FOM-A UAV-system

Transcription

FOM-A UAV-system

Ledning av flygtjänst för Försvarsmakten UAV-system
FOM-A UAV-system
Oktober 2015 – Januari 2016
FÖRSVARSMAKTEN
Högkvarteret
2015-10-21
Ledning av flygtjänst för Försvarsmakten UAV-system, FOM-A UAV Oktober 2015 – Januari 2016
Härmed fastställes att den på emilia publicerade FOM-A för Försvarsmakten skall från 2006-06-12 användas som styrande dokument för flygtjänsten i Försvarsmakten.
Ändringar av innehållet i FOM-A får införas av Flygchef (CF), eller den han
utser, enligt rutiner som är accepterade av Flygsäkerhetsinspektören (FSI).
Beslut i denna fråga har fattats av övlt Torbjörn Eriksson (CF). Samråd har
tagits med Flygsäkerhetsinspektören Anders Janson i denna fråga.
Torbjörn Eriksson
Flygchef
© 2015 Försvarsmakten, Stockholm
Att mångfaldiga innehållet i denna publikation, helt eller delvis, utan medgivande av Försvarsmakten, är förbjudet enligt upphovsrättslagen.
Inom Försvarsmakten får bild- och textmaterialet användas, t ex kopieras,
vid utbildning eller annan verksamhet. På lämpligt sätt skall källan anges.
Endast behovsutskrift
Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services.
Central lagerhållning: Försvarsmaktens intranät – emilia
Innehållsförteckning
Ändringshistorik – FOM-A UAV-system .................................................................................
0
Flygslagsvisa skillnader ........................................................................................................
0.0.1.2.4.2 Operationella bestämmelser ..................................................................
0.1.4.2 Ansvar, uppgifter och befogenheter för personal med
uppgift ombord ................................................................................................................................
0.1.5 Regler för besättningsmedlemmar ................................................................
0.1.5.3.1 Allmänt .................................................................................................................
0.2 Ledning och övervakning ............................................................................................
0.2.1.1.2 Gällande styrdokument för flygtjänsten ..........................
0.2.6 Haveriförebyggande åtgärder och
flygsäkerhetsprogram ..................................................................................................
0.3 Kvalitetssystem .......................................................................................................................
0.4.1.2.1 Byte av befälhavare ...............................................................................................
0.4.1.3 Inkapacitet under flygning ...............................................................................
0.5 Kvalifikationskrav ................................................................................................................
0.5.2 Krav på personal med uppgift ombord ......................................
0.5.4 Krav på vidmakthållande av flygoperationella
procedurer .................................................................................................................................
0.6 Hälsoföreskrifter ....................................................................................................................
0.7 Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav ...................................
0.7.1 Planering av flygtjänstgörings- och viloperiod ..................
0.7.2 Flygtjänstgöringsperiod under beredskap ..............................
0.7.3 Överskridande av planerad flygtjänstgöringsperiod ..
0.7.4 Uppföljning av flygtjänstgöringsperiod .....................................
1
Övergripande planläggning och ledning av flygoperationell
verksamhet ...........................................................................................................................................
1.1
Allmänt ......................................................................................................................................................
1.2
Planläggning vid mer omfattande verksamhet .............................................
1.2.1
Omfattning ...............................................................................................................................
1.2.2
Inhämtning och tolkning av meteorologisk information ......
1.2.3
Övningsförberedelser ...................................................................................................
1.2.4
Nationella insatser ............................................................................................................
1.2.5
Internationella insatser ................................................................................................
1.2.6
Klass 1-bestämmelser ....................................................................................................
1.3
Orderkedjan vid flygning ......................................................................................................
1.3.1
Beslut om flygning (BOF) .........................................................................................
1.3.2
Flygordergivning ...............................................................................................................
1.3.3
Order för flygningens genomförande (OFFG) ..................................
2
Flygning grunder ..........................................................................................................................
2.1
Planläggning ........................................................................................................................................
2.1.1
Allmänt .........................................................................................................................................
2.1.2
Metoder generellt ..............................................................................................................
2.1.3
Besättning ...................................................................................................................................
2.1.4
Övriga förberedelser ......................................................................................................
2.1.5
Utrustning .................................................................................................................................
2.2
Genomförande ...................................................................................................................................
2.2.1
Uppträdande på marken ...........................................................................................
2.2.2
Start och utflygning ........................................................................................................
2.2.3
Flygning .......................................................................................................................................
2.2.4
Inflygning och landning ............................................................................................
FOM-A UAV-system
(Oktober 2015 – Januari 2016)
7
9
9
9
9
9
9
9
10
11
11
12
12
12
12
13
13
13
14
15
15
17
17
17
17
18
19
19
20
20
20
20
21
21
23
23
23
24
29
29
29
30
30
31
32
32
3
2.2.5
2.3
2.3.1
2.3.2
2.3.3
2.4
2.4.1
2.4.2
2.4.3
2.4.4
2.4.5
2.5
2.5.1
2.5.2
2.5.3
2.5.4
2.6
2.6.1
3
4
4.1
4.1.1
4.1.2
4.2
4.2.1
4.2.2
5
5.1
5.1.1
5.2
5.2.1
5.2.2
6
6.1
6.1.1
6.1.2
6.1.3
6.1.4
6.2
6.3
6.3.1
6.3.2
7
7.1
7.1.1
7.1.2
7.1.3
7.1.4
7.2
7.2.1
7.2.2
4
Rapportering ...........................................................................................................................
Besättningssamarbete ................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Checklistor ................................................................................................................................
Kommunikation ..................................................................................................................
Miljöpåverkan ....................................................................................................................................
Mörker ...........................................................................................................................................
Sand/Snö ....................................................................................................................................
Kyla/värme .............................................................................................................................
Trånga platser ........................................................................................................................
Övrigt ..............................................................................................................................................
Flygsäkerhet .........................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Riskanalys ..................................................................................................................................
Nöd ...................................................................................................................................................
Åtgärder vid olyckor .....................................................................................................
Restriktioner .........................................................................................................................................
MEL ..................................................................................................................................................
Förbandsflygning .........................................................................................................................
Lågflygning ..........................................................................................................................................
Planläggning ........................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Samordning ..............................................................................................................................
Genomförande ...................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Lägsta flyghöjd .....................................................................................................................
Flygträning och simulatorflygning ..........................................................................
Flygträning ............................................................................................................................................
Planläggning ...........................................................................................................................
Simulatorflygning ..........................................................................................................................
Planläggning ...........................................................................................................................
Genomförande ......................................................................................................................
Uppvisnings- och förevisningsflygning ............................................................
Deltagande i förevisningar ...................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Samordningsansvar ........................................................................................................
Arrangemang inom Försvarsmakten ..........................................................
Deltagande i annat arrangemang ....................................................................
Uppvisning ............................................................................................................................................
Förevisning ............................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Genomförande ......................................................................................................................
Kontrollflygning ............................................................................................................................
Planläggning ........................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Metod generellt ....................................................................................................................
Besättning ...................................................................................................................................
Övriga förberedelser ......................................................................................................
Genomförande ...................................................................................................................................
Allmän kontrollflygning ............................................................................................
Funktionskontroll av delsystem ........................................................................
FOM-A UAV-system
33
36
36
37
37
38
38
38
38
38
38
40
40
40
41
41
42
42
43
45
45
45
45
45
45
45
47
47
47
48
48
48
49
49
49
49
49
50
50
51
51
51
53
53
53
53
53
54
54
54
55
8
8.1
8.1.1
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
19.1
19.1.1
19.1.2
19.1.3
19.2
19.2.1
19.2.2
19.2.3
19.2.4
19.2.5
19.3
19.4
19.4.1
19.5
19.5.1
19.6
20
20.1
20.1.1
21
22
23
Insats och incident .......................................................................................................................
Insats .............................................................................................................................................................
Ansvarsförhållanden .....................................................................................................
Transportflygning ........................................................................................................................
IFR-flygning .......................................................................................................................................
Start och landning från tillfällig plats ..................................................................
Vinschning ...........................................................................................................................................
Strid från UAV-system ...........................................................................................................
Pansarvärnshelikopterstrid ...............................................................................................
Ubåtsjakt .................................................................................................................................................
Firning ........................................................................................................................................................
Helicast .....................................................................................................................................................
Fällning av fallskärmshoppare .....................................................................................
Flygning i bergområde ...........................................................................................................
Planläggning ........................................................................................................................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Metod generellt ....................................................................................................................
Besättning ...................................................................................................................................
Genomförande ...................................................................................................................................
Allmänt flygning i bergområde .........................................................................
Bergspass ....................................................................................................................................
Bergskrön ...................................................................................................................................
Dalgångar ...................................................................................................................................
Toppar ...........................................................................................................................................
Besättningssamarbete ................................................................................................................
Miljöpåverkan ....................................................................................................................................
Väderförsämring ................................................................................................................
Flygsäkerhet/råd ............................................................................................................................
ORM .................................................................................................................................................
Restriktioner .........................................................................................................................................
Övrigt ..........................................................................................................................................................
Flygning i närheten av främmande territorium ...........................................
Allmänt .........................................................................................................................................
Förkortningar och definitioner .....................................................................................
Checklistor, Briefings och System-inställningar/
konfigurationer ...............................................................................................................................
PFT-protokoll ....................................................................................................................................
57
57
57
59
61
63
65
67
69
71
73
75
77
79
79
79
79
79
80
80
80
81
82
82
83
83
83
83
83
83
85
85
85
87
89
91
Bilagor
1
Tidigare ändringshistorik – FOM-A UAV-system ................................ 93
FOM-A UAV-system
5
Ändringshistorik – FOM-A UAV-system
Förklaring av uttryck se Tabell B1:1 (sida 93).
Tabell 1 Sammanställning av ändringar.
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
2.29d
FOM-A UAV-system –
Titelsida
Ny version.
2015-11-16
Titelsida
Nytt fastställelsedatum och ny version.
2.29b
Ändrat titel till Ledning av flygtjänst för
Försvarsmakten UAV-system
2015-10-21
Tidigare ändringar finns i Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A
UAV-system (sida 93).
FOM-A UAV-system
7
0
Flygslagsvisa skillnader
0.0.1.2.4.2 Operationella bestämmelser
• Vid komplettering med internationella enheter (IU – ft, kt och NM) tilllämpas FOM-C – 2.8 Omvandling mellan metriska och internationella enheter.
0.1.4.2 Ansvar, uppgifter och
befogenheter för personal med uppgift
ombord
SensorOp ska på BFH direktiv kunna stödja PF med invisning till landningspunkt i händelse av nöd.
Gräns för överlämning av ansvar för luftfarkost, samt i förekommande fall
även andra delkomponenter av respektive UAV-system, från klargöringspersonal till befälhavaren, framgår av FOM-B för respektive UAV-system.
0.1.5 Regler för besättningsmedlemmar
0.1.5.3.1 Allmänt
Vid flygning med UAV-system föreligger normalt inga särskilda krav på
klädsel.
För typspecifika bestämmelser se FOM-A Gemensam – 1.5.3.3.5 UAV.
0.2 Ledning och övervakning
0.2.1.1.2 Gällande styrdokument för flygtjänsten
0.2.1.1.2.1 Kompletterande instruktioner
Eventuella kompletterande flygoperationella instruktioner handläggs i varje enskilt fall av L CF.
0.0.1.2.4.2 –
0.2.1.1.2.1
FOM-A UAV-system
9
0 Flygslagsvisa skillnader
flygsäkerhetsprogram
0.2.6.1 Allmänt
Övervakning och uppföljning av flygtjänsten syftar till att fastställda mål
ska nås utan personskador eller icke typenliga materielskador. Verksamheten ska ständigt sträva mot minskade antal tillbud och skador. Härvid ska
flygsäkerhetsmålen enligt K 3 Flygsäkerhetsplan alltid komma i första
hand. Vid obalans mellan uppgifter och resurser ska uppgifterna och/eller
resurserna omprövas och justeras så att flygsäkerhetsmålen innehålls.
Allmänna riktlinjer och mål för flygsäkerhetsarbetet med därtill kopplade
ansvarsområden/ansvarshavare framgår av K 3 VHB.
Säkerhetsvärdering genomförs enligt de riskanalyser, riskberäkningar och
värdering av risknivå som gäller för respektive UAV-system.
Den övergripande visionen för flygsäkerhetsarbetet är att den leder till en
verksamhet fri från haverier samt en reduktion av antalet allvarliga tillbud,
orsakad av den mänskliga faktorn, till en nivå som ej längre går att underskrida, dvs så nära noll det överhuvudtaget är möjligt. Målsättningen är att
varje flygning planeras, genomförs, utvärderas och korrigeras, i enlighet
med fastställt flygoperationellt underlag, syftandes till att nå det av C
PROD FLYG uppsatta övergripande flygsäkerhetsmålet.
Flygsäkerhet skall vara en central och naturlig del i K 3 verksamhet. Flygsäkerheten syftar ytterst till att minimera skador på personal, materiel och
tredje person. Väl avvägd, ökar den möjligheten till att lösa förelagda uppgifter.
Flygsäkerhetsarbetet skall bedrivas både parallellt och integrerat med flygtjänsten, varvid flygsäkerheten alltid skall beaktas vid genomförande av
verksamheten samtidigt som särskilda befattningshavare (FSO) har till
uppgift att genom uppföljning förebygga flygsäkerhetsrisker i verksamheten.
