1. inledning - Region Örebro län

Transcription

Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel
Diarienummer
13OLL5089
Yttrande över Ulrika Lindqvists medborgarförslag om att ta in
bolltäcke/kedjetäcke i hjälpmedelssortimentet
Ulrika Lindqvist, Örebro, har lämnat ett medborgarförslag om att pröva frågan om
att ta in bolltäcke/kedjetäcke ibland de hjälpmedel som är möjliga att förskriva
inom landstinget eftersom det kan vara till hjälp för att patienter med ADHD,
Tourettes eller autism ska få hjälp med sina sömnsvårigheter.
Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel får anföra följande:
Landstingets hjälpmedelssortiment omfattar inte vissa produkter som exempelvis
fritidshjälpmedel och enklare hjälpmedel som klassas som egenvård.
En person som vänder sig till hälso- och sjukvården för att få ett individuellt
hjälpmedel ska få sitt önskemål prövat utifrån vad som gäller enligt landstingets
fastställda sortiment. Det är det medicinska behovet som avgör om ett hjälpmedel
förskrivs och finns inget sådant skäl kan inte önskemålet tillgodoses. För
behovet av omvårdnadshjälpmedel svarar kommunerna. En person som bedöms
sakna behov får inget förskrivet. Den person som bedöms ha ett behov kan
beroende på aktuell huvudman d v s landstinget eller kommunen som ansvarar
för hjälpmedel endera få det förskrivet eller också bli hänvisad till att det inte
tillhandahålls. Bakgrund till att ett hjälpmedel inte tillhandahålls varierar. Det kan
vara ett generellt beslut som t ex att fritidshjälpmedel inte tillhandahålls eller att
vissa produkter s k ”enkla” hjälpmedel tagits ur sortimentet och patienten
hänvisas till eget inköp. Skälet till detta är att landstingets resurser måste
koncentreras till de patienter som har de största behoven och de mer komplexa
hjälpmedlen.
Varje enskild huvudman gör sina överväganden kring vilka hjälpmedel som ska
kunna förskrivas och vilka avgifter som ska tas ut. Inför beslut om införande av
nya metoder eller produkter/hjälpmedel i hälso- och sjukvården kan det finnas
behov av ett så kallat ”ordnat införande” för att under en period skaffar mer
kunskap om metoden/hjälpmedlets kostnads- nyttoeffekt. Bolltäcken finns idag
infört som förskrivningsbart hjälpmedel på några håll i landet och av de som
förskriver är det också en modell att hyra betalas så länge man har behov av
hjälpmedlet. Dagens hjälpmedelssortiment i Örebro läns landsting inkluderar inte
bolltäcken. Det är ett hjälpmedel som kan betraktas som ett ”enkelt”
egenvårdshjälpmedel där det dessutom ännu inte finns tillräcklig kunskap om vid
vilken typ av funktionsnedsättning som bolltäcke kan ha en god kostnad/nyttoeffekt. Det saknas idag tillräcklig evidens och det är därför i dagsläget inte
aktuellt att ompröva sortimentet.
Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel
Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel beslutar
a t t avslå medborgarförslaget
Örebro den 29 januari 2014
För nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel
MARTIN LIND
Ordförande
OLLE BINGERUD
Direktör
Diarienummer
13OLL5089
Namn:
~
y
y
~
~'T~
~
'ti~'
-
E
Datum:
-_.
Postadress:
°~~
.~,~~
r
p ~
}
,.-,~
F~
Örebro läns landsting
Box 1613
701 16 ÖREBRO
~~
,B'' .
~
Tel:
Medborgarförsla~
°°
ra
;,i'
a
~
~,•'
Adress:
Epost•
~
s
~m ~
-
~"
~
`~~
r
P ~~ t
~.
,a.
4
-~~~~ ~~~~~~ ~
k
•
-.''~ ~ ~
Medborgarförslag (kortfattat namn}:
~~
.:
r.,
~
~s
~~
-.
~.;, ~;=: ~
~~
/
Motivering (Lämna en mer utförlig beskrivning av ditt förslag och motivera varför det bör genomföras}:
Jag godkänner att förslaget med mina personuppgifter publiceras i protokoll och föredragningslistor på landstingets
hemsida.
❑ Jag godkänner inte att förslaget med mina personuppgifter publiceras i protokoll och föredrabningslistor på
landstingets hemsida.
R
_ -~
°~`~°" ~~~
Namnunderskrift(-er): ,~~ ya ~~
~
'`
Namnförtydligande:
y
-
..'a
~
=
. ~,
~':
Nämnden för psykiatri, habilitering
och hjälpmedel
Diarienummer
13OLL5475
13OLL5476
Yttrande över medborgarförslag från Tony Johansson om
patientutbildning inom psykiatrin
Tony Johansson, Örebro, har i två medborgarförslag lyft frågor relaterade till
patientutbildning inom psykiatrin.
I medborgarförslaget ”Psykiatrin. Utbildning av patienter” föreslås att patienter
ska få information för att kunna häva sitt sjukdomstillstånd och att det ska finnas
kursverksamhet om diagnoser.
I medborgarförslaget ”Utbildning av mottagare av diagnoserna, ställda från
vuxenpsykiatrin i Örebro” lyfts behovet av att andra aktörer som
arbetsförmedling, arbetsgivare, försäkringskassa får information om vad en
diagnos innebär.
Personer som har en behandlingskontakt med psykiatrin kan dels få information
av aktuell kontakt dels få kompletterande information om sitt tillstånd och sin
diagnos från annan profession inom behandlingsteamet när så behövs.
Olika samverkanspartners till psykiatrin kan med patientens medgivande få
information från psykiatrin och för försäkringskassan finns dessutom
försäkringsläkare som kan hjälpa deras personal att tolka de utlåtanden som
kommer till dem.
Utöver ordinarie verksamhet pågår även andra kunskapshöjande aktiviteter i
länet. Aktiviteterna är kopplade till ett par nationella satsningar som berör hela
samhället. Det är kampanj (H)järnkoll och satsningen PRIO psykisk ohälsa som
utöver kommuner och landsting även berör andra samhällsaktörer som
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med en kompetenshöjande avsikt.
och hjälpmedel
Diarienummer
13OLL5475
13OLL5476
a t t medborgarförslagen därmed får anses besvarade
MARTIN LIND
Ordförande
OLLE BINGERUD
Direktör
~.~~EB~C~ i...R~~
~ANQSTINC~
~...
.~
Namn:
Datum:
Tony Johansson
2013-11-30
Adress:
Medborgarförslag .~~~ .: ~
Tunnelgstan 3
Postadress:
C~ntraia dia
••
Orebro läns landsting
Box 1613
701 16 ÖREBRO
••
70363 Orebro
Tel:
073-664 88 17
E-post:
Medborgarförslag (kortfattat namn):
Psykiatrin. Utbildning av patienter.
Motivering (Lämna en mer utförlig beskrivning av ditt förslag och motivera varför det bör genomföras):
Bakgrund
Drabbade av det diagnosticerade, vet ofta inte vad diagnosen innebär, lika lite om hur man blir
frisk. Man överger dessutom självbevarelsedriften till vårdapparaten, i god tro. Det är av yttersta
vikt att klienten informeras av realiteten vad det innebär att bära diagnoserna. Egentligen bör
kunden få den information som vårdaren bär, för att fatta sitt läge.
Motiv
Önskan att få engagerad kund, som inte passivt väntar på myndigheter, enbart, utan ges
kompetens för egenhjälp.
Omständighet
Förödande om klienten räknar med att hjälpas av någon annan och att då själv lever passivt, utan
att medverka att återhämta sig, utan att ansvara för det egna livet, och ger avkall på
självbevarelsedrifterna.
Förslag
Delge klienter relevant information för att själva häva sitt sjukdomstillstånd, vilket ligger nära en
lagstadgad vårdplan, enligt Hälso- och sjukvårdslagen — paragrafen om delaktighet och valfrihet
om vårdmetoden, vilka möjliga vägar som finns.
Betoning
dagsläget informeras patienter inte, i schism (i bortträngning) mot vårdplan och valbara alternativ
i Hälso- och sjukvårdslagen.
Möjlig lösning
Kursverksamhet om diagnoser. Då realiseras vården som kompetenscenter och topos.
Personuppgifterna behandlas enligt PuL.
Q Jag godkänner att förslaget med mina personuppgifter publiceras i protokoll och föredragningslistor på landstingets
hemsida.
❑ Jag godkänner inte att förslaget med mina personuppgifter publiceras i protokoll och föredragningslistor på
.. ,~
Y
~~Y
i ,~~/?+,~~.
Namnunderskrift(-er):
9
~,' 'ffi rf' ~r
Namnförtydligande:
F`~,~ y.',/i'
P
~~
.
d
i
~'
[
(
a
Lsj
.•
~
~
~ ~~- ~ -~
y-gir
g~
~
f
~~
~~
i~"1~I~
d~OREE~RQ ~:~iS ~~~~~
Namn:
Datum:
TonY Johansson
2013-11-30
Adress:
MedborJarförslaJ~~
Tunnelgatan 3
Postadress:
ce~tra~~ ~►~r►
..
••
Box 1613
701 16 ÖREBRO
70363 Orebro
Tel:
073-664 88 17
E-post:
Utbildning av mottagare av diagnoserna, ställda från vuxenpsykiatrin iÖrebro.
Bakgrund
1. Diagnoserna som klassordnar folk, har mottagare, såsom försäkringskassan,
arbetsförmedlingar, vidare arbetsgivare, och underförstått alla inblandade anställda bedömare av
den drabbade. Men vem vet vad det innebär att bära en diagnos? Likväl skall bedömare bedöma,
och avgöra klientens livssekvens utifrån den —vad kan man räkna med av klienten?
2. Genom enkelspårig människosyn, sätts patientens personlighet till diagnosen, inte ens på
arbetsförmedlingen gäller den sökandes arbetsförmåga, utan diagnosen gäller. Den är viktig,
"papper är allt" åtminstone arbetsunderlag. Man kan önska att även potentialen enligt formeln,
Patient =Sjukdom +Frisk person beaktades.
3. Diagnos spelar olika roll i vårdkedjan.
4. Allvarligt förfarande om en medborgare.
Förslag
1. Informera mottagare om innebörden av den diagnos som tilldelas, som skall mottas av de
inblandade.
2. Informera mottagare om personen som diagnosen drabbat också, inte bara det
symptomdrabbade.
3. Informera om diagnosens innebörd i olika steg i vårdkedjan.
4. Kontinuerlig information och ämnet diagnos och människa.
finskan
Kontinuerlig bearbetning av vårdförfarandet, det komplicerade ämnet, att behandla när kunden
sitter inbegripen i en myndighetsprocess.
Möjlig lösning punkt 1
Ett häfte om en aktuell tilldelad diagnos, vad den innebär, redan innan Socialstyrelsen blir färdig
att beskriva alla diagnoserna beskriva vad en diagnos innebär.
hemsida.
~
~
Namnunderskrift(-er):
,~
Namnförtydligande:
n"
r~
~.
~`d' ~f
;,.
>.
~,r
'~
jw:,r ~ ,~ ~° '~
r
R
.~ . ~"
"'~
{~
och hjälpmedel
13OLL4430, 13OLL4692, 13OLL4693
13OLL5473, 13OLL5470, 13OLL5471
Yttrande över medborgarförslag om politikernas roll, psykiatrins kompetens och
organisation.
Tony Johansson, Örebro har lämnat sex medborgarförslag som tar upp politikernas roll,
personalens kompetens och verksamhetens organisation allt i relation till landstingets
psykiatri.
I medborgarförslaget ”Återkoppling till politiker av landstingspsykiatrins åtagande”
föreslås politiker mäta den vård de köper åt folk för att med inhämtade mätdata styra
vårdproducentens vård. ”Politiker verkar som kund åt folket, och kvaliteten beror bland
annat på politikernas kunskap och intresse för produkten ifråga.” Förslagsställaren lyfter
behov av ett antal mätningar.
I medborgarförslaget ”Mätning och inventering: Topologisk analys av landstingspsykiatrin
för vuxna” föreslås en för politiker och ansvarig för vården gemensam inventering som
ska inkludera lokaler, personal, patienter, vårdens innehåll, organisation, skyltning och
adresser, nytta för kunden (patienten) och samhället, ekonomiska mått kopplat till vård
och resursutnyttjande.
I medborgarförslaget ”Kunskapsinhämtning till psykiatrins utövare. Kan myndigheter bota
psykisk ohälsa” lämnas förslag om utredning av förmågan att bota psykisk ohälsa samt
utredning av enheter för psykiatrisk våd och hur vården ska bedrivas.
I medborgarförslaget ”Undersökning om personalens kompetens, inom psykiatrin i
Örebro och Karlskoga” lämnas förslaget att granska kompetensen inom psykiatrin och att
motverka kompetensbrister.
I medborgarförslaget ”Styrning av Psykiatrin. Belasta landstinget med böter för ännu inte
frisk klient” lämnas förslag att införa ekonomiska incitament och böter vid misslyckande
för både landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling.
I medborgarförslaget ”Organisation för vuxenpsykiatrin, för att möte den psykiatriska
livskomplikationen” lämnas förslag till en förändrad organisation av psykiatrin.
Då dessa sex medborgarförslagen på olika sätt tar upp förslag som relaterar till
politikernas roll i förhållande till psykiatrin, har Nämnden för psykiatri, habilitering och
hjälpmedel valt att ge ett samlat svar för medborgarförslagen.
och hjälpmedel
13OLL4430, 13OLL4692, 13OLL4693
13OLL5473, 13OLL5470, 13OLL5471
Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel har uppföljningen av psykiatrin som ett
av sina centrala uppdrag. Genom att både ta del av på nationella och lokal rapporter
inom psykiatriområdet samt genom samtal med de länsbor som förmedlar erfarenheter
från kontakter med psykiatrin får nämnden en god kännedom om både styrkor och
svagheter i psykiatrin.
Ledamöter i nämnden har årligen återkommande diskussioner om vad som behöver
fokuseras och följas upp för att psykiatrin ska utvecklas till att ge bästa möjliga nytta till
de personer som är i behov av psykiatrins insatser. Utifrån dessa diskussioner ställs
sedan krav på förbättringar/förändringar som därefter följs upp i nämnden genom
delårsrapporter och årsredovisning.
Nämnden följer också hur tillgängligheten ser ut och kopplat till det vårdgarantin. Det
finns hela tiden uppgifter om hur mycket som produceras i form av besök samt hur
väntetiderna ser ut till olika enheter inom vården. Dessa sammanställs månatligen för att
följa tillgängligheten.
Genom olika enkätundersökningar får politiker kunskap om hur hälsoläget ser ut för
länets befolkning och genom patientenkäter ges information om hur de som varit i
kontakt med vården uppfattar den.
Att inom givna ekonomiska ramar använda tillgängliga resurser som t ex personal och
lokaler på bästa sätt är ett verksamhetsansvar och inte något som politiker styr.
Som medborgarföreträdare väger nämndens ledamöter samman kunskap och
synpunkter från olika källor för att dessa i sin tur sedan blir underlag till de krav som
sedan ställs på verksamheterna inom psykiatrin. En målsättning för nämndens arbete är
att verka för att medborgarnas perspektiv vägs in och att psykiatrins insatser kommer
länsborna till nytta. Både psykiatrins ledning, Verksamhets- och politisk ledning
samverkar mot det gemensamma målet att Örebro läns psykiatri ska skapa bästa möjliga
nytta för de patienter som är i behov av psykiatrins insatser. Sekundärt till att ge bra
insatser och behandling skapas samhällsnytta t ex i form av att en patient klarar att
återgå i arbete.
När det gäller olika utbildningars innehåll och kvalitet så ligger det utanför landstingets
ansvar. Psykiatrin ansvarar för att man t ex i samband med anställning inom ett
legitimationskrävande yrke har aktuell behörighet.
Inom landstinget som organisation finns varierande former av incitament på olika nivåer.
Böter kopplat till om patienten blir frisk eller ej förekommer inte. Vårdens insatser och
kvalitet följs t ex genom olika kvalitetsregister och att registrering sker och att man sedan
arbetar med förbättringar utifrån resultaten är något som följs upp
landstingsövergripande. Staten ger olika stimulansbidrag till de landsting/kommuner som
når de kvalitetsmål som satts upp bl a för psykiatrin. Den enskilda medarbetaren får
respons på sitt arbete vid chefens medarbetarsamtal. Vad som ska vara incitament
kopplat till försäkringskassa och arbetsförmedlingens verksamhet är något som
respektive organisation själv har att hantera.
och hjälpmedel
13OLL4430, 13OLL4692, 13OLL4693
13OLL5473, 13OLL5470, 13OLL5471
Med bakgrund av vad som framförts ovan anser nämnden för psykiatri, habilitering och
hjälpmedel att den uppföljning som görs idag inte är statisk utan ständigt är aktuell för
utveckling utifrån initiativ både från verksamhets- och politisk ledning i landstinget.
MARTIN LIND
Ordförande
OLLE BINGERUD
Direktör
och hjälpmedel
Diarienummer
13OLL4936, 13OLL4937, 13OLL4938
13OLL4939, 13OLL4940, 13OLL4941
Yttrande över medborgarförslag från Tony Johansson relaterade till
patientbesök inom psykiatrin
Tony Johansson, Örebro, har i sex medborgarförslag lyft frågor relaterade till
första besök samt akutbesök inom vuxenpsykiatrin.
I medborgarförslaget ”Psykiatriakuten USÖ. Uppföljningen efter akutbesök. Mer
allmänt, parallella symtomkomplex” föreslås att akutbesök ges möjlighet att följas
upp med dagvård och att politiker följer upp akutvården. Nya komplikationer ska
ges vård även om patienten redan vårdas.
I medborgarförslaget ”Kötiden på psykiatriakuten USÖ” lyfts behovet av att
analysera väntetiden på psykiatriakuten för att bedöma hur effektivt läkarresursen
används.
I medborgarförslaget ”Psykiatriakuten USÖ för vuxna. Öka bemanningen med fler
eller andra yrkeskårer” lyfter förslagsställaren att en ny psykiatriakut kan förtjäna
en riktig utredning med analys kring ett flertal aspekter kopplade till den akuta
vården. Förslag är att bemanna med psykolog istället för läkare, att undersöka
möjligheten att ta in socialarbetare eller sjukhuspräster vid
bemanningssvårigheter.
I medborgarförslaget ”Kortad väntetid till första besöket inom psykiatrin för vuxna”
lyfts förslag om en motsvarande vårdgaranti som den som gäller på vårdcentraler
samt att man ska kunna byta/omboka tider utan att väntetiden ökar nämnvärt.
I medborgarförslaget ”Parallella symtom. Psykiatrin i Örebro för vuxna” lämnas
förslaget att psykiatrin ska öppna sin verksamhet så att den kan ta hand om
samtida psykosomatiska problem samt sådant som önskemål om speciell terapi,
suicid-, övervikt- eller hudproblem.
I medborgarförslaget ”Flexibelt första möte med psykiatrin för vuxna” föreslås ett
nytt system för korta väntetider som hanterar ärenden mellan akuta besök och
förhandsbokade ordinarie besök med väntetid upp till vårdgarantin. Dessutom
föreslås en reception för psykiatriska ärenden med service som innebär att man
ska kunna få en tid, boka om och få vet hur man kan få vård.
och hjälpmedel
Diarienummer
13OLL4936, 13OLL4937, 13OLL4938
13OLL4939, 13OLL4940, 13OLL4941
Hälso- och sjukvårdens insatser ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen ges först till
den som har störst behov. Det innebär att en medicinsk bedömning görs och
utifrån den avgörs angelägenhetsgraden.
När en person som har ett symtom eller en sjukdom uppsöker vården för att få
hjälp bedöms personens behov av åtgärder/insatser från sjukvården och hur
snabbt de måste ges. Bedömningen kan utmynna i allt från akuta insatser för att
rädda liv till en bedömning om att personen med råd och stöd med egenvård kan
hantera aktuella behov.
Hur tillgängligheten ser ut d v s hur länge man får vänta innan man får vård följs
upp kontinuerligt. Tillgänglighet till psykiatrin är en politiskt viktig fråga. Mätning
av tillgänglighet mäts både när det gäller första besök och till
behandling/operation samt väntetid på akutmottagning.
Inom psykiatrin prövar man med att erbjuda tidsbokning även relaterat till besök
på akutmottagningen. Förhoppningsvis får erbjudandet positiva effekter både för
dem som upplever att väntetid kan vara påfrestande och man hellre avvaktar
hemma samt att det innebär kortare väntan när man kommer till akuten.
Den uppdelning som finns i vården mellan olika specialiteter och professioner är
en avspegling av bl a olika inriktning på specialistutbildningen för läkarna.
MARTIN LIND
Ordförande
OLLE BINGERUD
Direktör
~~ ~~~R~ LÄNS LANDSiINt~
~°~
Namn:
Datum:
Tony Johansson
2013-11-01
Adress:
Medborgarförslag
Tunnelgatan 3
Postadress:
c~"tr°~°
Box 1613
701 16 ÖREBRO
•
703 63 Orebro
Tel:
073 - 664 88 17
E-post:
Psykiatriakuten USÖ. Uppföljningen efter akutbesök. Mer allmänt, parallella
symptomkomplex.
Förklaring
Efter besök på psykiatriakuten Örebro finns tre avslut eller uppföljningar,
1.Gå hem bara.
2. Läggas in.
3. Uppföljning dagtid.
Just tredje punkten, uppföljning dagtid fungerar inte på det föreslagna sättet, att akutbesöket följs upp
dagtid.
Punkt a) Istället får man söka den gängse vägen via telefonen med väntetid av ordningen vårdgarantin.
Punkt b) Men, en patient som redan vårdas, som söker på akuten får ingen mer vård för nya problemet.
Dagtidskön reagerar inte alltid på nya problem, utan nya problem kan uteslutas.
Punkt c) Man kan vara tvungen att avstå från en vård, säg medicinering på ett ställe för att få tillgång till
annan vård på annat ställe inom vårdorganisationen.
Förtydligande
För det första nämns efterföljande uppföljning av akutärenden dagtid. För det andra, en psykiatrisk
livsproblematik kan innehålla flera komplikationer, parallella symptomkomplex, och de kan behöva flera
kompetenser och behandlingar parallellt. Dagens system hanterar detta, värt en genomgång.
Förslag 1.
Akutbesök ges möjlighet att följas upp med dagvård inom en snar framtid. Politiker mäter uppföljningen av
akutbesök för sitt beslutsunderlag.
Förslag 2.
4versyn av politiker, att nya komplikationer ges vård även om patienten redan vårdas och att akuten blir
inkörsport till efterföljande vård av symptom.
hemsida.
- ~ ;~
Namn~-skrift(-er):
~°
,~
~ ,.
Namnförg~.nde:
/ ~" ~--~
~
'
r
~
-~
1
,..
..
liariet
~~
•~
t
Namn:
Datum:
TonY Johansson
2013-11-01
Adress:
Medborgarförslag
Tunnelgatan 3
Postadress:
t
Centrnla d
W
Box 1613
701 16 ÖREBRO
••
703 63 Orebro
Tel:
073 - 664 88 17
E-post:
Kötiden på psykiatriakuten USÖ.
Bakgrund
En ny psykiatriakut står under ombyggnad. Vid besök på psykiatriakuten upplyses man
gång efter annan om kötiden på cirka 5 timmar på grund av läkarbrist. Någon annan tröst
än läkaren står ej att finna. Man ser ofta bara fåtalet akutbesökare, så var finns
behandlarna? Man kan skatta antalet läkare inom psykiatrin till 10 - 15 stycken. Förslaget
handlar 1. om utredningen om hur effektivt läkarna används och 2. om denna kötid kan
godtagas. Med tanke på att personalen i vården avlönas av skattemedel så bör folkets
företrädare få insikt om hur resurserna nyttjas och hur patientmötena fördelas över dagen.
Förslag
Analys av väntetiden på psykiatriakuten.
hemsida.
Namn~rfd~rskrift(-er):
r
~
.F
~
~
Namn~.e~ydligar~de:
y
y~
t
.P
/~
:~
~~f` ..
..,. ,r
~,,/~~
f/
~.
~-
-~
~,
,-
'~
,,~`
~
r
■
~~~~t
,~ ~~~B~.~ i..~N~ i.~~i~~~'Ih~~
X13 - ~Namn:
Datum:
TonY Johansson
2013-11-01
Centrala d
Adress:
Medborgarförslag
":
Tunnelgatan 3
Postadress:
••
•
Box 163
1
701 16 ÖREBRO
703 63 Orebro
Tel:
073 - 664 88 17
E-post:
Psykiatriakuten USA för vuxna. Öka bemanningen med fler eller andra yrkeskårer.
Bakgrund
En ny psykiatriakut håller på att byggas, och en genomgång av dess samhällsnytta kan rimligen göras före den ställts färdig. Dess
funktion kan förtjäna en riktig utredning, såsom bemötandets kvalitet, som erbjudande om varm dryck, filtar, omhuldande entre,
lugnande massage, och dylikt. Hur skall samhället bemöta denna kategori vårdbehov? Psykiatriakuten föreslås härmed bemannas
med flera eller andra yrkeskårer. Nu för tiden finns bemötare samt läkaren. Av det skälet blir den akuta vården nu för tiden baserad
på läkarnas kompetens, samt det övriga i väntan på läkaren.
Förslag a, b, c: Utöka bemanningen på psykiatriakuten iÖrebro med psykologer, präster, samt socialarbetare.
Förslag d) Genomgång av akutens innehåll, genom mätning, analys och realisering.
a) Psykiatriakuten. Bemanning med psykologiutbildade.
Förslag
Att undersöka rimligheten och möjligheten att bemanna akuten för vuxna med psykolog tillsammans med eller i stället för läkare.
Motiv
Läkare har mestadels medicinsk utbildning. En aspekt av ärendena kan handla om "att något hänt" man behöver prata ut och lugnas.
b) Psykiatriakuten. Bemanna akuten med sjukhusets präster.
Förslag
Undersökning om möjligheten att bemanna akuten med sjukhuspräster vid bemanningsproblem och annars.
Motiv
Psykiska problem kan handla om att "prata med någon" eller varför inte allra bäst med en präst?
c) Psykiatriakuten. Bemanna akuten med socialarbetare.
Förslag
Undersöka möjligheten att bemanna psykiatriakuten med socialarbetare vid bemanningsproblem och annars.
Motiv
Kunna lösa människors ohälsa, och undvika stor tidsåtgång.
d) Psykiatriakuten. Den nya psykiatriakuten.
Förslag
Analys av mottagningens innehåll.
Motiv
Ta ställning till psykiatrins innehåll och realisera den därefter.
hemsida.
,~
Namnu,~e~krift(-er): ~ ~,,~
~,
~
f
Namnförligde:
p'
~~
,.~
,.
_
—°
~
f
-
~ -~
..,
.. ~5 ~~~STIN~
R
-.:.. ~R
~~
Namn:
Datum:
TonY Johansson
2013-11-01
Adress:
MedborJarförslag
Tunnelgatan 3
Postadress:
~
~~,ntC~►td d~
~ ~.~ 5
•
703 63 Orebro
B0x 1613
Tel:
073 - 664 88 17
701 16 ÖREBRO
E-post:
Kortad tid till första besöket, inom psykiatrin för vuxna.
Förklaring och motiv
1. Enligt förslaget kortas väntetiden till ett besök på dagtid, motsvarande på vårdcentraler,
det vill säga några dagar, eller samma dag.
2. En variant av förslaget, tillämpbar nu för tiden, vid lång kö, att ombokning av tid skall
kunna ske utan att ställas sist i kön. Speciellt kan vårdgarantin eventuellt råka bli nominellt
tre plus tre månader =sex månader vid ombokning.
3. Kön luckras upp och istället finns enstaka tider, med minskad rigiditet av kön och
minskad svårtillgänglighet.
Förslag
1. Förkortad tid till första möte inom vuxenpsykiatrin.
2. Man skall kunna byta en tid i kön, utan att vårdgarantin fördubblas, eller ens ökar
nämnvärt.
Q Jag godkänner att förslaget med mina personuppgifter publiceras iprotokoll och föredragningslistor på landstingets
hemsida.
~'
Nam
-skrift(-er): ~
~~ ~
~ 3~~`'
~' ~
,s
~i
r
Namnföif~-d.l~ ande: ~ "~~ .
(,r
.r6'
,,.
` i~
--
..
,_;
~
.~
~,:. - ,;
r►et
L~1~~'ii~~
~:~.~'
°~ ~REBR~~ ~►N5
s'~ •~ Q ~}
Namn:
Datum:
TonY Johansson
2013-11-01
Adress:
Medborgarförslag
Tunnelgatan 3
Postadress:
c°nt`a'° d~a~
-~
••
Box 1613
701 16 ÖREBRO
•
703 63 Orebro
Tel:
073 - 664 88 17
E-post:
Parallella symptom. Psykiatrin i Örebro för vuxna.
Förslag
1.Psykiatrin öppnar sin verksamhet för fler än ett enda samtidigt vårdbehov för vuxna.
2. Se över gränser och samband mellan psykosomatik och kategoriserade psykiska
problem.
Förklaring
Genom att en patient finns inskriven som psykiatripatient, så hänvisas de till den initierade
vården vid nya sökanden av vård för till synes varierande och andra problem. Ett exempel
ges av överviktsproblem, ett annat av suicidproblem, ett annat av önskan av speciell terapi.
Detta indikerar en psykosomatisk problematik också, såsom vikt, och hudproblem som
särskiljs ur annan problematik inom psykiatrin. Detta representeras annars av somatisering
i diagnosmanualerna.
hemsida.
Namnur~~°ift(-er)
~~
Namnf~tydlig~nde:
~ ~,r~
{
ffi° °~ •i'd ~•.,
{ ,
,~='; ~-
~'~~
. s~
~'
~'
~~
~
`:~ ~ ~
s
~~
j
,r~'` f >~ ~ e { ;;~° ~'~%'~,:.,~y.:.:.J
3
.,,gyp
~%~~=T
~ `
~ ,,,-','~
,~`
,~
a:
ter:
(~''!
,~
~ ~ J%
~.w
`-°'
~~
T "''~'
,,
~
~
A.
~•-'- s' ~~
_
~
~`
:z_ '
~ ~
c r ~
f
Namn:
Datum:
Tony Johansson
2013-11-01
Adress:
Medborgarförslag ~ ~.a ~ r ;
~.
Tunnelgatan 3
Postadress:
~~n~r°~°
Örebro läns landstin
g
Box 1613
701 16 TREBRO
703 63 trebro
Tel:
073 - 664 88 17
E-post:
Flexibelt första möte med psykiatrin för vuxna.
Motiv
Bemötandet på dagtid hanterar inte ärenden mellan akuta besök och förhandsbokade ordinarie besök på
dagtid med väntetid upp till vårdgarantin. Ett nytt system för korta väntetider föreslås. Förslaget innebär
dessutom en mottagning samt en reception för psykiatriska ärenden.
Förslaget delas upp
1. Mottagning med kort kötid.
2. Söka vård genom att besöka en reception.
Förklaring
1. Kötider och besök mellan akuta besök och vårdgarantins tid för möte föreslås, i stil med bemötandet vid
vårdcentraler och inte bara akut (som bara bemannas med läkare) när det blir bråttom. Det kan handla om
införandet av luckor i en lång kö för de som inte vill vänta.
2. Vid USÖ finns inte möjlighet att komma in i vårdkön från deras reception, utan man hänvisas till en
telefon, och bokning via telefon. Förslaget handlar om att kunna ges en tid, och boka om en tid vid
receptionen, att diskutera sin tid vid receptionen. I annat fall åtminstone kunna servas om hur man får vård
via receptionen.
Exempel
En besökare kommer in på USÖ och söker vård. Receptionen kan inte hantera möte inom en kortare tid likt
en vanlig mottagning.
Exempel
En som ska resa utomlands kommer in vid receptionen och behöver komma fram fort i kön på grund av resa
utomlands. Den typen av vård och bemötande kan inte ges nuförtiden annat än via akuten.
hemsida.
;f,
Namn
_
drift(-er): _~' ` ,~ ~
Nam~~dl~~~.nde •
` '~
/...
~'Y~J19
/ S/
~
~fj
~ J
f3
~
/~~p~ ~j
'P ~. :~✓ ./" fir.
.~I Y9
~'r'~ .~~■ ~,~~
v
..,. `~
~jf
Y
s
~
~
t
~.
iianst
och hjälpmedel
Diarienummer:
13OLL5092,13OLL5093,13OLL5094,13OLL5179,13OLL5180,13OLL5181,13OLL5182,
14OLL294
Yttrande över medborgarförslag som rör psykiatrin inom Örebro läns landsting
Tony Johansson, Örebro, har lämnat ytterligare 43 medborgarförslag som rör området
psykiatri inom Örebro läns landsting.
Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel vill anföra följande:
Med anledning av att medborgarförslagen som inkommit rörande psykiatrin inom landstinget
är många till antalet och skrivna av samma person anser nämnden att dessa ska lämnas
över till områdeschefen för psykiatrin och att områdeschefen därefter återkommer till
nämnden under hösten med information om hur man hanterat förslagen. Nämnden kommer
parallellt med detta föra en diskussion utifrån förslagen. I övrigt hänvisas till yttrandet som
belyser politikernas roll, psykiatrins kompetens och organisation (se yttrandet över
medborgarförslagen 13OLL4430, 13OLL4692, 13OLL4693, 13OLL5470, 13OLL5471,
13OLL5473).
Förslag till beslut
a t t medborgarförslagen därmed anses besvarade.
Örebro den 19 februari
Martin Lind
Ordförande
Olle Bingerud
Direktör
2013
Verksamhetsberättelse
Innehållsförteckning
INLEDNING .................................................................................................................................. 2 SYFTE ............................................................................................................................................ 2 AKTUELLA HÄNDELSER ÅR 2013 .........................................................................................3 FÖRVALTNINGENS MÅL .........................................................................................................4 MÅLOMRÅDE 1 - KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ............................................. 4 MÅLOMRÅDE 2 - PATIENTSÄKER VÅRD..................................................................................................................... 9 MÅLOMRÅDE 3 - PATIENTFOKUSERAD VÅRD .......................................................................................................... 13 MÅLOMRÅDE 4 - EFFEKTIV VÅRD ........................................................................................................................... 14 MÅLOMRÅDE 5 - JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD VÅRD .................................................................................................... 16 MÅLOMRÅDE 6 - VÅRD I RIMLIG TID ....................................................................................................................... 17 MÅLOMRÅDE 7 - HÄLSOFRÄMJANDE VÅRD ............................................................................................................ 22 EKONOMI ................................................................................................................................... 23 SAMMANFATTNING ................................................................................................................................................. 23 RESULTATRAPPORT................................................................................................................................................. 24 ÅRETS RESULTAT .................................................................................................................................................... 25 INVESTERINGAR ...................................................................................................................................................... 25 PRODUKTIONSTAL................................................................................................................................................... 26 PERSONALEKONOMI ............................................................................................................. 27 KOSTNADSANALYS ................................................................................................................................................. 27 ANTAL ANSTÄLLDA ÅRSARBETARE PER YRKESGRUPP (YRKESGRUPP UTIFRÅN FÖRVALTNINGSSPECIFIKT) ............. 28 SJUKFRÅNVARO ...................................................................................................................................................... 29 UPPFÖLJNING/REDOVISNING AV MÅL FÖR PERSONAL .............................................................................................. 29 FRAMTIDA UTMANINGAR .................................................................................................... 31 2 (32)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
Psykiatriförvaltningen, Erik Sjöberg
2014-02-03
BETECKNING
Inledning
Förvaltningens verksamhetsberättelse utgår från Psykiatrins verksamhetsplan för 2013, vilken i
sin tur utgår från förutsättningar, inriktningar och ambitioner som uttrycks i landstingets verksamhetsplan och överenskommelser med Örebro läns landsting.
Hela verksamhetsplanen finns att tillgå på Psykiatrins intranät.
ÖLL Psykiatri har från den politiska ledningen fått ett omfattande utvecklingsuppdrag med start
2009 efter den s.k. PUFF-utredningen (PUFF - psykiatrins utveckling för framtiden). Målsättningarna har i hög grad präglat förbättringsarbetet de senaste fyra åren. En uppföljning av PUFF
genomfördes under våren 2012. Uppföljningen genererade förbättringsarbete i hela psykiatrin
(PUFF 2) och många av förvaltningens anställda har deltagit i processen. En ny struktur för psykiatrins verksamheter beslutades därefter med start januari 2013. Ett viktigt utvecklingsområde
som särskilt fokuserats är patientens delaktighet och möjligheten att ta vara på deras erfarenheter
i arbetet med vårdkvalitet.
Psykiatrin är en verksamhet som lever under starkt förändringstryck. Våra uppdragsgivare, patienterna och medborgarna har ständigt synpunkter på verksamheten som måste lyssnas in och
omsättas i den praktiska vardagen. På nationell nivå pågår dels en PRIO-satsning med krav på
utveckling av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa och för individer med omfattande
insatsbehov, dels är en handlingsplan, Psykisk ohälsa, utformad på SKL i den överenskommelse
som antagits med Socialdepartementet. Både ökat söktryck mot verksamheten och Landstingets
ekonomiska förutsättningar ställer krav på ytterligare effektivisering och anpassning i verksamheten för att på bästa sätt kunna leva upp till ambitionen att erbjuda både god vård och samverkan i enlighet med verksamhetens syfte.
Syfte
Psykiatrin ska erbjuda en likvärdig, kunskaps- och värdebaserad vård som tillgodoser patienters, närståendes och samverkanspartners behov av psykiatrisk specialistkompetens.
Vi ska utveckla länets psykiatri så att vi i samverkan med andra partners kan erbjuda god och
säker vård i hela länet.
Vi ska erbjuda en väl fungerande utbildningsmiljö för verksamhetsförlagd utbildning och bidra
till utveckling av ny kompetens genom forskning och utvärdering.
Psykiatrins verksamheter har ett länsövergripande ansvar för specialistvård, samverkan och utbildning uppdelat i fem områden, Psykiatrisk Akut och heldygnsvård, Allmänpsykiatrisk öppenvård, Psykiatri för Barn och unga vuxna, Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri samt Beroendecentrum.
Psykiatrins ledningsstöd, Psykiatriskt Forskningscentrum och Utvecklingsenheten för Psykoterapi och psykologisk behandling utgör stöd för ledning och styrning av Psykiatrins samlade
uppdrag.
Aktuella händelser år 2013
Kraftfull nationell ambition inom psykiatriområdet
Staten träffar årliga överenskommelser benämnt PRIO med prestationskrav inom område psykisk ohälsa. Prioriterade grupper är barn och unga (0-25 år) och personer med allvarlig psykisk
sjukdom och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Våra insatser har under året varit framgångsrika och vi klarade prestationskraven tack vara gott samarbete med primärvård och kommunerna.
Faktisk samverkan och samarbete nyckelbegrepp för framgång
Den revidering som krävs avseende Överenskommelse om samarbete vid psykisk funktionsnedsättning har arbetats fram i samverkansgrupperna och skrivits under av Landstingsstyrelsen. En
handlingsplan för gemensamma insatser är formulerad och ger stöd för samarbetet. En handlingsplan för brukardelaktighet är utformad i Psykiatrin. En motsvarande plan är också under utarbetning tillsammans med kommunerna. Alla planer utformas i delaktighet med Brukarrepresentanter och deras medverkan i brukarråd har förstärkts.
Fortsatt utveckling, PUFF 2 med ny struktur för verksamheternas uppdrag
Den nya strukturen har succesivt stabiliserat sig för de kliniska verksamhetsområdena. Det
märks en ökad funktionalitet i mötet med målgruppernas behov med bland annat ökad tillgänglighet för Unga vuxna med naturliga samarbetsytor till ungdomsmottagningarna. Arbetet med att
formulera gemensamma dokument till stöd för arbetsordning över verksamhetsgränser har bl a
lett fram till förtydligande av vårdnivåer inom slutenvården som bidrar till säkrare övergångar.
Fokus på prioriterade målgrupper
Barn och unga vuxna – särskilda insatser har startats upp med stöd av beslut om kompletterande
medel. Syftet är att öka kunskap och tillgänglighet i samarbete med primärvården och bidra till
måluppfyllelse avseende skärpt vårdgaranti.
Patienter med omfattande insatsbehov – beslut har tagits avseende vilka insatser som ska kunna
erbjudas i vårdformen, tät öppenvård för att möta patienter med hög vårdkonsumtion med alternativa åtgärder i vardagsmiljö och minska behov av slutenvård.
Patienter med missbruk och/eller beroende – gemensam policy med PV och Kommuner ska bidra till utformning av uppdaterad ÖK. ”Kunskap till praktik” och insatser till barn med missbrukande föräldrar har prioriterats. Ett uppdrag att starta ett Nationellt kompetenscentrum inom
dopningsmissbruk har tilldelats ÖLL med bas inom Beroendecentrum
Kompetensförsörjning
Bristen på specialistläkare i psykiatri är ett bekymmer som framför allt påverkar arbetet inom
Allmänpsykiatrins öppenvård. Förutsättningen för att använda köp av läkartjänster har formaliserats till stöd för kvalitet och behovsbedömning. Arbete pågår för att strukturera arbetet med ST
läkarutbildning och fördelningen av tjänster mellan verksamheterna. Svårt att motivera fler att
utbilda sig till specialiserade sjuksköterskor trots stöd och behov i verksamheterna.
Likvärdig kunskaps- och värdebaserad vård – gemensam utbildning
Psykiatrins Kunskapsråd har i uppdrag att säkra vårdkvalitet med stöd av vårdprogram och implementering av de nationella riktlinjer som berör psykiatrin. Arbete pågår från Etikrådet för att
implementera Psykiatrins beslutade värdebas med 10 etiska förhållningssätt.
En ledarskaps- och medarbetarskapsutbildning har startat som når alla medarbetare inom psykiatrin. Inspirerande föredragningar om uppdrag/kunskapsstyrning, etik/värdebas, förändring som
tillstånd samt medarbetarskap sprids med videoteknik in i länets verksamheter. Föredragningarna
följs upp av dialoger kring de aktuella ämnena på arbetsplatsträffar.
Förvaltningens mål
(Här redovisas mål och måluppfyllelse inom de målområden som fastställts i förvaltningens
verksamhetsplan. Redovisningen skall följa strukturen enligt denna mall och således omfatta
rapportering om ev målområde, mål, kriterium (samma som tidigare under året) för att uppnå
målet, måluppfyllelse samt trend)
Symbolförklaringar
Färgindikatorer, måluppfyllelse 2013
= uppnått eller överträffat målnivån
= mindre, acceptabel avvikelse från målnivån
= större negativ avvikelse från målnivån
Förändringspilar, resultat 2013 jämfört med 2012
= resultatet har förbättrats
= resultatet är oförändrat
= resultatet har försämrats
Målområde 1 - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig
hälso- och sjukvård
Mål 1: Psykiatrin redovisar hur man arbetar med mål 44 i landstingets verksamhetsplan med
budget (alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge
god och patientsäker vård).
Kriterium:
Måluppfyllelse säkras genom att samtliga medarbetare i psykiatriförvaltningen
får en kompetensutvecklingsplan.
Utfall
Trend
Måluppfyllelse och trend:
Samtliga medarbetare har en kompetensutvecklingsplan. Planen planeras vanligtvis i samband med det individuella medarbetarsamtalet och uppdateras varje år.
Kunskapsrådet och Kompetensförsörjningsrådet medverkar i processen att säkra
att kompetens och riktlinjer harmonierar med varandra.
Mål 2: Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri ska följa upp implementeringen av Nationella Riktlinjer (NR) för psykosociala insatser vid schizofreni genom en systematisk journalgranskning med fokus på patientens delaktighet i vårdplaneringen (shared decisionmaking).
Kriterium:
Redovisa systematisk journalgranskning.
I syfte att följa upp implementeringen av NR har man inom ramen för projektet
Bättre vård-mindre tvång, gjort s.k. GAP-analyser. I dessa framgår i vilken utsträckning riktlinjen är implementerad i verksamheten.
I verksamheten för psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri har ungefär 80 %
av patienterna en psykossjukdom, vilket gör att de i mycket hög grad berörs av
den aktuella riktlinjen.
Utfall
Trend
5 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Den studie som nu genomförts visade att 75-80 % av patienterna hade en aktuell
vårdplan. Dock var det svårt att utläsa ur aktuell dokumentation huruvida patienten varit delaktig i upprättandet av planen. I verksamheten görs bedömningen att
alla patienter deltar i planeringen efter förmåga. För att framledes bättre kunna
verifiera deltagandet via dokumentation i journalen, finns numera sökordet ”deltagare” i dokumentationsmallen.
Mål 3: Psykiatrin ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits under året med anledning av framtagen överenskommelse med länets kommuner kring integrerad psykiatri och case management.
Kriterium:
Redovisa åtgärder.
Utfall
Trend
En rutin för arbetet med integrerad psykiatri har nyligen färdigställt och beslutats
i Vilmergruppen (130614).
Implementeringsaktiviteter av överenskommelsen har under hösten pågått i verksamheterna Rehabilitering och Rättspsyk samt i Allmänpsykiatrins öppenvård.
En utbildningsgrupp har formerats under hösten (inom ramen för Vilmergruppen)
med representanter från kommunerna i länet samt psykiatrin. Syftet med gruppen
är att stödja rutinen om integrerad psykiatri med planering av adekvata utbildningsinsatser för berörd personal.
Ett formulerat mål i öppenvården är att varje utbildad medarbetare (utbildade i integrerad psykiatri) ska ha minst ett omfattande resursärende under året. Ansträngningarna med att utveckla samarbetet med kommunernas socialpsykiatri
kommer att fortsätta. Inom ramen för nämnda samarbete planeras handledning
och metodstöd.
Enhetscheferna i psykiatrins rehabiliteringsteam har haft möten med motsvarande
chefsnivå på kommunsidan för att koordinera insatserna kring integrerad psykiatri. Planen är att dessa ska genomföras minst tre ggr/år.
Mål 4: Psykiatrin ska redovisa hur Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård tillämpas i verksamheterna (ej Beroendecentrum).
Kriterium:
Redovisa hur psykiatriförvaltningen säkrar att Nationella Riktlinjer (NR) tillämpas i verksamheterna.
Psykiatrin har undersökt följsamheten till NR för beroroendevård genom att konkretisera uppdraget till tre viktiga frågeställningar hämtade från riktlinjerna:
1. I vilken utsträckning används etablerade samtalstekniker (t.ex. MI) för upptäckt och förebyggande verksamhet?
Utfall
Trend
6 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Flertalet medarbetare i öppenvården har utbildning i MI och tekniken används
vid nästan alla mottagningar, om än i varierande grad. Inom BUV används etablerade samtalstekniker i väldigt liten utsträckning enligt KVÅ-registreringen,
men det kan vara så att MI används men inte registreras. Varken inom rehab eller
Rättspsyk används samtalstekniker för upptäckt av alkoholproblem. Inom rehab
arbetar man inte strukturerat med frågan och inom Rättspsyk finns redan kunskap
om missbruksproblemen vid inläggning och därför är det inte aktuellt där. Däremot används MI regelmässigt för motivationsarbete avseende alkoholproblem.
2. I vilken utsträckning används AUDIT för att identifiera alkoholproblem?
AUDIT används vid samtliga mottagningar inom öppenvården utom en, men vid
den senare avser man att börja använda det. Inom BUV görs AUDIT/DUDIT regelbundet för unga vuxna och för 25-30 % av samtliga patienter. Inom rehab används AUDIT inte alls och inom Rättspsyk, där diagnoserna är kända när patienterna kommer, används andra strukturerade metoder.
3. I vilken utsträckning används någon eller några av de psykosociala behandlingsmetoder som enligt riktlinjerna har visat sig effektiva för patienter med alkoholmissbruk eller -beroende?
Flertalet mottagningar inom öppenvården har inga specifika behandlingsmetoder
för patienter med alkoholmissbruk eller annat beroendetillstånd. Ett par av mottagningarna redovisar dock ett systematiskt motiverande arbete för att få berörda
patienter att söka specialiserad vård/behandling. Om sådana metoder används
inom BUV är oklart och inom Rehab används de inte alls, utan patienten remitteras till Beroendecentrum. På Rättspsyk används som första steg klinikens motivationsprogram (bygger på MI) och i nästa steg behandlingsprogram, som bygger
på kognitiv teori och 12-stegsmetoden och i ett senare skede finns även möjlighet
till ett återfallspreventionsprogram, även det med kognitiv teoretisk grund.
Sammanfattningsvis förefaller MI och AUDIT vara väl kända och, där det bedöms relevant, i relativt stor omfattning använda metoder i samtliga verksamheter som svarat, medan psykosociala behandlingsmetoder framför allt används
inom rättspsykiatrin.
Undersökningens resultat motiverar ytterligare insatser för att öka kunskapen om
Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård.
7 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Mål 5: BUP säkerställer att registrering sker vid alla enheter aktuella för registrering. Andel registreringar i BUSA ska uppgå till 50 procent av totala antalet patienter i målgruppen.
