Vägledning Godkännande och registrering av

Transcription

Vägledning till kontrollmyndigheter
m.fl.
Registrering och godkännande
av livsmedelsanläggningar
Fastställd:
Ersätter:
2015-09-08 av avdelningschefen för Avdelning Support
2015-05-12
Innehåll
1
Inledning ......................................................................................................... 4
1.1
Syftet med vägledningen ......................................................................... 4
2
Livsmedelsföretag .......................................................................................... 5
2.1
Begreppet livsmedelsföretag ................................................................... 5
2.2
Begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation....................... 6
2.2.1 Kontinuitet ............................................................................................. 6
2.2.2 Organisation .......................................................................................... 7
3
Primärproduktion ......................................................................................... 9
3.1
Organisation och kontinuitet inom primärproduktionen ......................... 9
4
Gränsdragning mellan primärproduktionen och senare led................... 11
4.1
Gränsdragningar .................................................................................... 11
4.2
Leveranser av små mängder primärprodukter, vilt samt kött av vilt ..... 14
5
Livsmedelsföretagare .................................................................................. 18
5.1
Fysiska och juridiska personer .............................................................. 18
6
Livsmedelsanläggning ................................................................................. 19
7
Allmänt om registrering och godkännande .............................................. 23
7.1
Uppgifter som ska ingå i ansökan respektive anmälan.......................... 24
7.2
Betydande ändring ................................................................................. 25
7.3
Ägarbyte och nedläggning av anläggningar .......................................... 25
8
Registrering av anläggningar ..................................................................... 26
8.1
Anmälan och beslut om registrering...................................................... 27
8.2
Underrättelse om beslut ......................................................................... 29
8.3
Påbörjande av verksamhet ..................................................................... 30
8.4
Betydande ändring av registrerade anläggningar .................................. 30
8.5
Åtgärder vid bristande efterlevnad ........................................................ 31
8.6
Avregistrering av en anläggning ........................................................... 31
9
Godkännande av livsmedelsanläggningar och flytt av kontrollansvar
mellan myndigheter ..................................................................................... 32
9.1
Fördelning av kontrollansvar mellan kommunala kontrollmyndigheter
och Livsmedelsverket ............................................................................ 32
9.2
Ändring av verksamheten ...................................................................... 33
9.3
Ägarbyte ................................................................................................ 34
9.4
Styckning ............................................................................................... 35
9.5
Vilthanteringsanläggning ...................................................................... 37
10 Gränsdragningen mellan godkännande och registrering ........................ 38
10.1 Gränsdragningen mellan 852- och 853-anläggningar som hanterar
livsmedel av animaliskt ursprung .......................................................... 38
10.2 Anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung för vilka
det inte har fastställts särskilda krav ..................................................... 42
11 Kommentarer om vissa verksamheter....................................................... 43
11.1 Lagring av spannmål hos producenten .................................................. 43
11.2 Primärproduktion för användning inom privathushåll .......................... 43
11.3 Matlagning i det privata hushållet ......................................................... 43
11.4 Mobila lokaler ....................................................................................... 43
11.5 Transportföretag inom livsmedelskedjan .............................................. 44
11.6 Matmäklare, importörer och liknande verksamhet ................................ 44
11.7 Återtag av kött med försäljning direkt till konsument på gården .......... 45
11.8 Konkursbo ............................................................................................. 45
11.9 Hemtjänst och dagbarnvårdare .............................................................. 45
11.10 Automater ............................................................................................ 46
11.11 Tillverkning av snus och tuggtobak .................................................... 47
11.12 Dricksvatten- och gemensamhetsanläggningar ................................... 47
11.13 E-handel .............................................................................................. 48
11.14 Församlingshem, bygdegårdar och liknande ....................................... 49
1
Inledning
1.1 Syftet med vägledningen
Livsmedelsverket vill med denna vägledning ge råd och stöd åt de myndigheter
som prövar ärenden rörande godkännande och registrering. Vägledningen kan
även ge stöd åt andra intressenter. Målsättningen är att på ett samlat ställe tillhandahålla information om regelverk och ansvarsfördelning. Vägledningens syfte är
även att bidra till en likvärdig tillämpning av lagstiftningen. Vägledningar är inte
rättsligt bindande, utan är exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp
vid tolkning och tillämpning av lagstiftningen. Vägledningen utesluter inte andra
handlingssätt för att uppnå det resultat som avses med lagstiftningen. Tolkning av
EU-rätt kan slutgiltigt endast göras av EU-domstolen. Svenska domstolars avgöranden är endast vägledande när det gäller nationella regler. I första hand är det
Högsta förvaltningsdomstolens och Högsta domstolens avgöranden som är styrande, men även i vissa fall domar i lägre instanser.
Eftersom denna vägledning är av övergripande karaktär kompletteras den av en
rad andra vägledningar. Hänvisningar till dessa görs i texten.
LIVSMEDELSVERKET
Område Livsmedelskontroll
Avdelning Support
Vägledning om registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar
Fastställd: 2015-09-08 av avdelningschefen för
Avdelning Support
Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och
registrering av livsmedelsanläggningar
4
2
Livsmedelsföretag
Livsmedelslagstiftningen innehåller flera viktiga definitioner och begrepp som är
centrala i frågan om godkännande och registrering. I detta avsnitt tas några av
dessa definitioner och begrepp upp och förklaras lite mer ingående.
2.1 Begreppet livsmedelsföretag
Livsmedelsföretag definieras som varje privat eller offentligt företag som med
eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med
alla stadier i livsmedelskedjan 1. Begreppet företag i livsmedelslagstiftningen används fristående från annan lagstiftning. ”Företag” behöver således inte ha samma
innebörd i livsmedelslagstiftningen som i annan lagstiftning, t.ex. i skattelagstiftningen. En kontrollmyndighet kan därför bedöma att ett företag som är registrerat
som livsmedelsverksamhet hos Bolagsverket eller Skatteverket ändå inte har sådan kontinuitet eller grad av organisation att verksamheten uppfyller kriterierna
för livsmedelsföretag enligt livsmedelslagstiftningen. Se nedan under bl.a. 2.2.
En privatperson som bereder livsmedel i sin privata bostad för regelbunden försäljning till allmänheten, kan bedömas vara ett livsmedelsföretag, även om det
inte finns en sådan registrering hos Bolagsverket eller Skatteverket.
Även företag som transporterar livsmedel inryms i definitionen, liksom företag
som aldrig kommer i direkt kontakt med de livsmedel som säljs, t.ex. matmäklare.
Verksamheter som inte inbegriper försäljning av livsmedel kan ändå omfattas av
definitionen livsmedelsföretag. Exempel på detta är när livsmedel skänks bort till
allmänheten i reklamsammanhang, utlottning av mat eller smakprovning. Därför
används begreppet ”utsläppande på marknaden” 2.
På samma sätt kan en verksamhet med uppfödning av livsmedelsproducerande
djur betraktas som livsmedelsföretag om syftet med uppfödningen är att t.ex. köttet, mjölken eller äggen kommer att ingå i livsmedelskedjan. Aktiviteter för privat
konsumtion omfattas inte av lagstiftningen.
I definitionen av livsmedelsföretag anges ”… som med eller utan vinstsyfte …”.
Det innebär att även en ideell organisation kan vara ett livsmedelsföretag.
1
Artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002
om allmänna principer och krav på livsmedelslagstiftning m.m.
2
Se artikel 3.8 i förordning (EG) nr 178/2002
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar
5
2.2 Begreppen viss kontinuitet och viss grad av
organisation
Av beaktandesatserna i hygienförordningen framgår att ett företag är en verksamhetsform som förutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation 3.
Uppfyller en verksamhet inte kraven på viss kontinuitet och en viss grad av organisation avseende sin livsmedelsverksamhet är det inte heller ett livsmedelsföretag. Om en verksamhet inte bedöms ha en viss grad av organisation, t.ex. bilverkstaden som ställer fram en kaffetermos och en kakburk till sina kunder, kan
detta pågå kontinuerligt utan att verksamheten för den skull blir ett livsmedelsföretag.
Observera att ett livsmedelsföretag som redan har en anläggning godkänd eller
registrerad och som tillfälligt utökar sin verksamhet, t.ex. en restaurangägare som
vid en festival även vill sätta upp ett restaurangtält, driver även den extra verksamheten inom ramen för sin verksamhet som livsmedelsföretagare.
Kommissionen ger i sin vägledning till hygienförordningen exempel på verksamheter som inte omfattas av kraven i unionens hygienregler 4. Där nämns privatpersoner som ibland och i liten skala hanterar, bereder, förvarar eller serverar livsmedel. Sådana personer ska inte omfattas av reglerna eftersom de inte kan anses vara
livsmedelsföretag. Livsmedelsverksamhet som bedrivs av ett redan befintligt
livsmedelsföretag omfattas dock inte av detta undantag eftersom all livsmedelsverksamhet som bedrivs av ett livsmedelsföretag omfattas av unionsreglerna.
2.2.1 Kontinuitet
Med viss kontinuitet avses en viss regelbundenhet och att det alltså inte är fråga
om en tillfällig verksamhet.
Kontinuitetsbegreppet är inte närmare definierat i lagstiftningen varför varje myndighet måste göra egna bedömningar från fall till fall om en viss verksamhet bedrivs med ”viss kontinuitet” eller inte. Att något sker med ”viss kontinuitet” innebär att det sker ”obrutet” och/eller ”sammanhängande”. Verksamhet som bedrivs
med vissa avbrott, men ändå är återkommande, kan anses vara kontinuerlig.
3
Se beaktandesats 9 i Europaparlamentets och rådets nr 852/2004 av den 29 april 2004
om livsmedelshygien
4
Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
6
Generella riktlinjer för hur kriteriet ”viss kontinuitet” bör bedömas:
• Om verksamheten sker sammanhängande bör kontinuitetsbegreppet vara uppfyllt efter tre till fyra dagar.
• Kontinuitetsbegreppet kan också anses vara uppfyllt om livsmedel återkommande släpps ut på marknaden en till två dagar en gång i månaden, eller oftare.
Den tid som verksamheten pågår omfattar inte bara själva saluhållandet, t.ex. servering eller försäljning, utan även vissa förberedelser som lagerhållning/förvaring
och eventuell beredning om detta utförs av samma verksamhetsutövare.
Om en verksamhet t.ex. lagerhåller livsmedel mer eller mindre permanent för att
släppa ut dem på marknaden senare, bör detta bedömas som att en ”viss kontinuitet” föreligger, även om själva försäljningen inte sker oftare än ett par gånger om
året.
Säsongsverksamheter, t.ex. glassbarer, kräftfiske eller bärplockning som bedrivs
kontinuerligt under en begränsad period, kan uppfylla kriteriet för viss kontinuitet.
Verksamhet som en privatperson bedriver vid enstaka tillfällen kan däremot inte
anses uppfylla kriteriet viss kontinuitet, t.ex. korvförsäljning vid en midsommarfest eller en julmarknad på en skola, även om dessa återkommer årligen.
Verksamhet som bedrivs med viss kontinuitet men på ett flertal skilda platser i
landet, t.ex. marknadsförsäljning, är åtminstone från kontinuitetssynpunkt ett
livsmedelsföretag.
Kontrollmyndigheten måste utgå från omständigheterna i varje enskilt fall och
göra en bedömning om kontinuitetsbegreppet är uppfyllt. Det är i slutändan denna
som gör gränsdragningen utifrån en helhetsbedömning.
2.2.2 Organisation
Graden av organisation kan påverkas bl.a. av vilken typ av livsmedel som hanteras i verksamheten, om den riktar sig till känsliga konsumentgrupper samt vilken
omfattning verksamheten har.
Följande kriterier bör tas med i bedömningen av om en verksamhet har en ”viss
organisation” eller inte:
1 Hanteringens art och omfattning: hänsyn behöver tas till de hygieniska risker
som verksamheten medför. Verksamheter som hanterar livsmedel som förknippas med låga risker kräver ofta låg grad av organisation. En komplex verksamhet som hanterar ett större utbud av livsmedel samt livsmedel som förknippas med hög risk kräver mer av den som är ansvarig. Följden blir att det oftast
krävs mer organisation.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
7
När livsmedel hanteras vid större tillställningar som riktar sig till allmänheten
krävs mer organisation än om hanteringen sker i begränsad omfattning för en
mindre krets av konsumenter.
2 Känsliga konsumentgrupper: om livsmedel hanteras och erbjuds till känsliga
konsumentgrupper kan det bidra till att organisationskriteriet uppfylls snabbare
eftersom kraven ökar på utövaren och därmed också behovet av ett mer organiserat arbete (organisation). Till känsliga konsumentgrupper räknas bl.a. barn
under 5 år, personer med nedsatt immunförsvar (t.ex. patienter på sjukhus, personer boende i äldreboenden, gravida) samt personer med livsmedelsrelaterad
allergi eller annan överkänslighet mot livsmedel.
3 Det finns en ordnad verksamhet: t.ex. att vissa utrymmen iordningställts. Om
verksamheten bedrivs i särskilt iordningsställda utrymmen, lokaler eller motsvarande används bör även kravet på viss grad av organisation vara uppfyllt.
4 Antal personer sysselsatta i verksamheten: om flera personer hålls sysselsatta
med livsmedelshanteringen så bör kriteriet ”viss grad av organisation” också
anses vara uppfyllt. Eventuella anställningsförhållanden är inte av betydelse.
Om flera personer deltar i verksamheten så ställer det bl.a. större krav på styrning och ledarskap varför också förutsättningarna för ”viss grad av organisation” lättare uppfylls.
För mer information om primärproduktionen, se avsnitt 3 och 4.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
8
3
Primärproduktion
3.1 Organisation och kontinuitet inom primärproduktionen
För verksamheter i primärproduktionen är kontinuitetskriteriet i regel uppfyllt,
t.ex. vid uppfödning av livsmedelsproducerande djur, mjölk- och äggproduktion,
biodling, odling av vegetabilier eller regelbundet upptag av musslor. Graden av
organisation kan däremot variera beroende av t.ex. vilket djurslag som hålls, produktionssystem och antalet djur, vilken eller vilka primärprodukter som produceras, produktionsvolym och antal sysselsatta i verksamheten.
Om en verksamhet inte bedöms ha en viss grad av organisation, t.ex. en person
som håller några får eller getter för sommarbete, en djurägare som föder upp ett
fåtal djur för slakt och konsumtion utanför det egna hushållet, en person som har
en liten fiskodling eller kräftodling eller en äggproducent som håller ett begränsat
antal fjäderfän för äggproduktion, kan detta pågå kontinuerligt utan att verksamheten för den skull kan betraktas som ett livsmedelsföretag. På samma sätt kan
t.ex. fiske av vildfångad fisk eller upptag av vilda musslor ske regelbundet men i
en sådan begränsad omfattning att verksamheten inte betraktas som livsmedelsföretag.