Förberedelser inför deltagande i övning ska ske senast veckan innan verksamheten startar. Ansvarig är DC och övningsledning. Berörd personal är i
övningen deltagande personal.
L CF respektive C FU ansvarar för att flygsäkerhetsinformation fortlöpande
delges personal som är berörd av flygtjänst på UAV-systemet.
0.2.6.2 Uppföljning
Uppföljning av flygsäkerheten sker inom ramen för den ordinarie flygtjänsten samt genom granskning av flygsäkerheten i flygsäkerhetsutskottet (se
även 2.5 Flygsäkerhet (sida 40)).
Inträffade händelser eller tillstånd som påverkat flygsäkerheten och som
dokumenterats med hjälp av TR, DA eller Direktanmälan (DIRA) utgör
härvid underlag.
10
FOM-A UAV-system
0.2.6.1 – 0.2.6.2
Övergripande uppföljning och implementering av C PROD FLYG fastställda flygsäkerhetsmål sker vid K 3 ledningsmöte (Ledningens granskning)
där, förutom L CF och C FU, lokal verksamhetsledare samt K 3 CQ deltar.
Vid samma möte genomförs även ledningens granskning av kvalitetssystemet.
Beslut om åtgärder som fattas vid ovanstående möten samt övriga korrigerande åtgärder utgör grund för K 3 lokala flygsäkerhetsprogram.
L CF, med stöd av FSO F/M, ansvarar för att beslutade åtgärder i ovan angivna forum tas om hand på ett adekvat sätt. Redovisning sker på flygsäkerhetsutskottets möte.
0.2.6.3 Flygsäkerhetsutskott
Uppföljning, dokumentation och analys inom flygsäkerhetsområdet sker
fortlöpande genom FSO försorg. Flygsäkerhetsutskottet sammanträder
kvartalsvis med syfte att sammanfatta, analysera och belysa eventuella
trender inom den flygsäkerhetspåverkande verksamheten. Flygsäkerhetsutskottet leds av FSO Flyg med stöd av FSO Mark. Riktlinjer för flygsäkerhetsutskottets arbete framgår av K 3 VHB.
DA samt i förekommande fall Direktanmälan ligger till grund för flygsäkerhetsutskottets arbete.
0.3 Kvalitetssystem
K3 kvalitetssystem administreras och styrs med hjälp av K3 Verksamhetshandbok.
0.4.1.2.1 Byte av befälhavare
UAV-system kan vara konstruerade så att det är möjligt att byta befälhavare under tiden luftfarkosten är i luften. Detta kan ske på två sätt. Antingen
genom att kontrollen av flygfarkosten överlämnas från en markstation till
en annan, eller genom att man byter hela eller delar av besättningen på
marken. Procedurer för överlämning och därmed för befälhavarbyte framgår av FOM-B för respektive UAV-system. Då befälhavaransvaret överförs
under pågående flygning accepterar mottagande befälhavare luftvärdighetsansvaret för systemet vid överlämningen, utan särskilda krav på dokumentation.
0.2.6.2 – 0.4.1.2.1
FOM-A UAV-system
11
0.4.1.3 Inkapacitet under flygning
Besättningsmedlem är skyldig att anmäla förhållanden som kan innebära
inskränkning av tjänstbarheten eller på annat sätt påverka flygsäkerheten
och chefs beslut om flygning.
Ett UAV-system har den unika egenskapen att befälhavaren befinner sig på
marken. Detta är ur flygsäkerhetssynpunkt positivt. Inte ens en allvarlig
försämring av PF hälsotillstånd under flygning behöver innebära några allvarliga konsekvenser då byte av PF kan ske (förutsatt att det finns någon
att tillgå). Saknas denna möjlighet kan PF försätta systemet i autonom mod
(se respektive SFI/Manual) varefter flygfarkosten typenligt följer programmerad flygrutt och landar automatiskt.
Inträffar en allvarlig försämring av det allmänna hälsotillståndet hos PF under flygning bör om möjligt byte av PF ske. Ställer SFI/Manual krav på att
SensorOp ska ingå i minimibesättningen gäller detsamma för denne. Är
detta inte möjligt ska landning ske snarast, antingen genom att systemet
försätts i autonom mod eller att nödmod initieras (se respektive SFI/Manual).
Detta skall rapporteras till berörd ALO/ATS, medicinsk personal och L CF.
0.5 Kvalifikationskrav
0.5.2 Krav på personal med uppgift ombord
0.5.2.3.2.2 Befälhavare
För befälhavare UAV krävs inte tandundersökning.
0.5.2.3.2.26 Sensoroperatör
För sensoroperatör UAV krävs inte tandundersökning.
0.5.2.4 Särskilda krav
Innan det framgår i respektive procedur (FOM-A UAV eller FOM-B) beslutar L CF, utöver de krav som framgår av FOM-A Gemensam – 5.2.3 Rollkrav,
i vilken utsträckning de olika rollerna fordrar särskilda krav.
0.5.4 Krav på vidmakthållande av flygoperationella
procedurer
0.5.4.3 Övriga påverkande faktorer
Typ av taktisk uppgift är/kan vara styrande vid bemanning med IHL/
SensorOp.
12
FOM-A UAV-system
0.4.1.3 – 0.5.4.3
Faktorer som spelar in kan vara:
• Typ av sensor (FLIR, SAR etcetera)
• Fototolk-kompetens (Fordon, fartyg, infrastruktur etcetera)
0.5.4.4 Krav på träning
Om besättningsmedlem inte genomfört flygning med aktuell UAV-system
inom en 3-månaders period skall normalt anpassad återinflygning genomföras.
0.5.4.5 Tillämpad flygträning dokumenteras
För besättningsmedlem som inte uppfyller detta skall formell övning enligt
utbildningsanvisning i FOM-D för återtagande i aktuell procedur genomföras. Om utbildningsanvisning i FOM-D inte är tillgänglig eller saknar information om återtagande presenterar besättningsmedlem lämpliga övningar
för återtagande för DC.
Ovanstående innefattar normalt även instruktörer.
Avsteg från innehållet i denna punkt kan beslutas av DC varvid flygningens svårighetsgrad och risknivå i relation till besättningsmedlemmens aktuella status särskilt skall beaktas.
0.6 Hälsoföreskrifter
För piloter UAV03 gäller FOM-A Gemensam i tillämpliga delar förskrivna
av FÖLäk.
För BFH UAV05 gäller för flygtjänsten endast följande särbestämmelser;
beslutade av FSI:
• Fullgod syn (1.0 med eller utan synhjälpmedel)
• Fullgott färgseende
• Fullt fungerande axel för start av UAV. Godkännandet avseende full
funktion görs av MAME.
Vid behov av malariaprofylax ska Malarone eller motsvarande användas.
0.7 Tjänstgöringstidsbegränsningar samt
vilokrav
0.7.1 Planering av flygtjänstgörings- och viloperiod
För SUAV gäller följande:
0.5.4.3 – 0.7.1
FOM-A UAV-system
13
Flygtjänstgöringsperiod börjar då besättningsmedlem (VO, MO) är beordrad att inställa sig för tjänstgöring efter viloperiod. Vid planering av flygtjänstgöringsperiod skall beaktas faktorer såsom tidsförskjutning, klimatförändringar, möjligheter till måltider, transporter etc.
SUAV-pilot skall ha minst 6 timmar sammanhängande vila per 24-timmars
period. Vilotiden skall utgöras av sömn varför det i vilotiden inte får inräknas tid som ägnas åt annan verksamhet t ex flygadministrativa göromål,
vård, post- eller eldposttjänst.
SUAV-pilot bör inte genomföra flygning mer än 4 timmar och 30 minuter (i
rollen som VO eller MO) i en följd. Efter en sådan flygperiod bör SUAVpilot ta en sammanhängande rast om minst 30 minuter.
Sammanlagd flygtid för en SUAV-pilot under en 24-timmarsperiod skall
inte överstiga 14h effektiv flygning (i rollen som VO eller MO).
DC SUAV kan besluta om s.k. ”uppdelad dygnsvila”. Sömnperioden kan
då delas upp i två pass. Ett pass om minst 3 timmar och ett pass om minst 5
timmar, totalt minst 8 timmar. Det längsta passet, om minst 5 timmar, ska
förläggas i tidsperioden 22.00-08.00. Efter sådant pass påbörjas ny 24-timmarsperiod var inom 8 timmars sammanhängande sömn skall planeras.
0.7.2 Flygtjänstgöringsperiod under beredskap
Under beredskap, då personalen ges förutsättning till vila, räknas inte denna vilotid som flygtjänstgöringsperiod. Med detta avses att en beredskap
kan delas upp i två delar; tjänstgöring och vila. Dock skall kravet på 6 timmars tillhandahållen sammanhängande sömnperiod uppfyllas en gång per
24-timmarsperiod.
0.7.2.1 Regler för tidsbestämning
0.7.2.1.1 24-timmarsperiod
Tidpunkten för när en ny 24-timmarsperiod påbörjas beslutas endast av aktuell befälhavare/formationschef.
0.7.2.1.2 Tjänstgöring respektive vila inom 24-timmarsperioden
Tidpunkten för när tjänstgöring startar respektive upphör beslutas endast
av aktuell befälhavare/formationschef och analogt med detta även tidpunkterna för vila på motsvarande sätt.
Efter en fullgjord flygtjänstgöringsperiod måste kravet på 6 timmars sammanhängande tillhandahållen sömnperiod vara uppfyllt innan ny beredskap intas.
14
FOM-A UAV-system
0.7.1 – 0.7.2.1.2
0.7.3 Överskridande av planerad
flygtjänstgöringsperiod
Vid flygoperationell verksamhet i insatsområden är kraven på tjänstgöringstid respektive vilotid i grunden desamma som i Sverige.
Under en insats är det dock mycket svårt att förutse de olika händelser och
scenarier en UAV- besättning kan hamna i. Av denna anledning har BFH
ett stort ansvar i att använda sitt omdöme och sunda förnuft när det kommer till att avgöra om han är i trim för att bedriva flygtjänst, även i de fall
som tjänstgöringstid respektive vilotid inte till fullo innehålls. BFH kan, om
situationen så oundgängligen kräver, fatta beslut om att tjänstgöringstiden
kan utsträckas upp till 16 timmar.
Om denna situation uppstår ska BFH rapportera till sin närmsta chef samt
till L CF/DC. Det är den chef som har UAV sig underställt som härvid ansvarar för att dessa får tillräcklig återhämtning för att åter vara stridsdugliga.
Inträffar under en flygtjänstgöringsperiod händelser som inte rimligen
kunnat förutses får befälhavare, efter samråd med övriga befälhavare/
besättningsmedlemmar, besluta om överskridande av maximalt tillåten
flygtjänstgöringsperiod med högst 2 timmar. Sådant beslut skall i första
hand grundas på flygsäkerhetsaspekten och i andra hand på verksamhetsaspekten.
0.7.4 Uppföljning av flygtjänstgöringsperiod
Tidkort ska föras av SUAV-pilot vid förbandsövning/verksamhet som varar längre än ett dygn. Tidkortet ska medföras under flygning.
0.7.3 – 0.
FOM-A UAV-system
15
1
Övergripande planläggning och ledning av flygoperationell verksamhet
1.1
Allmänt
När flygverksamhet pågår skall lokal flygchefs- och divisionschefsbefattning vara anträffbar via minst telefon, personsökare eller flygradio. Avsteg
får göras av chef som fattar beslut om flygning vid ringa verksamhet.
I de fall där L CF fattat beslut om flygning utgår kravet på DC.
BFH ska ha tillgång till mobiltelefon eller annat sambandsmedel som medger möjlighet till dubbelriktad kommunikation med aktuellt ATS och/eller
ALO samt högre chef.
Observera att denna tillgänglighet inte skall ses som en form av vakthavande/jour för gemene man att nyttja. Tillgängligheten är dedikerad
för personal inom aktuell flygtjänst1 och är inte att se som en del av
verksamhetsledningen/administrativa ärenden. Behov/kommunikationsvägar för samtal av taktisk/operativ karaktär med de två befattningarna ovan bör klaras ut i ett planeringsskede.
1.2
Planläggning vid mer omfattande
verksamhet
1.2.1
Omfattning
Befattningshavare med uppgift att planlägga och/eller genomföra flygövning eller insats skall planera flygverksamheten med hänsyn till följande
förhållanden i tillämpliga delar:
• Aktuella föreskrifter och allmänna råd för utbildningen/insatsen samt
personalens utbildningsståndpunkt och flygtrim.
• Väderförhållanden och förutsättningar för vädertjänst, belysningsförhållanden, bankonditioner samt behov av och tillgång till alternativflygplatser.
• Behov av och tillgång till navigerings- och landningshjälpmedel samt radio (frekvenser)-, instrument- och navigeringsutrustning och annan speciell utrustning.
1.
1.1 – 1.2.1
T ex BFH, DC, L CF, Vädertjänsten, CF, Flygledarfunktioner.
FOM-A UAV-system
17
1 Övergripande planläggning och ledning av flygoperationell verksamhet
• Förekomst av flyghinder (master m m), restriktioner (skjutplatser m m),
risk för bullerstörningar och fågelförekomst.
• Behov av samt tillgång till radar, radio och samordningsförbindelser.
• C Fsl/Fsl geografiska arbetsområde samt antal kontaktytor.
