Patientsäkerhetsberättelse 2014

TJÄNSTESKRIVELSE
2015-01-30
Lotta Treble-Read
MAS
Dnr: 2015-000041
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014
Laholms kommun
Kvalitets och utvecklingsenheten
Postadress: 312 80 Laholm
Besöksadress: Humlegången 6
Växel: 0430-150 00
Fax: 0430-153 83
www.laholm.se
[email protected]
2 (31)
Innehållsförteckning
sida
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014
Sammanfattning av 2014 ................................................................................................................. 4
Ordlista ........................................................................................................................................ 6
1 Allmänt ......................................................................................................................................... 8
2 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet ............................................................................................... 8
2.1 Socialnämndens ansvar ......................................................................................................... 8
2.2 Verksamhetschefens ansvar .................................................................................................. 8
2.3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvar ................................................................ 9
2.4 Enhetschefens ansvar ............................................................................................................ 9
2.5 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar ............................................................................... 9
3. Övergripande mål och strategier ................................................................................................. 9
3.1 Målet i satsningen ”Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland” ........................... 9
4. Samverkan internt och externt för att förebygga vårdskador ..................................................... 9
4.1 Samverkan internt ............................................................................................................... 10
4.2 Samverkan externt- Samordnad vårdplanering (SVP) ........................................................ 10
4.2.1 SVP-IT ......................................................................................................................... 11
4.3 Samverkan externt - Läkarmedverkan ................................................................................ 11
4.3.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014....................................................................... 11
4.3.2 Planerade förbättringar för 2015 .................................................................................. 12
4.4 Samverkan externt med Apotekstjänst AB ......................................................................... 13
4.5 Samverkan externt med patienter och närstående ............................................................... 14
4.6 Samverkan med medborgare i övrigt .................................................................................. 14
5. Struktur för uppföljning och utvärdering .................................................................................. 14
5.1 Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet ............................................................................... 14
5.1.1 Resultat av förbättringsarbete 2014.............................................................................. 15
5.1.2 Förbättringsarbete 2015................................................................................................ 15
6. Arbete med nationella kvalitetsregister ..................................................................................... 15
6.1 Senior Alert ......................................................................................................................... 15
6.1.1 Resultat av förbättringsförslag 2014 ............................................................................ 16
6.1.2. Planerade förbättringar 2015. ...................................................................................... 16
6.2 Munhälsa ............................................................................................................................. 17
6.2.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014....................................................................... 17
6.2.2
Planerade förbättringar 2015 ................................................................................... 17
6.3 Palliativa registret ................................................................................................................ 17
6.3.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014....................................................................... 18
6.3.2 Planerade förbättringar för 2015 .................................................................................. 19
6.4 Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)19
6.4.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014....................................................................... 19
6.4.2 Planerade förbättringar för 2015 .................................................................................. 19
7. Arbete med nationella punktprevalensmätningar ...................................................................... 19
7.2 Nationell punktprevalensstudie av basala hygienrutiner och klädregler ............................. 20
7.2.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014....................................................................... 20
3 (31)
7.2.2 Planerade förbättringar för 2015 .................................................................................. 20
8. HALT 2 ..................................................................................................................................... 21
9. Uppföljningar genom egenkontroll ........................................................................................... 21
9.1 Avvikelsekontroll ................................................................................................................ 21
9.1 Avvikelser ........................................................................................................................... 21
9.2 Avvikelser angående läkemedelshantering ......................................................................... 22
9.2 Lex Maria anmälan.............................................................................................................. 22
9.2.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014....................................................................... 22
9.2.2 Planerade förbättringar för 2015 .................................................................................. 23
9.4 Läkemedelsgenomgångar .................................................................................................... 23
9.4.1 En broschyr har under året tagits fram av region Halland. .............................................. 24
9.4.2 Resultat av förbättringsförslag för 2014....................................................................... 24
9.4.3 Planerade förbättringar för 2015 .................................................................................. 24
9.5 Nutrition .............................................................................................................................. 24
9.6 Dokumentation .................................................................................................................... 24
9.6.1 Journalgranskning ............................................................................................................ 25
9.6.2 Resultat av förbättringsförslag dokumentation 2014 ................................................... 25
9.6.3 Planerade förbättringar dokumentation 2015 ............................................................... 25
9.8 Delegation ........................................................................................................................... 25
Två sammanställningar av samtliga hälso- och sjukvårdsdelegationer som var gällande
2013-12-31. ........................................................................................................................... 26
9.8.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014....................................................................... 26
9.8.2 Planerade förbättringar för 2015 .................................................................................. 27
10. Medicin teknik......................................................................................................................... 27
10.1 Medicinteknisk avvikelse .................................................................................................. 27
10.1.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014..................................................................... 27
10.1.2 Planerade förbättringar för 2015 ................................................................................ 27
11. Rehabilitering .......................................................................................................................... 27
11.1 Fysioterapeutens insatser................................................................................................... 28
11.2 Arbetsterapeutens insatser ................................................................................................. 28
11.1.1 Resultat av förbättringsförslag 2014 .......................................................................... 28
11.1.2 Planerade förbättringar 2015 ...................................................................................... 28
12. Vård och omsorg om personer med Demenssjukdom ............................................................ 28
12.1. Planerade förbättringar 2015 ........................................................................................ 29
13. Synpunkter och klagomål ........................................................................................................ 29
13.1 Inkomna synpunkter och klagomål ................................................................................... 29
15. Planerade förbättringar 2015 ................................................................................................... 30
4 (31)
Sammanfattning av 2014
Samverkan internt och externt är ett alltid lika aktuellt förbättringsområde. Vi måste hela tiden
kvalitetssäkra vården av patienten och särskilt bevaka alla övergångar mellan ansvarsområden.
Bra stöd måste finnas i de dokument och journalhandlingar vi arbetar i. Ett exempel på ett förbättringsområde är att vi under 2014 har kvalitetssäkrat kommunikationer externt och internt
med hjälp av SBAR.
Samverkan med vårdenheterna har fortgått och fokus då lagts på PAL ansvaret och de utmaningar som framkom vid Health Navigators analys. Brytsamtalet har skett i ökad omfattning för att
trygga patienter och därmed minska onödig återinskrivning.
Fortsatt utveckling av vårdplaneringsteam med förstärkning av arbetsterapeutkompetens bedömdes som nödvändig, men kunde inte genomföras under året. Sjuksköterskan i vårdplaneringsteamet har haft uppdrag att bevaka frågan och när så varit nödvändigt har arbetsterapeut eller fysioterapeut ombetts komma på SVP.
Den största utmaningen för hela verksamheten är att förbättra den basala vårdhygienen. De mätningar som genomförts har visat på tydliga brister och har under årets visat skiftande resultat,
vilket visar att hygienrutinerna inte är självklara. Hygienronden som Vårdhygien genomförde
2013 på samtliga särskilda boenden har använts vid planeringen inför renoveringen av Solhemmet.
Utbildning i ICF för HSL personal har genomförts under året, och infördes i november 2014.
Riktlinjer och lokala rutiner har fortlöpande arbetas fram, beslutas av MAS och verksamhetschef
HSL, samt förankras genom utvecklingsgrupperna. Dock har sjukdom orsakat att ambitionsnivån
fått sänkas till det mest akuta insatser vid allvarliga händelser.
Patientsäkerhetsmöten har därför inte heller genomförts enligt plan i de olika sjuksköterskegrupperna under året.
Specialistfortbildning för kommunens sjuksköterskor ska uppmuntras för att möta framtidens
hemsjukvård. Samverkan med högskolan har initierats vad gäller akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor.
Fortsatt arbete med att utveckla och samlokalisera sjuksköterskegrupperna har startat januari
2015.
Fortsatt arbete med att säkerställa tillgång till patientjournal utanför kontoret har skett. Skriftlig
rapport måste vara korrekt och prioriterat område. Muntlig rapport ska enbart användas vid svårare hälso- och sjukvårdsuppgifter som ett komplement till den skriftliga dokumentationen.
Rapport vid övergångar t.ex. mellan dag/kväll och helg har varit en utmaning.
Fortsatt implementering av kvalitetsregistren så att registrering ger förbättring av den planerade
vården och dokumentationen.
Rutiner i vardagen har setts över och teknikstödet diskuterats i samverkan. Vid datoriserad
journalföring krävs datorer som klarar prestationskrav för god och säker vård, men utbyte av datorer har inte skett i nödvändig takt.
Hanteringen av avvikelser av lägsta allvarlighetsgraden av ansvarig enhetschef har införts delvis.
