens flygtjänstorder
2.1.4.1
Allmänt
I det militära luftfartssystemet finns för närvarande ingen behörighetshandling motsvarande den civila luftfartens certifikat.
Försvarsmaktens flygtjänstorder utgör en sammanställning över personal
som innehar behörighet att tjänstgöra ombord på militära luftfartyg. Dessa
har i sin grundutbildning för flygtjänst givits kompetens minst motsvarande den civila luftfartens krav för motsvarande verksamhet.
2.1.4.2
Giltighet och innehåll
Försvarsmaktens flygtjänstorder utges med ett kalenderårs giltighet. Förändringar som inträffar under giltighetstiden utges som kompletteringar.
I flygvapnets flygtjänstorder kommenderas personal till flygtjänst efter genomförd GFU/F, GFU/H, GFU/B eller annan motsvarande grundutbildning. Av flygtjänstordern framgår för respektive individ:
• Kategori (FFT eller BFT) eller flygutbildningsperiod (GTU, TIS eller
GFSU).
• Kommendering till pilot eller annan besättningskategori.
• Luftfartygstyp(-er).
• Förband (ansvarig L CF).
2.1.4.3
Riktlinjer för utarbetande av flygtjänstorder (FTO)
2.1.4.3.1
Allmänt
Anvisningar för framtagande av underlag till flygtjänstorder utges av flygchef.
Lokala flygchefer lämnar underlag och förslag till förändringar.
Försvarsmaktens flygtjänstorder fastställs av C PROD FLYG.
2.1.4.3.2
Temporärt beordrad till flygtjänst
Personal som inte är ordinarie placerad inom Flygoperatören kan beordras
till flygtjänst av CF. Denna sker som ett tillägg till fastställd FTO och arkiveras vid FBS. I de fall personalen skall placeras ordinarie inom Flygoperatören flyttas denne/dessa till ordinarie FTO i samband med ordinarie revideringar.
52
FOM-A Gemensam
2.1.3.2 – 2.1.4.3.2
2.1.4.4
Kommendering till flygtjänst
2.1.4.4.1
Allmänt
Personal som kommenderats i flygtjänst är i flygtjänst även om ingen flygtid tilldelas.
2.1.4.4.1.1
Till förfogande för flygtjänst
Piloter som kommenderats i flygtjänst men som genom sin nuvarande befattning eller motsvarande inte tilldelas flygtid. Dessa benämns i flygtjänstordern (FTO) som ”Till förfogande” varvid särskilda bestämmelser gäller avseende kvalifikationskraven i 5.2.2 Flygoperationella krav (sida 82) samt
5.2.3 Rollkrav (sida 86).
2.1.4.4.2
Inträde i flygtjänsten
Personal som genomför GFU/F, GFU/H eller GBU i enlighet med FOM-D
beordras att deltaga i flygning enligt utbildningsuppdrag från HKV och
kommenderas ej på flygtjänstorder. Ansvarig L CF framgår av utbildningsuppdraget.
Personal som genomför GTU, TIS eller GFSU kommenderas till flygtjänst
på flygtjänstorder. Efter genomförd utbildning kan elev överföras till kategori FFT, SFT eller BFT på flygtjänstordern.
2.1.4.4.2.1
Villkor för inträde
Under någon av GFU/F, GFU/H, GBU, GTU (alternativt på GFSU på sin
division) skall följande utbildningar vara genomförda innan första flygning
som någon av FFT eller BFT:
• Säkmat G
• FlygÖ Barmark
• FOM-utbildning
2.1.4.4.3
Flygtjänstindelning
2.1.4.4.3.1
FFT
Personal i kategori FFT kommenderas till flygtjänst och kvarstår på flygtjänstorder.
2.1.4.4.3.2
BFT
Personal i kategori BFT kommenderas till flygtjänst och kvarstår på flygtjänstorder om denne:
a Innehar befattning med anknytning till flygtjänst, eller
b Planeras mot befattning enligt a.
För BFT gäller att behörigheter enligt PBB skall upprätthållas i tillämpliga
delar även då flygning inte planeras under längre uppehåll, till exempel
studier.
2.1.4.4.1 – 2.1.4.4.3.2
FOM-A Gemensam
53
L CF avgör vad som är tillämpligt i varje enskilt fall, dock kan aldrig läkarundersökningskraven och fysiska kraven underskridas.
2.1.4.5
Tilldelning av pers-ID
Alla besättningsmedlemmar skall ha en femsiffrig identifieringskod, persID. Pers-ID tilldelas av FBS. Tilldelning skall normalt ske innan första flygningen.
2.1.4.6
Procedur för (tillfällig) ”groundning” från och
återinsättande i flygning
CF kan tillfälligt ”grounda” besättningsmedlem från flygning.
L CF och DC kan tillfälligt ”grounda” besättningsmedlem från flygning.
Om ”groundningen” omfattar mer än en arbetsvecka skall samråd tas med
CF.
Den som beslutar om ”groundning” skall dokumentera detta skriftligt.
Återinsättande efter kortare ”groundning” än en vecka görs av L CF eller
DC utom i de fall CF beslutat om ”groundning”.
Återinsättande efter längre ”groundning” görs i varje enskilt fall enligt plan
som utarbetas av L CF i samråd med DC och skall godkännas av CF. Synpunkter på återinsättande inhämtas från flygöverläkaren (FÖLäk) och FBS.
2.1.4.7
Avkommendering från och återinsättande i
flygtjänst
Personal som ej uppfyller kriterier enligt 2.1.4.4 Kommendering till flygtjänst
(sida 53) avkommenderas från flygtjänst. Beslut om avkommendering fattas
av C PROD FLYG efter förslag från CF.
Personal som ej innehaft godkänt personligt behörighetsbevis under de senaste 24 månaderna skall normalt avkommenderas från flygtjänst. Avsteg
kan ges av C PROD FLYG.
Pilot som uppnår 55 års ålder skall normalt avkommenderas från flygtjänst
från och med påföljande månadsskifte. Avsteg kan ges av C PROD FLYG.
Annan personal i flygtjänst än pilot som uppnår 61 års ålder skall normalt
avkommenderas från flygtjänst från och med påföljande månadsskifte. Avsteg kan ges av C PROD FLYG.
C PROD FLYG kan besluta att avkommendera personal från flygtjänst även
av annan anledning.
L CF svarar för att personal som avkommenderas från flygtjänst informeras
om detta. Behörighetsbevis återlämnas vid avkommendering.
Återinsättande i flygtjänst efter avkommendering görs i varje enskilt fall
enligt plan som utarbetas av CF och beslutas av C PROD FLYG. Synpunkter på återinsättande i flygtjänst inhämtas från FÖLäk, HRC och FBS.
54
FOM-A Gemensam
2.1.4.4.3.2 – 2.1.4.7
2.1.5
Divisionschefs ledning
2.1.5.1
Planläggning
Divisionschef planlägger den flygoperationella verksamheten så att förutsättningar skapas för att uppnå ställda mål. DC bör hålla personalen informerad och delaktig i såväl den långsiktiga som kortsiktiga planeringen.
Långsiktig planering sträcker sig över flera år och skall främst hantera förutsättningarna för den flygoperationella verksamhetens bedrivande. Exempel på detta är utbildning av personal (flygtjänstledningskurs, besättningskurs, befälhavarutbildning och olika instruktörskurser).
På medellång sikt planeras sådant som framgår av DUF och senare VU. Det
är väsentligt att DC tidigt i verksamhetsplaneringscykeln till L CF anmäler
avvikande uppfattning beträffande sådant som kan utläsas ur DUF, främst
beträffande balans mellan uppgifter och resurser.
På kort sikt planläggs verksamheten för att nå uppnå ställda mål. Kontinuerlig uppföljning är nödvändig för att vid behov kunna göra interna omprioriteringar och nödvändiga omplaneringar. DC skall så tidigt som möjligt anmäla till L CF om ställda mål ej kommer att kunna uppnås eller om
brister beträffande resurser kan förutses.
I detaljplaneringen av verksamheten skall DC tillse att tilldelade resurser
används på ett optimalt sätt.
DC säkerställer att giltigt flygoperationellt underlag finns tillgängligt vid
divisionen.
2.1.5.2
Orderkedjan i samband med flygning
2.1.5.2.1
Beslut om flygning (BOF)
Varje flygning skall auktoriseras genom ett beslut om flygning, BOF.
BOF fattas av CF, L CF eller DC (även tjf CF, tjf L CF och tjf DC). Rätten att
fatta BOF får ej delegeras till annan befattningshavare. Beslutande chef
åläggs därmed flygsäkerhetsansvaret för flygningen. När luftoperativ insatsledare beordrar avsteg från FOM övertar denne flygsäkerhetsansvaret
för gjort avsteg från chef som fattar beslut om flygning, se 2.1.3 Ledning från
FTS (sida 51).
Annan högre chefs, övningsledares, insatsledares eller flygstridsledares
operativa/taktiska beslut om insats av flyg är inte BOF.
BOF omfattar klarläggande av befäls- och ansvarsförhållanden för flygningen samt erforderliga direktiv för dess genomförande (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel). Här skall beaktas ansvar och befogenheter för
personal ur SF.
BOF kan delges muntligt eller skriftligt och avse enstaka flygningar, ett eller flera flygföretag eller period med flera flygföretag.
2.1.5.1 – 2.1.5.2.1
FOM-A Gemensam
55
OBS!
Vid Beslut om flygning vid så kallad Temporär flygning (beskriven i
FuhM-A – 3.9.2.1 Rutin för åtgärdsbestämning av inkuranta luftfartyg) gäller följande:
• Vid Temporär flygning graderad ”Begränsat tolerabel” kontaktar MSL
L CF för aktuellt flygsystem och det är denna L CF som tar BOF för
varje aktuell flygning.
• Vid Temporär flygning graderad ”Tolerabel” kontaktar SI DC för aktuellt flygsystem och det är denna DC som tar BOF för varje aktuell
flygning.
2.1.5.2.2
Flygordergivning
Flygordergivning kan utföras av CF, L CF, DC eller FTL.
Flygordergivning skall innehålla BOF/delgivning av BOF, samt vid behov
vara detaljutformat och kompletterat.
Då SF-personal skall ingå som besättning måste den som utför flygordergivningen blivit delgiven de roller ombord som denna personal är
utbildad för. Detta skall delges av den som fattar BOF.
2.1.5.2.3
Order för flygningens genomförande (OFFG)
Flygning skall föregås av order för flygningens genomförande (OFFG).
OFFG ges av befälhavare eller förbandschef som utsetts vid flygordergivningen.
I flygordergivningen angivna befogenheter och begränsningar ligger till
grund för OFFG (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel).
2.1.5.3
Information som skall förvaras på annan plats än i
luftfartyget
2.1.5.3.1
Namnlistor
2.1.5.3.1.1
Besättningslista
Chef som fattar beslut om flygning ansvarar för att besättningslista upprättas och förvaras vid aktuell flygdivision, eller (då detta ej är möjligt, exempelvis vid verksamhet utanför ordinarie verksamhetsställe) vid ATS
(motsv). SF-personal skrivs in på samma sätt som övriga med skillnaden att
de med skyddad identitet använder ett kodnamn istället. Kodnamnet ges
av SFL varvid SFL också tar ansvar för avkodningen av namnet i samband
med tillbud.
2.1.5.3.1.2
Passagerarlista
Chef som fattar beslut om flygning ansvarar för att passagerarlista upprättas.
56
FOM-A Gemensam
2.1.5.2.1 – 2.1.5.3.1.2
Befälhavare ansvarar för att namnförteckning över passagerare lämnas på
annan plats än i luftfartyget tills flygningen med säkerhet genomförts.
2.1.5.3.2
Anhörigförteckning
Anhörigförteckning skall upprättas för alla besättningsmedlemmar. Chef
som fattar beslut om flygning skall säkerställa att anhörigförteckning finns
tillgänglig. SF-personal med skyddad identitet har anhörigförteckning förvarad hos SFL.
2.1.5.3.3
Haveribrev
För personal som önskar upprätta eget så kallat haveribrev ansvarar chef
som fattar beslut om flygning för haveribrevs förvaring.
2.1.5.3.4
MEL-anmärkning
Se FOM-A flygslagsdel och FOM-B.
2.1.5.3.5
Loadsheet
Se FOM-A flygslagsdel och FOM-B.
2.2
Övervakning av flygtjänsten
2.2.1
Flygtjänstpersonalens kompetens
I flygtjänsten skall det finnas uppföljning av varje individ. Följande skall
följas upp:
• Behörighet: Framgår av flygtjänstorder, se 2.1.4 Försvarsmaktens flygtjänstorder (sida 52). Detaljerad behörighet beslutas av L CF eller DC och
framgår av dokumentation på respektive division.
• Tjänstbarhet: Framgår av personligt behörighetsbevis, se 2.2.2.2 Personligt behörighetsbevis (PBB) (sida 58).
• Aktuell status: Flygtrim och erfarenheter etc följs upp av DC genom exempelvis flygövningstablå, avrapporteringar och liknande samt genom
personlig kontakt mellan DC och respektive individ.
2.2.1.1
Uppföljning av personlig flygtid
Den tid som, i förekommande fall, skall skrivas i uppföljningstablå på divisionen samt i den personliga flygdagboken (motsv.) är följande:
• För flygplan
– 84, 100, 102, 102D: Tiden från det att flygplanet bringas i rörelse av
egen kraft till dess att det efter flygning bringas att stanna.
– 39: Tiden som automatgenereras i flygplanet.
2.1.5.3.1.2 – 2.2.1.1
FOM-A Gemensam
57
– 60: Tiden som automatgenereras i flygplanet.
• För helikopter
– Tiden från det att helikoptern bringas i rörelse av egen kraft i avsikt att
startas t o m sättning och motorerna har stannats.
2.2.1.2
Uppföljning av luftfartygets flygtid
Den tid som skall skrivas för luftfartyget styrs av Teknisk chef och framgår
i respektive SKI (motsv).
2.2.2
Kvalifikationsdokument
2.2.2.1
Besättningsbevis – Crew Card
För personal kommenderad i flygtjänst på flygtjänstorder utfärdas Crew
Card med en giltighetsperiod av högst fem år. På Crew Card framgår:
• Namn och fotografi på innehavaren
• Födelsedatum
• Giltigt till (datum)
• Utfärdare (Swedish Air Force)
• Telefonnummer för kortkontroll
• Kortnummer
Crew Card beställs av respektive L CF hos TSFE, F 7.
Crew Card återlämnas vid avkommendering.
För personal under utbildning TILL flygtjänst så tillser aktuell L CF att
Crew Card beställs till dessa innan behovet uppstår.
2.2.2.2
Personligt behörighetsbevis (PBB)
2.2.2.2.1
Allmänt
Personal kommenderad i flygtjänst på flygtjänstorder tilldelas ett personligt behörighetsbevis (PBB) som visar aktuell behörighet och tjänstbarhet.
L CF ansvarar för hanteringen av PBB. Detta kan delegeras till DC.
Den enskilde ansvarar för att PBB hålls aktuellt. PBB skall kunna uppvisas
för DC i samband med flygning.
Av behörighetsbeviset framgår:
• Namn
• Militär grad
• Luftfartygstyp alternativt flygslagstillhörighet (Hkp, Stri, TpSpec, UAV)
• Roll/-er i flygtjänsten
• Villkor eller restriktioner (exempelvis att glasögon skall bäras)
• Sista giltighetsdatum beträffande kravelement (i förekommande fall, se
vidare 5.2 Krav på personal med uppgift ombord (sida 81)).
58
FOM-A Gemensam
2.2.1.1 – 2.2.2.2.1
2.2.2.2.2
Direktiv för första ifyllande
Personligt behörighetsbevis upprättas och utges första gången av L CF enligt följande:
• Namn, grad, aktuella typer fylls i.
• De kravelement som ej är aktuella för respektive individ överstryks.
• Gällande giltighetstider för aktuella kravelement fylls i. Underlag hämtas ur flygtjänstorder, besättningskort m m.
• Roll/-er i flygtjänsten fylls i.
2.2.2.2.3
Direktiv för utbyte av PBB
Nytt behörighetsbevis upprättas varje år efter allmän läkarundersökning
(1b) för de som har 1-årsintervall. För de med 3-årsintervall gäller följande:
• nytt behörighetsbevis upprättas enligt 2.2.2.2.3.1 Procedur för utbyte initierat av krav på läkarundersökning (sida 59) efter varje läkarundersökning,
eller
• nytt behörighetsbevis upprättas enligt 2.2.2.2.3.2 Procedur för utbyte initierat av annat krav (sida 59) då kolumnerna tar slut för respektive krav
(exempelvis finns det bara plats för 2 st FlygÖ Rep1 och OPC)
Oavsett intervall ansvarar respektive L CF/DC ansvarar för att föra över
alla uppgifter2 om giltighetstider för kravelementen till det nya behörighetsbeviset. Ingen befattningshavare får upprätta eget behörighetsbevis.
Det gamla behörighetsbeviset skall arkiveras i enlighet med 2.2.4 Arkivering
av flygtjänstdokument (sida 62).
2.2.2.2.3.1
Procedur för utbyte initierat av krav på läkarundersökning
• Gå till DC (eller av den utsedd) och hämta PBB där framsida och baksida
fylls i
• Genomför undersökningen
• Vid godkänt resultat fyller MAME (flygläkaren) i PBB
• Gå till DC och denne flyttar då över resterande data från det gamla PBB
• Det gamla PBB lämnas över till DC som distribuerar vidare till L CF för
fortsatt hantering enligt 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument (sida 62)
2.2.2.2.3.2
Procedur för utbyte initierat av annat krav
• Gå till DC (eller av den utsedd) och hämta tomt PBB där framsida och
baksida fylls i
• DC flyttar då över data3 från det gamla PBB
• Det gamla PBB lämnas över till DC som distribuerar vidare till L CF för
fortsatt hantering enligt 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument (sida 62)
2.
3.
2.2.2.2.2 – 2.2.2.2.3.2
Se gröna rutan under 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering (sida 60) och 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning (sida 60).
Se gröna rutan under 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering (sida 60) och 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning (sida 60).
FOM-A Gemensam
59
• Genomför utbildningen
• Ansvarig övningsledare (motsv) fyller i PBB (höger kolumn) efter godkänd utbildning
2.2.2.2.4
Direktiv för fortsatt hantering
Den enskilde ansvarar för att uppfylla de krav som erfordras enligt 5 Kvalifikationskrav (sida 79). Behörighetsbevis skall medföras vid varje tillfälle
för att kunna bestyrkas av bemyndigad enligt tabell nedan för respektive
kravelement. L CF/DC äger dock rätt att i efterhand bestyrka genomfört
kravelement i de fall då detta med säkerhet kan verifieras. Ingen befattningshavare får bestyrka eget behörighetsbevis.
Vänstra kolumnerna (”Giltig till” samt ”Bestyrks”) kan alltid ifyllas av
DC (L CF) förutom då Allmän 1 genomförs, då är det alltid MAME
(Flygläkare) som fyller i läkarundersökningsrutorna. Högra kolumnerna ifylls av den som är bemyndigad enligt 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt
hantering (sida 60).
Kravelement
Bemyndigad att bestyrka
Allmän
Undersökande flygläkare (MAME)
Cirk
Ögon
Fysiska krav
DC/L CF
OPC
Aktuell OPC-instruktör
FlygÖ Rep 1
Ansvarig övningsledare
FlygÖ Rep 5
Nöd Tp 3
Hypobaric Chamber Training (HCT)
Sea Survival Training (SST)
Parachute Landing Training (PLT)
Anti-G-träning (AGT)
HUET/Säkmat
CRM
Ansvarig utbildare
Farligt gods
Ansvarig utbildare
2.2.2.2.5
Behörighetsbevis, utformning
2.2.2.2.5.1
Framsida
Namn
Grad
Luftfartyg
60
FOM-A Gemensam
2.2.2.2.3.2 –
2.2.2.2.5.1
2.2.2.2.5.2
Insida
Krav
Giltigt till
Bestyrks
Giltigt till
Bestyrks
Allmän
Cirk
Ögon
Fysiska krav
OPC
OPC
FlygÖ Rep 1
FlygÖ Rep 5
Nöd Tp 3
Hypobaric Chamber Training
(HCT)
Parachute landing Training
(PLT)
HUET/Säkmat
CRM
Farligt gods
Vänstra kolumnerna (”Giltig till” samt ”Bestyrks”) kan alltid ifyllas av
DC (L CF) förutom då Allmän 1 genomförs, då är det alltid MAME
(Flygläkare) som fyller i läkarundersökningsrutorna. Högra kolumnerna ifylls av den som är bemyndigad enligt 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt
hantering (sida 60).
2.2.2.2.5.3
Baksida
Roll/-er i flygtjänsten (fylls i av DC eller av denne utsedd)
Villkor/restriktioner
2.2.3
Operator's proficiency check (OPC)
OPC är ett av Försvarsmaktens instrument för att säkerställa kvalitetsnivån. OPC syftar till att kontrollera den flygande personalens kunskaper och
färdigheter inom flygtjänsten och skall omfatta en teoretisk och en praktisk
del.
2.2.2.2.5.2 – 2.2.3
FOM-A Gemensam
61
OPC skall genomföras en gång per kalenderår på aktuell typ på uppdrag
av CF.
DC ansvarar för genomförande och uppföljning på individnivå. Protokoll
från OPC arkiveras hos DC.
DC bör säkerställa erforderlig kompetens hos den flygande personalen
på sin division genom genomförande av kontroll (motsvarande OPC)
en gång per kalenderår för den typ av uppgifter som den enskilde har
ombord.
2.2.4
Arkivering av flygtjänstdokument
Dokument som används inom flygtjänsten skall arkiveras och finnas tillgängliga i enlighet med nedanstående tabell:
Dokument
Förvaras
Arkiveringstid
Ansvar/Förvaras
av
Publicerade ändringar i
FOM
Digitalt eller utskrivet
5 år
Flygchef/HKV arkiv
Flygprogram
24 månader
Respektive DC
Besättningskort
Utskrivet
Kontinuerligt tillgängligt
Respektive DC
Flyg- och tjänstgöringspe- Digitalt eller utskririoder och viloperioder (i
vet
form av exempelvis beräkningsunderlag/tjänstgöringslista)
15 månader
Respektive DC
Personligt behörighetsbevis
Utskrivet
Utgånget behörig- L CF
hetsbevis arkiveras
24 mån
Driftfärdplan och andra
planeringsunderlag
Utskrivet
3 månader
Befälhavare/DC
Lastunderlag
3 månader
Befälhavare/DC
Passagerarlistor
Intill dess att flygningen är avslutad
Befälhavare
Protokoll från OPC
Utskrivet
36 månader
Respektive DC
Utbildningsdokumentation
för piloter (betyg från genomförda flygtjänstutbildningar)
Så länge individen
bedriver flygtjänst i
FM, dock minst 10
år
C FBS
Färd- och ljudregistreringar
För utrustningen
lämpligt medium
60 dagar. Utredare L CF
kan besluta om annat i samband med
haveri eller av annat skäl (taktiska
eller utbildningsskäl)
62
FOM-A Gemensam
2.2.3 – 2.2.4
2.3
Utveckling av taktik, stridsteknik
inklusive flygoperationella
procedurer
2.3.1
Allmänt
DC får genomföra taktik- och stridsteknikutveckling endast då detta ryms
inom FOM med tillhörande dokument (utbildningsreglementen, taktiska
reglementen etc) och inom givet uppdrag.
Övrig utveckling leds av LSS/TU FLYG, såväl taktisk/stridsteknisk utveckling som nya flygoperationella procedurer, FOP.
Förmågeutveckling kan vara föranledd av förändringar avseende materiel
(luftfarkoster, system, editioner, vapen och utrustning), uppgifter, metoder,
miljö eller organisation. Nödvändig försöksverksamhet med flygoperationell påverkan leds av LSS/TU FLYG enligt vedertagen process och enligt
metod kallad OPEVAL4. Plan för OPEVAL fastställs av CF.
Genomförd OPEVAL resulterar därefter i underlag till FOM-text i form av
nya/utvecklade FOP.
I de fall TU FLYG saknar behörighet att ge BOF sker detta av ordinarie L
CF/DC trots att verksamheten leds av TU FLYG.
Användande av klädsel eller personligt buren utrustning för funktionsutvärdering får endast genomföras efter beslut av CF vilket regleras i 1.5.3
Klädsel och annan personlig utrustning (sida 41).
2.3.1.1
Rapportering och förbandsintroduktion
Rapport efter genomförd OPEVAL innefattar förslag till förändringar i
FOM.
CF godkänner FOM-förändringar framtagna av LSS/TU FLYG.
C FBS godkänner utbildningsanvisningar framtagna av LSS/TU FLYG.
I samband med introduktion av nya förmågor till FM ansvarar LSS/TU
FLYG för att leveransen till förbanden även innehåller:
• utbildningsmateriel bestående av teoriunderlag, och i förekommande fall
flyg-/simulatorövningar.
4.
2.3.1 – 2.3.1.1
OPEVAL: Bekräftelse genom fältmässig undersökning (personal, materiel, miljö och anläggning) och framläggande av bevis för att de särskilda kraven för en specifik, avsedd
användning har uppfyllts. (Populärt: Fungerar produkten i fältmässig miljö med avsedda
slutanvändare? Får vi den effekt vi önskar?)
FOM-A Gemensam
63
2.4
Överlämning av flygande
personal
2.4.1
Mellan olika förband/divisioner
L CF ansvarar för överlämning av flygande personal mellan olika förband
eller utbildningssteg. Vid överlämning skall minst framgå:
• Behörighet: Aktuella luftfartygstyper, besättningschefs och förbandschefsbehörighet, besättningsbehörighet etc.
• Tjänstbarhet: Personligt behörighetsbevis (motsv) skall uppvisas.
• Aktuell status.
Ovanstående gäller även vid överlämning av personal till eller från annan
operatör än Försvarsmakten.
2.4.2
Inlån från annan operatör än
Försvarsmakten
L CF5 svarar för en invärdering (innehållande punkterna i 2.4.1 Mellan olika
förband/divisioner (sida 64) ovan) av aktuell personal. Som stöd för invärderingen kan checklista nyttjas. Resultatet ges till CF som underlag för beslut
att aktuell personal kan beordras i flygtjänst enligt 2.1.4.3.2 Temporärt beordrad till flygtjänst (sida 52).
2.5
Utfärdande av kompletterande
flygoperationella order, direktiv
mm
Nedanstående dokument och rutiner används för att utfärda kompletterande flygoperationella instruktioner, underlag och information.
2.5.1
Direktanmälan (DIRA)
Direktanmälan görs från verksamhetsutövare vid driftstörning av sådan art
att den bör komma till PROD FLYG och andra berördas kännedom snabbare än vad ordinarie rutiner medger. Se 11.3 Direktanmälan (DIRA) (sida
126).
5.
64
I tillämpliga fall genomförs detta av CF.
FOM-A Gemensam
2.4.1 – 2.5.1
2.5.2
Militärt flygsäkerhetsdirektiv (MFD)
MFD utges endast av FLYGI och skall inte förväxlas med flygsäkerhetsinformation, operationella begränsningar eller operationella ordrar, som utges av PROD FLYG.
MFD omfattar information för fortsatt luftvärdighet och kan innehålla luftfartsmyndighetens krav på modifiering, utbyte av delar, inspektioner, underhållsåtgärder eller införande av restriktioner. MFD kan reglera flyg-,
teknisk-, stril-, flygplats- och SiS-tjänst som av säkerhetsskäl förbjuds, begränsas eller bedrivs enligt vissa villkor.
MFD distribueras direkt från FLYGI till respektive L CF, PROD FLYG och
till FTS. L CF ansvarar för att informationen sprids inom egen organisationsenhet.
MFD kan inom Försvarsmakten leda till utgivandet av operationell order.
2.5.3
Operationella ordrar och direktiv m m
inom FM
2.5.3.1
Flygsäkerhetsinformation
Flygsäkerhetsinformation utges av CF eller V Flygsäk (ofta föranledd av en
direktanmälan från en verksamhetsutövare) som en förstahandsinformation om vad som hänt. Utgivare av flygsäkerhetsinformation ansvarar för
att denna distribueras till respektive L CF och till C PROD FLYG. L CF ansvarar för att flygsäkerhetsinformationen distribueras inom egen organisationsenhet.
2.5.3.2
Operationell order
2.5.3.2.1
Allmänt
Operationell order utges av PROD FLYG antingen som omedelbar åtgärd i
avvaktan på att typcertifikatinnehavare (TCI) eller materielsystemintygsinnehavare (MSII) kommer med en slutlig lösning på aktuellt problem(denna
typ är oftast föranledd av en direktanmälan). Alternativt utges operationell
order som ett tillfälligt tillstånd eller avsteg inom det mandat CF har att bestämma i.
Beslut om operationell order fattas av flygchef eller i brådskande fall V
Flygsäk. Beslutsfattande chef ansvarar för att information om sådant beslut
distribueras till respektive L CF och till C PROD FLYG. L CF ansvarar för
att operationell order distribueras inom egen organisationsenhet.
2.5.3.2.2
Operationella begränsningar
Operationell begränsning är en operationell order som innebär att ett flygsystem begränsas beträffande nyttjande.
2.5.2 – 2.5.3.2.2
FOM-A Gemensam
65
Beslut om operationell begränsning som innebär flygstopp för ett helt flygsystem fattas normalt av flygchef och av V Flygsäk då flygchef inte är anträffbar.
Flygchef ansvarar för att operationell begränsning som ej är av tillfällig karaktär inarbetas i aktuell del i FOM.
2.5.3.2.3
Gällande operationella ordrar och begränsningar för
flygtjänsten
En lista över gällande operationella ordrar upprättas av PROD FLYG och
finns tillgänglig i det högra navigationsfönstret i webbutgåvan på emilia.
Observera att utgiven lista inte är komplett och att listan uppdateras
på förekommen anledning och därmed i en annan takt än FOM. En aktuell lista kan erhållas genom direktkontakt med HKV/PROD FLYG/
V Flygsäk.
2.5.3.2.4
Rådrum
Rådrum innebär att flygverksamheten stoppas tills det finns en säkrare
uppfattning om en driftstörnings orsak och konsekvenser. Rådrum är tidsbegränsat till maximalt en vecka. Beslut om rådrum får fattas av VL, CF eller i brådskande fall av V Flygsäk.
2.5.3.3
Flyganvisning (FA)
FA kan utfärdas av L CF för att reglera flygtjänsten inom egen organisationsenhet. Kopia på utgiven FA skall sändas digitalt till CF.
2.6
Haveriförebyggande åtgärder och
flygsäkerhetsprogram
2.6.1
Flygsäkerhetsstandard för
Försvarsmakten
2.6.1.1
Allmänt
All militär luftfart skall kunna genomföras så att flygförbanden uppnår
sina mål utan att oavsiktliga skador inträffar på personal, materiel eller
tredje part.
Försvarsmaktens uppgifter bestämmer kraven på flygförbanden. Hög flygsäkerhet är en väsentlig del för att kunna uppnå dessa krav. Eliminering av
haverier och tillbud är en fundamental faktor för upprätthållande av flygoperativ förmåga. Haverier innebär att vi reducerar våra resurser och att
våra flygstridskrafter inte till fullo kan utnyttjas för att lösa förelagda uppgifter.
66
FOM-A Gemensam
2.5.3.2.2 – 2.6.1.1
Flygsäkerheten påverkas av många faktorer. Den ställer därför stora krav
på all personal som är verksam i flygtjänsten och dess stödfunktioner. Såväl chefer som enskilda ansvarar för att ledning och förberedelser sker med
fullt hänsynstagande till verksamhetens krav och dess säkra genomförande.
Flygsäkerhetsarbetet inom den militära luftfarten med dess komplicerade
arbetsmiljö syftar till att utreda och förebygga felfunktioner. Den enskildes
intresse för att rapportera egen felfunktion är avgörande för detta. Villighet
är endast möjligt att uppnå när individen känner trygghet i användandet
och följderna av rapporten. Bestraffning är därför inte en metod för att öka
flygsäkerheten.
Flygsäkerheten skall vara minst på samma nivå som andra jämförbara välutvecklade nationer.
2.6.1.2
Policy för flygsäkerhetsarbetet
Följande policy utgör utgångspunkt för flygsäkerhetsarbetet:
• Haverier kan förebyggas!
Ett haveri är praktiskt taget aldrig en slump eller en ren olyckshändelse.
I stället är ett haveri orsaksbundet till människa, maskin och miljöeffekter eller kombinationer av dessa. Därför är flertalet haverier möjliga att
förebygga.
• Samma gränsvärden i fred och under insatser
Gränsvärden skall i huvudsak vara desamma i fred och under insatser.
Detta ger förutsättningar för hög beredskap för direkta insatser. Taktiska
och operativa realiteter under insatser kan dock kräva avsteg från vissa i
fred gällande gränsvärden.
• Bra taktik och stridsteknik förutsätter god flygsäkerhet
En god flygsäkerhet är alltid en förutsättning för att uppnå taktiska och
operativa mål med god effekt och uthållighet. Föreskrifter, allmänna råd
och metoder har tillkommit för att tillgodose säkerheten vid utbildningen. Att väl behärska dessa föreskrifter är uttryck för professionalism.
• Individuella förutsättningar styr övningarna
Den enskilde liksom ansvarig ledningspersonal i olika befattningar måste genom öppenhet och ömsesidigt förtroende ständigt anpassa övningarnas karaktär och svårighetsgrad samt, inom ramen för aktuella utbildningsmål, anpassa utbildningstakten till aktuella – ofta individuella –
förutsättningar.
2.6.1.1 – 2.6.1.2
FOM-A Gemensam
67
• Öppenhet skall stimuleras
Den enskilde skall motiveras att rapportera förhållanden som kan påverka flygsäkerheten och stimuleras till att söka lösningar och förslag till
förbättringar.
• Mänskliga felfunktioner förebyggs inte med bestraffning
Brister och fel som uppkommer i samband med flygtjänst och som kan
hänföras till de mänskliga funktionerna i den komplicerade flygmiljön
skall betraktas som felfunktion. Bestraffning är därför inte en metod för
att förebygga eller förhindra ett upprepande. Om den enskilde individens inställning till föreskrifter är felaktig, dvs om medvetna brott mot
föreskrifter (t ex indisciplinär flygning) eller uppenbar nonchalans föreligger, aktualiseras disciplinpåföljd.
2.6.2
Riskmedvetenhetsprogram, ORM
Vid planläggning av flygoperationell verksamhet i alla nivåer skall ORM
(Operationell Riskhanterings Metod) användas som verktyg i syfte att identifiera risker samt vid behov minimera alternativt eliminera desamma och
höja flygsäkerheten inom Försvarsmakten.
Fördjupad ORM genomförs vid behov med stöd av Försvarsmaktens Gemensamma Riskhanteringsmodell.
2.6.2.1
Allmänt
Vid planläggning av flygoperationell verksamhet skall ORM (Operationell
Riskhanterings Metod) användas som verktyg i syfte att identifiera risker
samt vid behov minimera alternativt eliminera desamma och höja flygsäkerheten inom Försvarsmakten.
ORM är en process som behandlar risker och inkluderar riskbedömning,
riskbeslut och riskkontroll. Fyra principer ligger till grund för ORM:
• Acceptera risken endast när nyttan överstiger ”kostnaden”.
• Acceptera ingen onödig risk.
• Förutse och hantera risker genom planering.
• Fatta riskbeslut på rätt nivå.
ORM utförs med tre olika ambitionsnivåer med hänsyn till den planerade
verksamhetens komplexitet.
• 2.6.2.2.1 Tidskritisk ORM (sida 69)
• 2.6.2.2.2 Avsiktlig ORM (sida 69)
• 2.6.2.2.3 Fördjupad ORM (sida 69)
68
FOM-A Gemensam
2.6.1.2 – 2.6.2.1
2.6.2.2
Beskrivning av ORM-nivåer
2.6.2.2.1
Tidskritisk ORM
Tidskritisk ORM är när man använder sig utav riskhanteringsmetodiken
inför ett flygpass eller vid en uppkommen situation utan att man nödvändigtvis dokumenterar resultatet. Exempel på frågor man kan ställa sig:
• Vad vill jag uppnå med flygningen/övningen/proceduren?
• Vad kan gå fel?
• Hur kan det påverka mig eller andra?
• Hur troligt är det?
• Vad kan jag göra för att undvika att detta inträffar (alternativt hur kan
jag lindra konsekvensen om det inträffar)?
2.6.2.2.2
Avsiktlig ORM
Avsiktlig ORM används vid planläggning av flygoperationell verksamhet
som ej är att betrakta som rutin; riskhanteringsprocessen genomförs och
dokumenteras i syfte att utgöra beslutsunderlag för ansvariga chefer.
2.6.2.2.3
Fördjupad ORM
Fördjupad ORM genomförs vid behov med stöd av metod beskriven i LML
– 5.3 Riskhantering inom flygoperatören. Exempel på tillfällen då fördjupad
ORM används är vid FV-gemensamma övningar samt vid insatser.
2.6.2.3
Genomförande av ORM
ORM-processen innefattar fem steg:
1
Identifiera faror.
En fara kan definieras som en verklig eller potentiell omständighet
vilken kan orsaka död, skada, sjukdom, degradering, eller förlust
av människa, utrustningen eller egendom. En fara kan även vara
någon omständighet som gör att man misslyckas med uppgiften.
2
Bedöm risken genom att värdera sannolikheten att en fara inträffar och
vilka konsekvenser detta kan få.
I detta steg bedöms risken med hänsyn tagen till hur stor sannolikheten är att faran skall inträffa och vilka konsekvenser det får om
faran inträffar. Använd i första hand tabellerna för sannolikhet
samt konsekvens vid bedömningen för att undvika att riskbedömningsmatrisen påverkar utfallet. Utnyttja därefter riskbedömningsmatrisen för att gradera de olika farorna. Ju högre värde desto större risk.
2.6.2.2.1 – 2.6.2.3
FOM-A Gemensam
69
SANNOLIKHET
Nivå Individnivå: Föremål/person
Organisatorisk nivå:
System/personal
Sannolik
9–10 Kommer att inträffa ofta under livslängden med en sannolikhet större än 10-1.
Inträffar kontinuerligt.
≥ 50 %
Trolig
7–8
Kommer att Inträffa flera gånger under
livslängden med en sannolikhet mindre
än 10-1 men större än 10-2.
Inträffar frekvent.
< 50 %
Möjlig
5–6
Kommer att Inträffa någon gång under
livslängden med en sannolikhet mindre
än 10-2 men större än 10-3.
Inträffar flera gånger.
< 25 %
Tvivelaktig
3–4
Osannolik, men kan möjligen inträffa under livslängden med en sannolikhet
mindre än 10-3 men större än 10-6.
Ovanligt men kommer
rimligtvis att inträffa.
<5%
Osannolik
1–2
Mycket osannolikt, förväntas inte inträffa
under livslängden med en sannolikhet
mindre än 10-6.
Osannolikt men kommer möjligt att inträffa.
<1%
KONSEKVENS
Nivå
Beskrivning, konsekvens som:
Synnerligen
allvarlig
9–10 Konsekvens som medför ett stort antal döda (fler än 10) och
många allvarligt skadade.
Allvarlig
7–8
Oavsiktligt medför några dödsfall (färre än 10).
Oavsiktligt skadar tredje man som kräver kvalificerad sjukvård och
lämnar permanenta men.
Omfattande irreversibel miljöskada (miljöbrott).
Kännbar
5–6
Kräver kvalificerad sjukvård och lämnar permanenta men eller resultera i enstaka dödsfall.
Oavsiktligt skadar tredje man som kräver sjukvård och eventuellt
kortare konvalescens, men som ej lämnar permanenta men.
Omfattande materielskador (motsv. totalhaveri?).
Omfattande reversibla miljöskador (miljöbrott).
Lindrig
3–4
Kräver sjukvård och eventuellt kortare konvalescens, men som ej
lämnar permanenta men.
Oavsiktligt skadar tredje man som endast kräver enkel sjukvård
(egenvård/sjuksköterska).
Betydande materielskador.
Reversibla miljöskador (ej miljöbrott).
Försumbar
1–2
Endast kräver enkel sjukvård (egenvård/sjuksköterska). Obetydande materielskador.
Obetydliga miljöskador (ej miljöbrott).
70
FOM-A Gemensam
2.6.2.3 – 2.6.2.3
3
Undersök möjligheten till att ta bort, reducera eller minimera risken.
Så långt möjligt minimera riskerna genom planering, utnyttja korrekta hjälpmedel eller använda rätt (skydds‑) utrustning. Alla risker
har tre komponenter: sannolikhet för att en fara inträffar, konsekvensen om fara inträffar och exponering för personal och utrustning. Effektiv riskminimering skall helst ta bort minst en av dessa
komponenter för att vara effektiv.
4
Ta beslut om genomförande genom att bedöma om nyttan överväger
risken.
Identifiera vem som skall ta beslut om genomförande. Principen är,
ju högre risk desto högre beslutsnivå.
5
Följa upp och kontrollera riskerna med avseende på nya eller förändrade ingångsvärden.
När väl riskerna är minimerade måste uppföljning och evaluering
genomföras för att försäkra sig om hur effektiv riskminimeringen
är. Om man upptäcker en förändring i planering, miljö, utrustning
eller personal måste man analysera förändringen för se om detta
kan påverkar risken och tidigare beslut.
2.6.3
Flygsäkerhetsplan för 2015
Flygsäkerhetsplan finns för 2015 hos flygchef. Lokalt finns den nedbrutna
flygsäkerhetsplanen hos L CF.
2.6.2.3 – 2.6.3
FOM-A Gemensam
71
2.7
Flygning med civilt registrerat
luftfartyg
2.7.1
Luftfartyg som åsatts militära
beteckningar
Civilt registrerat luftfartyg som brukas av Försvarsmakten och framförs av
besättning ur Försvarsmakten avregistreras och åsätts militära beteckningar enligt föreskrifter från FMV.
För flygning med sådant luftfartyg gäller FOM inom ramen för de föreskrifter (drifthandbok) som i övrigt gäller för luftfartyget.
2.7.2
Luftfartyg som ej åsatts militära
beteckningar
För civilt registrerat luftfartyg som brukas av Försvarsmakten utan att detta
avregistreras och åsätts militära beteckningar gäller att flygning med sådant luftfartyg betraktas som civil luftfart. För flygning med sådant luftfartyg gäller den civila luftfartens regler.
72
FOM-A Gemensam
2.7.1 – 2.7.2
3
Kvalitetssystem
Kvalitetssystem framgår till del i LML – 3 Kvalitet som grundas på Försvarsmaktens VHL-system.
3–3
FOM-A Gemensam
73
4
Besättnings- och förbandssammansättning
4.1
Besättningssammansättning
4.1.1
Allmänt
Sammansättning av besättning anges vid flygordergivning och skall grundas på flygoperationella procedurer och taktisk uppgift. Besättningssammansättningen kommer att variera beroende på luftfartygstyp, hotbild,
komplexitet och miljö.
Detaljerade riktlinjer för besättningssammansättning framgår i förekommande fall av respektive FOM-A flygslagsdel och av FOM-B.
Vid sammansättning av besättning skall stor hänsyn tas till att de ingående individerna fungerar väl tillsammans.
4.1.2
Byte av uppgift och ansvar
4.1.2.1
Byte av befälhavare
Befälhavaren bibehåller sitt ansvar även då denne lämnar förarplatsen i de
fall detta är möjligt och tillåtet enligt FOM-A eller FOM-B.
Då flygning genomförs med tre piloter i besättningen skall, då befälhavaren lämnar förarplatsen för vila, en av styrmännen utses att vara tjänsteförrättande inom det mandat som befälhavaren i varje enskilt fall fastställt. Utsedd styrman skall vara befälhavarutbildad.
4.1.2.2
Byte av kabinansvarig
Vid långa flygningar, då utsedd kabinansvarig lämnar för vila, skall annan
kabinansvarigutbildad utses att vara tjänsteförrättande inom det mandat
som utsedd kabinansvarig i varje enskilt fall fastställt. Vid byte skall befälhavare informeras.
4.1.2.3
Byte av uppgift mellan andra
besättningsmedlemmar
Vid byte av uppgift och ansvar inom andra delar av besättning än ovanstående skall befälhavaren vara informerad.
4.1.1 – 4.1.2.3
FOM-A Gemensam
75
4 Besättnings- och förbandssammansättning
4.1.3
Inkapacitet under flygning
4.1.3.1
Allmänt
Inkapacitet är degradering av fysisk eller psykisk prestationsförmåga som
leder till förlust eller begränsning av förmåga att lösa tilldelad uppgift ombord.
Besättningsmedlem är skyldig att anmäla egen eller annans befarad/inträffad inkapacitet.
4.1.3.2
Inkapacitet hos befälhavare
Vid inkapacitet hos befälhavare som leder till att denne ej kan utöva sitt befäl, skall befälet i första hand övertas av äldste styrman med befälhavarutbildning (3-pilotsystem), i andra hand av styrman och i tredje hand av annan besättningsmedlem som är pilotutbildad på aktuell luftfartygstyp.
I de luftfartyg det är möjligt skall den inkapaciterade piloten så snart som
möjligt flyttas från sin stol eller stolen skall flyttas/dras till ett läge där pilotens möjlighet att menligt påverka manövreringen av luftfartyget. Om piloten blir sittande i sin stol skall axelremmarna låsas. Hjälp från ombordvarande personal skall användas om det krävs. Landning skall ske där medicinsk hjälp kan erhållas.
Vid inkapacitet med endast en pilotutbildad besättningsmedlem ombord
skall flygningen avbrytas (alt. landa snarast) och meddelande lämnas till
aktuellt stridslednings- eller flygtrafikledningsorgan. Eventuell förbandsmedlem följer om möjligt till landning. Efter flygning genomförs läkarundersökning och DA upprättas enligt rutin. Om inkapaciteten misstänks härröra från flygutrustningen upprättas även en T10 (M7102-541625).
Proceduren beskrivs i FMV FMV TO AF FLYG 000-000101.
4.1.3.3
Inkapacitet hos annan besättningsmedlem
Vid inkapacitet hos annan besättningsmedlem beslutar befälhavare huruvida flygningen skall fullföljas eller avbrytas.
4.1.4
Antal i och sammansättning av besättning
Framgår av FOM-A flygslagsdel och FOM-B.
4.1.5
Besättningssammansättning under
utbildning av besättning
Utbildning av besättningsmedlem eller besättning genomförs av FLL, FLI
eller BI. Besättningssammansättning under utbildning inkluderande uppgifter, ansvar och befogenheter beskrivs närmare i utbildningsreglemente
för respektive luftfartygstyp i FOM-D.
76
FOM-A Gemensam
4.1.3.1 – 4.1.5
4.2
Förbandssammansättning och
formationer
4.2.1
Allmänt
Sammansättning av förband anges vid flygordergivning och skall grundas
på flygoperationella procedurer och taktisk uppgift. Förbandssammansättningen kommer att variera beroende på luftfartygstyp, hotbild, komplexitet
och miljö.
Detaljerade riktlinjer för förbandssammansättning framgår i förekommande fall av respektive FOM-A flygslagsdel.
4.2.2
Formationskategorier
Sluten formering innebär flygning i förband med korta inbördes avstånd
mellan luftfartygen där underenhet är bunden till flank (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel).
Öppen formering innebär flygning i förband med större inbördes avstånd
mellan luftfartygen där underenhet är bunden till flank (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel).
Gruppering innebär flygning i förband med större inbördes avstånd mellan
luftfartygen där underenhet är obunden till flank. Flygning i gruppering
kan ske i andra formationstyper än de angivna i 4.2.4 Formationstyper (sida
78), dessa beslutas av DC (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel).
Obunden gruppering innebär att förbandet är spridd i tid eller rum. Flygning
i obunden gruppering kan ske i andra formationstyper än de angivna i
4.2.4 Formationstyper (sida 78), dessa beslutas av DC (se vidare respektive
FOM-A flygslagsdel).