• Tillgång till flygtrafikledningstjänst eller flygstridsledning.
• Tillgång till sjukvårdsberedskap.
• Tillgång till landningsplatser vid nödsituation
• Annan flygverksamhet och övriga förhållanden som kan påverka flygsäkerheten.
• Tillgängliga övningsområden och val av lämpliga sådana med hänsyn
till
• övningens art och prioritet, luftrummets organisation och utnyttjande,
betjäningskapacitet, trafikflöde m m.
• Temporära områden i samband med övningar fastställs av L CF och skall
vid behov vara publicerade i MIL NOTAM. Härvid skall stor analys av
nödvändigheten att genomföra övning i annan stats FIR inom internationellt luftrum göras.
Fastställda övningsområden med dess utsträckning, benämning och utnyttjande
framgår av MIL AIP.
1.2.1.1
Flygförberedelser
För UAV-system kan en eller flera restriktioner föreligga.
Dessa framgår i sådant fall av respektive verksamhetstillstånd och/eller
det MSI/motsvarande som utfärdas för respektive UAV-system.
Eventuella avsteg från ovanstående får göras endast efter FSI godkännande.
Flygning får genomföras först efter att L CF, C FU och befälhavare har förvissat sig om att flygningen kommer att ske enligt de godkända data som
finns framtagna och fastställda.
1.2.2
Inhämtning och tolkning av meteorologisk
information
Chef som beslutar om flygning ansvarar för att väderinformation beställs
och att betjänande väderenhet hålls orienterad om pågående och planerad
flygverksamhet. Vid behov meddelas de väderfaktorer eller gränsvärden
som är av betydelse för verksamheten och till vilka prognos och uppföljning av prognos skall relateras.
Uppgifter om militära väderenheters öppethållningstider återfinns i FOMC (MIL AIP).
18
FOM-A UAV-system
1.2.1 – 1.2.2
1.2.3
Övningsförberedelser
Förberedelser inför deltagande i övning ska ske senast veckan innan verksamheten startar. Ansvarig är DC och övningsledning. Berörd personal är i
övningen deltagande personal. L CF respektive C FU ansvarar för att flygsäkerhetsinformation fortlöpande delges personal som är berörd av flygtjänsten.
1.2.3.1
Samordning
All flygning i okontrollerat luftrum som bedöms kunna komma i konflikt
med annan militär flygverksamhet skall normalt samordnas. Samordning
skall i sådana fall göras med (inom) det förband som vanligtvis övar i berört område. Detta är av särskild vikt i områden som normalt används för
provflygverksamhet (M2, K12), där samordning alltid skall ske med övriga
flygoperatörer (SAAB/FMV T&E).
Avsteg från kravet på samordning kan göras av L CF där samordning med
utländska flygstyrkor kan vara svår att uppnå.
1.2.3.2
Omfattande lågflygverksamhet
Avsiktligt blank.
1.2.3.3
Flyghinder och bullerkänsliga områden
Avsiktligt blank.
1.2.4
Nationella insatser
BFH är ansvarig för att säkerställa med berörda ATS att restriktionsområdet (R-omr eller motsvarande tillfälligt område) är aktiverat.
Vid viss övningsverksamhet där skarp eller övad organisation för luftrumssamordning finns och L CF vid K 3 fattat beslut härom, kan en mer insatslik samordning ske. BFH är härvid ansvarig för att Restricted Airspace ( exvis. ROZ) är aktiverat, detta sker normalt genom kontakt med ALO eller
JOC/TOC för aktuellt område. För att flyga med UAV krävs en dubbelriktad kommunikation med ALO via telefon eller radio.
Flygning får även ske utanför restriktionsområde med UAV.
BFH har ansvaret för att denna typ av flygning sker enligt klass 1-bestämmelserna, se 1.2.6 Klass 1-bestämmelser (sida 20).
Andra civila eller militära flygplan kan få tillstånd av ATS att passera genom restriktionsområdet, ATS kommer då separera luftfarten.
Om ett flygplan inpasserar i ett restriktionsområde utan att ATS separerat
luftfartygen skall följande åtgärder vidtagas:
• Vid kollisionstillbud skall UAV-flygningen omedelbart avbrytas.
• Händelsen skall utan dröjsmål rapporteras till L CF.
1.2.3 – 1.2.4
FOM-A UAV-system
19
1.2.5
Internationella insatser
BFH är ansvarig för att Restricted Airspace (exempelvis. ROZ) är aktiverat,
detta sker normalt genom kontakt med ALO för aktuellt område. För att
flyga med UAV krävs en dubbelriktad kommunikation med ALO via telefon eller radio.
1.2.6
Klass 1-bestämmelser
BFH måste före start säkerställa att R- område eller ROZ är aktiverat. Normalt vid flygning i svenskt luftrum kontaktar BFH aktuellt ATS- organ 10
minuter före start för aktivering av aktuellt R- område/ROZ.
Utöver ovanstående finns möjlighet att flyga under Klass 1 regler. Dessa
regler medger flygning utanför aktivt R- område/ROZ. Följande kriterier
ska vara uppfyllda vid Klass 1 flygning:
• Avståndet mellan BFH och flygfarkost får inte överstiga 600 meter.
• Farkosten får inte flygas högre än 300 m AGL.
• Farkosten måste hela tiden vara observerad visuellt av BFH.
• Om fara för kollision i luften uppstår måste recovery omedelbart genomföras.
• Vid flygning nära flygplats ska ATS samt flygplatschef informeras om
planerad aktivitet.
• Flygning i CTR och/eller TIZ är inte tillåten utan tillstånd från aktuellt
ATS-organ.
1.3
Orderkedjan vid flygning
1.3.1
Beslut om flygning (BOF)
Varje flygning skall auktoriseras genom beslut om flygning, BOF. BOF skall
innehålla de direktiv som i varje särskilt fall bedöms erforderliga. BOF skall
omsättas till order vid flygordergivning där följande punkter beaktas och
vid behov utarbetas:
• Vad skall genomföras: Syfte, målsättning.
• Vem skall flyga: Personalläge, svårighetsgrad, utbildningsstatus, flygtrim, reglering av befälsförhållanden samt om byte av befälhavarskap
skall ske.
• När skall flygningen genomföras.
• Var skall flygningen genomföras: Samordning med annan flygverksamhet, vädersituation, flygsäkerhetsgränser, luftrum, ledningskapacitet, radio- och radartäckning.
• Hur skall flygningen genomföras: Direktiv och eventuella begränsningar
i form av personliga tillägg eller minima.
20
FOM-A UAV-system
1.2.5 – 1.3.1
• Resultat: Avrapportering, utvärdering, dokumentation och resultat.
• Övrigt
1.3.2
Flygordergivning
Flygordergivning kan endast utföras av CF, L CF, DC eller FTL.
Flygordergivning skall innehålla BOF/delgivning av BOF, samt vid behov
vara detaljutformat och kompletterat.
1.3.3
Order för flygningens genomförande
(OFFG)
Varje flygning skall föregås av en order för flygnings genomförande,
OFFG.
Order för flygnings genomförande ges av den i BOF utsedde befälhavaren.
De befogenheter, begränsningar och uppgifter som finns i BOF ligger till
grund för OFFG.
OFFG skall i sin utformning beakta följande förutsättningar för flygningens
genomförande avseende och vid behov innehålla direktiv för:
• den taktiska uppgiften, samt aktuell underrättelseinformation (delges
normalt av IHL),
• särskilda förfaranden på marken och i luften före, under och efter flygningen,
• taktiska överväganden och förfaranden,
• överlämnande/mottagande av befälhavarskap,
• flyg-/operationsområde,
• aktuella flygplatsers användbarhet och operativa minima och/eller planeringsminima,
• vädergränser,
• behov av bränslemängd,
• eventuella begränsningar och/eller restriktioner samt säkerhetsbestämmelser.
Briefingmall bör användas vid OFFG. Denna skall vara godkänd av DC.
1.3.1 – 1.3.3
FOM-A UAV-system
21
2
Flygning grunder
2.1
Planläggning
2.1.1
Allmänt
Flygning planeras med hänsyn till följande förhållanden i tillämpliga delar:
• personalens utbildningsståndpunkt och flygtrim,
• tillgång till befälhavare och sensoroperatörer,
• verksamhet/mål,
• aktuella föreskrifter och allmänna råd för utbildningen,
• utbildningsföreskrifter, se FOM-D,
• tillgängliga övningsområden, se FOM-C,
• luftrum/flygregler,
• flyghöjder,
• start- och landningsplatsers användbarhet,
• väderförhållanden,
• behov av alternativ/reservlandingsplatser,
• behov av och tillgång till navigerings- och landningshjälpmedel samt radio och navigeringsutrustning,
• flyghinder inklusive restriktions- och bullerområden samt fågelförekomst,
• tillgång till flygtrafikledning samt Fsl,
• tillgång till sjukvårdsberedskap,
• tillgång till landningsplatser i nödsituation som ej är förutbestämda reservlandningsplatser samt
• annan flygverksamhet och övriga förhållanden som kan påverka flygsäkerheten
Övningsflygning genomförs normalt inom svenskt FIR. Innan övningsflygning i annat FIR genomförs skall tillstånd inhämtas av L CF för aktuell flygning.
Övningssektorer med delsektorer utgörs av HKV Luftfartssektionen
fastställda avgränsade luftrum som av flygsäkerhets- och/eller övningstekniska skäl upprättas för militära flygövningar. Utsträckning,
benämning och utnyttjande framgår av MIL AIP.
Chef som beslutar om flygning orienterar berörda befattningshavare (flygledare, meteorolog m fl) om avsedd verksamhet.
Chef som beslutar om flygning fastställer i förekommande fall tidpunkter
för tillämpning av dager- eller mörkerbestämmelser. Vid behov fastställs
2.1.1 – 2.1.1
FOM-A UAV-system
23
2 Flygning grunder
gemensamt QNH. Vid förbandsövning fastställer övningsledare dessa tidpunkter och gemensamt lufttryck.
Därutöver utfärdas de kompletterande övningsbestämmelser som i varje
särskilt fall kan bedömas erforderliga.
Vid samövning med flygande enheter som inte kan betraktas som delade
luftfartyg styr dessa enheter behovet av FRÄD.
2.1.1.1
Lägsta flyghöjd
Vid flygning är 300 ft (100 m) normalt lägsta tillåtna flyghöjd över högsta
hinder inom 1,1 NM (2 km) från flygfarkostens beräknade läge.
L CF får besluta om flygning på lägre höjd över land och vatten om området är avlyst för annan flygverksamhet och UAV-systemet så medger.
Flyghöjden hänförs därvid till högsta hinder inom 1,1 NM (2 km) från flygfarkostens beräknade läge.
Maximal flyghöjd begränsas av SFI/Operators Manual/Flight Manual.
2.1.1.2
Flygning över vatten
Flygning över vatten med UAV-system som inte har anordningar för att
landa eller flyta på vattnet, utförs under oberoende övervakning samt med
monterad ”pingsändare” alternativt på sådan höjd eller med sådan fart att
land eller bärkraftig is i händelse av motorstopp kan nås på för nödlandning erforderlig utgångshöjd.
Vid flygning intill ljusfyrar för sjöfarten skall lägsta flyghöjd vara 330 ft
(100 m) AGL.
2.1.2
Metoder generellt
2.1.2.1
Navigationsunderlag
2.1.2.1.1
Allmänt
Vid planläggning av flygning skall navigeringsunderlaget (kartor och manualer) kontrolleras avseende giltighet.
2.1.2.1.2
VFR
Kartunderlag med flyginformation över aktuellt område skall normalt
medföras. Avsteg kan göras av BFH då flyginformation saknas över aktuellt område. Navigationsförberedelser och bränsleberäkningar skall genomföras i nödvändig omfattning.
2.1.2.1.3
VFR/IFR
UAV flyger enligt VFR, men med ”see and avoid” via oberoende övervakning samt med hjälp av instrument, dock inte enligt IFR.
24
FOM-A UAV-system
2.1.1 – 2.1.2.1.3
2 Flygning grunder
Visuella flygregler innebär för UAV-system att det delade luftfartyget flyger på sina egna navigeringssystem och, om tillämpbart enligt SFI/Operators Manual/Flight Manual, med egen uppsikt enligt ”Sense and Avoid”.
2.1.2.2
Väderinformation
2.1.2.2.1
Allmänt
Befälhavare, SensorOp/IHL samt flygtjänstledande personal ska innan de
påbörjar flygning eller ledningsuppgift ha tagit del av aktuell väderinformation. Under pågående flygning eller upprätthållande av beredskap för
flygning ska väderinformation inhämtas på nytt minst var sjätte timme.
Före återgång i funktion enligt ovan eller temporär bortavaro ska aktualiteten i tidigare erhållen information kontrolleras.
Före flygning inhämtas väderinformation från militär väderenhet.
DC kan besluta att väderinformation inhämtas från civil flygvädertjänst eller genom självbetjäning ur tillgängligt informationssystem vid flygning
inom Sverige då väderinformation från militär enhet ej är tillgänglig. Härvid skall uppföljningens kvalitet beaktas.
Vid all flygning från eller inom annat land får väderinformation inhämtas
från annan vädertjänst än svensk militär väderenhet. Härvid skall informationens kvalitet beaktas.
UAV-system med avisningsutrustning som ej kan aktiveras i luften kräver
en noggrann genomgång avseende flygväderprognos med hänsyn till isbildningsrisk.