Vid mjölkproduktion bedöms organisationskriteriet alltid vara uppfyllt eftersom
verksamheten bl.a. ställer krav på mjölkningsutrustningen, kylning av mjölken
och mikrobiologiska kriterier för den obehandlade mjölken, förutsatt att mjölken
levereras utanför producentens eget hushåll.
Många livsmedelsföretag i primärproduktionen levererar sina primärprodukter
direkt till konsumenter t.ex. genom enklare gårdsförsäljning eller direkt till lokala
detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar produkterna direkt till konsumenter. Försäljningen direkt till konsumenter och, med vissa undantag, leveransen
till en annan anläggning är inte primärproduktion utan tillhör ledet efter primärproduktionen. Under vissa förutsättningar behöver denna verksamhet, dvs. direktförsäljningen eller transporten, inte vara registrerad hos kommunen. En förutsättning är t.ex. att det enbart rör sig om försäljning eller leverans av ”små mängder”
primärprodukter. Mer om detta beskrivs i avsnitt 4.2.
Gränsen för vad som kan anses vara små mängder primärprodukter ska inte förväxlas med frågan om en verksamhet är ett livsmedelsföretag i primärproduktionen och därför ska vara registrerad. Normalt sett uppfylls kriterierna om organisation och kontinuitet i primärproduktionen redan då producenten har en ganska begränsad produktion av en eller flera olika primärprodukter (se andra och tredje
stycket ovan).
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
9
Denna vägledning kan komma att kompletteras med ytterligare vägledning avseende primärproduktionen specifikt. Beträffande biodling och jakt finns närmare
information om registrering i vägledningarna om honung – registrering, märkning,
import samt producenters leveranser av honung och andra produkter från biodling
respektive jägares direkta leveranser av små mängder vilt och kött av vilt.
Se även bilaga 2 för exempel.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
10
4
Gränsdragning mellan primärproduktionen och senare led
4.1 Gränsdragningar
Gränsdragningen mellan vilka aktiviteter som hör till primärproduktion respektive
senare led i livsmedelskedjan avgör vilka hygienregler som är tillämpliga och om
det är länsstyrelsen eller den kommunala nämnden är behörig myndighet att utöva
kontroll. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra var denna skiljelinje går.
Produkter på primärproduktionsnivå är ofta föremål för behandling som t.ex. leder
till en bättre presentation av dem. Exempel på detta är tvättning, ansning och sortering av frukt och grönsaker, torkning av spannmål på gården, slakt och rensning
av fisk eller nedläggning och urtagning av vilt. Dessa behandlingar ses som normala rutinåtgärder på primärproduktionsnivå. Transport av vegetabilier, fisk, vilt
och produktionsdjur sker också på primärproduktionsnivå och dessa inkluderas
inom begreppet primärproduktion förutsatt att det är primärproducenten själv som
utför transporterna.
Bearbetning av produkter på gården, till exempel vid tillverkning av ost, framställning av juice av frukt, tillverkning av saft eller sylt, tillverkning av produkter
där honung ingår som en ingrediens och rökning av fisk är exempel på verksamheter som inte inkluderas i begreppet primärproduktion. Sådana verksamheter
omfattas därför av ytterligare hygienkrav som följer av hygienförordningen 5. När
det gäller livsmedel av animaliskt ursprung ska de särskilda bestämmelserna i
förordningen om animaliska livsmedel också följas.
Vissa gårdar bedriver verksamheter som omfattar både primärproduktion och annan beredning eller bearbetning av livsmedel. I de flesta fall är avgränsningen
mellan primärproduktion och produktion i senare led tydlig, t.ex. mellan mjölkproduktion och gårdsmejeri, odling och gårdsbutik eller kvarn. Odling av växtprodukter, uppfödning av livsmedelsproducerande djur eller produktion av t.ex.
mjölk och ägg betraktas som primärproduktion och ska registreras hos länsstyrelsen om kriterierna för livsmedelsföretag är uppfyllda.
Problem med gränsdragningen mellan primärproduktion och ledet efter primärproduktionen kan uppstå om den huvudsakliga verksamheten inom primärproduktionen har inslag av bearbetning eller omvänt att en livsmedelsanläggning i
ledet efter primärproduktionen har inslag av verksamhet på primärproduktionsnivå. Ett exempel på det är ett café som på gården odlar frukt och grönsaker som
används i caféet. Varje verksamhet ska då registreras var för sig av kommunen
respektive länsstyrelsen om kriterierna om organisation och kontinuitet är uppfyllda. Ytterligare exempel finns nedan.
5
Se bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
11
För att myndigheten ska kunna planera kontrollen bör det framgå av registreringsbeslutet vilka aktiviteter verksamheten innefattar och omfattningen av de olika
aktiviteterna. Det bör även framgå om primärproducenten levererar små mängder
primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar
som levererar direkt till konsumenter. Ändras verksamhetens inriktning eller omfattning kan ett nytt beslut om kontrollansvar behöva fattas och ny riskklassificering behöva göras. Ibland kan länsstyrelsen och kommunen eller Livsmedelsverket behöva samråda när det gäller registreringarna och samarbeta när det gäller
kontrollen. Det kan t.ex. vara rationellt att samordna kontrollen av odlingen och
gårdscaféet eller mjölkproduktionen och gårdsmejeriet.
Nedan ges några exempel på gränsdragning mellan primärproduktion och senare
led.
Exempel 1
En grönsaksodling med tillhörande grönsakspackeri där både egenproducerade
grönsaker och inköpta grönsaker förpackas.
Verksamheten omfattar två anläggningar. Odlingen ska vara registrerad hos länsstyrelsen. Grönsakspackeriet ska vara registrerat hos kommunal kontrollmyndighet
eftersom företagaren hanterar både egenproducerade primärprodukter och inköpta
primärprodukter. Den sammantagna verksamheten i packeriet omfattas därmed inte
av primärproduktionsbegreppet.
När det gäller produkter av vegetabiliskt ursprung, fiskeriprodukter och vilt ska de
allmänna hygienreglerna för primärproduktion tillämpas vid transportverksamhet
från produktionsplatsen till en anläggning, förutsatt att det är producenten själv
som utför transporten och den enbart omfattar egenproducerade primärprodukter
vars natur inte väsentligt har ändrats 6.
Exempel 2
Spannmål transporteras tillfälligt till en gemensam förvaringsplatta som används av
flera bönder för samling, omlastning och vidare transport till en siloanläggning eller
kvarn. Vid plattan sker ingen bearbetning av spannmålen. Verksamheten kan därför
anses omfattas av begreppet ”transportverksamhet” inom primärproduktionen.
Spannmålsplattor används i regel bara kortvarigt vid enstaka tillfällen under odlingssäsongen. Dessa verksamheter bedöms ha en mycket liten risk även om stora
spannmålsvolymer kan lagras tillfälligt vid plattan. Verksamheten bedöms i normalfallet inte uppfylla kriterierna för livsmedelsföretag men undantag kan finnas. Verk-
6
Se bilaga I, del AI, punkt 1c i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
12
samheter som inte är livsmedelsföretag ska dock alltid följa bestämmelserna om
säkra livsmedel 7. Om en sådan verksamhet ändå kan betraktas som ett livsmedelsföretag ska den vara registrerad hos länsstyrelsen.
En silo för lagring av obearbetad spannmål under en längre tid kan vara ett livsmedelsföretag inom primärproduktionen om kriterierna för viss kontinuitet och viss
grad av organisation är uppfyllda.
En siloanläggning med mottagning, rensning, torkning, lagring och uttransport av
spannmål som tar emot spannmål från andra bönder utgör däremot inte primärproduktion och den ska därmed registreras och kontrolleras av kommunen.
Ett företag som köper upp spannmål av primärproducenten och väljer att lagra
spannmålen på säljarens gård under en kortare eller längre tid betraktas inte som
primärproducent och ska därför registreras hos kommunen. Den tillfälliga lagringsplatsen ska betraktas som en enhet i livsmedelsföretaget och ska vara föremål
för offentlig kontroll och platsen ska uppges för myndigheten.
Exempel 3
Bär eller svamp som plockas i skogen och transporteras till en tillfällig insamlingsplats inför omlastning till en grossist, butik etc. kan anses omfattas av begreppet
”transportverksamhet” inom primärproduktionen eller vara en anläggning i ledet
efter primärproduktionen
Plockning av bär och svamp samt transport till en anläggning är vanligen primärproduktion. Den som levererar bär eller svamp till en insamlingsplats kan göra det
i egenskap av privatperson men kan också ha en sådan omfattande verksamhet att
kriterierna för livsmedelsföretag är uppfyllda. Primärproducenten ska i så fall vara
registrerad hos länsstyrelsen. Transporterar primärproducenten själv bären eller
svampen vidare från uppsamlingsplatsen till en anläggning kan insamlingsplatsen
vara anses en del i transportledet i primärproduktionen.
Om insamlingsplatsen används kortvarigt, vid enstaka tillfällen och för begränsade
volymer eller ett iordningsställt utrymme saknas kommer i normalfallet verksamheten inte uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag. Undantag kan dock finnas.
Om bär- eller svampplockaren säljer sina primärprodukter till ett företag i ledet
efter primärproduktionen och detta företag ansvarar för insamlingsplatsen ligger
kontrollansvaret för anläggningen på kommunen. Om en separat transportör transporterar bären och svampen från insamlingsplatsen och vidare till en anläggning
ska transportören betraktas som ett livsmedelsföretag som ska vara registrerat hos
kommunen.
7
Artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
13
Eventuell förädling av bären utgör inte primärproduktion. Sådana verksamheter
ska vara registrerade hos kommunen.
4.2 Leveranser av små mängder primärprodukter, vilt
samt kött av vilt
Huvudregeln är att livsmedelsanläggningar ska vara registrerade eller godkända
och följa relevanta krav i livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsanläggningar i primärproduktionen ska vara registrerade eller godkända hos länsstyrelsen och verksamheter i leden efter primärproduktionen ska vara registrerade eller godkända
hos den kommunala kontrollmyndigheten eller hos Livsmedelsverket. Försäljning
av till exempel primärprodukter direkt till konsumenter tillhör ledet efter primärproduktionen. Försäljning i en gårdsbutik eller i ett gårdscafé tillhör också ledet
efter primärproduktionen.
När en registrerad livsmedelsföretagare i primärproduktionen eller en jägare levererar (säljer, överlåter eller skänker bort) små mängder egenproducerade primärprodukter, vilt eller kött av vilt
•
•
direkt till konsument, eller
till lokala detaljhandelsanläggningar (t.ex. livsmedelsbutiker, marknadsstånd,
mobila anläggningar eller restauranger) som levererar direkt till konsumenter.
ska de allmänna hygienreglerna i förordning (EG) nr 852/2004 och de särskilda
hygienreglerna för livsmedel av animaliskt ursprung i förordning (EG) nr
853/2004 inte tillämpas Detta framgår av artikel 1.2.c i förordning (EG) nr
852/2004 och artikel 1.3.c i förordning (EG) nr 853/2004. Varje medlemsland ska
istället utarbeta nationella regler för sådana leveranser.
Regler om detta finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om
livsmedelshygien. Reglerna innebär i de allra flesta fall att en registrerad primärproducent inte behöver registrera sin försäljnings- eller leveransverksamhet (leverans från gården exempelvis till en lokal butik) hos kommunen.
Följande förutsättningar måste dock vara uppfyllda för att verksamheten ska omfattas av undantagen:
• att det endast är ”små mängder” som levereras
• att det endast är primärproducentens egna primärprodukter som levereras,
vilt eller kött från vilt som jägaren själv har skjutit
• att leveranserna endast sker bara till ”lokala” detaljhandelsanläggningar
• att det är primärproducenten eller jägaren själv som utför leveransen och
• att leveranserna endast sker direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar (säljer eller serverar) direkt till
konsumenter.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
14
Bestämmelserna om lättnader från de allmänna och specifika kraven i livsmedelslagstiftningen har tillkommit för att underlätta för primärproducenterna att sälja
sina produkter i närområdet.
Vad ”små mängder” är, ”lokala” detaljhandelsanläggningar samt vilka hygienkrav
och andra krav som ska gälla vid sådana leveranser framgår av den ändring av
föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien som kommer att träda i kraft
under hösten 2015. Föreskrifterna omfattar i första hand bestämmelser om leveranser av små mängder animaliska primärprodukter, vilt, kött av vilt samt små
mängder kött från fjäderfä och hardjur som slaktats på primärproducentens gård.
Undantagen från förordningarna (EG) nr 852/2004 och 853/2004 innebär att en
registrerad primärproducent som levererar, serverar, säljer, överlåter eller sänker
bort små mängder egenproducerade primärprodukter direkt till konsumenter eller
till lokala butiker, caféer, restauranger etc. inte behöver registrera denna verksamhet som en särskild livsmedelsanläggning i ledet efter primärproduktionen, dvs.
hos kommunen. En förutsättning är dock att det är primärproducenten själv som
utför leveransen/försäljningen. Den kommunala kontrollmyndigheten ansvarar för
att ta ställning till om leverans- eller försäljningsverksamheten uppfyller kriterierna för att kunna omfattas av undantagen. Kommer kommunen fram till att undantagen är uppfyllda räcker det att verksamheten är registrerad hos länsstyrelsen som
livsmedelsföretag i primärproduktionen. Kommunen bör informera länsstyrelsen
om sitt ställningstagande, så att länsstyrelsen känner till verksamheten och kan
bedriva en effektiv kontroll.
Länsstyrelsen ansvarar enligt livsmedelsförordningen för kontrollen av primärproducenter av livsmedel (23 och 25 §§ i livsmedelsförordningen (2006:813)).
Eftersom länsstyrelsen ansvarar för kontroll av primärproducenter innebär det att
länsstyrelsen också ansvarar för att kontrollera att en primärproducent lever upp
till de nationella reglerna när denne levererar sina produkter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar. Länsstyrelsen ansvarar med andra
ord för kontrollen både på primärproduktionsplatsen och när primärproducenten
säljer små mängder av sina produkter direkt till konsumenter eller levererar dem
till en lokal detaljhandelsanläggning.
