Militärteknik - Försvarshögskolan

Transcription

Militärteknik - Försvarshögskolan
Försvarshögskolan
Utbildningskatalog 2015–2016
Här studerar de som kommer att förändra världen
Redaktionell text: Informationssektionen (sid 5–22 och 51) För övrig text svarar berörda institutioner eller motsvarande.
Fotograf: Rickard Kilström (framsida, sid 4, 5, 7, 8, 10, 12–23, 26 och 29), Christoffer Edling (sid 11), Försvarshögskolan (sid 50).
Produktion: Informationssektionen och Forsknings-, utbildnings- och studentsektionen, Försvarshögskolan.
Tryck: Elanders Sverige AB.
Upplaga: 6000 ex.
Allmänt: Kurs och programutbud som här presenteras utgår från uppgifter kända december 2014. Kurser kan tillkomma eller ställas in.
Reservation även för eventuella tryckfel. Kontinuerlig uppdatering hittar du på www.fhs.se.
Innehåll
Rektorns inledning
Om Försvarshögskolan
På Försvarshögskolan studerar de som kommer att förändra världen
Forskningen påverkar utbildningen
Anna Lindh-biblioteket
Mer än studier
5
6
8
10
12
Försvarshögskolans ämnen
Statsvetenskap16
Ledarskap under påfrestande förhållanden
17
Folkrätt18
Militärhistoria19
Militärteknik20
Krigsvetenskap 21
Ledningsvetenskap22
Program
Kandidatprogram med inriktning statsvetenskap
24
Kandidatprogram med inriktning militärhistoria
25
Officersprogrammet26
28
Masters Programme in Politics and War
Fristående kurser
Statsvetenskap30
Ledarskap under påfrestande förhållanden
34
Folkrätt36
Militärhistoria38
Militärteknik45
Krigsvetenskap 48
Ledningsvetenskap49
Uppdragsutbildningar
Militära uppdragsutbildningar
52
Krisberedskap65
Informationssäkerhet71
Ledarskap72
Fakta & bra att veta
82
4
Om Försvarshögskolan | Ämne
Rektors inledning
5
Liten högskola med unik bredd
Försvarshögskolan är unik. Våra lärare har militär kompetens
eller akademisk bakgrund. Eller både och. Tillsammans gör
de våra utbildningar till något i särklass. Hos oss kan du läsa
ämnen som du inte hittar på något annat lärosäte, som krigs­
vetenskap och militärteknik. Vi har också särskilda inriktningar
på våra övriga ämnen, så du som utbildar dig hos oss får en helt
unik utbildning.
Försvarshögskolan har stor spännvidd. Stort möter litet,
nationellt möter internationellt och historia möter framtid.
Ändå är Försvarshögskolan med sina 1 000 studenter en liten
hög­skola. Därför får du som student inte bara en nära och
personlig kontakt med dina lärare och professorer – du får
också lätt kontakt med andra studenter.
Jag är stolt över att vara rektor för Försvarshögskolan. Utöver
att vi erbjuder en bra lärmiljö har vi också en unik blandning
av studenter på skolan. Här läser militärer sida vid sida med
civila studenter. Några kommer direkt från gymnasiet, medan
andra har varit yrkesverksamma i många år. Detta gör För­svars­
högskolan till en dynamisk mötesplats där du som student får
ett spännande erfarenhetsutbyte med dina kurs­k amrater och
knyter kontakter för framtiden.
Det är ett privilegium för mig att få verka som rektor på Försvars­
högskolan, och jag hoppas att du också vill tillbringa några år
av din tid här hos oss.
Välkommen till Försvarshögskolan!
Romulo Enmark, fil.dr
Rektor
6
Om Försvarshögskolan | På Försvarshögskolan studerar de som kommer att förändra världen
På Försvarshögskolan studerar de
som kommer att förändra världen
Vad blir nästa stora kris? En storm som gör stora områden strömlösa? Ett hot om militär konflikt?
För att hantera stora kriser krävs kunskap, ledarskap och sam­ordning. Hur samhället ska skydda
sina medborgare vid katastrofer, och hur man begränsar konsekvenserna av det som inträffat kan
du lära dig på Försvars­högskolan.
På Försvarshögskolan möts det nationella och det inter­natio­nella.
Vi utbildar dem som ska hantera framtidens säker­hets­politiska
kriser. Vissa kommer att ägna sig åt stor­politik i New York
och Bryssel, andra åt samhällsplanering i en svensk gles­­bygds­­
kommun. Alla kommer de att göra viktiga insatser för andra
människors trygghet.
På Försvarshögskolan möts det civila och det militära. Vi ut­
bildar studenter som ska bli officerare inom Försvarsmakten
och studenter som siktar på en karriär inom civil kris­hantering.
Internationella insatser präglas alltmer av en sam­verkan mellan
både militära och civila experter, och vi förser dem med en
kunskapsbas.
På Försvarshögskolan möts historia och framtid. Här finns en
lång rad välrenommerade forskare i ämnen som statsvetenskap
och militärhistoria. Vi studerar gångna kriser och konflikter i
syfte att få erfarenheter inför framtiden.
På Försvarshögskolan möts forskare och studenter. Våra studenter
får utbildning och handledning av framstående forskare. Dessa
har ett högt anseende såväl nationellt som internationellt och är
ofta efterfrågade experter i media.
På Försvarshögskolan möts teknik och humaniora. Två av våra
ämnen, krigsvetenskap och militärteknik, hittar du inte på någon
annan svensk högskola. Vi har dessutom unika inriktningar i
bland annat statsvetenskap, juridik, ledarskap och militärhistoria.
Försvarshögskolan utbildar för samhällets skydd och säkerhet, i
dag och för framtiden. Vill du också bidra till en säkrare framtid?
Välkommen med din ansökan.
Om Försvarshögskolan | Ämne
7
8
Om Försvarshögskolan | Forskning
Om Försvarshögskolan | Forskningen påverkar utbildningen
9
Forskningen påverkar utbildningen
Forskningen vid Försvarshögskolan har stor genomslagskraft både i samhället och i vår egen
utbildning. Våra forskare är regelbundet med i samhällsdebatten och deltar ofta som experter
i radio och tv. Många utför uppdragsforskning åt bland andra regeringen, Försvarsmakten och
Myndigheten för sam­hälls­skydd och beredskap medan andra konkurrerar om forskningsanslag
från reguljära stiftelser som Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond. Dessutom är de
i högsta grad del­aktiga på alla nivåer i Försvarshögskolans utbildning.
Forskning och utbildning är en högskolas viktigaste uppgifter
och utbildningen ska vara förankrad i forskning. En av För­svars­
högskolans forskare och lärare är Arita Holmberg. Hon är
universitets­lektor i statsvetenskap, och har använt sin senaste
forskning i den nya boken Svensk säkerhetspolitik i Europa
och världen.
– Jag och en kollega har tittat på hur förutsättningarna för ett
europeiskt säkerhetssamarbete påverkats av den stora finans­
krisen. Det kapitel vi skrivit i boken bygger på den forskningen,
berättar Arita.
Hur används forskningen i utbildningen?
– Försvarshögskolan är väldigt specialiserad jämfört med
många andra högskolor. Vi har byggt upp utbildningar kring
vår specifika kompetens inom områdena försvar, samhälls­
skydd och säker­het. Dessa fylls sedan med kurser på teman
som matchar våra forsknings­områden och lärarna är i hög
grad experter.
Hur möter studenterna forskningen?
– Till exempel genom boken jag och mina kolleger skrivit.
Det här är den andra upplagan och vi har skrivit om delar
av den med hänsyn till både forskningen och den politiska
utvecklingen. Men vi har även tagit hänsyn till synpunkter
från studenter, säger Arita Holmberg.
En annan av bokens författare är Jan Ångström, professor i
krigs­vetenskap. Han betonar att det är viktigt att studenter
skaffar sig en bild av forskningsläget för att få grepp om var
kunskapen inom området för studierna befinner sig.
Varför ska en student bry sig om forskningen?
– Genom att successivt ta ett större ansvar för det egna lärandet
och kunna följa kunskapsutvecklingen kan man självständigt
identifiera luckor i vårt vetande och därmed formulera relevanta
uppsatsämnen. En stark uppsats som behandlar ett väl valt
forskningsproblem kan vara ett ”arbetsprov” som är nyckeln till
ett framtida jobb. Eller kanske ett frö till egna forskarstudier
efter examen, säger Jan Ångström.
Vem kommer få möta er forskning i er nya bok?
– För oss som forskare är det tillfredsställande att kunna er­
bjuda studenterna riktigt aktuell kurslitteratur. Vår nya bok
kommer användas både på officersprogrammet och av dem som
läser statsvetenskap och den kan därför symbolisera Försvars­
hög­skolans roll som mötesplats mellan civilt och militärt, säger
Kjell Engelbrekt, docent i statsvetenskap och medförfattare
till Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen.
Vid Försvarshögskolan bedrivs forskning inom alla våra ämnen:
från asymmetriska hot i informationsåldern till nationell och
inter­nationell krishantering; från skapandet av intellek­tuella verk­
tyg för militär användning till folkrättsliga aspekter av militära
operationer, och hur EU, FN och NATO hanterar säkerhet och
krishantering.
Forskningen på Försvarshögskolan är omfattande och i högsta
grad bidragande till dina egna studiers utformning och aktualitet.
10
Om Försvarshögskolan | Ämne
Om Försvarshögskolan | Anna Lindh-biblioteket
Anna Lindh-biblioteket
Anna Lindh-biblioteket ligger centralt placerat på Försvarshögskolan. Det är Sveriges ledande
bibliotek inom försvar och utrikes- och säkerhetspolitik. Här finns böcker, elektroniska samlingar
och en samlad kunskap som du inte hittar någon annanstans i landet.
Som ny student vid Försvarshögskolan kommer du snabbt att förstå
och uppskatta värdet av Anna Lindh-biblioteket – både som bibliotek
och som studiemiljö. Här hittar du inte bara dina böcker, du får också
hjälp med avancerade informations­sökningar, hur du kommer igång
med skriv­processen och hur ett referens­hanteringsprogram används
på bästa sätt.
Hjälp inför uppsatsen
Biblioteket erbjuder både individuell handledning och grupp­u nder­
visning i informationssökning.
– Vi finns med som ett stöd från grundkurs hela vägen upp till magister­­­
nivå på de allra flesta kurser. Att få hjälp med att värdera veten­skaplig
information, formulera rätt sökord och hitta bland alla källor är ofta
väldigt uppskattat, säger Ulv Mattsson som är bibliotekarie och ansvarig
för bibliotekets stöd till forskning.
Kreativ studiemiljö
När dagens undervisning är över är det många studenter som söker
sig till biblioteket. Det är både en lugn oas, men också en intensiv
och kreativ studiemiljö där många väljer att sätta sig och fortsätta att
plugga på egen hand eller i grupp.
– Biblioteket är en kreativ mötesplats för både civila och militära
studenter. Här finns datorer, studie­platser och grupp­r um. Och
öppet­tiderna är väldigt generösa. Du kan komma hit redan klockan
sex på morgonen och vara kvar till klockan tio på kvällen, avslutar
Ulv Mattsson.
11
12
Om Försvarshögskolan | Mer än studier
Mer än studier
På Försvarshögskolan kan du göra mer än att bara plugga. Här finns ett modernt gym där du
som student kan träna både individuellt eller i grupp, en aktiv studentkår som alltid letar efter
nya engagerade studenter och en traditionell mäss som erbjuder avkoppling. Vi reder också ut
begreppen om var Försvarshögskolan egentligen finns – svaret är tredelat.
Studentkåren
Studentkåren arbetar med att bevaka och till­vara­ta dina
intressen som student vid hög­skolan. Kåren arrangerar också
varje år arbets­marknads­dagen Kompass. Där får du som
student möjlig­het att knyta dina första kontakter med arbets­
livet efter studierna. Ett medlemskap i studentkåren ger dig
tillgång till Mecenatkortet, men kanske framför allt – gemen­
skap och möjlighet till en ideell insats under din studietid.
Anna Lindh-biblioteket
Anna Lindh-biblioteket hittar du centralt placerat på För­svars­­
högskolan på Drottning Kristinas väg i Stockholm.
Biblioteket är öppet för studenter klockan 06.00–22.00 alla
dagar i veckan. Här finns studieplatser, datorer, grupprum och
inläst kurs­litteratur för studenter med läs- och skriv­svårig­heter.
Biblioteket har också en filial på Karlbergs slott som är öppen
för studenter vid Officersprogrammet.
Mässen
På Försvarshögskolan går du inte på kårkvällar eller på nation
för att koppla av med dina studie­k amrater. Här går du på
mässen. Försvars­hög­skolans mäss är öppen på onsdagar och
tors­dagar från klockan 15.45. Här kan du få något enklare
att äta och något gott att dricka. Mässen är en mötes­plats för
såväl studenter som lärare, forskare och officerare.
Om Försvarshögskolan | Mer än studier
13
14
Om Försvarshögskolan | Ämne
Om Försvarshögskolan | Mer än studier
Gymmet
Som student vid Försvarshögskolan har du till­gång till skolans gym.
Här finns styrkerum, konditions­rum och en hel sport­hall. Boxsäckar
och skivstänger trängs med löpband, rodd­maskiner och balansbollar.
Om du inte gillar individuell träning finns ett gediget schema för
grupp­träning. Eller vad sägs om spinning, yoga och funktionella styrke­
träningspass?
FHS alumn
När du har avslutat dina studier vid Försvars­hög­skolan är du varmt
välkommen in i skolans alumnnätverk FHS alumn. Nätverket ger
dig möjlig­het att fortsätta hålla kontakt med dina studi­k amrater
och ditt gamla läro­säte. Du kommer att få inbjudningar till såväl
alumn­­åter­­träffar som aktuella seminarier och öppna före­läsningar
på Försvarshögskolan.
En högskola – tre platser
Drottning Kristinas väg
Försvarshögskolan ligger på Drottning Kristinas väg 37 i Stockholm,
ett stenkast från Kungliga Tekniska högskolan. Området myllrar av
studenter, liv och rörelse. I nya, ljusa och öppna lokaler möts utbildning
och forskning, studenter, lärare och doktorander. Här hittar du dess­
utom Anna Lindh-biblioteket, Utrikes­politiska institutet och Folke
Berna­dotte­a kademin.
Karlbergs slott
På Karlbergs slott i Solna har svenska officerare utbildats sedan slutet av
1700-talet. Och så sker även idag. Försvars­hög­skolans officers­program
genomförs till största del på Karlbergs slott, dit också Militär­hög­skolan
Karlberg är förlagd. Som officers­student, eller kadett – din militära titel
under studietiden – har du på Karlberg tillgång till boende, fria mål­
tider och tränings­möjligheter.
Karlstad
I Försvarshögskolans lokaler i Karlstad återfinns en stor del av skolans
ledarskapskompetens. Härifrån utvecklas och drivs skolans många
uppdragsutbildningar inom ledarskap. Uppdrags­utbildningarna är
öppna för dig som är yrkesverksam inom statlig förvaltning, näringsliv
eller organisationsvärlden. Utbildningarna är belagda med kursavgifter
som betalas av din arbetsgivare.
15
16
Försvarshögskolans ämnen | Statsvetenskap
Statsvetenskap
All makt utgår från folket står det i grundlagen. Statsvetarens uppgift är att ta reda på var makten
sedan tar vägen. Ämnet statsvetenskap studerar hur makt fördelas och omfördelas, och beskriver
på ett djupare plan de förhållanden som ligger bakom politiska händelser och tillstånd. Stats­veten­
skap vid Försvarshögskolan har ett tydligt fokus på kriser, krig och konflikter. Lite tillspetsat kan man
säga att vi studerar politik när den betyder som mest. Utbildningen finns i programform och som
fristående kurser. Den ges på grundnivå och avancerad nivå och leder till kandidat- och magister­
examen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet.
Efter utbildningen
Utbildningen ger dig de strategiska och analytiska verktygen för
att arbeta med frågor inom krisberedskap och krishantering, såväl
nationellt som internationellt. Det här är också utbildningen för dig
som vill arbeta med långsiktig strategisk planering på den politiska
nivån, eller som analytiker med inriktning mot säkerhetsfrågor i
samband med biståndsarbete eller vid militära insatser.
Carolina Eek läser statsvetenskap.
Varför har du valt att läsa statsvetenskap?
Statsvetenskap stämmer väl överens med mina intresseområden och det
är en bred utbildning. Försvarshögskolan har en unik statsvetenskaplig
utbildning med inriktning mot krishantering och säkerhetspolitik.
Vad siktar du mot efter dina studier?
Nu söker jag praktikplatser för att få en praktisk erfarenhet som stats­­
vetare. Jag vill bland annat arbeta med frågor som rör bistånd och
kvinnors säkerhet. Gärna inom en statlig myndighet eller en privat
biståndsorganisation.
Varför kan du rekommendera Försvarshögskolan till andra?
Utbildningen håller en hög kvalitet och jämfört med många andra
högskolor är vi få i varje klass. Genom en bra kontakt mellan
studenter och lärare blir varje student sedd på Försvarshögskolan.
Program inom statsvetenskap finns på sidan 24
kurser inom statsvetenskap finns på sidan 30
Försvarshögskolans ämnen | Ledarskap under påfrestande förhållanden
17
Ledarskap under påfrestande
förhållanden
Ledarskap handlar om att påverka och inspirera andra att nå mål. Ämnet ledarskap vid Försvars­hög­skolan
skiljer sig från det du kan studera vid andra högskolor och universitet, då vi fokuserar på ledar­skap under
påfrestande förhållanden. Det handlar om både civilt och militärt ledarskap, och om hur dessa fungerar
till­sammans i kris- och krigssituationer. Utbildningen består av grund­kurs, fortsättnings­kurs och en kom­
mande påbyggnadskurs och leder till en kandidatexamen i ledarskap under påfrestande förhållanden.
Efter utbildningen
Utbildningen vänder sig till dig som vill fördjupa dig i ledarskaps­teori.
Den kunskap och kompetens som utbildningen ger blir värde­full för
arbete inom många olika typer av organisationer – civila, militära,
ideella, offentliga och privata – och då speciellt med ledarskaps­
utmaningar som har koppling till kris- och konflikt­hantering.
Louise Weibull är kursansvarig för ledarskap
under påfrestande förhållanden.
Berätta om utbildningen!
Vi belyser dominerande ledarskapsteorier, dels generellt, dels relaterade till
starkt påfrestande civila och militära sammanhang. Komplexiteten i dessa
påfrestande situationer är hög och kräver ofta ett ledarskap som behöver
utövas under tidspress och i samverkan med en mångfald aktörer.
Utbildningen har förnyats. Vad är annorlunda?
Fortsättningskursen behåller sitt fokus på kulturrelaterade och etiska
ledarskapsutmaningar. På grundkursen fokuserar vi nu mindre på
sam­­hälls­­nivå och mer på individ och grupp. Vi har också mer inslag av
aktuell forskning vid Försvarshögskolan och föreläsningar om praktiska
ledar­skapserfarenheter.
Vem ska gå utbildningen?
Den som är intresserad av ledarskapsteori och vill fördjupa sig i denna
med fokus på komplexa nationella och internationella krissituationer.
kurser inom ledarskap finns på sidan 34
18
Försvarshögskolans ämnen | Folkrätt
Folkrätt
Folkrätten är den juridik som reglerar staters och andra folk­rättsaktörers inbördes rättigheter och
skyldigheter. Till ämnet hör bland annat FN-stadgans rätt, krigets lagar och mänskliga rättig­heter.
Det är ett spännande ämne som ständigt utvecklas. Hur tillämpas exempelvis folkrätten i dagens
väpnade konflikter mot bakgrund av den tekniska utvecklingen? Vid För­svars­högskolan studeras
folkrätt ur ett kris- och konflikt­perspektiv. Utbild­ningen tar upp aktuella kriser och konflikter och
som student får du själv pröva regelverket mot verkliga händelser.
Efter utbildningen
En folkrättslig kompetens är värdefull för arbete inom området kris­
hantering och säkerhet, främst inom den offentliga sektorn. Även
organisationer och privata företag har stor nytta av personer med
folkrättsliga kunskaper.
Isak Malm läser folkrätt.
Varför har du valt att läsa Folkrätt?
Folkrätt kompletterar mina tidigare studier i freds- och konflikt­veten­
skap och statsvetenskap. Jag tror och hoppas att folkrätten ska ge mig
en ökad kunskap kring hur det internationella systemet fungerar.
Vad siktar du mot efter dina studier?
Jag har övervägt att studera vidare på en högre nivå och fortsätta inom
akademin med forskning. Jag har också funderat på att arbeta för en statlig
myndighet eller en organisation med fokus på internationella konflikter.
Varför kan du rekommendera Försvarshögskolan till andra?
Försvarshögskolan skiljer sig från andra universitet och högskolor
genom närheten till det militära och de perspektiv som det bidrar
med. Studierna känns närmare verkligheten och mindre abstrakt. Den
teoretiska aspekten lyckas ändå behållas.
kurser inom folkrätt finns på sidan 36
Försvarshögskolans ämnen | Militärhistoria
19
Militärhistoria
Inget uppstår i vakuum. För att förstå dagens kriser, konflikter och krig krävs ett historiskt perspektiv.
Militärhistoria handlar om hur de stora samhällsstrukturerna och den militära sektorn samspelat
under olika epoker. Om relationen mellan krig och samhälle. I vår internationaliserade värld krävs
en ökad insikt om historiska faktorer och olika länders förflutna för att förstå nutidens drivkrafter.
Utan historien kan vi inte orientera oss i vardagen. Utbildningen finns i programform och som
fristående kurser och leder till en kandidatexamen i historia med inriktning mot militärhistoria.
Efter utbildningen
Med en militärhistorisk bakgrund är du väl insatt i de under­liggande
orsakerna till dagens säkerhetspolitiska situation och du äger en god
kunskap om krig och krissituationer. Efter utbild­ningen kan du arbeta
som utredare och analytiker – både nationellt och internationellt. Eller
inom museivärlden och journalistiken.
Robert Bytner läser militärhistoria.