Väderstationer kan ha fått information från luftfartyg i luften eller gjort en
uppskattning från tidigare erfarenheter. Om det inte anges och BFH anser
det vara väsentligt, frågas från vilken typ av luftfartyg som den rapporterade isbildningen har mottagits. Under flygning skall BFH rutinmässigt med
hjälp av sensorutrustningen kontrollera eventuell påbyggnad av is på vingframkanter med mera.
Se även eventuella restriktioner i respektive SFI/Operators Manual/Flight
Manual.
• Lätt isbildning: Inget behov föreligger att ändra kurs eller höjd.
• Måttlig isbildning: Ändring av kurs och/eller höjd anses nödvändig.
• Svår isbildning: Omedelbar ändring av kurs och/eller höjd är nödvändig
Åtgärder före start:
BFH eller någon som denne har beordrat, inspekterar farkosten för att kontrollera att ingen frost, is eller snö finns kvar.
• Kontrollera att avisningsutrustningen fungerar.
• Manövrera rodren till ändlägena för att kontrollera att inget blockerar
dem.
• Avisa farkosten så nära ETD som möjlig
2.1.2.1.3 – 2.1.2.2.1
FOM-A UAV-system
25
2 Flygning grunder
Åtgärder vid isbildning under flygning
• Ändra kurs och/eller höjd för att komma ut ur isbildningsområdet.
• Under stigning, håll hög IAS för att inte få isbeläggning på undersidan
av vingar och stabilisator och under plané försök att hålla en hög sjunkhastighet för att passera genom isbildningsskiktet så fort som möjligt.
• Vid inflygning måste PF vara medvetna om att vikningsfarten kommer
att vara mycket högre än normalt (se respektive SFI/Operators Manual/
Flight Manual).
• Direktinflygning görs om möjligt.
2.1.2.2.2
Inhämtande av väderinformation
Chef som beslutar om flygning ansvarar för att väderinformation – extra eller rutinmässig – beställs samt att betjänande väderenhet fortlöpande hålls
informerad om pågående och planerad flygverksamhet. Vid behov ska
även meddelas de olika väderfaktorer eller gränsvärden som är av betydelse för verksamheten till vilka prognos ska relateras.
Väderinformation som inhämtas före flygning omfattar normalt:
• Analys och prognos,
• tidssnitt med 0° isoterm,
• tidssnittet uttryckt i kodform,
• höjdprognos,
• varningar och
• morgondagens flygväder (om tillämpligt).
Chef som beslutat om flygning får efter samråd med meteorolog besluta att
väderinformation inhämtas med större tidsintervall än 6 timmar samt att
väderinformationen inskränks i omfattning med hänsyn till rådande väderläge och flygningens karaktär. Det ankommer på meteorolog att i övrigt anpassa innehållet i väderinformationen med hänsyn till aktuell flygverksamhet.
När flygplatskontroll är upprättad bedrivs väderobservationstjänst kontinuerligt vid flygplatsen.
Vädergränsstyrd rapportering av observationsdata upprätthålls vid flygplats under tid då flygplatsprognos för denna följs upp av militär väderenhet.
Väderprognostjänst omfattande delgivning, vid behov med efterföljande
uppföljning, ska vara anordnad vid militär väderenhet då flygtjänst bedrivs.
Väderenhet ska då väderinformation före flygning lämnas upplysa mottagare av denna information om eventuella begränsningar i prognostjänsten.
Härvid ska särskilt påpekas eventuella inskränkningar i möjligheten att
från delgivande väderenhet få uppföljning av lämnad information.
26
FOM-A UAV-system
2.1.2.2.1 – 2.1.2.2.2
2 Flygning grunder
Uppföljningsuppgift innebär skyldighet att snarast delge betydelsefulla
ändringar i lämnad väderinformation till:
• Chef som beslutar om flygning och/eller annan av denne utsedd (kan
här vara BFH under flygning),
• flygtrafikledning och stridsledning,
• ledningspersonal, exempelvis flygstridsledare, flygledare och övningsledare vid förbandsövningar, som i övrigt kan påverka pågående eller planerad flygning,
Chef som beslutar om flygning eller av denne utsedd svarar för att ändrad
väderinformation tillsammans med eventuell ändrad order vidarebefordras
till BFH.
2.1.2.3
Planeringsminima
Framgår av SFI/Operators Manual/Flight Manual/FOM-B för aktuellt
UAV-system.
2.1.2.4
Destination- och alternativflygplats
Med ”flygplats” avses i förekommande fall även start och landningsplats
för UAV-system som ej kräver rullbana för start och landning. L CF är ansvarig för att säkerställa att alla flygplatser och flygbaser som väljs att vara
destinationer eller alternativ är tillräckliga och lämpliga i alla avseenden för
de UAV-system som används.
För detaljerade anvisningar, se: RML-F.
Med ”Alternativ landningsflygplats” avses rekognoserad och planerad alternativ landningsplats för UAV-system som inte kräver rullbana.
UAV-system som kräver rullbana, oaktat om landning sker via automatik
eller med hjälp av externpilot, får ej startas om flygväderprognos indikerar
att väderminima enligt SFI/Operators Manual/Flight Manual för respektive system kan komma att underskridas.
DC får besluta om flygning utan alternativ landningsplats vid flygning
med UAV-system som ej kräver rullbana för landning. I tveksamma meteorologiska förhållanden får L CF besluta om flygning även med UAV-system som kräver rullbana förutsatt att förvarning om väderförsämring kan
ges så att flygfarkost återkallas i så god tid att landning sker innan nämnda
värden underskrids.
Kriterier för start- och landningsplatser framgår i SFI/Operators Manual/
Flight Manual.
2.1.2.5
Färdplan
2.1.2.5.1
Allmänt
Uppföljning av flygning sker normalt genom färdplan som kan vara fullständig eller begränsad. Begränsad färdplan kompletteras fortlöpande med
uppgifter om exempelvis starttid, landningsplats etc och används vid tak-
2.1.2.2.2 – 2.1.2.5.1
FOM-A UAV-system
27
2 Flygning grunder
tiska övningar eller insats. Uppföljning kan även ske genom egen försorg
(jmf 2.1.2.5.6 Annan upplysning om flygning (sida 28)).
2.1.2.5.2
Inlämning av färdplan
Endast när flygning med UAV-system klass 4 genomförs inlämnas OATfärdplan skriftligt på fastställd blankett eller muntligt i enlighet med denna
till startflygplatsens ATS senast 30 minuter före beräknad start. Saknar
flygplatsen ATS lämnas färdplan till ATS vid närmaste flottiljflygplats
(inom Sverige) eller i andra hand till färdplaneringscentral, FPC.
GAT-färdplan inlämnas skriftligt på fastställd blankett till färdplaneringscentral.
Vid GAT-flygning av lokal natur lämnas färdplanen till startflygplatsens
ATS.
GAT-färdplan skall normalt inlämnas senast:
• 30 minuter före beräknad start för VFR-flygning
• 1 timme före beräknad start för IFR-flygning
• 3 timmar före beräknad start om flygningen berörs av slot-tider (AIP
ENR 1.10.2.)
2.1.2.5.3
Ändring av färdplan
Ändring av inlämnad färdplan meddelas ATS. Ändring av beräknad starttid behöver dock ej meddelas om starten kan ske inom 5 minuter före och
15 minuter efter begärd starttid.
2.1.2.5.4
Aktivering av färdplan
Aktivering av färdplan sker av ATS. Vid start från flygplats utan ATS aktiverar BFH färdplan på starttid eller snarast möjligt genom startmeddelande
per radio till ATS.
2.1.2.5.5
Avslutande av färdplan
Avslutande av färdplan sker automatiskt om landningsplatsen har ATS.
Vid landning på plats utan ATS lämnar BFH landningsmeddelande inom
30 minuter efter landning. Om möjlighet att skicka/sända landningsmeddelande bedöms saknas på landningsplatsen sänds ett radiomeddelande till
ATS så sent som möjligt innan landning.
2.1.2.5.6
Annan upplysning om flygning
För flygning som inte följs upp av ATS skall upplysning om flygning lämnas till enhet/befattningshavare som utsetts att ansvara för flygningens
uppföljning. Till denne lämnas upplysning om flygningens genomförande i
nivå med färdplan kompletterat med direktiv för eventuell larmning.
Landningsmeddelande lämnas inom 30 minuter efter landning eller annan
överenskommen tid till den som har uppföljningsansvar.
28
FOM-A UAV-system
2.1.2.5.1 – 2.1.2.5.6
2 Flygning grunder
2.1.2.6
Prestanda, vikt och balans
Prestanda, vikt och balansberäkningar genomförs enligt respektive
SKI/SFI/Operators Manual/Flight Manual.
2.1.3
Besättning
2.1.3.1
Allmänt
UAV03
UAV05
BFH, SensorOpa)
BFH
a) Avsteg från kravet på SensorOp kan göras av L CF.
2.1.3.2
Krav på utbildning
BFH skall ha genomfört GFSU (eller utbildning motsvarande denna enligt
FSI bestämmande), samt vara influgen på aktuellt UAV-system enligt
FOM-D och i övrigt uppfylla kraven enligt FOM-A Gemensam – 5 Kvalifikationskrav.
SensorOp skall ha genomfört utbildning på aktuellt UAV-system enligt
FOM-D.
2.1.3.3
Byte av besättning under flygning
UAV-system kan medge mycket långa flygtider. I dessa fall kan besättning
bytas under pågående flygning. Byte under pågående flygning regleras i
respektive FOM-B.
2.1.4
Övriga förberedelser
Verksamheten planeras så att minsta möjliga blandning av måttenheter
(metriska och international units) används i samma verksamhet.
2.1.5
Utrustning
2.1.5.1
Utrustning i markkontrollstation
2.1.5.1.1
Dokument
SFI/Operators Manual/Flight Manual samt erforderliga checklistor ska alltid finnas i markkontrollstationen under flygning.
2.1.5.1.2
Minimiutrustning
Typbundna krav framgår av respektive SFI/Operators Manual/Flight ManualSFI/Operators Manual/Flight Manual/FOM-B.
2.1.2.6 – 2.1.5.1.2
FOM-A UAV-system
29
2 Flygning grunder
2.2
Genomförande
2.2.1
Uppträdande på marken
2.2.1.1
Allmänt
Personal som ej har utbildning avseende aktuellt UAV-system och som
uppehåller sig inom riskområde vid startplats skall ledsagas av någon ur
besättningen eller utbildad markpersonal.
Utrustning som riskerar att blåsa iväg skall säkras. Använd bullerskydd!
2.2.1.2
Påfyllning av drivmedel
Radiosändning under pågående tankning får inte ske.
Påfyllning av drivmedel sker enligt SKI för respektive UAV-system.
2.2.1.3
Säkerhetsbestämmelser för hantering av luftfartyg,
passagerare och last
Utrustning får inte medföras i luftfartyg på sätt som kan inverka på luftfartygets manövrering.
Eventuell extrautrustning/last placeras i därför avsedda utrymmen och
stuvas (surras) i enlighet med bestämmelserna för farkosttypen.
Rökning eller användning av öppen eld är förbjuden i markkontrollstation
samt på mindre avstånd än 30 m från uppställt luftfartyg, hangarområde
eller bränsleanläggning.
2.2.1.4
Flygning med passagerare
Tillstånd att medtaga passagerare får lämnas av L CF vid det förband som
ansvarar för luftfartyget. Med passagerare avses exempelvis operatör under utbildning eller annan tjänsteman som av någon anledning anses ha behov av att sitta på operatörsplats under flygning.
Passagerare skall meddelas aktuella upplysningar om flygningen samt vilka åtgärder som ska vidtagas vid eventuell nödsituation såsom brand etcetera.
Befälhavare ansvarar för att icke flygutbildad personal, som medföljer på
operatörsplats instrueras att inte påverka flygsäkerhetspåverkande instrument och reglage. Se sfi/Operators Manual/Flight Manual för respektive
UAV-system.
2.2.1.5
Avisning på marken
Enligt SKI för respektive UAV-system.
30
FOM-A UAV-system
2.2.1.1 – 2.2.1.5
2 Flygning grunder
2.2.1.6
Förberedelser på plattan före motorstart
2.2.1.7
Avlämning
Före flygningen tar BFH emot luftfartyget av flygtekniker (normalt chef för
klargöringsomgång). Det moment i checklista motsvarande där avlämning
sker framgår av respektive SFI/Operators Manual/Flight Manual/SKI. Avlämning sker normalt skriftligt. Klarhet skall alltid råda om vem som ansvarar för luftfartyg. Ansvaret har övertagits då mottagaren bekräftat avlämningen.
BFH är ansvarig för att flygfarkosten är lastat enligt gällande lastningsföreskrifter.
2.2.1.7.1
Minimiutrustning (MEL)
Befälhavare är skyldig att kontrollera att MEL, om sådan finns, enligt FOMB inte underskrids. Flygning får ej påbörjas om MEL inte kan innehållas.
L CF får efter samråd med MSK göra avsteg från gällande MEL.
2.2.2
Start och utflygning
2.2.2.1
Allmänt
BFH är ansvarig för luftfartygets säkerhet under flygning. Besättning och
passagerare efterkommer vad BFH bestämmer för tjänsten och säkerheten
ombord samt bistår vid behov denne vid nödsituation.