5 (31)
Avvikelseprogrammet har varit svårt att hantera efter uppgradering av programmet och därmed
orsakat förvirring. Revidering av riktlinje startades sent i höstas med syfte att göra inrapporteringen enklare och att personal ska slippa skilja på händelse enligt Lex Sarah och Lex Maria.
Rutiner som säkerställer HSL insatser har arbetats fram genom arbetsgrupper.
I samverkan med polis har ett arbete genomförts med målet att förhindra svinn av narkotiska läkemedel i verksamheten.
Läkemedelsgenomgångar för patienter inom hemsjukvården har inte skett enligt plan, då vårdenheterna har ökande antal hyrläkare.
All personal kring enskild patient ska kunna läsa HSL-journalen, s.k. titt-funktion. Omvårdnadspersonal ska dokumentera i samma journal och det ska tydligt framgå att det är två journaler i en.
Loggkontroll ska säkerställa behörighet.
HSL översynen som planeras under våren ska bl.a. se över sjuksköterskornas och rehabiliteringspersonalens ansvarsområden. Vi behöver säkerställa att vi kan möta dagens behov av HSL i
kommunen.
Skapa spårbara rutiner för MTP gällande periodiskt underhåll och kontroll samt avvikelsehantering.
6 (31)
Ordlista
I rapporten används ett antal förkortningar och begrepp som här förklaras för att underlätta för
läsaren.
SOSFS
Socialstyrelsens Författnings Samling
MAS
Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska i kommun
HSL
Hälso- och Sjukvårds Lag
SVP
Samordnad Vård Planering
SVPit
Samordnad Vård Planering via it.
PAS
Patient Ansvarig Sjuksköterska
PAL
Patient Ansvarig Läkare
SBAR
Struktur för kommunikation i vården. S=situation, B=bakgrund, A=aktuellt tillstånd, R=rekommendation
Visam
Vårdplanering och informationsöverföring i samlad modell enligt Örebros region.
HealthNavigator
Konsultföretag som i samverkan med kommuner och region Halland genomfört
analysarbete över återinskrivning samt undvikbar slutenvård av patienter
SKL
Sveriges Kommuner och Landsting
Pascal
Ett system som används för att se och beställa enskild patients läkemedel från
apotek
NPÖ
Nationella Patient Översikt. En it lösning för att kunna se journalöversikt från
andra vårdgivare, med patientens tillstånd.
VIPS
Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet, en dokumentationsmodell
ICF
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
Punktprevalensmätning
Mätmetod där mätning sker vid ett tillfälle
Senior Alert Nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg
Palliativa registret
Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att
successivt förbättra vården i livets slutskede
7 (31)
ROAG
Revised oral assessment guide, en munbedömningsmetod.
Tracheostomi
En konstgjord förbindelse mellan luftröret och huden på halsen
HALT 2
Mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom
särskilda boende
ADL
Allmän Daglig Livsföring
MTP
Medicin Tekniska Produkter
BPSD
Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid
demenssjukdom
Nutrition
Energi och näringsintag
Abbey Pain Scale
En smärtskattningsskala
Vårdplan
Ger en översikt över patientens centrala hälsoproblem och den planerade
behandlingen.
Vårdstatus
Beskriver hur en patient mår vid en viss tidpunkt.
Antikolinergika
Läkemedel som minskar saliv och ökat hjärtslag
Antipsykotiska
Läkemedel mot psykotiska sjukdomstillstånd som t.ex. schizofreni
Modell Halland
Nya rutiner för läkemedelsgenomgång på halländska äldreboenden
Paramedicin
En samlad betäckning för det område som arbetsterapeuter och sjukgymnaster verkar inom
Rehab
Återfå sin förmåga/sitt normaltillstånd. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter kallas för rehab personal beroende på att de arbetar rehabiliterande.
8 (31)
1 Allmänt
Vårdgivaren ska enligt Patientdatalagen (2010:659) senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå
1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår,
2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, och
3. vilka resultat som uppnåtts.
Socialstyrelsen har tagit fram en handbok ”God vård” till föreskriften SOSFS 2011:9. Där betonas sex kvalitetsområden:
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
2. Säker hälso- och sjukvård
3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård
4. Effektiv hälso- och sjukvård
5. Jämlik hälso- och sjukvård
6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Då patientsäkerhetsberättelsen utgår ifrån hälso- och sjukvårdens ansvarsområden används begreppet patient, och då man talar om socialtjänstens ansvarsområde används begreppet brukare. I
detta dokument kan därför båda begreppen förekomma.
2 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet
2.1 Socialnämndens ansvar
Socialnämnden planerar, leder och kontrollerar verksamheten på ett sådant sätt som leder till att
kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden har fastställt
övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följt upp och utvärderat
målen, vilka återfinns i Nämndsplanen 2014. Under 2014 har nämnden fått regelbundet redovisningar från verksamheten vad gäller inkomna avvikelser samt från inrapporterade kvalitetsregister.
2.2 Verksamhetschefens ansvar
Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser
hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för
ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det
systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. I Laholms kommun har socialchefen verksamhetschefsansvar och har delegerat all hälso- och sjukvårdsansvar enligt ovan till verksamhetschefen HSL.
9 (31)
2.3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvar
MAS har tillsammans med verksamhetschefen att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns
för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bl.a. att tillse att författnings-bestämmelser och
andra regler är kända och efterlevs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Särskilt ansvar har MAS utifrån specifika patientfall i samverkan med region Halland.
2.4 Enhetschefens ansvar
Enhetschefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och MAS fastställt är
väl kända i verksamheten samt att ny personal får den introduktion som krävs för att utföra sina
delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter.
2.5 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar
Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och
beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet.
3. Övergripande mål och strategier
3.1 Målet i satsningen ”Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland”
I samverkan mellan kommunerna och region Halland samt SKL har sedan 2010 pågått en satsning som bl.a. riktar sig mot de mest sjuka äldre. Satsningen är nu avslutad nationellt 141231,
men Halland har beslutat förlänga en del som handlar om läkarmedverkan då denna satsning inte
startades förrän sommaren 2014 och man bedömer den som avgörande för att minska undvikbar
slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar. Under 2015 kommer därför projektet läkarmedverkan att drivas med pilotprojekt. Två kommuner kommer att få hemsjukvårdsläkare med start
under våren. De kommer att i samverkan med befintliga vårdenheter och tillsammans med ordinarie PAS göra hembesök hos de mest sjuka äldre. Målet med satsningen är att hembesöken ger
nödvändiga läkarinsatser och god vård direkt i hemmet, och därmed hoppas man kunna minska
undvikbar slutenvård och återinskrivning. Laholm ingår inte i pilotprojektet, men i regional samverkan bevakas hemsjukvårdsläkarens insatser och man planerar att införa satsningen i Hallands
samtliga kommuner 2016.
4. Samverkan internt och externt för att förebygga
vårdskador
En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur socialnämndens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i diverse samverkansdokument.
10 (31)
•
•
•
•
Avtal som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet, oftast benämnt HSL avtalet, mellan Region Halland och kommunerna i Halland. Avtalstiden har
gått ut, men i avvaktan på nytt följde vi det senaste avtalet. Arbetet med ett förnyat avtal
har pågått på ledningsnivå under 2014 mellan regionen och kommunerna.
Lokalt avtal om läkarmedverkan med Vårdcentralen Centrum och Hälsoringen AB Familjeläkarna i Laholm samt Familjeläkarna vid torget har inte förnyat sitt avtal trots påminnelse.
✗ Reviderat under 2014.
Riktlinje för Samordnad vårdplanering
✗ Reviderat under 2014.
Riktlinjer för uppsökande tandvård i Halland
✗ Reviderat under 2014
4.1 Samverkan internt
Det gemensamma ansvaret för den kommunala verksamheten har framförallt processats i äldregruppen. Gruppen består av avdelningschef äldre, verksamhetschef HSL, MAS, avdelningschef
biståndskontoret samt sjuksköterska i vårdplaneringsteamet. I slutet av året deltog även enhetschef rehab. Gruppen behandlar varje vecka året runt de händelser som uppstår i verksamheten
och tryggar därmed en enhetlig och snar hantering. Under året har en minskad beläggning av
korttidsplatser varit bestående och mot slutet av året kunde brukare flytta direkt till särskilt boende från sjukhus, vilket är mycket ovanligt. Samverkan internt med samma mål har lett till
denna oväntade och positiva utveckling. Brukarenkäter har redovisat att brukare och anhöriga är
fortsatt nöjda.