Varför har du valt att läsa militärhistoria?
Militärhistoria är ett aktuellt ämne som knyter an till dagens samhälle
och förklarar varför Europa ser ut som det gör idag. Utbildningen ger
mig en bredare historisk kunskap och förmåga att se sammanhang.
Tanken på att läsa militärhistoria väcktes för flera år sedan, men med
eget företag har jag haft ont om tid.
Vad siktar du mot efter dina studier?
Min ambition är att göra något mer av mitt intresse för historia,
kanske skriva en bok eller hålla föreläsningar om historiska händelser.
Varför kan du rekommendera Försvarshögskolan till andra?
Utbildningen på högskolan är mycket bra och pedagogiken är modern.
Lärarna är kunniga och engagerade. Mina kurskamrater är i varierande
åldrar med olika erfarenheter och synsätt, vilket ger givande diskussioner.
Program inom militärhistoria finns på sidan 25
kurser inom militärhistoria finns på sidan 38
20
Försvarshögskolans ämnen | Militärteknik
Militärteknik
Militärteknik är den vetenskap som beskriver och förklarar hur tekniken inverkar på militär
verk­­sam­het på strategisk, operativ och taktisk nivå, samt hur officersprofessionen påverkar och
påverkas av tekniken. Militärtekniken har sin grund i flera olika ämnen från skilda discipliner och
förenar samhällsvetenskapens förståelse av den militära professionen med natur­vetenskapens
fundament och ingenjörsvetenskapens påbyggnad och dynamik. Kurser i militärteknik ingår även
i Försvarshögskolans officersutbildningar.
Efter utbildningen
Studier i militärteknik kan leda till såväl militära som civila arbeten.
En militärteknisk kompetens är bland annat efterfrågad på flera
statliga myndigheter, inom försvarsindustrin eller inom andra teknik­
intensiva områden.
Fredrik Norberg läser militärteknik.
Varför har du valt att läsa Militärteknik?
Jag valde att läsa militärteknik för att komplettera mina studier i kris­
hantering vid Försvarshögskolan. Jag såg det här som en chans att
få mer praktisk kunskap och bättre förförståelse för att verka i en
krisartad miljö.
Vad siktar du mot efter dina studier?
Jag har som mål att jobba med något inom området för krishantering.
Helst av allt skulle jag vilja arbeta med projekt- eller insatsplanering
vid eller inför kriser.
Varför kan du rekommendera Försvarshögskolan till andra?
Studiemiljön är trivsam och det är lätt att komma i kontakt med lärarna.
Efter studierna är det möjligt att diskutera olika frågor över något gott
att dricka i mässen. Det ger ett otroligt mervärde och är något jag inte
upplevt när jag studerat vid andra högskolor.
kurser inom militärteknik finns på sidan 45
Försvarshögskolans ämnen | Krigsvetenskap
21
Krigsvetenskap
Krigsvetenskap är det ämne som studerar krig, krigföring och användning av militära medel i alla
typer av insatser. Ämnet är unikt i Sverige och finns endast vid Försvarshögskolan. Forsknings­frågor
inom ämnet rör krigets natur, militära medels användbarhet samt stridskrafters användning och
ledning. Vi studerar också hur militära resurser skapas och hur man förklarar seger och neder­­lag i
slag, fälttåg och krig. Kurser i krigsvetenskap ingår även i Försvarshögskolans officersutbildningar.
Efter utbildningen
Beroende på vilka ämnen du läser utöver krigsvetenskap kan studierna
leda till en civil karriär inom Försvarsmakten eller inom andra myndig­­
heter och organisationer som samverkar med Försvars­makten – såväl
nationellt som internationellt.
Michelle Soler Wilhelm läser krigsvetenskap.
Varför har du valt att läsa krigsvetenskap?
Jag har valt att läsa krigsvetenskap som en del i min statsvetenskapliga
utbildning. Sedan länge har jag varit intresserad av att förstå konflikter
och få chansen att läsa om och studera krig som fenomen. Kursens
inne­håll är aktuellt och applicerbart på det som händer just nu och
kan komma att ske i framtiden.
Vad siktar du mot efter dina studier?
Jag kommer att skriva min kandidatuppsats inom statsvetenskap.
Därefter satsar jag på att jobba som konflikthanterare eller analytiker
inom de områden jag studerat här på Försvarshögskolan
Varför kan du rekommendera Försvarshögskolan till andra?
Försvarshögskolan är en unik högskola med många intressanta utbild­
nings­områden som inte går att hitta någon annanstans. Lärarna är
mycket engagerade och finns alltid till hands för vidare diskussion och
frågor. Det är tydligt att de brinner för utbildningen de ger.
kurs inom krigsvetenskap hittar du på sidan 48
22
Försvarshögskolans ämnen | Ledningsvetenskap
Ledningsvetenskap
Ledning innebär att inrikta och samordna verksamheter för att uppnå ett visst syfte. Att leda verk­
samhet under kris och krig innebär andra utmaningar än vid normala förhållanden. För att kunna
leda krävs både att man vet vad som ska göras, och att man genom gott ledarskap kan motivera
andra för att få det gjort. Inom ämnet ledningsvetenskap studerar vi den första av dessa två frågor:
hur man kommer fram till vad som ska göras för att nå uppsatta mål i en kris- eller krigssituation.
Efter utbildningen
Beroende på din bakgrund och vilka ämnen du läser utöver lednings­
vetenskap så kan ledningsvetenskapliga studier vara en del av en militär
eller civil karriär. Kunskapen är tänkt att användas vid statliga myndig­
heter och vid företag som jobbar med krishantering.
Anna Gunnefur läser ledningsvetenskap.
Varför har du valt att läsa Ledningsvetenskap?
Ämnet lät spännande och intressant. Jag läser ledningsvetenskap som
ett komplement till min andra utbildning i internationella relationer.
Vad siktar du mot efter dina studier?
Försvarshögskolan har så många spännande utbildningar och kurser.
Jag kan tänka mig att fortsätta studera säkerhetspolitik här och sedan
forska inom det på till exempel Utrikespolitiska institutet. Kursen har
verkligen öppnat upp för nya möjligheter och intressen. Yrken finns ju
både i Sverige och internationellt inom säkerhet och ledning.
Varför kan du rekommendera Försvarshögskolan till andra?
Det är en väldigt bra högskola med hög standard på allt, fina miljöer
och bra lärare. Studenten och utbildningen kommer i första hand och
det är första gången jag känner så på en högskola.
kurs inom ledningsvetenskap hittar du på sidan 49
Försvarshögskolans ämnen | Krigsvetenskap
Program
23
24
Program | Försvarshögskolans kandidatprogram med inriktning statsvetenskap
Försvarshögskolans kandidatprogram med
inriktning statsvetenskap
180 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15–VT18 › Anmälningskod FHS-S1401
Försvarshögskolans kandidatprogram ger dig en omfattande
utbildning i det som är vår särskilda profil – kriser och krig.
Varför uppstår de, hur hanterar vi dem, och fram­f örallt, hur
kan vi förebygga dem? Det treåriga programmet leder till en
kandidat­examen i statsvetenskap med inriktning krishantering
och säkerhet.
Statsvetenskap handlar om politik, makt och demokrati. Hur bedrivs
politik och hur fördelas och omfördelas makt? Om du vill förstå de
förhållanden som ligger bakom politiska händelser så ska du läsa
stats­vetenskap. Vid Försvarshögskolan fokuserar vi särskilt på politik
och skeenden vid konflikter, kriser och krig.
Krishantering och säkerhet
Programmet inleds med en introduktionstermin som ger en bred bas
inom det område utbildningen berör. Terminen består av tre kurser som
behandlar internationella relationer, samtida krigföring samt beslutsfattande
och beslutsprocesser. Därefter läser du grundkursen i statsvetenskap med
inriktning mot krishantering och säkerhet. Den tredje terminen väljer du
som student en kurs ur Försvarshögskolans utbud, exempelvis Folkrätt
i kris och konflikt, Ledarskap under påfrestande förhållanden eller
militärhistoria. Därefter följer fortsättningskurs och påbyggnadskurs
i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet.
Kontakt med arbetsliv
I slutet av programmet finns möjlighet att göra en termins praktik,
nationellt eller internationellt, eller att läsa en kurs på antingen Försvars­
högskolan eller ett annat lärosäte. Därmed erbjuds du en god möjlig­het
till arbetslivskoppling under utbildningen.
Forskningen vid Försvarshögskolan och framväxten av den stats­veten­
skapliga inriktningen har sin bakgrund i ett behov av kunskap inom
krishanterings- och säkerhetssektorn. Som student får du på olika sätt
del av professionserfarenheter under utbildningen.
Utbildningen ger dig de strategiska och analytiska verktygen för att
arbeta med olika perspektiv på samhällssäkerhet, exempelvis som
analytiker, utredare eller handläggare. Krishantering och säkerhet är
en viktig fråga för flera aktörer inom den offentliga verksamheten på
central, regional och lokal nivå både nationellt och internationellt.
Delar av det privata näringslivet och ideella verksamheter i samhället
har också behov av kompetens inom säkerhetspolitik och krishantering.
Innehåll
Internationella relationer
Samtida krigföring
Beslutsfattande och beslutsprocesser
Statsvetenskap med inriktning krishantering och
säkerhet – Grundkurs
Valbar kurs
Statsvetenskap med inriktning krishantering och
säkerhet – Fortsättningskurs
Statsvetenskap med inriktning krishantering och
säkerhet – Påbyggnadskurs
Praktik eller valbar kurs
10 hp
10 hp
10 hp
30 hp
30 hp
30 hp
30 hp
30 hp
programinformation
Studieperiod: HT15–VT18.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Samhällskunskap A samt Engelska B
alternativt Engelska 6, eller Samhällskunskap 1b alternativt
Samhällskunskap 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Försvarshögskolans studievägledning,
[email protected].
Program | Försvarshögskolans kandidatprogram med inriktning militärhistoria
25
Försvarshögskolans kandidatprogram med
inriktning militärhistoria
180 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15–VT18 › Anmälningskod FHS-S1402
Försvarshögskolans kandidatprogram ger dig en omfattande
utbild­ning i det som är vår särskilda profil – kriser och krig. I
fokus för inriktningen står analyser av krig, militär förmåga och
resurs­användning samt deras koppling till samhället i övrigt. Det
treåriga programmet leder till en kandidat­­examen i militärhistoria.
För att förstå dagens konflikter och krig krävs ett historiskt perspektiv.
Studier i militärhistoria gör dig därför väl insatt i dagens säker­hets­
politiska karta. Utbildningen ger dig de verktyg som krävs för ett
fram­tida yrke som analytiker och utredare.
Krigföring, militärer och relationen krig och samhälle
Militärhistoria handlar om krigföringen, den militära professionen
och om relationen mellan försvarssektorn och samhället under olika
epoker. Förståelsen för hur krigföring och samhälle hänger ihop är
central, liksom de omständigheter som möjliggjort skapandet av
militär kapacitet.
Under introduktionsterminen tittar vi närmare på internationella
relationer, samtida krigföring och beslutsprocesser. Du fortsätter sedan
studera grundkursen i militärhistoria där du får följa den historiska
utveck­lingens huvudlinjer från antiken till idag. Efter den tredje
terminen, då du väljer en kurs ur Försvarshögskolans utbildningsutbud,
följer fortsättnings- och påbyggnadskurserna i militärhistoria. Nu får
du fördjupa dina kunskaper och skriva självständiga arbeten.
I slutet av programmet kan du välja mellan praktik eller ytterligare
ämnes­studier. Praktiken förläggs till organisationer, företag och myndig­
heter i försvars- och säkerhetssektorn där informations­behandling och
utred­nings­arbete står i centrum. Programmet genom­förs i nära relation
med dessa aktörer.
Militärhistoriker: analytiker och utredare
De viktigaste verktygen för en historiker är källkritik och förmågan
att värdera och bearbeta stora mängder information. Det kritiska
tänkandet genomsyrar utbildningen och ökar din förmåga att själv­
ständigt ta ställning till olika problem och förklaringar.
Detta ger dig goda möjligheter att efter examen arbeta som utredare
och analytiker inom en rad olika områden. Med den särskilda profil
som studier vid Försvarshögskolan ger dig är ett framtida yrke inom
försvars- och säkerhetssektorn troligt.
Innehåll
Internationella relationer
Samtida krigföring
Beslutsfattande och beslutsprocesser
Militärhistoria – Grundkurs
Valbar kurs
Militärhistoria – Fortsättningskurs
Militärhistoria – Påbyggnadskurs
Praktik eller valbar kurs
10 hp
10 hp
10 hp
30 hp
30 hp
30 hp
30 hp
30 hp
programinformation
Studieperiod: HT15–VT18.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Historia A samt Engelska B alternativt Engelska 6,
eller Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Försvarshögskolans studievägledning,
[email protected].
26
Program | Officersprogrammet
Officersprogrammet
180 Högskolepoäng
|
Anmälan på www.fhs.se / op
Officersprogrammet är en treårig högskoleutbildning som leder
till officersexamen. Programmet utbildar morgondagens militära
befattningshavare inför de komplexa uppdrag som är en naturlig
del av officersyrket.
En chefsutbildning
Varje år antas mellan 100–150 personer till Officersprogrammet.
Antalet utbildningsplatser styrs av Försvarsmaktens personalbehov.
Efter utbildningen kan du bli anställd som officer i Försvarsmakten
– ett yrke som erbjuder många olika karriärmöjligheter. Du kan
exempel­­­vis tjänstgöra som chef vid något förband och leda utbildning
av soldater och sjömän, du kan också tjänstgöra i staber nationellt och
internationellt. Du har också möjlighet att bli anställd som del­tids­
tjänstgörande officer och tjänstgöra under vissa perioder parallellt
med en civil karriär.
Programmets tre profiler
Programmet ges med tre profiler och du väljer profil utifrån vilket
område du vill arbeta inom efter avslutad utbildning.
De tre profilerna är:
Krigsvetenskaplig profil: Ger behörighet att tjänstgöra inom arméns
truppslag, amfibiekåren samt lednings­- och logistikbefattningar inom
hela Försvarsmakten.
Militärteknisk profil: Ger behörighet att tjänstgöra inom det militär­
tekniska området inom armén och flygvapnet. Profilen kräver tekniska
eller naturvetenskapliga gymnasiestudier och är ett bra sätt att bygga
vidare på dina tekniska eller naturvetenskapliga kunskaper.
Nautisk profil: Ger behörighet att tjänstgöra inom marinen.
Teori och praktik
Utbildningen på Officersprogrammet sker i olika former. Du kommer
att möta traditionell utbildning som föreläsningar i större samlingar,
seminarier, självstudier och grupparbeten såväl som truppföring och
trupputbildning. En del av utbildningen sker även på engelska för att
du ska kunna verka i internationella miljöer.
Under termin 1, 2, 3 och 6 genomförs utbildningen på Karlbergs slott
i Stockholm. Studierna är huvudsakligen teoretiska inom ämnen som
krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap under påfrestande för­
hållanden, men varvas med verksamhet av mer praktisk karaktär, som
skjut­övningar, fysisk träning och truppföring.
Program | Officersprogrammet
Termin 4 och 5 genomförs som verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
vid någon av Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor runt om
i Sverige. Då får du lära dig mer om den tekniska och taktiska
tillämp­ningen av den materiel och organisation som är specifik för
olika typer av förband.
Personlig utveckling
Under hela utbildningen läggs stora resurser och mycket tid på individ­­
utveckling genom personlig handledning. Du följs under utbildningen
av din plutonchef som genomför ett antal aktiviteter vilka utvecklar
dig som individ och på bästa sätt förbereder dig för din kommande
anställning som chef och officer i Försvarsmakten.
Förmåner
När du läser på Officersprogrammet är du dels högskolestudent vid
För­svars­högskolan men också officersaspirant i Försvarsmakten. Utbild­
ningen omfattar förmåner som boende, mat, hemresor, kurs­­litteratur
och dag­penning. Detta gör att du inte behöver ta några studielån.
Elaine Persson läser Officersprogrammet.
Varför har du valt att läsa Officersprogrammet?
Efter min militära grundutbildning läste jag vidare med inriktning
som grupp­chef. Jag valde Officersprogrammet för att ta nästa steg och
påbörja en karriär i Försvarsmakten. Studiesättet att kombinera både
teori och praktik passar mig väldigt bra.
Vad siktar du mot efter dina studier?
Jag läser den krigsvetenskapliga profilen med inriktning mot
logistik. Mitt mål efter examen är att få arbeta som logistikofficer
och utbilda nya soldater. Jag vill jobba med människor, ha ansvar
och ett utmanande arbete.
Varför kan du rekommendera Försvarshögskolan till andra?
Jag kan rekommendera Officersprogrammet för att det är en väldigt
spännande och unik utbildning. Det finns många traditioner på
skolan som bidrar till ett roligt, aktivt studentliv och stor gemenskap.
27
Innehåll
Termin 1-3
Utbildning på Karlbergs slott. Till huvuddelen
teoretiska kurser som ger en grund­läggande
yrkesförståelse samt nödvändig behörig­het för
fortsatta studier i ämnena.
Termin 4-5
Verksamhetsförlagd utbildning vid någon av
Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor
runt om i Sverige.
Termin 6
Utbildning på Karlbergs slott.
programinformation
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Läs mer på www.fhs.se/behorighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: För information om programstart och anmälan se
www.fhs.se/op.
Kontakt
Christer Mildenberger, [email protected],
Militära programledningen.
28
Program | Masters Programme in Politics and War
Masters Programme in Politics and War
60 Credits
|
Extent: Autumn 15–spring 16 › Application code Political science FHS-S1403 › WAR STUDIES FHS-S1404
The Masters Programme in Politics and War is an international
masters programme, leading to a one-year Master's degree in either
War Studies or Political Science: Security Studies. As a student, you
will be situated within a vibrant research environment and thrive
among fellow high-performing students.
content, Political Science
War Studies or Political Science: Security Studies
You apply to, follow, and graduate in either one of two tracks: War Studies
or Political Science: Security Studies. The first semester consists of a
track specific course and a jointly taught methods course. The second
semester starts with an elective course where you are provided with an
opportunity to develop a more individual profile of your studies as well as
to integrate with students from the other track. The programme ends with
the master's thesis course. All classes are taught in English and upon
completion of the programme, you will have acquired a thorough under­
standing of complex issues related to security, war and crisis management.
content, war studies
Teaching anchored in research
In the programme, the teaching staff goes to great lengths to anchor
their teaching in research. In doing so, the education can maintain
high academic quality, while keeping its traditionally strong focus on
topical practices in the field of security, war and crisis management.
The substantive knowledge in the courses is imparted and assimilated
through lectures, extensive readings, seminar discussions, tutorials,
and individual oral and written work. Throughout the programme
considerable emphasis is placed on developing skills for both written
and oral presentations.
Future career
By focusing to a great extent on developing generic skills such as the
ability to independently and critically examine, evaluate and analyse
complex processes and decision-making related to war, security and
crisis, the programme prepares you for professional careers as analysts or
researchers in both the private and the public sector – both nationally
and internationally. Former students that have acquired Master's degrees
in War Studies or Political Science at the Swedish Defence University
are pursuing careers in media, government ministries, government
agencies, international and non-governmental organisations. The
programme also prepares students for research and teaching and
qualifies students to apply for doctoral studies in Political Science and
War Studies. Former students from the Swedish Defence University are
completing their PhD studies at, for example, New York University,
King’s College in London as well as various other Swedish universities.
Politics, security and crisis
Methods
Elective course
Master´s thesis
Use of force
Methods
Elective course
Master´s thesis
15 credits
15 credits
15 credits
15 credits
15 credits
15 credits
15 credits
15 credits
programme Information
Extent: Autumn 15–spring 16.
Rate of study: 100%.
Entry requirements: See the programme page at
www.fhs.se/education.
Level of study: Second cycle.
Location: Stockholm, on-campus.
Language of instruction: English.
Fee: Applicants who are not citizens of EU/EEA countries
or Switzerland must pay an application fee and tuition fees
for this programme. See www.fhs.se/tuitionfees and the
programme page at www.fhs.se/education for more information.
Miscellaneous: International students apply at
www.universityadmissions.se during the period
15 March–15 April 2015.
Point of contact
The Department for Security, Strategy and Leadership,
at [email protected].
Fristående kurser | Ämne
Fristående kurser
29
30
Fristående kurser | Statsvetenskap
Statsvetenskap med inriktning krishantering och
säkerhet – Grundkurs
30 Högskolepoäng
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-S2401
På grundkursen får du ta del av statsvetenskapliga frågeställningar
och analys av politik. Statsvetenskap innehåller ett flertal kunskaps­
områden, som politisk teori, förvaltningspolitik, jämförande politik
och internationella relationer. Dessa kan ses som grundelement
som kursen inviger dig i.
Genom dessa grundelement ges en introduktion till ämnes­inrikt­ningarna
krishantering och internationell samverkan samt säkerhetspolitik.
Säkerhetspolitik, demokrati, rättvisa och kön
Studiet av säkerhetspolitik problematiseras och grundläggande teorier
på området introduceras. Du får inblick i den förändring som svensk
säkerhetspolitik har genomgått sedan det kalla krigets slut samt
perspektiv på den internationalisering som skett. Diskussioner förs
även kring samhällets säkerhet, liksom dess risker och sårbarheter.
Politisk och administrativ hantering av påfrestningar behandlas i ett
jämförande perspektiv.
Under kursen behandlas några centrala begrepp såsom demokrati,
rättvisa och kön. Vidare behandlas politiska styrelseformer och för­
valtningstraditioner i Sverige och andra länder samt den Europeiska
Unionen. Utöver substantiell kunskap om politiska idéer, institutioner,
statsskick och processer presenteras relevanta ansatser och metoder
inom ämnet.
Självständighet och kritiskt tänkande
Det är i kursen angeläget att skapa förståelse för vad självständighet
och kritiskt tänkande innebär, och att förse dig med instrument för att
bättre kunna bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdig­
hets­träning, ger denna grundkurs dig ökad förmåga att muntligen
introducera och presentera frågeställningar och att i skriftlig form
författa seminarie- och inlämningsrapporter.