4.2.3
Förbandsstorlekar
Rote innebär formation bestående av två luftfartyg.
Grupp innebär förband bestående av tre eller fler luftfartyg. (Fem luftfartyg
benämnes ”femgrupp/fiveship”, åtta luftfartyg benämnes ”åttagrupp/
eightship” etc.)
4.2.1 – 4.2.3
FOM-A Gemensam
77
4.2.4
Formationstyper
Följande formationstyper används: Flank, långflank, kolonn, box, pil, ruta
och breddat.
Bild 4:1 Rote flank höger.
Bild 4:2 4-grupp flank höger.
Bild 4:3 Långflank.
Bild 4:4 Kolonn.
Bild 4:5 Box höger.
Bild 4:6 Pil.
Bild 4:7 Ruta höger.
Bild 4:8 Breddat höger.
4.2.5
Ledning av förband och utbildning av
förbandsledare
Vid flygning i formering kan förbandet ledas av annan än förbandschef endast när detta sker med särskilt syfte som framgår av BOF.
Förbandssammansättning under utbildning beskrivs vidare i utbildningsreglemente för respektive luftfartygstyp i FOM-D.
78
FOM-A Gemensam
4.2.4 – 4.2.5
5
Kvalifikationskrav
Nedan framgår krav på kvalifikation, kompetens, certifikat, behörighet, utbildning och träning som erfordras för att kunna utöva befattning eller
funktion inom flygtjänsten.
Personal kan utses till befattningarna enligt 5 Kvalifikationskrav, grundat på bedömning av vederbörandes erfarenhet, lämplighet, samt i förekommande fall genomförda tjänstgöringar på dessa befattningar.
5.1
Krav på befattningshavare inom
ledning av flygtjänst
Befattningshavare inom ledning av flygtjänst skall vara officer i aktiv flygtjänst som pilot (utom 5.1.9 Krav på programledare (PL) (sida 80)).
5.1.1
Krav på flygchef
• Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 3 (Divisionsledningskurs) vid FBS
• Godkänd Flygchefskurs vid FBS
• Innehaft befattning som L CF eller DC
• Tjänstgjort vid central stab i minst 2 år
• Officer lägst nivå OF 4
5.1.2
Krav på lokal flygchef
• Godkänd Flygchefskurs vid FBS
• Innehaft befattning som DC
• Officer lägst nivå OF 4 (för UAV lägst OF 3)
• Väl förtrogen med de flygsystem och de procedurer som används
5.1.3
Krav på tjänsteförrättande lokal flygchef
• Skall inneha befattning som DC eller FSO Flyg; alternativt ha genomfört
Flygchefskurs vid FBS
• Officer lägst nivå OF 3 (för UAV lägst OF 2)
5 – 5.1.3
FOM-A Gemensam
79
5 Kvalifikationskrav
5.1.4
Krav på luftoperativ insatsledare i FTS
• Tjänstgjort som CF, stf CF, L CF, DC eller stf DC i minst 2 år
• Officer lägst nivå OF 4
5.1.5
Krav på chefpilot
• Flerårig erfarenhet som befälhavare på respektive luftfartygstyp.
5.1.6
Krav på divisionschef (DC)
• Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 3 (Divisionsledningskurs) vid FBS.
• Godkänd Divisionschefskurs vid FBS.
• Officer med normalt lägst nivå OF 3 utom vid vissa utpekade divisioner
där det skall vara lägst nivå OF 4.
• Flerårig erfarenhet som befälhavare på respektive luftfartygstyp.
• Vid division med flera luftfartygstyper räcker det med att divisionsledningen (C och Stf) tillsammans är influgna samt väl förtrogna med de
procedurer som används.
5.1.7
Krav på ställföreträdande divisionschef
(Stf DC)
• Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 3 (Divisionsledningskurs) vid FBS.
• Officer, lägst nivå OF 3 (för UAV lägst OF 2).
• Influgen på aktuell(-a) luftfartygstyp(-er) och, som befälhavare, vara väl
förtrogen med de procedurer som används.
• Vid division med flera luftfartygstyper räcker det med att divisionsledningen (C och Stf) tillsammans är influgna samt väl förtrogna med de
procedurer som används.
5.1.8
Krav på flygtjänstledare
• Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 2 vid FBS.
• Influgen på de luftfartygstyper som ingår i flygordergivningen6.
5.1.9
Krav på programledare (PL)
• Godkänd av DC.
6.
80
I de fall det flygs i blandförband skall det av aktuella BOF:ande chefer utses en sammanhållande FTL
FOM-A Gemensam
5.1.4 – 5.1.9
5.1.10
Krav på flygsäkerhetsofficer (FSO Flyg)
• Godkänd kurs för FSO eller HPT vid FBS.
• Godkänd Gruppchefskurs, Flygtjänstledningskurs steg 2 eller Besättningschefskurs.
5.2
Krav på personal med uppgift
ombord
5.2.1
Allmänt
Detta underkapitel, 5.2, är indelat i tre huvuddelar;
• 5.2.2 Flygoperationella krav (sida 82), som visar fastställda krav enligt
2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning (sida 60),
• 5.2.3 Rollkrav (sida 86), som visar tabell och text över vilka krav som
ställs på varje specifik roll
• 5.2.4 Särskilda krav (sida 91), som visar ytterligare krav på piloter och
kontrollflygpersonal.
Inför deltagande i utlandsuppdrag skall såväl chef som enskild säkerställa att kraven kan uppfyllas även under uppdraget.
5.2.1.1
Förutsättningar för personal ombord
Med ordet personal avses i detta avseende de som har uppgift ombord, övriga ombord är passagerare och de omfattas inte av krav i detta underkapitel.
5.2.1.1.1
Beordrad i flygtjänst alternativt till flygning
Nedanstående krav skall normalt vara uppfyllda för att flygning skall få
genomföras. Avsteg kan endast lämnas av CF.
Personal i flygtjänst skall vara beordrad på Försvarsmaktens flygtjänstorder. Annan personal med uppgift ombord skall vara beordrad till flygning
och kan gälla enskild flygning men även inom avgränsad tidsperiod/-er.
5.2.1.1.2
Utbildning
Samtliga med uppgift ombord skall, i tillämpliga fall, ha genomgått utbildning i enlighet med FOM-D för att tjänstgöra i aktuell roll. Vissa roller har
dessutom ytterligare alternativt andra utbildningskrav (exempelvis skjutinstruktioner för dörrskytt).
För de roller som ej har utbildning beskriven i FOM-D gäller följande:
5.1.10 – 5.2.1.1.2
FOM-A Gemensam
81
L CF eller DC avgör vilken utbildning som skall genomföras inför varje beordrande till flygning. Även för dessa gäller att de dessutom kan ha ytterligare utbildningskrav (exempelvis vapenutbildning för prickskytt).
I FOM-A Stridsflyg/Helikopter/TpSpecflyg kan anges krav som är högre
än vad som anges nedan. I dessa fall gäller dessa högre krav.
5.2.1.1.3
Bevis för behörighet
För innehavare av personligt behörighetsbevis framgår giltighet i detta.
(2.2.2.2 Personligt behörighetsbevis (PBB) (sida 58)). För övriga ansvarar DC
för att kontrollera att kravet är uppfyllt, undantaget är SF-personal beordrad till flygning där SFL har ansvaret att granska utbildningsstatus. Denna
granskning sker enligt särskild rutin som framtagits i samverkan med CF.
5.2.2
Flygoperationella krav
Begrepp/förkortningar i kraven:
• Allmän undersökning som genomförs varje år benämns; Allmän 1
• Allmän undersökning som genomförs vart tredje år benämns; Allmän 3
• Tandläkarundersökning som genomförs varje år benämns; Tand 1
• Tandläkarundersökning som genomförs vart tredje år benämns; Tand 3
• Att genomföra HCT EN gång benämns; HCT (E)
• Att genomföra PLT EN gång benämns; PLT (E)
• Att genomföra SST EN gång benämns; SST (E)
5.2.2.1
Medicinska krav
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) skall genomföra läkarundersökningar enligt 6 Hälsoföreskrifter (sida 97).
5.2.2.1.1
Krav för flygning i flygplan med raket/katapultstol
Besättning i flygplan försett med raketstol skall uppfylla krav avseende
kroppsmått och kroppsvikt.
5.2.2.2
Operator's proficiency check (OPC)
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) skall genomföra OPC årligen
på aktuell typ enligt direktiv utgivna av CF.
För annan personal än dessa kan respektive L CF bestämma att OPC genomförs; uppdelat på besättningsroll/-er.
DC ansvarar för genomförande och uppföljning på individnivå. Protokoll
från OPC arkiveras hos DC.
För besättningsmedlem som återkommer till flygning efter längre bortavaro än ett år gäller att teori- och simulatordelar av OPC skall ingå i återinflygningen. Flygdelen av OPC skall genomföras då nödvändig flygtrim
uppnåtts.
82
FOM-A Gemensam
5.2.1.1.2 – 5.2.2.2
I de fall där en pilot enbart kommer tjänstgöra som styrman under året
och som ej tilldelats flygtid skall DC genomföra en OPC med denne.
OPC genomförs då på den plats i luftfartyget som motsvarar styrmans
plats och med FLL eller FLI.
5.2.2.3
Flygöverlevnad repetition, årlig (FlygÖ Rep 1)
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) inom helikopter, stridsflyg
samt transport/specialflyg genomför utbildning enligt MIFS (se FOM-D).
Utbildningen skall minst omfatta handhavande av aktuell nöd- och säkerhetsutrustning och skall vara genomförd årligen.
För TpSpecflyg skall utbildningen inte ha längre intervall än 12 månader
och dessutom omfatta:
• Handhavande av flytväst, andningsskydd och brandsläckare
• Placering och användning av utgångar
• Försvarsmaktens procedurer för luftfartsskydd (enligt 10 Luftfartskydd
(Säkerhetsskyddstjänst) (sida 121))
DC ansvarar för genomförandet av FlygÖ Rep 1.
Genomförd FlygÖ Rep 5 motsvarar kravet på FlygÖ Rep 1.
5.2.2.4
Flygöverlevnad repetition, 5-årig (FlygÖ Rep 5)
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) inom TP84, helikopter och
stridsflyg genomför FlygÖ Rep 5-utbildning enligt MIFS (se FOM-D). Utbildningen skall minst omfatta handhavande av aktuell nöd- och säkerhetsutrustning och skall vara genomförd under de 5 senaste kalenderåren, inklusive innevarande år.
DC ansvarar för genomförandet av FlygÖ Rep 5.
Exempel på utbildningar motsvarande kravet FlygÖ Rep 5 finns omnämnda i MIFS (se FOM-D).
5.2.2.5
Nödträning TpSpecflyg, 3-årig (Nöd Tp 3)
Nöd Tp 3 skall för Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) på TpSpecflyg vara genomförd under de 36 senaste månaderna7. Respektive DC ansvarar för genomförandet.
Nöd Tp 3 skall minst omfatta:
• Användning av utgångar
• Verklig brandbekämpning
• Allmän nöd- och säkerhetsutrustning
• Evakuering av rökfylld kabin
• Handhavande av pyroteknisk utrustning
• Demonstration av användning av livbåtar.
7.
5.2.2.2 – 5.2.2.5
För att uppfylla även civila krav så är detta intervall styrt till exakt månadsantal.
FOM-A Gemensam
83
5.2.2.6
Hypobaric Chamber Training (HCT)
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) som regelbundet deltar i flygning på höjder över FL 100 (3000 m) skall normalt ha genomfört detta en
gång [benämnt HCT (E)] MIFS (se FOM-D). Avsteg kan beslutas av CF.
Besättningsrollerna inom helikopterflygslaget avser endast de som utbildas
på syrgasutrustning för flygning samt att HCT skall genomföras innan
flygning över FL100 sker.
Besättning i SK60 och JAS39 samt besättningsroller som deltar i fallskärmsfällning över FL 100 (3000 m) med Tp84 skall ha genomfört HCT under de
senaste 8 kalenderåren, inklusive innevarande år, förutom de som genomför den en gång [(E) i 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86)].
5.2.2.7
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i SK60, JAS39 ochTP84 skall ha
genomfört SST under de senaste 8 kalenderåren, inklusive innevarande år,
förutom de som genomför den en gång [(E) i 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida
86)]. Träningen genomförs enligt MIFS (se FOM-D) med för flygplantypen
aktuell säkerhetsmateriel och i normala fall i samband med HCT.
5.2.2.8
Parachute Landing Training (PLT)
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i flygplan försett med fallskärm
skall normalt ha genomfört PLT enligt MIFS (se FOM-D) under de senaste 8
kalenderåren, inklusive innevarande år, förutom de som genomför den en
gång [(E) i 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86)].
För Tp84 genomförs normalt PLT under GFU/B (Grundläggande Flygutbildning/Besättning). Vid utebliven PLT skall den genomföras innan flygning som kan kräva nöduthopp.
Vid införande av ny fallskärmsutrustning i flygsystemet skall förnyad PLT
genomföras.
C Flygmed US vid FömedC kan med rapporteringsskyldighet motsvarande
0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM (sida 14) besluta om
förlängning i upp till maximalt 12 månader under förutsättning att PLT Limited är genomförd enligt MIFS (se FOM-D).
5.2.2.9
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) genomför AGT enligt MIFS (se
FOM-D).
AGT Kvalificering skall normalt vara genomförd av besättning JAS39 innan
första flygning. CF får besluta om avsteg för flygning < 7 g.
AGT Repetition eller AGT Kvalificering skall för besättning JAS39:
• vara genomförd under de senaste 8 kalenderåren, inklusive innevarande
år
• efter uppehåll i flygtjänst på SK60 och JAS39 längre än två år vara genomförd innan nästa flygning.
84
FOM-A Gemensam
5.2.2.6 – 5.2.2.9
Om tiden för godkänd G-träning i DFS överstiger fem år kommer flygning
med G-belastning över 7 g inte att vara tillåten intill dess förnyad träning
genomförts med godkänt resultat.
5.2.2.10
Helicopter Underwater Escape Training (HUET)
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i helikopter skall, vid flygning
över vatten (enligt definition i 13.2 Definitioner (sida 229)), normalt ha genomfört HUET enligt MIFS (se FOM-D) under de 4 senaste kalenderåren,
inklusive innevarande år.
L CF får besluta om avsteg i upp till 1 kalenderår.
Genomförd HUET motsvarar kravet på SST.
5.2.2.11
Utbildning i CRM (Crew Resource Management)
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i luftfartyg med fler än en besättningsmedlem skall utbildning enligt MIFS (se FOM-D) i besättningssamarbete (Crew Resource Management, CRM) vara genomförd under de 4
senaste kalenderåren, inklusive innevarande år. För TpSpecflyg gäller dock
de 36 senaste månaderna.
5.2.2.12
Farligt gods
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i helikopter och transportflygplan skall genomföra grundutbildning i hantering av farligt gods. Denna
grundutbildning skall vara genomförd senast 18 månader efter påbörjad
TIS (motsv). Genomförd grundutbildning medför att man är godkänd i 24
månader8, vilket ska framgå i behörighetsbeviset.
För att genomföra en flygning med farligt gods skall samtliga roller ombord som kravställs för Farligt gods i 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) ha
godkända giltighetstider för farligt gods i sina behörighetsbevis.
Om repetitionsutbildningen genomförs inom 6 månader före utgångsdatum skall behörighetsbevisets giltighet förlängas med 24 månader från tidigare utgångsdatum.
Roller som inte avses användas för transport av farligt gods behöver
således inte genomföra repetitionsutbildning. Dock kvarstår kravet på
grundutbildning i hantering av farligt gods.
Utbildningen skall grunda sig på innehållet i ”Handbok för flygtransport av farligt gods” (gällande HFFG).
5.2.2.13
Fysiska krav
Personal i flygtjänst i Försvarsmakten som innehar roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) skall förutom den fysiska grundnivån även uppfylla
fysiska tilläggskrav enligt FM FysS9. FM FysS tilläggskrav ska vara genomförda med godkänt resultat årligen.
8.
9.
5.2.2.9 – 5.2.2.13
För att uppfylla även civila krav så är detta intervall styrt till exakt månadsantal.
Finns endast digitalt på emilia, ej M-nummersatt.
FOM-A Gemensam
85
Indelning av personal i flygtjänst i FM FysS-kategori A eller B sker enligt
denna tabell:
Kategori
Personal
A
Besättning stridsflyg samt elever under utbildning till detta.
B
Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) Helikopter, TpSpecflyg
och UAV samt elever under utbildning till detta.
Fysiska krav enligt FM FysS är ett flygtjänstkrav och inte ett flygmedicinskt krav. Detta gör att godkända krav enligt FM FysS inte är nödvändigt för att genomföra och kunna få godkänt vid allmän läkarundersökning 1b.
5.2.3
Rollkrav
Tabellen anger kraven enligt PBB, 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning (sida
60), eventuella ytterligare krav/information för respektive roll finns i
5.2.3.2 Rollkrav text (sida 88).
Begrepp/förkortningar i tabell:
• Allmän undersökning som genomförs varje år benämns; Allmän 1
• Allmän undersökning som genomförs vart tredje år benämns; Allmän 3
• Tandläkarundersökning som genomförs varje år benämns; Tand 1
• Tandläkarundersökning som genomförs vart tredje år benämns; Tand 3
• Att genomföra HCT EN gång benämns; HCT (E)
• Att genomföra PLT EN gång benämns; PLT (E)
• Att genomföra SST EN gång benämns; SST (E)
5.2.3.1
Rollkrav tabell
Tabellen skall samläsas med 5.2.2 Flygoperationella krav (sida 82).
ROLL
KRAV
ASC-operatör
Allmän 3, Tand 3, HCT (E), CRM, FYS
Befälhavare Stridsflyg
Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT, SST, PLT, AGT,
CRM, FYS
Befälhavare HKP
Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM,
Farligt Gods, FYS
Befälhavare 100/102
Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Nöd Tp3, HCT (E), CRM, Farligt
Gods, FYS
Befälhavare Tp84
Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT, SST,
PLT (E), CRM, Farligt Gods, FYS
Biträdande flygvärdinna
Inga PBB-krav
Biträdande lastmästare HKP
Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), PLT (E), HUET,
CRM, Farligt Gods, FYS
Biträdande lastmästare Tp84
Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT (E), PLT (E),
CRM, Farligt Gods, FYS
Biträdande pilot/Styrman Stridsflyg
Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT, SST, PLT, AGT,
CRM, FYS
86
FOM-A Gemensam
5.2.2.13 – 5.2.3.1
5.2.3.1 – 5.2.3.1
ROLL
KRAV
Biträdande pilot/Styrman HKP
Farligt Gods, FYS
Biträdande pilot/Styrman 100/102
Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Nöd Tp3, HCT (E), CRM, Farligt
Gods, FYS
Biträdande pilot/Styrman Tp84
Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT, SST,
PLT (E), CRM, Farligt Gods, FYS
Dörrskytt
Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, FYS
Firningsoperatör
Inga PBB-krav
Flygmaskinist
Allmän 1, Tand 1, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT, PLT (E),
CRM, FYS, SST
Flygtolk
Allmän 3, Tand 3
Flygvärdinna
Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Nöd Tp 3, HCT (E), CRM, Farligt
Gods
FRA-operatör
HCT (E)
Färdmekaniker 100/102
Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Nöd Tp 3, HCT (E), CRM, Farligt
Gods, FYS
Färdmekaniker HKP
Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, Farligt
Gods, FYS
Inga PBB-krav
Inga PBB-krav
Hoppmästare
Allmän 3, Tand 3, HCT
Joystickoperatör
Kameratekniker OS
Allmän 3, Tand 3
Kontrollflygbiträde
Inga PBB-krav
Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HUET, CRM, Farligt Gods,
FYS
Kontrollör
Inga PBB-krav
Lastmästare Tp84
CRM, Farligt Gods, FYS, SST
Ledningssystemoperatör HKP
Läkare
Inga PBB-krav
Navigatör HKP
Open Skies Team (ej flygtolk)
Allmän 3, Tand 3
Sensoroperatör
Sjuksköterska
Inga PBB-krav
Sjukvårdare
Inga PBB-krav
Inga PBB-krav
Taktisk systemofficer Tp84
CRM, FYS, SST
Vapensystemoperatör HKP
FYS
Vapensystemoperatör JAS39
Allmän 3, Tand 3, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), SST, PLT,
AGT, CRM, FYS
Vinschoperatör
Väderspanare
Allmän 3, Tand 3, Rep 1, HCT (E), SST (E), PLT (E)
Ytbärgare
FYS
Övningselev
Inga PBB-krav
FOM-A Gemensam
87
5.2.3.2
Rollkrav text
5.2.3.2.1
ASC-operatör
Inga ytterligare krav.
5.2.3.2.2
Befälhavare
Se 5.2.4.2 Befälhavare (sida 92).
5.2.3.2.3
Biträdande flygvärdinna
5.2.3.2.4
Biträdande lastmästare
5.2.3.2.5
Biträdande pilot/Styrman
5.2.3.2.6
Dörrskytt
5.2.3.2.7
Firningsoperatör
5.2.3.2.8
Flygmaskinist
5.2.3.2.9
Flygtolk
Flygtolk talar det aktuella språket flytande och skall normalt utbildas enligt
FOM-D av Försvarsmakten.
Avsteg från kravet på utbildning enligt FOM-D kan göras av CF vid flygning med flygtolk som tillhandahålles av annan stat. Med hjälp av t ex
chefpilot eller befintliga flygtolkar i FM skall CF verifiera att aktuell flygtolk/flygtolkar:
• Har tillräcklig utbildning och erfarenhet av det engelska (alternativt
svenska) språket för att lätt kunna göra sig förstådd med piloterna utan
att missförstånd uppstår.
• Har en utbildning som kan anses uppfylla det som FOM-D kräver att en
flygtolk skall utbildas i.
• Har erfarenhet av att ingå i besättning som flygtolk.
88
FOM-A Gemensam
5.2.3.2.1 – 5.2.3.2.9
5.2.3.2.10
Flygvärdinna
Flygvärdinna som har aktiv flygtjänst hos annan flygoperatör, godkänd av
CF, får tillgodoräkna sig följande krav som genomförda då dessa genomförts hos aktuell flygoperatör:
• Nöd Tp 3
• CRM
• Repetitionsutbildningen farligt gods (grundutbildningen farligt gods
skall dock genomföras hos flygvapnet).
Aktuell flygvärdinna redovisar för DC när utbildningen är genomförd hos
annan flygoperatör. DC signerar därefter kravet i PBB som genomförd.
5.2.3.2.11
FRA-operatör
5.2.3.2.12
Färdmekaniker 100/102
5.2.3.2.13
Enligt FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp.
5.2.3.2.14
Enligt FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp.
5.2.3.2.15
Hoppmästare
5.2.3.2.16
Joystickoperatör
5.2.3.2.17
Kameratekniker OS
5.2.3.2.18
Kontrollflygbiträde (Maintenance test assistent, MTA)
Kontrollflygbiträdet skall:
• vara godkänd av MSL i samråd med L CF
• ha genomfört kontrollflygkurs (motsv)
• genomfört utbildning enligt UtbA ”Övrig besättning”
Denna roll behöver ej vara i flygtjänst.
5.2.3.2.19
Se 5.2.4.6 Kontrollflygtekniker (Maintenance test engineer, MTE) (sida 93).
5.2.3.2.10 – 5.2.3.2.19
FOM-A Gemensam
89
5.2.3.2.20
Kontrollör
Kontrollör skall uppfylla följande krav:
• Uppfylla medicinska krav för passagerare vid aktuell flygning.
5.2.3.2.21
Lastmästare
5.2.3.2.22
Ledningssystemoperatör HKP
5.2.3.2.23
Läkare
För helikopter framgår detta av FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp. För läkare i andra luftfartyg finns inga särskilda
krav.
5.2.3.2.24
Navigatör
5.2.3.2.25
Open Skies Team (förutom flygtolk)
I Open Skies-team räknas både det aktiva teamet (d.v.s. det land som gör
själva inspektionen av ett annat land) inklusive kameraoperatören (SO) och
det passiva teamet (d.v.s. det land som blir inspekterat). Befälhavare, styrman, färdmekaniker och kameratekniker OS räknas dock inte som Open
Skies-team utan står som egna roller med krav i detta kapitel.
Kraven i detta kapitel gäller endast svensk personal. Försvarsmakten räknar med att utländska Open Skies-team uppfyller liknande krav ställda
från respektive land.
I örigt gäller inga ytterligare krav.
5.2.3.2.26
Sensoroperatör
5.2.3.2.27
Sjuksköterska
För helikopter framgår detta av FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp. För sjuksköterska i andra luftfartyg finns inga särskilda krav.
5.2.3.2.28
Sjukvårdare
För helikopter framgår detta av FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp. För sjukvårdare i andra luftfartyg finns inga särskilda krav.
90
FOM-A Gemensam
5.2.3.2.20 – 5.2.3.2.28
5.2.3.2.29
Speciell funktionskontrollant (SFK)
Speciell funktionskontrollant skall:
• vara utsedd av CT i samråd L CF
• vara utbildad för den tekniska tjänst denna skall utföra i luftfartyget
• vara utbildad på luftfartygstypen minst i nivå med den en passagerare
erhåller innan första flygning på typen (exempel se FOM-A Helikopter –
9.2.1.1.7 Passagerares utbildning)
Utländska medborgare ges tillstånd för flygning av L CF, dock ej för
flygning med JAS3910.
5.2.3.2.30
Taktisk systemofficer Tp84
5.2.3.2.31
Vapensystemoperatör
5.2.3.2.32
Vinschoperatör
5.2.3.2.33
Väderspanare
5.2.3.2.34
Ytbärgare
SIM-krav.
5.2.3.2.35
Övningselev
Övningselev skall uppfylla följande krav:
• Samtliga bestämmelser enligt 9.1.4.2 Flygning som kan innehålla taktiska
moment eller stridstekniska manövrer samt orienteringsflygning (sida 115).
5.2.4
Särskilda krav
5.2.4.1
Certifikat
Piloter inom TpSpecflyg skall inneha certifikat (CPL/ATPL).
För piloter inom Helikopter och Stridsflyg finns inget krav på certifikat.
10. För utländsk medborgare vid flygning med JAS39 lämnas tillstånd av CF.
5.2.3.2.29 – 5.2.4.1
FOM-A Gemensam
91
5.2.4.2
Befälhavare
5.2.4.2.1
Befälhavare i luftfartyg som opereras som enpilotsystem
5.2.4.2.2
Befälhavare i luftfartyg som opereras som tvåpilotsystem
alternativt med tvåpilotprocedur
Skall ha genomfört Besättningschefskurs vid FBS.
Andra krav kan framgå av FOM-A flygslagsdel, FOM-B eller i UtbA i
FOM-D.
Elev som enligt BOF emottar pilotutbildning i luftfartyg med mer än
en besättningsmedlem är inte besättningschef.
5.2.4.3
Rotechef
Rotechef inom Stridsflyg skall:
• vara godkänd av DC
• uppfylla krav enligt 5.2.4.1 Certifikat (sida 91)
• ha genomfört Rotechefskurs11 vid FBS.
Ytterligare krav framgår av FOM-A flygslagsdel eller FOM-B.
Rotechef inom Helikopter och TpSpecflyg skall:
• ha genomfört Besättningschefskurs vid FBS.
5.2.4.4
Gruppchef
Gruppchef inom Stridsflyg skall:
• ha genomfört Gruppchefskurs12 vid FBS.
Gruppchef inom Helikopter och TpSpecflyg skall:
• ha genomfört Besättningschefskurs vid FBS.
11. Under perioden 2004-2009 ingick Rotechefskurs i Flygtjänstledning steg 1.
12. Under perioden 2004-2009 ingick Gruppchefskurs i Flygtjänstledning steg 2.
92
FOM-A Gemensam
5.2.4.2.1 – 5.2.4.4
5.2.4.5
Kontrollflygpilot (Maintenance test pilot, MTP)
Kontrollflygpilot skall:
• vara godkänd av L CF efter samråd med respektive lokal teknisk ansvarshavare
• ha genomfört Kontrollflygkurs (motsv).
5.2.4.6
Kontrollflygtekniker (Maintenance test engineer,
MTE)
Kontrollflygtekniker skall:
• vara godkänd av respektive lokal teknisk ansvarshavare i samråd med L
CF
• ha genomfört Kontrollflygkurs (motsv)
• ha genomfört färdmekanikerutbildning
• vara i flygtjänst.
5.3
Krav på personal för utbildning
och kontroll
I FOM-A Stridsflyg/Helikopter/TpSpecflyg kan anges krav som är högre
än vad som anges nedan. I dessa fall gäller dessa högre krav.
5.3.1
Flyglärare
Flyglärare skall vara godkänd av L CF. Dessutom erfordras, förutom krav
enligt 5.2.4.2 Befälhavare (sida 92):
• ha genomfört Flyglärarutbildning (FLU).
5.3.2
Flyginstruktör
Flyginstruktör skall vara godkänd av DC. Dessutom erfordras, förutom
krav enligt 5.2.4.2 Befälhavare (sida 92):
• Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 1 vid FBS samt själv ha genomgått
aktuell utbildning med godkänt resultat.
• För utbildning som genomförs från annat luftfartyg: Godkänd förbandschef enligt 5.2.4.3 Rotechef (sida 92) – 5.2.4.4 Gruppchef (sida 92).
5.3.3
Besättningsinstruktör
Besättningsinstruktör skall vara godkänd av DC.
5.2.4.5 – 5.3.3
FOM-A Gemensam
93
5.3.4
Simulatorinstruktör
Simulatorinstruktör skall vara godkänd av DC. Dessutom erfordras för Försvarsmaktens simulatorinstruktörer:
• Godkänd kurs ”Flygtjänstledning steg 1” vid FBS.
• Utbildning för att som instruktör hantera aktuell simulator.
5.3.5
OPC-kontrollant
OPC-kontrollant skall vara godkänd av L CF. Dessutom erfordras:
• god kännedom om aktuell besättningsroll i det system som skall kontrolleras
Transportstyrelsen godkänner de kontrollanter som genomför PC för
civilt certifikat.
5.3.6
SF-kontrollant
SF-kontrollant utses av C SFL och ska vara godkänd av CF. Kontrollanten
skall ha godkänd utbildning för detta enligt särskild rutin.
5.4
Krav på vidmakthållande av
flygoperationella procedurer
5.4.1
Aktuell status
DC ansvarar för att personal som skall genomföra en flygning/procedur
har den aktuella status som erfordras i förhållande till flygningens svårighetsgrad och komplexitet.
Varje beskriven procedur skall ha ett vidmakthållandekrav, exempelvis
krav på minsta antal genomförda flygningar per tidsperiod. Vidmakthållandekraven är under utarbetande och kommer att framgå av FOM-A
flygslagsdel eller FOM-B.
Intill dess att vidmakthållandekraven är fastställda bedömer DC den nivå
på vidmakthållande som krävs för respektive procedur.
5.4.2
Återinflygning
För pilot med krav att inneha civilt certifikat gäller civila bestämmelser för
aktuellt certifikat.
94
FOM-A Gemensam
5.3.4 – 5.4.2
För övriga piloter gäller följande: Om pilot inte genomfört minst:
• 10 flygtimmar senaste 12 månaderna, och
• en flygning senaste 3 månaderna.
på aktuell luftfartygstyp skall återinflygning genomföras.
DC reglerar omfattningen av återinflygningen med hänsyn till flygtrim och
erfarenhet hos aktuell pilot. Denna reglering omfattar även möjligheten att
ta med flygande personal ur egen division som pax. L CF reglerar detta för
annan flygande personal inom egen flottilj.
Återinflygningen skall normalt inledas med minst en flygning i dubbelkommando eller minst en flygning i simulator om uppehållet varit mer än
6 månader. Avsteg kan ges av L CF för återinflygning på veteranflygplan.
5.4.2 – 5.4.2
FOM-A Gemensam
95
6
Hälsoföreskrifter
6.1
Hälsotillstånd i samband med
flygtjänst
6.1.1
Allmäntillstånd vid flygtjänst
6.1.1.1
Allmänt
Personal i flygtjänst ansvarar för att nödvändig fysisk och psykisk prestationsförmåga upprätthålls och att regelbundenhet iakttas med motion,
sömn, vila och måltider. En sammanhängande sömnperiod av minst 6 tim/
dygn eftersträvas. Måltid/mellanmål bör intas var tredje timme under den
vakna perioden. Vid måltider ombord på luftfartyg med 2-pilotsystem bör
inte samma typ av maträtt intas av båda piloterna.
Personal som inte är i tillfredsställande allmäntillstånd för flygtjänst anmäler detta till DC eller MAME. DC skall uppmärksamma underställd personals allmäntillstånd och hänvisar, då så bedöms nödvändigt, till MAME.
Likväl skall MAME som av annan anledning än periodisk undersökning
upptäcker att individ har hinder för flygtjänst omedelbart anmäla detta till
DC och L CF (se även 6.2.7 Uppföljning av medicinska undersökningar (sida
103)).
Den som kan överföra smitta till andra vid exempelvis förkylningsbesvär bör ej vistas där flygtjänst bedrivs.
6.1.1.2
Human Factors
Många faktorer påverkar människan vid planering och genomförande av
flygning. Individens allmäntillstånd tillsammans med dennes psykiska hälsa, sociala miljö, stress med mera skapar grunden för förmågan att lösa
uppgifter.
6.1.1.2.1
Flying Window
Begreppet ”flying window” innebär utrymme i tid och rum för planering,
genomförande och utvärdering av flygning. Här menar man dock inte ett
klockslag eller en speciell plats utan snarare en attityd, inställning, princip
eller doktrin för att skapa de rätta förutsättningarna till förberedelser för
besättningen inför genomförandet av flygningen.
DC samt stödfunktioner (exempelvis flygtjänstledare eller programledare)
skapar förutsättningar för besättningen att i god tid planera sin flygning.
Besättningen använder tilldelad tid för att ägna sig 100 % åt planeringen av
flygningen. Stödfunktionerna verkar för att endast för flygning relevant information ges besättningen och sållar bort andra uppgifter.
6.1.1.1 – 6.1.1.2.1
FOM-A Gemensam
97
6 Hälsoföreskrifter
När besättningen befinner sig i ”flying window” beslutar befälhavaren
om huruvida besättningsmedlemmen kan användas till annan tjänst än
den som leder mot flygpassets genomförande. Ett exempel kan vara
teknisk personal som ianspråktas för flygunderhållstjänst beordrad av
annan än befälhavaren.
Vid all flygning måste tid för utvärdering och reflektion ges. Kravet på den
formella delen av utvärderingen, rapportering, är enkel att definiera. Tid
måste även finnas för den andra delen, reflektion. Detta är extra viktigt vid
komplexa och svåra flygningar.
6.1.2
Särskilda föreskrifter
6.1.2.1
Förändring av hälsotillstånd under flygning
Vid rubbningar av hälsotillståndet under flygning (exempelvis smärttillstånd, nedsatt G-tolerans eller symtom på syrebrist) vidtas åtgärder enligt
4.1.3 Inkapacitet under flygning (sida 76).
6.1.2.2
Återgång till flygning efter sjukdom eller skada
Återgång till flygning efter uppehåll på grund av sjukdom eller annan
ohälsa beslutas av DC. DC skall vid behov inhämta flygläkares (MAME) rekommendation. I de fall kraven för tjänstbarhet inte uppfylls och sjukdomen eller skadan bedöms vara mer än 30 dagar anmäls detta till FÖLäk.
I de fall uppehållet varat längre än en arbetsvecka skall MAME:s medgivande inhämtas av DC innan beslut om återgång tas.
Efter allvarlig sjukdom eller kroppsskada samt efter haveri skall tjänstbarhetsutredning inklusive förnyad allmän läkarundersökning genomföras.
6.1.2.2.1
Narkos och bedövning
Efter narkos eller ryggmärgsbedövning får flygtjänst ej genomföras på
minst 24 timmar, efter lokalbedövning på minst 12 timmar.
6.1.2.3
Läkemedelssats
Läkemedelssats för flygande personal kvitteras personligen. Högst två läkemedelssatser per person kan kvitteras. Läkemedelssats skall förvaras på
något av följande sätt:
Flygdräkt/Flyguniform
Läkemedelssats
Buren
På fastställd plats i respektive dräkt.
Förvarad i flygskåp i omklädningsrum
På fastställd plats i respektive dräkt. Flygskåpet skall vara låst och nyckel urtagen.
Förvarad i militärt bevakad lokal annan än
flygomklädnadsrum
På fastställd plats i respektive dräkt. Om
möjligt låses lokalen då denna ej används.
Förvarad i obevakad lokal
Tas ur flygdräkten och förvaras av den enskilde, oåtkomlig av obehörig.
98
FOM-A Gemensam
6.1.1.2.1 – 6.1.2.3
Läkemedelssatsens innehåll skall endast användas vid nöd. Läkemedelssatsen får brytas, då det för passagerare bedöms nödvändigt att bruka del av
innehållet, för att undvika onödigt lidande.
6.1.2.4
Bruk av berusningsmedel
6.1.2.4.1
Alkohol
Alkohol får inte förtäras13 under de närmaste 8 timmarna före flygtjänst,
AGT eller HCT (tidigare benämnd UKAM). Alkoholintaget dessförinnan
får inte vara större än att vederbörande senast 8 timmar före respektive slag
av tjänstgöring skall kunna köra bil utan att bryta mot svensk trafiklagstiftning vad avser nykterhet. Den som bryter mot lagstiftningen kan dömas för
flygfylleri.
Det åligger den enskilde att beakta att alkoholförtäring:
• även sedan all alkohol lämnat kroppen, nedsätter reaktionsförmåga och
omdömesförmåga samt minskar motståndskraften mot flygningens påfrestningar, såsom syrebrist, accelerationskrafter, spatial desorientering
samt fysisk och psykisk belastning.
• kan minska sömnkvaliteten och därmed medföra sömnbrist och sänkt
vakenhet påföljande dag, samt att efterverkningar av alkoholförtäring
kan dröja kvar i upp till 48 timmar (efter ett kraftigt alkoholrus kan efterverkningarna kvarstå i upp till 72 timmar).
6.1.2.4.2
Narkotika
Förekomst av narkotiskt ämne (som inte är för medicinskt bruk) i blodet
under eller efter utförandet av uppgifter under flygning innebär brott mot
lagstiftningen och personen som bryter mot den kan dömas för flygfylleri.
6.1.2.4.3
Konsekvens vid flygfylleri
Böter eller fängelse i högst sex månader.
6.1.2.5
Bruk av läkemedel och narkotiska preparat för
medicinskt bruk
Läkemedel inklusive narkotiska preparat, vare sig dessa är receptbelagda,
receptfria eller s k naturläkemedel, får inte användas i samband med flygtjänst utan medgivande från MAME. Normalt ges medgivande för medicineringen i samband med flygtjänst i varje enskilt fall. Generella medgivanden kan dock ges för specifik medicinering i utpekade insatsområden, dessa kommer att vara tidsbegränsade. Även vid vaccination och blodprovstagning anger MAME de restriktioner som gäller.
Exempel på anledning till medgivande enligt texten ovan kan vara tagandet av malariaprofylax.
13. I samband med måltid är förtäring av lättöl eller annan dryck med högst 2,25 volymprocent alkoholhalt inte att betrakta som alkoholförtäring.
6.1.2.3 – 6.1.2.5
FOM-A Gemensam
99
6.1.2.6
Bruk av kosttillskott
Kosttillskott är inte tillåtet för flygande personal. Avsteg kan göras först efter samråd med MAME
6.1.2.7
Blodgivning
Personal kommenderad till flygtjänst får fungera som blodgivare. För män
gäller att blodgivning ej får ske med tätare intervall än 2 månader och för
kvinnor ej tätare intervall än 6 månader. Flygning får företas tidigast 24
timmar efter blodgivning.
6.1.2.8
Tandbehandling
Flygning som besättningsmedlem får företas tidigast 24 timmar efter rotbehandling, lagning eller annan tandbehandling med bedövning. Vid avlägsnande av tänder eller jämförbar kirurgisk åtgärd, får flygning företas tidigast efter sju dagar eller efter samråd med flygtandläkare.
6.1.2.9
Undertryckskammarträning (HCT, tidigare benämnd
UKAM och HRT, Hypoxia Recognition Training)
Flygning som pilot tidigare än 12 tim efter HCT (tidigare benämnd UKAM)
eller HRT, får ske endast i DK. Provledare kan ange ytterligare restriktioner.
6.1.2.10
Dykning
Flygning som besättningsmedlem får företas tidigast 24 timmar efter dykning med andningsaggregat. För flygning med helikopter på högst 1700 ft
höjd gäller 12 timmar.
6.1.2.11
Korrektionsglas
Personal som ordinerats korrektionsglas för flygning skall bära dessa påtagna under hela flygningen och alltid medföra reservglasögon.
Användning av kontaktlinser fordrar medgivande från flygläkare (UAV
behöver ej detta medgivande). Medgivandet anmäls till FÖLäk genom flygläkarens försorg.
6.1.2.12
Graviditet
Flygning skall normalt ej genomföras under graviditet och under de tre första månaderna efter förlossning. Avsteg från detta kan ges efter bedömning
av FÖLäk.
SäkI G kapitel 27 förbjuder anställda i Försvarsmakten, som är gravida, att färdas i helikopter. Förbudet gäller dock inte för enstaka nödvändig transport, till exempel sjuktransport. Avsteg från detta förbud
kan ges av chefen Säkerhetsinspektionen.
100
FOM-A Gemensam
6.1.2.6 – 6.1.2.12
6.1.2.13
Flygning med höga g-krafter
Innan flygning > 7 g skall särskild medicinsk bedömning vara genomförd,
innefattande ekokardiografi.
All typ av verksamhet i DFS är flygning; vilket innebär att all personal anställd i FM SKALL rapportera g-relaterade avvikelser till Flygmed US vid
FömedC. Detta oavsett vilken myndighet/organisation/företag som beordrat flygningen.
Förnyad medicinsk bedömning skall genomföras vid sjukdom, medicinskt
tillstånd, medicinering eller skada med betydelse för g-toleransen.
Efter tillbud relaterat till nedsatt medvetandegrad under g-belastning skall
händelsen utredas av Flygmed US vid FömedC innan återgång till flygtjänst. Sådan utredning syftar till att värdera individens g-tolerans.
Vid konstaterad:
• normal g-tolerans där andra faktorer inverkat på medvetandegraden rekommenderas återgång till flygtjänst med omedelbar verkan.
• onormal g-tolerans sker förnyad medicinsk bedömning och/eller kompletterande AGT innan återinsättande i flygtjänst.
6.2
Medicinska undersökningar
Medicinska undersökningar och krav för personal med uppgift ombord.
För passagerare gäller krav i enlighet med 9 Bestämmelser för passagerar- och
transportflygning (sida 111).
6.2.1
Intervall för undersökningar
Intervallen för de olika undersökningarna (6.2.3 till 6.2.5) är numera rollberoende och återfinns i 5.2.2.1 Medicinska krav (sida 82) samt 5.2.3 Rollkrav
(sida 86).
6.2.2
Antagningsundersökning
Medicinsk antagningsundersökning genomförs vid FömedC/Flygmed US
eller vid annan av flygchef och FSI godkänd enhet innan påbörjande av aktuell tjänst. Denna undersökning sker oberoende av elevens födelsemånad.
Året efter denna undersökning sker fortsatta medicinska undersökningar
enligt föreskrifter i 6.2.3 till 6.2.6.
6.1.2.13 – 6.2.2
FOM-A Gemensam
101
6.2.3
Tandläkarundersökning (1D)
Tandläkarundersökning utförs av flygtandläkare. Undersökningen genomförs årligen14 tidigast två månader före och senast under födelsemånaden.
Intervall enligt 5.2.2.1 Medicinska krav (sida 82) samt 5.2.3 Rollkrav (sida 86).
Tandläkarundersökning utförs enligt formulär 1D. Formuläret föreläggs
flygläkaren (MAME) vid allmän undersökning (1B).
I det fall vård utförs av annan tandläkare än den undersökande skall formulär 1D ligga till grund för åtgärderna.
6.2.4
Allmän undersökning (1B)
Allmän undersökning utförs av flygläkare (MAME). Med MAME menas läkare med genomgången flygläkarutbildning i Försvarsmakten, som utövar
tjänst i försvaret eller utövar tjänst på uppdrag av försvaret.
Undersökningen genomförs tidigast två månader före och senast under födelsemånaden15. Intervall enligt 5.2.2.1 Medicinska krav (sida 82) samt 5.2.3
Rollkrav (sida 86).
Före undersökningen skall följande vara genomfört:
• Tandläkarundersökning. Formulär 1D skall medföras.
Förnyad giltighetsperiod för allmän läkarundersökning noteras i personligt
behörighetsbevis först då samtliga ingående medicinska krav enligt ovan är
uppfyllda.
Glasögon, glasögonrecept och läkemedelssats skall i förekommande fall
medföras vid undersökningen.
Godkända krav enligt gällande FM FysS är ej nödvändigt för att genomföra och kunna få en godkänd allmän flygundersökning.
6.2.5
Cirkulationsundersökning
Cirkulationsundersökning skall genomföras vid eget förband, eller av förbandet anvisad enhet, tidigast två månader innan och senast under födelsemånaden. Cirkulationsundersökningen genomförs i samband med den allmänna undersökningen (1b) med provtagning utförd i förväg. Cirkulationsundersökning genomförs vid följande åldrar:
Pilota)
25, 30, 35, 40, 45, 50, 53, 56, 59 års ålder.
Besättning i raket- och katapultstolsförsett flygplan samt ytbärgare
25, 30, 35, 40, 45, 50, 53, 56, 59 års ålder.
a) För UAV gäller att cirkulationsundersökning genomförs en gång.
14. Undantaget piloter beordrade ”Till förfogande”; se 2.1.4.4.1.1 Till förfogande för flygtjänst
(sida 53) samt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86).
15. Undantaget piloter beordrade ”Till förfogande”; se 2.1.4.4.1.1 Till förfogande för flygtjänst
(sida 53) samt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86).
102
FOM-A Gemensam
6.2.3 – 6.2.5
Observera att undersökningen har förändrats i sitt utförande. När du
som enskild enligt tabell ovan beställer cirkundersökningen hos ditt
förband meddelar de om erforderliga provtagningar skall tas innan
den allmänna undersökningen (1b) eller om det är möjligt i direkt
samband med provtagningen för 1b.
Vid den allmänna undersökningen (1b) kommer MAME att utvärdera
resultaten och informera om aktuell kardiovaskulär risknivå och hur
denna kan påverkas.
6.2.6
Specialundersökning av ögon
Genomförs ej med fasta intervall utan endast då MAME i samband med allmänna undersökningen anser det nödvändigt.
För de som redan har korrektionsglas föreskrivna av MAME gäller dock att
undersökning genomförs vid följande åldrar:
Pilot
35, 40, 45, 50, 53, 56, 59 års ålder.
Protokoll från genomförd ögonundersökning enligt intervall i tabell ovan
skall medföras till den allmänna undersökningen (1b).
6.2.7
Uppföljning av medicinska
undersökningar
Den enskilde ansvarar för att:
• föreskrivna undersökningar genomförs och att läkares beslut och rekommendationer följs.
• det personliga behörighetsbeviset uppdateras i samband med den allmänna läkarundersökningen.
MAME ansvarar för att:
• protokoll över läkarundersökningen med utlåtande om tjänstbarhet
sänds till FÖLäk för bedömning, slutligt godkännande och arkivering
• i tillämpliga fall meddela hinder för flygtjänst till aktuell DC och L CF.
MAME har tillstånd att:
• medicinskt godkänna personal inför HUET träning. Medicinska undersökningen görs enligt direktiv från Dyköverläkaren.
DC ansvarar för att:
• kontrollera att FM FysS genomförs årligen
• kontrollera att underställd personal i flygtjänst har genomgått föreskrivna medicinska undersökningar med godkända resultat.
• vid utebliven eller icke godkänd undersökning avstänga vederbörande
från respektive tjänst i avvaktan på godkänd undersökning.