4.2 Samverkan externt- Samordnad vårdplanering (SVP)
Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan,
vanligtvis i samband med utskrivning från sjukhus.
I Halland finns gemensamt upprättade rutiner för samordnad vårdplanering mellan kommunerna
i Halland och Region Halland. Rutinerna beskriver bl.a. krav på information till berörda enheter i
samband med utskrivning från slutenvården. Som ett led i kvalitetssäkringen skickas avvikelserapport då rutinerna inte följs. Under året har 300 kallelser kommit för SVP och 232 har genomförts. Vårdplanering har ibland ställts in då patienten inte var utskrivningsklar eller då behovet av
SVP inte kvarstod. Förra året var antalet kallelser 100 fler och en orsak kan vara att sjuksköterskor på sjukhuset inte kallat till SVP enligt riktlinjen. Avvikelser har skickats till regionen under senhöst.
Under 2014 har antalet SVP där PAS sjuksköterska medverkat på sjukhuset ökat. PAS har då
blivit särskilt kallad av vårdplanerarna. Detta har tryggat för aktuell patient. Sjuksköterska ringer
sjukhuset för information efter att kallelse skett via Meddix. Sjuksköterskan från vårdplanerarna
skriver en kort journalanteckning från de SVP hon deltagit i, som verksamhetens legitimerade
personal ska ta del av.
Den biståndshandläggare som ansvarar för området i kommunen är den som genomför SVP på
sjukhuset. Detta har inneburit att vårdplaneringen blivit tryggare för patienten som oftast känner
handläggaren. Anhöriga känner också handläggaren och planeringen blir därmed enklare.
11 (31)
Följande avvikelser har översänts till externa verksamheter.
Avvikelser till:
Hallands sjukhus
Halmstad
Hallands sjukhus
Halland, rehab
Apotekstjänst AB
Vårdenheterna
Humana
2012
8
2013
39
2014
16
12
7
8
5
7
12
22
Antalet avvikelser till region Halland har tydligt minskat. Samverkan mellan MASar i södra
Halland och regionens chefer har varit präglad av tydlig vilja att förbättra samt av stor förståelse
för de svårigheter som uppstår. Omsättningen av sjuksköterskor och läkare både inom region och
kommun har ökat och föranlett utmaningar i samverkan kring patienten.
Antal avvikelser gällande Apotekstjänst AB minskade under 2014 även om leveranser kring
storhelger fortsatte vara onödigt osäkra.
Antalet avvikelser som berört händelser inom Humanas område ökade efter sommaren. Händelserna var inte allvarliga, och efter kommunikation blev samtliga händelser åtgärdade.
4.2.1 SVP-IT
För samordnad vårdplanering har ett elektroniskt system Meddix använts. Detta system använts
inte fullt ut, och de olika aktörerna: slutenvård, närsjukvård och sjuksköterskorna i Laholms
kommun bevakar inte korrekt. Under hösten försämrades detta tydligt då kommunens sjuksköterskor var i kontakt med sjukhuset för rapport, dels muntlig samt även via Meddix. Akutmottagning samt flera vårdavdelningar svarade att de inte använde Meddix längre. Avvikelse har
skickats och frågan har varit uppe på möten med ansvariga på sjukhus.
4.3 Samverkan externt - Läkarmedverkan
Region Halland har ansvar för läkarinsatserna i de verksamheter som ligger inom kommunens
ansvarsområde. Samverkansavtal mellan socialförvaltningen i Laholms kommun och Vårdcentralen Centrum och Hälsoringen AB har upprättats. Avtalen reglerar samarbetsformer och gemensamma mål för samverkan inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Detta gäller såväl inom särskilt som ordinärt boende.
Familjeläkarna vid torget samt Familjeläkarna i Laholm har under året inlett samverkan och har
tillsammans beslutat att inte förlänga befintligt avtal. Vårdvalskontoret är informerade och får
hantera frågan.
MAS och verksamhetschef HSL har tillsammans med avdelningschef för äldreomsorgen hållit
regelbundna möten med verksamhetscheferna för Vårdcentralerna där uppföljning skett av avtalet, samt specifika hälso- och sjukvårdsfrågor lyfts.
4.3.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014
•
Att lyfta frågan om PAL-ansvaret samt kvalitetssäkra kommunikation internt och externt
på kommande samverkansmöte.
Vid möten med vårdenheterna har information getts av en vårdcentral kring ankomstsamtal med läkare. Samtalet gav trygghet och förenklade sedan kontakten mellan läkaren och
sjuksköterskan. Införandet av beslutsstöd/checklista för sjuksköterskor samt rapport enligt SBAR fick positiv respons från samtliga vårdenheter.
12 (31)
•
•
•
•
Att fortsatt utveckling av vårdplaneringsteam med förstärkning av arbetsterapeutkompetens
Denna förstärkning har inte skett och inte heller efterlysts av verksamheten. Sjuksköterskan i vårdplaneringsteamet har förmedlat kontakt direkt till områdesansvarig arbetsterapeut eller sjukgymnast då patientens har behov av deras insats.
Att PAL-ansvaret bevakas i samverkan mellan MAS och chefsöverläkare primärvården,
chefsöverläkare slutenvård i affärsområde syd.
Patientsäkerhetsmöten har hållits regelbundet med regionen tillsammans med Hylte och
Halmstads MASar. Gemensamma frågor har drivits från båda håll.
Att oavbrutet påtala för slutenvården då informationen brustit, för att på så sätt påverka.
Detta gäller särskilt handläggarna på biståndsavdelningen.
Avvikelser har inkommit från handläggarna i flera fall, som rör både intern som extern
samverkan. Alla avvikelser har hanterats direkt.
Att fortsätta analysera och förbättra utifrån de utmaningar för några vårdenheter som
Health Navigator belyste.
Under året har antalet patienter med undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30
dagar följts och det var tydligt att då vårdcentral saknade fasta läkare ökade antalet markant.
4.3.2 Planerade förbättringar för 2015
•
•
•
•
•
•
Fortsatt samverkan med vårdenheterna vad gäller PAL ansvaret
MAS ska följa och utvärdera beslutsstöd/checklista under februari – april. Antalet inlagda
patienter, patienter som kommer till vårdcentral samt stannar hemma ska särskilt utvärderas och följas även via kvalitetsportalen, se bifogade rapporter nedan.
Fortsatt bevaka att Meddix används fullt ut för att därmed säkra övergångar med vårdformerna.
Fortsätta analysera och förbättra utifrån de utmaningar för några vårdenheter som Health
Navigator belyste.
Inför nya Hemsjukvårdsavtalet ska lokal samverkansarbete ske och möten är inbokade
med vårdenheterna. Även internt har information getts och implementeringen ska ske enligt Hallandgemensam plan.
KOL är en utmaning. Tabell från Kvalitetsportalen, se nedan visar diagnosgrupper i
Laholm samt i Sverige. De tre största grupperna i Sverige är Hjärtsvikt, Diabetes,
Pyelonefrit(njurinfektion) samt som fjärde grupp KOL(lungsjukdom).
13 (31)
I Laholm är största gruppen KOL, sedan Hjärtsvikt och Pyelonefrit. Då KOL kan förhindras genom att inte röka, varken aktivt eller passivt, borde vi i Laholm arbeta mer aktivt mot rökning.
4.4 Samverkan externt med Apotekstjänst AB
Sedan maj 2013 har läkemedel levererats till kommunen av Apotekstjänst AB. Under 2014 har
problemen fortsatt, särskilt under storhelgerna. Under hösten har dock antalet avvikelser sjunkit
något, med minskad arbetsinsats för sjuksköterskor som följd.
14 (31)
Åtgärder av MAS
• MASar i Halland har varit mycket delaktiga inför den nya upphandlingen, så att kända
svårigheter ska undvikas framöver.
• Upphandling inför 2015 innebar att Apoteket AB återtar uppdraget från september 2015.
4.5 Samverkan externt med patienter och närstående
Patienter och i förkommande fall närstående ska
✔ medverka vid upprättande av vård- och genomförandeplaner
✔ bli informerade om när nationella studier genomförs
✔ bli informerade vid utredning av vård skador
✔ bli informerade vart man vänder sig för att framföra synpunkter och
klagomål
4.6 Samverkan med medborgare i övrigt
Verksamheten ska ha ett öppet förhållningssätt gentemot kommunens
medborgare genom bland annat
✔ ha en lättillgänglig information via telefon, besök och kommunens
hemsida. Under året har hemsidan fortsatt uppdaterats ur ett kundperspektiv.