Observera att en primärproducent som levererar små mängder av flera olika sorters primärprodukter kan betraktas som ett livsmedelsföretag i ledet efter primärproduktionen om den sammantagna verksamhetens omfattning, art och komplexitet uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag, till exempel vid försäljning av flera
olika primärprodukter i en gårdsbutik, en tillfällig anläggning som har en fast
uppställningsplats under en avgränsad period eller i ett mobilt stånd på en marknadsplats. Anläggningen ska då vara registrerad hos den kommunala kontrollmyndigheten. Sådana verksamheter ska uppfylla samtliga relevanta regler i hygienförordningarna och omfattas inte av undantagen.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
15
Exempel 1
En biodlare är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag med primärproduktion. Biodlaren säljer egenproducerad honung på olika marknadsplatser varje sommar. Den totala kvantiteten understiger årligen ”små mängder”.
Eftersom gränsen för ”små mängder” inte överskrids kan försäljningen bedrivas utan att den behöver vara registrerad som en anläggning hos kommunen. Biodlaren ska i samband med försäljningen av honung bland annat följa
de nya nationella reglerna i LIVSFS 2005:20 så snart de träder ikraft. Tillsvidare bör vägledningen om Honung – registrering, märkning, import och producenters direkta leveranser av små mängder honung och andra produkter
från biodling följas.
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handelkontroll/vagledningarExempel 2
En primärproducent som är registrerad hos länsstyrelsen säljer ”små mängder” egenproducerad honung samt ett antal andra egenproducerade primärprodukter på den lokala torgmarknaden. Honung och andra primärprodukterna
säljs även hemma på producentens gård. Den totala mängden försåld honung
och övriga primärprodukter understiger ”små mängder”.
Den totala mängden försåld honung och övriga primärprodukter understiger
”små mängder”. Kommunen gör dock bedömningen att den sammantagna
försäljningen på torget och på gården har en sådan organisation och kontinuitet att försäljningsverksamheten ska vara registrerad hos kommunen. Företagaren ska vid försäljningen följa samtliga relevanta bestämmelser i EUlagstiftningen och i nationell lagstiftning.
Länsstyrelsen ansvarar för registrering och kontrollen av primärproducenten
och primärproduktionen medan kommunen ansvarar för registrering och
livsmedelskontroll av torgförsäljningen och försäljningen på gården.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
16
Exempel 3
En äggproducent (hönsägg) är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag med primärproduktion. Äggproducenten säljer större delen av sina
egenproducerade ägg till ett godkänt äggpackeri, men dessutom ”små mängder” ägg till konsumenter hemma på producentens gård samt på den lokala
torgmarknaden. Den totala mängden ägg som säljs direkt till konsument understiger ”små mängder”.
Eftersom gränsen för ”små mängder” inte överskrids kan försäljningen direkt
till konsument bedrivas utan att den behöver vara registrerad som en anläggning hos kommunen. Äggproducenten ska i samband med försäljningen av
hönsägg bland annat följa de nationella reglerna om ägg och hönsägg i
LIVSFS 2005:20. Hönsägg som säljs till detaljhandeln omfattas inte av undantaget för försäljning av ”små mängder” utan ska kvalitetssorteras, packas
och märkas vid ett godkänt äggpackeri.
Exempel 4
En vaktelproducent är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag
med primärproduktion. Producenten säljer sina egenproducerade vaktelägg,
och ibland också egenuppfödda vaktlar slaktade på producentens gård, till en
lokal restaurang. Den totala mängden ägg respektive vaktlar som säljs till restaurangen understiger ”små mängder”.
Eftersom gränsen för ”små mängder” inte överskrids kan försäljningen bedrivas utan att den behöver vara registrerad som en anläggning hos kommunen. Producenten ska i samband med försäljningen av vaktlar och vaktelägg
bland annat följa de nationella reglerna i LIVSFS 2005:20. Slakten av vaktlar
kan vara föremål för registrering och kommunen bör alltid göra en separat
bedömning av detta.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
17
5
Livsmedelsföretagare
5.1 Fysiska och juridiska personer
I juridiska sammanhang görs det skillnad mellan fysiska och juridiska personer.
En fysisk person är en människa och en juridisk person någon form av association, t.ex. ett aktiebolag (AB) eller handelsbolag (HB). Gemensamt för fysiska och
juridiska personer är de har förmågan att ha legala rättigheter och skyldigheter
t.ex. genom att kunna ingå avtal, låna pengar, etc. (vanligen kallat rättshandlingsförmåga). En fysisk person, t.ex. den som har en enskild firma, kan rättshandla för
egen räkning. Juridiska personer måste utse ett eller flera ombud som behöriga att
rättshandla för den juridiska personens räkning. Sådana ombud kallas vanligen
behöriga firmatecknare. Som huvudregel kan alltså endast behörig firmatecknare
ådra den juridiska personens skyldigheter, t.ex. genom att ansöka om godkännande av livsmedelsanläggning.
Möjligheten att rättshandla är inskränkt för vissa fysiska personer, exempelvis
minderåriga. Det samma gäller för juridiska personer som försatts i konkurs.
För frågor rörande juridiska personer hänvisas till Bolagsverket och Skatteverket.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
18
6
Livsmedelsanläggning
En anläggning definieras i hygienförordningen som ”varje enhet i ett livsmedelsföretag” 8.
Begreppet anläggning är centralt, eftersom det är anläggningen som ska registreras respektive godkännas. Det är därför viktigt att bl.a. precisera en specifik anläggnings geografiska belägenhet i t.ex. en registrering. Flera faktorer spelar in
vid bedömningen om det är fråga om en anläggning eller flera:
•
•
•
•
Vem/vilka är livsmedelsföretagare
Vilken verksamhet bedrivs
”Platsen”
Vilken myndighet som är kontrollmyndighet
Exempel:
• Två olika livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet på samma plats innebär två anläggningar.
• En livsmedelsföretagare som bedriver två olika verksamheter på samma plats
innebär i regel två anläggningar om det ena är en primärproduktionsanläggning
och den andra verksamheten är i ledet efter primärproduktionen. Det kan t.ex.
en jordgubbsodlare som även driver en gårdsbutik eller kafé.
• En livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet på två geografiskt skilda
platser innebär oftast två anläggningar. I vissa fall kan verksamheterna ses som
en anläggning och föras samman i en registrering. Det gäller t.ex. om den ena
delen av verksamheten är en mobil lokal. Ett exempel inom primärproduktionen kan vara om verksamheten omfattar flera intill- eller näraliggande produktionsplatser men som har olika produktionsplatsnummer.
En livsmedelsanläggning som tillfälligt utökar sin verksamhet, t.ex. en restaurang
som vid en festival sätter upp ett restaurangtält, kan fortfarande ses som en anläggning. Det är inte alltid nödvändigt att registrera den tillfälliga verksamheten
separat. Däremot kan livsmedelsföretagaren behöva informera sin kontrollmyndighet om den tillfälliga verksamheten eftersom livsmedelsföretagaren ska se till
att den behöriga myndigheten alltid har aktuell information om anläggningar 9.
Det finns inte givet svar på frågan om vad som är ”samma plats” utan det måste
8
9
Artikel 2.1.c) i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
19
bedömas från fall till fall. Avgörande kan vara om verksamheten sker i samma
lokal, byggnad, fastighet eller närliggande på annat sätt. Det verksamhetsmässiga
sambandet kan också påverka vad som kan betraktas som ”samma plats”.
I primärproduktionen går anläggningsbegreppet inte att tillämpa på alla typer av
verksamheter. Exempel på sådana verksamheter är jakt, fiske och insamling av
vilda produkter, t.ex. bär, svamp eller musslor. Platsen för verksamheten jämställs
då med den plats där primärproducenten har sin huvudsakliga verksamhet.
Tabell 1: Exempel på hur anläggningsbegreppet kan tolkas. Om inget annat anges bedrivs verksamheterna i exemplen av samma företagare. Det kan förekomma situationer där
avsteg från exemplen är lämpliga.
Verksamhet
Bedömning och ev. kommentar
1
En fruktodlare med ett enklare
En anläggning, om paketeringen bara omfattar hela pripackeri där de egna primärproduk- märprodukter och faller inom ramen för primärproduktterna paketeras
ion och därmed sammanhängande verksamhet 10
2
En markägare som arrenderar ut
delar av sin mark till en grönsaksodlare
En anläggning om marken enbart utnyttjas av grönsaksodlaren. Två anläggningar om markägaren också bedriver egen livsmedelsproduktion på marken, t.ex. vid växelodling
3
En spannmålsodlare med en silo
som används av grannen för lagring av dennes spannmål
Två anläggningar eftersom det är flera livsmedelsföretagare, dvs. spannmålsodlingen som är en anläggning i
primärproduktionen och siloanläggningen som grannen
använder. Siloanläggningen tillhör ledet efter primärproduktionen eftersom den inte ligger i anslutning till grannen odling och inte är hantering på produktionsplatsen.
4
En mjölkproducent med ett gårdsmejeri
Två anläggningar
5
6
7
En fiskare som levererar vildfångad fisk till sitt eget fiskrökeri
där försäljning sker direkt till konsumenter
Integrerad grisproduktion med
suggor på en fastighet och slaktsvinen på en annan fastighet
Lager med transportfordon som
transporterar livsmedel
En i primärproduktionen (mjölkproduktion) och en i ledet
efter primärproduktionen (gårdsmejeri)
Två anläggningar
En i primärproduktionen (fiske) och en i ledet efter primärproduktionen (fiskrökeriet)
En anläggning om all verksamhet bedrivs i samma företag, annars två anläggningar. Om verksamheten är registrerad som en anläggning bör båda produktionsplatsnumren framgå av registreringen.
En anläggning
10
Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
20
Verksamhet
Bedömning och ev. kommentar
8
En anläggning
9
Transportföretag med flera fordon
som transporterar livsmedel
Centralkök på sjukhus med flera
serveringskök på avdelningar då
alla dessa ligger inom samma område
10 Livsmedelsbutik med manuell
fiskdisk som drivs av annan företagare.
11 Livsmedelsindustri med flera
byggnader inom samma område
som är delar av en och samma
verksamhet
12 Två livsmedelsföretag som delar
på hela eller delar av en lokal
13 Livsmedelsindustri med kyllager
på annan plats
14 Bageri med försäljningsvagn som
ställs upp för försäljning av livsmedel, t.ex. på marknader
15 Restaurang/annan verksamhet med
egen vattentäkt i anslutning till
verksamheten
16 Restaurang/annan verksamhet som
har egen vattentäkt som också försörjer andra med dricksvatten.
17 Livsmedelsindustri som tar sitt
vatten från en enskild vattentäkt
som drivs av annan företagare
18 Vattenverk och tillhörande distributionsanläggning (Samma livsmedelsföretagare för båda)
19 Fyra vattenverk med blandvatten
(dricksvattnet kommer från alla
fyra vattenverk) i distributionsanläggningen
20 Ett vattenverk som levererar
dricksvatten genom en distributionsanläggning som en annan
livsmedelsföretagare ansvarar för
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
En anläggning om serveringsköken endast serverar färdiglagad mat.
Om serveringsköken bedriver någon typ av egen produktion kan de bedömas som egna anläggningar beroende av
omfattning
Två anläggningar eftersom det är två olika livsmedelsföretagare
En anläggning om all verksamhet drivs av en och samma
företagare
Två anläggningar
Två anläggningar
En anläggning (under förutsättning att kontrollmyndigheten har möjlighet att åtminstone vid något tillfälle utföra kontroll på den mobila enheten när den är i drift)- se
även avsnitt 10.4
Två anläggningar(kräver endast en registrering)
Två anläggningar
Två anläggningar
En anläggning
Varje vattenverk bör registreras separat. Registreringen
av distributionsanläggningen kan dock ingå i "huvudvattenverkets" registrering
Två anläggningar
Avdelning Support
21
Ett registrerings- eller godkännandebeslut omfattar endast en livsmedelsanläggning. Detta innebär att varje anläggning som en livsmedelsföretagare ansvarar för
måste vara registrerad eller godkänd och känd av kontrollmyndigheten. Detta
även om företaget delar utrymmen som t.ex. produktionsutrymmen, omklädningsutrymmen eller lager med andra företagare.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
22
7
Allmänt om registrering och godkännande
Livsmedelsföretagare har en skyldighet att informera behörig kontrollmyndighet
om alla livsmedelsanläggningar som företagaren ansvarar för så anläggningarna
kan registreras eller godkännas 11. Motsvarande gäller även för anläggningar som
producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och
tuggtobak 12.
I vissa fall kan det vara enklare att föra in kompletterande uppgifter i samma registrering som huvudverksamheten, t.ex. om en verksamhetsutövare, utöver huvudverksamheten, har en eller flera mobila lokaler eller om en befintlig livsmedelsanläggning t.ex. en livsmedelsbutik, tillfälligt under en till två dagar ska medverka
vid en marknad. En separat registrering för den tillfälliga verksamheten behöver
då inte göras. I ett sådant fall räcker det att livsmedelsföretagaren informerar
myndigheten som gör en notering om den tillfälliga verksamheten/enheten.
Om den tillfälliga verksamheten bedrivs i en mobil lokal som kommer att vara
verksam i en annan kommun eller i ett annat län än där huvudanläggningen finns
så måste dock myndigheten utfärda ett bevis på att den mobila lokalen är registrerad eller ingår i ett godkännande.
Det är alltid livsmedelsföretagarens ansvar att ta reda på om anläggningen omfattas av krav på godkännande eller registrering. Livsmedel får inte släppas ut på
marknaden från en anläggning innan registrering skett eller beslut om godkännande fattats 13 14 15.
Den huvudsakliga skillnaden mellan ett godkännande och en registrering är att vid
godkännande granskas anläggningen vid minst ett kontrollbesök på plats innan
livsmedel tillåts släppas ut på marknaden från anläggningen. Vid registrering utförs denna granskning vid den första offentliga kontrollen på plats efter det att
verksamheten har startat.
En verksamhet får påbörjas två veckor efter det att anmälan om registrering kommit in till kontrollmyndigheten. Om kontrollmyndigheten registrerar anläggningen
innan dessa två veckor gått, får verksamheten starta när registreringen är utförd.
Om en anläggning inte är registrerad eller godkänd, men borde vara det, kan
myndigheten fatta beslut om att förbjuda fortsatt verksamhet. Detta gäller även
primärproduktionsanläggningar som startade sin verksamhet innan bestämmelserna om registrering infördes i lagstiftningen.
11
Artikel 6.2-3 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
Se 7 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien samt 3 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel
13
Artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004
om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung
14
15
Se 13 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
12
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
23
Livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i en mobil anläggning ska vid
kontroll kunna visa för kontrollmyndigheten att den verksamhet som bedrivs har
registrerats eller godkänts.
7.1
Uppgifter som ska ingå i ansökan respektive
anmälan
Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om godkännande och registrering av
anläggningar 16. En kommunal eller regional kontrollmyndighet har däremot inte
rätt att meddela egna bestämmelser om hur anmälnings- och godkännandeförfarandet ska gå till. Kontrollmyndigheterna kan dock ta fram egna blanketter eller
e-tjänster för registrering eller godkännande som underlättar registreringen eller
en ansökan om godkännande genom att det t.ex. blir lätt för företagaren att beskriva verksamhetens art och omfattning.