Kriterium:
Andel registreringar i BUSA ska uppgå till 50 procent av totala antalet patienter i
målgruppen.
Utfall
Trend
BUP-enheterna har idag totalt 315 patienter registrerade i BUSA och det fanns
693 patienter (<18 år) med för registret aktuella diagnoser under 2013. Omräknat
innebär detta att ca 45 % av populationen under 18 år registrerats i BUSA.
Mål 6: BUP redovisar första, och om möjligt även steg två, avseende SÖK - Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar som misstänkts/konstaterats blivit utsatta för sexuella övergrepp.
Kriterium:
Antalet registreringar i SÖK.
Utfall
Trend
Arbetet med SÖK har nationellt endast inkluderat fyra testlandsting. Kliniken har
gjort 8 registreringar under året, totala antalet registreringar nationellt är 41 st.
Registret har under året ombildats till Barnpsykotraumaregistret (BPT). Därför
kommer inga fler registreringar i ursprungliga SÖK att göras.
Mål 7: BUP, Allmänpsykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård, Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri samt Beroendecentrum ska redovisa hur stor andel av patienter,
med för registret aktuell diagnos, som registrerats. Avser registren BipoläR, PsykosR, ECT och
RättspsyK.
Kriterium:
Redovisning av andel av patienter med för registret aktuell diagnos som registrerats. Avser registren BipoläR, PsykosR, ECT och RättspsyK.
BipoläR: Majoriteten av patienter aktuella för detta register vårdas vid Allmänpsykiatrins Affektiva mottagning.
Allmänpsykiatrisk Öppenvård: Under 2013 har Affektiva mottagningen vårdat
414 patienter med aktuella diagnoser för registret BipoläR, av dessa finns 235 st
registrerade dvs. 57 % täckningsgrad. Dessutom fanns under 2013 ytterligare 375
patienter i Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg med aktuella diagnoser för BipoläR, 145 av dessa patienter har också registrerats i BipoläR, vilket innebär en
täckningsgrad för övriga öppenvårdsenheter på 38 %. Dessa siffror kan jämföras
med början av året då registret hade 3,5 % täckningsgrad sammantaget.
Utfall
Trend
8 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
PsykosR: Majoriteten av patienter aktuella för detta register vårdas vid rehabiliteringsenheterna inom öppenvården.
Psykiatrisk Rehabilitering och Rättspsykiatri: Under 2013 har Rehab 1 och
Rehab 2 haft 392 patienter i öppenvården med aktuella diagnoser för registret
PsykosR. Av dessa har 152 st registrerats i PsykosR, dvs 39 % täckningsgrad.
Detta kan jämföras med 10 % täckningsgrad i början av året.
Allmänpsykiatrisk öppenvård: Under 2013 har Allmänpsykiatrins öppenvårdsmottagning i Hallberg samt Rehabverksamheterna i Karlskoga och Lindesberg behandlat 223 patienter med aktuella diagnoser för registret PsykosR. Totalt
har 90 av dessa registrerats i PsykosR, dvs. en täckningsgrad på 40 %. Detta kan
jämföras med 6 % täckningsgrad i början av året.
Det finns enheter som planerar att påbörja registrering i registret och därför förväntas täckningsgraden att stiga under 2014.
ECT:
Psykiatrisk akut- och heldygnsvård: Under januari t o m augusti har sammanlagt 100 patienter fått ECT. Totalt har 137 registreringar (ny- och uppföljningsregistreringar) gjorts i ECT-registret för patienter under samma period (vårdade på
vårdavdelning 2 i Örebro, samt på Karlskogas och Lindesbergs vårdavdelningar).
Detta ger 100 % täckningsgrad.
RättspsyK:
Psykiatrisk Rehabilitering och Rättspsykiatri: Under 2013 har Rättspsykiatriska kliniken haft 45 patienter i slutenvård som uppfyller kriterierna för kvalitetsregistret RättspsyK. Totalt har 68 registreringar i RättspsyK gjorts (ny-, uppföljnings- och avslutsregistreringar) under året, dvs. 100 % täckningsgrad i
Rättspsykiatrins slutenvård.
Mål 8: Minst 50 procent av patienterna inom Beroendecentrums öppenvård under 2013 ska
vara registrerat i Svenskt beroenderegister (SBR). Andelen beräknas på patienter med för registret aktuella diagnoser.
Kriterium:
>50 % registrerade i SBR.
Under 2013 har Beroendecentrum haft 542 patienter i slutenvården (BC vårdavdelning) och 1031 patienter i öppenvården (Besök till Beroendecentrums vårdavdelning, Allmänmottagningen, Dopningsmottagningen, Kajsamottagningen, NPmottagningen, Opiatmottagningen och Ungdomsmottagningen) som uppfyller
kriterierna för kvalitetsregistret SBR. Flera av patienterna vårdades både inom
öppen- och slutenvården. Täckningsgrad beräknat på 1002 registreringar från antingen slutenvård eller öppenvård i SBR dividerat i antalet unika individer i någon av vårdformerna (1405 st) ger en sammanvägd täckningsgrad på 71,3 % för
hela året.
Utfall
Trend
9 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Diagrammet nedan visar hur ÖLL ligger till i förhållande till övriga landsting/regioner när det
gäller registreringar i psykiatriska kvalitetsregister.
Antal registreringar per 1000 invånare, alla registren sammanlagt
16,00
14,00
12,00
10,00
8,00
6,00
4,00
2,00
0,00
Ny
Uppf
Värmland
Jönköping
Kronoberg
Blekinge
Gävleborg
Skåne
Norrbotten
Kalmar
Östergötland
Västra…
Västmanland
Jämtland
Södermanland
Västernorrland
Halland
Gotland
Västerbotten
Uppsala
Stockholm
Dalarna
Örebro
Riket totalt
Figur: Antal registreringar per landsting per 1000 invånare för alla register sammanslagna.
Källa: Registreringsstatistik KCP dec 2013 (registreringar t o m nov 2013 inkluderade).
Målområde 2 - Patientsäker vård
Mål 1: Antal rapporterade avvikelser, antal genomförda riskanalyser och händelseanalyser.
Kriterium:
Antal avvikelser, händelseanalyser.
Under året har det rapporterats 746 avvikelser beräknat på helår.
Antal riskanalyser = 1
Antal genomförda händelseanalyser = 5
Pågående Händelseanalyser:
En händelseanalys är relaterad till verksamheten för akut och heldygnsvård och
är i princip färdigställd. Endast några mindre detaljer återstår.
En händelseanalys relaterad till verksamheten för barn och unga vuxna (suicidförsök) är färdig.
En analys pågår i Akut och heldygnsvården. Bakgrund är ett suicidfall.
En annan händelseanalys har påbörjats i verksamheten för barn och unga vuxna.
Också detta fall är relaterat till ett självmord.
När det gäller antalet avvikelser ser vi en stigande tendens med en ganska kraftig
ökning under hösten. Fortfarande görs det för få riskanalyser. Resurser har mobiliserats för detta område.
Utfall
Trend
10 (332)
TJÄNSTE
ESTÄLLE, HANDLÄG
GGARE
DATUM
Psykkiatriförvaltnningen, Erik
k Sjöberg
2014-02-03
BETECKN
NING
Mål 2: Antal anmälningar
a
r direkt till ppsykiatrin och
o dess verrksamheter ffrån patientter och närsttående, anmälninggar enligt Leex Maria occh enskildass klagomål via
v ansvarigg myndigheet.
Kriiterium:
Anttal anmälninngar och enskildas klaggomål. Utfall
Trend
Mååluppfyllelse och trend
d:
Reddovisa resultat, måluppfyllelse inkkl. kortfattad
d analys. Anm
mälningar enligt
e
lex Maria:
Psyykiatrin har gjort
g
12 anm
mälningar eenligt Lex Maria
M
under 2013.
Ensskildas klagoomål
Dett har inkomm
mit 18 ensk
kildas klagom
mål.
Mål 3: Psykiattrin redovisaar arbetet m
med läkemed
delsgenomg
gångar (vilkket innebär att
a genomfööra
och rregistrera deessa genom
mgångar för eett utökat an
ntal patientg
grupper). U
Uppdraget ko
oordineras
med ÖLL, Apottek m.m.
Kriiterium:
Gennomföra ochh registrera läkemedelssgenomgång
gar.
d:
Upppdraget är täänkt att gen
nomföras i ssamarbete med
m Apotekeet som förvääntas ställa
resuurser till förrfogande. Ty
yvärr har pssykiatrin intte fått del av
v dessa resuurser under
årett som gått. Först
F
nästa år
å kommer Apoteket attt assistera i detta arbette. För att
kunnna fullgöra arbetet i sin
n helhet kräävs insatser från Apotek
ket. Verksam
amheten harr
gjorrt allt som går
g att göra på egen hannd.
Verrksamhetschhefen och tillika chefsööverläkaren för Akut occh heldygnssvård har
haftt uppdraget att samordn
na aktiviteteen. Psykiatrrins övriga chefsöverläk
c
äkare har
variit delaktiga och engageerade i uppddraget.
Dett har under året
å genomfförts begrännsade läkem
medelsgenom
mgångar därr läkare
ochh sjukskötersska deltagit (dock utann Apoteksressursen). C:aa 2000 sådan
ana läkemeddelsgenomggångar har genomförts
g
uunder året. Läkemedelsgenomgånngarna har
gennomförts inoom ramen fö
ör heldygnssvården och då omfattatt alla patiennter med
merr än ett ordinnerat läkem
medel i sambband med uttskrivning.
Desssutom har man
m kompleetterat läkem
medelsgeno
omgångarnaa med införaande av en
rutinn för läkem
medelsberätteelse för patiienter som skrivs
s
ut fråån heldygnssvård. Rutineen har underr hösten -13
3 varit förem
mål för impllementering
g.
Utfall
Trend
11 (332)
TJÄNSTE
ESTÄLLE, HANDLÄG
GGARE
DATUM
k Sjöberg
2014-02-03
BETECKN
NING
Mål 4: Psykiattrin redovisaar uppföljniing av basalla hygienruttiner och kläädregler (naationell mättning)).
Kriiterium:
Reddovisa/redoggör för uppfföljning av basala hygiienrutiner occh klädregleer.
Utfall
Trend
d:
Psyykiatrin deltaar två ggr om året i de nationella PPM
P
mätnin
ngarna av baasala hygienruutiner och klädregler
k
på vårdavdellningar.
De förbättringssområden so
om identifieerats är främ
mst att mång
ga medarbettare vid
mättningarna bäär ringar, arrmband ellerr klockor.
Rinngar, armbannd eller arm
mbandsur böör inte använ
ndas efterso
om de hindrrar en effekttiv handdesiinfektion.
Dessinfektion fööre kontakt med patiennt är ett annaat område som är ett föörbättringgsområde påå några av förvaltninge
f
ens vårdavd
delningar.
Ett ppar vårdavddelningar däär personaleen idag anväänder privatta kläder koommer
öveer tid att infööra arbetsklädsel tillhanndahållen av arbetsgivaaren.
mklädningsruum behöverr iordningssställas av lan
ndstingsfasttigheter ochh tidsperOm
spekktivet kan vara
v flera år. (Ganska sttora kostnad
der är fören
nat med denn
nna omställlning).
Vall av arbetsklläder är ett annat
a
områdde som kan behöva utredas vidaree, särskilt
för avd 1.
den vilka nu
u är föremåll för speciUpppföljningen har identifiierat förbätttringsområd
fikaa aktiviteter.
Tabeell: diagram
mmet visar en
n stigande ttrend vad gääller följsam
mheten till bbasala hygieenrutiner och
klädrregler för pssykiatrin.
12 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Mål 5: Förbättringsarbete baserat på rapportering av anmälningar och avvikelser.
Redogör för hur erfarenheter från anmälningar, avvikelserapportering och riskanalys används
förbättringsarbete.
Kriterium:
Beskrivning/redogörelse.
Utfall
Trend
Anmälningar och avvikelser tas upp vid arbetsplatsträffar. Genom detta förfaringssätt gör man händelsen känd bland medarbetarna. Man diskuterar hur man
kan förebygga att liknande avvikelser uppstår igen och personalen engageras i
systematiskt förbättringsarbete. På ledningsnivån diskuteras avvikelser och anmälningar som berör flera enheter eller hela förvaltningen. Både verksamhetsledningarna och psykiatrins ledningsgrupp arbetar med avvikelser av principiell betydelse.
Samtliga chefsöverläkare är också engagerade i avvikelsearbetet.
Psykiatrins vårdsäkerhetsråd analyserar avvikelser och säkrar att dessa hanteras
på ett systematiskt sätt. I psykiatrins patientsäkerhetsteam, där också anmälningsläkaren deltar, grundar sitt arbete på de händelse- och riskanalyser som görs i
verksamheterna.
Avvikelser rapporteras och diskuteras även vid verksamheternas och förvaltningens samverkansgrupper.
Mål 6: Förbättringsarbete baserat på brukarrevision
Beroendecentrum redovisar resultat från brukarrevision och hur dessa används för förbättringsarbete.
Kriterium:
Beskrivning/redogörelse av förbättringsarbete baserat på brukarrevision.
Under våren 2013 har man i Beroendecentrum genomfört en brukarrevision i såväl öppen som heldygnsvård. Tre organisationer har ansvarat för genomförandet.
Revisionen har byggt på direktintervjuer med patienter och personal utifrån manual framarbetad av brukarorganisationerna. Resultatet kommer att presenteras
inför brukarråd och ledningsgrupp. Åtgärdsplan skall därefter framtas av brukarorganisationer i samråd med berörd enhetschef. Åtgärdsplanen kommer att behandlas kontinuerligt i brukarråd och klinikledning.
Den fullständiga rapporten har blivit försenad och kan inte rapporteras förrän i
febr -14. Här är det viktigt att påpeka att det är brukarna som ansvarar för rapporten och att förseningen står utanför verksamhetens kontroll. Dock finns en delrapport som redovisats i verksamhetens brukarråd samt vid APT-möten. Resultatet så här långt tyder på att verksamheten klarar uppsatta mål.
Utfall
Trend
13 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Målområde 3 - Patientfokuserad vård
Mål 1: Resultat från mätningarna om kännedom om 1177-tjänsterna och anslutning till MVK
(nationell mätning). I uppdraget ingår att aktivt informera och verka för att patienter och närstående känner till 1177-konceptet (råd och vård via internet och telefon) och tjänsten Mina vårdkontakter (MVK).
Kriterium:
Beskriva/redogöra.
Utfall
Trend
Varje enhet har fått i uppdrag att aktivt informera patienter och närstående om
1177-konceptet. I besöksrum etc. finns affischer uppsatta med information om
1177. Samma sak gäller för Mina vårdkontakter.
Under våren har verksamheten för barn och unga vuxna tillsammans med kommunerna och landstingets informationsavdelning byggt en portal för webbaserad
information eller motsvarande där det beskrivs vart i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få
vård, stöd och hjälp.
Mål 2: Psykiatrin redovisar hur man med utgångspunkt från ”Handlingsplan/strategi för ökad
kvalitet i brukarsamverkan och delaktighet” konkretiserat utvecklingsarbetet.
Kriterium:
Beskriva/redogöra.
Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete med handlingsplanen (10punktsprogrammet) som utgångspunkt. Konkret tar detta sig form i regelbundna
möten med brukarorganisationerna kring frågeställningar kopplade till handlingsplanen. Just nu är frågorna om second opinion och brukarorganisationernas
delaktighet vid rekrytering av chefer och nyckelpersoner mycket i fokus. Rehab
unga vuxna enheten deltar i NSPH-projektet kring brukarmedverkan. Dialogträffar med ungdomar är inplanerade.
Ytterligare aktiviteter har genomförts under hösten och en fördjupad dialog med
brukarorganisationerna har inletts. Diskussionerna har mestadels förts i de brukarråd som finns kopplat till verksamheterna.
Som ett exempel har brukarrepresentanter deltagit vid intervjuer i samband med
anställning av kurator vid Beroendecentrums vårdavdelning. Delaktighet med
möjlighet till att framföra synpunkter fanns även i det sista steget när det slutliga
urvalet bland de sökande skulle göras.
Ett annat konkret exempel på verkställighet av handlingsplanen är de anhörigcirklar som bedrivs i flera av psykiatrins verksamheter och som anhöriga erbjuds
att delta i.
Implementeringsstrategin har ägnats särskild uppmärksamhet av ledningsgruppen
vid ett temamöte i början av hösten -13.
Utfall
Trend
14 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Mål 3: Psykiatrin redovisar hur delaktighet och information säkerställs i samband med att ECT
aktualiseras.
Kriterium:
Redovisa hur delaktighet och information säkerställs.
Utfall
Trend
Överläkare Axel Nordenskjöld har under året disputerat. Hans avhandling grundade sig på forskning kring ECT. Han har nu utarbetat en rutin för psykiatrin där
det bl.a. beskrivs hur delaktigheten och informationen till patienten ska genomföras.
Rutinen har under hösten varit föremål för implementering.
Målområde 4 - Effektiv vård
Mål 1: Med utgångspunkt i aktuell överenskommelse om samarbete med kommunerna ska Psykiatrin följa upp och redovisa utvecklade rutiner för samverkan för de fyra patientgrupperna i fokus (1. Barn och ungdomar med psykiska och sociala problem samtidigt, 2. Äldre med psykisk
funktionsnedsättning, 3. Personer med psykisk störning och samtidigt missbruk och 4. Personer
dömda till rättspsykiatrisk vård). Redovisa andel individuella planer inom respektive grupp.
Kriterium:
Redovisa utvecklade rutiner för samverkan och antal individuella planer.
Överenskommelsen om samarbete med kommunerna och NSPH har under året
reviderats och en handlingsplan för hur samarbetet kan utvecklas har upprättats.
Dessutom har överenskommelsen varit föremål för en uppföljning som är dokumenterad. Revideringen av dokumentet har grundats på nämnda uppföljning.
De rutiner som man arbetat med att dels utveckla och implementera är rutinen för
SIP och rutinen för integrerad psykiatri. Båda har stark koppling till den aktuella
överenskommelsen om samarbete.
Rutinerna har fokus på samtliga fyra patientgruppen som nämns i målet.
1. Andel individuella planer för barn och ungdomar: Det har upprättats SIP för
105 patienter, vilket motsvarar ungefär 70 % täckning.
2. Andel individuella planer för äldre med psykisk funktionsnedsättning: totalt
ca 25 SIP:ar rörande personer över 65 år av totalt 170 SIP:ar gjorda på alla
ålderskategorier.
3. Andel individuella planer för person med psykisk störning och samtidigt
missbruk: 16 samordnade individuella planer och 1640 vårdplaner. 100 % av
patienterna får en plan av något slag.
4. Andel individuella planer för personer dömda till rättspsykiatrisk vård:
I rättspsykiatrin har alla patienter (100 %) en individuell vårdplan. I utslussningsfasen etableras samarbete med andra huvudmän, i huvudsak kommunerna. I denna fas upprättas en s.k. samordnad individuell plan (motsvarande
SIP) på samtliga patienter utifrån det regelverk som styr den rättspsykiatriska
vården.
Utfall
Trend
15 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Mål 2: BUP redovisar systematisk journaluppföljning avseende samverkan kring barn/unga aktuella för både Barn- och ungdomshabiliteringen och BUP.
Kriterium:
Redovisning.
Utfall
Trend
Denna rapport syftar till att kartlägga insatser för en grupp barn/ungdomar för
vilka både BUP och BUH har ett ansvar. Dessutom klargör den vilka insatser
denna patientgrupp får vid respektive enhet.
I rapporten konstateras att det är positivt om insatser inom BUP och BUH kompletterar varandra. Ur patientens perspektiv framstår det som viktigt att det finns
ett samarbete mellan BUP och BUH, så att båda instanserna är informerade om
varandras bedömningar och insatser och att man utnyttjar de sammantagna resurserna optimalt.
Uppdraget är slutfört.
Mål 3: Samordnad vårdplan
Redovisa andel patienter med schizofreni/psykos som har en samordnad individuell vårdplan.
(kan kombineras med undersökning av delaktighet i vårdplaneringen).
Kriterium:
Andel patienter med schizofreni/psykos som har en individuell vårdplan.
Verksamheten för Rehabilitering och rättspsykiatri har haft uppdraget att mäta
andelen patienter med diagnosen schizofreni/psykos och som erhållit en SIP.
Mätningen har gett vid handen att c:a 75-80 % av patienterna i verksamhetens
rehabiliteringsdel har en samordnad individuell vårdplan. När det gäller Rättspsykiatrins patienter har 100 % en individuell vårdplan. Det stora flertalet av patienterna som vårdas psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri har en schizofreni/psykos diagnos.
Det viktigt att förstå att alla patienter ska ha en individuell plan men inte alla har
behov av en samordnad plan (eftersom den senare kräver insatser från mer än en
huvudman).
Utfall
Trend
16 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Målområde 5 - Jämlik och jämställd vård
Mål 1: Redovisa mål 6, d.v.s. arbetet med att säkerställa att sjukskrivningen av patienter är patient- och rättssäker och att det inte finns några omotiverade skillnader i sjukskrivningen mellan
könen.
Kriterium:
Redovisning av arbete med att säkerställa att sjukskrivningen av patienter är patient- och rättssäker m.m.
Utfall
Trend
Verksamhetschefen och tillika chefsöverläkaren för Psykiatriska akut- och heldygnsvården är ledamot i landstingets operativa sjukskrivningsgrupp. Ledamoten
förmedlar riktlinjer och rekommendationer till läkare verksamma i psykiatrin.
Som en viktig del i att säkra sjukskrivningsprocessen ingår utbildningspaketet
”Genushanden”, vilket erbjuds psykiatrins läkargrupp. Uppdraget i sjukskrivningsgruppen koordineras med sjukskrivningskommitténs arbete (där samma
verksamhetschef/chefsöverläkare ingår).
Psykiatrin får fortfarande mycket klagomål (och avvikelser) på handläggningen
av sjukskrivningar. Handläggningstiden blir i vissa fall långsam och bedömningsunderlagen kommer inte FK tillhanda inom stipulerad tid. Läkarbrist och
hur vi administrerar sjukskrivningsprocessen är kända orsaker till avvikelser.
Viktigt att påpeka är att psykiatrin gör stora ansträngningar för att få sjukskrivningsprocessen att fungera på ett bättre sätt.
ST-läkarmottagning med en specialistläkare som handledare utreds.
Sannolikt går det också att i högre grad använda arbetsterapeutens kompetens för
att göra funktionsbedömningar. Dessa kan komplettera underlaget för den bedömning läkaren gör i samband med sjukskrivning av en patient. I öppenvården
börjar man under våren att arbeta med LEAN för att förbättra flöden och processer i psykiatrin. Även LEAN bör kunna bidra till att sjukskrivningsprocessen förbättras på sikt.
Psykiatrin har varit delaktig i framarbetandet av en ÖLL rutin för handläggning
av sjukskrivna patienter. Rutinen beräknas bli beslutad under våren 2014.
Ett system med rehabiliteringskoordinator har påbörjats i primärvården. Möjligtvis kan denna funktion bidra till en högre grad av rättssäkerhet i sjukskrivningsprocessen även i psykiatrin. Dock har inga beslut fattats om detta i skrivande
stund.
Mål 2: Genushanden
Samtliga sjukskrivande vårdenheter ska senast vid utgången av 2013 ha genomfört en fortbildningsinsats om jämställd sjukskrivning samt om försäkringsmedicin.
Kriterium:
Samtliga sjukskrivande enheter ska ha deltagit i utbildningsinsats.
Utfall
Trend
17 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Utbildningsinsatsen är fullt ut genomförd. Man har haft grupparbeten och gruppdiskussioner. Vissa läkare har även deltagit i handledningsseminarier ledda av
personal från Försäkringskassan. Datoriserat medicinskt underlag är på väg att införas.
Målområde 6 - Vård i rimlig tid
Mål 1: Tillgängligheten följs månatligen och redovisas regelbundet på nämnden - ordinarie
mätningar.
Kriterium:
Tillgänglighet.
Utfall
Trend
Utfall
Trend
Tillgängligheten rapporteras endast muntligt till nämnden (enligt besked från
ledningskansliet).
Mål 2: Uppföljning av jourmottagningens system med tidbokning. Redovisa volym.
Kriterium:
Redovisa uppföljning (volym) av jourmottagningens system med tidbokning.
Under 2013 har jourmottagningen haft 60 bokade besök. Man har två bokningsbara tider varje vardag. Dock är utnyttjandet av dessa tider lågt. Tidsbokningarna
sker i allmänhet i samband med att patienten lämnar jourmottagningen. Patienten
träffar i dessa fall en kurator och har med denna upp till ca 3 besök. I vissa fall
avslutas kontakten därefter och i andra fall tar öppenvården över ansvaret för behandlingen.
Mål 3: Psykiatrin redovisar med utgångspunkt från framtagen policy för telefontillgänglighet
inom Psykiatrin hur patienterna bedömer tillgängligheten.
Kriterium:
Redovisning.
En utredning har genomförts i syfte att ta reda på hur patienterna bedömer tillgängligheten.
Många patienter ringer därför att de behöver recept eller sjukintyg, vilket innebär
att antalet samtal blir väldigt många. Patienter och anhöriga hamnar ofta i långa
telefonköer. Över 20 % av de som ringer väljer att lägga på utan att komma fram
Utfall
Trend
18 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
till rådgivningstelefonen.
Undersökningen indikerar dessutom att det sannolikt finns vårdprocesser ute i
verksamheten som inte fungerar tillfredställande, vilket i sin tur medför ett orimligt högt antal telefonsamtal till rådgivningen.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att psykiatrin behöver öka telefontillgängligheten. Åtgärder för att öka tillgängligheten har påbörjats i Allmänpsykiatrins öppenvård som kommer att innebära en utvecklad telefonrådgivning med
högre tillgänglighet än idag.
Mål 4: Vid utgången av 2013 ska allmänpsykiatrin uppfylla vårdgarantin och BUP ska uppfylla
den förstärkta vårdgarantin. Vidare ska minst 90 procent av alla patienter som besöker allmänpsykiatrin och BUP ha fått återbesök inom planerad tid och genomströmningstiden på akutmottagningen ska vara under fyra timmar.
Kriterium:
1. Resultat vårdgarantin Allmänpsykiatrin
2. Resultat förstärkta vårdgarantin BUP
3. Resultat - 90 % återbesök inom planerad tid (BUP och Allmänpsykiatri)
4. Resultat – genomströmningstid på psykiatriska akutmottagningen
1. Vårdgarantin - Allmänpsykiatrin
I stora drag har verksamheterna klarat vårdgarantin under 2013. Allmänpsykiatrin i Örebro är undantaget och har haft svårast att nå målet. De ligger strax
under 90 % gränsen vilket till stor del kan förklaras dels med läkarbrist och
dels hårt patienttryck.
Vårdgaranti: Andel väntande som väntat mindre än 90 dagar på första kontakt
%
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Jul Aug Sep Okt Nov Dec
89
80
67
78
90
BUV <18 100 100 100 100 100 100 100
95
92
100 100 100
BUV >18 88
90
98
81
79
75
84
76
88
89
100 100
BC
83
88
95
97
94
88
83
83
97
97
APÖ
87
89
91
97
93
89
91
87
95
Tabell: Väntetid till första kontakt i Allmänpsykiatrins öppenvård har nått 90 %
gränsen under fem av årets månader.
Utfall
Trend
19 (332)
TJÄNSTE
ESTÄLLE, HANDLÄG
GGARE
DATUM
k Sjöberg
2014-02-03
BETECKN
NING
Vård
dgaranti: A
Andel vän
ntande som väntat mindre änn 90 dagarr på behandling
%
100
0
95
5
90
0
85
5
80
0
75
5
70
0
65
5
60
0
55
5
50
0
Jan Feb Mar Apr M
Maj Jun
Ju
ul Aug Sep Okt Nov Dec
70
66
81
73
77
81
76
80
86
92
BUV <1
18 100
97
90
97
97
90
67
80
92
100 100 109
BUV >1
18 88
95
87
93
74
74
72
74
75
84
100 100 100 100 1100 100
86
88
100 100 100 100
APÖ
BC
87
90
100 100
Tabbell: Väntetid till behan
ndling i Allm
mänpsykiattrins öppenv
vård har enddast nått
90 % gränsen under
u
två av
v årets månnader.
Detta
a innebär vårrdgarantin:
Du ska få kon
ntakt med, eller besök hos di striktsskötersk
ka eller sjukskö
öterska samma
a dag du
ringer.
Om du bedöm
ms behöva träfffa en läkare sk
ka du få tid hos
s en distriktsläkare inom sju dagar.
Om distriktslä
äkaren skriver remiss till en sspecialist ska du
d få en tid därr inom 90 daga
ar.
Om specialistläkaren beslutar om behandlling ska du få det
d inom 90 da
agar.
2. N
När det gälller förstärktta vårdgaranntin för barn
n och unga har
h målet up
uppnåtts
bbåde när deet gäller förssta besök occh utredning
g/behandling. Diagram
mmen nedan
vvisar utveckklingen för den förstärkkta vårdgaraantin. Den beräkningsg
b
grund som
ggäller är gennomsnittet för
f periodenn jan – okt -14.
-
20 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Förstärkt vårdgaranti: Andel genomförda besök, utredning/behandling som skett inom 30 dagar
%
100
95
90
85
80
75
70
65
Mål besök 90%
Mål utr/beh 80%
jan
feb mars april maj juni
juli
aug sep
okt nov dec
PSYK <18 besök
PSYK <18 utredning/behandling
3. Återbesök inom planerad tid
Förvaltningen har inte haft tillgång till data som med absolut exakthet beskriver återbesök inom planerad tid. Dock har vi god kunskap om detta förhållande även utan data via uppföljningsportalen. Psykiatrins patienter får sina
återbesök inom planerad tid i de allra flesta fall. Dock har Öppenvården i
Hallsberg redovisat problem som härrör hög personalomsättning. Bl.a. har tre
sjuksköterskor och två psykologer slutat under året. Den bedömning som görs
trots rapport från Hallsberg, är att målvärdet 90 % klaras med god marginal.
4. Redovisning av återbesök inom planerad tid på psykiatrins akutmottagning.
Tabellen nedan visar att psykiatrin inte klarar att fullt ut uppnå målvärdet. Genomsnittligt får 87,7 % av patienterna en genomströmningstid under fyra timmar.
TGT Jourmottagningen 2013 Månad TGT < 1 tim TGT < 2 tim Totalt 15 47,7 Jan 12,4 39,3 Feb 15,2 48,1 Mars 13 45,9 April 17,5 46,6 Maj 14,2 46,9 Juni 18,3 55,6 Juli 17,6 52,8 Aug 15 53 Sept 14,6 44,6 Okt 14,1 40,7 Nov 12,9 51 TGT < 3 tim 72,6 67,7 74,2 73 72,4 70,4 80,5 76,8 74,3 69,1 65,8 74,5 TGT < 4 tim 87,7 84,6 88,3 86,2 89 86,3 93,2 88,7 90,2 85,9 86,1 86,2 21 (32)
DATUM
2014-02-03
Dec 20,6 43,2 TGT = total genomströmningstid 70,7 BETECKNING
85,9 Tabell: Genomströmningen på psykiatriska jourmottagningen (akutmottagning).
Siffrorna anger %. Målvärdet är 90 %.
Genomströmningstid på psykiatrins akutmottagning – historiskt < 4 timmar
Jan
Febr
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
2011
2012
90,6
93,7
94,3
93,5
91,7
90,2
89
89,2
85,6
84,4
85,9
86,8
89,8
90,6
86,3
86,8
86,4
80,2
78,6
82,7
83,7
83,6
83,4
87,9
Tabell: Genomströmningen på psykiatriska jourmottagningen (akutmottagning)
åren 2011 och 2012. Siffrorna anger %. Målvärdet är 90 %.
Hög genomströmningstid kan ha många olika orsaker. T.ex. ojämnt inflöde, att
vissa ärenden tar längre tid, att viss personal tar längre tid på sig osv. Det kan
också handla om problem med utflödet från mottagningen.
Följande åtgärder planeras eller har genomförts i syfte att förbättra genomströmningen:
 planering för ett förändrat jourschema med dubbla primärjourer även
kvällstid. Förhandling med fack pågår.
 möjligheten till tidsbokning infördes i höstas med förhoppning att flytta
vissa besök från ”högbelastningstider” till förmiddagar.
 strävan att effektivare utnyttja resurserna genom att kurator och sjuksköterska tar fler samtal där läkarinsats inte är nödvändig.
 förbättra flöden mellan vårdenheter.
Sammantaget har ovanstående åtgärder fått viss effekt men tyvärr inte påverkat statistiken i någon nämnvärd grad. Arbetet fortsätter för att förbättra
genomströmningen.
22 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Målområde 7 - Hälsofrämjande vård
Mål 1: Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa
för att förebygga sjukdom eller skada enligt mål 9. (Uppföljning via nationell patientenkät)
Kriterium:
Redovisa aktiviteter.
Utfall
Trend
Utvecklingsarbete pågår på alla enheter för att systematisera informationen till
patienterna om hur de kan påverka sin hälsa och förebygga sjukdom. I detta arbete ingår att säkra efterlevnaden av tidigare införd rutin om hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande åtgärder i psykiatrisk verksamhet i ÖLL.
En checklista har införts i öppenvården som säkrar att alla behandlare vid första
samtalet med en ny patient berör det hälsofrämjande området. Vid detta första
samtal görs även en inventering av patientens levnadsvanor.
Patienterna erbjuds rökavvänjning. Program för sömnhygien har introducerats i
heldygnsvården. Man utfärdar recept på FAR och ger information om kost/hälsa.
Motiverande samtal om vardagsmotion och ett hälsosammare liv erbjuds.
Införande av hälsocoacher i verksamheten för rehabilitering och rättspsykiatri.
Mål 2: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete. Redovisa fortsatt arbete med att
implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
Kriterium:
Redovisa arbetet med att implementera NR (Nationella riktlinjer) för sjukdomsförebyggande metoder.
Aktiviteter har pågått under hela året för att införa NR för sjukdomsförebyggande
insatser och säkra att dessa används i verksamheterna. Det har gjorts genomgångar med personalen om riktlinjens innehåll. Man har gått igenom rutiner på
verksamhetsnivå för att kalibrera dessa med NR. Konkret pågår långtgående förberedelser för att på sikt stänga rökrummen i samtliga vårdavdelningars rökrum.
Det bör dock påpekas att detta i vissa fall är en komplicerad sak eftersom det är
känsligt att begränsa möjligheterna till att röka för de patienter som är ångestfyllda och oroliga.
Utfall
Trend
23 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Mål 3: Rökslutarstöd
I syfte att pröva möjligheterna att på sikt skapa en rökfri slutenvårdsmiljö i psykiatrin ska en slutenvårdsenhet (Psykiatrisk vårdavdelning, Karlskoga) genomföra pilotstudie.
Kriterium:
Genomföra en pilotstudie för rökfri vårdmiljö på psykiatrisk vårdavdelning i
Karlskoga.
Utfall
Det har visat sig ogörligt att skapa en helt rökfri miljö på vårdavdelningen i
Karlskoga under 2013. Dock har man tagit ett flertal viktiga steg mot en rökfri
miljö genom att bl.a. inte tillåta rökning mellan kl. 24.00 – 06.00. Det som komplicerar saken är att vissa patienter vårdas mot sin vilja (tvångsvård enligt LPT).
Det krävs då personal som följer med patienten ut och röker, vilket ofta inte är
praktiskt möjligt. Övriga patienter kan dock gå ut och röka. En viktig åtgärd i
sammanhanget är att patienterna erbjuds nikotinplåster.
Sammanfattningsvis har det inte gått att stänga avdelningens rökrum. Dock har
personalens trägna arbete lett till en bättre vårdmiljö eftersom det nu totalt sett
röks mindre i rökrummet. Som en konsekvens av detta läcker det ut mindre rök
från rökrummet i allmänna utrymmen.
För övrigt pågår det stora förändringar i andra delar av heldygnsvården när det
gäller att skapa rökfria miljöer. T.ex. har Beroendecentrums vårdavdelning kommit långt i detta avseende. Där har man haft en arbetsgrupp som nu kommit med
ett väl genomarbetat förslag som går ut på att rökrummen ska stängas. Dock har
detta förslag rönt motstånd i Beroendecentrums brukarråd. Ledningen förbereder
en stängning och sannolikt blir det ett beslut i frågan under våren 2014.
Ekonomi
Sammanfattning
Utfall 2013
Resultat
Löneökningstakt
Lönekostnad (40-41)
Antal besök
Antal vårddagar
4,1 mnkr
Utfall 2012 Förändring
%
3,1 mnkr
30,8 %
339 mnkr
330 mnkr
2,9 %
131 137
131 917
-0,6 %
40 020
40 553
-1,3 %
2,9 %
Löneökningstakt för 2012 är inte angiven då denna anger förändringen mellan 2012-2011 och
Psykiatrin var inte en egen förvaltning 2011.
Nyckeltalen kommenteras och analyseras nedan.
Trend
24 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Resultatrapport
Utfall 2013
Budget 2013
Utfall2012
Budgetavvikelse kr
Utfallsavvikelse kr
38,8
36,6
39,0
23,0
40
41
0
14
-1
-4
Avgifter och såld vård
Övriga intäkter
Summa intäkter
75,4
62,0
81
13
-5
Personalkostnader
Övriga kostnader
Avskrivningar
-490,5
-234,1
-1,6
-511,0
-204,0
-2,0
-478
-246
-3
21
-30
0
-13
11
1
Summa kostnader
-726,2
-717,0
-727
-9
0
-0,1
655,0
0,0
655,0
0
649
0
0
0
6
4,1
0,0
3
4
1
Finansnetto
Landstingsbidrag/-ersättning
Resultat
Årsresultatet är ett överskott på 4,1 mnkr. Psykiatrin har under året vidtagit ett flertal åtgärder för
att balansera upp ekonomin och dessa åtgärder har gett resultat. Några av de kostnader som
minskat i år är hyrläkarkostnader och kostnader för köpt högspecialiserad rättspsykiatrisk vård.
Psykiatrin har dessutom fått ytterligare förstärkningar i slutet av året vilket gjort att resultatet
blev ett överskott. Det som förbättrade resultatet ytterligare var det tillskott på 2,5 mnkr som
Psykiatrin tilldelades för tillgänglighet samt att LoVS i december gjorde en återbetalning till
Psykiatrin på 1,4 avseende hyresreglering.
Resultatutveckling
mnkr
10
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
2012
2013
4
3
25 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Årets resultat
Intäkter
Verksamhetens intäkter uppgår till 75,4 mnkr, vilket är 5,2 mnkr lägre än föregående år. Minskningen kan hänföras till minskade projektintäkter och minskade intäkter från försäljning av vård.
Intäkter från försäljning av vård uppgår till 30,9 mnkr, vilket är 1,1 mnkr lägre än föregående år.
Huvudorsaken till minskningen är att asylintäkterna för slutenvård har minskat.
I december erhöll Psykiatrin 1,4 mnkr i intäkt från LoVS avseende hyresreglering.
Att intäkterna är högre än budgeterat kan hänföras till att de extrainsatser som KCP (Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister, Örebro Uppsala) utfört samt projekt som
bedrivits inom Psykiatrin inte är budgeterade i ekonomisystemet.
I december erhöll Psykiatrins ersättning vid fördelning av tillgänglighetsmedel 2013. Psykiatrin
erhöll 2,5 mnkr i landstingsbidragstillkott för detta.
Personalkostnader
Personalkostnaderna uppgår till 490,5 mnkr vilket är 12,3 mnkr högre än föregående år. Ökningen är främst kopplad till löneavtal. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat vilket främst beror
på vakanser.
Psykiatrin har brist på specialistläkare och köper in läkartjänster men den kostnaden hamnar som
en övrig kostnad.
Övriga kostnader
Övriga kostnader inklusive avskrivningskostnader uppgår till 235,7 mnkr, vilket är 12,3 lägre än
föregående år. Det som främst har minskat är kostnader för köpt högspecialiserad rättspsykiatrisk
vård, projektkostnader och hyrläkarkostnader. Kostnaden för köp av högspecialiserad rättspsykiatrisk vård uppgår till 19,1 mnkr, vilket är en minskning med 5,7 mnkr jämfört med föregående
år. Kostnaden för köp av läkartjänster uppgår till 15,9 mnkr, vilket är 1,1 mnkr lägre än föregående år.
Övriga kostnader är högre än budgeterat och det kan hänföras till att kostnaden för hyrläkare inte
är budgeterad utan balanseras upp av de läkartjänster som inte är bemannade och som ger ett
överskott mot personalkostnadsbudgeten. En annan förklaring till skillnaden är att de extrainsatser som KCP utfört samt projekt som bedrivits inom Psykiatrin inte är budgeterade i ekonomisystemet.
Investeringar
Investeringsutgifterna uppgår till 0,5 mnkr. Investeringsutrymmet för övrig utrustning till rättspsykiatrin, flytt av avdelning från Mellringe till Karlahuset (3,0 mnkr), har inte använts då flytten
inte kommer att bli av. Ombyggnationen av jourmottagningen blir inte klar förrän nästa år vilket
gör att investeringsutrymmet (övrig utrustning 1,5 mnkr) för detta måste flyttas över till nästa år.
Investeringsutrymmet för övrig utrustning till psykiatrisk öppenvård (Psykiatrisk mottagning för
barn och unga vuxna), 0,6 mnkr, måste också flyttas över till nästa år på grund av att de nya lokalerna inte är klara ännu.
26 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Utfall
2013
Budget
2013
Utfall
2012
Medicinteknisk utrustning innevarande års budget
0,2
0,3
0,0
Medicinteknisk utrustning överfört från tidigare års
budget
0,0
0,0
0,0
Övrig utrustning innevarande års budet
0,0
3,6
0,0
Övrig utrustning överfört från tidigare års budget
0,3
2,5
0,6
Summa
0,5
6,4
0,6
Sammanställning uppföljning av investeringar,
mnkr (nettoinvesteringar)
Byggnadsinvesteringar innevarande års budget
Byggnadsinvesteringar överfört från tidigare
års budget
IT-utrustning innevarande års budget
IT-utrustning överfört från tidigare års budget
Produktionstal
Antal besök
Antalet besök uppgår 2013 till 131 137 stycken. Det är en minskning med 780 besök (-0,6 %)
jämfört med föregående år. Psykiatri för barn och unga vuxna (+3 060) och Rättspsykiatrin (+53)
har ökat antalet besök. I samtliga övriga verksamheter har det totala antalet besök minskat. Antalsmässigt är det besöken på Allmänpsykiatrisk öppenvård (-2 291), Beroendecentrum (-778)
och Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk (-418) som har minskat mest.
Antal vårddagar
Antalet vårddagar uppgår 2013 till 40 020 stycken. Det är en minskning med 533 vårddagar (-1,3
%) jämfört med samma period förra året. Beroendecentrum har minskat antalet disponibla vårdplatser vilket lett till att antalet vårddagar minskat (-641). Även Rättspsykiatrin (-499) har minskat antalet vårddagar. I samtliga övriga verksamheter har det totala antalet vårddagar ökat.
27 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Personalekonomi
Löneökningstakt:
Utfall 2013
2,9 %
339,0 mnkr
Utfall 2012
329,5 mnkr
Löneökningstakten är 2,9 %. Ökningen är främst kopplad till löneavtal samt att personal anställts
för ett nytt uppdrag (utveckling av vård och behandling vid psykisk ohälsa hos barn och unga i
samarbete mellan primärvården och BUP) som psykiatrin fått extra medel för.
Kostnadsanalys
Belopp i tkr.
Konto
4011+
4081
Kategori
Månadslöner
4012
Timanställda
4031
Obekväm arbetstid
4032
Utfall
2013
259 622
Utfall
2012
253 656
Förändring
5 966
Förändring %
2,4 %
7 907
7 419
488
6,6 %
12 733
12 546
187
1,5 %
Övertid/mertid
4 995
4 242
753
17,8 %
4033
Jour och beredskap
5 426
4 306
1 120
26,0 %
4040
Förändring skuld jour, beredskap och övertid
175
1 158
-983
-84,9 %
4110+
4150
Semesterkostnad inkl. skuldförändring
33 186
31 895
1 291
4,0 %
4120
Sjuklön
5 046
5 021
25
0,5 %
Övrigt 40xx-41xx
Totalt 40-41
9 940
9 288
652
7,0 %
339 029
329 530
9 499
2,9 %
Kostnaden för timanställda och övertid/mertid har ökat med 6,6 % respektive 17,8 % jämfört
med förra året. Det finns flera förklaringar till detta. Under året har det varit fler tillfällen då det
krävts att patienter har fått extra tillsyn, vilket flertalet gånger krävt att timanställd personal tagits
in eller att befintlig personal har fått gå in på övertid. Under året har också vårdavdelningen i
Lindesberg haft svårigheter att bemanna tjänster och tvingats att ta in personal på tim- eller övertid. Dessutom blev storhelgskostnaderna vid jul och nyår högre än föregående år.
Kostnaden för jour och beredskap ska ses ihop med förändringen av skulden för jour och beredskap som har minskat.
Ökningen av posten övrigt kan hänföras till avgångsförmåner.
28 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Antal anställda årsarbetare per yrkesgrupp (yrkesgrupp utifrån förvaltningsspecifikt)
Yrkesgrupp Läkare Sjuksköterska/barnmorska m.fl. Övrig sjukvårdspersonal Arbetsterapeut Sjukgymnast Biträdespersonal Skötare Undersköterska Undervisningspersonal Kurator Psykolog/terapeut Övrig social personal Tandläkare Tandsköterska/tandhygienist Övrig tandvårdspersonal Läkarsekreterare Övrig administrativ personal Städpersonal Kökspersonal Övrig personal Totalt År 2013 Antal årsarbetare tv + vt Kvinnor Män Totalt 44,35
36,45
80,80
166,10
48,40 214,50
0,00
0,00
0,00
30,50
4,75
35,25
8,75
3,00
11,75
1,00
3,00
4,00
138,53
89,93 228,46
2,50
2,00
4,50
1,00
0,00
1,00
60,00
6,00
66,00
73,85
34,25 108,10
36,25
7,75
44,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
65,00
0,00
65,00
57,95
22,60
80,55
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
1,00
1,00
685,78 259,13 944,91
År 2012 Antal årsarbetare tv + vt Kvinnor Män Totalt 43,95 34,45
78,40
163,15 47,03 210,18
1,00 1,00
2,00
29,00 5,00
34,00
7,75 3,00
10,75
2,00 1,00
3,00
133,99 96,18 230,17
2,50 2,00
4,50
1,00 0,00
1,00
59,20 7,00
66,20
67,75 35,50 103,25
40,75 9,75
50,50
0,00 0,00
0,00
0,00 0,00
0,00
0,00 0,00
0,00
60,50 0,00
60,50
56,85 24,60
81,45
0,00 0,00
0,00
0,00 0,00
0,00
0,00 1,00
1,00
669,39 267,51 936,90
Kommentar/Analys: Antalet årsarbetare inom psykiatrin har ökat med 8 årsarbetare. Antalet läkare
har ökat med 2,5 årsarbetare med en ökning av 4 t.v. anställningar 100 %.
Även antalet sjuksköterskor och läkarsekreterare har ökat med 4 respektive 5 årsarbetare.
Antalet psykologer har ökat samtidigt som övrig social personal minskat i motsvarande grad.
29 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Sjukfrånvaro
År 2013 År 2012 jan ‐ nov jan ‐ nov Kvinnor Schemalagda timmar Förändring Antal tim‐
mar Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 482 1 250 1 244 339 708 1 727 047
487 480 256 1 730 744 ‐6 149 2 452 ‐3 697
Sjuk korttidsfrånvaro 26 721 9 467
36 188
28 289
10 219
38 508 ‐1 568
Sjuk långtidsfrånvaro 49 499 13 371
62 870
45 860
12 608
58 468 3 639
764
4 402
Sjukfrånvaro total 76 220 22 838
99 058
74 149
22 827
96 976 2 071
11
2 082
Sjuk korttidsfrånvaro % * Sjuk långtidsfrånvaro % * 2,15% 1,96%
2,10%
2,26%
2,13%
2,22% 3,98% 2,77%
3,64%
3,67%
2,63%
3,38% Sjukfrånvaro totalt % * 6,13% 4,73%
5,74%
5,93%
4,75%
5,60% ‐752 ‐2 320
‐
‐
‐0,11% 0,17% 0,13%
0,31% 0,14% 0,26%
‐
0,20% 0,02% 0,13%
*) Procent av (avtalad) schemalagd tid
Kommentar/Analys
Korttidssjukfrånvaron minskar samtidigt som långtidssjukfrånvaron ökar.
Totalt är antalet sjukfrånvarotimmar i stort sett oförändrad
Uppföljning/redovisning av mål för personal
Mål: Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare.