Under delkurserna ges såväl litteraturanknutna som fristående före­­­
läsningar. Undervisningen består i övrigt av seminarier. Inför seminarie­­
arbetet delas du in i en grupp där kurs­litteraturen diskuteras och
analyseras. Terminens sista delkurs består av en tillämpningsövning
av beslut och beredning under trängda förhållanden.
Innehåll
Politisk teori
Politik och förvaltning i förändring
Jämförande politik
Introduktion till säkerhetspolitik
Samhällssäkerhet
Beredning och beslut i kris – övningsmoment
7,5 hp
5,5 hp
5 hp
5 hp
5 hp
2 hp
Kursinformation
Studieperiod: VT16, v 03–22.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Samhällskunskap A samt Engelska B
alternativt Engelska 6, eller Samhälls­kunskap 1b alternativt
Samhällskunskap 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Dan Hansén, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
31
Fristående kurser | Statsvetenskap
Statsvetenskap med inriktning krishantering och
säkerhet – Fortsättningskurs
30 Högskolepoäng
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-S2402
På fortsättningskursen får du studera säkerhetspolitik och
analysera dagens säkerhetsproblem. Du får också bekanta dig
med grundläggande frågeställningar kring krishantering och
internationell samverkan. Kursen omfattar även en uppsats och
avslutas med en scenariobaserad övning.
Säkerhetspolitik
Vi inleder med att behandla säkerhetspolitik, med fokus på problem,
möjliga lösningar och etiska frågeställningar. Som student får du
analysera frågor kring säkerhet och makt, säkerhet och identitet, och
säker­het och undantag eller frihet. Originaltexter studeras för att möjlig­
göra en diskussion om hur man kan betrakta och analysera samtida
säkerhetsproblem ur olika teoretiska perspektiv.
Krishantering och internationell samverkan
Den andra delkursen fokuserar på krishantering och internationell
samverkan. Du får bekanta dig med centrala synsätt, begrepp och
grundläggande frågeställningar inom detta forskningsfält.
Exempelvis diskuteras vilken roll informationsunderlag och osäkerhet
spelar för beslutsfattande, eller hur gruppdynamik i och mellan besluts­
enheter påverkar beredskap och skadebegränsning. Och vad har medier
för betydelse i krishanteringen? Vi tittar särskilt på hur politikens
organisering sätter ramar för beslutsfattande och kris­hantering. I
sam­band med detta behandlas politik och doktriner för krishantering
inom regionala formationer och internationella institutioner.
Uppsats och beslutsövning
Inför uppsatsskrivandet får du grundläggande kunskaper i veten­skaplig
metod. Du introduceras i praktisk forskning och i hur olika metod­val
påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Tyngd­punkten ligger
på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Du skriver
sedan din uppsats under handledning, försvarar den och opponerar på
en annan students uppsats.
Fortsättningskursen avslutas med en laborativ beslutsövning. Vi inleder
med övningsförberedelser som består av exempelvis studie­besök och
före­läsningar. Övningen baseras på ett scenario med en händelse­
utveckling som behandlar en försämring av det säker­hets­politiska
läget. Till stöd för genomförandet finns lärare och resurs­personer med
praktisk erfarenhet av stabstjänst och internationella operationer.
Innehåll
Säkerhetspolitiska problem, lösningar och etiska
dilemman
Politisk krishantering: grunder och problem
Samhällsvetenskaplig metod
Självständigt arbete
Övning i strategiskt–operativt beslutsfattande
7,5 hp
7,5 hp
4,5 hp
7,5 hp
3 hp
Kursinformation
Studieperiod: VT16, v 03–22.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Grundkurs i statsvetenskap eller motsvarande.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Dan Hansén, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
32
Fristående kurser | Statsvetenskap
Statsvetenskap med inriktning krishantering och
säkerhet – Påbyggnadskurs
30 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod FHS-S1405
Påbyggnadskursen i statsvetenskap ger dig möjlighet att närmare
studera inriktningarna krishantering och internationell samverkan
samt säkerhetspolitik. Kursen ger dig också verktyg i forsknings­
design och metod, och avslutas med författandet av en uppsats.
Kursens första delkurs har två olika inriktningar: Säkerhet och kris­
hantering i teori och europeisk praktik eller Organisationer och säkerhet.
Du väljer själv vilken du vill läsa.
Säkerhet och krishantering i teori och europeisk praktik
Delkursen fokuserar på säkerhet och krishantering i Europa ur ett
jäm­förande regionalt perspektiv. Du får ett analytiskt och kritiskt
för­­hållnings­­sätt till säkerhets- och krishanteringbegreppen och deras
tillämpning i teori och praktik. Den europeiska säkerhetsstrukturens
utveckling, möjligheter och begränsningar problematiseras i ljuset av
andra regionala erfarenheter och internationella synsätt på Europas
kris­­hantering och säkerhetspolitiska roll. Vi tittar också på hur enskilda
medlems­länder, som Sverige, påverkas av dagens fördjupade säker­hets­
samarbete i Europa och Europeiska unionens växande betydelse på
området.
Organisationer och säkerhet
Delkursen behandlar litteratur i gränslandet mellan organisationsteori,
offentlig förvaltning och det tvärdisciplinära fältet krishanteringsforskning. Du studerar såväl klassisk litteratur som samtida forskning
från fälten. Du lär dig mer om organisationsteoretiska och förvaltnings­
politiska perspektiv på verksamhet och styrprocesser med särskilt fokus
på kris- och säkerhetsfrågor i offentliga organisationer. Vidare studerar
vi de centrala begrepp och teoretiska verktyg som behövs för att beskriva
och förklara organisationer och deras verksamhet.
Forskningsdesign och uppsats
Inför uppsatsarbetet diskuterar vi problemställning, teoriutveckling,
ur­val och val av analystekniker, och du får bekanta dig med kvantitativa
analystekniker med fokus på statsvetenskapliga tillämpningar. Vi ägnar
oss också åt fallstudiemetoder och ett urval av kvalitativa analystekniker.
Du skriver sedan din uppsats under handledning, försvarar den och
opponerar på en annan students uppsats. Du väljer själv vilken inriktning
din uppsats ska ha: krishantering och internationell samverkan eller säker­
hetspolitik. Valet styr inom vilket huvudområde du kan ta ut din examen.
Innehåll
Säkerhet och krishantering i teori och europeisk praktik
eller
Organisationer och säkerhet
Forskningsdesign och metod
Uppsats i statsvetenskap med inriktning kris­
hantering och internationell samverkan
eller
Uppsats i statsvetenskap med inriktning
säkerhetspolitik
7,5 hp
7,5 hp
15 hp
15 hp
Kursinformation
Studieperiod: HT15, v 36–02.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Fortsättningskurs i statsvetenskap med inriktning
säkerhetspolitik, alternativt krishantering och internationell
samverkan, eller motsvarande.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen kan ingå i en kandidatexamen i statsvetenskap
med inriktning krishantering och internationell samverkan eller
statsvetenskap med inriktning säkerhetspolitik om studenten
har läst grundkurs och fortsättningskurs med inriktning vid
Försvarshögskolan. Om studenten har läst de behörighets­
givande kurserna inom huvudområdet vid annat lärosäte kan
kursen leda till en kandidatexamen i statsvetenskap.
Kontakt
Dan Hansén, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Fristående kurser | Statsvetenskap
Underrättelseanalys –­ metoder och problem
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod FHS-S1406
Underrättelseanalys är huvudsakligen en erfarenhetsbaserad verk­sam­het.
Inlån av vetenskapliga metoder och synsätt är betydande, sam­tidigt
som verksamhetens speciella karaktär begränsat diskussion kring metod­
användning och metodutveckling.
Vi kommer att behandla de grundläggande metoder som vanligen
kommer till användning i strategisk underrättelseanalys, liksom de
möjlig­heter och problem som de medför.
Kursen ger dig en översikt av det rådande forskningsläget samt en översikt
över metodspektrat på underrättelseområdet. Du ska kunna ta till dig
litteratur på området och urskilja de metodologiska problemen i konkreta
analysuppgifter.
Kursinformation
Studieperiod: HT15, v 36–45.
Studietakt: Halvfart på kvällstid.
Behörighet: Grundläggande behörighet samt minst 60 hp,
alternativt relevant yrkeserfarenhet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Dan Hansén, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Asymmetriska hot och terrorism
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod FHS-S1407
Kursen ger dig en grundläggande förståelse för terrorismen som
vålds­­­metod, både i en historisk och bredare sociopolitisk kontext. Vi
kommer också studera hur terrorism skiljer sig från andra asymmetriska
våldsmetoder.
Kursen ger dig även en grundläggande förmåga att förklara hur
terrorismen har förändrat sig genom tiderna och hur denna utveckling
påverkat nutidens asymmetriska utmaningar. Hur har exempelvis
terror­attackerna 11 september 2001 förändrat synen på inre respektive
yttre säkerhet?
Efter avslutad kurs förväntas du kunna förhålla dig till balansgången
mellan säkerhet och rättssäkerhet både nationellt och internationellt, samt
kunna belysa hur asymmetriska hot påverkat världspolitikens agenda.
Kursinformation
Studieperiod: HT15, v 46–02.
Studietakt: Halvfart på kvällstid.
Behörighet: Grundläggande behörighet samt minst 60 hp
i statsvetenskap eller motsvarande, alternativt relevant
yrkeserfarenhet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Dan Hansén, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
33
34
Fristående kurser | Ledarskap under påfrestande förhållanden
Ledarskap under påfrestande förhållanden –
Grundkurs
30 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod FHS-S1408
Grundkursen i ledarskap under påfrestande förhållanden utgör en
introduktion till ledarskapets utmaningar i en rad olika kontexter:
civila, militära; nationella och internationella.
Fokus ligger på att beskriva vad som skiljer ett mera generellt ledarskap
från det som utövas av militära och civila ledare under påfrestande
förhållanden – ett ledarskap som ofta utövas under stor osäkerhet, risk
eller hot.
Ledarskapets utgångspunkter
Under grundkursen behandlas det militära ledarskapets utmaningar
vid nationella och internationella insatser, samt stöd till samhället vid
civila kriser. På motsvarande sätt behandlar kursen det civila ledar­
skapets utmaningar vid nationella katastrofinsatser och inter­nationella
humanitära insatser. Ledarskap i dessa kontexter karaktäriseras ofta av en
höggradig komplexitet och utövas i relation till en mångfald aktörer, där
olikheter i synsätt och uppträdande skapar många utmaningar. Ledare
måste – ibland under stor tidspress – hantera kriser och konflikter
som kräver bland annat ekonomiska, psykologiska, organisatoriska
och sociala avvägningar.
Generella ledarskapsteorier och emotionsperspektiv
För att beskriva hur ledarskap under kris och krig skiljer sig från ett
ledarskap under mer vardagliga förhållanden ingår en översikt av ett
antal generella teoribildningar i ledarskap inom främst psykologi,
socialpsykologi samt organisationsteori. Såväl ledaren som individ,
den organisatoriska nivån som samspelet människa–kontext ses som
viktiga komponenter i förståelsen.
En annan viktig del – inte minst vid kriser, hot och påfrestningar – är
samspelet mellan å ena sidan förnuft och kognitiva processer och å andra
sidan emotioner, varför också emotionsteoretiska perspektiv ingår.
På kursen medverkar ett antal gästföreläsare från Försvarsmakten,
organisationer och civila myndigheter med praktisk erfarenhet från
de studerade verksamhetsfälten.
Innehåll
Ledarskap under påfrestande förhållanden
– Teori och praktik
Ledarskapsteoretiska grunder
Ledarskap under påfrestande förhållanden
– Militär kontext
Ledarskap under påfrestande förhållanden
– Civil kontext
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
Kursinformation
Studieperiod: HT15, v 36–02.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Samhällskunskap A samt Engelska B
alternativt Engelska 6, eller Samhällskunskap 1b alternativt
Samhällskunskap 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Louise Weibull, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Fristående kurser | Ledarskap under påfrestande förhållanden
35
Ledarskap under påfrestande förhållanden –
Fortsättningskurs
30 Högskolepoäng
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-S2403
Under fortsättningskursen fördjupas kunskapen om olika insatsers
komplexitet. Fokus ligger främst på den internationella kontexten,
där både kulturella olikheter och etiska dilemman kan utgöra
utmaningar i ledarskapet.
Ledarskap i mångkulturella sammanhang
Internationellt utövas ledarskapet ofta i ett mångkulturellt samman­
hang där exempelvis olikheter i seder, språk, livsåskådning, lagar
och normsystem måste hanteras. Kultur betraktas alltså som en
historiskt etablerad kollektiv struktur som innefattar de livsvillkor
vi framförallt socialiseras in i genom tillhörighet till en viss nation,
organisation, profession eller grupp. Kursen belyser hur betydelsen av
kunskap om den egna kulturen, kulturen hos samverkansaktörer
och insatskontexten är avgörande förutsättningar för genomförandet.
Ledarskap och etik
Att leda under påfrestande förhållanden kan även innebära att man
tvingas fatta beslut som är moraliskt utmanande. Ledarskapets relation
till etik och etiska dilemman belyses liksom svårigheterna att upprätt­
hålla de egna värderingarna i ett emotionellt krävande, utmanande och
i vissa fall fientligt sammanhang. Även här är kontexten främst inter­
nationell och liksom på grundkursen ingår gäst­före­läsningar med såväl
civila som militära representanter från de studerade verksamhetsfälten.
I den sista delen av kursen ges en introduktion till vetenskaplig metod
där vetenskapsteori utgör en mindre del. Syftet är att skapa en grund­
läggande förståelse för hur du som student kan genomföra en egen
empirisk studie med metoder som intervjuer, enkäter och text- eller
diskurs­a nalyser. Ett ytterligare syfte med momentet är att bli varse
olika metoders och ansatsers styrkor och svagheter. Kursen avslutas
med ett eget uppsatsarbete av mindre omfattning följt av seminarie­
behandling och traditionellt oppositionsförfarande.
Innehåll
Ledarskap under påfrestande förhållanden och
kultur
Ledarskap under påfrestande förhållanden och etik
Vetenskapsteori och metod
Självständigt arbete
Kursinformation
Studieperiod: VT16, v 04-23.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Grundkurs i ledarskap under påfrestande
förhållanden eller motsvarande.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Louise Weibull, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
36
Fristående kurser | Folkrätt
Folkrätt i kris och konflikt
30 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod FHs-s1409
Kursen Folkrätt i kris och konflikt ger dig grundläggande
kunskaper i folkrättens regler och principer. Du får också bekanta
dig med de nyare strömningarna inom ämnet. Vi kommer att
identifiera och diskutera de utmaningar som folk­rätten står inför
idag och hur den ska tolkas och tillämpas i kriser och konflikter.
Innehåll
Det är främst under kriser och konflikter som folkrätten utmanas
och utvecklas. Grundkursen tar avstamp i gällande rätt, men
utvecklingen av nya folkrättsliga regler ges också stort utrymme.
Kursinformation
Folkrättens grunder och FN-stadgans regler
Kursen omfattar folkrättens grunder men ger även fördjupning i
vissa av dess olika specialområden. Inledningsvis studeras exempelvis
relationen nationell rätt och folkrätt, den internationella straffrättens
framväxande roll och folkrättsligt ansvar för stater och internationella
organisationer. Vidare läggs stor vikt vid FN-stadgans regler rörande
våldsförbudet i internationella relationer. Säkerhetsrådets roll diskuteras
inom ramen för kollektiv säkerhet samt staters rätt till självförsvar.
Mänskliga rättigheter och humanitär rätt
Två områden som ges särskild uppmärksamhet är de mänskliga rättig­
heterna och den internationella humanitära rätten (krigets lagar).
Inom området mänskliga rättigheter studeras de regler som är särskilt
utsatta vid kris och konflikt såsom rätten till liv, förbud mot tortyr
och yttrandefrihet.
Relationen till den internationella humanitära rätten uppmärksammas
också. Inom ramen för det senare området behandlas exempelvis
de grundläggande principerna om distinktion och proportionalitet,
regler rörande skyddade personer och medel och metod för krigets
förande samt implementering och efterlevnad av den internationella
humanitära rätten. För att tydliggöra folkrättens utveckling och roll i
det internationella samfundet, kommer de folkrättsliga frågorna i stor
utsträckning att anknyta till aktuella händelser.
Folkrättens grunder
Konfliktprevention med inriktning på FN-stadgan
Mänskliga rättigheter
Internationell humanitär rätt
Studieperiod: HT15, v 36–02.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Samhällskunskap A samt Engelska B
alternativt Engelska 6, eller Samhällskunskap 1b alternativt
Samhällskunskap 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Vissa av kursens moment genomförs på engelska.
Kontakt
Ola Engdahl, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Fristående kurser | Folkrätt
37
Folkrätten och freds­främjande insatser
15 Högskolepoäng
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod fhs-s2404
Kursen ger dig grundläggande kunskaper om de folkrättsliga regler
som omgärdar fredsfrämjande insatser. Fokus ligger på att identifiera
och diskutera tillämpliga regler och tillämpa dessa på dagens insatser.
Under kursen behandlas folkrättsliga regler av betydelse vid freds­
främjande insatser. Exempelvis studeras FN-stadgan och säker­hets­
rådets roll och personalens rättsliga status i form av immunitets- och
jurisdiktionsbestämmelser.
Kursinformation
Studieperiod: VT16, v 04–13.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Kursen Folkrätt i kris och konflikt eller motsvarande.
Nivå: Grundnivå.
Övrigt: Vissa av kursens moment genomförs på engelska.
Kontakt
Ola Engdahl, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Tillämpningen av mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt
och internationell straffrätt diskuteras i förhållande till utövande av
våld och tvång och därtill knutna ansvarsfrågor. Förhållandet till –
och betydelsen av – nationell rätt diskuteras också.
För att tydliggöra folkrättens betydelse vid fredsfrämjande insatser
anknyter kursen till konkreta och aktuella insatser.
Responsibility in International Law
15 credits
|
Spring 16, weeks 14–23 › Application code fhs-s2405
This course considers the notion of responsibility in international law
and aims to provide a basic knowledge of the forms of responsibility
present in the international system.
The focus will be to identify and discuss different types of responsibility
in relation to topical or current events. Four types of international
responsibility are considered in the course: The responsibility of
individuals, states, international organisations and non-state actors.
Course Information
Extent: Spring 16, weeks 14–23.
Rate of study: 100%.
Entry requirements: The course International Law in Crises and
Conflict (Folkrätt i kris och konflikt) or comparative studies.
Level of study: First cycle.
Location: Stockholm, on-campus.
Language of instruction: English.
Fee: Applicants who are not citizens of EU/EEA countries or
Switzerland must pay an application fee and tuition fees for
this course. See www.fhs.se/tuitionfees and the course page at
www.fhs.se/internationallaw for more information.
Miscellaneous: International students apply at
www.universityadmissions.se during the period
15 September­–15 October 2015.
Point of contact
Ola Engdahl, [email protected],
The Department for Security, Strategy and Leadership.
38
Fristående kurser | Militärhistoria
Militärhistoria – Grundkurs
30 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod Fhs-M1401
Grundkursen i militärhistoria ger dig en bred kunskap om de
komplexa faktorer som styr de samhällen vi lever i. Samtidigt
får du specifika kunskaper om relationen mellan militära
institutioner och det övriga samhället, samt den inverkan som
krig och krigföring har och har haft på samhällsutvecklingen.
Under grundkursen behandlas krigföringens utveckling och
relationen mellan krigsmakt och samhälle i olika delar av världen
från forntiden fram till våra dagar. Hur såg utvecklingen från med­
borgar­­härar till yrkesarméer ut under antik tid? Varför var araber,
vikingar och mongoler militärt framgångsrika? Hur såg sam­­bandet
mellan teknologisk förändring, militära reformer och stats­­formerings­
processer ut under perioden 1500–1815? Och vilken är kopplingen
mellan 1900-talets totalitära regimer och det totala kriget? Detta är
exempel på några av de frågeställningar som behandlas under kursen.
Från antiken till idag
Kursen är uppdelad i fyra kronologiska block: antiken, medeltiden,
den tidigmoderna epoken och den moderna eran. Kursen spänner
därmed över de antika stadsstaternas hoplitkrigföring till 1900-talets
industriella krig och dagens internationella insatser. Varje moment
behandlar i ett internationellt och svenskt perspektiv utvecklingen med
hänseende till samspelet mellan samhälleliga och militära förhållanden.
Källkritik och tolkning
Utöver behandling av respektive epoks militärhistoria, vanligen genom
läsandet av internationell kurslitteratur, seminarier, före­läsningar
och studiebesök, innehåller utbildningen dessutom en introduktion i
historisk teori och metod. Här ingår centrala moment som källkritik
och tolkning av historiska fenomen. Det är här du bekantar dig med
några av de mest betydelsefulla hant­verks­kunskaperna inom historie­
ämnet. En god och tillämpad kunskap i käll­k ritik är dessutom inte
enbart nödvändig för att kunna analysera det förflutna, den gör det
lättare att analysera samtiden. Värderingen av källor och information
är därutöver en kunskap som blivit central i och med de sociala
mediernas intåg.
Om du har ett djupare historieintresse eller funderar på en militär
karriär är grundkursen i militärhistoria en bra början. Om du
studerar andra samhällsorienterade ämnen är grundkursen i militär­
historia ett utmärkt komplement som garanterat utvecklar din
förståelse för ditt huvudämne.
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2401
Innehåll
Krigarband, medborgarhärar, legioner – krig och
samhälle till antikens slut
Från riddarhärar till kondottiärer – krig och
samhälle under medeltiden
Krut, knektar och kungar – krig och samhälle
1500–1815
Järnvägar, värnplikt och kärnvapen – krig och
samhälle efter 1815
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
Kursinformation
Studieperiod: HT15, v 36–02 alternativt VT16, v 03–22.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Historia A samt Engelska B alternativt Engelska 6,
eller Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
39
Fristående kurser | Militärhistoria
Militärhistoria – Fortsättningskurs
30 Högskolepoäng
|
STUDIEPERIOD VT16 › Anmälningskod: Fhs-M2402
Hur påverkar olika historiesyner och olika teoretiska ut­gångs­
punkter militärhistorisk forskning? På fort­sätt­nings­kursen i militär­
historia får du diskutera detta ur ett kritiskt perspektiv. Du studerar
dels genusteoretiska perspektiv men får också möjlighet att fördjupa
dig i ett valbart militärhistoriskt problemområde.
