Arbetsmaterial Island projektet - våldinärarelationer.se

Comments

Transcription

Arbetsmaterial Island projektet - våldinärarelationer.se
1
Sammanfattning av Samverkanskonferens på Island
Plats: Center Hotel Plaza, Reykjavik
Tid: 2015-05-26 – 2015-05-29
Islands värd: Gudridur Bolladottir, anställd vid regeringens välfärdsdepartement.
Medverkande representanter från myndigheter/verksamheter inom:
Hälso- och sjukvård
•
•
VKV
VG-regionens Barnskyddsteam
Polisen
•
•
Utvecklingsavdelningen,
Utredningssektionen
Åklagarmyndighetens utvecklingsavdelning i Göteborg
Åklagarkammaren i Göteborg
Göteborgs stad:
•
•
•
Socialresursförvaltning
Dialoga kompetenscentrum om våld i nära relationer
Göteborgs stads stadsdelsförvaltningar
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Arbetsmaterial som utarbetades före resan + kontaktlista,
Se länkar 1 – 6.
1. Material från Island översatt till svenska
Länk: http://bit.ly/1SVmGgk
2. Frågeställningar att besvara från respektive verksamhet
Länk: http://bit.ly/1HK46z6
3-4. Sammanställningar del 1 och del 2 av inkomna svar
Länk del 1: http://bit.ly/1EV3JzJ
Länk del 2: http://bit.ly/1G4TyxK
5. Kontaktlista till medverkande
Länk: http://bit.ly/1M4964P
6. Program
Länk: http://bit.ly/1HK4NZ9
Webbplats för Islandsresan och samverkansprojekt
På adressen http://www.valdinararelationer.se/island kommer all information att samlas
och löpande att uppdateras.
2
Beskrivning av dagarna på Island
2015-05-26 (resdag)
Konferensen inleddes kl.18.00 med information och presentation av alla svenska deltagare
samt därefter gemensam middag.
2015-05-27
Föreläsningar av olika Isländska föreläsare på förmiddagen.
Föreläsare 1
Konferensen inleddes med att Ólöf Àst Farestveit, föreståndare för Barnahùs, föreläste om
Islands Barnahùs arbete och organisation.
Länk till powerpointbilder:
http://bit.ly/1MkUOOb
Sammanfattning av föreläsningen
Barnhuset på Island startade 1998-11-01 med fokus på målgruppen barn som varit utsatta för
sexuella övergrepp. Numer inkluderas även barn som utsatts för våld och barn som bevittnat/upplevt
våld. Initialt i uppbyggnaden av Barnhuset var målet ”VAD ÄR DET BÄSTA FÖR BARNET”. Plats: Ett
hus dit barnet får komma och träffa berörda professionella.
7 personer arbetar på Barnhuset: 4 psykologer, 1 socionom, 1 kriminolog, 1 administrativ personal.
Staten står för finansieringen och kommunerna betalar för personalens resor. Alla ärenden som
kommer till Barnhuset går via den sociala barnavården.
Målgrupp är barn upp till 18 års ålder men om behandling startat före 18 års ålder får ungdomen
fortsätta och slutföra sin behandling inom Barnhuset.
Inom 2 veckor från det barnet berättat om utsatthet skall ärendet vara hos Domstolen. Ingen
professionell intervjuar barnet innan ärendet kommer till Domstolen.
Barnet får behandling inom Barnhuset och behandlingsarbetet tar ca 80 % av deras arbetstid.
Vid barnförhöret på barnhuset får den misstänkte vara med om han eller hon önskar.
Försvarsadvokaten är också med från början. Det är personal på Barnhuset som har barnförhören
men de skiljer alltid på att den som har förhöret är inte den som sköter behandlingen.
Ca 2/3 av förhören/barnärenden kommer från den sociala barnavården.
270 – 330 ärenden/år.
Den behandlande terapeuten ser barnförhöret på DVD och har då en förförståelse inför mötet med
barnet och fortsatt behandling. Den behandling som erbjuds barnet är TF-CBT(Trauma fokuserad
Kognitiv beteende terapi) som är ca 12-20 tillfällen, ev. ibland längreTerapeuten skriver efter avslutad behandling en rapport som ligger till grund för domstolens
handläggning och vittnar även i rättegången.