6.2.5 – 6.2.7
FOM-A Gemensam
103
DC ansvarar för att:
• kontrollera att FM FysS genomförs årligen
• kontrollera att underställd personal i flygtjänst har genomgått föreskrivna medicinska undersökningar med godkända resultat.
• vid utebliven eller icke godkänd undersökning avstänga vederbörande
från respektive tjänst i avvaktan på godkänd undersökning.
104
FOM-A Gemensam
6.2.7 – 6.2.7
7
Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav
7.1
Planering av flygtjänstgöringsoch viloperiod
DC ansvarar för planeringen av flygtjänstgörings- och viloperioder.
Flygtjänstgöringsperiod börjar vid det klockslag16 då besättningsmedlem,
av DC, är beordrad att inställa sig för tjänstgöring efter viloperiod. Vid planering av flygtjänstgöringsperiod skall beaktas faktorer såsom tidsförskjutning, klimatförändringar, möjligheter till måltider, transporter etc. Vid förbandsövning ansvarar DC för att flygtjänstgöringsperiod och viloperiod
regleras.
Flygtjänstgöringsperiod skall normalt inte planeras överskrida 14 timmar.
Före en flygtjänstgöringsperiod skall normalt en sammanhängande sömnperiod om minst 6 timmar tillhandahållas. Denna bör förlängas om den infaller under dagtid.
Avsteg från ovanstående kan med rapporteringsskyldighet enligt 0.1.2.4
Begrepp och textmarkeringar som används i FOM (sida 14) ges av DC.
Om flygning med passagerare infaller någon gång under flygtjänstgöringsperioden gäller för TpSpecflyg särskilda regler enligt FOM-A TpSpecflyg –
0.7 Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav.
7.2
Flygtjänstgöringsperiod under
beredskap
Under beredskap, då personalen ges förutsättning till vila i säng, räknas
inte denna vilotid som flygtjänstgöringsperiod. Med detta avses att en beredskap kan delas upp i två delar; tjänstgöring och vila, och att de 14 timmarna då kan ”samlas ihop” under en längre period. Dock skall kravet på 6
timmars tillhandahållen sammanhängande sömnperiod uppfyllas en gång
per 24-timmarsperiod samt att denna typ av beredskap inte får vara längre
än 7 dygn. Ny beredskap får tidigast påbörjas efter en 24-timmars viloperiod.
16. Detta i syfte att DC som planerar den flygoperationella verksamheten på divisionen i sin
beordran rörande klockslaget tagit hänsyn till längden på kommande aktuell flygtjänstgöringsperiod. Konsekvensen av detta blir att den enskilde på eget initiativ EJ skall inställa
sig innan beordrat klockslag.
7.1 – 7.2
FOM-A Gemensam
105
7 Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav
Exempel 7:1 Exempel på detta är en besättning som är i beredskap och får sitt
”första” larm 1100.
Utryckningen med ordinarie efterarbete/debriefing slutar 1430 varvid 3,5
timmar läggs i ”tidsbanken”. Besättningen återgår då, med förutsättningar till vila i säng enligt ovan, till att vara i beredskap. Nästa larm kommer
1700 och utryckningen slutar 1930 varvid ytterligare 2,5 timmar adderas
till ”tidsbanken”.
I detta läge har det gått 8,5 timmar sedan första larm men flygtjänstgöringstiden är endast 6 timmar.
7.2.1
Regler för tidsbestämning
7.2.1.1
24-timmarsperiod
Tidpunkten för när en ny 24-timmarsperiod påbörjas beslutas endast av aktuell befälhavare/förbandschef.
7.2.1.2
Tjänstgöring respektive vila inom 24timmarsperioden
Tidpunkten för när tjänstgöring startar respektive upphör beslutas endast
av aktuell befälhavare/förbandschef och analogt med detta även tidpunkterna för vila på motsvarande sätt. Vid bestämmandet av dessa tidpunkter
måste BFH noga beakta bestämmelserna i 4.1.3 Inkapacitet under flygning
(sida 76) eftersom omständigheterna/förhållandena runt vilan kan variera
på olika sätt.
Efter en fullgjord flygtjänstgöringsperiod på totalt 14 timmar måste kravet
på 6 timmars sammanhängande tillhandahållen sömnperiod vara uppfyllt
innan ny beredskap intas.
7.3
Överskridande av planerad
flygtjänstgöringsperiod
Inträffar under en flygtjänstgöringsperiod händelser som inte rimligen
kunnat förutses får förbandschef eller befälhavare, efter samråd med övriga
befälhavare/besättningsmedlemmar, besluta om överskridande av maximalt tillåten flygtjänstgöringsperiod med högst 2 timmar. Sådant beslut
skall i första hand grundas på flygsäkerhetsaspekten och i andra hand på
verksamhetsaspekten.
106
FOM-A Gemensam
7.2 – 7.3
7 Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav
7.4
Uppföljning av
flygtjänstgöringsperiod
DC ansvarar för att följa upp personalens flygtjänstgöringstider och viloperioder. Uppgifter om flygtjänstgörings- och viloperioder skall dokumenteras och arkiveras enligt 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument (sida 62).
Den enskilde skall under pågående flygning kontrollera att inte gällande
flygtjänstgöringsbegränsning överskrids.
7.4 – 7.4
FOM-A Gemensam
107
8
Flygoperationella procedurer
FOM-A kapitel 8 återfinns i:
• FOM-A Stridsflyg för flygning med JAS39, SK60 (inkl 4-sits) och veteranflygplan av stridsflygplantyp.
• FOM-A Helikopter för flygning med helikopter.
• FOM-A TpSpecflyg för flygning med transport- och specialflygplan.
• FOM-A UAV för flygning med Unmanned Aerial Vehicle-system, UAV.
8–8
FOM-A Gemensam
109
9
Bestämmelser för passagerar- och transportflygning
9.1
Passagerare
9.1.1
Allmänt
Passagerare kan förekomma vid transportflygning och orienteringsflygning.
Ingen skillnad görs mellan utländsk och svensk medborgare vad gäller
tillståndsgivning för passagerarflygning, förutom vid flygning med
JAS3917.
Observera att det finns befattningshavare som sorteras in under besättningsrollen Kontrollör (sida 238) i 13.2 Definitioner (sida 229) och som
därvid beordras till flygning enligt ordinarie rutin i 2.1.5.2 Orderkedjan i
samband med flygning (sida 55).
9.1.1.1
Transportflygning
Flygning där syftet är enbart persontransport. Flygningen genomförs på
något av följande sätt:
• Flygning utan taktiska moment eller stridstekniska manövrer
• Flygning som kan innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrer
Transportflygning med passagerare i JAS39, SK60 (endast 2-sits) och veteranflygplan av stridsflygplantyp betraktas alltid som ”Flygning som kan
innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrer”. Flygning med
SK60 4-sits får ej innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrar.
9.1.1.2
Orienteringsflygning
Flygning, där annan än besättningsmedlem deltar, där syftet är att visa
stridsteknik, taktik, taktisk situation eller luftfartygets system och prestanda.
Vid planering av orienteringsflygning skall särskilt beaktas flygningens
syfte. Flygningen skall normalt ej utföras under insats. Avsteg från detta
ges restriktivt av L CF eller CF.
17. För utländsk medborgare vid flygning med JAS39 lämnas tillstånd av CF.
9.1.1 – 9.1.1.2
FOM-A Gemensam
111
9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning
9.1.1.3
Passagerarlista
Passagerarlista skall upprättas för alla flygningar med passagerare. Listan
skall förvaras av utsedd personal som befinner sig på annan plats än i det
luftfartyg som genomför transporten. Utsedd personal skall vara informerad om åtgärder som skall vidtagas med passagerarlistan vid eventuellt haveri.
BFH ansvarar alltid för att slutlig passagerarlista är korrekt. Med slutlig
menas någon av följande:
• upprättad på plats av besättningen eller,
• upprättad på plats av handlingpersonal eller,
• upprättad på plats av transportchef eller,
• en preliminär förhandsutgåva som verifieras på plats genom BFH ansvar
Vid tillfällen då normalförfarandet (dvs. att lämna lista till utsedd personal)
inte går att genomföra innan start skall följande ske:
• så snart någon form av kommunikation upprättats (före eller efter start)
skall listan på tillgängligt sätt lämnas över (exempel på detta är satellittelefon, flygradio, mobiltelefon, e-post)
Viss SF-personal har skyddad identitet varför de står med kodnamn i listan. Då dessa finns ombord skall det vara mycket tydligt utklarat för den
utsedda att det finns en speciell kontaktyta för åtgärder efter tillbud som
gäller SF-personalen. Denna kontaktyta går till SFL (eller till en av SFL utsedd) varvid alla åtgärder för SF-personal efter tillbud sköts av SFL.
9.1.1.4
Sjuktransportflygning
Passagerare som transporteras som patienter skall i största möjliga mån behandlas som övriga passagerare avseende att ha samma höga skyddsnivå
som övriga ombord. Undantag från detta kan göras då det är medicinskt
betingat.
Med medicinskt betingat menas:
• att den personal ombord som har det medicinska ansvaret under flygningen avgör, i samråd med BFH, huruvida patienten av medicinska
skäl skall särbehandlas. Exempel på denna särbehandling är:
– om flytväst skall vara påtagen eller ej
– om säkerhetsbälten skall vara fastspända eller ej
– om säkerhetsgenomgång innan flygning skall genomföras eller ej
Avdömningar av rent operativ karaktär rörande patienthantering kan för
helikopter ses i FOM-A Helikopter – 9.5.1 Planläggning.
Ytterligare bestämmelse för sjuktransportflygning för TpSpecflyget återfinns i FOM-A TpSpecflyg – 0.9.1.3.3 Sjuka och/eller handikappade passagerare.
112
FOM-A Gemensam
9.1.1.3 – 9.1.1.4
9.1.2
Tillståndsgivning vid flygning med
passagerare
9.1.2.1
Flygning utan taktiska moment eller stridstekniska
manövrer
Passagerarkategori
1) Försvarsmaktsanställda
på tjänsteuppdrag samt utländska passagerare
Tillstånd ges
I planeringsfasen
Under flygningens genomförande
antingen:
Ytterligare försvarsmaktsanställda på tjänsteuppdrag,
som ej finns med på ordinarie tp-beställning, får godkännas av befälhavaren
• Genom transportbeställning från F 7 tp-bokningsdetalj, eller
• Av DC.
2) Svenska statens högsta
ledning inklusive medresenärer
antingen:
• Genom transportbeställning från F 7 Bromma
flightoperation, eller
Ytterligare medresenärer till
kunden får godkännas av
befälhavaren.
• Av DC.
3) Stats-, landstingsoch
antingen:
kommunanställda på tjänste• Genom transportbeställuppdrag
ning från F 7 tp-bokningsdetalj, eller
• Av DC.
Ytterligare stats-, landstingsoch kommunanställda på
tjänsteuppdrag, som reser
tillsammans med den ordinarie kunden men som ej finns
med på ordinarie tp-beställning, får godkännas av befälhavaren
4) Utländska medborgarea)
vid flygning med JAS39.
Av CF
Av CF
5) Övriga personer
Av L CF
Av L CF
a) Namnlista behöver ej skickas till HKV LEDS INRI IR (tidigare benämnt ”Protokollet”).
9.1.2.1 – 9.1.2.1
FOM-A Gemensam
113
• Passagerare av kategori 3–5, enligt tabellen ovan, reser utan försäkringar från Försvarsmakten. Detta skall kunden informeras om av
den enhet som tar emot en förfrågan om transport.
• Omyndig, som ej reser tillsammans med målsman, får vara passagerare endast efter målsmans skriftliga medgivande.
• Gravida passagerare:
• Gravida anställda i helikopter:
SäkI G kapitel 27 förbjuder anställda i Försvarsmakten, som är
gravida, att färdas i helikopter. Förbudet gäller dock inte för enstaka nödvändig transport, till exempel sjuktransport. Avsteg från
detta förbud kan ges av chefen Säkerhetsinspektionen.
• Bärande på ett barn:
Från v 36 till v 38 krävs ett medicinskt intyg (MEDIF) av FÖLäk
för att tillåtas transport med militärt luftfartyg.
Från v38 eller mer tillåts inte passageraren att transporteras med
militärt luftfartyg. För passagerare med civilt läkarintyg gäller att
det skall skickas till FÖLäk, FöMedC Göteborg för beslut.
Flygtiden får inte överstiga 4 timmar.
• Bärande på mer än ett barn:
Från v 28 till v 32 krävs ett medicinskt intyg (MEDIF) av FÖLäk
för att tillåtas transport med militärt luftfartyg. För passagerare
med civilt läkarintyg gäller att det skall skickas till FÖLäk, FöMedC Göteborg för beslut.
Från v 32 till v 36 rekommenderas inte transport med militärt luftfartyg och tillstånd ges endast i undantagsfall av FÖLäk.
Från v 36 eller mer tillåts inte passageraren att transporteras med
militärt luftfartyg.
Flygtiden får inte överstiga 4 timmar.
9.1.2.2
Flygning som kan innehålla taktiska moment eller
stridstekniska manövrer samt orienteringsflygning
9.1.2.2.1
Tillstånd för helikopter, transport & specialflyg
Tillstånd lämnas normalt av L CF. Vid genomförande av insats kan även
DC lämna tillstånd. För transportflygning beordrad av taktisk chef gäller
företagsorder som tillstånd.
För personal vid egen division lämnas tillstånd av DC.
Tillståndet kan avse enstaka person eller en definierad grupp av personer.
9.1.2.2.2
Tillstånd för stridsflyg
Tillstånd för all flygning med passagerare i SK60 lämnas av L CF.
114
FOM-A Gemensam
9.1.2.1 – 9.1.2.2.2
Tillstånd för passagerare i JAS39 får av L CF lämnas till:
• Försvarsmaktens flygande personal.
• Teknisk personal, trafiklednings- och stridsledningspersonal, flygadjutant, divisionsadjutant, simulatorledare, underrättelsebefäl samt flygläkare vid egen flottilj. Efter framställan från annan L CF får tillstånd ges
för motsvarande personal från annan flottilj.
För annan personal än ovanstående lämnas tillstånd av CF.
9.1.3
Bestämmelser för pilot vid flygning med
passagerare
Pilot skall ha genomgått GFSU (motsv) och vara influgen18 på aktuell luftfartygstyp.
Avsteg medges för flygningar där passagerare enligt utbildningsanvisning
i FOM-D tillåts deltaga.
9.1.4
Bestämmelser för passagerare vid
flygning
9.1.4.1
Allmänt
Passagerare skall meddelas aktuella upplysningar om flygningen.
Chef som fattar beslut om flygning ansvarar i förekommande fall för att
personer som ej är anställda i Försvarsmakten upplyses om att inget statligt
försäkringsskydd finns för flygningen.
Passagerare skall normalt tilldelas flygsäkerhetsutrustning enligt samma
norm som gäller för besättning under aktuell flygning, samt ges erforderlig
instruktion i dess användning. Avsteg kan beslutas av DC.
Samtliga ombordvarande åtlyder vad befälhavare bestämmer för tjänsten
och säkerheten ombord samt bistår vid behov denne vid nödsituation.
Befälhavare ansvarar för att person som sitter på DK-plats instrueras att
inte påverka DK-utrustningen (se även FOM-B/SFI för respektive luftfartygstyp).
9.1.4.2
Flygning som kan innehålla taktiska moment eller
stridstekniska manövrer samt orienteringsflygning
Anhörigförteckning för passagerare upprättas av chef som fattar beslut om
flygningen.
Passagerare i raket- eller katapultstolförsedda flygplan skall normalt ha genomgått allmän läkarundersökning för flygande personal under de senaste
18. Se även 5.4.2 Återinflygning (sida 94).
9.1.2.2.2 – 9.1.4.2
FOM-A Gemensam
115
12 månaderna. Avsteg får endast medges av MAME vid enstaka flygningar.
Passagerare i raket- eller katapultstolförsedda flygplan skall uppfylla kraven på kroppsmått och vikt. För flygning med belastning över 7 g skall
dessutom centrifugträning utföras och medicinskt flyggodkännande ges av
FÖLäk.
9.1.5
Bestämmelser för transportchef
Vid transportflygning med passagerare skall normalt kunden eller förbandet (motsvarande) utse transportchef bland passagerarna. Då flygning beställs/beslutas skall ett telefonnummer till transportchef anges och på detta
nummer:
• bör transportchefen vara anträffbar dagarna innan flygningen
• skall transportchefen vara anträffbar timmarna innan flygningen.
Avsteg från krav på transportchef kan ges av DC. Denne skall då på annat
sätt säkerställa att besättningen kan informera passagerarna om eventuella
förseningar, inställda flygningar etc.
Transportchef skall ansvara för att:
• passagerarlista och lastförteckning upprättas.
• personal och materiel uppfyller tillämpliga bestämmelser i ”Handbok för
flygtransport av farligt gods (HFFG)”.
• gällande säkerhetsbestämmelser, vilket också innefattar bestämmelser
om luftfartsskydd (security), beaktas.
9.2
Transport av gods
9.2.1
Policy beträffande personliga tillhörigheter
Besättningsmedlemmar må medföra det bagage och de personliga tillhörigheter som de behöver i samband med tjänstgöringen. Transport av annat
gods beslutas av befälhavare. Detta skall göras restriktivt och får heller inte
medföra merkostnader för Försvarsmakten. Godset transporteras på egen
risk i medförd väska (motsvarande) eller i förekommande fall i den flygdräkt/uniform som personalen bär under flygningen.
9.2.2
Samlastning av gods och passagerare
Följande personal anses inte vara passagerare utan räknas in under kategorin ”Annan personal med uppgift ombord” enligt 1.4.1.1 Kategorier i flyg-
116
FOM-A Gemensam
9.1.4.2 – 9.2.1
tjänst (sida 34). Detta gäller oavsett om godset kategoriseras som ”farligt
gods” eller inte:
• Vakt eller eskort
• Fordonsförare då ”deras” fordon transporteras
• Personal utsedd för tekniskt underhåll av det transporterande luftfartyget.
9.2.3
Transport av farligt gods
För att genomföra en transport av farligt gods i försvarsmaktens luftfartyg
krävs att besättningen uppfyllt kraven enligt 5.2.2.12 Farligt gods (sida 85).
Procedurer och handhavande beskrivna i ”Handbok för flygtransport av
farligt gods (HFFG)” skall följas vid transport av farligt gods. Där handboken beskriver att avsteg kan göras vid mottagningskontroll samt transport
av vapen och ammunition beslutar CF följande för flygtjänsten i FM:
• Då mottagningskontroll inte kan företas av FM behörig godskontrollant i
samband med övning/insats äger BFH rätten att bestämma huruvida
den tillämpliga kontrollen som företas av egen besättning är tillräcklig.
Denna rätt för BFH kommer att ges av CF inför aktuell verksamhet och
gäller endast inom beslutets ramar.
• Då DGD och NOTOC ej tillhandahålles äger BFH rätten att bestämma
huruvida lasten skall tas med eller ej. Detta kan endast ske om BFH anser sig ha fått tillräcklig information om lasten och dess egenskaper. Denna rätt för BFH kommer att ges av CF inför aktuell verksamhet och gäller
endast inom beslutets ramar.
• Vid transport av väpnad personal i samband med övning/insats äger
BFH rätten att bestämma huruvida vapen och personligt buren utrustning (t ex ammunition) förvaras åtskilda eller ej. Denna rätt för BFH
kommer att ges av CF inför aktuell verksamhet och gäller endast inom
beslutets ramar.
• Vid samlastning av farligt gods och passagerare i samband med övning/
insats äger BFH rätten att bestämma huruvida föreskrifter i HFFG avseende tillstånd/mängder skall anpassas efter passagerarflyg eller fraktflyg. Denna rätt för BFH kommer att ges av CF inför aktuell verksamhet
och gäller endast inom beslutets ramar.
Om inte annat framgår av aktuell stats bestämmelser för ifyllande av ATS
färdplansblankett skall befälhavaren i militärt transportluftfartyg, som
medför farligt gods, ange detta förhållande i lämpligt fält på färdplansblanketten.
Vid ansökan om diplomatiskt tillstånd för att flyga i annan stats luftrum
skall det klart framgå om man avser transportera farligt gods ombord. Om
man ej erhållit diplomatiska tillstånd som godkänner transport av det farliga godset får det ej medföras vid aktuell flygning.
9.2.2 – 9.2.3
FOM-A Gemensam
117
Det kan finnas tillfällen vid flygtransport av farligt gods då BFH/FTL
ombeds söka avsteg från bestämmelser för annan nations transportbehov (enligt gällande HFFG så är det alltid beställaren av transporten
som skall söka avsteget hos SÄKINSP). Oavsett om denne då ser sig
som BFH/FTL eller ”beställare/kund” skall tjänstevägen nyttjas.
9.3
Tullklarering
9.3.1
Allmänt
Statsluftfartyg är, enligt svensk Tullordning §34 kap. 4A, befriade från kravet på att gå via tullflygplats i Sverige. I samma paragraf är statsluftfartyg
även befriade från kravet på att lämna förhandsanmälan och luftfartygsanmälan inom Sverige.
Svensk Tullordning §34 och §35 kap. 4A beskriver dock att befälhavaren på
statsluftfartyg skall, utan dröjsmål, anmäla:
• när statsluftfartyget skall avgå från Sverige till ett land utanför EU.
• när statsluftfartyget anlänt till Sverige från ett land utanför EU.
• om man anlänt från ett land utanför EU med tullgods ombord som skall
lossas i Sverige.
Befälhavaren skall i dessa tre fall kontakta vakthavande befäl på Kompetenscenter gränsskydd Stockholm telefonnummer 08-456 66 20.
Vid utlandsflygningar är befälhavaren ansvarig för att gällande tullbestämmelser meddelas till alla ombord samt att föreskrivna pass- och tullformaliteter följs.
Efter ankomst till tullflygplats skall den enskilde anmäla till befälhavaren
om denne medför varor utöver tillåten kvantitet, valutor eller något annat
som kan vara underkastat införselförbud. När befälhavaren lämnar General Declaration till tullmyndigheten, deklarerar denne samtidigt om besättningsmedlem har något tullpliktigt.
Besättningen har alltid skyldighet att med eget bagage passera eventuellt
befintligt tullfilter normalt kan det dock räcka med en anmälan från befälhavaren.
118
FOM-A Gemensam
9.2.3 – 9.3.1
9.3.1.1
General Declaration
Skall lämnas på anmodan vid ankomst. På vissa destinationer krävs två
ifyllda blanketter en för ankomst och en för avresa.
Bild 9:1 Blankett General Declaration.
9.3.1.1 – 9.3.1.1
FOM-A Gemensam
119
9.3.1.2
Luftfartygsanmälan
Kräver ett lands regler att föranmälan om flygning skall ges till tullmyndigheten används blankett Luftfartygsanmälan (Report of aircraft).
Bild 9:2 Blankett Luftfartygsanmälan.
120
FOM-A Gemensam
9.3.1.2 – 9.3.1.2
10
Luftfartskydd (Säkerhetsskyddstjänst)
10.1
Säkerhetsskyddstjänst
10.1.1
Allmänt
Försvarsmakten får i enlighet med lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar mm (skyddslagen) reglera vilka militära luftfartyg
som skall förklaras som skyddsobjekt. I HKV skr 2008-09-23, bet 10
920:61821 har därför följande luftfartyg klassificerats som skyddsobjekt:
• FPL39
• Tp84
• S100, avser ASC samt FSR 890
• FPL102
• HKP10
• HKP14
• HKP15
• HKP16
Detta innebär i enlighet med H SÄK Skydd (M7739-352005) att skyddsvakter som godkänts enligt 5§ förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m m skall avdelas för bevakning av luftfartygen.
Då skyddslagen endast gäller i Sverige åligger det lokala verksamhetsledaren (förbandschef) att genomföra säkerhetsanalys vid basering utomlands.
10.1.2
FPL39
Utges senare.
10.1.3
Tp84
Utges senare.
10.1.4
FPL100
För S100 B/D är en generell säkerhetsanalys genomförd. Denna framgår av
F 17 skr 2005-02-15, bet H/S-10 700:9008.
10.1.1 – 10.1.4
FOM-A Gemensam
121
10 Luftfartskydd (Säkerhetsskyddstjänst)
10.1.5
FPL102
För S102 B är en generell säkerhetsanalys genomförd. Denna framgår av F
17 skr 2005-02-15, bet H/S-10 700:9008.
Tp102 A/C lyder under statsflygsförordningen vilken reglerar bevakning
av luftfartyget både i Sverige och utomlands. Det åvilar SÄPO att ansvara
för bevakning utom när flygplanen står på Bromma.
10.1.6
HKP10
Utges senare.
10.1.7
HKP14
Utges senare.
10.1.8
HKP15
Utges senare.
10.1.9
HKP16
Utges senare.
122
FOM-A Gemensam
10.1.5 – 10.1.9
11
Åtgärder vid haverier och
andra driftstörningar
Driftstörningar indelas i:
• Haveri
• Allvarligt tillbud (ATB)
• Tillbud (TB)
• Övrig driftstörning
11.1
Åtgärder vid haveri
11.1.1
Observation av haveri eller mottagande
av nödanrop
11.1.1.1
Haveri
Befälhavare på luftfartyg som observerar att ett luftfartyg eller ett fartyg befinner sig i nöd skall:
• behålla visuell kontakt med det nödställda luftfartyget eller fartyget så
länge som bedöms nödvändigt och fastställa dess position
• meddela till räddningscentral eller flygtrafikledning de flesta möjliga av
följande uppgifter:
– typ av luftfartyg eller fartyg i nöd, dess identifieringsbeteckning och
tillstånd
– den nödställdes position
– tidpunkt för observationen
– antal personer som kunnat iakttas, deras tillstånd m m
– handla enligt instruktion från räddningscentral eller flygtrafikledningsorgan.
Första luftfartyg som kommer fram till en olycksplats har befälet beträffande kommunikation med räddningscentral m m intill dess att första räddningshelikopter (motsv) anländer.
11.1.1.2
Mottagande av nödsändning
Befälhavare på luftfartyg som mottar nödsignal, nödmeddelande eller liknande skall:
• anteckna den position, som eventuellt lämnats av luftfartyget eller fartyget i nöd,
• om möjligt ta pejling på sändningen,
11 – 11.1.1.2
FOM-A Gemensam
123
11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar
• vidarebefordra all tillgänglig information om nödsändningen till räddningscentral eller flygtrafikledningsorgan
• efter eget bedömande bege sig mot i nödsändningen angiven position.
11.1.2
Lokal nivå
Vid respektive förband finns en plan som beskriver åtgärder vid haveri och
efterforskning. Ansvarig för detta är förbandschefen (lokala verksamhetsledaren).
Planen skall vara tilldelad berörda befattningshavare.
11.1.3
Central nivå
I HKV/PROD FLYG finns V Flygsäk för mottagande och handläggning av
flygsäkerhetsärenden.
I HKV finns en plan som beskriver åtgärder vid haveri och allvarligt tillbud. Planen skall vara tilldelad berörda befattningshavare.
Då underrättelse om haveri eller allvarligt tillbud når HKV anmäls detta av
V Flygsäk till SHK och lämpliga experter ställs till SHK förfogande.
Berörda myndigheter, företag, staber, centra, skolor och förband informeras
av V Flygsäk om händelsen enligt checklista.
Snarast efter inträffat haveri skall V Flygsäk delge information om händelseförloppet genom ”Flygsäkerhetsinformation”.
Ansvarsförhållande samt rutiner vid bärgning framgår av handboken Bärgning av luftfarkoster.
11.2
Åtgärder vid andra driftstörningar
11.2.1
Handläggning av driftstörningsanmälan
Driftstörning skall rapporteras som Driftsstörningsanmälan Flyg (DA
FLYG). Instruktioner för kodning av en driftstörning skall ske enligt ”Rapporteringsanvisningar flygmaterieltjänst (RAFT)” för DA FLYG.
11.2.1.1
Lokal nivå
Efter avslutad flygning rapporterar besättningsmedlem driftstörning genom DA FLYG. Detta görs utförligt på särskild blankett, och om annan än
BFH har skrivit DA skall BFH kommentera den, och inlämnas därefter till
DC eller, om DC ej kan nås, till L CF.
Observera att det inte är tillämpbart att kommentera en DA om sig själv.
124
FOM-A Gemensam
11.1.1.2 – 11.2.1.1
DC beslutar om direktanmälan till HKV skall ske, granskar driftstörningsanmälan, för in rättelser och kompletteringar samt vid behov upplysningar
från berörd personal. Som en sammanfattning av driftstörningsanmälans
innehåll anges aktuell flygfas- och händelseförloppskod. DC utlåtande
skrivs på blanketten. Detta utformas så att det kan utgöra kompletterande
underlag för beslut om utredning.
Är den enskilde förhindrad att själv skriva driftstörningsanmälan ansvarar
DC för att sådan upprättas med så fullständiga uppgifter som möjligt.
Driftstörningsanmälan vidarebefordras inom verksamhetsställe enligt lokal
ArbO (motsv) till L CF. L CF kommenterar och beslutar om eventuell utredning samt orienterar lokale verksamhetsledaren om sådant beslut. Om
L CF ingår i den besättning som driftstörningsanmälan avser skall flygchef
besluta om eventuell utredning.
Databehandling av driftstörningsanmälan skall vara genomförd senast
femte tjänstedagen efter berörd händelse och behandlingen får inte försenas i avvaktan på beslut om eventuell utredning, utan skall i sådant fall påbörjas utan att detta beslut har noterats.
Om en DA FLYG skrivs då flygning inte genomförts skall flygningen ändå
dokumenteras i loggkortsblad med noll som flygtid. Detta för att det ska
vara möjligt att administrera DA FLYG i avsett datasystem.
Har tekniska fel inverkat på händelsen upprättas även en TR som redovisas
i samband med avlämning.
11.2.1.2
Central nivå
Driftstörningsanmälan mottages av och handläggs i HKV av PROD FLYG
V Flygsäk. Efter analys av DA skall sammanställningar och erfarenheter
återrapporteras till förbanden. Återmatning sker normalt ej till varje enskild individ som upprättat DA Flyg, utan beslutas i särskilda fall av C
Flygsäk.
Generell återmatning/konsekvens av DA Flyg kan ske genom något/några
av följande:
• Publicering i Flygdags
• Direktkontakt med flygtjänstledande personal på förband
• Information på flygtjänstledningsmöten med L CF och DC
• Informationsmöten med FSO
• Ändrad text i flygoperationella instruktioner/bestämmelser inkluderande utbildningsmaterial.
11.2.1.1 – 11.2.1.2
FOM-A Gemensam
125
11.3
Direktanmälan (DIRA)
11.3.1
Allmänt
Direktanmälan görs från verksamhetsutövare vid händelse eller driftstörning som är av sådan art att den bör komma till flygoperatören och andra
berördas kännedom snabbare än vad ordinarie rutiner medger. Även bestämmelser och direktiv utgivna av myndigheter kan vara anledning till utgivande av direktanmälan.
Haveri eller allvarliga tillbud samt befarat eller konstaterat överskridande
av främmande territorialgräns skall alltid rapporteras genom direktanmälan. Vid haveri och allvarligt tillbud anmäls detta av V Flygsäk direkt till
SHK jourhavande.
Direktanmälan får inte fördröjas i avvaktan på att komplett information om
aktuell händelse har insamlats eller att aktuell chef är förhindrad att fatta
beslut. Uppgifter skall lämnas efter hand som de blir tillgängliga.
11.3.1.1
Lossnade delar från luftfartyg
11.3.1.1.1
Bakgrund
I MFD 2009-11-12 Definition of serious incident including detached parts är på
engelska uttryckt att ”…when parts are detached from the aircraft…” så skall
det automatiskt innebära att man skall hantera detta som ett allvarligt tillbud.
Detta har feltolkats genom åren till att bli ”…när saker tappats från luftfartyg…” som i sin tur medfört att antal anmälningar till bl a SHK gjorts i onödan.
11.3.1.1.2
Förtydligande
Ordet detached betyder inte tappat; det betyder lossnat och i samband med
militär luftfart innebär detta följande:
11.3.1.1.3
Tillämpning
För att en sak skall anses lossnad skall något eller båda av följande kriterier
vara uppfyllda:
1
2
Saken tillhör luftfartyget/flygsystemet som MONTERAD del (tanklock,
noshjul)
Saken tillhör ett annat materielsystem som integrerats med flygsystemet
(kulsprutestativ, antenn, extratank, kulsprutepipa som sitter monterad
på kulspruta)
Således är följande exempel inte aktuella att vara händelser som automatiskt lyder under ovan nämnt MFD:
a Kulsprutepipa som ligger på kabingolv och ramlar ut
b Tomhylsor som ramlar ut ur kabinen
126
FOM-A Gemensam
11.3.1 – 11.3.1.1.3
c Väska/ryggsäck motsvarande som ramlar ut ur lastutrymme
d Hängande last
Mycket viktigt är dock att poängtera att exempel Alt. a (sida 126) – Alt. d
(sida 127), beroende på omständigheterna och händelseutfall, mycket väl
kan vara upphov till ett allvarligt tillbud men inte p g a MFD:s text. Ett
exempel på sådant fall kan vara att tappa den lösa kulsprutepipan i folksamling eller på en byggnad; då är det händelseutfallet och inte själva fallet
ur luftfartyget som ger vid hand att det blir ett allvarligt tillbud. Med andra
ord så skall händelsen ”tappa lösa saker från luftfartyg” bedömas från fall till
fall.
11.3.2
Anmälan
DIRA handläggs av V Flygsäk. Anmälan skickas enligt anvisningar på
blanketten till VB Försvarsmakten telefon 08-788 81 11, fax 08-788 77 78
samt fax till V Flygsäk 08-788 76 96. V Flygsäk informerar FLYGI samt, i
tillämpliga fall, vidarebefordrar direktanmälan till materielsystemintygsinnehavaren för åtgärdsbeslut.
Direktanmälan görs av L CF eller, om detta ej är möjligt, av DC eller i särskilda fall av BFH. Om annan än L CF genomför direktanmälan skall L CF
informeras så snart detta är möjligt.
Flygchef beslutar om eventuella FV-gemensamma åtgärder, vilka regleras
genom operationell order.
Information om händelse som föranlett direktanmälan vidarebefordras av
flygoperatören snarast till de som har att överväga och besluta om lämpliga
flygsäkerhetsåtgärder, till ansvariga chefer samt till dem som kan förvänta
sig frågor från massmedia.
11.4
Utredning
11.4.1
Händelser som skall utredas
Följande händelser skall alltid utredas:
• haveri
• allvarligt tillbud
• driftstörning med skada
• driftstörning utan skada om inte dennas art och orsak entydigt framgår
av driftstörningsanmälan
• befarat eller konstaterat oplanerat överskridande av främmande territorialgräns.
FLYGI, C PROD FLYG, CF och verksamhetsutövare får besluta om utredning av händelser som inte är klassade enligt ovan.
11.3.1.1.3 – 11.4.1
FOM-A Gemensam
127
11.4.2
Utredningens syfte
En utredning, enligt dessa föreskrifter, skall syfta till att så långt som möjligt klarlägga såväl händelseförloppet och orsaken till händelsen som skador och effekter i övrigt. Utredningen skall även ge underlag för beslut om
och/eller förslag till åtgärder, vilka har som mål att förebygga en upprepning av händelsen eller att begränsa effekten av liknande händelser. De
sammanfattande bedömningarna och säkerhetsrekommendationerna skall
inte användas för att fördela skuld eller ansvar.
Förenklad utredningsrapport får lämnas avseende utredning av mindre
händelse där utredaren i rapporten kan utelämna uppgifter på den fastställda blanketten som inte erfordras för utredningens slutsatser.
Vid händelse som föranleder utredning skall berörda luftfartygs samtlig
materiel och dokumentation (inkluderande registreringar, personlig flygutrustning och övrig materiel som kan ha inverkat på händelsen som ska utredas) bevaras orörd och överlämnas till utredare. Utredare återlämnar materielen och dokumentationen när denna inte längre behövs för utredningen.
11.4.3
Utredningar som genomförs av Statens
haverikommission
Haverier och allvarliga tillbud utreds av Statens haverikommission (SHK)
enligt lagen och förordningen om undersökning av olyckor (SFS 1990:717).
SHK kan överlåta åt annan att göra en utredning. SHK kan också besluta
om att utreda andra driftstörningar.
SHK iakttagelser och förslag under pågående utredning åtgärdas efter beslut i HKV.
Vid driftstörning som klassas som allvarligt tillbud skall besättningen
tillse att flygplanet inte åtgärdas eller flyttas innan direktiv från V
Flygsäk medger detta (V Flygsäk skall kontakta SHK innan ett sådant
medgivande kan ges). Orsaken till detta är att i största möjliga mån
underlätta för utredningen av det allvarliga tillbudet.
11.4.4
Försvarsmaktens beslut efter SHK
utredningsrapport
SHK utredningsrapporter handläggs i HKV. Åtgärder, med SHK utredningsrekommendationer som grund, vidtas först efter det att Försvarsmakten har fattat särskilt beslut med anledning av rapporten.
128
FOM-A Gemensam
11.4.2 – 11.4.4
11.4.5
Utredningar som inte genomförs av SHK
Driftstörning, klassad som utredning och som inte utreds av SHK skall utredas av verksamhetsutövaren.
L CF skall besluta om utredning av driftstörningar inom eget ansvarsområde. Sådant beslut skall redovisas för lokale verksamhetsledaren. Om L CF
ingår i den besättning som driftstörningsanmälan avser skall CF besluta om
eventuell utredning.
Utredning av driftstörning med luftfartsprodukt som disponeras genom
tilldelning, lån eller förhyrning skall beslutas av den disponerande verksamhetsutövaren. Om driftstörningen berör annan verksamhetsutövare
skall utredningen göras i samråd med aktuell ansvarshavare.
Föreligger risk för jäv eller om andra särskilda skäl föreligger, skall ansvarshavare anmäla detta till C PROD FLYG, som beslutar vem som skall
göra utredningen.
Berör en driftstörning även civilt luftfartyg genomförs utredning i samråd
med Transportstyrelsen.
Utredning som inte genomförs av SHK skall göras av enskild utredare eller
av utredningsnämnd. Den som beslutar om utredning avgör metod mot
bakgrund av driftstörningens omfattning och vilka verksamhetsområden
som berörs. Skyddsombud skall ges tillfälle att följa utredning. Personal
som är ansvarig för funktion som kan ha inverkat vid driftstörning får inte
utses som utredare eller ingå i utredningsnämnd.
Den som beslutar om utredningsnämnd skall utse ordförande och de experter som uppgiften kräver, på förslag från ordförande.
Personal från annan organisationsenhet skall på begäran av verksamhetsutövare ställas till förfogande. C PROD FLYG får även utan begäran besluta
att sådan personal skall leda, ingå i eller följa utredning. Även FLYGI har
rätt att fatta sådant beslut.
Som enskild utredare utses FSO eller annan med lämplig kompetens.
11.4.6
Utredningsrapport och förenklad
utredningsrapport
Utredningsrapport efter befarat eller konstaterat överskridande av främmande territorialgräns skall insändas senast två dygn efter det att händelsen inträffat.
Utredningsrapport och förenklad utredningsrapport skall upprättas enligt
fastställt formulär och sändas till C PROD FLYG inom en månad efter
driftstörningen. L CF skall, mot bakgrund av utredarens slutsatser och förslag, i utredningsrapporten överväga och vid behov besluta om dels lokala
flygsäkerhetsfrämjande åtgärder samt dels förslag till åtgärder på central
nivå.
11.4.5 – 11.4.6
FOM-A Gemensam
129
Om utredningen visar att flera än en lokal ansvarshavare berörs, skall lokala verksamhetsledaren fastställa rapporten och berörda lokala ansvarshavare kontrasignera denna.
Lokala verksamhetsledaren skall ta ställning till om det inträffade skall föranleda disciplinpåföljd eller åtalsanmälan. Sådant ställningstagande skall
göras efter att händelsen har utretts och skall framgå som avslutning av utredningsrapporten.
Kan rapport inte färdigställas inom en månad insänds preliminär rapport,
som senare kompletteras eller ersätts med en slutlig.
Kan vare sig preliminär eller slutlig rapport sändas in inom en månad, skall
detta meddelas med angivande av skäl till förseningen och bedömd tidpunkt för insändning.
11.5
Handläggning av disciplinansvar
och åtalsanmälan inom
Försvarsmakten efter driftstörning
Chefer för organisationsenheter enligt Försvarsmaktens verksamhetsordning (FFS 2005:7) företräder myndigheten Försvarsmakten som arbetsgivare vid egen enhet och utövar arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter
för all personal vid enheten utom i de fall överbefälhavaren, eller den denne bestämmer, beslutar annat (6 kap. 1§).
Handbok personaltjänst (H Pers Kap 9. Tjänsteansvar m m) redovisar åtgärder vid organisationsenheter inom Försvarsmakten.
Överträdelser eller åsidosättande av föreskrifter gällande den militära luftfarten inom Försvarsmakten, kan innebära att ett disciplinärt förfarande
skall inledas eller att åtalsanmälan skall prövas av Försvarsmaktens personalansvarsnämnd.
Försvarsmaktens interna bestämmelser för chefs åtgärder vid anmälan till
Försvarsmaktens personalansvarsnämnd framgår av FIB 2005:4.
Fråga om disciplinansvar för anställd personal skall handläggas enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). För totalförsvarspliktiga gäller lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m m.
130
FOM-A Gemensam
11.4.6 – 11.5
12
Flygtrafikbestämmelser
Dessa flygtrafikbestämmelser gäller för flygtjänst inom Försvarsmakten.
Vid flygning utanför svenskt territorium gäller dessutom de internationella
trafikreglerna (ICAO Annex 2).
Vid flygning inom annan stats territorium gäller dessutom de regler som är
mest restriktiva av de internationella trafikreglerna och de trafikregler som
utfärdats av aktuell stat.
Vid insats gäller de mest restriktiva av FOM och de trafikregler som gäller i
insatsområdet.
UTC används som tidsreferens vid planering och genomförande av flygning. Vid tidsangivelse i UTC skall bokstaven Z finnas efter tidsangivelsen.
12.1
Luftrummets indelning
Luftrummets indelning i princip framgår av nedanstående bild. Bokstäverna anger de luftrumsklasser som finns inom svenskt FIR.
12 – 12.1
FOM-A Gemensam
131
12 Flygtrafikbestämmelser
Bild 12:1 Luftrummets indelning.
Bokstäverna (C, E, G) = luftrumsklasser i svenskt FIR.
* = Högsta av 5000 ft (AMSL eller 3000 ft AGL. Se 12.1.2.1 d) och 12.1.2.2
d).
Luftrumsklass G FL 95 – 125 = luftrummet inom fjällområdet (norr om
6700N, väster om 1900O och till gränsen mot Norge).
”Area L3” = luftrum inom svenskt FIR (söder om Falsterbo) där ATS är
delegerat till KASTRUP.
Luftrum med annan luftrumsklass än C, E och G som inte framgår av
Bild 12:1 (sida 132).
• RÖNNE TMA:
– 1500 ft AMSL – 4500 ft AMSL: Luftrumsklass D
– 4500 ft AMSL – FL 95: Luftrumsklass E
• KASTRUP CTR (delvis belägen inom SWEDEN FIR, MALMÖ AOR)
och RÖNNE CTR: Luftrumsklass D
12.1.1
Luftrumstyper
12.1.1.1
Flyginformationsregion, FIR
Luftrummet över svenskt territorium och angränsande delar av internationellt vattenområde består av en flyginformationsregion (Sweden FIR) som
indelas i två ansvarsområden: Malmö och Stockholm AOR.
12.1.1.2
Kontrollerat luftrum
FIR indelas i kontrollerat luftrum och icke-kontrollerat luftrum.
132
FOM-A Gemensam
12.1 – 12.1.1.2
Kontrollerat luftrum indelas i:
• Kontrollområden (CTA)
– yttäckande kontrollområde (SUECIA CTA)
– terminalområden (TMA)
• Kontrollzoner (CTR)
12.1.1.3
Icke kontrollerat luftrum
Inom luftrumsklass G (icke-kontrollerat luftrum) finns förutom vanlig
okontrollerad luft trafikinformationsområden (TIA) och trafikinformationszoner (TIZ) vid vissa flygplatser där AFIS utövas.
12.1.2
Luftrumsklassning
Luftrumsklassning tillämpas för att sammanfattningsvis ange omfattningen
av flygtrafikledningstjänst och grundkrav för flygning inom respektive
luftrumsklass. Tabellen nedan visar vad som gäller beträffande tillåtna typer av flygning, separation, omfattning av flygtrafikledningstjänst, krav på
dubbelriktad radioförbindelse med ATS och klarering.
Vid flygning på flyghöjd som bildar gräns i höjdled mellan luftrum med
olika luftrumsklasser skall de föreskrifter tillämpas som gäller i den för
VFR-flygning minst restriktiva av de båda luftrumsklasserna. Klass A är
den mest restriktiva, klass G den minst restriktiva.
Flyginformationstjänst och alarmeringstjänst utövas för alla flygningar
enligt därför gällande föreskrifter även där så inte anges i kolumnen
”tjänst”.
12.1.2.1
Luftrumsklasser och tjänster, dager
Luftrumsklass
Typ av
Separation
flygning
Tjänst
Oavbruten dubbelrik- Klarertad radioförbindelse ing
krävs
krävs
Aa)
Endast
IFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
Ba)
IFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
VFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
C > FL 195
Endast
IFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
C ≤ FL 195
IFR
Från
IFR/VFR
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
Från IFR
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
VFR
Da)
12.1.1.2 – 12.1.2.1
VFR/VFR
Trafikinformation
IFR
Från IFR
Flygkontrolltjänst, samt trafikinformation om VFR
Ja
Ja
VFR
Ingen
Trafikinformation
Ja
Ja
FOM-A Gemensam
133
Luftrumsklass
E
IFR
VFR
Fa)
G
Tjänst
krävs
krävs
Från IFR
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
IFR/VFR
Trafikinformation, om möjligt
Ingen
Trafikinformation, om möjligt
Nej
Nej
Nej
Typ av
Separation
flygning
IFR
Från IFR
om möjligt
Flygrådgivningstjänst och flyginformationstjänst
b)
VFR
Ingen
Flyginformationstjänst
b)
Nej
c)d)
Nej
Ingen
c)
Nej
IFR
VFR
Ingen
Ingen
a) Luftrumsklasserna A, B, D och F används inte i svenskt FIR. Undantag: Rönne TMA/CTR
och Kastrup CTR.
b) Krav återfinns i aktuell nations AIP.
c) Inom TIA och TIZ krävs dubbelriktad radioförbindelse med ATS.
d) Inom luftrumsklass G krävs dubbelriktad radioförbindelse med ATS om sådan finns tillgänglig.
12.1.2.2
Luftrumsklasser och tjänster, mörker
Luftrumsklass
Typ av
Separation
flygning
Tjänst
krävs
krävs
Aa)
Endast
IFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
Ba)
IFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
VFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
C > FL 195
Endast
IFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
C ≤ FL 195
IFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
VFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
IFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
VFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
IFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
VFR
Alla luftfartyg
Flygkontrolltjänst
Ja
Ja
IFR
Från IFR
om möjligt
Flygrådgivningstjänst och flyginformationstjänst
b)
Nej
VFR
Ingen
b)
Nej
Da)
E
Fa)
134
FOM-A Gemensam
12.1.2.1 – 12.1.2.2
Luftrumsklass
Typ av
Separation
flygning
Tjänst
krävs
krävs
G
IFR
Ingen
c)d)
Nej
VFR
Ingen
Ingen
c)d)
Nej
a) Luftrumsklasserna A, B, D och F används inte i svenskt FIR. Undantag: Rönne TMA/CTR
och Kastrup CTR.
b) Krav återfinns i aktuell nations AIP.
c) Inom TIA och TIZ krävs dubbelriktad radioförbindelse med ATS.
d) Inom luftrumsklass G krävs dubbelriktad radioförbindelse med ATS om sådan finns tillgänglig.