Mål 40, VP-ÖLL/13
Kriterium: attraktiv arbetsplats
Utfall
Trend
Måluppfyllelse och trend: Med syftet att stärka Psykiatrin som attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare har förvaltningen genomfört medarbetarutbildning med samtliga medarbetare som målgrupp.
Mål: Örebro läns landsting erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Mål 41, VPÖLL/13
Kriterium: hållbar och hälsofrämjande arbetsplats
Måluppfyllelse och trend: Psykiatrin arbetar kontinuerligt för att utveckla en
arbetsorganisation och arbetsmiljö som främjar ett långsiktigt och hållbart arbetsliv.
Utfall
Trend
30 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
SAM-enkät redovisas separat
Mål: Frisktalet ska öka. Mål 42, VP-ÖLL/13
Kriterium: Ökade frisktal.
Utfall
Trend
Måluppfyllelse och trend: Genom att följa upp sjukfrånvaro och aktivt arbete
med förebyggande och tidiga insatser vill Psykiatrin öka frisktalet hos medarbetarna.
Korttidssjukfrånvaron minskar inom psykiatrin. Korttidssjukfrånvaron för män
minskar samtidigt som kvinnors korttidssjukfrånvaro är oförändrad.
Mål: Samtliga medarbetare som vill ha heltid ska erbjudas detta, under de förutsättningar som
preciseras under personalavsnittet. Mål 43, VP-ÖLL/13
Kriterium: Heltidstjänstgöring.
Utfall
Trend
Måluppfyllelse och trend: Alla tjänster som annonseras i Psykiatrin ska vara
heltider, med möjlighet att gå ner i tid för den som så önskar.
Av 5 oönskade deltider kan 2 tänka sig att byta till annan arbetsplats för att få
önskemålen tillgodosedda. 3 av medarbetarna har tillfälligt höjd tjänstgöring.
Mål: Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge
god och patientsäker vård. Kopplas till målsättning 4:1 ÖK/13 Mål 44, VP-ÖLL/13
Kriterium: Samtliga medarbetare inom Psykiatrin erbjuds en kompetensutvecklingsplan som ett resultat av medarbetarsamtalet.
Måluppfyllelse och trend: Samtliga medarbetare inom Psykiatrin diskuterar
kompetensutveckling inom ramen för medarbetarsamtalet.
Utfall
Trend
31 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Framtida utmaningar
Samverkan i partnerskap med stöd av överenskommelser
Upplägget med statliga och regionala överenskommelser inom område Psykisk ohälsa kommer
att fortsätta under de närmaste åren. Den nya Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kan bidra till
förstärkta möjligheter till samverkan med sjukhusvård och primärvård för våra gemensamma
målgrupper. Samspelet med omgivande samhälle, för att också bidra till att öka målgruppens
tillgång till arbete och sysselsättning, kan stärkas upp av de planerade länsdelsgrupperna som är
under utveckling. Psykiatrins uppdrag är väl förberett inom dessa områden men kommer att behöva uthållighet i arbetet för att nå en långsiktig effekt. En viktig utmaning är att göra uppdraget
tydligt på olika handläggarnivåer till stöd för synkronisering och samordning av insatserna.
Några målgrupper är särskilt identifierade
 Barn och unga – förstärkt vårdgaranti, prestationsersättning med särskilda krav i samverkan
med kommunerna, insatser för att stärka upp vården i första linjen pågår med kompetensutveckling och resurser för konsultationer.
 Missbruk och beroende - Lagrådsremissen inom området föreslår ett förstärkt och lagstadgat
krav på samverkan mellan kommuner och landsting från 1 juli 2013.
 Rättspsykiatri – ett omfattande arbete återstår för praktisk samverkan med kommunerna för
att stödja patienternas möjligheter till vardagsfungerande i samhället med tät öppenvård, boende och boendestöd.
 Allmänpsykiatri – särskilt fokus på patienter med hög vårdkonsumtion och omfattande insatsbehov. Tät öppenvård med alternativa vårdinsatser för att möta patientens behov i vardagssituationer och minska behov av inläggning. Övergångar mellan vårdnivåer måste säkras
och patienters behov av kombinerade insatser ska underlättas med vårdkoordinator efter behovsnivå.
Viktigt för framgång inom Psykiatrin är dessutom
 Kompetensförsörjning - brist på specialistläkare, strategiska insatser krävs.
 Brukardelaktighet - väl fungerande samverkan med brukar- och anhörigföreträdare och andra
samverkanspartners avgörande, tar stöd i handlingsplan.
 Lokalanpassningar – krävs på både kort, BUP och lång sikt, ökad kapacitet USÖ, för att
skapa en säker vårdmiljö för våra patienter.
 God ekonomisk hushållning - åtgärder för att optimera nyttjandet av personal i förhållande
till patienters prioriterade insatsbehov.
 Kunskapsutveckling och akademisering- kopplat till kvalitet, utbildning och forskning
Örebro 2014-02-03
Birgitta J Huuva
Psykiatrichef
32 (32)
DATUM
2014-02-03
BETECKNING
Bilagor
(Redovisas separat)
A. Matris, fullmäktiges mål
B. Matris, fullmäktiges uppdrag
C. Överenskommelse med nämnden för Psykiatri, Habilitering och hjälpmedel
2013-08-30
1 (3)
Verksamhetsplan 2013 – mål; en matris för att följa den röda tråden
Bilaga A. Uppföljning av mål i ÖLLs verksamhetsplan 2013
Förvaltning: Psykiatri
Målområde
Mål
nr
God och patientsäker vård
3
4
5
6
7
8
9
Forskning och högskoleutbildning
12
Forskning och högskoleutbildning
13
Mål
Ansvarig tjänsteman
Ledningskansliet
Förvaltningens värde eller aktiviteter för att nå målet
Örebro län ska vara ett av de tre landstingen/regionerna i landet som har högst andel
invånare som anser att de har tillgång till
den hälso- och sjukvård som de behöver
enligt Vårdbarometerns mätningar.
Nollvision – inga undvikbara vårdskador
eller dödsfall ska uppkomma i samband
med vård och behandling.
Tillgängligheten till vården ska öka 2013
jämfört med 2012 inom alla hälso- och
sjukvårdsförvaltningar.
Sjukskrivningen av patienter är patient- och
rättssäker och det finns inte några omotiverade skillnader i sjukskrivningen mellan
kön.
Mål Landstingets målsättning är att 25 procent av innevånarna år 2013 är anslutna till
Mina vårdkontakter.
Mål Landstingets målsättning är att 50 procent av invånarna vid utgången av 2013 har
kännedom om tjänsterna i 1177-konceptet,
råd och vård via Internet och telefon.
Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa
för att förebygga sjukdom eller skada.
Det medicinska vetenskapsområdet ska
fortsätta att utvecklas för att på rätt sätt
stötta läkarutbildningen.
Från forskningen i landstinget ska utgå
minst 350 vetenskapliga publikationer 2013
Pia Öijen
Hög aktivitet för att öka tillgängligheten. Psykiatrin har varit särskilt
framgångsrika när det gäller den förstärkta vårdgarantin för barn och
unga.
Pia Öijen
Vårdskador undviks genom ett aktivt vårdsäkerhetsarbete. Ex. inrättande av vårdsäkerhetsråd, patientsäkerhetsteam och ledningens
engagemang.
Pia Öijen
Se mål 3
Pia Öijen
Chefsöverläkaren i allmänpsykiatrin har i uppdrag att bevaka denna
fråga.
Pia Öijen
Uppdraget samordnas av förvaltningens kommunikatör.
Pia Öijen
Samtliga verksamhetschefer har i uppdrag att verka för ökad kännedom om 1177-konceptet.
Pia Öijen
Alla verksamheter arbetar aktivt med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter.
Lennart Philipsson
Psykiatrin bidrar i hög grad med kompetens och engagemang i
läkarutbildningen.
Lennart Philipsson
Förvaltningen bidrar till målet genom psykiatriskt forskningscentrums
arbete.
2013-08-30
Miljö och hållbarhet
32
34
35
36
39
Personal och kompetens
44
Information och kommunikation
45
47
2 (3)
Landstingets verksamheter ska aktivt och
systematiskt arbeta med att genomföra
Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP)
2012–15 samt säkerställa att medarbetare
har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna.
Alla medarbetare har tillgång till teknik för
resfria möten (till exempel webbkameror,
videokonferensrum) samt företagskort för
kollektivt resande i tjänsten.
Alla förvaltningar har påbörjat arbetet med
att minska användningen av engångsmaterial.
100 procent av landstingets förskrivare har
genomgått den webbaserade utbildningen
för läkemedel och miljö.
Användningen av skadliga kemiska produkter som finns på landstingets avvecklingseller minskningslista för farliga kemikalier ska minska.
Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att
ge god och patientsäker vård.
Marianne Eriksson
Förvaltningen arbetar aktivt med frågan. Miljösamordnare koordinerar.
Marianne Eriksson
Alla verksamheter har tillgång till webbkameror och videokonferensrum. Likaså företagskort för kollektivt resande i tjänsten.
Verksamheterna arbetar med att sprida och öka användandet.
Marianne Eriksson
Psykiatrin arbetar med frågan och har börjat ersätta produkter av
fossilt material med förnybart.
Marianne Eriksson
Aktivitet är påbörjat. Informationsinsatser inledda.
Marianne Eriksson
Skadliga produkter används endast i ringa grad.
Psykiatrin har för avsikt att helt sluta med de kemikalier som fanns
med på remisslistan.
Tre är redan borta och en är kvar (kontaktlim)
Maria Åkesson
Örebro läns landsting ska uppfattas som en
organisation med hög trovärdighet för patienter, anhöriga, brukare och medborgare.
Landstinget ska förknippas med de värden
som formulerad i visionen, Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar
utveckling. Örebro läns landsting ska också
uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Landstingets information och kommunikation till patienter, anhöriga och brukare ska
vara anpassad för målgruppen Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang.
Karin Wettermark Jonsson
Samtliga medarbetare får en kompetensutvecklingsplan i samband
med medarbetarsamtalet. Förvaltningen har även ett nystartat Kompetensförsörjningsråd som arbetar med kompetensfrågor. Arbete
pågår också med en Medarbetarutbildning för Psykiatrins alla medarbetare.
Förvaltningen arbetar aktivt med frågan.
Karin Wettermark Jonsson
Förvaltningen arbetar aktivt med frågan.
2013-08-30
48
Karin Wettermark JonsLandstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och bety- son
delse i organisationen. De ska ha en god
förmåga att kommunicera, så att patienter
och andra upplever delaktighet och är nöjda
med information och delaktighet.
3 (3)
Förvaltningen arbetar aktivt med frågan och tar stöd av materialet för
den kommunikativa chefen.
2013-08-30
1 (3)
Verksamhetsplan 2013 – uppdrag; en matris för att följa den röda tråden
Bilaga A. Uppföljning av uppdrag i ÖLLs verksamhetsplan 2013
Förvaltning: Psykiatri
Målområde
Mål
nr
Mål
Ledningskansliet
Förvaltningens aktiviteter för att genomföra uppdraget
Landstingsövergripande
uppdrag
2
Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämp- Olle Bingerud
liga delar, implementera folkhälsoplanens
mål och intentioner.
uppdrag
3
Maria Åkesson
Förvaltningen arbetar aktivt med frågan. Ex. vid rekrytering och
lönesättning.
uppdrag
4
Marianne Eriksson
Förvaltningen arbetar med frågan.
uppdrag
8
Pia Öijen
Förvaltningen arbetar aktivt med att erbjuda en jämlik och jämställd
vård och behandling i enlighet med det uppdrag som är formulerat i
överenskommelsen med nämnden.
17
Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera jämställdhetsstrategins mål och intentioner.
Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner.
Inga omotiverade skillnader ska finnas
utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling.
Vid utgången av år 2013 ska vårdgarantin
inom alla områden vara uppfylld.
Pia Öijen
20
Pia Öijen
21
Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 80 procent av läkarintygen
är godkända och att samtliga sjukskrivande
vårdenheter ska senast vid utgången av
2013 ha genomfört en informationsinsats
om jämställd sjukskrivning samt om försäkringsmedicin.
Ledningskansliet får i uppdrag att jobba
med rehabiliteringsprocessen så att vi når
uppsatta mål i rehabiliteringsgarantin.
Förvaltningen arbetar aktivt med frågan. Månatliga uppföljningar och
redovisningar till nämnden. Vi klarar inte vårdgarantin fullt ut. Se
verksamhetsberättelse.
Allmänpsykiatrins chefsöverläkare har i uppdrag att bevaka frågan
om att 80 % av läkarintygen är godkända.
Informationsinsats om jämställd sjukskrivning och försäkringsmedicin har pågått under året.
Pia Öijen
Förvaltningen arbetar aktivt i folkhälsoplanens anda. Särskilt fokus
läggs på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter i
linje med det uppdrag som förvaltningen har i överenskommelsen
med Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel.
Psykiatrin deltar i arbetet med rehabiliteringsgarantin. En organisation är skapad för att klara uppsatta mål.
2013-08-30
22
23
26
27
29
30
55
56
58
Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska
aktivt informera och verka för att patienter/invånare nyttjar tjänsterna via Mina
vårdkontakter (MVK).
aktivt informera och verka för att patienter/invånare nyttjar tjänsterna via Mina
vårdkontakter (MVK).
Nämnden för psykiatri och habilitering får i
uppdrag att följa upp att Hälsobro blir en
resurs för hela länet.
Ledningskansliet får i uppdrag att utreda
villkoren för samverkan mellan verksamheter och det ideella föreningslivet när det
gäller möjligheten att anlita ideella föreningar i olika former av uppdrag.
genomföra och registrera läkemedelsgenomgångar för ett utökat antal patientgrupper.
Ledningskansliet får i uppdrag att antalet
läkemedelsgenomgångar ökar enligt överenskommelsen/handlingsplanen för äldre.
Samtliga verksamheter får i uppdrag att,
där så är möjligt, minska användningen av
engångsmaterial.
Samtliga förskrivare ska senast under 2013
ha genomgått den webbaserade utbildningen om läkemedel och miljö.
Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att arbeta för att byta ut eller sluta
använda de produkter som finns på landstingets avvecklings- och minskningslista för
kemiska produkter.
2 (3)
Pia Öijen
Förvaltningens kommunikatatör koordinerar insatserna. Verksamhetscheferna har i uppdrag att aktivt informera mm.
Pia Öijen
Verksamhetscheferna har detta uppdrag.
Pia Öijen
Olle Bingerud, Agneta
Ståhl
Pia Öijen
Förvaltningen arbetar med frågan. Läkemedelsgenomgångar har
genomförts under hösten. Dock begränsade sådana eftersom Apoteket inte haft möjlighet att stödja processen. Chefsöverläkaren i
psykiatrins akut och heldygnsvård håller i frågan.
Pia Öijen
Marianne Eriksson
Förvaltningen arbetar med frågan
Marianne Eriksson
Utbildningsaktiviteter pågår enlig plan. Samtliga läkare har fått utbildning.
Marianne Eriksson
Förvaltningen arbetar med frågan. Inventering av kemiska produkter
har genomförts.
2013-08-30
3 (3)
Datum
Diarie nr
2014-01-31 13OLL661-4
År/löp nr
2013
Rubrik redovisande dokument
Omfattar förvaltning/verksamhet/enhet
Verksamhetsberättelse 2013
Habilitering och hjälpmedel
Sidan 2
av 47
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING…….………………………………………………………………3
2. SYFTE……………………………………………………………………………3
3. AKTUELLA HÄNDELSER…………………………………………………....3
4. FÖRVALTNINGENS MÅL……………………………………………………9
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård……………………..9
2. Patientsäker hälso- och vård…………………………………………………...16
3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård…………………………………….........21
4. Effektiv hälso- och sjukvård…………………………………………………...30
5. Jämlik hälso- och sjukvård…………………………………………………….34
6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid……………………………………………..…35
7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård…………………………………………...37
5. EKONOMI OCH PRODUKTIONSTAL..……………..…….……………....41
6. PERSONALEKONOMI………………………………………………………44
7. FRAMTIDA UTMANINGAR……………………………..……………….…46
Datum
Diare nr alt. år/löp nr
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 3 av 47
1. INLEDNING
Habilitering och hjälpmedel ska erbjuda re-/habiliterande insatser och hjälpmedel till
länsinvånarna med syfte att främja bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt
välbefinnande och en god livskvalitet.
Upptagningsområdet är Örebro län. Habilitering och hjälpmedel ska också tillhandahålla
insatser till personer som inte bor i Örebro län och som söker insatser enligt gällande
författning, avtal och regler om valfrihet i vården.
Habilitering och hjälpmedel omfattar dels verksamhet inriktad på habilitering/rehabilitering,
dels verksamhet inriktad på hjälpmedel inklusive tolkservice. I förvaltningen finns följande
verksamheter:
 Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH)
 Vuxenhabiliteringen (VUH)
 Audiologiska kliniken
 Syncentralen (SC)
 Ortopedteknik (OT)
 Centrum för hjälpmedel (CFH)
 Tolkcentralen (TC)
 Habiliteringens forskningscenter (HFC)
 Familjerådgivningen
2. SYFTE
Verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, återtagande och bibehållande av bästa
möjliga funktionsförmåga, fysiskt och psykiskt välbefinnande, jämlikhet i levnadsvillkor och
delaktighet i samhällslivet för människor med funktionsnedsättning. Verksamheten ska
bedrivas i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv.
3. AKTUELLA HÄNDELSER
Insatser för att förbättra tillgänglighet
Inom Habilitering och hjälpmedel har vi under 2013 sett en fortsatt kraftig tillströmning av
patienter och brukare. Exempel på brukargrupper som växer är äldre med behov av såväl
rehabilitering som hjälpmedel och barn, unga och vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar.
Ytterligare exempel är den ökning SC har kunnat konstatera vad avser nybesök av
kontaktlinspatienter, vilket är en direkt konsekvens av den ökade hornhinneverksamheten vid
ögonkliniken (USÖ) samt det ökade behovet av CI hos vuxna som Audiologiska kliniken har
uppmärksammat.
Köer och väntetider följs månadsvis. Under 2013 har vi sett att alla våra verksamheter har en
förbättrad tillgänglighet. Särskilt kan vi lyfta fram CFH, Audiologiska kliniken och OT som
genom aktiva insatser förbättrat sitt resultat.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 4 av 47
I mars presenterades en uppföljning angående den utökade samverkan mellan BUH och
Logopedi och foniatri/logopedmottagningar som genomförts avseende fem barn med grav
språkstörning under en begränsad tidsperiod. Resultatet pekade på att fyra av de fem barnen har
haft nytta/stor nytta av de insatser de fått del av inom habiliteringen. Dialogen med Logopedi
och foniatri/logopedmottagningar har därefter fortsatt under resten av året, vilket resulterat i att
barn med grav språkstörning idag erbjuds insatser efter sedvanlig behovsprövning i enlighet
med BUH:s uppdrag.
I september presenterades resultatet av den utredning kring barn och unga med CI
som pågått sedan år 2012. Syftet med utredningen var att förbättra tillgänglighet för
barn med CI och deras föräldrar genom att efter operation erbjuda vissa kontroller/
uppföljningar i länet istället för på Huddinge som idag är rutin. Resultatet av arbetet
blev bl. a att förnyade kontakter mellan förvaltningen och Huddinge etablerades
med syfte att få till stånd en överenskommelse som i första hand tydliggör ansvar
och samverkansrutiner. Ett förslag förväntas kunna presenteras inom snar framtid.
Nästa steg är sedan att ta fram ett lokalt vård- och habiliteringsprogram för
målgruppen barn och unga med CI.
Sedan ett par år har det bedrivits ett intensivt förvaltningsövergripande arbete för att stimulera
till utveckling av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) och genomföra åtgärder för
att öka tillgängligheten för personer som har svårt att tala och/eller förstå talat språk. I början
av året lanserades en internt framtagen handbok som har distribueras till samtliga medarbetare.
Denna handbok har även väckt stort intresse utanför den egna organisationen såväl internt inom
landstinget som i övriga landet. Ett särskilt projekt riktat till primärvården och med syfte att
bistå VC med s.k. ”pratkartor” har genomförts parallellt.
Inom tolkservice är ”Sip to Flach” en världsnyhet som innebär att alla datorer inklusive
läsplattor kan användas som bildtelefoner utan att några program behöver laddas ned. Alla
verksamheter inom den offentliga sektorn har därmed möjlighet att ha omedelbar tillgång till
teckenspråkstolk under tjänstens öppettider. Under hösten startade ett samarbete mellan TC och
Örebro kommun gällande webbsända och tolkade politiska möten. Ett samarbete som innebär
att ökad tillgänglighet för verksamhetens användargrupper att följa den demokratiska
processen.
Tillgängligheten på Familjerådgivningen har varierat kraftigt under året. Antalet besök var
något färre än under föregående år, 2 043 jämfört med 2 259 år 2012. Medelväntetiden för hela
året var 45 dagar, vilket är en ökning med 19 dagar jämfört med 2012. Antalet i kö har varierat
mellan 30 och 86 inklusive klientvald väntan. Under hösten intensifierade man arbetet med
syfte att minska kö och väntetider och med målet att ingen ska behöva vänta mer än åtta
veckor. Par med små barn samt par som väntar barn prioriteras som ett led i att beakta
barnperspektivet. Aktiviteterna har resulterat i att medelväntetiden under hösten minskade till
28 dagar för nybesök. Med syfte att ytterligare förbättra tillgängligheten har Familjerådgivningen under hösten på prov erbjudit internetbaserad familjerådgivningen för de som bor
i kommunerna Hällefors och Ljusnarsberg. Hittills har dock intresset och gensvaret varit ringa.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 5 av 47
Samverkan och samordning av insatser
En viktig förutsättning för ett framgångsrikt resultat av insatser för habilitering och
rehabilitering är samverkan internt och externt med andra aktörer liksom samordning av
insatser. Exemplen på framgångsrik intern samverkan är det arbete som genomförts för
att underlätta övergången mellan BUH och VUH, det s k AKK-projektet där det bildats
ett gemensamt nätverk av inspiratörer samt det nätverk för barnombud som etablerades
under 2013.
Förvaltningen deltar aktivt i det utvecklingsarbete som pågått och som har sin bakgrund i
socialstyrelsens föreskrift om samordning av habilitering och rehabilitering (SOSFS
2008:20) samt bestämmelserna i HSL och SoL kring samordnad individuell plan (SIP).
År 2012 genomförde verksamhetsutvecklare inom förvaltningen tillsammans med en
medarbetare vid Regionförbundet en länsövergripande uppföljning och utvärdering av
den gemensamma rutinen för samordnad habilitering och rehabilitering. En konsekvens
av denna utvärdering blev att den tidigare organisationen med systemkoordinatorer
avvecklades fr o m den 1 december 2013. Under våren 2013 antog Vilgot en ny
överenskommelse samt rutiner angående samordnad individuell plan (SIP) enligt 3 f §
HSL och 2 kap 7 § SoL. Bl.a p g a detta har vår tidigare riktlinje för IHP reviderats och
kompletterats.
I november 2013 beslutade Vilgot också om en ny samverkansöverenskommelse mellan VUH
och länets kommuner om konsultstöd för personer med utvecklingsstörning, autism och
autismliknande tillstånd och psykisk tilläggsproblematik och/eller svåra beteendestörningar,
tidigare kallad TUB. Överenskommelsen innehåller en rad förbättringar och förenklingar, vilka
förväntas underlätta det framtida samarbetet kring denna målgrupp.
Inom VUH har under året pågått aktiviteter tillsammans med såväl medicinska
rehabiliteringskliniken(USÖ) som med representanter för psykiatrin med syfte att förbättra och
tydliggöra samverkan kring gemensamma patienter.
Sedan 2012 har även pågått ett omfattande, gemensamt arbete mellan BUP och BUH för att
tydliggöra ansvarsgränser och samverkansbehov. Under hösten 2012 genomfördes en
journalstudie, vilken har sammanställts i en rapport som presenterades i slutet av februari 2013
för ledningen inom BUP och BUH. Av rapporten framgick att det finns en grupp med barn och
ungdomar med autismspektrumtillstånd som får insatser från såväl BUP som BUH. Mot
bakgrund av detta påbörjades ett arbete med målet att förbättra samverkan kring enskilda
patienter. Idag finns en överenskommelse mellan de två verksamheterna som ska ge stöd i
samverkan kring insatser till barn och ungdomar. Aktuellt just nu är rekrytering av
barnpsykiatriker med uppdrag såväl inom BUH som inom BUP.
Sedan hösten 2012 har ett samarbete byggts upp mellan SC och Ögonkliniken vid USÖ. Idag
efterfrågas alltmer optiker med magisterutbildning i optometri. Behovet har kunnat tillgodoses
genom att SC mot ersättning under hösten tillhandahållit en halvtid optikertjänst.
Familjerådgivningen har deltagit vid tre tillfällen i den föräldrautbildning som anordnas av
landstingets mödra- och barnhälsovård.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 6 av 47
I början av året beslutades att en omvärldsanalys skulle genomföras med syfte att införskaffa
underlag för att utveckla Habilitering och hjälpmedels varumärke. Under 2013 har fokus varit
på att få ökad kunskap om hur våra patienter, brukare och samverkanspartners upplever våra
verksamheter samt vilka önskemål och behov som finns. Under hösten har verksamheterna
gjort ett förberedande arbete, inventerat sina samverkanspartners och tagit fram frågeställningar. Ett antal intervjuer har genomförts inför undersökningen. Alla förberedelser är
klara för den enkät och de intervjuer som genomförs i januari 2014. Parallellt kommer
medarbetarna också att få ge se sin syn på samverkan.
Kvalitet och patientsäkerhet
Habilitering och hjälpmedel fortsätter med utveckling och förbättring av Ledningssystemet för
systematiskt kvalitetsarbete enligt ISO standarden för kvalitetsledningssystem 9001:2008.
Ledningssystemet ska användas för att utveckla en säker och effektiv vård på lika villkor och
bidra till att säkerställa att samtliga krav och mål som gäller för Habilitering och hjälpmedel
uppfylls.
Implementeringen av kvalitetsledningssystemet har skett vid tre seminarier varav ett riktat till
alla medarbetare där ca 320 personer deltog.
Flera förslag till förbättringar av ledningssystemet identifierades vid en utvärdering som
genomfördes 9 januari. Det relativt nyetablerade kvalitetsrådet har haft en aktiv roll i
förbättringsarbetet av ledningssystemet under 2013 och har gett ledningsgruppen förslag till
förbättringar inom tre områden enligt genomförd utvärdering.
En genomgång av förvaltningens rutiner för basala-hygien och klädregler (BHK) har
genomförts och lett till nya rutiner för hygien och klädregler inom förvaltningen. Hygienombud
har utsetts och utbildats under hösten och verksamheterna planeras delta i landstingets BHK
mätning fr.o.m. hösten 2014. En mätning av patientsäkerhetskulturen genomfördes under våren
och berörda verksamheter har prioriterat minst två dimensioner där förbättringar kommer att
genomföras under 2014.
IT
En helt ny version av journalsystemet Ncs Cross håller på att införas och ny portal och
uppmärksamhetssignal i Ncs Cross var planerad till hösten 2013 men är på grund av buggar
och diverse felrättningar i programmet uppskjutet till hösten 2014.
Beslut har fattats att systemförvaltningen av hjälpmedelssystemet Sesam kommer att ingå i
systemförvaltningsområde stödsystem tillsammans med övriga system inom
hjälpmedelsområdet. En organisation för systemförvaltning av Sesam och övriga system inom
hjälpmedelsstöd har upprättats enligt PM3 modellen. Ekonomin har fördelats mellan
användarna och roller för support och utveckling av systemet har tillsatts.
Forskning och utveckling
I oktober 2013 presenterade doktoranden och arbetsterapeuten Helen Lindner sin avhandling
gällande ett bedömningsinstrument inom armprotesområdet: The Assessment of Capacity for
Myoelectric Control - Psychometric evidence and comparison with upper limb prosthetic
outcome measures". Under året har HFC genomfört sammanlagt nio forskningsseminarier.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 7 av 47
Chefen för HFC deltar som representant för Habilitering och hjälpmedel i styr- och
arbetsgruppen för ”Testbädden” på Ängen, vilket är ett samarbetsprojekt mellan Örebro
universitet, Örebro kommun och ÖLL.
Ortopedteknik är exempel på en verksamhet där det fortsättningsvis pågår frekvent
forskningsarbete. En klinisk testning av handsken SEM GLOVE har påbörjats och anslag för
detta har beviljats. Assistenten som ska utföra kliniska testningen är utbildad och rekrytering av
patienter har påbörjats. En enkät har i samarbete med Ortopedteknik på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset skickats ut till brukare av benprotes i Örebro och Göteborg. Dataanalys
av svaren pågår och arbetet med att skriva manus för att skicka till vetenskaplig tidsskrift pågår.
Resultatet av ett tidigare genomfört projekt ”Sex pars beskrivningar av familjerådgivningen”
har presenterats för verksamhetsansvariga inom socialtjänstens individ och familjeomsorg i
länet. Studien presenterades också vid ett seminarium på HFC.
Ekonomi och finansiella förutsättningar
Habilitering och hjälpmedel arbetar långsiktigt med att använda resurser kostnadseffektivt och
ändamålsenligt.
Hjälpmedelsverksamheten visar stora underskott p.g.a. nya behov som uppstår huvudsakligen i
samband med den snabba teknikutvecklingen på området men även p.g.a. ständigt ökade behov
hos den åldrande befolkningen.
Situationen är inte ny och den långvariga trenden kräver kontinuerliga åtgärder i form av
kostnadsminskningar och omdisponeringar av befintliga resurser.
Personal
Under året har två nya moduler i Heroma, reseräkning och rekrytering, införts i samtliga
verksamheter inom förvaltningen. Införandet av reseräkningsmodulen har medfört vissa
problem för de verksamheter som endast har en ansvarsenhet; där förs en dialog med Heromas
objektsansvarige för att hitta en lösning. När det gäller rekryteringsmodulen så har vi gjort en
kort utvärdering av modulen. Tyvärr så fick vi inte så många svar som önskat, men vi kan ändå
utläsa att helhetsintrycket är positivt och att samtliga tittar igenom ansökningarna vartefter de
kommer in.
Den 12 maj genomfördes en gemensam introduktionsdag för alla nyanställda. Även en
introduktionsplan för nya medarbetare och nya chefer finns framtagen och publicerad på
intranätet.
I arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare/arbetsplats har ett uppdrag genomförts av två PAstudenter. I studien vände de sig till nyanställda medarbetare och genomförde intervjuer på
temat varför de valt att börja på Habilitering och hjälpmedel och vad som skulle få dem att
stanna kvar. Den 21/5 genomfördes en redovisning för samtliga chefer i förvaltningen och
slutrapporten lämnades in den 5/6. På samma tema – attraktiv arbetsgivare/arbetsplats - så
erbjuds nu alla medarbetare som slutar sin anställning att få en avslutsintervju med representant
från personalenheten.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 8 av 47
Med anledning av att en ny jämställdhetsplan och jämställdhetsstrategi har antagits så
genomfördes en temadag för samtliga chefer i ämnet.
Kommunikation
Arbetet med 1177 Vårdguiden och sociala medier har tagit fart under året. Förvaltningens
verksamheter finns sedan i våras presenterade på 1177 Vårdguiden. TC och Dövblindteamet
inom SC har sedan årsskiftet egna Facebook-sidor. Under hösten fick vi i uppdrag att delta i
arbetet att utveckla ett nytt tema och en ny invånartjänst ”Hitta och jämför hjälpmedel” på 1177
Vårdguiden som ska vara klart och lanseras sommaren 2014.
Arbetet med AKK har fortsatt under året, bland annat har en tjänst för bildstöd på webben
testats och utvärderats i tre verksamheter. Resultatet har redovisats på landstingsledningsnivå.
Arbetet fortsätter under 2014.
Under hösten genomfördes en översyn av den interna kommunikationen i Habilitering och
hjälpmedel. Resultatet visar områden som upplevs som viktiga av medarbetarna att arbeta
vidare med.
Patienternas och brukarnas synpunkter på verksamheternas kvalitet är en viktig grund för
förbättringsarbetet. Förvaltningen har mätt den patientupplevda kvaliteten och resultatet
presenterades i februari 2013. I enkäten fick verksamheterna genomgående höga betyg för
”Bemötande” och ”Kommunikation”. En viktig del av ett gott bemötande är att erbjuda våra
patienter/brukare möjlighet till information och kommunikation utifrån varje persons unika
behov. Flera aktiviteter pågår också i samverkan mellan verksamheterna och förvaltningens
kommunikatör för att förbättra och göra den interna och externa kommunikationen mera
tillgänglig för medarbetare/brukare/patienter och övriga intresserade medborgare. Vi strävar
efter att bli bättre på att använda nya och förbättrade möjligheter till dialog och möta
förväntningar från patienter och brukare att finnas där de finns.
Miljö
Habilitering och hjälpmedel arbetar utifrån landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram 20122015. Under 2013 har områdena resor och transporter samt kemikalier stått i fokus.
Förvaltningen deltar i landstingets arbete med materialminskning och utfasning av farliga
kemikalier.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 9 av 47
4. FÖRVALTNINGENS MÅL
MÅLOMRÅDE 1 - KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSOOCH SJUKVÅRD
MÅL Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta
patientens/brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde.
Aktivitet 4.1.1 Ett lokalt vårdprogram för barn med CI har tagits fram och implementerats. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst ett lokalt vård-/habiliteringsprogram för en
bestämd målgrupp har tagits fram och implementerats.
Genomförande och måluppfyllelse: En arbetsgrupp med representanter
för Audiologiska kliniken och Hörsel- och dövverksamheten (HDV) inom
BUH har haft i uppdrag att ta fram ett lokalt habiliteringsprogram för barn
och unga med cochleaimplantat(CI). Arbetsgruppen har genomfört en rad
aktiviteter såsom insamlande av underlag i form av dokument, fokusgrupp
med föräldrar samt studiebesök vid CI-teamen i Huddinge, Göteborg och
Lund. En slutrapport med förslag till beslut om framtida ansvarsfördelning
och organisation för insatser till för barn och unga med CI presenterades
för ledningen i september. Det som f n pågår är arbete med att ta fram en
samverkansöverenskommelse med Huddinge sjukhus kring
ansvarsfördelning och samverkan. När denna är klar kommer ett lokalt
vård- och habiliteringsprogram att tas fram.
Aktivitet 4.1.2 VUH ska genomföra en systematisk journalgranskning avseende tio personer
med ryggmärgsbråck kopplat till framtaget lokalt vårdprogram. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst ett lokalt vård-/habiliteringsprogram har
granskats och utvärderats.
Genomförande och måluppfyllelse: Ett lokalt habiliteringsprogram för
personer med ryggmärgsbråck(VUH) finns framtaget (2012) och har
nyligen börjat implementeras. Journalgranskningen har genomförts med
stöd av verksamhetsutvecklare.
Syftet med studien var att granska i vilken utsträckning personer med
MMC(myelomeningocele)får tillgång till den habilitering som det lokala
ryggmärgsbråcksprogrammet anger. Journalerna har granskats utifrån
frågeställningen: Har bedömning/behandling genomförts av de olika
yrkeskategorierna; psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, logoped
och läkare? Granskningen har också omfattat huruvida aktuell IHP finns.
Tio personer valdes ut för journalgranskningen med spridning på kön,
ålder, bostadsort och diagnos (inom MMC). Granskningen genomfördes
under juni 2013 och resultatet har diskuterats med personal på VUH vilka
ger insatser till målgruppen.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 10 av
47
Utifrån granskningen och efterföljande analys och diskussionen ges
följande förslag till utveckling:
Målgruppen får många insatser, framförallt av sjukgymnasterna. Nio av de
tio granskade hade en aktuell IHP.
Målgruppen behöver i första hand en samordnad uppföljning av sin
medicinska problematik. Lämpligen borde detta göras genom upprättande
av en checklista eller flödesschema. Checklistan/flödesschemat bör
innehålla alla involverade specialistklinikers (hälso- och sjukvård) olika
bedömningar, behandlingar och uppföljningar.
Eftersom gruppen är liten och inte ökar i särskilt stor omfattning, behöver
specialistkompetensen för målgruppen vara samlad. Checklistan bör
säkerställa även detta.
Målgruppen efterfrågar självmant få insatser, medan professionerna
bedömer att behoven är mer omfattande. Framför allt behövs fler insater av
psykolog med syfte att öka personernas livskvalitet.
Dessa personer bör kunna aktualiseras för insatser på VUH med syfte att
säkerställa uppföljning och framtida behov av habiliteringsinsatser även om
inga direkta behov framgår av remissen.
Aktivitet 4.1.3 BUH ska redovisa första steget d v s deltar i HABQ kvalitetsregister. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst en verksamhet ska redovisa deltagande i
kvalitetsregister.
Genomförande och måluppfyllelse: Under hösten 2012 deltog
ledningsrepresentanter på nationell konferens där HAB Q presenterades.
På BUH har information getts på APT möte om förberedelser inför deltagandet. På Internutbildningsdag i mars redovisades bakgrund och uppkomsten av HAB Q samt gavs introduktion i databasen gällande registerdata för åtgärdsuppföljning föräldrastöd. BUH är idag anmäld till
registret, koordinatorer har utsetts och registrering inom området
föräldrastöd startade i augusti månad. Fortsatt utvecklingsarbete är
planerat.
Aktivitet 4.1.4 CFH ska beskriva hur patienter/brukare får vägledning vad gäller val av
hjälpmedel på marknaden. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst fem aktiviteter/åtgärder (t ex information på
webben) har genomförts med syfte att ge patienter och brukare
vägledning vid val av hjälpmedel på marknaden.
Genomförande och måluppfyllelse: Den vägledning som hittills erbjudits
brukare går att finna i behovstrapporna och på CFH:s hemsida. Syftet har
varit att bredda brukarnas möjligheter till ett än mer medvetet val.
Aktiviteterna har omfattat att bygga upp och iordningställa en utställning
med hjälpmedel som är tillgängliga på den öppna marknaden för privatpersoner att inhandla via leverantörer, förbättringar av hemsidan,
iordningsställande av ett utprovningslager där intresserade kan få titta och
känna på ett hjälpmedel samt i samarbete med förvaltningens
kommunikations strateg utforma information på 1177.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 11 av
47
Under våren/sommaren arbetade man med att analysera vad medvetet val
innebär. Ett utprovningslager som samtidigt används som utställning
färdigställdes. För att skapa samarbetsformer mellan olika enheter inom
verksamheten skapades MEKO (Manuella rullstolar, El-rullstolar, Kommunikation, Omgivningskontroll). Resultatet av detta kommer bl.a. innebära
att ett rum där man praktiskt ska kunna prova alternativ telefoni/ fjärrkommunikation samt omgivningskontroll ska iordningställas.
Bedömningen är att möjligheten för brukare och förskrivare att få vägledning har ökat och verksamheten märker ett stort intresse för de åtgärder
som hittills genomförts.
För att medborgare ska bli medvetna om vilka hjälpmedel som finns inom
delar av kommunikation- och kognitionsområdet har en öppen verksamhet
planerats med start den 15 januari 2014.
Aktivitet 4.1.5 SC ska utvärdera aktuella instrument relaterat till hur de fungerar i klinisk
behovskartläggning. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Instrumentet Upplevd säkerhet är framtaget för
målgruppen äldre personer med åldersrelaterad synnedsättning.
Syftet är att instrumentet ska prövas och utvärderas på den avsedda målgruppen som ett första val av instrument.
Genomförande och måluppfyllelse: Upplevd säkerhet är framtaget
för målgruppen äldre personer med åldersrelaterad synnedsättning.
Syftet är att instrumentet ska prövas och utvärderas på den avsedda
målgruppen som ett första val av instrument. Instrumentet är valt för
att det har vetenskaplig grund och klinisk relevans. Implementering
är påbörjad. Vald utvärderingsmetod är intervju av behandlare plus
journalstudie. Syftet är att beskriva och analysera hur många som
använder instrumentet för kartläggning av behov och som underlag
för IHP. Ansvarig för uppföljningen har varit verksamhetschef med
stöd av kvalitetssamordnare.
Journalgranskning är genomfört på 7 äldre patienter med makuladegeration, en åldersrelaterad synnedsättning som är progressiv.
Resultat: Instrumentet, som är ett självskattningsinstrument, innehåller 29 aktiviteter i dagligt liv. Det fungerar väl för målgruppen och
visar inom vilka områden patienter upplever sig säker respektive
osäker.
Måluppfyllelse: Instrumentet används vid utredningstillfället och
resulterar i en IHP. Efter genomförda insatser gör man en ny mätning
och mäter då graden av måluppfyllelse. Vid uppföljningen dokumenteras hur många aktiviteter som blivit förbättrade, hur många som är
bibehållna och hur många som är försämrade. Instrumentet fungerar
väl i kliniks vardag.
Analys: Instrumentet ger en tydlig bild av problemområden och vilka mål
som patienter sätter upp. Instrumentet möjliggör delaktighet och har ett lättbegripligt språk d.v.s. patienterna förstår språket i instrumentet.
Instrumentet är implementerat på SC.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 12 av
47
Aktivitet 4.1.6 TC ska genomföra en uppföljning av 20 ungdomars uppfattning om tolkningens
kvalitet direkt efter genomfört tolkuppdrag samt redovisa resultatet. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst 80 % av ungdomarna (16 – 18 år) uppfattar
tolkningens kvalitet som hög.
Genomförande och måluppfyllelse: Målet var att minst 20 teckenspråkiga
personer under 20 år skulle ges tillfälle att svara på frågor gällande
genomförd tolkning. Antalet användare under 20 år är i länet ca 80
personer (personer i gruppen som under året beställt tolk någon gång).
Detta innebär att 25 % av gruppen skulle tillfrågas. TC har haft problem att
kunna genomföra undersökningen då intresset har varit svalt till att
medverka. För att nå ett bättre resultat/fler svarande valde man att även
skickat hem enkäten tillsammans med frankerat svarskuvert (40 st.).
Enkätundersökningen genomfördes under oktober t o m december 2013.
Totalt har 16 stycken enkätsvar hittills inkommit.
Fem frågor ställdes:
1. När du träffade tolken, hur kändes det?
2. Är du nöjd med tolkningen?
3. Vad är du nöjd med?
4. Vad är du inte nöjd med?
5. Har du förslag på hur vi kan bli bättre?
Användaren uppmanades att gradera måluppfyllelse på fråga 1 och fråga 2
mellan 1 och 10 och där 10 är bäst. Medelvärde fråga 1 är 7,7 och fråga 2
7,5.
På de öppna frågorna 3,4 och 5 gavs ett flertal svar som kommer att ligga
till grund för fortsatt utveckling av tjänsten. Resultatet kommer att
presenteras på verksamhetens intranät och samt diskuteras internt inom
verksamheten under 2014.
Slutsatser: De viktigaste kriterierna för upplevelse kvalitet är att man får
tolk överhuvudtaget, kontinuitet d v s att man får tillgång till samma tolk
och skicklighet hos tolken.
Aktivitet 4.1.7 TC ska ha som långsiktigt mål och arbeta för att alla tolkar som jobbat 3 år har
en auktorisation. 2013 ska minst hälften av tolkarna ha auktorisation. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: minst 50 % av tolkarna vid TC ska vid utgången av
2013 ha auktorisation.
Genomförande och måluppfyllelse: Antalet anställda med mer än 3
års arbetslivserfarenhet uppgår till 65. Aktiviteter genomförs bl.a. i
form av studiecirklar för att stödja tolkarna att nå målet auktorisation.
Resultatet är 61,5 % d v s 40 av 65 vid TC är idag auktoriserade
teckenspråkstolkar. Nya cirklar startas under året och auktorisationsprov kommer att kunna genomföras, vilket kommer att öka andelen
tolkar med auktorisation ytterligare. Det långsiktiga målet är att alla
tolkar har auktorisation varför nuvarande arbetssätt fortsätter.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 13 av
47
Aktivitet 4.1.8 HFC ska stödja minst en verksamhet i implementering av minst en ny metod.
Utfall
Trend
Kriterium: HFC har gett stöd till minst en verksamhet i deras arbete med
implementering av minst en ny metod.
Genomförande och måluppfyllelse: Initiativ till stöd i implementering av
metod ska tas av respektive verksamhet. Sedan tidigare har ett sådant
projekt påbörjats i samarbete mellan HFC och BUH. Projektet gäller
implementering av en metod för handhabilitering – CIMT – vilket också
går under benämningen ”Handskträning”. Pga. sjukfrånvaro bland ansvarig
personal inom BUH har uppdraget inte gått att genomföra som planerat.
F.n. pågår arbete med att finna ett nytt projekt för stöd i implementering.
Stöd till Familjerådgivningens projekt att implementera ”Konsultation med
kort väntetid” har påbörjats. Forskningsledare inom HFC stödjer även
genomförande och uppföljning av det s.k. AKK-projektet.
Arbetet att hitta fler områden för implementering av metod ska
fortsätta i samarbete mellan HFC och habiliteringens verksamheter.
Tider har bokats med Syncentralen och Vuxenhabiliteringen.
Aktivitet 4.1.9 HFC ska genomföra minst fem verksamhetsnära forskningsprojekt inom
Habilitering och hjälpmedel.
Utfall
Trend
Kriterium: HFC har genomfört minst fem verksamhetsnära
forskningsprojekt inom Habilitering och hjälpmedel
Genomförande och måluppfyllelse: HFC har hittills genomfört/genomför
femton (15) verksamhetsnära projekt. Exempel: Jagstrukturerande
förhållningssätt, Implementering av CI, Föräldrars upplevelser av
förändringar hos sina barn med cerebral pares i samband med
Botoxbehandling, Fysisk aktivitet hos barn med funktionshinder (BUH),
Auditiva signalbearbetningsbesvär (Audiologiska kliniken), KBT för att
behandla personer med Asperger syndrom (VUH), Utvärdering av AKKprojektet (förvaltningsövergripande), Testbädd(OT/CFH) samt två inom
Familjerådgivningen: Sex pars upplevelse av familjerådgivning och Pratas
det om sex på Familjerådgivningen?
Aktivitet 4.1.10 A. En utbildningsplan med förslag till aktiviteter och som avser Habilitering
och hjälpmedels gemensamma utbildningsbehov ska utarbetas. B. En
kompetensförsörjningsplan ska upprättas i samarbete med Habilitering och hjälpmedels
ledningsgrupp.
Utfall
Trend
Kriterium:
 En utbildningsplan som motsvarar habiliteringens
gemensamma behov och som syftar till att utveckla
personalens kompetens för att ge god och patientsäker vård
finns framtagen.
 En kompetensförsörjningsplan för Habilitering och
hjälpmedel finns framtagen.

Genomförande och måluppfyllelse: En gemensam utbildningsplan
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 14 av
47
för Habilitering och hjälpmedel togs fram av förvaltningens
ledningsstöd. Samtliga planerade utbildningar har genomförts.

Genomförande och måluppfyllelse: Aktiviteten påbörjad och PAkonsult arbetar med en modell för hur inventering och
behovskartläggning ska göras. Två verksamheter SC och CFH har
hittills varit involverade i arbetet, vilket kommer att fortsätta under
2014 och 2015.
Aktivitet 4.1.11 Alla medarbetare ska delta i medarbetarsamtal ÖLL-VP, Mål 44. Habilitering
och hjälpmedel ska redovisa hur man arbetar med mål 44 i landstingets verksamhetsplan och
budget 2013. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga medarbetare ska ha haft medarbetarsamtal
samt erhållit en kompetensutvecklingsplan.
Genomförande och måluppfyllelse: Inom HAB har vi en mångårig rutin
och följer ÖLL:s riktlinjer för medarbetarsamtal som innebär att alla
medarbetare erbjuds medarbetarsamtal 1 gång/år. Samtliga verksamheter
har genomfört medarbetarsamtal. I dessa samtal ingår att ta upp frågor
kring kompetensutveckling. Kompetensutvecklingsplan upprättas då vid
behov i samband med medarbetarsamtal.
Aktivitet 4.1.12 Alla verksamheter ska redovisa genomförda aktiviteter för att i tillämpliga
delar implementera miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner.
VP-ÖLL, Uppdrag 4
Utfall
Trend
Kriterium: Alla verksamheter genomför aktiviteter för att i tillämpliga
delar implementera miljö- och hållbarhetsprogrammet mål och intentioner
Genomförande och måluppfyllelse: Habilitering och hjälpmedel
arbetar kontinuerligt med miljöfrågor i vardaglig verksamhet.
Exempel är OT och CFH som jobbar med substitution av farliga
kemikalier om möjligt. CFH har även dels anskaffat en biogasdriven
servicebil, dels istället för att vid behov av att byta rullstolshjul
endast byta kullager,vilket sparar både på miljö och ekonmiska
resurser. Nämnas kan även TC som ständigt jobbar med att öka
användning av cykel och minska resor med bil, vilket även ett flertal
av övriga verksamheter gör.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 15 av
47
Aktivitet 4.1.13 Alla verksamheter ska redovisa genomförda aktiviteter för att minska
användningen av engångsmaterial i verksamheten samt resultat.