Alla första barnförhör sker på Barnhuset och vid behov betalar den sociala barnavården för barnets
och vårdnadshavares flygresa.
Den terapeutiska behandlingen av barnet kan ske i barnets hemkommun.
3
Föreläsarens kommentarer till bildspel, samt frågor och svar från den svenska delegationen under
föreläsningen, (tot. 16 sidor), se länk nedan:
http://bit.ly/1IgwFJV
Övriga föreläsare under förmiddagen:
Föreläsare 2
Páll Ólafsson, avdelningschef för Barnaverndarstofas rådgivnings- och
utbildningsverksamhet.
Han berättade om ett projekt mellan socialtjänst och polis gällande barn som upplevt våld i
hemmet.
Det finns 27 barnavårdsnämnder i landet. Ca 25 % av Islands befolkning är barn, ca 80 000
barn. Ca 6 % av barnen är anmälda till Barnavernet.
P-p-bilder och dokumentation kommer att läggas ut under VKV:s länk senare. Vi meddelar
när detta sker
Föreläsare 3
Elisabet Karlsdottir, direktör för Center för barn och familjeforskning
P-p-bilder och dokumentation kommer att läggas ut under VKV:s länk senare. Vi meddelar
när detta sker
Föreläsare 4
Simon Sigvaldason, tingsrättsdomare och ordförande för domstolsrådet.
Dokumentation kommer att läggas ut under VKV:s länk senare. Vi meddelar när detta sker.
Den svenska delegationens gruppdiskussioner på em.
Tema Vad ska projektet handla om
Dag 1 på Island 2015-05-27
Förslag till projektets övergripande syfte:
Med en konkret samverkan mellan polis/åklagare, socialtjänsten och hälso- och sjukvården
på en operativ nivå ska vi förbättra villkoren för barn, ungdomar och vuxna som är
våldsutsatta, bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare.
Övergripande arbetsområde är mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuella
övergrepp, barn som utsätts för psykiskt och fysiskt våld samt sexuella övergrepp inklusive
barn som bevittnat/upplevt våld.
4
Vilket/vilka områden kan vi fokusera på i ett kommande projekt?
Gruppsammansättning 1: HSV, Polis/Åklagare, Socialtjänst
Hälso- och sjukvården:
- Anmälan till Soc och polis
- Dokumentation. Vad kan man skriva i och med den nya lagstiftningen? Hur ska man spärra
data då det är öppna journaler för föräldrar och make. Måste skriva under rätt sökord.
- Sekretess
- Behandling till barn och stöd till familjen
Förslag att ha en gemensam modell för alla Barnahus i VGR.
VGR Barnskyddsteam är ett 2-årigt projekt. Har en del mandat för beslut för samverkan,
dokumentation och utredningar.
Polis och åklagare:
Polisanmälan då barn är närvarande.
Barnens upplevelser av våldet måste fångas upp
1 Barnens behov
2 Förundersökningen (målsägande eller vittne)
Brottsoffret (målsäganden) måste snabbt få stöd
1 Barnens behov
2 Förundersökningen
BRYTA MÖNSTRET!
Göra klart vilket uppdrag och vilken roll man har. Var och en sköter sitt område. Alla bör läsa
på och ”göra sin läxa”. Förstå varandras roller och förstå hur vi arbetar så vi inte sätter
krokben för varandra. Vill göra något konkret och ngt som verkligen gör skillnad.
Vi sitter med underförstådda mål. Målet är att lagfara de som begår brott. Hsjv mål är att
upptäcka i tid och behandla. Barnskyddsteamets mål är att förbättra dokumentation och
foto så det ska bli bra för rättsväsendet.
Identifiera det som faktiskt fungerar i respektive verksamhet och länka ihop våra
verksamheter så det inte blir fullgropar emellan och blir kontraproduktivt för oss själv och
utsatta.
Socialtjänst:
Polis tillkallas på larm till familj.
Efter ankomst telefon till Socialtjänst + specialist alt/socialjour efter kontorstid.
Förövare till ”förvar” + information
Offer – En väg in. Kontakt med sjukvård för undersökning samt foto/bevis – samt
information om hur barn påverkas av våld, vad man som vuxen kan göra mm. Vilken hjälp? Barnhuset?