Flygning med NVD genomförs enligt bestämmelser för VFR-flygning under mörker.
12.1.2.3
Övningsluftrum
Nyttjandet av militära flygövningsområden (PCA) för den dagliga verksamheten sker precis som idag, men för de övningar som ställer krav på
mer ostörd övningsmiljö bokas och beläggs även TRA.
12.1.2.3.1
Förkoordinerat övningsområde (PCA)/Militär
flygövningssektor
PCA kan etableras för att bedriva tillfällig verksamhet som genom koordinering kan separeras från annan trafik. Färdplanerad trafik som följer publicerad och permanent ATS-flygväg har företräde i området.
Den svenska tillämpningen av flygövningssektorer som sektorbelägges behålls enligt dagens tillämpning.
12.1.2.3.2
Temporärt reserverat övningsområde (TRA)
TRA etableras för rutinmässig verksamhet som kräver avgränsat luftrum
men som taktiskt kan planeras så att viss civil trafik kan av Stril tillåtas passera området; dock har militär trafik i TRA företräde.
OBS!
Observera att TRA endast finns i kontrollerat luftrum över flygnivå
FL 95 (2900 m STD).
12.2
Flygregler
Flygreglerna syftar till att säkerställa separation mellan luftfartyg och till
att undvika kollision med terräng eller hinder.
Flygning sker antingen enligt visuellflygreglerna (VFR) eller instrumentflygreglerna (IFR).
• Vid VMC genomförs flygning enligt IFR eller VFR.
• Vid IMC genomförs flygning enligt IFR.
12.1.2.2 – 12.2
FOM-A Gemensam
135
12.2.1
IFR/VFR-policy
Flygning bör när så är möjligt planeras och genomföras som kontrollerad flygning i enlighet med IFR. VFR används vid behov.
12.2.2
Visuellflygregler, VFR
12.2.2.1
Allmänt
Vid flygning enligt VFR är pilot skyldig hålla sådan uppsikt att risk för kollision med luftfartyg eller hinder undviks.
12.2.2.2
VMC
Ett luftfartyg anses befinna sig under VMC då flygsikt och avstånd till
moln är lika med eller högre än de värden, som anges i nedanstående tabell.
Luftrumsklass
Flygsikt
Ca), E, G
8 km
Avstånd till moln
Under dager
G
På/under den högsta av
3000 ft (900 m) AMSL eller 1000 ft (300 m) AGL
Flygplan över land 8
kmc)d)
Flygplan över hav
5 km
Helikoptere)
3 km
Horisontellt
Vertikalt
1500 m
1000 ft (300
m)b)
Fri från moln och med sikt till
marken (vattnet)
Under mörker
Alla luftfartyge)
8 km
a) Vid VFR-flygning i kontrollzon skall sikten vid marken vara lägst 5 km (under mörker 8
km) och molntäckeshöjden vara lägst 1500 ft (450 m). För flygning enligt 12.2.2.3 Speciell
VFR-flygning (sida 137).
b) Kravet på att inneha vertikal separation till moln på högre höjder än 3000 ft (900 m)
AMSL eller 1000 ft (300 m) AGL kan temporärt under särskilda förutsättningar frångås.
Detta beskrivs i FOM-A Stridsflyg – 13.4.1 Väderkrav.
c) Flygplan (OAT) med indikerad fart lägre än M 0.6 (390 KIAS, 720 km/h) får framföras
med lägst 5 km flygsikt.
d) Flygning enligt VFR i okontrollerat luftrum får ske i flygsikt ner till 1500 m på följande villkor: 1. Farten ska inte överstiga 140 KIAS och den ska ge möjlighet för piloten att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid för att undvika kollision. 2. Sannolikheten
för konflikt med annan trafik ska vara låg, exempelvis i områden med liten trafikvolym eller vid bruksflyg på låga nivåer.
e) För helikopter får flygsikten under dager understiga 3 km och under mörker understiga 8
km under förutsättning att flygning sker med så låg fart att hinder kan upptäckas i tid för
att undvika kollision. Flygsikten får dock normalt inte understiga 500 m (dager) respektive
3 km (mörker). Avsteg får av DC ges; • vid hovring/taxning inom start- och landningsplats
• vid räddningsflygning. Vid träning av räddningsflygning ges avsteget av L CF.
OBS!
Observera att vid flygning inom andra staters områden kan gränsvärden skilja sig från de ovan angivna.
136
FOM-A Gemensam
12.2.1 – 12.2.2.2
12.2.2.3
Speciell VFR-flygning
Avsteg från kravet på VMC enligt tabell ovan kan medges av ATS för VFRflygning inom kontrollzon (”Speciell VFR”).
För Speciell VFR-flygning gäller att flygsikt och sikt skall vara lika med eller högre än de värden som anges i nedanstående tabell:
Endast i kontrollzon
Flygsikt och sikt
Dager
Mörker
Flygplan
3 km
8 km
Helikopter
1,5 kma)
3 km
Avstånd från moln
Fri från moln och med sikt till marken (vattnet).
Dock skall molntäckeshöjden under mörker vara
lägst 1000 ft (300 m), för helikopter 500 ft (150 m).
a) För helikopter får flygsikten under dager understiga 1,5 km under förutsättning att flygning
sker med så låg fart att hinder kan upptäckas i tid för att undvika kollision. Flygsikten får
dock inte understiga 500 m.
Speciell VFR-flygning separeras alltid till IFR-flygning, samt speciella
VFR-flygningar inbördes, då sikten vid marken understiger 5 km under dager och alltid under mörker.
Angivna värden för flygsikt tillämpas vid OAT vid alla flygplatser
trots att lägre värden kan gälla för den civila trafiken och i vederbörande stat.
12.2.2.4
Flyghöjd vid VFR-flygning
All flygning med flygplan på höjd ≤ 1000 ft (300 m) AGL samt hkp ≤ 500 ft
(150 m) (dock lägst 1000 ft (300 m) över tätbebyggt område eller större folksamling) benämns lågflygning och måste vara särskilt beordrat i BOF. Bestämmelser för lågflygning framgår av respektive flygslagsdel kapitel 4.
Högsta höjd för VFR-flygning är FL 195 om inte särskilt tillstånd lämnats
av FSI eller av vederbörande stat.
12.2.2.5
Marschhöjd vid sträckflygning VFR
Sträckflygning på höjd över den högsta av 5000 ft (1500 m) AMSL eller 3000
ft (900 m) AGL genomförs med standardinställning på höjdmätaren. Nedanstående flyghöjder används om inte annat anges i klarering.
Tabell 12:1 VFR halvcirkelhöjder.
Magnetisk färdvinkel vid VFR-flygning
180°-359°
FL
12.2.2.3 – 12.2.2.5
000°-179°
m STD
FL
m STD
185
5650
195
5950
165
5050
175
5350
145
4400
155
4700
125
3800
135
4100
105
3200
115
3500
85
2600
95
2900
65
2000
75
2300
FOM-A Gemensam
137
Magnetisk färdvinkel vid VFR-flygning
180°-359°
FL
000°-179°
m STD
FL
m STD
45
1350
55
1700
25
750
35
1050
12.2.2.6
Åtgärder vid väderförsämring
Om fortsatt flygning med innehållande av värden för VMC inte är möjlig
skall piloten vidta någon av nedanstående åtgärder.
• Begära ändrad klarering som gör det möjligt att fortsätta VMC
• Anpassa färdväg eller höjd för att bibehålla VMC. Inom kontrollerat luftrum: Meddela ATS vilken åtgärd som vidtas för att lämna berört luftrum
eller landa på närmaste lämpliga flygplats
• Om flygningen genomförs i kontrollzon: Begära tillstånd för speciell
VFR-flygning
• Övergå till IFR-flygning
12.2.2.7
Övergång från VFR- till IFR-flygning
Pilot som avser övergå från flygning enligt VFR till IFR skall dessförinnan
meddela berörd ATS erforderliga ändringar i färdplanen och i förekommande fall inhämta klarering innan flygningen fortsätter enligt IFR.
Begäran om instrumentinflygning innebär även anmälan om övergång till
IFR-flygning vid militär flygplats, om inte piloten avser och anmäler annat.
12.2.3
Instrumentflygregler, IFR
12.2.3.1
Allmänt
IFR skall tillämpas vid flygning under
• IMC
• VMC på flyghöjd över FL 195 (5950 m STD).
12.2.3.2
IMC
Ett luftfartyg anses befinna sig under IMC då flygsikt och avstånd till moln
underskrider de värden som anges i tabell 12.2.2.2 VMC (sida 136).
12.2.3.3
Flyghöjd vid IFR-flygning
12.2.3.3.1
Lägsta tillåtna flyghöjd
IFR-flygning får normalt inte utföras på lägre höjd än nedanstående.
138
FOM-A Gemensam
12.2.2.5 – 12.2.3.3.1
I Sverige:
• 1000 ft (300 m) över högsta hinder inom 4,5 NM (8 km) från beräknad
position (hindrets höjd ≤ 6000 ft (1850 m) AMSL)
• 2000 ft (600 m) över högsta hinder inom 4,5 NM (8 km) från beräknad
position (hindrets höjd > 6000 ft (1850 m) AMSL)
Avsteg får ges enligt förutsättningar i FOM-A Stridsflyg – 2.1.3.2 Lägsta flyghöjd, FOM-A TpSpecflyg – 2.1.2.1.6 Flygning IFR under 1000 ft (300 m) respektive FOM-A Helikopter – 10.1 Allmän flygning.
Utanför Sverige:
Varje enskilt land har rätt att utifrån de rekommendationer som ICAO gett
ut i sin PANS-OPS bestämma vad lägsta tillåtna flyghöjd IFR skall vara.
Lägsta tillåtna flyghöjd IFR skiljer sig därför från ett land till ett annat och
återfinns i varje enskilt lands AIP.
12.2.3.3.2
Övrigt
Vid beräkning av hinderfri höjd skall hänsyn tas till bland annat positionsnoggrannhet, terräng- och väderförhållanden samt noggrannhet hos flygkartor och databaser.
Befälhavaren ansvarar alltid för att hinderfrihet föreligger utom när:
• flygningen vektoreras av ATS i kontrollerat luftrum, eller,
• när ATS initierar en direct-routing (”You are cleared direct XX”).
OBS!
• Trots beskriven ansvarsfrihet för BFH gällande hinderfriheten bör
stor uppmärksamhet iakttas vid erhållande av dessa två klareringar,
speciellt direct-routing, vid flygning utomlands.
• Observera även att vid vektorering av flygstridsledare behåller BFH
alltid ansvaret för hinderfriheten.
12.2.3.4
Marschhöjder vid sträckflygning IFR
Sträckflygning på höjd över den högsta av 5000 ft (1500 m) AMSL eller 3000
ft (900 m) AGL genomförs med standardinställning på höjdmätaren. Nedanstående flyghöjder används om inte annat anges i klarering.
12.2.3.3.1 – 12.2.3.4
FOM-A Gemensam
139
Tabell 12:2 IFR halvcirkelhöjder.
Magnetisk färdvinkel vid IFR-flygning
180°–359°
FL
000°–179°
m STD
FL
m STD
670
20400
650
19800
630
19200
610
18600
590
18000
570
17350
550
16750
530
16150
510
15550
490
14950
470
14350
450
13700
430
13100
410
12500
400
12200
390
11900
380
11600
370
11300
360
10950
350
10650
340
10350
330
10050
320
9750
310
9450
300
9150
290
8850
280
8550
270
8250
260
7900
250
7600
240
7300
230
7000
220
6700
210
6400
200
6100
190
5800
180
5500
170
5200
160
4900
150
4550
140
4250
130
3950
120
3650
110
3350
100
3050
90
2750
80
2450
70
2150
60
1850
50
1500
40
1200
30
900
20
600
10
300
Fetmarkerade flyghöjder omfattar RVSM-luftrum.
12.2.3.5
IFR-flygning utanför kontrollerat luftrum, OAT
IFR-flygning som sker i luftrumsklass G och inte leds av STRI övervakas
om möjligt av ATS. Pilot anmäler därvid sin höjd. Kan inte kontakt upprättas med ATS bör flyghöjd (STD) väljas enligt tabell för IFR-halvcirkelhöjder.
12.2.3.6
Övergång från IFR- till VFR-flygning
Flygning som genomförs enligt IFR bör fortsätta enligt IFR oavsett eventuella växlingar IMC/VMC.
140
FOM-A Gemensam
12.2.3.4 – 12.2.3.6
Pilot som avser övergå från flygning enligt IFR till VFR skall dessförinnan
meddela berörd ATS att IFR-flygning avslutas samt erforderliga ändringar
i färdplanen.
12.2.3.7
Flygning i RVSM-luftrum
Flygning i RVSM-luftrum genomförs för transport- och specialflyg i enlighet med FOM-A TpSpecflyg – 2.3.3.3 Reducerad vertikal separation (Reduced
Vertical Separation Minimum (RVSM)).
Flygning i RVSM-luftrum med icke RVSM-godkänt luftfartyg genomförs
enligt MIL AIP-GEN 2.9.
12.2.4
Flygregler NVD
12.2.4.1
Översikt ljusnivåer, ljusstyrka och meteorologiska
förhållanden
Tabell 12:3 Ljusnivåer.
Millilux
Ljusnivå Meteorologiska och astronomiska förhållanden vid övre gränsvärden
> 60
5
Stjärnklart och fullmåne > 20º över horisonten
5–60
4
Stjärnklart, fullmåne och upp till 20º över horisonten
2½–5
3
Stjärnklart, månen belyst till 30 % och upp till 20º över horisonten
1–2½
2
Stjärnklart, ingen måne över horisonten
<1
1
Helmulet, stor tjocklek på molntäcket, ingen måne över horisonten
12.2.5
Höjdmätarinställning
Flyghöjd skall normalt uttryckas i fot eller flygnivåer. Avsteg får ges enligt
FOM-A Stridsflyg – 2.1.3.1 Höjd- och tryckreferenser.
12.2.5.1
Tryckreferens, allmänt
Tryckreferens QNH:
• utanför terminalområde på eller under den högsta av 3000 ft (900 m)
AGL och 5000 ft (1500 m) AMSL.
Tryckreferens 1013,2 hPa (standard) används:
• i terminalområde på eller över genomgångsnivå och vid stigning genom
genomgångsskikt
• utanför terminalområde över den högsta av 3000 ft (900 m) AGL och
5000 ft (1500 m) AMSL
• vid flygstridsledning i sektorbelagd del av terminalområde över den
högsta av 3000 ft (900 m) AGL och 5000 ft (1500 m) AMSL.
12.2.3.6 – 12.2.5.1
FOM-A Gemensam
141
12.2.5.1.1
Extrema lufttryck
Luftfartyg med höjdmätare där det inte går att ställa in rådande lufttryck
ska vid användande av tryckreferens QNH/QFE ställa in höjdmätaren på;
min tryck vid för lågt lufttryck eller max tryck vid för högt lufttryck och använda dubbel höjdseparation.
Aktuellt ledningsorgan skall omedelbart meddelas när detta förhållande inträffar så att dubbel separation kan tas ut.
Kontrollera i respektive FM/RFM/AOM/SFI/OM om ytterligare restriktioner finns; då följs dessa också.
12.2.5.2
Tryckreferens vid start och landning
I samband med start och landning uttrycks flyghöjd med nedanstående
tryckreferens.
• QNH på eller under genomgångshöjden
• Standard (1013,2) på eller över genomgångsnivån
• Vid passage genom genomgångsskiktet uttrycks flyghöjden under plané
i QNH och under stigning i standard (1013,2).
• QFE används
– enligt FOM-A Stridsflyg – 2.1.3.1 Höjd- och tryckreferenser.
– vid flygplatser där klarering endast refererar till QFE
Under stigning till en flyghöjd ovanför genomgångshöjden får flyghöjden uttryckas i FL även under genomgångshöjden, om ingen höjdbegränsning uttryckt i QNH är meddelad eller förutsedd. Piloten skall
dock på begäran kunna uttrycka sin flyghöjd i QNH.
Under plané till en flyghöjd på eller under genomgångshöjden får flyghöjden uttryckas i meter/fot QNH även ovanför genomgångsnivån,
om planflykt över genomgångshöjden inte är meddelad eller förutsedd. Piloten skall dock på begäran kunna uttrycka flyghöjden i FL.
12.2.5.3
Höjdreferens vid genomflygning av vissa områden
Vid genomflygning av kontrollzon, terminalområde, TIA och TIZ på eller
under genomgångshöjden uttrycks flyghöjd alltid i QNH.
12.2.5.4
Annan höjdreferens
Annan lufttrycksreferens får beslutas av övningsledare flyg, L CF eller DC
då så erfordras vid exempelvis övning/träning i luftstrid och vid skjutning
mot markmål. Exempel på dessa är ”Force QNH” samt ”Måltryck”.
Om övning med Force-QNH ska genomföras ska det framgå på slutlig strilbeställning eller i övningsbestämmelser. Det Force QNH som ska användas
får inte vara högre än lägsta prognostiserade tryck i övningsområdet.
142
FOM-A Gemensam
12.2.5.1.1 – 12.2.5.4
QNH som ska används ska delges på något av två följande sätt:
• från aktuell div (FTL/PL) via SÖL till Fsl
• från övningsledning via SÖL till Fsl
Byte av tryckreferens beordras av Fsl enligt följande:
• I övningsområdesklareringen anges att tryckreferensen ska vara Force
QNH, t ex ”Cleared in area S4, 28 000 ft and below on Force QNH” (vid
behov med tillägget att avvakta med omställningen, ”stand by for Force
QNH setting”).
• Vid inträde i övningsområde beordrar Fsl omställning, ”Set Force QNH
xxxx”.
• Vid utpassage beordrar Fsl omställning till ordinarie tryckreferens, ”Set
regular altimeter setting”. Detta görs normalt strax före överlämning till
ATS.
Blandning av övningar med olika tryckreferenser (STD/Force QNH) inom
samma övningssektor/TRA, i kontrollerat luftrum, är tillåten under förutsättning att övningarna hålls åtskilda genom tydlig geografisk gränsdragning alternativt genom att övningarna hålls åtskilda i höjd så att det är
minst 1000 ft (300 m) mellan övningarnas högsta respektive lägsta övningshöjd.
12.2.5.5
Korrektioner för vind, temperatur och QNH
Korrektion för vind, temperatur och QNH skall göras av besättningen enligt tabellen nedan förutom när luftfartyget radarleds av ATC i TMA/CTR.
Temperatur
Vind
Tryck
Undertabell
MORA/MOCA
X
X
X
A
MSA
X
X
MDA/DA
X
A
B
Tabell 12:4 Undertabell A.
Konditioner
Lägg till
Vindhastighet 31–40 kts (57 – 75 km/h)
500 ft (150 m)
1000 ft (300 m)
1500 ft (450 m)
Vindhastighet > 60 kts (> 111 km/h)
max 2000 ft (600 m)
Temp: under standard
4 % per 10 °C
Tryck: QNH under 1013 hPa
30 ft per hPa
Temperaturkorrektion att adderas till publicerad höjd
Tabell 12:5 Undertabell B (ft).
Rapporterad OAT vid AD
12.2.5.4 – 12.2.5.5
Höjd över flygplatsen i fot
200
400
600
800 1000 2000 3000 4000 5000
-0 °C
20
30
40
50
60
120
170
230
280
-10 °C
20
40
60
80
100
200
290
390
490
-20 °C
30
60
90
120
140
280
420
570
710
FOM-A Gemensam
143
Höjd över flygplatsen i fot
200
400
600
800 1000 2000 3000 4000 5000
-30 °C
40
80
120
150
190
380
570
760
-40 °C
50
100
150
190
240
480
720
970 1210
-50 °C
60
120
180
240
300
590
890 1190 1500
950
Tabell 12:6 Undertabell B (m).
Höjd över flygplatsen i meter
60
120
180
240
300
600
900 1200 1500
-0 °C
6
9
12
15
18
36
51
70
84
-10 °C
6
12
18
24
30
60
87
117
147
-20 °C
9
18
27
36
44
84
126
171
213
-30 °C
12
24
36
45
57
114
171
228
285
-40 °C
15
30
45
57
72
144
216
291
363
-50 °C
18
36
54
72
90
177
267
357
450
ATC ansvarar för hinderfriheten inom TMA/CTR vid de tillfällen som
luftfartyget radarleds eller när luftfartyget ges en direktrouting som tar
det från en ATS-route.
I övriga fall ansvarar befälhavaren för hinderfrihet.
Låga temperaturer förorsakar att avläst flyghöjd över checkfixet vid
flygning på glidbanan är högre än vad som anges på IAL dvs flygplanet flyger lägre än vad som indikeras.
12.3
Regler för start och landning
På flygplats med flygplatskontroll regleras trafiken inom manöverområde
av ATS. I övrigt enligt flygplatschefs bestämmande.
12.3.1
Val av bana
Förutom markvindens hastighet och riktning väljs bana eller landningsstråk bl a med hänsyn till
• luftfartygets prestanda
• banans längd och beskaffenhet
• tillgång till inflygnings- och landningshjälpmedel samt utrullningshinder
• trafikvarv och lokala trafikförhållanden samt bullerrestriktioner
• väder- och ljusförhållanden samt rapporter om vindskjuvning
• fågelförekomst
• taktiska eller övningstekniska förhållanden
144
FOM-A Gemensam
12.2.5.5 – 12.3.1
Start och landning skall göras mot vinden om inte annan riktning är att föredra med hänsyn till ovanstående faktorer.
12.3.2
Trafik på flygplats eller annan start- och
landningsplats
Då start eller landning är aktuell får luftfartyg inte ställa upp närmare bana
än 50 m vid mil banklass 1, respektive 30 m vid mil banklass 2-6.
Om förhållandena så påfordrar får L CF för viss verksamhet, exempelvis
vid flygning enbart med helikopter, tillåta uppställning närmare bana
(landningsstråk) varvid hänsyn skall tas till banans (landningsstråkets)
längd och bredd samt aktuella luftfartygs storlek och prestanda.
12.3.3
Taxning och hovring
Flygplan och helikopter får framföras för egen motor enbart av godkänd pilot.
12.3.3.1
Flygplan
Då taxnings-markeringar är synliga bör besättningen följa dessa i möjligaste mån då detta förväntas av ATS i den klarering som givits för uttaxning
för start, respektive intaxning efter landning. För att orientera sig i mörker
bör besättningen grovt ta hjälp av taxivägarnas kantljus (normalt blått) och
de blinkande kantljus som markerar utfart från taxiväg till bana för att sen
detaljorientera sig utefter taxnings-markeringarna.
Vid osäkerhet bör BFH begära av ATS vägvisningshjälp med hjälp av t.ex.
en ”follow me”-bil.
Att taxa utefter markeringar för taxning ger dock ingen automatisk hinderfrihet utan BFH ansvarar alltid för att hinderfrihet innehas vid taxning på
marken.
Pilot framför flygplan så att skador inte uppstår på grund av jetstråle eller
propellervind. Minsta köravstånd bakom jet- och propellerflygplan med
motor igång är 100 m. Vid körning till, och utkörning från, parkeringsplats
samt vid uppställning till start får avståndet vara mindre.
Pilot i parkerat flygplan med motor igång håller om möjligt uppsikt bakåt
och håller lågt varvtal på motorn när personer, fordon eller flygplan passerar bakom.
För att hindra skador av uppblåsande sand gäller vid körning på sandade
banor och flygplanvägar:
• häftiga eller stora motorpådrag undviks
• minsta avstånd till framförvarande flygplan med motor igång är 200 m
• minsta avstånd från väntplats före start till bana är 50 m (jfr 12.3.2 Trafik
på flygplats eller annan start- och landningsplats (sida 145)).
12.3.1 – 12.3.3.1
FOM-A Gemensam
145
12.3.3.2
Helikopter
Minsta tillåtna horisontella avstånd från helikopter under hovring till flygplan, helikopter eller fordon är för lätt helikopter en rotordiameter räknat
från rotorperiferin.
För medeltung helikopter är motsvarande avstånd dubbla rotordiametern.
Vid taxning får detta avstånd minskas till 10 m.
Minsta tillåtna avstånd till fasta föremål är 5 m. Detta avstånd får underskridas i följande fall:
• då helikopter startar från respektive landar på särskilt markerad uppställningsplats (parkeringsplats)
• då helikopter dirigeras från marken eller från fartygsdäck (motsv) av utbildad personal
• vid räddningsinsats eller övning härför.
Till flygplan, fordon eller annan störkänslig materiel skall dock alltid hållas
sådant avstånd att inte skador riskeras genom rotorvind, uppvirvlande
sand m m.
12.3.4
Start
Normalt skall längsta möjliga banlängd tas ut vid start. Avsteg får beslutas
av DC om särskilt utbildningsändamål finns, eller av befälhavaren om starten annars fördröjs.
Vid start i mörker eller då luftfartyget av annan orsak (väderförhållanden,
terränghinder etc) inte kan observeras från tornet skall piloten anmäla när
flygplanet rullar/helikoptern startar.
12.3.4.1
Startminima
Startminima för flygplats anges på IAL-kort (motsv).
För startplats som saknar fastställda startminima skall nedanstående krav
uppfyllas.
• Flygplan: bansynvidd ≥ 1000 m
• Helikopter: flygsikt i startriktningen normalt
– VFR dager: ≥ 500 m
– VFR mörker: ≥ 3 km
– IFR: ≥ 100 m
Avsteg kan vid flygning med helikopter göras av
• Befälhavaren vid incident- och räddningsflygning
• DC vid annan flygning
146
FOM-A Gemensam
12.3.3.2 – 12.3.4.1
12.3.4.2
Avstånd mellan luftfartyg vid start
Vid start gäller nedanstående minsta avstånd till framförvarande startande
luftfartyg av samma kategori.
• Transportflygplan: banan fri.
• Övriga flygplan: 500 m.
• Helikoptrar: 50 m.
Mellan olika flygplankategorier utom helikoptrar får start ske först när
framförvarande flygplan passerat banslutet eller påbörjat sväng.
Vid start efter landande militärt flygplan eller flygplan som avbrutit start
gäller att banan skall ha lämnats fri.
Vid start efter startande eller landande civila luftfartyg skall framförvarande startande luftfartyg ha passerat banslutet eller påbörjat sväng och landande luftfartyg lämnat banan fri.
Om piloten på grund av uppvirvlande snö eller annan liknande siktnedsättning inte kan hålla ögonkontakt med framförvarande luftfartyg sker
start först när sikten är fri.
Risk för kvarliggande ändvirvlar eller rotorturbulens kan kräva större
avstånd.
12.3.4.3
Start vid sidan av fälld bromsskärm
Under dager får start ske vid sidan av fälld bromsskärm om minst halva
banbredden är fri från skärmen och starten sker enskilt. Start under mörker
eller på smal bana får inte ske då bromsskärm finns på banan.
12.3.4.4
Start på smal bana eller på sandad bana
Start med flygplan på smal bana (banbredd < 24 m) eller på sandad bana
genomförs enskilt och får inte påbörjas förrän framförvarande startande
flygplan passerat banslutet eller påbörjat sväng.
12.3.4.5
Avbruten start
Avbruten start anmäls snarast på radio.
12.3.5
Utflygning efter start
Sväng får påbörjas när säker fart och höjd har nåtts. Om inget annat anges
gäller vänstersväng efter start.
Lokala bestämmelser för utflygning efter start regleras i flygplatsens IALkort (motsv).
12.3.4.2 – 12.3.5
FOM-A Gemensam
147
12.3.6
Inflygning för landning
Pilot håller skärpt uppmärksamhet och beaktar de inflygningsbanor som
andra luftfartyg följer.
12.3.6.1
Fart i kontrollerat luftrum
I TMA (luftrumsklass C) skall flygplan med avsikt att landa välja följande
fart:
• FPL60, 39 och veteranflygplan: 300 KIAS (550 km/h)
• Övriga luftfartyg: enligt respektive SFI.
ATS kan ge klarering för annan fart.
12.3.6.2
Övergång från IFR-inflygning till visuellinflygning
Pilot som genomför IFR-flygning och önskar genomföra visuellinflygning
begär detta genom att anmäla ”recognized” eller ”field in sight” (”markorienterad” eller ”bankontakt”). Detta kan även initieras av ATS.
Klarering för visuellinflygning innebär att piloten har ansvaret för fortsatt
navigering och hinderfrihet fram till landning. ATS upprätthåller dock fortsatt separation till övriga kontrollerade flygningar.
Vid inflygning i förband svarar förbandschef för att samtliga i förbandet är
markorienterade eller har bankontakt. Om inte avgör ATS om förbandet
skall uppdelas.
12.3.6.3
Andra luftfartyg i kontrollzon
När visuell angivelse av annat luftfartyg i kontrollzon sker skall uppropad
BFH tillse att kvittensen till flygtrafikledningen innehåller luftfartygstyp
och det andra luftfartygets läge med klockmetoden.
Exempel 12:1 .
TWR: – ”K24, har du kontakt med SK60 på final klockan 11?”
K24: – ”Kontakt SK60 klockan 11”
Syftet med återläsning av klockslaget är att minimera risken för att
uppropad BFH har kontakt med fel luftfartyg. Jämför en situation med
3 st SK60 på final och TWR avser den sista men BFH anmäler kontakt
med den första.
12.3.7
Landning
Landning sker antingen som direktlandning, efter trafikvarv eller efter cirklingförfarande.
Pilot som avser landa på annat än för typen ordinarie sätt (t ex kortlandning) anmäler detta till ATS eller AFIS.
148
FOM-A Gemensam
12.3.6 – 12.3.7
Pilot som landar med laddat luftfartyg anmäler till ATS i klartext antal
(verkligt eller beräknat) och typ av ammunition. Annat som kan påverka
flygsäkerheten; exempelvis tekniskt fel, bränslebrist, fågelkollision etc skall
också anmälas.
12.3.7.1
Trafikvarv
Pilot håller skärpt uppmärksamhet och beaktar de trafikvarv som andra
luftfartyg följer.
Trafikvarv vid militär flygplats görs på nedanstående flyghöjder AGL om
inte annat anges i MIL AIP-4 MAP eller tillstånd ges från ATS.
• Jetflygplan: 1300 ft (400 m)
• Flermotoriga propellerflygplan: 800 ft (250 m).
• Helikoptrar: 500 ft (150 m)
Plané från trafikvarvshöjden får påbörjas vid insväng från medvindslinjen
till baslinjen eller direkt då baslinjen angörs. ATS kan medge eller besluta
om andra trafikvarvshöjder då omständigheterna så kräver.
Förband i formering som skall delas upp grupperas före ingång i trafikvarv
i flank motsatt trafikvarvets riktning. Uppdelning görs senast vid sväng till
finalen.
Luftfartyg som behöver flyga förbi annat luftfartyg skall göra detta till höger (vid högervarv till vänster) och meddela ATS. Förbiflygning får inte ske
under sväng till eller på final.
Trafikvarv vid militära flygplatser görs i vänstervarv om inte ATS meddelar annat. Lokala bestämmelser (t ex angöringspunkt, angöringssektor, trafikvarvshöjder och högervarv) anges i MIL AIP-4 MAP. Avvikelse från gällande trafikvarv får göras efter tillstånd från ATS resp anmälan till AFIS.
Civila flygplatser saknar fastställt trafikvarv. Alla svängar görs där åt vänster om inte annat föreskrivs eller medges. Pilot skall följa eller helt undvika
trafikvarv som utförs av andra luftfartyg.
12.3.7 – 12.3.7.1
FOM-A Gemensam
149
Pos
1
2
3
4
Förklaring
Motvindslinje
Medvindslinje
Baslinje
Final
Bild 12:2 .
12.3.7.2
Landningsklarering
Då luftfartyg/förbandet är landningsklart anmäls detta till ATS enligt följande:
• Vid instrumentinflygning: Då luftfartyget/förbandet är landningsklart.
• Vid direktlandning eller trafikvarv: Då luftfartyget/förbandet är landningsklart och angör finalen. Anmälan kan göras på annan plats, men
skall då åtföljas av var luftfartyget befinner sig, exempelvis: ”Left base,
gear down” (Vänster bas, landningsklar).
Landning på kontrollerad flygplats får ske först sedan ATS lämnat klarering för landning. Om inte ATS meddelat annat innebär klarering för landning vid kontrollerad militär flygplats även klarering att via banslut taxa
till uppställningsplats. För korsning av bana eller för användning av bana
vid taxning skall dock särskild klarering begäras.
12.3.7.3
Angöring av final
Finalen angörs på lägst
• flygplan: 170 ft (50 m)
• helikopter: 70 ft (20 m)
12.3.7.4
Avbruten landning
Avbruten landning anmäls till ATS eller AFIS. Fältet passeras på höjd under 500 ft (150 m). Därefter följer luftfartyget utflygningsförfarandet efter
150
FOM-A Gemensam
12.3.7.1 – 12.3.7.4
start eller fortsätter in i trafikvarvet efter tillstånd från ATS respektive anmälan till AFIS.
Avbruten instrumentinflygning genomförs enligt 12.9.3 Genomförande (sida
208).
12.3.7.5
Avstånd mellan luftfartyg vid landning
Vid landning gäller nedanstående minsta avstånd från eget luftfartygs sättning till framförvarande landande/startande luftfartyg av samma kategori
• Transportflygplan: banan fri
• Övriga flygplan: 1000 m
• Helikoptrar: 50 m.
Mellan olika flygplanskategorier samt efter civilt flygplan gäller att flygplan som har landat skall ha lämnat banan. Startande skall ha passerat
banslutet eller påbörjat sväng.
För landningsstråk får DC besluta om ändrade avstånd med hänsyn till
bland annat landningsstråkets bredd.
Risk för kvarliggande ändvirvlar eller rotorturbulens kan kräva större
avstånd.
12.3.7.6
Landning med eller vid sidan av fälld bromsskärm
Landning får ske med bromsskärm på banan om minst halva banbredden
är fri. Om bromsskärm ligger längre än 300 m från banslutet skall landning
ske enskilt.
Om bromsskärm använts vid landning skall denna om möjligt fällas på banans läsida. Anmälan till ATS skall göras om var på banan skärmen fällts
och eventuell bromsskärmsmiss.
12.3.7.7
Landning på smal bana och på sandad bana
Landning med flygplan på smal bana (banbredd < 24 m) genomförs enskilt
och får inte genomföras förrän
• Startande flygplan passerat banslutet eller påbörjat sväng.
• Landande flygplan lämnat banan fri.
Landning med flygplan på sandad bana genomförs enskilt. Minsta tillåtna
inbördes avstånd mellan flygplan av samma kategori är 1000 m. Mellan
flygplan av olika kategorier skall banan vara fri.
12.3.7.8
Lämnande av banan
Banan får lämnas före banslutet först efter tillstånd från ATS.
Vid landning i mörker eller då luftfartyget av annan orsak (väderförhållanden, terränghinder etc) inte kan observeras från tornet skall piloten anmäla
när banan (landningsstråk) lämnas.
12.3.7.4 – 12.3.7.8
FOM-A Gemensam
151
12.4
Väjningsregler
Regler i detta avsnitt får vid behov anpassas till de taktiska krav som framgår av taktiska anvisningar eller allmänna råd för utbildning. Regler för
uppträdande vid identifiering av och vid ingripande mot främmande luftfartyg framgår av IKFN och tillämpningsbestämmelser.
För att undvika kollision är det av största vikt att noggrann utkik hålls
ombord på luftfartyg under flygning, oavsett om VFR- eller IFR- flygning utförs och oavsett inom vilken luftrumsklass flygningen utförs,
samt vid framförande på marken eller på vattnet.
12.4.1
Allmänt
Flygning får inte avsiktligt genomföras så att besättning och passagerare i
annat luftfartyg kan antas befara risk för kollision. Luftfartyg får inte ansluta i formering eller utföra samlings- eller anfallsmanöver mot annat luftfartyg utan order eller tillstånd.
12.4.2
På marken
Vid taxning och hovring framförs luftfartyg så att det inte hindrar eller stör
startande eller landande luftfartyg.
Luftfartyg väjer vid möte åt höger. Vid korsande möte gäller högerregel,
dvs den som har annat luftfartyg på sin högra sida lämnar företräde.
Taxande och hovrande luftfartyg skall stanna och vänta vid väntplats om
inte ATS meddelat annat. Om inte ATS är i tjänst avgör piloten när taxning
kan fortsätta.
Taxande och hovrande luftfartyg skall stanna vid tänt stoppljus.
12.4.3
I luften
Pilot som är skyldig att väja undviker att passera över, under eller framför
annat luftfartyg. Passage utförs med betryggande mellanrum.
Pilot som inte är väjningsskyldig bibehåller kurs och fart. Vid kollisionsrisk
vidtas de åtgärder som bedöms bäst avvärja kollision.
12.4.3.1
Grundläggande väjningsregler
• Luftfartyg håller undan för luftfartyg i nöd.
• Motordrivet luftfartyg håller undan för bogserande luftfartyg, segelflygplan samt för ballonger och luftskepp.
• Enskilt luftfartyg håller undan för förband.
152
FOM-A Gemensam
12.4 – 12.4.3.1
• Flygplan (förband) håller undan för helikopter.
• Flygning med jetflygplan i närheten av helikopter eller propellerflygplan
skall ske på sådant sätt att dessa inte berörs av jetstråle eller ändvirvlar.
12.4.3.2
Vid möte
Då luftfartyg eller förband möts på motsatta eller nära motsatta kurser och
risk finns för kollision, väjer båda luftfartygen (förbandet) åt höger.
Vid skärande kurser gäller högerregel, d v s den som har annat luftfartyg
(förband) på sin högra sida håller undan.
12.4.3.3
Vid upphinnande
Luftfartyg (förband) anses som upphinnande då det bakifrån närmar sig ett
annat luftfartyg i mindre än 70° vinkel räknat från den andres längdaxel,
d v s då piloten i det upphinnande luftfartyget inte kan se det andra luftfartygets framåtriktade navigationsljus.
Den som är upphinnande är väjningsskyldig och väjer åt höger om inte detta är uppenbart olämpligt. Senare inträffad förändring i luftfartygens inbördes läge fritar inte den upphinnande från väjningsskyldighet.
Bild 12:3 .
12.4.3.4
I samband med landning
Luftfartyg på marken och i luften håller undan för landande luftfartyg.
Luftfartyg på högre höjd håller undan för luftfartyg på lägre höjd. Luftfartyg på lägre höjd får dock inte flyga in framför eller passera den som är under inflygning för landning.
12.4.3.1 – 12.4.3.4
FOM-A Gemensam
153
12.5
Ljus på luftfartyg
12.5.1
Kollisionsvarningsljus
Kollisionsvarningsljus kan vara av två olika typer:
• Beaconljus, skall normalt vara tända då någon motor är igång
• Strobeljus, skall normalt vara tända under hela flygningen. För luftfartyg
som saknar beaconljus skall strobeljus normalt vara tända då någon motor är igång.
Avsteg får beslutas:
• vid risk för bländning
• då den operativa säkerheten kräver detta
• vid flygning med NVD
• av DC vid flygning enligt OAT
• av L CF (eller i förekommande fall: övningsledare flyg) vid övning i särskilt avdelat och radarövervakat luftrum. Detta skall meddelas via NOTAM.
12.5.2
Navigationsljus
Navigationsljus skall normalt vara tända på luftfartyg vid flygning och
verksamhet på marken mellan solnedgång och soluppgång såvida inte risk
för bländning föreligger. Avsteg får göras under samma förutsättningar
som för avsteg från användande av kollisionsvarningsljus.
Blinkande navigationsljus får inte användas då kollisionsvarningsljus är
tända.
12.5.3
Strålkastare
Landningsstrålkastare skall normalt vara tänd på luftfartyg i samband med
start och landning.
Taxnings- eller landningsstrålkastare skall normalt vara tänd vid taxning
mellan solnedgång och soluppgång såvida inte risk för bländning föreligger.
Avsteg får göras under samma förutsättningar som för avsteg från användande av kollisionsvarningsljus.
154
FOM-A Gemensam
12.5.1 – 12.5.3
12.6
Kommunikation
12.6.1
Radioförbindelse
12.6.1.1
Upprättande av radioförbindelse
Pilot (alternativt flygtolk) skall vid kontrollerad flygning normalt upprätta
dubbelriktad radioförbindelse med ATS och passa föreskrivna radiofrekvenser. Avsteg kan medges av ATS.
12.6.1.2
Radioförbindelse vid okontrollerad flygplats
På eller i närheten av okontrollerad flygplats där ATS saknas eller inte är i
tjänst passas den publicerade radiofrekvensen eller, om sådan inte finns,
frekvens 123,450. Vid lämpliga tillfällen skall C-meddelande sändas för att
informera eventuella andra luftfartyg.
12.6.1.3
Avbrott i radioförbindelse
Vid avbrott i radioförbindelsen: Ställ in transponderkod 7600.
Vidta därefter någon av nedanstående åtgärder beroende på situationen.
12.6.1.3.1
VMC
Fortsätt flygningen under VMC och landa på närmast belägna lämpliga
flygplats. Meddela efter landning snarast ATS om det inträffade.
12.6.1.3.2
IMC
Bibehåll tilldelad fart och höjd under 7 minuter. Fortsätt därefter flygningen enligt färdplan/klarering till tillämpligt navigeringshjälpmedel vid destinationsflygplatsen och genomför instrumentinflygningsförfarande för
detta navigeringshjälpmedel.
12.6.1.3.3
Radiobortfall vid flygning enligt OAT
Om flygningen inte kan fullföljas under VMC till landning kan uppmärksamhet påkallas på något av nedanstående sätt.
Vid ögonkontakt med annat luftfartyg:
• Piloten flyger på parallellkurs vid sidan av det andra luftfartyget.
• Under dager med vingtippningar; under mörker med upprepade regelbundna blinkningar med navigationsljusen.
• Pilot som uppmärksammar nödsignalerna kvitterar med samma signal
och leder luftfartyget till landning på lämplig plats.
12.6.1.1 – 12.6.1.3.3
FOM-A Gemensam
155
Vid utebliven ögonkontakt med annat luftfartyg:
• Piloten söker upp område och höjd där luftfartyget bedöms kunna upptäckas av radar. Piloten flyger med bränsleekonomisk fart i en liksidig
triangel med en minut per sida för jetflygplan och två minuter per sida
för propellerflygplan och helikopter.
• Triangeln flygs i vänstervarv om både sändare och mottagare är ur funktion. I högervarv om endast sändaren är ur funktion. Svängarna görs vid
instrumentflygning med 45° bankning, med helikopter 30° bankning.
• Flygning i nödtriangel sker i cirka sju minuter.
• Fortsätt därefter flygningen enligt färdplan/klarering till tillämpligt navigeringshjälpmedel vid destinationsflygplatsen och genomför instrumentinflygningsförfarande för detta navigeringshjälpmedel.
• Personal vid radarstation som uppmärksammar luftfartyg som flyger i
”nödtriangel” meddelar snarast ATS och aktuell stridsledning. Dessa
vidtar åtgärder för att ge hjälp exempelvis i form av assisterande luftfartyg.
12.6.1.3.4
Radiobortfall i samband med landning
Vid radiobortfall i samband med landning utförs åtgärder enligt nedanstående tabell.
Tabell 12:7 Avbrott i radioförbindelse i samband med landning.
Felfunktion
Radio ur funktion
Signal/manövera)
Anm.
Ställ in transponder 7600.
Uppsikt hålls efter optiska signaler från ATS.
Under dager: Ställ ute och vingtippningar.
Under mörker: Regelbundna blinkar med strålkastare (för luftfartyg
utan strålkastare: med navigationsljus).
Radio- och fartmätare ur funktion
Ställ in transponder 7600.
Då ledning till landning med annat luftfartyg erfordras intas väntläge i vänstervarv över fältet eller
Under mörker: Omväxlande korta
väl under moln varvid ATS snaoch långa blinkar med strålkastarast vidtar åtgärder så att annat
re (för luftfartyg utan strålkastare:
luftfartyg kan ansluta. Uppsikt
upprepade väntningstecken med
hålls efter optiska signaler från
navigationsljusen). b)
ATS.
Under dager: Vingtippningar.
a) Luftfartyget framförs i trafikvarv då signal/manöver avges.
b) MORSETECKEN ••• — (V)
12.6.2
Radiosignalering vid flygning
12.6.2.1
Terminologi
Vid flygning tillämpas normalt engelska språket vid kommunikation mellan luftfartyg och ATS/STRI/annat luftfartyg. Avsteg får beslutas i undantagsfall av befälhavaren för att använda svenska språket.
156
FOM-A Gemensam
12.6.1.3.3 – 12.6.2.1
Vid flygning i länder där det ej är möjligt att använda engelska språket
skall normalt flygningen genomföras med hjälp av utbildad flygtolk. Procedur för flygning med flygtolk famgår i de flygslagsvisa FOM-A delarna
(FOM-A TpSpecflyg – 2.3.23 Flygning med flygtolk, FOM-A Helikopter –
2.3.4.5 Flygning med flygtolk respektive FOM-A Stridsflyg – 2.3.1.4 Flygning
med flygtolk).
Om någon pilot i besättningen talar det aktuella språket flytande kan avsteg, vad gäller krav på flygtolk, beslutas av L CF. Piloten skall i dessa fall
få utbildning i den flygradioterminologi som används i det aktuella landet
innan flygningen påbörjas.
Terminologi- och fraseologibestämmelser med ATS framgår av LFS
2007:13, och i förekommande fall av allmänna råd för taktik och utbildning
samt av ”Bestämmelser för sambandstjänsten vid flygvapnet” (Best Sb FV).
Terminologi och fraseologi med StriL framgår av ”Handbok Flygengelska”.
12.6.2.1.1
Anropssignaler
Se FOM-C 2.9 Anropssignaler (Callsigns).
12.6.2.2
Flygtrafikledningsfrekvenser m m vid flygning enligt
OAT
Tilldelning av frekvenser för olika ändamål (flygtrafikledning, stridsledning m m) framgår av Best Sb FV kap 6.
Flygtrafikledningsfrekvenser benämns med kanalbokstav (ev + siffra) eller
med frekvens i MHz. Vid behov kan kanalbokstäverna kompletteras med
flygplatsernas namn eller referensnummer respektive FIR/UIR MIL-sektorbenämning.
Flygtrafikledningsfrekvenser används enligt nedanstående tabell.
Kanal
Användning
A
Trafik med flygplatskontroll eller AFIS. Frekvensen används inte på flyghöjder över 1200 m QFE.
B
Trafik i samband med PAR-inflygningar. Frekvensen bör inte användas på
flyghöjder över 1200 m QFE 65.
C
Trafik med inflygningskontroll. För flygplats, som inte tilldelats kanal A, används kanal C dessutom för trafik med flygplatskontroll. För flygplats som
inte tilldelats kanal C2 används kanal C dessutom för trafik med terminalkontroll.
C2
Trafik med terminalkontroll.
D
Basradiokanal 1. För resp bas på basväljare.
E
Trafik med väderenhet (väderrapportering/förfrågan).
122,60 MHz
H
Trafik avseende:
121,50 MHz a
b
c
12.6.2.1 – 12.6.2.2
nödanrop och nödmeddelanden.
räddningsinsats.
Frekvensen är internationell nödfrekvens. Förekommer nödtrafik på
frekvensen är all annan trafik förbjuden.
FOM-A Gemensam
157
12.6.2.3
Mottagningskvittens
Luftfartyg och flygstridsledningsenhet lämnar mottagningskvittens genom
att sända egen anropssignal.
Flygtrafikledningsorgan lämnar mottagningskvittens av meddelande från
luftfartyg genom att sända luftfartygets anropssignal.
Följande uppgifter i meddelanden från ATS och StriL kvitteras genom motläsning:
• klarering
• instruktion som gäller inställning och manövrering av transponder
• höjdmätarinställning (QNH, QFE) samt uppgift om genomgångsnivå
• bana i användning
• bäringar som lämnas vid pejling samt uppgift om inkurs
• anvisad radiofrekvens eller kanal (vid instruktion om skifte av frekvens
eller kanal). Efter frekvens- eller kanalskifte skall anmälan ske och gällande klarering anmälas.