I den mån faktorer inverkar, som BFH inte kan råda över, begränsas ansvaret med hänsyn härtill.
För att undvika kollision är det av största vikt att de antikollisionsåtgärder
som regleras i SFI/Operators Manual/Flight Manual samt BOF/OFFG åtföljs ombord på luftfartyg under flygning, oavsett inom vilken luftrumsklass flygningen utförs, samt vid framförande på marken.
Uppkommer driftstörning under flygning som kan påverka flygsäkerheten
orienteras berörda ATS- och Strilorgan/motsvarande om driftstörningen.
2.2.2.2
Motorstart
Order om motorstart kan ske över radio, se SFI/Operators Manual/Flight
Manual /SKI för respektive UAV-system.
På vissa flygplatser, främst civila, krävs ”start-up clearence” från ATS.
Uppkommer brand/fara förfars enligt ”Emergency procedures” (motsvarande) för respektive UAV-system.
2.2.2.3
Klarering
Se FOM-A Gemensam – 12.7 Klarering samt respektive FOM-B.
2.2.1.7 – 2.2.2.3
FOM-A UAV-system
31
2 Flygning grunder
2.2.2.4
Höjdmätarinställning
Tryckhöjdmätaren skall då UAV-systemet så medger normalt vara inställd
på aktuellt QNH vid all flygning som inte sker på flygnivå. Avsteg kan göras av BFH utanför kontrollerad luft eller under nödträning.
I de fall UAV-systemet ej medger omställning av referens (QNH/QFE/
STD) ska ATS informeras avseende vilken referens som används.
2.2.3
Flygning
2.2.3.1
Allmänt
Befälhavaren skall säkerställa att kvarvarande mängd användbart bränsle
under flygning inte är mindre än det bränsle som fordras för att fortsätta
till en plats där tankning kan ske och en säker landning kan utföras med
slutlig bränslereserv kvar.
Befälhavaren skall meddela att en nödsituation föreligger om aktuellt användbart bränsle ombord är mindre än slutlig bränslereserv.
Befälhavaren skall säkerställa att bränslekontroller utförs med jämna mellanrum under flygning. Kvarvarande bränslemängd skall beräknas och utvärderas för att kunna omplanera flygningen i tid och genomföra säker
landning.
Befälhavaren skall säkerställa att reglerna för hinderfrihet följs under hela
flygningen.
2.2.3.2
FOP, flygoperationella procedurer
Insatser och flygövningar genomförs i enlighet med gemensamma FOP i
FOM-A UAV respektive typbundna FOP i FOM-B och/eller i enlighet med
respektive utbildningsreglemente (FOM-D) samt taktiska reglementen.
2.2.4
Inflygning och landning
2.2.4.1
Allmänt
Återflygning är den del av en flygning som sträcker sig från den plats där
övningen avbryts till den punkt som klarerats för inflygning.
Inflygning är den del av en flygning som sträcker sig från den punkt som
klarerats för inflygning till den punkt där landning initieras/påbörjas.
PF håller skärpt uppmärksamhet och beaktar de inflygningsbanor och trafikvarv som andra luftfartyg följer.
PF som erhållit klarering för plané mot plats eller annan särskilt angiven
punkt eller radarleds för visuellinflygning anmäler till ATS/STRIL ”markorienterad” då externpilot motsvarande har flygfarkosten inom optisk sikt
alternativt att SensorOp ser landningsplatsen i sina kameror. Detta gäller
även automatlandande system.
32
FOM-A UAV-system
2.2.2.4 – 2.2.4.1
2 Flygning grunder
Sådan anmälan innebär att PF begär klarering för visuellinflygning och
övertar ansvaret för fortsatt navigering fram till landning.
2.2.4.2
Landningssätt
UAV-system kan landas både på bana eller i terräng, manuellt eller autonomt (se respektive SFI/Operators Manual/Flight Manual).
Då luftfartyget gjorts landningsklart anmäls detta till ATS, samt vilken
landningsprocedur som avses tillämpas.
2.2.4.3
Trafikvarv
N/A
2.2.4.4
Avbruten landning
2.2.4.4.1
Allmänt
Vid avbruten landning anmäls pådrag till ATC och fältet passeras på lägsta
möjliga höjd enligt SFI/Operators Manual/Flight Manual. Därefter framförs farkosten som efter start och påbörjar förnyad landningsprocedur efter
tillstånd från ATC.
2.2.5
Rapportering
2.2.5.1
Allmänt
Avsiktligt blank
2.2.5.2
Väderrapportering
2.2.5.2.1
I luften (QBC)
Följande väderförhållanden skall rapporteras under flygning:
• Isbildning (lätt isbildning endast om denna ej varit prognosticerad)
• Åskväder
• Markant vindskjuvning i låg nivå
• Måttlig eller svår turbulens
• Avvikelse från prognos eller andra väderförhållanden som bedöms kunna påverka pågående eller planerad flygverksamhet.
Av rapporten ska framgå att iakttagelserna är gjorda från en UAV.
QBC sänds normalt på kanal E (122.60) till lokal eller central väderenhet. ATS och Stril vidarebefordrar, i enlighet med bland annat BFLANS, rapporter till väderenhet och till flygplan som kan beröras av
rapporterade förhållanden.
2.2.4.1 – 2.2.5.2.1
FOM-A UAV-system
33
2 Flygning grunder
2.2.5.2.2
Efter flygning
Avvikelser från prognos eller andra iakttagelser som bedöms vara av värde
för vädertjänsten skall efter flygning rapporteras till lämplig väderenhet.
2.2.5.3
Avlämning
Flygning avslutas med att luftfartyget avlämnas till flygtekniker. Därvid
skall kupétecken utväxlas eller flygtekniker meddelas att postcheck/klargöring kan påbörjas samt flygningen dokumenteras i loggbok enligt särskilda föreskrifter.
2.2.5.4
Åtgärder efter flygning
Utöver vad som sägs i 2.2.5.2.2 Efter flygning (sida 34) – 2.2.5.3 Avlämning
(sida 34) har befälhavaren följande uppgifter, ansvar och befogenheter efter
flygfasen:
• Ansvaret för det delade luftfartyget överförs från befälhavaren till flygunderhållsorganisationen. Ansvaret har övertagits då mottagaren bekräftat avlämningen.
• Innan överlämnande sker samverkar befälhavaren med ansvarig flygunderhållspersonal om luftfartygets aktuella status och att ansvaret överförs.
• Befälhavaren genomför utvärdering av flygningen tillsammans med besättning och klargöringschef/personal. Utvärderingen dokumenteras avseende eventuella avvikelser.
• Iakttagna avvikelser rapporteras i enlighet med FOM-A Gemensam –
11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar.
Klarhet skall alltid råda om vem som ansvarar för det delade luftfartyget.
Genomförda flygningar skall utvärderas och dokumenteras samt att eventuell DA, TR och Direktanmälan (DIRA) skall fyllas i.
2.2.5.5
Loggblad
Loggblad ska föras över varje flygning. Loggblad arkiveras och sparas ett
verksamhetsår. Av loggblad ska framgå:
• luftfartygets registreringsbeteckning,
• datum för flygningen,
• person-id,
• uppgift för besättningsmedlem(mar),
• plats för avgång/start,
• plats för ankomst/landning,
• tid för lättning vid start,
• tid för sättning vid landning,
• flygtid,
• flygningens art (får anges med kod),
34
FOM-A UAV-system
2.2.5.2.2 – 2.2.5.5
2 Flygning grunder
• händelser, observationer (om några) och
• BFH underskrift (får anges med kod).
Uppgifter lämnas enligt RAFT och i förekommande fall enligt FOM-B (SFI/
Operators Manual/Flight Manual för respektive UAV-typ).
2.2.5.6
Teknisk rapport (TR)
Om TR skall fyllas i görs detta i omedelbar anslutning till avslutat flygpass.
Mottagande tekniker/befälhavare skall informeras om innehållet i denna.
2.2.5.7
Skjutrapport
Avsiktligt blank.
2.2.5.8
Driftstörningsanmälan (DA)
Om DA skrivs skall mottagande tekniker informeras om innehållet i denna
om DA:n är av teknisk natur. Se vidare i FOM-A Gemensam – 11.2 Åtgärder
vid andra driftstörningar hur DA handläggs.
2.2.5.9
Landningsrapport
Avrapportering görs till DC efter flygning.
Normalt görs avrapporteringen via flygtjänstledaren, PL eller i flygprogrammet vid återkomst till divisionen. Annat sätt regleras i BOF.
2.2.5.10
Debriefing/utvärdering
DC ansvarar för att flygningen utvärderas. Befälhavaren genomför utvärdering av flygningen tillsammans med besättning och klargöringschef/
personal. Utvärderingen dokumenteras avseende eventuella avvikelser
samt oprativa/taktiska erfarenheter.
Utvärderingen är en viktig del av flygningen. Det är väsentligt att de
erfarenheter som framkommer tas tillvara och sprids inom divisionen
och till andra enheter. Detta är en av grunderna i kvalitetsarbetet inom
flygtjänsten.
2.2.5.11
Flyg- och ljudbandspelare; förvaring, uppspelning
och användning av inspelning
Genomförda flygningar dokumenteras enligt instruktioner för respektive
UAV-system.
Inspelat material får användas för att återskapa en flygning (”replay”).
Inspelat material får användas i syfte att felsöka UAV-systemet samt för att
söka felorsak vid eventuella tillbud.
2.2.5.5 – 2.2.5.11
FOM-A UAV-system
35
2 Flygning grunder
2.3
Besättningssamarbete
2.3.1
Allmänt
BFH, IHL och SensorOp måste arbeta som en enhet, vara väl samövad och
ha god samarbetsförmåga.
Besättningsmedlemmarnas egna önskemål och synpunkter avseende vilka
de själva anser sig ”arbeta bra ihop med” bör därför i möjligaste mån beaktas vid sammansättning inför uppgift.
För att besättningen ska ha en gemensam bild av vad som ska göras, hur
det ska göras och av vem eller vilka, är det viktigt att detta struktureras på
ett tydligt, säkert och rationellt sätt. Detta ökar möjligheten till att både
människa och system nyttjas för att uppnå hög säkerhet.
2.3.1.1
Rollfördelning och ansvarsförhållanden
2.3.1.1.1
Allmänt
IHL är normalt uppdragschef.
SensorOp ansvarar för styrandet av farkostens kameror, och tar normalt
sina order från IHL. Vid nöd kan dock PF ta befälet över SensorOp i syfte
att kunna använda kamerorna för att underlätta flygningen.
Normalförfarandet är att BFH, IHL, SensorOp gemensamt planerar kommande flygningar utifrån givna ordrar. IHL leder planeringen utifrån det
taktiska perspektivet varvid BFH redan på planeringsstadiet kan ge besked
om realiserbarheten utifrån de eventuella begränsningar som finns avseende flygområden, höjder etcetera.
2.3.1.1.2
Befälhavare
• Chef för det delade luftfartyget och besättningen. Har totalansvaret för
flygningens förberedelser, genomförande och dokumentation.
• Ansvarig för flygsäkerheten.
• Är PF eller PNF.
2.3.1.1.3
Sensoroperatör
• Styr normalt sensorerna utifrån IHL direktiv.
• Styr sensorerna utifrån PF direktiv vid uppkommen nöd.
• Biträder vid behov PF, om denne behöver sensorerna för sin övriga flygning.
2.3.1.1.4
Inhämtningsledare
• Är normalt uppdragschef.
• Är i normalfallet placerad på annan plats under flygning (men medverkar/påverkar via intercom)
36
FOM-A UAV-system
2.3.1 – 2.3.1.1.4
2 Flygning grunder
• Leder planeringen av flygning ur ett underrättelse-/taktiskt perspektiv.
• Samverkar med befälhavare avseende planeringens realiserbarhet ur
flygperspektivet (flygsäkerhet, tilldelade områden/höjder etcetera).
2.3.2
Checklistor
2.3.2.1
Allmänt
Gällande checklistor/minneslistor återfinns i SFI/Operators Manual/Flight
Manual/SKI för respektive UAV-system
2.3.3
Kommunikation
2.3.3.1
Allmänt
En avgörande faktor för ett bra besättningssamarbete är den interna kommunikationen inom besättningen. Denna skall vara enkel, rationell och tydlig. Detta för att skapa tidsutrymme och ej kunna missuppfattas.
Så kallade negationer bör ej användas. Information skall ange vad som
skall göras i stället för vad som inte skall göras. Det kan räcka med att ett
ord inte uppfattas av mottagaren som skulle kunna innebära helt motsatt
innebörd. t ex sväng inte höger kan uppfattas som sväng höger.
En annan inte oväsentlig kommunikation är sådan som skapar förutsättningar att inom besättningen ha samma ”situation awareness”. Detta kan
omfatta information om t ex kurs, fart- och höjdändringar, byte av moder
på styrautomat, effektförändringar, start- och landningsbriefingar etc.
Även om denna kommunikation inte är helt uppstyrd är det viktigt att den
delges på ett tydligt sätt och att den kvitteras/bekräftas av mottagaren.
2.3.3.2
Språk
Det gemensamma språket är svenska.
Engelska används normalt på kontroll- och terminalfrekvenser. Flygkontrollorgan svarar på det anropade språket. Fraseologi enligt Handbok Flygengelska.