Event placering
Återbesök 1 vecka, kolla läget
Erfarenhetsutbyte efter insats.
5
Ge information till familjer, återkoppla. Behövs en placering? Kanske behöver en
direktkontakt till Barnhuset.
Hur kan vi säkra upp så att familjen får skydd och hur kan vi täcka in det.
Vikten av intranät och hur kan vi göra information mer tillgängligt. Det finns så mycket
material redan men det når inte ut till dem som det berör. Önskar att någon gör en översyn.
Hur ska man få ut saker i en implementering? Måste ligga på en funktion.
Det måste läggas i linjen för att projekt, roller och annat ska fungera. Organisationen/linjen
är till för att driva organisationen.
Vi är i dag ganska duktiga på våra egna saker men vad kan vi om andra aktörer och vilka
kanaler finns det. Ex skola, försäkringskassan.
Nulägesanalys.
Gbg stads handlingsplan är sektorsövergripande att alla gör en lokal plan för frågan. Vilka
brister och har vi för att hantera dessa ärenden?
Göra det bra för hela familjen. Samverkan och processen måste funka för familjen och därför
måste man bli konkret i ett projekt.
Kommunikationen mellan verksamheter är nästa steg. Vad tycker vi är något man måste
lyfta för att kommunikationen ska bli bra. Förstå varandra bättre. Vad är det som fungerar
bra i dag?
Avgränsning på vad vi ska jobba kring? Bättre att börja i ett mindre tydligt perspektiv och
sedan jobba vidare. Avgränsa det geografiska området.
Gruppsammansättning 2: Tvärprofessionella grupper
Grupp 1
•
•
•
•
•
•
•
•
Akut – Jourverksamhet – skyddsbedömningar – flödet utifrån akut handläggning
inom samtliga verksamheter
Riktlinjer Barnhus behöver ses över och utvecklas
Snabb väg till HSV för barn och vuxna – skadedokumentation
Akut handläggning, fokus på flödet och fokus på barnen
Blankett för begäran av rättsintyg håller på att tas fram från åklagarsidan
Arbeta för att uppmärksamma och se till att barnen får rätt till sin
brottskadeersättning.
RMV, åklagare och polisen jobbar på att arbeta fram en mer styrande blankett för
beställning av rättsintyg. Rättsläkaren vet ibland inte grunden till beställningen.
Metodutveckling, maxfrist när de ska vara klara med ärendet.
Grupp 2
•
•
•
•
•
•
Involvera skolan – det långsiktiga stödet
Vuxen vården behöver involveras samt Rättsmedicin
Kirurgin viktig inom HSV
Olika tidsperspektiv inom verksamheterna måste beaktas och få kunskap om.
Gemensamma mål, mål som kan följas upp.
Varje enhet har redan en uppgift att titta på sig själv och se vad som fungerar och
inte fungerar och presentera för varandra.
6
•
•
•
•
•
Viktigt att man Går in på specifika förbättringsdetaljer i samverkan som berör utsatta
barn.
Vad får det för följder att tidigare komma ut till de utsatta barnen. Hur snabbar det
på utredningen? Snabbare handläggningstider.
Går det att göra ett Barnahus i projektet? Titta på Islands projekt. Snabbheten i det
arbetssättet är kvalitet och det blir en bättre lagföring. Snabbare från gärning –
anmälan – lagföring.
Akut på natten eller kvällstid att socialtjänsten följer med polisen = en
jourverksamhet som gör sina bedömningar och ser till att det lotsas vidare i den
planerade kedjan. Utnyttjar riktlinjer som finns för Barnahus. Involvera skolan?
Jourverksamheten är en snabb väg för vuxna till sjukvården för dokumentation,
behandling osv. Vi borde ha någon från vuxensjukvården med i projektet i så fall.
Denne skulle fungera som en länk och jobba med utbildning och information. Samma
gäller Rättsmedicin.
Grupp 3
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Avgränsat område + avgränsat geografiskt område
Snabbare handläggning, tid från gärning till domslut
Fasa ihop vad vi har
Vi behöver en konkret projektplan. Mycket avgränsat från början. Tex stadsdel.
Uppdraget måste också vara begränsat. Går att bygga ut tex med ytterligare stadsdel.