Vid förbandsflygning motläses QFE/QNH och höjd av alla luftfartyg.
12.6.3
Användning av transponder och
identifieringsutrustning
12.6.3.1
Transponder, allmänt
Transponder mod A+C skall vara tillslagen vid flygning om inte annat
meddelas eller medges av ATS.
12.6.3.2
Transponder vid flygning enligt OAT
Pilot som inte tilldelats individuell kod av ATS ställer före start in kod:
• 7400 i Stockholm AOR
• 7300 i Malmö AOR
ATS/Stri kan vid behov ange till- och frånslag av transponder samt IDENT
och höjdrapportering (mod C).
Ej planerat avsteg från avsedd transponderanvändning, exempelvis fel på
utrustningen, anmäls på radio.
DC kan restriktivt besluta om avsteg från normal användning av transponder. Anmälan om avsteg anges därvid i färdplan eller på radio.
För att undvika omotiverad kollisionsvarning skall transponder mod A utnyttjas (transponder mod C ställas i läge från) vid planerad flygning närmare än 6 NM (11 km) och höjdskillnad mindre än 1000 ft (300 m) till luftfartyg som bedöms vara utrustat med kollisionsvarningssystem.
158
FOM-A Gemensam
12.6.2.3 – 12.6.3.2
12.6.3.3
Transponder vid flygning i förband
Vid flygning i förband har formationsledaren transponder tillslagen med
tilldelad individuell kod. Om avståndet mellan luftfartygen är mindre än
300 m skall förbandsmedlem ha transponder frånslagen men individuell
kod inställd.
Förbandsmedlem skall utan anmaning ha transponder tillslagen med tilldelad individuell kod vid flygning i kontrollerat luftrum då avståndet mellan
enheterna överstiger 300 m.
12.6.3.4
Transponder vid nödläge
Vid nödläge används nedanstående transponderkoder.
• Allmänt nödläge: 7700
• Avbrott i radioförbindelse: 7600
• Luftfartyget utsatt för olaglig handling: 7500
12.6.3.5
Flygövning utan transponder
Flygövning utan transponder får planeras och genomföras i för ändamålet
lämpliga övningsområden där påverkan av annan trafik bedöms liten.
Flygövning utan transponder planeras och genomförs enligt följande:
• Divisionschef beslutar om avsteg från normal användning av transponder. Anmälan om avsteg anges i färdplan eller på radio.
• Planeringen ska ske i samverkan med Stri.
• Föreligger osäkerhet hos Stri om identitet på övande, exempelvis efter en
luftstrid då plottar från flera flygplan sammanfallit, beordras flygplanen
att slå transponder till.
• Övande enheter som ges en höjdbegränsning till följd av icke övande trafik beordras i samband med denna att slå till sin transponder. Transpondern ska därefter vara tillslagen under tiden för restriktionen.
• För att förhindra brutna höjdklareringar mot områdesgräns ges övande
enheter ”löpande” påminnelse om gällande höjdklarering. Detta ska ägnas särskild uppmärksamhet när icke övande ses passera nära över områdesgräns.
Vid flygövningar som genomförs i TRA, CBA, R-/D-område eller särskilt
upprättat övningsområde regleras flygning utan transponder i övningsbestämmelserna.
12.6.3.6
Identifieringsutrustning
Identifieringsutrustning används i enlighet med respektive SFI/AOM, övningsbestämmelser, taktiskt reglemente eller taktisk order.
12.6.3.3 – 12.6.3.6
FOM-A Gemensam
159
12.6.4
Optisk signalering
12.6.4.1
Ljussignaler och manövrer
12.6.4.1.1
Från ATS till flygplan
Riktad ljussignal mot flygplan
Flygplan luften
Flygplan på marken
Fast grönt sken
Klart att landa
Klart att starta
Fast rött sken
Lämna plats för annat flygplan och gå runt fältet
Stopp
En serie gröna blinkar
Återvänd för landning a)
Klart att köra på marken
En serie röda blinkar
Flygplatsen olämplig för
landning. Landa inte
Lämna banan (landningsområdet) fri (fritt)
En serie vita blinkar
Landa på flygplatsen
Återvänd till uppställningsplatsen
Rött signalskott
Landa tills vidare inte (oavsett tidigare givna tillstånd)
Blinkar med ban- och taxiljus Dra på och gå om (anledning
t ex glömt landställ)
a) Tillstånd att landa lämnas därefter med fast grönt sken.
Bild 12:4 .
160
FOM-A Gemensam
12.6.4.1.1 – 12.6.4.1.1
Bild 12:5 .
12.6.4.1.2
Från flygplan till ATS
Innebörd
Signal/manöver
Begäran om utkörningstillstånd
Korta blinkar med strålkastare
Radio ur funktion vid landninga)
Se 12.6.1.3.4 Radiobortfall i samband med
landning (sida 156).
a) Flygplanet framföres i trafikvarv då signal/manöver avges.
12.6.4.1.3
Från ATS till personal (fordon) på fältet
Innebörd
Signal
Lämna snarast banor (stråk) och taxibanor
Blinkar med ban- och taxiljus
Tillstånd att vistas på fältet åter i kraft
Gröna blinkar från tornet
12.6.4.1.4
Varning till luftfartyg/Signalskott
Optisk signal att använda för att varna flygplan som flyger i eller är på väg
in i ett restriktionsområde, förbjudet eller ett för flygning farligt område.
En serie signalskott avgivna med 10 sekunders mellanrum, vart och ett vid
krevad visande rött och grönt ljus eller stjärnor.
12.6.4.2
Signaler mellan besättning och markpersonal
I dagsljus kan signalerna förtydligas genom användande av gula signalspadar. Under mörker används stavlampor med signallins (i det följande benämnda lysstavar) alternativt så kallade kemljus. Om ljusförhållandena är
tillräckliga kan dagertecken användas även under mörker. Samtliga signaler kan kompletteras eller ersättas med tal när talsamband finns inkopplat.
För att se animeringar som inte är kontinuerliga – Klicka på bilden
som då öppnas i ett separat fönster, alternativt tryck F5 (gäller även då
bilden har öppnats i ett separat fönster).
I emilia så finns det även en länk till en större animering som öppnas i
ett separat fönster.
12.6.4.1.1 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
161
Allt klart alternativt ”JA”
Även:
• markströmkälla bortkopplas
• klart för snabbtankning
• luftfartyget fulltankat (vid snabbtankning)
Dager: Ena handen knuten med tummen
uppåt i höjd med ansiktet.
Mörker: Korta blinkar med strålkastaren används för ”markströmkällan bortkopplas”.
Innebörd: Avsiktligt blank.
Bild 12:6 Allt klart alternativt ”JA” .
Något är fel alternativt ”NEJ”
nedåt i höjd med ansiktet.
Mörker: Avsiktligt blank.
Innebörd: Tecknet kan avse påstående eller fråga.
Bild 12:7 Något är fel alternativt ”NEJ”.
Allt klart alternativt ”JA”
uppåt i höjd med ansiktet.
Innebörd:
• ”Markströmkällan är bortkopplad”
För helikopter även:
• ”lasten fri från marken”
• ”lasten fri från lastkroken”
Bild 12:8 Allt klart alternativt ”JA”.
162
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Något är fel alternativt ”NEJ”
Dager: Arm hålls ut med knuten hand och
utsträckt tumme nedåt i höjd med midjan
Mörker: Samma tecken med vertikal lysstav.
Bild 12:9 Något är fel alternativt ”NEJ”.
Framåt
Dager: Armarna utsträckta i midjehöjd något
isär, för händer upprepade gånger uppåt,
och bakåt till axelhöjd. Handflatorna uppåt.
Mörker: Samma rörelse med lysstavar.
Bild 12:10 Framåt.
Dager: Armarna längs sidan, handflatorna
framåt, för händerna upprepade gånger
framåt och uppåt till axelhöjd.
Bakåt
Bild 12:11 Bakåt.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
163
Bakåt
Dager: Böj armarna i 90 grader framför
kroppen i midjehöjd och låt armarna rotera
om varandra i en framåtriktad rörelse.
Bild 12:12 Bakåt.
Brand under luftfartyget
Dager: Gör snabbt en åtta med ena armen,
den andra armen pekar under luftfartyget.
Bild 12:13 Brand under luftfartyget.
Brand vid utpekad plats
den andra armen pekar mot brandhärden.
Bild 12:14 Brand vid utpekad plats.
164
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Bromsar Lossa/bromsarna lossade
Dager: Armarna över huvudet vänd mot luftfartyget, knutna händer som öppnas.
Mörker: Lysstavar med korsade armar som
därefter hålls raka.
Bild 12:15 Bromsar Lossa/bromsarna lossade (tryck F5).
Bromsar; Sätt/bromsar satta
Dager: Armarna över huvudet, öppna händer mot luftfartyget som därefter knyts.
Mörker: Lysstavarna med raka armar över
huvudet, som därefter korsas.
Bild 12:16 Bromsar; Sätt/bromsar satta
(tryck F5).
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
165
Bromsarna lossade
Dager: Höj armen med knuten hand horisontellt, sträck därefter ut fingrarna.
Bild 12:17 Bromsarna lossade (tryck F5).
Bromsarna satta
Dager: Höj armen och handen med fingrarna utsträckta horisontellt, knyt sedan handen.
Bild 12:18 Bromsarna satta (tryck F5).
Bromsar lossa/bromsarna lossade
Dager: Vänster arm rakt ned längs sidan.
Höger arm vinklas i huvudhöjd med knuten
hand som därefter öppnas.
Bild 12:19 Bromsar lossa/bromsarna lossade (tryck F5).
166
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Bromsar; Sätt/bromsarna satta
Dager: Vänster arm rakt ned längs sidan.
Höger arm vinklas i huvudhöjd med öppen
hand som därefter knyts.
Bild 12:20 Bromsar; Sätt/bromsarna satta
(tryck F5).
Bromsar; Överhettade
Dager: Armarna utsträckta horisontellt med
underarmarna vinkelrätt rakt ned mot marken. Handflatorna inåt mot kroppen.
Bild 12:21 Bromsar; Överhettade.
Bromsklossar bort
Dager: Ena armen svängs tvärs luftfartygets
längdriktning.
Mörker: upprepade blinkar med lanternor jfr
Bild 12:49 (sida 177).
Bild 12:22 Bromsklossar bort.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
167
Bromsklossar bort
Dager: Händerna korsade framför ansiktet
med handflatorna framåt, rör armarna utåt.
Bild 12:23 Bromsklossar bort (tryck F5).
Bromsklossar Sätt
Dager: Armarna uppsträckta med handflatorna framåt, rör händerna inåt så att de korsas framför ansiktet.
Bild 12:24 Bromsklossar Sätt (tryck F5).
Bromsklossar borta
Dager: Armarna nedåt, händer knutna med
tummarna utsträckta utåt, rör armarna utåt.
Bild 12:25 Bromsklossar borta (tryck F5).
168
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Bromsklossar; Ansatta
Dager: Armarna nedåt och isär, händerna
knutna med tummarna in mot kroppen, rör
armarna inåt.
Mörker: Samma tecken med lysstavarna.
Bild 12:26 Bromsklossar; Ansatta (tryck F5).
Bromsklossar bort
Dager: Sträck ut armarna ovanför huvudet
och för spadarna utåt mot sidorna, relativt
snabbt från varandra.
Bild 12:27 Bromsklossar bort (tryck F5).
Bromsklossar; Sätt
Dager: Sträck ut armarna ovanför huvudet
och för spadarna relativt snabbt mot varandra tills de rör varandra.
Bild 12:28 Bromsklossar; Sätt (tryck F5).
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
169
Dirigera personer
Dager: En hand höjs vertikalt över huvudet,
handflatan mot luftfartyget. Den andra handen pekar mot berörd personal med rörelse
mot luftfartyget.
Bild 12:29 Dirigera personer.
Dörr vid trappor; Öppna/stäng
Dager: Låt höger arm vila längs med sidan
och höj vänster arm över huvudet i 45 graders vinkel. För höger arm mot den vänstra
axeln i en svepande rörelse upprepade
gånger.
Innebörd: Det här tecknet är främst avsett
för luftfartyg som har inbyggd trappa.
Bild 12:30 Dörr vid trappor; Öppna/stäng.
Fortsätt till nästa teckengivare
Dager: Ena armen nedåt,den andra armen
rör sig framför kroppen och pekar mot nästa
teckengivare
Bild 12:31 Fortsätt till nästa teckengivare.
170
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Fri väg (Clear)
Dager: Båda armarna utsträckta på samma
sida över axelhöjd i utflygningsriktningen.
Mörker: Samma tecken med lysstavar.
Bild 12:32 Fri väg (Clear).
Förflyttning sida
Dager: Ena armen utsträckt horisontellt i påkallad riktning, den andra armen i upprepad
rörelse över huvudet.
Bild 12:33 Förflyttning sida.
Förflyttning i sidled
Dager: Ena armen utsträckt horisontellt i påkallad riktning. den andra armen i en upprepad svepande rörelse.
Bild 12:34 Förflyttning i sidled.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
171
HIFR; Avbryt
Dager: Helikopterbesättning alternativt
markpersonal svänger höger arm horisontellt med handflatan nedåt i axelhöjd
Mörker: Helikopterbesättning gör samma
rörelse med ficklampa, markpersonal använder lysstav.
Bild 12:35 HIFR; Avbryt (tryck F5).
HIFR; Avbryt tankning
Dager: Höger arm rörs upp och ner. Signalstav hålls vertikalt.
Mörker: Samma som dag, men med lysstav.
Innebörd: Tankningen avbryts, ventilen
stängs, slangen returneras.
Bild 12:36 HIFR; Avbryt tankning.
HIFR, Begär flyga in över däck för att returnera slang
Dager: Höger arm rörs upp och ner, med
handflatan utåt.
Mörker: Samma som dag.
Innebörd: Tankningen avbryts, ventilen
stängs, slangen returneras.
Bild 12:37 HIFR, Begär flyga in över däck
för att returnera slang.
172
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
HIFR, Bekräftande signal
Dager: Tummen upp.
Innebörd: FDO medger att tankning kan påbörjas.
HIFR; Förbered losskoppling
markpersonal gör vertikala rörelser med utsträckt arm med handflatan uppåt.
Bild 12:38 HIFR; Förbered losskoppling
(tryck F5).
HIFR, Hkp klar in över däck
Dager: Signalstav hålls upp.
Mörker: Lysstav hålls upp.
Bild 12:39 HIFR, Hkp klar in över däck (tryck
F5).
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
173
HIFR, Påbörjar tankning
Dager: Cirkulära rörelser med höger arm.
Mörker: Samma som dag, men med lysstav.
Bild 12:40 HIFR, Påbörjar tankning.
HIFR, Slangen är fastsatt, vinscha upp
slangen
Dager: Vänster signalstav horisontellt ut
från kroppen, höger signalstav gör uppåtgående rörelser.
Mörker: Samma som dag, men med lysstavar.
Bild 12:41 HIFR, Slangen är fastsatt, vinscha upp slangen.
HIFR; Starta
markpersonal gör cirkelrörelser med höger
pekfinger.
OBS! likhet med kontakttecken.
Bild 12:42 HIFR; Starta.
174
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
HIFR; Önskas
Dager: Helikopterbesättning för tummen till
munnen likt en drickande rörelse.
Mörker: Samma rörelse med ficklampa i
handen. Se till att inte bli bländad.
Bild 12:43 HIFR; Önskas (tryck F5).
Dager: Armarna utsträckt horisontellt i sida
med handflatorna nedåt.
Hovra
Bild 12:44 Hovra.
Håll kvar position/vänta
Dager: Sträck ut båda armarna och rikta
spadarna nedåt i 45 graders vinkel ut från
sidorna. Håll kvar positionen till dess att luftfartyget är klart för nästa manöver.
Bild 12:45 Håll kvar position/vänta.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
175
Häråt
Dager: Armarna vertikalt över huvudet med
handflatorna inåt.
Bild 12:46 Häråt.
Kapa vajer
Dager: Höger arm horisontellt utsträckt
framåt med knuten hand, med vänster arm
under görs en skärande rörelse med öppen
handflata nedåt.
Bild 12:47 Kapa vajer.
Klart för förflyttning
Dager: Honnör (oavsett huvudbonad bärs
eller ej).
Mörker: Lysstav riktas mot luftfartyget och
fälles därefter i förflyttningsriktningen.
Innebörd: Bromsklossar borttagna, förtöjning loss. Minst en flygplanlängd framför
flygplanet fritt från hinder. För lätt helikopter:
en rotordiameter utanför rotorperiferin. För
medeltung helikopter: dubbla rotordiametern
utanför rotorperiferin.
Bild 12:48 Klart för förflyttning.
176
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Kontakt; Alt 1
Dager: Ena handen förs i cirkelrörelse i höjd
med huvudet. Antal uppsträckta fingrer anger avsedd motor. Hjälpaggregat (APU) räknas som motor med högst nummer.
Mörker: Upprepade blinkar med lanternor,
jfr Bild 12:22 (sida 167). (Om luftfartyget är
strömlöst: cirkelrörelse med pennficklampa i
höjd med huvudet i riktning mot en punkt
mellan luftfartyg och markpersonal).
Bild 12:49 Kontakt; Alt 1.
Kontakt; Alt 2
Dager: Sträck ut antal fingrar med ena handen som motsvarar numret på avsedd motorn. Motorerna räknas i ordning från vänster till höger sett i flygriktningen. Eventuell
APU räknas som sista motorn i ordningen.
Den andra handen förs i cirkelrörelse i höjd
med huvudet.
Bild 12:50 Kontakt; Alt 2.
Kontakt
Dager: Ena handen förs i cirkelrörelse i höjd
med huvudet. Peka vid behov på avsedd
motor eller anger motorns nummer med
uppsträckta fingrar. Hjälpaggregat (APU)
räknas som motor med högst nummer.
Bild 12:51 Kontakt.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
177
Kupé
Dager: Ena armen och handen i höjd med
axeln och handen tvärs halsen. Handflatan
vänd nedåt. Vid behov: ange med uppsträckta fingrar vilken motor som kupérats
(jfr Bild 12:49 (sida 177)).
Innebörd: Jag har stoppat motorn/motorerna.
Bild 12:52 Kupé.
Kupé, Kupé motor (APU), Lösgör yttre
last (hkp)
Dager: Markpersonal pekar vid behov på
avsedd motor eller anger motorns nummer
med uppsträckta fingrar (jfr Bild 12:49 (sida
177)) varefter Ena armen och handen i höjd
med axeln och handen tvärs halsen. Handflatan vänd nedåt. Ett slag mot skalplåten
markerar att kompressorn stannat.
Mörker: Kupétecken med lysstaven. Tecknet repeteras av piloten med upprepade
blinkningar med taxistrålkastare.
Bild 12:53 Kupé, Kupé motor (APU), Lösgör
yttre last (hkp).
Koppla loss omedelbart (nödtecken)
Dager: Horisontellt ”sågande” rörelse med
ena handen framför bröstkorgen med öppen
hand.
Innebörd: Koppla loss dig och/eller person/
utrustning från vinschkrok omedelbart. Förbered vinschkrok för uppvinschning. Om
”nödläge” uppstår och hkp ej omedelbart
kan nå ytb via radio skall normalt vinschop
värdera skjutning av vajer.
Bild 12:54 Koppla loss omedelbart (nödtecken).
178
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Landa här
Dager: Armarna vertikalt över huvudet vänd
mot landningspunkt. Armarna sänks till horisontellt läge upprepade gånger.
Bild 12:55 Landa här.
Lasten Sträck
Dager: En repklättrande rörelse med händerna.
Bild 12:56 Lasten Sträck.
Last Lossa
Dager: Vänster arm utsträckt horisontellt
framåt med knuten hand, höger arm gör,
med knuten hand, pendlande rörelse under
vänster arm
Bild 12:57 Last Lossa.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
179
Last inte lossad
Dager: Böj vänster arm horisontellt framför
bröstet med handflata nedåt, högra handen
öppen vertikalt pekande mot vänster handflata.
OBS! Likhet med Bild 12:66 (sida 182).
Bild 12:58 Last inte lossad.
Lyft/starta
Dager: Armarna utsträckta horisontellt i sida
med handflatorna uppåt och förs upprepade
gånger rakt uppåt.
Bild 12:59 Lyft/starta.
Lämna luftfartyget
Dager: Simulera att axelremmarna kopplas
bort och slängs över axlarna
Bild 12:60 Lämna luftfartyget (tryck F5).
180
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Rotorstart
Dager: Båda händerna förs i cirkelrörelser i
höjd med huvudet.
Mörker: upprepade blinkar med lanternorna.
Lämna därefter navljusen tända.
Bild 12:61 Rotorstart.
Rotorstart
Dager: Båda händerna förs i cirkelrörelser i
höjd med huvudet.
Mörker: Upprepade blinkar med lanternorna. Lämna därefter navljusen tända.
Bild 12:62 Rotorstart.
Rör inte kontrollerna
Dager: Sträck ut höger arm över huvudet
och knyt handen eller håll spaden i 90 graders vinkel från kroppen. Den vänstra armen
vilar längs med kroppen.
Bild 12:63 Rör inte kontrollerna.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
181
Sakta ned
Dager: Armarna nedåt, upprepade rörelser
upp och ner med handflatorna mot marken
Mörker: Samma rörelse med horisontella
lysstavar.
Bild 12:64 Sakta ned.
Sakta ned påvisad motor
Dager: Arm som motsvarar påvisad/-e motor/-er upprepat upp och ner med öppen
handflata nedåt.
Mörker: Samma rörelse med lysstav horisontellt.
Bild 12:65 Sakta ned påvisad motor.
Samband; Önskas
Dager: Gör ett ”T” med händerna i ögonhöjd
med tummen mot bröstet.
OBS! Likhet med Bild 12:58 (sida 180) och
Bild 12:94 (sida 191).
Bild 12:66 Samband; Önskas.
182
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Samband ytb-radio bruten
Dager: Knutna händer mot hjälmens sidor.
Alt Ryck i slack vajer eller slå på spänd vajer
för att påkalla uppmärksamhet
Mörker: Försök påkalla ytb uppmärksamhet
genom att använda strålkastarna. Blinka eller pendla med ljuskägla. Ytb söker samband med hkp.
Innebörd: Avbryt vinschprocedur och sök
radiosamband med hkp via fartyg eller motsvarande.
Bild 12:67 Samband ytb-radio bruten.
Samband; Önskas med besättning
Dager: Knutna händer mot öronen.
Bild 12:68 Samband; Önskas med besättning.
Samband önskas med markpersonal
Dager: Knutna händer mot hjälmens sidor.
Bild 12:69 Samband önskas med markpersonal.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
183
Sprintar i
Dager: Händer i höjd med huvudet, pekfingrarna mot varandra.
Bild 12:70 Sprintar i (tryck F5).
Sprintar ur
Dager: Händerna i höjd med huvudet, pekfingrarna pekar utåt.
Bild 12:71 Sprintar ur (tryck F5).
Sjunk
Dager: Armarna hålls horisontellt rakt ut åt
sidorna och rörs nedåt med handflatorna
nedåt.
Innebörd: Rörelsens hastighet påvisar
sjunkhastighet.
Bild 12:72 Sjunk.
Stig
Dager: Armarna hålls horisontellt rakt ut åt
sidorna och rörs uppåt med handflatorna
uppåt.
Innebörd: Rörelsens hastighet påvisar stighastighet.
Bild 12:73 Stig.
184
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Stopp
Dager: Armarna korsas upprepat över huvudet.
Innebörd: Hastigheten på armarnas rörelse
indikerar behovet av snabbt stopp.
Bild 12:74 Stopp.
Surrning av
Dager: Vänster arm ner. Svepande rörelse
med höger hand från axeln till handleden.
Upprepa på höger sida.
Mörker: Samma som dagersignal med lysstavar vilka hålls som en förlängning av armen.
Bild 12:75 Surrning av (tryck F5).
Surrning på
Dager: Händerna framför sig i midjehöjd, rotera i cirkelrörelse.
Mörker: Samma som dagersignal med lysstavar vilka hålls som en förlängning av armen.
Bild 12:76 Surrning på.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
185
Sätt ner
Dager: Armarna, och korslagda framför
kroppen.
Bild 12:77 Sätt ner.
Helikoptern står säkert
Dager: Armarna nedåtsträckta och korslagda framför kroppen. Svepande rörelser
framför kroppen och åt sidorna.
Bild 12:78 Helikoptern står säkert.
Svängar vid backning
Dager: En arm nedåt, den andra armen utsträckt rör sig från vertikalt läge över huvudet till horisontellt läge framför kroppen.
Innebörd: Nedåtriktad arm påvisar svängriktning för stjärten på luftfartyget.
Bild 12:79 Svängar vid backning.
186
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Svängar vid framåtfart
Dager: En arm nedåt, den andra armen utsträckt rör sig från vertikalt läge över huvudet till horisontellt läge framför kroppen. Armens hastighet indikerar svänghastigheten.
Innebörd: Nedåtriktad arm påvisar svängriktning.
Bild 12:80 Svängar vid framåtfart.
Tanka inte fälltanken (vid snabbtankning) Dager: Öppen hand med tummen nedåt.
Bild 12:81 Tanka inte fälltanken (vid snabbtankning).
Tankning; Avbryt (vid snabbtankning)
Dager: Båda händernas insidor mot huvens
insida.
Bild 12:82 Tankning; Avbryt (vid snabbtankning).
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
187
Teckengivare/guide
Dager: Höger arm ovanför huvudet och rikta
spaden uppåt. Rör vänster hand upprepade
gånger i sidled med spaden riktad nedåt,
mot kroppen.
Innebörd: Det här tecknet betyder att den
person som är placerad vid luftfartygets
vingspets meddelar piloten, rangeraren eller
push back-operatören att luftfartygets rörelse till och från uppställningsplatsen inte
hindras.
Bild 12:83 Teckengivare/guide.
Uttaxning eller upphovring
Dager: Avsiktligt blank.
Mörker: Strålkastaren (-na) tänds.
Bild 12:84 Uttaxning eller upphovring (tryck
F5).
Led inkörningen (mörker)
Dager: Avsiktligt blank.
Mörker: Korta blinkar med strålkastaren.
Innebörd: Signalen används även då inkörning till uppställningsområde önskas.
Bild 12:85 Led inkörningen (mörker).
188
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
”Wave-off” (Avbryt)
Dager: Upprepad rörelse med utsträckta armar över huvudet.
Bild 12:86 ”Wave-off” (Avbryt).
Vinsch; Ned
Dager: Vänster arm horistontellt rakt fram,
handen knuten. Med höger arm rör handen
upp och ned i höjd med midjan med handflatan nedåt.
Mörker: Samma rörelse med lysstavarna
horisontellt.
Bild 12:87 Vinsch; Ned.
Vinsch; Upp
Dager: Vänster arm horistontellt rakt fram,
handen knuten. Med höger arm rör handen
upp och ned i höjd med midjan med handflatan uppåt.
Mörker: Samma rörelse med lysstavarna
horisontellt.
Bild 12:88 Vinsch; Upp.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
189
Vinschningen avbryts
Dager: Armarna längs sidorna, underarmarna vinklade och gör upprepade upp och ned
rörelser med handflatorna uppåt.
Mörker: Samma rörelse med kemljus.
Bild 12:89 Vinschningen avbryts .
Yttre kraft anslut
Dager: Händerna över huvudet, vänster
hand delvis knuten, höger hand med två utsträckta fingrar rör sig mot vänster hand och
”kopplar” in.
Bild 12:90 Yttre kraft anslut (tryck F5).
Yttre kraft; Bort
hand delvis knuten, högra handens två utsträckta fingrar ”kopplar” loss från den
vänstra.
Bild 12:91 Yttre kraft; Bort (tryck F5).
190
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Yttre kraft; Anslut
hand delvis knuten, höger hand med två
fingrar utsträckta ”kopplar” in i vänster handen.
Mörker: Samma rörelse med vänster lysstav vertikalt och höger lysstav horisontellt.
Bild 12:92 Yttre kraft; Anslut (tryck F5).
Yttre kraft; Bort
hand delvis knuten, högra handens två utsträckta fingrar ”kopplar” loss från den
vänstra.
Mörker: Samma rörelse med vänster lysstav vertikalt och höger lysstav horisontellt.
Yttre kraft; Anslut
Dager: Vänster hand horisontellt framför ansiktet. Höger hand vertikalt under vänster
hand med handflatan framåt. Höger hand
rörs sedan upp mot vänster.
Bild 12:94 Yttre kraft; Anslut (tryck F5).
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
191
Yttre kraft; Bort
Dager: Vänster hand horisontellt framför ansiktet. Höger hand vertikalt under vänster
hand med handflatan framåt. Höger hand
rörs sedan ner från vänster.
Allt klart, alternativt ”JA”
Dager: Höger hand knuten tryckt mot toppen av hjälmen.
Mörker: Samma tecken.
Bild 12:96 Allt klart, alternativt ”JA”.
192
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Bår; Vinscha ned
Dager: Armarna längs sidorna med knutna
händer, upprepade rörelser upp och ned i
midjehöjd.
Bild 12:97 Bår; Vinscha ned.
Hkp; Minska avstånd till mig
Dager: Armarna isär framför huvudet med
handflatorna mot huvudet, upprepade rörelser mot huvudet.
Bild 12:98 Hkp; Minska avstånd till mig.
Hkp; Stoppa förflyttning
Dager: Höger arm höjd till ett halttecken
med handflatan mot helikoptern.
Bild 12:99 Hkp; Stoppa förflyttning.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
193
Hkp; Öka avstånd från mig
Dager: Armarna isär framför huvudet med
handflatorna mot helikoptern, upprepade rörelser mot helikoptern.
Bild 12:100 Hkp; Öka avstånd från mig.
Lyftsäck; Vinscha ned
Dager: Knutna händer med pek- och långfinger sträckta; ritar en kvadrat i luften.
Kvadraten börjar med händerna ihop mitt
framför/ovanför huvudet.
Bild 12:101 Lyftsäck; Vinscha ned (tryck
F5).
Länspump; Vinscha ned
Dager: Höger arm i vinkel snett framåt med
knuten hand uppåt. Upprepade rörelser fram
och tillbaka med underarmen.
Bild 12:102 Länspump; Vinscha ned.
194
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Räddningsslinga; Vinscha ned
Dager: Forma en cirkel med armarna ovanför huvudet.
Bild 12:103 Räddningsslinga; Vinscha ned.
Vajer; Klart vinscha in
Dager: Höger arm ritar en cirkel i luften
ovanför huvudet med handflatan mot helikoptern.
Bild 12:104 Vajer; Klart vinscha in.
Vajer; Vinscha in
Dager: Höger arm horisontellt ut i sida med
handflatan uppåt; upprepade lyftande rörelser från axelhöjd och uppåt.
Bild 12:105 Vajer; Vinscha in.
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
195
Vajer; Vinscha ut
handflatan nedåt; upprepade rörelser ned till
midjehöjd.
Bild 12:106 Vajer; Vinscha ut.
Vajervinschningen; Stoppa
handflatan nedåt; upprepade horisontella rörelser.
Bild 12:107 Vajervinschningen; Stoppa.
Vinschmatta; Vinscha ned
Dager: Knutna händer med pek- och långfinger sträckta; ritar en triangel i luften. Triangeln börjar med händerna ihop mitt framför/ovanför huvudet.
Bild 12:108 Vinschmatta; Vinscha ned (tryck
F5).
196
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
Vinschning; Genomförs med styrlina
Dager: Vänster arm med knuten hand
sträckt i sida snett upp till vänster; höger
arm med knuten hand i vinkel framför bröstet. Händerna förs upprepade gånger mot
varandra som om ett gummiband drogs mellan dem.
Bild 12:109 Vinschning; Genomförs med
styrlina.
Brand vid utpekad plats
den andra armen pekar mot brandhärden.
Bild 12:110 Brand vid utpekad plats.
Nödläget under kontroll
Dager: Utsträckta armar rakt ut åt sidorna,
korsa dem framför kroppen i midjehöjd.
Bild 12:111 Nödläget under kontroll (tryck
F5).
12.6.4.2 – 12.6.4.2
FOM-A Gemensam
197
Rekommenderar evakuering
Dager: Höger arm rak längs sidan, vänster
arm hålls i vinkel med handflatan inåt. Handen förs upprepade gånger bakåt mot axeln.
Bild 12:112 Rekommenderar evakuering.
Rekommenderar stopp
Dager: Korsade handleder hålls över främre
delen av huvudet.
Mörker: Samma position med lysstavar.
Bild 12:113 Rekommenderar stopp.
198
FOM-A Gemensam
12.6.4.2 – 12.6.4.2
12.6.4.3
Duk- och flaggsignaler
SLAG
ANVÄNDNING
Landningsmärke
Helikopter
Landningsplats helikopter.
UTSEENDE (UNG MÅTT)
Färg: På ena sidan rött H på vit
botten. På andra sidan gult H på
röd botten.
Stängd bana eller
taxibana
Gräns för område som är otjänligt
för luftfartyg.
Färg: Gula diagonaler på röd botten.
Hinderflagga
Utmärkning av hinder på och obrukbara delar av flygfält samt för
att markera laddning och plundring med skarp ammunition.
Färg: Röd eller rödgul.
12.6.4.4
Nöd-, il- och varningssignaler
Nöd-, il och varningssignaler från luftfartyg finns angivna i IKFN.
12.6.4.4.1
Handsignaler mellan luftfartyg vid nöd då annan
kommunikation ej finns
Begreppet HEFOE kan användas för att förtydliga en felbild mellan luftfartyg då annan kommunikation ej finns. Piloten i det felfungerande luftfartyget håller en knuten näve mot huvglaset/rutan och anger därefter med
uppsträckta fingrar vilket system som är fel.
1 finger
Hydraulic
Hydraul
2 fingrar
Electrical
Elsystem
3 fingrar
Fuel
Bränsle
4 fingrar
Oxygen
Oxygen
5 fingrar
Engine
Motor
Vid problem att sända eller höra, knyts först händer enligt Bild 12:69 (sida
183) mot hjälmen därefter anges frekvens/kanal enligt följande;
12.6.4.3 – 12.6.4.4.1
Knuten näve
Div fq/chat/förbriefad fq
1 finger
Kanal A
2 fingrar
Kanal B
3 fingrar
Kanal C
4 fingrar
Kanal C2
FOM-A Gemensam
199
Klappning på axeln mot anslutet luftfartyg anger att pilot i nöd vill landa
anslutet. Den som leder till landning: återflyg med fart lämplig för luftfartygstypen,och ”dra på” på kort final.
En eller båda händerna knutna dragna uppifrån och ner framför ansiktet
anger avsikt att skjuta ut sig.
12.7
Klarering
12.7.1
Allmänt
Klarering begärs för flygning i luftrumklasser enligt 12.1.2 Luftrumsklassning (sida 133) och för flygplatstrafik vid kontrollerad flygplats.
Klarering begärs genom att färdplan inlämnas eller via radio. Klarering
(och andra flygsäkerhetsmeddelanden) erhålls via radio och motläses av pilot (alternativt flygtolk).
Det åligger befälhavaren att kontrollera att erhållen klarering inte medför
avsteg från bestämmelser, BOF etc.
Kan erhållen klarering inte följas begärs ny klarering.
12.7.2
Klarering under flygning
12.7.2.1
Begäran om klarering
Erforderlig klarering för flygning inom kontrollerat luftrum begärs av pilot
(alternativt flygtolk) eller flygstridsledare om möjligt senast 2 minuter före
inpassering.
Vid begäran om klarering lämnas följande uppgifter:
• läge (eller riktning och avstånd till navigeringsfyr, landningsplats e d)
• höjd och kurs
• avsikt med fortsatt flygning
• ev önskemål om att övergå från IFR till VFR eller vice versa
• ev begärd höjd, kurs, färdväg, förändrad destination etc.
Vid avsikt att landa lämnas uppgift om önskad inflygnings- och landningsmetod, antal enheter eller förbandets gruppering, ev ammunitionslast, ev
begränsning pga bränsle. ATS kan, då trafik- eller väderförhållanden så
kräver, anvisa den inflygnings- och landningsmetod som bör användas.
12.7.2.2
Följande av klarering
Erhållna klareringar skall normalt följas. Avsteg får göras vid nöd.
Pilot (alternativt flygtolk) anmäler till ATS/STRI när höjd och kurs enligt
klarering intagits.
200
FOM-A Gemensam
12.6.4.4.1 – 12.7.2.2
12.7.2.3
Avvikelse från klarering vid nöd
Avsteg från klarering får göras vid nöd (”trängande situation”). Till ATS
skall snarast meddelas vilken åtgärd som vidtagits samt att avvikelsen orsakats av trängande situation.
Vid tekniskt fel som kräver nödplané skall piloten om möjligt svänga bort
från flygvägen/färdlinjen innan planén påbörjas. Ställ transponder på 7700,
tänd yttre belysning och håll uppsikt utåt.
12.7.2.4
Avvikelse från klarering i annat fall än nöd
Oavsiktlig avvikelse från klarering åtgärdas på följande sätt:
• Avvikelse från höjd > 500 ft (150 m): Bibehåll intagen höjd, meddela ATS
och begär förnyad klarering.
• Avvikelse från höjd < 500 ft (150 m): Återta höjd enligt klarering. Meddela ATS.
• Avvikelse från färdlinje: Återgå snarast till färdlinjen.
• Avvikelse från TAS (> 5 %) eller tid vid rapportpunkt (> 3 min): Meddela
ATS.
12.7.2.5
Klarering vid flygning i formation
Förbandschef ansvarar för att klarering utverkas för samtliga enheter ingående i förbandet. Vid begäran om klarering anges antal luftfartyg/ enheter samt förbandets utsträckning i höjd, längd och sida. Vid motläsning av
klarering skall framgå att kvittensen avser hela förbandet.
ATS delar upp förbandet på formationsledarens begäran.
12.7.2.6
VMC-klarering vid IFR-flygning
Pilot som flyger enligt IFR och erhållit klarering för visuella väderförhållanden skall:
• själv upprätthålla separation så att kollisionsrisk inte uppstår
• meddela ATS/STRI om väderförhållandena inte med säkerhet medger
flygning under VMC.
Då VMC-klarering ges lämnar ATS trafikupplysning.
12.7.2.7
Klarering i belagd övningssektor/-område (PCA,
TRA, CBA etc)
Tillstånd att lämna den radiofrekvens på vilken radiotrafik upprätthålls
med ATS innebär inte tillstånd till avsteg från klarering.
Vid flygning inom övningssektor i SWEDEN FIR görs anmälan till STRI eller ATS om möjligt senast 2 minuter före sektorn lämnas.
12.7.2.7.1
Nyttjande i sidled
I kontrollerat luftrum får flygning i övningssektor ske intill 2,5 NM (5 km)
från områdesgräns. I okontrollerat luftrum får flygning ske intill områdes12.7.2.3 – 12.7.2.7.1
FOM-A Gemensam
201
gräns, dock skall nödvändigheten att flyga närmare än 2,5 NM (5 km) beaktas kontra risken att överträda områdesgränsen.
12.7.2.7.2
Nyttjande i höjdled
I kontrollerat luftrum får flygning ske intill den höjdgräns som Fsl eller
ATS anger i klarering, eller i begränsning av klarering (t ex vid separation
till annan trafik eller över TMA). I okontrollerat luftrum får flygning ske
även utanför angiven höjdgräns men endast efter att Fsl eller ATS meddelats om detta.
12.7.2.7.3
Begränsning i nyttjande
Begränsningar i nyttjande framgår av SOM – 7.7 Separationer.
Vid osäkerhet om huruvida en begränsning fortfarande gäller eller
inte ska Fsl/ATS alltid tillfrågas. Upphäv inte begränsningen på eget
bevåg.
12.7.2.7.4
Separation i belagd övningssektor/-område
Separationer till andra luftfartyg och ej tillgängliga områden (t ex TMA,
R-/D-omr) framgår av SOM – 7.7 Separationer.
12.7.2.7.5
Klarering via flygstridsledare
Fsl ansvarar för att ge pilot erforderlig hjälp med områdeshållning vid radarledning/följning. Piloten ansvarar då för höjdhållning.
Klarering kan förmedlas av Fsl. Fsl får efter tillstånd av ATS ge order eller
direktiv som förändrar tidigare lämnad klarering. Klarering som ges av Fsl
ska följas på samma sätt som ATS-klarering.
OBS!
Allmänt luftläge eller andra styr- och strimeddelanden som ges via datalänk får ej ersätta talradiokommunikation enligt 12.7.1 Allmänt (sida
200).
12.8
Särskilda flygtrafikbestämmelser
inom vissa områden
12.8.1
Höjdseparation vid flygning över
restriktionsområden och farliga områden
Vid flygning över R- och D-område, i kontrollerat luftrum inom SWEDEN
FIR, ska minsta höjdseparation vara enligt tabellen nedan.
202
FOM-A Gemensam
12.7.2.7.1 – 12.8.1
Verksamhet i R-/D-området
Områdets övre gräns
< FL 290 (8850 m STD)
≥ FL 290 (8850 m STD)
Verksamhet med riskområde (skjutning, spräng- 1000 ft (300 m)
ning etc) samt flygning
2000 ft (600 m)
Övrigt (fågelskydd, nationalpark, fängelse etc)
Intill gränsen
Intill gränsen
I de restriktionsområden som inrättats till skydd för nationalparker anges
som restriktion ”förbjudet att flyga i dalgångar”. Detta innebär att flygning
på lägre höjd än 300 m (1000 ft) AGL och/eller närmare bergstoppar eller
bergsryggar än 5000 m är förbjuden. Dessa ”dalgångshöjder” gäller inte
luftfartyg vid polis-, sjukvårds- eller räddningsflygning.
12.8.2
Flygning i närheten av okontrollerad
flygplats
Flygning enligt OAT närmare en okontrollerad flygplats än 5 km bör undvikas på lägre flyghöjd än 1700 ft (500 m).
12.8.3
TIZ och TIA
Före flygning i TIZ eller TIA upprättas dubbelriktad radioförbindelse med
ATS-enhet i så god tid att trafikinformation hinner inhämtas. Härvid anges
läge, flyghöjd och avsikt.
I undantagsfall får anmälan om avsedd flygning ske på annat sätt före flygningen (dock ej enbart färdplan).
Anmäld flyghöjd eller flygväg får inte ändras förrän ATS mottagit och kvitterat meddelande om ändringen. Även annan manöver eller åtgärd som
kan påverka övrig trafik anmäls till ATS.
Radiopassning skall ske på angiven frekvens om inte ATS medgivit annat.
Anmälan skall göras då TIZ/TIA lämnas.
Samordning av genomflygning av TIZ/TIA får ske direkt mellan STRI och
berört ATS. STRI meddelar då piloten att inpassering i TIZ/TIA kommer
att ske och att piloten inte behöver kontakta ATS-enheten.
12.8.4
Aerodrome flight information service,
AFIS
Befälhavaren beslutar på grundval av upplysningar från AFIS om genomförande av taxning, val av bana, start- och landning, inträde i/utträde ur
trafikvarv, instrumentinflygning m m.
Pilot meddelar sina avsikter och manövrer i den omfattning som från flygsäkerhetssynpunkt kan anses lämpligt. Syftet är att även informera annan
trafik i närheten av flygplatsen.
12.8.1 – 12.8.4
FOM-A Gemensam
203
Startande rapporterar:
• utkörning och val av bana
• uppställning för start
• ev högersväng efter start
• utflygningsriktning
• övrigt som kan påverka flygsäkerheten.
Landande rapporterar:
• beräknad ankomst över navigeringshjälpmedel eller flygplatsen.
• inflygningsförfarande
• ingång i resp urgång ur väntläge
• ankomst över/passage av väsentliga positioner
• ingång på baslinje eller final
• att luftfartyget är landningsklart
• inkörning (vägval, parkering)
• övrigt som kan påverka flygsäkerheten (exempelvis tekniskt fel, bränslebrist, fågelkollision etc).
12.9
Instrumentinflygning
12.9.1
Allmänt
Tillgängliga instrumentinflygningsmetoder är:
• Civila metoder och procedurer. Dessa beskrivs i PANS/OPS eller TERPS
samt att vår tillämpning av dessa beskrivs i FOM-A Flygslagsdelar.
• Svenska militära metoder och procedurer. Dessa beskrivs nedan i 12.9.2
Svenska militära instrumentinflygningsmetoder (sida 205). Metodikexempel
på procedurer återfinns i FOM-A Stridsflyg – 2 Flygning, grunder.
Godkända metoder och procedurer för respektive luftfartygstyp framgår
av FOM-A flygslagsdel och FOM-B.
204
FOM-A Gemensam
12.8.4 – 12.9.1
12.9.2
Svenska militära
instrumentinflygningsmetoder
Instrumentinflygningsmetoder uppdelas i två huvudgrupper, slingmetod
eller direktmetod, beroende på hur utgångsläge för slutlig inflygning intas.
Inflygningen delas in i olika delar:
• Anflygning. Antingen för platstagning eller direkt mot utgångsläge för
slutlig inflygning
• Mellanliggande inflygning vid slingmetod. Mellanliggande inflygning
kan delas upp i
– Utsväng
– Utflygning
– Insväng
• Slutlig inflygning
• Avbruten inflygning om landning inte kan ske
12.9.2.1
Slingmetod
Slingmetod genomförs med en inledande platstagning med hjälp av något
av:
• eget uppdaterat navigeringssystem
• eget icke uppdaterat navigeringssystem med ATS övervakning
• ATS vektorering
• pejl
• eget system över radiofyr
Platstagningen följs av en slinga för att inta utgångsläge för slutlig inflygning.
12.9.2 – 12.9.2.1
FOM-A Gemensam
205
Bild 12:114 Instrumentinflygningens delar vid militär instrumentinflygning med
slingmetod.
12.9.2.2
Direktmetod
Direktmetod genomförs utan föregående platstagning. Utgångsläge för
slutlig inflygning intas med hjälp av något av:
• eget uppdaterat navigeringssystem
• eget icke uppdaterat navigeringssystem med ATS övervakning
• ATS vektorering
206
FOM-A Gemensam
12.9.2.1 – 12.9.2.2
Bild 12:115 Instrumentinflygningens delar vid militär instrumentinflygning med direktmetod.
12.9.2.2 – 12.9.2.2
FOM-A Gemensam
207
12.9.3
Genomförande
12.9.3.1
Instrumentinflygning med slingmetod via plats
12.9.3.1.1
Anflygning
1.
2.
Normal fart i TMA eller enligt FOM-B/SFI.
Vid kontrollerad flygplats anger ATS anflygningshöjden. För jetflygplan eftersträvas FL 65 (lämplig halvcirkelhöjd omkring 2000 m) vid
plats.
12.9.3.1.2
3.
Vid kontrollerad flygning anger ATS utflygningskurs eller svängpunkt såväl före som vid plats.
12.9.3.1.3
4.
208
Platstagning
Utsväng
Vid plats påbörjas utsväng till angiven utflygningskurs eller mot
svängpunkt. Sker platstagning med hjälp av egen utrustning anmäls
plats till ATS.
FOM-A Gemensam
12.9.3.1 – 12.9.3.1.3
12.9.3.1.4
5.
6.
7.
Utflygning
Vid behov startas tersur.
Intagen utflygningskurs anmäls och plané påbörjas till av ATS eller i
IAC/IAL-kort angiven lägsta höjd.
Vid kontrollerad flygning anger ATS:
• utflygningstid, normalt 2 minuter
8.
9.
• svängavstånd eller LB/IP
Vid icke kontrollerad flygning beräknar piloten själv dessa värden.
Normalt svängavstånd är 11 NM (20 km) från banbörjan. Vid pejlinflygning utan avståndsinformation används normalt utflygningstid 2
minuter.
Avvikande svängavstånd anges vid behov av ATS med hänsyn till
trafikförhållanden eller markfyrens placering.
12.9.3.1.5
10.
11.