Regler för hur bl.a. registreringsförfarandet ska gå till finns i hygienföreskriften 17.
Av föreskriften framgår det även vilka uppgifter en ansökan respektive en anmälan ska innehålla 18.
En anmälan om registrering av en livsmedelsanläggning ska innehålla uppgifter
om företaget och dess lokal samt om verksamhetens art och omfattning. Det behöver också framgå om verksamheten är tillfällig och hur länge anläggningen då
ska vara registrerad. Uppgifterna behövs för att myndigheten ska kunna riskklassa
anläggningen och planera kontrollen.
Anmälan om registrering av anläggningar i primärproduktionen bör även innehålla uppgifter om vad företagaren bedömer är dess huvudsakliga verksamhet och
vilka övriga verksamheter i primärproduktionen som bedrivs. Huvudsaklig verksamhet kan t.ex. vara mjölkproduktion och övriga verksamheter spannmålsproduktion och biodling. Anmälan bör även innehålla uppgifter om omfattningen av
de olika verksamheterna. Av länsstyrelsens registrering bör även framgå om primärproducenten levererar små mängder primärprodukter direkt till konsumenter
eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter,
enlig reglerna i LIVSFS 2005:20.
Vid kontroll av redan registrerade eller godkända anläggningar kan kontrollmyndigheten med stöd av livsmedelslagen 19 begära att få upplysningar och ta del av
de handlingar som behövs för kontrollen. Livsmedelsverket anser att en kontrollmyndighet endast ska begära att få ta del av handlingar som t.ex. ritning eller
16
Se 12 och 13 §§ livsmedelsförordningen (2006:813)
Se 8 - 13 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
18
Se 9 och 12 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
19
Se 20 § livsmedelslagen (2006:814)
17
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
24
skriftliga rutiner om myndigheten efter ett besök på plats fortfarande anser att det
är nödvändigt.
7.2 Betydande ändring
Livsmedelsföretagare är skyldiga att upplysa kontrollmyndigheten om betydande
ändringar i verksamheten eller om verksamheten upphör 20. Motsvarande gäller
även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar
eller bearbetar snus och tuggtobak 21. Med betydande ändringar avses t.ex. ombyggnationer, större förändringar i sortiment eller tillverkningssätt, utökad verksamhet med mobil lokal, nya processer och större förändringar i produktionsvolym som påverkar vilka krav ställs på verksamheten.
7.3 Ägarbyte och nedläggning av anläggningar
Ett godkännande eller en registrering är knuten till en livsmedelsföretagare. Det
får bl.a. som följd att en annan livsmedelsföretagare inte kan driva en verksamhet
utifrån samma godkännande eller registrering. Om det sker ett ägarbyte av en anläggning så ska den nye ägaren ansöka eller anmäla sin verksamhet för att få till
stånd en registrering eller ett godkännande som gäller för dennes aktiviteter vid
anläggningen.
Om ett företag som drivs som enskild firma "ombildas" till aktiebolag så innebär
det att en ny juridisk person tar över vilket ska behandlas som ett ägarbyte och en
ny registrering eller nytt godkännande krävs.
Om ett aktiebolag byter styrelse är det inte fråga om ett ägarbyte eftersom den
juridiska personen (bolaget) som ansvarar för verksamheten inte förändras.
Av hygienförordningen framgår att livsmedelsföretagare har en skyldighet att underrätta kontrollmyndigheten om nedläggningar sker av befintliga anläggningar 22.
Motsvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som
bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak 23.
20
22
23
21
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
25
8
Registrering av anläggningar
Syftet med registreringen är att kontrollmyndigheten ska få kännedom om vilken
typ av verksamhet en livsmedelsföretagare bedriver i en viss anläggning och var
anläggningen är belägen så att myndigheten ska kunna utföra kontroll. Av hygienförordningen framgår att livsmedelsföretagaren har en skyldighet att underrätta
kontrollmyndigheten om alla anläggningar som denne ansvarar för 24. Vidare följer
av förordningen att livsmedelsföretagaren ska underrätta kontrollmyndigheten på
det sätt som myndigheten kräver.
Av hygienföreskriften framgår att en företagare ska anmäla sin anläggning till
kontrollmyndigheten i den kommun eller det län där verksamheten avses att
bedrivas. Företagare vars verksamhet ska kontrolleras av Livsmedelverket ska
lämna in sin anmälan till Livsmedelsverket 25.
Anläggningar med mobil verksamhet ska skriftligen anmälas till kontrollmyndigheten i den kommun eller i det län där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas,
eller till Livsmedelsverket om verket är kontrollmyndighet. Det framgår även i
hygienföreskriften att mobila anläggningar som är registrerade eller godkända i en
medlemsstat inom Europeiska unionen eller i en stat som är ansluten till EESavtalet inte behöver anmälas i Sverige.
Inför en registrering av en livsmedelsanläggning behöver nedanstående frågor
besvaras för att myndigheten ska kunna göra en bedömning av om anläggningen
kan registreras eller inte. En registrering kräver, till skillnad från ett godkännande,
ingen sakprövning utöver en granskning om anläggningen ska registreras eller
inte.
Frågorna avser inte livsmedelsverksamheter inom primärproduktion och inte heller dricksvattenanläggningar samt anläggningar som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak.
1. Är det fråga om ett livsmedelsföretag?
Det som avgör detta är om verksamhet bedrivs i livsmedelskedjan och om
verksamheten sker med en viss grad av organisation och med viss kontinuitet.
2. Vem är livsmedelsföretagaren?
Detta är viktigt att göra klart då det är den fysiska personen eller en företrädare för den juridiska personen som t.ex. ska ansöka eller anmäla. Det är företagaren som är skyldig att se till kraven i t.ex. hygienförordningen efterlevs,
ingen annan. Beslut om godkännande eller registrering eller eventuellt ett av24
25
Artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
26
slag av ansökan eller en avvisning av anmälan ska riktas till företagaren. För
mera information om livsmedelsföretagare, se avsnitt 5.
3. Vad utgör anläggningen?
Mera om anläggningar finns beskrivet i avsnitt 6.
4. Ska anläggningen godkännas eller registreras?
Myndigheten måste ta ställning till om det rör sig om en verksamhet som kan
registreras. Om det är en verksamhet som kräver ett godkännande så krävs att
verksamheten lever upp till de krav som ställs på den typen av aktivitet. Godkännande krävs om verksamheten finns upptagen i bilaga III till förordningen
om animaliska livsmedel eller om den omfattas av förordningen om godkännande av anläggningar som producerar groddar 26 27. Verksamheter som bedriver produktion av honung och andra primärprodukter från biodlingen ska dock
inte godkännas. 28 Dessa ska registreras hos länsstyrelsen. Observera att om
verksamheten ska godkännas så är Livsmedelsverket eller länsstyrelserna (anläggningar som producerar groddar) kontrollmyndighet.
8.1 Anmälan och beslut om registrering
Anmälnings- och registreringsförfarandet är tänkt att vara en enkel procedur och
ska inte föregås av en prövning i sak. Myndigheten ska därmed inte bedöma att
verksamheten på en viss anläggning uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen
innan den startar.
Myndigheten har att ta ställning till följande:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Har anmälan inkommit till rätt kontrollmyndighet?
Rör det sig om en livsmedelsverksamhet överhuvudtaget?
Är det ett livsmedelsföretag med tillräcklig kontinuitet och organisation?
Är verksamheten sådan att den ska registreras och inte godkännas?
Innehåller anmälan de uppgifter som krävts 29?
Omfattas verksamheten av något undantag som gör att den undantas livsmedelslagstiftningen (t.ex. beredning för konsumtion i privathushåll)?
Är svaret ja på de fem första frågorna och nej på fråga 6 ska myndigheten registrera anläggningen och därmed är registreringsärendet egentligen avslutat. Om
verksamhet och anläggning inte ska registreras så ska anmälan avvisas.
26
Förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
27
Kommissionens förordning (EG) av den 11 mars 2013 om godkännande av anläggningar som
producerar groddar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004
28
Se Kommissionens riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr
853/2004 om hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
29
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
27
7. Utgörs verksamheten av producentens eller jägarens leveranser av små mängder primärprodukter respektive små mängder frilevande vilt eller kött av frilevande vilt direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar
som levererar direkt till konsumenter?
8. Utgörs verksamheten av producentens leveranser av små mängder kött från
fjäderfä och hardjur som har slaktats på producentens gård och som levereras
direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar
direkt till konsumenter??
Är svaret ja på fråga 7 ska verksamheten inte registreras hos den kommunala kontrollmyndigheten utan länsstyrelsen ska informeras om kommunens ställningstagande och anmälan om registrering avvisas. Leveransverksamheten ska därmed
kontrolleras av länsstyrelsen eftersom det är primärproducenten eller jägaren som
ansvarar för leveransen. Länsstyrelsen kompletterar registreringen i sitt register.
Därefter avslutas registreringsärendet.
Är svaret ja på fråga 8 ska den kommunala myndigheten registrera anläggningen
och därmed är registreringsärendet avslutat.
Om den verksamhet som anmälan avser omfattas av krav på godkännande ska
myndigheten avvisa anmälan och upplysa företagaren om att ansökan om godkännande istället ska ske till Livsmedelsverket. Myndigheten bör hjälpa enskilda till
rätta om de av misstag vänder sig till fel myndighet (4 § tredje stycket FL). Om en
handling kommit in till fel myndighet bör myndigheten skicka den rätt och dessutom underrätta den enskilde om att så har skett (RÅ 1989 not. 450).
Om uppgifter som krävts enligt hygienföreskriften saknas i anmälan måste myndigheten göra en bedömning av om en registrering är möjlig att göra trots att dessa
uppgifter saknas 30. Bedömer myndigheten att registrering inte kan ske bör den
begära in de uppgifter som saknas, och om uppgifterna ändå inte inkommer får
ärendet avslutas med ett beslut om avvisning av anmälan eftersom registrering
inte kunnat ske.
Av hygienföreskriften framgår att en anmälan ska innehålla en beskrivning av
verksamhetens art och omfattning 31. Beskrivningen ska i normalfallet vara så pass
utförlig att kontrollmyndigheten ska kunna göra en bedömning av kontrollbehovet. Observera dock att registrering och riskklassificering är två helt skilda processer. Registrering ska ju kunna ske utan ett besök på plats och det kan därför
vara svårt att bedöma om verksamheten beskrivits korrekt. Detta innebär att en
ofullständig beskrivning av verksamhetens omfattning och art normalt sett inte
kan leda till avvisning av anmälan om registrering. Verksamheten ska därför i
normalfallet registreras och myndigheten upplysa företagaren om beslutet. När
kontrollmyndigheten sedan ska fatta beslut om riskklassificering bör kontroll30
31
Se 12 § 3 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
28
myndigheten ta in uppgifterna om verksamheten på plats i samband med offentlig
kontroll eller begära in ytterligare uppgifter med stöd av livsmedelslagen 32.
Däremot måste beskrivningen vara tillräckligt omfattande för att kontrollmyndigheten ska kunna ta ställning till om verksamheten ska registreras enligt hygienförordningen eller om den istället ska godkännas enligt förordningen om animaliska
livsmedel eller förordningen om godkännande av anläggningar som producerar
groddar 33.
Registrering kan inte nekas med hänvisning till att t.ex. hygieniska krav i lagstiftningen inte kan antas vara uppfyllda eftersom registreringen inte innebär en prövning i sak.
Riskklassificering av livsmedelsföretag i primärproduktionen är ett enklare förfarande som normalt sett kan göras i anslutning till registreringen. Kontrollen i primärproduktionen är avgiftsfri och riskklassificeringen är därmed inte heller kopplad till något avgiftsbeslut. Uppgifter om användningen av kvalitetssäkringssystem är frivilliga att lämna i samband med anmälan om registrering men underlättar riskklassificeringen och därmed prioritering av kontrollen. Saknas informationen bör den inhämtas på plats i samband med offentlig kontroll. Se vidare i vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen.
8.2 Underrättelse om beslut
Med myndighetsbeslut menas att myndigheten slutligt bestämmer sig för vad den
ska göra i ett visst ärende. En registrering är ett myndighetsbeslut och ska hanteras
som alla andra beslut i enlighet med reglerna i förvaltningslagen vilket bl.a. innebär följande 34 . Ett beslut om registrering ska som andra beslut dokumenteras på
något sätt. Detta kan ske genom ett skriftligt beslut till anmälaren, men även t.ex.
genom att ett muntligt beslutet antecknas på anmälan eller i ett dagboksblad. Företagaren ska även underrättas om beslutet och detta kan ske per telefon eller skriftligen 35. Valet av form för underrättelse får myndigheten bedöma från fall till fall
utifrån förvaltningslagens krav. Vid muntlig underrättelse bör detta dokumenteras
genom en tjänsteanteckning. Kravet på underrättelser gäller även beslut om registrering av livsmedelsföretag i primärproduktionen.
Livsmedelsföretagare som har anmält en mobil anläggning som registrerats ska
dock få en handling som visar att anläggningen är registrerad. Detta följer även av
hygienföreskriftens krav att företagaren ska kunna visa att anläggningen är regi32
Se 20 § livsmedelslagen
Se förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel, förordning (EG) 210/2013
om godkännande av anläggningar som producerar groddar
33
34
35
Förvaltningslagen (1986:223)
Se 21 § förvaltningslagen
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
29
strerad 36. Av beviset ska det framgå vilken verksamhet registreringen avser 37. Det
är dock lämpligt att inte utforma beviset allt för detaljerat.
När en kommunal kontrollmyndighet konstaterar att en verksamhet omfattas av
undantagen om producenters direkta leveranser av små mängder primärprodukter,
vilt och visst slags kött 38 och därmed inte ska registreras hos myndigheten är detta
också ett beslut som ska hanteras som alla andra beslut i enlighet med förvaltningslagens regler. Länsstyrelsen bör informeras om kommunens beslut så att
länsstyrelsen kan komplettera registreringen hos länsstyrelsen.
8.3 Påbörjande av verksamhet
Av hygienföreskriften följer att en verksamhet får påbörjas två veckor efter det att
anmälan om registrering kommit in till kontrollmyndigheten 39. Om kontrollmyndigheten registrerar anläggningen innan dessa två veckor passerat får verksamheten dock påbörjas i och med registreringen skett och företagaren har underrättats
om beslutet. Kontrollmyndigheten har en skyldighet enligt förvaltningslagen att
handlägga ärenden skyndsamt.