✔ medverka vid information till brukarorganisationer, pensionärsorganisationer, etc.
5. Struktur för uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering sker enligt följande:
• Uppföljning av mål enligt ledningssystem
• Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet
• Öppna jämförelser
• Nationella studier
• Egenkontroller
5.1 Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i olika former.
• Verksamhetschef HSL har tillsammans med MAS haft patientsäkerhetsmöten två gånger
under våren ute i de tre sjuksköterskegrupperna. Där har fokus varit på systematiskt kvalitetsarbete av avvikelser som inkommit ifrån deras område. Även avvikelser från övriga
områden har diskuterats. Under hösten har fokus varit att starta utvecklingsgrupper som
ska arbeta med avvikelser, schemagrupp efter patientens bästa, samt rutiner och flödesschema vid sjuksköterskearbete.
• Personalärende har hanterats tillsammans med Personalavdelningen i några fall.
• Sjuksköterskor har genomgått en endagars utbildning gällande beslutsstöd.
• Då riktlinjer och rutiner varit ett eftersatt område, har fler arbetats fram av MAS och
verksamhetschef HSL. Dessa har implementerats ute i verksamheten.
• Utbildning av nyanställd omvårdnadspersonal har genomförts vid 11 tillfällen gällande
läkemedel och delegering. Ett tillfälle riktade sig särskilt till LSS personal. Utbildningen
sker hela året, mot tidigare enbart inför sommarsemestern. Avvikelserna har därefter ändrat karaktär och personalen är mer aktiva i förbättringsarbetet.
15 (31)
5.1.1 Resultat av förbättringsarbete 2014
•
•
•
•
•
•
•
Utbildning i ICF genomfördes under 2014 och i november infördes det för all HSL personal.
Riktlinjer och lokala rutiner har delvis arbetats fram. De som har tagits fram/reviderats
lokalt eller regionalt har sedan implementerats i verksamheten.
Patientsäkerhetsmöten har genomförts i de olika sjuksköterskegrupperna under året. Där
har avvikelser diskuterats generellt och förbättringsförslag har tagits fram. Enskilda avvikelser hanteras direkt med berörda.
Specialistfortbildning för kommunens sjuksköterskor har uppmuntrats för att möta framtidens hemsjukvård. Samverkan med högskolan har initierats vad gäller akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor.
Fortsatt utveckla och samlokalisera sjuksköterskegrupperna. Arbetet fick flyttas fram beroende på övertagandet av Humana.
Fortsatt arbete att säkerställa tillgång till patientjournal utanför kontoret. Skriftlig rapport har varit prioriterat område. Muntlig rapport har getts enbart vid svårare hälso- och
sjukvårdsuppgifter som ett komplement till den skriftliga dokumentationen. Teknik gruppen har under 2014 tagit fram olika förslag för mobilt arbetssätt.
Rapport vid övergångar t.ex. dag/ kväll och helg har varit ett prioriterat arbetsområde.
Rutiner har tagits fram.
5.1.2 Förbättringsarbete 2015
•
•
•
•
•
Riktlinjer och lokala rutiner ska fortlöpande arbetas fram, beslutas av MAS och verksamhetschef HSL samt förankras genom utvecklingsgrupperna. Förutsättningarna under 2015
är förbättrade då MAS numer har 100 % tjänst.
Patientsäkerhetsmöten, där avvikelser diskuteras och förbättringsförslag ges kommer
fortsätta i de olika sjuksköterskegrupperna.
Specialistfortbildning för kommunens sjuksköterskor ska fortsatt uppmuntras för att möta
framtidens hemsjukvård.
Fortsatt utveckla och samlokalisera sjuksköterskegrupperna. Processen startade januari
2015 och beräknas vara klar mars 2015.
Fortsatt arbete att säkerställa tillgång till patientjournal utanför kontoret. Se IT stöd
6. Arbete med nationella kvalitetsregister
Verksamheten har under året arbetat med riskanalyser i nationella kvalitetsregister såsom Senior
Alert, där Munhälsa ingår, och Palliativa registret. Vissa verksamheter har börjat registrera i
Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom - BPSD.
Under 2014 har 57 personer bedömts utifrån dessa parametrar och detta har varit till stor hjälp
vid genomförandeplan och avvikelser gällande hot och våld mot personer runt om har minskat.
6.1 Senior Alert
Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Under året har
riskanalyser, åtgärdsplaner och uppföljningar genomförts för förebyggande av undernäring,
trycksår och fallolyckor.
16 (31)
Årtal 20-Smedje
backen
Björkebo
Fridhems
Randerslund
Solhemmet
Hemtjänst
Öst
Hemtjänst
Väst
Hemtjänst
Mitt
Totalt
Antal registrerade
riskbedömningar
Antal inmatade
åtgärder
Antal inmatade
uppföljningar
Antal inmatade
avslut
13
84
14
49
13
80
14
52
13
72
14
61
13
51
14
48
33
48
67
45
20
29
49
58
38
27
33
39
68
43
17
29
44
53
44
14
14
36
83
38
14
39
53
56
45
16
7
16
16
12
10
18
26
24
16
9
40
30
40
27
31
33
9
12
47
38
43
30
35
33
18
14
384
318
363 293
323 336
139 167
Mindre inmatade riskbedömningar än 2013. Detta p.g.a. flera tomma platser.
Alla verksamheter har aktivt arbetat med riskanalyser och åtgärdsplaneringar samt uppföljning
av mätningarna fallolycka, trycksår, undernäring och munhälsa. Av andelen inmatade avslut,
dvs. avlidna brukare, ser man hur vårdtyngden ökat i verksamheten.
6.1.1 Resultat av förbättringsförslag 2014
• Fortsatt implementering av Senior Alert.
2011 började man registrera riskbedömningar och satsningen avslutades nationellt och regionalt 141231. Utförda riskbedömningar genomfördes till 94 % 2014, vilket är ett mycket
gott resultat.
• Uppföljning av åtgärder i Senior Alert sker i de flesta fall inom 3 månader.
• Utökning av antal riskbedömningar av munhälsa
Munhälsobedömningsutbildning har skett på samtliga säbo och inom hemtjänst. Munhälso
ombud har utsetts och de har fått vidare utbildning, steg 3.
• Registrering av Risk för inkontinens inom Senior Alert har delvis utförts.
• Utförd punktprevalensmätning PPM; observation, riskbedömning och journalgranskning. Utfördes två gånger under året i Senior Alert på alla särskilda boende. Mätning gäller för trycksår och fallskador. Utfördes under vecka 11 och 37. Visade glädjande låga
siffror vad gäller trycksår.
Fallmätningen visade när fallen skedde under dygnet och hur omfattade skadorna var.
Årets mätning visade minskat antal skador. I 79 % av fallen uppstod inga skador, mot 67
% 2013.
6.1.2. Planerade förbättringar 2015.
•
Fortsatt implementering av senior alert, vilket innebär att särskilda boende ska ha som rutin att göra riskbedömning, åtgärder och aktivt följa upp inom 3 månader. Särskilt fokus
kommer att läggas på de nya områdena, tidigare Humana omsorg.
17 (31)
•
•
•
Införa Senior Alert inom de nya områdenas hemtjänst.
Fortsatt munhälsobedömningsutbildning ska bedrivas.
Registrering av Risk för inkontinens inom Senior Alert ska fortsätta samt ett aktivt arbete
att säkerställa att rätt inkontinenshjälpmedel används.
6.2 Munhälsa
Många äldre har problem med sin munhälsa. Vid inskrivning inom hemsjukvården och vid inflyttning till ett särskilt boende ska sjuksköterskan göra en munhälsobedömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Bedömningen skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Det är viktigt
att personalen är med vid den årliga munhälsobedömningen, som bedöms genom att en metod
kallad ROAG i Senior Alert, som boende enligt lag har rätt till, för att få information om hur
munhålan skall skötas. Personalen har getts möjlighet att delta i den utbildning som utföraren av
munhälsobedömningar ger. Även en fördjupad kurs har erbjudits verksamheten. Det finns en
samverkansöverenskommelse med Region Halland om samarbete vid munhälsobedömningar och
den överenskommelsen skall vara känd av alla berörda. Region Halland har upphandlat munhälsobedömningar, utbildning för kommunens personal i munhälsa och munvård samt i förekommande fall nödvändig tandvård av tandvårdsföretaget Oral Care AB.
Oral Care AB har överlämnat resultat från genomförda munhälsobedömningar som visat klara
förbättringar sedan föregående år.