Innehåll
Fortsättningskursen består i huvudsak av två delar: dels två för­djup­
nings­moment, dels en introduktion till det vetenskapliga hant­verket
som avslutas med författandet av en uppsats.
Kursinformation
Fördjupning och genusteori
Kursens inledande moment utgörs av en fördjupning i ett militärhistoriskt problemområde och omfattar 7,5 högskolepoäng. Tidigare
genomförda fristående militärhistoriska kurser eller fördjupningar kan
tillgodoräknas här. I fortsättningskursen ingår även det obligatoriska
fördjupningsmomentet ”Kvinnor, karlar, krig”, som anlägger ett
genus­teoretiskt perspektiv på militärhistorien. Hur ser kvinnornas
militär­historia ut och vilken funktion har rollen som krigare haft
för att forma manlig identitet och självuppfattning? Varför har den
militära sektorn varit kraftigt könssegregerad under de flesta epoker
och kulturer vi känner? Detta är exempel på centrala frågeställningar
som behandlas under detta moment.
Uppsats
Den andra delen av fortsättningskursen mynnar ut i författandet av
en uppsats. Detta är en självständig forskningsuppgift som du löser
med vägledning av en handledare. Uppsatsskrivandet understöds av
ett teori- och metodmoment, vars innehåll omfattar informations­
sökning utifrån valda frågeställningar, vetenskaplig framställning och
seminarie­presentation. Under detta moment kommer du att få arbeta
med arkivmaterial. Här fördjupar du dina kunskaper i käll­k ritik och
informationsvärdering, men lär dig även grunderna i hur ett mindre
vetenskapligt arbete genomförs, struktureras och byggs upp. Under
kursen lär du dig också att välja och använda en metod för just din
studies behov. I jämförelse med grundkursen spelar olika förklaringar
och analyser en större roll på fortsättningskursen.
Fortsättningskursen lämpar sig dels för den som vill fördjupa sig
ytterligare i militärhistoria, men utgör även en god början för den
som i sitt yrkesliv kommer att arbeta med analyser och olika typer av
utredningsarbete.
Valbar fördjupningskurs
Obligatorisk fördjupningskurs: Kvinnor, karlar, krig
Metod och teori
Uppsats i militärhistoria
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
Studieperiod: VT16, v 03–22.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Grundkurs i militärhistoria, alternativt i historia
eller ekonomisk historia.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
40
Fristående kurser | Militärhistoria
Militärhistoria – Påbyggnadskurs
30 Högskolepoäng
|
STUDIEPERIOD HT15 › Anmälningskod Fhs-M1402
I centrum för påbyggnadskursen i militärhistoria står för­fattandet
av en vetenskaplig uppsats som avhandlas i seminarie­­form vid
kursens slut. Kursen omfattar ett teori- och metod­­moment, en
militärhistorisk fördjupning samt uppsats­författande.
Innehåll
Den militärhistoriska fördjupningen ansluter till uppsatsskrivandets
syfte och problematik och hjälper dig med ditt uppsatsförfattande.
Kursinformation
Källkritik och informationsvärdering
I teorimomentet utökas utbildningen i vetenskaps- och samhälls­
vetenskapliga perspektiv inom historievetenskapen. Här fördjupar
du dina kunskaper i källkritik och informationsvärdering, men
utökar även dina kunskaper i hur ett vetenskapligt arbete genomförs,
struktureras och byggs upp. Under kursen lär du dig också att
formulera ett vetenskapligt problem, samt välja och använda lämpliga
metoder och perspektiv för din studies behov.
I förhållande till fortsättningskursens uppsatsarbete är uppsatsen om­
kring dubbelt så lång på påbyggnadskursen. Därutöver är kraven på
arbetets kvalitet högre. I likhet med fortsättningskursen genomför du
din undersökning under vägledning av en handledare. Påbyggnads­
kursen ställer däremot större krav på självständighet, förmåga att
disponera den tid som står till förfogande för forskningsuppgiften
samt skicklighet att planera arbetet.
Producera ny kunskap
Påbyggnadskursen lämpar sig för dig som har ett militärhistoriskt
intresse och ambitionen att själv producera ny kunskap. Studiet i
militär­historia omfattar såväl värdering och bearbetning av information,
att sätta in olika företeelser och händelser i ett större samman­hang,
samt en god utbildning i vetenskaplig framställning.
Utbildningen ger dig de grundläggande analytiska verktygen för att
arbeta i olika funktioner med bäring på bland annat säkerhetssektorn,
exempelvis som analytiker, utredare eller handläggare.
Metod och teori
Forskningslägesorientering
Uppsats i militärhistoria
7,5 hp
7,5 hp
15 hp
Studieperiod: HT15, v 36–02.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Fortsättningskurs i militärhistoria, alternativt i
historia eller ekonomisk historia.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Fristående kurser | Militärhistoria
41
Krigarband, medborgarhärar, legioner – Krig och
samhälle till antikens slut
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod Fhs-M1403
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2403
Kursinformation
Kursen belyser sammanhangen mellan krig, stat och samhälle från
den tidigaste historien fram till omkring 500 e.Kr. Tyngdpunkten
ligger på det antika Greklands och Roms militärhistoria men även
jämförelser med andra civilisationer görs. Kursen tar sitt avstamp i
den tidigaste militärhistorien och når sitt kronologiska slut i samband
med det västromerska rikets kollaps.
Studieperiod: HT15, v 36–40 alternativt VT16, v 03–07.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Historia A samt Engelska B alternativt Engelska 6,
eller Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ingår i grundkursen i militärhistoria.
När uppstod krig? Vilket är det militära arvet från egyptier och assyrier?
På vilket sätt sammanhängde den grekiska demokratin med sättet att
föra krig? Och hur såg utvecklingen från medborgarhärar till yrke­
sarméer ut under antik tid?
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Andra frågor som kommer att behandlas är hur romarna lyckades med
att militärt behärska sitt vidsträckta imperium – om de nu alls gjorde
det? Och vad kan vi idag lära oss från de problem som olika antika
imperier hade att hantera? Detta är frågor som står i fokus under kursen.
Från riddarhärar till kondottiärer – Krig och
samhälle under medeltiden
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod Fhs-M1404
Kursen belyser sammanhangen mellan krig, stat och samhälle från
Västroms fall fram till furstestatens framväxt vid 1500-talets början
och behandlar såväl Västeuropas medeltida militärhistoria som andra
civilisationers.
Det medeltida Europa kännetecknades av förhållandevis svaga och
löst sammansatta stater med kyrkans inflytande som ett samman­
hållande andligt kitt.
Vilka särskilda förutsättningar för krigföring rådde i Västeuropa
under den långa period som brukar benämnas som medeltiden?
Varför var araber, vikingar och mongoler militärt framgångsrika? Hur
genomfördes korstågen? Och hur kom det sig att det tunga kavalleriet
förlorade sin dominerande roll mot slutet av epoken? Detta är några av
de frågor som kursen försöker besvara.
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2404
Kursinformation
Studieperiod: HT15, v 40–44 alternativt VT16, v 08–12.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Historia A samt Engelska B alternativt Engelska 6,
eller Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ingår i grundkursen i militärhistoria.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
42
Fristående kurser | Militärhistoria
Krut, knektar och kungar – Krig och samhälle
1500-1815
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod Fhs-M1405
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2405
Kursinformation
Kursen belyser sammanhangen mellan krig, stat och samhälle från
furstestatens uppkomst vid 1500-talets början till Napoleonkrigens
slut. Vidare problematiserar kursen framväxten av nya, större och mer
komplexa statsapparater på europeisk botten.
Studieperiod: HT15, v 44–48 alternativt VT16, v 13–17.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Historia A samt Engelska B alternativt Engelska 6,
eller Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ingår i grundkursen i militärhistoria.
Under den tidigmoderna epoken 1500–1815 infördes på bred front
eld­vapen, nya befästningar och stora flottor i Europa. Detta skapade en
mer centraliserad typ av stat, ibland betecknad som den absoluta staten
eller militärstaten. Perioden anses utgöra startpunkten för Europas
världs­dominans och präglades av omfattande mellanstatlig konkurrens.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
En central fråga för denna kurs är: hur såg sambandet mellan tekno­
logisk förändring, militära reformer och statsformerings­processer ut?
Hur kunde det glest befolkade Sverige under en period om 150 år
vara en stormakt i Europa? Och hur förändrades krig­föringen genom
franska revolutionen och Napoleonkrigen?
Järnvägar, värnplikt och kärnvapen – Krig och
samhälle efter 1815
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod Fhs-M1406
Kursen belyser sammanhangen mellan krig, stat och samhälle
från Napoleonkrigen fram till kalla krigets slut. Samspelet mellan
ekonomisk produktivitet, teknisk utveckling, samhällsorganisation
och militärt tänkande behandlas.
I den industrialiserade krigföringens epok kom hela samhället att
mobiliseras för militära behov i en tidigare okänd skala. Redan under
1800-talet visade amerikanska inbördeskriget och enhetskrigen i
Italien och Tyskland betydelsen av det framväxande järnvägsnätet
för mobilisering och truppförflyttningar. De totalitära regimer som
etablerades i Sovjetunionen, Italien och Tyskland under 1900-talet
är endast möjliga att förstå mot bakgrund av de föreställningar om
det totala masskrigets krav som genomsyrade seklet.
Kursen ger därigenom centrala perspektiv på den allmänna historien,
liksom viktiga ingångar för att förstå krigföringen i vår egen tid.
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2406
Kursinformation
Studieperiod: HT15, v 49–02 alternativt VT16, v 18–22.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Historia A samt Engelska B alternativt Engelska 6,
eller Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ingår i grundkursen i militärhistoria.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Fristående kurser | Militärhistoria
Första världskriget som erfarenhet och minne
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2407
Vår egen tid föddes genom första världskriget. De gamla europeiska
kejsarimperierna störtades, koloniernas långa kamp för självständighet
inleddes, USA seglade upp som den ledande makten i världen och
demokratin bröt på allvar igenom som styresskick i Västerlandet,
liksom idén om kvinnan som en myndig samhällsmedborgare.
Den starka, intervenerande stat som i ett flertal länder byggdes upp
under krigsåren skulle också komma att leva vidare in i vår egen tid.
Slutligen var det nu som den moderna krigföringen tog form.
Minnet av första världskriget skulle för alltid prägla sättet att se på krig,
trots att krigsupplevelsen varierade mellan olika länder och sociala grupper.
Kursinformation
Studieperiod: VT16, v 03–07.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Grundläggande behörighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen kan ingå som tematisk fördjupning i
fortsättningskursen i militär­historia.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Centrala teman i vår kurs om första världskriget är det totala kriget
som samhällelig erfarenhet, slagfältets förändring 1914–1918 samt
hur kriget levde vidare i det historiska minnet.
Kvinnor, karlar, krig – Krigföring och genus­
perspektiv
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2408
Få sfärer i samhället har historiskt sett varit så tydligt könssegregerade
som den militära sektorn. Mönstret går igen i alla epoker, liksom i de
flesta kulturer vi känner. Varför har det varit så?
Den här kursen syftar till att ge en grundläggande översikt kring
relationen mellan krig, kön och genus genom historien. Vi kommer att
presentera och diskutera olika genusteoretiska perspektiv på krigföring,
konflikter och militära organisationer. Vilka undantag har funnits?
Hur ser kvinnornas militärhistoria ut, och vilken funktion har rollen
som krigare haft för att forma manlig identitet och själv­uppfattning,
från antiken till nutid? Hur gick det till när officersyrket öppnades för
kvinnor efter andra världskriget, och vilka problem och möjligheter
blev följden av denna förändring? Detta är frågor som diskuteras under
kursen om krig och genus.
Kursinformation
Studieperiod: VT16, v 08–12.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Grundläggande behörighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ingår som obligatorisk fördjupning i
fortsättnings­kursen i militärhistoria.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
43
44
Fristående kurser | Militärhistoria
Gerilla! – Uppror och upprorsbekämpning från
Napoleontiden till idag
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod FHS-M1407
Gerillakrigföring och gerillabekämpning är idag ofta förekommande
konfliktformer runt om i världen. För det svenska försvaret har ämnet
varit aktuellt i mer än ett decennium, exempelvis i form av deltagandet
i den multinationella insatsen i Afghanistan.
Kursens övergripande syfte är att belysa hur gerillakrigföring, genom
historien, ständigt har relaterats till nya politiska, sociala, ekonomiska
och militära sammanhang. Exempel på sådana är kolonialismen,
nationa­lismen, världskrigen, kalla kriget och ”kampen mot terrorismen”.
Centrala frågeställningar som dryftas är varför gerilla- och upprors­
rörelser startar och ofta besegrar resursmässigt överlägsna fiender,
vilka likheter och olikheter som historiskt finns mellan olika gerilla­
rörelser, hur gerillarörelser framgångsrikt har bekämpats och varför
demokratiska och pluralistiska samhällen ofta har svårt att kuva
gerilla­uppror av olika slag.
Kursinformation
Studieperiod: HT15, v 38–47.
Studietakt: Halvfart.
Behörighet: Grundläggande behörighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Kursen ges som distanskurs.
Övrigt: Kursen kan ingå som tematisk fördjupning i
fortsättningskursen i militärhistoria.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Internationella operationer – Svenska militära
utlandsinsatser från 1800-talet till idag
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2409
Kursen belyser framväxten och utvecklingen av internationella
operationer, från traditionella insatser under FN-flagg till freds­fram­
tvingande operationer i olika former av internationella koalitioner.
Kronologin omspänner insatser från Slesvig 1849 och Cypern 1878
fram till dagens insatser i Afghanistan och utanför Somalias kust.
Utifrån såväl internationell som svensk forskning analyseras under
kursen den stegvisa förskjutningen från fredsbevarande till freds­
fram­t vingande insatser. Från en situation där parterna hölls isär,
till ett förhållande där minst en part med våld tvingas acceptera det
internationella samfundets vilja.
Tyngdpunkten ligger på det svenska deltagandet, med beaktande av
såväl politiska förutsättningar som operativa och taktiska aspekter på
insatserna, liksom svårigheterna med att verka i multinationella förband.
Kursinformation
Studieperiod: VT16, v 05–14.
Studietakt: Halvfart.
Behörighet: Grundläggande behörighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Kursen ges som distanskurs.
Övrigt: Kursen kan ingå som tematisk fördjupning i
fortsättningskursen i militärhistoria.
Kontakt
Piotr Wawrzeniuk, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Fristående kurser | Militärteknik
Teknik till stöd för krisledning
30 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod Fhs-M1408
I takt med att världen blir allt mer teknikberoende, har även
kunskapen om teknikens påverkan på militär och civil verk­sam­
het blivit allt viktigare. Den här kursen ger dig en grund­läggande
förståelse för tekniska stödsystem.
Kursinformation
Skapa eller förebygga kriser
När en uppkommen kris eller katastrof ska hanteras används tekniska
stöd­s ystem. Bidrar de endast med möjligheter, eller kan de också
begränsa verk­sam­heten? Under kursens gång kommer du att få en
inblick i hur teknik­användningen i dagens samhälle kan såväl skapa
kriser som före­bygga kriser.
Kontakt
Kursen, som är uppdelad i fyra delkurser, genomförs i huvudsak som
litteraturstudier med efterföljande seminarier.
Teknik till stöd för krisledning är lämplig för dig som vill arbeta med civil
krishantering i myndigheter eller andra organisationer, och är intresserad
av naturvetenskap och teknik.
Ämnet militärteknik
Militärteknik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som har sin
grund i flera olika ämnen från skilda discipliner. Det förenar sam­hälls­
vetenskapens förståelse av den militära professionen med natur­veten­
skapens fundament och ingenjörsvetenskapens påbyggnad och dynamik.
Studieperiod: HT15, v 36–02.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Grundläggande behörighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm. Jens Lindh, [email protected],
Eva Jensen, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
45
46
Fristående kurser | Militärteknik
Militärteknik – Litteraturkurs
15 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod Fhs-M1409
Du kan välja att läsa denna kurs som en helhet om 15 hp eller dela
upp kursen i ett eller två steg, steg 1 om 5 hp och steg 2 om 10 hp.
Läser du kursen i ett eller två steg anpassas mängden litteratur till
respektive kurs.
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2410
Kursinformation
Studieperiod: HT15 alternativt VT16.
Studietakt: Halvfart. Individuellt anpassad studietakt är möjlig.
Behörighet: Matematik D och Fysik B, alternativt Matematik 3c
och Fysik 2, samt 30 hp i militärteknik, natur- eller ingenjörs­
vetenskap.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm. Kursen kan i stor utsträckning bedrivas
som distansstudier.
Övrigt: Kursen riktar sig i första hand till personer inom
försvarssektorn.
Under kursen fördjupar du dig i ett militärtekniskt område genom att
på egen hand läsa in ett litteraturpaket på ungefär 2 000 sidor. Det
militärtekniska området väljs vid kursstart i dialog med kursansvarig
och litteratur bestäms sedan utifrån valt område.
Kursen examineras med en reflekterande essä samt muntlig exami­
nation där du förväntas kunna redogöra för och diskutera centrala
frågeställningar inom det valda området utifrån den lästa litteraturen.
Kontakt
Peter Bull, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Militärteknik – Litteraturkurs, steg 1
5 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod FHS-M1410
Under kursen fördjupar du dig i ett militärtekniskt område genom
att på egen hand läsa in ett litteraturpaket på ungefär 700 sidor. Det
militärtekniska området väljs vid kursstart i dialog med kursansvarig
och litteratur bestäms sedan utifrån valt område.
Kursen examineras med en reflekterande essä samt muntlig examination
där du förväntas kunna redogöra för och diskutera centrala fråge­
ställningar inom det valda området utifrån den lästa litteraturen.
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2411
Kursinformation
Studieperiod: HT15 alternativt VT16.
Studietakt: Halvfart. Individuellt anpassad studietakt är möjlig.
Behörighet: Matematik D och Fysik B, alternativt Matematik 3c
och Fysik 2, samt 30 hp i militärteknik, natur- eller ingenjörs­
vetenskap.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm. Kursen kan i stor utsträckning bedrivas
som distansstudier.
Övrigt: Kursen riktar sig i första hand till personer inom
försvarssektorn.
Kontakt
Peter Bull, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Fristående kurser | Militärteknik
47
Militärteknik – Litteraturkurs, steg 2
10 Högskolepoäng
|
Studieperiod HT15 › Anmälningskod Fhs-M1411
Under kursen fördjupar du dig i ett militärtekniskt område genom att
på egen hand läsa in ett litteraturpaket på ungefär 1 300 sidor. Det
militärtekniska området väljs vid kursstart i dialog med kursansvarig
och litteratur bestäms sedan utifrån valt område.
Kursen examineras med en reflekterande essä samt muntlig examination
där du förväntas kunna redogöra för och diskutera centrala fråge­
ställningar inom det valda området utifrån den lästa litteraturen.
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod FHS-M2412
Kursinformation
Studieperiod: HT15 alternativt VT16.
Studietakt: Halvfart. Individuellt anpassad studietakt är möjlig.
Behörighet: Militärteknik – litteraturkurs, steg 1.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm. Kursen kan i stor utsträckning bedrivas
som distansstudier.
Övrigt: Kursen riktar sig i första hand till personer inom
försvarssektorn.
Kontakt
Peter Bull, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Militärteknik – Teori och metod inför självständigt
arbete
7,5 Högskolepoäng
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod Fhs-M2413
Kursen behandlar vetenskapsteori och metodlära, med primärt fokus
på militärtekniska metoder, och den ger dig den kunskap som behövs
för att kunna skriva ett självständigt arbete i militärteknik. Kursen
inne­håller föreläsningar, obligatoriska seminarier och examineras i två
moment.
Kursen vänder sig i första hand till officerare som ska skriva själv­
ständigt arbete inför Högre stabsofficersutbildning med militär­teknisk
inriktning (HSU-T) eller till personer inom försvarssektorn som vill
fördjupa sig i ämnet militärteknik.
Kursinformation
Studieperiod: VT16.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: 60 hp i militärteknik.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen riktar sig i första hand till personer inom
försvarssektorn.
Kontakt
Jens Lindh, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
48
Fristående kurser | Militärteknik | Krigsvetenskap
Militärteknik – Självständigt arbete inför studier
på avancerad nivå
15 Högskolepoäng
|
Studieperiod VT16 › Anmälningskod Fhs-M2414
Kursen syftar till att öka din förmåga att planera, genomföra och
presentera ett självständigt arbete på grundnivå inom ämnet militär­
teknik. I kursen ingår även att opponera på en annan students själv­­
ständiga arbete. Under kursen får du därmed öva på hur praktisk
forskning går till och du får möjlighet att konstruera och besvara ett
forsknings­problem utifrån forskningens nuvarande ståndpunkt i ämnet.
Utbildningen sker i seminarieform och genom individuell handledning.
Kursen vänder sig i första hand till officerare som ska studera Högre
stabs­officersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU-T)
eller till personer inom försvarssektorn som vill fördjupa sig i ämnet
militärteknik.
Kursinformation
Studieperiod: VT16.
Studietakt: Helfart. Individuellt anpassad studietakt är möjlig.
Behörighet: Kursen Militärteknik – Teori och metod inför
själv­ständigt arbete 7,5 hp, eller motsvarande samt 60 hp i
militärteknik.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm. Kursen kan till viss del bedrivas som
distansstudier.
Övrigt: Kursen riktar sig i första hand till personer inom
försvarssektorn.
Kontakt
Jens Lindh, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Krigsvetenskap – Grundkurs
30 Högskolepoäng
STUDIEPERIOD HT15 › Anmälningskod FHS-M1412
Grundkursen i krigsvetenskap ger dig grundläggande kunskaper
om militärteori och militärstrategi samt hur militära operationer
idag planeras och genomförs.