Vid nöd, befarat missförstånd eller tveksamhet bör besättningen övergå till
svenska.
Inom besättningen används en ”svengelska” som grundar sig i att modersmålet ska användas för att i största möjliga utsträckning minimera risken
för missförstånd, samtidigt som reglage och funktioner i markkontrollstationen har engelsk märkning. Det innebär att briefingar och kommunikation som inte direkt är kopplat till en checklista genomförs på svenska, medan checklistor normalt är på engelska.
Denna indelning har också den bonuseffekten att allt som är kopplat till
flygningens direkta genomförande sker på engelska och det blir ett natur-
2.3.1.1.4 – 2.3.3.2
FOM-A UAV-system
37
2 Flygning grunder
ligt avbrott mot den kommunikation på svenska i kabin som inte alltid har
direkt koppling till flygningen.
2.4
Miljöpåverkan
2.4.1
Mörker
2.4.1.1
Allmänt
Mörkerflygning genomförs enligt flygtrafikbestämmelser beskrivna i FOMA Gemensam – 12 Flygtrafikbestämmelser.
Det föreligger inte behov av några särskilda åtgärder/restriktioner vid
flygning med UAV-system i mörker.
2.4.2
Sand/Snö
Under taxning skall tillräckligt avstånd hållas till framförvarande för att
minska risken att uppvirvlande sand, snö eller is orsakar skador.
2.4.3
Kyla/värme
Avsiktligt blank
2.4.4
Trånga platser
Avsiktligt blank
2.4.5
Övrigt
2.4.5.1
Flygning i hög vindhastighet
Flygning i hög vindhastighet prövas och begränsas i enlighet med respektive SFI/Operators Manual/Flight Manual/FOM-B med hänsyn till verksamhetens risknivå och angelägenhetsgrad.
2.4.5.2
Flygning i isbildningsförhållanden
Flygning i områden med isbildning enligt respektive SFI/Operators Manual/Flight Manual/FOM-B.
2.4.5.3
Flygning vid risk för blixturladdning
Flygning i område med prognostiserad risk för blixturladdning undviks.
38
FOM-A UAV-system
2.3.3.2 – 2.4.5.3
2 Flygning grunder
Åtgärder vid befarat blixtnedslag i farkost under flygning, förutom åtgärder enligt respektive SFI/Operators Manual/Flight Manual/FOM-B:
• Kontrollera signalstyrka/kvalité på upp- respektive nedlänk mellan
markkontrollstation och farkost.
• Kontrollera radioutrustning och elektrisk utrustning.
• Kontrollera om möjligt kompasserna.
2.4.5.4
Flygning i vulkanisk aska
2.4.5.4.1
Allmänt
Flygning i aska skall ske enligt nedanstående tabeller. Avsteg från dessa
kan ges för insats, incident- samt räddningsuppdrag av CF efter samråd
med CT. För sådant avsteg ska riskanalys genomföras. Tagna beslut skall
vara dokumenterade.
Flygning över/under område som prognostiserats innehålla vulkanisk
aska medges.
2.4.5.4.2
Definitioner av askområden
Koncentrationsgrad
Koncentrationsvärde
Låg
200-2000
Medel
mikrogram/m3
2000-4000
Hög
över 4000
2.4.5.4.3
mikrogram/m3
mikrogram/m3
Askområde
Blått
Grått
Rött
Konsekvenser av askområde
Askområde
Konsekvens
Blått
Flygning får genomföras om det finns tekniskt och operationellt underlag
(se 2.4.5.4.4 Underlag för flygning i aska (sida 39)).
Grått
Flygning får genomföras om det finns tekniskt och operationellt underlag
(se 2.4.5.4.4 Underlag för flygning i aska (sida 39)).
Rött
Ingen flygning får bedrivas med turbinförsedda luftfartyg inom FM.
2.4.5.4.4
Underlag för flygning i aska
Helikopter
Underlag för flygning i grått område
Underlag för flygning i blått område
UAV03
Ja
Ja
UAV05
Ja
Ja
2.4.5.4.5
Ref.
Ofrivillig flygning i bedömd askrik miljö
Askutbredning är svårt att förutsäga och luftburna väderradar är inte designade att upptäcka vulkanisk aska.
2.4.5.3 – 2.4.5.4.5
FOM-A UAV-system
39
2 Flygning grunder
Följande är tecken på att det kan finnas vulkanisk aska i luften.
• Skarp eller svavelaktig lukt.
• Alla avvikande indikationer på airspeed eller motorparametrar.
Vid något av ovanstående tecken gör en 180°-sväng bort från askmoln och
landa snarast.
Anmäl följande till ATS om möjligt:
1
2
3
4
5
6
7
8
Anropssignal
Position
Tid
Flyghöjd
Position, bäring, avstånd till vulkanisk askaktivitet, nivå på förorening
Askmolns utbredning vertikal, sidled m m
Lufttemperatur
Vind
Alla observationer som tyder på att flygning har skett i askrik miljö skall
snarast rapporteras till Transportstyrelsen.
2.5
Flygsäkerhet
2.5.1
Allmänt
2.5.1.1
Säkerhetsbestämmelser i förar- och
passagerarkabin
Passagerare skall meddelas aktuella upplysningar om flygningen samt vilka åtgärder som ska vidtagas vid eventuell nödsituation såsom brand etcetera.
BFH ansvarar för att icke flygutbildad personal, som medföljer på operatörsplats instrueras att inte påverka flygsäkerhetspåverkande instrument
och reglage. Se SFI/Operators Manual/Flight Manual för respektive UAVsystem.
2.5.2
Riskanalys
Riskanalys skall göras av befälhavare inför varje flygning.
Krav på dokumenterad riskanalys beslutas av DC eller FTL.
2.5.2.1
Grunder flygsäkerhet inför flygning
Ett UAV- system uppfyller inte med självklarhet alltid alla de (statistiska)
driftsäkerhetsdata som ett bemannat luftfartyg gör. Detta är i sig inte kons-
40
FOM-A UAV-system
2.4.5.4.5 – 2.5.2.1
2 Flygning grunder
tigt, en UAV har ingen personal ombord varför en högre risk, ur det perspektivet, är acceptabel.
Den risk som ska vara normerande och som måste omhändertas är i stället
följande: Ett eventuellt felutfall under flygning får inte leda till ett okontrollerat förlopp som i sin förlängning kan leda till oavsiktlig skada för tredje
man.
Enkelt uttryckt: En UAV kan under alla flygfaser drabbas av ett fel (i värsta
fall motorstopp). I respektive FOM-B beskrivs de åtgärder som ska vidtagas i såväl planläggning som genomförande för att minimera riskerna för
tredje man vid ett eventuellt uppkommet fel.
2.5.3
Nöd
Uppkommer driftstörning under flygning som kan påverka flygsäkerheten
orienteras berörda ATS-organ om driftstörningen. Luftfartyg i nöd ställer
(om möjligt) in transponderkod 7700. Före nödlandning lämnas om möjligt
radio- eller telefonmeddelande till berört ATS-organ med uppgift om geografiskt läge.
2.5.3.1
Nödlandning
Med nödlandning avses landning på ej planlagd landningsplats. Landning
på i UAV-systemets förutbestämda flight plan inlagd reservlandningsplats
räknas i detta avseende inte som nödlandning.
Bestämmelser för nödlandning finns i SFI/Operators Manual/Flight Manual för respektive UAV-system.
Åtgärder enligt respektive FOM-B.
2.5.4
Åtgärder vid olyckor
2.5.4.1
Allmänt
Nedanstående åtgärdslista ska följas i tillämpliga delar. Lokal rutin upprättas vid behov genom L CF försorg för varje flygområde, delges i BOF.
Åtgärder enligt nedan utförs då övningsledning eller BFH anmält att ett befarat eller konstaterat totalhaveri inträffat. Vid kontrollerad nödlandning
gäller normala rutiner.
2.5.4.1.1
L CF/DC ansvar
• Rapportera till ATS/AOCC.
• Rapportera till JRCC vid flygning i Sverige, 031-648050.
• Rapportera till C K3.
• Rapportera övriga enligt normala rutiner i FOM-A Gemensam.
2.5.2.1 – 2.5.4.1.1
FOM-A UAV-system
41
2 Flygning grunder
2.5.4.1.2
BFH (med besättning) ansvar
• Lägesbestäm haveriplatsen
• Rapportera till L CF/DC
• Meddela övningsledning (alternativt ordinarie linjeväg) tidpunkt och haveriplats samt övrig information av vikt, exempelvis bedömd sannolikhet för person- och/eller materiella skador (förutom farkostskador) om
detta är möjligt med avseende på sensorinformation.
• Meddela (om tillämpligt) insatsförbandschef.
• Spara alla data.
• Dokumentera händelseförloppet och rapportera till övningsledning (alternativt ordinarie linjeväg).
• Om tillämpligt och möjligt med hänsyn till det taktiska läget, försök lokalisera och hämta hem förlorad farkost.
2.5.4.1.3
Flygunderhåll/recoverystyrka
• Gå mot haveriplats efter order från BFH, förbandschef eller övningsledning.
• Rapportera snarast situation vid haveriplatsen till övningsledningen/
motsvarande.
• Var beredd spärra av haveriplatsen.
• Frys läget avseende dokumentation och materiel (gäller för havererad
farkost, länk samt startramp).
2.6
Restriktioner
2.6.1
MEL
(Se respektive FOM-B.)
Flygning får normalt ej påbörjas om luftfartyget är behäftat med något fel
eller teknisk anmärkning föreligger. Avsteg får medges av MSK.
42
FOM-A UAV-system
2.5.4.1.2 – 2.6.1
3
Förbandsflygning
N/A
3–3
FOM-A UAV-system
43
4
Lågflygning
4.1
Planläggning
4.1.1
Allmänt
Flygning skall ej planeras och genomföras på lägre höjd än vad som krävs
för lösandet av given uppgift eller för att uppnå övningsändamål.
Lågflygning planeras ej och undviks vid stor fågelförekomst och bör undvikas över tätbebyggt område och större folksamlingar.
4.1.2
Samordning
Lågflygning som bedöms kunna komma i konflikt med annan militär flygverksamhet skall normalt samordnas. Samordning skall i sådana fall göras
med (inom) det förband som vanligtvis övar i berört område. Detta är av
särskild vikt i områden som normalt används för provflygverksamhet (M2,
K12), där samordning alltid skall ske med övriga flygoperatörer
(SAAB/FMV T&E).
Avsteg från kravet på samordning kan göras av L CF där samordning med
utländska flygstyrkor kan vara svår att uppnå.
4.2
Genomförande
4.2.1
Allmänt
NIL
4.2.2
Lägsta flyghöjd
Befälhavare får vid insats genomföra flygning på lägre höjd om detta krävs
för att lösa uppgiften.
4.1.1 – 4.2.2
FOM-A UAV-system
45
5
Flygträning och simulatorflygning
Periodisk flygträning PFT och periodisk simulatorträning PST, är instrument för DC att kvalitetssäkra kunskap och färdighet i hanterandet av procedurer inklusive nödsituationer samt klara OPC med godkänt resultat.
PFT och PST tillämpas lämpligen efter längre uppehåll i flygtjänsten.
PFT och PST är inte att förväxla med OPC utan syftar enbart till träning.
5.1
Flygträning
5.1.1
Planläggning
5.1.1.1
Allmänt
Periodisk flygträning, PFT, kan genomföras för att höja, vidmakthålla eller
återtaga flygstatus, samt för att säkerställa en tillräckligt hög kvalitetsnivå
främst avseende nödprocedurer och nödåtgärder. Sådan utbildning ingår
inte i utbildningsanvisning enligt FOM-D.
Flygträning kan bedrivas av PF samtidigt som IHL/SensorOp bedriver färdighetsträning. Flygträning för PF omfattar alla i flygningen normalt ingående moment.
PFT kan genomföras VFR-dager, IFR- eller VFR-mörker och NVD.
5.1.1.2
Metod generellt
PFT och övrig flygträning enligt ovan kan genomföras som en del i ett ordinarie flygpass eller som ett specifikt flygträningspass.
Strävan är att nödträning i största möjliga omfattning ska genomföras i simulator. För UAV-system som saknar simulator genomförs nödträningen
under flygning.
5.1.1.3
Särskild vikt skall läggas på samarbetet mellan PF och SensorOp vid träning av invisning till landningsplats i samband med nöd.
5 – 5.1.1.3
FOM-A UAV-system
47
5 Flygträning och simulatorflygning
5.2
Simulatorflygning
5.2.1
Planläggning
Avsiktligt blank.
5.2.2
Genomförande
PST används vid återinflygning/utbildning.
48
FOM-A UAV-system
5.2.1 – 5.2.2
6
Uppvisnings- och förevisningsflygning
Uppvisningsflygning omfattar visning av pilotens utbildningsnivå och
förmåga eller visning av flygplanets prestanda och manöverförmåga inför
publik på särskilt anvisad plats. Uppvisningsflygning kan genomföras med
eller utan avancerad flygning.
Förevisningsflygning omfattar visning av UAV-systemets förmåga. Detta
kan ske inom en taktisk uppgift eller delar av sådant inför publik på särskilt anvisad plats.
Med UAV-system genomför normalt endast förevisningsflygning.
6.1
Deltagande i förevisningar
6.1.1
Allmänt
Förevisningar
• där fler än ett förband samtidigt deltar, eller
• där Försvarsmaktens deltagande bedöms vara av vikt, eller
• utomlands
beslutas av HKV och regleras genom uppdrag.
