docBudgetunderlag 2016-2018 (Nytt fönster)
download 
Report Transcription
Budgetunderlag 2016-2018 (Nytt fönster)
Budgetunderlag 2016-2018 Västra Götalandsregionen 1 (47) Budgetunderlag Datum 2015-01-30 Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomienheten Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: [email protected] Budgetunderlag 2016-2018 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: [email protected] Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 2 (47) Innehåll 1. Inledning .............................................................................................................. 3 2. Omvärldsanalys ................................................................................................... 6 2.1 Utvecklingstendenser i Västra Götaland ....................................................... 6 2.2 Den demografiska utvecklingen .................................................................... 8 2.3 Konjunktur- och arbetsmarknadsläget ........................................................... 9 3. Framtidens hälso-och sjukvård ............................................................................ 9 3.1 Framtidens hälso- och sjukvård ..................................................................... 9 3.2 Prioriteringar och det offentliga uppdraget ................................................. 11 3.3 Vårdens kvalitet ........................................................................................... 12 3.4 Tillgång till kompetens ................................................................................ 13 3.5 Vård med god tillgänglighet ........................................................................ 15 3.6 Sammanhållen vård ..................................................................................... 16 3.7 Ersättningsmodeller som stödjer önskad utveckling ................................... 18 3.8 Nationella initiativ ....................................................................................... 19 3.9 Forskning och utveckling inom hälso- och sjukvård (Life science) ............ 20 3.10 Framtidens vårdinformationsmiljö ............................................................ 20 4. Västra Götaland 2020 ........................................................................................ 21 4.1 En ledande kunskapsregion ......................................................................... 21 4.2 En region för alla ......................................................................................... 23 4.3 En region där vi tar globalt ansvar............................................................... 26 4.4 En region som syns och engagerar .............................................................. 28 5. Regionalt trafikförsörjningsprogram ................................................................. 29 6. Kulturstrategi ..................................................................................................... 31 7. Ekonomi ............................................................................................................ 34 7.1 Utgångspunkt – ekonomiskt läge ................................................................ 34 7.2 Ekonomiska konsekvenser av tidigare beslut .............................................. 37 7.3 Pensioner och likviditet ............................................................................... 37 7.4 Fördelning av resurser ................................................................................. 38 7.5 Investeringsbehov ........................................................................................ 41 Bilaga 1.............................................................................................................. 44 Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 3 (47) 1. Inledning Som hälso- och sjukvårdshuvudman, kollektivtrafikmyndighet samt ansvarig för kultur och regional utveckling påverkar Västra Götalandsregionen invånarnas vardag. Vårt uppdrag är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland och ett gott liv för de 1,6 miljoner som bor här. Avsikten med budgetunderlaget är att belysa bredden av verksamheter och aktuella frågeställningar inför den politiska budgetberedningen. Styrning och ledning En tydlig och förankrad styrmodell i kombination med långsiktiga förutsättningar för VGRs verksamheter bidrar till måluppfyllelse och till att beslut kan genomföras. Idag finns ett antal styrande dokument, mål och inriktningar som styr våra verksamheter. Budgetunderlaget är skrivet med utgångspunkt i VGRs övergripande måldokument: - Framtidens hälso- och sjukvård VG 2020 – strategi för tillväxt och utveckling Regionalt trafikförsörjningsprogram Kulturstrategi Inom hälso- och sjukvårdsområdet har en förändringsagenda tagits fram med mål och strategier med utgångspunkt i dokumentet Framtidens hälso- och sjukvård. Agendan syftar till att nå visionen om Sveriges bästa hälso- och sjukvård genom att gemensamt fokusera på ett antal förbättringsområden. Förändringsagendan är framtagen gemensamt för de olika sjukvårdsförvaltningarna och är en av utgångspunkterna när de lokala verksamhetsplanerna ska utarbetas. Regionkansliets förslag på fokusområden Ur ett övergripande perspektiv vill regionkansliet lyfta fram några områden som extra viktiga att fokusera på under 2016 och kommande budget- och planperiod: Patientdriven vård För att nå målet med patientdriven vård där patienten är medaktör och där vården fokuserar på de aktiviteter som skapar värde för patienten, måste vi bli bättre på att anpassa vården efter patientens behov och inte efter organisatoriska gränser, traditioner eller vanor. Patienternas erfarenheter och kunskaper måste tas tillvara på ett bättre sätt. Säkra rätt kompetens Medarbetare med rätt kompetens och i tillräckligt antal är en förutsättning för att bedriva vård med hög kvalitet och god tillgänglighet. VGR