I kursen kommer du bland annat att bekanta dig med vilka utmaningar
som idag finns avseende skapandet av militär förmåga och ett fram­
gångs­rikt utnyttjande av militära stridskrafter i olika typer av konflikter
och krig.
Reguljär och irreguljär krigföring
De fyra olika delkurserna behandlar såväl reguljär krigföring som
irreguljär krigföring med fokus på centrala militära teorier och på
viktiga militär­teoretiska begrepp. Dessutom problematiseras de
militära makt­medlens användningsområden i en samtida kontext.
Under kurserna diskuteras vidare de grundläggande frågorna om
hur de olika militära stridskrafterna uppträder och används inom
ramen för militära operationer samt hur dessa inriktas och leds enligt
västerländska teorier och doktriner om krigföring.
Innehåll
Klassisk och samtida militärteori
Militärstrategi och användandet av våld
Stridskrafter och operativ planering
Irreguljär krigföring och operativ planering
Kursinformation
Studieperiod: HT15, v 36–02.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Grundläggande behörighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ger ingen militär behörighet.
Kontakt
Marcus Mohlin, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
Fristående kurser | Ledningsvetenskap
49
Ledningsvetenskap – Grundkurs
30 Högskolepoäng
STUDIEPERIOD HT15 › Anmälningskod FHS-M1413
Ledning innebär att inrikta och samordna verksamheter för att
uppnå ett visst syfte. Att leda verksamhet under kris och konflikt
innebär andra utmaningar än vid normala förhållanden. Hur
skapar man inriktning och samordning, och hur motiverar man
personer att sedan genomföra detta?
Innehåll
På grundkursen i ledningsvetenskap tar vi upp den första av dessa
två utmaningar, det vill säga hur man åstadkommer inriktning och
samordning.
Studieperiod: HT15, v 36–02.
Studietakt: Helfart.
Behörighet: Grundläggande behörighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Ledning i kris och konflikt
Insatser utförs av en eller flera organisationer för att lösa en sam­hällelig
kris- eller konfliktsituation, vilket oftast sker under stor osäkerhet och
med stor press på de inblandade.
Exempel på kriser är större olyckor, terrorhot och naturkatastrofer. I
kursen studeras hur ledning kan och bör gå till under dessa förhållanden.
Kursen består av tre delkurser. Första delkursen beskriver olika typer
av insatser och vi diskuterar vilka ledningsproblem som måste tacklas
vid dessa specifika exempel. Utifrån dessa frågeställningar introduceras
några teorier om ledning, och teorierna fördjupas sedan i den andra
delkursen. I den tredje delkursen används ett praktiskt perspektiv för
att belysa och fördjupa kunskaperna.
Olika aspekter av insatsledning
En helhetssyn på insatsledning går som en röd tråd genom hela kursen,
som bland annat tar upp hur man hanterar inkommande osäker
information för att få en förståelse av situationen, besluts­modeller, hur
man lägger upp planer och hur man samverkar med andra inom och
utom organisationen. Målet är att förstå de generella aspekterna av
insats­ledning. Utifrån detta diskuterar vi vilka konse­kvenser detta får i
verkliga situationer.
Kursen avslutas med att studenterna själva, genom planering och roll­
spel, får genomföra en insats vid ett specifikt scenario.
Kursen är speciellt lämplig för dig som kan relatera till ledning utifrån
arbets­livserfarenhet eller tidigare högskolestudier.
Ledningsvetenskaplig översiktskurs
Ledningsvetenskaplig teori
Ledningsprocessen vid insatsledning
Kursinformation
Kontakt
Isabell Andersson, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
12 hp
12 hp
6 hp
50
Uppdragsutbildning | Område
Uppdragsutbildning | Inledning
Uppdragsutbildningar
Försvarshögskolan genomför många utbildningar på uppdrag av olika beställare, till exempel
Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Uppdrags­utbild­ningarna
riktar sig till myndigheter, företag och organisationer som upphandlar platser på utbildningen
för sina anställda. En uppdragsutbildning kan inte sökas av privat­personer eller köpas av
enskild firma.
Vi erbjuder uppdragsutbildningar inom områdena militär vidareutbildning, krishantering,
informationssäkerhet och ledarskap.
51
52
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning
130,5 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) är
en tvåårig akademisk uppdragsutbildning på avancerad nivå, beställd
av Försvarsmakten.
Huvudområdet är krigsvetenskap och utbildningen leder till en
magister­­examen i ämnet. HSU Op ska ge en fördjupad förmåga att
göra bedömningar av komplexa militära problem, där såväl veten­
skapliga, samhälleliga och etiska avvägningar behandlas, även under
begränsade tidsförhållanden.
Samma förmåga ska också uppnås för att planera, genomföra och
utvärdera gemensamma operationer, såväl nationella som inter­
nationella, med fokus på operationskonst på operativ ledningsnivå.
Dess­utom ska officeren kunna lösa uppgifter som stabsofficer på
högre lednings­nivåer.
HSU Op omfattar ett brett spektrum av olika komplexa militära
operationer. Den gemensamma operationen och centrala operativa
problemställningar avseende strategi, taktik och samordning under
begränsade tidsförhållanden placeras i centrum. Operationen känne­
tecknas av samordning av olika stridskraftsslag och verksamhet,
vilket ställer krav på kunskap om verksamhet inom såväl överordnad
militär­strategisk nivå som underordnad taktisk nivå och relationer
till civila aktörer.
Utöver krigsvetenskapen ska andra vetenskapliga perspektiv och ämnen
integreras då så är lämpligt. Det gäller särskilt ämnen som militär­
teknik och ledarskap under påfrestande förhållanden. Genom hela
utbildningen genomförs en kurs som fokuserar på officers­professionens
särart med tonvikt på ledarskap och utifrån ett psykologiskt individrespektive sociologiskt samhällsperspektiv. Även andra ämnen som
exempelvis ledningsvetenskap, säkerhetspolitik, militär­strategi, militär­
historia och folkrätt integreras i olika omfattning.
Utbildningen påbörjas i augusti år ett (2016) och avslutas i juni år tre
(2018). De studerande, totalt ungefär 50, indelas i två avdelningar
om ungefär 25 officerare, allsidigt sammansatta med studerande från
olika försvars­grenar och delar av Sverige samt ett antal internationella
officerare. Studierna bedrivs i en i huvudsak bunden studiegång.
Distans­arbete i form av enskilda studier genomförs under viss tid av
utbildningen. Stor vikt läggs vid seminariebehandling och grupp­
arbete med ansvar för både egen och andras utbildning.
Innehåll
Teori och metod i krigsvetenskap
Krigföring och kritiskt tänkande
Militärstrategi
Försvarsgrenstaktik och operativa funktioner
Operationskonst
Reguljär krigföring
Irreguljär krigföring och stabsövningar
Fördjupningskurs
Självständigt arbete, D-uppsats
Ledarskap och officersprofessionen
7,5 hp
7,5 hp
15 hp
13,5 hp
15 hp
15 hp
22,5 hp
7,5 hp
15 hp
12 hp
programinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Krav enligt Försvarsmakten.
Nivå: Avancerad nivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Utbildningen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om utbildningsstart och anmälan se www.fhs.se.
Delar av utbildningen genomförs på engelska.
Kontakt
Hans-Göran Olsson, [email protected],
Militära programledningen.
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
53
Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk
inriktning
130,5 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU­-T)
utgörs av fyra terminers studier om totalt tio kurser, vilka samtliga
är öppna även för andra studerande. I takt med att världen blir allt
mer teknikberoende, har även kunskapen om teknikens påverkan på
militär verksamhet blivit allt viktigare.
Utbildningen inom ämnet militärteknik under HSU-T syftar främst
till att ge de kunskaper och verktyg som är nödvändiga för mili­
tära chefers förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar
vid komplex militär verksamhet. Såväl vid insatser, nationellt eller
internationellt, som vid utveckling av militära förmågor för Försvars­
maktens behov.
Under kurserna i militärteknik integreras även andra vetenskapliga
perspektiv och ämnen, bland annat folkrätt och ledningsvetenskap.
Utbildningen är så utformad att den ger kunskaper och förmågor
som är relevanta för stabsofficersbefattningar samt tränar förmågan
att skapa förutsättningar för att planera, genomföra och utvärdera
komplex militär verksamhet.
Utbildningen ger behörighet att inneha så väl tekniska som generella
befattningar inom Försvarsmakten och dess närstående myndigheter.
Innehåll
Teori och metod i krigsvetenskap
Krigföring och kritiskt tänkande
Internationell stabstjänst med militärtekniskt
perspektiv
Ledarskap och officersprofessionen med
militärteknisk inriktning
Teori och metod i militärteknik
Militärteknik och operativ ledning
Teknik för militära förmågor
Militärteknisk fördjupning, del 1
Militärteknisk fördjupning, del 2
Militärteknik och insats
Materielsystemledning
Självständigt utrednings- och forskningsarbete,
D-nivå
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
4,5 hp
13,5 hp
15 hp
15 hp
15 hp
15 hp
7,5 hp
7,5 hp
15 hp
programinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt särskild
behörighet i Svenska B, Engelska A, Samhällskunskap A/Sam­
hälls­kunskap 1 b/ Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Matematik D/
Matematik 4, Fysik B/Fysik 2. Därutöver officers­examen eller
generell examen på grundnivå, med minst 90 högskole­poäng
(inklusive ett självständigt arbete på grundnivå om minst 15
hög­­skolepoäng) i militärteknik alternativt krigsvetenskap, eller
mot­svarande utländsk examen, eller annan av Försvarsmakten
angiven utbildning. Därutöver kunskap och erfaren­het från
högre förbandsnivå inom egen arena.
Nivå: Avancerad nivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Utbildningen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om utbildningsstart och anmälan se www.fhs.se.
Kurserna i utbildningen kan även läsas som fristående kurser
av anställda inom försvarssektorn.
Kontakt
Mikael Hagenbo, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
54
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
Högre stabsofficersutbildning för Försvarsmakts­
ingenjörer
63 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
Programmet är framtaget för Försvarsmaktsingenjörer och följer
delar av Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning
(HSU­-T ) i syfte att främst fördjupa kunskaper om hur tekniken och
dess utveckling bäst kommer till nytta i militär förmågeutnyttjande
och förmåge­skapande verksamhet.
Utbildningen inom ämnet militärteknik syftar främst till att ge de
kunskaper och verktyg som är nödvändiga för militära chefers för­
ståelse för teknikens möjligheter och begränsningar vid militär verk­
samhet både nationellt och internationellt.
Kurserna i utbildningen är så utformade att de ger kunskaper och
förmågor som är relevanta för stabsofficersbefattningar för För­svars­
makts­ingenjörer, samt tränar förmågan att planera, genom­föra och
utvärdera militär verksamhet.
Utbildningen ger kunskap och färdighet avseende såväl förmåge­
utnyttjande som förmågeskapande verksamhet och behörighet att
inne­­ha såväl tekniska som generella befattningar inom Försvars­
makten och dess när­stående myndigheter.
Högre stabsofficersutbildning för Försvarsmaktsingenjörer
(HSU ­FM Ing) utgörs av två terminers studier om totalt fem kurser.
Innehåll
Militära planeringmetoder
Militärteknisk fördjupning, del 1
Militärteknik och operativ ledning
Teknik för militära förmågor
Militärteknisk fördjupning, del 2
3 hp
15 hp
15 hp
15 hp
15 hp
programinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Civilingenjörsexamen eller motsvarande
högskole­utbildning. Därutöver kunskap och erfarenhet från
högre för­bands­­nivå inom egen arena.
Nivå: Avancerad nivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Utbildningen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om utbildningsstart och anmälan se www.fhs.se.
Kurserna i utbildningen kan även läsas som fristående kurser
av personer inom försvarssektorn.
Kontakt
Mikael Hagenbo, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
55
Stabsutbildning
60 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
Stabsutbildningen (SU) är en uppdragsutbildning beställd av Försvars­
makten. Grunden för Försvarsmaktens utbildningar är utvecklingen av
förmågan att leda väpnad strid och SU ska ge en generell stabskompetens
för att kunna tjänstgöra i befattningar på högre förbandsnivå inom egen
försvarsgren såväl nationellt som internationellt över hela konfliktskalan.
SU ska medge en utveckling mot taktisk nivå eller högre.
SU fokuserar på det egna stridskraftsslaget och dess verksamhet inom
ramen för den militära operationen, det vill säga taktik. Taktik är konsten
att besegra en motståndare genom strid. För att nå framgång är det viktigt
att förstå sin del i ett större sammanhang. Detta kräver bland annat
befäst taktisk förmåga, insikt om militära tekniska systems möjligheter
och begränsningar samt insikt om förbandskultur och traditioner inom
de olika stridskrafterna. Först då ger den gemensamma operationen full
effekt. Officeren ska ges förmåga att självständigt bedöma situationen,
fatta beslut om lämpliga medel och metoder samt agera i tid.
SU utgörs av en sammanhållen utbildning motsvarande två terminer.
Utbildningen vänder sig till dem som planeras mot att tjänstgöra i be­
fatt­ningar OF 3 på lokal nivå och med potential för arbete på central
nivå samt att eventuellt genomföra Högre stabsofficersutbildning (HSU)
inom de närmaste åren.
Ingående ämnen och kurser
Huvudområdet är krigsvetenskap som är det ämne som studerar
krig, krigföring och användning av militära medel i alla typer av
insatser. Ämnet är unikt i Sverige och finns i denna form endast vid
Försvarshögskolan. Krigsvetenskap utgör den akademiska basen för
officersutbildningen och ämnet innefattar dels en traditionell akademisk
kunskapsinriktning, dels en färdighets- och förmågeutvecklande del.
Vid Försvarshögskolan anordnas inom detta huvudområde utbildning
och forskning primärt inom följande delområden: militärstrategi,
operations­konst och taktik, militärteori, folkrätt, militärteknik,
lednings­vetenskap samt ledarskap.
Utbildningens upplägg
De studerande indelas i studiegrupper om 7–12 studerande, organiserade
i avdelningar om maximalt 30 officerare. Avdelningar och studie­grupper
är allsidigt sammansatta med studerande från olika försvars­grenar,
trupp­slag och delar av Sverige. Studierna bedrivs i en i huvudsak
bunden studie­gång (schemalagd). Distansarbete genomförs under viss
tid, cirka 10 % av utbildningen. Stor vikt läggs vid seminariebehandling
och grupp­a rbete med ansvar för både egen och andras utbildning.
Där så är möjligt genomförs utbildningen försvarsgrensintegrerat.
Innehåll
Grundkurs Militärteori
Grundkurs Militärteknik
Grundkurs Mark-, marin-, eller luftoperationer,
beroende på studerandes arenatillhörighet.
Grundkurs Militärstrategi
Fortsättningskurs Militärteknik
Grundkurs Operativ planering
Grundkurs Ledarskap och officersprofessionen
Fortsättningskurs Mark-, marin-, eller
luftoperationer
Grundkurs Strategisk operativ tillämpning
6 hp
4,5 hp
9 hp
7,5 hp
3 hp
4,5 hp
4,5 hp
19,5 hp
1,5 hp
programinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Krav enligt Försvarsmakten.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Utbildningen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
Utbildningen genomförs generellt måndag kl. 09.40 till fredag
kl. 12.30. För information om utbildningsstart och anmälan se
www.fhs.se.
Kontakt
Håkan Jönsson, [email protected],
Militära programledningen.
56
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
Militärteknisk påbyggnadsutbildning
60 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
Militärteknisk påbyggnadsutbildning (MPU) är en sammanhållen
utbildning omfattande ett år för anställda i Försvarsmakten.
Utbildningen är ett komplement till tidigare utbildning på Försvars­
maktens skolor och på Försvarshögskolan inom framförallt militär­
teknik och krigsvetenskap, samt till civil utbildning inom framförallt
teknik. Utbildningen kan läsas av officerare med och utan tidigare
erfarenhet från tekniska befattningar och av specialist­officerare som
också har annan högskoleexamen på grundnivå.
Genom studier ska officeren erhålla kompetens avseende förståelse
för teknikens användning i militära operationer. Officeren ska kunna
tjänst­göra såväl nationellt som internationellt över hela konflikt­
skalan. Kompetensen ska vara framtidsinriktad och giltig lång tid, det
vill säga minst 10 år.
Utbildningen ger kompetens för både generella befattningar och
specifika tekniska befattningar. Detta uppnås genom att utbildningen
bland annat utformas så att den tränar förmågan att planera, genomföra
och utvärdera militär verksamhet.
Efter genomförd MPU ska officeren:
• Besitta kunskaper inom relevanta tekniska områden så att militära
tekniska systems möjligheter och begränsningar kan analyseras själv­
ständigt alternativt med hjälp av analysverktyg eller teknisk expertis.
• Besitta förmåga att, som chef eller i stab, analysera tekniska system
på taktisk nivå och därvid kunna utnyttja de egna förbandens
styrka och motståndarens svagheter.
• Vid hantering av analyser av tekniska system använda ett kritiskt
förhållningssätt genom att aktivt använda sina kunskaper för att
värdera rimligheten och nyttan av analysen.
• Kunna delta i planering, genomförande och utvärdering av militär
verksamhet på egen arena, såväl nationellt som internationellt.
• Kunna lösa allmänna uppgifter som stabsofficer.
• Visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera
militärtekniska aspekter på militär verksamhet, såväl nationella
som internationella, på taktisk nivå.
• Kunna leda arbetsgrupper i stabsarbete som kräver specifik
militär­teknisk förståelse.
• Besitta förmåga att, inom ramen för Försvarsmaktens utveckling,
deltaga i materielutveckling på ett sådant sätt att Försvarsmaktens
förmågor förstärks.
Innehåll
Militärteknisk fördjupning, del 1
Militärteknik och operativ ledning
Teknik för militära förmågor
Militärteknisk fördjupning, del 2
15 hp
15 hp
15 hp
15 hp
Programinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt särskild
behörig­het i Svenska B, Engelska A, Samhälls­kunskap A/Sam­
hälls­­kunskap 1b/Samhällskunskap 1a1 +1a2, Matematik D/
Matematik 4 och Fysik B/Fysik 2.
Godkänd grundläggande officersutbildning/officersexamen
alternativ specialistofficersexamen eller annan högskole­
examen på grundnivå.
Kunskap och erfarenheter från lägre förbandsnivåer inom egen
försvarsgren.
Kursen Teori och metod i militärteknik (13,5 hp).
Nivå: Avancerad nivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Utbildningen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om utbildningsstart och anmälan se www.fhs.se.
Kurserna i utbildningen kan även läsas som fristående kurser av
personer inom försvarssektorn.
Kontakt
Mikael Hagenbo, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
57
Ledning av förmåge- och konceptutveckling
60 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
Utbildningen syftar till att de studerande ska lära sig arbeta struktu­
rerat med utveckling, det vill säga hur man utvecklar för­mågor
och koncept utifrån ställda krav och hur man prövar att de ställda
kraven uppfylls samt vilken påverkan doktriner och regel­verk har i
utvecklingen. I detta ingår att veta hur man finner och samlar relevant
tidigare kunskap (resultat av forskning och beprövad erfaren­het), hur
man värderar detta material, och hur man omsätter och vidare­­utvecklar
kunskapen till nya koncept.
Innehåll
Utbildningens målgrupp är den svenska Försvarsmakten, försvars­
maktsanknutna myndigheter, de nordiska grannländernas försvars­
makter samt NATO- och PfP-länder.
Programinformation
Utbildningens upplägg och innehåll
Programmet inleds med kursen ”Vetenskaplig Metod” som intro­
ducerar det vetenskapliga tänkandet; vad som skiljer ett veten­
skapligt problem från ett vardagligt. Kursen behandlar hur man söker
information och värderar sina källor samt hur man skriver en veten­
skaplig rapport. Detta tillämpas i de därpå följande kurserna då de
studerande författar rapporter, essäer och andra texter.
Programmets andra kurs ”Förmåge- och konceptutveckling I”
be­handlar hur interaktionen mellan politiska och militära lednings­
nivåer påverkar förmåge- och konceptutveckling samt hur denna
styrs såväl nationellt som inom olika internationella organisationer.
Den därpå följande kursen ”Systemtänkande” introducerar system­
tänkande och system­utvecklingsprocesser.
Militära system består ofta av teknisk utrustning som används av
människor som är organiserade och som tillämpar metoder och
regel­verk då de utför sina uppgifter. I utbildningen ingår därför en
kurs som behandlar dessa respektive aspekter: ”Organisation och
människa-system-interaktion”.
Kurs ”Projektledning” lär de studerande att planera, hålla samman och
administrera projekt. Kursen ”Förmåge- och koncept­utveckling II”
fokuserar på metoder för innovation och koncept­utveckling och i den
avslutande kursen ”Självständigt arbete” får de studerande integrera
och demonstrera vad de lärt sig under utbildningen.
Vetenskaplig metod
Förmåge- och konceptutveckling 1
Systemtänkande
Organisation och människa-system interaktion
Projektledning
Förmåge- och konceptutveckling 2
Självständigt arbete
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
7,5 hp
15 hp
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Utbildningen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om utbildningsstart och anmälan se www.fhs.se.
Samtliga ingående kurser går att studera som enskilda kurser.
För vissa av kurserna krävs särskild behörighet om de läses
som enskilda kurser.
Utbildningen kan komma att ges på engelska.
Kontakt
Anders Josefsson, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
58
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
Taktisk stabskurs
12 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
Den Taktiska stabskursen (TSK) riktar sig till reservofficerare på
kaptensnivå och officerare med specialkompetens. Grunden för
utbildningen är utvecklingen av förmågan att leda väpnad strid.
Syftet med kursen är att tillgodose Försvarsmaktens behov av stabs­
officerare med kompetens för tjänst på nivå 4 (OF 3). Den över­
gripande målsättningen är att ge en generell stabskompetens för
tjänstgöring i befattningar på högre förbandsnivå inom eget strid­
krafts­slag såväl nationellt som internationellt över hela konflikt­
skalan. Vidare ska officeren få en breddad förståelse för det militära
makt­medlets roll samt de olika stridskraftslagens och funktionernas
utnyttjande inom ramen för en gemensam operation.