Smedjebacken
Björkebogården
Fridhemsgården
Randerslund
Solhemmet
Hemtjänst Öst
Hemtjänst Väst
Hemtjänst Mitt
Totalt
Antal mätningar 2012
2
0
15
24
0
4
2
6
53
Antal mätningar 2013
79
31
42
55
39
20
29
40
335
Antal mätningar 2014
49
29
49
57
38
17
26
23
288
6.2.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014
•
Munhälsan är en del vid upprättande av planer för personlig omvårdnad. Munhälsobedömning och fördjupad utbildning har genomförts och munhälso ombud har utsetts på
alla säbo samt hemtjänstgrupperna inom kommunala verksamheten. Munvårdsprodukter
har placerats ut på alla säbo och hemtjänstgrupper så att information ska kunna ges till
patient och anhöriga samt utbilda personal.
6.2.2 Planerade förbättringar 2015
•
Fortsatt munhälsoutbildning, särskilt vid nyanställning, genom Oral Care.
6.3 Palliativa registret
Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till
18 (31)
definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete som syftar till optimal vård för dessa patienter oavsett diagnos.
2013 2014
%
%
Utförd validerad smärtskattning
26,8 32,1
Läkarsamtal till patienten
49,4 48,4
Läkarinformation till närstående
56,1 62,4
Uppfyllt önskemål om dödsplats
50
37,1
Munhälsa bedömd
54,9 61,1
Lindrad från smärta
80,5 78,7
Lindrad från illamående
85,8 82,4
Lindrad från ångest
67,7 66,5
Lindrad från rosslighet
75
76,9
Ingen förekomst av trycksår vid dödsfallet
89,1 92,3
Någon närvarande i samband med dödsfallet
83,5 84,2
Erbjudande om eftersamtal till närstående
62,2 53,4
Redovisade siffror baseras på uppgifter från 4:e kvartalet 2013 till 3:e kvartalet 2014
Total förbättring ökat med 3.4%.
Siffran är låg mycket beroende på att vi har haft naturliga dödsfall ute på våra boende, där man
inte haft anledning att göra bedömning enligt ovan, då vårdtagarens allmäntillstånd inte varit tilltagande försämrat. Registret är inte anpassat för de som finns inom hemsjukvården utan mer för
de med palliativa diagnoser. De palliativa registren har som helhet ändå bidragit till ökad kvalité
på vården i livets slut.
6.3.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014
•
•
•
Smärtskattning med VAS skala och Abbey Pain visar ökat antal registreringar.
Omvårdnadspersonal har deltagit i utbildning om palliativ vård. Sjuksköterskor har
märkt en ökning av kompetens i vården.
Utvärdering och förbättring av befintliga blanketter.
19 (31)
•
•
•
Läkarsamtal med patient ökade under våren, men då antalet hyrläkare ökade gick detta
inte att upprätthålla.
Rutiner som gäller kontakt med sjuksköterska behöver uppdateras. Rutiner i vardagen har
initierats med bl.a. SBAR och teknikstödet planeras i samverkan.
Dokumentationen har förbättras efter införandet av ICF.
6.3.2 Planerade förbättringar för 2015
•
•
•
•
Fortsatt implementering av smärtskattning med VAS skala och Abbey Pain blankett för
samtliga personal även paramedicinarna.
Fortsatt utbilda omvårdnadspersonal i palliativ vård.
Läkarsamtal med patient ska öka. Samverkan ska ske mellan MAS och vårdenheternas
läkare.
Nya rutiner som gäller kontakt med sjuksköterska har under januari införts i Halland.
Checklista för beslutsstöd enligt modell Visam ska användas. Teknikstöd finns och implementering ska göras i hela verksamheten samt mot vårdenheterna.
6.4 Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD är ett kvalitetsregister där verksamheten registrerar personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling, och resultat. Detta gör att varje enhet kan följa sin verksamhet. Registreringen ska leda till lärande och förbättringsarbete. För BPSD finns ingen generell behandlingsmetod. Som vid all annan behandling måste symtomen identifieras, tolkas och ses i sitt
sammanhang innan olika åtgärder sätts in. Behandlingen kan omfatta bemötande och omvårdnadsstrategier och i vissa fall läkemedel.
Under 2014 har 57 BPSD skattningar skett.
6.4.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014
•
Enheter inom kommunens områden har i samverkan med PAS och PAL, som vårdar personer med demenssjukdom, anslutit sig till BPSD registret.
6.4.2 Planerade förbättringar för 2015
•
Att alla enheter i samverkan med PAS och PAL, som vårdar personer med demenssjukdom, ansluter sig till BPSD registret.
Tidigare Humanas områden har kommer att prioriteras under året
7. Arbete med nationella punktprevalensmätningar
Under året har i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomförts två
nationella punktprevalensmätningar. Slutsatsen efter dessa två mätningar är att i Laholms
kommun finns det få fall av VRI som kräver antibiotikabehandling och det kan nämnas att det
antal trycksår som framkom vid mätningen, 3,8 %, har vid s.k. PPM-mätning v 37 sjunkit till 0,7
% som är den lägsta siffran i Sverige vid detta mättillfälle.
20 (31)
7.2 Nationell punktprevalensstudie av basala hygienrutiner och klädregler
På uppdrag av SKL har landsting och kommuner medverkat i nationell mätning av följsamhet till
basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete. Mätningen baseras på ”Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m.” (SOSFS 2007:19).
Metoden grundar sig på observationsstudier och genomförs genom att en omvårdnadspersonal
med specifikt intresse och kunskap för hygienfrågor gör observationer i enheten. Varje person
observeras i patientnära arbete avseende både basala hygienrutiner och klädregler.
I kommunen har observationer utförts i samliga åtta särskilda boenden samt inom delar av hemtjänstområden. Totalt på 9 enheter har genomförts totalt 311 observationer.
Hygienstudie
mätning1
2013
%
mätning 6
2013
%
mätning 1
2014
%
mätning 6
2014
%
Basala hygienrutiner vid vårdoch omsorgsarbete:
Korrekt desinfektion av händerna
58,9
67,7
67,1
74,4
före
Korrekt desinfektion av händerna
95,6
94,4
89,9
92,7
efter
Korrekt användning av handskar
96,7
92,9
92,4
93,9
Korrekt användning av plastför88,9
82,7
93,7
82,9
kläde
Klädregler vid vård- och omsorgsarbete:
Kortärmad arbetsdräkt
93,3
94,7
98,7
98,8
Avsaknad av ringar, klockor och
94,4
90,9
97,5
97,6
armband
Kort eller uppsatt hår
100
98,6
98,7
100
Följsamheten till de basala hygienrutinerna och klädregler i särskilt boende har förbättrats vad
gäller desinfektion före patientkontakt. På övriga punkter har observationerna tvärtom visat viss
försämring av följsamhet.
Enhetschefer har använt sig av informationsmaterial såsom affischer gällande handtvätt, som
funnits på smittskydds hemsida, för att öka medvetenheten hos all personal.
7.2.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014
•
Att åter informera och uppdatera all vård- och omsorgspersonal om basala hygienrutiner
med hjälp av regionens hygiensköterska
Utbildning av personal har erbjudits.
• Att utbilda hygienombud även för hemtjänstens personal
Utbildning av hemtjänstpersonal har genomförts för en grupp
7.2.2 Planerade förbättringar för 2015
•
•
•
Att åter informera och uppdatera all vård- och omsorgspersonal om basala hygienrutiner
med hjälp av regionens hygiensköterska
Med hjälp av HALT mätningar belysa vikten av basala hygienrutiner.
Att följa upp hygienronden som Vårdhygien genomförde 2013 på samtliga särskilda boenden.
21 (31)
8. HALT 2
HALT-2 (Health care Associated infections in Long-Term care facilities) är en mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Den genomförs i flera
länder i Europa och leds av European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). I
Sverige är det Smittskyddsinstitutet som koordinerar HALT-2.
Arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner och minska spridning och uppkomst av resistenta bakterier anses, såväl nationellt som internationellt, som en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Inom svensk slutenvård har denna typ av mätningar (PPM-VRI) genomförts under
att antal år i Sveriges Kommuner och Landstings regi och använts i förbättringsarbete ute i vårdverksamheterna.
Sex av åtta särskilda boende i Laholms kommun deltog i mätningen och resultatet var mycket
bra. 1 % (1,8 % 2013) av boende på särskilt boende hade en pågående VRI som antibiotikabehandlades. Resultaten för Laholms del var lika gott som PPM mätningen. Vi har lågt antal av
vårdrelaterade infektioner i jämförelse med riket.