Hur bemöter vi varandra när vi gör fel.
Polisen kan göra ett förarbete för att se hur många fall det rör sig om och
Socialtjänsten skulle kunna titta på vilken stadsdel som är lämplig att börja med.
Socialjouren måste ta en aktiv del i detta då det är dygnet runt. Kanske borde
begränsa en viss tid på dygnet.
Alla organisationer måste skriva avtal om vilka åtagande man tar på sig och vad man
måste ställa upp med.
Först inventering vad alla organisationer har och vad man har att hålla sig till och
vilka kapaciteter? Vad saknar vi i dag från det som i dag finns?
Alla organisationer jobbar inom sitt kompetensområde och sitt regelverk. Det är
utgångspunkten.
Vi bör ändra ordet Samverkan till samarbeta för det är det vi ska göra.
Störningsjouren vet mycket. Hur kan man dra nytta av det som de får kännedom om.
Bryta mönster och tänka nyare. Hur använder vi detta och synkar ihop? Ödmjukhet
för varandras roller och begränsningar och möjligheter.
Övrigt efter en gemensam diskussion:
•
•
Hur kan vi dokumentera och utföra utredningar så det blir ett värde för det. Samma
struktur i hela VGR.
Identifiera problem för kommande samverkan.
7
•
•
Sekretess, Dokumentation, fysisk samverkan, anmälningsplikt och
kommunikationsvägar.
Nyanställda socionomer får ofta svåra fall. Något att tänka på vid skapande av
Barnhus.
SKL har tagit fram en handlingsplan där man har det i åtanke.
2015-05-28
Dag 2 inleddes med isländska föreläsningar på förmiddagen och fram till kl 14.30.
Föreläsare 5
María Gunnarsdottir, föreståndare för barnskydedet i Reykjanesbaer Kommun.
Föreläsare 6
Johannes Jensson, biträdande polisöverintendent, Suöurnes Polisen.
Föreläsare 7
Ólafur Örn Bragason, psykolog hos Rikspolismyndigheten.
Föreläsare 8
Alda Hrönn Jóhannsdóttir, assisterande polischef, Reykjaviks polisen
Föreläsare 9
Póra Kemp, avdelningschef hos Reykjaviks kommuns välfärdsavdelning.
Föreläsare 10
Sigríöur J. Frõjónsdottir, riksåklagare
Föreläsare 11
Kolbrún Benediktsdóttir, åklagare, riksåklagarmyndigheten.
P-p-bilder och dokumentation kommer att läggas ut under VKV:s länk senare. Vi meddelar
när detta sker.
Den svenska delegationens gruppdiskussioner på em.
2015-05-28
Dag 2
Tvärprofessionella gruppdiskussioner, gemensamma förslag till utvecklingsarbete/projekt:
Tema Vad och Hur?
Grupp 1:
Säkerställa barns mänskliga rättigheter!
Avgränsning:
Barn som upplevt våld i nära relationer
•
Utbildning kring det gemensamma arbetssättet
8
•
•
•
•
•
•
•
•
Rutiner och checklistor på detaljnivå
Utvärderingsplan
Stöd och behandling – Barnhuset?
Säkerställa brottskadeersättning till barnen
Geografiskt avgränsat området, ev Askim/Frölunda/Högsbo
Återkoppling till familjen – Utveckla arbetssätt gällande feedback till en enskild
familj.
Utbildning internt
Tydliga roller – samsyn angående uppdraget
Grupp 2
Akut utryckning till bostad med barn inblandade – Våld/hot!
Tidsbegränsning?
Geografiskt: Stor Göteborg och endast ovanstående målgrupp/ärenden +
”lätt” avgränsning för polis och socialtjänst + redan utbyggda strukturer och resurser.
Hälso- och sjukvårdens uppgift:
•
•
•
•
•
•
Undersöka
Bedöma
Uppföljning
Dokumentera
Fotografera
Behandla
Polisens uppgift:
•
•
•
Ingripa
Underrätta socialtjänsten
Följa upp
Socialtjänstens uppgift:
•
•
•
Ingripa vid akuta fall
Stöd
Följa upp
Vid skadedokumentation – RMR
Involvera Barnhuset i Göteborg
•
Snabbare barnförhör
Projektgrupp och Styrgrupp
Projektplan med mål och syfte, frågeställningar
Vad skall utvärderas/mätas, Hur?