Efter utflygningstid eller vid svängpunkt påbörjas sväng till inflygningskurs för slutlig inflygning.
Efter passage av svängpunkt får plané ske till lägst slutlig inflygningshöjd höjd enligt IAL/IAC-kort.
12.9.3.2
Instrumentinflygning med direktmetod
12.9.3.2.1
Anflygning
1.
2.
12.9.3.1.4 – 12.9.3.2.1
Insväng
Normal fart i TMA eller enligt FOM-B/SFI.
Flyghöjden mot svängpunkt/inflygningspunkt får inte underskrida
den högsta av lägsta sektorhöjd vid flygplatsen. (Gäller inte vid vektorering/övervakning.)
FOM-A Gemensam
209
12.9.3.2.2
3.
4.
Insväng
ATS ger ”klart inflygning” senast vid insväng
Efter passage av svängpunkt/inflygningspunkt får plané ske till
lägst slutlig inflygningshöjd höjd enligt IAL/IAC-kort.
12.9.3.3
Slutlig inflygning med standardplané
12.9.3.3.1
Slutlig inflygning med standardplané
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
210
”Inbound” (”inflygning”) anmäls till ATS när inflygningskurs intagits. Alternativt anmäls ”established” (”låsning”) på luftfartygets
hjälpmedel samt avstånd när sådant är tillgängligt.
ATS kvitterar pilotens anmälan samt att vid övervakning/vektorering ges även avstånd till sättpunkt. Därefter ligger ansvaret på piloten för fortsatt navigering och hinderfrihet.
När slutlig inflygning utförs med hjälp av pejl med avståndsinformation, lämnar ATS inflygningsklarering (”cleared for approach”) först
när flygplanet med hjälp av pejl konstaterats ligga inom ± 10° från
aktuell inflygningslinje.
Fartreduktion och luftfartyget görs landningsklart. Avstånd för fartreduktion enligt FOM-A Stridsflyg eller FOM-B/SFI.
Fart med landningsklart luftfartyg enligt FOM-A Stridsflyg eller
FOM-B/SFI. Vid annan fart skall ATS orienteras.
Standardplané påbörjas på avstånd som svarar mot höjd för slutlig
inflygning enligt IAL/IAC-kort. Denna höjd får inte underskridas
förrän flygplanet konstateras ligga inom ± 10° från inkurs.
Vid PAR/SRE-inflygning anmäls ”taking over” (”övertar”) när ledning skall avbrytas.
FOM-A Gemensam
12.9.3.2.2 – 12.9.3.3.1
12.9.3.3.2
8.
9.
10.
Inflygningen avbryts så att kritisk höjd inte underskrids, såvida inflygningen inte kan fullföljas med visuella referenser till inflygningsljus, banljus eller bana.
Inflygning avbryts också om kriterierna för fortsatt inflygning för respektive inflygningsmetod inte kan innehållas eller om nödvändiga
visuella referenser förloras i ett senare skede av inflygningen.
Instrumentinflygning avbryts genom stigning på inflygningskurs
och därefter på kurs som anges av ATS eller på IAL/IAC-kort och
till höjd som ger hinderfrihet för fortsatt flygning. Klarering begärs
för fortsatt flygning.
12.9.3.4
Slutlig inflygning med kontinuerlig plané
12.9.3.4.1
Slutlig inflygning med kontinuerlig plané
1.
2.
3.
4.
5.
12.9.3.3.2 – 12.9.3.4.1
Avbruten inflygning
”Inbound” (”inflygning”) anmäls till ATS när inflygningskurs intagits.
ATS kvitterar pilotens anmälan med ”cleared for approach” (”klart
för inflygning”) när flygplanet konstaterats ligga inom ± 10° från aktuell inflygningslinje. Därefter ligger ansvaret på piloten för fortsatt
navigering och hinderfrihet.
Fartreduktion utförs och därefter görs luftfartyget landningsklart.
Fart med landningsklart luftfartyg enligt FOM-A Stridsflyg eller
FOM-B/SFI. Vid annan fart skall ATS orienteras.
Plané påbörjas. Höjd för slutlig inflygning enligt IAL/IAC-kort får
inte underskridas förrän flygplanet konstateras ligga inom ± 10° från
inkurs.
FOM-A Gemensam
211
12.9.3.4.2
6.
7.
8.
212
Avbruten inflygning
Inflygningen avbryts så att kritisk höjd inte underskrids, såvida inflygningen inte kan fullföljas med visuella referenser till omgivande
terräng, inflygningsljus, banljus eller bana.
Inflygning avbryts också om kriterierna för fortsatt inflygning för respektive inflygningsmetod inte kan innehållas eller om nödvändiga
visuella referenser förloras i ett senare skede av inflygningen.
Instrumentinflygning avbryts genom stigning på inflygningskurs
och därefter på kurs som anges av ATS eller på IAL/IAC-kort och
till höjd som ger hinderfrihet för fortsatt flygning. Klarering begärs
för fortsatt flygning.
FOM-A Gemensam
12.9.3.4.2 – 12.9.3.4.2
12.9.3.5
Slutlig inflygning med cirklingförfarande
Om landningsbanan för den slutliga inflygningen inte är lämplig för landning kan cirkling användas för att göra en visuell, trafikvarvsliknande manöver för att landa på annan bana.
Cirkling tillämpas inte för helikopter.
Cirklingminima enligt
IAL-kort innebär dager 300 ft (mörker 600
ft) hinderfrihet inom 3
NM radie från ARP.
Cirklingområdet kan
begränsas av exempelvis hinder eller bebyggelse vilket framgår av IAL-kort.
1.
2.
3.
12.9.3.5 – 12.9.3.5
Cirkling får påbörjas först då visuell kontakt erhållits med inflygningsljus, banljus eller bana och sedan piloten konstaterat att flygplanet ligger inom det för cirkling tillåtna området.
Under cirklingförfarandet skall cirklingminima (molnbashöjd och
sikt) vara uppfyllda och navigeringen säkerställas genom visuell
kontakt med flygplatsen, omgivande terräng eller visuella cirklingshjälpmedel (t ex hinderljus).
Om visuella referenser förloras skall proceduren för avbruten inflygning för den inledande instrumentinflygningen följas. Piloten gör en
stigande sväng mot landningsbanan och över flygplatsen där flygplanet etableras stigande på färdbenet för avbruten inflygning. Olika
flygbanor krävs således beroende på var de visuella referenserna går
förlorade.
FOM-A Gemensam
213
12.9.4
Minima för instrumentinflygning och
cirkling
12.9.4.1
Landningsminima
Landningsminima anges på IAL/IAC-kort och utgörs av:
• säkerhetshöjd för landningshjälpmedel
• minimivärden för molnbas/sikt vid cirkling.
12.9.4.2
Kritisk höjd
Vid klarering för instrumentinflygning beräknar piloten och meddelar ATS
sin kritiska höjd. Kritisk höjd utgörs av säkerhetshöjd eventuellt adderat
med pilotens och luftfartygets höjdtillägg.
Exempelbilderna visar en flygplats belägen på havsnivå; därav att det
inte finns två exempel visande både, det som på engelska benämns,
Safety Height respektive Safety Altitude.
214
FOM-A Gemensam
12.9.4.1 – 12.9.4.2
Vid cirkling adderas på motsvarande sätt höjdtillägget till molnbasvärde i
cirklingminima.
Till minimivärdet för sikt vid cirkling adderas ett värde som motsvarar
höjdtillägget i fot × 6 (när höjdtillägg anges i meter multipliceras det med
20). Högsta erforderliga siktvärde vid cirkling är 5 km.
12.9.4.2 – 12.9.4.2
FOM-A Gemensam
215
13.1 – 13.1
13
Förkortningar och definitioner
13.1
Förkortningar
A/C
Aircraft
AAL
Above Aerodrome Level
AAR
Air to air refueling (Lufttankning)
ABC
Aerodrome Briefing Card
ACARS
ARINC Communications Addressing and Reporting System
ACAS
Aircraft Communication and Reporting System
ACC
Area control centre (Områdeskontrolltjänst)
ACO
Aircraft coordinator
AD
Aerodrome
ADA
Advisory Area
ADF
Automatic Direction Finder
ADR
Advisory Route
ADS-B
Automatic Dependence Surveillance - Broadcast
AFIS
Aerodrome flight information service (Flyginformationstjänst för flygplats)
AFM
Aeroplane Flight Manual
AFS
Automatic Flight System
AGL
Above Ground Level
AGSM
Anti-G Straining Maneuver
AGT
Anti-g-träning
AIM
Aeronautical Information Manual
AIP
Aeronautical Information Publication
AIREP
Air Report
AIS
Aeronautical information service (Flygbriefingtjänst)
ALO
Air Liasion Officers
AM
Accountable Manager
AMC
Airspace Management Cell
AMSL
Above Mean Sea Level (Över havsytans medelnivå)
ANP
Actual Navigation Performance
AOC
Air Operator Certificate
AOM
Aircraft Operation Manual
AOP
ASC-operatör
AOR
Area of responsability (Ansvarsområde inom flygtrafikledningstjänsten)
APPI
Approach Control Office
APU
Auxiliary power unit (Hjälpkraftaggregat)
ArbO
Arbetsordning
ARP
Aerodrome reference point (Referenspunkt för flygplats)
ASC
Airborne Surveillance and Control
FOM-A Gemensam
217
13 Förkortningar och definitioner
ATA
Actual Time of Arrival
ATC
Air traffic control centre (Flygkontrolltjänst/flygkontrollenhet)
ATFM
Air Traffic Flow Management
ATIR
Air Traffic Incident Report
ATM
1
2
ATO
Air Tasking Order
ATPL
Airline transport pilot license
ATS
Air traffic service (Flygtrafikledningstjänst eller flygtrafikledningsenhet)
ATZ
Aerodrome Traffic Zone
AVI
Live Animals
AWY
Airway
BCF
Halon
BCL
Bestämmelser för civil luftfart
BD
Bomb Disposal
BERO
Beredskapsorder
Bes
Besättning
BFH
Befälhavare
BFL ANS
Bestämmelser för luftfart – Flygtrafiktjänst
BFT
Begränsad flygtjänst
BI
Bitr FSO
Biträdande Flygsäkerhetsofficer
BMA
Bromma
BOF
Beslut om flygning
BOG
Beslut Om Genomförande
BP
Brytpunkt
B-RNAV
Basic RNAV
C FSS
Chef Flygsystemsektion
C FTS
Chef Flygtaktiska Staben, tillika Flygvapeninspektör
C SK
Chef Systemkontor
C SÄKI
Chefen för militära säkerhetsinspektionen
C/A
Cabin Assistant (flygvärdinna)
C/S
Cabin Support (assisterande flygvärdinna)
CAA
Civil Aviation Authorities
CAS
1
2
CAT
Clear Air Turbulence
CAVOK
Ceiling and visibility OK
CBA
Cross Border Area
CBR
California Bearing Ratio
CBT
Cross Border Training
CC
Cabin Crew
CDFA
Constant Descent Final Approach (ersatt CANPA)
CDR
Commander
CF
1
2
218
Air Tasking Message
Air Traffic Management
Calibrated Airspeed
Close Air Support
Flygchef (på engelska Head of Flight Operations)
Contingency Fuel
FOM-A Gemensam
13.1 – 13.1
13.1 – 13.1
CFF
Chef För Förband
CFL
Chef För Luftfartyg
CG
Center of gravity (Tyngdpunkt)
CLCP
Chief Line Check Pilot
COP
Cabin Operating Manual
CPDLC
Controller Pilot Datalink Communication
CPL
1
2
CRM
Crew resource management
CRT
Combat Readiness Training
CT
1
2
CTA
Control area (Kontrollområde)
CTR
Control zone (Kontrollzon)
DA
1
2
DC
Divisionschef (på engelska Squadron Commander)
DEPA
Deportees with escort
DEPU
Deportees without escort
DFS
Dynamisk Flygsimulator
DGR
Dangerous Goods Regulations
DH
Decision height (Beslutshöjd)
DIRA
Direktanmälan
DK
Dubbelkommando
DLI
Dead Load Index
DLQ
Deck Landing Qualification
DME
Distance measuring equipment
DOI
Dry Operating Index
DOW
Dry Operating Weight
DP
Decision Point
DUC
Direkt Underställd Chef
DUF
Direktiv för uppdragsförslag
DUO
Divsionsunderrättelseofficerare
EAG
European Aeronautical Group
EASA
European Aviation Safety Agency
EAT
Expected Approach Time
EDP
Electronic Data Processing
EET
Estimated Elapsed Time
EGNOS
European Geostationary Navigation Overlay Service
EGPWS
Enhanced Ground Proximity Warning System
EGT
Exhaust Gas Temperature
EI
External Inspection
ELT
Emergency Locator Transmitter
ELVA
Emergency Low Visibility Approach
EOBT
Estimated OFF Block Time
EOD
Explosive Ordnance Disposal
Commercial pilot license
Current Flight Plan (Gällande färdplan)
Conversion training
Teknisk chef
Decision Altitude
Driftstörningsanmälan
FOM-A Gemensam
219
EOS
Elektrooptiskt system
EPE
Estimated Position Error
ERO
Engine Running On load and Off load
ESYM
Ekonomi system materiel
ETA
Estimated Time of Arrival
ETD
Estimated Time of Departure
ETOPS
Extended Range Twin Operations
ETP
Experimental test pilot
EVS
Enhanced Vision System
F/E
Flight Engineer = Flygmaskinist på Tp84 respektive färdmekaniker på
FPL100 och 102 samt på alla HKP-typer
FA
Flyganvisning
FAA
Federal Aviation Association
FAC
Forward Air Controller
FAF
Final approach fix (Fix för slutlig inflygning)
FANS
Future Air Navigation System
FAP
Final approach point (Punkt för slutlig inflygning)
FAR
Federal Aviation Regulations
FATO
Final Approach and Take Off helicopter area
FAWP
Final Approach Waypoint
FBS
Flygvapnets flygbefälskola
FC
1
2
FCA
CDR applicant
FCI
CDR Instruktör
FCM
CDR med medicinska restriktioner
FCN
CDR nyutbildad
FCR
CDR med restriktioner
FDO
Flight Deck Officer
FEBO
Fighter even, bogey odd
FFI
Flygfysiologi Instruktör
FFS
Försvarets författningssamling
FFT
Fortsatt flygtjänst
FHV
Företagshälsovård
FI
Förberedd insats
FIB
Försvarsmaktens interna bestämmelser
FIC
Flight Information Center
FIK
Flyginstruktörskurs
FIR
Flight information region (Flyginformationsregion)
FirOp
Firningsoperatör
FIS
Flight information service (Flyginformationstjänst)
FJ
Flygjouren
FL
Flight level (Flygnivå)
Flares
Lysfacklor
FLI
Flyginstruktör
FLL
Flyglärare
220
Commander (lika som CDR)
Fartygschef
FOM-A Gemensam
13.1 – 13.1
13.1 – 13.1
FLL-A
Flygläraraspirant
FLL-N
Flyglärare Ny
FLU
Flyglärarutbildning
FlygE
Flygenhet
FLYGI
Militära flyginspektionen
FM
1
2
Fmek
Färdmekaniker
FMLOG
Försvarsmaktens Logistik
FMS
Flight Management System
FMV
Försvarets Materielverk
FNA
Final approach
FO
First Officer
FOA
First Officer Applicant
FOB
Främre operationsbas, Forward Operation Base
FOD
Foreign object damage
FOG
Flygordergivning
FOM
1
2
FOP
Flygoperationell procedur
FON
First Officer nyutbildad
FOR
First Officer med restriktioner
FPC
Flight planning centre (Färdplaneringscentral)
FPL
Flight plan (Färdplan)
FRA
Försvarets Radioanstalt
FRÄD
Flygräddning
FSI
Flygsäkerhetsinspektören
Fsl
Flygstridsledare
FSM
Flygsäkerhetsmeddelande
FSO
Flygsäkerhetsofficer
FSO F/M
Flygsäkerhetsofficer Flyg/Mark
FSR
Flygspaningsradar
FST
Flight Simulator Training
FTL
Flygtjänstledare (på engelska Supervising Officer of Flying, SOF)
FTS
Flygtaktiska staben
FUT
Flygutprovningstillstånd
FVI
Flygvapeninspektören
FÖLäk
Flygöverläkaren
FömedC
Försvarsmedicincentrum
GAT
General air traffic
GC
Gruppchef
GCS
Ground Control Station
GEF
Genomgång efter flygning
GFSU
Genomförande av flygslagsutbildning
Flygmaskinist
Försvarsmakten
First officer med medicinska restriktioner
FOM-A Gemensam
221
GFU
Grundläggande flygutbildning; beroende på tilläggsbokstav förtydligas ytterligare typen av utbildning:
• F för pilot på flygplan(GFU/F).
• H för pilot på helikopter(GFU/H).
• B för utbildning av kabinbesättning (GFU/B).
Om behov finnes så kan GFU/B kompletteras med aktuellt flygslag (HKP
eller TpSpec).
GHT
Glide Path Height Over Treshold
GND
Ground (Underliggande terräng utgör höjdreferensplan)
GNU
Grundläggande navigatörsutbildning
GP
Glide path (Glidbana)
GPS
Global positioning system
GPWS
Ground Proximity Warning System
GRT
Ground and Refresher Training
GTU
Genomförande av taktisk utbildning
GWC
Gross Weight Chart
H
Hemligt
HCA
Helicopter Controlled Approach
HCO
Helicopter Control Officer
HCT
Hypobaric Chamber Training
HDG
Heading (Kurs)
HFFG
Handbok Flygtransport av farligt gods
HIRO
High Intensity Runway Operation
HkpO
Helikopterorder
HLP
Hänglastplats
HOB
Huvudoperationsbas
HOSTAC
Helicopter Operations from Ship other Than Aircraft Carrier
HOT
Hold Over Time
hPa
Hektopascal
HPT
Human performance team
HRC
Human Resource Centre (tidigare RekryC)
HUD
Head-Up Display Guidance System
HUET
Helicopter underwater escape training
IAC
Instrument approach chart
IAF
Initial approach fix (Inledande inflygningsfix)
IAL
Instrument approach landing
IATA
International Air Transport Association
ICAO
International Civil Aviation Organisation
IF
Intermediate approach fix (Mellanliggande inflygningsfix)
IFF
Identification Friend or Foe
IFR
Instrument flight rules (Instrumentflygregler)
IFR
Instrumentflygregler
IGE
In-Ground-Effect
IK
Igenkänningsutrustning
IKFN
Förordning om försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges
territorium under fred och neutralitet
ILC
Initial Line Check
222
FOM-A Gemensam
13.1 – 13.1
13.1 – 13.1
ILS
Instrument landing system (Instrumentlandningssystem)
IMC
Instrument meteorological conditions (Instrumentväderförhållanden)
INS
Inertial navigation system (Tröghetsnavigeringssystem)
IP
1
2
IRS
Inertial Reference Systems
IT
Informationsteknologi
IU
Imperial units
JAA
Joint Aviation Authorities
JAR
Joint aviation requirements
JRCC
Joint Rescue Coordination Center
KIAS
Knots Indicated Airspeed
KJ
Kompanijouren
Kts
Knop
KÖL
Klargöringsledare
LB
Landningsbrytpunkt
LBP
Landningsbrytpunkt
LC
Line Check
L CF
Lokal Flygchef (på engelska Wing Commander Flying)
LCP
Line Check Pilot
LCR
Line Check Report
LDP
Landing Decision Point
LH
Low Height (Radarhöjdvarning)
LHO
Live Human Organs
LIFUS
Line Flying Under Supervision
LIL
Luftoperativ insatsledare i FTS
LITOW
Loaded Index Take off Weight
LIZFW
Loaded Index Zero Fuel Weight
LLZ
Localizer
LM
Lastmästare
LMC
Last Minute Change
LP
1
2
LPV
Localizer Performance with Vertical guidance
LRC
Long Range Cruise Procedures
LROPS
Long Range Operations
LV
Limiting Visibility
LVD
Luftvärdighetsdirektiv
LVG
Luftvärdighetsgodkännande
L VL
LVO
Low Visibility Operations
LVP
Low Visibility Procedure
LVTO
Low Visibility Take Off
LZ
Landningszon
MA
Minimum Altitude
MAL
Mark och anläggningar
Initial point (Initialpunkt)
Ilastningsplats (hkp)
Left pilot
Landningsplats
FOM-A Gemensam
223
MAME
Military Aeromedical Examiner, Militär flygläkare
MAOD
Military Air Operator Declaration
MB
Marker Beacon
MC
Mission Commander
MCO
Mission Control Officer
MDA
Minimum Decision Altitude
MEL
Minimum equipment list
MFD
Militära flygsäkerhetsdirektiv
MIFS
Människan i flygsystemet
MILS
Militär ILS-inflygning
MKR
Marker
MM
Middle marker (Mellansignal)
MME
Maintenance Management Exposition
MMEL
Master Minimum Equipment List
MOB
1
2
MOCA
Minimum Obstacle Clearance Altitude
MOE
Maintenance Organisation Exposition
MORA
Minimum Off Route Altitude
MP
Materielplanerare
MR
Materielfelsrapport
MRCC
Maritime rescue coordination center
MROT
Minimum Runway Occupancy Time
MSA
1
2
MSAS
Multi-functional Satellite Augmentation System
MSL
Materielsystemledare (HKV)
MTA
Maintenance Test Assistant (Kontrollflygbiträde)
MTC
Militärt Typcertifikat
MTE
Maintenance Test Engineer (Kontrollflygtekniker)
MTP
Maintenance Test Pilot (Kontrollflygpilot)
MU
Metric units (Metriska enheter [meter, km/h, etc])
N/A
Not Applicable
NAV
Navigatör
ND
Nav Display
NDB
Non-directional beacon
NIL
Nothing in line
NOTAM
Notice to airmen
NVD
Night vision device
NVG
Night vision goggles
OAT
1
2
O-BAS
Ordinarie bas
OCH
Obstacle Clearance Height
OCL
Obstacle Clearance Limit
OFFG
Order för flygningens genomförande
224
Mobilisering
Main Operation Base
Materielsystemansvarig (HKV)
Minimum Safe/Sector Altitude
Operational air traffic
Outside air temperature
FOM-A Gemensam
13.1 – 13.1
OGE
Out-of-Ground-Effect
OI
Omedelbar insats
OM
• Operator's manual (Manual för HKP16 utgiven av US Army)
• Outer marker (Yttersignal)
13.1 – 13.1
OPC
Operator's proficiency check
OPIL
Operativa Insatsledningen
ORM
Operational Risk Management, Operationell Riskhanterings Metod
OS
Open skies
OSC
On scene coordinator
OSM
Ordnings- och skyddsinstruktioner för flygmaterieltjänsten
P
Pilot
PA
Public Address
PAPI
Precision Approach Path Indicator
PAR
Precision approach radar
Pax
Passagerare
PBB
Personligt behörighetsbevis
PC
Proficiency Check
PCA
Prior Coordination Airspace
PCL
Power Control Levers
PED
Portable Electronic Device
PF
Pilot flying
PFC
Preflight Check
PFI
Preflight Inspection
PGCS
Portable Ground Control Station
PI
Planeringsingenjör
PIC
Pilot in Command
PIV
Person i vatten
PL
Programledare (engelskt egenuttryck saknas, benämns Assistant to
SOF)
PLT
Parachute landing training
PMF
Planeringsmöte flyg
PNF
Pilot non flying
POR
Point of Replanning
PPI
Plan Position Indicator
PRM
Person(s) with Reduced Mobility
P-RNAV
Precision RNAV
Prod O
Produktions Order
PUB
Planering, uppföljning och behov
PWS
Predictive Wind Shear System
Q
Kvalitetansvarig
QAR
Quick Access Recorder
QFE
Height Above Airport Elevation
QNH
Altitude Above Sea Level
RA
Resolutions Advisory
RAFT
Rapporteringsanvisningar Flygmaterieltjänst
RAFU
Reglemente för administration av flygmaterielunderhåll
FOM-A Gemensam
225
RC
Rotechef
RCC
Resue Coordination Center
RCR
Runway Condition Reading
RD
Reservdel
RDP
Radar Descent Point
RET
Rapid Exit Taxiway
RFF
Resque and Fire Fightning
RFM
Rotorcraft Flight Manual
RML
Regler för militär luftfart
RNP
Required Navigation Performance
ROD
Rate of Descent
RON
Ronneby
RP
1
2
RSC
Runway Surface Covering
RV
Rendezvous
RVR
Runway visual range (Bansynvidd)
RVSM
Reduced vertical separation minimum
RWY
Runway
SA
Situation awareness (Situationsmedvetenhet)
SAR
Search and rescue (Flygräddningstjänst)
SB
Samband
SBAS
Satellite Based Augmentation System
SBP
Startbrytpunkt
SCA
Ship Controlled Approach
ServE
Service Enhet (FMLOG)
SF
Specialförband
SFI
Speciell förarinstruktion
SFK
SFL
Specialförbandsledningen
SFS
Svensk författningssamling
SHK
Statens haverikommission
SI
Systemingenjör
SIS
Signalspaning
Sjtp
Sjuktransport
SJV
Sjukvårdare
SK
Systemkontor
SKI
Särskild klargöringsinstruktion
SLP
Skenlandningsplats
SOF
Supervising Officer of Flying (det engelska uttrycket för FTL)
SP
Sättningsplats
SRE
Surveillance radar equipment (Övervakningsradar)
SSCA
Short Ship Controlled Approach
SST
Sea Survival training
STD
Standardinställning. Höjdmätarinställning 1013,2 hPa.
STM
Styrman
226
Right pilot
Reporting point
FOM-A Gemensam
13.1 – 13.1
STRI
Stridsledning
StriL
Stridsledning och Luftbevakning
Störled
Störledare
SUAV
Stridsteknisk UAV
SUF
Slutgiltiga uppdragsförslag
SUL
Simulator
Svbef
Samverkansbefäl
SÄKINSP
Försvarsmaktens säkerhetsinspektion i Högkvarteret
SÄKMAT
Säkerhetsmateriel
TA
1
2
3
TAF
Terminal aerodrome forecast (Flygplatsprognos enligt internationell kod)
TaKo
Taktisk Koordinator
TAS
True Airspeed
T-BAS
Tillfällig bas
Transition altitude
Teknisk anvisning
Traffic advisory
TC innehavare Typcertifikatinnehavare
13.1 – 13.1
TCAS
Traffic Alert and Collision Avoidance System
TCH
Treshold Crossing Height
TDL
Touch Down Zone Lights
TDP
Take Off Decision Point
TELLUS
Upplysningssystem (Tell us)
TF
Tjänsteföreskrift
TFU
Terrängflygutbildning
TIA
Traffic information area (Trafikinformationsområde)
TILS
Taktiskt instrumentlandningssystem
TIS
Typinskolning
TIT
Turbine inlet temperature
TIZ
Traffic information zone (Trafikinformationszon)
TL
Transition level (Genomgångsnivå)
TLP
Tillfällig landningsplats
TLZ
Temporary Landing Zone
TMA
Terminal area (Terminalområde)
TMC
Terminal control centre (Terminalkontroll)
TO
Teknisk order
TO AF
Teknisk Order Allmän
TO MF
Teknisk Order Modifiering
TOD
1
2
TOEM
Taktisk Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning
TOLO
Tankning- och laddningsomgång
TP
Transport
TQ
Torque
TR
Teknisk rapport
TRA
Temporary Reserved Airspace
TRAB
Teknisk Rapport ArbetsBeställning
Take off Distance
Top of descent
FOM-A Gemensam
227
TRE
Type Rating Examiner
TRI
Type Rating Instructor
TRTO
Type Rating Training Organization
TSO
Taktisk Systemofficer
TTP
Tactics Techniques Procedures
TU
Taktikutveckling
TUAV
Taktisk UAV
TWR
Tower (Flygplatskontroll [”tornet”])
TWY
Taxiway
UAV
Unmanned aerial vehicle (Obemannade luftfarkoster)
UE
Utbytesenhet
UF
Uppdragsförslag
UH
Underhåll
UIR
Upper flight information region (Övre flyginformationsregion)
UP
Urlastningsplats
UPK
Utgångspunkt på kartan
UR
Utredning
US
Uppdragsspecialist
UTA
Upper terminal area (Övre kontrollområde)
UTC
Coordinated universal time
UTK
Uttagningskommissionen
UWE
Under Water Escape
V Flygsäk
Vakthavande i HKV för flygsäkerhetsärenden
VAC
Visual approach chart
VAL
Visual approach landing
VASIS
Visual Approach Slope Indicator System
VF
Vattenfällning
VFDR
Voice Flight Data Recorder
VFR
Visual flight rules (Visuellflygregler)
VHL
Verksamhetsledning
VL
Verksamhetsledare
VMC
Visual meteorological conditions (Visuella väderförhållanden)
VO
Verksamhetsorder
VOR
VHF Omnidirectional range station
WAAS
WAAS Wide Area Augmentation System
YKL
Yttäckande kontrollerat luftrum
ÅR
Åtgärdsrapport
228
FOM-A Gemensam
13.1 – 13.1
13.2
Definitioner
Aeronautical information
publication
(AIP)
Publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en
stat och som innehåller varaktig aeronautisk information av
betydelse för luftfarten.
Airspace Management Cell
Gemensam civil/militär funktion som handhar luftrumsdisposition och luftrumsfördelning dagen före verksamhet.
Aktuell trafik
Kontrollerad trafik för vilken separation normalt skall åstadkommas genom ATC försorg, men som i förhållande till en
viss kontrollerad flygning inte är separerad från denna med
föreskrivna minima.
Alarmeringstjänst
Verksamhet med uppgift att underrätta vederbörande enheter när ett luftfartyg är i behov av räddningstjänst, samt i
erforderlig grad bistå sådant enhet.
Anm. Med ”bistå” avses här att förse sådant enhet
med upplysningar av betydelse för flygräddningstjänstens bedrivande.
Allmän flygtrafik
(General air traffic GAT)
Flygningar som utförs i enlighet med civila trafikregler och
procedurer.
Allvarligt tillbud
Avser tillbud där risken för haveri eller allvarlig skada varit
mycket stor.
Alternativflygplats
Alternativflygplatser innefattar någon eller några av följande:
• Startalternativ: En alternativflygplats på vilken ett luftfartyg kan landa om detta blir nödvändigt omedelbart efter
start och då det inte är möjligt att använda avgångsflygplatsen.
• Sträckalternativ: En alternativflygplats på vilken att luftfartyg skulle kunna landa efter att ha erhållit en onormal
situation eller nödsituation under sträckflygning.
• Destinationsalternativ: En alternativflygplats till vilket ett
luftfartyg kan fortsätta om det blir omöjligt eller olämpligt
att landa på destinationsflygplatsen.
Anflygning
Den del av en instrumentinflygning som sträcker sig från
dess början fram till första navigeringshjälpmedel eller bestämda punkt som ingår i inflygningsförfarandet.
Angöringspunkt (-sektor)
Det läge (den sektor) från vilket inflygning till trafikvarv vid
svensk militär flygplats påbörjas.
Anhörig
Med anhörig i flygvapnet avses make, maka, sambo, registrerad partner, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, moroch farföräldrar, svärföräldrar, fosterföräldrar, farbror, faster, morbror, moster, syskonbarn, svärson, svärdotter, svåger och svägerska. [utdrag ur FAS 9 kap. 2§]
Ansvarshavare (AH)
Chef som ansvarar för funktion enligt RML. AH inom flygtjänsten benämns flygchef (CF).
Företrädare för CF ute på förband (lokal ansvarshavare)
benämns L CF.
13.2 – 13.2
FOM-A Gemensam
229
Ats-flygväg
Angiven flygväg som upprättats för att kanalisera flygtrafik
där så behövs för att utöva flygtrafikledningstjänst.
Anm: Uttrycket ”ATS-flygväg” används för att be
teckna luftled, kontrollerad eller icke kontrollerad flygväg, flygväg för ankommande eller avgående trafik
etc.
Ats-luftrum
Avgränsat luftrum, med bokstavsbeteckning, inom vilket
angivna typer av flygning är tillåtna och för vilket flygtrafikledningstjänstens omfattning samt vissa flygtrafikregler är
fastställda.
Autopilot
Se 13.3.1 Autopilot (AP) (sida 249).
(AP)
Avancerad flygning
Med ett luftfartyg avsiktligt utförd överstegring samt manövrer som inverterad flygning, roll, halvroll, topproll, looping,
wingover och hjulning samt varianter av dessa.
Avbruten inflygning
Förfarande som skall följas om inflygningen inte kan fortsättas.
Avgångsflygplats
Flygplats där flygning startar.
Bana
På landflygplats avgränsad rektangulär yta, iordningställd
för luftfartygs start och landning.
Banljus
Ljus längs bana eller stråk.
Bansynvidd
Den sträcka över vilken pilot i ett luftfartyg på banans centrumlinje kan se banans dagermarkeringar, bankantljus eller centrumlinjeljus.
(RVR)
Basräddningstjänst
Militär flygräddningstjänst avsedd för flygplats och området
i dess omedelbara närhet.
Befälhavare
Pilot som vid flygordergivning utses till befälhavare för luftfartyg enligt kap. 5 Luftfartslagen (SFS 1986:166).
Befälhavare är ansvarig för ett luftfartygs framförande och
flygsäkerhet under flygning.
Begränsad flygtjänst
(BFT)
Beslutshöjd
(även benämnt DH/DA)
Personal i flygtjänst, kommenderad på flygtjänstorder, som
ej tillhör kategorien FFT.
För precisionsinflygning fastställd flyghöjd vid vilken avbruten inflygning senast skall inledas om inte inflygningen kan
fullföljas med visuell referens till banan, banljusen eller inflygningsljusen.
Besättning
Personal med utbildning inom kategorierna tekniker i flygtjänst, pilot, taktisk koordinator eller uppdragsspecialist
som i flygordergivning utsetts att tjänstgöra ombord på luftfartyg.
Besättningschef
Benämning på särskilt utbildad BFH i tvåpilotsystem alternativt tvåpilotprocedur. Roll i flygtjänsten är dock BFH.
Ingår i besättning för att förmedla utbildning till besättningsmedlem, hela eller delar av besättningen.
(BI)
Biträdande Flygsäkerhetsofficer
FSO på division eller verksamhetsställe. Biträder FSO.
Biträdande pilot
Pilot som stödjer befälhavaren i enpilotsystem. Dock inte
benämning på pilot som befinner sig ombord för att erhålla
undervisning i flygning.
Blockhöjd
I höjdled definierade områden där jaktflygplan och målluftfartyg nyttjar olika höjdskikt. Se även ”Standardmålhöjd”
och ”FEBO”.
230
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
Blocktid
Tiden från det att luftfartyget bringas i rörelse av egen kraft
i avsikt att startas till dess att det efter flygning bringas att
stanna (jfr flygtid).
Bränslebrist
Situation som betecknar följande förhållande:
• Helikopter och Stridsflyg (utom 4-sits SK60): Maximalt 3
minuters fördröjning är möjlig under inflygningsproceduren och ytterligare fördröjning kommer att medföra att
beordrat minimum för kvarvarande bränslemängd vid
landning på sista möjliga landningsflygplats underskrids.
”MINIMUM FUEL” skall alltid åtföljas av maximalt antal minuters fördröjning i syfte att klargöra hur lång
fördröjning man klarar. (t ex ”MINIMUM FUEL, 3 minutes left for delays”).
• TpSpecflyg (inklusive 4-sits SK60): Endast en möjlig
landningsflygplats återstår och ytterligare fördröjning
kommer att medföra att slutlig bränslereserv kommer att
underskridas.
Bränslebrist är inte en nödsituation utan ett påpekande om
att en nödsituation kan uppstå vid ytterligare försening.
Vid anmälan om bränslebrist används uttrycket ”MINIMUM
FUEL”.
Bränslenöd
Nödsituation som betecknar följande förhållande:
• slutlig bränslereserv för landning på sista möjliga landningsflygplats har underskridits
• pilot bedömer att kvarvarande bränslemängd är så liten
att nöd behöver påkallas.
Vid anmälan om bränslenöd används uttrycket ”MAYDAY,
MAYDAY, MAYDAY, FUEL”
Casevac
Nödevakuering av skadade inom operationsområde. Ingen
medicinsk vård kan förutsättas att ske ombord.
CAVOK
Internationell förkortning som under goda väderförhållanden ersätter uppgifter om sikt, väder och moln. CAVOK innebär att följande förhållanden råder:
• Sikt: Minst 10 km.
• Väder: Ingen nederbörd, åska, låg dimma eller lågt
snödrev förekommer.
• Moln: Inga moln under den högsta av 5000 ft (1500 m)
eller lägsta sektorhöjd. Inga cumulonimbusmoln inom 8
NM (15 km) från flygplatsen.
13.2 – 13.2
Cirkling
Flygförfarande med visuella referenser som tillämpas efter
instrumentinflygning för att föra luftfartyg i läge för landning
på annan bana än den till vilken instrumentinflygning skett.
Cirklingminima
Lägsta molntäckeshöjd/meteorologisk sikt vid vilken cirkling får inledas.
Close Air Support
Markmålsbekämpning med flygstridskrafter på sådant avstånd från egna markstridskrafter att det kräver detaljerad
samordning mellan markstrid och luftstrid. Detta kräver att
en Forward Air Controller (FAC) ger eldtillstånd.
C-meddelande
Radiomeddelande utan krav på kvittens.
FOM-A Gemensam
231
Cockpit
Den del av ett luftfartyg där pilotplatserna är placerade (jfr
Kabin (sida 238)). Cockpitens bakre avgränsning räknas
från en tänkt linje bakom stolsryggarna på pilotplatserna.
Undantag från denna tänkta linje är:
• när en Flygtolk utövar sin roll i ett luftfartyg
• i Tp84 rörande besättningsplatserna för TSO och FM
Dessa två undantag räknas som varandes i cockpit
inom flygtjänsten i FM.
COCKPIT LEDER (hkp)
Flygning enligt VFR/IFR. PF bestämmer förflyttningsväg
samt har separationsansvar
COCKPIT LEDER – RADAR
FÖLJER (hkp)
Flygning enligt VFR/IFR. PF bestämmer förflyttningsväg
samt har separationsansvar. Nav följer med i navigationen
och orienterar om ekon i helikopterns färdväg.
Combat Readiness Training Översatt uttryck för Genomförande av flygslagsutbildning
(GFSU)
(CRT)
Destinationsflygplats
Flygplats som under planering och genomförande beräknas för landning.
Direktinflygning
En instrumentinflygning som företas utan att bassväng utförs för att placera luftfartyget på färdvinkel för slutlig inflygning.
Direktlandning
Inflygning för landning, där angöring av finalen sker utan
föregående trafikvarv.
Division
Inom flygverksamheten i FM avses:
• Organisatorisk enhet som leds av divisionschef; uppgifter/krav/ansvar och befogenheter på divisionschef enligt
1.3.9, 2.1.5, och 5.1.6 (Flygoperationell verksamhet kan
även ledas direkt av L CF).
• Division är den enda enhet som får bedriva flygoperationell verksamhet inom flygtjänsten.
D-område
(Danger area) Farligt område (sida 232)
Driftstörning
Avser felfunktion hos personal eller materiel eller övrig
händelse där flygsäkerheten har påverkats eller skulle ha
kunnat påverkas.
Driftstörningsanmälan Flyg
(DA FLYG)
Avser skriftlig anmälan om driftstörning som inträffar i samband med flygtjänst, inklusive simulator- och centrifugträning.
Dubbelkommando
a
(DK)
b
Sådan anordning att luftfartyg förutom från ordinarie
förarplats även kan manövreras från annan plats i luftfartyget.
Utbildningsbegrepp för elev som pilotutbildas i luftfartyg utrustat med två pilotplatser där FLL eller FLI bemannar en av pilotplatserna.
Elev
Benämning på personal som enligt BOF utbildas i luftfartyg
av Flyglärare, Flyginstruktör eller Besättningsinstruktör.
Skall inte, i flygtjänsten, förväxlas med att vara elev under
ett utbildningsskede som är verksamhetsledningsbundet.
Enkelkommando
Utbildningsbegrepp för pilot som flyger ensam.
(EK)
Experimental test pilot
Testpilot (provflygare hos operatör med RML-V-5-tillstånd)
Farligt område
Avgränsat luftrum där det tidvis kan förekomma verksamhet som är farlig för luftfartyg under flygning (D-område
(sida 232))
232
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
Fastrope
Nedfart från helikopter på rep (friktionsrep/fastrope).
Fastrope pickup
Hämtning av personal m h a hovrande helikopter med
hjälp av särskild fastropeutrustning.
FEBO
Separationsmetod där jaktflygplan använder flygnivåer
med jämna tiotal och målluftfartyg använder flygnivåer
med udda tiotal.
Final
Rak planébana före sättning.
Final Approach and Take
Off helicopter area
Start- och landningsområde för helikopter
Firning
Samlingsnamn för rappellering och fastroping.
First officer
Se Styrman (sida 245)
(FO)
Flight Commander
Se Befälhavare (sida 230) (även CDR; se befälhavare)
(FC)
Flygchef
(CF)
Ansvarshavare som kan accepteras av FSI och som har
ansvaret för och leder flygtjänsten.
Flygflottilj
Organisatorisk enhet som bedriver militär luftfart.
Flygflottiljchef
Lokal verksamhetsledare inom det militära luftfartssystemet vid flygflottilj (motsv), som accepteras av FSI.
Flyghöjd
Sammanfattande benämning för luftfartygs läge i vertikalled uttryckt i höjd över underliggande terräng (AGL), höjd
över havets medelnivå (AMSL eller QNH) eller i flygnivå
(FL)/meter standard (m STD). Flyghöjd kan även uttryckas
som höjd över visst referensplan t ex flygplats (QFE).
OBS!
Uttrycket GND finns kvar men används från nu inom
luftfarten endast som benämning på själva marken.
Då vi är i luften så skall vi uttrycka vår höjd i AGL.
FLYGI
Militära flyginspektionen, som är den enhet i Högkvarteret
som bl a ansvarar för den militära luftfartsmyndighetsfunktionen.
Flyginformationsregion
Avgränsat luftrum där flyginformations- och alarmeringstjänst utövas. Startar från GND och sträcker sig till
FL285/8700 m STD.
(FIR)
(FIS)
Flyginformationstjänst för
flygplats
(AFIS)
Flyginstruktör
(FLI)
Flygkontrolltjänst
Verksamhet med uppgift att lämna råd och upplysningar
av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet.
Verksamhet med uppgift att lämna upplysningar, och i vissa fall förslag, av betydelse för luftfartyg vid icke kontrollerad flygplats.
Förmedlar annan pilotutbildning än grundläggande utbildning på respektive flyg- eller helikoptersystem. Sådan utbildning kan genomföras i dubbelkommando eller från annat luftfartyg. Därutöver kan FLI även förmedla utbildning
av besättning i tvåpilotsystem.
1
(ATC)
2
13.2 – 13.2
Verksamhet med uppgift att förebygga kollisioner
mellan luftfartyg inbördes samt mellan luftfartyg och
hinder på manöverområde samt främja en välordnad
flygtrafik.
Sammanfattande benämning på områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst.
FOM-A Gemensam
233
Flygläkare
Läkare med genomgången flygläkarutbildning i Försvarsmakten, som utövar tjänst i försvaret eller utövar tjänst på
uppdrag av försvaret.
Flyglärare
Pilot som genomgått flyglärarutbildning. Förmedlar grundläggande pilotutbildning i dubbelkommando eller i simulator. Flygläraren kan ha en eller flera behörigheter, se
vidare UtbA Flyglärarutbildning.
(FLL)
Flygläraraspirant
(FLL-A)
Pilot under utbildning till att bli FLL-N. Utbildar endast övningselev.
Flyglärare Ny
Pilot under utbildning till att bli FLL.
(FLL-N)
Flygning
Flygning sträcker sig från den tidpunkt pilot övertar (eller
normalt skulle ha övertagit) luftfartyget från mekaniker till
dess det avlämnas (eller skulle ha avlämnats) till mekaniker. Parenteserna avser flygning då pilot själv ansvarar för
åtgärder som annars åligger mekaniker (jfr ”Flygtid”).
Flygning över vatten
Med detta menas i FOM ”vistelse över vatten vid vilken
man inte kan nå land vid nödlandning”.
Flygnivå
Yta med konstant lufttryck som bestäms med utgångspunkt från tryckvärdet 1013,2 hPa och som med bestämda
tryckskillnader skiljer sig från andra sådana ytor.
(FL)
Flygplats
På land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning) som helt eller delvis avses för
luftfartygs landning, start och rörelser i övrigt på marken
(vattnet).
Flygplatskontrolltjänst
Flygkontrolltjänst för flygplatstrafik.
(TWR)
Flygplatsljus
Ljus anordnade på och i anslutning till flygplats.
Flygplatsprognos
Kortfattad beskrivning av väntade meteorologiska förhållande för en flygplats och dess närmaste omgivning under
en angiven tidsperiod (exempelvis TAF, ”Militärt tidssnitt”
eller TREND).
Flygplatsräddningstjänst
Räddningstjänst för flygplats och dess omedelbara närhet.
Flygprogram
Skriftlig utformning av BOF som visas vid FOG.
Flygpsykolog
Psykolog med genomgången flygpsykologutbildning i
Försvarsmakten, som utövar tjänst i försvaret eller utövar
tjänst på uppdrag av försvaret.
Flygräddningstjänst
Verksamhet med uppgift att efterforska och lokalisera saknat luftfartyg samt undsätta nödställda och begränsa de
materiella skadornas omfattning.
(SAR)
Flygsikt (flygsynvidd)
Längden på den sträcka en pilot kan se i färdriktningen under flygning.
Flygsäkerhetsinformation
Information om flygsäkerhet som normalt upprättas och
publiceras av PROD FLYG.
Flygspecialpsykolog
Som flygpsykolog samt att denne är i flygjtänst.
Flygstridsledare
Befattningshavare vid stridsledningsenhet som utför bl a
flygstridsledning med hjälp av radar eller annan teknik.
(Fsl)
Flygsäkerhetsinspektören
(FSI)
Flygtandläkare
234
Avser Flygsäkerhetsinspektören vid den militära flyginspektionen FLYGI, eller någon person som denne bemyndigat fatta beslut i ärendet.
Tandläkare med genomgången flygtandläkarutbildning i
Försvarsmakten, som utövar tjänst i försvaret eller utövar
tjänst på uppdrag av försvaret.
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
Flygtid
För flygplan: Tiden från pådrag vid start t o m utrullning efter flygpassets sista landning.
För helikopter, från lättning t o m sättning och motorerna
har stannats (jfr blocktid).
Flygtjänstgöringsperiod
Tiden mellan den tidpunkt då viloperioden slutar och besättningsmedlemmen beordras in för tjänstgöring till den
tidpunkt då besättningsmedlemmen avslutar sin tjänstgöring och påbörjar viloperiod.
Flygtjänstledare
Leder flygtjänst inom division på mandat av DC. (Tidigare
FÖL, flygstyrkechef och uppdragschef)
Flygtrafikledningstjänst
Sammanfattande benämning på flygkontrolltjänst, flyginformationstjänst och alarmeringstjänst.
(ATS)
Flygtrafiktjänst
Sammanfattande benämning på flygtrafikledningstjänst,
flygbriefingtjänst, meteorologisk tjänst, teletjänst för luftfarten samt flygräddningstjänst.
Flygutbildningsstyrka
Skall läsas som division. C Flygutbildningsstyrka har samma ansvar, befogenhet och skyldighet som DC.
Flyguppvisning
Visning av pilots utbildningsnivå eller förmåga samt visning
av luftfartygs prestanda och manöverförmåga inför publik
på särskilt angiven plats (jfr förevisning).
Flygväderprognos
Prognos avseende väder eller väderrelaterade förhållanden av särskild betydelse för flygverksamhet.
Flygövning
Militär manöver eller simulerade stridsinsatser med främst
luftstridsförband som innefattar planering, förberedelse
och utförande. Den utförs för träning och utvärdering. Det
kan vara en kombinerad, gemensam eller enskild flygövning beroende på deltagande förband och organisationer.