VP-ÖLL mån 35, Uppdrag 55
Utfall
Trend
Kriterium: Alla verksamheter har genomfört aktiviteter för att
minska användningen av engångsmaterial i verksamheten.
Genomförande och måluppfyllelse: Flera verksamheter har slutat
använda engångsmaterial i personalutrymmen och översyn av
användningen fortsätter. Av övriga utpekade artiklar att arbeta med i
materialminskningsarbetet har förvaltningen redan relativt låg användning.
Aktivitet 4.1.14 Alla verksamheter ska i samverkan med miljösamordnare utreda möjligheten
att byta ut identifierad kemisk produkt samt om möjligt vidta åtgärder.
VP-ÖLL, Mål 39 samt uppdrag 58
Utfall
Trend
Kriterium: Alla verksamheter har genomfört åtgärder för att byta
ut identifierad kemisk produkt enligt instruktion från
miljöfunktionen, ledningskontoret.
Genomförande och måluppfyllelse: Inom samtliga aktuella
verksamheter har genomförts inventering av eventuell förekomst av
miljöfarliga produkter. Genomgång/inventering görs i regel en gång
per år. Vid upptäckt av miljöfarliga kemikalier genomförs åtgärder
för att få dessa utbytta alternativt utfasade. De farligaste
kemikalierna är utbytta och arbetet fortsätter med ständiga och
kontinuerliga förbättringar.
Aktivitet 4.1.15 Verksamhetschefer ska vidta åtgärder för att säkerställa att alla medarbetare
har tillgång till teknik för resfria möten samt företagarkort för kollektivt resande i tjänsten.
VP-ÖLL Mål 34
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga verksamhetschefer har vidtagit åtgärder för att
säkerställa att alla medarbetare har tillgång till teknik för res fria
möten samt företagskort för kollektivt resande i tjänsten
Genomförande och måluppfyllelse: Samtliga verksamheter har på ett
positivt sätt engagerat sig i uppgiften att vidta åtgärder för att öka antalet
resfria möten. Detta har bl.a. resulterat i att alla verksamheter inom HAB
idag har tillgång till och använder modern teknik för t ex videokonferens
via webbkamera. Företagskorten för bussresor används i hög utsträckning
och flera verksamheter ser en ökande användning av resfria möten.
Exempelvis har upphandlingsmöten och nationella arbetsgrupper kunnat
genomföras utan resor, vilket förutom en minskad miljöpåverkan ger en
stor tidsvinst.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 16 av
47
MÅLOMRÅDE 2 - PATIENTSÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
MÅL Verksamheterna erbjuder en säker och trygg habilitering och vårdskador förhindras
genom ett aktivt förebyggande arbete. Hälso- och sjukvården ska bedriva ett fortlöpande,
systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets – och verksamhetsutveckling.
Aktivitet 4.2.1 A. Verksamheterna ska öka rapporteringen av avvikelser så att riktvärdet
uppnås. B. Förvaltningen ska rapportera antalet avvikelser. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Antalet till Platina rapporterade avvikelser har ökat till minst
600 st.
Genomförande och måluppfyllelse:
Rapporteringen av avvikelser fortsätter att öka, nu till ett antal av 632 vid
årsskiftet. En stark positiv utveckling gällande avvikelserapportering har
skett under de senaste fyra åren. De områden där det största antalet
avvikelser rapporterats är inom kvalitetsområdet, patient samt teknik och
material. De tre största bakomliggande orsakerna till gjorda avvikelser är i
fallande skala, brister i procedurer och rutiner, kommunikation och
information samt omgivning och organisation. Generellt kan sägas att de
åtgärder som vidtagits handlar om införande av dubbelkontroller, nya
riktlinjer samt förbättring av kommunikationen. Åtgärderna har bedömts
vara begränsat effektiva eller effektiva. 8 avvikelser har under 2013 varit
av betydande allvarlighetsgrad. Som bakomliggande orsak anges i fallande
skala brister i procedurer och rutiner, bristande kommunikation och
information, teknik och utrustningsbrister samt brister i kompetens och
utbildning.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 17 av
47
Aktivitet 4.2.2 Kvalitets- och patientsäkerhetsseminarium riktat till samtliga medarbetare ska
genomföras.
Utfall
Trend
Kriterium: Ett kvalitets- och patientsäkerhetsseminarium har genomförts.
Två kvalitets- och patientsäkerhetsseminarium har genomförts. Ett riktat till
enhetschefer om vårt ledningssystem den 15 maj samt Habilitering och
hjälpmedels kvalitetsdag 24 oktober som riktades till samtliga medarbetare.
Aktivitet 4.2.3 Utredning av avvikelse ska starta inom 7 dagar.
Kriterium: Andelen avvikelser där utredning påbörjats inom 7
dagar är minst 80 %
Genomförande och måluppfyllelse: Habiliteringen och hjälpmedel har
genomfört en riktad satsning i verksamheterna för att andelen avvikelser
där utredning påbörjats inom 7 dagar ska vara minst 80 %. Resultatet är att
i medeltal påbörjas utredning av avvikelserna inom 7 dagar i 80 % av
ärendena. 2012 års medelvärde per månad var 76 %. Värt att notera är att
resultatet är jämnare än tidigare år och har mindre variation. Vid sex
tillfällen ligger resultatet över kriteriet. I november klaras för första gången
att starta utredning inom 7 dagar på samtliga avvikelser. Ett mycket gott
resultat.
Utfall
Trend
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Aktivitet 4.2.4 Åtgärder p g a avvikelse ska påbörjas inom 90 dagar
Kriterium: Andelen avvikelser där åtgärder påbörjats inom 90
dagar är minst 65 %.
Genomförande och måluppfyllelse: Tyvärr har satsningen inte haft
tillräcklig effekt. I jämförelse med 2012 har 2013 års resultat försämrats.
Förra året klarades det i medeltal per månad att i 62 % av fallen påbörja
åtgärder inom 90 dagar. För 2013 är resultatet 50 %, vilket är under
kriteriet med 15 %. Dock kan konstateras att variationen minskat mellan
månaderna och vid tre tillfällen ligger resultatet strax över eller på kriteriet.
Sidan 18 av
47
Utfall
Trend
Aktivitet 4.2.5 A. Varje verksamhet ska genomföra minst en riskanalys samt rapportera till
kvalitetschef. B. Förvaltningen ska rapportera antalet genomförda riskanalyser. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Varje verksamhet har genomfört minst en riskanalys.
Genomförande och måluppfyllelse: Enligt kriteriet ska varje
verksamhet (sju verksamheter) genomföra en riskanalys vilket innebär
totalt sju riskanalyser. Fem genomförda riskanalyser bör ändå betraktas
som ett relativt gott resultat. Riskanalyserna finns publicerade på
intranätet under rubriken Resultat.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 19 av
47
Aktivitet 4.2.6 A. Verksamheterna ska rapportera genomförda händelseanalyser.
B. Förvaltningen ska rapportera antalet genomförda händelseanalyser. ÖK
Utfall
Kriterium: Vid samtliga avvikelser av allvarlig art har
händelseanalys genomförts.
Trend
Ingen allvarlig avvikelse har inträffat som föranlett händelseanalys.
Enligt Habilitering och hjälpmedels rutin för avvikelsehantering ska
händelseanalyser alltid initieras och genomförs vid avvikelser med
riskbedömning 8-16 enligt riskbedömningsmatris.
Aktivitet 4. 2.7 A. Verksamheterna ska mäta och redovisa antalet anmälningar (klagomål) från
patienter och närstående gällande den egna verksamheten. B. Förvaltningen ska rapportera
antalet anmälningar/klagomål direkt från patienter och närstående. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga verksamheter har mätt och redovisat antal
anmälningar/klagomål direkt från patienter och närstående.
Genomförande och måluppfyllelse: I varje verksamhets mottagning finns
en ”brevlåda” som kan nyttjas av patienter/brukare/närstående eller andra
besökare att lämna förslag till förbättringar/synpunkter/klagomål. Mailen går
också att utnyttja för att framföra synpunkter och dyl. till verksamheten.
Verksamheterna har ansvar att ta vara på de förslag eller klagomål som
inkommer samt rapportera antal vidare till ledningsstöd.
Totalt 2013 har 48 synpunkter från kunder rapporterats. Motsvarande siffra
2012 var 20 st, så vi har mer än fördubblat vårt resultat i år.
Antal inlämnade förbättringsförslag och synpunkter 2011-2013
16
15
14
13
12
10
l
ta 8
n
A 6
8
6
4
2
0
2 2
3
1
4
5
4
0
1
2
2
1
6
5
4
0
1 1
0
1
0 0
0
1
2
3
5
4
2
4
33
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 20 av
47
Aktivitet 4. 2.8 A. Verksamheterna ska mäta och redovisa antalet anmälningar enligt Lex
Maria och enskildas klagomål till ansvarig myndighet. B. Förvaltningen ska rapportera antalet
anmälningar enligt Lex Maria och enskildas klagomål till ansvarig myndighet. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga verksamheter har mätt och redovisat antal
anmälningar enligt Lex Maria och enskildas klagomål till ansvarig
myndighet
Genomförande och måluppfyllelse: Inga Lex Maria har inkommit under
året. I slutet av 2012 inkom från SoS ett ärende gällande enskildas
klagomål avseende en patient aktuell för insatser från såväl VUH som
psykiatrin. Ett yttrande/svar från SoS inkom i april 2013. Ärendet
föranledde inga ytterligare åtgärder från SoS. Under sommarn har VUH
tagit emot ett enskildas klagomål (SoS), vilket handlagts enligt gällande
rutiner. Svar har ännu inte inkommit från SoS. När svaret inkommer får
berörda del av detta och bedömning görs om rutiner, riktlinjer eventuellt
behöver ändras. En patient har lämnat klagomål till patientnämnden och
IVO(Inspektionen för vård och omsorg) gällande OT. Yttrande har
avlämnats. Inget svar har kommit från IVO i skrivande stund.
Aktivitet 4.2.9 Förvaltningen ska redogöra för hur erfarenheter från anmälningar,
avvikelserapportering och riskanalys använts i förbättringsarbetet. ÖK
Utfall
Kriterium: Samtliga verksamheter har arbetat systematiskt för att
ta tillvara erfarenheterna från anmälningar, avvikelserapportering
och riskanalys.
Genomförande och måluppfyllelse: Ett systematiskt arbete för att ta
tillvara erfarenheterna från anmälningar, avvikelserapportering och
riskanalys har genomförts i verksamheterna. 632 avvikelser har
rapporterats och hanterats. Fem riskanalyser har genomförts. De fem
genomförda riskanalyserna har alla använt landstingets systematiska
metod för att identifiera risker och bakomliggande orsaker till
riskerna. Åtgärder vidtas för att reducera eller eliminera de
bakomliggande orsakerna till riskerna. Åtgärderna följs upp
systematiskt med respektive verksamhet.När det gäller att använda
avvikelsehanteringen i förbättringsarbetet så har flertalet
verksamheter en god systematik.
Trend
Aktivitet 4.2.10 Verksamheterna ska i samarbete med beredskapssamordnare genomföra
riskanalys utifrån Habilitering och hjälpmedels plan för allvarliga och extraordinära händelser.
Utfall
Trend
Kriterium: Fyra verksamheter har i samarbete med
beredskapssamordnare genomfört riskanalys utifrån Habilitering
och hjälpmedels plan för allvarliga och extraordinära händelser.
Genomförande och måluppfyllelse: Riskanalyser är genomförda i alla
aktuella verksamheter. Utifrån genomförda riskanalyser har tagits fram
förslag till en s.k. omställningsplan. Denna presenterades för
ledningsgruppen tidigt under hösten och är därmed fastställd.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 21 av
47
Aktivitet 4. 2.11 Verksamheterna ska utifrån resultatet av genomförd riskanalys ta fram en
lokal handlingsplan för allvarliga och extraordinära händelser samt påbörja åtgärder utifrån
fastlagd grad av allvarlighet.
Utfall
Trend
Kriterium: Fem verksamheter har utifrån resultatet av genomförd
riskanalys tagit fram en lokal handlingsplan för allvarliga och
extraordinära händelser samt påbörja åtgärder utifrån fastlagd grad
av allvarlighet.
Genomförande och måluppfyllelse: En förvaltningsövergripande
plan finns framtagen och är beslutad. Därefter fick
verksamhetscheferna i uppdrag att göra en lokal rutin för sin
verksamhet/sina enheter i samarbete med beredskapssamordnare.
TC och CFH är klara och övriga verksamheter har påbörjat
planering av arbetet.
Aktivitet 4. 2.12 Verksamhetschefer samt aktuella chefer inom ledningsstöd ska ha genomgått
utbildning i stabsmetodik för ledning i samband med allvarliga och extraordinära händelser.
Utfall
Trend
Kriterium: Minst två verksamhetschefer samt en chef inom
ledningsstöd har genomgått utbildning i stabsmetodik för ledning i
samband med allvarliga och extraordinära händelser.
Genomförande och måluppfyllelse: Under 2013 har personalchef och
verksamhetschef för CFH genomgått utbildning i stabsmetodik. Alla
personer som finns med på Habilitering och hjälpmedels larmlista för
tjänsteman i beredskap har nu genomgått utbildning i stabsmetodik.
Planering för utbildning av resterande verksamhetchefer ska ske av
områdeschef under 2014.
Aktivitet 4. 2.13 En struktur för säkerhets- och beredskapsdokument på intranätet ska skapas
på förvaltningsnivå.
Utfall
Trend
Kriterium: En struktur för säkerhets- och beredskapsdokument på
intranätet har skapats på förvaltningsnivå.
Genomförande och måluppfyllelse: Information på intranätet är
uppdaterad. Hot & våld samt krisstöd finns med i planeringen för 2014.
MÅLOMRÅDE 3 - PATIENTFOKUSERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
MÅL En patientfokuserad habilitering bygger på respekt för människors lika värde, den
enskilda människans värdighet och individens självbestämmande och integritet.
Brukaren/patienten bedöms utifrån ett socialt sammanhang och insatser ges med respekt och
lyhördhet för hans/hennes specifika behov, förutsättningar, förväntningar och värderingar.
Brukaren ges delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet och bra bemötande. Vården planeras
och genomförs i samråd med patienten.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 22 av
47
Aktivitet 4.3.1 Verksamheter ska ta del av resultatet från brukarenkät 2012, analysera,
prioritera och påbörja förbättringsåtgärder samt rapportera dessa.
Utfall
Trend
Kriterium: Alla verksamheter som deltagit i brukarenkät 2012 har
analyserat, prioriterat och påbörjat förbättringsåtgärder.
Genomförande och måluppfyllelse: En brukarenkät(Indicator) omfattade
förvaltningens verksamheter genomfördes hösten 2012. En gemensam
genomgång av resultatet hölls för chefer i februari. Förbättringsområden
har identifierats och respektive verksamhet har därefter efter återkoppling
till personal och brukarråd planerat och prioriterat egna aktiviteter. En
genomgång och redovisning av metoder för implementering och aktiviteter
skedde i samband med ledningsgrupp i april. Verksamheterna presenterade
då vilka aktiviteter som genomförts. Exempel är aktiviteter som avser
delaktighet, tillgänglighet, samverkan, information och flöden i
verksamheten. Resultatet har även kommunicerats med brukarråden.
Aktivitet 4.3.2 Verksamheterna ska månatligt redovisa antalet upprättade planer och deras
andel av det totala antalet pågående vårdåtagande. Andelen med IHP ska uppgå till minst 85 %
(BUH, VUH). ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Andelen patienter/brukare med individuell plan uppgår
till minst 85 % av alla aktuella inom BUH och VUH.
Genomförande och måluppfyllelse: Samtliga patienter inom BUH och
VUH med pågående vårdåtagande ska erbjudas en individuell plan (IHP).
Verksamheterna redovisar månatligt sitt resultat. För 2013 gäller att 91 %
av barn och unga med pågående vårdåtagande inom BUH har en upprättad
individuell plan, motsvarande resultat för VUH är 85 %.
Aktivitet 4.3.3 Verksamheterna ska månatligt redovisa antalet upprättade planer och deras
andel av det totala antalet nybesök. Andelen med IHP ska uppgå till minst 90 % (SC,
Audiologiska kliniken). ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Andelen patienter/brukare med individuell plan uppgår
till minst 90 % av nybesök(SC, Audiologiska klin).
Genomförande och måluppfyllelse: Individuell plan upprättas i samband
med nybesök. SC och Audiologiska kliniken rapporterar månatligt antalet
upprättade planer och deras andel av det totala antalet nybesök. För 2013
har 90 % av patienterna vid SC i samband med nybesök erhållit en
individuell plan. För Audiologiska kliniken är motsvarande värde 95 %.
Aktivitet 4.3.4 VUH ska, som ett led i utvecklande av metoder för att sätta tydliga,
kommunicerbara och utvärderingsbara mål, redovisa uppföljning av mål för insatser i 20 IHP
för personer med neurologisk sjukdom/hjärnskada. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst en verksamhet (VUH) ska redovisa insatser med
mål att utveckla metoder för formulering av mål i IHP.
Genomförande och måluppfyllelse: En journalgranskning omfattande 20
personer med neurologisk sjukdom/hjärnskada har genomförts inom
berörda team, VUH. Ansvarig för granskningen har varit en enhetschef.
Granskningen har skett enligt den modell som tidigare prövats inom
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
verksamheten för liknande uppdrag och avsett mål för insatser formulerade
och fastställda i personens IHP.
För upprättande av IHP finns såväl en förvaltningsövergripande riktlinje
som en lokal rutin för VUH. Av den lokala rutinen framgår bl.a. att det är
personens eget uttryckta mål som ska dokumenteras i planen och beskriva
ett ”önskat framtida tillstånd”. När personen sedan blir föremål för
behandling/habiliteringsinsatser upprättas mera specifika professionella
mål som är mätbara och gärna tidsatta.
Syftet har varit att granska målformulering i samband med upprättande av
IHP samt hur dessa mål följts upp vid senare möte. Frågeställningarna har
varit: Har mål formulerats vid planeringsmötet? Hur är målen
formulerade? Har målen följts upp vid uppföljningsmötet?
Personerna har valts ut med spridning på kön, diagnos, ålder och
bostadsort. Fördelningen mellan könen är jämn d v s 10 kvinnor och 10
män. Tio olika diagnoser förekommer, de största grupperna är personer
med MS, ryggmärgsbråck och stroke. Fördelningen över länet är relativt
jämn d v s 7 personer är boende i Örebro, 6 i södra/västra länsdelen och 7 i
norra. De yngsta personerna befinner sig i åldersgruppen 19 – 23 år (3
personer) och den äldsta i åldersgruppen 64-68 år (1 person).
Resultatet av granskningen visar att det finns brister i målformuleringen.
Istället för mål beskrivs ofta en önskad aktivitet. Enligt bedömningen
beror detta i första hand inte på bristande kunskap hos personalen om hur
ett mål ska formuleras utan är snarare en konsekvens av personernas
funktionsnedsättning och därmed följande svårigheter att t ex förstå
skillnad på olika begrepp. Vissa av personerna lider också av
nedstämdhet/depression och har därmed svårigheter att se positivt på
framtiden och beskriva ett önskat läge. Motsvarande kan också gälla för
personer med progressiva sjukdomar som innebär att man successivt får en
minskad funktionsförmåga. Ett ytterligare resultat av den genomförda
granskningen är att det inte sällan förflyter lång tid mellan första IHP och
den uppföljande. Det har också visat sig att man vid det uppföljande mötet
inte alltid utgår från den ursprungliga planen utan så att säga ”börjar om
från början”. Detta medför i sin tur svårigheter att följa den ”röda tråden”.
Sammanfattningsvis har dock granskningen visat att planerna är relativt
tydliga och visar på ett professionellt, mångsidigt och vardagsnära
arbetssätt. Arbetet med att förbättra processen bör fortsätta och ett förslag
kan vara att satsa på kompetensutveckling för personalen vad avser
samtalsmetodik och ”konsten att leda ett möte”.
Sidan 23 av
47
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 24 av
47
Aktivitet 4.3.5 BUH och VUH ska följa upp hur övergången mellan verksamheterna fungerar.
Övergången ska utvärderas genom fokusgrupper/intervju av patient, närstående och profession.
ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Uppföljning av minst en aktuell riktlinje har genomförts
och rapporterats.
Genomförande och måluppfyllelse: Ett stort antal medarbetare från båda
verksamheterna har varit delaktiga i ett flerårigt projekt med syfte att skapa
en gemensam arbetsmodell för övergång från BUH till VUH.
Arbetsmodellen tillika riktlinjen ”Tio steg från ung till vuxen”
färdigställdes under våren och presenterades i mitten av juni månad.
Riktlinjen finns därmed tillgänglig för alla medarbetare på intranätet och
förutom processbeskrivning ”steg för steg” innehåller den länkar till
aktuella riktlinjer, rutiner och checklistor. En plan för
implementeringsinsatser har tagits fram och kommunicerats med nämnden
för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel. Uppföljning/utvärdering och
eventuell revidering av riktlinjen bör ske först hösten 2015 då samtliga steg
i modellen kunnat genomföras. Av överenskommelsen med nämnden 2014
framkommer att under nästa år ska steg 1,2 och 3 utvärderas genom enkät
till deltagande ungdomar och föräldrar samt steg 5 och 6 utvärderas genom
intervju av profession.
Planeringsarbetet har fortsatt under hösten och i början av 2014 kommer ett
antal implementeringsaktiviteter riktad till personal att genomföras bl. a. ett
seminarium för enhetschefer inom de två verksamheterna.
Aktivitet 4.3.6 BUH och VUH ska redovisa hur man utvecklat arbetssätt/rutiner för att
identifiera patienter i behov av samordnad individuell plan och när sådan är aktuell identifiera
aktuella aktörer. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst två verksamheter har utvecklat arbetssätt/rutiner
för att identifiera patienter i behov av samordnad individuell plan
och aktuella aktörer för samverkan.
Genomförande och måluppfyllelse: Under året har HAB deltagit i det
länsövergripande arbetet med att ta fram överenskommelse, rutiner och
verktyg för implementering av SIP. Ledningsgruppen har regelbundet fått
information och verksamhetsutvecklare har även informerat aktuella
verksamheter muntligt. Habilitering och hjälpmedels riktlinje för
individuell och samordnad planering har reviderats och är sedan årsskiftet
publicerad på intranätet. Av den reviderade riktlinjen framgår att det i
samband med upprättande av IHP ska behovet av samordnad individuell
plan (SIP) samt aktuella aktörer kartläggas. Arbetet med revidering av
lokala rutiner kommer att ske under 2014.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 25 av
47
Aktivitet 4.3.7 VUH, OT och Audiologiska kliniken ska redovisa resultat från brukarrevision
avseende tillgänglighet (AKK) inom lokaler och miljöer och hur den uppfattas av personer som
har nedsatt kommunikationsförmåga. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst tre verksamheter har genomfört brukarrevision
avseende tillgänglighet (AKK) inom lokaler och miljöer
Genomförande och måluppfyllelse: P.g.a. svårigheter att hitta lämpliga
brukarrepresentanter för genomförandet kom planeringen för
brukarrevisionen att dra ut på tiden. Under hösten tackade emellertid
VUH:s referensgrupp (8 unga vuxna med utvecklingsstörning) ja till att ta
sig an uppdraget. Den första brukarrevisionen genomfördes på VUH den 12
december. Efter visning av lokalerna fick brukarrepresentanterna besvara
en enkät i vilken de ombads värdera olika aspekter på tillgängligheten
utifrån AKK. Många synpunkter och kommentarer framfördes framförallt
vad gällde stöd för orientering i lokalerna, önskemål/behov av mera och
tydligare bilder/fotografier m m. Liknande brukarrevisioner kommer att
genomföras på Audiologiska kliniken den 30/1 2014 och på OT senare
under våren. Det samlade resultatet kommer därefter att presenteras för
såväl referensgruppen som verksamheterna.
Aktivitet 4.3.8 Varje verksamhet ska utifrån lokala förhållanden och förutsättningar formulera
aktiviteter som stödjer förverkligande av barnkonventionen.
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga verksamheter har formulerat aktiviteter som
stödjer förverkligande av barnkonventionen
Genomförande och måluppfyllelse: Inom BUH – som är en föregångare
inom området - finns tre barnombud(BO) som särskilt bevakar barns
rättigheter enligt barnkonventionen. BO bevakar också nyhets- och
kunskapsfrågor som rör konventionsarbetet och implementering av barns
rättigheter. BO ser till att miljön är anpassad efter barns behov och deltar i
arbetet med metodutveckling för att öka barns delaktighet t.ex. genom
bildstöd. BO finns idag inom samtliga aktuella verksamheter. Under våren
2013 beslutades att under ledning av BO inom BUH bilda ett nätverk för
barnombud inom förvaltningen. En uppdragsbeskrivning för nätverket togs
fram och nätverket är nu i funktion.
Aktiviteter för förverkligande av barnkonventionen pågår i övrigt inom
samtliga verksamheter. CFH har erhållit projektmedel från
Hjälpmedelsinstitutet (HI) för att implementera barnkonventionen i
behovstrapporna. En rapport är under utarbetande. Exempel på övriga
aktiviteter är informationsmaterial till nyanställda, särskilt barnanpassad
informationsmaterial/inbjudan m.m. Inom Familjerådgivningen har
prioriteringsordningen reviderats så att föräldrar till små barn prioriteras. I
samband med en gemensam dag för all personal inom VUH den 20/9 var
temat ”Barn som närstående”. En kvinna som är barn till en
utvecklingsstörd kvinna medverkade och förmedlade på ett mycket
uppskattat sätt sina erfarenheter. Inom VUH har även pågått en inventering
av barn som närstående. Resultatet var delvis förvånande, så många som
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 26 av
47
274 barn/unga under 18 år hittades. Detta resultat har föranlett att man nu
planerar att ta fram en lokal rutin samtidigt som man inventerar vilka
stödinsatser som erbjuds till barn som närstående av övriga samhället, t ex
kommun och övrig hälso- och sjukvård. Detta för att kunna ge adekvata
råd- och stödinsatser.
Inom BUH har under året erbjudits ett flertal utbildningstillfällen med både
interna och externa föreläsare.
BUH har även medverkar i ett landstingsgemensamt arbete gällande
rutiner kring upptäckt och anmälan gällande barn/ungdomar som
riskerar att fara illa.
Inom BUH och TC finns särskilda Barn- och ungdomsråd med
representation från respektive målgrupp. I rådet ges möjlighet till inflytande
över aktuella verksamhetsfrågor.
Aktivitet 4.3.9 Åtgärder ska genomföras för anpassningar (ex lättläst/enkel svenska,
teckenspråk och bildstöd) av information samt redovisas. VP–ÖLL, Mål 47 samt Uppdrag 69
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga verksamheter har genomfört åtgärder för
anpassning av information till patienter, brukare och anhöriga.
Genomförande och måluppfyllelse: Tre verksamheter CFH, BUH och
VUH har under året testat en ny lösning för att öka tillgängligheten till
informationen genom att ge bildstöd direkt på webbplatsen. Testet har
utvärderats under hösten och rapporterats till kommunikationsdirektören
för ställningstagande kring en eventuell landstingsgemensam fortsättning.
Habilitering och hjälpmedel har tagit fram en skrift ”Råd till dig som möter
personer med kommunikationssvårigheter” som är en del av den
gemensamma satsningen på AKK. Skriften innehåller konkreta tips och råd
som underlättar samtalet och kan också vara utgångspunkt för egen
reflektion och dialog på arbetsplatsen om hur vi tänker och agerar i mötet
med våra patienter och brukare. Skriften har delats ut till samtlig personal
inom förvaltningen och en kommunikationsplan har tagits fram vilken
kompletterats med ett följebrev.
Ett flertal andra förbättringsåtgärder/aktiviteter har genomförts för att
underlätta i kommunikationen med våra patienter och brukare t ex har vissa
verksamheter tagit fram pekkartor/samtalsmattor som är anpassade utifrån
målgrupp och som finns tillgängliga i t ex reception, andra fokuserar på
utformningen av informationsbroschyrer och webben och ett exempel på
detta är att TC:s externa webb nu finns även på teckenspråk. Projektet 3T
(text till tecken) pågår planenligt och har som mål att göra TC:s alla sidor
översatta från svensk text till tecknad svenska. Hittills har ca 20 000 ord
översatts.
Aktiviteter pågår m a o kontinuerligt med syfte att anpassa och underlätta
kommunikationen med våra patienter och brukare inom samtliga
verksamheter och med stöd av kommunikationsstrateg vid behov. Arbete
kommer att fortsätta även under kommande år. Inte minst den
brukarrevision som genomfördes på VUH i december visade att det finns
ytterligare behov och önskemål från brukargrupperna.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 27 av
47
Aktivitet 4.3.10 En utbildning för medarbetarna gällande kommunikations roll och betydelse i
organisationen ska planeras och genomföras. VP-ÖLL, Mål 48
Utfall
Trend
Kriterium: Minst 30 % av medarbetarna ska vid årets slut ha
genomgått utbildning i kommunikationens roll och betydelse i
organisationen.
Genomförande och måluppfyllelse: Utbildning i kommunikativt
medarbetarskap är planerad. En utbildning är riktad till chefer och en
vänder sig till alla medarbetare (inklusive chefer). Utbildningen kommer att
genomföras våren 2014.
Aktivitet 4.3.11 En översyn ska genomföras med syfte att utveckla internkommunikationen
inom förvaltningen.
Utfall
Trend
Kriterium: En översyn har genomförts med syfte att utveckla
internkommunikationen inom förvaltningen.
Genomförande och måluppfyllelse: En översyn av
internkommunikationen, genom en enkät ställd till alla medarbetare inom
förvaltningen, genomfördes under hösten. Resultatet av denna översyn har
sammanställts och diskuterats/analyserats gemensamt i ledningsgruppen.
Parallellt sker anpassning av respektive verksamhets intranät utifrån en
framtagen gemensam struktur. Resultatet från enkäten ger en lägesbild av
hur internkommunikationen fungerar i förvaltningen. Det visar vilka
områden som medarbetarna både upplever som viktiga och som de inte
tycker fungerar tillräckligt bra i dag. Dessa områden behöver ledningen i
dialog med medarbetarna arbeta vidare med under 2014.
Aktivitet 4.3.12 En omvärldsanalys ska genomföras med syfte att införskaffa underlag för att
utveckla Habilitering och hjälpmedels varumärke VP-ÖLL, Mål 45
Utfall
Trend
Kriterium: En omvärldsanalys omfattande aktuella
samverkansaktörer och deras uppfattning av Habilitering och
hjälpmedel har genomförts.
Genomförande och måluppfyllelse: En arbetsgrupp har ansvarat för att
planera arbetet. Under 2013 har fokus varit på att få ökad kunskap om hur
våra patienter, brukare och samverkanspartners upplever våra verksamheter
samt vilka önskemål och behov som finns. Underlag finns genom resultatet
av brukaruppföljning hösten 2012 samt den undersökning som genomförts
avseende ”Attraktiv arbetsplats”. Under hösten har verksamheterna gjort ett
förberedande arbete, inventerat sina samverkanspartners och tagit fram
frågeställningar. Ett antal intervjuer har genomförts inför undersökningen
som genomförs efter årsskiftet. Alla förberedelser är klara för den enkät
och de intervjuer som genomförs i januari 2014. Parallellt kommer
medarbetarna också att få ge se sin syn på samverkan. Resultatet kommer
att analyseras och utifrån detta resultera i förslag till förbättringsåtgärder.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 28 av
47
Aktivitet 4.3.13 Aktiviteter för att stimulera användningen av Mina Vårdkontakter ska
genomföras samt resultatet mätas och redovisas. VP-ÖLL, Mål 7, Uppdrag 22. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Antalet kontakter via Mina Vårdkontakter har ökat i
förhållande till 2012.
Genomförande och måluppfyllelse: En landstingsgemensam
arbetsgrupp har i uppdrag att planera aktiviteter för att öka
kännedomen om och användningen av mina vårdkontakter (MVK).
Under våren togs ett nytt kommunikationsmaterial (folder och kort)
om MVK och 1177 fram till verksamheterna för utdelning till
patienter och brukare. Inom förvaltningens skilda verksamheter pågår
aktiviteter för att stimulera patienter och brukare till en högre grad av
användning och för att hitta strategier för att nå målet. Framgången
varierar dock, vilket eventuellt kan ha att göra med såväl våra
uppdrag som våra patienter och brukares livssituation. SC är pilot för
fristående webbtidbok och genomför kommunikationsinsatser till
patienter och samverkanspartners. I samband med lanseringen av
1177 Vårdguiden i november har kommunikationsinsatser på
nationell och regional nivå genomförts. Ett nytt
kommunikationsmaterial har tagits tas fram i landstinget för att öka
kännedomen och kunskapen hos länsinvånarna. Statistik som visar
antalet kontakter via MVK per verksamhet:
Av/
Omboka
Jan-Dec
AUD
BUH
CFH
OT
SNC
VUH
HAB totalt
Beställa
Journalkopia
Jan-Dec
Kontakta oss
Jan-Dec
Förnya
recept
Jan-Dec
Övrigt
Jan-Dec
2012
2013
2012
2013
2012
2013
2012
2013
2012
2013
338
412
20
18
229
439
7
11
30
36
7
12
0
0
58
52
20
10
4
4
0
0
0
0
5
16
0
0
0
0
41
94
0
0
64
81
0
0
0
2
23
29
0
0
0
0
0
0
0
0
14
10
0
0
43
82
0
0
0
0
423
557
20
18
399
670
27
21
34
42
Kommentar: Tabellen visar att ”Av/omboka” och ”Kontakta oss” är de
mest använda ärendetyperna. Fler länsinvånare har e-legitimation och väljer
en säker väg för kommunikation med verksamheterna. Audiologiska
kliniken har flest patienter som använder de olika ärendetyperna och
hänvisar också på sin webbplats till MVK för säker hantering av
patientärenden. Ortopedteknik visar också en positiv utveckling under året.
Alla verksamheter kommunicerar 1177 Vårdguiden på webben och via
kommunikationsmaterial i receptioner och väntrum.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 29 av
47
Aktivitet 4.3.14 En översyn ska genomföras med syfte att utveckla förvaltningens
kommunikation på landstingets webbplats, 1177 och i sociala medier.
Utfall
Kriterium: En översyn har genomförts med syfte att utveckla
förvaltningens kommunikation på landstingets webbplats, 1177 och
i sociala medier.
Trend
Genomförande och måluppfyllelse: En översyn av vad och hur vi inom
förvaltningen kommunicerar i de olika kanalerna har gjorts. Resultatet av
översynen presenterades för ledningsgruppen och webbgruppen före
sommaren. I samverkan med dessa grupper har en utvecklingsplan tagits
fram. Samtliga aktiviteter, inklusive en gemensam strategi för extern
webbkommunikation, har genomförts under hösten.
Översynen har väckt tankar och idéer om hur verksamhetena vill
utveckla sin kommunikation via webben och använda nya kanaler
som 1177 Vårdguiden och sociala medier. Den har också visat på
hinder som man upplever för att kunna förverkliga dessa planer.
Aktiviterna i utvecklingsplanen har haft som syfte att på olika sätt
stödja verksamheterna i deras arbete.
Aktivitet 4.3.15 Aktiviteter för att informera patienter och brukare om tjänsterna i 1177konceptet ska genomföras samt resultatet mätas och redovisas, VP-ÖLL, mål 8, uppdrag 23
och 70 samt ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst 50 % av invånarna har vid utgången av 2013
kännedom om tjänsterna i 1177-konceptet.
Genomförande och måluppfyllelse: En landstingsgemensam arbetsgrupp
har i uppdrag att planera aktiviteter för att informera patienter och brukar
om tjänsterna i 1177-konceptet. Under våren togs ett nytt
kommunikationsmaterial (folder och kort) om MVK och 1177 fram till
verksamheterna för utdelning till patienter och brukare. I samband med
lanseringen av 1177 Vårdguiden i november har kommunikationsinsatser
på nationell och regional nivå genomförts. Alla verksamheter inom
Habilitering och hjälpmedel finns idag presenterade på 1177 Vårdguiden.
kommunikationsmaterial i receptioner och väntrum. Sommaren 2014
kommer ett nytt tema ”Hjälpmedel” och en ny invånartjänst ”Hitta och
jämför hjälpmedel” lanseras. Arbetet med att ta fram nationell och regional
information pågår. Resultatet mäts på ÖLL-nivå.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 30 av
47
MÅLOMRÅDE 4 - EFFEKTIV HÄLSO– OCH SJUKVÅRD
MÅL Tillgängliga resurser används på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att
vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets
svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna.
Aktivitet 4.4.1 Information och implementering av Habilitering och hjälpmedels
ledningssystem riktad till samtliga verksamheter.
Utfall
Kriterium: Samtliga verksamheter har tagit del av information samt
erbjudits insatser för implementering avseende förvaltningens
ledningssystem.
Trend
Genomförande och måluppfyllelse: Samtliga verksamheter har deltagit i
informations och utbildningsinsatser samt erbjudits insatser för
implementering avseende förvaltningens ledningssystem. I januari
genomfördes ett seminarium om ledningssystemet för ledningsgruppen och
habiliteringens kvalitetsråd. En utbildning för enhetschefer genomfördes i
maj. Alla medarbetare bjöds in till en kvalitetsdag i oktober som handlade
om ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet. Cirka 320 personer
deltog på kvalitetsdagen. Alla planerade aktiviteter har genomförts.
Aktivitet 4.4.2 En kvalitetsrevisionsplan för Habilitering och hjälpmedel ska upprättas och
revisionspunkter genomföras enligt plan.
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga revisionspunkter enligt upprättad
kvalitetsrevisionsplanen för 2013 är genomförda.
Genomförande och måluppfyllelse: Enligt fastställt
internrevisionsprogram, som omfattande fyra revisionsobjekt, har 11 av 13
internrevisioner genomförts. Anledningen till att två internrevisioner inte
genomfördes beror dels på fel vald verksamhet som inte omfattades av det
planerade revisionsobjektet, dels en verksamhet som inte hade tillräckligt
framtagna rutiner för att bli granskade. Tre medarbetare inom ledningsstöd
gick utbildning i internrevision i mars månad och har deltagit i
internrevisionsarbetet.
Aktivitet 4.4.3 Andelen fullföljda beställningar av beställda tolkuppdrag ska uppgå till 94 %.
ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Andelen fullföljda beställningar av tolkuppdrag uppgår
till minst 94 %.
Genomförande och måluppfyllelse: Andelen fullföljda beställningar mäts
och redovisas månadsvis. Resultatet för 2013 är 94,7 %.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 31 av
47
Aktivitet 4.4.4 TC ska redovisa tolkarnas placerade tid i relation till tolkning. Andelen tolkning
ska uppgå till minst 50 %. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: TC har mätt och redovisat andelen brukarrelaterad tid i
förhållande till placerad tid.
Genomförande och måluppfyllelse: Andelen brukarrelaterad tid mäts och
redovisas månadsvis. Resultatet visar på 51,6 % brukarrelaterad tid.
Aktivitet 4.4.5 BUH ska redovisa systematisk journaluppföljning avseende samverkan kring
barn/unga som är aktuella inom såväl BUH som BUP. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst en verksamhet ska redovisa hur insatser
genomförs i samverkan med minst ytterligare en aktör och minst en
målgrupp.
Genomförande och måluppfyllelse: Våren 2012 beslutade BUP och BUH
att genomföra en journalstudie för att få ökad kunskap om barn/ungdomar
med autismspektrumtillstånd som samtidigt är aktuella hos BUH och BUP.
Ur journal gjordes en sökning inom BUP av de som hade vårdkontakt inom
kliniken under perioden januari – maj 2012. Den sökningen resulterade i 93
identifierade personer. I nästa steg identifierades de barn/ungdomar som
samtidigt hade kontakt med BUH. Resultatet var 63 personer. Majoriteten
av patienterna hade utöver huvuddiagnos minst ytterligare en diagnos,
vanligast ADHD. Kring 42 patienter (67 %) fanns ingen
samverkanskontakt mellan BUP och BUH under tidsperioden. I
slutsatserna kommenteras att den genomsnittliga åldern då barn/ungdom
fick sin autismdiagnos var 11,45 år och de hade då haft kontakt med BUP i
genomsnitt mer än fem år. Frågan som väcktes var i första hand varför det
tar så lång tid att fastställa diagnos? En annan kommentar är att det är
positivt om insatser från BUP och BUH kompletterar varandra snarare än
att de båda verksamheterna gör samma sak. Ur patientens perspektiv är det
viktigt att det finns ett samarbete mellan verksamheterna så att de är
informerade om varandras bedömningar och insatser. Noterbart är att under
den aktuella tidsperioden förekom ingen samverkan mellan BUP och BUH
kring 2 av 3 barn. Efter att studien genomförts och resultatet presenterats
har arbetet fokuserat på att ta fram en ny samverkansöverenskommelse.
Detta arbete är nu slutfört och en ny överenskommelse finns beslutad. I
denna tydliggörs respektive verksamhets grundansvar samt det
gemensamma ansvaret för upprättande av IHP och samverkan kring det
enskilda barnet. F n pågår även ett samarbete gällande rekrytering av en
barnpsykiatriker med tjänstgöring inom båda verksamheterna. Möten
mellan NP team och BUP planeras kring enskilda aktuella
förbättringsområden t ex utredningar, ansvarsfördelning och samverkan vad
avser behandling m m.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 32 av
47
Aktivitet 4.4.6 Verksamheterna ska drivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt så att
budgeterat resultat uppnås. VP-ÖLL, Ekonomi och finansiella förutsättningar, Mål 50
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga verksamheter följer budget 2013.
Genomförande och måluppfyllelse: Resultat för Habilitering och
hjälpmedel blev – 1,1 mnkr. Det beror på att nettokostnaden för hjälpmedel
har överstigit budgeten. Vakanser och tjänstledigheter har inte kompenserat
underskottet inom hjälpmedelsområdet fullt ut. Under hela året pågick ett
intensivt arbete med analys av hjälpmedelskostnadsutvecklingen. En
analysgrupp följer kontinuerligt utvecklingen.
Aktivitet 4.4.7 Verksamheterna ska redovisa att man följer upphandlade ramavtal avseende
inköp, VP-ÖLL, Uppdrag 54
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga verksamheter har ökat sin köptrohet i förhållande till
upphandlade ramavtal.
Genomförande och måluppfyllelse: En internrevision med syftet att bl.a.
undersöka avtalstrohet har genomförts på tre av planerade fyra
verksamheter. Samarbetet mellan Habilitering och hjälpmedel och
Upphandlingsenheten har startats. HAB kommer att gå vidare med
inköpscontrolling genom att fokusera på någon leverantör/enhet eller ett
visst område. Upphandlingsenheten kommer att ge stöd i detta.
Aktivitet 4.4.8 Gemensamma nyckeltal för styrning av verksamheternas processer ska
utvecklas tillsammans med habiliteringens ledningsgrupp samt implementeras.
Utfall
Trend
Kriterium: Gemensamma nyckeltal för styrning av verksamheternas
processer finns utvecklade och implementerade.
Genomförande och måluppfyllelse: En nyckeltalskarta över
förvaltningens viktigaste nyckeltal är framtagen och implementerad. Även
kvalitetssäkring av nyckeltal på SC och Audiologiska kliniken har gjorts.
Arbetet med framtagandet av nyckeltalskarta per verksamhet fortgår.
Aktivitet 4.4.9 Samtliga verksamheter ska genomföra aktiviteter så att riktvärdet för NMI (nöjd
medarbetarindex) uppnås. Mäts via medarbetarenkät, ÖLL-VP, Mål 40.
Utfall
Trend
Kriterium: NMI (nöjd medarbetarindex) har ökat i förhållande till
föregående mätning.
Genomförande och måluppfyllelse: Under våren genomförde två PAstudenter en intervjustudie bland nyanställda medarbetare för att kartlägga
varför de valt att börja arbeta inom förvaltningen och vad som skulle få
dem att stanna kvar. Slutrapporten lämnades den 5/6 och en redovisning för
samtliga chefer i förvaltningen genomfördes den 21/5.
Varför valde de nyanställda att söka sig till Habilitering och hjälpmedel?
Svaren tydde på att det som var viktigt var: verksamhetens lokalisering,
förväntan om utvecklingsmöjligheter, upplevelsen av att landstinget är en
stor arbetsgivare som erbjuder en trygg anställning, positivt upplevd
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 33 av
47
praktik, hört mycket gott om verksamheten, arbetets beskaffenhet och
arbetsuppgifter ses som viktigaste orsaken.
Vad anser de nyanställda vara viktigt för att de ska stanna kvar inom
förvaltningen? Svaren var: möjligheter till utveckling, stimulerande och
varierande arbetsuppgifter, upplevd anställningstrygghet, god fysisk och
psykosocial arbetsmiljö, upplevelse av ett väl fungerande ledarskap,
arbetstider, möjligheten att kombinera arbetet med en kvalitativ fritid, allt
flyter på, en upplevelse av att saker som underlättar det dagliga arbetet
prioriteras.
En av de aktiviteter som föreslagits är att stimulera till diskussion på APT.
Den ”attraktiva arbetsgivaren” är inte enbart chefernas ansvar utan något
som skapas gemensamt. En plan för aktiviteter har tagits fram bl.a. planeras
för en temadag/seminarium för chefer i mars 2014.
Aktivitet 4.4.10 Samtliga verksamheter ska genomföra aktiviteter så att riktvärdet uppnås.
Mäts via medarbetarenkät, ÖLL-VP, Mål 41
Utfall
Trend
Kriterium: Samtliga chefer och medarbetare inom Habilitering och
hjälpmedels verksamheter anser att förvaltningen erbjuder en hållbar och
hälsofrämjande arbetsplats.
Genomförande och måluppfyllelse: Under hösten 2012 genomfördes en
intervjuundersökning av medarbetare inom HAB i åldern 35-45 år vilka
arbetat minst tio år inom landstinget. Syftet var att ta reda på vad
medarbetarna hade för uppfattning om vilka faktorer som är positiva med
att arbeta inom landstinget. Resultatet presenterades på ledningsgruppen i
februari. Arbetet fortsatte sedan med den intervjustudie bland nyanställda
medarbetare som har relaterats ovan (aktivitet 4.4.9). Under våren
genomfördes en föreläsningsserie ”Öka orken” vilken bl. a behandlar
motivation till beteendeförändring, fysisk kapacitet, sömn, återhämtning
och kost. De fyra föreläsningarna samlade totalt 655 deltagare varav 97
kom från vår förvaltning. Parallellt pågår och har pågått ett stort antal
aktiviteter med varierande innehåll för att uppmuntra och stimulera
medarbetarna till hälsofrämjande aktiviteter. Inom några av verksamheterna
finns särskilda ”Hälsoinspiratörer”. Andra exempel är genomförande av
särskilda ”Hälsotemadagar” för personalen.
Under hösten genomfördes en ny medarbetarenkät vars resultat kommer att
kunna jämföras med enkäten 2011. Den 13/1 2014 fick cheferna en
presentation av det gemensamma resultatet för HAB. Svarsfrekvensen var
91 %, vilket var näst högst i landstinget. NMI var 75 vilket kan jämföras
med 76 vid föregående mätning. 86 % av de svarande är nöjda. Äldre
medarbetare är generellt nöjdare än yngre. Allra nöjdast är de svarande på
SC och TC. Resultatet från verksamheterna kommer att bli klara med
början i vecka 3. Utifrån sina respektive resultat kommer verksamheterna
att arbeta vidare med sina förbättringsområden.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 34 av
47
Aktivitet 4.4.11 Genomföra och redovisa aktiviteter för att minska antalet sjukdagar (0-14)
samt resultat, ÖLL-VP Mål 42.
Utfall
Trend
Kriterium: Antalet medarbetare med maximalt 5 sjukdagar/år och
maximalt 3 ggr per år har minskat i förhållande till år 2012.
Genomförande och måluppfyllelse: Exempel på sjukdomsförebyggande
och hälsofrämjande aktiviteter riktad till medarbetare som genomförts inom
verksamheterna är samarbete med hälsoinspiratörer eller friskombud,
stimulans till friskvårdsaktiviteter, föreläsningar, kostrådgivning,
hälsoinriktad friskvårdsdag, uppmuntran till användning av
friskvårdscheckar m.m. Från en verksamhet (CFH) rapporteras att många
medarbetare har förbättrat sin fysiska status med allsidig träning. 97
medarbetare från HAB kom till de fyra föreläsningarna kring ”Öka orken”.
Aktiva rehabiliteringsinsatser riktade till specifika individer ges vid behov.
Ytterligare metoder är att tidigt försöka fånga upp signaler på ohälsa bland
medarbetarna, att omfördela arbetsuppgifter eller erbjuda partiella
ledigheter och/eller anpassade arbetsuppgifter i vissa fall för att lätta på
”bördan” – att se varje individ utifrån dennes förmågor. Trots ovan
beskrivna aktiviteter har tyvärr ännu inte kunnat ses någon minskning av
sjukfrånvaron (0-14 dagar).