Kursen är uppbyggd kring en krigsvetenskaplig ämneskärna. Övriga
ämnen behandlar de politiska, militärstrategiska, folkrättsliga och
militär­tekniska sammanhangen i en multifunktionell miljö, vilka
är förutsättningar för framgångsrik operativ planering och taktiskt
agerande. Kursen belyser även ledning och ledarskap i syfte att
öka kunskap och förståelse om ledarskapets villkor och den egna
professions­utvecklingen.
Taktisk stabskurs genomförs i tre delar. Första delen är mark- marinoch flyg-stridskraftsgemensam utbildning i bland annat strategi, taktik,
ledarskap, folkrätt och militärteknik inklusive en fördjupning inom
mark- marin- och flyg- stridskrafterna. Andra delen av TSK är ett själv­
ständigt skrivarbete och den tredje delen är en introduktion till arbetet
i en stab på olika ledningsnivåer samt deltagande i en stabs­övning.
Del­kurs ett och tre examineras individuellt genom obligatorisk närvaro
samt aktivt deltagande vid seminarier, fält­övningar, applikatoriska
exempel, fallstudier, vissa föreläsningar och utbildning i stabsliknande
organisation eller motsvarande (CJSE/VIKING). Det individuella
skriftliga arbetet, del två av utbildningen, examineras under delkurs tre.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Krav enligt Försvarsmakten.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Utbildningen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
Utbildningen är i mån av plats öppen även för anställda utan
officersutbildning inom stat, kommun och landsting.
För information om kursstart och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Hans-Olof Dahl, [email protected],
Militära programledningen.
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
59
Introduktionskurs i krigsvetenskap
10,5 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
Introduktionskursen i krigsvetenskap för OF 2 är en uppdrags­utbildning
beställd av Försvarsmakten. Kursen är avsedd för officerare som fått sin
grundläggande officersutbildning före 2009 och ska ge grund­läggande
kunskaper i militärstrategi, taktik samt vetenskapsteori och metod för
fortsatta studier inom Försvarsmakten.
Kursen är en introduktion till taktik och taktisk kompetens i en strategisk
kontext som är indelad i fyra moduler:
1. Taktik i ett militärstrategiskt sammanhang kopplat till en introduktion
av vetenskapsteori och metod.
2. Operationer, växelverkan av strid och teknik kopplat till en intro­
duktion av kvantitativ metod.
3. Ledaren och uppdragstaktik, språk, tolkning och människa kopplat
till en introduktion av kvalitativ metod.
4. Taktisk prestation som verktyg i operationer kopplat till en fall­­studie
som metod för att förstå taktisk prestation i ett större perspektiv.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Krav enligt Försvarsmakten.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om utbildningsstart och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Len Heinlaid, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Krigsvetenskap – högre operativ chefskurs
6 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Temat för utbildningen är planering och genomförande av gemen­
samma militära operationer.
Kursen består av 4 block: block 1 omfattar i huvudsak militärteori,
block 2 handlar i huvudsak om planering och genomförande av en
gemensam multinationell operation, block 3 fokuseras inledningsvis på
irreguljär krigföring och COIN och avslutas med ett operativt applex
med ett scenario baserat på verkliga händelser i Sierra Leone och ett
fiktivt scenario i Östersjön. Block 4 omfattar en utbildningsresa till
Bryssel och Brunssum där olika instanser inom EU och NATO besöks
i syfte att få en syntes av erhållen kunskap och den senaste militär­
strategiska och operativa verkligheten.
Utbildningen varieras med föreläsningar, litteraturstudier och seminarier.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Genomförd Högre Militär Utbildning (HMU)
eller motsvarande.
Nivå: Avancerad nivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om utbildningsstart och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Ola Bogren, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
60
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
Krigsvetenskap – informationsoperationer inom
ramen för en gemensam operation
7,5 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursinformation
Fokus för kursen ligger på operativ nivå med utgångspunkt i den
svenska synen och doktrinen, kompletterat med exempel på andra
organisationers och länders syn.
Kursen består av två delar, del 1 som omfattar en studie av informations­
miljön och grunder avseende informationsoperationer, och del 2 som
omfattar deltagande i en stabsövning där den studerande får tillämpa
sina kunskaper inom informationsoperationer inom ramen för en
gemen­sam operation. Under kursen genomförs även studiebesök.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Stabsutbildning eller kandidatexamen samt
grundkurs operativ analys.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om kursstart och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Irene Clément, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Krigsvetenskap – strategisk-operativ under­­rättelse­
tjänst
7,5 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Efter kursen ska den studerande ha fått en breddad och fördjupad
kunskap och förståelse, för att kunna tjänstgöra i kvalificerad under­
rättelse­befattning på operativ ledningsnivå, såväl nationellt som inter­
nationellt. Den studerande ska vidare få viss förståelse för hur under­
rättelsearbete kan bedrivas på strategisk ledningsnivå.
Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, fallstudier,
studieresor och tillämpade moment. Inledningsvis bibringas den
studerande kunskap om underrättelsefunktionen genom litteratur­
studier, seminarier och studiebesök.
Därefter bibringas den studerande ett nationellt och internationellt
perspektiv på underrättelsefunktionen genom resor.
Avslutningsvis, med vunna kunskaper under kursen, genomförs ett
syntesseminarium i syfte att belysa nutid, framtid och vägval för
underrättelsefunktionen.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Flerårig tjänstgöring inom underättelse­
funktionen samt genomfört Försvarshögskolans Stabs­utbildning
alternativt motsvarande kompetensnivå.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om kursstart och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Peter Engström, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
61
Krigsvetenskap – grundkurs strategisk/operativ
logistik
7,5 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen syftar till att ge den studerande grundläggande kunskaper om
hur logistiken leds och samordnas på strategisk och operativ nivå.
Kursen behandlar:
• Operativa (militärstrategiska) logistikresurser.
• Operativ logistikledning och -samordning inkluderande planering,
genomförande och uppföljning.
• Jämförelse över andra länders/organisationers logistikprinciper
med svensk logistikutveckling.
Kursen riktar sig till officerare eller civila som kommer att arbeta eller
redan arbetar med strategisk-operativ logistik.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: För officerare genomförd Stabsutbildning
och för civil personal examen på grundnivå.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
Kursen är avgiftsbelagd. För information om kursstart och
anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Michael Dorn, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Krigsvetenskap – grundkurs strategisk och operativ
kommunikations­tjänst
6 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen syftar till att ge den studerande grundläggande kunskaper
om hur kommunikationstjänsten leds och samordnas på strategisk
och operativ nivå.
Kursen behandlar:
• Operativ- och militärstrategisk kommunikationstjänst.
• Ledning av kommunikationstjänst på militärstrategisk och operativ
nivå samt resursgenerering, allokering, planering, genom­förande
och uppföljning av transporter vid insatser.
• Principer och samordning av kommunikationsresurser med olika
aktörer inom funktionsområdet.
• Jämförelse med andra länders och organisationers lednings­principer
samt utveckling med svensk ledningsprincip och utveckling av
kommunikationstjänsten.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Officersutbildning alternativt annan relevant
utbildning inom kommunikationstjänst.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
Kursen är avgiftsbelagd. För information om kursstart och
anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Lars Berndtson, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
62
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
Krigsvetenskap – grundkurs militärteori inklusive
vetenskaps­teori
4,5 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursens syfte är att ge en allmän introduktion till militärteori.
Kursen innehåller också grundläggande vetenskapsteoretiska avsnitt.
De två inledande veckorna innehåller föreläsningar och seminarier
och ger en introduktion till ämnet militärteori. Seminarierna kommer
att fokusera på diskussioner för att skapa förståelse för militärteoretiska
begrepp och teorier samt att sätta in dessa i en vetenskapsteoretisk
kontext. Sista veckan är avsatt för självstudier och hemtentamen.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt genomgången TAP eller motsvarande militär utbildning.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
Kursen är avgiftsbelagd. För information om kursstart och
anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Ragnar Strandberg, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Krigsvetenskap – fortsättningskurs teori och metod
7,5 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Krigsvetenskaplig fortsättningskurs teori och metod behandlar
veten­­skap­liga teorier och metoder för att den studerande ska erhålla
till­räcklig kunskap och förståelse i dessa ämnen för att på egen hand
kunna producera en enklare vetenskaplig text.
Kursen ger grundläggande kunskaper i vetenskapsteori, teori och veten­
skapliga metoder som källkritik, kvantitativ metod, intervjumetod och
diskursanalys, samt kunskaper om forskningsprocessen och sam­bandet
mellan teori, metod och tillämpning.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt genomgången Taktisk utbildning eller motsvarande.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
Kursen är avgiftsbelagd. För information om kursstart och
anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Karl Sörenson, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
Krigsvetenskap – självständigt arbete
15 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen syftar till att öka den studerandes förmåga att göra själv­ständiga
och kritiska bedömningar, att självständigt urskilja, formulera och lösa
problem, att söka och värdera vetenskaplig kunskap, att följa kunskaps­
utvecklingen och att utbyta kunskaper med personer utan special­
kunskaper inom området.
Kursen består av en övning i att formulera ett vetenskapligt problem
och att planlägga, genomföra och försvara en vetenskaplig under­
sökning. Den studerande ska självständigt genomföra en väl avgränsad
under­sökning som denne själv valt och utformat i samråd med en hand­­
ledare, samt försvara sitt eget arbete och opponera på ett mot­­svarande
arbete vid ett seminarium.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Godkända grund- och fortsättningskurser
(minst 60 hp) i krigsvetenskap, eller motsvarande.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
Kursen är avgiftsbelagd. För information om kursstart och
anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Gunilla Eriksson, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Kursen vänder sig i första hand till officerare som ska studera Högre
stabsofficersutbildning (HSU).
Teori och metod i militärteknik
13,5 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen syftar till att ge en grund för fortsatta fördjupade studier,
dels i ämnena matematik, optimering, mekanik och statistik, dels
i användandet av metoder för att bedöma och utvärdera militär­
tekniska system.
Balansen mellan matematik, optimering, mekanik och statistik är
anpassad så att kursens utformning speglar behovet av kunskaper och
färdigheter i efterföljande kurser inom HSU-T eller MPU.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Matematik D och Fysik B, samt officers­
examen eller motsvarande kunskaper om Försvarsmakten.
Nivå: Avancerad nivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
För information om kursstart och anmälan se www.fhs.se.
Kursen kan läsas av personer inom försvarssektorn.
Kontakt
Mikael Hagenbo, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
63
64
Uppdragsutbildning | Militära uppdragsutbildningar
Militärteknik – utveckling och anskaffning av
militära system – Grundkurs
3 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen syftar till att ge den studerande grundläggande kunskap om
utveckling och anskaffande av militära komplexa tekniska system.
Kursen omfattar bland annat:
• Grunderna i militär systemutveckling
• Systembegreppet i materielanskaffningssammanhang
• Processorienterat utvecklingsarbete
• Livscykelperspektivet
• Kund- och leverantörsförhållanden.
Kursen riktar sig till aktörer i både kund- och leverantörsledet, exempel­
vis Försvarsmakten, Försvarets Materielverk och försvarsindustrin.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt 3-5 år
relevant erfarenhet av arbete med försvarsmaterielsystem,
”Systems Engineering” eller närliggande områden.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
Kursen är avgiftsbelagd. För information om kursstart och
anmälan se www.fhs.se. Kursen riktar sig i första hand till
personer inom försvarssektorn.
Kontakt
Toivo Sjöberg, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Militärteknik – utveckling och anskaffning av
militära system – Fortsättningskurs
2 Högskolepoäng
|
Ges på uppdrag av Försvarsmakten
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen är en naturlig fortsättning på Militärteknik - utveckling och
anskaffning av militära system – grundkurs. Den syftar ytterst till
att skapa ny kunskap för att förbättra och effektivisera den militära
materiel­försörjningen.
Under kursen granskar de studerande enskilt och i grupp ett avgränsat
tema inom ramen för materielförsörjningsprocessen. Till sin hjälp har
de studerande föreläsningar, litteraturstudier och datainsamling i form
av hearings med dagligen inbjudna expertpaneler. Grupperna genom­
för tillsammans en syntes av insamlad information och presenterar
denna i form av en rapport som ska mynna ut i konkreta förslag på
förbättringar av materielprocessen inom gruppens avgränsade tema.
Kursinformation
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Genomgången grundkurs Militärteknik utveckling och anskaffning av militära system samt relevant
erfarenhet av arbete med försvarsmaterielsystem.
Nivå: Avancerad nivå.
Studieort: Stockholm.
Övrigt: Kursen ges på uppdrag av Försvarsmakten.
Kursen är avgiftsbelagd. För information om kursstart och
anmälan se www.fhs.se. Kursen riktar sig i första hand till
personer inom försvarssektorn.
Kontakt
Toivo Sjöberg, [email protected],
Militärvetenskapliga institutionen.
Uppdragsutbildning | Krisberedskap
Solbackakursen – Utbildning för ledande personer
inom svenskt samhälls- och näringsliv
4 dagar
|
Deltagande i kursen sker efter särskild inbjudan
Syftet med Solbackakursen är att stärka förståelsen för Sveriges säker­
hets­politik, säkerhetspolitiska intressen och svensk krisberedskap
inom ramen för en allt mer globaliserad värld och ett tätare samarbete
inom EU.
Innehåll i korthet:
• Det svenska säkerhetskonceptet och dess utveckling.
• Svensk och europeisk säkerhetspolitik.
• Samhällets sårbarhet och möjligheterna att skapa ett robust samhälle.
• Samhällets krishanteringsförmåga med tonvikt på stats­ledningens,
myndigheters, näringslivets och oganisationers ansvar och uppgifter.
• Försvarsmaktens roll och uppgifter.
Målgrupp är ledande personer från riksdag, departement, centrala och
regionala myndigheter inklusive Försvars­makten, kommuner, landsting,
forskning och utbildning samt näringsliv, organisationer och media.
Kursinformation
Omfattning: 4 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Övrigt: Kursen genomförs på uppdrag av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap samt Försvarsmakten.
Deltagande i kursen sker efter särskild inbjudan.
Kontakt
Lars Hedström, [email protected],
Annica Holmström, [email protected],
Institutet för högre totalförsvarsutbildning.
65
66
Uppdragsutbildning | Krisberedskap
Högre kurs i samhällets krisberedskap – Steg 1
3 veckor
|
genomförs på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Försvars­makten.
Kursens syfte är att ge kursdeltagarna möjlighet att utveckla kunskap
om samhällets krisberedskap och civil-militär samverkan över hela hot­
skalan före, under och efter en kris.
Ett ytterligare syfte är att lära av varandras erfarenheter samt skapa
och utveckla ett brett kontaktnät.
Innehåll
• Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska utveckling.
• Regelverk för krisberedskap och höjd beredskap.
• Samhällets krisberedskap lokalt, regionalt och nationellt.
• Risk- och sårbarhetsanalyser.
• Hot mot och risker med samhällsviktig infrastruktur.
• Roller och ansvar inom samhällets krisberedskap.
• Funktioner och processer för informationsinhämtning, besluts­
fattande och kommunikation.
• Försvarsmaktens uppgifter.
• Försvarsmaktens möjlighet till stöd till och behov av stöd från det
övriga samhället.
• Försvarsplanering och ett nytt civilt försvar.
• Kriskommunikation.
• Uppföljning, utvärdering och lärande från övningar och inträffade
händelser.
• Krishantering inom EU och Nato.
Lärandemål
Kursdeltagarna ska efter kursen kunna:
• analysera de grundläggande begrepp och principer som styr
samhällets krisberedskap på lokal, regional och nationell nivå.
• redovisa de grundläggande principerna för civilt försvar.
• redogöra för det svenska militära försvarets grundläggande uppgifter
samt hur det kan stödja, respektive få stöd av, övriga samhället.
• sammanfatta svensk säkerhetspolitik och dess utveckling i relation
till totalförsvaret, samhällets krisberedskap och den svenska
solidaritetsförklaringen.
• förklara EU:s och Natos solidaritetsförklaringar samt möjligheter
att stödja medlemsländerna vid en samhällskris eller väpnat angrepp.
Pedagogik och metodik
Utbildningen bedrivs processinriktad med inslag av föreläsningar,
grupparbeten, gruppdiskussioner, rollspel, seminarier, studiebesök
och studieresor.
Kursinformation
Omfattning: Kursen omfattar tre veckors sammanhållen
utbildning inklusive studiebesök och studieresa. Kursen är ej
poänggivande.
Övrigt: Kursen vänder sig till dig som i ditt arbete behöver
vara väl insatt i samhällets krisberedskap och civil-militär
samverkan samt för dessa områden relevant säkerhetspolitik.
Kursen genomförs på uppdrag av Myndigheten för samhälls­
skydd och beredskap (MSB) samt Försvars­makten.
Anmälan för icke-Försvarsmaktsanställda sker på MSB:s
hemsida www.msb.se.
För Försvars­makts­anställda sker anmälan till Chefs­utvecklings­
enheten FM HRC. Respektive myndighet beslutar om ditt
deltagande. Kursintyg utfärdas till deltagare efter fullföljd kurs.
Kontakt
Hans Andersson, [email protected],
Annica Holmström [email protected],
Institutet för högre totalförsvarsutbildning.
Uppdragsutbildning | Krisberedskap
67
Högre kurs i samhällets krisberedskap – Steg 2
4 + 3 veckor
|
genomförs på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Försvars­makten.
Kursens syfte är att ge kursdeltagarna möjlighet att utveckla en
fördjupad kunskap om samhällets krisberedskap och civil-militär
samverkan över hela hotskalan före, under och efter en kris.
Ett ytterligare syfte är att lära av varandras erfarenheter samt skapa
och utveckla ett brett kontaktnät.
Innehåll
• Risk- och krispsykologi.
• Människan i krishanteringen.
• Kriskommunikation.
• Lokal och regional krisberedskap (studieresa).
• Krisberedskap på nationell och internationell nivå.
• Sverige på den internationella krishanteringsarenan.
• Utvecklingen inom krisberedskap i några grannländer.
• Global säkerhet.
• Funktioner och processer for informationsinhämtning, besluts­
fattande och kommunikation.
• Sveriges EU-representations verksamhet (studieresa).
• EUs institutioner och deras krishanteringsarbete (studieresa).
• Nato och dess krishanteringsarbete (studieresa).
• Säkerhetslösningar och krisberedskap i två europeiska länder
(studieresa).
• Syntes av hela kursen.
Lärandemål
Kursdeltagaren ska efter kursen kunna:
• kategorisera de begrepp och principer som styr samhällets kris­
beredskap på lokal, regional och nationell nivå.
• förklara hur människor påverkas vid kriser.
• ange exempel på hot, risker och sårbarheter i vårt samhälle.
• tillämpa de grundläggande principerna för civilt försvar.
• visa det svenska militära försvarets grundläggande uppgifter samt
hur det kan stödja, respektive få stöd av, övriga samhället.
• ge exempel på Sveriges internationella arbete för global säkerhet.
• analysera EU:s och Natos möjlighet att stödja medlemsländerna
vid en samhällskris.
• illustrera hur några specifika länders säkerhetslösningar och
krisberedskapssystem skiljer sig från Sveriges.
Kursinformation
Omfattning: Kursen genomförs i två delar (fyra veckor för Steg
2:1 och tre veckor för Steg 2:2) inklusive studiebesök och
studieresor. Kursen är ej poänggivande.
Övrigt: Kursen vänder sig till dig som i ditt arbete behöver
vara väl insatt i samhällets krisberedskap och civil-militär
samverkan samt för dessa områden relevant säkerhetspolitik.
Kursen är avsedd för personer som tidigare genomfört Steg 1.
Kursen genomförs på uppdrag av Myndigheten för samhälls­
skydd och beredskap (MSB) samt Försvarsmakten.
Anmälan för icke-Försvarsmaktsanställda sker på MSB:s
hemsida www.msb.se. För Försvarsmaktsanställda sker
anmälan till Chefsutvecklingsenheten FM HRC. Respektive
myndighet beslutar om ditt deltagande.
Delar av kursen genomförs på engelska.
Kontakt
Hans Andersson, [email protected],
Annica Holmström [email protected],
Institutet för högre totalförsvarsutbildning.
68
Uppdragsutbildning | Krisberedskap
Senior Course on Crisis Management and Civil
Emergency Planning (CMCEP)
ONE week
|
application form at www.fhs.se/CMCEP
The objective of the Senior Course on Crisis Management and Civil
Emergency Planning (CMCEP) is to strengthen the participants'
knowledge and understanding of the various parts and linkages and
to provide analytical tools for effective and legitimate crisis manage­
ment with focus on civil emergency planning.
Course Methodology
The methodology used in the course is a combination of lectures,
facilitated discussions, and scenario-based learning. The purpose of the
chosen methodology is to allow for a higher level of under­standing of
the field of strategic Crisis Management and Civil Emergency Planning.
The course participants are expected to reflect, analyse, and apply own
experiences, knowledge, and best practices in these fields.
Course Content
The course offers the participants a comprehensive overview on Crisis
Management (CM) and Civil Emergency Planning (CEP) with the
objective of increasing the participants' knowledge and understanding
of the various parts and linkages and to provide analytical tools
for effective and legitimate crisis management with a focus on civil
emergency planning.
The course content includes the following general themes:
• Definitions.
• Concepts and approaches (including resilience, all-hazards
approach, and the “broader” view on national security).
• The New Global Threat Environment (the context).
• Crisis and Disaster Management and national, regional, and
international levels (the systems).
• Crisis Management and Civil Emergency Planning (the tools).
• EU, NATO, and UN Crisis and Disaster Management capabilities.
• How external support is activated.
• Crisis Diagnosis: why, what, and how.
• Resilience.
Scenario-based learning modules and group work
During the latter part of the course there will be scenario-based
learning modules where the previously covered content will be applied.
Course Information
Notice: The course runs for one week. More information as well
as the application form can be found at www.fhs.se/cmcep.