Flygövningsområde
Luftrum, särskilt begränsat i tid och rum som sträcker sig
från jordytan upp till en angiven övre gräns, inom vilket
flygövning genomförs.
Flying window
Avsatt tid för planering, genomförande och utvärdering av
flygning.
Formationskategorier
• Sluten formering innebär flygning i förband med korta inbördes avstånd mellan luftfartygen där underenhet är
bunden till flank.
• Öppen formering innebär flygning i förband med större
inbördes avstånd mellan luftfartygen där underenhet är
bunden till flank.
• Gruppering innebär flygning i taktiska formationer.
Se vidare respektive FOM-A flygslagsdel.
Formationsledare
Pilot som ligger längst fram och leder en formation (ej att
förväxla med Förbandschef).
Formationsstorlek
Avser antal luftfartyg i förbandet.
• Rote innebär förband bestående av två luftfartyg.
• Grupp innebär förband bestående av tre eller fler luftfartyg. (Fem luftfartyg benämnes ”femgrupp/fiveship”, åtta
luftfartyg benämnes ”åttagrupp/eightship” etc.)
13.2 – 13.2
FOM-A Gemensam
235
Formationstyper
• Flank
• Långflank
• Kolonn
• Box
• Pil
• Ruta
• Breddat
Fortsatt flygtjänst
(FFT)
Personal i flygtjänst, kommenderad på flygtjänstorder, som
tjänstgör vid och är placerad vid insatsförband.
Forward Air Controller
Särskilt utbildad person som från en framskjuten position
leder luftfartyg i en insats i närheten av egna markförband
där höga samordningskrav med de egna förbandens eld
och rörelse ställs. FAC ingår normalt i en TACP. FAC utövar ingen flygtrafikledningstjänst eller flygstridsledning.
Främre (Forward) Medevac
Transport inom operationsområde av skadade och sjuka
då begränsad vård som max kan genomföras ombord.
Vården utförs av sjukvårdslegitimerada) personal.
Förband
a
b
Sammansättning av två eller flera luftfartyg som framförs tillsammans som en enhet.
Organisatorisk enhet, t ex F 21, K 3, Amf 1.
Förevisning
Visning i luften av luftfartyg som utför del/delar av flygning
enligt taktiska anvisningar inför publik på särskilt angiven
plats.
Genomgångshöjd
(TA)
Den höjd över havet på eller under vilken ett luftfartygs
läge i vertikalled (flyghöjd) kontrolleras i förhållande till
höjd över havet.
Genomgångsnivå
Lägsta tillgängliga flygnivå ovanför genomgångshöjden.
Genomgångsskikt
Luftskiktet mellan genomgångshöjden och genomgångsnivån.
Glidbana
Flygbaneprofil avsedd att ge vägledning i höjdled under
slutskedet av en inflygning.
Groundning (att grounda)
Då besättningsmedlem tillfälligt inte bedöms lämplig för
flygning. (Skall ej förväxlas med avkommendering från
flygtjänst).
Grundlinje
Rullbanas centrumlinje med förlängning.
Grundläggande flygutbildning
GFU/F, GFU/H, GFU/B, GUA och TIS
Grundläggande pilotutbildning
GFU/F, GFU/H och TIS
Grupp
Förband omfattande tre eller fler luftfartyg.
Gränsvärdesstyrd väderuppföljning
Väderprognos som följs upp mot beställda värden. Uppföljning utförs av utbildad personal som har detta som huvuduppgift. Beställs av militär väderenhet.
Halvcirkelhöjder
Av separationsskäl bestämda flyghöjder med anknytning
till luftfartygs magnetiska färdvinkel.
Haveri
Avser driftstörning vid vilket ett luftfartyg har erhållit sådan
skada att det inte kan iståndsättas. Om skadat luftfartyg är
möjligt att reparera, men ändå kasseras efter driftstörning,
betecknas inte detta som haveri. Oavsett omfattningen av
skada, klassas driftstörningen som haveri om besättning
eller passagerare omkommit eller allvarligt skadats.
Helicast
Fällning av personal och materiel i vatten från helikopter.
236
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
Helikopterförvaltare
Personal som tilldelats ansvar att bevaka luftvärdighet i
FU-organisationen för sina respektive luftfartyg och av materielplutonerna/-grupperna avseende luftvärdighetspåverkande materiel och SÄKMAT. (Se 0.2.1 i Lokal FuhM
Hkpflj)
Hotmic
Funktion på ICS som innebär att mikrofonen är öppen så
att S/M-omkopplaren ej behöver tryckas in.
Hovring
Flygtillstånd under vilket helikopter antingen står stilla i luften över viss punkt (hovringspunkt) eller är under så långsam förflyttning att lyftkraftstillskott inte erhålls.
Höjdtillägg
Indelas i 2 typer, pilotens (ex utbildningsstatus, flygtrim)
som beslutas av DC och/eller luftfartygets (ex systembegränsning, degraderat system) som framgår av SFI, FOMB motsv.
IAL-kort
Instrumentinflygnings- och landningskarta.
(IAL-chart)
Icke precisionsinflygning
Instrumentinflygning som företas med stöd av hjälpmedel
som ger löpande information endast om luftfartygets avvikelser i sidled från avsedd inflygningslinje.
Ilastningsplats
Den plats där ilastning av trupp eller materiel sker.
Inflygningskontrolltjänst
(APP)
Flygkontrolltjänst för ankommande och avgående kontrollerade flygningar.
Inflygningskurs (inkurs)
Kurs (magnetisk) som hålls under slutlig inflygning.
Inflygningslinje
Bana i luften som luftfartyg enligt IAL-kort skall följa (eftersträva) vid instrumentinflygning. Inflygningslinje kan sammanfalla med grundlinje.
Inflygningsljus
Ljus avsedda att ge vägledning under slutskedet av en inflygning, placerade på eller symmetriskt omkring en banas
förlängda centrumlinje.
In-Ground-Effect (IGE)
Hovring med markeffekt
Insats
Se 13.3.2 Insats (sida 251).
Instrumentflygning
Flygning där flygläget kontrolleras enbart med hjälp av luftfartygets instrument. Instrumentflygning benämns ”sluten”
då pilotens synfält avsiktligt begränsats genom avskärmningsanordning (”förskärmat”). I andra fall benämns instrumentflygning ”öppen”.
Instrumentinflygning
På förhand fastställda manövrer som utförs med referens
till flyginstrumenten för att med fastställd vertikal hinderfrihet föra ett luftfartyg till ett läge varifrån landning kan utföras och därefter, om landning inte sker, till ett läge där kriterier för hinderfrihet vid väntning eller på sträcka gäller.
Instrumentinflygning indelas i:
• anflygning,
• inledande inflygning,
• mellanliggande inflygning,
• slutlig inflygning,
samt, om landning inte sker;
• avbruten inflygning.
Instrumentstart
Startmetod som tillämpas då väderförhållanden kräver instrumentflygning direkt från start.
Instrumentväderförhållanden
Väderförhållanden uttryckta i värden för flygsikt, avstånd
från moln, sikt samt molntäckeshöjd lägre än fastställda
minima för visuella väderförhållanden.
(IMC)
13.2 – 13.2
FOM-A Gemensam
237
Kabin
Insidan av ett luftfartyg förutom den del som kallas cockpit
(jfr Cockpit (sida 232)). Kabinens främre avgränsning räknas från en tänkt linje bakom stolsryggarna på pilotplatserna.
Undantag från denna tänkta linje är:
• när en Flygtolk utövar sin roll i ett luftfartyg
• i Tp84 rörande besättningsplatserna för TSO och FM
Dessa två undantag räknas som varandes i cockpit
inom flygtjänsten i FM.
Kabinansvarig
Uppgift som innebär att svara för flygsäkerheten i kabinen
avseende passagerare och materiel. Är EJ en roll i flygtjänsten.
Kabinhöjd
Fiktiv höjd grundad på lufttryck i kabin.
Klarering
Tillstånd att framföra luftfartyg enligt villkor som anges av
en flygkontrollenhet.
Kontrollerad flygplats
Flygplats där flygplatskontrolltjänst utövas.
Kontrollerat luftrum
Avgränsat luftrum där flygkontrolltjänst utövas i enlighet
med klassningen av ATS-luftrummet. Sammanfattande benämning på luftrumsklasserna A till E. (I Sverige förekommer ej luftrumsklasserna A och B.)
Kontrollområde
Kontrollerat luftrum som sträcker sig uppåt från en angiven, ovanför jordytan belägen gräns i höjdled och upp till
en angiven övre gräns.
(CTA)
Kontrollzon
(CTR)
Kontrollör
Kontrollerat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till
en angiven övre gräns.
Beordras, efter beslut av aktuell L CF, till flygning i syfte att
inhämta kunskap och information om aktuellt flygsystem/
flygoperationell procedur.
Vid behov kan även Kontrollör beordras till flygning på
STM plats där så är tillåtet i respektive FOM-A Flygslagsdel. Dock innebär inte detta beslut att kontrollören utför
STM uppgifter.
Kontrollör kan också vara:
• Passagerare vid examensflygning enligt L CF FlygS bestämmande.
• Kontrollant från tillsynsmyndighet som kontrollerar FVpersonal med civila lärarbehörigheter. I dessa fall beslutar aktuell L CF om dennes deltagande i flygningen.
Kortbana
Rullbana med minsta längd/bredd av 800/17 m samt utrullningssträckor om 200 m.
Kritisk höjd
Säkerhetshöjd för planerad tillgänglig inflygningsmetod på
aktuell flygplats adderat med eventuellt personligt eller
flygplanbundet tillägg. Denna höjd får ej underskridas om
inte landning kan fullföljas med visuell referens till bana,
banljus eller inflygningsljus.
Känd målhöjd
Av pilot i målluftfartyg rapporterad höjd.
Landningsflygplats
Den flygplats man de facto landar på; kan vara destinationsflygplatsen, alternativflygplatsen eller, i nöd, annan
flygplats.
Landningsminima
Utgörs dels av säkerhetshöjd för aktuellt landningshjälpmedel dels av minimivärden för molnbas/sikt vid cirkling.
238
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
Landningsplats
Fält eller annan öppen yta där en eller flera helikoptrar kan
landa till sin respektive sättningsplats (SP). En landningsplats kan vara IP, UP, HLP, UDP.
Ljudfart
Indikerad fart M 0,96–M 1,0. Lägre fart benämns underljudsfart och högre fart benämns överljudsfart.
Luftfartyg
I FM avses med Luftfartyg följande: Farkost som färdas i
luften och styrs av människa inom flygslagen Stridsflyg,
TpSpecflyg, UAV och Hkp. UAV benämns delat luftfartyg.
Delat: UAV-flygfarkosten och markdelar. Markdelarna kan
vara någon/några av följande delar:
• Markkontrollstation (GCS)
• Startramp
• Markdatalänk (GDT)
Luftburna vapen
Inom flygtjänsten i FM avses:
• skjutning med kanon, såväl fast som rörlig, mot mark-,
sjö- och luftmål,
• skjutning med kulspruta och handeldvapen mot markoch sjömål,
• skjutning av raket mot markoch sjömål,
• fällning av bomb, såväl ostyrd som styrd, mot markoch
sjömål,
• fällning av bombkapsel mot markoch sjömål,
• fällning av facklor,
• fällning av remsor,
• skjutning av robot mot mark-, sjö- och luftmål,
• fällning av torped mot sjömål,
• fällning av sjunkbomb mot sjömål,
• användning av markbaserad laserutrustning (utpekare)
för styrning av bomber mot markoch sjömål samt
• användning av luftburen laserutrustning (utpekare) för
styrning av bomber mot markoch sjömål.
Luftmålsområde
Ett avgränsat område inom vilket anfall med luftburna vapen får äga rum mot bogserat mål/målrobot i luften.
(LIL)
Befattningshavare vid FTS som ansvarar för insatsledning
av flyginsatser.
Luftstrid
Strid mellan luftfartyg i luften.
Övning i luftstrid börjar för:
• målluftfartyg, när målgången inleds,
• jaktflygplan, när manövrering mot bekämpningsläge inleds.
Övning i luftstrid avslutas för:
• målet, när målgång avslutas,
• jaktflygplan, när manövrering mot bekämpningsläge avslutas och avståndet till målet är minst 6 NM (11 km).
Lågflygning
Flygning på höjder under
• För stridsflyg, TpSpecflyg och UAV: 1000 ft (300 m)
AGL
• För helikopter: 500 ft (150 m) AGL
13.2 – 13.2
FOM-A Gemensam
239
Lägsta sektorhöjd
1
(MSA)
2
3
För procedur enligt AIP Sverige: Den lägsta höjd
över havet som i trängande situation ger minst 1000
ft (300 m) hinderfrihet över varje föremål inom aktuell
sektor (kvadrant) av en cirkel med radien 25 NM (46
km) och med centrum i ett radionavigeringshjälpmedel.
För procedur enligt IAL-karta i MIL AIP- 4 MAP: Höjd
över havet som ger 1000 ft (300 m) hinderfrihet över
högsta hinder inom aktuell sektor (kvadrant) av en
cirkel med radien 25 NM (46 km) och med centrum i
flygplatsens referenspunkt (ARP).
För procedur enligt IAC-karta i MIL AIP- 4 MAP: Den
lägsta höjd över havet som i trängande situation ger
minst 1000 ft (300 m) hinderfrihet över varje föremål
inom aktuell sektor (kvadrant) av en cirkel med radien 25 NM (46 km) och med centrum i ett radionavigeringshjälpmedel.
Maintenance test pilot
Kontrollflygpilot
Manöverområde
Den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start,
landning och taxning. I manöverområdet ingår dock inte
plattor, uppställningsplatser, klargöringsområden eller flygplanvägar.
Manövrerande strid
Luftstrid där målluftfartyget gör undanmanöver i både sida
och höjd när avståndet mellan jakt- och målflygplan understiger 6 NM (11 km).
Markorienterad
Förhållande då piloten själv, med visuella referenser, kan
svara för navigering och hinderfrihet. Detta innebär att ledningen kan avslutas.
Marksikt
Förhållande då piloten ser den underliggande marken, flyger med visuella referenser och svarar själv för hinderfrihet.
Materielsystemintygsinnehavare
Innehavare av luftfartsdokument som utfärdas för flygmaterielsystem eller andra flygsäkerhetspåverkande materielsystem för vilka krav ställs på definierade gränssnitt och
samverkansunderlag omfattande av konfigurationsledning.
FMV är materielsystemintygsinnehavare för FM materielsystem.
(MSII)
Medevac
Denna metod omfattar transport av skadade med möjlighet
till mer kvalificerad vård än Casevac.
Metar TREND
Aktuellt väder med en korttidsprognos gällande i 2 timmar.
Mission Control Officer
(MCO)
Benämning på den ASC-operatör som är chef över de övriga ASC-operatörerna i luftfartyget
Molnbas
Molnets undersida.
Molnbashöjd
Molnbasens höjd angiven i relation till marken (GND) eller
med hänvisning till viss höjdmätarinställning (STD, QNH
eller QFE).
Molntäckeshöjd
Höjden över marken eller vattnet till undersidan av det
lägsta molntäcket under 20000 ft (6000 m), som täcker
mer än halva himlen.
Målgång
Målflygning utan bogserat mål.
240
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
Målområde
Definierat område inom målplats där skjutning/fällning avses ske. En målplats kan ha flera målområden.
Det finns mark-, sjö, och luftmålsområden. Dessa kan vara
såväl fasta som rörliga. Vid skjutning mot markoch sjömålområde beräknas att huvuddelen av projektilerna hamnar inom området.
Vid skjutning mot luftmål beräknas projektilerna passera
genom luftmålsområdet; nedslag sker inom aktuellt Riskområde (sida 243).
Luft
• Fast
• Rörlig
Sjö
• Fast
• Rörlig
Mark
• Fast
• Rörlig
Målplats
En anläggning vid vilken anfall med vapen får äga rum.
Målplats kan vara permanent eller tillfällig och utgörs av ett
(eller flera) målområde (-n) med tillhörande riskområde
och eventuell buffertzon.
Vid skjutning mot bogserat luftmål motsvaras målplatsen
av det upprättade R- eller D-området.
Tillfällig
• Målområde
• Riskområde
• Buffertzon
Permanent
• Målområde
• Riskområde
• Buffertzon
Målplats permanent upprättad
Avser målplats för luftburna vapen.
Målplats tillfälligt upprättad
Avser målplats för luftburna vapen där verksamhet utförs
under en avgränsad tidsperiod.
Mörker
Timmarna mellan skymningens slut och gryningens början.
Skymningen slutar då solskivans centrum befinner sig 6
grader under horisonten; gryningen börjar då solskivans
centrum befinner sig 6 grader under horisontalplanet.
Navigatör
Ansvarar under BFH för navigering och hinderinformation
under flygning.
(NAV)
Night Vision Device
(NVD)
Night Vision Goggles
Materiel för mörkerseende. Omfattar IR-materiel och lasermateriel samt ljusförstärkare.
(NVG)
Särskilda glasögon/kikare, avsedda för flygbruk, med ljusförstärkare. Spanar inom våglängdsområdet för reflekterat
ljus.
Not applicable
Inte tillämpbart, ej genomförbart.
(N/A)
13.2 – 13.2
FOM-A Gemensam
241
Nothing in line
Inget att tillägga.
(NIL)
Nödinflygning
Instrumentlandningsmetod där piloten fortsätter under kritisk höjd/beslutshöjd. Vid nöd-PAR sker PAR-ledning ända
till sättning.
Ombordbasering
Uttryck som för flygtjänsten i FM innebär luftfartyg som
står placerat ombord på ett fartyg. Förutsättning för att uttrycket skall gälla är att flygningen avslutats och avlämning
av luftfartyget gjorts till teknisk personal.
Denna förutsättning finns för att undvika misstolkning
att landning, inklusive eventuell kupering, på fartyg
automatiskt innebär ombordbasering. En landning,
inklusive eventuell kupering, som åtföljs av en start
bort från fartyget där BFH kvarhållit ansvaret för luftfartyget är således inte en ombordbasering.
Omdragsvarv
Förfarande i samband med instrumentinflygning då luftfartyg efter start eller avbruten inflygning uppsöker punkt för
insväng.
Område för åskådare
Av arrangör vid flyguppvisning eller förevisning anvisat
område för åskådare. Området skall i förhållande till uppvisningsområde vara avspärrat och bevakat.
Områdeskontrolltjänst
Flygkontrolltjänst för kontrollerade flygningar inom kontrollområde.
(ACC)
Operationell flygtrafik
Avser alla flygningar som inte iakttar de föreskrifter som
(Operational air traffic, OAT) anges för allmän flygtrafik (GAT) och för vilka regler och
förfaranden har angivits av vederbörande nationella myndigheter.
Operativt minima
Vädergränser (molnbas och sikt) som skall innehållas vid
aktuell flygplats. Operativt minima träder i kraft vid gaspådrag i avsikt att starta.
Operator's manual
Användarinstruktion för HKP16 utgiven av US Army.
Orienteringsflygning
Flygning, där annan än besättningsmedlem deltar, som
syftar till att visa stridsteknik, taktik, taktisk situation eller
luftfartygets system och prestanda. Den som deltar i orienteringsflygning utan att vara besättning benämnes passagerare vid orienteringsflygning.
Out-of-Ground-Effect (OGE) Hovring utan markeffekt
Passagerare
Person, ombord på luftfartyg som inte ingår i en beordrad
besättning enligt besättningslistan. Passagerare indelas i:
• Passagerare vid transportflygning.
• Passagerare vid orienteringsflygning.
Pilot
Besättningsmedlem med uppgift att manövrera luftfartyg.
Planeringsminima
Vädergränser (molnbas och sikt) som innan start skall innehållas vid landning på aktuell flygplats.
Precisionsinflygning
Instrumentinflygning som företas med stöd av hjälpmedel
som ger löpande information om höjd och sidledsavvikelser från en nominell flygbana. TILS, PAR, ILS och MILS är
militära precisionsinflygningshjälpmedel.
Precisionsradar
(PAR)
Primärradarutrustning som används för att under slutlig inflygning bestämma ett flygplans läge uttryckt i höjd- och
sidledsavvikelser från en nominell flygbana samt i avstånd
till sättpunkten.
QBC
Rapport om väderiakttagelser från militära luftfartyg.
242
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
QDM
Magnetisk kurs.
QDR
Magnetisk bäring.
QFE
Lufttrycket reducerat till flygplatsens höjd över havet eller
till banans tröskel.
QFU
Banans magnetiska riktning.
QNH
Lufttrycket reducerat till havsytans medelnivå.
QTE
Rättvisande bäring.
Radarföljning
Användning av radar i syfte att förse ett luftfartyg med upplysningar och råd beträffande avvikelser av betydelse från
den nominella flygbanan. För militär luftfart kan syftet även
vara att övervaka att luftfartyg inte överskrider områdeseller övningssektorgräns.
Radarkolonn
Formation som intas och upprätthålls med hjälp av luftfartygets radar med säker riktnings- och avståndsinformation.
RADAR LEDER
Flygning enligt IFR samt vid mörker över hav < 300 fot.
Radar används som huvudmetod för separation över
vattenyta vid flygning i okontrollerad luft.
Sensoroperatör/NAV/TakOp leder flygningen och separerar från rörliga och fasta hinder samt gör taktisk anpassning.
RADAR LEDER – COCKPIT
SEPARERAR
Flygning enligt VFR. Sensoroperatör/NAV/TakOp leder
flygningen taktiskt och navigatoriskt. Separationsansvaret
åligger PF.
Radarledning
Navigeringshjälp som grundar sig på att radar används
och som tillhandahålls ett luftfartyg flygplan i form av särskilt angivna kurser.
Rappellering
Nedfart från helikopter på rep (rappellering/klätterrep).
Rendezvous
Samlingsprocedur vid lufttankning.
Restriktionsområde
Avgränsat luftrum över en stats landområde eller territorialvatten, inom vilket rätten till luftfart är inskränkt enligt särskilda bestämmelser. (R-område (sida 243))
Riskområde
Det område, i sida och höjd, där skador kan uppstå vid
viss verksamhet. Skjutning, fällning av luftburna vapen och
belysning med laser är exempel på sådan verksamhet. Ett
riskområdes övre gräns skall uttryckas som höjd över havet (AMSL (sida 217)).
• Lilla risk
• Stora risk
R-område
Restriktionsområde (sida 243)
Rote
Förband omfattande två luftfartyg.
RVSM-luftrum
Definierat luftrum inom vilket miniseparation i höjdled (300
m/1000 ft) tillämpas under förutsättning att luftfartyget och
flygoperatören är RVSM-godkända.
Sensoroperatör (HKP, UAV)
Samlingsnamn för operatörer av EOS, VMS, sonar eller
radar.
Separation
1
2
Vertikal eller horisontell åtskillnad mellan kontrollerade flygningar som har upprättats av en flygkontrollenhet för att förhindra kollision mellan dessa flygningar (ATS-separation), eller
Åtskillnad mellan luftfartyg, flyghöjder eller färdlinjer
(allmän separation).
Separation som grundar sig på radarinformation benämns
”radarseparation”.
13.2 – 13.2
FOM-A Gemensam
243
Sidvindskomposant
Markvindens komposant vinkelrätt mot banans centrumlinje.
Sikt
Meteorologiskt begrepp som anger luftens genomskinlighet. Sikt för användning inom luftfarten definieras som det
större av:
1
2
det största avstånd på vilken man kan se och känna
igen ett tillräckligt stort svart föremål, beläget nära
marken och mot en ljus bakgrund samt
det största avstånd på vilken man kan se och identifiera glödlampor med ljusstyrka omkring 1000 candela
mot en bakgrund som inte är upplyst.
Sikt vid marken
Den sikt vid flygplats som meddelas av godkänd observatör.
Skjutområde
I andra försvarsgrenar uttryck för det FV kallar Målområde
(sida 241).
Slinginflygningsmetod
Metod för instrumentinflygning som innebär att efter platstagning över flygplats (eller fyr) föra flygplan till slutlig inflygning.
Slutlig bränslereserv
TpSpecflyg (inklusive 4-sits SK60): Den bränslemängd
som åtgår för att flyga 30 minuter i väntelägesfart på 1500
ft (450 m) över alternativflygplatsen (eller destinationen då
alternativ inte behövs) under ISA och beräknad vikt.
(Final reserve fuel)
Övriga flygplan: Minimum bränslereserv enligt SFI/AOM
gäller som slutlig bränslereserv.
Helikopter:
• VFR dager: 20 min bränsle med fart för bästa räckvidd.
• IFR och VFR mörker: 30 min bränsle med fart för holding.
Slutlig inflygning
Den del av en instrumentinflygning som börjar vid angivet(n) fix eller punkt för slutlig inflygning (FAF/FAP), eller
där sådant fix (sådan punkt) inte anges;
a
b
vid slutet av sista bassväng eller insväng i ”racetrack”förfarandet, när sådant anges, eller
vid den punkt där sista angivna färdlinje i inflygningsförfarandet angörs; och slutar vid en punkt i flygplatsens närhet, varifrån
– landning kan företas, eller
– avbruten inflygning inleds.
Smal bana
Bana med bredd som understiger 24 m.
Utför endast de tekniska åtgärder denne är utbildad för
som en del av en kontrollflygning.
(SFK)
Speciell förarinstruktion
(SFI)
Publikation för speciell flygplantyp/- version som reglerar
handhavande, nödinstruktion m m.
Speciell VFR-flygning
VFR-flygning, som med klarering från flygkontrollenhet utförs inom kontrollzon i väderförhållanden som är sämre än
VMC.
Standardinställning (STD)
Höjdmätarinställning 1013,2 hPa.
Standardmålhöjd
Följande fastställda höjder för målflygplan (-förband) angivna i meter standard: 1500 m STD, 2500 m STD, 3500
m STD osv. Se även Blockhöjd och FEBO.
Standardplané
Plané före landning med lutningsförhållande 1:20 (2,86°).
244
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
Start- och landningsområde Den del av färdområdet som är avsedd för luftfartygs start
eller landning.
Start- och landningsplats
Flygplats eller annat lämpligt område på land eller vatten
där start och landning kan ske.
Start- och landningsstråk
Område avsett för luftfartygs start och landning, i regel inte
försett med permanentad yta.
Startminima
Minsta tillåtna bansynvidd (RVR) för start.
Statsluftfartyg
Militära luftfartyg och andra luftfartyg som ägs eller brukas
av en stat och nyttjas i icke kommersiellt syfte.
Strategisk (Strategic) Mede- Transport från operationsområdet till hemmanation, annan
nation eller temporär säker plats utanför operationsområvac
det.
Stridstekniska manövrer
Manövrer av luftfartyg, enskilt eller i förband, för att nå fördelar i striden mot en förutbestämd motståndare.
Stråkmärke
Markering för att utmärka start- och landningsstråk.
Styrman
Pilot som biträder befälhavare i tvåpilotsystem alternativt
tvåpilotprocedur.
(STM)
Störledare
Ansvarar för att ge tillstånd att påbörja störning samt att
initiera eller vidarebefordra order om att avbryta störning.
SUECIA CTA
Benämning på det sammanhängande övre kontrollområdet
inom svensk FIR med utsträckning enligt MIL AIP-1 ENR
1.2.
Svängavstånd/Svängpunkt
Avstånd från bana där, under instrumentinflygning, insväng till slutlig inflygning skall påbörjas. Svängpunkt bestäms genom utflygningstid/avstånd eller genom egennavigeringssystem.
Säkerhetshöjd
För visst landningshjälpmedel (vid icke-precisionsinflygning) angiven höjd som inte får underskridas om inte landning kan fullföljas med visuell referens till bana, banljus eller inflygningsljus.
(även benämnt MDH/MDA
samt Lägsta planéhöjd)
13.2 – 13.2
Säkerhetsområde, hkpflygplats
Område med fastställd utsträckning som omger start- och
landningsområdet vid en helikopterflygplats, fritt från hinder, bortsett från sådana som krävs av navigeringsskäl.
T 10
Formulär för rapportering/utredning av förändrat hälsotillstånd under flygning då förändringen orsakats av flygmaterielen.
Taktik
”Taktik är konsten att besegra en motståndare genom
strid. Begreppet strid ska här ses som kampen mellan viljor, vilket även kan tillämpas vid insatser då fysisk bekämpning inte är huvudmedlet, t ex fredsfrämjande insatser. Varje taktisk handling, stor eller liten, kan ses som en
distinkt uppgift genomförd på en specifik plats under en
viss tid och med vissa förutsättningar. Taktik är de metoder våra förband använder mot en motståndare. Taktikens
medel är de förband och system som används för att uppnå våra mål. I detta perspektiv kan vi alltså definiera taktik
som det sätt på vilket man vinner slag och strider. Taktiska
avgöranden på slagfältet bidrar till att operativa och slutligen strategiska mål kan förverkligas. Taktiken innehåller
manövrerande av förband för att nå fördelar i striden. Taktik innebär utnyttjande och samordning av bekämpning
och det direkta utnyttjandet av lokala framgångar för att nå
övergripande mål, men också att behålla tillräckligt stridsvärde.” [utdrag ur Doktrin för luftoperationer, i 2005 års utgåva (M7740-774022)].
FOM-A Gemensam
245
Taktisk (Tactical) Medevac
Transport inom operationsområde av skadade med möjlighet till mer kvalificerad vård än Främre (Forward) Medevac
(sida 236). Nivån på vården kan vara upp till och med intensivvård.
Taxibana
Inom flygplats fastställd väg avsedd för flygplans körning
på marken.
Taxning
Luftfartygs rörelse för egen motor på marken (vattnet) undantaget start och landning. För helikopter innefattas förflyttningshovring med markeffektutnyttjande och fart som
vid normal taxning.
Terminalkontroll
(TMC)
ATS-enhet som utövar områdeskontrolltjänst och inflygningskontrolltjänst inom terminalområde och kontrollzon.
Terminalområde
Kontrollområde upprättat för en eller flera flygplatser.
(TMA)
Tillbud
Avser driftstörning som bedömts ha kunnat leda till haveri
eller allvarlig skada.
Tillfällig bas (Hkp)
Geografisk plats med tillfällig eller begränsad organisation
och resurser för att hantera/basera helikoptrar.
Tillfällig landningsplats
(Hkp)
Geografisk plats för start och landning på land, vatten, is,
fartyg eller andra installationer. Tillfällig landningsplats har
ingen organisation eller resurser för att hantera/basera helikoptrar.
Tillfällig målplats
Avser målplats för luftburna vapen där verksamhet utförs
under en avgränsad tidsperiod.
Trafikinformation
Upplysning för att varna pilot för annan känd eller observerad flygtrafik, som kan befinna sig i närheten av luftfartygets position eller avsedda flygväg, och hjälpa piloten att
undvika kollision.
Trafikinformation lämnas av flygtrafikledningsenhet eller
flygstridsledningsenhet.
Trafikinformation kan grundas på:
• visuell observation från torn,
• observation på radarskärm,
• rapport från luftfartyg t ex positionsrapport, från annan
flygtrafikledningsenhet eller militär enhet, eller
• kännedom om förekommande flygtrafik genom färdplaner och därtill hörande tilläggsmeddelanden, t ex startmeddelanden.
Trafikinformation kan vara grundad på otillförlitliga och
ofullständiga uppgifter. En ATS-enhet kan därför inte ansvara för att lämnad trafikinformation är korrekt eller fullständig. Trafikinformation om aktuell trafik kallas ”trafikupplysning”.
Trafikinformationsområde
(TIA)
Trafikinformationszon
(TIZ)
Trafikvarv
246
Avgränsat okontrollerat luftrum som sträcker sig uppåt från
en angiven ovanför jordytan belägen gräns i höjdled, inom
vilket trafikinformation lämnas av ATS-organ i enlighet
med särskilda föreskrifter.
Avgränsat okontrollerat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns, inom vilket trafikinformation lämnas av ATS-organ i enlighet med särskilda föreskrifter.
Den fastställda flygväg som luftfartyg skall följa vid flygning
i närheten av flygplats.
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
Trafikzon
Avgränsat luftrum upprättat omkring flygplats för skydd av
flygplatstrafik.
(ATZ)
Transponder
Mottagare/sändare som på rätt frågesignal sänder svarsignal på annan frekvens än ingående signal.
Transportchef
Av kund utsedd passageraransvarig vid flygning med FM
flygfartyg.
TRID-ljus
Tröskelidentifieringsljus. Ljus anordnade vid en tröskel för
att underlätta identifieringen av denna.
Tröskel
Början av den del av rullbana, som är användbar för landning, sett i landningsriktningen. Inflyttad tröskel är en tröskel som inte är placerad vid ytteränden av en bana.
Tröskelljus
Ljus som är placerade vid en rullbanas tröskel för att markera denna.
Tvåpilotsystem
Ett flygsystem som i FM opereras med två piloter.
Tvåpilotprocedur
En FOP som i FM opereras med två, på typen influgna, piloter oavsett om luftfartyget är ett enpilotsystem.
Typcertifikatinnehavare
Innehavare av luftfartsdokument som utfärdas för en produkt (typ) som har en entydig baskonfiguration, t ex ett luftfartyg eller en flygmotor. Typcertifikatet intygar att produkten har verifierats och har visat överrensstämmelse med
certifieringsbasen och att produkten i ett livscykelperspektiv är omhändertagen av en auktoriserad designorganisation.
(TCI)
Undanmanöver
• Manöver som utförs i avsikt att undvika kollision i luften.
• Manöver för att undgå bekämpning vid luftstrid eller vid
träning för sådan.
Uppdragschef
Chef för den taktiska uppgiften vilken samordnas genom
befäl. Uppdragschefen ger vid behov taktiska order till förbandet under lösandet av uppgiften. Ansvar för operationell säkerhet åligger befälhavare och förbandschef.
Uppvisningsledare
Samordnande L CF i samband med flyguppvisning.
Uppvisningsmanöverområde
Område inom vilket flyguppvisning med avancerad flygning får genomföras.
Uppvisningsområde
I förhållande till område för åskådare och flygtrafik särskilt
avdelat område inom vilket flyguppvisning eller förevisning
genomförs. Uppvisningsområde kan innehålla uppvisningsmanöverområde.
Uppvisningsprogram
Redogörelse i detalj för flygplans manövrar vid flyguppvisning och skall innehålla:
• uppvisningsmanöverområde (vid behov)
• typ av manövrar
• manöverföljd
• farter och höjder
• vädergränser
• gräns för manöver i moln
• övrigt.
13.2 – 13.2
Utdragen start
Start i förband där minsta avstånd mellan luftfartyg som vid
enskild start tillämpas inom förbandet.
Utflygningskurs (utkurs)
Kurs (magnetisk) som hålls under utflygning vid instrumentinflygning.
Utredningsrapport
Avser skrivelse som upprättas på fastställd blankett och
som innehåller utredning av militär luftfartshändelse som
rapporterats genom driftstörningsanmälan.
FOM-A Gemensam
247
Utsväng
Sväng efter plats över fyr (motsv) till utflygningskurs (utkurs).
VAL-kort
Kartblad för visuell inflygning och landning.
(VAL-chart)
Verksamhetsledare
Den ledare, som har företagets (motsv) bemyndigande att
säkerställa att erforderliga resurser finns tillgängliga för
verksamhetsutövaren och att verksamheten kan finansieras och utföras enligt etablerad standard inom ramen för
RML minimikrav och varje annat krav som är definierat i
verksamhetsbeskrivningen.
Verksamhetsutövare
Förband, företag eller organisatorisk enhet som ingår i det
militära luftfartssystemet.
V Flygsäk
Vakthavande officer på Högkvarteret med uppgift att motta
och handlägga flygsäkerhetsärenden.
Visuella väderförhållanden
Väderförhållanden uttryckta i värden för flygsikt, avstånd
till moln, sikt samt molntäckeshöjd lika med eller högre än
fastställda minima.
(VMC)
Visuella referenser
Punkter i luftfartygets omgivning som medger en korrekt
uppfattning om flygläge och säkerställande av hinderfrihet.
Visuellinflygning
Inflygning enligt IFR då antingen hela eller del av instrumentinflygningsförfarandet inte fullföljs och inflygningen utförs med marksikt.
VMC-klarering
Klarering, som får lämnas endast under dager, att genomföra del av IFR-flygning med upprätthållande av egen separation under VMC.
Vädergränsstyrd rapportering
Rapportering av väderobservation som sker både tidsstyrt
och beroende på inträffande förändringar i förhållande till
tidigare rapporterade observationsdata.
Väntplats
Särskilt markerad plats där luftfartyg och fordon vid behov
skall vänta för att säkerställa föreskrivet avstånd till bana.
Yttre referenser
Innebär att följande angivna förutsättningar samtidigt skall
vara uppfyllda:
• Sikt: flygplan lägst 8 km. HKP lägst 3 km.
• Flygläget skall kunna kontrolleras antingen:
– av en tydligt urskiljbar horisont, eller
– med visuell information av underliggande terräng,
vattenyta, molnöversida eller molnundersida då horisonten är skymd av dis.
• På flyghöjd under 6500 ft (2000 m) skall terräng, vattenyta eller molnöversida tydligt kunna urskiljas för visuell
bedömning av höjdläget.
Övning
Övning inom Försvarsmakten innebär att öva och samträna stabs- och förbandsenheter inom och mellan system
samt personal i deras krigsuppgifter samt att pröva enheternas krigsduglighet. Övningar kan genomföras under tillämpade eller formella förhållanden.
Tillämpad övning innebär:
Övning, där styrningen anpassats för att ge största möjliga
handlingsfrihet i avsikt att uppöva förmågan att under
krigsmässiga förhållanden och i oförutsedda situationer
handla med omdöme och skicklighet.
Formell övning innebär:
Detaljstyrd övning, som avser att inlära och öva grundläggande färdigheter eller att värdera (ny) organisation, utrustning eller taktik.
248
FOM-A Gemensam
13.2 – 13.2
Övningselev
Personal som utses för att vara övningsobjekt vid utbildning av FLL och FLI.
Övningsledare flyg
CF som ålagts att samordna flygverksamhet för vilken flera
flygchefer ansvarar.
Övningssektor
Avgränsat okontrollerat eller kontrollerat luftrum som
sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns
inom vilken militär flygträning kan genomföras. Separation
av flygtrafik inom övningssektor tillhandahålls av flygtrafikledning eller flygstridsledning. En övningssektor är upprättad endast när den används av luftfartyg. Den benämns då
vara en ”belagd övningssektor” (PCA) (jfr Flygövningsområde).
Övre flyginformationsregion Avgränsat luftrum där flyginformations- och alarmeringstjänst utövas. Startar från FL285/8700 m STD och sträcker
(UIR)
sig till oändligheten.
Övre kontrollområde
Kontrollområde över 7450 m STD.
(UTA)
Övrig driftstörning
Avser felfunktion hos personal, materiel eller övrig händelse där flygsäkerheten påverkats eller skulle kunnat ha påverkats, utan att vara allvarligt tillbud eller tillbud. Övrig
driftstörning kan även vara annan händelse som av andra
skäl bör komma till HKV kännedom.
a) Med sjukvårdslegitimerad avses personal legitimerad för sjukvård av Socialstyrelsen. I
praktiken är det personal med behörighet minst som sjuksköterska.
13.3
Begreppsförklaring
Observera att begreppen under 13.3 definieras och används inom FM Flygoperatör och således inte gör något anspråk på att dessa är allenarådande
utanför Flygoperatören. Detta faktum ger vid handen att hänvisningar till
FOM i dessa fall inte är tillämpbart utanför Flygoperatören.
13.3.1
Autopilot (AP)
Autopilot är en kontrollenhet som flyger flygplanet/helikoptern i stället för
piloten eller piloterna. Autopilot är ett verktyg för att öka säkerheten, öka
de operationella möjligheterna och minska arbetsbelastningen på besättningen.
Autopilot medger olika nivåer av automatisering i olika flyglägen.
13.3.1.1
Helikopter
13.3.1.1.1
Kopplad flygning
”Flygning som genomförs med användandet av inkopplad autopilot med
automatisk tipp-/roll-/girhållning.”
13.2 – 13.3.1.1.1
FOM-A Gemensam
249
13.3.1.1.2
Manuell flygning
”Flygning som genomförs hands-on utan användandet av inkopplad autopilot men som medger manuell tipp-/roll-/girhållning med hjälp av helikopterns grundstyrsystem.”
13.3.1.1.3
Flygning med degraderade system
”Flygning som genomförs med en stabilitetsnivå som underskrider den för
helikoptern lägsta föreskrivna nivån för normal användning, ex ATT OFF,
AP disconnected, SAS OFF etc.”. Flygning med degraderade system är en
nödprocedur.
250
FOM-A Gemensam
13.3.1.1.2 – 13.3.1.1.3
13.3.1.1.4
Förkortningar
ALT
Altitude
ALT.A
Altitude Acquire
APP
Approach
A/S
Air Speed
ASE
Automatic Stabilization Equipment
ASE-ALT
Automatic Stabilization Equipment and Altitude
ASW
Anti Submarine Warfare
ATC
Automatic Turn Coupler
CABLE
Stabiliserad hovring på sonarkabel
CR.HT
Cruise Height
CRU
Cruise
G/A
Go Around
G/S
Groundspeed
G.SPD
Groundspeed
H.HT
Hover Height
HOV
Hover
IAS
Indicated Airspeed
NAV
Navigation
RHT
Radar height
T.NAV
Tactical Navigation
T/U
Transition Up
T/DWN
Transition Down
WTR
Winschman Trim Mode
13.3.2
Insats
13.3.2.1
Insatsflygning
Flygning, som inte är tränings- eller övningsflygning, initierad av antingen:
• FTS/A3/AOC eller
• annan taktisk ledningsfunktion beslutad av C FTS19 eller,
• JRCC,
eller enligt Lagen om skydd vid olyckor (2003:778).
Syftet med insats är att lösa en operativ20 uppgift eller räddningsuppgift.
13.3.2.2
Produktionsflygning under insatslika förhållanden
Flygning som inte är insatsflygning, initierad av antingen:
• Verksamhetsuppdrag (VU) eller,
• Direktiv inom uppdrag (DIU).
19. Eller motsvarande för de luftfartyg som operativt kan lyda under ATCH.
20. Att separera från begreppet operationell som inte avses här. Syftet är oberoende av om
det är under strategisk, operativ eller taktisk ledningsnivå.
13.3.1.1.4 – 13.3.2.2
FOM-A Gemensam
251
Med denna definition avses flygningar som sker till/från/under förhållanden som kräver ett agerande som normalt bara behövs under insats.
Exempel på detta är passagerarflygning som initialt är helt fredsmässig i sin karaktär men som har slutlig landning i en ofredszon där
samtliga luftfartyg är beroende att landa utan tänd belysning.
13.3.3
Flygsäkerhetsbegrepp i FV
13.3.3.1
Flygsäkerhetsstandard
I förväg fastställd och mätbar referensnivå; normalt kvantifierad (som siffervärden).
Som underlag för siffervärden för haverier, allvarliga tillbud samt tillbud
används inom flygoperatören endast DA Flyg.
13.3.3.2
Flygsäkerhetsnivå
En uppmätt nulägeskontroll efter samma kriterier som standarden. Då nivån ligger på samma värden (eller bättre) som Flygsäkerhetsstandarden
har man uppnått sin standard.
13.3.3.3
Flygsäkerhetsmål
Mätbara och anpassade för respektive genomförandenivå. Bryts succesivt
ned i den hierarkiska ordningen. Uppnådda mål medför att flygsäkerhetsnivån höjs (alternativt att man bibehåller nivån i de fall den redan överensstämmer med Flygsäkerhetsstandarden).
13.3.3.4
Fokusområden
Detekterade problemområden (såväl centralt som lokalt initierade) som av
VL fastställts att gälla som fokusområden för flygoperatören. Ur fokusområden kan flygsäkerhetsmål tas fram.Vid behov kan L VL ta fram och fastställa lokala fokusområden.
13.3.3.5
Flygsäkerhetsuppgifter
Chef på alla nivåer ställer uppgifter inom egen organisation baserade på respektive nedbrutna flygsäkerhetsmål.
13.3.3.6
Flygsäkerhetsåtgärder
Genomförs i syfte att lösa uppgiften som i sin förlängning skall medverka
till att flygsäkerhetsmålen uppnås.
252
FOM-A Gemensam
13.3.2.2 – 13.3.3.6
Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik –
FOM-A Gemensam
Tabell B1:1 Ändringsuttryck FOM.
Uttryck svenska
Expression english
Betydelse
Meaning english
Förtydligande
Clarification
Vi utvecklar befintlig
text/stycke.
We develop an existing text/paragraph.
Nytt avsnitt/underavsnitt
New section/subsection
Vi lägger till helt nytt
avsnitt/underavsnitt.
A new section/
subsection is added.
Rättad
Revised
Ett FEL som rättats.
A fault correction.
Uppdaterad
Updated
T ex datum, skrivelsenr, dokumentnamnsbyten, omlitterering, osv.
E.g. date, document
number, change of
document name, revise of heading number, etc.
Senaste ändringar finns i Ändringshistorik – FOM-A Gemensam.
Tabell B1:2 Sammanställning av ändringar i tidigare versioner.
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
2.28f
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2015-09-01
vid Hkpflj
1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar
2.28d
2.28c
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
1.5.3.4 Skydd av ögon
mot laser
3 Kvalitetssystem
Uppdaterad
Uppdateringar (omarbetning av krav):
2015-08-13
Korrigering av ny Flygsäkerhetsinspektör
till Anders Janson.
2015-08-07
• Biträdande pilot/Styrman Stridsflyg
• Biträdande pilot/Styrman HKP
• Biträdande pilot/Styrman Tp84
• Lastmästare Tp84
• Vapensystemoperatör
5.2.4.5 Kontrollflygpilot Uppdaterad
(Maintenance test pilot, MTP)
B1 – B1
FOM-A Gemensam
253
Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
5.2.4.6 Kontrollflygtekniker (Maintenance
test engineer, MTE)
Uppdaterad
6.1.2.4 Bruk av berusningsmedel
Uppdaterad
6.1.2.5 Bruk av läkemedel och narkotiska
preparat för medicinskt
bruk
6.1.2.6 Bruk av kosttill- Nytt underavsnitt.
skott
medicinska undersökningar
Uppdaterad
11.4.6 Utredningsrapport och förenklad utredningsrapport
Uppdaterad
12.2.2.2 VMC
Uppdaterad med en ny tabnot.
12.9.4.2 Kritisk höjd
Uppdaterad med en ny anmärkning.
13.2 Definitioner
Uppdaterad, inkl ett nytt begrepp; Ombordbasering
Alla kapitel
Generell ändring i text och bild:
• Ersatt ”GND” med ”AGL”.
• Ersatt ”MSL” med ”AMSL”.
Uttrycket Förbandsflygning ersätter
uttrycket Formationsflygning. Detta
rör främst kapitel 3 i respektive
flygslagsdel men har även rättats i
samtliga tillämpliga FOM-delar. Ersättningen syftar till flera saker:
• att minimera risken för sammanblandning av tidigare Formationschef och Formationsledare
med tillhörande ansvar och befogenheter genom att skilja Förbandschef* och Formationsledare.
• att tydliggöra att formation är ett
utseende som ett förband kan
uppträda i (se Formationstyper i
respektive flygslagsdel samt
4.2.4 Formationstyper).
Vid behov kan kompletterande information ges av FOM-handläggaren via CF.
* = här avses icke t ex C F21 eller
C LEDR.
2.28
254
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Uppdaterad
9.1.2.1 Flygning utan
taktiska moment eller
Uppdaterad
2015-06-01
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
stridstekniska manövrer
Ändring
Datum
Uppdaterad
11.4.3 Utredningar
som genomförs av
Statens haverikommission
2.27e
2.27c
2.27b
2.27
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid F 7 (Såtenäs)
1.2.1 Ledning av flygtjänst
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
0.1 Introduktion
Uppdaterad.
5.1.8 Krav på flygtjänstledare
Lagt in en fotnot.