Genomförs kontroll vid en primärproduktionsanläggning som påbörjade sin verksamhet före 1 januari 2006, då kravet på registrering infördes, bör registrering ske
i samband med kontrollen.
8.4 Betydande ändring av registrerade anläggningar
Ett beslut om registrering kan inte villkoras. Livsmedelsföretagare har en skyldighet att anmäla betydande ändringar till kontrollmyndigheten 40. Att bedriva verksamhet som går utöver anmäld och registrerad verksamhet är bristande efterlevnad
av lagstiftningen.
Betydande ändringar ska normalt inte leda till att ett nytt beslut om registrering
fattas. Det räcker att uppgifterna förs in i det register myndigheten har över livsmedelsföretagare så att myndigheten har aktuell information om verksamheten.
Förändringen kan komma att påverka behovet av kontroll varför en riskklassning
av anläggningen kan bli aktuell.
Inte heller för mobila anläggningar bör ett nytt beslut om registrering fattas vid
betydande ändringar. Dock bör livsmedelsföretagaren få en kopia på tjänsteanteckning eller ett nytt utdrag ur myndighetens kontrollregister så att företagaren
36
Se 13 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien37 Se 3 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll
37
Se 3 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll
38
Se 29-30 §§, 31-32 §§, 35 §, 37§, 38-41 §§ och 42-43 §§ i Livsmedelsverkets föreskrifter
(LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
39
40
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
30
kan visa andra kontrollmyndigheter att denne fullgjort sin skyldighet att anmäla
betydande ändringar.
Om en primärproducent påbörjar eller upphör med leveranser av små mängder
primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar
bör ett nytt beslut om registrering av primärproduktionsanläggningen fattas.
8.5 Åtgärder vid bristande efterlevnad
En registrering kan inte återkallas som en följd av att myndigheten vid offentlig
kontroll konstaterat bristande efterlevnad. Detta är ett exempel på hur godkännanden och registreringar skiljer sig åt. Om ett registrerat företag inte följer livsmedelslagstiftningen kan istället ett förbud att släppa ut livsmedel på marknaden eller
beslut om tillfällig stängning istället användas som en administrativ sanktion.
Det finns ingen direkt motsvarighet i lagstiftningen till återkallande av godkännande för registrerade anläggningar.
8.6 Avregistrering av en anläggning
När det inte längre är aktuellt att hålla en anläggning registrerad så ska den avregistreras. Skäl för avregistrering kan vara när livsmedelsföretagaren begär avregistrering, om tiden för en tidsbegränsad verksamhet löpt ut, om myndigheten konstaterat att verksamheten upphört eller om anläggningen ändrat inriktning så att
den numer omfattas av krav på godkännandeprövning. En avregistrering är inte en
åtgärd vid bristande efterlevnad utan som en åtgärd till följd av att de formella
kraven inte längre är uppfyllda.
Se även Livsmedelsverkets vägledning om åtgärder vid bristande efterlevnad av
livsmedelslagstiftningen.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
31
9
Godkännande av livsmedelsanläggningar och flytt av kontrollansvar mellan
myndigheter
Anläggningar som producerar animaliska livsmedel ska som regel godkännas 41.
Även anläggningar som producerar groddar ska godkännas 42.
De flesta livsmedelsföretag som tillverkar livsmedel av obearbetade animaliska
produkter ska följa de särskilda regler för hygien som finns i förordningen om
animaliska livsmedel 43. Livsmedelsanläggningar där sådan verksamhet sker ska
normalt godkännas enligt artikel 4 i den förordningen. Sådana anläggningar kallas
därför ibland för ”853-anläggningar”, ”animalieanläggningar” eller ”EUgodkända anläggningar”.
Produkter som har hanterats på en sådan anläggning ska vara försedda med ett
kontrollmärke eller ett identifieringsmärke. Livsmedelsverket förser varje sådan
anläggning med ett godkännandenummer. Detta nummer anges i identifieringseller kontrollmärkningen på de livsmedel som hanterats där.
Ansvarsfördelningen mellan de svenska kontrollmyndigheterna inom livsmedelsområdet regleras i livsmedelsförordningen 44. Av förordningen följer att endast
Livsmedelsverket kan pröva ansökningar om godkännande av livsmedelsanläggningar. Kommuner och länsstyrelser kan därför bara registrera livsmedelsanläggningar. Ett undantag är godkännande av anläggningar som producerar groddar –
dessa ska godkännas av länsstyrelserna.
9.1 Fördelning av kontrollansvar mellan kommunala kontrollmyndigheter och Livsmedelsverket
Ansvaret för offentlig kontroll av en viss anläggning kan flyttas mellan kommunala kontrollmyndigheter och Livsmedelsverket samt vice versa. Detta regleras i
livsmedelslagen 45. Flytt av offentlig kontroll sker i samråd mellan Livsmedelsverket och den kommunala kontrollmyndigheten. Det är alltså möjligt för Livsmedelsverket att besluta om att den offentliga kontrollen av en viss anläggning ska
41
Artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel
av animaliska livsmedel
42
Artikel 2 i förordning (EG) 210/2013 om godkännande av anläggningar som producerar groddar
m.m.
43
44
Se 23 § livsmedelsförordningen
45
Se 15-16 §§ livsmedelslagen
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
32
flyttas från Livsmedelsverket till en kommunal kontrollmyndighet. Beslut fattas
för varje enskild anläggning.
I livsmedelsförordningen anges att om kontrollansvaret för en viss anläggning
flyttats från Livsmedelsverket till en kommunal kontrollmyndighet så ska den
kommunen även pröva frågor om godkännande av anläggningen 46. Att kommunen
ska pröva frågor om godkännande för den överlämnade anläggningen innebär bl.a.
att kommunen helt eller delvis får återkalla det överlämnade godkännandet 47.
Huvudregeln är att Livsmedelsverket ska godkänna alla 853-anläggningar men
kontrollen av verksamheten i en anläggning kan flyttas över till en kommunal
nämnd. Att det i regelverket anges att kommunen ska pröva frågor om godkännande för den överlämnade anläggningen betyder att kommunens får pröva frågor
om godkännande som berör det överlämnade godkännandet. Om godkännandet
för den överlämnade anläggningen utökas med verksamhet som i normalfallet
omfattas av Livsmedelsverkets kontrollansvar så ska Livsmedelsverket som regel
utfärda det nya godkännandet.
9.2 Ändring av verksamheten
En livsmedelsföretagare ska se till att den behöriga myndigheten alltid har aktuell
information om de anläggningar som denne ansvarar för. Av detta följer att företagaren måste underrätta kontrollmyndigheten om betydande ändringar i verksamheten samt om nedläggningar av befintliga anläggningar. Varje anmälan om
ändring behöver inte resultera i ett nytt godkännande, ibland kan det räcka att
kommunen uppdaterar ett befintligt, överlämnat, godkännande. Exempelvis kan
verksamheten vid en godkänd anläggning utökas med aktiviteter som endast omfattas av hygienförordningen och som kommunen därmed är behörig att registrera.
Detta gäller dock inte situationen där den nya verksamheten kräver ett nytt godkännande eftersom Livsmedelsverket är den enda myndighet som får godkänna
nya 853-anläggningar. Ett av syftena med att verksamheter ska vara godkända är
att kontrollmyndigheterna ska ha kännedom om den aktuella verksamhet som ett
visst företag bedriver. Det är också viktigt att myndigheten har kunskap om vilken
typ av verksamhet som bedrivs vid en anläggning för att kunna planera kontrollen.
I vissa fall kan en ändrad verksamhet dessutom påverka riskklassningen för anläggningen – se riskklassningsväglednigen 48.
Om verksamheten på en redan överlämnad anläggning förändras så pass mycket
att ändringen medför att verksamheten kan behöva ett nytt godkännande så kan
det vara Livsmedelsverket som ska handlägga ärendet om ett nytt godkännande.
Uppgiften att utfärda ett nytt godkännande får Livsmedelsverket inte lämna över
till den kommunala kontrollmyndigheten. Den kommun som har fått kontrollan46
48
Se Livsmedelsverkets vägledning om riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av
kontrolltid
47
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
33
svaret bör därför kontakta Livsmedelsverket om ändringen av verksamheten för
att klargöra vad som krävs.
I de fall en verksamhet som omfattas av förordningen om animaliska livsmedel
(och som har ett godkännande, och där kontrollen har lämnats över till den kommunala kontrollmyndigheten) utökas med en verksamhet som inte i sig kräver ett
godkännande, kan den kommunala komplettera kontrollmyndigheten ett godkännande med anledning av detta 49.
9.3 Ägarbyte
I de fall ägarförhållanden ändras och en ny livsmedelsföretagare tar över (eller
byte av bolagsform sker m.m.) måste livsmedelsföretagaren ansöka om ett nytt
godkännande och få det beviljat för att få fortsätta sin verksamhet. Dessa ärenden
ska handläggas av Livsmedelsverket. Först därefter kan kontrollen av den nya
ägarens anläggning - i förekommande fall - flyttas över till en kommunal kontrollmyndighet.
Tabell 2: Exempel på vilken kontrollmyndighet som hanterar de redovisade förändringarna. I samtliga fall så är förutsättningen att verksamheten från början omfattas av krav
på godkännande enligt artikel 4 i förordning (EG) 853/2004. Exemplen bygger på att
kontrollen har lämnats över till den lokala kontrollmyndigheten (kommunen).
Förhållande/förutsättning
Ändrade ägarförhållanden
Exempel
Kontrollmyndighet
En företagare ombildar
sin verksamhet från att
driva den som en enskild
firma till att driva den
som ett aktiebolag.
Livsmedelsverket handlägger ombildandet och
godkänner den nya anläggningen (och överlämnar därefter åter kontrollen till kommunen)
Livsmedelsverket handlägger övertagandet (och
överlämnar därefter åter
kontrollen till kommunen)
Kommunen gör bedömningen om ändring är
väsentlig och följer upp
verksamheten vid nästa
planerade kontroll
En företagare säljer verksamheten och köparen
fortsätter bedriva verksamheten i nytt bolag (ny
verksamhetsutövare)
En köpare tar över hela
bolaget i vilken verksamheten bedrivs, lokaler,
personal, utrustning mm
ingår i övertagandet (ingen förändring sker av
49
Artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel
av animaliska livsmedel
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
34
organisationsnumret; dvs.
det är fortfarande samma
juridiska person som bedriver verksamheten)
Omlokalisering av verksamheten (ny lokal)
Utökad verksamhet (med
annan verksamhet som
omfattas av förordning
(EG) 853/2004)
Utökad verksamhet (med
annan verksamhet som
omfattas enbart av förordning (EG) 852/2004)
En verksamhet flyttar till
nya lokaler men behåller i
övrigt samma produktionsmetoder och rutiner
En styckningsanläggning
utökar med produktion av
köttprodukter och köttberedningar
En korvtillverkare utökar
verksamheten med en
butik som ligger inom
fabriksområdet
En korvtillverkare
(samma som ovan) utökar
verksamheten med en
butik som ligger ”en bit
bort”
Livsmedelsverket handlägger ärendet, godkänner den nya anläggningen
(och överlämnar därefter
åter kontrollen till kommunen)
Verksamheten behöver
vanligen ett nytt godkännande. Efter dialog med
kommunen handlägger
Livsmedelsverket i normalfallet ärendet och
godkänner anläggningen
(och överlämnar därefter
åter kontrollen till kommunen) om ändringen
bedöms vara väsentlig
Kommunen hanterar
ärendet
Kommunen hanterar
ärendet
9.4 Styckning
En styckningsanläggning släpper ut styckade köttdetaljer på marknaden. Styckning där alla styckningsprodukter, inklusive puts, används till egen produktion av
t.ex. köttprodukter är därmed inte en styckningsanläggning. Observera dock att
enligt förordningen om animaliska livsmedel ska allt kött som används vid produktion av köttprodukter uppfylla kraven på färskt kött 50.
Styckning av kött kan förekomma i en styckningsanläggning som omfattas av
både hygienförordningen och av förordningen om animaliska livsmedel 51. Styck50
Se bilaga III, avsnitt VI, punkt 2 till förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda
hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
51
Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
35
ning kan även förekomma som en verksamhet i en detaljhandelsanläggning som
endast omfattas av hygienförordningen.
Då en styckningsanläggning omfattas av förordningen om animaliska livsmedel är
Livsmedelsverket behörig kontrollmyndighet. Sker styckningen som en verksamhet i en detaljhandelsanläggning som endast omfattas av hygienförordningen är
kommunen behörig kontrollmyndighet.
Tabell 3: Beskrivning av styckningsverksamhet fördelat mellan olika kontrollmyndigheter.
Styckningsanläggning
(”853-anläggning”), Livsmedelsverket
är kontrollmyndighet
• Styckningsverksamhet som inte
säljer livsmedel direkt till konsument utan enbart levererar till andra
anläggningar inklusive detaljhandeln.
• Styckningsverksamhet som säljer
livsmedel direkt till konsument
men även säljer livsmedel till andra
853-anläggningar eller levererar
produkter till förädling vid andra
853-anläggningar.
Detaljhandelsanläggning
(”852-anläggning”), Kommunen är
kontrollmyndighet
• Styckningsverksamhet med försäljning direkt till konsument där alla
livsmedel säljs direkt till konsument.
• Styckningsverksamhet med försäljning direkt till konsument och som
dessutom levererar livsmedel marginellt, av lokal karaktär och begränsat
till andra detaljhandelsanläggningar.
• Styckningsverksamhet med egen
butik och som förutom att sälja
livsmedel direkt till konsument
även levererar livsmedel till andra
anläggningar inklusive detaljhandeln som överskrider någon av begränsningarna marginell, av lokal
karaktär och begränsad.
Observera att gällande TSE-krav avseende borttagning av specificerat riskmaterial
(SRM) medför att en detaljhandelsanläggning endast kan stycka parter med ryggrad från nötkreatur under 30 månader 52. Borttagning av SRM måste ske vid en av
Livsmedelsverket godkänd styckningsanläggning. SRM från nötkreatur äldre än
30 månader ska avlägsnas i slakterier eller i styckningsanläggningar när det är
fråga om ryggraden på nötkreatur.
52
Se bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001
om fastställande av bestämmelser för förebyggande kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
36
9.5 Vilthanteringsanläggning
Det finns inga begränsningar för hur stora volymer en detaljhandelsanläggning
som hanterar vilt enligt nedanstående villkor får ta emot eller sälja. Enskilda jägares direkta leveranser av vilt får däremot endast utgöra små mängder primärprodukt (läs mer i Livsmedelsverkets vägledning Jägarens direkta leveranser av små
mängder vilt och kött av vilt). Björn, vildsvin och andra vilda djur som kan vara
smittade med trikiner, liksom hjort från hägn som inte är friförklarade från tuberkulos ska alltid levereras till en vilthanteringsanläggning utom när köttet konsumeras av jägaren själv i det egna hushållet 53.