kommer som sjukvårdshuvudman och dominerande vårdgivare att behöva ta ett större ansvar för att utveckla, vidmakthålla och följa upp sina medarbetares kompetens. Nya lösningar och ett mer gemensamt ansvarstagande krävs för att klara kompetensförsörjningen vid regionens olika verksamheter. Det kan innebära tydligare styrning av utbildningsinsatser utifrån ett regionperspektiv och systematiska kompetensväxling, men också att i vissa fall minska antalet utbudspunkter för att säkra en tillräckligt hög kompetens vid de enheter där verksamhet bedrivs. Sammanhållet vårdsystem För att nyttja våra resurser på bästa sätt och skapa ett vårdsystem med hög tillgänglighet och kvalitet krävs att vi använder våra resurser gemensamt. En av förutsättningarna för Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 4 (47) detta är ett ökat samarbete mellan de olika delarna av regionens sjukvård samt med kommuner och andra vårdgivare. VGR arbetar vidare på flera områden för att skapa ett sammanhållet vårdsystem. Viktiga insatser under de kommande åren är bland annat: - Sammanhållen och patientcentrerad vård och omsorg oavsett vårdgivare och huvudman. - En gemensam planering och styrning av produktionen som ger förutsättningar för ett vårdutbud med större förmåga att möta dagens och framtidens behov genom att bättre utnyttjat befintlig kompetens och kapacitet. - Utveckla närsjukvården i Göteborgsområdet för att möta ökat vårdbehov till följd av befolkningsökningen. - Åtgärder för att minska den psykiska ohälsan i samarbete med andra samhällsaktörer. Verksamhet i balans I budgeten för 2015 har nya medel tillförts för att komma till rätta med sjukhusens obalanser. De ekonomiska tillskotten ska bidra till en förbättrad ekonomi på sjukhusen och till bättre måluppfyllnad för verksamheten, till exempel vad gäller tillgänglighet och överbeläggningar. Situationen varierar mellan regionens sjukhus. Vid några sjukhus är de ekonomiska obalanserna. Det kommer att krävas stort fokus på kostnadskontroll och ett fortsatt arbete med effektiviseringar för att de tillskjutna medlen ska få önskad effekt och långsiktigt stärka sjukhusens ekonomi. Större fokus behöver läggas på analyser och benchmarking av vår hälso- och sjukvårdsverksamhet för att säkerställa att vi vidtar rätt åtgärder för att nå en verksamhet i balans över tid. Även jämförelser med andra landsting/regioner är viktiga utgångspunkter för förbättring. Västra Götalandsregionens kostnad för hälso- och sjukvård 2013 var lägre än genomsnittet i Sverige. Sedan föregående år har Västra Götalandsregionens kostnad för hälso- och sjukvård räknad per invånare minskat med 0,8 procent, medan riksgenomsnittet är oförändrat. Om kostnad per invånare hade motsvarat genomsnittet för Sverige skulle Västra Götalandsregionens kostnader för hälso- och sjukvård öka med drygt 1,2 mdkr. Tabellen nedan visar hur ekonomin för olika delar av regionens verksamhet ökar. Genomsnittlig årlig förändring löpande priser, % Genomsnittlig årlig förändring fasta priser, % Resurser i budget 2015, mnkr 3,1 9,9 4,1 2,6 1,3 7,4 2 0,7 36 181 3 948 1 054 698 Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Kulturnämnden Regionutvecklingsnämnden Framtidens vårdinformationsmiljö VGR samarbetar med Stockholms läns landsting och Region Skåne (3R) för att skapa framtidens vårdinformationsmiljö. Målsättningen är att utveckla en sammanhållen och säker vårdinformationsmiljö utifrån invånaren och patientens behov som skapar värde för den enskilda patienten men även bidrar till en säker och förbättrad arbetsmiljö. Den tekniska utvecklingen kombinerad med förändrade behov hos patienter och medarbetare Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 5 (47) inom vården ställer nya krav. Invånare såväl som medarbetare inom vården samt beslutfattare ska kunna förvänta sig att vårdinformationsmiljön utvecklas i takt med den övriga digitala utvecklingen i samhället samt ger nytta i det dagliga arbetet. En ledande kunskapsregion I Västra Götaland 2020 prioriteras en samlad satsning för en fortsatt utveckling av en region som präglas av företagsamhet, attraktivitet, innovation och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Områden som kan behöva särskild uppmärksamhet de närmaste åren är ungas attityder till entreprenörskap, socialt entreprenörskap och nyföretagande på jämlika villkor. Särskilt prioriterade grupper är unga, kvinnor och utrikes födda. För att stärka forskning, innovation och konkurrenskraft behövs en sammanhållen strategi för utvecklingen av prioriterade kluster. Bryta utanförskap och segregation Ett minskat utanförskap och en stärkt integration är en av de viktigaste frågorna för regionens långsiktiga utveckling. Viktiga frågor för VGR att jobba med är minskade skolavhopp och att verka för förbättra ungas möjligheter till praktik och insteg på arbetsmarknaden. I dessa frågor har VGR möjligheter att påverka både genom det regionala utvecklingsansvaret och genom att ta ett samhällsansvar som arbetsgivare. Underlätta resor och utbyte i Västra Götaland och med omvärlden Att ge alla invånare bra förutsättningar att ta tillvara Västra Götalands samlade utbud av arbete, utbildning, kultur är avgörande för tillväxt och utveckling. Utmaningen att få ett hållbart resande där kollektivtrafiken är vårt viktigaste verktyg. Prioriterade frågor är att locka fler bilister till kollektivtrafiken genom bättre tillgänglighet och service. Få beslut om höghastighetsjärnväg Göteborg-Stockholm via Borås och Jönköping (Götalandsbanan). Dessutom driva frågan om att få en snabbare järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Oslo genom, i ett första steg, dubbelspår Öxnered-Halden. På sikt behövs en snabb höghastighetsjärnväg som binder samman regionen Oslo – Göteborg – Öresund. Säkra och utveckla kulturens infrastruktur Västra Götalandsregionen vill säkra och utveckla kulturens infrastruktur för att ge invånarna tillgång till och möjlighet