9. Uppföljningar genom egenkontroll
Genom att tidigt identifiera riskområden i vård och omsorg förebyggs fel och brister. För att följa
verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Egenkontrollen avser en regelbunden, systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat och
förbättringsåtgärder.
9.1 Avvikelsekontroll
Verksamhetschef HSL och enhetscheferna har i allt större omfattning arbetet inom sina respektive ansvarsområde gällande händelser som rapporterats som avvikelser.
9.1 Avvikelser
Tabell över avvikelser som rapporterats av personal i kommunal verksamhet.
Händelse
Antal 2011
Antal 2014
Behandling felaktig
4
Behandling utebliven
18
13
Bristande information
55
85
överföring
Fall
716
741
Insats felaktig
9
23
Insats utebliven
12
61
Läkemedel förväxling
26
19
Läkemedel utebliven
299
442
Läkemedel överdosering
30
1
Totalt
1308
1385
22 (31)
Antalet bristande informationsöverföring beror bl.a. på att biståndshandläggarna börjat använda
sig av verktyget. Ökning av läkemedel utebliven orsakades av förändring i hemtjänsten med
oklarheter vid överföring av arbetsuppgifter. Antalet avvikelser som gällt feldelade dosetter har
däremot sjunkit påtagligt under hösten, vilket visar att diskussioner kring avvikelser kan leda till
påvisbara förbättringar.
Humana omsorg har inte inkommit med deras patientsäkerhetsrapport innan denna rapport
färdigställdes.
9.2 Avvikelser angående läkemedelshantering
Avvikelser gällande läkemedel har handlat om ej givna dospåsar, ej delad dosett eller felaktigheter i delningsunderlaget. När detta uppmärksammats har alltid åtgärder satts in och felet rättats
till utan men för patient. Personalomsättningen bland sjuksköterskorna har varit större än normalt. Patientsäkerheten vid övergångarna internt har varit ett förbättringsområde och synliggjort
behov av rutiner och checklistor. Antalet läkemedelsavvikelser har minskat vad gäller förväxling
och överdos vilket visar att utbildningarna som omvårdnadspersonalen genomgått har ökat kompetensen. Avvikelser gällande utebliven dos har ökat och en av orsakerna var schemaändring
inom hemtjänst.
Allvarligast under året var åter läkemedelssvinn av narkotikaklassade läkemedel. Läkemedelssvinn har upptäckts på olika arbetsplatser. I samtliga fall har polisanmälan gjorts och åtgärder
direkt genomförts vilket resulterat i att svinnet upphört just där. Det senaste svinnet är under utredning av polismyndigheten. Förbättringsarbete, som tätare kontroller pågår så snart behov
finns. Att byta lås till skåp med läkemedel, både inne hos den enskilde brukaren som på generella läkemedelsförrådet hos sjuksköterskor, är nästa åtgärd.
9.2 Lex Maria anmälan
Under året har två Lex Maria anmälningar skickats till IVO.
• En anmälan gällde fördröjd behandling av patient. Anmälan avslutades då IVO bedömde
att inget fel begåtts inom den kommunala hälso- och sjukvården.
• En anmälan gällde bristande behandling och fördröjd diagnos vid gruppboende. Anmälan
avslutades då IVO funnit att vårdgivaren delvis fullgjort sina skyldigheter då vi identifierat orsaken och vidtagit åtgärder. IVO saknade en tidsplan för genomdrivandet av åtgärder samt vem som var ansvarig. Humana Omsorg, som var ansvarig för gruppboendet,
har blivit informerade om beslutet. MAS har följt upp att händelsen som föranledde anmälan lett till översyn av de medicin tekniska produkter av liknande karaktär som finns i
hela verksamheten.
9.2.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014
• Att alla avvikelser som rapporteras också avslutas med vidtagna åtgärder.
Inskrivna vidtagna åtgärder av sjuksköterskor och enhetschefer att ökats.
• Fullt ut genomföra hanteringen av avvikelser av lägsta allvarlighetsgraden till ansvarig
enhetschef. Att de avvikelser som är av lägsta allvarstyngd hanteras direkt av berörd chef
och att de av högre allvarstyngd hanteras av MAS. Detta för att det systematiska kvalitetsarbetet ska hanteras på rätt ansvarsnivå.
• Att ytterligare betona vikten av att skriva avvikelserapporter.
Diskussion har skett i flera olika situationer under året. Syftet har ofta varit att ändra fokus
från person som felat till att en händelse inträffat.
23 (31)
9.2.2 Planerade förbättringar för 2015
•
•
•
•
Att alla verksamheter registrerar alla avvikelser i det digitala programmet. Utbildning pågår under januari 2015 av de nya medarbetarna från tidigare Humana.
Förbättra kunskapen om avvikelseprogrammet så att händelsen rapporteras korrekt. Aktuell rutin är under revidering för att underlätta implementeringen.
Rutiner som säkerställer HSL insatser ska arbetas fram genom arbetsgrupper.
Att i samverkan med polis fortsätta förhindra svinn av narkotiska läkemedel i verksamheten.
9.4 Läkemedelsgenomgångar
Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är
mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer men också multisjuka äldre i ordinärt boende
som idag är ordinerade i medeltal 8–10 olika läkemedel. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier
har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig
behandling med vissa läkemedel, bland annat antipsykotiskt läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter samt långverkande lugnande medel och sömnmedel.
En tydlig och allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är det
faktum att en betydande andel, uppemot 30 procent, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus
idag beror på läkemedelsbiverkningar.
I enlighet med Socialstyrelsens indikatorer bör en minskning ske av följande:
• Olämpliga läkemedel
• Olämpliga läkemedelskombinationer
• Läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre
I kommunens avtal med vårdcentralerna är läkemedelsgenomgångar enligt Modell Halland ett
prioriterat mål. I Halland har man tittat på Olämpliga läkemedel och Antiinflammatoriska läkemedel på patienter över 75 år samt Antipsykotiska läkemedel på patienter över 65 år.
Rapporten visar att generellt, både i Laholm och övriga Halland har olämpliga läkemedel sjunkit,
men antipsykotiska har stigit i Laholm.
24 (31)
9.4.1 En broschyr har under året tagits fram av region Halland.
En broschyr riktad till pensionärer arbetades fram med information om läkemedelsgenomgångar, hur man själv kan bidra till en bra läkemedelsgenomgång och tips på frågor att ställa
till sin läkare. Arbetet gjordes tillsammans med en representant från SPF. Den skickades på
remiss till chefsläkare och affärsområdesöverläkare samt till några pensionärer innan de
trycktes hösten 2014. De distribuerades sedan till vårdcentralerna samt med hjälp av pensionärsorganisationer direkt ut till deras medlemmar. Information om broschyren riktades till
läkare och vårdcentralschefer samt till pensionärsorganisationerna.
9.4.2 Resultat av förbättringsförslag för 2014
• Att fortsätta öka läkemedelsgenomgångar för samtliga patienter inom hemsjukvården.
Då antalet hyrläkare ökat hela tiden på några vårdenheter har detta arbete inte varit möjligt.
9.4.3 Planerade förbättringar för 2015
•
Att fortsätta genomföra läkemedelsgenomgångar för samtliga patienter inom hemsjukvården.
9.5 Nutrition
Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå
hälsa. För att motverka undernäring inom vård och omsorg i Laholms kommun har socialnämnden sedan tidigare antagit en nutritionspolicy. Under 2014 har införts möjlighet att välja mellan
två rätter vid huvudmålet.
Kosten som serveras på särskilda boenden skall vara anpassad efter de näringsbehov som de boende har. Livsmedelsverket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning, vilka
bör följas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att en riskbedömning enligt Senior
Alert genomförs samt att BMI-värdet mäts vid inflyttning och följs regelbundet.
För personer i riskzon ska åtgärdsprogram upprättas. Alla problem med nutritionen skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen. I samband med nutritionsproblematik såsom vid exempelvis
palliativ vård eller där risk för undernäring och/eller trycksår föreligger skulle en dietist ha en
viktig funktion. I Laholms kommun har vi ingen dietist anställd.
9.6 Dokumentation
Patientdatalagen SFS 2008:355 reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom
hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal.
En patientjournal är först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för vården. Den utgör ett arbetsverktyg eller underlag för bedömningen av de åtgärder som
kan behöva vidtas av någon som inte träffat patienten tidigare. Journalen är även en informationskälla för patienten om erhållen vård. Vidare utgör den ett viktigt instrument i
kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit.
