Handlingsprogram livsmedel och gröna näringar 2013-2016

Handlingsprogram 2013-2016
Livsmedel och gröna näringar
Dnr MN 26-2013/RUN 610-0085-13
Antaget 2013-02-01. Förlängt till 2016 MN/RUN okt 2015
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel
och gröna näringar 2013-2016
Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar 2013-2016 har tagits fram i samarbete mellan
Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd och miljönämnd. Programmet utgör en väsentlig del
av Västra Götalandsregionens satsning på de gröna näringarna. Även delar av handlingsprogrammet för
hållbar energi bidrar till utveckling av de gröna näringarna. Livsmedelsprogrammet tangerar också
Västra Götalandsregionens maritima strategi när det gäller fisk och skaldjur. Utvecklingsfrågor som rör
produkter från jordbruk, sjöar och hav kommer att omhändertas av något av dessa program.
Inledning
Den globala utvecklingen ställer allt högre krav på hållbar livsmedelsförsörjning och energiomställning.
Konkurrensen om jordbruksmark tilltar och de gröna näringarna ökar i betydelse. Handlingsprogrammet
för livsmedel – gröna näringar är ett av Västra Götalandsregionens verktyg i arbetet för Vision Västra
Götaland om Det goda livet och för Västra Götaland 2020 - Strategi för tillväxt och utveckling för Västra
Götaland 2014-2020. Livsmedel är ett av Västra Götalandsregionens prioriterade styrkeområden och
utgör därför ett utpekat insatsområde. Programmet syftar till att påskynda utvecklingen mot en hållbar
livsmedelsförsörjning i Västra Götaland på kort och lång sikt.
Underlag har tagits fram genom rundabordssamtal med tema 1) forskning och utbildning, 2) livsmedelsproduktion (inklusive intervjuer av livsmedelsföretag), 3) konsumtion av livsmedel och 4) offentliga
aktörers roll för livsmedelsutveckling. Ridderheimsrapporten 20121 ger en internationell utblick då det
gäller konsumtionstrender och experters bedömningar av livsmedelskonsumtion i framtiden och även
andra källor för omvärldsbevakning har använts.
Livsmedel som näring – i dubbel bemärkelse
Västra Götaland är Sveriges till ytan största jordbrukslän med landets största arealer av ekologisk odling;
23 % av den ekologiska odlingen i Sverige. Produktionen av mjölk och nötkött dominerar, vilket präglar
landskapet genom att vall odlas på nästan hälften av jordbruksmarken.
Jordbruk, fiske, livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel och restaurangverksamhet sysselsatte
nästan 40 000 personer i Västra Götaland under 2010. Detaljhandel av livsmedel sysselsatte ytterligare
några tusen personer, men i statistiken går det inte att skilja mellan detaljhandel av livsmedel och andra
produkter. Svensk import av jordbruksvaror och livsmedel låg 2011 på nästan 100 miljarder kronor,
medan exporten stannade på 54 miljarder kronor. Siffrorna illustrerar den konkurrenssituation som
livsmedelsproducenterna i Västra Götaland verkar i.
1
På uppdrag av företaget Ridderheims Falbygdens AB har Kairos Future tagit fram en ny trendrapport för
livsmedel under 2012. Rapporten heter Future Shopping, Cooking and Eating och är den fjärde Ridderheimsrapporten som presenterats.
Balanserad kost är en friskfaktor medan motsatsen leder till försämrad livskvalité och hälsoproblem som
övervikt och dålig tandhälsa. Konsumtionen per capita av färskt och fryst kött har ökat kraftigt (81 %)
sedan 1990, framför allt av fjäderfäkött. Konsumtionen av charkuterivaror har ökat med 17 % under
samma tid (Jordbruksstatistisk årsbok, 2012). Tillförseln av protein har ökat med 29 % sedan 1980, från
87 g per person och dag till 112 g per person och dag 2010. Detta kan jämföras med WHO:s
rekommendation på 50-60 gram protein per dag till en vuxen person som äter blandad kost
(Livsmedelsverkets webbsida). De ändrade konsumtionsvanorna har stora miljökonsekvenser.
Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar tar utgångspunkt i några av Västra Götalandsregionens viktiga uppdrag: ansvaret för medborgarnas hälsa och ansvaret för prioritering och insatser för
den regionala utvecklingen.
Övergripande mål
Västra Götaland ska ha en hållbar livsmedelsförsörjning 2030, där utveckling av livsmedelsproduktionen och goda matvanor står i fokus.