att själva utöva kultur och kulturaktörer möjlighet att arbeta och utvecklas. Med kulturens infrastruktur menas de institutioner och fria organisationer i Västra Götaland som arbetar på lång sikt. Den kulturella infrastrukturen bidrar till att skapa en region för alla men också nationell och internationell synlighet. Miljö Det krävs kraftfulla insatser för att nå målet om fossiloberoende Västra Götaland 2030. Det är därför viktigt att öka kraften i omställningsarbetet. De nya mer klimatsmarta produkter och lösningar som kommer fram måste tas tillvara och införas i Västra Götaland genom bland annat överenskommelser om detta mellan samhällets aktörer. Företagen som levererar dessa lösningar kommer samtidigt att stärkas. Investeringar VGR liksom många andra organisationer i offentlig sektor befinner sig i en situation med höga investeringsbehov. En av VGRs och hela sektorns stora utmaningar är hur vi långsiktigt finansierar och prioriterar mellan dessa investeringsbehov och hur vi klarar ökade driftkostnader till följd av investeringarna. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 6 (47) Regionkansliets kommentar Som komplement till budgetunderlaget återkommer regionkansliet under våren med underlag för det fortsatta arbetet med mål och indikatorer. En begränsning av antalet mål som anges i budgeten och i andra styrande dokument skulle bidra till att skapa en mer fokuserad styrning och göra uppföljningen mer ändamålsenlig. Regionkansliet återkommer även med ett förslag på långsiktig finansiering av IS/IT och en femårig investeringsplan. 2. Omvärldsanalys 2.1 Utvecklingstendenser i Västra Götaland1 Västra Götaland står starkt. Hösten 2014 var antalet jobb fler än någonsin tidigare. Deltagandet i arbetslivet ligger kvar på höga nivåer. 60 000 invånare, 5 000 färre än för ett år sedan, var arbetslösa eller i åtgärder. Utvecklingen har varit bättre än i de andra storstadsregionerna under varje månad tre år i rad. Den ekonomiska tillväxten efter finanskrisens utbrott 2009 är högre än för Sverige och Skåne och minst i nivå med den i Stockholm. Alla delar av regionen växer men Göteborgsregionens försprång ökar. Ekonomin omvandlas snabbt och det är tydligt hur drivkrafter med utgångspunkt i urbana miljöer – som förutsätter en stor marknad och/eller specialiserade kunskaper – dominerar. Fyrbodal repar sig relativt väl efter en kraftig nedgång i samband med SAABs konkurs 2011. Medel och medianinkomst ökar i Västra Götaland och skillnaderna mellan kvinnor och män minskar över tid. De senaste årens utveckling ger förhoppningar om ett trendbrott i klimatarbetet. De klimatpåverkande utsläppen minskade med 10 procent i Västra Götaland mellan 2010 och 2012. Minskningen har fortsatt 2013 och är koncentrerad till transportsystem och energiproduktion. Från år 2000 har de klimatpåverkande utsläppen i regionen minskat med en fjärdedel i förhållande till värdet av produktionen, i fasta priser. En betydande klimateffektivisering. Ur ett konsumtionsperspektiv är bilden inte lika ljus. Sverige anses samtidigt fortsatt vara ett av de länder i världen som har minst påverkan på hälsan från miljön. Västra Götaland har en hög andel invånare som är nöjda med sina liv. Det gäller fler än nio av tio. Andelen mycket nöjda invånare ökar samtidigt som andelen missnöjda 2013 var den lägsta sedan SOM-institutet började mäta 1998. Nio av tio säger också år efter år att de litar på andra människor. Invånarna är allt mer intresserade av politik och ser ökade möjligheter att påverka på olika nivåer i samhället. Stödet för offentlig finansierad och driven service är det högsta på femton år. Svaren är möjligen överraskande, men fullt logiska, med bakgrund i att brukarna av offentligt finansierad service genomgående är mycket nöjda med densamma. De problem som invånarna ändå uppfattar kopplas till ansvariga politiker. En majoritet av invånarna i Västra Götaland är i dag, för första gången, mer negativa än positiva till hur såväl kommunstyrelser som regionstyrelse sköter sina uppdrag. Invånarna i Västra Götaland blir allt mer inriktade på att skapa sin egen framtid. Ett aktivt och uthålligt utvecklingsarbete har bidragit. I den senaste entreprenörskapsbarometern har Västra Götaland högst andel unga i Sverige som kan tänka sig bli företagare. Det gäller 1 En särskild rapport som beskriver tillståndet i Västra Götaland 2014 mer utförligt finns tillgänglig som bilaga till budgetarbetet. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 7 (47) hela tre av fyra invånare i åldrarna 18-30 år. Fyra av tio unga i Västra Götaland skulle föredra att driva ett eget företag istället för att vara anställd. Sex av tio av dessa säger att det beror på möjligheterna att arbeta mer självständigt och utveckla egna idéer. Att utbildningssystemets förändring och projekt som ungt entreprenörskap (med flera) spelat roll är uppenbart. En av tre under 30 år säger att de har fått en bild av hur det är att driva företag i sin utbildning. Fyra av tio att de har blivit uppmuntrade att bli entreprenörer. I befolkningen i övrigt är motsvarande värden hälften respektive en fjärdedel så höga. Hälsoläget bland befolkningen i Västra Götaland är i huvudsak bra. Sju av tio invånare bedömer sin hälsa som god och utvecklingen går sakta åt rätt håll. Hälsoläget ändras långsamt och befolkningen i Västra Götaland uppvisar genomgående värden på samma nivå som snittet för den svenska befolkningen. En av tio anger att de har dålig hälsa och en av fyra har någon form av långvarig sjukdom som minskar arbetsförmågan. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Den förväntade medellivslängden fortsätter öka. Utvecklingen av värk, självrapporterad psykisk ohälsa samt höga värden för övervikt och fetma oroar. Den regionala kulturpolitiken har direkta kopplingar till delaktighet och kreativitet och är fortsatt den mest offensiva i Sverige. Invånarna i Västra Götaland är aktiva på sin fritid. Möten med vänner och bekanta, besök på kulturinstitutioner och evenemang och deltagande i föreningslivet ligger i stort på samma nivå som tidigare. En betydande majoritet känner sig trygga och andelen som själva anger att de utsatts för brott är genomgående lägre än i Stockholm och Skåne. En större oro finns dock i Skåne och Västra Götaland för utvecklingen av brottslighet i samhället i stort. Andelen faktiskt anmälda brott ligger generellt kvar på en lägre nivå än i Skåne och Stockholm. Undantaget gäller skadegörelse. Men Västra Götaland har också stora utmaningar. Hösten 2014 var mer än hälften av de vuxna arbetslösa eller i åtgärder födda i ett annat land. Andelen har ökat från fyra av tio för tre år sedan, värdena är än högre i Stockholm och Skåne. Det samlade utanförskapet – mätt som andelen som tvingas lita till samhället för sin försörjning – har minskat från 2006, men legat relativt konstant de senaste tre åren. Det är nu ersättningar för arbetslöshet och behoven av ekonomiskt bistånd som ökar. Utanförskapet minskat totalt sett, men fördjupas och koncentreras till vissa grupper i samhället, grupper som riskerar bli allt mer marginaliserade. Arbetsförmedlingen bedömer att sex av tio arbetslösa i dag tillhör den grupp de definierar som utsatta.2 Analyser av var och hur människor bor och lever i Västra Götaland visar också på en tydlig uppdelning där de med högre inkomst, längre utbildning, födda i Sverige etc. koncentreras allt mer till vissa områden och vice versa. Tyngdpunkten i den inomregionala utvecklingen i Västsverige har skiftat de senaste fem sex åren. Sedan 2008 går nettoströmmarna av flyttare inom Västra Götaland allt mer tydligt till Göteborgsregionen. Tidigare gick de från Göteborgsregionen till övriga delar av regionen. Det är fortsatt bara Göteborgsregionen som har positivt flyttnetto från andra delar av Sverige. Arbetslösheten är nu lägst och fastighetspriserna ökar mest kring Göteborg och efter Västkusten. En stor arbetsmarknad, attraktivt boende och närhet till Norge är tre nyckelfaktorer bakom utvecklingen. Fortsatt utveckling av infrastruktur och kollektivtrafik som knyter samman regionen är central, men också bestämda satsningar på 2 Arbetssökande med kort utbildning, födda utanför Europa eller med funktionsnedsättning. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 8 (47) att stärka de regionala kärnorna i Borås, Skövde, Trollhättan/Uddevalla, och utveckla de kopplingar och den samverkan de har med sitt omland inom alla områden. En rad andra utmaningar är fortsatt aktuella. Könsuppdelningen inom utbildnings- och arbetsmarknaden består. De inomregionala skillnaderna mellan hur många som går vidare till högre utbildning är fortsatt stora. Skyddet för biologisk mångfald och biologiska system behöver stärkas. Frågan om havsmiljö, kemikalieanvändning etc. är på intet sätt lösta. Västra Götaland har betydande utvecklingspotential. Fristående internationella bedömare ger genomgående en positiv bild av Västsveriges förutsättningar att ge sina invånare en bra framtid och för tillväxt och utveckling. Västra Götalands näringsliv har en gynnsam struktur med bra produktivitet i förväntade tillväxtbranscher. FoU-intensiteten är hög också i ett globalt perspektiv. I EU-kommissionens senaste analys av förutsättningarna för entreprenörskap placeras Västsverige på plats sex av 125 regioner i EU, strax efter Köpenhamn, London, Paris och Stockholm.3 Det utvecklingsarbete som bedrivits sedan Västra Götaland bildades 1998 har haft fokus på de områden där resultaten är positiva och där Västra Götaland bedöms ha starka förutsättningar för framtiden. Det gäller t.ex. inom entreprenörskap och för den snabba utvecklingen av kvalificerade företagstjänster. I det senare fallet stött av ett internationellt uppmärksammat arbete med innovationssystem och kluster via specialiserade science parks etc. i alla delar av regionen. I miljöutvecklingsarbetet är Västra Götaland i dag ledande i landet inom en rad områden. Den strategi för tillväxt och utveckling (VG2020) som tagits fram under ledning av kommuner och region skapar förutsättningar att möta de utmaningar som beskrivits ovan. Med anledning av läget hösten 2014 är fortsatta investeringar i transportinfrastruktur och kollektivtrafik centrala. Att stärka regionala centra utanför Göteborg framstår som allt mer betydelsefullt. Ökad tyngd och uppmärksamhet behöver ägnas åt integrations- och utbildningsfrågor och på att driva arbetet i former som gör att känslan av delaktighet hos hela befolkningen i Västra Götaland blir starkare. 2.2 Den demografiska utvecklingen Långsiktigt är förmågan att attrahera nya invånare avgörande för förmågan att ge alla invånare förutsättningar att leva bra liv. Västra Götaland hade 1 630 000 invånare tredje kvartalet 2014. Befolkningsökningen 2014 blir sannolikt den största på 40 år. Befolkningen ökade med drygt 14 000 personer de tre första kvartalen. Två tredjedelar av dessa eller närmare 10 000 personer är nettoinflyttare från andra länder medan drygt 4 000 fler fötts än avlidit hittills under året. Fruktsamhetstalet på drygt 1,8 är hög normalnivå. Nettotillskottet från andra delar av landet var 250 personer. Ökningen kommer 2014, för andra året i rad, att vara större än den i Skåne i faktiska tal. Göteborgsregionen har ökat med drygt 10 000 invånare, Fyrbodal 1 400, Skaraborg 1 350 och Sjuhärad 1 300. Samtliga lokala arbetsmarknader redovisar dessutom för andra året i rad en positiv utveckling. Attraktiviteten för befolkning i förhållande till andra delar av landet har växlat under 2000-talet. I samband med att IT-bubblan sprack runt 3 EU Commission (2013) REDI: The Regional Entrepreneurship and Development Index – Measuring regional entrepreneurship. Hänsyn tas både till individuella och institutionella förhållanden, till attityder och infrastruktur. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 9 (47) millenieskiftet, och den kunskapsintensiva industrin i Västra Götaland tuffade på, lockade Västra Götaland netto 7 000 nya invånare från andra delar av landet 2000-2005. De följande fem åren innebar en stark tillväxt i såväl Stockholm som Skåne relativt Västra Götaland, där finanskrisens härjningar slog hårdare, nettot blev i princip noll. Utvecklingen från 2010 är något bättre med ett litet plus under 2011, 2013 och 2014. Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos beräknas antalet invånare öka med drygt 10 procent till 2030. Merparten av ökningen beror på inflyttning men även födelsenettot bedöms bli positivt. Liksom i Sverige som helhet förväntas antalet personer öka i alla åldersgrupper, men i olika grad och under olika tidsperioder. De närmaste åren är det framförallt gruppen 65-79 år som ökar mycket i antal. Efter år 2020 är det gruppen 80 år och äldre som ökar mest. Minst ökning förväntas i åldersgruppen 20-64 år. Eftersom befolkningstillväxten är störst i åldersgrupper där färre är yrkesaktiva beräknas försörjningskvoten öka från 71 till 79 mellan 2013 och 2030.4 De beräknade skillnaderna i befolkningstillväxten i olika delar av regionen blir stora. Störst ökning förväntas i Göteborgsområdet. I de fem dalslandskommunerna riskerar befolkningen minska med drygt tio procent till 2030 och även flera kommuner i Norra Bohuslän och Västra Skaraborg minskar i befolkningsantal till år 2030. 2.3 Konjunktur- och arbetsmarknadsläget Enligt konjunkturinstitutets senaste bedömning av konjunkturläget (18 december) är svensk ekonomi inne i en återhämtningsfas, men återhämtningen går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet. BNP-tillväxten förväntats stanna på 1,7 procent 2014. Åren därefter prognostiseras en ökad tillväxt, framför allt till följd av ökad export (2015: 2,3%, 2016: 3,1%, 2017: 2,7%). Konjunkturinstitutet varnar dock för risken för en sämre utveckling till följd av den geopolitiska osäkerheten. VGRs konjunkturbarometer som publicerades november 2014 visar att konjunkturen i Västra Götaland har stärkts det senaste halvåret. Företagen tror på en fortsatt uppgång till våren 2015. Optimismen är störst bland företagen i fordonsindustrin, byggverksamhet och datakonsultbranschen. Även arbetsförmedlingens senaste prognos utgår från att konjunkturen fortsätter att stärkas. Sysselsättningen i Västra Götaland beräknas i det läget fortsätta öka under 2015. Till slutet på 2015 bedöms antalet arbetslösa minska med ytterligare 4 000 personer till en nivå på omkring 56 000 personer, vilket innebär en relativ arbetslöshet från dagens 7,3 procent till 6,7 procent. 3. Framtidens hälso-och sjukvård 3.1 Framtidens hälso- och sjukvård Dagens sjukvård är till sitt medicinska innehåll, om än inte alltid till sina arbetsformer, radikalt annorlunda än den som erbjöds för några årtionden sedan. Nya läkemedel, kirurgiska tekniker, medicinska metoder och diagnostiska undersökningar adderas kontinuerligt till vårdens arsenal. Åkommor som vården tidigare inte hade möjlighet att hantera kan idag lindras eller till och med botas. Det finns en stark inneboende drivkraft i sjukvården att utvecklas och kunna erbjuda fler patienter allt bättre diagnostik och behandling. Samtidigt finns betydande variation i medicinska resultat mellan och inom 4 Försörjningskvoten är antal invånare i åldrarna 0-19 år samt äldre än 65 år per 100 invånare i åldrarna 064 år, det vill säga hur många barn och pensionärer som varje person i yrkesaktiv ålder behöver försörja. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 10 (47) landsting. Denna variation speglar att den medicinska sanningen sällan är entydigt definierad, att det finns skillnader i praxis och att det ibland finns ett gap mellan bästa tillgängliga kunskap och den praktiska vårdvardagen. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, bland annat för att säkra tillgången till de resurser som är nödvändiga för att fullgöra uppdraget på ett bra sätt. Hälso- och sjukvårdens resursbehov påverkas bland annat av befolkningens behov och/eller efterfrågan av vård, ambitionsnivån hos beslutsfattare och verksamhet för att tillgodose behoven, tillgång till metoder för att diagnostisera och behandla samt verksamhetens produktivitet eller effektivitet. Utöver prisutvecklingen för varor, tjänster och löner har SKL bedömt att resursbehovet ökar med 1,7 procent per år till följd av bland annat demografisk och medicinteknisk utveckling. Detta innebär att uppräkning av hälso- och sjukvårdens budget varje år skulle behöva överstiga pris- och löneindex med i storleksordningen 550 mnkr för att inte riskera ökade strukturella obalanser. Idéskissen Framtidens hälso- och sjukvård 2025 med visionen "Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård” anger riktning för att möta utmaningarna och är VGRs främsta styrdokument för hälso- och sjukvården. En förändringsagenda har formulerats av Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård med utgångspunkt i nämnda idéskiss. De mål och strategier som återfinns här är en spegling av de aktiviteter som prioriterades i Framtidens hälso- och sjukvård och underlättar för VGR att komma vidare i arbetet med att nå visionen om det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård. I förändringsagendan identifieras tre långsiktiga mål; Vi har en patientdriven vård där patienten är en medaktör i vården Vi har lätt att rekrytera rätt kompetens Vi är ett sammanhållet vårdsystem med hög tillgänglighet, en gemensam och funktionell IT-miljö och en stark ekonomi Förändringsagendan anger tre långsiktiga strategier för att nå målen; att utveckla en stark gemensam kultur, att förbättra samverkan och att använda regionens resurser gemensamt. Det fortsatta arbetet med att bygga en kultur där hälso- och sjukvården finns för patienten, där samarbete uppmuntras och där vi underlättar för varandra är högprioriterat. VGRs chefer måste driva utvecklingen och vara bärare av denna gemensamma kultur. För att nå målet med