Under året har samtliga sjuksköterskor fått utbildning i att skriva vårdplaner. Dessa ska göras i
samverkan med patienten och informeras vidare till omvårdnadspersonalen.
25 (31)
9.6.1 Journalgranskning
MAS har genomfört journalkontroller på enstaka patientjournaler vid hantering av avvikelser.
Dokumentationen har varit av skiftande kvalité.
Verksamhetschef HSL har på förekommen anledning granskat utifrån personalperspektivet.
Loggkontroller görs enligt rutin av kvalitetsavdelning.
Under 2014 har journalsystemet förbättrats fortlöpande.
9.6.2 Resultat av förbättringsförslag dokumentation 2014
•
Att all personal kring enskild patient ska kunna läsa HSL-journalen, s.k. titt-funktion.
Omvårdnadspersonal ska dokumentera i samma journal och det ska tydligt framgå att
det är två journaler i en. Loggkontroll ska säkerställa behörighet.
Har inte införts, men omvårdnadspersonal kan läsa vårdplaner, vilket räcker för att trygga
vården.
9.6.3 Planerade förbättringar dokumentation 2015
•
Datorerna måste ha kapacitet för att inte göra hanteringen tidskrävande. Översyn har
gjorts, men ersättning av uttjänta datorer kan inte ta så lång tid.
Serverkapacitet måste anpassas till verksamhetens fördubblade behov.
It stödet måste finnas mer utvecklat inom hemsjukvården som från it avdelningen.
•
•
•
9.7 Fall och fallolyckor
Fall är den olyckstyp som leder till flest dödsfall i Sverige. Av de som efter ett fall får en höftledsfraktur (95 % av höftledsfrakturerna orsakas av ett fall) kommer nästan hälften aldrig att
återfå ett normalt liv och dödligheten är 20–25 procent. Orsakerna till att äldre faller brukar ha
att göra med muskelstyrka, balans, gångsvårigheter, syn- och reaktionsförmåga. Detta kan förebyggas med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel. En höftfraktur föregås ofta av flera fall och kostnaden för vård och omsorg vid en höftfraktur är ca 300 000 kronor det första året efter operation, varav 2/3 belastar hälso- och sjukvården och resten kommunen. Enheten skall ha skriftliga rutiner för arbetet med att förebygga fall och fallskador.
9.8 Delegation
Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent
personal. En delegering skall alltid vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Delegering får
inte förekomma för att lösa personalbristsituationer.
Delegeringarna skall regelbundet följas upp. Därför bör t.ex. sjuksköterska inte ansvara för fler
än tjugo delegeringar. Den hälso- och sjukvårdspersonal som delegerar ska vara såväl formellt
som reellt kompetent, vilket innebär t.ex. att man inte kan delegera katetersättning om man själv
inte praktiserar detta. Varje enhet ska enligt § 2d HSL (1982:763) vara bemannad med formellt
kompetent personal i erforderlig omfattning.
Delegeringsmöjligheten ska användas i undantagsfall.
26 (31)
Två sammanställningar av samtliga hälso- och sjukvårdsdelegationer som
var gällande 2013-12-31.
Delegerande
2014
Tens
behandl
Tipp
bräda
Spec.beh
Sjukgymn
Total
0
0
78 host
Delegerande Sjuksköterska
Hemsjukv. Öster
Smedjebacken
Björkebogården
Solhemmet
Fridhemsgården
Hemsjukv. Mitt
Hemsjukv. Väster
Randerslund
Natt Väster
Natt Öster
Total
Antal deleg per ssk
2012
114
46
42
74
54
50
166
34
31
42
598
Antal
Deleg.
Kommunal
Privat
78
58
20
Antal deleg per ssk
2013
145
68
51
69
61
80
161
76
30
34
775
Antal deleg per ssk
2014
136
60
24
41
72
47
180
66
37
6
669
Dessa 669 personer har sammanlagt 12 610 arbetsuppgifter delegerade till sig, vilket är en
väsentlig ökning sedan 2014. Antalet delegeringar är en stor del av sjuksköterskearbetet och
under 2014 har 669 personer inom kommunal verksamhet tagit emot/blivit delegerad en eller
flera hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter.Påtaglig risk finns för att uppföljningar inte kan utföras
efter behov. Omskrivna delegationer har inte skett vid kortare vikariat.
Antalet delegationer av sjukgymnaster har ökat i årets berättelse. En patient inom privata verksamheten krävde flera delegationer för en insats.
Delegeringar bör ske enbart där så är lämplig, och om en patient är instabil i sin hälsa bör sjuksköterska alltid avväga om delegationen ska återtas i sin helhet eller i delar av.
Inom paramedicinskt/rehabiliteringens ansvarsområde är det endast få delegeringar. Detta beror
på att man instruerat och informerat omvårdnadspersonal i uppgifter gällande enskilda patienter,
som följts upp via signeringslistor. Dessa uppgifter har handlat om t.ex. kontrakturprofylax.
9.8.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014.
•
Att de hälso- och sjukvårdsuppgifter som rehab personal informerar om, samt lägger
signeringslistor till omvårdnadspersonal, blir i lämpliga fall delegerade.
Frågan har inte prioriterats under året pga. hög arbetsbelastning
• HSL översynen genomfördes som ett projekt under våren och resultatet ligger som grund
för fortsatt utvecklingsarbete av hela verksamheten.
27 (31)
9.8.2 Planerade förbättringar för 2015
•
•
Att fortsätta se över sjuksköterskornas arbetssituation, så att god och säker vård kan ges.
Antalet delegationer inom LSS är oroande.
Rehab personal bör fortsatt se att delegationer blir ett arbetsredskap. Genom att rehab
deltar i ICF dokumentation, fortsätta diskussionen av delegationer tillsammans med övrig
legitimerad personal.
10. Medicin teknik
Medicintekniska produkter, MTP, används inom äldreomsorgen. Dessa skall användas på rätt
sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna skall provas ut individuellt av rehab
eller sjuksköterska och det skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Övrig personal skall utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det skall finnas bruksanvisningar på svenska
vid produkterna och kontroll skall ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat skall anges hur ofta översyn/kontroll skall ske för att
produkten skall vara säker. Det skall finnas skriftliga rutiner för dessa produkter och upphandling bör ske enligt fastställda rutiner.
10.1 Medicinteknisk avvikelse
Inga avvikelser har anmälts vidare till Läkemedelsverket/Socialstyrelsen.
10.1.1 Resultat av förbättringsförslag för 2014
•
Identifiering av vad som krävs för att skapa spårbara rutiner för MTP gällande periodiskt underhåll och kontroll samt avvikelsehantering
10.1.2 Planerade förbättringar för 2015
•
Modul ska tas i bruk i Treserva programmet för att skapa spårbara rutiner för MTP gällande periodiskt underhåll och kontroll.
11. Rehabilitering
Vid behov av rehabilitering skall en rehabjournal upprättas. Patient som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik skall erbjudas detta.
Det kan ske individuellt eller i grupp. Hjälpmedel skall utprovas individuellt av behörig personal.
Vid behov skall en ADL-status upprättas.
Kommunen ansvarar för rehabilitering vid dagverksamhet, i särskilt boende, i korttidsboende och
i ordinärt boende så kallat hemrehabilitering.
Hembesök av rehabpersonal genomförs så snart behovet blivit känt och vid behov av hjälpmedel
får patienten kontakt oftast inom en vecka.
28 (31)
11.1 Fysioterapeutens insatser
Fysioterapeut ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av t.ex. gånghjälpmedel. Träningen ska leda till att behålla, förbättra eller återfå de fysiska funktioner som
behövs i vardagen. Under 2013 har all träning överförts vidare till omvårdnadspersonal.
11.2 Arbetsterapeutens insatser
Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara ett vardagligt
liv. Det kan handla om att kunna klä sig, förflytta sig och att sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan underlätta rehabiliteringsprocessen. Vid
biståndsbedömning bör arbetsterapeut göra ADL-bedömning, vilket under 2014 gjorts av sjuksköterska i vårdplaneringsteam tillsammans biståndshandläggarna.
11.1.1 Resultat av förbättringsförslag 2014
• Fortsatt utveckling av rehab/teamverksamhet, bemanning rutiner hjälpmedelshantering.
HSL översyn har genomförts under året, och flera områden identifierades för rehab gruppen.
• Utbildning i smärtskattning tillsammans med övrig personal har inte genomförts.
11.1.2 Planerade förbättringar 2015
•
Utveckling av vårdplaneringsteamet med förstärkning med arbetsterapeut.