Handlingsprogrammets perspektiv
1. Livsmedelssektorn ”från jord till bord” – en viktig bransch med påverkan på sysselsättning och hållbar
utveckling.
2. Goda matvanor under hela livet är grundläggande för att främja hälsa och att undvika ohälsa.
Västra Götalandsregionens egna verksamheter
Naturbruksgymnasierna ägs av Västra Götalandsregionen och samordnas i en gemensam gymnasieförvaltning. Naturbruksgymnasierna bedriver utbildning inom jordbruk och djurskötsel. Tre av dessa
driver KRAV-certifierat jordbruk Dingle, Strömma och Sötåsen. På den Biologiska Yrkeshögskolan i
Skara (BYS) utbildas agrotekniker, bioenergitekniker och hovslagare. Västra Götalandsregionen
producerar jordbruksprodukter genom att naturbruksgymnasierna producerar spannmål, kött, mjölk,
potatis, trädgårdsprodukter etc.
Västsvenska Turistrådet har länge sett måltidsturismen som en viktig del av besöksnäringen.
För att restauranger ska få använda varumärket Västsvensk Mersmak krävs utbildning och certifiering.
Stor vikt läggs vid måltidsupplevelsen och den lokala anknytningen.
Måltider i Västra Götalandsregionens egna verksamheter visar på en stor spännvidd; allt från en
frukost på något av våra sjukhus till en middag på den Svanen-märkta restaurangen på GöteborgsOperan.
I båda fallen är måltiden ett skyltfönster för Västra Götalandsregionens arbete inom miljö, kvalité och
folkhälsa. Den dominerande volymen av måltider levereras av sjukhusens måltidsverksamheter – cirka
12 500 måltider produceras varje dag. Det ekonomiska värdet av inköpta livsmedel under 2011 var cirka
130 miljoner kronor. Det långsiktiga arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel har lett till att ca
25 % av de inköpta livsmedlen under 2011 var ekologiska. Främst i omställningen ligger några av
naturbruksgymnasierna och folkhögskolorna.
2
Viktiga verktyg för genomförande
Västra Götalandsregionen har en rad verktyg i sin hand för att främja utvecklingen av en hållbar
livsmedelskedja från jordbruk och fiske till konsumtion. De egna verksamheterna kan gå före,
exempelvis då det gäller miljöutveckling och genom att underlätta för små- och medelstora företag att
komma in på marknaden.
Det är viktigt att säkerställa att Västra Götalandsregionens generella insatser för att främja innovation,
företagsutveckling, kompetensutveckling etc. anpassas även för livsmedelsbranschens behov.
Västra Götalandsregionen kan bidra till att skapa nätverk mellan organisationer som kan bidra till
genomförande av handlingsplanen. Samverkan med andra politiska nivåer bör utvecklas för att på bästa
sätt kunna tillvarata möjligheter som ges via EU:s sammanhållningspolitik.
Livsmedelsförsörjningen från jord till bord kan ses som ett system där Västra Götalandsregionen kan
bidra genom att identifiera felande länkar och ineffektiva processer. Miljönämnden och regionutvecklingsnämnden kan initiera eller medverka till åtgärder som skyndar på förändringsprocessen mot
en mer hållbar livsmedelsförsörjning. Projektmedel är ett viktigt verktyg för detta.
Det är människor som avgör om en förändring till ett mer hållbart samhälle kommer att ske. Små och
stora beslut, som prioriteringar på jobbet och i privatlivet, formar framtiden. Det är viktigt att försöka
förstå de drivkrafter som leder fram till besluten och att bidra med kunskap för att anställda och
medborgare ska kunna fatta initierade beslut. Regionens ansvar och möjlighet att verka för ökad
kompetens är därför av avgörande betydelse.
Utmaningar och åtgärder
Kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen
Inriktningsmål

Programmet ska bidra till ökad kunskap om matens betydelse för hållbar utveckling och till
förbättrad kompetensförsörjning för livsmedelsbranschen.
Kunskap om mat, hälsa och miljö ger en viktig grund för medborgarna att själva kunna ta ansvar för sitt
välbefinnande. Tillsammans med föräldrar har förskola och skola stora möjligheter att ge alla barn den
möjligheten. Mat är ett tacksamt ämne att integrera i traditionella skolämnen som matematik, geografi
och kemi. Självklart har skolan också en viktig uppgift att erbjuda bra mat som inspiration och bränsle
för barnens kunskapsinhämtning.