patientdriven vård där patienten är medaktör måste vården anpassas efter patientens behov och inte efter organisatoriska gränser, traditioner eller vanor. Behov och efterfrågan Att förutse befolkningens behov av hälso- och sjukvård är en komplex uppgift. Behov och efterfrågan påverkas bland annat av befolkningens hälsa eller sjuklighet, men också av hur tillgänglig vården är. Hälsoutvecklingen är beroende både av individen, av det omgivande samhället med dess grundläggande värderingar och av hur samhället är utformat. Kön, ålder och arv påverkar hälsan och skapar olika förutsättningar, liksom levnadsvanor, livsvillkor och livsstil. Skillnader i hälsa kan förstärkas av olika tillgång till hälso- och sjukvård. En kartläggning av befolkningens förväntade behov baserat på prognostiserad befolkningsutveckling i olika regiondelar fram till år 2020 visar i korthet att antalet besök i primärvård och specialiserad öppenvård förväntas öka i samtliga regiondelar. Störst ökning förväntas i Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 11 (47) Göteborgsområdet. Kartläggningen visar vidare att antalet vårdtillfällen förväntas vara konstant och antalet vårddagar minska över tid i Fyrbodal och Skaraborg. I övriga regiondelar förväntas antalet vårdtillfällen öka något medan antalet vårddagar är konstant. Även exempelvis Migrationsverkets prognoser är viktiga att ha med som underlag i planeringen. Våren 2014 redovisades en regional behovsanalys med åtgärdsförslag med fokus på några utvalda grupper5. Både regionala och nationella studier tyder på att det finns skillnader i vårdens kvalitet, dess tillgänglighet och vilken vård som olika individer får tillgång till. Kunskap om hur exempelvis kön, utbildning och födelseland påverkar den vård som ges har betydelse för att kunna utjämna skillnaderna. En utmaning de kommande åren är att i ökad utsträckning använda kunskap om framtida sjukdomspanorama och befolkningens behov av hälso- och sjukvård för planering och styrning av hälso- och sjukvården. Balans mellan behov och tillgängliga resurser? I Sverige används mellan 9 och 10 procent av bruttonationalprodukten (BNP) för att finansiera hälso- och sjukvården. Denna andel är lägre än i flera motsvarande länder i västvärlden men i Sverige liksom i flertalet länder ökar kostnaderna för hälso- och sjukvård snabbare än BNP. VGRs kostnad för invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård uppgick år 2013 till 21 178 kronor per invånare, vilket är 3,5 procent lägre än genomsnittet i Sverige. Sedan föregående år har VGRs kostnad för hälso- och sjukvård räknad per invånare minskat med 0,8 procent, medan riksgenomsnittet är oförändrat. Avvikelsen mellan Västra Götaland och riksgenomsnittet förklaras till största del av lägre kostnad för specialiserad somatisk vård6, vilket delvis förklaras av lägre konsumtion. När kostnaderna strukturjusteras för kön, ålder, socioekonomi och vissa vårdtunga diagnoser minskar skillnaden mellan VGR och riket marginellt. Om kostnad per invånare hade motsvarat genomsnittet för Sverige skulle VGRs kostnader för hälso- och sjukvård öka med drygt 1,2 mdkr. En väsentlig fråga i sammanhanget är om låga kostnader påverkar tillgänglighet till och kvalitet på den vård som levereras. 3.2 Prioriteringar och det offentliga uppdraget En offentligt finansierad hälso- och sjukvård med begränsade ekonomiska resurser förutsätter prioritering och ransonering. Vertikala prioriteringar är vanligen en inomprofessionell angelägenhet och innebär att det inom ett definierat medicinskt område inte längre utförs viss diagnostik eller behandling eftersom andra åtgärder anses medicinskt mer motiverade. Idag opereras till exempel inte längre magsår och eksem behandlas inte längre med röntgenstrålning. Framtagande av regionala medicinska riktlinjer är en viktig komponent i arbetet med att definiera och stödja en sjukvård som arbetar i linje med best practice. Med horisontella prioriteringar menas att man prioriterar mellan olika patientgrupper inom ramen för det som finansieras med offentliga medel. Att i den offentliga vården välja bort estetisk kirurgi är ett exempel på horisontell prioritering, liksom att tandvården till 5 6 http://www.vgregion.se/Behovsanalysrapport Källa: SCBs räkenskapssammandrag Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 12 (47) betydande del finansieras av den enskilde patienten. Horisontella prioriteringar är ytterst en politisk fråga, där professionens roll är att tillhandahålla medicinsk bakgrundsinformation inför eventuella beslut. Hittills har horisontella prioriteringar diskuterats relativt lite inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, inte minst för att frågan är etiskt komplicerad. De krav som den demografiska och den medicintekniska utvecklingen medför kan emellertid förväntas driva fram prioriteringsdiskussioner. Alla nya läkemedel som introduceras på till exempel cancerområdet kan inte enbart finansieras genom att äldre, billigare och mindre effektiva behandlingar tas bort. Det handlar istället ofta om avancerad tilläggsbehandling i fall där meningsfull behandling tidigare inte varit möjlig. I VGR finns en etablerad modell för ordnat införande och ordnad utmönstring av såväl nya läkemedel som metoder, vilken hanterar en del av prioriteringsproblematiken. Modellen ger sjukhusen möjlighet att successivt införa nya läkemedel och metoder på ett ordnat sätt med finansiering under två till tre år. Detta för att ge ett handlingsutrymme för att hantera den långsiktiga finansieringen som slutligt prövas i de vårdöverenskommelser som tecknas. Det är viktigt att fortsätta utveckla sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Kunskapen om befolkningens behov är god i regionen och vilka hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som skulle stärka både patienter och bidra till en mer jämlikt fördelad hälsa är belyst i nationella och regionala riktlinjer. Nästa steg i arbetet är att