Budget 2016_ver_1.3 - Västra Götalandsregionen

Transcription

Förslag till budget 2016
Nu sluter vi klyftorna!
och plan 2017-2018
1
FÖRORD
Den budget du håller i din hand är socialdemokraternas förslag till den framtid vi vill skapa för våra invånare i vår region.
En budget som kräver framsynthet, prioriteringar och mod för att uppnå en ökad jämlikhet genom att sluta
hälsoklyftorna inom en generation
För första gången sedan 1999 presenterar vi en rent socialdemokratisk budget för Västra Götalandsregionen 2016. Att
ha regerat så många år i olika samarbetskoalitioner har varit viktigt och vi har tillsammans med andra gjort mycket bra
för invånarna i Västra Götaland. Ibland har det ändå inneburit kompromisser och överenskommelser som inte rakt
igenom har känts igen i den socialdemokratiska själen.
Sammantaget är jag mycket stolt över vad vi har åstadkommit under åren och ser att vi lagt en god grund för fortsatta
förbättringar under kommande år – till nytta för både invånare och medarbetare.
När vi nu har fått möjlighet att skriva en egen budget så sätter vi vår fundamentala socialdemokratiska värdegrund i
fokus: Alla människors lika värde och möjligheter.
Vi vill sätta fingret på den orättvisa som manifesteras genom att människor kan förväntas leva olika länge beroende på
var i Västra Götalandsregionen de bor. Det är mönster som går igen. Kombinationer av hög arbetslöshet, låg
utbildningsnivå och social isolering innebär ohälsa, oavsett om man bor i Göteborg, Falköping eller Dals Ed.
Västra Götalandsregionen kan inte ensam sluta hälsoklyftorna i samhället men i samarbete med kommuner, staten och
andra samhällsaktörer ska vi göra vad som är möjligt för oss. Det handlar naturligtvis om en hälso- och sjukvård som
behandlar alla lika och där de med störst behov får vård först. Det handlar också om att vara en aktiv part för att skapa
nya jobb och för att utveckla dem som har svårt att få jobb idag.
Vi har också i Västra Götalandsregionens egna verksamheter stora rekryteringsbehov och många behöver utbildas till
de yrken som det idag är svårt att hitta kvalificerade sökande till.
De största och viktigaste verksamheterna i den regionala portföljen är hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Vi
vill koncentrera våra ansträngningar för att utveckla en sammanhållen hälso- och sjukvård till att hela tiden ha
patientens perspektiv och att hitta de samarbeten och samverkansformer som behövs mellan primärvård, kommuner
och sjukhus för att göra patientens väg genom vården så enkel som möjligt, där patienten har större inflytande och får
en tryggare vård och behandling. Det kommer också innebära större delaktighet för hälso- och sjukvårdens
medarbetare.
För att detta ska fungera krävs att de fantastiska medarbetare som ska göra jobbet har bättre arbetsvillkor. Onödig
administration ska bort och medarbetarnas kreativitet, kunskap och vilja till utveckling ska tas om hand i en
organisation där proffs får vara proffs och ledarskapet inbjuder alla medarbetare att utvecklas. Det kräver i sin tur att
de stora verksamheterna får långsiktiga organisatoriska och ekonomiska förutsättningar där målen och riktningen är
tydliga. Att vi ser lösningar som är bra för patienten i första hand och att de befintliga systemen kan behöva förändras.
En av de viktigaste förutsättningarna för minskade hälsoklyftor är att fler kan resa billigt och miljövänligt till jobben där
de finns. Därför måste kollektivtrafiken fortsätta att byggas ut. En väl fungerande kollektivtrafik i hela regionen är en
2
förutsättning för att människor ska ha likvärdiga möjligheter att bo och leva där de vill. Vi behöver därför ytterligare
stärka möjligheterna att resa tillsammans till jobb, studier, kulturupplevelser eller vad du vill. Därför behövs pålitliga,
snabba och effektiva transporter i, runt och till våra större städer och arbetsmarknadsregioner. Kollektivtrafik ska vara
ett möjligt val i hela regionen.
Det är genom att hålla en hög kvalitet i verksamheten vi skapar och gör oss förtjänta av medborgarnas förtroende.
En enskild budget kan inte lösa alla de svårigheter vi ser i Västra Götalandsregionen. Inte två heller. Däremot innebär
denna budget att vi fokuserar på våra invånare, deras behov och vad vi vill förändra för att sluta hälsoklyftor och skapa
en Västra Götalandsregion som fokuserar mer på invånarnas behov och möjligheter.
Helén Eliasson
Socialdemokraterna
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord ................................................................................................................................................................................ 2
Så här läser du budgeten ................................................................................................................................................... 5
Gemensamma värderingar och förhållningssätt ............................................................................................................... 5
Demokratins värde ............................................................................................................................................................ 5
Vårt framtidskontrakt ........................................................................................................................................................ 6
Vår samhällsanalys ........................................................................................................................................................ 6
Vår regionpolitik ............................................................................................................................................................ 6
Tidiga insatser för jämlik hälsa .......................................................................................................................................... 8
En jämlik hälso- och sjukvård ......................................................................................................................................... 8
Ett sammanhållet Västra Götaland .................................................................................................................................. 11
Forskning, utveckling och utbildning ........................................................................................................................... 12
Västra Götaland är beroende av omvärldens utveckling ............................................................................................ 12
Framtida generationers möjlighet till en bättre värld ett ansvar för oss idag ............................................................. 14
En framgångsrik kulturregion ...................................................................................................................................... 16
Kollektivtrafik och infrastruktur................................................................................................................................... 17
Folkhälsa som förebygger och skapar framtidsutsikter ............................................................................................... 19
Välfärden omfattar alla – en viktig uppgift för rättighetskommittén .......................................................................... 20
Gemensam Verksamhetsutveckling ................................................................................................................................ 20
Gemensam Service ...................................................................................................................................................... 22
Medarbetarna i Västra Götalandsregionen ..................................................................................................................... 24
Övriga finansierade verksamheter .................................................................................................................................. 25
God ekonomisk hushållning............................................................................................................................................. 26
Ekonomiska förutsättningar ............................................................................................................................................ 27
Regionbidrag (mkr) .......................................................................................................................................................... 30
Förslag till beslut .............................................................................................................................................................. 31
Resultaträkning ................................................................................................................................................................ 32
BALANSRÄKNING ............................................................................................................................................................. 33
4
SÅ HÄR LÄSER DU BUDGETEN
Västra Götalandsregionens vision Det goda livet samt övriga styrdokument är utgångspunkten för denna budget.
Budgeten är formulerad ur ett invånarperspektiv.
Övergripande mål, uppdrag samt den ekonomiska tilldelningen utgör de begränsningar som ska styra varje
verksamhetsområde.
Med övergripande mål avses den inriktning som ska gälla på några års sikt.
Med uppdrag avses särskilda aktiviteter som ska genomföras och redovisas under budgetåret.
Det som sägs om Västra Götalandsregionens verksamheter gäller även för verksamheter som bedrivs på uppdrag av
regionen. Därför ska regionfullmäktiges övergripande mål beaktas på samma sätt vid upphandling och avtal eller vid
uppdrag till externa verksamheter.
I budgeten används begreppen Västra Götalandsregionen eller regionen då organisationen Västra Götalandsregionen
avses. Med Västra Götaland avses det geografiska området.
GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Västra Götalandsregionen ska bidra till att medborgarna känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska
bemötas utifrån en helhetssyn med omtanke, inlevelse och respekt. Verksamheterna ska kännetecknas av kvalitet,
tillgänglighet, nytänkande och effektivitet.
Medarbetarnas arbetssätt ska präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och delaktighet.
God ekonomisk hushållning med de gemensamma resurserna är ett åtagande gentemot invånarna/skattebetalarna.
Jämställdhetsperspektivet och utjämning av omotiverade könsskillnader ska fokuseras i alla verksamheter. Det är varje
lednings ansvar att vidta nödvändigt åtgärder för att utjämna könsskillnader i den egna verksamheten. Västra
Götalandsregionens resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov.
Västra Götalandsregionens verksamheter ska möta invånarna med respekt för varje människas egenart. Som
arbetsgivare ska regionen ta tillvara mångfalden och de olika kompetenser och färdigheter som medarbetarna har. Alla
former av diskriminering ska aktivt motverkas.
DEMOKRATINS VÄRDE
Socialdemokratin tror på demokratin som ett värde i sig. Brett förankrade beslut grundade på en demokratisk process,
där allmänintresset skils ur särintressen, bidrar till en positiv och legitim samhällsutveckling. Det direktvalda
regionfullmäktige ska därför vara en samlande kraft för invånarna i Västra Götaland och ha stor påverkan på regionens
utveckling.
5
VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT
VÅR SAMHÄLLSANALYS
Samhällsklyftorna har ökat i Sverige under de senaste åren. Det är en direkt följd av ekonomisk politik som har
prioriterat omfattande skattesänkningar framför fortsatta satsningar på den gemensamma och solidariska välfärden.
De sjuka och mest utsatta har fått det sämre – ekonomiskt och socialt. Arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, ligger
fortfarande på historiskt höga nivåer. Samtidigt har arbetsgivarna haft betydande svårigheter att finna kompetent
arbetskraft då matchningen på arbetsmarknaden inte fungerat. Utförsäkringarna har slagit hårt mot utsatta individer
och familjer. Kommunernas utgifter för ekonomiskt bistånd har på många håll fördubblats. Den könsuppdelade
arbetsmarknaden består. Alltför många ungdomar börjar aldrig eller hoppar av gymnasiet. Möjligheterna till
vuxenutbildning och omstart i livet har försämrats, antalet utbildningsplatser har skurits ned. Studenternas ekonomi
har försämrats. Klyftan mellan stad och land har vidgats, och en samlad politik för att hålla ihop utvecklingen i hela
landet har saknats. De nationella miljömålen har inte uppfyllts och klimatarbetet inte drivits med beslutsamhet.
Industrins och näringslivets behov och utveckling betraktats som särintressen. Dessa och andra tillkortakommanden
påverkar också Västra Götalands invånare, verksamheter och ekonomi. Utvecklingen måste vändas. Klyftorna måste
slutas och en positiv utveckling mot jämlik hälsa och hållbar tillväxt inledas. Det kräver en politik för fler jobb,
investeringar i kunskap och det livslånga lärandet samt utvecklar vår gemensamma välfärd. Det kräver också fortsatt
omställningsarbete för att möta klimatutmaningen.
Västra Götaland är en dynamisk region med många goda kvaliteter. Här finns erkända lärosäten och en industri och ett
näringsliv i världsklass. Här blomstrar nya branscher och näringar som skapar jobb och välstånd för invånarna och
landet. Här görs stora investeringar i forskning och utveckling och i framtiden. Här finns kreativa människor som i kraft
av sin innovationsförmåga skapar framtidens produkter och tjänster. Här finns en mångfald av förmågor och en
mötesplats för internationellt utbyte. Här finns en tillväxtmotor och arbetsmarknadsregioner som växer samman och
skapar attraktiva kluster.
Här finns dock ökade klyftor och växande segregation. Här finns människor vars resurser bättre behöver komma till sin
rätt. Här finns alltjämt ojämlikheter i villkor, dessa måste bort. Vi vill ta steg mot stärka de goda kvaliteterna och att
utjämna skillnaderna i hälsa och förutsättningar. Vi vill förbättra möjligheterna att leva ett självständigt liv för alla
invånare i Västra Götaland. Lyckas vi väl med uppgiften kommer välfärden – vården, omsorgen och tryggheten – att
finnas där när vi behöver den.
VÅR REGIONPOLITIK
Samhällen byggs av människor. Människors vilja att utveckla samhället är beroende av vilka framtidsutsikter och
möjligheter som erbjuds. Välfärden och ekonomin växer när människor växer. Vi har insikt om att människor inte alltid
är lika starka. När individen är som svagast ska samhället vara som starkast. Därför tror vi på en generell och solidariskt
finansierad välfärd som är gemensamt finansierad, demokratiskt styrd och rättvist fördelad. Plånbokens storlek ska
aldrig avgöra möjligheten att ta del av den offentliga välfärden.
6
Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Vi tror på människors lika värde och politikens möjlighet att bidra till att varje
individ får möjlighet att uppfylla sin potential, fri från alla former av förtryck oavsett om det kommer ur ekonomiska,
sociala eller politiska strukturer. Vi vill ha ett samhälle som bygger på solidaritet, tillit och samarbete.
Framtiden är ännu inte skriven. Vi tror på politikens möjligheter att förändra och förbättra samhället. Vi vill bygga ett
ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle där människors livskvalitet ökar utan att det skadar vår
gemensamma miljö. Vi vill stimulera en dynamisk tillväxt som samtidigt är hållbar. Dagens tillväxt ska inte ske på
bekostnad av framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Det kräver solidaritet mellan människor, mellan
generationer, och mellan stad och land. Det är bara när vi ser samhällsprojektet som ett gemensamt projekt och sätter
människan i centrum som vi också kan skapa de bästa förutsättningarna för alla att utvecklas.
Ett gott samhälle strävar efter jämlikhet. Jämlikhet bidrar till att människor mår bra fysiskt, mentalt, socialt och
ekonomiskt. Socialdemokraterna ser som sin uppgift att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland.
En jämlik hälsa går aldrig att nå i ett ojämlikt samhälle. För oss handlar det om att människor har ett meningsfullt liv,
en inkomst som går att leva på, möjlighet att utvecklas och lära genom hela livet men också tillgång till trygga
välfärdstjänster när man behöver det. Det innebär att fler har arbete och att alla har tillgång till en jämlik hälso- och
sjukvård av högsta kvalitet och som ges efter behov. Hälso- och sjukvårdspolitiken är därför en integrerad del av en
samlad välfärdspolitik och ska bidra till att minska klyftor mellan människor i Sverige.
God och jämlik hälsa är för Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen ett mått på hur samhället utvecklas. Det
kräver bland annat låg arbetslöshet, bra utbildning och goda livsvillkor. Jämlikhet är inte detsamma som likriktning.
Tvärtom är jämlikhet en förutsättning för verklig mångfald, eftersom den ger människor möjlighet att följa sin egen fria
vilja. Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen vill skapa bättre förutsättningar för jämlikhet i alla delar av
regionen. Regionens insatser ska ständigt prövas mot om dessa bidrar till att sluta klyftorna i Västra Götaland.
För Västra Götalandsregionen innebär uppgiften att genomföra åtgärder för bästa möjliga hälsa i hela Västra Götaland
följande:






Att sjukvården är jämlik, jämställd, likvärdig och ges till den med störst behov först.
Att Västra Götalandsregionens övriga verksamheter bidrar till att minska ekonomiska och sociala klyftor och
garanterar framtida generationers rätt till en god levnadsmiljö, där negativ påverkan på klimatet stoppas.
Att en strategisk regionutveckling bidrar till fler jobb och möjlighet till ökad utbildningsnivå.
Att en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik för arbets- och studiependling fortsätter utvecklas i hela regionen.
Att förebyggande sociala verksamheter och kulturverksamheter för att utjämna livsvillkor, inte minst för barn och
unga, får ta plats.
Att det finns möjlighet för alla människor oavsett förutsättningar att delta i samhällslivet genom ökad tillgänglighet
och öppenhet.
Vi socialdemokrater har höga ambitioner för Västra Götaland. Det kräver en realistisk och kraftfull reformpolitik som
gör att vi kan förverkliga vår vision om det goda livet för alla i Västra Götaland. Det handlar också om att möjliggöra
tillgången till utbildning, ett meningsfullt arbete och ett rikt liv. Regionens samtliga verksamheter ska bidra till ett gott
7
liv för invånarna. För en fortsatt positiv utveckling krävs också att samarbetsklimatet med andra stärks till exempel
kommuner, stat och privata aktörer.
TIDIGA INSATSER FÖR JÄMLIK HÄLSA
Vårt viktigaste mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det är tätt förknippat med
socialdemokratins strävan för ett samhälle utan klasskillnader, för individens frihet och oberoende. För att lyckas med
uppgiften måste vi börja där skillnaderna i livsvillkor grundläggs, i människans första tid i livet. Därför är satsningar på
att förbättra omhändertagandet av våra yngsta invånare och deras familjer. Det sker genom bland annat barn- och
mödrahälsovården samt familjecentraler, viktiga komponenter i en aktiv välfärdspolitik som tidigt uppmärksammar
och förebygger. FN:s barnkonvention ska beaktas och vara vägledande i regionens verksamheter.
EN JÄMLIK HÄLSO - OCH SJUKVÅRD
Socialdemokratin försvarar den grundläggande välfärdsprincipen om att sjukvård ska ges efter behov, vara
demokratiskt styrd och solidariskt finansierad. Regionens invånare ska inte förminskas till kunder på en vårdmarknad.
Invånarnas rätt till högkvalitativ hälso- och sjukvård ska garanteras, och deras reella inflytande över verksamheten
säkras. I handlingsprogrammet Framtidens hälso- och sjukvård med målet att nå målet Sveriges bästa hälso- och
sjukvård konkretiseras centrala utvecklingsområden. Arbetet med programmet ska fullföljas och ständigt följas upp.
Ett liv i hälsa handlar om mer än att få vara frisk. Att ge människor förutsättningar att leva hälsosamt är en del av hälsooch sjukvårdspolitiken.
Regionen ska erbjuda en sammanhållen hälso- och sjukvård som bygger på samarbete mellan olika vårdgivare och
vårdnivåer, inte konkurrens. Hälso- och sjukvård ska utgå ifrån invånarnas behov, inte efterfrågan. Därför tror vi inte
att marknadslösningar är svaret på vårdens utmaningar och kommer att pröva upphandlade verksamheter mot
offentlig drift. Regionens avtalsparter ska inte kunna ha en ingång för offentligt finansierade patienter och en annan
för privatfinansierade. Vid regionens egna sjukvårdsverksamheter ska privatfinansierade patienter inte förekomma.
Internationella och privatfinansierade patienter som erbjuds vård vid Sahlgrenska International Care får inte ha
utträngande effekt. Marknadslösningar med extratjänster ska aktivt motverkas.
Vård ske ges efter behov. Äldre och människor med flera svåra sjukdomar är de patientgrupper som har störst behov
av hälso- och sjukvårdens resurser. Svårt sjuka ska känna tryggheten i en sammanhållen vård där den enskilde patienten
ska kunna förvänta sig att få den vård hen behöver utan att behöva efterfråga den på en vårdmarknad. En
sammanhållen vård, där ett nära samarbete mellan olika vårdnivåer säkras, ger trygghet och tillvaratar det friska hos
den som är sjuk. Att utveckla kunskapen om äldres sjukdomar och bevaka och samordna insatser samt föreslå
förbättringsåtgärder för de äldre inom hälso-och sjukvårdens olika områden är av stort värde för patientgruppen.
Därför ska ett kunskapscentrum för äldre inrättas.
Med fler mobila team och fler hembesök kan onödiga sjukhusvistelser undvikas. Den nära vården kräver samverkan
mellan kommun, primärvård och specialistsjukvård. Vi vill se nya samverkansmodeller mellan kommuner och regionen.
8
Första linjens vård ska fortsätta utvecklas utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Det innebär att de särskilda villkoren för stad
och land samt de socioekonomiska faktorerna måste beaktas.
Den psykiska ohälsan är en konsekvens av bland annat den höga arbetslösheten och det ojämlika samhället. Den
regionala utvecklingsplanen för psykiatri ska fullföljas. Vi vill särskilt betona behovet av att utveckla vården och öka
tillgängligheten för barn och unga. En handlingsplan med åtgärder mot psykisk ohälsa i befolkningen behöver tas fram.
Ett viktigt område är missbruksvården där samarbetet med kommunerna bör utvecklas i syfte att tidigt upptäcka och
förebygga missbruk.
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och en viktig jämställdhetsfråga. Kunskapscenter för våld i nära
relationer ska systematiskt sprida sin kunskapsbank i våra verksamheter.
Ojämlikhet och omotiverade skillnader inom hälso- och sjukvården är oacceptabla. Särskild uppmärksamhet skall riktas
mot hälso-och sjukvården för personer med funktionsnedsättning.
Den internationella oron påverkar flyktingströmmarna till Sverige. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården som bland
annat ska erbjuda hälsoundersökningar/samtal och annat stöd till asylsökande. Verksamheten behöver också anpassas
till de ökade behoven. Det innebär krav på̊ ökad kunskap om flyktingars särskilda villkor samt de risker för ohälsa som
kan finnas på kort och lång sikt. Regionen bör därför ha god beredskap och möjligheter att möta de särskilda behoven.
God hälsa är också en viktig faktor för integration. För att tidigt få in hälsoperspektivet i flyktingmottagandet behöver
regionen samarbeta mer med Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna. Det gäller även för
anhöriginvandring, samt vid kommunplacering av ensamkommande flyktingbarn.
Organisatoriska eller administrativa gränser ska inte hindra patienten att få den vård hen har rätt till. Patientlagen ger
möjlighet att fritt söka öppenvård i hela landet. Utgångspunkten är att det är det medicinska behovet som ska styra,
inte var i landet man bor. Möjligheten att söka vård inom EU vidgades redan 1 oktober 2013 genom det så kallade
patientrörlighetsdirektivet. Att få vård i andra EU-länder och den ökade nationella rörligheten kommer att påverka
patientströmmarna framöver. Kunskap om patienternas rörlighet ska därför utvecklas och användas vid planering av
vården i regionens verksamheter.
Hälso- och sjukvården genomgår en ständig medicinteknisk utveckling med nya läkemedel och behandlingsmetoder till
gagn för patienterna. Tillgängliga vårdplatser ska alltid spegla vårdens behov och anpassas efter de förutsättningar den
medicinsktekniska utvecklingen ger. Vårdprogram och medicinska riktlinjer ska implementeras snabbt och följas upp
kontinuerligt, särskilt ur ett jämlikhetsperspektiv.
Patientkontrakt för ökad patientmakt. För att åstadkomma bästa möjliga vård måste de människor som kommer i
kontakt med vården bli lyssnade till, bli förstådda och förstå. Patienten ska vara delaktig i planeringen av sin vård. Tid
för besök eller behandling ska bestämmas i samråd med patienten. En patient som löpande får korrekt information
känner sig också trygg. Vi vill införa ett patientkontrakt som upprättas i dialog mellan behandlande vårdpersonal och
patient. Kontraktet ska vara en överenskommelse som beskriver patientens väg genom hela vården och bl.a. redogör
för när en operation ska ske, tider för eventuella provtagningar, hur en remiss hanteras och vem som är ansvarig i varje
led.
9
Försöket med värdebaserad vård, där patientens nytta av vården sätts i centrum, är en metod som bör prövas och
utvärderas.
Cancergaranti. Cancer är en sjukdom som ökar i befolkningen. Vid välgrundad misstanke om cancer ska besök hos
specialist erbjudas inom 14 dagar. Den professionella bedömningen ska alltid ligga till grund för beslut om
behandlingsstart för varje enskild patient. Onödig väntan skapar oro hos patienten och anhöriga. Behandling bör därför
starta så snart som möjligt. Den nationella cancergarantin ska genomföras. Stödet till anhöriga behöver utvecklas.
Medarbetarna är vårdens viktigaste resurs. Medarbetarnas arbetsinsatser och engagemang är ovärderliga för att
invånarna ska ha förtroende för att hälso- och sjukvården finns där och fungerar när den behövs. Vi vill att
medarbetarna ska ha stor frihet att utforma det dagliga arbetet utifrån verksamhetens behov och sin professionella
kompetens. Vi vill öka vårdpersonalens tid med patienter och minska tiden som idag läggs på icke värdeskapande
administration.
Inom hälso- och sjukvården ska klyftorna slutas genom följande övergripande mål:
― De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation
― Alla har rätt till jämlik vård efter medicinskt behov
― Att alla har samma rätt till vård efter behov oavsett förutsättningar eller bostadsort.
Ramförändringar