Medverkan i andra arrangemang skall ske restriktivt och beslutas av respektive förband. HKV FTS och HKV PROD FLYG skall orienteras om
medverkan i lokalt beslutade arrangemang.
6.1.2
Samordningsansvar
Vid förevisningar beslutade av HKV skall samordningsansvarigt förband
(L CF) framgå av uppdraget.
6.1.3
Arrangemang inom Försvarsmakten
6.1.3.1
Allmänt
Vid civilt eller utländskt deltagande i av Försvarsmakten anordnad flyguppvisning/förevisning tillämpas föreskrifter som gäller för respektive
deltagare. Om FOM för Försvarsmakten innebär begränsningar utöver dessa tillämpas FOM.
6 – 6.1.3.1
FOM-A UAV-system
49
6 Uppvisnings- och förevisningsflygning
6.1.3.2
Förevisningsledare
L CF är förevisningsledare vid flyguppvisning och förevisning arrangerat
av eget förband. L CF kan även utses till förevisningsledare vid annat arrangemang genom beslut av HKV.
Förevisningsledare ansvarar för:
• planering av förevisning
• erforderliga samråd och tillstånd
• erforderlig samordning av förekommande flygverksamhet, kontrollerat
luftrum eller restriktionsområde upprättas vid behov
• att förevisningsområde upprättas vid behov och att därvid avspärrningar för åskådare anordnas och bevakas
• att förevisningsmanöverområde upprättas vid behov
• att deltagande personal och funktionärer erhållit och rätt förstått gällande föreskrifter och villkor
• att polismyndighet i erforderliga fall orienteras om förevisning och förövning som kan komma att beröra bullerkänsligt område, och för att allmänheten då så bedöms lämpligt via massmedia orienteras om förestående flygverksamhet.
Förevisningsledare utser vid behov biträdande förevisningsledare.
6.1.4
Deltagande i annat arrangemang
Vid Försvarsmaktens deltagande i civilt eller utländskt arrangerad uppvisning eller förevisning tillämpas FOM för Försvarsmakten.
L CF ansvarar för att kontrollera arrangemangets lämplighet för militär
uppvisning med avseende på exempelvis
• förevisningsområde
• område för åskådare
• avspärrningar
• räddningsberedskap
• orientering till polis eller annan myndighet
Om arrangörens föreskrifter innebär begränsningar utöver FOM tillämpas
dessa begränsningar.
6.2
Uppvisning
N/A
50
FOM-A UAV-system
6.1.3.2 – 6.2
6 Uppvisnings- och förevisningsflygning
6.3
Förevisning
6.3.1
Allmänt
Genomförande av förevisning beslutas av L CF.
6.3.1.1
Förevisningsområde, förevisningsmanöverområde
Förevisningsområde med förevisningsmanöverområde upprättas vid flygförevisning.
Med område för åskådare avses även parkeringsplats för åskådare samt
område avsett för förflyttning till och från denna. Dessa områden får inte
finnas i förevisningsmanöverområdet.
6.3.2
Genomförande
6.3.2.1
Start och landning
Vid start och landning i samband med förevisning får parallellavståndet till
område för åskådare inte understiga 100 m.
6.3.2.2
Flygning över tätbebyggelse
Flygning över tätbebyggelse (samhällen, kända spontana publikområden,
affärscentra, civila flygstationer och liknande) får i samband med förevisning bara ske undantagsvis och på lägst 1000 ft (300 m). Härvid beaktas
särskilt risken för bullerstörningar.
Ansvarig L CF avgör vad som i detta fall betraktas som tätbebyggelse.
6.3.2.3
Åskådare
Förevisningsmanöverområde får inte ligga närmare område för åskådare
än 300 m. Om luftfartyg väger mindre än 10 kg är närmaste avstånd 100 m,
dock skall stor hänsyn tas till rådande vindriktning och vindstyrka. Flygbanor bör läggas upp utan manövrer i riktning mot område för åskådare.
6.3.2.4
Flyghöjd
Vid förevisning i uppvisningsområde är lägsta flyghöjd 150 ft (50 m).
Vid förevisning utanför uppvisningsområde eller då sådant inte är upprättat är lägsta flyghöjd 1000 ft (300 m).
6.3.1 – 6.3.2.4
FOM-A UAV-system
51
7
Kontrollflygning
7.1
Planläggning
7.1.1
Allmänt
Kontrollflygning utförs för att kontrollera om UAV-system med ingående
utrustningar befinner sig i luftvärdigt skick för avsedd verksamhet och
överensstämmer med kända typförhållanden och fastställda toleranskrav.
Delegerat från CT ansvarar respektive MSL (Materielsystemledare) för beslut om genomförande av kontrollflygning. MSL UAV kan vidaredelegera
detta till CSI/SI för respektive system.
Förteckning över BFH som kan beordras att genomföra kontrollflygning
upprättas lokalt vid behov.
En huvudkontrollpilot per förband bör finnas utsedd för att samordna kontrollflygningar samt ensa metodik.
7.1.2
Metod generellt
Genomförs under direktiv av MSK Flyg/UAV.
Kontrollflygning kan utföras som:
1
2
Allmän kontrollflygning
Funktionskontroll av delsystem
Funktionskontroll av delsystem vars funktion inte påverkar flygsäkerheten betraktas i detta fall inte som kontrollflygning. Sådan kontroll
skall dock framgå av BOF.
Protokoll ska upprättas vid varje kontrollflygning och efter genomförd
kontrollflygning signeras av MSK.
Utvärdering sker enligt TA FLYG.
7.1.3
Besättning
Kontrollflygning skall utföras av BFH med god kännedom om systemet
och som är i god flygtrim. Denne skall vara informerad om vilka tekniska
åtgärder som utförts på flygplanet och i vilken omfattning kontrollflygningen ska genomföras.
Avser kontrollen sensorer alternativt mjuk/hårdvara kopplad till IHL/
SensorOp arbetsstation ska även dessa besättningsmedlemmar inneha god
rutin på sina respektive arbetsplatser.
7.1.1 – 7.1.3
FOM-A UAV-system
53
7 Kontrollflygning
7.1.3.1
Krav på utbildning
Endast BFH godkänd av L CF får genomföra kontrollflygning.
Vid funktionskontroll av delsystem kan av DC utvald BFH genomföra kontrollen.
7.1.4
Övriga förberedelser
7.1.4.1
Beslut om flygning
DC beslutar om flygning.
Kontrollflygningen skall normalt följa ordinarie rutiner avseende:
1
2
Dokumentation på flygprogram.
Färdplan.
7.1.4.2
Planeringsminima
Vid kontrollflygning ska CAVOK råda och huvuddelen av kontrollflygningen ska ske under VMC.
7.1.4.3
Utrustning
Avsiktligt blank.
7.2
Genomförande
7.2.1
Allmän kontrollflygning
Efter underhållsåtgärd som enligt underhållsplan kräver kontrollflygning
ansvarar respektive C FU för att kontrollflygning genomförs enligt godkänt
underlag och bereder protokoll med de poser som skall utföras. Allmän
funktionskontroll skall alltid utföras med för typen fastställt protokoll samt
noteras på loggbladet.
C FU utvärderar genomförd kontrollflygning tillsammans med MSK och
godkänner UAV-systemet efter genomförd kontrollflygning med godkända
värden.
Utvärdering av genomförd kontrollflygning med resultat utanför godkända värden genomförs i samverkan med MSK.
Godkännande av, eller beslut om UAV-system kan tas i ordinarie tjänst fattas av MSK.
54
FOM-A UAV-system
7.1.3.1 – 7.2.1
7 Kontrollflygning
7.2.2
Funktionskontroll av delsystem
När flygning avser t ex att:
• Verifiera orsak till anmärkning,
• underlätta felsökning eller
• få resultat av utförda åtgärder
utförs kontrollflygning i form av funktionskontroll av delsystem. Normalt
beslutar C FU om en sådan uppkommen kontrollflygning.
Beredning och godkännande av funktionskontroll av delsystem skall ske
på typspecifikt kontrollflygprotokoll.
C FU tar fram protokoll med de poser som skall utföras. Omfattningen bestäms med hänsyn till ev. utförd åtgärd vid behov efter samråd med MSK.
Det skall i beredningen av kontrollen klart framgå vad som skall kontrolleras och hur det skall genomföras.
Funktionskontroll av delsystem av rutinmässig karaktär behöver ej föranmälas till MSK.
C FU beställer kontrollflygning av division och DC (i undantagsfall L CF)
beslutar om flygningens genomförande.
C FU utvärderar genomförd kontrollflygning tillsammans med MSK och
godkänner UAV-systemet efter genomförd kontrollflygning med godkända
värden.
Utvärdering av genomförd kontrollflygning med resultat utanför godkända värden genomförs i samverkan med MSK.
Godkännande av, eller beslut om UAV-system kan tas i ordinarie tjänst fattas av MSK.
7.2.2 – 7.2.2
FOM-A UAV-system
55
8
Insats och incident
8.1
Insats
8.1.1
Ansvarsförhållanden
BFH äger rätt att under genomförandet av uppgiften, given i aktuell flygordergivning (FOG), göra Genomförandeavsteg med rapporteringsskyldighet från
FOM då oförutsedd situation/händelse inträffar. Observera att detta inte
gäller under planeringsskedet innan FOG; då gäller fortfarande bestämmelser enligt FOM-A Gemensam – 0.1.2.4.2 Operationella bestämmelser.
Situationen/händelsen skall vara någon av de tre punkterna nedan:
• uppenbar risk för skada på personal och materiel föreligger, eller,
• den innebär en förhöjd flygsäkerhetsrisk om flygningen fortsätter, eller,
• den kräver avsteg av administrativ art från FOM för att uppgiften ska
kunna lösas.
Då BFH gör ett Genomförandeavsteg med rapporteringsskyldighet skall rapport
insändas till CF. Sådan rapport skall finnas hos CF inom en vecka efter aktuell händelse och omfatta:
• Beskrivning av situationen
• Skäl till avsteget
• Beskrivning av hur flygsäkerheten beaktats
I normalfall så löser BFH detta genom kontakt med LIL eller annan
chef i flygtjänstledande befattning (L CF, DC och FTL). Då tidsförhållanden ej medger kontakt eller då kommunikation ej kan upprättas gör
BFH detta avsteg själv.
Insatsflygning genomförs inom ramen för FOM.
8.1.1 – 8.1.1
FOM-A UAV-system
57
9
Transportflygning
N/A
9–9
FOM-A UAV-system
59
10
IFR-flygning
N/A
10 – 10
FOM-A UAV-system
61
11
Start och landning från
tillfällig plats
N/A
11 – 11
FOM-A UAV-system
63
12
Vinschning
N/A
12 – 12
FOM-A UAV-system
65
13
Strid från UAV-system
N/A
13 – 13
FOM-A UAV-system
67
14
Pansarvärnshelikopterstrid
N/A
14 – 14
FOM-A UAV-system
69
15
Ubåtsjakt
N/A
15 – 15
FOM-A UAV-system
71
16
Firning
N/A
16 – 16
FOM-A UAV-system
73
17
Helicast
N/A
17 – 17
FOM-A UAV-system
75
18
Fällning av fallskärmshoppare
N/A
18 – 18
FOM-A UAV-system
77
19
Flygning i bergområde
19.1
Planläggning
19.1.1
Allmänt
Ingen terräng erbjuder så många skiftningar i vädret som bergterrängen.
Höjdsträckningar, dalgångar och platåer påverkar var och en på sitt sätt det
väder som förs in över bergområdet, varför det i de allra flesta fall är omöjligt att tala om ett generellt väder för större områden.
19.1.1.1
Fjällområde
Flygning i fjällområde avser flygning i all terräng norr och väster om linjen
Karesuando – Kurravaara – Kalasjärvi – Porjus – Arjeplog – Föllinge – Järpen – Klövsjö – Särna – Transtrand.
Fjällområdet består av fjäll, dalgångar, grytor, högplatåer samt ett stort antal vattendrag. Vegetation finns i huvudsak i de större dalgångarna, samt
något på sydsluttningarna av fjällen. Trädgränsen går normalt vid c:a 600 –
900 m i Sverige.
19.1.2
Metod generellt
Respekt för, och kunskap och erfarenhet om berget erfordras för att en hög
säkerhetsnivå skall kunna erhållas. Förberedelser för flygning i bergterräng
är en viktig faktor och bör ägnas stor omsorg.
Varje flygning måste planeras noga med stor hänsyn till terrängens påverkan av vädret. Det kan t ex gälla extrema lokala vindökningar, virvelbildningar eller hastigt uppkomna snödrev.
Genomför noggrant kartstudium med planläggning av lämpliga flygvägar
med hänsyn till väderläge och planerade landningsplatser. Kontrollera restriktioner och gränsvärden enligt respektive manual på aktuella flyghöjder, flygvikter och landningsplatsernas läge i höjd.
De metoder som beskrivs är principer. Bergens skiftande väder och terräng
kräver ofta kombinationer av metoderna.
19.1.3
Besättning
NIL
19.1.1 – 19.1.3
FOM-A UAV-system
79
19 Flygning i bergområde
19.2
Genomförande
19.2.1
Allmänt flygning i bergområde
Det är viktigt att hela tiden läsa terrängen och försöka lista ut var man kan
råka ut för svårigheter, framför allt under förhållanden med hård vind. Om
man föreställer sig att vinden beter sig som vatten i en bäck med t ex dess
virvlar, lugna vatten efter krökar och forsar vid förträngningar kan det vara
till stor hjälp.