Aktivitet 4.4.12 Redovisa hur många som önskat och därefter erbjudits heltid,
ÖLL-VP Mål 43.
Utfall
Kriterium: Samtliga medarbetare som vill ha heltid har erbjudits detta.
Trend
Genomförande och måluppfyllelse: Inventering av läget har gjorts i
samtliga verksamheter där vi identifierat 4 personer med oönskad deltid.
Samtliga av dessa har under året tillfälligt haft höjd sysselsättningsgrad till
100 % och en medarbetare har fått en heltidstjänst från 1/1 2014.
MÅLOMRÅDE 5 - JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
MÅL Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. En jämlik hälso- och
sjukvård innebär att alla patienter bemöts och vårdas med respekt och omtanke oavsett deras
personliga egenskaper, ålder kön, funktionsnedsättning, utbildning, sociala ställning, etniska
eller religiösa tillhörighet eller sexuell läggning.
Aktivitet 4.5.1 Habilitering och hjälpmedel ska redovisa resultat från gender budgeting
projektet d v s analys av hur resursfördelningen ser ut mellan män och kvinnor inom ett utvalt
område inom Audiologiska kliniken och SC. VP-ÖLL, Uppdrag 8. ÖK
Kriterium: Insatser/hjälpmedel erbjuds/förskrivs på lika villkor
mellan män och kvinnor.
Genomförande och måluppfyllelse: Ett genderbudget projekt har
genomfört inom Audiologiska kliniken och SC. Resultatet från projekten
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 35 av
47
redovisades dels på nämnden för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel,
dels för samtliga chefer på en ledningsdag i december. Audiologiska
kliniken analyserade skillnader i användningstiden av hörapparat mellan
män och kvinnor innan ett byte sker samt om det gick att se skillnader i hur
avancerad hörapparat män och kvinnor erhåller vid bytet. SC undersökte
om det fanns skillnader mellan könen när det gäller insatser från
dövblindteamet. Projekten drevs inom ramen för SKL:s arbete med hållbar
jämställdhet. Slutrapporten och redovisningen mottogs av SKL som
tackade för ett väl genomfört projekt.
Aktivitet 4.5.2 Alla verksamheter ska redovisa genomförda aktiviteter för att i tillämpliga delar
implementera jämställdhetsstrategins mål och intentioner. VP-ÖLL, Uppdrag 3
Utfall
Trend
Kriterium: Alla verksamheter genomför aktiviteter för att i tillämpliga
delar implementera jämställdhetsstrategins mål och intentioner.
Genomförande och måluppfyllelse: Inom Habilitering och hjälpmedel
finns en grupp nyckelpersoner inom jämställdhetsområdet vilka
representerar CFH, SC, Audiologiska kliniken samt ledningsstöd. Syftet är
bland annat att vara förvaltningens resurs i framtida jämställdhetsarbete.
Under hösten deltog gruppen i seminarier under rubriken ”Att störa
homogenitet” med syfte att fördjupa sina kunskaper inom jämställdhetsområdet. Framtagandet av en metodhandbok ska slutföras 2014.
MÅLOMRÅDE 6 – HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I RIMLIG TID
MÅL Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller
hon har behov av. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde
till vården. Prioriteringar i hälso- och sjukvården ska bygga på den värdegrund som riksdagen
har beslutat om.
Aktivitet 4.6.1 A. Redovisning av köer och väntetider ska ske månadsvis. VP-ÖLL, Mål 5,
Uppdrag 17. B. Tillgänglighet följs månadsvis och redovisas regelbundet på nämnden. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Habiliteringens patienter/brukare har tagits emot för 1:a besök
och för re-/habilitering inom tidsgränsen för vårdgarantin (90 dagar).
Genomförande och måluppfyllelse: Köer och väntetider följs och
rapporteras månatligt genom Habilitering och hjälpmedels egna system.
Tabellen nedan visar att förbättringen av tillgängligheten inom CFH
kvarstår, försämringen inom Audiologiska kliniken förklaras av högt inflöde
av remisser. För att om möjligt motverka växande köer införde kliniken
därför under en begränsad tid extra mottagning under fredagar och lördagar.
Den försämrade tillgängligheten inom OT som vi såg vid föregående
mättillfälle har nu åter förbättrats genom aktiva åtgärder. SC har genomfört
förändringar av flödet med syfte att öka tillgängligheten. Detta har ännu inte
gett full effekt. För övriga verksamheter visar tabellen fortsatt god
tillgänglighet. En konsekvens av minskade köer som noterats är tecken på
ansträngd arbetssituation hos personalen.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 36 av
47
Aktivitet 4.6.2 BUH ska erbjuda barn och unga behandling i enlighet med den förstärkta
vårdgarantin.
Utfall
Trend
Kriterium: Barn och unga har erbjudits behandling i enlighet med den
förstärkta vårdgarantin.
Genomförande och måluppfyllelse: Den förstärkta vårdgarantin gäller
barn och ungdomar upp till 18 år med autismspektrumtillstånd. Den
förstärkta vårdgarantin innebär mottagning i behandling inom 30 dagar
efter utredning. BUH lämnar statistik varje månad till den nationella
databasen. Under 2013 har 128 patienter tagits emot varav 64 inom
tidsgränsen för vårdgarantin, 63 patienter togs emot senare
pga. patientvald väntan alternativt medicinska skäl. Det ger ett resultat på
99 %.
Aktivitet 4.6.3 TC ska redovisa konsekvenser av och hur man kan minska antal beställningar
som avslutas i förtid. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Andelen tolkuppdrag vilka avslutas i förtid har minskat med
5 %.
Genomförande och måluppfyllelse: Olika aktiviteter har genomförts med
syfte att minska andelen tolkuppdrag vilka avslutas i förtid, t ex har
informationsmaterial tagits fram för distribution till beställarna. Resultatet
för 2013 är 9 % färre tolkuppdrag som avslutats i förtid jämfört med
föregående år. Resultatet baseras utifrån att uppdraget avslutats 30 minuter
före beställd tid eller tidigare.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 37 av
47
Aktivitet 4.6.4 OT ska redovisa revidering av aktuell prioriteringsordning. CFH ska redovisa
arbete med att säkerställa förskrivning av hjälpmedel på jämlik grund t ex revidering av
behovstrappan för att tydliggöra olika grader av behov och öka kommunicerbarheten för
förskrivare och patienter. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst två verksamheter har genomfört översyn och
revidering av aktuell prioriteringsordning.
Genomförande och måluppfyllelse: Inom CFH har bildats en
styrgrupp med uppgift att bevaka så att ständiga förbättringar av
behovstrapporna sker. Dessutom har bildats ett s.k. förvaltningsråd
där de olika hjälpmedelsverksamheterna d v s CFH, SC, AUD och
OT deltar. Styrgruppen träffas 4 ggr/år och förvaltningsrådet 1
ggr/mån. Verksamheterna kan även kalla in objektsansvarig för
användarmöte. Detta skall möjliggöra ett säkerställande av
förskrivning av hjälpmedel på jämlik grund.
Översyn av prioriteringsordningen för OT är genomförd och
revideringen är i slutfasen. Beslut att fastställa prioriteringsordningen
planeras ske efter genomgång av kvalitetsgruppen i början av 2014.
De förändringar som föreslås gäller prioriteringsnivå 4 och 5. I nu
gällande ordning är kosmetiska proteser på nivå 5. Reordinationer
kvarstår på denna nivå, medan nya kosmetiska proteser flyttas upp till
nivå 4. Inlägg/fotbäddar föreslås finnas på nivå 4 -5 beroende på
behov och grundat på orsak till detta. På nivå 5 föreslås m a o behov
av lindringare karaktär att placeras.
MÅLOMRÅDE 7 - HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
MÅL Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela
hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. En hälsofrämjande
hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och
sjukvården riktar in sig på att förbättra befolkningens hälsotillstånd.
Aktivitet 4.7.1 Alla verksamheter ska redovisa fortsatt arbete med att implementera
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. ÖK
Utfall
Kriterium: Alla verksamheter genomför aktiviteter för att i
tillämpliga delar implementera socialstyrelsens nationella riktlinjer
för sjukdomsförebyggande metoder.
Genomförande och måluppfyllelse: HAB deltar med en medarbetare ur
ledningsstöd i det gemensamma samverkansarbetet som sker inom ÖLL:s
folkhälsogrupp. Under perioden har förslag till kommunikationsplan och
handlingsplan tagits fram och varit föremål för diskussion och bearbetning.
Huvuduppdraget för gruppen är att stödja arbetet med prioriterade
levnadsvanor. En presentation av arbetet i folkhälsogruppen genomfördes
den 24 september i förvaltningens ledningsgrupp. Inom verksamheterna
genomförs olika aktiviteter med inriktning på respektive målgrupps behov.
Trend
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 38 av
47
I de flesta fall ingår samtal kring hälsa/sjukdomsförebyggande insatser i
habiliterings-/rehabiliteringsplaneringen. Som en gemensam aktivitet tog
förvaltningen initiativ till att beställa den folder ”Samtal om hälsa” som
ursprungligen tagits fram på initiativ av Primärvården. Foldern har därefter
distribuerats till samtliga medarbetare inom förvaltningens verksamheter.
Inom vissa verksamheter finns särskilda grupper organiserade för att
bevaka folkhälsofrågorna. Inom VUH har t ex en sådan grupp tagit fram en
lättläst folder med enkla tips om levnadsvanor att dela ut till patienter och
brukare med utvecklingsstörning/autism. Se även aktivitet 4.7.2 nedan.
Aktivitet 4.7.2 Alla verksamheter ska redovisa genomförda aktiviteter för att i tillämpliga delar
implementera folkhälsoplanens mål och intentioner. VP-ÖLL, Uppdrag 2
Utfall
Trend
Kriterium: Alla verksamheter genomför aktiviteter för att i
tillämpliga delar implementera folkhälsoplanens mål och intentioner.
Genomförande och måluppfyllelse: Aktiviteterna fortsätter inte minst i
samarbete med brukarråden inom respektive verksamhet. Förvaltningen
bedömer att ett flertal aktiviteter i vår verksamhetsplan stödjer
folkhälsoplanens mål och intentioner. Exempel: Foldern ”Samtal om hälsa”
har deltas ut till samtligt personal med syfte att utgöra ett stöd och verktyg i
samtalet med den enskilde patienten. CFH och VUH har sedan tidigare ett
etablerat samarbete med olika aktörer såsom Hälsobro, Friskis & svettis,
ÖLIF och ÖLHIF. Olika utvecklingsprojekt för måluppfyllelse inom bl. a.
området ”samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa” genomförs
med tyngdpunkt lagd på AKK. Ett projekt vilket i förlängningen ökar
förutsättningarna för god hälsa och livskvalitet för människor med kognitiv
funktionsnedsättning. Med tillgång till hjälpmedel möjliggörs medborgares
delaktighet och inflytande i samhället.
HFC bedriver forskningsprojekt inom de flesta av folkhälsoplanens
målomåden vilka både ger kunskaper om folkhälsan för personer med
funktionsnedsättning och om metoder för att kunna förbättra den. Några
exempel är: delaktighet, samverkan mellan instanser som stödjer barns
uppväxt, barns psykiska hälsa, hälsa i arbetslivet, hälsofrämjande metoder,
ökad fysisk aktivitet, goda matvanor samt främja normalviktighet (både
över- och undervikt).
Aktivitet 4.7.3 Alla verksamheter ska redovisa hur de ger patienter och brukare informationen
om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada, VP-ÖLL, Mål
19. ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Alla verksamheter ger patienter och brukare information om
hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada.
Genomförande och måluppfyllelse: Förvaltningens olika verksamheter
genomför aktiviteter vilka är anpassade utifrån uppdrag och målgrupp.
Inom t ex CFH diskuterar hjälpmedelskonsulent i samband med utprovning
med förskrivare och brukare angående möjligheter till egen påverkan på
hälsan. OT har råd och stöd publicerade på hemsidan (www) och utskick
görs i samband med inbjudan inför utprovning av fotbäddar. Inom VUH
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 39 av
47
hjälper man dels patienterna att få kontakt med adekvat verksamhet inom
sjukvården när under-eller överviktsproblem uppmärksammas, dels
informerar man om hur patienterna kan påverka sin hälsa positivt genom att
ge råd om fysisk aktivitet, mat, rökning. Ett problem som uppmärksammats
är att vissa verksamheter t.ex. Överviktsenheten inte anpassat sin
verksamhet utifrån patienter med funktionsnedsättning och deras särskilda
behov. Inom BUH finns lokala riktlinjer för första mottagande/IHP och av
dessa framgår att levnadsvanor är ett område som ska behandlas och
dokumenteras.
Aktivitet 4.7.4 BUH och VUH ska genomföra en systematisk journalgranskning av 15
personer med neuropsykiatriska tillstånd och deras levnadsvanor (rökning, alkohol, fysisk
aktivitet och matvanor) ÖK
Utfall
Trend
Kriterium: Minst två verksamheter har genomfört en granskning
omfattande en målgrupp vad avser förekomst av information i journalen
kring patientens levnadsvanor.
Genomförande och måluppfyllelse: Sjuksköterska inom VUH fick i
uppdrag att genomföra en systematisk journalgranskning av 15 personer
med neuropsykiatriska tillstånd med syfte att granska i vilken omfattning
livsstilsråd getts utifrån de fyra levnadsvaneområdena rökning, alkohol,
fysisk aktivitet och matvanor.
Frågeställningar:
 Har enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande
samtal getts till personen?
 Inom vilket/vilka levnadsvaneområde har enkla rådet, rådgivande
samtal eller kvalificerade rådgivande samtal getts?
 Har remiss skrivits till annan verksamhet för fortsatta åtgärder?
Inom vilket levnadsvaneområde i så fall?
 Har personen själv tagit upp något levnadsvaneområde som den vill
ha hjälp med?
Metod:
Utifrån kön, ålder och bostadsort gjordes ett urval av 15 personer med
neuropsykiatriska tillstånd som varit på mottagningsbesök på VUH under
april-maj 2013. Journalerna har granskats utifrån frågeställningarna och en
bedömning har gjorts utifrån vilken åtgärdsnivå samtalet kan kategoriseras,
enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal.
Granskningen omfattar tidsperioden juni 2009 och till juni 2013
Resultat:
All dokumentation om levnadsvaneområdena har definierats som enkla råd.
Tabellen nedan visar hur många av personerna som fått information inom
respektive levandsvaneområde:
Tobaksbruk
Riskbruk av
Otillräcklig
Ohälsosamma
alkohol
fysisk aktivitet
matvanor
3
0
9
7
Hela journalen har behövt läsas för att kontrollera om livsstilsfrågor
diskuterats med personen. Systematik för hur dokumentation av
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
levnadsvanor ska ske saknas. Dokumentationen är dessutom i många fall
summarisk.
Tre (3) av 15 personer hade själva önskemål om rådgivande samtal inom ett
levnadsvaneområde. Av dessa fick en (1) person hjälp utifrån sina
önskemål. Fyra (4) av 15 har inte fått någon information eller rådgivning
alls.
Förslag till utveckling(ex):
 Målgruppen har stort behov av struktur för att få en begriplig och
hanterbar vardagsituation. En framgångsfaktor är att
levnadsvanorna ingår i den strukturen.
 Livsstilsfrågor, på nivån enkla råd, behöver systematiskt vara ett
område som alla yrkeskategorier på VUH tar upp. VUH har beslutat
att göra en lättläst broschyr om levnadsvanor som kan delas ut av
alla yrkesprofessioner vid besök på VUH. Den kan också användas
som information till föräldrar, boendepersonal m fl.
 Dokumentationen behöver vara enhetlig, lätt att följa upp och
anpassad till HSL. Det behöver finnas en rutin för dokumentation
och vilka sökord som ska användas. Med en systematisk
journalföring kan också uppföljning ske på ett enklare sätt i
framtiden.
Inom BUH utsågs en av enhetscheferna som ansvarig. Arbetet
genomfördes under hösten. Målgruppen som identifierades för
journalgranskningen var 15 barn/ungdomar födda mellan åren 1994 –
2000 (13 – 19 år gamla) med NPF och vårdåtagande inom BUH.
Spridning vad avser kön och bostadsort säkerställdes. Avgränsning
gjordes till barn/ungdomar som haft ett läkarbesök eller en genomförd IHP under det senaste året. Syftet var att följa upp i vilken
utsträckning livsstilsråd (gällande rökning, alkohol, fysisk aktivitet
och matvanor) ges till målgruppen.
Frågeställning:
Har frågan, råd eller information gällande rökning, alkohol, fysisk aktivitet
och matvanor ställts till målgruppen vid läkarbesök eller vid upprättande av
IHP?
Resultat:
 Två ungdomar har fått frågan/information om rökning
 Åtta ungdomar har fått frågan/information om matvanor
 En ungdom har fått frågan/information om alkohol
 Elva ungdomar har fått frågan/information om motion
Analys:
I journalgranskningen som omfattar 15 barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd framkom det att vid läkarbesök och vid upprättande av IHP
ställdes frågor/information till barn/ungdomar gällande sömn, hygien och
ångest mer frekvent än frågor gällande rökning, matsvanor, alkohol och
motion. Det framkommer med all tydlighet att frågor, råd och information
gällande levnadsvanor (speciellt gällande rökning, alkohol,) till barn/ ungdomar med Autismspektrumtillstånd är ett förbättringsområde inom BUH.
Sidan 40 av
47
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 41 av
47
5. EKONOMI
Sammanfattning
Utfall 2013
Resultat
Löneökningstakt
– 1,1 mnkr
1,8 %
Utfall 2012
Förändring
%
6,0 mnkr
*)
143,4 mnkr
140,9 mnkr
Antal besök
72 468
74 164
– 2,3 %
Antal förskrivna huvudhjälpmedel 56 661
Antal utförda tolktimmar
76 954
53 720
5,5 %
1,8 %
74 312
+ 3,6 %
*)Kan ej beräknas för 2012 p.g.a. att det ej finns värden för 2011 då Habilitering- och hjälpmedel var en del av PPH.
Antal besök är något färre än 2012 och minskningen motsvarande 2,3 % fördelar sig på flera
verksamheter. Antal förskrivna huvudhjäpmedel har ökat med 5,5 %, främst inom Centrum för
hjälpmedel. Antal utförda tolktimmar har ökat med 3,6 %. Beställningar av vardagstolkning har
ökat med 5,5 % medan antalet beställningar gällande gymnasietolkning har halverats.
Resultatrapport
Utfall 2013
Budget 2013
Utfall 2012
Avgifter och såld vård
Övriga intäkter
43,2
48,4
40,2
40,3
45,6
48,9
3,0
8,1
-2,4
-0,5
Summa intäkter
91,6
80,5
94,5
11,1
-2,9
Personalkostnader
Övriga kostnader
Avskrivningar inventarier
Avskrivningar fastighet
-209,9
-190,7
-1,7
0,0
-212,4
-176,3
-1,7
0,0
-206,7
-184,6
-1,3
0,0
2,5
-14,4
0,0
0,0
-3,2
-6,1
-0,4
0,0
Summa kostnader
-402,3
-390,4
-392,6
-11,9
-9,7
Finansnetto
Landstingsbidrag/-ersättning
-0,3
309,9
0,0
309,9
-0,2
304,3
-0,3
0,0
-0,1
5,6
-1,1
0,0
6,0
-1,1
-7,1
Resultat
Budgetavvikelse tkr
Utfallsavvikelse tkr
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 42 av
47
Resultatet för 2013 i jämförelse med 2012 är 7,1 mnkr sämre. Resultatförsämringen beror bl a
på ökade hjälpmedelskostnader och på lägre intäkter på Tolkcentralen. Under 2012 hade
Habilitering och hjälpmedel anslag för ökade kostnader för Ortopedtekniks nya lokaler men
den nya hyran började gälla fr.o.m. januari 2013. År 2012 infördes en ny avgift för rollatorer
men 2013 minskade förvaltningens landstingsbidrag med motsvarande summa.
Årets resultat
Resultatet för 2013 blev -1,1 mnkr.
Intäkter
Intäkterna är 11,1 mnkr högre än budget. Differensen hör samman med projekt som ej
budgeterats (4,5 mnkr), högre intäkter för sålda tolktjänster, såld vård samt sålda hjälpmedel.
Personalkostnader
Personalkostnaderna är 2,5 mnkr lägre än budget. Differensen exklusive projekt (projekten
budgeteras ej), uppgår till 4,6 mnkr vilket beror på vakanser, tillfälliga tjänstledigheter samt
positiv förändring av semesterlöneskulden.
Övriga kostnader
Övriga kostnader är 14,3 mnkr högre än budget, varav 2,5 mnkr hör samman med projekt som
ej budgeterats. Differensen exklusive projekt hör främst samman med högre kostnader för
hjälpmedel.
Vidtagna åtgärder för att uppnå ekonomi i balans
Tidigt under våren har förvaltningsdirektören uppmanat samtliga verksamheter till allmän
återhållsamhet. Ett antal tjänster hölls vakanta och restriktioner gällde kurser och konferenser.
Förvaltningen har arbetat aktivt med att minska semesterlöneskulden. Ekonomin följdes upp
varje månad både på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Verksamheterna visade god
följsamhet till beslutade åtgärder.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 43 av
47
Investeringar
Investeringen inom Audiologiska kliniken som avser ny jourmottagning är framskjuten p.g.a.
den totala ombyggnationen av foajén i A-huset.
Sammanställning uppföljning av investeringar,
mnkr (nettoinvesteringar)
Utfall
2013
Budget
2013
Utfall
helår
2012
Byggnadsinvesteringar innevarande års budget
Byggnadsinvesteringar överfört från tidigare års
budget
Utrustning i samband med om/tillbyggnation rest
från beslut tidigare år
768
Utrustning i samband med om/tillbygnation
innevarande års budget
Medicinteknisk utrustning innevarande års budget
1 397
7 603
1 480
111
410
352
Medicinteknisk utrustning överfört från tidigare års
budget
Övrig utrustning innevarande års budet
Övrig utrustning överfört från tidigare års budget
Summa
100
879
3 387
7 955
Produktionstal
Antal besök
Detta produktionstal redovisar antalet besök för samtliga yrkeskategorier på Barn- och
ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Familjerådgivningen, Centrum för hjälpmedel,
Ortopedteknik, Syncentralen och Audiologiska kliniken. Antalet besök blev något lägre än
2012 och minskningen fördelar sig på flera verksamheter.
Antal förskrivna huvudhjälpmedel
Produktionstalet redovisar antal förskrivna hjälpmedel från Centrum för hjälpmedel,
Ortopedteknik, Syncentralen och från Audiologiska kliniken. Antalet förskrivna hjälpmedel har
ökat med 5,5 % under 2013 och då främst inom Centrum för hjälpmedel. Denna ökning har
medfört högre hjälpmedelskostnader jämfört med föregående år.
Antal utförda tolktimmar
Produktionstalet avser antalet tolktimmar på Tolkcentralen inom områdena vardags-, gymnasieoch universitetstolkning samt bildtelefoni. Det sistnämnda är ett riksuppdrag. Vardagstolkning
(landstingsuppdrag) står för 45 % av produktionen. Antalet genomförda tolktimmar ökade med
3,6 % i jämförelse med 2012. I dagsläget genomför Tolkcentralen 95 % av beställda uppdrag
inom vardagstolkningen.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 44 av
47
6. PERSONALEKONOMI
Utfall 2013
Löneökningstakt:
1,8%
Lönekostnad (40-41)143,4, mnkr
Utfall 2012
*)
140,9 mnkr
*)Kan ej beräknas för 2012 p g a att det ej finns värden för 2011 då Habilitering- och hjälpmedel var en del av PPH
Den låga löneökningstakten motsvarande 1,8% beror på vakanser och generationsväxling.
Kostnadsanalys
Belopp i tkr
Utfall
2013
Utfall
2012
Förändring
Förändring
%
Månadslöner
119 194
117 996
1 198
1,0 %
4012
Timanställda
1 887
1 036
851
82,1%
4031
Obekväm arbetstid
676
528
148
28,0%
4032
Övertid/mertid
1 471
1 288
183
14,2%
4033
Jour och beredskap
310
328
-18
-5,5%
4040
Förändring skuld jour, beredskap och övertid -91
-82
-9
-11,0%
4110+
4150
Semesterkostnad inkl. skuldförändring
14 446
14 078
368
2,6%
4120
Sjuklön
2 350
2 118
232
11,0%
Övrigt 40xx-41xx
3 184
3 571
-387
-10,8%
Totalt 40-41
143 427
140 861
2 566
1,8 %
Konto
Kategori
4011+
4081
Kommentarer/analys: Kostnaderna för timanställda har ökat eftersom förvaltningen har en
person timanställd på ledningsstöd som tillfälligt arbetar på kommunikationsenheten, Centrum
för hjälpmedel har haft timanställd semestervikarie och tillfälliga anställningar av pensionärer
som tidigare varit anställda. Under sommaren har även Tolkcentralen nyttjat timanställd
personal.
När det gäller obekväm arbetstid har Tolkcentralen utökade öppettider sedan årsskiftet och arbetar
nu 06.00-24.00 sju dagar i veckan.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 45 av
47
Antal anställda årsarbetare per yrkesgrupp (yrkesgrupp utifrån förvaltningsspecifikt)
Yrkesgrupp
Antal årsarbetare 2013
Antal årsarbetare 2012
Kvinn
or
Män
Totalt
Kvinn
or
Män
Totalt
Kvinn
or
5,55
1,0
6,55
6,55
0
6,55
-1,0
2,0
0
2,0
1,0
0
1,0
1,0
0
1,0
133,80
14,75
148,55
134,55
13,00
147,55
-0,75
1,75
1,0
Arbetsterapeut
41,10
3,0
44,10
47,30
3,0
50,30
-6,2
0
-6,2
Sjukgymnast
21,25
5,0
26,25
21,25
6,0
27,25
0
-1,0
-1,0
0,75
1,0
1,75
0,75
1,0
1,75
0
0
0
Läkare
Sjuksköterska/barnmorska
m.fl.
Övrig sjukvårdspersonal
Biträdespersonal
Förändring
Män
1,0
Totalt
0
Skötare
Undersköterska
1,0
0
1,0
1,0
0
1,0
0
0
0
5,50
0
5,50
5,75
0
5,75
-0,25
0
-0,25
Kurator
26,45
4,75
31,20
24,70
5,75
30,45
1,75
-1,0
0,75
Psykolog/terapeut
17,60
5,0
22,60
17,00
5,0
22,0
0,6
0
0,6
Övrig social personal
14,50
1,50
16,00
15,50
1,50
17,00
-1,0
0
-1,0
Expeditionsföreståndare/läk
arsekreterare
18,50
0
18,50
17,50
0
17,50
1,0
0
1,0
Övr administrativ personal
52,09
24,60
76,69
54,03
23,60
77,63
-1,94
1,0
-0,94
1,0
0
1,0
0,5
0
0,5
0,5
0
0,5
15,40
47,75
63,15
13,90
50,50
64,40
1,5
-2,75
-1,25
356,49
108,35
464,84
361,28
109,35
470,63
-4,79
-1,0
-5,79
Undervisningspersonal
Tandläkare
Tandsköterska/
tandhygienist
Övrigt tandvårdspersonal
Städpersonal
Kökspersonal
Övrig personal
Summa
Kommentarer/analys: Förvaltningen har sedan förra året minskat i antal anställda med syfte
att balansera kostnadshöjning inom hjälpmedelsområdet.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 46 av
47
Sjukfrånvaro
Kategori
Utfall 2013
Jan-nov
Utfall 2012
Jan-nov
Kvinnor
Män
654 642
204 521
859 162
Sjukfrånvaro total
37 756
10 210
47 966
28 578
Sjuk korttidsfrånvaro
13 884
5 195
19 079
Sjukfrånvaro totalt %*
5,77%
4,99%
5,58%
Sjuk korttidsfrånvaro
%*
2,12%
2,54%
Sjuk
långtidsfrånvaro%*
3,65%
2,45%
Schemalagda timmar
Totalt Kvinnor
Män
662 375 205 008
Förändring
Antal timmar
Totalt Kvinnor
Män
Totalt
867 383
-7 734
-487
-8 221
9 066
37 644
9 178
1 144
10 322
14 479
4 227
18 706
-595
969
373
4,31%
4,42%
4,34%
1,45%
0,57%
1,24%
2,22%
2,19%
2,06%
2,16%
-0,07%
0,48%
0,06%
3,36%
2,13%
2,36%
2,18%
1,52%
0,09%
1,18%
Summa
*)Procent av schemalagd tid
Kommentarer/analys: Sjukfrånvaron är totalt sett högre i år än samma period förra året där
den största skillnaden finns i långtidssjukfrånvaron som består både av heltid och
deltidssjukskrivna. I slutet av förra året/början av detta år råkade en del medarbetare ut för
halkolyckor och var därför sjukskrivna under en längre tid från arbetet. Samtliga
långtidssjukskrivna har en rehabiliteringsplan.
7. FRAMTIDA UTMANINGAR
Den förändring av landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation som genomförts den 1 januari
2014 ställer Habilitering och hjälpmedel inför nya utmaningar. Enligt vår mening ska
Habilitering och hjälpmedel och dess verksamheter stå fortsatt stark och vara en drivande kraft
inom landstinget när det gäller att tillgodose patienter och brukare med funktionsnedsättning
insatser med hög tillgänglighet och bästa kvalitet. Beredskap måste finnas för att behålla och
helst förstärka de samverkansformer som redan finns etablerade mellan oss och övriga områden
inom landstingets hälso- och sjukvård.
Att tillgodose en hög tillgänglighet till vår verksamhet i hela länet utgör ett fortsatt prioriterad
område, vilket även utgör en utmaning i och med att det kräver fortsatt kraftfulla insatser. Det
sedan flera år pågående arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med kognitiva
svårigheter genom anpassning av miljö, information och bemötande fortsätter med ett flertal
planerade aktiviteter.
I dagarna har socialdepartementet meddelat att den väntade departementspromemorian gällande
förslag till förändringar inom Tolktjänsten uteblir. En intern utredare kommer att utses med
uppdrag att se över nuvarande lagstiftning, men utan förändringar av nuvarande
huvudmannaskap. Klart är att man funderar på någon form av samlad ingång till tolktjänsten
för att underlätta för användaren och att arbetslivet ska vara särskilt prioriterat. Troligt är m a o
att tolkverksamheten därmed för lång tid framöver kommer att förbli ett landstingsuppdrag.
Datum
2014-01-31
13OLL661-4
Sidan 47 av
47
Detta gör att vi måste fortsätta att utveckla tjänsten genom att samarbeta med andra landsting i
större utsträckning med syfte att möta de framtida utmaningarna.
För våra patienter och brukare med funktionsnedsättning är behovet av samordning mellan
huvudmän och verksamheter av avgörande betydelse för en god livskvalitet. Samverkan mellan
såväl våra egna verksamheter som med andra aktörer är därför ett område som måste prioriteras
och åtgärder vidtas för att åstadkomma förbättringar. Exempel på områden som kommer att
fokuseras även inför 2014 är samverkan kring barn/unga/vuxna med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar.
Såväl utifrån den enskildes perspektiv som i beaktande av samhällsekonomin är det av yttersta
vikt att de insatser vi tillhandahåller och genomför får avsedd effekt och leder till nytta för
patienter och brukare. Ett arbete som har påbörjades redan under 2013 och som vi kommer att
följa fortsättningsvis med stort intresse har till syfte att leda till säkrare förskrivningsprocess
och därmed säkerställa att brukaren får tillgång till de hjälpmedel som ger bästa effekt och
största nytta samt att vi tillhandahåller hjälpmedel på rätt nivå. Arbetet inbegriper länets alla
förskrivare som i samband med förskrivning och utprovning av hjälpmedel ska skatta förväntad
effekt och nytta. Uppföljning kommer sedan att ske med fastställda tidsintervall. Ett systemstöd
har utvecklats för ändamålet.
Under senare år har efterfrågan på ”Appar” som hjälpmedel ökat mer eller mindre lavinartat.
Bedömningen är att ”Appar” på sikt kommer att ersätta flera av de i dag förekommande
kommunikations- och kognitionshjälpmedlen. För verksamheterna är detta en ny utmaning som
man ställts inför och arbetet med att skapa ett arbetssätt och ett flöde för att säkerställa kvalitet
har påbörjats och kommer att fortskrida under 2014 innebärande bland annat utbildning till
förskrivare, brukare och närstående.
Kommande pensionsavgångar, framtidsvisioner och behov av att rekrytera spetskompetens gör
kompetensförsörjningen till ett av de mest angelägna områdena för att förvaltningen
framgångsrikt ska kunna lösa sitt nuvarande och framtida uppdrag. Olika aktiviteter planeras
och pågår för att nå målet ”Attraktiv arbetsplats”. Ett problemområde i nuläget som vi ser är
rekrytering av läkare med specialitet inom rehabilitering, audiologi och barnneurologi.
Det nuvarande ekonomiska läget ger viss anledning till bekymmer inte minst beroende på en
ökad tillströmning av personer i behov av hjälpmedel. Utvecklingen följs noggrant av såväl
ansvariga verksamhetschefer som förvaltningsledning och ledningsstöd.
Mats Eriksson
Områdeschef
Bilaga: A- Målmatris Habilitering och
hjälpmedel
Verksamhetsplan 2013 – mål; en matris för att följa den röda tråden
Bilaga A. Uppföljning av mål i ÖLL´s verksamhetsplan 2013
Förvaltning: Habilitering och hjälpmedel
Målområde
God och
patientsäker
vård
Mål nr Mål
3
Ledningskansliet
Örebro län ska vara ett av de Pia Öijen
tre landstingen/regionerna i
landet som har högst andel
invånare som anser att de har
tillgång till den hälso- och
sjukvård som de behöver
enligt Vårdbarometerns
mätningar.
Förvaltningens värde eller aktiviteter för att nå målet
Målet är inte relevant för Habilitering och hjälpmedel då mätning via Vårdbarometern inte
sker.
God och
patientsäker
vård
4
Nollvision – inga undvikbara
vårdskador eller dödsfall ska
uppkomma i samband med
vård och behandling.
Pia Öijen
Rapporteringen av avvikelser fortsätter att öka, nu till ett antal av 632 vid
årsskiftet. En stark positiv utveckling gällande avvikelserapportering har skett
under de senaste fyra åren. De områden där det största antalet avvikelser
rapporterats är inom kvalitetsområdet, patient samt teknik och material. De tre
största bakomliggande orsakerna till gjorda avvikelser är i fallande skala, brister
i procedurer och rutiner, kommunikation och information samt omgivning och
organisation. Generellt kan sägas att de åtgärder som vidtagits handlar om
införande av dubbelkontroller, nya riktlinjer samt förbättring av
kommunikationen. Åtgärderna har bedömts vara begränsat effektiva eller
effektiva. 8 avvikelser har under 2013 varit av betydande allvarlighetsgrad.
Som bakomliggande orsak anges i fallande skala brister i procedurer och
rutiner, bristande kommunikation och information, teknik och utrustningsbrister
samt brister i kompetens och utbildning.
Inga Lex Maria anmälningar har skett under perioden.
Ett flertal övriga aktiviteter har genomförts av vilka kan nämnas
kvalitetseminarium, riskanalyser och internrevision.
God och
patientsäker
vård
5
Tillgängligheten till vården ska Pia Öijen
öka 2013 jämfört med 2012
inom alla hälso- och
sjukvårdsförvaltningar.
Köer och väntetider följs och rapporteras månatligt genom Habilitering och
hjälpmedels egna system. Tabellen nedan visar att förbättringen av
tillgängligheten inom CFH kvarstår, försämringen inom Audiologiska kliniken
förklaras av högt inflöde av remisser. För att om möjligt motverka växande köer
införde kliniken därför under en begränsad tid extra mottagning under fredagar
och lördagar. Den försämrade tillgängligheten inom OT som vi såg vid
föregående mättillfälle har nu åter förbättrats genom aktiva åtgärder. SC har
genomfört förändringar av flödet med syfte att öka tillgängligheten. Detta har
ännu inte gett full effekt. För övriga verksamheter visar tabellen fortsatt god
tillgänglighet. En konsekvens av minskade köer som noterats är tecken på
ansträngd arbetssituation hos personalen.
God och
patientsäker
vård
7
Mål Landstingets målsättning
är att 25 procent av
innevånarna år 2013 är
anslutna till Mina
vårdkontakter.
Pia Öijen
En landstingsgemensam arbetsgrupp har i uppdrag att planera aktiviteter
för att öka kännedomen om och användningen av mina vårdkontakter
(MVK). Under våren togs ett nytt kommunikationsmaterial (folder och
kort) om MVK och 1177 fram till verksamheterna för utdelning till patienter
och brukare. Inom förvaltningens skilda verksamheter pågår aktiviteter för
att stimulera patienter och brukare till en högre grad av användning och
för att hitta strategier för att nå målet. Framgången varierar dock, vilket
eventuellt kan ha att göra med såväl våra uppdrag som våra patienter
och brukares livssituation. SC är pilot för fristående webbtidbok och
genomför kommunikationsinsatser till patienter och samverkanspartners.
I samband med lanseringen av 1177 Vårdguiden i november har
kommunikationsinsatser på nationell och regional nivå genomförts. Ett
nytt kommunikationsmaterial har tagits tas fram i landstinget för att öka
kännedomen och kunskapen hos länsinvånarna. Statistik som visar
antalet kontakter via MVK per verksamhet:
Av/
Omboka
AUD
BUH
CFH
OT
SNC
Beställa
Kontakta Förnya
Övrigt
Journalko oss
recept
pia
Jan-Dec
Jan-Dec
Jan-Dec
Jan-Dec
Jan-Dec
201 201 201 201 201 201 201 201 201 201
2
3
2
3
2
3
2
3
2
3
338 412 20
18 229 439
7
11
30
36
7
0
41
23
12
0
94
29
0
0
0
0
0
0
0
0
58
5
64
0
52
16
81
0
20
0
0
0
10
0
0
0
4
0
0
0
4
0
2
0
14
10
0
0
43
82
0
0
0
0
VUH
HAB
423 557 20
18 399 670 27
21
34
42
totalt
Kommentar: Tabellen visar att ”Av/omboka” och ”Kontakta oss” är de mest
använda ärendetyperna. Fler länsinvånare har e-legitimation och väljer en säker
väg för kommunikation med verksamheterna. Audiologiska kliniken har flest
patienter som använder de olika ärendetyperna och hänvisar också på sin
webbplats till MVK för säker hantering av patientärenden. Ortopedteknik visar
också en positiv utveckling under året.
kommunikationsmaterial i receptioner och väntrum .
God och
patientsäker
vård
8
Mål Landstingets målsättning Pia Öijen
är att 50 procent av invånarna
vid utgången av 2013 har
kännedom om tjänsterna i
1177-konceptet, råd och vård
via Internet och telefon.
God och
patientsäker
vård
9
Alla verksamheter ger
patienterna information om
hur de själva kan påverka sin
hälsa för att förebygga
sjukdom eller skada.
Pia Öijen
Forskning
och
högskoleutbildning
12
Lennart Philipsson
Forskning
och
högskoleutbildning
13
Det medicinska
vetenskapsområdet ska
fortsätta att utvecklas för att
på rätt sätt stötta
läkarutbildningen.
Från forskningen i landstinget
ska utgå minst 350
vetenskapliga publikationer
2013
Lennart Philipsson
En landstingsgemensam arbetsgrupp har i uppdrag att planera aktiviteter för att
informera patienterna och brukarna om tjänsterna i 1177-konceptet. Under
våren togs ett nytt kommunikationsmaterial (folder och kort) om Mina
vårdkontakter och 1177 fram till verksamheterna för utdelning till patienter och
brukare. I höst startar en nationell informationskampanj om 1177 Vårdguiden
som landstinget kommer att delta i. Alla verksamheter inom Habilitering och
hjälpmedel finns idag presenterade på 1177. Aktiviteter pågår inom
verksamheterna för uppmärksamma på 1177.
Förvaltningens olika verksamheter genomför aktiviteter vilka är anpassade
utifrån uppdrag och målgrupp. Inom t ex CFH diskuterar hjälpmedelskonsulent i
samband med utprovning med förskrivare och brukare angående möjligheter till
egen påverkan på hälsan. OT har råd och stöd publicerade på hemsidan (www)
och utskick görs i samband med inbjudan inför utprovning av fotbäddar. Inom
VUH hjälper man dels patienterna att få kontakt med adekvat verksamhet inom
sjukvården när under-eller överviktsproblem uppmärksammas, dels informerar
man om hur patienterna kan påverka sin hälsa positivt genom att ge råd om
fysisk aktivitet, mat, rökning. Ett problem som uppmärksammats är att vissa
verksamheter t.ex. Överviktsenheten inte anpassat sin verksamhet utifrån
patienter med funktionsnedsättning och deras särskilda behov. Inom BUH finns
lokala riktlinjer för första mottagande/IHP och av dessa framgår att
levnadsvanor är ett område som ska behandlas och dokumenteras.
I samarbete med Öron-Näsa- Halskliniken tar Audiologiska kliniken emot
studenter från läkarlinjen.
20 vetenskapliga publikationer har redovisats.
Miljö och
hållbarhet
32
Landstingets verksamheter
Marianne Eriksson
ska aktivt och systematiskt
arbeta med att genomföra
Miljö- och
hållbarhetsprogrammet (MHP)
2012–15 samt säkerställa att
medarbetare har kunskap och
engagemang kring miljöfrågor
som berör de egna
arbetsuppgifterna.
Miljö och
hållbarhet
34
Alla medarbetare har tillgång
till teknik för resfria möten (till
exempel webbkameror,
videokonferensrum) samt
företagskort för kollektivt
resande i tjänsten.
Marianne Eriksson
Miljö och
hållbarhet
35
Miljö och
hållbarhet
36
Miljö och
hållbarhet
39
Alla förvaltningar har påbörjat Marianne Eriksson
arbetet med att minska
användningen av
engångsmaterial.
100 procent av landstingets
Marianne Eriksson
förskrivare har genomgått den
webbaserade utbildningen för
läkemedel och miljö.
Användningen av skadliga
Marianne Eriksson
kemiska produkter som finns
på landstingets avvecklingseller minskningslista för farliga
kemikalier ska minska.
Habilitering och hjälpmedel arbetar utifrån landstingets Miljö- och
hållbarhetsprogram 2012-2015. Under 2013 har områdena resor
och transporter samt kemikalier stått i fokus. Förvaltningen deltar i
landstingets arbete med materialminskning och utfasning av farliga
kemikalier.
Habilitering och hjälpmedel arbetar kontinuerligt med miljöfrågor i vardaglig
verksamhet. Exempel är Ortopedteknik som inventerat kemikalier och sedan
jobbat vidare med substitution om möjligt, CFH som har anskaffat en
biogasdriven servicebil, TC som ständigt jobbar med att öka användning av
cykel och minska resor med bil m m.
Samtliga verksamheter har på ett positivt sätt engagerat sig i uppgiften att vidta
åtgärder för att öka antalet resfria möten. Detta har bl.a. resulterat i att alla
verksamheter inom HAB idag har tillgång till och använder modern teknik för t
ex videokonferens via webbkamera. Företagskorten för bussresor används i
hög utsträckning och flera verksamheter ser en ökande användning av resfria
möten. Exempelvis har upphandlingsmöten och nationella arbetsgrupper kunnat
genomföras utan resor, vilket förutom en minskad miljöpåverkan ger en stor
tidsvinst.
Flera verksamheter har slutat använda engångsmaterial i personalutrymmen
och översyn av användningen fortsätter. Av övriga utpekade artiklar att arbeta
med i materialminskningsarbetet har förvaltningen redan relativt låg
användning.
Målet är inte relevant för Habilitering och hjälpmedel i och med att förskrivning
av läkemedel endast sker i ringa grad.
Flera verksamheter har slutat använda engångsmaterial i personalutrymmen
och översyn av användningen fortsätter. Av övriga utpekade artiklar att arbeta
med i materialminskningsarbetet har förvaltningen redan relativt låg
användning.
Personal och
kompetens
Information
och
kommunikati
on
44
45
Alla medarbetare ges
möjlighet till att upprätthålla
och utveckla sin kompetens
för att ge god och
patientsäker vård.
Maria Åkesson
Örebro läns landsting ska
Karin Wettermark
uppfattas som en organisation Jonsson
med hög trovärdighet för
patienter, anhöriga, brukare
och medborgare. Landstinget
ska förknippas med de värden
som formulerad i visionen,
Hälsa och livskraft genom
trygghet, kvalitet och hållbar
utveckling. Örebro läns
landsting ska också uppfattas
som en attraktiv arbetsgivare.
En gemensam utbildningsplan för Habilitering och hjälpmedel togs fram av
förvaltningens ledningsstöd. Samtliga planerade utbildningar har genomförts.
Arbetet med en kompetensförsörjningsplan är påbörjad och PA-konsult arbetar
med en modell för hur inventering och behovskartläggning ska göras. Två
verksamheter har varit involverade i detta arbete så här långt. Planering finns
för ytterligare två.
En arbetsgrupp har ansvarat för att planera arbetet. Under 2013 har fokus varit
på att få ökad kunskap om hur våra patienter, brukare och samverkanspartners
upplever våra verksamheter samt vilka önskemål och behov som finns.
Underlag finns genom resultatet av brukaruppföljning hösten 2012 samt den
undersökning som genomförts avseende ”Attraktiv arbetsplats”. Under hösten
har verksamheterna gjort ett förberedande arbete, inventerat sina
samverkanspartners och tagit fram frågeställningar. Ett antal intervjuer har
genomförts inför undersökningen som genomförs efter årsskiftet. Alla
förberedelser är klara för den enkät och de intervjuer som genomförs i januari
2014. Parallellt kommer medarbetarna också att få ge se sin syn på samverkan.
Resultatet kommer att analyseras och utifrån detta resultera i förslag till
förbättringsåtgärder.
Information
och
kommunikati
on
47
Landstingets information och
kommunikation till patienter,
anhöriga och brukare ska
vara anpassad för
målgruppen Informationen
ska stimulera till interaktivitet,
delaktighet och engagemang.
Karin Wettermark
Jonsson
Tre verksamheter CFH, BUH och VUH testar f n en ny lösning för att öka
tillgängligheten till informationen genom att ge bildstöd direkt på webbplatsen.
Testet kommer att utvärderas nu under hösten för ställningstagande kring
eventuell fortsättning.
Habilitering och hjälpmedel har tagit fram en skrift ”Råd till dig som möter
personer med kommunikationssvårigheter” som är en del av den gemensamma
satsningen på Alternativ Kompletterande Kommunikation, AKK.
Skriften innehåller konkreta tips och råd som underlättar samtalet och kan
också vara utgångspunkt för egen reflektion och dialog på arbetsplatsen om hur
vi tänker och agerar i mötet med våra patienter och brukare. Skriften har delats
ut till samtlig personal inom förvaltningen och en kommunikationsplan har tagits
fram vilken kompletterats med ett följebrev. Ett flertal andra
förbättringsåtgärder/aktiviteter har genomförts för att underlätta i
kommunikationen med våra patienter och brukare t ex har vissa verksamheter
tagit fram pekkartor/samtalsmattor som är anpassade utifrån målgrupp och som
finns tillgängliga i t ex reception, andra fokuserar på utformningen av
informationsbroschyrer och webben och ett exempel på detta är att TC:s
externa webb nu finns även på teckenspråk. Projektet 3T (text till tecken) pågår
planenligt och har som mål att göra TC:s alla sidor översatta från svensk text till
tecknad svenska. Hittills har ca 20 000 ord översatts. Slutrapport kommer i
november månad. Aktiviteter pågår m a o kontinuerligt med syfte att anpassa
och underlätta kommunikationen med våra patienter och brukare inom samtliga
verksamheter och med stöd av kommunikationsstrateg vid behov.
Information
och
kommunikati
on
48
Landstingets medarbetare ska Karin Wettermark
vara medvetna om
Jonsson
kommunikationens roll och
betydelse i organisationen. De
ska ha en god förmåga att
kommunicera, så att patienter
och andra upplever
delaktighet och är nöjda med
information och delaktighet.
Utbildning i kommunikativt medarbetarskap är planerad. En utbildning är riktad
till chefer och en vänder sig till alla medarbetare (inklusive chefer). Utbildningen
kommer att genomföras våren 2014.