12. Vård och omsorg om personer med Demenssjukdom
Utbildning kring bemötande av brukare med demenssjukdom har genomförts för omvårdnadspersonal (150)på samtliga kommunala särskilda boenden. Syftet har varit att personalen ska ha
kunskap hur de kan undvika situationer som skapar stress hos den enskilde brukaren. Problem
med stressreaktioner är inte enbart ett bekymmer för personalen utan främst även för övriga brukare och anhöriga.
Personer med demenssjukdom har i flera fall haft god nytta av åtgärder som tillkommit genom
registrering i BPSD registret. Registret har lyft fram information, som gett en annan förståelse
för patienten.
Under 2014 har omvårdnadspersonal genomgått utbildning i demens ABC.
93 omvårdnadspersonal har dessutom genomgått gymnasieutbildning i demensvård. 98 har genomgått utbildning i våld och hot. Två sjuksköterskor har genomgått kompetensutbildning inom
demenssjukvård.
Kommunens demenssamordnare har under 2014 haft flera träffar med vårdenheternas demenssamordnare där man har diskuterat det fortsatta gemensamma arbetet. Minnesmottagningen inom
regionen har tagit fram en informationspärm som patient med demensdiagnos får. Demenssamordnaren har tillsett att samma pärm finns att utgå från på vårdenheterna så att de kan göra
egna pärmar och den är uppdaterad med information som är aktuellt i vår kommun.
Demenssamordnaren gör hembesök efter att en person fått sin diagnos. Demenssamordnaren blir
även kontaktad av anhöriga som söker stöd. Även efter att patienter och anhöriga varit i kontakt
med Vårdcentraler eller Minnesmottagning kontaktar de demenssamordnaren för fortsatt stöd.
Dagverksamhet för personer med demens sjukdom har under året inrättats. Antalet platser har
under året utökats och därmed har man sett en minskning av beläggning av korttidsplatser. Personer med demens sjukdom har uppvisat ett tydligt bättre mående av att vara på dagverksamhet-
29 (31)
en. Tidigare var erfarenheten att när personer med demensdiagnos vistades på korttiden blev de
förvirrade både när de kom dit och sedan hem. Dagverksamheten, som har ett annat uppdrag, har
skapat struktur i vardagen för den enskilde och den anhörige får avsedd avlastning.
Anhörigutbildning av demenssamordnare har genomförts på Anhörigcentrum och kommer att
fortsatt erbjudas.
Demenssamordnaren handleder personal när så behövs t.ex. med bemötande.
12.1. Planerade förbättringar 2015
•
Demensteam ska starta januari 2015. I denna ska tre specialistutbildade undersköterska
ingå, som idag finns på dagverksamheten, en arbetsterapeut samt demenssamordnaren.
Demensteamet ska verka ut mot hela kommunen, och ge handledning och utbildning av
personal. Arbetsterapeut ska informera om de minneshjälpmedel som hon kan ordinera
samt ordna en permanent utställning som hålls aktuell.
Demensteamet ska vara behjälpliga med stöd till och från dagverksamheten.
Uppdragen ska komma via kommunens demenssamordnare.
13. Synpunkter och klagomål
Förvaltningen har en nedtecknad rutin för hantering av synpunkter och klagomål. Alla klagomål
dokumenteras på särskild avsedd blankett, som även finns tillgänglig på kommunens hemsida.
Synpunkter och klagomål diarieförs och ansvarig chef utreder, analyserar och besvarar klagomålen.
Inkomna klagomål anmäls löpande till socialchefen och en sammanställning presenteras för
nämnden regelbundet.
Patientnämnden i Halland tar emot klagomål direkt från patienter. Under 2014 har 2 fall skickats
till Laholm från patientnämnden.
13.1 Inkomna synpunkter och klagomål
Inkomna synpunkter och klagomål gäller för äldre och funktionshindrade inom lagområdena
SoL, LSS och HSL. Även synpunkter och klagomål från externa verksamheter bevakas av kvalitetsavdelningen.
Till Patientnämnden i Halmstad har två klagomål inkommit ifrån patienter från Laholm. De har
hanterats och besvarats. Den ene gällde påtalande av brister i rapport från kommun till region.
Den andre gällde synpunkter från anhörig. Svar har i detta fall getts till god man
30 (31)
15. Planerade förbättringar 2015
Övertagandet av Humana omsorgs områden, det s.k. nya området, kommer att innebära förändringar inom kommunala hemsjukvården. Arbetet med kvalitetsregister som Senior Alert, palliativa registret, BPSD och munhälsobedömning kommer att ytterligare implementeras i hela kommunen vilket ska leda till ökad kvalité i vården.
Övertagandet skedde precis vid nyår och plan fanns och kunde följas. Journalen skrevs ut och
allt kändes säkrat. Problem uppstod dock direkt vad gällde it. Uppgradering av Windows uteslöt
alla med ny version från tillgång till information som behövdes dagligen. Inloggning kunde inte
ske för den enskilde anställde om denne växlade arbetsplats. Än efter en månad har verksamheten dagliga problem, vilket är en klar patientsäkerhetsrisk när journaler inte kan nås utan teknisk
support varje tillfälle den anställde byter arbetsplats. Se It stöd.
Övergångar mellan vård internt som externt är en utmaning! Under året kommer flera åtgärder
att göras för att säkra detta ur patientperspektiv:
• Sjuksköterskorna ska samlokaliseras för att ytterligare kvalitetssäkra rapporttillfällen.
• Checklista för beslutsstöd för sjuksköterskor har införts under januari 2015 och vårdenheterna ska därigenom få bättre underlag för läkarbedömning.
• All omvårdnadspersonal samtidigt fått rapportstöd för att korrekt rapportera till sjuksköterska.
Sedan tidigare finns samverkan mellan MAS och regionen och möten finns planerade för fortsatt
förbättringsarbete.
Utbildning av personal. All personal bör utbildas i palliativ vård. Även fortbildning för sjuksköterskor ska fortsatt vara ett prioriterat område för att vi ska kunna möta kraven för hemsjukvård.
Delegering. Antalet delegeringar ökade med 1000 under 2014. Arbetsbelastningen på sjuksköterskorna är stor, även om viss fördelning kunnat ske till nattsjuksköterskor. Antalet delegationer
inom LSS området är oroande och en tjänst måste inrättas inom denna verksamhet i samband
med att vi tagit över det nya området.
Demenssamordnare. Uppdraget kommer fortsatt att utvecklas för att trygga den sjuke och anhöriga. Gruppen med denna diagnos förväntas fortsatt växa och bra stöd ska erbjudas.
Samverkan och Arbetsgrupper. Inom HSL personalen ska grupper fortsatt verka för att öka samverkan och säkra en enhetlig vård.
Samverkan måste ske fortlöpande, och t.ex. måste PAS bevaka att läkemedelsgenomgångar görs
av läkare för hemsjukvårdspatienter.
Basal hygienrutin. Under 2014 har mätningar genomförts som visade på vilken utmaning det är
att få till goda rutiner. Utbildning ska ges av Vårdhygien och nya hygienombud utbildas där så
behövs.
Dokumentation. Journalföring sker nu i samma system, vilket underlättar för all personal. Avvikelse hanteringen kommer att förbättras så att registreringen blir enklare. Gemensam riktlinje för
31 (31)
både händelser av Lex Sarah karaktär som av Lex Maria ska skrivas och registrering ska göras
inom samma system.
Nya Hemsjukvårdsavtalet. Då övergången till det nya avtalet sker 7 april har processen startats
för att växla över patienter mellan kommunens sjuksköterskor och vårdcentralerna. Den s.k.
tröskelprincipen måste diskuteras med alla berörda för att ingen patient ska behöva vara i ovisshet.
IT-stöd och teknikstöd. Då all journalföring sker digitalt är en server med tillräcklig kapacitet ett
akut problem. All personal måste enkelt kunna nå aktuell journal utan en fördröjd uppkopplingstid som gör att man avstår att läsa in eller dokumentera. Idag är den långa uppkopplingstiden
även ett arbetsmiljöproblem. Under 2015 måste it stödet bli enklare och snabbare, både inom
hemsjukvården som från it avdelningen.
Teknikutvecklingen går snabbt och under året kommer nya mobiler att underlätta patientarbetet
genom användandet av app.
Fokusområde inom hemsjukvård. KOL är den diagnos som är vanligast i Laholm. Forskningen
visar att det sker en tydlig förbättring av hälsan när man slutat röka och därför borde ett lokalt
folkhälsoarbete vara av intresse för att minska antalet sjuka.