För den som siktar på en yrkesbana inom livsmedelsområdet ger gymnasieskolan den första möjligheten
till vägval. Naturbruksgymnasierna och skolorna med restaurangprogram och dylikt spelar en viktig roll
för ett yrkesliv inom branschen. Inom yrkeshögskolan finns också möjligheter att utbilda sig inom
storkök, restaurang etc. Naturbruksgymnasiernas styrelse och ledning har ett uppdrag att genomföra en
fördjupad översyn av relevanta framtidsfrågor. Detta uppdrag syftat till att tillvarata den struktur och
kompetens som finns på naturbruksgymnasiernas och utveckla arbetet med hållbar utveckling i regionen.
Skolorna har ett brett uppdrag om att vara kunskaps- och kompetenscentrum för näringens utveckling
samt att analysera utbildnings- och kompetensbehov. I Västra Götaland finns flera universitet och
högskolor grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom livsmedel – SLU i Skara, Chalmers
3
tekniska högskola, Göteborgs universitet och Skövde högskola som bidrar med kompetens inom
produktionsteknik.
I dialogprocessen har behov av att skapa bättre koppling mellan de olika utbildningsnivåerna
identifierats, t.ex. gymnasium och högskola, men också på samma nivå. Ett exempel på detta är att
arbetsgivare anser att elever som examineras från restauranggymnasier har för liten kunskap om
råvarornas ursprung, skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion etc.
Livsmedelssektorn är en bransch där medarbetarna har en relativt låg utbildningsnivå, och många av de
större livsmedelsföretagen vittnar om svårigheter att få tag på utbildad arbetskraft. Samtidigt har
livsmedelsutbildningar fått läggas ner på grund av bristande intresse från sökande. Ett medvetet arbete
för att utveckla arbetslivet och öka intresset för livsmedelsutbildningar är nödvändigt för att branschen
ska kunna få en gynnsam utveckling och klara konkurrensen. Västra Götalandsregionen har också en roll
när det gäller att lyfta fram livsmedelsbranschens betydelse.
Det finns behov av att skapa bättre koppling mellan de olika utbildningsnivåerna där Västra Götalandsregionen har ett direkt ansvar för naturbruksgymnasierna. Livsmedelsföretag i Skaraborg lyfter speciellt
fram svårigheten att rekrytera högskoleutbildad personal. En stor andel av de anställda inom
livsmedelssektorn har gymnasieutbildning. Yrkesinriktad vidareutbildning, gärna på distans, efterfrågas
och är viktig för att anställda ska kunna utvecklas och stanna kvar inom branschen. Många företag har
uppgett att deras anställda deltagit i kortare kurser på SIK, institutet för livsmedel och bioteknik.
Ett Branschråd för livsmedel har skapats på initiativ av Rådhuset i Skara och huvudfrågorna för
verksamheten är kompetensförsörjning till livsmedelsföretagen men man har också uppmärksammat
företagens eget ansvar att skapa utvecklande och attraktiva arbetsplatser.
Åtgärder



Underlätta samverkan inom och mellan utbildningsnivåer för ökad kunskap om livsmedlens roll
för hållbar utveckling.
Uppdrag till naturbruksgymnasierna om att söka samverkan med restauranggymnasier för att
skapa ömsesidig förståelse och kunskap om andra delar av livsmedelskedjan.
Främja kompetensförsörjningen till livsmedelsbranschen samt riktade satsningar på
exportkompetens
Nyttiggörande av forskning och innovation
Inriktningsmål
 Programmet ska bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning.
Livsmedelforskning bedrivs av universiteten men också av instituten, främst av SIK, institutet för
livsmedel och bioteknik som har inriktning på forskning och utveckling för livsmedelssektorn.
Instituten har en viktig roll i att utgöra länk mellan forskning och tillämpning i näringslivet.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedriver främst forskning inom jordbruksproduktionen men också
inom andra viktiga områden som produktkvalité och miljö. SLU i Skara har potential att kunna spela en
viktig roll för utvecklingen av jordbruks- och livsmedelssektorn i Västra Götaland, men den utnyttjas
inte tillräckligt idag. Ökat samarbete med, och koppling till, andra universitet och högskolor på
4
grundutbildnings- och forskarutbildningsnivå skulle kunna ge nya möjligheter. Möjligheten att koppla
institutsrollen tydligare till verksamheten bör också undersökas. I anslutning till SLU i Skara och
Green Tech Park, planerar Skaraborg en satsning som avser att organisera, samordna och utveckla en
stödstruktur för gröna näringars utveckling. Verksamheten i en Grön Processarena kan utveckla nya
företag, nya marknader och ny kunskap för hela Västra Götaland.