Rubrik specificerande dokument
Version nr
Verksamhetsplan Habilitering och
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 2 av 25
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. NUVARANDE SITUATION…….……………………………………………3
2. VISION, VÄRDEGRUND OCH KVALITETSPOLICY………………11
2.1 Värdegrund…….………………….……………………………………………11
2.2 Kvalitetspolicy…….……………………………………………………………11
3. SYFTE…….…………………………….……………………………...…………11
4. MÅL OCH MÅLOMRÅDEN…….……………………………………..……11
4.1 Kunskapsbaserade och ändamålsenlig vård……………………………………13
4.2 Patientsäker vård……………………………………………………….………15
4.3 Patientfokuserad vård…………………………………..………………………17
4.4 Effektiv vård……………………………………………………………………20
4.5 Jämlik och jämställd vård………………………………………………………22
4.6 Vård i rimlig tid…………………………………………...……………………23
4.7 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård……………………………………………24
5. BUDGET 2014…………………………………………………………………12
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 3 av 25
1. Nuvarande situation
Habilitering och hjälpmedel är ett område inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Örebro läns
landsting.
Utgångspunkterna för Habilitering och hjälpmedels verksamhetsplan är landstingets
verksamhetsplan (VP-ÖLL) samt den överenskommelse som tecknats med nämnden för
Psykiatri, habilitering och hjälpmedel (ÖK). Målen och uppdragen i överenskommelsen är
samstämmiga med målen i landstingets verksamhetsplan 2014.
Bland andra viktiga styrdokument för Habilitering och hjälpmedel kan nämnas landstingets
handlingsplan för förverkligande av barnkonventionen, vilken under år 2014 kommer att få
särskild uppmärksamhet genom ett antal aktiviteter; att skapa goda förutsättningar för barns och
ungas inflytande och delaktighet ska vara ett gemensamt mål med hög prioritet inom områdets
samtliga verksamheter. Ytterligare exempel är landstingets folkhälsoplan samt programmet för
funktionshinderfrågor.
Verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, återtagande och behållande av bästa
möjliga funktionsförmåga, fysiskt och psykiskt välbefinnande, jämlikhet i levnadsvillkor och
delaktighet i samhällslivet för människor med funktionsnedsättning. Verksamheten ska bedrivas
i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv.
Upptagningsområdet är Örebro län. Habilitering och hjälpmedel ska också tillhandahålla insatser
till personer som inte bor i Örebro län och som söker insatser enligt gällande författning, avtal
och regler om valfrihet i vården.
Habilitering och hjälpmedel omfattar dels verksamhet inriktad på habilitering/rehabilitering, dels
verksamhet inriktad på hjälpmedel inklusive tolkservice. I området finns följande verksamheter:

Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH)

Vuxenhabiliteringen (VUH)

Audiologiska kliniken

Syncentralen (SC)

Ortopedteknik (OT)

Centrum för hjälpmedel (CFH)

Tolkcentralen (TC)

Habiliteringens forskningscenter (HFC)

Familjerådgivningen
Den förändring av landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation som genomförts den 1 januari 2014
ställer Habilitering och hjälpmedel inför nya utmaningar. Enligt vår mening ska Habilitering och
hjälpmedel och dess verksamheter stå fortsatt stark och vara en drivande kraft inom landstinget när det
gäller att tillgodose patienter och brukare med funktionsnedsättning insatser med hög tillgänglighet
och bästa kvalitet. Beredskap måste finnas för att behålla och helst förstärka de samverkansformer som
redan finns etablerade mellan oss och landstingets övriga hälso- och sjukvård.
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 4 av 25
I landstingets verksamhetsplan år 2014 anges fyra förutsättningar för planeringsperioden 2014-2016:
1. God ekologisk och ekonomisk hushållning som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar
verksamhet
2. Hög tillgänglighet som garanterar vård i rätt tid
3. God kvalitet och patientsäkerhet som ger tillförlitlighet och trygghet
4. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner, Örebro
universitet och andra vårdgivare
God ekologisk och ekonomisk hushållning
Habilitering och hjälpmedel arbetar utifrån landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram
2012-2015. Området deltar med framgång i landstingets arbete med exempelvis
materialminskning, utfasning av farliga kemikalier och resfria möten.
Habilitering och hjälpmedel hade ett negativt resultat 2013. Underskottet motsvarande 1,1
mnkr hör samman med ökade kostnader inom hjälpmedelsområdet. Att uppnå en ekonomi
i balans 2014, trots förväntade volymökningar och nya och ökade behov, ställer stora krav
på verksamheten. Habilitering och hjälpmedel arbetar långsiktigt med att använda resurser
kostnadseffektivt och ändamålsenligt.
Hjälpmedelsverksamheten visar fortsatt stora underskott p g a nya behov som uppstår huvudsakligen i
samband med den snabba teknikutvecklingen på området men även p g a ständigt ökade behov hos den
åldrande befolkningen samt hos personer med NPF. Situationen är inte ny och den långvariga trenden
kräver kontinuerliga åtgärder i form av kostnadsminskningar och omdisponeringar av befintliga
resurser. Detta trots att området tilldelats 3 mkr som en förstärkning för nya hjälpmedel. Som exempel
kan nämnas den efterfrågan på ”Appar” som hjälpmedel har ökat mer eller mindre lavinartat.
Bedömningen är att ”Appar” på sikt kommer att ersätta flera av de i dag förekommande
kommunikations- och kognitionshjälpmedlen. För verksamheterna är detta en ny utmaning som man
ställts inför och arbetet med att skapa ett arbetssätt och ett flöde för att säkerställa kvalitet pågår.
Arbetet kommer att fortskrida under 2014 innebärande bl.a. utbildning till förskrivare, brukare och
närstående.
Såväl utifrån den enskildes perspektiv som i beaktande av samhällsekonomin är det av yttersta
vikt att de insatser vi tillhandahåller och genomför får avsedd effekt och är till nytta för patienter
och brukare. Ett arbete som har påbörjades 2013 och som vi kommer att följa fortsättningsvis
med stort intresse har till syfte att leda till säkrare förskrivningsprocess och därmed säkerställa
att brukaren får tillgång till de hjälpmedel som ger bästa effekt och största nytta samt att vi
tillhandahåller hjälpmedel på rätt nivå. Arbetet inbegriper länets alla förskrivare som i samband
med förskrivning och utprovning av hjälpmedel ska skatta förväntad effekt och nytta.
Uppföljning kommer sedan att ske med fastställda tidsintervall. Ett systemstöd har utvecklats för
ändamålet.
Under 2014 kommer vi att intensifiera arbetet med syfte att successivt öka produktionen inom
samtliga våra verksamheter. Som utgångspunkt används bland annat statistik över antalet besök
per medarbetare alternativt s k brukarrelaterad tid. Ett ytterligare område som kommer att
fokuseras är studier av effekt – nytta av givna insatser, exempel på detta är bl.a. den intressanta
utvärdering som påbörjats på Upplevelsen (VUH) utifrån en av Socialstyrelsen framtagen modell
för målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer (MOS) för att
utvärdera effekt/nytta.
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 5 av 25
Kommande pensionsavgångar, framtidsvisioner och behov av att rekrytera spetskompetens gör
kompetensförsörjningen till ett av de mest angelägna områdena för att vi framgångsrikt ska kunna lösa
vårt nuvarande och framtida uppdrag. Arbetet med att ta fram kompetensförsörjningsplaner pågår.
Första steget är en inventering och därefter ska en utvecklingsplan tas fram. Planen är att starta med
fyra verksamheter. Tankar finns även att försöka intressera några studenter att medverka som resurs.
Olika aktiviteter planeras och pågår för att nå målet ”Attraktiv arbetsplats”. Arbetet med att utbilda och
coacha chefer i kommunikation fortsätter. En planerad utbildning i kommunikativt medarbetarskap för
både chefer och medarbetare kommer att genomföras under våren 2014. Ett problemområde i nuläget
som vi ser är rekrytering av läkare med specialitet inom rehabilitering, audiologi och barnneurologi.
Resultatet av den nyligen genomförda medarbetarenkäten har presenteras på HAB nivå. Vi hade en i
förhållande till många andra hög svarsfrekvens, 91 %. Analys på såväl områdes som verksamhetsnivå
kommer att genomföras och aktiviteter planeras utifrån resultatet.
Hög tillgänglighet som garanterar vård i rätt tid
Att tillgodose en hög tillgänglighet till vår verksamhet i hela länet utgör ett fortsatt prioriterat
område, vilket även utgör en utmaning i och med att det kräver fortsatt kraftfulla insatser.
Vi ser en fortsatt kraftig tillströmning av patienter och brukare. Exempel på brukargrupper som
växer är personer med kombinerad syn- och hörselskada, äldre med behov av såväl rehabilitering
som hjälpmedel och barn, unga och vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar. För att klara
tillgänglighetskraven i den nationella vårdgarantin krävs därför en offensiv kvalitetsutveckling
med fortsatt satsning på processorientering och ständiga förbättringar med syfte att skapa en
effektiv och fungerande vårdkedja. Under 2014 kommer att pågå ett flertal aktiviteter för att
ytterligare förbättra tillgängligheten för våra patienter, brukare, närstående och
samverkansparter.
Fortsatta aktiviteter med syfte att förbättra tillgängligheten inom CFH kommer att vara högprioriterat
under 2014. ”Kundtjänst” byter namn till ”Kundservice”; ökade öppettider för telefon och ökad
flexibilitet eftersträvas. I januari 2014 öppnas ”Funkaforum”, vilket kommer att vara bemannat och
öppet för besök en dag per vecka. Målsättningen är att minska köerna genom fortsatta aktiviteter,
bland annat genom att öka den brukarrelaterade tiden från 50 % till 60 %.
Verksamheten vid Audiologiska kliniken präglas av den utökade expansiva verksamhet som idag
bedrivs. Sett i ett något längre tidsperspektiv så har de senaste åren bl.a. tillkommit CI-verksamhet för
vuxna, utökad utbildningsverksamhet med fler studenter, forskningsverksamhet m m. Därtill kommer
ett ökat antal sökande patienter såväl vad avser reguljär hörselrehabilitering som CI. Utvecklingen
påverkas av flera faktorer, bl.a. ett ökat antal äldre och äldre-äldre, ett ökat antal hörselskador även i
andra åldersgrupper, förändrade mer positiva attityder till hörselhjälpmedel och förbättrade möjligheter
för CI-operation. Audiologiska klinikens mål är att på sikt avskaffa alla köer till hörselvården. En
pågående aktivitet för att förbättra tillgängligheten för länsinnevånarna är att i samarbete med
primärvården kunna erbjuda viss service via vårdcentralerna ute i länet. Idag finns denna service i
sammanlagt elva vårdcentraler. Ett fåtal VC återstår att diskutera frågan med. Örebro, Lindesberg och
Karlskoga är inte aktuella i och med att där finns lokal service på sjukhusen. Under 2014 ska kliniken
redovisa uppföljning av patienterfarenheter relaterade till rutinen att skicka in hörapparat för service
via VC.
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 6 av 25
Ett intressant samarbete har etablerats mellan OT och landstingets Vårdvalsenhet med syfte att
förbättra tillgängligheten vad avser fotbäddar och därmed även minska risken att köer uppstår. OT har
sedan en tid kunnat konstatera att efterfrågan ökar. Tillsammans med Vårdvalsenheten planeras nu ett
antal aktiviteter. Bl.a. kommer OT att delta på en utbildningsdag för distriktsläkare, träffa alla 1:e
sjukgymnaster i PV samt de sex nyanställda fotterapeuterna. Målet är framförallt att få till stånd en
tydlig avgränsning – vilka behov ska OT tillgodose och vad är att betrakta som egenvård.
Överenskommelsen angående förstärkt vårdgarantin till behandling inom 30 dagar för barn och unga
med psykisk ohälsa avser såsom tidigare år även 2014. Detta innebär att resurser i form av tid och
personal måste omfördelas vilket kan få till konsekvens att vissa undanträngningseffekter uppstår.
Den omorganisationen som genomfördes 2011 mot bakgrund av den ökade tillströmningen av
barn/unga med NPF ska under 2014 utvärderas genom en journalstudie samt intervjuer av personal och
brukarråd. Trenden är att gruppen barn/unga med NPF fortsätter öka. Många av patienterna har
dessutom stora behov; samarbetet mellan BUP och BUH är därför av stor betydelse.
Samtliga verksamheter har mer eller mindre ett uppdrag som berör barn och unga och deras
förutsättningar och möjligheter till ett liv likvärdigt med andra barn och vuxna i länet. I
överenskommelsen med nämnden för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel fanns för år 2013 en
ny uppdragsbeskrivning för BUH och VUH vilken på vissa punkter skiljer sig från den tidigare.
Bl.a. har alla diagnoskriterier tagits bort och ersatts av en behovsbeskrivning. Ett av syftena med
denna förändring var att insatser ska kunna erbjudas efter behov till en mindre statisk målgrupp,
vilket förhoppningsvis leder till ökad tillgänglighet. Arbetet med anpassning utifrån dessa nya
förutsättningar är pågående och kommer att fortsätta under 2014.
Under 2013 slutfördes en utredning med syfte att beskriva hur tillgänglighet för barn med
CI och deras föräldrar kan förbättras genom att efter operation erbjuda vissa
kontroller/uppföljningar i länet istället för på Huddinge som idag är rutinen. Resultatet av
arbetet blev bl.a. att förnyade kontakter mellan Habilitering och hjälpmedel och Huddinge
etablerades med syfte att få till stånd en överenskommelse som i första hand tydliggör
ansvar och samverkansrutiner. Ett förslag förväntas kunna presenteras inom snar framtid.
Nästa steg är sedan att ta fram ett lokalt vård- och habiliteringsprogram för målgruppen
barn och unga med CI.
Det sedan flera år pågående arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning genom anpassning av miljö, information och bemötande kommer att fortsätta
med ett flertal planerade aktiviteter bl. a. genomförs i mars under en halv dag en
introduktionsutbildning i AKK för nyanställd personal och en brukarrevision av tillgängligheten
utifrån AKK-aspekter omfattande tre av våra verksamheter är planerad och kommer att slutföras i
början av året. Den tidigare riktlinjen är också under revidering och kommer att beslutas och
publiceras i början av 2014.
Inom Tolkcentralen pågår ett viktigt utvecklingsarbete där man genom att utnyttja nya och moderna
tekniska möjligheter, vilka delvis kan ersätta mera traditionella tolkmetoder, ökar tillgängligheten för
brukarna i hög grad. I dagarna har socialdepartementet meddelat att den väntade
departementspromemorian gällande förslag till förändringar inom Tolktjänsten uteblir. En intern
utredare kommer att utses med uppdrag att se över nuvarande lagstiftning, men utan förändringar av
nuvarande huvudmannaskap. Klart är att man funderar på någon form av samlad ingång till
tolktjänsten för att underlätta för användaren och att arbetslivet ska vara särskilt prioriterat.
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 7 av 25
Familjerådgivningen har med syfte att förbättra valfrihet och tillgänglighet sedan hösten 2013
infört internetbaserad familjerådgivning på prov. Efterfrågan och andra aspekter på hur servicen
används och värderas av länsinnevånarna kommer att följas under 2014.
Patienternas och brukarnas synpunkter på verksamheternas kvalitet är en viktig grund för
förbättringsarbetet. En förnyad brukaruppföljning kommer att ske hösten 2014.
En viktig del av ett gott bemötande är att erbjuda våra patienter och brukare möjlighet till information
och kommunikation utifrån varje persons unika behov. Flera aktiviteter pågår också i samverkan
mellan verksamheterna och kommunikationsstrategen för att förbättra och göra den interna och externa
kommunikationen mera tillgänglig för medarbetare/brukare/patienter och övriga intresserade
medborgare. Bl.a. har en tjänst för bildstöd på webben testats och utvärderats i tre verksamheter.
Andra exempel på utvecklingsprojekt är pratkartor och teckenspråkstolkning via publik bildtelefoni
och webbklient, verktyg och tjänster som alla verksamheter och all personal som har patient- och
brukarkontakt kan använda för att kunna erbjuda patienter och brukare möjlighet till information och
kommunikation utifrån varje persons unika behov. Vi strävar efter att bli bättre på att använda nya och
förbättrade möjligheter till dialog och möta förväntningar från patienter och brukare att finnas där de
finns. TC och Dövblindteamet inom SC använder Facebook och Autismgruppen inom VUH testar
sedan en tid tillbaka chatt.
God kvalitet och patientsäkerhet som ger tillförlitlighet och trygghet
Habilitering och hjälpmedel fortsätter med utveckling och förbättring av Ledningssystemet för
systematiskt kvalitetsarbete enligt ISO standarden för kvalitetsledningssystem 9001:2008.
Ledningssystemet ska användas för att utveckla en säker och effektiv vård på lika villkor och bidra till
att säkerställa att samtliga krav och mål som gäller för Habilitering och hjälpmedel uppfylls.
För att förbättra kvaliteten och patientsäkerheten gör vi följande satsningar:







Internrevisioner i verksamheterna enligt fastställt internrevisionsprogram
Förbättringar av ledningssystemet enligt kvalitetsrådet förslag
- Utbildning i systematiskt förbättringsarbete
- Identifiera och åtgärda ”flaskhalsar” i gemensamma processer
- Utveckla bevakning och information gällande nya eller ändrade lagar
Fortsatt satsning på avvikelsehantering
Fortsatt satsning på risk- och händelseanalyser
Förslags- och klagomålshantering
Basala hygien- och klädregler
Ledningens genomgång på områdes- och verksamhetsnivå
Flera förslag till förbättringar av ledningssystemet har identifierats. Ett exempel på en viktig
förbättring som kommer att införas under året är ”Ledningens genomgång”.
Ledningens genomgång är en systematisk metod för att gå igenom verksamhetens kvalitetspåverkande
resultat, analysera resultatet och vidta förbättringsåtgärder där det bedöms nödvändigt. Kvalitetsrådet
kommer att ha en fortsatt aktiv roll i förbättringsarbetet av ledningssystemet även under 2014.
En genomgång av rutinerna för basala-hygien och klädregler (BHK) genomfördes under 2013, vilket
resulterade i nya rutiner för hygien och klädregler inom området. Hygienombud utses och utbildas och
verksamheterna deltar i landstingets BHK mätning under hösten 2014. En mätning av
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 8 av 25
patientsäkerhetskulturen genomfördes under våren 2013 och berörda verksamheter har prioriterat
minst två dimensioner där förbättringar kommer att genomföras under 2014.
Enligt kraven i Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Patientregistret (PAR) ska vi
rapportera alla läkarbesök i öppenvård till registret. Vi motsvarar inte kravet och planerar för
aktiviteter under 2014 så vi har en fungerande rapportering till PAR med start 2015.
Habilitering och hjälpmedels IT-råd har till uppgift att understödja samordning av IT frågor
mellan verksamheterna samt prioritera och bereda strategiska IT-frågor till landstingets
styrgrupper inom vårdsystem och infrastruktur. IT-rådet är beredande till ledningsgruppen och
kommer ha en viktig roll i områdets IT utveckling under 2104. Många problem som uppstått
inom vård-IT är relaterade till att vi använder flera olika patientjournalsystem. Vi stödjer
landstingets ambition att i framtiden använda ett gemensamt journalsystem för sjukhusen,
Habilitering och hjälpmedel, Primärvården och Psykiatrin. Övergången till en helt ny version 5
av journalsystemet Cross är därmed uppskjuten i avvaktan på landstingets beslut om ett
gemensamt journalsystem. En ny journalportal och uppmärksamhetssignal kommer dock att
införas i Cross under hösten 2014. Frågan om en landstingsövergripande systemförvaltning
avseende hjälpmedelssystemet SESAM har hittat sin lösning under 2103. Habilitering och
hjälpmedel ansvarar för systemförvaltningen fr.o.m. 2014 där Sesam kommer att ingå i
förvaltningsområdet Hjälpmedelsstöd inom Stödsystem.
Habiliteringens forskningscentrum (HFC) bedriver forskning inom habiliterings- och
hjälpmedelsområdet i enlighet med vår överenskommelse med Forskningsnämnden. HFC har
även ett viktigt uppdrag som stöd och kunskapsresurs i uppföljnings- och utvärderingsprojekt i
våra verksamheter. Detta samarbete är en förutsättning för att kunna rekrytera nya forskare, öka
den akademiska kompetensen och utveckla den kliniska brukarnära forskningen inom
habilitering- och hjälpmedelsområdet. Forskningschefen bistår också områdeschefen i det
strategiska utvecklingsarbetet och ingår i ledningsgruppen.
En viktig utgångspunkt för Habilitering och hjälpmedel är att det i verksamheterna finns
möjligheter till verksamhetsnära forskning, forskarutbildning och forskning efter doktorsexamen.
För att bereda personal i Habilitering och hjälpmedel möjlighet till forskning har vi tagit fram en
modell för stöd till såväl forskningsförberedande arbete, forskning på doktorandnivå samt
forskning efter doktorsexamen.
Chefen för HFC deltar som representant för Habilitering och hjälpmedel i styr- och arbetsgruppen för
”Testbädden” på Ängen, vilket är ett samarbetsprojekt mellan Örebro universitet, Örebro kommun och
ÖLL.
När det gäller Familjerådgivningens fortsatta forsknings- och utvecklingsarbete så har ett projektbidrag
beviljats för 2014. Titeln på projektet är ”Konsultation med kort väntetid- något att pröva för
familjerådgivningen”.
Samverkan
Samarbetet med brukarorganisationerna inom funktionshinderområdet har en lång tradition inom
Habilitering och hjälpmedel. Gemensamma riktlinjer finns framtagna och årligen genomförs vid
behov brukarrådsutbildning för nya ledamöter. Behov av att ta fram nya former för utveckling av
samarbetet med Brukarråden och dess representanter har identifierats och under 2014 planeras
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 9 av 25
att genomföra någon form av hearing med detta syfte samt eventuellt ytterligare någon
utbildning men då i form av temadag kring någon aktuell fråga.
För våra patienter och brukare med funktionsnedsättning är behovet av samordning mellan huvudmän
och verksamheter av avgörande betydelse för en god livskvalitet. Samverkan mellan såväl våra egna
verksamheter som med andra aktörer är därför ett område som fortsatt måste prioriteras och åtgärder
vidtas för att åstadkomma förbättringar. Syftet är att effektivera habiliteringsprocessen och att skapa en
bättre samordning i ett brukarperspektiv.
En annan viktig samverkansfråga är det gemensamma folkhälsoarbete som bedrivs inom landstinget
och där Habilitering och hjälpmedel i allra högsta grad är delaktiga. Det är viktigt att tillgodose behov
även inom detta område då fördelningen av hälsa ofta är ojämlik för våra målgrupper. Vi behöver
samverka såväl internt inom landstinget som i samhället i övrigt för att lyckas nå en god
hälsoutveckling. Några viktiga områden är delaktighet och inflytande i samhället samt levnadsvanor.
Habilitering och hjälpmedel kommer att arbeta vidare för att bedriva en jämlik och hälsofrämjande
vård samt ett tydligt förebyggande arbete. Våra kunskaper behöver riktas på ett tydligare sätt mot de
brukare vi möter, och systematiskt dokumenteras.
När en ungdom börjar närma sig myndighetsålder är det dags att planera för en överföring från barnoch ungdoms- till vuxenhabiliteringen. Att denna överföring upplevs positiv och löper smidig är ett
gemensamt ansvar för de två involverade verksamheterna. Allt sedan 2012 har pågått ett
utvecklingsarbete som haft som syfte att tydliggöra och förbättra denna process. Ett flertal aktiviteter
har genomförts vilket även inbegripet ett stort antal medarbetare. Resultatet har presenterats i form av
en arbetsmodell i 10 steg med checklistor. Under våren 2013 skapades en webbaserad modell, vilken
publicerades i juni. Därefter har även tagits fram en plan för implementering och uppföljning, vilken
omfattar ett flertal insatser vilka kommer att genomföras under 2014. Av överenskommelsen med
nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel framkommer att BUH och VUH ska följa upp hur
steg 1,2, 3 och 5,6 i riktlinjen fungerar. Övergången ska utvärderas genom enkät respektive intervju.
Under 2013 tog VUH och psykiatrin fram en samverkansöverenskommelse, vars syfte
var att förtydliga roller och samarbetsområden samt att säkerställa kunskapsbaserade och
individanpassade vårdåtgärder över verksamhetsgränserna. En översyn och eventuell revidering
av överenskommelsen ska påbörjas senast i slutet av 2014.
Under våren 2013 antog Vilgot en ny överenskommelse samt rutiner angående samordnad
individuell plan (SIP) enligt 3 f § HSL och 2 kap 7 § SoL. Under 2013 har mot bakgrund av detta
vår tidigare riktlinje för IHP reviderats och kompletterats. I överenskommelsen med nämnden för
psykiatri, habilitering och hjälpmedel 2014 framgår att BUH och VUH ska redovisa resultat från
en studie avseende tillämpad riktlinje för IHP och SIP samt även fortsättningsvis räkna och
redovisa antalet upprättade planer.
I november 2013 beslutade Vilgot om en ny samverkansöverenskommelse mellan VUH och länets
kommuner om konsultstöd för personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd
och psykisk tilläggsproblematik och/eller svåra beteendestörningar. Överenskommelsen, vilken
arbetats fram av en gemensam arbetsgrupp, innehåller en rad förbättringar och förenklingar, vilka
förväntas underlätta det framtida samarbetet kring denna målgrupp.
Även inom CFH är samverkan ett viktigt fokusområde. Internt inom landstinget arbetar man bl. a. med
att få förbättrad kontroll över delförråden. När det gäller kommunerna så eftersträvar man en förbättrad
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 10 av 25
dialog kring ansvarsfördelningen gällande bland annat hjälpmedel i skolan. Det är angeläget att den nu
gällande överenskommelsen kring hjälpmedel i skolan följs upp och vid behov revideras. Frågan
väcktes av representanter för ledningen via Regionförbundet till länets kommuner redan 2012 men
trots påstötningar har ingen ansvarig utredare utsetts.
Habilitering och hjälpmedel deltar aktivt i det samarbete som finns organiserat såväl på nationell som
regional nivå. I mars 2014 är vi ansvarig arrangör för en regional temadag kring delaktighet för för
barn och unga med funktionsnedsättning: en temadag mer flera intressanta föreläsare och ett flertal
parallella seminarier. Förhoppningsvis kommer temadagen att locka deltagare från hela Sjulänsregionen till Örebro. Under hösten har vi fått motsvarande uppdrag att ansvara för genomförandet av
en temadag kring personer med dövblindhet. Nämnas bör även att våren 2014 står TC i Örebro värd
för den vart fjärde år återkommande Rikstolkkonferensen.
Habilitering och hjälpmedel har höga ambitioner och vill gärna hålla sig i framkant inom olika
områden. Ett sådant område som vi är delaktiga i genom den ortopedtekniska verksamheten
gäller barn med arm- och bendysmeli. Tillsammans med övriga involverade verksamheter (USÖ)
har en ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård avlämnats. Förhoppningen är självklart att
ansökan ska beviljas, men oavsett vilket beslutet blir kommer det att påverka verksamheten och
dess framtida utveckling.
Habilitering och hjälpmedel har undersökt vad patienterna och brukarna tycker om våra verksamheter
och vad medarbetare tycker. För att få en helhetsbild behöver vi ta reda på vad våra samverkanspartner
tycker om oss och vilka förbättringar de önskar. En undersökning genomförs i januari. Resultatet ska
användas till att förbättra samverkan med våra partner så att vi blir ännu bättre.
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 11 av 25
2. VISION, VÄRDEGRUND OCH KVALITETSPOLICY
Landstingets vision är ”Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling”.
2.1 VÄRDEGRUND
 Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en
utveckling för människornas bästa.
 Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet.
 Vi finns nära medborgarna under hela livet.
 Vi ser behoven hos varje person.
2.2 KVALITETSPOLICY
Vi erbjuder en säker, effektiv och jämlik vård i rätt tid med rätt kompetens. I verksamheten ska
alltid patienten och dess närstående bemötas med omtanke och respekt samt göras delaktiga i
vården. Deras värdighet och integritet ska respekteras.
Kvaliteten och patientsäkerheten ska utvecklas och säkerställas genom att arbetet är fokuserat på:






Patienternas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar
Förebyggande syn- och arbetssätt
Långsiktighet
Ständiga förbättringar
Faktabaserade beslut
Processorientering
3. SYFTE
Vi ska erbjuda re-/habiliterande insatser och hjälpmedel till länsinvånarna med syfte att främja
bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande och en god livskvalitet.
4. MÅL OCH MÅLOMRÅDEN
Habilitering och hjälpmedels verksamhetsplan utgår från sju målområden:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Patientsäker vård
Patientfokuserad vård
Effektiv vård
Jämlik och jämställd vård
Vård i rimlig tid
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 12 av 25
Inom varje målområde har identifierats ett antal aktiviteter. Utifrån dessa aktiviteter har sedan
fastlagts kriterier d v s vad vi ska uppnå för att aktiviteten ska anses genomförd.
Aktiviteter och kriterier inom forskning, personal, ekonomi, miljö, säkerhet och beredskap,
kommunikation, kvalitet och IT är integrerade inom respektive målområde.
Se följande matris. Av matrisen framgår även ansvarig.
Uppföljning av verksamhetsplanen sker vid delårsbokslut per april och augusti samt
verksamhetsberättelse med bokslut, enligt landstingets plan för uppföljning.
5. BUDGET 2014
Beslutat landstingsbidrag för Habilitering och hjälpmedel är 304 767 mkr. I den totala budgetramen
ingår även externa intäkter på drygt 80 mkr.
För Habilitering och hjälpmedel
Mats Eriksson
Områdeschef
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 13 av 25
4.1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD
Mål
Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patientens/brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har
störst behov ska ges företräde.
Aktivitet
4.1.1 Tolkcentralen (TC) ska redovisa modell för
kvalitetsutveckling av teckentolkning. ÖK
4.1.2 Tolkcentralen (TC)ska redovisa antalet/andelen tolkar som
har erhållit auktorisation. Långsiktigt mål är att alla tolkar som
jobbat 3 år har auktorisation. ÖK
4.1.3 BUH och VUH ska redovisa resultat från studie avseende
tillämpning av reviderad riktlinje för individuell habiliteringsplan
(IHP) och samordnad individuell plan (SIP). ÖK
4.1.4 BUH och Audiologiska kliniken ska beskriva vårdprocessen
för barn och unga med cochlea implantat (CI) inklusive aktörer
och ansvarsfördelning. ÖK
4.1.5 BUH ska redovisa andra steget d v s täckningsgrad
(pågående vårdåtagande i relation till antal som fått föräldrastöd
och registrets) i HABQ kvalitetsregister. ÖK
4.1.6 Audiologiska kliniken ska redovisa första steget för
Barnregistret samt steg tre avseende registren Hörselbron och
Gravt hörselskadade. ÖK
Forskning
4.1.7 HFC ska genomföra minst tio aktiviteter riktade till områdets
verksamheter som stöd till kunskapsbaserad habilitering.
Kriterium
TC har utarbetat och redovisat en modell för
kvalitetsutveckling av teckentolkning samt implementerat
den i verksamheten.
50 % av tolkarna på TC med anställningstid över 3 år har
erhållit auktorisation.
Ansvarig
Verksamhetschef , TC
Av 20 per verksamhet slumpmässigt utvalda och studerade
journaler har högst 20 % uppvisat fler än fyra större
avvikelser från riktlinje för IHP/SIP.
En vårdprocessbeskrivning för barn och unga med CI
inklusive ansvarsfördelning mellan interna och externa
aktörer har tagits fram och implementerats.
Verksamhetschef, BUH och VUH
BUH har redovisat att täckningsgraden är minst 20 % av
under 2014 påbörjade nya vårdåtaganden.
Verksamhetschef, BUH
Audiologiska kliniken har redovisat sitt deltagande i
Barnregistret samt rutiner för att återrapportera från
registerdata avseende Hörselbron och registret för gravt
hörselskadade.
Verksamhetschef, Audiologiska kliniken
HFC har genomfört minst tio aktiviteter riktade till
områdets verksamheter med syfte att ge stöd till
kunskapsbaserad habilitering.
Forskningschef
Verksamhetschef, TC
Verksamhetschef, BUH och Audiologiska
kliniken
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Personal
4.1.8 En utbildningsplan med förslag till aktiviteter och som avser
Habilitering och hjälpmedels gemensamma utbildningsbehov ska
utarbetas. VP-ÖLL 53
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 14 av 25
En utbildningsplan som motsvarar Habilitering och
hjälpmedels gemensamma behov och som syftar till att
utveckla personalens kompetens för att ge god och
patientsäker vård finns framtagen.
Personalchef
4.1.9 En kompetensförsörjningsplan per verksamhet ska upprättas
i samarbete med respektive verksamhetschef.
En kompetensförsörjningsplan finns framtagen för fyra
verksamheter.
Personalchef i samarbete med
verksamhetschef, SC, CFH, TC, OT.
4.1.10 Alla chefer ska genomföra medarbetarsamtal med samtliga
medarbetare. VP-ÖLL 53
Samtliga medarbetare har fått möjlighet att upprätthålla
och utveckla sin kompetens genom
kompetensutvecklingsplanen i medarbetarsamtalet.
Samtliga chefer inom Habilitering och
hjälpmedel
Alla verksamheter har genomfört aktiviteter för att i
tillämpliga delar implementera miljö- och
hållbarhetsprogrammet mål och intentioner.
Alla verksamheter har genomfört aktiviteter för att minska
användningen av engångsmaterial i verksamheten.
Verksamhetschefer, samtliga verksamheter
De verksamheter som finns med på ”Avvecklingslista för
farliga kemikalier” har fasat ut/minskat användningen av
utpekade produkter.
Den samlade klimatpåverkan från tjänsteresor inom
Habilitering och hjälpmedel har minskat med 15 % jämfört
med 2013.
Köptroheten gentemot upphandlade avtal har ökat och
minst 50 % av verksamheterna använder checklista vid
direktinköp av utvalda produktgrupper i de fall ramavtal
saknas.
Verksamhetschef CFH, OT och
Audiologiska kliniken
Miljö
4.1.11 Alla verksamheter ska redovisa genomförda aktiviteter för
att i tillämpliga delar implementera miljö- och
hållbarhetsprogrammets mål och intentioner VP-ÖLL samt ÖK
4.1.12 Alla verksamheter ska bedriva ett aktivt arbete för att
minska klimatpåverkan från engångsmaterial enligt ”Klimatlista
för engångsmaterial” VP – ÖLL 46
4.1.13 De verksamheter som finns med på ”Avvecklingslista för
farliga kemikalier” ska fasa ut/minska användningen av utpekade
produkter VP- ÖLL 47
4.1.14 Den samlade klimatpåverkan från tjänsteresor inom
Habilitering och hjälpmedel ska minska jämfört med 2013.VPÖLL 44
4.1.15 Andelen miljöbedömda produkter ska öka. VP-ÖLL 48
Verksamhetschef, samtliga verksamheter
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 15 av 25
4.2 PATIENTSÄKER VÅRD
Mål
Verksamheterna erbjuder en säker och trygg habilitering och vård skador förhindras genom ett aktivt förebyggande arbete. Hälso- och sjukvården
ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets – och verksamhetsutveckling.
Aktiviteter
Kriterium
Ansvarig
4.2.1 Habilitering och hjälpmedel ska rapportera antalet avvikelser
ÖK samt VP-ÖLL 5
Antalet till Platina rapporterade avvikelser har ökat till
minst 700 st.
4.2.2 Utredning av avvikelse ska starta inom 7 dagar
Andelen avvikelser där utredning påbörjats inom 7 dagar
är minst 80 %.
4.2.3 Åtgärder p g a avvikelse ska påbörjas inom 90 dagar
Andelen avvikelser där åtgärder påbörjats inom 90 dagar
är minst 65 %.
4.2.4 Habilitering och hjälpmedel ska rapportera antalet
genomförda riskanalyser och händelseanalyser VP-ÖLL 5 samt
ÖK
Sammanlagt 7 risk- eller händelseanalyser har genomförts.
anmälningar/klagomål från patienter och närstående ÖK
Förbättringar har vidtagits som ett resultat av minst 100
mottagna anmälningar/klagomål från patienter och
närstående.
anmälningar enligt Lex Maria och enskildas klagomål till ansvarig
myndighet ÖK
Verksamheterna har mätt och redovisat antal anmälningar
enligt Lex Maria och enskildas klagomål till ansvarig
myndighet.
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 16 av 25
4.2.7 Habilitering och hjälpmedel ska redogöra för vidtagna
åtgärder samt hur erfarenheter från anmälningar,
avvikelserapportering och riskanalys använts i förbättringsarbetet.
ÖK
Samtliga verksamheter har dokumenterat resultatet av
genomförda åtgärder och förbättringsarbete.
4.2.8 Habilitering och hjälpmedel ska redovisa resultat av
mätningar av basala hygienrutiner och klädregler ÖK
Verksamheterna ska uppnå följsamhet till hygien- och
klädregler motsvarande 100 % vid landstingets fastställda
mätpunkter.
Minst 70 % av medarbetarna har deltagit.
Verksamhetschefer, samtliga
verksamheter
Samtliga verksamheter har utifrån resultatet av genomförd
riskanalys tagit fram en lokal handlingsplan för allvarliga
och extraordinära händelser samt påbörjat åtgärder utifrån
fastlagd grad av allvarlighet.
Samtliga aktuella dokument inom området säkerhets- och
beredskap finns publicerade och tillgängliga på intranätet.
Verksamhetschefer, samtliga
verksamheter
4.2.9 Ett kvalitetsseminarium riktat till samtliga medarbetare ska
genomföras.
Säkerhet och beredskap
4.2.10Verksamheterna ska utifrån resultat av genomförd
riskanalys ta fram en lokal handlingsplan för allvarliga och
extraordinära händelser samt påbörja åtgärder utifrån fastlagd grad
av allvarlighet.
4.2.11 Samtliga aktuella dokument inom området säkerhet- och
beredskap ska finnas tillgängliga på intranätet.
Kvalitets- och IT chef i samarbete med
övrigt Ledningsstöd.
Personalchef med stöd av säkerhets- och
beredskapssamordnare
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 17 av 25
4.3 PATIENTFOKUSERAD VÅRD
Mål
En patientfokuserad habilitering bygger på respekt för människors lika värde, den enskilda människans värdighet och individens
självbestämmande och integritet.
Brukaren/patienten bedöms utifrån ett socialt sammanhang och insatser ges med respekt och lyhördhet för hans/hennes specifika behov,
förutsättningar, förväntningar och värderingar. Brukaren ges delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet och bra bemötande. Vården planeras och
genomförs i samråd med patienten.
Aktivitet
4.3.1 En brukaruppföljning via enkät ska
genomföras hösten 2014.
Kriterium
En brukaruppföljning via enkät har genomförts hösten 2014.
Ansvarig
Kvalitets- och IT-chef
4.3.2 BUH och VUH ska
månatligt redovisa antalet/andelen patienter som
fått individuell habiliteringsplan (IHP) respektive
samordnad individuell plan (SIP). ÖK samt VPÖLL 19
Andelen patienter/brukare med individuell plan är minst 90 % av
alla aktuella vårdåtaganden.
Verksamhetschef BUH och VUH
4.3.3 SC och Audiologiska kliniken ska månatligt
redovisa andel nya patienter som erhållit
individuell habiliteringsplan respektive samordnad
individuell plan (SIP). ÖK samt VP-ÖLL 19
Andelen patienter/brukare med individuell plan är minst 95 % av
nybesök.
4.3.4 BUH och VUH ska följa upp hur steg 1,2,3
och steg 5,6 i övergången mellan verksamheterna
fungerar. Övergången ska utvärderas genom enkät
respektive intervju. ÖK
Minst 85 % av tillfrågade/intervjuade personer är nöjda.
Antalet upprättade SIP är minst 10 per verksamhet.
Verksamhetschef SC och Audiologiska kliniken
Antalet upprättade SIP är minst 5 per verksamhet.
Verksamhetschef BUH och VUH
Version nr
hjälpmedel 2014
1
4.3.5 VUH ska redovisa försök med modell för
utvärdering av effekt nytta relaterade till givna
insatser. ÖK
4.3.6 Audiologiska kliniken ska redovisa
uppföljning av patienterfarenheter relaterat till
rutin att skicka in hörapparat för service via
vårdcentral. ÖK
4.3.7 BUH ska följa upp barns delaktighet vid
upprättande av IHP. ÖK
4.3.8 Verksamheterna ska utifrån lokala
förhållanden och förutsättningar formulera
aktiviteter som stödjer förverkligande av
barnkonventionen. ÖK
4.3.9 Verksamheterna ska planera och genomföra
aktiviteter utifrån mål och uppdrag i det
funktionshinderpolitiska programmet. ÖK
Kommunikation
4.3.10 En utbildning i att skriva lättläst ska
planeras och genomföras VP-ÖLL 60
4.3.11En utbildning för medarbetarna gällande
kommunikations roll och betydelse i
organisationen ska planeras och genomföras. VPÖLL, 55
4.3.12 En utvecklingsplan ska tas fram och
aktiviteter genomföras utifrån översynen av
internkommunikation inom Habilitering och
hjälpmedel. VP-ÖLL 54, 55, 56
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 18 av 25
VUH har använt av socialstyrelsen framtagen modell för
målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda
personer (MOS) för att utvärdera effekt/nytta. Minst tio personer
med behov av insatser inom området samspel/kommunikation och
som deltar i verksamheten ”Upplevelsen” har omfattats av
utvärderingen.
Andelen patienter som är nöjda efter att ha erbjudits möjlighet att
skicka in sin hörapparat för service via vårdcentral är minst 90 %.
Verksamhetschef VUH
Andelen barn och unga som varit delaktiga vid upprättande av IHP
genom att ha besvarat enkät eller varit fysiskt närvarande är minst
70 % .
Samtliga verksamheter har formulerat aktiviteter som stödjer
förverkligande av barnkonventionen.
Verksamhetschef BUH
Samtliga verksamheter har planerat och genomfört aktiviteter
utifrån mål och uppdrag i det funktionshinderpolitiska programmet.
Verksamhetschef, samtliga verksamheter med stöd
av verksamhetsutvecklare
Minst en webbredaktör från varje verksamhet har genomgått
utbildning i att skriva lättläst.
Kommunikationsstrateg
Minst 30 % av medarbetarna ska vid årets slut ha genomgått
utbildning i kommunikations roll och betydelse i organisationen.
Kommunikationsstrateg
Senast den 30 juni har en utvecklingsplan för internkommunikation
tagits fram. Till slutet av året har minst 50 % av planerade
aktiviteter genomförts.
Kommunikationsstrateg i samverkan med
verksamhetschefer och chefer inom ledningsstöd
Verksamhetschef Audiologiska kliniken
Verksamhetschef, samtliga verksamheter med stöd
av verksamhetsutvecklare
Version nr
hjälpmedel 2014
1
4.3.13 Åtgärder ska planeras och genomföras
utifrån genomförd omvärldsanalys. VP-ÖLL
54,62
4.3.14 Ett nytt intranät för region Örebro ska
utvecklas. VP-ÖLL61
4.3.15 Patienter och brukare ska känna sig
informerade och delaktiga i vården. VP-ÖLL 62
4.3.17 Aktiviteter för att informera om tjänsterna i
1177-konceptet ska planeras och genomföras samt
resultatet mätas och redovisas. VP-ÖLL 59
4.3.18 Informationen på 1177 Vårdguiden ska
utvecklas och en ny invånartjänst ”Hitta och
jämför hjälpmedel” med både nationell och
regional information ska tas fram och lanseras.
VP-ÖLL 58
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 19 av 25
Senast till den 31 maj har varje verksamhet tagit fram och
presenterat förslag till förbättringsåtgärder utifrån resultat av
genomförd omvärldsanalys samt senast den 31/12 genomfört för
året planerade åtgärder.
Området och verksamheterna har medverkat till utveckling av ett
nytt intranät.
Brukaruppföljning 2014 har visat att patienter och brukare känner
sig mer informerade och delaktiga än vid föregående mätning.
Kännedomen om 1177 Vårdguiden har ökat bland länets invånare
jämfört med föregående år.
Verksamhetschef, samtliga verksamheter i
samverkan med Kommunikationsstrateg
Den nya tjänsten ”Hitta och jämför hjälpmedel” har satts i drift och
lanserats.
Verksamhetschef, samtliga verksamheter i
samverkan med Kommunikationsstrateg
Kommunikationsstrateg i samverkan med
verksamhetschefer och chefer inom ledningsstöd
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 20 av 25
4.4 EFFEKTIV VÅRD
Mål
Tillgängliga resurser används på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer
baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna.
Aktivitet
Kriterium
Ansvarig
4.4.1 En kvalitetsrevisionsplan för Habilitering
och hjälpmedel ska upprättas och revisionspunkter
genomföras enligt plan.
Samtliga revisionspunkter enligt upprättad kvalitetsrevisionsplanen
för 2014 är genomförda.
Kvalitets- och IT chef i samverkan med
verksamhetschef, samtliga verksamheter
4.4.2 TC ska mäta och redovisa andelen fullföljda
beställningar av beställda tolkuppdrag. ÖK
4.4.3 Tolkcentralen ska mäta och redovisa
debiterbar tid. ÖK
4.4.4 Syncentralen ska redovisa systematisk
journaluppföljning avseende lokalt
habiliteringsprogram för barn med synskada. ÖK
Andelen fullföljda beställningar av tolkuppdrag uppgår till minst 94
%.
Andelen debiterbar tid uppgår till minst 50 %.
Verksamhetschef TC
Ett urval av minst 20 journaler avseende barn/unga med synskada
aktuella inom SC har granskats och värderats utifrån fastställt
habiliteringsprogram.
Verksamhetschef, SC
Samtliga verksamheter har följt budget 2014.
Gemensamma nyckeltal för styrning av verksamheternas processer
har utvecklats och är implementerade.
Ekonomichef i samverkan med verksamhetschef,
samtliga verksamheter
Verksamhetschef TC
Ekonomi
4.4.5Verksamheterna ska drivas kostnadseffektivt
och ändamålsenligt så att budgeterat resultat
uppnås. VP-ÖLL 65
4.4.6 Gemensamma nyckeltal för styrning av
verksamheternas processer ska utvecklas
tillsammans med habiliteringens ledningsgrupp
samt implementeras.
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Personal
4.4.8 Frisktalet ska öka. VP - ÖLL 50
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 21 av 25
Aktiviteter har genomförts inom verksamheterna för att minska
antalet sjukdagar. Resultatet har mätts och sjuktalet har minskat
jämfört med föregående år.
4.4.9 Antalet oönskad deltid ska minska. VP-ÖLL
51
Oönskade deltider har inventerats och Habilitering och hjälpmedel
har i möjligaste mån tillgodosett personalens önskemål.
4.4.10 Nöjdmedarbetarindex ska öka jämfört med
mätningen 2011. VP-ÖLL 49,55
Aktiviteter/åtgärder har genomförts inom samtliga verksamheter
med syfte att öka medarbetarnas NMI och med utgångspunkt från
resultat 2013.
Verksamhetschef, samtliga verksamheter samt
chefer inom Ledningsstöd
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 22 av 25
4.5 JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD VÅRD
Mål
Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla patienter bemöts och vårdas med respekt
och omtanke oavsett deras personliga egenskaper, ålder kön, funktionsnedsättning, utbildning, sociala ställning, etniska eller religiösa tillhörighet
eller sexuell läggning.
Aktivitet
4.5.1 Habilitering och hjälpmedel ska redovisa
resultat från gender budgeting projektet d v s
analys av hur resursfördelningen ser ut mellan
män och kvinnor.
4.5.2 Verksamheterna ska redovisa genomförda
aktiviteter för att i tillämpliga delar
implementera jämställdhetsstrategins mål och
intentioner. ÖK
4.5.3 Centrum för hjälpmedel(CFH) ska
redovisa förskrivning av hjälpmedel i relation till
länets delar, kön och olika åldersgrupper. ÖK
Kriterium
Insatser/hjälpmedel erbjuds/förskrivs på lika villkor mellan män
och kvinnor inom Audiologiska kliniken, SC och CFH.
Ansvarig
Verksamhetschef Audiologiska kliniken, SC och
CFH med stöd av ekonomichef
En metodhandbok är framtagen och introducerad i verksamheterna.
Ekonomichef i samverkan med
verksamhetschefer, samtliga verksamheter
CFH har genomfört minst en kartläggning av förskrivning av visst
hjälpmedel för viss målgrupp i relation till bostadsort, kön och
ålder.
Verksamhetschef CFH
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 23 av 25
4.6 VÅRD I RIMLIG TID
Mål
Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården. Prioriteringar i hälso- och sjukvården ska bygga på den värdegrund som riksdagen har beslutat om.
Aktivitet
Kriterium
Ansvarig
4.6.1 Tillgängligheten till Habilitering och hjälpmedel ska öka
jämfört med 2013, följas månadsvis och redovisas
regelbundet till nämnden VP-ÖLL 12 samt ÖK.
Habilitering och hjälpmedels patienter/brukare har tagits
emot för 1:a besök och för re-/habilitering inom tidsgränsen
för vårdgarantin (90 dagar).
Verksamhetschef, samtliga verksamheter (ej
TC)
4.6.2 BUH ska erbjuda barn och unga behandling i enlighet
med den förstärkta vårdgarantin.