Tabell 4: Kontrollansvar fördelat mellan olika myndigheter med avseende på hantering
av vilt och kött av vilt.
Vilthanteringsanläggning (”853anläggning”), Livsmedelsverket är
kontrollmyndighet
• Anläggningar som hanterar vilt
och som inte säljer köttet från vilt
direkt till konsument utan enbart
levererar till andra anläggningar
inklusive detaljhandeln.
• Anläggningar som säljer kött från
vilt direkt till konsument men
även säljer kött till andra 853anläggningar eller levererar produkter till förädling vid andra
853-anläggningar.
Detaljhandelsanläggning (”852anläggning”), kommunen är kontrollmyndighet
• Inköp och uppslaktning av vilt
med försäljning direkt till konsument där alla livsmedel säljs direkt till konsument.
• Inköp och uppslaktning av vilt
med försäljning direkt till konsument och som i även levererar
livsmedel marginellt, lokalt och
begränsat till andra detaljhandelsanläggningar.
• Anläggningar med egen butik och
som förutom att sälja kött från
vilt direkt till konsument även levererar köttet till andra anläggningar inklusive detaljhandeln
som överskrider någon av begränsningarna marginell, lokalt
och begränsad.
53
Se 29-30 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVS FS 2005:20) om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
37
10
Gränsdragningen mellan godkännande
och registrering
Verksamheter som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung ska uppfylla kraven
i både hygienförordningen och i förordningen om animaliska livsmedel 54. Detta
gäller både hantering av obearbetade produkter av animaliskt ursprung, t.ex. rått
kött, opastöriserad mjölk, färsk fisk, och vid framställningen av bearbetade produkter av animaliskt ursprung, t.ex. salami, ost, fiskbullar.
10.1 Gränsdragningen mellan 852- och 853-anläggningar
som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung
Detaljhandel med leverans direkt till konsument
Detaljhandelsanläggning, t.ex. en butik med styckning av kött eller gårdsmejeri
som tillverkar ost med egen gårdsbutik och som endast levererar aktuella produkter direkt till konsument ska registreras 55.
Kyl- och fryslager av livsmedel av animaliskt ursprung för leverans till detaljhandel
För ett kyl- och fryslager som lagrar och levererar förpackade livsmedel av animaliskt ursprung till en annan detaljhandelsanläggning ska endast temperaturkraven i
bilaga III till förordningen om animaliska livsmedel tillämpas och anläggningen
ska behandlas som en detaljhandelsanläggning 56. Anläggningen ska registreras.
De kyl- och fryslager som fryser in varor som mottagits kylda eller som levererar
varor till en anläggning som omfattas av kraven på godkännande enligt förordningen om animaliska livsmedel ska godkännas.
Omförpackningsanläggning
En omförpackningsanläggning, d.v.s. en anläggning som bryter innerförpackning
på redan inslagna animaliska produkter, för att skiva eller dela (bita) redan bearbetade livsmedel och sedan leverera dem vidare till en annan 853-anläggning, omfattas av förordningen om animaliska livsmedel 57. Anläggningen ska därmed godkännas och tilldelas ett godkännandenummer. Även exempelvis ägg och ost som
delas eller hanteras vid omgruppering anses omförpackade trots att de saknar innerförpackning. För att säkra spårbarheten får inte livsmedelsföretagare släppa ut
54
55
Artikel 1.5.a) i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
56
Artikel 1.5.b) i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för
livsmedel av animaliska livsmedel
57
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
38
produkter av animaliskt ursprung som har omförpackats med innerförpackning
utan att ett nytt identifieringsmärke har satts på produkterna.
Tillverkning av honung eller blandprodukter där honung ingår
En livsmedelsföretagare som tillverkar honung eller blandprodukter där honung
ingår som en ingrediens, eller blandar honung från olika biodlare, inklusive import, omfattas av förordningen om animaliska livsmedel men inte av krav på godkännande eller av identifieringsmärkning. Det innebär att dessa verksamheter ska
vara registrerade och följa relevanta bestämmelser och de allmänna principerna
för produkter av animaliskt ursprung i förordningen om animaliska livsmedel
(särskilt bestämmelserna om produkter från länder utanför unionen) 58. Se även
Livsmedelsverkets vägledning om honung – registrering, märkning import samt
producenters leveranser av små mängder honung och andra produkter från biodling. Särskilda bestämmelser om honung och märkning av honung finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:10) om honung.
Producenters direkta leveranser av små mängder kött från fjäderfä och hardjur och jägares leveranser av små mängder vilt och kött från frilevande vilt
De särskilda hygienreglerna för livsmedel av animaliskt ursprung ska inte tillämpas när en livsmedelsföretagare som föder upp fjäderfä eller hardjur slaktar dessa
hemma på gården och levererar små mängder av köttet direkt till konsumenter och
till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter. Det
innebär att en sådan anläggning inte behöver godkännas utan bara registreras hos
den kommunala kontrollmyndigheten. En förutsättning är dock att företagaren
enbart levererar små mängder kött och inte bedriver andra former av hantering
eller bearbetning. 59
Förordningen ska inte heller tillämpas på jägares leveranser av små mängder frilevande vilt och kött av frilevande vilt ska, förutsatt att leveranserna bara sker
direkt till slutkonsumenter och till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar
direkt till slutkonsumenter. 60
Hantering av livsmedel av animaliskt ursprung i detaljhandel för leverans till
annan detaljhandel då leveransen är marginell, av lokal karaktär och begränsad
Leveranserna av livsmedel av animaliskt ursprung från en detaljhandelsanläggning till en annan detaljhandelsanläggning som sker marginellt, av lokal karaktär
och begränsat omfattas endast av krav på registrering.
58
Se bl.a. artikel 6 i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för
59
Se artikel 3d i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
60
Se artikel 3e i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
39
Livsmedelsverkets tolkning av begreppen ”lokal karaktär”, ”marginellt” och
”begränsat”:
- Lokal karaktär: innebär att leveransen sker till närområdet, dvs.
hemkommunen och angränsande kommuner.
- Marginellt: innebär en maximal produktionsvolym på 500 kg per vecka.
- Begränsat: innebär ett begränsat sortiment och/eller ett begränsat antal
mottagare.
Detta förutsätter att aktuell detaljhandelsanläggning även har en viss leverans
av de animaliska livsmedlen direkt till konsument.
Om leveranserna från en anläggning uppfyller ovan angivna kriterier behöver den
alltså inte godkännas. En viktig förutsättning är att det från anläggningen även
sker leveranser av produkter direkt till konsumenter. I vilken omfattning det ska
ske är inte närmare definierat, men en förutsättning för att kunna tillämpa undantaget i förordningen om animaliska livsmedel är att anläggningen i grunden är en
detaljhandel. Det förutsätter att försäljningen till konsumenter åtminstone är av
sådan omfattning att den verksamheten skulle ha behövt registreras som en livsmedelsanläggning även om bara leveransen direkt till konsumenter förekom. Leveransen till andra anläggningar kan med andra ord inte vara huvudverksamheten.
Nedan följer exempel på hantering av livsmedel av animaliskt ursprung som
skulle kunna ske i en detaljhandel och där en viss del skulle kunna levereras till
andra detaljhandelsanläggningar 61 62
• inköp och uppslaktning av hägnat vilt
• tillverkning av köttberedningar (flintastek, kryddade burgare) eller malet kött
• tillverkning av köttprodukter (rökt kött, korv)
• tillverkning av bearbetade fiskprodukter (rökt fisk, saltad fisk, gravad fisk,
ättiksinlagd fisk)
• tillverkning av mjölkprodukter (ost, smör, fermenterade mjölkprodukter såsom
filmjölk och yoghurt, råmjölksprodukter såsom kalvdans)
• sätter samman livsmedel av vegetabiliskt ursprung med livsmedel av
animaliskt ursprung (obearbetad animalisk produkt) till en slutprodukt
(färdigmat) som fortfarande är i det närmaste rå (sushi, fiskeriprodukt), råbiffar
61
Artikel 1.5.b).ii) i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för
62
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
40
(köttberedning), gör bearnaisesås av ej pastöriserad äggula)
Sammansatta livsmedel
Begreppen sammansatta livsmedel av vegetabiliskt ursprung och bearbetade produkter av animaliskt ursprung är centrala när det gäller att avgöra om en anläggning ska uppfylla kraven i enbart hygienförordningen eller i både hygienförordningen och förordningen om animaliska livsmedel 63. Gränsdragningen förklaras i nedanstående tabell. Denna uppdelning avser inte hantering av dessa livsmedel i detaljhandeln utan endast i anläggningar för vilka det finns särskilda godkännandekrav enligt förordningen om animaliska livsmedel.
Tabell 5: Gränsdragning mellan förordning (EG) 852/2004 och förordning (EG)
853/2004. Denna uppdelning avser inte hantering av dessa livsmedel i detaljhandeln utan
endast i anläggningar för vilka det finns särskilda godkännandekrav enligt förordning
(EG) nr 853/2004.
Verksamhet
Förordning Produkter (exempel)
• Konserverad ravioli med fyllning
av färdigkokt köttfärs
• Pizza med ost och kokt skinka
Tillverkning av livsmedel
bestående av produkter
med vegetabiliskt ursprung och bearbetade
produkter av animaliskt
ursprung
• Soppa med köttextrakt
• Smörgås/sallad med ost och skinka
852/2004
• Gräddtårta
• Färdigmat bestående av stekta
köttbullar och grönsaker
• Mjölkchoklad
• Majonnäs tillverkad av pastöriserad äggmassa
Tillverkning av livsmedel
bestående av produkter
med vegetabiliskt ursprung och obearbetade
produkter av animaliskt
ursprung
• Ravioli med fyllning där rå köttfärs har använts
• Majonnäs tillverkad av råa ägg
853/2004
• Leverpastej
• Fiskbullar
• Råa grillspett med kött eller fisk
• Sushi
63
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
41
Observera att det inte är avsikten att produktion av bageriprodukter tillverkade
med råa ägg ska regleras av förordningen om animaliska livsmedel. Om en anläggning ska leverera sådana produkter till andra länder ska dock kraven i denna
förordning uppfyllas, i övriga fall gäller enbart hygienförordningen. Produkten av
animaliskt ursprung som ingår i bageriprodukten ska dock komma från en anläggning som är godkänd enligt förordningen om animaliska livsmedel (t.ex. ägg från
ett äggpackeri eller pastöriserad äggula från en äggproduktanläggning). Det framgår att förordningen inte ska tillämpas när det gäller sammansatta livsmedel som
innehåller livsmedel av vegetabiliskt ursprung och bearbetade livsmedel av animaliskt ursprung.
I vissa fall ska förordningen om animaliska livsmedel ändå tillämpas. Anläggningar som producerar exempelvis ost, yoghurt eller korv omfattas av förordningen om animaliska livsmedel då de är livsmedel av animaliskt ursprung. Det går
inte att undkomma kraven för tillämpning av förordning genom att göra dessa
produkter till sammansatta livsmedel genom att exempelvis tillsätta örter till osten, frukt i yoghurten eller vitlök till korven 64 65.
10.2 Anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung för vilka det inte har fastställts särskilda krav
Förordningen om animaliska livsmedel innehåller inga närmare bestämmelser för
vissa produkter av animaliskt ursprung, t.ex. honung, insekter och marina däggdjur. I dessa fall ska livsmedlen av animaliskt ursprung hanteras i enlighet med
relevanta bestämmelser i hygienförordningen och de allmänna principerna för
produkter av animaliskt ursprung i förordningen om animaliska livsmedel.
Eftersom det inte finns några krav i förordningen om animaliska livsmedel avseende dessa produkter får anläggningar som hanterar sådana produkter inte godkännas och produkterna får inte märkas med identifieringsmärken 66 67.
64
Artikel 1.2 i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
65
Bilaga III till Kommissionens vägledning för förordning (EG) nr 853/2004 (Riktlinjer för tilllämpning av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 853/2004 om hygienregler för livsmedel av
animaliskt ursprung)
66
Artikel 6 i och bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
67
Punkt 3.2 i Kommissionens vägledning för förordning (EG) nr 853/2004 (Riktlinjer för tillämpning av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 853/2004 om hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung)
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
42
11
Kommentarer om vissa verksamheter
11.1 Lagring av spannmål hos producenten
Det förekommer att spannmålsbönder säljer spannmål till en uppköpare och att
uppköparen sedan lagrar spannmålet hos producenten Äganderätten till spannmålet och ansvaret för detta har i och med köpet går över till uppköparen.
I dessa fall är det viktigt att uppköparen alltid kan visa på vilka lagringsplatser
denne förvarar sin spannmål på. Detta gäller både egna lagringsplatser och sådana
som hyrs hos olika spannmålsproducenter.
Den kontroll som kan bli aktuell på dessa platser är bl.a. kontroll av sammanblandning mellan ekologiska och icke ekologiska produkter, kontroll av hygieniska omständigheter t.ex. skadedjur, kontroll av ursprung och produktionsmetoder samt kontroll som berör bekämpningsmedel.
11.2 Primärproduktion för användning inom privathushåll
Primärproduktion för användning inom primärproducentens eget hushåll omfattas
överhuvudtaget inte av livsmedelslagstiftningen.
11.3 Matlagning i det privata hushållet
Enskildas beredning, hantering och lagring av livsmedel för konsumtion inom det
egna privathushållet omfattas överhuvudtaget inte av livsmedelslagstiftningen.
11.4 Mobila lokaler
Verksamhet i mobila lokaler, t.ex. fordon eller tält, ska som andra verksamheter
godkännas eller registreras. Som för andra verksamheter gäller det endast om
verksamheten bedrivs med viss kontinuitet och viss grad av organisation eller är
en del av befintligt livsmedelsföretag. Anmälan ska ske till kontrollmyndigheten i
den kommun eller det län där verksamheten huvudsakligen kommer att bedrivas,
eller till Livsmedelsverket om verket är kontrollmyndighet 68.
Verksamhet kan därefter bedrivas i andra kommuner eller län än den där verksamheten har registrerats eller godkänts.
Livsmedelsföretagaren behöver inte anmäla sin närvaro i kommuner som denne
besöker. Livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i en mobil anläggning
68
Se 8 - 13 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
43
ska vid kontroll kunna visa för kontrollmyndigheten att den verksamhet som bedrivs har registrerats eller godkänts.
Om en mobil anläggning är godkänd eller registrerad av en kontrollmyndighet i
annat land inom EU så motsvarar det en svensk registrering eller ett svenskt godkännande. Detsamma bör gälla länder inom EES, t.ex. Norge.