Cost: The course is free of charge. However, participants are
expected to cover their own travel costs and costs for board
and lodging.
Qualification: The participants are required to have at least
basic knowledge and experience within the fields covered
in the course and the course participants are expected to
reflect, analyse, and apply own experiences, knowledge, and
best practices. Good proficiency in English is a requirement.
Course Participants: Invited participants are civil servants,
diplomats, civilian police, military personnel and academics,
with a professional interest in Crisis Management with a focus
on Civil Emergency Planning. The course also provides the
participants with an opportunity for international networking.
Point of contact
Ulrika Kumlien, [email protected],
Åse Lunde, [email protected],
Institute for National Defence and Security Policy Studies.
Uppdragsutbildning | Krisberedskap
69
Senior Course on Security Policy in Europe (SPIE)
2 weeks
|
application form at www.fhs.se/SPIE
The objective of the Senior Course on Security Policy in Europe (SPIE)
is to strengthen the participants' knowledge and understanding of
the development of Security Policy in Europe in the global threat
environment.
Course Methodology
The methodology used in the course is a combination of lectures,
facilitated discussions, and scenario-based learning. The purpose of the
chosen methodology is to allow for a higher level of understanding of
the Security Policy in Europe. The course participants are expected to
reflect, analyse, and discuss the topics both in scenario-based exercises
and working groups, and to contribute with their own knowledge and
experience.
Course Content
The primary course content includes the following general themes with
underlying specifics:
• The New Global Security Environment.
• The Global Trends and Security Policy in Europe.
• New Threats: Terrorism, Climate Change, Financial Crisis,
Transnational Organized Crimes and Illicit Trafficking.
• National Security Concepts.
• Current European security policies and priorities.
• Security and Defence Policy Strategies.
• Achieving European security goals in a globalized world.
• EU, NATO/PfP, and the UN.
• Major actors: The United States, Russia, and China.
• Development in the Middle East, Central Asia, Arctic Region,
Mediterranean Area and the Transatlantic Link.
• New Models: The Managing Across Boundaries Initiative.
• Human Security Perspectives.
Course Participants
Invited participants are parliamentarians, diplomats, academics, civil
servants, NGO personnel, and military personnel who deal with
security policy, defence policy, and societal security related issues.
The course also provides the participants with an opportunity for
international networking.
Course Information
Notice: The course runs for two weeks (5+4 days). More
information as well as where to find the application form can
be found at www.fhs.se/spie.
Cost: The course is free of charge. However, participants are
expected to cover their own travel costs and costs for board
and lodging.
Qualification: The participants are required to have at least
basic knowledge and experience within the fields covered
in the course and the course participants are expected to
reflect, analyse, and apply own experiences, knowledge, and
best practices. Good proficiency in English is a requirement.
Course Participants: Invited participants are parliamentarians,
diplomats, academics, civil servants, NGO personnel, and
military personnel who deal with security policy, defence
policy, and societal security related issues. The course also
provides the participants with an opportunity for international
networking.
Point of contact
Ulrika Kumlien, [email protected],
Per-Åke Mårtensson, [email protected],
Institute for National Defence and Security Policy Studies.
70
Uppdragsutbildning | Krisberedskap
International Crisis Management Course (ICM)
2 weeks
|
application form at www.fhs.se/icm
The aim of this senior and middle management course is for the
partici­pants to learn and understand the system of co-operation and
discussions between the political level, its executive authorities, and
various non-governmental organizations, in the context of inter­
national crisis management.
About the course
The purpose is also to present a broad view of different aspects of
Peace Support Operations from the perspectives of the international
community, the United Nations and the contributing nations, and to
learn from experiences of past international Peace Support Operations.
Representatives of international organisations, UN agencies, EU
institutions, ministries of foreign affairs, ministries of defence, nongovern­mental organisations, national armed forces and civilian police
are invited as ICM participants. Swedish representatives are invited
from the Ministry for Foreign Affairs, the Ministry of Defence, the
National Police Board, the Armed Forces and several non-govern­mental
organisations.
The ICM Course consists of two weeks, where seminars and case studies
are mixed.
Course Information
Notice: The course runs for two weeks. More information as
well as the application form can be found at www.fhs.se/icm.
Cost: The course is free of charge. However, participants are
expected to cover their own travel costs and costs for board
and lodging.
Point of Contact
Mats B. Hansson, [email protected],
The Department for Security, Strategy and Leadership.
Uppdragsutbildning | Informationssäkerhet
71
Chief Information Assurance Officer
2 veckor
|
ANMÄLNINGSFORMULÄR PÅ WWW.FHS.SE/CIAO
|
Kursen är avgiftsbelagd
Informationsflödet ökar i omfattning och komplexitet och därmed
också behovet av att kunna hantera möjligheter och risker – vilket
leder till ett antal nya frågor. Hur balanseras de operativa kraven mot
de allt mer omfattande säkerhetskraven? Vem avgör egentligen hur
till­gänglig informationen ska vara?
Om information är vår viktigaste tillgång måste den också hanteras
därefter. Det är därför informationssäkerhet är, och måste vara, en
ledningsfråga. Det är också därför det behövs en helt ny funktion:
Chief Information Assurance Officer – CIAO.
Av denna anledning och mot bakgrund av Informations­säker­hets­
utredningen, SOU 2005:71, har Försvarshögskolan i samverkan med
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap , Post- och tele­­styrelsen
och Försvarets radioanstalt utvecklat en CIAO-kurs i syftet att öka för­
mågan inom myndigheter, organisationer och privata aktörer knutna
till samhällsviktiga system och funktioner.
Försvarshögskolan har sedan flera år ett etablerat samarbete med
det amerikanska National Defense University (NDU)och deras
Information Resources Management College. NDU:s Information
Assurance-kurser har vid två tillfällen genomförts vid Försvarshög­
skolan med mycket goda erfarenheter där drygt 30 högt kvalificerade
kursdeltagare genomfört utbildningen.
Tidigare deltagare har medverkat i att påverka utformningen av den
svenska kursen. Kurskonceptet har modifierats för att passa såväl
svenska som europeiska krav. De två svenska kurserna genomfördes
2013 och 2014 med mycket bra resultat.
Kursinformation
Omfattning: 2 veckor. Totalt 80 timmar där kursveckorna
genomförs i två separata block med två veckors mellanrum.
Kursen är ej poänggivande.
Förkunskapskrav: Akademisk examen eller motsvarande
erhållen teoretisk kunskap samt väl dokumenterad erfarenhet
inom området informationssäkerhet eller angränsande verk­sam­
hetsområden. För mer information se www.fhs.se/ciao.
Övrigt: Kursen är riktad till dig som ska leda informationshanteringen inom en central, regional eller lokal myndighet eller
inom näringslivet. Grundkursen riktar sig även till chefs­personer
inom organisationen. Kursen genomförs i huvudsak på svenska
och är öppen för sökande från de nordiska grann­länderna.
För mer information se www.fhs.se/ciao.
Kontakt
Erik Biverot, [email protected],
Linus Gustafsson, [email protected],
Instititutionen för säkerhet, strategi och ledarskap/Centrum för
asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS).
72
Uppdragsutbildning | Ledarskap
Att leda och utveckla sig själv
7,5 högskolepoäng
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursens syfte är att behandla psykologisk teori, forskning och
tillämpning inom området självledarskap.
Kursen är upplagd utifrån självledarskap, förmåga till själv­reglering
och självkännedom ur ett personlig­hets­psykologiskt, kognitivt,
affektivt och beteendeperspektiv. Tillämpning kommer att ske av
psykologiska teorier, metoder och träningstekniker.
I kursen ingår följande tema och moment:
• Självledarskap, människans psykologi och självet.
• Kognitiv beteendepsykologi i förändrings- och utvecklings­
processer.
• Mening, mål, motivation och självreglering.
• Ledarskap och Självkännedom (LoS).
• Psykologisk färdighetsträning.
Kursinformation
Studietakt: Kvartsfart på dagtid.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet. Önskvärt (dock
ej ett villkor) är att kursdeltagaren innehar en befattning i en
organi­sation som chef eller ledare med tillhörande yrkes­
erfaren­het.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Karlstad.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om kurs­
tillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Andreas Bencker, [email protected],
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Kursen består av ett antal lärarledda sammankomster, där emellan
krävs enskilda studier.
Att leda och utveckla individer
7,5 högskolepoäng
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursens syfte är att behandla grundläggande teoretiska perspektiv,
begrepp och forskning i ledarskap med särskild tonvikt på det utvecklande
ledarskapet, kommunikativ kompetens och förmågan att påverka och
samspela med individer.
Kursens upplägg består av studerande och tillämpning av ledarskap
i förhållande till andra individer genom olika modeller, verktyg och
ledarutvecklingsmetoder.
I kursen ingår följande tema och moment:
• Utvecklande ledarskap (UL).
• Kompletterande ledarskapsperspektiv.
• Motivation och positiv förstärkning.
• Kommunikativ kompetens och arbetsrelationer.
• Coachande förhållningssätt och olika former av samtal.
Kursen består av ett antal lärarledda sammankomster, där emellan
krävs enskilda studier.
Kursinformation
Studietakt: Kvartsfart på dagtid.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet. Önskvärt (dock
ej ett villkor) är att kursdeltagaren innehar en befattning i en
organisation som chef eller ledare med tillhörande yrkes­
erfarenhet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Karlstad.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om kurs­tillfällen
och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Andreas Bencker, [email protected],
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Uppdragsutbildning | Ledarskap
73
Att leda och utveckla grupper och team
7,5 högskolepoäng
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen syftar till att ge ett gruppsykologiskt perspektiv på ledar­skap.
Olika social- och gruppsykologiska begrepp och processer behandlas
samt ledarskap i grupper och team. Vidare behandlas förhållningssätt
och beteenden som främjar ett hälsosamt grupp­k limat och grupp­
effektivitet.
Kursens upplägg bygger delvis på upplevelsebaserat lärande samt
bearbetning av empiri gällande ledar­skap i förhållande till grupper och
team. Vidare bygger upplägget på träning i observation och hantering
av gruppdynamik samt tillämpning av grupp­utvecklings­perspektiv,
strategier och metoder.
I kursen ingår följande tema och moment:
• Ledarskap i grupper och team.
• Social- och gruppsykologi.
• Lagutveckling.
• Intersektionalitet - mångfald, genus och jämställdhet.
Kursinformation
Studietakt: Kvartsfart på dagtid.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet. Önskvärt (dock
ej ett villkor) är att kursdeltagaren innehar en befattning i en
organi­sation som chef eller ledare med tillhörande yrkes­
erfarenhet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Karlstad.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om kurs­
tillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Andreas Bencker, [email protected],
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Kursen består av ett antal lärarledda sammankomster, där emellan
krävs enskilda studier.
Att leda och utveckla organisationer
7,5 högskolepoäng
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen syftar till att behandla teori och forskning i ledarskap, organi­
sation och organisationsutveckling ur ett psykologiskt perspektiv.
Kursens upplägg bygger på studerandet av ledarskap i förhållande till
olika organisationsteman. Vidare ingår träning i kartläggning av organi­
sation och arbetsmiljö med stöd i metoder för organisationsutveckling.
I kursen ingår följande tema och moment:
• Direkt och indirekt ledarskap och organisation.
• Psykosocial arbetsmiljö och stress.
• Organisationsutveckling.
• Medarbetarskap.
Kursen består av ett antal lärarledda sammankomster, där emellan
krävs enskilda studier.
Kursinformation
Studietakt: Kvartsfart på dagtid.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet. Önskvärt (dock
ej ett villkor) är att kursdeltagaren innehar en befattning i en
organi­sation som chef eller ledare med tillhörande yrkes­
erfarenhet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Karlstad.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om kurs­
tillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Andreas Bencker, [email protected],
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
74
Uppdragsutbildning | Ledarskap
Riskpsykologi i teori och praktik
7,5 högskolepoäng
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen behandlar människors uppfattningar om och reaktioner inför
olika typer av risker samt effekter av olika typer av påverkan.
Kursen syftar till att ge såväl teoretiska kunskaper som praktiska
verktyg som kan användas i den egna yrkes­utövningen.
I kursen ingår följande moment:
• Teorier och begrepp inom riskpsykologi.
• Risk- och säkerhetsrelaterade attityder och beteenden.
• Skillnader mellan olika grupper.
• Riskkommunikation.
• Påverkansstrategier.
Kursen består av ett antal lärarledda sammankomster, däremellan
krävs enskilda studier.
Kursen riktar sig till de som i sitt arbete har att hantera risk- och
säkerhetsproblematik i någon form.
Kursinformation
Studietakt: Halvfart på dagtid.
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet.
Nivå: Grundnivå.
Studieort: Karlstad samt distansstudier.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Ann Enander, [email protected],
Marcus Börjesson, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Uppdragsutbildning | Ledarskap
75
Personlig ledarutveckling för toppchefer
2 Dagar under en niomånadersperiod
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen syftar till att ge högre chefer en möjlighet att under kvalificerad
ledning reflektera över sig själva och sitt ledarskap.
Utbudet av ledarutvecklingsprogram är omfattande. Med etablerade
krav på vetenskaplig grund blir dock tillgången starkt reducerad.
Detta ledarutvecklingsprogram är fram­taget vid Försvarshögskolan
och grundar sig på aktuell forskning – såväl egen som internationell.
Programmet utgörs av en kombination av teori (inläsning och lektioner),
individuella reflektionsövningar, övningar av olika slag samt coaching:
• 360 grader avser en bedömning av deltagarna som ledare som
utförs av en överordnad, två sidoordnande och tre underordnade
plus en självskattning.
• Uppgifter kan vara individuella reflektionsfrågor, att ha träffar
i triader (3-person-grupper) med andra programdeltagare, att
genomföra intervjuer med med­arbetare hur det egna ledarskapet
uppfattas med mera.
• Coaching består formmässigt av ett tvåtimmarspass i månaden
under fem månader. Innehållsligt ges här en möjlighet att fördjupa
självförståelsen och utveckla det egna ledarskapet.
Lärarna är minst disputerade eller har omfattande erfarenhet av ledar­
utveckling och coaching. De har mycket god förtrogenhet med de
teoretiska modeller och ”verktyg” som utbildningen vilar på och i flera
fall även egen omfattande erfarenhet av ledarskap.
Utbildningen vänder sig till chefer inom näringslivet och den offentliga
sektorn på de högsta chefsnivåerna, särskilt till nytillträdda chefer inom
dessa nivåer.
Kursinformation
Omfattning: 2 dagar under en niomånadersperiod. Kursen är ej
poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Deltagarna ska vara ledare på hög nivå.
Studieort: Karlstad.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om kurs­
tillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Andreas Bencker, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
76
Uppdragsutbildning | Ledarskap
Utveckling av grupp och ledare – Grundkurs
5 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen Utveckling av grupp och ledare (UGL) är en utbildning i hur
en grupp utvecklas och mognar över tiden, vad som händer i gruppen
under utvecklingens gång och vad som främjar respektive hämmar en
positiv utveckling. Kursen behandlar även ledarskapets problematik
och möjligheter relaterat till gruppens mognadsutveckling.
Kursinformation
Kursens mål är att få ökad förmåga att:
• Arbeta med reflektion och lärande enskilt och i grupp.
• Hantera och förstå konflikter.
• Arbeta med olika konflikthanteringsverktyg.
• Kunna kommunicera direkt och klart.
• Förstå känslors inverkan på individ som gruppnivå.
• Kunna ta och ge utvecklande feedback.
• Förstå hur värderingar påverkar relationer och ledarskap.
• Kunna urskilja olika stadier i en grupps utveckling och det egna
förhållningssättet relaterat till dessa.
• Förstå att det finns behov av olika ledarstilar.
Kontakt
Omfattning: 5 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Inga förkunskaper krävs.
Studieort: Se www.fhs.se för information.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Utveckling av grupp och ledare – Fördjupning
5 + 5 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Utbildningen riktar sig till de grupper och ledare som vill ha ett för­
djupat processmedvetande.
Målen för kursen omfattar tre nivåer:
1. Kunskap och förståelse. Att förstå på teoretisk grund.
2. Färdighet och förmåga. ”Kunna göra”.
3. Värderingsförmåga och förhållningssätt. Reflektera över handlingar,
tankar och känslor och dess betydelse i samspelet med andra individer.
Delmål:
• Få ökad självkännedom.
• Få ökad förståelse för hur den enskilde påverkar och påverkas i
ett gruppdynamiskt sammanhang och för gruppdynamik och
gruppen som scen för individers möte.
• Ökad förmåga att hantera processer och relationer.
• Få en djupare kunskap om ledarskap och kunna tillämpa denna
inom en gruppdynamisk ram.
• Kunna reflektera över värderingars inverkan på individ och grupp
samt öka förmågan att möta och hantera egna värderingar.
Kursinformation
Omfattning: 5+5 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Genomgången kurs i Utveckling av grupp
och ledare (UGL).
Studieort: Se www.fhs.se för information.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Uppdragsutbildning | Ledarskap
77
Utveckling av grupp och ledare – Handledarutbildning
5 + 5 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursens syfte är att som handledare få förmåga att planera, genom­
föra och utvärdera Utveckling av grupp och ledare-kurser i enlighet
med kursinnehåll, metodik och de etiska riktlinjer som finns fast­
ställda för kursen.
Kursmål:
• Att tillämpa ett förhållningssätt som handledare som är i enlighet
med UGL:s förhållningssätt och målsättning.
• Ökad självkännedom i vad det innebär att vara hand­ledare för
UGL-kurser.
• Uppnå processmedvetenhet och processfärdighet för att kunna
fungera som handledare.
• Att ha kunskap om och förståelse för materialet och dess uppläggning
samt kunna genomföra uppgifter och presentera bakomliggande teorier.
• Förtrogenhet med och förmåga att tillämpa konceptets riktlinjer
(metodologiska och etiska regler).
• Återkoppla generaliserad kunskap, vid genomförandet av kurser,
till Försvarshögskolan för att bidra till konceptets utveckling.
Bedömning av deltagares lämplighet att verka som UGL-handledare
genomförs under kursen.
Kursinformation
Omfattning: 5+5 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Genomgångna kurser i Utveckling av grupp
och ledare (UGL) samt Utveckling av grupp och ledare Fördjupning (FUGL).
Studieort: Se www.fhs.se för information.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
78
Uppdragsutbildning | Ledarskap
Utvecklande ledarskap
3 + 1,5 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Målsättningen med kursen är att deltagarna ska utveckla sitt ledar­
skap och därigenom utveckla medarbetarna för att på sikt nå högre
effektivitet i organisationen. Deltagarna får 360-graders feedback av
sina medarbetare på sitt eget ledarskap.
I kursen ingår även att utveckla en egen plan för utveckling av sitt
personliga ledarskap baserat på ledarskapsmodellen, återkoppling och
personliga mål.
Kursen startar med lärarledd utbildning innefattande bland annat:
• Teoretisk bakgrund.
• Ledarstilsmodellen och ledarskapsmodellen Utvecklande ledarskap.
• Personlig profil från sammanställningen av 360‑graders bedömning.
Kursinformation
Omfattning: 3+1,5 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Önskvärt men ej krav att ha egen erfarenhet
som ledare.
Studieort: Se www.fhs.se för information.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Därpå följer eget arbete med den personliga utvecklings­planen under
cirka två månader. Kursen avslutas med en fördjupningsdag med
fördjupade teorier och revidering av utvecklingsplanen.
Målgrupp är chefer och ledare både inom och utanför Försvarsmakten.
Utvecklande ledarskap – Handledarutbildning
5 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen syftar till att ge ytterligare grunder i teori för­ledar­skaps­
modellen i utvecklande ledarskap för att sedan själv­ständigt kunna
genom­föra utbildningar.
Kursen behandlar genomförande av en grundkurs i Utvecklande
ledarskap med profil­tolkning av ULL, ett bedömningsformulär för
personlig feedback, samt praktiska rutiner för handledare.
Efter att man som handledare på egen hand genomfört en grundkurs,
med handledare från Försvarshögskolan som observatör, kan man själv
genomföra kurser i ut­vecklande ledarskap. Handledarna får ett fortsatt
stöd från Försvars­högskolan efter avslutad kurs i form av handledning
och möjlighet att delta på ett årligt erfaren­hets­seminarium.
Kursen riktar sig till internkonsulter inom personal och ut­veck­lings­
avdelningar både inom och utanför Försvarsmakten.
Kursinformation
Omfattning: 5 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Gedigen teoretisk kunskap om
ledarskapsteorier i allmänhet och Utvecklande ledarskap i
synnerhet. Personlig erfarenhet av att leda gruppdynamiska
övningar. Personlig erfarenhet av att vara ledare är önskvärd.
Studieort: Se www.fhs.se för information.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Uppdragsutbildning | Ledarskap
79
Indirekt ledarskap
2 + 1 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Ledarskapets former och svårigheter skiljer sig åt beroende på den
organisationsnivå man befinner sig på.
Kursen syftar till att ge en förståelse för det indirekta ledarskapets
betydelse för verksamheten samt ge verktyg för att utveckla det egna
indirekta ledarskapet. Kursen ger förståelse för den övergripande
modellen Indirekt Ledarskap och hur man som indirekt ledare
kan utveckla medarbetare och organisationen. Genom erfarenhets­
utbyte, analys och reflektion ges deltagaren möjlighet att utveckla
sitt indirekta ledarskap samt ta fram en personlig utvecklingsplan.
Kursinformation
Omfattning: 2+1 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Du ska ha egen erfarenhet som indirekt
ledare, det vill säga ha minst två organisatoriska nivåer under dig.
Studieort: Karlstad eller Stockholm.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Kursen riktar sig till chefer och ledare på högre organisa­toriska nivåer,
såväl inom Försvarsmakten som statlig och kommunal verksamhet
samt privata näringslivet.
Indirekt ledarskap – Handledarutbildning
4 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Efter kursen ska deltagarna kunna teorigrunden för ledarskaps­
modellen Indirekt Ledarskap samt ha kunskap om och förståelse
för kursmaterialet och dess upplägg.