2.1.4.4.3.2 BFT
Uppdaterad.
2.5.3.2.4 Rådrum
Uppdaterad.
Borttagning av tabnot.
6.1.2.3 Läkemedelssats
Uppdaterad.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
2.6.3 Flygsäkerhetsplan för 2015
Uppdaterad
2015-04-28
2015-03-09
2015-02-20
2015-02-01
6.1.2.9 UndertrycksUppdaterad
kammarträning (HCT,
tidigare benämnd
UKAM och HRT, Hypoxia Recognition Training)
2.26d
B1 – B1
7.1 Planering av flygtjänstgörings- och viloperiod
Uppdaterad
12.1.2.1 Luftrumsklasser och tjänster, dager
Uppdaterad
12.1.2.2 Luftrumsklasser och tjänster, mörker
Uppdaterad
13.2 Definitioner
Uppdaterad (Mörker)
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid F 21 (Luleå)
FOM-A Gemensam
2015-01-16
255
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
2.26b
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2014-11-01
0.4 Military air operator MAOD uppdaterad.
declaration (MAOD)
vid F 7 (Såtenäs)
2.26
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid F 7 (Såtenäs)
2014-10-01
vid F 17 (Ronneby)
vid Hkpflj
vid LSS (Uppsala)
2.1.1.2 Gällande styr- Uppdaterad
dokument för flygtjänsten
2.25f
13.2 Definitioner
Uppdaterad: Grundläggande flygutbildning, och Grundläggande pilotutbildning
13.2 Definitioner
Utveckling av roll Kontrollör
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid F 17 (Ronneby)
2014-09-15
2.25e
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid F 17 (Ronneby)
2014-08-27
vid Hkpflj
2.25d
11.3.1.1 Lossnade delar från luftfartyg
Nytt underavsnitt.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2014-06-26
0.4 Military air operator Uppdaterad
declaration (MAOD)
2.25c
256
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2014-06-23
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
2.25b
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2014-06-11
0.1.2 Beskrivning av
FOM
Uppdaterad
vid F 7 (Såtenäs)
12.2.5.4 Annan höjdre- Uppdaterad
ferens
2.25
13.1 Förkortningar
Revidering av befintliga.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid LSS (Uppsala)
2014-06-01
2.24h
12.1 Luftrummets indelning
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid Hkpflj
2014-05-07
2.24g
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
12.2.2.2 VMC
Uppdaterad
13.1 Förkortningar
Uppdaterad; L CF och SOF
2014-05-01
Några andra uppdateringar; revidering
av befintliga.
2.24e
2.24c
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid Hkpflj
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
0.1.2.2 Manualens
struktur
Uppdaterad
Uppdaterad
2014-04-01
2014-02-19
1 Organisation och an- Borttagning av UAV02 och UAV04.
svarsförhållanden
2.1.4 Försvarsmaktens Uppdaterad
flygtjänstorder
B1 – B1
9.2.2 Samlastning av
gods och passagerare
Uppdaterad
12.6.2.1.1 Anropssignaler
Nytt underavsnitt.
12.6.4.2 Signaler mellan besättning och
markpersonal
Uppdaterad
13.1 Förkortningar
Uppdaterad; AOM och CBT
FOM-A Gemensam
257
Version
2.24
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Några andra uppdateringar; borttagning
av förkrotningar samt revidering av befintliga.
13.2 Definitioner
Uppdaterad, inkl borttagning av begrepp.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid F 7 (Såtenäs)
vid F 17 (Ronneby)
vid Hkpflj
vid K 3 (Karlsborg)
6.1.2.12 Graviditet
Uppdaterad
Uppdaterad
9.1.5 Bestämmelser
för transportchef
Uppdaterad länk.
Datum
2014-02-01
9.2.3 Transport av farligt gods
2.23e
13.2 Definitioner
Uppdaterad: Beslutshöjd, Bränslebrist,
Bränslenöd, Kritisk höjd och Säkerhetshöjd
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
Alla kapitel
Uppdaterad m a a borttagande av UIR
och UTA.
2014-01-01
Ändrat begrepp GHU till GFU/F och
GFU/H.
2.23b
vid LSS (Uppsala)
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2013-10-15
declaration (MAOD)
258
vid LSS (Uppsala)
13.2 Definitioner
Uppdaterad: D-område, Farligt område,
Målområde, Målplats, Restriktionsområde, Riskområde, R-område och Skjutområde
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
2.23
FOM-A Gemensam –
Titelsida
2013-10-01
declaration (MAOD)
2.22e
2.22d
2.22b
vid F 7 (Såtenäs)
2.2.2.2.4 Direktiv för
fortsatt hantering
Uppdaterad
2.2.4 Arkivering av
flygtjänstdokument
Uppdaterad
Uppdaterad
13.1 Förkortningar
Uppdaterad: ADS-B, EGNOS, EVS,
FANS, IFF, LPV, MSAS, QAR, SBAS,
TR och WAAS.
13.2 Definitioner
Uppdaterad: Bränslebrist, Slutlig bränslereserv och Tillfällig målplats
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid Hkpflj
Namnbyte på befattning
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2.6.2 Riskmedvetenhetsprogram, ORM
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
Uppdaterad
2.1.4.4.1.1 Till förfogande för flygtjänst
Nytt underavsnitt.
5.1 Krav på befattningshavare inom ledning av flygtjänst
Uppdaterad
Uppdaterad
6.2.3 Tandläkarundersökning (1D)
Uppdaterad
2013-09-09
2013-09-05
2013-06-19
6.2.4 Allmän undersök- Uppdaterad
ning (1B)
B1 – B1
IFR-flygning
Uppdaterad
12.6.3.5 Flygövning
utan transponder
Nytt underavsnitt.
13.1 Förkortningar
Uppdaterad: CBA och Störled,
FOM-A Gemensam
259
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
13.2 Definitioner
Uppdateringar
• Begreppet Störledare tillagt.
2.22
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid F 7 (Såtenäs)
Namnändring.
2013-06-01
2.1.4.3 Riktlinjer för ut- Uppdaterad, inkl. nytt underavsnitt.
arbetande av flygtjänstorder (FTO)
2.4 Överlämning av fly- Uppdaterad, inkl. nytt underavsnitt.
gande personal
2.21d
13.2 Definitioner
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2013-04-22
declaration (MAOD)
vid F 21 (Luleå)
vid Hkpflj
2.21c
2.21b
2.21
IFR-flygning
Förtydligande av ansvar för hinderfrihet.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
13.2 Definitioner
Uppdaterad (QAM borttaget)
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid F 7 (Såtenäs)
75. Tpflygdiv nedlagd.
vid LSS (Uppsala)
FOM-A Gemensam –
Titelsida
1.1.1 Organisationsskisser
Namnbyten på befattningar
5.2.2.6 Hypobaric
Chamber Training
(HCT)
Bestämmelser för helikopterbesättningar
6.2.5 Cirkulationsundersökning
Förtydligande av förhållningssätt vid cirkulationsundersökning
7.2 Flygtjänstgöringsperiod under beredskap
Ändring av bestämmelse rörande när
sömnperiod skall infalla
9.1.1.4 Sjuktransportflygning
Beskrivning av sjuktransportflygning
2013-03-18
2013-03-01
2013-02-01
Förtydligande vid flygning IFR
12.2.3.5 IFR-flygning
utanför kontrollerat luftrum, OAT
260
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
2.20j
2.20h
Avsnitt/Paragraf
Ändring
12.9 Instrumentinflygning
Förtydliganden
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid Hkpflj
Namnändring.
vid K 3 (Karlsborg)
Organisations- och namnändringar.
Namnändring.
Förtydligande av att det finns två på höjden varande flyginformationsregioner.
Förkortningen UIR tillagd för den högre
av de två på ett flertal ställen.
13 Förkortningar och
definitioner
UIR tillagd samt förtydligande av vid vilken höjd skiftet sker mellan FIR och UIR.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
Organisations- och namnändringar.
Datum
2013-01-01
2012-12-01
1.3.7 Chefpilot
Förtydligande
2.3.1 Allmänt
Ändrat VUE till TU FLYG.
5.2.3.2.31 Vapensystemoperatör
2.20g
2.20e
5.2.3 Rollkrav
Ändrat Repmästare till Firningsoperatör.
13.2 Definitioner
Förtydligande
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
Förtydligande om gravida passagerare.
12.2.5.1.1 Extrema
lufttryck
Nytt underavsnitt.
12.7.2.7.2 Nyttjande i
höjdled
Förtydligande av luftrummets nyttjande i
höjdled.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2012-11-15
2012-11-05
declaration (MAOD)
2.20
B1 – B1
Rättade divisionsnamn.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
0.1.2.2 Manualens
struktur
Förtydligande
vid LSS (Uppsala)
Namnändring
Nya divisionschefer.
FOM-A Gemensam
2012-10-01
261
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
Namnändringar
1.4.2 Övergripande
rollbeskrivningar
Förtydligande
1.5.3.3.3 SK60
Förtydligande
2.1.4.4 Kommendering Förtydligande
till flygtjänst
2.1.5.2.1 Beslut om
flygning (BOF)
Förtydligande
2.6.2.3 Genomförande
av ORM
Förtydligande (uppdatering av bild)
6.1.2.2.1 Narkos och
bedövning
Nytt underkapitel
7.2 Flygtjänstgöringsperiod under beredskap
Förtydligande
11.3.1 Allmänt
Förtydligande
12.2.5.4 Annan höjdre- Förtydligande
ferens
12.7.2.7 Klarering i be- Förtydligande
lagd övningssektor/område (PCA, TRA,
CBA etc)
2.19
12.8.1 Höjdseparation
vid flygning över restriktionsområden och
farliga områden
Förtydligande
13.1 Förkortningar
Förtydligande
13.2 Definitioner
Förtydligande
13.3.1 Autopilot (AP)
Förtydligande
FOM-A Gemensam –
Titelsida
1.4.2 Övergripande
rollbeskrivningar
Uppdaterad
1.5.3.3.4 TpSpecflyg
Uppdaterad
2.2.1.1 Uppföljning av
personlig flygtid
Nytt underkapitel
2012-06-01
2.2.1.2 Uppföljning av
luftfartygets flygtid
262
2.3.1 Allmänt
Uppdaterad
av ORM
Uppdaterad
Uppdaterad
Uppdaterad
13.1 Förkortningar
Uppdaterad
13.2 Definitioner
Uppdateringar
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
• Begreppet Avgångsflygplats tillagt.
Datum
• Begreppet Landningsflygplats tillagt.
2.18h
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2012-04-17
0.4 Military air operator Nya individnummer FPL39 tillagda i
declaration (MAOD)
MAOD-underbilagan.
2.18g
2.18f
2.18e
vid Hkpflj
Uppdatering av lydnadsförhållanden L
CF mot divisionerna i hkpflj.
Uppdaterad
1.5.3.1.2 Medförande
av utrustning
Förtydligande att tjänsteprov ej utförs av
FV.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid F 21 (Luleå)
Namnändring
Namnändring
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid F 7 (Såtenäs)
Namnändring
Ny chefpilot HKP15,
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2012-04-02
2012-04-01
2012-03-23
0.4 Military air operator Uppdaterad med ny MAOD.
declaration (MAOD)
2.18d
vid LSS (Uppsala)
Uppdaterad
1.5.3.3.6 Veteranflyg
Uppdaterad
2.2.2.1 Besättningsbevis – Crew Card
Uppdaterad
5.2.2.6 Hypobaric
Chamber Training
(HCT)
Uppdaterad (borttagning av anmärkning).
5.2.2.9 Anti-G-träning
(AGT)
Uppdaterad
6.1.2.2 Återgång till
flygning efter sjukdom
eller skada
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
13.2 Definitioner
Uppdaterade samt nya defitioner på olika typer av sjuktransporter.
2012-03-14
Definition på Cockpit och Kabin i FM.
2.18c
FOM-A Gemensam –
Titelsida
0.1.2.2 Manualens
struktur
B1 – B1
2012-03-07
Uppdaterad
FOM-A Gemensam
263
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
10.1 Säkerhetsskydds- Uppdaterad
tjänst
2.18
13.2 Definitioner
Uppdaterad (Flygtid och OM)
13.2 Definitioner
Uppdaterad (Operator's manual).
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid F 17 (Ronneby)
Uppdaterad
Uppdaterad
1.4.2 Övergripande
rollbeskrivningar
Uppdaterad
1.5.3.3.1 Helikopter
Uppdaterad
2.5.3.2.1 Allmänt
Uppdaterad
5.2.2.6 Hypobaric
Chamber Training
(HCT)
Uppdaterad
Uppdaterad
2012-02-01
5.2.4.2.2 Befälhavare i Uppdaterad
luftfartyg som opereras
som tvåpilotsystem alternativt med tvåpilotprocedur
2.17e
5.2.2.13 Fysiska krav
Uppdaterad
12.3.3.1 Flygplan
Uppdaterad
13.1 Förkortningar
Uppdaterad
13.2 Definitioner
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2011-12-19
1 Organisation och an- Namnändringar
svarsförhållanden
2.17
264
Uppdaterad
Uppdaterad
Uppdaterad
13.1 Förkortningar
Uppdaterad
13.2 Definitioner
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Alla kapitel
Generell uppdatering av korrekturfel
samt ensning av begrepp.
0.1.2.2 Manualens
struktur
Ny FOM-del
vid F 7 (Såtenäs)
Namnändring
vid F 17 (Ronneby)
Namnändring
1.4.2 Övergripande
rollbeskrivningar
Förtydligande av flygslagstillhörighet för
olika roller
2011-10-01
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
5.2.2 Flygoperationella Ändrade intervall
krav
2.16d
9.1.2.2.2 Tillstånd för
stridsflyg
Ändrad tillståndsnivå
Förtydliganden av inflygningar och trafikvarv
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2011-06-16
1.5.3.2 Utrustning god- Uppdatering av DITO-länk (FMV TO AF
FLYG 511-010695K).
känd enligt tekniska
order (TO)
2.16c
2.16
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
1.5.3.5 Service
Uppdatering av DITO-länk (FMV TO UF
FLYG 511-000004Q).
FOM-A Gemensam –
Titelsida
1.1 Organisationens
utformning
Diverse namnändringar
2.2.2.2.1 Allmänt
Uppdatering av PBB
5.1.6 Krav på divisionschef (DC)
Uppdaterade krav
2011-06-15
2011-06-01
5.1.7 Krav på ställföre- Uppdaterade krav
trädande divisionschef
(Stf DC)
2.15j
12.6.1.2 Radioförbindelse vid okontrollerad
flygplats
Rättad frekvens
13.2 Definitioner
Benämning av Flyghöjd
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2011-04-14
1.5.3.2 Utrustning god- Uppdatering av DITO-länk (FMV TO AF
FLYG 511-013000H).
order (TO)
2.15i
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
2011-04-13
1.2 Utpekade befattUppdaterad, nya underavsnitt 1.2.1 Ledningshavare inom flygning av flygtjänst och 1.2.2 Stöd till flygtjänsten
tjänstledande befattningar.
1.5.3 Klädsel och annan personlig utrustning
Uppdaterad
1.5.3.2 Utrustning god- Uppdatering av DITO-länkar (FMV TO
AF FLYG 511-012999H, FMV TO AF
order (TO)
FLYG 511-010013H och FMV TO AF
FLYG 511-013001G).
2.15f
B1 – B1
1.5.3.5 Service
Uppdatering av DITO-länk (FMV TO UF
FLYG 511-015649E).
9.2.1 Policy beträffande personliga tillhörigheter
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
FOM-A Gemensam
2011-03-14
265
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
vid F 17 (Ronneby)
Uppdaterad
vid Hkpflj
Uppdaterad
vid LSS (Uppsala)
Uppdaterad
Uppdaterad
1.2 Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten
2.15
2.14i
2.14h
1.5.3.1 Allmänt
Uppdatering av DITO-länk.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Alla kapitel
1.3 Ansvar, uppgifter
och befogenheter för
ledningen inom flygtjänsten samt den militära luftfarten
Ny roll
1.5.3.5 Service
Ny plan
9.2.2 Samlastning av
gods och passagerare
Nytt underkapitel
11.2.1.2 Central nivå
Förtydligande
12.6.4.4.1 Handsignaler mellan luftfartyg vid
nöd då annan kommunikation ej finns
Förtydligande
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
1.5.3.1 Allmänt
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
Alla kapitel
vid F 7 (Såtenäs)
Uppdaterad
vid Hkpflj
Uppdaterad
vid LSS (Uppsala)
Uppdaterad
2011-02-01
2011-01-10
2011-01-01
1.2 Utpekade befattUppdaterad
ningshavare inom flygtjänsten
1.5.3.1 Allmänt
6.1.2.5 Bruk av läkeUppdaterad
medel och narkotiska
preparat för medicinskt
bruk
266
Luftrummets indelning
Uppdaterad
Tabell 12:2
Uppdaterad
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
2.14g
2.14f
2.14d
2.14
Avsnitt/Paragraf
Ändring
markpersonal
Uppdatering samt nya tecken
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
1.5.3.5 Service
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
1.5.3.1 Allmänt
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
1.5.3.1 Allmänt
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid F 21 (Luleå)
Uppdaterad
1.4.1.1 Kategorier i
flygtjänst
Förtydligande
1.4.2 Övergripande
rollbeskrivningar
Förtydligande
1.5.3.3.5 UAV
Nytt underkapitel
Förtydligande
Förtydligande
5.2.3.2.29 Speciell
funktionskontrollant
(SFK)
Förtydligande avseende tillståndsgivning
utländsk medborgare
9.1.1 Allmänt
Datum
2010-11-19
2010-11-19
2010-10-26
2010-10-04
9.1.1.3 Passagerarlista Förtydligande av BFH ansvar samt definition av slutlig passagerarlista
9.1.2 Tillståndsgivning
vid flygning med passagerare
12.7.2.4 Avvikelse från Förtydligande
klarering i annat fall än
nöd
2.13b
2.13
B1 – B1
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
0.2.1 Distribution
Förtydligande
personal med uppgift
ombord
Förtydligande
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Förtydligande vad gäller klädsel vid flygtjänst
2.2.2.2 Personligt behörighetsbevis (PBB)
Förtydligande vad gäller DC respektive
MAME ifyllande, införandet av ”Roll” i
PBB
FOM-A Gemensam
2010-06-03
2010-06-01
267
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
5.2.2 Flygoperationella Förtydligande vad gäller intervall samt
krav
bestämmelser för personal med (E) i
kravtabell
5.2.3.2.10 Flygvärdinna
Förtydligande
5.2.4.1 Certifikat
Förtydligande
5.2.4.2 Befälhavare
Förtydligande
5.4.2 Återinflygning
Förtydligande
6.2 Medicinska undersökningar
Förtydligande vad gäller åldersintervall,
se även meddelande på FOM startsida
12.2.5.4 Annan höjdre- Förtydligande
ferens
2.12i
2.12h
2.12f
2.12c
13.2 Definitioner
Casevac och Medevac
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
1.5.3.5 Service
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
Alla kapitel
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
vid F 7 (Såtenäs)
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ny version.
Alla kapitel
2010-04-08
2010-04-06
2010-03-24
2010-03-04
Uppdatering av bilder.
Kapitel 1, 2 , 4, 5 och 6 Förtydliganden inom respektive kapitel
avseende roller och krav.
0.1.2.4.2 Operationella Förtydligande
bestämmelser
Förtydligande
1.2 Utpekade befattFörtydligande
2.5.3.1 Flygsäkerhetsinformation
Förtydligande
5.2.4.3 Rotechef
Förtydligande
9.1 Passagerare
Förtydligande
11.1.3 Central nivå
Förtydligande
markpersonal
Bilder har ersatts av animeringar.
Förtydligande
12.6.4.2.1 Tecken från Borttaget underkapitel.
besättning till markpersonal
268
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
13.1 Förkortningar
Förtydligande (HOB)
Datum
OFYL borttaget.
13.2 Definitioner
Begreppet Flygsäkerhetsinformation tillagt.
OFYL borttaget.
2.12
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Nytt fastställelsedatum.
Alla kapitel
samt ensning av begrepp
vid F 7 (Såtenäs)
Uppdaterad
vid F 17 (Ronneby)
Uppdaterad
1.3.9 Divisionschef
(DC)
Förtydligande av ansvar
Uppdaterade namn på FBS-kurser
2010-02-01
5.2.2.2 Operator's pro- Förtydligande av intervall
ficiency check (OPC)
5.2.2.6 Hypobaric
Chamber Training
(HCT)
Uppdatering av intervall på grund av tekniska orsaker. Gäller under en övergångsperiod
5.3.4 Simulatorinstruktör
Förtydligande av krav
5.3.5 OPC-kontrollant
Förtydligande av krav
6.2.2 Antagningsundersökning
Förtydligande av födelsemånad för flygelev
9.1 Passagerare
Förtydligande av tillståndsnivå avseende
paxflygning med SK60 4-sits
12.6.4.2.3 Tecken från
vägvisare till pilot
Borttaget underkapitel. Förmågan används ej längre.
12.9.5 Separation vid
instrumentinflygning
Borttaget underkapitel. Förmågan används ej längre.
13.2 Definitioner
Uppdaterad defintionstabell.
Begreppet division tillagt.
Förtydligande av Kontrollör
2.11e
1.5.3.1 Allmänt
Uppdaterad
2009-11-20
2.11d
13.1 Förkortningar
Uppdaterad (ERO)
2009-11-17
2.11c
1.5.3.5 Service
Uppdaterad (FMV TO UF FLYG
511-015649C)
2009-11-12
2.11b
0.1.2.2 Manualens
struktur
Förtydligande
2009-10-26
vid K 3 (Karlsborg)
Uppdaterad
1.2 Utpekade befattUppdaterad
2.11
B1 – B1
FOM-A Gemensam –
Titelsida
FOM-A Gemensam
2009-10-01
269
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
Alla kapitel
Uppdaterad
Uppdaterad
1.3.7 Chefpilot
Förtydligande
Rättad avseende UAV
Rättad avseende UAV
Uppdaterad med stor omstrukturering
9 Bestämmelser för
passagerar- och transportflygning
2.10d
13.1 Förkortningar
Uppdaterad
13.2 Definitioner
Uppdaterad
13.3 Begreppsförklaring
Uppdaterad
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Uppdaterad
Korrektur
Uppdatering avseende organisationsförändring inom HKV
0.2.3.3 Anhålla om avsteg
Förtydligande
vid F 7 (Såtenäs)
Uppdatering
vid Hkpflj
Uppdatering
2009-07-07
1.2 Utpekade befattUppdatering
2.10
1.5.3.1 Allmänt
Uppdatering
1.5.3.7 Märken och
namnband på flygtjänstklädsel
Nytt underkapitel
Förtydligande
13.2 Definitioner
Diverse nya definitioner
FOM-A Gemensam –
Titelsida
0.2.2 Ändringar
Förtydliganden och nytt underkapitel
vid F 7 (Såtenäs)
Uppdatering av namn
vid Hkpflj
Organisationsändring samt namnändringar
2009-06-01
1.2 Utpekade befattUppdatering av namn
270
1.4.2 Övergripande
rollbeskrivningar
Uppdaterat namn på roll
1.5.3.3.3 SK60
Uppdatering av flytvästar
4.1.4 Översikt av besättningsroller kopplat
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
till besättningsindelning
Ändring
Förtydligande avseende kvalifikationskrav
5.2.2.1 Medicinska
krav
Rättat innehåll under medicinska krav
5.2.2.12 Farligt gods
Nytt underkapitel
Förtydligande av graviditetsbestämmelser
12.1.2 Luftrumsklassning
Uppdaterade tabeller
VFR-flygning
Förtydligande avseende flyghöjder
12.2.4 Flygregler NVD
Nytt underkapitel
13.1 Förkortningar
Datum
2.09k
6.2.4 Allmän undersök- Uppdatering.
ning (1B)
2009-05-05
2.09j
2.1.1.2 Gällande styr- Uppdatering av FysS, inkl länk till emil.
2009-05-04
2.2.2.2 Personligt behörighetsbevis (PBB)
Uppdatering med ”Fysiska krav” samt
borttagning av ”öron”.
Uppdatering av FysS, inkl länk till emil.
6.2.4 Allmän undersök- Uppdatering av FysS, inkl länk till emil.
ning (1B)
Uppdatering av periodicitet.
6.2.6 Specialundersök- Uppdatering av rubrik.
ning av ögon
Uppdatering av periodicitet.
medicinska undersökningar
Uppdatering, nytt listelement är tillfört,
inkl länk till FysS på emil.
2.09g
Uppdaterad (länkar och text) med anled- 2009-04-16
ning av nya utgåvor av TO.
2.09e
Alla kapitel
samt uppensning av begrepp.
vid Hkpflj
Rättad; 52 div har bytt namn till 32 och
är flyttad till Ronneby. Såtenäs har utgått.
2009-04-01
1.3.10.5 SF-kontrollant Nytt underkapitel
B1 – B1
Förtydligande
2.1.5.2.1 Beslut om
flygning (BOF)
Förtydligande
2.1.5.2.2 Flygordergivning
Förtydligande
2.1.5.3.1 Namnlistor
Förtydligande
2.1.5.3.2 Anhörigförteckning
Förtydligande
FOM-A Gemensam
271
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
Förtydligande
5.2.1 Allmänt
Förtydligande
5.3.1 Allmänna krav
Förtydligande
5.3.6 SF-kontrollant
Nytt underkapitel
6.1.1.2 Human Factors Förtydligande
6.1.2.2 Återgång till
flygning efter sjukdom
eller skada
Förtydligande
Förtydligande
9.1.3 Bestämmelser
för pilot vid flygning
med passagerare
Förtydligande
Förtydligande
9.1.4.2 Flygning som
kan innehålla taktiska
moment eller stridstekniska manövrer samt
orienteringsflygning
Förtydligande
12.1.1.3 Icke kontrolle- Förtydligande
rat luftrum
12.1.2.3 Övningsluftrum
Nytt underkapitel
VFR-flygning
Förtydligande
12.2.2.7 Övergång från Förtydligande
VFR- till IFR-flygning
IFR-flygning
Förtydligande
markpersonal
Förtydligande
12.7.2.7 Klarering i be- Förtydligande
lagd övningssektor/område (PCA, TRA,
CBA etc)
12.8.1 Höjdseparation
vid flygning över restriktionsområden och
farliga områden
Förtydligande
12.8.2 Flygning i närheten av okontrollerad
flygplats
Förtydligande
13.1 Förkortningar
Uppdaterad
13.2 Definitioner
Uppdaterad
2.09c
0.4 Military air operator Nytt underkapitel.
declaration (MAOD)
2009-02-20
2.09
FOM-A Gemensam –
Titelsida
2009-02-01
272
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Tabell B1:1
Förtydligande – ny tabell med ändringsuttryck är införd.
Alla kapitel
1.5.3.1 Allmänt
Förtydligande
1.5.3.5 Service
Förtydligande
1.5.3.3.2 JAS39
Förtydligande
Datum
2.1.2.2 Lokala flygche- Rättad
fer (L CF)
Förtydligande
2.1.4.6 Procedur för
(tillfällig) ”groundning”
från och återinsättande
i flygning
Uppdaterad
4.2.2 Formationskategorier
Förtydligande
4.2.4 Formationstyper
Rättad
4.2.5 Ledning av förband och utbildning av
förbandsledare
Förtydligande
5.1.10 Krav på flygsäkerhetsofficer (FSO
Flyg)
Uppdaterad
5.2.2.2 Operator's pro- Förtydligande
5.2.2.9 Anti-G-träning
(AGT)
Förtydligande
6.1.2.13 Flygning med
höga g-krafter
Förtydligande
Förtydligande
11.2.1 Handläggning
av driftstörningsanmälan
Uppdaterad
11.3.2 Anmälan
Rättad
12.7.2.7.4 Separation i Rättad
belagd övningssektor/område
2.08g
13.1 Förkortningar
Uppdaterad
13.2 Definitioner
Uppdaterad
vid K 3 (Karlsborg)
Nytt underkapitel.
2009-01-01
1.2 Utpekade befattUppdaterat med ansvarshavare för K 3.
1.3.1.1 Lokal verksam- Nytt underkapitel.
hetsledare
2.08
B1 – B1
FOM-A Gemensam –
Titelsida
FOM-A Gemensam
2008-11-01
273
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
Alla kapitel
0.2.2 Ändringar
Nytt rättningsintervall
vid F 17 (Ronneby)
Ny DC 2 div
vid Hkpflj
Ny DC 7 div
Korrektur
1.3.7 Chefpilot
Tillägg
Ändrad överskrift
1.4.3 Ytterligare ansvar, uppgifter och befogenheter för befälhavare och styrman
flygtjänst
Förtydligat underavsnitt
1.5.3.1 Allmänt
Ny sökväg
Personligt buren utrustning
Godkänt armbandsur
Personligt buren utrustning
Ny sökväg
2.1.1.1 Hur flygtjänsten Förtydligande
initieras
2.1.1.2 Gällande styr- Rättad
2.1.5.3 Information
Förtydligad och nytt underavsnitt
som skall förvaras på
annan plats än i luftfartyget
2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning
Uppdaterad
Uppdaterad
4.1.3.2 Inkapacitet hos Förtydligad
befälhavare
4.2.2 Formationskategorier
Kompletterad
5.2.2.10 Helicopter Un- Förtydligad
derwater Escape Training (HUET)
6.2.4 Allmän undersök- Förtydligad
ning (1B)
10.1 Säkerhetsskydds- Uppdaterad
tjänst
274
Rättad
12.2.5 Höjdmätarinställning
Rubrikändring och upprättning av underavsnitt
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
12.2.5.4 Annan höjdre- Rättad
ferens
12.3.3.2 Helikopter
Rättad
12.6.2.2 Flygtrafikledningsfrekvenser m m
vid flygning enligt OAT
Rättad
13.1 Förkortningar
Uppdaterad
13.2 Definitioner
Uppdaterad
2.07f
vid Hkpflj
Ny organisation
2.07e
Byte av personal.
2008-10-06
2.07d
vid F 7 (Såtenäs)
Ny organisation
2008-10-02
vid Hkpflj
Ny organisation
2.5.3.2.1 Allmänt
Ändring av länk till OpO.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Alla kapitel
0.2.1 Distribution
Förtydligande
0.2.3.3 Anhålla om avsteg
Nytt underavsnitt
vid Hkpflj
Ny organisation
flygtjänst
Ändrat namn på besättningskategori
1.4.3.1.1.2 Flyglärare
Ny (FLL-N)
Förtydligande
Avsteg infört
2.07
2008-10-06
2008-09-01
2.1.1.2 Gällande styr- Ny FM fySS
fortsatt hantering
Uppdaterat underavsnitt
4.2.4 Formationstyper
Förändring av formationstyper.
5.3.2.6 Kontrollflygbiträde (Maintenance
check assistent, MCA)
Förtydligad
5.3.2.13 Väderspanare Uppdaterad
2.06b
2.06
B1 – B1
13.1 Förkortningar
Uppdaterad
Alla kapitel
Ensning av begrepp för roller.
1.4.2 Övergripande
rollbeskrivningar
Ny uppgift är införd.
Infogande av länk till Handbok för flygtransport av farligt gods.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
FOM-A Gemensam
2008-06-13
2008-06-01
275
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
Alla kapitel
vid Hkpflj
Ny personal.
Ny personal och ändring av grad.
1.3.3 Flygchef
Förtydligande.
1.3.5.1 Allmänt
Förtydligande av ansvar.
1.4.3.1.1 Flyglärare
Förtydligande av olika flyglärarnivåer.
1.5.3.1 Allmänt
Uppdatering av FMV TO AF Flyg.
1.5.3.2 Gemensamt
Uppdatering av FMV TO UF Flyg.
1.5.3.4 Skydd av ögon
mot laser
Ändrad rubrik och nytt underavsnitt.
Syrgasbestämmelser för alla flygslag.
2.1.1.2 Gällande styr- Ny handbok för flygtransport av farligt
dokument för flygtjäns- gods (HFFG 2008).
ten
2.05c
2.2.4 Arkivering av
flygtjänstdokument
Uppdaterad.
Uppdaterad.
5.2.1 Allmänt
Uppdaterad i flera underavsnitt.
Ny handbok för flygtransport av farligt
gods (HFFG 2008).
5.3.2.14 Övningselev
Ny övrig besättningsroll.
11.3.2 Anmälan
Nya rutiner.
12.6.2.3 Mottagningskvittens
Ny text i rutan.
Webbgränsytan
Wordblanketter är nu åtkomliga i navigeringsfönstret till vänster.
vid F 21 (Luleå)
vid Hkpflj
2008-05-12
1.2 Utpekade befattNy personal.
2.05
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Hela FOM-A Gemensam
Upprättning av förkortningar för knop.
0.2.2 Ändringar
Ändringsintervall FOM infört.
2008-04-01
1.2 Utpekade befattNy personal.
1.4.4 Ansvar, uppgifter Tillägg med anledning av införande av
roll flygtolk.
övrig besättning
276
Tillägg med anledning av införande av
roll flygtolk.
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Kompletterande krav.
roll flygtolk.
Datum
5.2.2.2 Operator's pro- Förtydligande.
2.04c
5.3.2.2 Flygtolk
Nytt underavsnitt.
12.6.2.1 Terminologi
roll flygtolk.
Alla kapitel
Allmän översyn med borttagning av inak- 2008-02-29
tuell information samt ensning av begrepp och uttryck.
0.1.2.4 Begrepp och
textmarkeringar som
används i FOM
Förklaring av varning och observera är
infört.
vid F 7 (Såtenäs)
Ny organisation.
vid F 17 (Ronneby)
Ny organisation.
vid F 21 (Luleå)
Ny organisation.
1.2 Utpekade befattFlygchef Transport/Specialflyg flyttad
ningshavare inom flyg- från F 17.
tjänsten
2.1.4.7 Avkommender- Förändring av ålder för ”Annan personal
ing från och återinsät- i flygtjänst”.
tande i flygtjänst
2.04
13.2 Definitioner
Justering av ”Kontrollör”.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
0.1.2.4 Begrepp och
textmarkeringar som
används i FOM
Borttagning av begreppet Insats (finns
numera endast i 13.3.2 Insats).
2008-02-01
1.2 Utpekade befattNy Verksamhetsledare (C F 17).
1.4.2 Övergripande
rollbeskrivningar
Kontrollflygtekniker tillagd.
Kontrollflygtekniker tillagd.
4.1.3.2 Inkapacitet hos Förtydligande att det gäller alla luftfartyg,
befälhavare
inte bara helikopter.
B1 – B1
5.2.4.2 Befälhavare
Tydliggjorda krav för befälhavare vid
flygning med övrig besättning.
9.1.5 Bestämmelser
för transportchef
Förtydligande av passageraransvar vid
taktisk flygning.
11.2.1.1 Lokal nivå
Förtydligande av vilka som kan skriva
DA.
FOM-A Gemensam
277
Version
2.03
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
12.2.5.5 Korrektioner
för vind, temperatur
och QNH
Nytt underavsnitt.
definitioner
Nya förkorningar, definitioner och begrepp är inlagda.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid F 17 (Ronneby)
Ändrad organisation på F 17.
vid Hkpflj
Ändrad organisation på Hkpflj.
vid LSS (Uppsala)
Ny CF.
2007-12-01
Ny CF på VUE.
1.3.5.3 Övningsledare
Flyg
Förtydligande av ansvar vid samövningar mellan förband och/eller stater.
personal med uppgift
ombord
Omlitterering inom kapitlet samt kategoritabell införd.
1.5, 1.6 Ansvar, uppFlyttas in under 1.4.
gifter och befogenheter
1.7 Regler för besättningsmedlemmar
Flyttas till 1.5.
”Kontrollör”. Tillagd roll under övrig besättning. Beskrivs under 13.2 Definitioner.
Tillagd ruta avseende att erfarenhet är
en faktor för tillsättande av befattning under övergångsperiod.
5.2.1 Allmänt
Omlitterering inom punkten.
5.2.2.1 Medicinska
krav
Tillägg Beredskap för internationell
tjänstgöring.
Tillagd ruta om handbok.
5.2.4 Särskilda krav
Förtydligande av krav för övrig besättning.
5.3.2.7 Kontrollör
Tillagda krav på ny roll.
Ändrat tidsintervall.
6.2.6 Specialundersök- Ändrat tidsintervall.
ning av ögon
278
9.1.5 Bestämmelser
för transportchef
Förtydligande av ansvar för transportchef.
9.1.2.2.1 Tillstånd för
helikopter, transport &
specialflyg
För utländska passagerare.
10.1.1 Allmänt
Förtydligande av HKP4 som skyddsobjekt.
13.2 Definitioner
Tillagd för roll Kontrollör.
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
2.02
FOM-A Gemensam –
Titelsida
0.1.2.4 Begrepp och
textmarkeringar som
används i FOM
Tillagd begreppsförklaring innehållande
länk till en definition (FOM-A – Utdrag ur
”Försvarsmaktens verksamhetsgrenar
och produkter” 23 250:65644).
2007-10-15
tom
2007-11-30
vid Hkpflj
Uppdatering av Luftoperativa insatsleda1.2 Utpekade befattningshavare inom flyg- re.
tjänsten
2.1.1.2 Gällande styr- Ändrat utgåva av Inc Luft.
fortsatt hantering samt
2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning
Förändringar i kraven.
5.2.2.10 Helicopter Un- Förtydligande och ändringar av tidsförderwater Escape Trai- hållanden.
ning (HUET)
5.2.4.1 Certifikat
Slutparentes korrigerad.
12.6.4.2.1 Tecken från Upprepande text borttagen.
besättning till markpersonal
13.1 Förkortningar och Ändrade uttryck.
13.2 Definitioner
2.01
13.3.2 Insats
Tillagd begreppsförklaring innehållande
länk till en definition (FOM-A – Utdrag ur
”Försvarsmaktens verksamhetsgrenar
och produkter” 23 250:65644).
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid Hkpflj
2007-09-01
1.2 Utpekade befattByte av flygchefer.
1.5.2 Personliga dokument
Tillägg att civila flygcertifikat skall medföras.
Förtydligande av tillämpning för syrgas.
2.1.4.2 Giltighet och in- Förtydligande av tillhörighet i olika skenehåll
den av flygtjänst.
2.1.4.4 Kommendering Förtydligande av kommendering till flygtill flygtjänst
tjänst.
fortsatt hantering
Ändring av vilka som är bemyndigade att
bestyrka i personligt behörighetsbevis
(PBB).
5.2.2.10 Helicopter Un- Kompletterande text om UWE och GU
derwater Escape Trai- Nödluft är införd.
ning (HUET)
2.00
B1 – B1
FOM-A Gemensam –
Titelsida
FOM-A Gemensam
2007-07-01
279
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
Alla kapitel
Översyn map ändrad organisation i HKV.
0.1.2.4 Begrepp och
textmarkeringar som
används i FOM
RML-referenser införda i samtliga FOMA delar.
2.1.1.2 Gällande styr- Ny Handbok Flygengelska
dokument för flygtjäns- (M7748-504022) införd i tabellen.
ten
1.11
1.10
Ändrad tidpunkt för avstegsmöjlighet.
Hela kapitel 12 omarbetat och anpassat
till RML-D och RML-T.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Ändrad organisation på F21, F17 och
Hkpflj.
5.2.1.3 Utbildningar
enligt MIFS:Ö
Ändringar och förtydliganden avseende
TpSpecflyg vid FlygÖ Rep1 och Nöd Tp
3
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Generellt
Skrivning ändrad med anledning av HKV
nya organisation.
Ändrad organisation på F 7, F 17 och
Hkpflj.
Förändrade regler och förtydligande av
kapitlet. Bland annat införda tekniska
order (TO) och förändrade krav på klädsel.
2.5.3.2 Operationell
order
Införd lista på gällande operationella ordrar och begränsningar.
Införda riktlinjer för fördjupad ORM.
2007-06-01
2007-05-01
4.1.3.2 Inkapacitet hos Kompletterande anvisningar för åtgärder
befälhavare
vid inkapaciterad pilot (flerbesättningsluftfartyg).
1.9
5.2.1.3 Utbildningar
enligt MIFS:Ö
Helt omarbetat kapitel med till delar förändrade utbildningskrav avseende antig-träning och FlygÖ Rep.
6.1.2.13 Flygning med
höga g-krafter
Medicinska krav för flygning > 7 g överförda från kapitel 5.3.
definitioner
Samtliga förkortningar och definitioner i
FOM A Gemensam och FOM A Flygslagsdelar samlas i FOM A Gemensam.
13.3 Begreppsförklaring
Nytt kapitel.
13.3.1 Autopilot (AP)
Införd förklaring av begreppet autopilot.
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Nytt fastställelsedatum
2007-04-01
2.1.1.2 Gällande styr- Handbok för flygtransport av farligt gods
dokument för flygtjäns- läggs till som styrande dokument
ten
280
13.1 Förkortningar
Införd förkortning ”PST”
13.2 Definitioner
Införd definition av ”visuella referenser”
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
1.8
Avsnitt/Paragraf
Ändring
9.3 Tullklarering
Ny punkt om tullklarering
FOM-A Gemensam –
Titelsida
Allmänt
Omfattande korrektur- och strukturförändringar i hela dokumentet.
Datum
2007-03-01
Ändringar i samtliga kapitel
2.1.1.2 Gällande styr- Respektive CF ansvarar för att gällande
dokument för flygtjäns- styrande dokument finns tillgängliga i
den omfattning som flygtjänsten kräver.
ten
2.2.3 Operator's proficiency check (OPC)
Råd: DC bör genomföra kontroll motsvarande OPC även för uppdrags- och övrig
besättning.
4.1.3 Inkapacitet under Utvecklad text om inkapacitet under flygflygning
ning
1.7
1.6
FM FysS tilläggskrav gäller inte civil personal i rollen som flygvärdinna
5.2.4.1 Certifikat
Förtydligande angående avstegsmöjligheter avseende krav på civila certifikat
11.3 Direktanmälan
(DIRA)
Utvecklad text om handläggning av
DIRA
definitioner
Kompletterad förteckning
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid Hkpflj
Nya befattningshavare DC och stf CF
1.3.9.2 Tjänsteförrättande divisionschef (tjf
DC)
Förtydligande tjf DC ansvar och befogenheter
2.1.5.2.1 Beslut om
flygning (BOF)
Förtydligande att rätten att fatta BOF ej
kan delegeras
FOM-A Gemensam –
Titelsida
vid F 21 (Luleå)
Ny CF och ny DC 2.div
1.5.3.3.3 SK60
Förtydligande - Kravet gäller ej SK60 4sits
Tillägg av flygdräkt 98 TP som ”används
normalt”
Tillägg av m/87 Khaki sommardräkt vid
särskilda klimatförhållanden
2007-02-01
2006-12-01
1.2 Utpekade befattNy CF F21 - Övl Mats Hakkarainen) Ny
ningshavare inom flyg- LIL OPE/FTK - Övlt Gabor Nagy)
tjänsten
av ORM
Införd beskrivning av genomförande av
Operationell Riskanalysmetod (ORM)
5.2.2.10 Helicopter Un- Förtydligande av kursnamn - GU Nödluft
derwater Escape Training (HUET)
B1 – B1
9.1.1.1 Transportflygning
Nya regler för flygning med passagerare.
13.1 Förkortningar
NAV och Navigatör tillagt
FOM-A Gemensam
281
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
1.5
FOM-A Gemensam –
Titelsida
2006-11-01
Alla kapitel
Översyn map könsneutral skrivning
1 Organisation och an- Ny förtydligad indelning av kapitel
svarsförhållanden
1.4-1.6
1.5.3.2 Gemensamt
Utgår: Flyghalsduk är ej längre godkänd
att använda vid flygning
Tillagt: Tidbegränsning (3 min) för flygning över vatten (+12 °) utan isolerdräkt.
1.5.3.3.3 SK60
Tillagt: Avstegsmöjlighet för DC vid flygning med 4-sits
Ändrat: Hela kapitlet förtydligat.
Tillagt: Möjlighet att genomföra undersökningar hos annan enhet än FMC, efter FLYGI godkännande.
Användning av transponder
Ändrat: ”Underenhet i formation har alltid
transponder i läge STBY…” (tidigare
FRÅN)
13.2 Definitioner - Yttre Tillagt: Siktvärde för HKP.
referenser
1.4
FOM-A Gemensam –
Titelsida
0.1.2.1 FOM i det militära- respektive civila
luftfartssystemet
Förtydligande avseende civila krav i militär luftfart.
vid F 7 (Såtenäs)
Ny flottiljchef och CF vid F 7.
vid F 17 (Ronneby)
Ny CF vid F 17.
vid Hkpflj
Ny stf CF vid Hkpflj.
2006-10-01
Nya divisioner vid Hkpflj.
1.2 Utpekade befattNya befattningshavare vid F 7, F 17 och
ningshavare inom flyg- Hkpflj samt förändringar beträffande lufttjänsten
operativa insatsledare.
Nya roller tillagda under flygbesättning.
4.1.3.2 Inkapacitet hos Ändrad ordningsföljd vid inkapaciterad
befälhavare
befälhavare.
7.3 Överskridande av
planerad flygtjänstgöringsperiod
”genomförande av flygning” ändrat till
”flygtjänstgöringsperiod” avseende
tjänstgöringstidsbegränsningar.
11.4.2 Utredningens
syfte
Ändrad formulering avseende säkrande
av utrustning och materiel inför utredning.
13.2 Definitioner
Tillägg av definition för: Bana, Kabinhöjd,
Start- och landningsplats.
1.3
FOM-A Gemensam –
Titelsida
2006-09-01
1.2
FOM-A Gemensam –
Titelsida
2006-08-01
282
FOM-A Gemensam
B1 – B1
Version
1.1
1.0
B1 – B1
Avsnitt/Paragraf
Ändring
vid Hkpflj
Ny organisation
13.2 Definitioner
Borttagning av ett begrepp
1.2
Antalet luftoperativa insatsledare är utökat.
1.7.3.2.6
Ny tabell för förhållande mellan syrgasutrustning/g-dräkt och flyghöjd.
1.7.3.2.7
Kompletterande upplysning angående
fett i styrgasmiljö.
1.7.3.7.1
Ny beskrivning av användande av fallskärm vid målgång under luftstrid med
TpSpecflyg.
1.7.3.7.2
Flygdräkt m/87 används normalt. Flygning med uniform m/87 får användas vid
passagerarflygning i fpl 100/102 efter beslut av befälhavaren.
2.4
Kompletterande text beträffande överlämning av personal mellan förband etc.
Ansvaret åvilar CF.
2.5
Ny punkt som reglerar inhyrning av civilt
luftfartyg.
5.2.1.11
Krav på utbildning i farligt gods infört för
flyg- och uppdragsbesättning var 24:e
månad.
6.2
Hänvisning till ny skrivelse
9.2.2
Utbildning och procedurer beskrivna i
”M7740-754011 Handbok för transport
av farligt gods med flyg” skall följas vid
transport av farligt gods.
10
Kompletterande text beträffande luftfartsskydd.
FOM-A Gemensam
Första utgåvan på emil.
FOM-A Gemensam
Datum
2006-07-01
2006-06-12
283
Index
D
dödsfall 15
O
obs 15
P
personskada 15
S
skada materielen 15
V
varning 15
FOM-A Gemensam
285
286
Thomas Härdelin, Saab AB (publ.) Support
and Services
Björn Brundin, Saab AB (publ.) Support
and Services
FOM-A Gemensam
Version: 2.29j (Oktober 2015 – Januari 2016 – 2015-10-01) Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services.
Redaktörer

FOM-A Gemensam - Försvarsmakten

Transcription

Similar documents

BLÅ CHECKLISTA - Transportstyrelsen

VERKSAMHETSHANDBOK OPERATING MANUAL Ronneby flygplats F 17

VERKSAMHETSHANDBOK OPERATING MANUAL

Ladda hem ytterligare information

FOM-A UAV-system

huvudsakliga ändringar (nr 5) till sjöflyghandboken 2003

Regler Flygning inom YP