Områden involveras: Sekretess, anmälan och dokumentation.
9
Grupp 3
Inventering/Förberedande arbete
Hur skulle detta kunna realiseras från respektive verksamhet? Vad finns idag och vad
behöver vi utveckla?
Förslag till projektnamn: TILLSAMMANS MOT VÅLD!
Varje myndighet/organisation arbetar inom rådande lagstiftning och inom eget
kompetensområde och regelverk.
Arbeta inom befintliga strukturer
Gemensam problembild: T.ex. våld i familjer med barn inom ett definierat geografiskt
område.
Förankra inom den egna myndigheten
Metod: Inventera – prioritera – besluta
Ex. Vi letar upp goda exempel som vi lyfter.
Gemensam målbild:
•
•
•
•
Fokusera på aktiviteter
Fokusera på att förbättra kopplingar/överlämningar
Tiden, konkret handläggning med förbättrad kvalitet.
Åtagande
Motivation – trygghet/personal
•
•
•
Samlingar för att skapa/bygga kunskap om varandras arbetssätt
Sekretess/sekretessbrytande
Behandling av familjen på kort och lång sikt (information)
Kommunikation
Uppföljning - utvärdering
Gemensam sammansatt modell från de tre grupperna – förslag till projekt
FÖRARBETE
Förankra inom den egna myndigheten
Projektgrupp och Styrgrupp
Projektplan med mål och syfte, frågeställningar
Utbildning internt
Metod: Inventera – prioritera – besluta
Motivation – trygghet/personal
10
Inventering/Förberedande arbete
Hur skulle detta kunna realiseras från respektive verksamhet? Vad finns idag och vad
behöver vi utveckla?
PROJEKT
TILLSAMMANS MOT VÅLD! Säkerställa barns mänskliga rättigheter!
AVGRÄNSNING MÅLGRUPP
Barn som upplevt våld i nära relationer
Akut utryckning till bostad med barn inblandade – Våld/hot!
Gemensam problembild: T.ex. våld i familjer med barn
GEOGRAFISK BEGRÄNSNING
Geografiskt: Stor Göteborg och endast ovanstående målgrupp/ärenden +
”lätt” avgränsning för polis och socialtjänst + redan utbyggda strukturer och resurser.
Geografiskt avgränsat området, ev Askim/Frölunda/Högsbo
Inom ett definierat geografiskt område.
KUNSKAP OCH INFORMATION
Samlingar för att skapa/bygga kunskap om varandras arbetssätt
Utbildning kring det gemensamma arbetssättet
Rutiner och checklistor på detaljnivå
Kommunikation
TYDLIGA ROLLER I SAMVERKAN
Tydliga roller – samsyn angående uppdraget
Gemensam målbild:
•
•
•
•
Fokusera på aktiviteter
Fokusera på att förbättra kopplingar/överlämningar
Tiden, konkret handläggning med förbättrad kvalitet.
Åtagande
Varje myndighet/organisation arbetar inom rådande lagstiftning och inom eget
kompetensområde och regelverk. Arbeta inom befintliga strukturer
Ex. Vi letar upp goda exempel som vi lyfter.
Polisens uppgift: Ingripa - Underrätta socialtjänsten - Snabbare barnförhör -
11
Följa upp –
Socialtjänstens uppgift: Ingripa vid akuta fall – Stöd - Följa upp
Hälso- och sjukvårdens uppgift: Undersöka – Bedöma – Dokumentera/fotografera – Följa
upp – Behandla - Involvera Barnhuset i Göteborg
STÖD OCH BEHANDLING
Behandling av familjen på kort och lång sikt (information)
Stöd och behandling – Barnhuset?
Återkoppling till familjen – Utveckla arbetssätt gällande feedback till en enskild familj.
Säkerställa brottskadeersättning till barnen
UTVÄRDERING
Vad skall utvärderas/mätas, Hur?
Uppföljning - utvärdering
Utvärderingsplan
ATT INTEGRERA I PROJEKTET
Områden involveras: Sekretess, anmälan och dokumentation.
Sekretess/sekretessbrytande bestämmelser
Vid pennan, Carina Eliason