Kursen ger en fördjupad teorigenomgång av ledarskaps­modellen
Indirekt Ledarskap och hur påverkan sker från ledningen till med­
arbetarna genom handlingsinriktad påverkan och imageinriktad
påverkan.
Efter genomgången kurs och en på egen hand genomförd kurs, med
handledare från Försvarshögskolan som observatör, kan man själv
genomföra kurser i Indirekt ledarskap.
Kursen riktar sig till intern- och externkonsulter inom personaloch organisationsområdet både inom och utom Försvarsmakten.
Kursinformation
Omfattning: 4 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Genomgången kurs i Indirekt ledarskap eller
Utvecklande ledarskap krävs.
Studieort: Karlstad eller Stockholm.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
80
Uppdragsutbildning | Ledarskap
Projektledning – grunder
3 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Kursen ger grundläggande kunskaper i ämnet och en grund att stå på
inför egen medverkan i projekt samt en förståelse för projekt­a rbets­
modellen och dess möjligheter.
Följande frågeställningar diskuteras:
• Vad är ett projekt.
• Att starta projekt.
• Planering av projekt.
• Projektorganisation.
• Riskanalys.
• Kvalitetssäkring.
• Ändringshantering.
• Uppföljning.
• Avslutning.
Kursinformation
Omfattning: 3 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Inga förkunskaper krävs.
Studieort: Karlstad.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Kursen riktar sig till alla som ska arbeta med projekt.
Rekrytering och urval av personal
2 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Rekrytering och urval av personal syftar till att kunna göra person­
bedömningar med hjälp av intervjuer.
Under kursen varvas teoretiska inslag med praktiska övningar kring:
• Personlighetsteorin OCEAN (Big Five).
• Den egna personlighetsprofilen.
• Egna brister i bedömningen av andra personer.
• Nyttan med beteendefrågor vid urvalsintervjuer.
• Genomförande av urvalsintervjuer med hjälp av beteendefrågor.
Kursen riktar sig till chefer, ledare, intern- och extern­konsulter,
personal­­­tjänstemän eller andra som arbetar med rekrytering av personal.
Kursinformation
Omfattning: 2 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Inga förkunskaper krävs.
Studieort: Karlstad samt Stockholm.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Uppdragsutbildning | Ledarskap
Ledarskap och självkännedom
3 + 1 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Ledarskap och självkännedom (LoS) syftar till att del­tagaren efter
genomgången kurs ska:
• Vara bättre rustad att fungera som ledare och gruppmedlem
genom fördjupad insikt om sig själv som person och ledare.
• Kunna koppla reflektionsfrågorna i övningen till LoS teoretiska
grund inklusive ledarskapsmodellen.
• Ha utarbetat en personlig plan för utveckling av sitt personliga
ledarskap (baserat på modell, feedback och personliga mål).
Kursinformation
Omfattning: 3 + 1 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Inga förkunskaper krävs.
Studieort: Karlstad.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
Kursen riktar sig till ledare såväl inom som utanför Försvarsmakten.
Ledarskap och självkännedom – Handledarutbildning
2 dagar
|
Kursen är avgiftsbelagd
Under handledarutbildningen läggs stor vikt vid att förstå kopplingen
mellan Ledarskap och självkännedom (LoS) teoretiska grund och
reflektions­frågorna i LoS övnings­pärm.
Kursen lär ut teorigrunden för LoS och deltagarna ska efter genom­
gången kurs självständigt kunna genomföra utbildning i LoS.
Kursen riktar sig till konsulter, HR-specialister och ledarskapslärare inom
personal och utvecklingsavdelningar inom och utanför Försvarsmakten.
Kursinformation
Omfattning: 2 dagar. Kursen är ej poänggivande.
Studietakt: Helfart.
Förkunskapskrav: Genomförd kurs i Ledarskap och
Självkännedom krävs.
Studieort: Karlstad.
Övrigt: Kursen är avgiftsbelagd. För information om
kurstillfällen och anmälan se www.fhs.se.
Kontakt
Inger Eklund, [email protected],
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.
81
82
Fakta & bra att veta
Fakta & bra att veta
Anmälan
Behörighet
Katalogen innehåller information om fristående kurser och
program som startar höst­terminen 2015 och vårterminen 2016.
Försvarshögskolan erbjuder kurser inom ämnena stats­veten­skap,
ledarskap under påfrestande förhållanden, folkrätt, militär­­
historia, militär­teknik, ledningsvetenskap och krigs­vetenskap.
För att kunna antas till högskoleutbildning krävs att du upp­
fyller vissa behörighetskrav. Det som alla måste uppfylla är
grundläggande behörighet, sedan kan vissa utbildningar även
ha mer specifika behörighetskrav, så kallad särskild behörighet.
Sista anmälningsdag är den 15 april för höstens utbildningar
respektive den 15 oktober för utbildningar som startar på våren.
Handlingar som styrker grundläggande och eventuell särskild
behörighet ska bifogas din ansökan.
Anmälan görs på www.antagning.se.
Krav för grundläggande behörighet för dig med
slutbetyg före 1 januari 2010
Officersprogrammet
• Slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program
i gymnasieskolan och lägst betyget Godkänt på kurser som
motsvarar minst 90 % av det antal gymnasiekurser som krävs
för ett fullständigt program, eller
• Slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial
vuxenutbildning och lägst betyget Godkänt på kurser som
omfattar minst 90 % av det antal gymnasiepoäng som krävs
för ett slutbetyg, eller
• Avgångsbetyg från en fullständig, minst tvåårig linje eller
specialkurs i gymnasieskolan med betyg i svenska och
engelska från slutförd lärokurs motsvarande två årskurser,
eller
• Avslutad utländsk gymnasieutbildning samt Godkänt i
svenska kurs B och engelska kurs A (särskilda regler gäller
för sökande från de nordiska länderna), eller
• Intyg om grundläggande/allmän behörighet från folk­
högskola.
För programstart och anmälan, se Officersprogrammet på
www.fhs.se/op.
Uppdragsutbildningar
Försvarshögskolan genomför både civila och militära utbild­
ningar på upp­­drag av olika beställare, exempelvis Försvars­
makten och Myn­d ig­heten för samhällsskydd och bered­skap.
En upp­drags­­ut­bildning riktar sig till företag och organisationer
som upp­handlar platser på utbildningen. Endast juridiska
personer kan köpa uppdragsutbildningar. Privat­personer och
enskilda näringsidkare kan inte köpa upp­drags­utbildningar.
Utbildningarna riktar sig till olika mål­grupper, se respektive
kurs för mer information.
Följande information gäller inte Försvars­­hög­
skolans uppdragsutbildningar.
Antagning
Alla sökande får ett antagningsbesked där det fram­går om du
är antagen, placerad som reserv eller struken. För dig som söker
en utbildning med studiestart på höstterminen kommer besked
i mitten av juli. Om du söker till en utbildning som startar på
vårterminen kommer beskedet i mitten av december. För dig
som söker officers­programmet kommer antagnings­­beskedet i
början av juli.
Krav för grundläggande behörighet för dig med
slutbetyg från 2010 till och med 2013
• Lägst betyget Godkänt i minst 2250 gymnasiepoäng
inklusive Svenska B, Svenska som andraspråk B samt
Engelska A och Matematik A.
• Fullständigt slutbetyg från ett nationellt eller special­­
utformat program från gymnasiet alternativt kom­munal
vuxenutbildning. Du är alltså inte längre behörig om du
avslutar ett reducerat program 2010 eller senare.
Fakta & bra att veta
Krav för grundläggande behörighet för dig med
slutbetyg från 2014
• Examen från ett högskoleförberedande program, eller
• Yrkesexamen med Godkänt betyg (lägst E) i Svenska 2
och 3 alternativt Svenska som andraspråk 2 och 3 och i
Engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska
i efterhand.
Särskild behörighet
Till vissa utbildningar krävs förutom grundläggande behörig­
het även särskild behörighet. Vilka behörighetskrav som
gäller framgår under respektive kurs och program. Generellt
gäller att lägsta betygskrav för att erhålla särskild behörighet
i respektive kurs/ämne är betyget Godkänd.
Områdesbehörighet
Den särskilda behörigheten som krävs till program på grund­
nivå delas in i olika områdes­behörigheter. Områdes­behörig­
heten består dels av kurser som krävs för särskild behörighet
för en viss utbildning och dels av fördjupnings­kurser, så kallade
merit­kurser. Följande gäller alltså inte fristående kurser.
Meritkurser
Meritkurserna som ingår i områdesbehörigheterna är olika för
olika utbildningar och kan ses som en fördjupning i relevanta
gymnasiekurser som du läser utöver de kurser som är behörig­
hets­givande för den programutbildning du söker. Merit­kurserna
ger extra meritpoäng vilket ökar ditt merit­värde (jäm­förelse­
talet) vid urval och därmed även dina chanser att bli antagen.
För mer information om meritkurser och meritpoäng, se
www.antagning.se.
Meritvärdering
Försvarshögskolan följer de rekommendationer och anvisningar
om meritvärdering för svensk och utländsk för­utbildning som
anges i de av Universitets- och högskolerådet och Sveriges
universitet och högskolors gemensamt framtagna bedömnings­
handböcker.
Utförlig information om merit­värdering hittar du på
www.antagning.se.
83
Reell kompetens
För att du ska kunna bedömas ha reell kompetens behöver du
ha godkända kunskaper i gymnasiekurserna Svenska A och B,
Svenska som andraspråk A och B, Engelska A, Matematik A
och Samhällskunskap A och dessutom ha arbetat under minst
tre år på lägst halvtid efter det att du normalt skulle ha lämnat
gymnasiet.
Om du saknar behörighet i något ämne men anser att du
har motsvarande kunskaper kan du ansöka om bedömning
av reell kompetens. Reell kompetens har den som uppfyller
behörighetskraven genom att ha praktisk erfarenhet eller som
genom någon annan omständighet har förutsättningar att
till­godo­göra sig en utbildning, exempelvis genom arbets­­livs­
erfarenhet eller studier.
Bifoga de handlingar du åberopar. Exempel på detta kan vara
intyg beträffande yrkeslivserfarenhet, andra relevanta studier
och dylikt, tillsammans med din anmälan.
Ansökningsblankett hittar du på www.antagning.se.
Undantag – dispens
Om du som sökande inte uppfyller behörighetskraven kan
undan­tag medges om det föreligger särskilda skäl. För att
få undantag beviljat måste du anses kunna tillgodogöra sig
utbildningen utan att uppfylla de behörighetskrav som är
satta. Ansökan om undantag görs i samband med anmälan
till program eller kurs.
Ansökningsblankett hittar du på www.antagning.se.
Behörighet för dig med annan studiebakgrund
Om du har slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, har
studerat på folkhögskola eller har utländska gymnasiebetyg,
se www.antagning.se för mer information om vad som krävs
för att få grundläggande respektive särskild behörighet.
84
Fakta & bra att veta
Urval
Komplettering
När det är fler sökande än platser på en utbildning måste det
göras ett urval bland de behöriga sökande. Detta gäller både
program och fristående kurser.
Om du vid sista ansökningsdag inte har avslutat eventuell
behörighetsgivande utbildning kan du komplettera din
anmälan med dessa intyg i efterhand. Se www.antagning.se
för ytterligare upplysningar.
Urvalsgrupper vid Försvarshögskolan
De vanligast förekommande urvalsgrupperna till Försvars­hög­
skolans program och kurser som vänder sig till nybörjare är:
• BI, BII – betygsurval baserat på gymnasiebetyg, betyg från
vuxenutbildning samt utländska betyg.
• BIex – Gymnasieexamen.
• BF – urval baserat på folkhögskoleomdöme.
• HP – provurval baserat på resultat från högskoleprov.
• OPAU – alternativt urval Officersprogrammet.
För program och kurser som vänder sig till andra än nybörjare
samt program och kurser på avancerad nivå kan följande urvals­
grupper förekomma:
• PF – platsföreträde baserat på tidigare utbildning vid För­
svars­högskolan.
• APGR – urval baserat på antalet tagna akademiska poäng,
konkurrensvärde max 225 högskolepoäng.
• AUMA - alternativt urval.
Utöver de ovan nämnda kan även andra urvalsgrupper
användas såsom:
• DA – direktantagning på särskilda skäl.
• SA – sen anmälan, sökande rangordnas efter det datum
anmälan inkom.
• PG – platsgaranti.
• ÖS – sökande som är behöriga men saknar meritvärde.
• EA – efteranmälan.
Observera att olika urvalsgrupper kan kombineras med varandra,
att andra urvalsgrupper än de ovan nämnda kan före­komma
och att urvalsgruppernas benämningar kan ändras.
Anstånd
Du som blivit antagen kan få anstånd med studiestart
beviljat om särskilda skäl föreligger. Sådana kan gälla sociala,
medicinska eller andra omständigheter. Skriftlig ansökan om
anstånd skickas till Försvarshögskolan, för mer information
och ansöknings­blankett se www.fhs.se/student.
Försvarshögskolans antagnings­
ordning
Utförlig information om antagning, urval, meritvärdering och
anstånd hittar du i Försvarshögskolans antagnings­ordning,
se www.fhs.se/antagningsordning.
Anmälnings- och studieavgifter
Anmälnings- och studieavgift ska betalas av sökande och
studenter som inte har medborgarskap i ett EU- eller ESSland eller Schweiz för studier på grund- eller avancerad nivå
vid svenskt lärosäte. I förordning om anmälningsavgift och
studie­avgift vid universitet och högskolor (SFS 2010:543)
framgår vilka undantag som finns från denna regel samt
anmälnings­avgiftens storlek. Studieavgifterna beslutas lokalt
vid varje lärosäte med principen att full kostnadstäckning ska
uppnås. Betald anmälningsavgift är en förutsättning för att
anmälan kommer att prövas.
Ytterligare information avseende studieavgifter vid Försvars­
högskolan hittar du på www.fhs.se/studieavgifter.
Allmän information hittar du även på www.antagning.se.
Terminstider
Höstterminen 2015: 31 augusti 2015–17 januari 2016.
Vårterminen 2016: 18 januari 2016–5 juni 2016.
Terminerna löper enligt ovan men utbildningsstarterna kan
variera inom dessa datum.
Studiedokumentation – Ladok
Försvarshögskolan använder ett lokalt datorbaserat studie­
dokumentationssystem, Ladok, som innehåller uppgifter om alla
som studerar vid Försvarshögskolan. När du antas eller reserv­
placeras registreras dina personuppgifter som du lämnat vid din
Fakta & bra att veta
anmälan (personnummer, namn, adress, behörighet) i Ladok.
Även information om registrering på utbildning, studieresultat
och examen läggs in under din studiegång. Detta för att För­
svars­högskolan ska kunna dokumentera och administrera dina
studier. En del av dessa uppgifter överförs också till Centrala
studie­stödsnämnden (CSN) och Statistiska centralbyrån (SCB).
Ladok har en för alla högskolor gemensam kärna men varje
hög­­skola har en egen lokal databas, utan förbindelse med
andra högskolors. Försvarshögskolans register omfattar endast
upp­­gifter som rör dina studier hos just oss.
Bestämmelser om hur registret ska föras finns i för­ordning
(SFS 1993:1153, med ändringar) om redovisning av studier m.m.
vid universitet och högskolor. Uppgifterna får föras med hjälp av
automatiserad behandling. Uppgifter på medium för automati­
serad behandling, till exempel datafiler, får lämnas ut endast till
de parter som listas i denna förordning.
Enligt personuppgiftslagen, PuL (SFS 1998:204, med ändringar),
har alla som finns i högskolans register rätt att få information
om vilka uppgifter som registrerats. Ansökan om registerutdrag
gör du i ett brev som ska vara under­tecknat av dig. I person­upp­
gifts­lagens 28:e paragraf står att du har rätt att begära att dina
person­uppgifter korrigeras, blockeras eller tas bort om de inte
har behandlats på rätt sätt utifrån vad lagen säger.
Examen
Försvarshögskolan utfärdar examen på både grund- och
avancerad nivå. På grundnivå utfärdas även yrkesexamen
officers­examen. När du är klar med dina studier och upp­f yller
fordringarna för en examen kan du ansöka om examens­bevis.
Har du läst kurser vid flera högskolor söker du examen vid
den högskola där du slutfört din utbildning.
60 högskolepoäng motsvarar ett års heltidsstudier. Högskole­
poäng förkortas hp.
Generella examina på grundnivå
Högskoleexamen
Avslutade studier fordras om 120 hp. Ett själv­ständigt arbete
inom huvudområdet ska ingå.
Högskoleexamen utfärdas inom samma huvudområden som
kandidatexamen, se nedan.
85
Kandidatexamen
Avslutade studier fordras om 180 hp, varav minst 90 hp med
successiv fördjupning inom huvud­området. Ett själv­ständigt
arbete inom huvudområdet mot­svarande minst 15 hp krävs.
Försvarshögskolan utfärdar kandidatexamen inom följande
huvudområden:
Statsvetenskap, statsvetenskap med inriktning mot säker­
hets­­politik alternativt med inriktning mot krishantering och
inter­nationell samverkan, krigsvetenskap, ledarskap under
påfrestande förhållanden, historia med inriktning mot militär­
historia samt militärteknik.
Yrkesexamina på grundnivå
Officersexamen
Avslutade studier fordras om 180 hp. Ett själv­ständigt arbete
inom huvudområdet motsvarande minst 15 hp krävs.
Generella examina på avancerad nivå
Magisterexamen
Avslutade studier om 60 hp på avancerad nivå fordras, varav
fördjupning om minst 30 hp inom huvud­om­rådet. Ett själv­
ständigt arbete motsvarande minst 15 hp ska ingå. Därtill
krävs grundexamen om minst 180 hp.
Försvarshögskolan utfärdar magisterexamen inom följande
huvudområden:
Statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet,
stats­vetenskap med inriktning mot säker­hetspolitik alternativt
med inriktning mot krishantering och inter­nationell
samverkan, samt krigs­vetenskap.
Diploma Supplement
Med ditt examensbevis från Försvarshögskolan följer en bilaga
på engelska, ett så kallat Diploma Supplement. Bilagan inne­
håller information om den utbildning som lett fram till en
examen och en beskrivning av det svenska hög­skole­systemet.
Diploma Supplement medföljer automatiskt och är kostnadsfri.
Avsikten är att göra det lättare för dig som studerat vid hög­skola
att flytta mellan olika länder i Europa för studier eller arbete.
86
Fakta & bra att veta
Pedagogiskt stöd
Som student med funktionsnedsättning kan du vid behov
få pedagogiskt stöd för att kunna genomföra dina studier.
Behovet av hjälp bedöms individuellt.
Om du är i behov av stöd är det viktigt att du så tidigt som
möjligt, gärna redan i samband med anmälan, kontaktar
Försvarshög­skolans samordnare för studenter med funktions­
ned­sättning, [email protected], tel: 08-553 429 32.
Se även www.fhs.se/studeramedfunktionsnedsattning för
mer information.
Studenthälsan
Som student hos Försvarshögskolan har du vid behov möjlig­
het att vända dig till Studenthälsan vid Odenplan som ligger
bara några minuters bussväg från Försvarshögskolan. För dig
som läser på Officersprogrammet finns istället hälsovården
vid Karlberg. Studenthälsan erbjuder medicinsk och psyko­
logisk mottagning, samt bland annat ergonomisk råd­givning,
hälsosamtal och kurser. För adress och öppet­tider och mer
information om vad Studenthälsan kan erbjuda dig, se
www.studenthalsanistockholm.se.
Studentbostad
Du som är antagen till en kurs vid Försvarshögskolan kan
ställa dig i kö för en studentlägenhet hos SSSB, Stiftelsen
Stockholms Studentbostäder, www.sssb.se.
Studiemedel
För information om finansiering av studier med statligt
studie­medel, se www.csn.se.
Försvarshögskolans studentkår
Studentkåren arbetar i huvudsak med studentinflytande på
Försvarshögskolan och finns med i cirka 30 olika forum. Där­
ibland Försvarshögskolans styrelse och lednings­grupp, men
även ämnesråd och ett antal olika arbets­grupper. Student­
kåren består av en styrelse och fyra sektioner: civila sektionen,
högre militära sektionen, grund­läggande militära sektionen
och doktorandsektionen.
Studentkåren söker studenter från alla utbildningar som vill
engagera sig. Skicka ett mail till din sektionsföreträdare för att
få mer information.
Kontaktuppgifter finner du på www.fhs.se/karen.
Försvarshögskolans studentkår är belägen i Försvars­hög­skolans
lokaler på Drottning Kristinas väg 37.
Har du frågor?
Har du frågor om exempelvis antagning och behörighet eller
hur du ansöker om examen, kontakta Forsknings-, utbildningsoch studentsektionen:
Forsknings-, utbildnings- och studentsektionen
Försvarshögskolan
Box 27805
115 93 Stockholm
Telefon: 08-553 425 00 (växel)
Fax: 08-553 425 98
Du hittar även information under www.fhs.se/student.
Har du specifika frågor kring kursinnehåll, schema, registre­ring
eller liknande så hjälper kursens kontaktperson dig.
Studievägledare
Om du funderar på att börja studera vid Försvarshögskolan men
har frågor och funderingar om till exempel kurs- eller ämnes­­val,
hur du kan sätta ihop din examen eller vilka möjlig­heter som
finns på arbetsmarknaden, kontakta då vår studie­­väg­ledare som
kan hjälpa dig: [email protected], tel: 08-553 429 32.
Rättelser och ändringar i utbudet
Försvarshögskolan förbehåller sig rätten att ändra i utbild­nings­
utbudet efter katalogens tryckning. Exempelvis kan en kurs eller
utbildning behöva ställas in om det är för få behöriga sökande
eller vid andra oförutsedda omständigheter.
Eventuella förändringar annonseras på www.fhs.se där du
också alltid hittar aktuellt utbildningsutbud.
Box 27805 / 115 93 Stockholm
Besöksadress: Drottning Kristinas väg 37
Våxnäsgatan 10 / 651 80 Karlstad
Besöksadress: Våxnäsgatan 10, Karolinen
Tel 08 553 425 00 / Fax 08 553 425 98
www.fhs.se