Flygning i uppvindsområde bör eftersträvas framför flygning i nedvind.
Vid flygning under starka vindförhållanden kan dock även luftströmmen
uppåt vara så stark att farkosten pressas uppåt trots att plané är beordrad.
Därför bör man undvika att planera flygning nära bergväggar eller andra
formationer, där vinden är som starkast. Svängar görs alltid från bergväggen.
Ökad höjd över havet medför både minskad lufttäthet och minskat lufttryck. Detta medför en rad problem vid flygning i bergområdet såsom:
• Effektbehovet ökar för alla flygmoment, tillgänglig effekt minskar efter
hand som flyghöjden ökar.
• Verkan av manöverorganen minskar. Undvik häftiga utslag med styrorganen, flyg mjukt.
Flygning i kraftig turbulens kan utsätta materialen för stora påfrestningar.
Vid misstanke om flygning i turbulent luft bör man därför om möjligt ta sig
ur det turbulenta området.
Synnerlig vikt måste läggas vid val av grupperingsplats av markdataterminal samt vid färdplanering ur intervisibilitetshänseende.
19.2.2
Bergspass
19.2.2.1
Allmänt
Ett bergspass är det lägre området mellan två toppar. Bergspasset bildar
ofta ett dubbelt venturi som framkallar en mycket kraftig förstärkning av
vinden. Även vid svag vind finner man ofta en inte fördelaktig luftströmning genom ett bergspass. Utskjutande partier, hyllor o dyl ger alltid upphov till kraftig turbulens.
19.2.2.2
1
2
3
80
Passage av bergspass
Flyg mot passet längs uppvindssluttningen. Flyg aldrig vinkelrätt mot
passet eller mitt i.
Bestäm den punkt efter vilken sväng tillbaka är omöjlig. Följ beslutet!
Gör passagen med stor höjdmarginal.
FOM-A UAV-system
19.2.1 – 19.2.2.2
19.2.3
Bergskrön
19.2.3.1
Allmänt
Ett bergskrön kan också betecknas som en bergsrygg. Ofta råder olika väderförutsättningar på respektive sida om krönet då t ex vindriktningen kan
göra att det på ena sidan är fritt från moln medan det på andra sidan bildats moln p g a hävning.
19.2.3.2
Passage av låga bergskrön
Flyg snett uppåt (cirka 45° vinkel) mot krönet. Se till att krönet passeras
med relativt god höjdmarginal med hänsyn till turbulens, nedsvep samt
möjlighet att se ner på andra sidan.
19.2.3.3
Passage av höga bergskrön
Vid passage av större bergsmassiv kan en spiralformad stigning bli nödvändig. Sväng vid sådan stigning alltid från berget.
19.2.2.2 – 19.2.3.3
FOM-A UAV-system
81
19.2.4
Dalgångar
19.2.4.1
Allmänt
Flygning i dalgångar kräver stor förtänksamhet avseende intervisibiliteten.
19.2.4.2
Flygning i dalgångar
Flygning i dalgångar bör ske på uppvindssidan. Sträva efter att lägga upp
flygningen så att 180° sväng är genomförbar.
19.2.5
Toppar
19.2.5.1
Allmänt
Toppar delas upp i kategorierna låga toppar, under 1800 m ö h och höga
toppar, över 1800 m ö h.
82
FOM-A UAV-system
19.2.3.3 – 19.2.5.1
Toppar brukar även delas in i branta och mjuka sluttningar, samma topp
kan ha bägge delarna och beroende på vindriktning få olika vindfenomen.
Det finns risk att det blir medvind på låg höjd p g a rotorer. Det kan också
bli ett område närmast toppen med vindstilla vilket uppfattas som medvind.
19.3
NIL
19.4
Miljöpåverkan
19.4.1
Väderförsämring
Väderomslag händer oftare och snabbare i bergområdet än utanför, både
till sämre och bättre väder. Det är av vikt att man kontinuerligt bevakar förändringar och tecken på förändring som kan påverka flygningen.
19.5
Flygsäkerhet/råd
19.5.1
ORM
NIL
19.6
Restriktioner
Framgår av respektive SFI/Operators Manual/Flight Manual/FOM-B.
19.2.5.1 – 19.6
FOM-A UAV-system
83
20
Övrigt
20.1
Flygning i närheten av
främmande territorium
20.1.1
Allmänt
Utan att erforderliga diplomatiska tillstånd är givna från aktuell stat får
flygning normalt inte ske närmare än 6 NM (10,1 km) från främmande territorium.
Karta över de av omgivande länder hävdade territorialvattengränserna
återfinns i FOM-C (MIL AIP ”Kontrollerat luftrum”).
Därutöver gäller att:
• Ingen svensk militär luftfart får överflyga Åland och dess territorialvatten (Ålandskonventionen, ratificerad av Sverige 1921-09-18). Detta inkluderar även flygning på GAT-färdplan längs publicerade ATS-flygvägar.
• I Södra Kvarken får flygning ske intill linjen 592150N 202150E –
592258N 201346E – 593958N 193947E – 600958N 185947E –
603350N 190310E – 604250N 191420E.
• I Norra Kvarken får flygning ske intill linjen 630300N 200700E –
631020N 200255E – 632900N 203000E – 634600N 214150E.
• Flygning får ske intill 3 NM (5,6 km) från danskt territorium.
• I Öresund får flygning ske intill territorialgränsen.
• I samband med insats beordrad av FTS får flygning ske intill 3 NM (5,6
km) från främmande territorium varvid flygningen antingen skall vara
radarledd eller genomföras med flygplan vars navigeringssystem medger säker lägesuppföljning/- bestämning. I här angivna fall får flygning
ske närmare främmande territorium än 3 NM (5,6 km) om så oundgängligen erfordras för att utföra beordrad flygning.
L CF får besluta om flygning med UAV-system intill rikets landgräns.
20.1.1 – 20.1.1
FOM-A UAV-system
85
21
Förkortningar och definitioner
Återfinns i FOM-A Gemensam – 13 Förkortningar och definitioner.
21 – 21
FOM-A UAV-system
87
22
Checklistor, Briefings
och System-inställningar/
konfigurationer
Återfinns i respektive FOM-B.
22 – 22
FOM-A UAV-system
89
23
PFT-protokoll
Återfinns i respektive FOM-B.
23 – 23
FOM-A UAV-system
91
Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik –
FOM-A UAV-system
Tabell B1:1 Ändringsuttryck FOM.
Uttryck svenska
Expression english
Betydelse
Meaning english
Förtydligande
Clarification
Vi utvecklar befintlig
text/stycke.
We develop an existing text/paragraph.
Nytt avsnitt/underavsnitt
New section/subsection
Vi lägger till helt nytt
avsnitt/underavsnitt.
A new section/
subsection is added.
Rättad
Revised
Ett FEL som rättats.
A fault correction.
Uppdaterad
Updated
T ex datum, skrivelsenr, dokumentnamnsbyten, omlitterering, osv.
E.g. date, document
number, change of
document name, revise of heading number, etc.
Senaste ändringar finns i Ändringshistorik – FOM-A UAV-system.
Tabell B1:2 Sammanställning av ändringar i tidigare versioner.
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
2.28d
Titelsida
Ny version.
2015-08-13
Alla kapitel
Korrigering av ny Flygsäkerhetsinspektör
till Anders Janson.
Uttrycket Förbandsflygning ersätter
uttrycket Formationsflygning. Detta
rör främst kapitel 3 i respektive
flygslagsdel men har även rättats i
samtliga tillämpliga FOM-delar. Ersättningen syftar till flera saker:
• att minimera risken för sammanblandning av tidigare Formationschef och Formationsledare
med tillhörande ansvar och befogenheter genom att skilja Förbandschef* och Formationsledare.
• att tydliggöra att formation är ett
utseende som ett förband kan
uppträda i (se Formationstyper i
respektive flygslagsdel samt
FOM-A Gemensam – 4.2.4 Formationstyper).
Vid behov kan kompletterande information ges av FOM-handläggaren via CF.
* = här avses icke t ex C F21 eller
C LEDR.
2.28c
B1 – B1
Titelsida
Ny version.
FOM-A UAV-system
2015-08-07
93
Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A UAV-system
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
Alla kapitel
Generell ändring i text och bild:
• Ersatt ”GND” med ”AGL”.
2.28
Titelsida
2015-06-01
2.27
Titelsida
2015-02-01
0.7 Tjänstgöringstids- Nya underavsnitt samt uppdaterad.
begränsningar samt vilokrav
2.26
Titelsida
2014-10-01
2.25
Titelsida
2014-06-01
2.24c
Titelsida
Ny version.
2014-02-19
Borttagning av UAV02 och UAV04 samt
infört UAV05.
2.1.3.1 Allmänt
infört UAV05.
2.4.5.4.4 Underlag för
flygning i aska
infört UAV05.
2.24
Titelsida
2014-02-01
2.23e
Titelsida
Ny version.
2014-01-01
Alla kapitel
Uppdaterad m a a borttagande av UIR
och UTA.
Titelsida
2.23
2013-10-01
0.1.4.2 Ansvar, uppgif- Uppdaterad (borttagning av första styckter och befogenheter
et).
för personal med uppgift ombord
0.2 Ledning och övervakning
Bortagning av underavsnitt (0.2.2 Övervakning av flygtjänsten).
flygsäkerhetsprogram
Uppdateringar
0.4.1.3 Inkapacitet under flygning
Uppdateringar
0.5 Kvalifikationskrav
Bortagning av underavsnitt (0.5.3 Krav
på personal för utbildning och kontroll)
2.2.5.4 Åtgärder efter
flygning
Uppdaterad
2.2.5.6 Teknisk rapport Uppdaterad
(TR)
2.22
Titelsida
2013-06-01
2.21c
Titelsida
Ny version.
2013-03-18
1.1 Allmänt
Uppdaterad
94
FOM-A UAV-system
B1 – B1
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Datum
2.21
Titelsida
2013-02-01
2.20j
Titelsida
Ny version.
2013-01-01
Kapitel 2
Förtydligande av att det finns två på höjden varande flyginformationsregioner.
Förkortningen UIR tillagd för den högre
av de två på ett flertal ställen.
Titelsida
Ny version.
2.20h
2012-12-01
2.5.2.1 Grunder flygsä- Nytt underavsnitt
kerhet inför flygning
2.20
Titelsida
2.1.3.1 Allmänt
Förtydligande
2.4.5.4 Flygning i vulkanisk aska
Nytt underkapitel
2.19
Titelsida
2012-06-01
2.18
Titelsida
2012-02-01
2.17
Titelsida
2011-10-01
1.2.1 Omfattning
Uppdaterad
2.1.1 Allmänt
Uppdaterad
Titelsida
2.16
2012-10-01
2011-06-01
0.4.1.2.1 Byte av befäl- Byte av BFH
havare
0.5.2.3.2.26 Sensoroperatör
Förtydligande för SensorOp
Förtydligande av hälsoföreskrift
2.1.3 Besättning
Förtydligande av besättningsarbete
2.15
Titelsida
2011-02-01
2.14h
Titelsida
Ny version.
2011-01-01
Alla kapitel
Generell uppdatering av korrekturfel
samt ensning av begrepp.
Titelsida
Alla kapitel
Hela flygslagsdelen omarbetad
2.13
Titelsida
2010-06-01
2.12c
Titelsida
Ny version.
2010-03-04
Alla kapitel
Uppdatering av bilder.
Kapitel 1–8
Likriktning
Titelsida
Nytt fastställelsedatum.
2.14
2.12
B1 – B1
FOM-A UAV-system
2010-10-04
2010-02-01
95
Version
Avsnitt/Paragraf
Ändring
Alla kapitel
samt ensning av begrepp
12, 14, 15, 16, 17, 18
Rättad (kapitelrubrik ändrad till ”Inte tillämpbart”)
2.11
Titelsida
2009-10-01
2.10d
Titelsida
Uppdaterad
2009-07-07
2.10
Titelsida
2009-06-01
4 Lågflygning
Nya underkapitel
Alla kapitel
samt uppensning av begrepp.
4 Lågflygning
Nya underkapitel
Titelsida
Ändringsuttryck FOM
Förtydligande – ny tabell med ändringsuttryck är införd.
FOM-A UAV-system
Första utgåvan på emil.
2.09e
2.09
2.08g
96
Datum
2009-04-01
2009-02-01
2009-01-01
FOM-A UAV-system
B1 – B1
98
Thomas Härdelin, Saab AB (publ.) Support
and Services
Björn Brundin, Saab AB (publ.) Support
and Services
FOM-A UAV-system
Version: 2.29d (Oktober 2015 – Januari 2016 – 2015-10-21) Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services.
Redaktörer

FOM-A UAV-system

Transcription

Similar documents

VERKSAMHETSHANDBOK OPERATING MANUAL Ronneby flygplats F 17

VERKSAMHETSHANDBOK OPERATING MANUAL

Ladda hem ytterligare information

Regler Flygning inom YP

Flyer TFHS - Trafikflyghögskolan

FOM-A Gemensam - Försvarsmakten

FOM-A Transport & Specialflyg