Chalmers tekniska högskola bedriver forskning inom livsmedelteknik samt livsmedel och miljö,
exempelvis livsmedelslogistik. På Göteborgs universitet finns forskning och lärarutbildning inom kost,
hälsa och miljö. På Handelshögskolan forskar man inom måltidsturism och där Centrum för
konsumtionsvetenskap (CFK) bedriver tvärvetenskaplig forskning bland annat inom livsmedel.
I Göteborg byggs ett centrum för hållbar stadsutveckling upp, Mistra Urban Futures. Det finns behov av
att koppla arbetet med hållbar stadsutveckling till ett forsknings- och utvecklingsarbete om samspelet
mellan stad och land, inte minst inom gröna näringar inklusive livsmedelsproduktion och försörjning.
Food Best är ett konsortium som arbetar för att en Knowledge and Innovation Community inom EUs
forskningsprogram (KIC) ska utlysas och när det sker ska Food Best ansöka om att få driva den. Sverige
och Danmark kommer att bilda en gemensam nod i ett nätverk av europeiska centra för innovation inom
livsmedelsområdet. Aktörer från universitet, högskola, näringsliv och offentlig sektor ska medverka.
”The Grand Challenges” livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling och hälsa inkluderas i Food Best.
I de företagsintervjuer som genomförts finns intresse av konkret och tillämpat utvecklingsarbete.
Det finns ett stort stöd för en satsning på FoU och kompetenshöjning inom smakområdet i
företagsintervjuerna. Goda kunskaper om smakupplevelse och smakpreferenser ses som ett
konkurrensmedel både då det gäller att behålla eller öka marknadsandelen på den inhemska marknaden
och möjligheten att öka exporten. Genom att bättre kunna anpassa livsmedelsprodukter efter
konsumenternas önskemål ökar utvecklingsmöjligheterna för företagen.
Åtgärder


Stärka kunskapscentra för samverkan mellan forskning, företag och samhälle.
Bidra till internationella samarbeten för ökad innovation och nyttiggörande av forskning
Stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgången till marknader för företag
i regionen
Inriktningsmål
 Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång till olika
marknader.
Västra Götaland har ett gynnsamt läge med livsmedelsråvaror som kommer från jordbruk, fiske och jakt.
Det är fortsatt viktigt att öka värdet av produkterna genom förädling snarare än försäljning av råvaror, att
tydliggöra produkternas ursprung och att skapa effektiva vägar till marknaden, både den inhemska och
exportmarknaden, för att klara konkurrensen.
De generella åtgärderna för att främja företagens utveckling ska komma livsmedelssektorn till godo i
startfasen, under tillväxtfasen, när företaget mognar och då det behöver förnyas. Mer branschspecifikt
utvecklingsstöd ges idag av Lokalproducerat i Väst som har samlat ett nätverk av drygt 400 företag inom
småskalig livsmedelsförädling. Tillsammans med Västsvenska Turistrådet utvecklas varumärket
5
Smaka på Västsverige som innebär en kvalitetssäkring av produktionen och tydligare kommunikation av
ursprunget till konsumenterna. Lokalproducerat i Väst hjälper företagen i nätverket att växa och fungerar
som en länk till marknaden genom sina kontakter med detaljhandeln och restaurangsektorn.
För att utreda de större företagens behov har en intervjuundersökning och ett rundabordssamtal
genomförts. De större företagen ser inget generellt behov av nätverkande på regional nivå, men de
uttrycker intresse för samverkan inom specifika områden. Det har framförts att de större företagen ser
det som ett problem att de små företagen omhuldas medan de stora ofta framställs mindre positivt.
Lokalproducerat i Väst ser också nackdelar med denna uppdelning och det finns spirande samarbeten
mellan stora och små företag för gemensamma lösningar.
Många företag är beroende av sina leverantörer då det gäller produktutveckling. Leverantörer av
kryddblandningar, syltblandningar etc. står ofta för smakutvecklingen. Större grad av innovation och
förnyelse skulle stärka många företag.
Tillgång till stark logistikkompetens kommer att vara avgörande för livsmedelsföretagens framtid.
Västra Götaland är ledande inom logistikområdet både då det gäller kompetens och verksamheter inom
logistikområdet. Det är viktigt att knyta ihop livsmedelssektorn med starka logistikaktörer, exempelvis
för att utveckla logistikcentra och gemensamma tjänster som för livsmedelsföretagen kan nyttja
gemensamt. Det är centralt att verka för att föra över livsmedelsflöden till miljömässigt effektiva
lösningar.