4.6.3 Tillgängligheten av genomförda återbesök inom
medicinskt måldatum ska mätas och redovisas. VP-ÖLL 14
4.6.4 CFH ska redovisa uppföljning av tillgänglighet till
kognitiva hjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. ÖK
Samtliga barn och unga har erbjudits behandling i enlighet
med den förstärkta vårdgarantin.
Minst 90 % av patienterna har få sitt återbesök inom
medicinskt måldatum.
CFH har redovisat hur man förbättrat tillgängligheten för
brukare/närstående och förskrivare avseende kognitiva- och
kommunikationshjälpmedel.
Verksamhetschef BUH
Verksamhetschef, SC och Audiologiska
kliniken
Verksamhetschef CFH
Version nr
hjälpmedel 2014
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 24 av 25
4.7 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Mål
Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och
behandling. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på
att förbättra befolkningens hälsotillstånd.
Aktivitet
4.7.1 Verksamheterna ska genomföra aktiviteter för att i
tillämpliga delar integrera relevanta mål och aktiviteter
från landstingets folkhälsoplan. ÖK
4.7.2 Verksamheterna ska redovisa hur de ger patienter
och brukare information om hur de själva kan påverka sin
hälsa för att förebygga sjukdom eller skada, VP-ÖLL17
4.7.3 Habilitering och hjälpmedel ska delta med 1 – 3
enheter i pilotprojekt kring dokumentation av
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ÖK
4.7.4 Syncentralen ska redovisa systematisk uppföljning
av ”samtal om hälsa” avseende patientgruppen 20 – 64 år.
ÖK
Kriterium
Verksamheterna har genomfört och redovisat aktiviteter
för att i tillämpliga delar integrera relevanta mål och
aktiviteter från landstingets folkhälsoplan
Verksamheterna har gett patienter och brukare information
om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga
sjukdom eller skada enligt Steg 1 samt redovisat detta.
Minst en enhet inom VUH har deltagit i pilotprojekt kring
dokumentation av hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser.
Syncentralen har genomfört systematisk
journaluppföljning av minst 20 patienter 20-64 år avseende
genomförande av ”Samtal om hälsa”.
Ansvarig
Verksamhetschef, samtliga verksamheter med
stöd av verksamhetsutvecklare
Verksamhetschef VUH med stöd av
verksamhetsutvecklare
Verksamhetschef, SC
2014
Verksamhetsplan med budget
Psykiatrin
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Version nr
Diarie nr
År/löp nr
Sidan 1 av 36
1
Omfattar område/verksamhet/enhet
Verksamhetsplan Psykiatrin 2014
Psykiatrin
Upprättad av (befattning, namn)
Godkänd av (befattning, namn)
Biträdande psykiatrichef Erik Sjöberg
Psykiatrichef
Birgitta Johansson Huuva
Reviderat datum
Sign
Gäller från datum
2014-01-01
Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................. 2 1.1 Utmaningar inom Psykiatrins område under 2014 ........................................................... 3 2. Psykiatrins uppdrag ................................................................................................................ 4 2.1 Från Överenskommelsen med Nämnden ......................................................................... 4 2.2 Förtydligande av uppdrag till verksamheterna ................................................................. 5 2.2.1 Allmänpsykiatrisk öppenvård - APÖ ........................................................................ 6 2.2.2 Psykiatrisk akut- och heldygnsvård - PAH ............................................................... 7 2.2.3 Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri - PRR ................................................... 8 2.2.4 Beroendecentrum - BC .............................................................................................. 9 2.2.5 Psykiatri för barn och unga vuxna........................................................................... 10 2.2.6 Verksamhet utifrån externa avtal ............................................................................ 12 3. Övergripande inriktning ....................................................................................................... 13 3.1 Vision och värderingar ................................................................................................... 13 3.2 Syfte och framgångsfaktorer .......................................................................................... 13 4. Målsättningar för god vård ................................................................................................... 14 4.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård ..................................................................... 14 4.2 Patientsäker vård ............................................................................................................ 16 4.3 Patientfokuserad vård ..................................................................................................... 17 4.4 Effektiv hälso- och sjukvård .......................................................................................... 19 4.5 Jämlik och jämställd vård ............................................................................................... 20 4.6 Vård i rimlig tid .............................................................................................................. 21 4.7 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård .............................................................................. 22 5. Uppdrag forskning och högskoleutbildning ......................................................................... 23 5.1 Forskning ........................................................................................................................ 24 5.2 Högskoleutbildning ........................................................................................................ 25 5.2.1 Uppdrag för Utvecklingsenheten för Psykoterapi och psykologisk behandling UPP................................................................................................................................... 25 6. Uppdrag inom samverkan .................................................................................................... 26 7. Uppdrag Miljö- och hållbarhetsarbete.................................................................................. 27 8. Uppdrag område Personal .................................................................................................... 28 9. Uppdrag Information och kommunikation ........................................................................... 29 10. Ekonomi och finansiella förutsättningar ............................................................................ 32 11. Organisation och ledningssystem ....................................................................................... 34 12. Aktiviteter........................................................................................................................... 35 13. Uppföljning och utvärdering .............................................................................................. 35 13.1 Arbetsprocess för Uppföljning av verksamhetsplan och överenskommelser .............. 36 Rubrik specificerande dokument
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 2 av 36
1. INLEDNING
År 2014 bildas den nya Hälso och sjukvårdsförvaltningen och den tidigare förvaltningen för
Psykiatri omvandlas till Område Psykiatri med ansvar att säkra psykiatrins uppdrag i den
samlade sjukvården.
Psykiatrins länsansvar har succesivt förstärkts med start år 2009 i enlighet med landstingets
inriktningsbeslut avseende PUFF (Psykiatrins utveckling för framtiden). Psykiatrin bildade år
2012 en egen förvaltning och år 2013 genomfördes en förändring av verksamhetsindelning för
att bättre möta uppdragets komplexa behov för olika målgrupper. Alla verksamhetschefer har
ansvar att bidra till att erbjuda en likvärdig, kunskaps- och värdebaserad vård för patienter i
behov av specialistvård inom och i samarbete mellan sina respektive verksamhetsområden.
Område Psykiatri omfattar fem kliniska verksamhetsområden: Psykiatrisk akut- och
heldygnsvård (PAH), Allmänpsykiatrisk öppenvård (APÖ), Psykiatri för barn och unga vuxna
(BUV), Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri (PRR) samt Beroendecentrum (BC).
Dessutom stöds utbildnings- och forskningsuppdraget med Utvecklingsenheten för
psykoterapi och psykologisk behandling (UPP) samt Psykiatriskt forskningscentra (PFC).
Psykiatrin har ett omfattande uppdrag avseende samverkan med patienter och deras
brukarorganisationer, närstående till patienter och med andra aktörer som går in med
samtidiga insatser. Psykiatrin ska därtill verka för att öka den professionella kunskapen inom
området psykisk ohälsa/hälsa med utbildningsinsatser och forskning.
Psykiatrins verksamhetsplan har arbetats fram med utgångspunkt från:
 Landstingets verksamhetsplan 2014 (ÖLLVP/14)
 Överenskommelsen med Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel 2014
(nedan ”ÖK/14”)
 Överenskommelsen med Forskningsnämnden avseende forskning inom Psykiatrin
 PUFF-utredningen med efterföljande handlingsplan med politiskt beslut hösten 2008
 Återkoppling från verksamheterna (Verksamhetsberättelser år 2103)
Landstingets verksamhetsplan är huvuddokumentet som ska genomsyra landstingets olika
verksamheter. Förvaltningarna/områdena har i uppdrag att med utgångspunkt i den
gemensamma visionen och värdegrunden, konkretisera landstingets syfte och mål för 2014 i
sina respektive verksamhetsplaner. Hälso- och sjukvården ska tillämpa begreppet god vård i
alla dess facetter. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker,
patientfokuserad, effektiv, jämlik och erbjudas i rimlig tid.
Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att samverka för en
god hälsoutveckling, angripa den ojämlika fördelningen av hälsa, verka för en god hälsa hos
länets befolkning, särskilt barn och ungdomar samt äldre och att stärka det hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande arbetet.
I överenskommelserna finns övergripande uppdrag som berör hela Psykiatrin. Med stöd av
tidigare beslut och direktiv har ledningen förtydligat uppdrag som berör specifika
verksamheter och dessa utgör viktig grund för respektive verksamhetsdel i denna
verksamhetsplan.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 3 av 36
1.1 UTMANINGAR INOM PSYKIATRINS OMRÅDE UNDER 2014
Samverkan i partnerskap med stöd av överenskommelser
Upplägget med statliga och regionala överenskommelser inom område Psykisk ohälsa
kommer att fortsätta under de närmaste åren. Den nya Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kan
bidra till förstärkta möjligheter till samverkan med sjukhusvård och primärvård för våra
gemensamma målgrupper. Samspelet med omgivande samhälle, för att också bidra till att öka
målgruppens tillgång till arbete och sysselsättning, ska stärkas upp av de planerade
länsdelsgrupperna som är under utveckling. Psykiatrins uppdrag är väl förberett inom dessa
områden men kommer att behöva uthållighet i arbetet för att nå en långsiktig effekt. En viktig
utmaning är att göra uppdraget tydligt på olika handläggarnivåer till stöd för synkronisering
och samordning av insatserna.
Några målgrupper är särskilt identifierade
 Barn och unga – förstärkt vårdgaranti, prestationsersättning med särskilda krav i
samverkan med kommunerna, insatser för att stärka upp vården i första linjen i primärvård
och skolhälsovård pågår med kompetensutveckling och resurser för konsultationer. Ökad
psykisk ohälsa bland barn och unga ger stort söktryck på alla vårdnivåer.
 Missbruk och beroende - Lagrådsremissen inom området föreslår ett förstärkt och
lagstadgat krav på samverkan mellan kommuner och landsting från 1 juli 2013.
 Rättspsykiatri – ett omfattande arbete återstår för praktisk samverkan med kommunerna
för att stödja patienternas möjligheter till vardagsfungerande i samhället med tät
öppenvård, boende och boendestöd.
 Allmänpsykiatri – särskilt fokus på patienter med ångest och depressionstillstånd, med
omfattande insatsbehov och funktionsnedsättning. Patienter med hög vårdkonsumtion och
riskbeteenden med suicidrisk och självskadebeteende. Uppdrag att utveckla mer
omfattande insatser i öppenvård sk tät öppenvård för att möta patientens behov i vardagen
och minska behov av inläggning. Övergångar mellan vårdnivåer måste säkras och
patienters behov av kombinerade insatser ska underlättas med vårdkoordinator efter
behovsnivå.
Viktigt för framgång inom Psykiatrin är dessutom
 Kompetensförsörjning - brist på specialistläkare, strategiska insatser krävs.
 Brukardelaktighet - väl fungerande samverkan med brukar- och anhörigföreträdare och
andra samverkanspartners avgörande, tar stöd i handlingsplan.
 Lokalanpassningar – krävs på både kort och lång sikt för BUP, för ökad kapacitet USÖ
slutenvård och öppenvård och för att skapa en säker vårdmiljö för våra patienter.
 God ekonomisk hushållning - åtgärder för att optimera nyttjandet av personal i förhållande
till patienters prioriterade insatsbehov.
 Kunskapsutveckling och akademisering- kopplat till kvalitet, utbildning och forskning.
Örebro 2014-02-07
Birgitta J Huuva
Psykiatrichef
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 4 av 36
2. PSYKIATRINS UPPDRAG
Uppdrag inom område God vård indelas i två avsnitt med 2.1 från överenskommelsen med
Nämnden för Psykiatri, Habilitering och hjälpmedel ÖK/14 och 2.2 med förtydligade uppdrag
till de kliniska verksamheterna. Uppdrag från ÖLL-verksamhetsplan VP/14 och det pågående
utvecklingsarbetet inom Psykiatrin har integrerats.
Uppdrag som hämtats direkt från överenskommelsen är kursiverade i texten och målrutorna är
fyllda med gråfärg.
Uppdrag inom forskning och utbildning till PFC och UPP förtydligas under respektive
funktionsområde (5.1-2).
Uppdrag inom ledning och styrning kopplat till övergripande gemensamma stödprocesserna
förtydligas för respektive funktionsområde (6-10).
2.1 FRÅN ÖVERENSKOMMELSEN MED NÄMNDEN
Verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, återtagande och bibehållande av bästa
möjliga psykiska funktionsförmåga. Psykiatrin utreder, diagnostiserar, behandlar, vårdar och
rehabiliterar patienter med psykiska störningar som kräver psykiatrins specialistkompetens
och resurser i öppna och slutna vårdformer.
Enligt denna överenskommelse ska psykiatrin:
- tillhandahålla psykiatri inom sina verksamhetsområden inom länsdels-, läns- och
högspecialiserad vård
-
tillhandahålla både akuta och planerade tvärprofessionella insatser i öppenvård och tät
öppenvård för patienter i behov av varaktiga och kontinuerliga insatser i allmänpsykiatrisk verksamhet i Örebro, Lindesberg, Karlskoga och Hallsberg
-
tillhandahålla länsgemensam heldygnsvård i Örebro, Lindesberg och Karlskoga
-
erbjuda insatser inom Beroendecentrum till de invånare (från 16 år) som har ett
missbruk/beroende av alkohol och/eller andra droger och samtidig psykisk ohälsa
-
tillhandahålla länsgemensam högspecialiserad vård med jourverksamhet på USÖ. Till
vårdnivån räknas länsövergripande specialiserad öppenvård och heldygnsvård i form
av akut- och intensivvårdsplatser för patienter med högsta insatsbehov. Den
högspecialiserade heldygnsvården är episodisk och kontakt ska snabbt etableras med
allmänpsykiatrins öppenvård för vårdplanering vid behov av mer varaktiga insatser
-
inom psykiatrisk rättspsykiatri och rehabilitering dels tillhandahålla vård för dömda till
rättspsykiatrisk vård enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) dels tillhandahålla
vård för särskilt vårdkrävande från övriga delar av psykiatrin
-
erbjuda specialistsjukvård till barn och unga vuxna 0-25 år i länet för att tillsammans
med deras familjer och andra samarbetspartners främja psykisk hälsa och utveckling
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 5 av 36
genom öppenvård, slutenvård, tvångsvård samt jourverksamhet i Örebro kvällstid och
helger
-
tillhandahålla vård vid ätstörningsproblematik för personer i alla åldrar
-
erbjuda utredning samt viss behandling till patienter med affektiv problematik
-
erbjuda unga vuxna 16 - 29 år individuellt anpassad öppenvård och aktiv rehabilitering
-
tillhandahålla dialektisk beteendeterapi utan övre åldersgräns
-
ha en välfungerande och ändamålsenlig samverkan med både interna och externa
aktörer där även anhörigas medverkan är viktig och patientens behov beaktas – både
psykiatriska, somatiska och tandvårdsbehov
-
vara inriktad på att i samverkan med vårdgrannar tidigt upptäcka psykiska störningar
och ge tidiga insatser, särskilt för de personer som för första gången gjort ett
suicidförsök eller nyinsjuknat i en psykos
-
utse vårdkoordinatorer för patienter med varaktigt och kontinuerligt insatsbehov för att
tillsammans med patienten utforma vårdplanen. Case management och integrerad
psykiatri är centralt för patienter med psykos eller svår psykisk störning med reducerat
vardagsfungerande
-
bedriva psykiatrisk konsultverksamhet och bistå primärvården med specialistkompetens
i syfte att förbättra det totala omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa och
funktionsnedsättning
-
i samverkan med sjukhusen och primärvården utveckla vårdprocesser och insatser som
möter behoven hos personer med riskbruk eller beroende av läkemedel.
För den som önskar gå direkt till ÖK fokus på uppdrag och målsättningar - gå till avsnitt 4.
2.2 FÖRTYDLIGANDE AV UPPDRAG TILL VERKSAMHETERNA
I följande text (2.2.1 – 2.2.6) sammanfattas och förtydligas psykiatrichefens fördelning av de
uppdrag som psykiatrin fått av landstingets politiska ledning och resultatet av PUFF arbetet
till de kliniska verksamheterna i psykiatrin.
För samtliga verksamheter gäller
 att verksamheten har både verksamhetschef och chefsöverläkare utsedd med
gemensamt ansvar för kvalitet och säkerhet
 att beakta inledande skrivning om Psykiatrins uppdrag från överenskommelsen och
solidariskt bidra till det gemensamma resultatet
 att delta i uppdrag kopplat till ledning och styrning av den samlade verksamheten
 att i sina verksamheter bidra till utveckling av klinisk verksamhet, samverkan,
utbildningsuppdrag och forskning
 att Brukarråd ska utformas till stöd för brukares delaktighet i ledning och styrning

Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 6 av 36
att patienters rätt till vårdval gäller inom länet för motsvarande verksamheter
2.2.1 Allmänpsykiatrisk öppenvård - APÖ
Verksamheten ansvarar för länets allmänpsykiatriska öppenvård med utredning, behandling
och rehabilitering vid funktionsnedsättning på grund av psykisk sjukdom. I länsdelarna för
alla diagnosgrupper och i Örebro avgränsas rehabiliteringsuppdraget till patienter med
affektiva tillstånd, ångest, depression och personlighetsstörningar utan samtidig
psykossjukdom.
Verksamheten bedriver specialistvård på basal öppenvårdsnivå och tät öppenvårdsnivå.
Målgrupper
 individer inom upptagningsområde Örebro från 25 år med flexibel åldersgräns från 23
år för nya patienter
 individer inom länet med behov av specialiserade insatser på grund av affektiva
tillstånd från 18 år med flexibel åldersgräns från 16
 Individer med grav hörselproblematik eller dövhet i behov av psykiatrisk
specialistvård oavsett ålder (delat ansvar med BUV)
 individer inom upptagningsområde Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg från 18 år med
flexibel åldersgräns från 16 år
Uppdraget innebär att möta många nya patienter och det ställer stora krav på samarbete med
övriga Psykiatrin och Primärvården. Överenskommelser om övergångar och samarbete i
vårdkedjor ska utformas med övriga verksamhetsområden för att säkra att vårdprocesser
fokuserar på patienters specifika behov. Deltagande i arbete med vårdprogram förutsätts.
Särskilt fokus på riktlinjer avseende ångest och depression, neuropsykiatri, psykosociala
insatser vid psykossjukdom, levnadsvanor samt suicidprevention.
Allmänpsykiatrisk öppenvården ska finnas i Örebro, Lindesberg, Karlskoga och Hallsberg.
Verksamheten ska främja samverkan med samhällets andra aktörer och ska ha tillgång till ett
differentierat vårdutbud med kapacitet för både akuta och planerade insatser. När patienten
har behov av insatser från fler behandlare ska en vårdkoordinatorer, utses med ansvar för att
tillsammans med patienten utforma vårdplanen och med möjlighet att utgöra fast vårdkontakt.
Verksamheten är omfattande och med stor patientvolym där möjligheterna att differentiera
insatserna inom verksamheten ska tas tillvara för att utforma specifika insatser för målgrupper
kopplat till olika vårdprocesser och vårdprogram.
För patienter i behov av intensiva eller varaktiga och kontinuerliga insatser ska en tät
öppenvård kunna erbjudas. Samarbetet med allmänpsykiatrins verksamheter inom PAH, PRR
och BUV ska säkra att patienter får den insats de behöver både i Örebro och i länsdelarna.
I vårdplanen ska rehabiliterande insatser prioriteras för patienter med psykos eller allvarlig
psykisk störning med reducerat vardagsfungerande. Rehabenheterna i länsdelarna ska erbjuda
insatser i enlighet med integrerad psykiatri och case management på motsvarande nivå som
Rehab Karla. För patienter med svår traumaproblematik inklusive identifierad PTSD ska
specialiserade insatser kunna erbjudas och förutsättningarna för bedömning och behandling av
traumaproblematik ska vidareutvecklas inom hela APÖ.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 7 av 36
I uppdraget ligger ett särskilt ansvar för
Att utforma och synkronisera konsultuppdrag från vuxenpsykiatrin till Primärvården med
psykologresurser och läkarinsatser i enlighet med specifikt uppdrag.
Att utveckla lokala vårdprogram och bidra till implementering av nationella riktlinjer
avseende ångest och depression.
Att samordna arbetet med implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
hälso och sjukvård.
Att i rehabverksamheterna i länsdelarna delta i arbetet med att utveckla vårdprogram inom
psykosområdet inklusive stödja implementering av Nationella riktlinjer för psykosociala
insatser vid Schizofreni och Schizofreniliknande psykoser.
Att delta i länsdelssamverkan med kommuner, primärvård och sjukhusvård.
Att organisera vårdprocessen för vuxna individer med ny vårdbegäran så att en
behovskartläggning snabbt kan vägleda patienten till rätt vårdinsats på lämplig vårdnivå i
samarbete med PRR, BC och primärvården.
Att utarbeta kriterier och rutiner för bedömning av patienters behov av och lämplighet för
psykoterapeutisk behandling som enskild åtgärd på specialistvårdsnivå.
2.2.2 Psykiatrisk akut- och heldygnsvård - PAH
Akutvården utgör den högsta vårdnivån inom Psykiatrin med akutverksamhet med dygnet
runt tillgång till läkarbedömning och med jourverksamhet som betjänar hela länet förlagd till
USÖ. I verksamheten finns akutmottagning, observationsplatser och psykiatrisk intensivvård
för patienter med behov på högsta insatsnivå.
På USÖ finns dessutom vårdplatser för observation, utredning och behandling med hög
säkerhetsnivå tack vare närheten till akutverksamhet och sjukhusvård. I Karlskoga och
Lindesberg finns vårdplatser med något lägre vårdsäkerhetsnivå på grund av avståndet till
akutverksamheten. Inom dessa avdelningar kan en profilering ske på olika diagnosgrupper.
Samtliga vårdplatser utgör del i det länsgemensamma uppdraget. En vårdplatskoordinator ska
bidra till att optimera nyttjandet av slutenvårdsplatser både inom PAH och angränsande
slutenvård inom BUV, BC och PRR. Till stöd för vårdplatskoordinering har rutin för
vårdnivåbedömning utarbetats i samarbete mellan berörda verksamheter.
Insatserna i den högspecialiserade heldygnsvården betraktas som episodiska och kontakt ska
snabbt etableras med Allmänpsykiatrisk öppenvård eller annan berörd verksamhet för
vårdplanering vid behov av mer varaktiga insatser.
Målgrupper
 Patienter i behov av Psykiatrisk akutinsats dygnet runt för alla åldrar, med
avgränsning för kvarstående akutansvar inom övriga verksamhetsområden, under
dagtid vardagar och viss helg- och kvällstid (USÖ)
 Patienter i behov av observation, utredning och/eller intensiva vårdinsatser med högre
vårdsäkerhetsnivå (USÖ)
 Patienter i behov av allmänpsykiatrisk korttidsvård med flexibel åldersgräns från16 år
i samråd med BUV och PRR. (Vårdavdelning 2, USÖ samt vårdavdelning Karlskoga
och Lindesberg)
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 8 av 36
Att säkerställa samarbete kring vårdbehov med vårdflödesmöten.
Att överenskommelser utformas med övriga verksamhetsområden om jouransvar,
akutinsatser, övergångar och samarbete i vårdkedjan.
Att planera, säkra och följa upp jouruppdraget med jourschema på primär och bakjoursnivå
kopplat till samtliga verksamheter.
Att koordinera planering av AT-läkares tjänstgöring inom psykiatrin
Att samordna arbetet med Chefsöverläkare inom övriga verksamheter för att säkra
handläggning av tvångsvård och utforma rutiner för vårddokumentation och registrering.
Att utveckla samarbete med sjukhusvården med konsultinsatser inom vuxenpsykiatri hela
länet, i första hand dagtid och akutkonsulter USÖ även på jourtid.
2.2.3 Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri - PRR
Psykiatrisk rehabilitering ska erbjuda tvärprofessionella insatser för personer med omfattande
vårdbehov där den psykiatriska problematiken är varaktig med funktionsnedsättning och
påverkan på vardagfungerandet. Många patienter är i behov av vårdkoordinering och
motiverande stöd för att uppnå så god återhämtning som möjligt. Vårdkoordinator/fast
vårdkontakt ska erbjudas. Hälsofrämjande samarbete kan behövas både avseende den
psykiska, sociala och somatiska hälsan för att motverka sekundära effekter av sjukdomen.
Patientens och närståendes möjlighet till delaktighet ska säkerställas.
För att svara upp mot behoven i patientgruppen krävs ett nära samarbete både internt och
externt (framför allt med kommunerna) med utformning av samordnad individuell plan SIP
som ett viktigt redskap. Vid komplex och allvarlig problematik ska vårdkoordinering erbjudas
i form av Case management och integrerad psykiatri. Metoden har utformats i samarbete med
kommunen och är central för att koordinera rehabiliteringsinsatser.
Målgrupper för enheter inom Psykiatrisk rehabilitering
 Patienter i behov av specialiserad rehabilitering i heldygnsvård med inriktning
Psykossjukdomar (patienter med ett omfattande och långvarigt psykiatriskt vårdbehov
och varaktig funktionsnedsättning) länsuppdrag – avdelning 1, Karlahuset
Samarbete med slutenvården på avdelning Karlskoga och Lindesberg inom PAH och
öppenvården med rehabteam 1 och 2 Karlahuset samt rehabteam Hallsberg, Karlskoga
och Lindesberg inom APÖ
 Patienter med allvarlig psykisk störning och funktionsnedsättning från 18 års ålder
med flexibel åldersgräns från 16 år i behov av rehabilitering med öppenvård och tät
öppenvård i Örebro – rehabteam 1 och 2 Karlahuset.
Samarbete med APÖ och BUV
Uppdrag för enheter inom Rättspsykiatrin
Den rättspsykiatriska vårdens huvuduppgift är att utreda, behandla och rehabilitera personer
som begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Vården ska bedrivas i
både slutna och öppna vårdformer och ge stöd för rehabilitering tillbaka till samhället.
Slutenvård bedrivs i specialiserade vårdenheter på avdelning 6,7 och 8 i Mellringe (Eken) och
avdelning 9 på Karlahuset. Öppenvård är utformad med mobilt team till stöd för patienter som
vårdas under tvång i öppenvård. Samverkan ska ske både med den övriga Psykiatrin och med
kommunerna. Verksamheten ansvarar för vårdkvalitet och säkerhet för LRV-dömda patienter
och att handläggning av tvångsvården sker lagenligt oberoende av var patienten vårdas.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 9 av 36
Målgrupper för den rättspsykiatriska vården är
 Dömda till rättspsykiatrisk vård enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV)
både i slutenvård och öppenvård

Patienter under LPT vård från övriga delar av Psykiatrin (inklusive Rehab), som
uppvisat problematik av utagerande karaktär där klinikens specifika
kunskapsområde och avgränsade vårdmiljöer kan ha en positiv effekt för
behandling och vårdförlopp.

Psykiskt störda inom häkte och kriminalvård i behov av psykiatrisk slutenvård, i
samarbete med PAH om det behovet ligger på akutvårdsnivå.
Övriga uppdrag till PRR
 Fysioterapi – med insatser mot alla Psykiatrins verksamhetsområden i Örebro för
patienter i behov av psykiatrisk sjukgymnastik.
 Kuling – internetbaserad kontakt riktad till barn och unga med föräldrar med psykisk
sjukdom eller störning.
 Insatser till barn med psykisk störda föräldrar i samarbete med vuxenpsykiatrin.
Att överenskommelser om övergångskriterier och samarbete utformas med övriga
verksamhetsområden.
Att bidra till att utveckla vårdprogram inom psykosområdet inklusive stödja implementering
av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid Schizofreni och Schizofreniliknande
psykoser.
Att utveckla förutsättningar för tidig intervention vid psykos TIP i samarbete med PAH
Att förstärka arbetet med att kvalitetssäkra tvångsvården både för sluten och öppen vård inom
LRV och LPT.
Att delta i Länsdelssamverkan med Primärvård och sjukhusvård i Örebro kommun
Att med kommunerna arbeta för systematiserad samordnad rehabilitering för patienter i
utslussningsfas under LRV vård
2.2.4 Beroendecentrum - BC
Beroendecentrum ska erbjuda insatser till de invånare i länet som har ett missbruk/beroende
av alkohol och/eller andra droger och samtidig psykisk ohälsa. Därutöver har
Beroendecentrum uppdrag som i formell mening ligger utanför det specialiserade
psykiatriuppdraget, t.ex. SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) och
körkortsmottagningen.
Beroendecentrum tar emot både unga (från 16 år) och vuxna. Verksamheten ska genomföra
sitt uppdrag i en nära och organiserad samverkan med socialtjänsten och primärvården och i
enlighet med de av Socialstyrelsen utfärdade nationella riktlinjerna för missbruks- och
beroendevård.
Verksamheten ska bedriva akutverksamhet under kontorstid. På kvällar, nätter och helger
erbjuds begränsad akutverksamhet upp till sjuksköterskenivå.
Beroendecentrum förväntas följa det nationella utvecklingsarbetet inom området och då
särskilt resultatet av den genomförda missbruksutredningen. Missbruket tenderar att öka och
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 10 av 36
nya droger introduceras kontinuerligt bland missbrukarna, vilket gör vården ytterligare
komplicerad. Behovet av professionella insatser inom hälso- och sjukvården förväntas öka.
Målgrupper för Beroendecentrums enheter
 Ungdomar och unga vuxna från 16 års ålder – mottagningsverksamhet Örebro i nära
samarbete med BUV och Primärvårdens ungdomsmottagningar och socialtjänstens
ungdomsverksamhet.
 Mottagning för kvinnor med riskbruk och missbruk – Kajsamottagningen Örebro
 Vuxna med missbruk och samtidig psykisk ohälsa - öppenvård och slutenvård Örebro
 Vuxna med missbruk/beroende och samtidig neuropsykiatrisk problematik,
Neuropsykiatriska mottagningen
 Vuxna med Opiatmissbruk under behandling – specialistmottagning Örebro
 Vuxna med dopningsmissbruk – specialistmottagning Örebro
 Vuxna som ertappats alkohol- eller drogpåverkade i trafiken – SMADIT Örebro och
Karlskoga
 Individer med behov av tillnyktring – TNE- enheten på uppdrag av kommunerna
Att tillsammans med sjukhusvården uppmärksamma behov av insatser vid missbruk av
läkemedel.
Att inom satsningen på Kunskap till praktik inom Beroendevården bidra till implementering
av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i samarbete med Primärvård och
kommunerna.
Att bidra till spridning av kunskap inom missbruk och beroendeområdet i hela hälso och
sjukvården med vårdprogram och rutiner för primär kartläggning i samband med akuta och
planerade kontakter med sjukvården
Att minska infektionsrisk för missbrukare i samarbete med infektionskliniken.
Att delta i länsdelssamverkan med kommuner, primärvård och sjukhusvård över länet.
Att med Dopningsmottagningen som utgångspunkt tillsammans med Hälso och sjukvårdens
berörda verksamheter genomföra uppdraget Nationellt kompetensutvecklingsprojekt för
dopningsmissbruk.
2.2.5 Psykiatri för barn och unga vuxna
Barn och ungdomar
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) erbjuder psykiatrisk specialistsjukvård till
barn och ungdomar i länet för att tillsammans med deras familjer och andra samarbetspartners
främja psykisk hälsa och utveckling. BUP ska erbjuda god tillgänglighet i hela länet genom
ett väl utvecklat samarbete med samverkande partners kring barn och ungas vardag.
BUP ska fördjupa och utveckla samverkan med såväl primärvård, barnhabilitering,
socialtjänst, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och skola.
BUP förväntas fortsätta att utveckla samarbetet med Habiliteringen rörande samordning av
insatser för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder.
Under 2014 ska det förstärkta uppdraget för barn och unga verkställas med konsultativa
insatser till primärvård och till kommunerna vid behov inom skola och socialtjänst.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 11 av 36
Målgrupper för BUP:s enheter med upptagningsområde hela länet
 Barn och unga 0-18 år i behov av bedömning utredning eller behandling inom
psykiatrisk specialistvård - öppenvårdsmottagningar Örebro
 Barn och unga 0-18 i behov av inläggning för sin psykiska störning och vid behov av
tvångsvård – heldygnsvård USÖ avd 5 med möjlighet till samarbete med PAH för
patienter 16-18år
 Barn och unga med behov av specialiserade insatser inom område neuropsykiatri och
med behov av tät öppenvård – mottagning och rehabilitering, Örebro
 Barn och unga med akuta insatsbehov – akutteam USÖ kvällstid och viss tid helger.
Övrig tid Akutmottagning USÖ inom PAH
Unga vuxna
För att underlätta övergång för patienter som debuterar under ungdomsåren och för att den
stora grupp unga vuxna vars psykiska störning kräver särskilda förutsättningar har en enhet
för unga vuxna etablerats i Örebro. Enheten ska ge konsultation till primärvården för
åldersgruppen samt möte patienter med affektiv problematik med utredning samt viss
behandling. Enheten ska samverka med affektivmottagningen för att säkra övergång för den
som ska fortsätta behandling inom APÖ. Enheten är utformad som en allmänpsykiatrisk
mottagning med specialiserade möjligheter att möta målgruppernas specifika behov av
samverkan och förhållningssätt.
Enheten för psykiatrisk rehabilitering för unga vuxna erbjuder tät öppenvård och aktiv
rehabilitering för patienter upp till och med 29 år. Enheten förväntas utveckla
samarbetsformer med samhällets aktörer för att stödja återhämtning och utveckling av så högt
vardagsfungerande som möjligt. Enheten ska också utforma rutiner och rekommendationer till
stöd för motsvarande verksamheter inom APÖ, Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg och
samverkan med PRR avseende psykosnära tillstånd. Patienter med samtidiga behov av andra
öppenvårdsinsatser ska erbjudas detta i den verksamhet som ansvarar för åldersgruppen med
geografisk tillhörighet i allmänpsykiatrins öppenvård eller vid unga vuxna allmänpsykiatriska
enhet.
Målgrupper för unga vuxna enheter
 unga vuxna 16–25 år med psykisk störning från Örebro med behov av insatser i
öppenvård - öppenvård USÖ
 unga vuxna 16-30 år psykisk störning med funktionsnedsättning eller påverkan på
vardagsfungerande - tät öppenvård och rehabilitering
Målgrupper inom BUV för specialiserad tät öppenvård och rehabilitering
 patienter från 16 år med självskadebeteende bedömda i behov av och lämpliga för
dialektisk beteendeterapi – DBT enheten Örebro
 Patienter oberoende av ålder med ätstörning inom det psykiatriska diagnosområdet
med behov specialiserade insatser – Ätstörningsenheten Örebro
I uppdraget till BUV ligger ett särskilt ansvar för
Insatser inom PRIO satsningens målområde Barn och unga 0-25 år med psykisk ohälsa.
Måluppfyllelse avseende förstärkt tillgänglighet för barn och unga.
Utformning av internetbaserade uppgifter inom område barn och unga med psykisk störning.
Att utveckla och tillämpa arbetsformer för Samordnad individuell plan.
Att bidra till utveckling av första linjens vård med utbildning och konsultinsatser.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 12 av 36
Medverka i samverkansformer för målgrupperna i:
Barnahus och Gryningen, Karlskoga
2.2.6 Verksamhet utifrån externa avtal
Den del av verksamheten som bedrivs utifrån externa avtal skall vara självbärande
ekonomiskt och inte inkräkta på möjligheterna att svara upp mot landstingsuppdraget.
De verksamheter som berörs under denna rubrik är dopningsmottagningen och den privata
psykoterapin.
Det till dopningsmottagningen kopplade regeringsuppdraget att vidareutveckla modell för
mötet med personer som innehar ett missbruk av dopningspreparat skall vara ekonomiskt
självbärande under projekttiden och inte inkräkta på möjligheterna att svara upp mot
landstingsuppdraget i övrigt.
Örebro läns landsting har upphandlat och tecknat avtal avseende privata psykoterapeutiska
tjänster. Inom ramen för denna upphandling erbjuder legitimerade psykoterapeuter behandling
till de av länets invånare som har behov av kvalificerad samtalsterapi.
Psykiatrin genom Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling genomför
kontinuerliga uppföljningar av verksamheten för att kontrollera att den aktuella leverantören
uppfyller sina åtaganden.
LOV-psykoterapi
Regeringen har för avsikt att stimulera landstingen med stöd av LOV (Lag om
valfrihetssystem) till att konkurrensutsätta den öppna specialiserade vården för att därigenom
åstadkomma mångfald ur ett patient- och producentperspektiv. Inom ÖLL har beslut
förberetts avseende LOV Psykoterapi som enskild specialistbehandling
Den psykoterapi som bedrivs inom område psykiatri berörs av denna förändring.
Verksamhetschefen för Allmänpsykiatrins öppenvård får i uppdrag att organisera
verksamheten så att den harmonierar med den tänkta valfrihetsstrukturen.
Förutom dessa uppdrag föreligger särskilda avtal med
 Örebro universitet kring Psykologutbildningen
 Länsstyrelsen, länets kommuner, polis och Transportstyrelsen kring SMADIT
 Med samtliga kommuner Örebro län avseende Tillnyktringsenhet inom BC
 Karlskoga kommun och BUV avseende verksamhet Gryningen
 Örebro kommun avseende CM verksamhet Beroende
 Med Länsstyrelsen, kommuner, Polis, åklagare och BUV avseende Barnahus Örebro
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 13 av 36
3. ÖVERGRIPANDE INRIKTNING
Ansluter till ÖLL:s övergripande formulering
3.1 VISION OCH VÄRDERINGAR
Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling.
(ÖLL:s vision)
Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en
utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi
finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person.
(ÖLL:s värdegrund)
3.2 SYFTE OCH FRAMGÅNGSFAKTORER
Psykiatrin ska erbjuda en likvärdig, kunskaps- och värdebaserad vård som tillgodoser
patienters, närståendes och samverkanspartners behov av psykiatrisk specialistkompetens.
Vi ska utveckla länets psykiatri så att vi i samverkan med andra partners kan erbjuda god och
säker vård i hela länet.
Vi ska erbjuda en väl fungerande utbildningsmiljö för verksamhetsförlagd utbildning och
bidra till utveckling av ny kompetens genom forskning och utvärdering.
Fokusering och kännetecken:
 Patientfokus – patientens bästa
 Öppenhet – tydlighet – transparens
 Delaktiga medarbetare
 Rätt kompetens på rätt plats
 Tydlighet i ledningsorganisation
 Dialog med andra partners
 Rätt information vid rätt tidpunkt
 Aktiv prioritering av resurser, ekonomi och tid
 Flexibel resursanvändning
 Uthållighet med långsiktig planering
Psykiatrin ska bedriva en verksamhet kännetecknad av tillgänglighet, gott bemötande,
effektivitet och kvalitet. Psykiatrins verksamhet ska präglas av ett förebyggande synsätt och
god samverkan inom och utom vår organisation, för patientens bästa.
Framgång i arbetet nås genom kompetent och engagerad personal med förmåga till
prioritering av insatser för långsiktig effekt. Patienter, närstående och vårdgrannar ska
uppfatta Psykiatrin som en lärande organisation med ett utbud av evidensbaserade
behandlingsmöjligheter, hög vårdkvalitet och patientsäkerhet.
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 14 av 36
4. MÅLSÄTTNINGAR FÖR GOD VÅRD
De målsättningar som redovisas i följande avsnitt bygger på Örebro läns landstings
verksamhetsplan och överenskommelsen med Nämnden för psykiatri, habilitering och
hjälpmedel. Se för övrigt dokumentets inledning för ytterligare information om hur mål och
plan är integrerade i ett helhetssammanhang.
Begreppet ”God vård” lanserades i samband med publiceringen av Socialstyrelsens
föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). Sex
områden lyftes där fram som viktiga förutsättningar för God vård. I den följande texten
behandlas dessa områden. Inom varje område tydliggörs på vilket sätt nämnden kommer att
följa upp verksamheten. Utöver dessa sex behandlas även ”hälsofrämjande hälso- och
sjukvård”.
De uppdrag som kommer från Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel särskiljs
från de interna uppdragen genom att de färglagts med grå färg.
4.1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD
Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den
individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges
företräde.
Resultatmål 3 i VP
ÖK/14
Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens Beredning för
Utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling,
gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god
kvalitet ligga till grund för verksamheten.
Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) har i uppdrag att bereda ärenden av medicinsk
karaktär till landstingets ledningsgrupp. Rådet hanterar lokala, regionala och nationella
vårdriktlinjer och vårdprogram samt läkemedelsfrågor. RMK har en central roll inom
landstinget när det gäller mottagande och implementering av nya kunskapsöversikter,
nationella riktlinjer med mera. Hälso- och sjukvårdens verksamheter ska därför stå i
samklang med RMK:s ställningstaganden.
Öppna jämförelser (ÖJ) innebär en utvidgad jämförelse av process- och resultatmått mellan
vårt län och andra län. Verksamheterna ska analysera resultaten från ÖJ och så långt möjligt
sträva efter förbättringar i vården.
De nationella riktlinjerna innehåller indikatorer som ska kunna användas i uppföljning,
jämförelser och förbättringar av kvaliteten i vården. Indikatorerna används i rapporteringen
av ÖJ och vid Socialstyrelsens uppföljningar av riktlinjerna. Ett urval av indikatorerna finns
med i uppföljningen av överenskommelsen, övriga följs i de nationella uppföljningarna och
ÖJ.
I Uppsala-Örebroregionen finns en kunskapsstyrningsgrupp vars huvuduppgift är att
koordinera landstingens samverkan i kunskapsstyrningsfrågor i de områden av ny kunskap
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 15 av 36
inom hälso- och sjukvården som direkt berör ett ledningsarbete. Under kunskapsstyrningsgruppen finns 24 regionala specialitetsråd som bland annat har till uppgift att säkerställa
trygga vårdkedjor mellan vårdnivåerna, hantera specialitetsspecifika prioriterings- och
implementeringsfrågor och utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor.
Psykiatrin ska vara följsam till de politiska viljeinriktningar (PVI) som regionens
Samverkansnämnd och vårt landsting antagit - aktuellt är områdena depression, ångest och
schizofreni.
Före införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga
underlaget vara bedömt. Mini-HTA (Health Technology Assessment) ska genomföras enligt
vedertagen standard i ÖLL. Tidigare använda metoder ska också granskas och vid funna
brister utmönstras Vid införande av nya metoder och behandlingar i vården ska den
nationella modellen för öppna prioriteringar (Prioriteringscentrums rapport 2011:4). Samma
arbetsmodell används av Socialstyrelsen vid framtagning av nationella riktlinjer.
Verksamheterna bör ansvara/medverka vid framtagande och uppdatering av såväl egna som
gemensamma vårdprogram. Dessa ska utvecklas så att de kan fungera som stöd för
egenkontroll av samverkan, evidensbaserad vård och vård på lika villkor där nationella
vårdprogram/riktlinjer saknas.
De nationella kvalitetsregistren har fått en allt tydligare betydelse för utvecklingen av resultat
och kvalitet i den medicinska vården. Ökade krav från medborgare, media och patientgrupper
på resultatredovisning och öppenhet gör att kvalitets- och resultatregister får allt större
betydelse. Verksamheterna ska delta i psykiatriska kvalitetsregister som får nationella anslag
från beslutsgruppen för Nationella kvalitetsregister.
Kunskapsbaserad vård innebär också att alla medarbetare ges möjlighet till en systematisk
kompetensutveckling och möjlighet att upprätthålla den kompetens som finns. En strukturerad
kompetensförsörjning inom landstinget är viktig för att säkerställa en vård av hög kvalitet
oavsett var vården utförs.
Uppföljning/redovisning - Psykiatrin
 Systematisk journalgranskning relaterat till vårdprogram/KVÅ-kodning för patienter
inom Beroendecentrum med neuropsykiatrisk problematik.
Ansvarig: verksamhetschef, Beroendecentrum

Systematisk journaluppföljning av suicidriskbedömningar inom heldygnsvården samt
inom Barn och unga vuxna (BUV).
Ansvariga: verksamhetschefer för Psykiatrisk akut- och heldygnsvård samt
verksamhetschef för BUV

BUV, Allmänpsykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård, Psykiatrisk
rehabilitering och rättspsykiatri samt Beroendecentrum ska redovisa andel patienter
med för registret aktuell diagnos som registrerats. Avser registren BUSA, BipoläR,
PsykosR, ECT, Riksät, SBR, LAROS och RättspsyK.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 16 av 36
Ansvariga: verksamhetscheferna för BUV, Allmänpsykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk
akut- och heldygnsvård, Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri samt
Beroendecentrum
Uppföljning/redovisning av interna mål
 Genomföra aktiviteter, i enlighet med beslut i ledningsgruppen 2013-10-14, som leder
till ökat användande av Handboken för vårddokumentation i psykiatrin. Målet är att
handboken ska vara ett stöd för samtliga medarbetare i psykiatrin när det gäller
vårddokumentation.
Ansvariga: bitr. psykiatrichef med stöd av verksamhetsutvecklare och
utbildningsledare på psykiatrins ledningsstöd
 Genomföra webbaserad utbildning om självskadebeteende för den personal i
psykiatrin som i sitt arbete kommer i kontakt med denna problematik. Utbildningen är
framtagen inom ramen för Nationella självskadeprojektet och omfattar sammantaget
c:a 1 arbetsdag. Utbildningen påbörjas under 2014 och ska vara fullständigt
genomförd senast 31 maj 2015.
Ansvariga: Samtliga verksamhetschefer i psykiatrin. Verksamhetschefen för Akut- och
heldygnsvård samordnar aktiviteten.
4.2 PATIENTSÄKER VÅRD
Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt
riskförebyggande arbete.
Hälso- och sjukvården ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete
med kvalitets- och verksamhetsutveckling.
Resultatmål 4, 5, 8, 9 och 10 i VP. ÖK/14
Ingen patient ska skadas eller avlida av undvikbara orsaker i samband med vård och
behandling. Med vårdskador avses lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom
eller död som orsakats av sjukvården, och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens
tillstånd.
Område Psykiatri ansvarar för:
- att det finns fastställda rutiner för rapportering av avvikande händelser och tillbud av
betydelse för patientsäkerheten
- att det finns rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av
rapporterade avvikelser. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och
klagomål från patienter, närstående och personal
- att det finns rutiner för riskanalys vid förändringar såväl i vårdprocesser som i
organisationen och för analys av negativa händelser
- att områdena bidrar med sina delar till landstingets patientsäkerhetsberättelse
- att patientsäkerhetsdialoger genomförs.
Vårdrelaterade infektioner och antalet vårdrelaterade skador ska minska liksom riskerna i
läkemedelshanteringen. Verksamheterna ska följa de basala hygienrutinerna och
klädreglerna. Dessa områden följs regelbundet upp genom nationella
punktprevalensmätningar (PPM) två gånger om året. I arbetet med att minska antalet
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 17 av 36
vårdskador ska verksamheterna genomföra strukturerad journalgranskning enligt fastställd
metod. Metoden ger möjlighet att få en bild av aktuell vårdskadenivå och viktiga
utvecklingsområden.
Uppföljning/redovisning
1. Antal rapporterade avvikelser.
2. Antal genomförda riskanalyser och antal händelseanalyser.
3. Antal anmälningar direkt till verksamheterna från patienter och närstående, anmälningar.
enligt Lex Maria och enskildas klagomål via ansvarig myndighet och patientnämnden.
4. Aktuell bedömning av vårdskadenivå utifrån strukturerad journalgranskning.
5. Resultat av mätningarna gällande vårdrelaterade infektioner.
6. Resultat av mätningarna av basala hygienrutiner och klädregler.
7. Vidtagna åtgärder, förbättringsarbete, utgående från punkterna 1-6.
Ansvariga: Punkt 1-3: alla verksamhetschefer.
Punkt 4 – alla verksamhetschefer
Punkt 5-6: bitr.psykiatrichef/kvalitetssamordnare
Punkt 7: alla verksamhetschefer
 Genomföra aktiviteter som stödjer en positiv utveckling av patientsäkerhetskulturen i
psykiatrin i enlighet med beslutad handlingsplan 2013-12-09.
Ansvariga: Psykiatrins verksamhetschefer och ordförande i Vårdsäkerhetsrådet ansvarar
för Mål 1 (Förbättra benägenheten att rapportera avvikelser).
Mål 2 (Överlämningar och överföringar av patienter och information)
verksamhetschefer i Allmänspsyk öppenvård och Akut och heldygnsvård.
Mål 3 (Lärande organisation) samordnas av bitr.psykiatrichef och ordförande i
Kunskapsrådet.
Mål 4 (Återföring av kommunikation kring avvikelser) – samtliga verksamhetschefer och
ordförande i vårdsäkerhetsrådet.
4.3 PATIENTFOKUSERAD VÅRD
En patientfokuserad vård bygger på respekt för människors lika värde, den enskilda
människans värdighet och individens självbestämmande och integritet. Patienten bemöts
utifrån ett socialt sammanhang, vård och insatser ges med respekt och lyhördhet för
hans/hennes specifika behov, förutsättningar, förväntningar och värderingar.
