Johannes Lunneblad

Förskolan och mångfalden
Johannes Lunneblad
Kulturell mångfald och interkulturell pedagogik

Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i
andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin
förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och
värderingar (Lpfö 2010 s 6).

Det är påfallande i granskningen att många förskolor,
vare sig de har mycket homogena grupper,
socioekonomiskt och etniskt, eller grupper med stor
heterogenitet, inte har ett medvetet interkulturellt
förhållningsätt. Ofta synliggörs överhuvudtaget inte i
förskolans miljo eller praktik att det finns olika
erfarenheter och kunskap (Skolinspektionen 2012 s 58).
Interkulturell pedagogik

Interkulturell pedagogik: på 1970-talet diskuterades
inom FN hur utbildning skulle kunna skapa fred och
förståelse mellan nationer och folk.

Liknande betydelser kan idag återfinnas i EU-policy

I Sverige innebar denna ”tidiga” interkulturella
pedagogik, att skapa förståelse för invandrarnas etniska
särart och på så sätt också skapa möjligheter för en
fredlig samexistens.

Kurser i ”invandrarkunskap” på lärarutbildningen
skulle förändra negativa attityder till invandrare genom
att sprida kunskap om olika kulturer
Pirjo Lahdenperä Interkulturell pedagogik i
teori och praktik (2004)

Studentaktiv och erfarenhetsbaserad undervisning där
deltagarnas erfarenheter, upplevelser och kunskaper utgör en
viktig del av den interkulturella lärandeprocessen.

Den andra delen i interkulturella läroprocesser utgörs av ett
kulturkontrastivt perspektiv där man konfronteras med andra sätt
att tänka och värdera, så att man blir varse sitt eget sätt att tänka
och kategorisera andra.

Den tredje delen består av en känslomässig bearbetning av den
egna etnocentrismen, där den egna fostran och kulturen samt
samhälliga förhållanden och betingelser står som referensram för
värderingar och tolkningar av andra kulturer och olika grupper.
James A Bank Multicultural Education (2001)
Fem dimensioner av mångkulturell undervisning:





Läraren använder sig av exempel från olika kulturer och sociala
grupper i samhället för att illustrera begrepp och teorier i det ämne
som de undervisar.
Läraren undersöker tillsammans med eleverna hur stereotypa
föreställningar om andra sociala och kulturella grupper påverkar
perspektiv och referensramar för hur kunskap konstrueras.
Uppmärksamma elevernas stereotypa föreställningar om andra
kulturer och sociala grupper och arbeta med undervisningsmaterial
och metoder som kan förändra dessa.
En ”jämlik pedagogik” existerar då läraren varierar sin
undervisning för att bemöta varje individ utifrån dess erfarenheter.
En skolorganisation som erbjuder elever och föräldrar mötesplatser
och stödjer utsatta grupper.
Förskolan och det mångkulturella
samhället

I Sverige har förskolan sedan 1970-talet varit del av samhällets
politiska intentioner och en mötesplats för människor med olika
bakgrund och erfarenheter.

I dagens styrdokument beskrivs förskolan som en social och kulturell
mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt
mer internationaliserat samhälle.

Internationalisering

Kulturell mångfald

Interkulturellt förhållningssätt
Ett interkulturellt förhållningssätt innebär då att inta en
pedagogisk hållning, där barns språkliga och kulturella
tillhörighet tas tillvara, vilket leder till ett gränsöverskridande
samspel.
Det handlar om att som pedagog bidra till att alla får synas,
bekräftas och mötas på ett positivt sätt i förskolan.
Barn vistas i förskolan under flera av sina första år, och det är
därför sannolikt att förskolan har betydelse för vilken syn
barnen får på sig själva och sin omvärld och vilka värderingar
de utvecklar (Skolinspektionen 2012 s 41).

Vems berättelser om att lära och växa upp i Sverige är
det som berättas på förskolan?

Vilka berättelser om sig själva och samhället vill vi att
barnen ska få i förskolan?

Tack