Utvecklingen av den stadsnära odlingen och livsmedelsproduktionen har nu börjat ta fart i Sverige,
och det är en del av en trend som ses i många länder. Detta kan både handla om husbehovsodling och
om produktion för försäljning. Intresset för företeelsen är större än omfattningen idag, men det finns
intressanta utvecklingsmöjligheter där det finns klara kommersiella möjligheter.
Åtgärder




Främja utvecklingen av livsmedelsföretagen och stärka samverkan mellan företagen, även
mellan små och stora företag.
Innovation och produktutveckling behöver stärkas. Från miljösynpunkt är det särskilt viktigt att
vegetariska eller ”halvvegetariska” produkter tas fram.
Utveckling av kostnadseffektiva miljölogistiska lösningar för livsmedel i
Västra Götaland är nödvändig.
Bidra till utvecklingen av stadsnära odling och livsmedelsproduktion.
Hållbar konsumtion av livsmedel
Inriktningsmål
 Tillgång till bra mat under hela livet och i olika måltidssituationer utgör en självklar del av
Det goda livet i Västra Götaland.
God och hälsosam mat i livets alla skeden är en naturlig del av folkhälsoarbetet som kan förenas med
ambitioner inom näringslivs- och miljöutveckling. Konsumenter och konsumtionsmönster förändras
ständigt. Kunskap om konsumtionsvanor, trender, smakpreferenser etc. ger konkurrensfördelar.
Val av mat och diet ingår i människors identitetsbyggande. Inte bara produkter utan också information
om produkterna är viktig för många konsumenter och kraven på spårbarhet kommer successivt att
införas för olika produktgrupper inom EU-området.
6
Den globala livsmedelsförsörjningen står inför stora utmaningar. Efterfrågan på livsmedel i världen
förväntas dubbleras inom 40 år. Trenden i Sverige med ökande konsumtion av kött till lågt pris och av
låg kvalité behöver brytas för att minska klimatpåverkan och markanvändningen. Konsumenterna
behöver hjälp med attraktiva alternativ på helt eller delvis vegetariska produkter. Matavfall uppstår i
olika led i livsmedelskedjan och beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 % för hela
kedjan, men ett genomsnitt på ca 25 %. Detta innebär både onödiga kostnader och onödig belastning på
miljön som måste åtgärdas.
Offentlig sektor har gått före i viktiga frågor, som övergången till ekologiska livsmedel.
Andelen ekologiska produkter som köptes av offentliga aktörer i Västra Götaland under 2011 var
17 %, medan andelen ekologiska livsmedel i detaljhandeln låg på ca 4 %.
Västra Götalandsregionen är en stor konsument av livsmedel genom kostverksamhet och restauranger på
sjukhus, egna skolor, besöksmål etc. Under 2011 köptes livsmedel för ca 130 miljoner kr in till regionens
egna verksamheter. Det är viktigt att koppla inköpen till Västra Götalandsregionens strävanden att
minska miljöpåverkan, stärka det lokala näringslivet etc.
Vidareutvecklingen av den offentligt finansierade maten kan ske genom samordning och samverkan, där
Skolmatsakademin är ett exempel med 30 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland som är
medlemmar. Skolmatsakademin är ett nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensam kompetensutveckling. Det saknas ett samlat arbete i Västra Götaland för att utveckla kompetensen för måltider till
äldre, där projektet Matglädje till äldre som bedrivs i Skåne kan ge inspiration.
Göteborg utsågs till Sveriges Matlandethuvudstad under 2012 vilket har lett till fördjupat samarbete
inom måltidsturism mellan Göteborg & CO, Västsvenska Turistrådet och Lokalproducerat i Väst.
Detta har lagt en grund för fortsatt samarbete mellan aktörer på landsbygden och i staden.
Åtgärder




Främja ökad samverkan mellan offentliga aktörer för att maten som serveras ska bidra till
Västra Götalandsregionens ambitioner inom miljö- och näringslivsutveckling samt folkhälsa.
Öka medvetenheten och insatserna för att minska det resursslöseri och den onödiga
miljöpåverkan som orsakas av det omfattande matsvinnet. Inom ramen för Smart Energi bjuder
Västra Götalandsregionen in andra aktörer till samverkan inom området.
Medverka till att köttkonsumtionen minskar och att det kött som konsumeras bidrar till
näringslivsutveckling och ökad biologisk mångfald i Västra Götaland.