Inom Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ram ska omdisponering ske för att finansiera fri tandvård till unga upp till 25
år. Kostnaden beräknas uppgå till 20 mnkr.
Anslaget för den högspecialiserade vården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset överförs till hälso- och
sjukvårdsstyrelsen. Styrelsen har att ansvara för att träffa vårdöverenskommelse med sjukhuset. Överfört anslag
för 2016 uppgår till 865,9 mnkr.
Steg 2 i införande av den nya resursfördelningsmodellen fullföljs. Effekten för de nämnder som till följd av
förändringar i befolkningsutvecklingen tappar finansiering mildras genom det generella tillskottet och
omdisponeringar inom den totala budgetramen.
Hälso- och sjukvårdsnämnderna tillförs generellt 200 mnkr 2016, 100 mnkr 2017 och 200 mnkr 2018 utöver full
löne- och priskompensation för ökade behov i verksamheten.
Reformen med jämställda löner har finansiering till 2017. Arbetet ska fortsätta. 50 mnkr tillförs för 2018. Medlen
fördelas ut till hälso- och sjukvårdsnämnderna enligt resursfördelningsmodellen.
Ramen för VG Primärvård fastslås till netto 5 428,5 mnkr för 2016.
Omdisponering av avsatta medel till psykiatri samt akut- och prehospital verksamhet ska ske till hälso- och
sjukvårdsnämnder. Medlen ska utifrån lokala förhållanden i samband med vårdöverenskommelse med respektive
utförare garantera tillgång till somatiska och psykiatriska vårdplatser samt säkerställa en beläggningsgrad på 90
procent. Avsatta medel på 275 mnkr för 2015-2016 och 125 mnkr för 2017 överförs från hälso- och
sjukvårdsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnderna.
10




Hemtagning av externt köpt vård till egen intern produktion ska ske motsvarande 200 mnkr 2016. Medlen är en
omdisponering av tidigare kökortningsmedel som i budget 2015 överfördes från regionstyrelsen till hälso- och
sjukvårdsstyrelsen. Medlen överförs från hälso- och sjukvårdsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att
utifrån lokala behov och i samband med vårdöverenskommelser bidra till att målen för produktionsplanering kan
uppfyllas. För 2017-2018 ska ytterligare 100 mnkr respektive 50 mnkr konverteras till intern produktion i hälsooch sjukvårdsnämndernas regi.
Mot bakgrund av gjorda beräkningar av driftkostnaden för bild- och interventionscentrum vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset finansieras verksamheten från och med 2016 med 60 mnkr. Medlen tillställs regionstyrelsen
för att efter ett mer genomarbetat besluts- och kostnadsberäkningsunderlag överföras till verksamheten.
Ett koncernbidrag på 25 mnkr per år från och med 2016 fastställs för folktandvården. Medlen tillförs
moderförvaltningen.
Ett koncernbidrag på 30 mnkr per år från och med 2017 fastställs för VG primärvård. Medlen tillförs
moderförvaltningen. Kravet är lägre än tidigare stipulerat för att skapa möjligheter för styrelsen att hantera frågan
om vårdcentraler i glesbygd samt jourcentraler.
Uppdrag:







Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett förslag till utformning av ett patientkontrakt.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att fortlöpande följa vårdvalsmodellens effekt på jämlik vård och
jämlik hälsa, med särskilt beaktande av effekten på landsbygd och områden med sämre socioekonomisk
situation.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en uppföljning av kvaliteten och tillgängligheten på till
barn med neuropsykiatriska diagnoser samt vid behov föreslås nödvändiga åtgärder.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att både följa upp vårdens förebyggande arbete och arbetet med att
upptäcka våld i nära relationer, samt återkomma med ev. förslag till ytterligare insatser.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att följa upp effekten av den nya patientlagen på regionens
verksamheter och ekonomi och återkomma med en analys av läget.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att inrätta ett kompetenscentrum för äldre.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta en handlingsplan med konkreta och operativa åtgärder
mot psykisk ohälsa i befolkningen.
ETT SAMMANHÅLLET VÄSTRA GÖTALAND
Perspektivet att alla ska ha likvärdiga möjligheter bygger på insikten att likvärdighet inte är detsamma som likadant.
Förutsättningarna skiljer sig mellan olika delar av regionen. Därför ska åtgärderna anpassa efter de delregionala och
lokala behoven. Ökad rörlighet och större och mer robusta arbetsmarknadsregioner är nödvändigt för att utveckla hela
Västra Götaland. Genom att de lokala arbetsmarknaderna utvidgas, och banden mellan dem stärks, skapas ett Västra
Götaland där invånare och verksamheter i alla delar får bättre möjligheter att samverka och utvecklas. Att med
11
beslutsamhet hävda och försvara den inomregionala balansen har stor betydelse för regionens fortsatta legitimitet hos
invånarna i Västra Götaland.
Arbetet med implementering av strategidokumentet VG2020 ska fortsätta och fokuseras.
FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING
Möjligheter till en fortsatt framgångsrik region är beroende av att människor kan försörja sig. Den höga arbetslösheten
är ett av de största hoten mot invånarnas välfärd. Det krävs att regionens arbetsmarknadsområden växer sig starka för
att kunna hävda sig i en internationell konkurrens. Regionen ska bättre nyttja sin storlek för att skapa förutsättningar
för utsatta grupper med svårigheter på arbetsmarknaden att hitta en väg till försörjning och oberoende. Genom att
ställa sociala krav samt krav på kollektivavtal i alla led vid upphandlingar, kan regionen bidra till en mer positiv
utveckling. Regionen kan även samverka med kommunerna genom systematiskt kunskapsutbyte och gemensamma
strategier.
Västra Götalandsregionen ska bygga arenor för samverkan mellan näringsliv, civilsamhället, offentlig sektor och
lärosäten. Att hålla en hög nivå inom utbildning och forskning är en av de långsiktigt viktigaste utvecklingsfrågorna för
Västra Götaland.
De företag som finns eller etablerar sig i regionen ska ha möjlighet att finna rätt utbildad personal och en infrastruktur
som placerar Västra Götaland i ett nordiskt centrum. Det ska finnas stora möjligheter att utveckla innovationer, tjänster
och produkter med fokus på hållbarhet och gröna jobb. Stödet till företag som knyter utlandsmarknader till Västra
Götaland ska uppmärksammas och aktivt utvecklas.
I ett kunskapssamhälle är det livslånga lärandet en förutsättning för jobb och utveckling. Ett regionalt kunskapslyft
behöver genomföras i egna verksamheter samt i samverkan med andra aktörer. En av de centrala delarna i ett sådant
kunskapslyft är att etablera nya dagfolkhögskolor i samverkan med kommunerna och civilsamhället. Detta kan vara
ett verktyg för snabbare inträde på arbetsmarknaden samt integration av nyanlända. Med hjälp av utbildning i svenska
och studiemotiverande kurser underlättas vägen till arbete och egen försörjning.
En möjlighet för att åstadkomma ett regionalt kunskapslyft är att regionen tar på sig ansvaret för samordning av
ansökningarna till Myndigheten för yrkeshögskolan. Och i samarbete med andra offentliga aktörer och andra
utbildningsanordnare i Västra Götaland skapar ett brett utbud av kompetensutvecklingsinsatser och strukturer för
validering. Vi ser det som betydelsefullt att öka samarbetet mellan naturbruksgymnasier och kommunal eller annan
vuxenutbildning i syfte att främja grön omställning. Naturbruksgymnasiernas verksamhet ska attrahera fler samt
bedrivas kostnadseffektivt och med hög kvalitet.
För att fortsatt kunna konkurrera med kunskap ska regionen satsa på att utveckla forskning och utveckling i egen regi,
men även främja verksamhetsnära forskning och utveckling med andra aktörer.
VÄSTRA GÖTALAND ÄR BEROENDE AV OMVÄRLDEN S UTVECKLING
Regionutvecklingsarbetet ska stärkas genom samarbete mellan EU, stat och region och kommuner, politik och
näringsliv och utbildningsväsendet. Med gemensamma krafter får Västra Götaland starkare möjligheter att utvecklas
till gagn för människorna som bor här.
12
Västra Götaland är en del av Europa. Många företag i vårt län agerar på internationella marknader. Att Västra Götaland
präglas av en stark mångfald och är en viktig mötesplats för möte mellan kulturer utgör en betydelsefull
utvecklingsfaktor i globaliseringens tid. Rätt hanterat ger det en möjlighet att binda ihop historien med framtiden
eftersom Västra Götaland alltid varit en plats för människor från olika nationer och kulturer.
Västra Götaland är en modern och konkurrenskraftig industriregion men också unik i struktur och förutsättningar i
förhållande till andra regioner i Sverige. De stora utmaningarna för industrin handlar i hög grad om konkurrensförmåga
vad gäller kompetens på arbetskraft, forskning och utvecklingsmöjligheter, infrastruktur med mera.
Globaliseringen är en stark och drivande kraft. Med handel, migration, teknisk utveckling, möten och rörlighet närmar
sig människor och länder varandra. Länder och regioner är ömsesidigt beroende av varandra i högre grad än förut.
Socialdemokraterna har en grundläggande tro på dialog, samarbete och handelsrelationer som något positivt i
internationella relationer. Ekonomisk utveckling, handel och kontakter mellan människor, företag och myndigheter
leder ofta till att mänskliga rättigheter stärks och demokratisträvanden främjas. Det civila samhällets organisationer
ska involveras bättre i utvecklingsarbetet. Den sociala ekonomins möjligheter ska bättre tas tillvara.
Regionen ska fortsätta bidra till ett breddat näringsliv och minska den ekonomiska sårbarheten i Västra Götaland. En
viktig del är att stimulera gröna näringar och företag med landsbygden som bas. Västra Götalandsregionen ska fortsatt
driva på strategiska infrastruktursatsningar i enlighet med de beslutade planerna.
Regionens alla verksamheter har fokus på att skapa förutsättningar för god hälsa i alla delar av regionen.
Den samlade regionala politiken ska bidra till att sluta klyftorna i Västra Götaland. Full sysselsättning är vår
övergripande politiska prioritering och en viktig faktor för människors upplevelse av hälsa och välbefinnande. Den höga
arbetslösheten måste därför brytas, både för ungdomar och för vuxna. Regionen ska genom de egna verksamheterna
bidra till att regeringens mål om EUs lägsta arbetslöshet 2020 kan förverkligas. Det innebär att regionen, där det är
möjligt, ska ta ett ansvar för att ungdomar kan ges möjligheter till arbete, utbildning eller praktik inom 90 dagar.
Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen vill utveckla nya arbetstillfällen i framtidens branscher och företag.
En långsiktigt positiv utveckling är viktigare än snabba effekter på kort sikt. Därför ska utveckling av näringslivet
syfta mot framtiden snarare än att bevara de strukturer som är föråldrade redan idag. Vi ser strategiska insatser
som en viktig förutsättning för möjligheten att skapa nya jobb i framtiden.
För att klara jobben krävs också ordning och reda i regionens ekonomi, en aktiv och stödjande närings-, forsknings- och
innovationspolitik samt investeringar i människors kunskaper och kompetens.
Västra Götalandsregionen ska verka för ett större regionalt ansvar för arbetsmarknaden i samverkan med
kommunerna. Det ger större möjligheter till lokala variationer och fler möjliga metoder till framgång med att minska
arbetslösheten.
Många företag vill anställa men hittar inte rätt kompetens. Därför behövs en bättre matchning på arbetsmarknaden.
Ett verktyg är bättre kompetensförsörjning till regionens egna verksamheter och en snabbare process för validering
med kompletterande utbildning.
Beslutade handlingsprogram för Life Science, Livsmedel och gröna näringar, Hållbara transporter och Hållbar energi är
viktiga strategiska insatser och ska fullföljas.
13
Regional utveckling för jämlik hälsa
Arbete och utbildning är den viktigaste vägen för individen till hälsa och välbefinnande. För Västra Götaland är minskade
klyftor en förutsättning för bättre samhällsutveckling. Vi vill höja varje människas värde genom en politik för full
sysselsättning och ökade möjligheter till ett livslångt lärande i Västra Götaland.
Inom regional utveckling ska klyftorna slutas genom följande övergripande mål:
― Att sluta de sociala och ekonomiska klyftorna samt möta de ekologiska utmaningarna i syfte att skapa en positiv
utveckling i Västra Götaland.
― Att fler jobb skapas i Västra Götaland med utgångspunkt i regionens vision om ekonomisk, social och ekologisk
hållbarhet. Arbetet ska bidra till att lyfta de mest utsatta grupperna, t.ex. unga och nysvenskar.
― Att ett breddat och hållbart näringsliv fortsätter utvecklas.
Ramförändringar:

Inom nämndens ram ska omdisponering om 60 mnkr göras för att i samarbete med regionens egen
utbildningsverksamhet, t.ex. folkhögskole- och gymnasieverksamheter, och kommunerna skapa möjligheter till
jobb och utbildning för invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Inom ramen för detta arbete ska fler
dagfolkhögskolor initieras genom samarbete mellan folkhögskolorna, kommunerna och civilsamhället. Unga
arbetslösa ska prioriteras i arbetet.
Uppdrag:





Regionutvecklingsnämnden och kulturnämnden får i uppdrag att återkomma med konkreta förslag till hur
etablering av fler dagfolkhögskolor kan ske.
Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att utveckla modeller för en bättre matchning mellan den
skattefinansierade utbildningen och näringslivets behov.
Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att bredda och öka arbetet med validering och därefter utbildningar
Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att utveckla samarbetet med kommunerna och Arbetsförmedlingen i
syfte att stärka den regionala arbetsmarknadspolitiken.
Regionutvecklingsnämnden ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för hur Västra Götalandsregionen inom
ramen för den egna verksamheten, och i samarbete med arbetsförmedlingen eller andra parter på
arbetsmarknaden kan bidra till att unga arbetslösa erbjuds utbildning eller praktik/sysselsättning inom 90 dagar.
FRAMTIDA GENERATIONERS MÖJLIGHET TILL EN BÄTTRE VÄRLD ETT ANSVAR FÖR OSS IDAG
Regionen ska gå före på miljöområdet. Vi ska ta vårt ansvar för miljöproblemen och bidra till att utveckla framtidens
klimatlösningar. Regionen ska aktivt driva miljöfrågorna både i den egna verksamheten och inom ramen för
klimatstrategiarbetet med kommunerna.
14
Den hållbara utvecklingens sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner är var för sig viktiga. Men det är endast
tillsammans de bidrar till det hållbara samhället. Målet om en långsiktigt hållbar utveckling ska vara utgångspunkten
för beslut. En av de viktigaste omställningarna för att hantera klimatkrisen är att ge fler människor möjlighet att leva
miljövänligt. Omställningen till ett hållbart samhälle är en utmaning för att säkra, hälsa jobb, god miljö och social
trygghet även för framtida generationer.
Det är viktigt att fortsätta vägen mot ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Användningen av farliga kemikalier ska
fortsätta minska i verksamheten. Det är allas vårt ansvar att lämna en giftfri miljö till nästa generationer.
Klimatet är en ödesfråga för framtiden och Västra Götalandsregionen har ett ansvar för att det är möjligt att leva, verka
och resa klimatsmart här. Som en betydande aktör i Västra Götaland ska regionen ligga i framkant i ett miljöarbete som
också tar ett globalt ansvar. Det innebär att verksamheterna ska bedrivas resurseffektivt med fokus på att minska sin
miljöpåverkan. Men det innebär också att ha en hållbar konsumtion som stimulerar till att ta ansvar, samt stödja
utveckling och innovationer.
Regionen ska fortsatt stödja forskning och utveckling av förnybar energi, energieffektivisering och förbättrade
transporter.
De verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver och finansierar ska bedriva ett aktivt miljöarbete. Målet är
att dessa ska vara fossiloberoende 2020 genom att vidta energieffektiviseringsåtgärder i bland annat fastigheter, öka
utbyggnaden av solenergianläggningar, fortsätta stödja produktionen och distributionen av biogas, bygga ut
kollektivtrafiken och använda effektiva och hållbara transporter.
Regionen ska som en stor och viktig aktör aktivt arbeta för att uppfylla de prioriterade nationella miljömålen i den egna
verksamheten – dvs. livsmedel, energi, transporter, klimat, gröna näringar, hav och vatten. Regionen ska även i det
strategiska klimatstrategiarbetet samverka med och uppmuntra kommunerna i Västra Götaland att aktivt fokusera de
nationella miljömålen.
Regionen har tillsammans med andra aktörer en viktig uppgift i arbetet med att hantera klimatförändringarnas
följdverkningar. Ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 kräver att regionen förutom det interna arbetet i egna
verksamheter även är en drivande och samordnande aktör i samarbetet med kommunerna, vilket är nödvändigt för att
kunna uppnå målet.
Miljö- och klimatklyftorna ska slutas genom följande övergripande mål:
― Att invånarna i Västra Götaland ska vara oberoende av fossil energi år 2030
― Att Västra Götalandsregionens verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet
Ramförändringar:

Inga ramförändringar föreslås.
15
Uppdrag:


Miljönämnden ges i uppdrag att utveckla sitt samarbete med kommunerna inom ramen för klimatstrategiarbetet.
Miljönämnden ges i uppdrag att årligen återrapportera resultatet av klimatarbetet i Västra Götaland till
regionstyrelsen samt regionfullmäktige.