Vården planeras och genomförs i samråd med patienten.
Resultatmål 6, 7, 19 och 20 i VP.
ÖK/14
Patienternas/närståendes upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i
förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka deras delaktighet i vården.
Hälso- och sjukvården ska bjuda in till samverkan med brukarråd, där information och dialog
förs kring verksamheten.
Grundläggande för den vård och de insatser som Hälso- och sjukvården erbjuder ska vara
- att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen.
-
-
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 18 av 36
att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till
buds. Om informationen inte kan lämnas till patienten ska de i de fall inga hinder finns
lämnas till en närstående.
att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i beslut om den vård som ges.
att patienten och närstående upplever att de bemöts med omtanke och respekt.
att den som söker vård så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell
behandling, annan åtgärd eller operation.
Individuella vårdplaner ska erbjudas och upprättas i samråd mellan patient och personal. En
vårdplan är ett dokument med uppgift om aktuell planering för patienten med angivande av
mål och åtgärder samt ansvar för dessa, och när uppföljning ska göras. Samordnad
individuell plan (SIP) upprättas vid behov.
Psykiatrin ska fortsätta införandet av en vårdsammanfattning (patientepikris) till patienten.
Den lämnas till patienten i samband med utskrivningen. Vårdsammanfattningen ska skrivas
med ett enkelt språk, innehålla en beskrivning av vårdtillfället och en läkemedelsberättelse.
Den nationella målnivån är att 75 procent av alla avdelningar inom slutenvård ska ha en
rutin för detta.
eHälsa inriktas på att förbättra invånares tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad
information om hälsa, vård och omsorg. Hon eller han ska utifrån sina förutsättningar
erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva e-tjänster för att kunna vara delaktig
och självbestämmande. Verksamheterna ska aktivt informera och verka för att
patienter/närstående känner till 1177 Vårdguiden (råd och vård via internet och telefon) och
tjänsten mina vårdkontakter (MVK) för säker kommunikation med patienter. Där tillgång
finns till information på lätt svenska eller på andra språk ska denna användas till ickesvensktalande personer. Den nationella målsättningen är att 70 procent av invånarna eller
fler ska känna till 1177 Vårdguiden konceptet, råd och vård via internet och telefon.
 Heldygns- och akutvården ska redovisa förbättringsarbete kring bemötande med
utgångspunkt från avvikelser och synpunkter som lämnats
Ansvariga: verksamhetschefen för Psykiatrisk akut- och heldygnsvård

Slutenvården ska redovisa antal/andel patienter som fått patientepikris/ läkemedelsberättelse
Ansvariga: samtliga verksamhetschefer med ansvar för psykiatrisk slutenvård

Redovisa antal patienter som fått individuell vårdplan respektive samordnad individuell
plan (SIP)
Ansvariga: verksamhetschefer med ansvar för psykiatrisk öppenvård

Redovisa andel SIP för patienter aktuella för integrerad psykiatri (de hundra mest
vårdkonsumerande)
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 19 av 36
 Redovisa hur psykiatrins olika enheter med utgångspunkt från den gemensamma
värdegrunden har konkretiserat denna och identifierat sina förbättringsområden
Ansvariga: Samtliga verksamhetschefer med stöd av Etikrådet
4.4 EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Tillgängliga resurser används på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården
utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad
och kostnadseffektivitet för åtgärderna.
Vården medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan.
ÖK/14
Verksamheterna ska tillsammans med andra verksamheter, såväl internt som externt, utveckla
och delta i gemensam vårdplanering och samverkan i syfte att skapa smidiga
övergångar/vårdkedjor. Överföringen mellan vårdgivare görs i dialog med patienten och
dennes närstående och den andra vårdgivaren.
Område Psykiatri ska gemensamt med område Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett
samt områdena inom USÖ, och i samverkan med primärvården, utveckla vården för patienter
med psykisk sjukdom och samtidig somatisk sjukdom, t ex hjärt-kärlsjukdom, för att nå en
bättre hälsa hos dessa personer.
En minskad felanvändning av läkemedel har flera positiva effekter. Det minskar bland annat
inläggningar på grund av felmedicinering och kostnader för onödiga läkemedel.
Läkemedelsgenomgångar är en av flera åtgärder för att förbättra uppföljningen av
läkemedelsbehandlingen. Strukturerade läkemedelsgenomgångar utförs idag för äldre inom
särskilda boenden och i hemsjukvården. Avsikten är att bredda detta arbete genom att
strukturera om arbetet för fler patienter, i alla åldersgrupper, som använder många
läkemedel oavsett bostadsform.
Patientdatalagen gör det möjligt för olika vårdgivare att ta del av varandras journaler, så
kallad sammanhållen journalföring. Samtliga kommuner i Örebro län har från 2014 tillgång
till landstingets information via Nationell patientöversikt (NPÖ). Med införandet av NPÖ kan
man undvika att skicka kopior och minska ledtiderna för att säkerställa informationsflödet.
Verksamheterna ska successivt utöka nyttjandet av NPÖ som det IT-stöd som används för
sammanhållen journalföring.
Den i projektet samordnad vårdplanering (ViSam) framtagna modellen för informationsöverföring ska nu tillämpas i verksamheterna. Modellen innehåller ett beslutsstöd, samordnad
individuell planering (SIP) och säker utskrivning.
 Område psykiatrin ska redovisa de verksamheter eller sjukdomsgrupper där ett samarbete
med den somatiska vården inletts för att utveckla rutiner/åtgärder i syfte att förbättra
vården av psykiskt sjuka personer med samtidig somatisk sjukdom. Årsredovisning i
februari 2015.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 20 av 36
Ansvariga: Alla verksamhetschefer. Verksamhetschefen för Akut- och heldygnsvård
samordnar uppdraget
 Redovisa antal patienter som fått tät öppenvård.
 Fortsätta implementeringen av tät öppenvård i psykiatrin i enlighet med beslut om
införande (Ledningsgruppen, nov. -13)
Ansvarig: verksamhetschefer med ansvar för psykiatrisk öppenvård
 Uppföljning av den s.k. 100-gruppen. Aktiviteten ska genomföras i linje med psykiatrins
uppföljningsplan
Ansvarig: bitr.psykiatrichef med stöd av uppföljningsstrateg och verksamhetsutvecklare
 Genomföra nödvändiga anpassningar av verksamheten utifrån Nationella Riktlinjer för
antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.
Riktlinjerna beräknas vara färdiga våren 2014.
Ansvarig: Verksamhetscheferna för Allmänpsykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk akut och
heldygnsvård och Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri med stöd av Kunskapsrådet
4.5 JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD VÅRD
Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. En jämlik hälso- och sjukvård
innebär att alla patienter bemöts och vårdas med respekt och omtanke oavsett deras personliga
egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, sociala ställning, etniska eller
religiösa tillhörighet eller sexuella läggning.
Resultatmål 15 och 16 i VP.
ÖK/14
Ett grundläggande krav på all svensk sjukvård är att den tillhandahålls och fördelas på lika
villkor för alla. Samtidigt har forskning visat att sjukdomars förekomst inte är jämlikt och
rättvist fördelade. Socioekonomiska skillnader har genom flera olika mekanismer stor
betydelse i detta sammanhang. Det är därför viktigt att vården i sina kontakter med
patienterna är speciellt uppmärksamma på behoven hos socioekonomiskt utsatta grupper.
Detsamma gäller för patienter som till följd av olika fysiska eller mentala svårigheter,
sjukdom, ålder etc. har svårt att själva föra sin egen talan.
I landstingets jämställdhetsstrategi fastställs att verksamheten som bedrivs i Örebro läns
landsting är genusmedveten. Vårdgivaren ska säkerställa att diagnos, behandling,
rehabilitering och sjukskrivning görs efter individens behov och inte utifrån föreställningar
om olikheter mellan könen. Materialet ”Tänk tvärt om – för en jämställd behandling,
rehabilitering och sjukskrivning” är ett underlag för fortbildningsinsatser. Den s.k.
”genushanden” är ett verktyg för vården för att säkerställa att viktiga frågeområden berörs i
mötet med patienten. Samtliga patienter med en sjukskrivningsperiod längre än tre månader
ska ha fått en dokumenterad rehabiliteringsplan med adekvata åtgärder.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 21 av 36
 Redovisa konkreta mål för det egna området utifrån jämställdhetsstrategin.
Redovisas vid årsredovisningen i februari 2015.
Ansvarig: biträdande psykiatrichef

Redovisa andel av antalet patienter med en sjukskrivningsperiod längre än tre
månader som fått en rehabiliteringsplan. Redovisas av Allmänpsykiatrisk öppenvård
och Beroendecentrum. Redovisas vid delårsrapporteringarna i april och augusti 2014
och vid årsredovisningen i februari 2015.
Ansvariga: verksamhetscheferna för Allmänpsykiatrisk öppenvård och
Beroendecentrum

Psykiatrin ska redovisa kartläggning av den psykiska ohälsan samt konsumtion av
insatser inom psykiatrin och dess fördelning i länet. Kartläggningen görs gemensamt
med samhällsmedicinska enheten.
Ansvarig: bitr.psykiatrichef med stöd av uppföljningsstrateg
 Det finns starka indikationer på att HBT-personer (homosexuella, bisexuella och
transsexuella) mår sämre än den övriga befolkningen. Detta måste beaktas även i den
psykiatriska verksamheten. De psykiatriska verksamheterna ska redovisa hur man
tillgodoser HBT-personers särskilda behov när det gäller utredning och behandling av
psykisk sjukdom.
Ansvarig: alla verksamhetschefer. Verksamhetschefen för Allmänpsykiatrins
öppenvård samordnar uppdraget
4.6 VÅRD I RIMLIG TID
Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av.
Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Prioriteringar i hälso- och sjukvården ska bygga på den värdegrund som riksdagen har
beslutat om.
Resultatmål 12, 13 och 14 i VP.
ÖK/14
Vården har ansvar för att personer med olika sjukdoms- eller störningstillstånd har tillgång
till de åtgärder och behandlingsinsatser som ingår i verksamhetens ansvarsområde. I
ansvaret ligger att bedöma den enskilde individens behov av vård och tillgodose medicinska
och omvårdnadsmässiga behov utifrån tillgängliga resurser.
Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Om patientens behov
inte kan tillgodoses inom en verksamhet ska patienten få råd, vägledning och förmedling av
annan lämplig vård eller rådgivning om egenvård. Särskilt viktigt är att tillgodose behoven
hos människor med nedsatt autonomi.
Vid misstanke om allvarlig sjukdom förutsätts att patienten tas omhand utan dröjsmål så att
inte onödigt dröjsmål uppstår med risk för ytterligare försämring av den psykiska och fysiska
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 22 av 36
hälsan. När det bedöms att vård erfordras, ska den omedelbart påbörjas enligt gällande
principer för urval och prioritering. Vården ska så långt som möjligt äga rum i samråd med
patienten och dennes närstående.
Då behov finns av specialistvård ska ett besök inom den specialiserade vården kunna
erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska denna kunna erbjudas inom
högst 90 dagar.
Landstingets Vårdsluss ska hjälpa såväl patienter som personal i frågor om vårdgaranti och
valfrihetsvård. Vårdgarantin följs och redovisas kontinuerligt via Vårdslussen.
 Tillgänglighet följs månatligen och redovisas regelbundet på nämnden. (ordinarie
mätningar).
Ansvariga: verksamhetschefer med ansvar för psykiatrisk öppenvård.
Ekonomichefen och tillika ordförande i Uppföljningsrådet samordnar resultat och
analys
 Uppföljningsrådet redovisar sitt arbete vid årets slut.
4.7 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och
sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. En hälsofrämjande hälso- och
sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar
in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd.
Resultatmål 17 i VP.
ÖK/14
Hälso- och sjukvården ska bedrivas ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
perspektiv. Verksamheterna ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre
funktionsnedsättning och mindre lidande men också underlätta för den långvarigt sjuke att
leva ett bra liv med sin sjukdom. De har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienters
och anhörigas behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. Det
är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential
att påverka individens hälsa. Det handlar främst om att stödja människor att göra
hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tar upp rökning,
snusning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.
Riktlinjerna behandlar även ett antal tillstånd eller situationer där den ohälsosamma
levnadsvanan är förknippad med särskild risk. Det gäller inför operation, vid amning,
föräldrar till små barn och vid biomedicinska förändringar eller sjukdomar t.ex. högt
blodtryck, övervikt eller fetma.
Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) har gett ett uppdrag till ÖLLs samverkansgrupp kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård att arbeta med implementeringen av de
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 23 av 36
nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder.
Vårdens olika områden ska också på lämpligt sätt medverka i kunskapsuppbyggnad och
kunskapsutveckling i folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer, t.ex. primärvården,
psykiatrin och kommunerna i länet. Psykiatrin ska ha kännedom om länets folkhälsoplan.
 Redovisning av i vilken utsträckning slutenvården erbjuder en rökfri vårdmiljö
Ansvariga: verksamhetschefer med ansvar för psykiatrisk heldygnsvård.
Bitr.verksamhetschef för Psykiatrisk akut- och heldygnsvård samordnar uppdraget

Systematisk journalgranskning av hälsofrämjande insatser kopplat till vårdprogram för
ADHD (t ex kontroll tandhälsa, följa vikt) inom BUP:s verksamhet
Ansvarig: verksamhetschef för BUV

Psykiatrin ska delta med 1-3 pilotenheter i projekt kring dokumentation av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.
Ansvariga: verksamhetscheferna för Allmänpsykiatrisk öppenvård och psykiatrisk
rehabilitering och rättspsykiatri
 Psykiatrin redovisar var man befinner sig i implementeringsfasen när det gäller
landstingets handlingsplan för det hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsuppdraget
2013-2014
Ansvariga: alla verksamhetschefer. Verksamhetschef för Allmänpsykiatrins öppenvård
samordnar uppdraget
5. UPPDRAG FORSKNING OCH HÖGSKOLEUTBILDNING
Viktigt för framgång inom Psykiatrin är kunskapsutveckling och ökad akademisering.
Psykiatrin är ett tvärvetenskapligt område där det fortfarande behövs många insatser för att
skapa en väl underbyggd evidens i praktisk verksamhetsutövning. Forskning och utbildning
har en stark koppling till de kvalitetskrav som ställs på specialistvården och dess förbättrings
och utvecklingsarbete.
De senaste årens resultat inom Psykiatriskt forskningscentra har varit mycket framgångsrika
och gett efterfrågade effekter inom verksamheterna. Mer än 11 disputerade medarbetare
bidrar till att förstärka Psykiatrins akademiska profil. Det innebär också en stabilare grund för
vårt utbildningsuppdrag. Förhoppningsvis kan vi under 2014 rekrytera ytterligare en Professor
i Psykiatri i samarbete med läkarutbildningen vid ÖU.
PFC har också en viktig roll i utvecklingen av de psykiatriska kvalitetsregistren med två
disputerade medarbetare som var för sig aktivt leder arbetat med ECT registret och RiksÄt.
Även uppdraget avseende utbildning och VFU ställer krav på att det finns handledare att tillgå
med erfarenhet av forskning och med kompetens inom evidensbaserad medicin till stöd för
den kunskapsförmedling som ska ske vid den kliniska placeringen.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 24 av 36
Psykiatrins verksamheter ska erbjuda en god utbildningsmiljö för alla under klinisk placering
medvetna om att dessa kandidater bär med sig sina intryck i framtida yrkesutövning. VFU
utgör en av de mest avgörande faktorerna för att rekrytera framtidens medarbetare både för
egen verksamhet och för de samarbetsytor som uppstår i psykiatrins samverkan i partnerskap i
sjukvård och i samhället.
Psykiatrin deltar aktivt i förvaltningens arbete avseende kunskapsstyrning med representant
inom CAMTÖ, deltagande i RMK och ordförandeskapet för specialisterådet i Psykiatri inom
Samverkansnämnden. Inom området har Psykiatrins Kunskapsråd en viktig roll för att stödja
arbetet med implementering av nationella riktlinjer, sprida SBU rapporter och utforma
gemensamma vårdprogram.
Den pågående utredningen om ledning och styrning av uppdraget avseende Forskning och
utbildning och samarbetet med universitetet förutsätts beakta behovet av koppling till
Psykiatrins kliniska verksamheter.
5.1 FORSKNING
Uppdraget till Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) utgår från den överenskommelse
som slutits mellan forskningsnämnden och förvaltningen. PFC:s uppdrag är att bedriva och
stödja klinisk patientnära forskning och utvärdering i syfte att bidra till en förbättrad vård av
patienter med psykiska problem. Detta bygger på en utveckling av den vetenskapliga
kompetensen i Psykiatrin, främst genom utbildning av medarbetare i Psykiatrin till
doktorsexamen. PFC har även ett uppdrag som stöd och kunskapsresurs i uppföljnings- och
utvärderingsprojekt i de kliniska verksamheterna. Sammantaget ska dessa uppdrag bidra till
en kunskapsbaserad och reflekterande psykiatrisk praktik.
En utmaning för en forskningsenhet av PFC:s typ är att kunna förena en vetenskaplig och en
klinisk legitimitet. Den vetenskapliga legitimiteten bedöms enligt vedertagna kriterier som
fastställs i vetenskapssamhället, såsom exempelvis beviljade anslag, accepterade artiklar och
godkända avhandlingar. Den kliniska legitimitet är svårare att fastställa, men bör bedömas
dels utifrån innehållet i och resultatet av den publicerade forskningen, dels utifrån hur de
forskarutbildade medarbetarna tas tillvara i respektive verksamhets utvecklingsarbete.
En utmaning är också att kvalitativt och kvantitativt leva upp till kraven på såväl vetenskaplig
produktion som forskarutbildning och stöd till verksamheterna. Av avgörande betydelse blir
även fortsättningsvis hur verksamheterna kan bidra till att skapa tjänsteutrymmen för
disputerade medarbetare som tillgodoser såväl vetenskapliga som kliniska behov.
 Rapportera till nämnden i enlighet med uppdraget som dock inte är beslutat ännu.
 Redovisa antalet disputerad medarbetare under 2014
 Redovisa antalet publicerade vetenskapliga artiklar under 2014
 Redovisa omfattningen av externfinansierad forskning
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 25 av 36
5.2 HÖGSKOLEUTBILDNING
Psykiatrin samarbetar med universitet och högskolor avseende verksamhetsförlagd
undervisning (VFU) inom utbildning till läkare, sjuksköterska, psykolog, arbetsterapeut och
sjukgymnast.
Studierektorsuppdraget för Läkarutbildning är uppdelat på VFU ansvar, AT placeringar och
psykiatrins ST-utbildningar. Den nya läkarutbildningen har dessutom medfört flertalet
aktiviteter också för Psykiatrin för att förbereda de åtaganden som kommer att ligga på
verksamhetsnivå. Uppdraget är omfattande och kan komma att behöva stödjas med ett
utbildningskansli
Studierektor är utsedd för Sjuksköterskeprogrammet med ansvar för och att vägleda kliniska
adjunkter även för Audiologprogrammet (Hab) och Arbetsterapeututbildningen. Även inom
sjuksköterskeutbildningen har förutsättningarna förändrats med ökad volym inom VFUorganisationen. Här krävs det dessutom aktiviteter för att stimulera och motivera
sjuksköterskor för att gå specialistutbildning för att stärka upp verksamheternas behov av
Psykiatrisjuksköterskor.
Studierektorerna har fr.o.m. 2014 sin placering anknuten till PFC med expeditioner i S-huset.
Syftet är att det ska underlätta samarbete och tillgänglighet med både forskningsuppdraget
och de kliniska verksamheterna på USÖ.
För Psykologprogrammets VFU placeringar finns dessutom en studierektor på deltid som är
knuten till UPP-senheten, se nedan. Kraven på insatser har ökat väsentligt eftersom antalet
psykologstudenter har dubblerats. I uppdraget till studierektor ligger också att handlägga de
övergripande PTP tjänster som fördelas inom landstingets olika verksamheter.
Ökad andel nöjda studenter efter VFU placering
Fler studenter kan tänka sig Psykiatrin som framtida arbetsplats
5.2.1 Uppdrag för Utvecklingsenheten för Psykoterapi och psykologisk
behandling - UPP
Utvecklingsenheten UPP har ansvar att uppdatera verksamheternas uppgifter avseende
aktuellt kompetensläge och behov av handlednings- och utbildningsinsatser inom område
psykologisk behandling och psykoterapi för hela Psykiatrin. De ska tillgodose
handledningsbehov i verksamheterna för att optimera och förbereda underlag för eventuella
utbildningssatsningar på grundläggande psykoterapinivå. De ska dessutom bereda
ansökningar till utbildningar för legitimationsgrundande och handledningsnivå för att
möjliggöra övergripande prioritering.
UPP ansvarar sedan drygt 10 år för det särskilda samarbetet med psykologutbildningen ÖU
där elever förutom praktik också ges möjlighet att få stöd och handledning i grundläggande
psykoterapi vid en anpassad psykologmottagning. Ett förnyat samarbetsavtal har tecknats med
Örebro Universitet under hösten 2013.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 26 av 36
UPP och Psykologinstitutionen ÖU har även gemensamt utformat en nationell utbildning i
grundläggande psykoterapi för ST läkare i psykiatri.
Inom UPP finns också en ny behandlingsmetod med Internetbaserad KBT behandling under
utveckling. Behandlingen är ett viktigt komplement till Primärvårdens insatser och
utvecklingsarbetet sker i samarbete med en disputerad medarbetare som också stöder
kompetensutveckling i Primärvården.
Volym studenter
Omdöme om utbildningsinsatser
Årlig redovisning av antalet medarbetare i Psykiatrin som är legitimerade psykoterapeuter och
antalet medarbetare med handledarkompetens med uppdelning på inriktning.
6. UPPDRAG INOM SAMVERKAN
Effektiv och målinriktad samverkan är en absolut nödvändighet för att klara länets samlade
vårduppdrag. Detta gäller i synnerhet för psykiatriområdet där det krävs ett välfungerande
samarbete mellan länets kommuner och landstingets olika verksamheter. Samarbetet med
brukare- och anhörigföreträdare har och ska ha en hög prioritet.
Som stöd för detta samarbete har en överenskommelse arbetats fram (Överenskommelse
mellan Örebro läns landsting, kommunerna i Örebro län och NSPH avseende samarbete kring
personer med psykiska funktionsnedsättningar, 2013-06-04).
Tillsammans med samverkanspartners ska psykiatrin arbeta för att leva upp till ”PRIO
psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016”. Planen
som är initierad av regeringen ska bl.a. säkra att personer med psykisk ohälsa får samma
tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet
som personer med somatisk ohälsa.
En begränsande faktor för brukardelaktighet har varit att de inte kunnat arvoderas eller
ersättas för sina arbetsinsatser. Under 2013 beslutade landstingsstyrelsen om möjlighet att
ersätta inkomstbortfall för närvaro i brukarråd i Psykiatrin och vid Habiliteringen.
Inför 2014 har beslut fattats att dessutom skapa förutsättning för arvodering av insatser för
delaktighet inom samma områden. Psykiatrin har tilldelats utredningsuppdrag om villkor för
arvoden i brukarråd inom psykiatri och habilitering. Att i samråd med föreningslivet ta fram
ett förslag till riktlinjer.
Viktigt är också att utveckla en väl fungerande samverkan med universitetet både inom
akademin för hälso och sjukvård och inom akademin för Juridik, psykologi och Socialt arbete.
Psykiatrin ska aktivt delta i de samverkans forum som formats för samarbetet mellan
kommuner och landstinget i den sk Marit/Vilgot strukturen. Psykiatrin deltar särskilt i de
beredande grupperna Vilmer och Barn och unga. Även i Länsdelsgrupper som formas för
lokal samverkan med kommunerna kommer psykiatrin att vara representerad.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 27 av 36
Samverkan och samarbete ska också i tillämpliga delar finnas med samhällets övriga
myndigheter t ex med representanter för Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Länsstyrelsen,
Polisen och Kriminalvården
Psykiatrin ska uppnå kraven för PRIO satsningens avseende
 Uppdaterad överenskommelse och handlingsplan utarbetad i samverkan med
kommuner och Brukarorganisationer
 Deltagande i länsdelssamverkan runt om i länet
 Uppdatering av samverkansdokument
Dessutom redovisa
 Rapport om arvoden i brukarråd framarbetad tillsammans med föreningslivet
 Överenskommelse om samarbete och övergångar med Kriminalvården.
 Deltagande i förnyat KUR projekt med FK och AF
7. UPPDRAG MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE
Utmaningar för 2013
Det kommande Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012–2015 för Örebro läns landsting är
ambitiöst och det är en utmaning för samtliga förvaltningar att bidra till att målen uppfylls. De
strategiska områden i programmet som främst rör Psykiatrin är resor & transporter,
läkemedel, samt vissa produkter.
Psykiatriförvaltningen har kommit en bit på vägen när det gäller införande av resfria
mötesformer i verksamheten men mer finns att göra för att optimalt använda tillgänglig
teknik. Att minska resandet är av vikt såväl för miljö som för ekonomi, arbetsmiljö och
säkerhet.
Psykiatrin ansluter sig till Hälso och sjukvårdsförvaltningen arbete avseende området med
stöd av miljöansvarig samordnare och riktade uppdrag till verksamheterna inom nedanstående
områden;





Minska CO2 utsläpp vid tjänsteresor - med uppmärksamhet på färdsätt
Utbildning (webb) till alla läkemedelsförskrivare avseende läkemedel och miljö
Aktiva insatser för att minska användning av engångsmaterial enligt ”klimatlista för
engångsmaterial
Att öka andelen miljöbedömda produkter i våra verksamheter genom ökad köptrohet
mot upphandlade avtal.
Att vid behov av direktinköp för att avtal saknas använda ”checklista, miljökrav vid
direktinköp.
 Vid verksamhetsdialoger efterfråga konkreta insatser i verksamheterna
 Med stöd av miljöansvarig redovisa till förvaltningens målsansvariga rapportör.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 28 av 36
8. UPPDRAG OMRÅDE PERSONAL
Övergripande mål:
Landstinget är en attraktiv arbetsplats för chefer och medarbetare och erbjuder ett hållbart
arbetsliv.
Inriktningsmål:
De arbetsgivarpolitiska dokument som finns inom området implementeras och följs upp i
förvaltningarnas och landstingets delårsbokslut och årsredovisning (exempelvis
jämställdhetsstrategi och plan, arbetsmiljöpolicy och plan, kompetensförsörjningsplan).
ÖLLVP/14
För att psykiatrin ska kunna lösa det egna områdets uppdrag och samtidigt bidra till att
Landstingets mål nås, krävs aktiviteter inom vårduppdraget, utvecklingsuppdraget samt
utbildningsuppdraget.
Särskilt viktigt är ett varumärke som attraktiv arbetsgivare för utvecklingsinriktade ledare och
medarbetare vilket är framgångsfaktorn för att attrahera, anställa, behålla och utveckla
medarbetare och uppfylla verksamhetens mål och inriktning.
För att kunna attrahera kommande medarbetare måste psykiatrin erbjuda hög kvalitet i den
verksamhetsförlagda utbildningen, oaktat vilken inriktning utbildningen har.
Förutsättningarna för hög kvalité kommer att ses över och säkras.
Lönebildningen ska stimulera till verksamhetsutveckling och måluppfyllelse samt bidra till en
tryggad kompetensförsörjning.
Psykiatrin, liksom landstinget i övrigt, behöver säkra tillgången till chefer som leder
verksamheten i enlighet med den vision och värdering som ska känneteckna organisationen.
Arbetet med att finna framtidens chefer och ledare intensifieras, introduktion av nya chefer
säkras samtidigt som chefernas utbildningsbehov tydliggörs och tillgodoses.
Medarbetarskapet handlar om att ges möjlighet och att använda sin kompetens, sitt
engagemang och ansvarstagande för att utveckla verksamheten för att ge god och patientsäker
vård. Psykiatrins pågående medarbetarutbildningar fortsätter att erbjudas samtliga
medarbetare. Mötesformer kommer att utvecklas för att möjliggöra medarbetarskapet.
Resultatet i medarbetarenkät 2013 ska resultera i handlingsplaner och åtgärder på respektive
chefsnivå.
Nöjdmedarbetarindex ökar 2014 jämfört med första mätningen 2011.
Kriterium: NMI 2011 = 76 (max värde 100) Resultatet av medarbetarenkäten, genomförd
hösten 2013, ska resultera i handlingsplaner på förvaltningarna och följas upp under året.
För att minska förvaltningens sjukfrånvaro, och bidra till ett hållbart arbetsliv, kommer
psykiatrin, tillsammans med huvudskyddsombud och Landstingshälsan, följa och
analysera sjuktal mm och prioritera insatser.
Frisktalet ska öka
Kriterium: I genomsnitt högst 5 sjukdagar/ medarbetare och år
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 29 av 36
Vid nyrekrytering och omorganisation är Psykiatrins ambition att medarbetare som vill ha
heltid ska erbjudas detta. Antal oönskad deltid ska minska.
Kriterium: Enligt resultatmål
Sysselsättningsgrad totalt för antalet anställda ska öka
Kriterium: Sysselsättningsgraden 2012 var 97 %
Under året kommer psykiatrins kompetensförsörjningsråd att arbeta vidare med och
uppdatera den samlade kompetensförsörjningsplanen. Fokus på strategisk
kompetensutveckling och strategisk rekrytering av specialiserad personal såsom
sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri samt läkare.
En av psykiatrins största utmaningar är att matcha verksamhetens kortsiktiga och
långsiktiga behov av medarbetare med rätt kompetens. Samtliga medarbetare inom
Psykiatrin ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan som tas fram i årligen
återkommande medarbetarsamtal.
Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens
Kriterium: Kompetensplanen är en del som klargörs i medarbetarsamtalet som ska ske en
gång om året.
Ansvarig: Personalchef
9. UPPDRAG INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Övergripande mål:
Örebro läns landsting ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet bland
patienter, anhöriga, brukare och medborgare. Landstinget ska förknippas med de värden som
formulerats i visionen, Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling.
Örebro läns landsting ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Inriktningsmål:
1. Landstingets externa kommunikation ska nå fram till länsinvånarna så att de som
medborgare upplever sig delaktiga i den demokratiska processen. Kommunikationen ska
stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang.
2. Landstingets information och kommunikation till patienter, anhöriga och brukare ska
vara anpassad för målgruppen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet
och engagemang.
Landstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och betydelse i
organisationen. De ska ha en god förmåga att kommunicera så att patienter och andra
upplever delaktighet och är nöjda med information och delaktighet.
ÖLLVP/14
Psykiatrin utgör del i den nya hälso och sjukvårdsförvaltningens kommunikationsstrategi och
bidrar med insatser inom de olika målområdena.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 30 av 36
Vår interna och externa information och kommunikation ska bidra till att vi når Psykiatrins
övergripande mål. Den ska kännetecknas av öppenhet och dialog såväl internt som externt.
Vår interna information och kommunikation ska vara tydlig, anpassad och syfta till att öka
medarbetarnas möjlighet till delaktighet och engagemang.
Vi ser idag en ökad psykisk ohälsa bland befolkningen samtidigt som de externa kraven och
förväntningarna på Psykiatrin ökar. Som en effekt av detta finns ett behov att göra vårt
uppdrag och vår verksamhet synlig, tydlig och transparent såväl internt som externt till våra
samverkansaktörer, patienter, brukarorganisationer, närstående, jobbsökande och allmänheten.
Den externa bilden av Psykiatrin påverkas bland annat av vårt förhållningssätt till varandra
och vår kommunikation mellan enheter, avdelningar samt mellan chefer och medarbetare.
Chefer/ledare kommer under 2014 erbjudas utbildning och coachning i kommunikation. En
fortsatt satsning på Psykiatrins öppna föreläsningar görs och vi ser över möjligheten för ökad
tillgänglighet. Örebro län är under 2014 kampanjlän för det nationella projektet Hjärnkoll och
Psykiatrin stöttar projektet i sitt kommunikationsarbete. Örebro län står 2014 som arrangör av
Psykologstudent 2014 där Psykiatrin kommer att ha en aktiv medverkan.
Resultatmål ÖLLVP/14
Länets befolkning ska ha större förtroende för länets hälso- och sjukvård än riksgenomsnittet
Psykiatrin kommer aktivt att arbeta för att göra Psykiatrins uppdrag synligt och tydligt.
Dels i extern media, 1177 Vårdguiden, landstingets länsnummer av Tebladet samt via vår
föreläsningsserie Psykiatrins öppna föreläsningar och genom spridning av en tryckt
kvalitetsberättelse.
 10 pressmeddelanden produceras och vi följer upp och redovisar antal som blir
publicerade.
 Psykiatrin har artiklar med i 3 nummer av Tebladets länsnummer
 Minst 5 Öppna föreläsningar genomförs och vi ser över möjlighet till livesändning
 En kvalitetsberättelse ska tryckas och distribueras till vald målgrupp
Ansvarig: Kommunikationsstrateg
Landstingets medarbetare ska ha högre trivsel på sitt arbete än riksgenomsnittet
Resultatet från medarbetarundersökningen 2013 analyseras och jämförs med 2011.
Ett internt nyhetsblad skapas för spridning till alla medarbetare via intranätet.
Vi ska ha ett ökat fokus på att sprida goda exempel på interna förbättringsprojekt till hela
verksamheten. Aktiv användning av vår tjänst för mediabevakning för återkoppling kring
positiva och negativa artiklar.
Introduktion för nya chefer ska innehålla delar gällande våra stödprocesser.
Ökat fokus på att kommunicera Psykiatrins årsplanering, dels gällande ledningens
mötesstruktur men även datum för årliga rapporteringar mm.
Vi kommer fortsatt att arbeta för att ha en god ordning gällande ledningsdokumentation på
intranät och i diarium. Vi arbetar kontinuerligt och målmedvetet för att intranätet ska vara vår
huvudkanal för intern information.
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 31 av 36
 Psykiatrin har artiklar med i 4 nummer av Tebladets personaltidning.
 Ledningsgruppen ger ut 4 st interna nyhetsblad
 3 st interna informationsinsatser kring lokala förbättringsprojekt
 I de fall negativa artiklar skrivs i media – återkopplar vi internt i minst 2 artiklar
 Vid behov görs minst ett förbättringsprojekt utifrån resultatet av
medarbetarundersökningen
 1-2 förbättrings-/utvecklingsarbeten ska genomföras med deltagare från olika
enheter/funktioner.
Fortsatt utveckling av 1177 Vårdguiden, med såväl nationell som regional information.
Vi kommer att aktivt arbeta för att publicera nyheter/faktatexter på de regionala sidorna.
Vi bidrar med särskilt fokus inom område Barn och unga med psykisk ohälsa
 2 publicerade nyheter
 Uppdaterad presentation av samtliga våra verksamheter finns tillgänglig via
vårdguiden
Kännedomen om 1177Vårdguiden har ökat bland länets invånare
Vi arbetar aktivt för att öka den interna kännedomen om 1177 Vårdguiden samt
informationen om på vilket sätt psykiatrins patienter kan ha nytta av tjänsten.
 Information om 1177 Vårdguiden finns med i vårt interna nyhetsblad.
 Information sker även regelbundet till verksamheterna via enheternas redaktörer
Ett nytt intranät som främjar intern kommunikation, ska utvecklas för att tas i bruk i samband
med den nya regionorganisationen.
Ökat fokus på att gå igenom innehållet i befintligt intranät i syfte att ha en god struktur och
aktuella uppgifter. Psykiatrin ska delta i gemensamma utbildningar och aktiviteter.
 Psykiatrin deltar i de aktiviteter/tester/utbildningar som arrangeras centralt.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 32 av 36
Patienterna ska uppfatta sig informerade och delaktiga i vården i större utsträckning än
genomsnittet
Analys och resultat från genomförd nationell patientenkät sprids till verksamheterna. Vi ska
ha fokus på att planera/genomföra eventuella behov av åtgärder. Fortsatt arbete med att
implementera 10-punktsprogrammet för brukardelaktighet samt fortsatt arbete med
Psykiatrins värdegrund och bemötandefrågor.
 Deltagande i nationell patientenkät
 Tillsammans med brukarråden i de olika verksamheterna ta vara på patienters
synpunkter på vården.
 Redovisa resultat och effekter av projektet patientupplevd kvalitet inom BUV och
PRR
10. EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Övergripande mål:
Den finansiella målsättningen är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av
uthållighet och långsiktighet för att på lång sikt garantera en verksamhet av hög kvalitet som
svarar mot behov och förväntningar.
Inriktningsmål:
Målet för landstinget är en god ekonomisk hushållning.
ÖLLVP/14
Psykiatrin har att utforma sin verksamhet inom de ekonomiska ramar som tilldelas och att
solidariskt bidra till att skapa en effektiv ekonomisk hushållning. Psykiatrins ledningsgrupp
arbetar mycket aktivt även med den ekonomiska ledningsprocessen för att optimera
användandet av de resurser som finns till förfogande. Verksamheten skall bedrivas
kostnadseffektivt och ändamålsenligt så att verksamhetsplanens mål och det budgeterade
resultatet uppnås.
Till stöd för utveckling av arbetet med kartläggning och analys av tillgängliga
personalresurser, produktion och behovsvärdering används Psykiatrins Uppföljningsråd med
representation från samtliga verksamheter.
Behovet av köp av vård för patienter dömda till rättspsykiatrisk vård utgör en varaktig stor
ekonomisk belastning. Psykiatrin arbetar för att minska antalet patienter som ska behöva
vårdas i andra landsting. Ytterligare vårdplatser har skapats vilket har bidragit till ökad
kapacitet. Det kommer alltid att finnas 5-6 patienter som inte kan vårdas inom vår egen
säkerhetsnivå och vars vårdbehov vi inte kan tillgodose. Idag har inte Psykiatrin budgetmedel
för att finansiera dessa utomlänsplaceringar vilket medför en belastning på hela området.
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 33 av 36
Beroendecentrum har ett kompletterande uppdrag som ligger inom folkhälsoområdet och
första linjens insatsnivå. Detta är inte helt finansierat och konkurrerar därmed med
verksamhetens vårdgivande insatser för individer med högre prioriterade behov.
En total översyn av lokalbehov och samband mellan verksamheter har påbörjats. För att möta
nu aktuella verksamhetskrav pågår en nybyggnad av jourmottagningen för att uppfylla
säkerhetskrav. Akuta åtgärder krävs för att säkra slutenvården för Barn- och
ungdomspsykiatrin och en process har startat för att möjliggöra inflyttning i L-huset USÖ.
Dessutom tillkommer behov av ökade lokalytor för Allmänpsykiatrins mottagningar,
optimerade slutenvårdssamband och lokalsatsning avseende Rättspsykiatrin.
Mål
Psykiatrin har en ekonomi i balans.
Uppföljning
Internt inom psykiatrin görs månatlig uppföljning på alla nivåer. Prognos på områdesnivå
görs månatligen med undantag från januari. Prognos per verksamhet inom psykiatrin
upprättas två gånger under året.
Områdets utfall och prognos redovisas i samband med periodrapporter, delårsrapporter och
årsrapport.
Ansvarig: Ekonomichef
Mål
Psykiatrins investeringar ska finansieras med egna medel.
Investeringar är ett medel för att uppnå Psykiatrins övergripande verksamhetsmål. Ökade
driftkostnader till följd av investeringar ska rymmas inom den befintliga ekonomiska ramen.
Beviljade investeringar 2014 (mnkr):
Fastighetsinvesteringar
Medicintekniska investeringar
Övriga investeringar
Summa
16,5
0,1
4,2
20,8
Uppföljning
Investeringarna (exklusive fastigheter som Lednings- och verksamhetsstöd rapporterar)
kommer att avrapporteras i samband med periodrapporter, delårsrapporter och årsrapport.
Ansvarig: Ekonomichef
Version nr
Reviderat datum
Gäller från datum
1
2014-01-01
Sidan 34 av 36
11. ORGANISATION OCH LEDNINGSSYSTEM
Område psykiatri 2014
Område psykiatri
Psykiatrins
ledningsstöd
Utvecklingsenheten
för psykoterapi
och psykologisk
behandling
Psykiatriskt
forskningscentrum
(PFC)
Psykoterapigruppen
Verksamhetsområden
Psykiatrisk
akut- och
heldygnsvård
Psykiatrisk
rehabilitering
och rättspsykiatri
Allmänpsykiatrisk
öppenvård
Beroendecentrum
Psykiatri för barn
och unga vuxna
Verksamhetsgren
Psykiatrisk
rehabilitering
Verksamhetsgren
Rättspsykiatri
Verksamhetsgren
Barn- och
ungdomspsykiatri
Verksamhetsgren
Psykiatri
unga vuxna
Psykiatrisk
rehab 1
Örebro
Psykiatrisk
avdelning 6
Örebromottagningen
BUP
Psykiatrisk
mottagning
för unga vuxna
Allmänmottagning
Beroendecentrum
Ungdomsmottagning
Beroendecentrum
Psykiatrisk
jourmottagning
Psykiatrisk
avdelning 2
USÖ
Allmänpsykiatri
USÖ
Psykiatrisk
intensivvårdsavdelning
Psykiatrisk
avdelning
Karlskoga
Affektivmottagning
Dövpsykiatri
Psykiatrisk
rehab 2
Örebro
Psykiatrisk
avdelning 7
Länsmottagningen
BUP
Psykiatrisk
rehabilitering
för unga vuxna
Dopningsmottagning
Kajsamottagning
Beroendecentrum
Psykiatrisk
observationsavdelning
Psykiatrisk
avdelning
Lindesberg
Allmänpsykiatri
Karlskoga
Allmänpsykiatri
Rehab
Karlskoga
Psykiatrisk
avdelning 1
Psykiatrisk
avdelning 8
Utredningsoch behandlingsenheten BUP
Ätstörningsenhet
Neuropsykiatrisk
mottagning
Beroendecentrum
Opiatmottagning
Allmänpsykiatri
Lindesberg
Allmänpsykiatri
Rehab
Lindesberg
Psykiatrisk
fysioterapi
Psykiatrisk
avdelning 9
Psykiatrisk
DBT-enhet
Psykolog- och
psykoterapeutmottagning BC
Tillnyktringsenhet
Allmänpsykiatri
Hallsberg
Traumagruppen
Rättspsykiatrisk
öppenvård
Psykiatrisk
avdelning 5
Gryningen
BUP
Körkortsmottagning
Psykiatrisk
avdelning
Beroendecentrum
Samverkan mot
alkohol & droger
i trafiken SMADIT
Psykiatrin består av fem kliniska verksamhetsområden, ett forskningscentrum (PFC) och
Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling UPP.
Varje kliniskt område leds av en verksamhetschef och en utsedd chefsöverläkare.
Psykiatrins ledningsstöd består av fyra enheter, enheten för kvalitet och verksamhetsstöd,
personal, ekonomi och en enhet för kommunikation och administrativ assistans.
För att stödja utvecklingen av gemensamma åtaganden inom de kliniska verksamheterna i
Psykiatrin har rådsgrupper bildats med ansvar för att bereda frågor och utforma insatser i linje
med de sex olika facetterna i God vårds-författningen 2005:12. Samtliga verksamheter finns
representerade i varje rådsgrupp:
 Rådet för patient- och vårdsäkerhet (Vårdsäkerhetsrådet), ordförande bitr.psykiatrichef.
 Rådet för etik och värdebas (Etikrådet), ordförande psykiatrichef.
 Rådet för kompetensförsörjning, rekrytering och utbildning, ordförande personalchef.
 Rådet för kunskapsbas i Psykiatrin (Kunskapsrådet), ordförande chef för PFC.
 Uppföljningsrådet, ordförande ekonomichef.
Under året genomförs verksamhetsdialog med verksamheterna vid fyra tillfällen. Under
februari med fokus på mottagande av uppdrag och budgetram. Under maj med besök i
Version nr
Reviderat datum
1
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 35 av 36
respektive verksamhetsledningsgrupp med fokus uppstart av verksamhetens aktivitetsplan. I
september heldag med gemensam redovisning av resultat och insats för de gemensamma
målen. Under slutet av november genomförs ledningsdagar som inkluderar redovisning av
förutsättning för årets resultat och planering av kommande års uppdrag. Gemensamma
uppdrag som fordrar beredning och samsyn förbereds i Psykiatrins olika rådsgrupper och
redovisas vid särskilda temamöten under året för avgörande dialog i ledningsgruppen inför
beslut på gemensam verksamhetschefsnivå eller på områdeschefsnivå. Till stöd för det
gemensamma arbetet samlas alla chefer till en chefsdag under mars med fokus på
vårdprocesser och vårdflöden och under oktober med fokus på uppföljning och strategiska
frågor.
12. AKTIVITETER
Till stöd för det konkreta arbetet med att genomföra verksamhetsplanens många uppdrag och
målsättningar ska en uppdragsmatris sammanställas där uppdrag och redovisningsansvariga
framgår. Uppdragen i verksamhetsplanen ska kontinuerligt följas upp. Vid uppföljningen ska
grad av måluppfyllelse och bedömning av effekt för patienterna anges.
Uppdrag som medför aktiviteter som berör hela psykiatrin hålls samman från Psykiatrins
ledningsstöd av ansvariga stabschefer
Verksamhetscheferna ansvarar för att utforma aktivitetsplanen kopplat till sina respektive
områden.
Ansvarig för att hålla samman sammanställning och redovisning av aktivitetsplanerna är
biträdande psykiatrichefen
13. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Uppföljning är en avgörande faktor i samband med kvalitetssäkring och utvecklingsarbete.
Med anledning av de omfattande insatser som sker för att möta behovet av insatser både i
Psykiatrin och i samverkan med samhällets kommer uppföljningsarbetet att förstärkas.
Psykiatrin medverka dessutom i samarbete med NSPH på nationell nivå för att utveckla nya
metoder för att efterfråga brukarnas uppfattning om vad i vården som gör skillnad och bidrar
till positiv effekt även kallad patientupplevd kvalitet.
Det är patienter och brukare som kan värdera om vår insats gör skillnad och deras roll i
utvecklingsarbetet för evidens i praktik är avgörande och kan inte nog poängteras.
En specifik uppföljningsplan har arbetats fram i Psykiatrin. Genom att analysera de
kvalitetssäkrande struktur-, process- och resultatmått som lyfts fram i uppföljningsplanen
skapas ett kunskapsunderlag. Detta ger stöd för egenkontroll av kvaliteten i psykiatrins
verksamheter. De olika kvalitetsmåtten i planen är indelade enligt Socialstyrelsens strategiska
områden för God vård: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, Säker vård,
Patientfokuserad vård, Effektiv vård, Jämlik vård, Vård i rimlig tid, samt ett sjunde område
som nu prioriteras nationellt; Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Resultat av
uppföljningsmåtten redovisas och analyseras i olika strategiska forum så att områden kan
identifieras där kvaliteten behöver stärkas. På så sätt blir planen ett fortlöpande stöd för
strukturerad uppföljning och ett ständigt förbättringsarbete.
Version nr
1
Reviderat datum
Gäller från datum
2014-01-01
Sidan 36 av 36
Kompletterande dokument till uppföljningsplanen är handlingsplaner för respektive
strategiområde. Dessa planer arbetas fram årligen av uppföljningsstrateg i samarbete med
verksamhetschefer och uppföljningsrådet. Handlingsplanerna vägleder hur
uppföljningsarbetet ska prioriteras, ansvarsfördelning, uppföljningsintervall och var resultaten
redovisas. Uppföljningsplan med tillhörande handlingsplaner finns tillgängliga på psykiatrins
intranät under Ledningssystem. Valda uppföljningsmått redovisas på psykiatrins Resultattavla
på intranätet. En Kvalitetsberättelse med en samlad bild av psykiatrins kvalitetsarbete ska
publiceras årligen som en tryckt rapport och riktar sig till allmänhet, patienter och närstående.
13.1 ARBETSPROCESS FÖR UPPFÖLJNING AV
VERKSAMHETSPLAN OCH ÖVERENSKOMMELSER
Viktiga uppföljningsdata återkopplas kontinuerligt vid ledningsgruppens möten. Dessutom
arbetas det fram tertialrapporter under maj och september med sammanställningar av
måluppfyllelse i förhållande till verksamhetsplan. Även produktionsdata och ekonomiskt
utfall med prognos redovisas i denna rapport. Rapporterna redovisas under året till Nämnden
för Psykiatri habilitering och hjälpmedel med kompletterande muntlig dragning.
Forskningsuppdraget redovisas i särskild ordning till Forskningsnämnden.
Årets resultat redovisas i en skriftlig verksamhetsberättelse med koppling till
Överenskommelserna under februari 2015.

1. inledning - Region Örebro län

Transcription

Similar documents

Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa

Psykiatrin – hjälpa, när själen hamnar i nöd

Följande personer arbetar i teamet:

TIPSA!

Ansökan till ADHD-center

Frågor inför vuxenlivet - Publicerat från Habilitering & Hälsa

Närvarande: Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna

Här - SOMS Sjukgymnaster inom omsorg och habilitering

Posterpresentation sammanfattningar