En mobil lokal kan i flertalet fall anses utgöra en del av en anläggning och registreras tillsammans med huvudverksamheten alternativt ingå i det godkännande
som utfärdas för huvudverksamheten.
När en primärproducent säljer sina primärprodukter ska kommunen ta ställning till
om verksamheten enbart gäller försäljning av små mängder egenproducerade primärprodukter. Anläggningen ska då inte registreras hos kommunen utan istället
följa de nationella reglerna 69. Eftersom länsstyrelsen ansvarar för kontrollen av
primärproducenter ansvarar de även för registrering och kontroll av denna verksamhet. Den mobila anläggningen ska anmälas skriftligt till länsstyrelsen i det län
där verksamheten i huvudsak kommer att bedrivas. 70 Anläggningen behöver inte
registreras separat utan länsstyrelsen kan komplettera den befintliga registreringen
av primärproduktionsanläggningen med de nya uppgifterna. När kontrollmyndigheten registrerar en mobil anläggning ska den samtidigt utfärda ett bevis där det
framgår vilken verksamhet registreringen avser. 71
11.5 Transportföretag inom livsmedelskedjan
Företag som kontinuerligt erbjuder transport av livsmedel är livsmedelsföretag
som ska registreras hos en kommunal kontrollmyndighet och följa de generella
bestämmelserna i hygienförordningen 72.
Företag som transporterar produkter av animaliskt ursprung, inklusive primärprodukter, ska även följa relevanta bestämmelser i förordningen om animaliska livsmedel 73.
11.6 Matmäklare, importörer och liknande verksamhet
Vissa företag handlar med livsmedel utan att någonsin fysiskt komma i kontakt
med dessa, t.ex. mellanhänder som importörer och andra som endast har ett kontor
varifrån de dirigerar livsmedlens rörelser. Livsmedelsföretags kontorslokaler och
liknande kan vara en anläggning som ska registreras.
69
Se Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
Se 11 a § i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
71
Se 3§ i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll
72
Bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
73
Bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel
70
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
44
Med importör avses ett företag som tar in livsmedel från ett land utanför EU, ett
så kallat tredje land. Handel mellan EU-länder är inte import. Både importörer
och sådana företag som för in livsmedel från ett annat EU-land kan hantera livsmedel fysiskt, men kan också vara av typen matmäklare. Importörer ska liksom
företag som för in livsmedel från ett annat EU-land registreras. Det är viktigt att
företaget i sin ansökan eller anmälan anger om det planerar att importera livsmedel från ett tredje land eller föra in livsmedel från annat EU-land och även från
vilket land. Detta för att kontrollmyndigheten ska kunna bedriva en effektiv och
ändamålsenlig kontroll av verksamheten.
11.7 Återtag av kött med försäljning direkt till konsument
på gården
En lantbrukare som föder upp djur och skickar dessa till slakt och sedan tar tillbaka kött och säljer det i en gårdsbutik kan både vara en livsmedelsföretagare i
primärproduktionen och i ledet efter primärproduktionen om uppfödningen och
försäljningen har viss kontinuitet och viss grad av organisation. Uppfödaren kan
även fungera som matmäklare eller transportör och sälja köttet utan att ta tillbaka
det till gården.
I avsnitt 1.2 i denna vägledning skriver vi att begreppen viss kontinuitet och viss
grad av organisation inte är aktuella för ett redan befintligt livsmedelsföretag. Undantaget från detta är om man bedriver ett livsmedelsföretag inom primärproduktionen och även ska bedriva livsmedelsverksamhet i ledet efter primärproduktionen. I detta fall anser Livsmedelsverket att begreppen viss kontinuitet och viss grad
av organisation måste beaktas för varje verksamhet var för sig. Dels för den verksamhet som sker inom primärproduktionen och där länsstyrelsen är kontrollmyndighet och dels i ledet efter primärproduktionen där kommunen alternativt Livsmedelsverket är kontrollmyndighet.
11.8 Konkursbo
Om ett företag går i konkurs kan det under en tid drivas vidare av en konkursförvaltare. Konkursboet är inte en ny juridisk person varför det inte blir fråga om ett
ägarbyte.
11.9 Hemtjänst och dagbarnvårdare
Den som tillhandahåller tjänsten, vanligen en kommun, men det kan även vara en
privat aktör, bör registreras. Uppgifter om vilka som får hemtjänst eller är dagbarnvårdare behöver inte finnas med i registreringen.
När det gäller hemtjänst utförs tjänsten ”matlagning” i den privata bostad där den
som erhåller tjänsten bor och maten är för dennes privata enskilda konsumtion.
Mot bakgrund av detta är inte den enskildes kök i detta fall en sådan anläggning
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
45
som avses i hygienförordningen 74. Sålunda är det inte aktuellt att registrera det
enskilda köket. Den som tillhandahåller tjänsten (livsmedelsföretagaren) ska dock
registreras. Det är därefter lämpligt att offentlig kontrollen utförs i första hand på
systemet för egenkontroll hos den som tillhandahåller tjänsten, t.ex. avseende utbildning av personal, rutiner, skyddsutrustning m.m. Kontroll hemma hos den som
mottar hemtjänst ska undvikas (jfr JO:s beslut den 18 oktober 2010 dnr 66502009).
Dagbarnvårdare bör hanteras på motsvarande sätt. För deras verksamhet är det en
fråga om krav på registrering. Den som tillhandahåller tjänsten (livsmedelsföretagaren) är den som bör registreras. Det är vanligen en kommunal aktör, men kan
även vara en privat aktör. Det är därefter lämpligt att den offentliga kontrollen
främst utförs hos den som tillhandahåller tjänsten. Kontroll hemma hos dagbarnvårdaren är möjlig vid behov eller för att kontrollera livsmedelsföretagarens system men kräver som huvudregel den enskildes samtycke (jfr JO:s beslut den 18
oktober 2010 dnr 6650-2009).
Dagbarnvårdare med egen brunn omfattas av dricksvattenföreskrifterna (tillhandahållande i offentlig/kommersiell verksamhet). Registrering ska göras separat för
dricksvattenanläggningen.
Om dagbarnvårdaren innefattas i registreringen av kommunens ansvariga nämnd
bör krav, vid sämre dricksvattenkvalitet hos dagbarnvårdaren, ställas till kommunen som står som registrerad livsmedelsföretagare. Se även Livsmedelsverkets
vägledning om dricksvatten.
11.10
Automater
Företag som tillhandahåller livsmedel i automater eller liknande omfattas av begreppet livsmedelsföretagare och företaget ska registreras. Uppgifter om var
automater är utplacerade behöver inte framgå av registreringen, men denna uppgift måste finnas tillgängliga hos livsmedelsföretagaren av spårbarhetsskäl 75. Ett
företag som upplåter plats åt en sådan automat torde inte uppfylla rekvisitet ”viss
organisation” och är därför inte att betrakta som ett livsmedelsföretag.
Så kallade mjölkautomater som används försäljning av pastöriserad mjölk som
tappas direkt på flaska betraktas som detaljhandelsanläggningar. Dessa ska därmed vara registrerade hos den kommunala kontrollmyndigheten och följa de allmänna hygienreglerna i bilaga II i förordning (EG) nr 852/2004.
74
Förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
Jfr artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m.
75
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
46
11.11
Tillverkning av snus och tuggtobak
Av hygienföreskriften framgår att anläggningar som bereder, behandlar eller bearbetar snus eller tuggtobak omfattas av krav på registrering. Det framgår även att
begreppen livsmedel och livsmedelsföretagare i föreskriften ska gälla även i fråga
om snus och tuggtobak 76.
Om man endast har försäljning av snus eller tuggtobak, exempelvis i en "renodlad" tobakshandel, (inga andra livsmedel) behöver man inte registreras.
11.12
Dricksvatten- och gemensamhetsanläggningar
Livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i anläggningar som producerar
dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak ska
se till att deras anläggningar registreras.
Registreringsskyldigheten ligger på livsmedelsföretagaren som enligt definitionen
i är den fysiska eller juridiska person som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i det livsmedelsföretag de driver 77.
Gemensamhetsanläggning kallas en anläggning som är gemensam för flera fastigheter. Det kan vara oklart vem som är ansvarig livsmedelsföretagare i en sådan
sammanslutning. Exempel på gemensamhetsanläggningar inom primärproduktionen är gemensamma lokaler för insamling av vilt för vidare transport till en vilthanteringsanläggning, lokaler för lagring av fisk för vidare transport eller annan
anläggning (t.ex. en auktion) eller lokaler för slungning och tappning av honung.
Lantmäteriet bildar genom lantmäteriförrättning gemensamhetsanläggningar. En
gemensamhetsanläggning får inte inrättas om ägarna av de fastigheter som ska
delta i anläggningen allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för
det 78. Om behovet av anläggningen är synnerligen angeläget kan den dock ändå
inrättas. Av Lantmäteriets anläggningsbeslut framgår bl.a. vilka behov som ska
lösas gemensamt, vilka fastigheter som ska delta samt skyldigheten att bidra till
olika kostnader.
Lagstiftningen erbjuder två olika former av förvaltning av gemensamhetsanläggningen, nämligen delägarförvaltning eller föreningsförvaltning 79.
• Föreningsförvaltning innebär att en samfällighetsförening bildas för förvaltning av den gemensamma vattenanläggningen. Delägarna i föreningen antar
76
Se 3 och 7 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
Artikel 3.3 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m.
78
Se 7§ anläggningslagen (1973:1149)
79
Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150)
77
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
47
stadgar och utser en styrelse. Samfällighetsföreningen är en juridisk person och
medlemmarna utgörs av ägarna till deltagande fastigheter. Inom föreningen kan
en majoritet bland delägarna besluta om förvaltningen. Lantmäteriet för ett särskilt register över alla samfällighetsföreningar. Krav med anledning av livsmedelslagstiftningen riktas till den juridiska personen, som är livsmedelsföretagare, men kan adresseras till den som har befogenhet att företräda livsmedelsföretaget (behörig firmatecknare). Vem detta är framgår av stadgarna.
• Delägarförvaltning är den form som gäller om en samfällighetsförening inte
bildats. Denna förvaltningsform används främst vid enklare anläggningar med
ett fåtal delägare. Beslut fattas då gemensamt av delägarna i enighet eller vid
delägarsammanträde enligt lagen om förvaltning av samfälligheter.
Om någon gemensamhetsanläggning inte har skapats i enlighet med anläggningslagen bör utgångspunkten vara att fastighetsägaren, som har rådighet över vattenverket, är ansvarig för att låta registrera detta. En utredning måste dock göras i
varje enskilt fall men rådigheten över vattenverket borde kunna tillmätas stor betydelse. Kontrollmyndigheten bör presentera sin ansvarsutredning (att verksamheten vid anläggningen bedrivs av ett livsmedelsföretag, att dricksvattenföreskrifterna är tillämpliga och att fastighetsägaren är att anse som den registreringsskyldige livsmedelsföretagaren) för fastighetsägaren. Om det då visar sig att fastighetsägaren gör gällande att flera är ansvariga för vattenverket får en helhetsbedömning göras av de skäl som anförts.
11.13
E-handel
Företagare som säljer livsmedel efter beställning via nätet bedriver e-handel.
Vissa av dessa företagare kan själva ha ett lager varifrån de skickar direkt till sina
kunder som kan vara både företag och privatpersoner. Matmäklare har aldrig
livsmedlen fysiskt på den egna anläggningen.
E-handel bedrivs förutom på hemsidor även på sociala medier (t.ex. Facebook och
Twitter) och på elektroniska marknadsplatser (t.ex. Tradera och e-Bay).
Precis som med övriga verksamheter ska e-handelsverksamheten bedömas utifrån
omfattning och kontinuitet. En privatperson som ett par gånger om året säljer förpackade torkade livsmedel på sin hemsida bör inte bedömas vara en livsmedelsföretagare medan en person som två gånger i månaden säljer köttprodukter via
Facebook torde bedömas som livsmedelsföretagare.
Observera att företagare som bedriver e-handel kan förutom att vara matmäklare
även vara importör eller t.ex. ha en butik. E-handeln är då en del av hela verksamheten och ska inte registreras enskilt.
Livsmedelsföretagare ska registreras i den kommun där de har sin huvudsakliga
verksamhet. Eftersom e-handel ofta vänder sig till konsumenter i hela Sverige och
i andra länder blir det den plats där den huvudsakliga verksamheten bedrivs som
registreras t.ex. ett kontor, en privat hemadress, ett lager eller butik.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
48
Informationsförordningen medför att företagens informationsansvar för livsmedel
som säljs på internet har blivit mer långtgående än vad den tidigare var 80.
Kontrollansvaret för marknadsföring av produkter (alltså inte själva produkterna
och märkningen) via internet, på webbplatser och i sociala medier, ligger hos
Konsumentverket efter en överenskommelse mellan Livsmedelsverket och Konsumentverket.
11.14
Församlingshem, bygdegårdar och liknande
Lokaler som t.ex. församlingshem, bygdegårdar och liknande kan ibland hyras ut
till cateringföretag för tillfälliga evenemang. Uthyrning kan även ske till privatpersoner och föreningar, för t.ex. kalas eller möten och ibland även upplåtas till en
verksamhetsutövare som mera regelbundet bedriver café. För att kunna avgöra om
det rör sig om ett livsmedelsföretag och vem som ska registreras är det viktigt att
beakta följande:
1. Först är det viktigt att slå fast att den som driver verksamheten är livsmedelföretagare. Att enbart äga och hyra ut eller upplåta en lokal åt annan
som avser att bedriva livsmedelsverksamhet där innebär inte att uthyraren
är livsmedelsföretagare.
2. Om verksamheten i den hyrda lokalen är att betrakta som varande inom ett
privathushåll undantas aktiviteten från lagstiftningen. Förbudet mot att
släppa icke säkra livsmedel på marknaden gäller inte under förutsättning
att livsmedel inte släpps på marknaden utan endast konsumeras i den privata kretsen 81.
3. Om livsmedel släpps ut på marknaden men aktiviteten inte kan betraktas
som ett livsmedelsföretag så omfattas den ändå av förbudet mot att släppa
icke-säkra livsmedel på marknaden eftersom verksamheten inte är helt undantagen från lagstiftningen. Jfr ovan.
4. Om de verksamheter som bedrivs i lokalen uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag ska varje livsmedelsföretagare som släpper ut livsmedel på
marknaden (t.ex. erbjuder livsmedel till allmänheten), se till att anläggningen registreras (eller godkänns) för respektive verksamhet 82. Företagarna ansvarar för att verksamheterna uppfyller lagstiftningens krav och
att alla produkter som släpps ut på marknaden är säkra. Det måste finnas
rutiner som tar hand om de problem som kan uppstå genom att flera företagare, och kanske även privatpersoner, använder anläggningen.