Miljönämnden ges i uppdrag att i samarbete med Länsstyrelsen verka för att uppfylla de regionaliserade nationella
miljökvalitetsmålen.
EN FRAMGÅNGSRIK KULTURREGION
Konsten och kulturen bidrar till att skapa ett rikare samhälle att leva i. Kulturen har betydelse för jämlik hälsa då den
kan förändra både individer och samhällen. Den kreativa kulturverksamheten tillför människor och samhället
ovärderliga värden. Kulturen har också en demokratisk dimension som inte kan underskattas. Genom att delta i
kulturella utbyten motverkas stereotypa föreställningar vilket medför ömsesidig förståelse och respekt för de
olikheter som berikar vårt samhälle. Socialdemokraterna ser kulturen som en viktig del av välfärden. Investeringar i
kultur banar väg för nya jobb i de kreativa näringarna. Kulturen är en stark drivkraft för den demokratiska
utvecklingen och utgör en arena för samtal och debatt. Genom kulturen får vi hjälp att uttrycka våra åsikter och
upptäcka nya tankar, idéer och perspektiv. Den granskar och ifrågasätter samhället, dess makthavare och strukturer.
Vi stöttar den yttrandefrihet som krävs för att ifrågasätta ett samhälle. Kultur ger oss människor möjlighet att
formulera drömmar, uttrycka känslor och skapa oss en identitet. Att skapa förutsättningar för kultur att blomstra är
att skapa förutsättningar för ett levande och demokratiskt samhälle. Vi vill ge kulturen ett uppdrag att avbilda
samtiden och sätta in den i ett historiskt perspektiv.
Alla människor oavsett kön eller bakgrund ska ha samma möjligheter att ta del av samhällets gemensamma resurser
för att skapa kultur. De ska också ha samma möjlighet att utöva ett aktivt konstnärskap. Det är en fråga om rättvisa
och demokrati, och i enlighet med de kulturpolitiska målen som understryker att kulturpolitiken ska ge alla möjlighet
att delta i kulturlivet. Ett jämlikt och jämställt kulturliv bidrar till kvalitet och mångfald då fler och olika erfarenheter
och berättelser presenteras. Kulturen ska präglas av mångfald, kvalitet och interkulturellt utbyte.
Kulturarvet är viktigt. Kunskap om historien bidrar till människors identitet och trygghet. Kulturarvet är inte neutralt.
Det är ett kulturpolitiskt ansvar att synliggöra de klasskillnader, könsskillnader och skillnader mellan stad och land som
har funnits i vår historia. Likaså ska människor med invandrarbakgrund kunna bära med sig sitt kulturarv och kunna
infoga det i sina liv i Sverige. I Västra Götalandsregionen finns en mängd kulturinstitutioner som är av nationellt intresse.
Regionens kulturnämnd ska aktivt driva på för att de nationella kulturpengarna till Västra Götalandsregionen i den så
kallade Kultursamverkansmodellen ökar.
Socialdemokraterna vill att ett levande kulturliv ska finnas i hela Västra Götaland, som stimulerar till kreativitet och
förnyelse men även utveckling av de kreativa näringarna. Kulturen ska såväl inspirera som inspireras av och bidra till
den nationella och internationella kulturen. Västra Götalands tydliga kulturprofil ska upprätthållas. Västra
16
Götalandsregionen ska arbeta för att hitta en balans mellan tillgången till högkvalitativ kultur och det fria kulturlivet.
Ett rikt kulturliv stärker regionens attraktionskraft.
Alla människor måste få rätten och möjligheten att utvecklas till självständiga och kreativa individer. Kulturen spelar en
stor roll i detta arbete. Därför ska barn och ungdom prioriteras. De måste få aktivt skapa och ta del av andras skapande
för att tidigt få en naturlig relation till kultur. Kulturen underlättar för barn och ungdom att förstå sig själva och sin
relation till omvärlden och är en hjälp i att utveckla kreativitet, fantasi och kritiskt tänkande.
Inom kulturverksamheten ska klyftorna slutas genom följande övergripande mål:
―
―
―
―
Att öka invånarnas delaktighet i läs- och litteraturfrämjande insatser
Att fler kommuner blir Fristad för konstnärer och författare i Västra Götaland
Att främja och synliggör Västra Götalandskulturarv
Att folkbildningsverksamheterna ska bli en tydligare aktör för det livslånga lärandet
Ramförändringar:

Nämnden tillförs 5 mnkr varje år 2016-2018 för att utveckla ett mer jämlikt och jämställt kulturarbete inom de
kulturverksamheter som regionen finansierar.
Uppdrag:


Kulturnämnden ges i uppdrag att återkomma med förslag till hur förutsättningar för ett mer jämställt och
jämlikt deltagandet i hela Västra Götaland kan skapas.
Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden ges i uppdrag att återkomma med konkreta förslag till hur
etablering av fler dagfolkhögskolor kan ske.
KOLLEKTIVTRAFIK OCH INFRASTRUKTUR
Att bidra till att skapa förutsättningar för fler jobb och utvecklingsmöjligheter innebär också att regionen ska aktivt
arbeta för en förbättrad kollektivtrafik. En väl utbyggd och fungerande kollektivtrafik underlättar för invånarna i Västra
Götaland att studera, arbeta och nå kultur- och fritidsaktiviteter på annan ort. Det förutsätter en fortsatt satsning på
kollektivtrafik och infrastruktur i hela regionen för att skapa kortare restider.
Kollektivtrafiken är både en strategisk samhällsbyggnadsfråga och en viktig samhällsservice. Fortsatt utbyggnad är en
nyckelfaktor för att nå ett hållbart resande och att arbetsmarknadsområdena kan fortsätta växa och bli större.
Målsättningarna i Västra Götalandsregionens Trafikförsörjningsprogram ska klaras.
För att valet ska vara enkelt måste kollektivtrafiken vara pålitlig och tillgänglig, inte minst på landsbygden. I
stadstrafiken är det viktigt med en hög turtäthet. Tidtabeller och turer, såväl i stad som på landsbygd, ska samordnas
så att det underlättar byte mellan olika trafikslag och pendling till och från utbildning, arbete och fritidsaktiviteter. Ett
rundare Västra Götaland möjliggör fler jobb och hållbar utveckling.
17
Vi socialdemokrater ser människors möjlighet att effektivt transportera sig som en framtidsfråga för utveckling i Västra
Götaland. Kollektivtrafiken skall vara ett naturligt alternativ för att resa, kort eller långt, till studier, jobb eller aktiviteter.
Vi vill skapa förutsättningar för säkra och effektiva vägtransporter för att kunna möta ett ökat pendlingsbehov.
Väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att stärka näringslivets utveckling. Större arbetsmarknadsregioner
och ett fungerande näringsliv ställer krav på bättre kommunikationer och hållbara transporter. Infrastrukturen ska
utvecklas i hela Västra Götaland, utgångspunkten är människors behov av arbete, studier, fritidsaktiviteter samt
behovet av hållbara godstransporter.
För att klara det åtagandet krävs ökat fokus på insatser där de gör mest nytta. Investeringar i bättre kommunikationer
och transporter ska ha ett hållbarhetsperspektiv. Det uppnås bland annat genom att fler cyklar, reser kollektivt samt
att fler godstransporter sker med spårbunden trafik istället för på väg. Infrastrukturen i Västra Götaland är ett
sammanhängande system där järnväg, väg och sjöfart måste samverka för att minska miljöpåverkan och möjliggöra
effektiva transporter.
Finansieringsansvaret för kommande investeringar av nationellt intresse måste ligga på statlig nivå. Det som inte är
regionens ansvar ska finansieras av den instans som har ansvaret. Socialdemokraterna är restriktiva till
medfinansiering.
En fortsatt satsning på utbyggnad av IT-infrastrukturen, såsom bredband, är en viktig förutsättning för hållbar
utveckling i hela Västra Götaland.
Vi anser att följande ska gälla:

Den regionala infrastrukturplanen är prioriterad.

För att öka trafiken på de viktiga pendlingsstråken ska länsjärnvägarna fortsätta utvecklas.

Götalandsbanan/Sverigeförhandlingen är viktig för att nå regional framgång.
Inom kollektivtrafiken ska följande övergripande mål gälla:
― Att fler väljer kollektivtrafiken eller transporter som drivs av miljövänliga drivmedel
― Att trafikförsörjningsprogrammets mål uppfylls
― Att biljettsystemet utvecklas mot enkelhet, rättvisa och överblickbarhet i syfte att bidra till att fler väljer att åka
kollektivt
― Att närtrafiken utvecklas och erbjuds som komplement till den linjelagda trafiken.
Ramförändringar:

Nämnden tillförs 250 mnkr för 2016, 200 mnkr för 2017 samt 240 mnkr 2018. Studentrabatten beräknas bli
genomförd inom de fastställda ramarna. Inga andra uppräkningar sker i nämndens ramar. Nämnden förväntas
därmed uppfylla uppsatta mål i trafikförsörjningsprogrammet.
18
Uppdrag:




Kollektivtrafiknämnden ges i uppdrag att genomföra förenkling av biljettsystemet.
Kollektivtrafiknämnden ges i uppdrag att justera taxor med upp till ett genomsnitt av fem procent för 2016
Kollektivtrafiknämnden ges i uppdrag att införa avgiftsfri internetanslutning inom kollektivtrafiken.
Kollektivtrafiknämnden ges i uppdrag att skapa attraktiva centrala hållplatser på små och stora orter.
FOLKHÄLSA SOM FÖREBY GGER OCH SKAPAR FRAM TIDSUTSIKTER
Att förebygga ohälsa och bidra till en jämlik hälsa är en av de viktigaste uppgifterna för Västra Götalandsregionen.
Jämlik hälsa innebär också att de aktörer som är involverande i arbetet på lokal, regional och nationell nivå arbetar
för att överbrygga organisatoriska hinder eller ansvarsgränser. Civilsamhällets resurser ska bättre tas tillvara och ges
möjlighet att delta i arbetet för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Här utgör den sociala ekonomin en mycket
värdefull resurs som kan bidra till större delaktighet och personlig utvecklig för grupper med särskilda behov och
svårigheter. Arbetet inom ramen för den s.k. samling för social hållbarhet ska fokuseras och fullföljas.
Utvecklingen med den bristande jämlikheten i hälsan ska med aktiva åtgärder brytas. Folkhälsokommittén kan inte
själva göra detta arbete; framgång i detta arbete bygger på att alla verksamheter i Västra Götalandsregionen tar sig
an frågan om jämlik hälsa.
Folkhälsokommittén är regionens strategiska resurs i att utveckla och driva på i detta arbete.
Samarbetet mellan kommittén och samordningsförbuden bör stärkas och utvecklas.
Genom folkhälsoarbetet ska klyftorna slutas genom följande övergripande mål:
― Att i samverkan med andra aktörer verka för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa hos invånarna i hela
Västra Götaland.
― Att fortsätta arbetet inom ramen för samling för social hållbarhet
Ramförändringar:

Nämnden tillförs 2 mnkr för att intensifiera arbetet med uppföljning av arbetet med samling för social hållbarhet i
regionen. Årlig rapportering av utvecklingen ska ske till regionstyrelsen.
Uppdrag:


Folkhälsokommittén ges i uppdrag att följa upp och genomföra en analys av den ojämlika hälsan i Västra Götaland
och återkomma med förslag till åtgärder.
Folkhälsokommittén ges i uppdrag att återkomma med förslag till hur samarbetet med samordningsförbunden kan
utvecklas.
19
VÄLFÄRDEN OMFATTAR A LLA – EN VIKTIG UPPGIFT FÖR RÄTTIGHETSKOMMITTÉN
Västra Götalandsregionen ska arbeta för att undanröja hinder som begränsar invånarnas möjligheter till
deltagande i samhällslivet. Förbättrad tillgänglighet och stöd från samhället är viktiga delar i arbetet.
Socialdemokraternas vision om ett rättvist samhälle inkluderar alla, utan undantag. Den mest grundläggande rätten
är den till ett likvärdigt deltagande i arbetslivet. De hinder som en del människor kan ha för att ha likvärdiga
möjligheter till arbete och liv i hälsa ska överbryggas. Det handlar både om fysiska och sociala hinder. Det är en fråga
om alla människors lika värde. Det handlar också om att motverka all form av diskriminering och att ha ett
rättighetsbaserat arbetssätt.
Genom ett rättighetsbaserat arbete ska klyftorna slutas genom följande övergripande mål:
― Att regionens verksamheter är tillgängliga för alla invånare
― Att genom aktiv utbildningsverksamhet bidra till att minska ojämlikhet och diskriminering
Ramförändringar:

Nämnden tillförs 2 mnkr för att intensifiera arbetet med ett rättighetsbaserat arbetssätt i verksamheten. Särskild
fokusering på diskrimineringsgrunder ska ske.
Uppdrag:

Rättighetskommittén ges i uppdrag att årligen återrapportera resultatet av sitt arbete till regionstyrelsen.
GEMENSAM VERKSAMHETSUTVECKLING
Västra Götalandsregionens verksamheter ska hålla hög kvalitet och bedrivas på ett tryggt och säkert sätt. För att
säkerställa en jämlik och jämställd vård med god tillgänglighet ska vården utföras med högsta möjliga medicinska
säkerhet och kvalitet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Regionen står inför stora utmaningar. För att kunna möta framtida behov med begränsade resurser krävs att välfärden
organiseras effektivt och bedrivs på ett ändamålsenligt sätt.
Fortsatt fokus ska sättas på ständiga förbättringar av verksamhetens kvalitet. Det ska göras med invånarnas och
patientens behov i centrum. Detta är en förutsättning för att uppnå förnyelse och ökad effektivitet som säkerställer att
gemensamma resurser används på bästa sätt. Nya arbetssätt ska utvecklas med mer fokus på vårdens processer och
en fungerande logistik. Pågående försöksverksamhet med framtidens vårdavdelning kan ge god vägledning i det
fortsatta arbetet. Målet är ökat värde för patienten, genom ständiga förbättringar och lärande av egna och andras
erfarenheter. Samordning och samverkan mellan vårdens olika utförare är nyckelord för förändringen.
Västra Götalandsregionens vårdverksamheter ska ha ett gemensamt ledningssystem för kvalitet, patientsäkerhet och
logistik. Vårdrelaterade skador ska minimeras genom konkreta åtgärder. Samtliga verksamheter ska dessutom ha ett
miljöledningssystem. Miljöledningssystemet ska vara samordnat med övergripande ledningssystem för verksamheten.
20
Miljönämnden har i uppgift att samordna och stödja det interna miljöarbetet. Den systematiska miljörevisionen ska
fortsätta utvecklas i regionens verksamheter. Miljönämnden ska vara pådrivande i miljöarbetet i Västra
Götalandsregionens egna verksamheter genom tydliga och mätbara mål.
Personalen ska få förutsättningar att fokusera på verksamheters huvuduppgifter. Där för är det är en central uppgift
att minska byråkrati och krångel i verksamheten. I synnerhet i vården.
Det regiongemensamma utvecklings- och förbättringsarbetet ska bidra till ökad standardisering där sådan är befogad.
Genom ett gemensamt och systematiskt erfarenhetsutbyte mellan regionens verksamheter uppmärksammas och
sprids goda exempel i organisationen. Öppna jämförelser ska systematiskt göras tillgängliga för alla verksamheter i
regionen. Invånarna i Västra Götaland ska kunna ta del av kvalitetsredovisningar och jämförelser mellan olika
verksamheter. Det måste bli lättare för invånarna att hitta rätt bland olika vårdverksamheter.
Inköpsverksamheten ska med de nya organisatoriska förutsättningarna i ännu större utsträckning bidra till effektiva
och ändamålsenliga upphandlingar som integrerar kvalitets-, miljö- och etiska samt social krav. Västra
Götalandsregionen arbetar aktivt med socialt och etiskt ansvar vid upphandling av varor och tjänster. Tydliga krav på
kollektivavtal och sunda arbetsförhållanden i alla led i kedjan ska ställas. Möjligheter till kontroll av efterlevnaden av
uppställda krav ska utvecklas. Västra Götalandsregionen ska aktivt bidra till att motverka osund konkurrens med
undermåliga arbets- och avtalsförhållanden. Arbetet med ”Vita Jobb” vid upphandlingar ska säkras och stärkas. Detta
ska gälla alla led i en upphandling.
Arbetet med att utveckla framtidens vårdinformationsmiljö ska beakta slutanvändarnas nytta, samt bidra till att
effektivisera vårdprocesserna samt minska onödig administration och dubbelarbete.
Effektiv ledning och styrning av verksamheten utgör en viktig framgångsfaktor. Regionstyrelsen har ett särskilt tudelat
ansvar. Styrelsen ska utifrån sitt uppsiktsansvar se till att verksamheterna följer och utvecklas i enlighet med
regionfullmäktiges mål och uppdrag. Samtidigt är regionstyrelsen nämnd för den egna verksamheten. Båda rollerna
måste ständigt utvecklas och tydliggöras.
Regionstyrelsen
Regionstyrelsens ska i sin dubbla roll som uppsiktsansvarig och egen nämnd bland annat beakta följande







Vårda och utveckla regionens styrmodell med särskilt fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling
Förstärka ägarstyrningen genom utveckling av bland annat analys och verksamhetscontrolling
Utveckla den egna verksamheten genom bättre verksamhetsplanering och uppföljning
Driva hållbara infrastruktursatsningar
Leda och samordna regionens externa relationer i samverkan med övriga berörda nämnder och styrelser
IT/IS utvecklas som ett effektivt och värdeskapande stöd till regionens invånare och verksamheter
Bedriva en inköpsverksamhet som beaktar sociala, etiska och miljömässiga krav samt krav på kollektivavtal i alla
led.
21
Ramförändringar:





Specialistutbildning till sjuksköterskor ska fortsätta och stärkas under perioden. Ytterligare 15 mnkr tillförs för
2018.
Kompetensutveckling till undersköterskor ska fortsätta och stärkas under perioden. Ytterligare 5 mnkr tillförs
för 2018.
Utbildning till tandhygienister delfinansieras med 6 mnkr från och med 2016, varav hälso- och
sjukvårdsnämnderna ska bidra med 4 mnkr.
Mot bakgrund av gjorda beräkningar av driftkostnaden för bild- och interventionscentrum vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset finansieras verksamheten från och med 2016 med 60 mnkr. Medlen tillställs
regionstyrelsen för att efter ett mer genomarbetat besluts- och kostnadsberäkningsunderlag överföras till
verksamheten.
För fortsatt utvecklingsarbete inom IS/IT tillförs ytterligare 20 mnkr från och med 2016.
Uppdrag:








Regionstyrelsen ges i uppdrag att ägarutskottet ska utveckla en styrmodell för hur uppsiktsansvaret ska
utövas. Modellen ska möjliggöra en kontinuerlig och strukturerad uppföljning av verksamheterna.
Regionstyrelsen ges i uppdrag att särskilt följa verksamhetens produktivitet och effektivitet.
Regionstyrelsen ges i uppdrag att fortlöpande följa implementering av den s.k. produktionsplaneringen inom
hälso- och sjukvården samt återkomma med rapporter och ev. förslag till åtgärder.
Regionstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en gemensam rutin för uppföljning av arbetet med jämlik hälsa i hela
organisationen, samt årligen i samband med årsredovisningen redogöra för hur fattade beslut i organisationen
har bidragit till en jämlik hälsa i Västra Götaland.
Regionstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med relevant besluts- och kostnadsunderlag avseende
finansiering av ny vårdinformationsmiljö och samarbetet inom det s.k. 3R.
Regionstyrelsen ges i uppdrag att tillse att avtalstroheten i verksamheten ökar.
Regionstyrelsen ges i uppdrag att utforma riktlinjer för hur arbete med s.k. Vita Jobb ska säkras och stärkas i
samtliga verksamheter.
Regionstyrelsen ges i uppdrag att utvärdera projektet framtidens vårdavdelning och återkomma med förslag
till åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön och/eller arbetssätt.
GEMENSAM SERVICE
Servicenämndens uppdrag är att med hög kvalitet och god effektivitet stödja regionens verksamheter. En effektiv intern
serviceverksamhet har stor betydelse för Västra Götalandsregionens förmåga att klara uppdragen inom hälso- och
sjukvård och regionutveckling. Nämnden ska fortsatt genom samordning och rationalisering av stödverksamheterna
frigöra resurser som kan användas för att möta nya eller ökade behov i kärnverksamheten. Erfarenheter från
pilotprojekten "MiV” (material i vården) och serviceteam inom vården ska tas tillvara som en viktig möjlighet för att
reducera kostnaden men även för att frigöra tid för vårdpersonal.
22
Att stärka personalens kompetens och synliggöra värdet av regionservice verksamhet ska fortsätta och är en viktig
strategisk fråga.
Fastighetsnämnden har som huvuduppgift att se till att Västra Götalandsregionens verksamheter kan bedrivas i
ändamålsenliga lokaler, anpassade till verksamheternas behov och deras krav på säkerhet och funktion. De lokaler som
regionen bedriver verksamhet i ska uppfylla kraven på god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Fastighetsnämnden ska bedriva effektiv fastighetsförvaltning för att begränsa hyreskostnaderna. Arbetet med
energieffektivisering och minskad energiförbrukning ska fortsätta. Vid om- och nybyggnationer ska fastighetsnämnden
tillsammans med verksamheterna verka för att byggnadens totala energiförbrukning minskar. Samtidigt ska
verksamheternas totala energiförbrukning minska.
Servicenämnden
Övergripande mål:
― Att genom ett samlat ansvar för samordning, produktion och leverans av serviceverksamhet inom Västra
Götalandsregionen skapa förutsättningar för att frigöra resurser till kärnverksamheten
Ramförändringar:

Inga specifika ramförändringar föreslås för nämnden.
Uppdrag:

Servicenämnden ges i uppdrag att återkomma med analys av effekterna av redan genomförda
rationaliseringar i regionens serviceverksamheter.
Fastighetsnämnden
Övergripande mål:
― Att med kunskap om kundernas behov aktivt stödja regionens verksamheter med ändamålsenliga lokaler, god miljö
och service samt effektivt förvalta och utveckla regionens fastigheter
Ramförändringar:



Nämnden tillförs 15 mnkr årligen 2017-2018 för finansiering av kapitaltjänstkostnader till följda av fortsatta
miljö- och energiinvesteringar i regionens fastigheter.
Fastighetsindex fastställs till 1,8 %.
Fastighetsnämnden får i uppdrag att återkomma med en samlad analys av effekterna av redan genomförda
energiinvesteringar i regionens fastigheter.
23
Nämnden för hälsan och stressmedicin
Övergripande mål:
― Att erbjuda och bedriva företagshälsovård samt genom sin informations-, forsknings- och utbildningsverksamhet
utgöra en resurs för hälsofrämjande arbetssätt i regionens verksamheter och bolag
Ramförändringar

Inga specifika ramförändringar föreslås.
Uppdrag:

Nämnden ges i uppdrag att återkomma med analys av den psykosociala arbetsmiljön i regionens verksamheter
samt vilka förebyggande åtgärder som behövs för att minska sjukskrivningstrenden i verksamheten.
MEDARBETARNA I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
Lärande sker under hela livet och inte enbart i ungdomsåren, något som ska genomsyra det personalpolitiska arbetet.
Medarbetarnas kompetensutveckling och fortbildning ska planeras och genomföras mer systematiskt och
kontinuerligt. Rekryteringsgapet på arbetsmarknaden måste genom aktiva åtgärder och i samverkan med berörda
aktörer slutas.
Västra Götalandsregionen erbjuder meningsfulla arbeten med ett högt kunskapsinnehåll som har stor betydelse för
invånarnas möjlighet att leva ett gott liv. Den långsiktiga personalförsörjningen är en strategisk fråga för regionen när
medborgarnas rättmätiga krav på en jämlik vård med hög kvalitet ska tillgodoses.
Alla verksamheter ska ha en plan för sin kompetensförsörjning. Personalens kompetens måste användas på bästa sätt.
Det innebär att dagens traditionella uppgiftsfördelning mellan vårdens olika yrkesgrupper måste, där så är lämpligt,
utvecklas. Att öka vårdpersonalens tid för den patientnära vården på bekostnad av administrativa arbetsuppgifter ska
prioriteras. Västra Götalandsregionen ska fortsätta öka möjligheterna för att sjuksköterskor ska få betald
specialistutbildning. Lika viktigt är det att satsningar på undersköterskors möjlighet till kompetensutveckling i
omvårdnadsarbetet fullföljs.
Regionens utbildningsuppdrag är viktigt för hälso-och sjukvården. Det krävs ytterligare insatser på kort och lång sikt för
att säkra verksamhetens kompetensförsörjning. Avseende bristspecialiteter eller smala specialiteter vill vi se ett mer
strukturerat regionalt samarbete där sjukhus med goda förutsättningar tar på sig ett regionalt ansvar och också får
regiongemensam finansiering. Detta sker till exempel idag inom vuxenpsykiatrin där Kungälvs sjukhus tagit på sig ett
regionalt utbildningsansvar när det gäller ST-läkare.
Många medarbetare upplever idag en hård arbetsbelastning och ett tungt ansvar. Ökande sjukskrivningar måste ses
som ett symtom på att arbetsmiljö och arbetsvillkor måste förbättras. Ett samlat grepp ska tas vad gäller arbetstid och
helgtjänstgöring.
24
Heltidsanställningar ska alltid vara grunden för alla anställningar. Osäkra och tillfälliga anställningar måste minska och
alla verksamheter ska intensifiera arbetet med att erbjuda tillsvidareanställningar.
En av många faktorer som spelar roll för Västra Götalandsregionens möjligheter att uppfattas som en attraktiv
arbetsgivare är lönerna. Under en rad år har resursers avsatts för att uppnå jämställda löner för prioriterade grupper
med medellång högskoleutbildning. Fortsatta satsningar behövs för att uppnå en god balans i löneutvecklingen för
berörda yrkesgrupper.
Erfarenheterna av yrkesintroduktion för sjuksköterskor har tagits emot mycket positivt av både medarbetare och
arbetsgivare. När medarbetare kommer bättre förberedda in i arbetet ökar möjligheterna att stanna kvar i
verksamheten. Modellen bör utifrån de utvärderingar som genomförts fortsätta förbättras och permanentas.
Yrkesintroduktion för undersköterskor prövas idag på ett av regionens sjukhus. Om erfarenheterna är lika goda som
för sjuksköterskors introduktion bör även nyanställda undersköterskor erbjudas en introduktion.
Övergripande mål
―
―
―
―
Att den arbetsrelaterade ohälsan bland medarbetare ska minska
Att rekryteringen av specialistkompetenser ska säkerställas
Att medarbetarnas delaktighet ska öka
Att heltid ska vara norm i samtliga verksamheter
Uppdrag:


Regionstyrelsen ges i uppdrag att kartlägga helgtjänstgöringens utformning för sjuksköterskor och
undersköterskor samt återkomma med förslag på hur tjänstgöring två av fem helger kan/ska genomföras.
Regionstyrelsen, HR-strategiska avdelningen, ges i uppdrag att tillsammans med hälso-och
sjukvårdsavdelningen undersöka vilka sjukhus som kan ta på sig ett regiongemensamt utbildningsansvar
avseende ST-tjänster.
ÖVRIGA FINANSIERADE VERKSAMHETER
Följande verksamheter finansieras också inom ramen för denna budget:
-
Regionfullmäktiges egen verksamhet
Revisorskollegiet
Patientnämnderna
Arkivnämnden(en gemensam nämnd med Göteborgs kommun)
Ramförändringar

Regionfullmäktiges ram sänks med 1,3 mnkr 2016 samt 1,6 mnkr respektive år 2017 och 2018.

Revisorskollegiets budgetram bereds av regionfullmäktiges presidium. Inga ramförändringa utöver tillämpad
indexuppräkning föreslås.
25
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Vår övergripande inriktning för den ekonomiska politiken är att regionens verksamheter ska bedrivas ekonomiskt
ansvarsfullt och långsiktigt hållbart. Skattemedel ska användas effektivt och svara mot invånarnas behov. Hushållning
med gemensamma resurser handlar också om resurseffektiv konsumtion och att vara ansvarsfull med naturresurser.
Fördelningen av resurser och utformningen av olika ersättningsmodeller inom sjukvårdsområdet ska utgå från
invånarnas behov av hälso- och sjukvård och bidra till en sammanhållen och jämlik hälsa- och sjukvård i Västra
Götaland. Dessa ska i första hand premiera verksamhetens arbete med ständiga förbättringar, samt baseras på tydliga
kvalitetsindikatorer.
De samlade intäkterna sätter gränser för hur stora kostnaderna kan vara. Anpassning till angivna ekonomiska ramar
utgör den övergripande restriktionen vid en eventuell målkonflikt med verksamhetens omfattning. Utveckling av
skattekraft och statsbidrag sätter gränser för verksamheternas volymutveckling.
Att enbart ha balans mellan intäkter och kostnader är inte tillräckligt för att uppnå god ekonomisk hushållning.
Regionens ekonomiska resultat måste vara på en nivå där såväl konjunktursvängningar som framtida åtaganden kan
klaras. Det gäller bland annat att klara pensionsåtaganden gentemot medarbetarna, investeringar i och finansiering av
hälso- och sjukvården samt infrastruktur- och kollektivtrafiksatsningar. Genom att under ekonomiskt goda tider
generera överskott och bygga upp det egna kapitalet ges möjligheter att även i tider av ekonomisk nedgång klara de
åtaganden som regionen gjort på ett ansvarfullt sätt utan att behöva vidta drastiska nedskärningar i verksamheten. Ett
stort eget kapital har inget egenvärde utan är en del av en god ekonomisk hushållning.
Regionen ska ha en hög betalningsberedskap för att kunna hantera tillfälliga påfrestningar på likviditeten. Det innebär
behov av såväl likvida medel som så kallade lånelöften från kreditgivare. Det är viktigt att upprätthålla regionens goda
finansiella anseende och behålla nuvarande rating. Extern upplåning på den finansiella marknaden får ske om det
innebär uppenbara vinster för regionens långsiktiga utveckling och inte leder till att den ekonomiska stabiliteten
urholkas.
Behovet av sjukvård ökar på grund av befolkningsförändringar. Samtidigt går mer att göra tack vare nya medicinska
metoder och tekniker. Fler får allt bättre vård. Det ställer krav på att sjukvården som sektor får ökade resurser samtidigt
som krav på effektiviseringar måste ställas på såväl sjukvården som övriga verksamheter. Sättet att uttrycka krav på
effektiviseringar i olika verksamheter, och metoder för såväl genomförande som säkerställande av
hemtagningseffekter behöver ständigt utvecklas. Ett sätt att göra det är att skapa förutsättningar för medarbetarna att
vara delaktiga i verksamhetsutvecklingsarbetet. Regionen ska arbeta med en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling
som tar tillvara på medarbetarnas erfarenheter och kunskap, likväl som utvecklingen i samhället, kring hur sjukvård
kan bedrivas. Regionen bör skapa styrmodeller som stimulerar arbetet med verksamhetsnära utvecklingsarbete.
Ett ordnat införande av nya metoder i sjukvården ska utgå från en kunskapsbaserad vård, tillskott av nya resurser samt
utmönstring av metoder och behandlingar som har liten eller tveksam effekt. Patientsäkerhet och sjukvård av hög
kvalitet kräver nya förhållningssätt.
26
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Regionen har totalt sett en stark ekonomisk ställning. Detta har åstadkommits under senare år tack vare en sund
ekonomisk politik. Kostnadsutvecklingen inom framför allt hälso- och sjukvården men även på senare år inom
kollektivtrafiken har medfört behov av omfattande satsningar. En skattehöjning ansågs nödvändig för att skapa
förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling i verksamheten. Att skapa ekonomiskt utrymme för nya satsningar och
reformer samt investering i verksamheten är en grundförutsättning för långsiktig utveckling och stabilitet, och fordrar
i vissa fall även horisontella prioriteringar mellan nämnder och styrelser. Budgetens ekonomiska prioriteringar under
perioden bygger till dels på en sådan prioritering mellan nämnderna. Trots en skattehöjning på 35 öre 2014 kan det
konstateras att ytterligare omdisposition i de ekonomiska ramarna mellan nämnderna behövs för att säkra
fokusområdena i budgeten, dvs. hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.
Goda regionala finanser
För att upprätthålla en god stabilitet i den regionala ekonomin ska följande finansiella mål gälla:

Nettokostnaderna ska inte överstiga summan av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Det egna kapitalet ska som lägst uppgå till 3 000 mnkr.

Västra Götalandsregionen ska ha god betalningsberedskap genom snabb tillgång till likvida medel i enlighet med
finanspolicyns fastställda ramar.

Västra Götalandsregionen ska bibehålla nuvarande kreditrating.