Stärka den regionala matkulturen och främja måltidsturismen i Västra Götaland.
Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument
Inriktningsmål
 Främja nya affärsmodeller som svarar mot nya behov på marknaden.
Matkassar som levereras direkt till hushållen med färdiga recept blir allt vanligare. Det är ett exempel på
att marknaden svarar mot ett behov som uppstår då tidsbrist blir ett hinder för ett ökande matintresse.
Detta ger möjlighet till profilering och vi ser redan matkasse-koncept som bygger på värderingar, t.ex.
miljö- och klimatsmart eller hög andel lokala råvaror.
7
Det förutspås att konsumenter i ökande utsträckning kommer att agera som ”medproducenter”,
exempelvis genom andelssystem, delägarskap eller någon form av så kallad crowd funding.
Det är trender som sprider sig inom andra branscher också.
Stora mängder förstklassig mat slängs på grund av svårigheten att prognosticera behov, felmärkning eller
liknande. Det finns exempel på företag som hittat en nisch i att erbjuda företag tjänsten att hämta
produkter som inte sålts och att leverera dessa varor till aktörer som hjälper samhällets utsatta.
Åtgärder

Bidra till att otraditionella affärsmodeller som möter nya behov på marknaden ska få stöd att
utvecklas.
Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet
Inriktningsmål

Effektivare organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet i Västra Götaland.
Livsmedel i Väst och de tre dotterbolagen Agroväst, Food & Health Concept Center och
Lokalproducerat i Väst är organisationer som har uppdrag från regionutvecklingsnämnden och
miljönämnden. Denna organisering är inte optimal för att genomföra uppdraget utan behöver förändras.
Åtgärder

Implementera en effektivare och mer ändamålsenlig organisation för det livsmedelsfrämjande
arbetet. Regionutvecklingsnämnden kommer att ompröva verksamhetsbidragen under våren
2013.
Finansiering och genomförande
Kontinuerligt samråd mellan miljösekretariatet- och regionutvecklingssekretariatet säkerställer ett
effektivt genomförande av handlingsprogrammet för hållbar livsmedelsförsörjning.
Projektmedel från regionutvecklingsnämndens och miljönämndens budgetar möjliggör medfinansiering
av projekt som bidrar till att uppfylla målen i handlingsplanen. Både regionutvecklingsnämnden och
miljönämnden har ansvar för sysselsättning och näringslivsutveckling i Västra Götaland. Miljönämnden
har särskilt fokus på miljöutvecklingen i Västra Götaland och det kommer att styra valet av insatser inom
programmet, exempelvis genom stöd till åtgärder för att öka andelen ekologiska livsmedel och för att
minska svinnet i hela livsmedelskedjan.
På motsvarande sätt kommer regionutvecklingsnämnden, utöver näringslivsutveckling, också att
prioritera kompetensförsörjning som stärker konkurrenskraften i Västra Götaland. Regionutvecklingsnämnden prioriterar även internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten. Stöd kommer
exempelvis att finnas för västsvenska aktörers medverkan i EU:s ramprogram för forskning och
innovation. Inte bara miljönämnden och regionutvecklingsnämnden utan även andra verksamheter inom
Västra Götalandsregionen är viktiga för handlingsprogrammets genomförande.
Samverkan med andra finansiärer förstärker Västra Götalandsregionens insatser. Samarbetet med
Länsstyrelsen inom Landsbygdsprogrammet är ett gott exempel att båda organisationerna, och framför
8
allt landsbygdsutvecklingen i Västra Götaland, främjas av samarbetet. Fler strategiska samarbeten
behöver utvecklas under programperioden.
Uppföljning och utvärdering
Handlingsprogrammet för hållbar livsmedelsförsörjning syftar till en positiv utveckling av
livsmedelsbranschen men också till att ge medborgarna tillgång till goda matvaror och matvanor. Arbetet
är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden 2013-2016.
Varje projekt kommer att följas upp enligt praxis och kopplat till Västra Götalandsregionens modell för
projektstöd. En samlad utvärdering av hela projektportföljen genomförs efter programslut. I
utvärderingen ingår även en bedömning av programmets strategi och arbetssätt.
Styrparametrar som kommer att följas upp är:





9
Sysselsättningstillväxt
Tillväxt i förädlingsvärde
Produktivitet (förädlingsvärde per sysselsatt)
Andel högutbildade
Andel ekologisk produktion och konsumtion.