80
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna m.m.
81
82
Artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
49
Notera att om t.ex. bygdegården har en egen dricksvattenanläggning så kan denna
under vissa förutsättningar utgöra en anläggning (vattenverk) för vilken delar av
livsmedelslagstiftningen är tillämplig. I dricksvattenföreskrifterna nämns begreppen offentlig eller kommersiell verksamhet. För att avgöra om ett församlingshem/bygdegård eller liknande omfattas av dricksvattenföreskrifterna eller inte kan
resonemanget om viss grad av organisation och viss kontinuitet användas som
stöd/vägledning för att avgöra om dricksvattenanläggningen är kommersiell eller
inte. Det är dock den som ansvarar för bygdegården som är att betrakta som tillhandahållare av dricksvattnet och som blir föremål för registrering. Se även Livsmedelsverkets vägledning om dricksvatten.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
50
BILAGA 1
Exempelsamling för ledet efter
primärproduktionen
Verksamheter som inte alls omfattas av lagstiftningen
•
I ett privathushåll bereds, hanteras livsmedel som inte släpps ut på marknaden utan det konsumeras av de enskilda inom hushållet. Enskilda personer som bereder, bearbetar, hanterar eller lagrar livsmedel och konsumerar dem i det egna hushållet är inte livsmedelsföretag och omfattas inte
alls av livsmedelslagstiftningen 83. Detta gäller även primärproduktion för
användning inom privat hushåll.
•
Mat som lagas av privatperson och konsumeras i en privat krets, t.ex.
klassfest, ideell förening, bröllopsmiddag, arbetsplatsmöte.
•
Leverans av livsmedel till privathushåll, om privatpersonen beställt leveransen separat från inköpet, t.ex. med buss.
•
Att enbart äga och hyra ut eller upplåta en lokal åt annan att bedriva livsmedelsverksamhet i innebär inte att uthyraren är livsmedelsföretagare.
Verksamheter som inte kan anses ha en ”viss
organisation” och som därför inte omfattas av lagstiftningen.
•
Verksamhet som tillhandahåller en spannmålsplatta, uppsamlingsplats för
vilt eller samlastningsplats för honung vilken endast används för omlastning av egenproducerade primärprodukter eller för kortvarig lagring av
primärprodukter inför vidare transport till en anläggning.
•
En bilverkstad ställer fram en kaffetermos och en kakburk till sina kunder.
•
En blomsteraffär har en frysbox med glasspinnar för saluhållande.
83
Artikel 1.3 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
Ersätter: 2015-05-12 Vägledning om godkännande och
registrering av livsmedelsanläggningar
51
•
En hårfrisör som bjuder kunderna på dryck under behandling.
•
En privatperson som bakar några enstaka plåtar kanelbullar åt en förening
i vilken som denne är medlem i och som föreningen sedan serverar vid ett
eget evenemang.
•
En privatperson som bakar några enstaka plåtar kakor som barnen sedan
säljer i skolans regi.
Verksamhet som inte bedrivs av livsmedelsföretag
men där livsmedel släpps ut på marknaden
• Om en verksamhet inte bedrivs med viss kontinuitet eller viss grad av organisation är den inte ett livsmedelsföretag. Dessa verksamheter omfattas
av kravet på att de livsmedlen som de släpper ut på marknaden ska vara
säkra, men inga andra bestämmelser i unionens hygienregler 84.
• Vissa produkter omfattas av nationella regler som måste vara uppfyllda
när produkterna släpps ut på marknaden. De nationella reglerna omfattar
både jägare och privatpersoner. 85
Livsmedelsföretag i ledet efter
primärproduktionen
• Vid matlagning i gruppboende eller liknande vårdformer kan inköp och
distribution av livsmedel anses uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag men däremot inte de boendes egen matlagning och servering. Om de
boende själva (eller med hjälp från personal) tillagar maten är det enbart
inköp och distribution av livsmedel som anses ingå i livsmedelsföretaget.
• Vid hemtjänst, utförd personal som är anställd av en kommunal nämnd eller annan organisation och som hanterar mat åt personer med behov av
stöd uppfyller den som tillhandahåller hemtjänsten vanligen kriteriet för
ett livsmedelsföretag.
• Leverans av livsmedel till privathushåll, när leverantören regelbundet erbjuder detta som en del av inköpet t.ex. pizzabud.
84
85
Se Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVFSF 2005:20) om livsmedelshygien
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
52
• Transport av livsmedel, inklusive primärprodukter, av transportör som
mer än vid enstaka tillfällen anlitas av livsmedelsföretag för leverans av
t.ex. mat mellan skolor, av ägg från en äggproducent till ett packeri, grönsaker till en grossist eller levande djur till en anläggning.
• Försäljning av livsmedel från varubil utan förbeställning, t.ex. glassbil.
• Matlagning utförd av dagbarnvårdare i dennas bostad. Den organisation
som tillhandahåller barnomsorg, t.ex. en kommun, uppfyller kriterierna
för livsmedelsföretag.
• Matlagning i skola i undervisningssyfte där maten äts av eleverna, t.ex.
hemkunskap. Inköp, förvaring och distribution av livsmedel kan anses
ingå i livsmedelsföretaget, men inte elevernas matlagning och servering.
• Matlagning i skola i undervisningssyfte, t.ex. kockutbildning, där maten
serveras till allmänheten.
• Matlagning i undervisningssyfte där maten äts av deltagarna, t.ex. en kurs
i ett studieförbunds regi. Inköp och distribution av livsmedel kan anses
uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag, men inte deltagarnas matlagning och servering.
• Matlagning under en arrangerad resa eller utflykt när deltagarna gemensamt lagar mat som tillhandahålls av arrangören, t.ex. en vandringsresa.
Inköp och distribution av livsmedel kan anses uppfylla kriterierna för
livsmedelsföretag, men inte deltagarnas matlagning och servering.
• Servering av måltider i samband med rumsuthyrning i hemmiljö, dvs. bed
and breakfastverksamhet.
• Förening som bedriver serveringsverksamhet öppet för allmänheten.
Livsmedelsföretag i privat bostad
• Livsmedel avsedda att släppas ut på marknaden till allmänheten kan hanteras i en privat bostad, förutsatt att kraven i bilaga III hygienförordningen uppfylls. Detta gäller om verksamhetsformen är sådan att det bedöms
vara ett livsmedelsföretag. Företagets anläggning ska då registreras eller
godkännas. En anläggning som är sådan att det krävs godkännande borde
dock vara ovanlig i en privatbostad. Vilka typer av verksamheter som kan
accepteras i en privat bostad måste bedömas från fall till fall. I de flesta
privata bostäder finns knappast möjlighet att utföra mer än enkel livsmedelshantering i mindre omfattning. Med mindre omfattning avses att
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
53
livsmedlen når få konsumenter. Exempel på enkel hantering är marmeladoch saftkokning, brödbakning och karamelltillverkning. Om verksamheten i en privat bostad får sådan omfattning att lokalerna inte huvudsakligen
längre är en privat bostad ska dessa istället bedömas enligt kapitel II i bilaga II i hygienförordning.
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
54
BILAGA 2
Exempelsamling för
Primärproduktionen
Livsmedelsföretag i primärproduktionen och
härmed sammanhängande verksamhet
Primärproduktion är ett begrepp som används för att beskriva verksamheter på
gården eller liknande nivå och omfattar bl.a.: 86
• Produktion, odling och skörd av växtprodukter, som spannmål, frukt,
grönsaker, kryddörter, svamp och groddar, liksom transport, lagring och
hantering av produkter (utan att ändra deras natur) på gården samt egen
transport till en anläggning
• Tvättning och sköljning av vegetabilier, borttagning av blad och ansning
av grönsaker, sortering av frukt
• Torkning av spannmål på gården
• Produktion eller uppfödning av livsmedelsproducerande djur på en jordbruksanläggning och verksamhet kopplad till detta, liksom egen transport
av köttproducerande djur till marknad, slakteri eller transport av djur mellan gårdar
• Mjölkning och förvaring av mjölk på jordbruksanläggning
• Produktion och insamling av ägg på produktionsanläggningen, transport
mellan olika byggnader och lagring hos äggproducenten, men inte verksamhet som äggpackeri t.ex. sortering, klassning av ägg eller tvättning eller transport av äggen från produktionsanläggningen till äggpackeriet.
• Fiske och hantering av fiskeriprodukter, inklusive slakt, avblodning, uttagning av inälvor, borttagning av fenor, kylförvaring och inslagning,
ombord på fartyg (undantaget frysfartyg och fabriksfartyg) och egen
transport av fiskeriprodukterna till en anläggning (inkl. auktionshallar) på
land. I detta ingår fiske och egen transport av fisk som fångats i sötvatten
(floder, älvar, sjöar)
86
Kommissionens vägledning till förordning (EG) nr 852/2004 (Riktlinjer för tillämpningen av
vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien)
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
55
• Produktion, uppfödning, odling, avlivning (inklusive avblodning) och
upptagning av fisk i fiskodlingar och egen transport till en anläggning
• Produktion, uppfödning, odling, återutläggning och upptagning av levande
musslor och egen transport av dessa till en leverans-, renings- eller bearbetningsanläggning
• Produktion, uppfödning och skörd av havs- och landsniglar och egen
transport till en produktionsanläggning eller marknad
• Jakt, avlivning och urtagning av inre organ i direkt anslutning till den plats
där det vilda djuret har fällts, lagring och transport av vilt med päls respektive fjäderdräkt till vilthanteringsanläggning, direkt till konsument eller detaljhandelsanläggning som levererar direkt till konsument räknas
som primärproduktion. Vilt med päls respektive fjäderdräkt är primärprodukter. Kött av vilt är inte en primärprodukt
• Biodling (även då kuporna hålls långt från anläggningen), honungsuppsamling, slungning, tappning och förpackning i anläggning i anslutning
till biodlingen räknas som primärproduktion. Utvinning och bearbetning
av t.ex. pollen och drottninggelé som används som livsmedel i t.ex. hälsokostprodukter räknas in som en del av biodlingen. Annan verksamhet
utanför biodlingen som t.ex. verksamheter som utförs på biodlarens vägnar, upphettning av honungen så att den blir permanent flytande eller
smaksättning av honungen betraktas inte som primärproduktion.
• Plockning av bär och svamp, upptagning av snäckor osv. i naturen och
egen transport till en anläggning
• Om verksamheterna har viss kontinuitet och viss grad av organisation betraktas de som livsmedelsföretag i primärproduktionen och ska registreras
alternativt godkännas (livsmedelsproduktion av groddar).
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
56
Verksamheter som är livsmedelsföretag i primärproduktion
och släpper ut ”små mängder” primärprodukter
Huvudregeln är att alla verksamheter ska vara registrerade eller godkända. Det
gäller primärproducenter så väl som verksamheter som sker i ledet efter primärproduktionen. När en registrerad primärproducent levererar små mängder av sina
egna primärprodukter direkt till konsumenter och till detaljhandelsanläggningar i
närområdet finns dock vissa undantag.
Hygienförordningarna ska inte tillämpas i samband med primärproducenters direkta leverans, dvs. försäljning, överlåtelse eller transport, av små mängder egenproducerade primärprodukter till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter 87.
För producenters direkta leveranser enligt ovan gäller alltid kraven på säkra livsmedel 88. Produkter av animaliskt ursprung omfattas även av nationella regler. 89
Exempel på verksamheter med direkta leveranser av små mängder är: 90
• primärproducenter som säljer små mängder odlade primärprodukter t.ex.
grönsaker och frukt, direkt till konsumenter vid gårdsförsäljning, på lokal
marknad eller till lokal detaljhandel som säljer produkterna direkt till
konsumenter
• privatpersoner som plockar små mängder vilda produkter, t.ex. svamp och
bär, för leverans direkt till konsument, till lokala butiker som säljer dessa
direkt till konsument eller till lokala restauranger
• biodlare som tillverkar honung och andra biodlingsprodukter på gården
och säljer små mängder av dessa direkt till konsumenter eller till lokala
detaljhandelsanläggningar. Se även Livsmedelsverkets vägledning om
honung – registrering, märkning import samt leveranser av små mängder
honung och andra produkter från biodling.
• primärproducenter som säljer små mängder obehandlad (opastöriserad)
mjölk direkt till konsumenter vid sin anläggning
87
Artiklarna 1.2.c) och 1.3.c) i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
89
Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
90
Kommissionens vägledning till förordning (EG) nr 852/2004 (Riktlinjer för tillämpningen av
vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien)
88
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
57
•
primärproducenter som säljer små mängder ägg från värphöns direkt till
konsumenter på den egna gården eller vid lokal torgförsäljning
Jägare som levererar små mängder frilevande vilt eller små
mängder kött från frilevande vilt
Hygienreglerna för livsmedel av animaliskt ursprung ska inte tillämpas när jägare
leveranser av små mängder frilevande vilt eller små mängder kött av vilt direkt
till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt
till konsumenter 91. Varje medlemsland har istället utarbetat nationella regler som
ska tillämpas vid sådana leveranser.
För jägares direkta leveranser enligt ovan gäller alltid kraven på säkra livsmedel 92 och de särskilda reglerna i Livsmedelsverkets förskrifter om livsmedelshygien. 93
Se även Livsmedelsverkets vägledning om jägares direkta leveranser av små
mängder vilt och kött av vilt.
Hur mycket är små mängder och vad är en lokal detaljhandelsanläggning?
Hur mycket ”små mängder” är och vad som avses med en ”lokal” detaljhandelsanläggning kommer att förtydligas i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVFS
2005:20) om livsmedelshygien. I samband med förtydligandet kommer även ytterligare krav på bland annat hygien, konsumentinformation och dokumentation att
ställas. Förslag till nya regler remitterades hösten 2013 och hösten 2014. 94
91
Se Artikel 3e) i förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för
livsmedel av animaliskt ursprung
92
Se Artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m.
93
Se Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien
94
Se www.slv.se under rubriken Om oss/Remisser/Remisser vars svarstid gått ut 2013 resp. Remisser vars svarstid gått ut 2014
LIVSMEDELSVERKET
Avdelning Support
Avdelning Support
58

Vägledning Godkännande och registrering av

Transcription

Similar documents

Aktuellt för kontrollmyndigheter Informationsbrev

primärproduktion livsmedel

Livsmedelsverket - Software Innovation

Vill du delta i en undersökning om matvanor?

SFS 2015:27

Rättviks kommun, angående kritik från Livsmedelsverket Rättviks

Blankett egenkontroll temperatur varm mat