Extern upplåning på den finansiella marknaden till strategiska investeringar får ske om det kan anses ge uppenbara
vinster för regionens långsiktiga utveckling och under förutsättning att det inte innebär att den ekonomiska
stabiliteten urholkas. Upplåning till långsiktiga investeringar får ske till ett maximalt belopp om 1 000 mnkr.
Skattesatsen
Skattesatsen föreslås förändrad till 11 kr och 48 öre per skattekrona för planperioden 2015-2017.
Med en skattesats på 11 kronor och 48 öre bedöms skatteintäkter och generella statsbidrag uppgå till:
Mnkr
Preliminära skatteintäkter
Kommunalekonomisk utjämning
Totalt
2016
2017
2018
39 570
41 249
42 960
4 237
4 298
4 325
43 807
45 547
47 285
27
Utveckling av skatteunderlag och skatteintäkter
SKL:s prognos för skatteunderlagsutvecklingen under perioden 2016 till 2018 framgår av tabellen nedan:
Procentuell förändring av skatteunderlaget
2016
2017
2018
SKL, apr
5,4
4,3
4,2
Regeringen apr
5,7
5,3
4,7
ESV, apr
4,5
4,5
4,4
SKL, feb
5,1
4,5
4,3
Effektiviseringskrav
I budgeten tillämpas ett differentierat effektiviseringskrav i verksamheterna. För akutsjukhusen tas
effektiviseringskravet bort i syfte att underlätta verksamheternas arbete med att uppnå ekonomisk balans. Det är
viktigt för att värna om det pågående utvecklings- och förändringsarbetet. För övriga verksamheter inom hälso- och
sjukvården trappas kravet ned till att helt försvinna 2017. Det är viktigt att understryka att borttagande av
effektiviseringskravet inom hälso- och sjukvården inte innebär förändringsarbetet ska stanna av.
På övriga verksamheter utanför hälso- och sjukvård och kollektivtrafik ställs ett krav på 1% varje år under
mandatperioden. Detta görs för att möjliggöra satsningar på budgetens fokusområden, dvs. hälso- och sjukvård och
kollektivtrafik. Kravet är utformat enligt nedan:
2016
2017
2018
Effektiviseringskrav, Hälso- och sjukvårdsutskott samt övrig hälso- och
sjukvård inom hälso- och sjukvårdsnämnder
0,3
0,0
0,0
Effektiviseringskrav akutsjukhus
0,0
0,0
0,0
Viktat effektiviseringskrav HSN
0,1
0,0
0,0
Effektiviseringskrav övriga nämnder och styrelser
1,0
1,0
1,0
Löne- och prisutveckling
Bedömning av utvecklingen av priser, löner och andra kostnader utgår från den prognos som Sveriges Kommuner och
Landsting redovisat i april 2015. Enligt prognosen gäller följande prisindex under perioden:
2016
2017
2018
2,4
2,4
3,0
– Timlön
3,0
3,2
3,3
– Socialavgifter
3,0
3,3
5,5
– Läkemedel
0,3
– 1,1
– 1,1
– Förbrukning
1,9
2,2
2,3
2,7
2,9
3,5
LPIK inkl. läkemedel
LPIK exkl. läkemedel
28
SKL:s prisindex exklusive läkemedel tillämpas för generell uppräkning av regionbidrag till nämnder/styrelser.
Avseende kollektivtrafiknämnden har nämnden garanterats ekonomiska ramar under perioden för att klara den
planerade resandeutvecklingen enligt trafikförsörjningsprogrammet. Ingen annan uppräkningar därutöver har skett.
Övriga ekonomiska transaktioner

Avsatta medel på moderförvaltningen på 250 mnkr 2016 och 150 mnkr årligen 2017-2018 används för finansiera
satsningarna i denna budget.

Moderförvaltningen bidrar med ytterligare 50 mnkr för 2017 och ytterligare 50 mnkr för 2018 för
finansieringsbehovet inom kollektivtrafiken.

Budgeten beaktar aviserade statliga intäkter avseende förlossningsvård samt bidrag till glasögon till barn enligt
kompletterande budgetunderlag på 55 mnkr 2016 och ytterligare 15 mnkr 2017.

Den förändrade inköpsorganisationen samt bättre avtalstrohet i organisationen beräknas ge sänkta kostnader på
100 mnkr 2016.
Investeringsramen
Budgeten hörsammar tjänstemannaorganisationens förslag till genomsnittliga ramar för mandatperioden. Följande
ramar gäller för investeringar under budget- och planperioden:
Total investeringsram, mnkr
2016
2017
2018
4 200
4 200
4 200
Fastighetsindex fastställs till 1,8 % för 2016.
Resultatutveckling
Budgetens prognostiserade resultat för mandatperioden ser ut enligt följande:
Årets resultat
2016
2017
2018
102
– 176
– 798
Ett positivt resultat för budgetåret beräknas enligt ovan. Planperioden redovisar dock ett negativt resultat. Detta
framför allt till följd av de ökade pensionskostnaderna under 2017-2018. Hanteringen av pensionerna framöver
behöver tas upp i särskild behandling inom regionstyrelsen och beredas inför eventuellt behov av särskilt beslut i
regionfullmäktige.
29
REGIONBIDRAG (MKR)
Justerat regionbidrag
Plan
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
80,5
77,2
78,6
80,6
1 595,1
1 800,6
1 908,0
1 979,6
233,3
315,5
394,7
428,5
7 151,7
7 877,3
8 005,7
8 235,9
Folkhälsokommittén
43,2
45,9
46,8
48,0
Kommittén för rättighetsfrågor
40,3
40,0
40,8
41,8
848,1
0,0
0,0
0,0
Revisorskollegiet
23,9
24,3
24,7
25,3
Patientnämnd
17,9
18,3
18,6
19,1
Arkivnämnd
30,6
31,1
31,7
32,5
Fastighetsnämnd
198,0
230,0
246,6
264,1
Servicenämnd
102,7
104,4
106,4
109,1
17,9
18,3
18,6
19,1
HSN Norra
4 922,9
5 084,9
5 266,1
5 501,2
HSN Södra
3 784,4
3 974,2
4 131,3
4 316,2
HSN Östra
4 736,7
4 892,9
5 086,9
5 314,2
HSN Västra
5 664,7
6 020,2
6 267,1
6 548,1
HSN Gbg
8 830,9
9 515,8
9 915,2
10 360,5
697,9
709,8
693,3
710,6
1 053,5
1 076,4
1 101,8
1 134,4
87,5
89,0
90,7
92,9
3 948,0
4 200,0
4 400,0
4 640,0
-477,7
-477,7
-477,7
-477,7
2 100,6
2 051,9
2 421,8
2 787,5
45 499,3
47 404,6
49 423,1
51 782,7
Regionfullmäktige
Regionstyrelsen
varav Hälso- och sjukvårdsutskottet
varav Personalutskottet
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Nämnd Hälsan & stressmedicin
Regionutvecklingsnämnd
Kulturnämnd
Miljönämnd
Kollektivtrafiknämnden
Koncernbanken
Moderförvaltningen
Summa regionbidrag
0,0
30
FÖRSLAG TILL BESLUT
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta:
att
fastställa regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för år 2016 enligt föreliggande förslag
till budget
att
fastställa inriktningen för åren 2017-2018 som underlag för den fortsatta planeringen
att
fastställa skattesatsen för 2016 till 11 kronor och 48 öre per skattekrona
att
fastställa i budgeten angivna finansiella mål, ramförändringar, övergripande mål och uppdrag
att
uppdra åt regionstyrelsen att utifrån denna budget utarbeta planeringsdirektiv för verksamhetsår 2016
att
anta föreslagen investeringsplan samt ge regionstyrelsen i uppdrag att i en beredningsprocess ta
ställning till vilka objekt som kan inrymmas inom föreslagna investeringsramar på 4 200 mnkr för
respektive år 2016-2018.
att
bemyndiga regionstyrelsen att under 2016 i övrigt uppta lån om ett högsta belopp av 3 000 mnkr att
hanteras enligt föreskrifterna i finanspolicyn.
att
bemyndiga regionstyrelsen att fatta beslut om tekniska justeringar av regionbidrag till nämnder och
styrelser under förutsättning att ärendena inte är av principiell art.
att
fastställa fastighetsindex till 1,8 procent för 2016 som underlag till beräkning av hyror.
att
fastställa ramen för VG Primärvård till netto 5 428,5 mnkr(inklusive patientavgifter)
att
fastställa ett koncernbidrag på 30 mnkr för den egna folktandvården från och med 2016.
att
fastställa ett koncernbidrag på 30 mnkr för den egna primärvården från och med 2017.
att
ge Kollektivtrafiknämnden i uppdrag att justera taxor inom kollektivtrafiken med i genomsnitt upp till
maximalt 5 procent för 2015.
att
uppdra åt regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden att
senast 31 oktober 2015 lämna uppdrag till respektive verksamheter
att
uppdra åt servicenämnden att senast 31 oktober 2015 teckna serviceöverenskommelser med berörda
verksamheter
att
uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att senast 31 oktober 2015 träffa överenskommelser med
berörda styrelser, förvaltningar och övriga utförare inom hälso- och sjukvården och tandvården
avseende ersättningar, vårdnivåer och vårdinriktningar m.m.
att
uppdra åt styrelser, nämnder och verksamheter att senast den 30 november 2015 till regionstyrelsen
avrapportera detaljbudgeten för 2016 samt flerårsplan för 2017-2018 för den egna verksamheten.
att
uppdra åt regionstyrelsen att besluta om detaljbudget för 2016 efter att styrelser och nämnder
inkommit med förslag till detaljbudget för den egna verksamheten.
att
i övrigt fastställa förslag till budget för 2016 och i budgetförslaget angivna övergripande mål, uppdrag,
och inriktningar samt plan för åren 2017-2018.
31
RESULTATRÄKNING(MNKR)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
RESULTAT 1; Verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkter
Kommunalekonomisk utjämning
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Värdesäkring pensioner
Finansiella kostnader
RESULTAT 2; Resultat före extraordinära poster
RESULTAT 3; Årets resultat
Finansiella poster (mnkr)
Försäljning av anläggningstillgångar
Nya lån
Nettoinvesteringar
Amortering av lån och långfristiga skulder
2016
11 588
-56 662
-2 044
-47 118
2017
11 818
-58 622
-2 098
-48 902
2018
12 052
-60 906
-2 194
-51 048
39 570
4 237
3 520
102
-197
-12
102
41 249
4 298
3 520
102
-431
-12
-176
42 960
4 326
3 520
102
-646
-12
-798
102
-176
-798
0
0
4 200
0
0
0
4 200
0
0
0
4 200
0
32
BALANSRÄKNING(MNKR)
UB 2016
51
UB 2017
51
UB 2018
51
15 455
6 393
476
22 375
18 025
5 897
476
24 449
20 380
5 573
476
26 480
619
571
523
314
4 168
7 657
614
12 753
35 747
314
3 317
7 658
614
11 903
36 923
314
2 491
7 659
614
11 078
38 082
Ingående eget kapital
Årets förändring
Eget kapital
5 622
102
5 724
5 724
-176
5 548
5 548
-798
4 751
Avsättning pensioner
Övriga avsättningar
Avsättningar
15 069
1 258
16 327
16 495
1 210
17 705
18 473
1 162
19 635
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder
EGET KAPITAL, SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR
461
13 235
13 696
35 747
461
13 209
13 670
36 923
461
13 235
13 696
38 082
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
- Byggnader och mark
- Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar
Bidrag till infrastruktur
Omsättningstillgångar
Förråd
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
TILLGÅNGAR
33

Budget 2016_ver_1.3 - Västra Götalandsregionen

Transcription

Similar documents

BHU:s rekommendationer för VG2020

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

Conventum, 4 december Fredrik Rakar, Region Örebro

Handlingsprogram livsmedel och gröna näringar 2013-2016

PTP platser - Västra Götalandsregionen

Budget 2016 - Västra Götalandsregionen

246-15_80x110_JF_VGR Samlingsannons Dalsläningen

Information till vårdnadshavare Med anledning av att flera personer

Läs mer - Västerås stad