fortsätta använda kunskapen för prioritering av hälso- och sjukvårdens resurser. Egenansvar, i betydelsen att många människor på egen hand vill och kan göra livsstilsval som ökar livslängden, minskar risken för somatisk och psykisk ohälsa samt ökar den hälsorelaterade livskvaliteten, är positivt och innebär minskat behov av sjukvård. Hälsooch sjukvården har ansvar och möjlighet att stödja och motivera till sådana val, till exempel genom att erbjuda hjälp att sluta röka, att gå ner i vikt eller att öka den fysiska aktiviteten. Begreppet egenansvar blir mer problematiskt om alla de individer som av olika anledningar inte kunnat, velat eller förstått värdet av vissa livsstilsval stigmatiseras som oansvariga och i sista ändan kanske inte får den hjälp de behöver. I ett framtida prioriteringsperspektiv kan en möjlig utveckling vara att fler områden blir föremål för medfinansiering från patienterna. En fråga som behöver diskuteras är vad som ska omfattas av det offentliga åtagandet. Klart är att om inte effektiviseringen av vården ger tillräckliga resultat så kommer etiskt och politiskt smärtsamma prioriteringsdiskussioner sannolikt att vara nödvändiga. 3.3 Vårdens kvalitet En grundläggande princip för den framtida utvecklingen av VGRs hälso- och sjukvård är att den ska vara kvalitetsdriven. För att kunna planera framtida insatser och prioriteringar är det nödvändigt att definiera tydligare vad som menas med begreppet kvalitetsdriven. Uttrycket kan användas i flera olika perspektiv: - Kvalitet används som en del i styrmodellen där utförare av hälso- och sjukvård följs upp och i viss mån ersätts efter hur väl man uppnår olika mål för i förväg definierade kvalitetsindikatorer. Mätsvårigheter har inneburit att målen ofta definieras utifrån processer snarare än utifrån direkta hälsoeffekter för patienter och befolkning. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 13 (47) - Förbättrad kvalitet uttryckt i undvikande av kvalitetsbrister och vårdskador kan frigöra resurser som kan bidra till positiva hälsoeffekter - Systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer i verksamheten prioriteras med olika former av metodstöd och innebär ständiga förbättringar. Här kan övergripande strukturer på region- och förvaltningsnivå spela en stor roll. - Värdebaserad vård innebär ett nytt sätt att se på kvalitet och på hur sjukvård kan styras för att uppnå ett ökat värde för patienten och ett effektivt utnyttjande av sjukvårdens ändliga resurser. Värdebaserad vård förutsätter specifika sätt att mäta det värde som sjukvårdsinsatser skapar för den enskilde patienten liksom utvecklade metoder att mäta resursåtgång på patientnivå. Arbetet med en kvalitetsdriven vård under de närmaste åren bör innebära insatser inom alla ovanstående områden. Mål och indikatorer måste fastställas som en del i styrsystemet. Målen måste vara långsiktiga och avse väsentliga indikatorer ur ett patientperspektiv. Kvantitativa mål som avser hela regionen kan inte utan vidare översättas till förvaltningsnivå. Det är nödvändigt att målen följs upp på den nivå där de sätts, vilket kan exemplifieras av att ett regionsjukhus som erbjuder transplantationsvård, avancerad onkologisk och reumatologisk vård inte kan förväntas ha samma låga förekomst av vårdrelaterade infektioner som ett närsjukhus. Fastställande av såväl process- som patientrelaterade indikatorer bör ske på ett systematiskt och transparent sätt och så långt möjligt avse patientrelaterade resultat. Det arbete med att införa värdebaserad vård som har inletts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset kommer att ställa stora krav på långsiktigt engagemang hos ledningar på alla nivåer och arbetet måste bedrivas i samarbete med andra sjukvårdshuvudmän, nationellt och internationellt. Ett fortsatt långsiktigt arbete för att mäta såväl patientvärde som insatta resurser är en förutsättning för att lyckas. Här kan vi använda befintliga och kommande kvalitetsregister men det finns också möjligheter om vi lyckas i arbetet att skapa en vårdinformationsmiljö som ger både stöd åt det praktiska vårdarbetet och möjlighet att samla data på ett effektivt sätt. Patientrapporterade resultat kommer att spela en stor roll i detta sammanhang. Kvalitet inom hälso- och sjukvård måste alltid definieras utifrån ett patientperspektiv, detta ställer krav på att vi låter patienter vara delaktiga i sin egen vård men också att på olika sätt påverka hur vi utformar vården och hur vi bedömer behoven av olika sjukvårdsinsatser. Den ökade nationella valfriheten efter införande av en ny patientlag är ett sätt att ge patienten mer inflytande över vårdens innehåll och utformning. Patientdelaktighet är på många sätt en kultur- och värdefråga, förbättringar i detta avseende kräver att ledningen går före med goda exempel och i handling visar vägen. 3.4 Tillgång till kompetens Medarbetare med rätt kompetens och i tillräckligt antal är en förutsättning för att bedriva vård med hög kvalitet och god tillgänglighet. VGR kommer som sjukvårdshuvudman och dominerande vårdgivare att behöva ta ett större ansvar för att utveckla, vidmakthålla och följa upp sina medarbetares kompetens. Hälso- och sjukvården utförs till stor del av legitimerade yrkesgrupper. En legitimation som har givits av tillsynsmyndigheten har varit en garanti för att personen besitter den kompetens som krävs för respektive yrke. Efter legitimationstillfället har ingen ytterligare Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 14 (47) uppföljning skett från statens sida. Det har av tradition legat ett stort ansvar på den enskilde att ta ansvar för fortsatt kompetensutveckling. Särskilt för läkarkåren har läkemedelsindustrin gjort betydande insatser för fortbildning – naturligtvis i enlighet med industrins intressen. Nu gällande överenskommelser med läkemedelsindustrin innebär att arbetsgivarna måste ta över den del av medarbetarnas fortbildning som tidigare erbjudits av industrin. Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården ställer allt högre krav på kontinuerlig fortbildning. En yrkeslegitimation är idag otillräcklig för att ensam garantera en medarbetares kompetens. Förutom den snabba kunskapsutvecklingen innebär ett varierande utbildningsinnehåll, nationellt och internationellt, att VGR som vårdgivare och arbetsgivare måste ta ett större ansvar för både utbildning och uppföljning av kompetens för samtliga yrkesgrupper, till exempel inom ramen för en tänkt VGR-akademi i regional regi. För att säkra framtida tillgång till kompetenta medarbetare i tillräckligt antal är det viktigt att kunna erbjuda arbetsförhållanden som upplevs som attraktiva. Aktuell forskning, bland annat från Sahlgrenska Akademin, visar klara samband mellan hur medarbetare upplever arbetsmiljö och hur man upplever patientsäkerhet. En fortsatt satsning på god patientsäkerhet ger också större möjligheter att locka och behålla medarbetare. För att klara kompetensförsörjningen finns fortsatt behov av att utarbeta gemensamma arbetssätt för rekrytering och introduktion av utlandsutbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Det är angeläget att PLUS (Program för lärande och utveckling i svensk hälso- och sjukvård) fortsätter och på sikt tillhandahålls för fler yrkesgrupper än läkare. En läroplattform som präglas av ett vuxenpedagogiskt förhållningssätt och där stödformer utvecklas i egen regi är av central betydelse för att omhänderta kompetens från andra länder. En viktig del i kompetensförsörjningen är också att nyttja den kompetens som finns på ett optimalt sätt. Frågan om uppgiftsväxling och införande av nya kompetenser är prioriterad. Hälso- och sjukvården har ett utbildningsuppdrag och ansvar att säkra kompetensförsörjningen. Utbildningsuppdraget gäller för både offentliga och privata vårdgivare. I uppdraget ingår bland annat att erbjuda kliniska utbildningsplatser av god kvalitet och med tillräcklig omfattning. Platser för verksamhetsförlagd utbildning är en begränsande faktor i vår organisation. Inför 2016 bör övervägas att öka antalet AT-tjänster i Västra Götaland, som en följd av ett utökat antal grundutbildningsplatser. För att påverka utbildningarnas kvantitet, innehåll och kvalitet sker samverkan med utbildningssystemet i länet. Samverkan syftar till att både den kliniska utbildningen och teorin ska hålla hög kvalitet. Det är angeläget att utbildningsinnehållet motsvarar den kompetens som verksamheterna efterfrågar. För att säkerställa detta krävs en fördjupad dialog med lärosäten och utbildningsanordnare om utbildningarnas volym och innehåll. Utifrån att det fortsatt finns ett rekryteringsbehov av framför allt yrkesgrupperna överläkare/specialistläkare, medicinska sekreterare, psykologer, sjuksköterskor och vissa specialistsjuksköterskor samt specialisttandläkare behöver de särskilt prioriteras. Dessa grupper ligger också lågt i förhållande till motsvarande genomsnittliga medellöner i riket. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 15 (47) 3.5 Vård med god tillgänglighet God tillgänglighet till hälso- och sjukvård innebär att alla invånare kan få merparten av sina medicinska behov tillgodosedda inom rätt tid, såväl inom den akuta som den planerade vården. God tillgänglighet innebär exempelvis också att öppettider och lokaler anpassas utifrån befolkningens behov och önskemål. Trots stora satsningar för att förbättra tillgängligheten till första besök på specialistmottagningar samt till planerade behandlingar och operationer minskar inte antalet väntande. Tillgänglighet till primärvård är, mätt med nationella måltal, god för merparten av invånarna i VGR. Däremot är tillgängligheten till sjukvårdsrådgivning via 1177 inte tillräckligt bra. Långa väntetider på sjukhusens akutmottagningar och högt antal överbeläggningar är ett uttryck för bristande flöden och samverkan i den akuta vården. Akut behov av sjukhusvård kan ofta förebyggas genom att på ett tidigt stadium identifiera och behandla försämringar och ökat omvårdnadsbehov hos framför allt de mest sjuka äldre. En effektivare samverkan mellan primärvård, kommun och akutsjukhus är central för att lösa dessa tillgänglighetsproblem. Arbetet med att förbättra tillgängligheten måste fortsätta och bedrivas på ett mer strukturerat och långsiktigt sätt. Kortsiktiga ekonomiska satsningar löser inte problemet på sikt. VGR måste arbeta mer genomgripande med att förbättra sin organisation för att lösa dessa frågor. Det har exempelvis uppmärksammats att svenska sjukhusläkare träffar allt färre patienter. Det handlar således i grunden om bättre ledning och styrning för att använda den stora produktionsresurs som redan finns på bästa sätt. VGR behöver bland annat förbättra: - Den tid som läkare använder för direkt patientarbete måste öka. - Administrativa uppgifter behöver i ökad utsträckning tas över av andra yrkesgrupper än läkare. Detsamma gäller vårduppgifter som kan genomföras av någon annan yrkeskategori. - En fortsatt utveckling av IT-stöd inklusive bättre journalsystem. - Indikationer, remissrutiner och rutiner för tidbokning och uteblivna besök behöver ses över. - Arbetet med regiongemensamma väntelistor till planerad vård behöver fortsätta. Ska man komma till rätta med tillgängligheten måste VGR också tydligare arbeta mot en behovsstyrd verksamhet snarare än en efterfrågestyrd. Detta innebär en potentiell värdekonflikt med tanken på patienternas valfrihet. Det finns en motsättning mellan viljan att styra besök till primärvården och patienternas möjlighet att skriva egenremiss till specialistmottagningar. Det finns en motsättning mellan kravet på primärvården att erbjuda läkarbesök inom 7 dagar och löftet att få träffa en läkare på akuten inom 1 timme. I bland annat Norge och Danmark har man sedan länge valt att styra mot mest effektiva omhändertagandenivå genom remisstvång till akutmottagning och till annan specialistvård än allmänmedicin. Oaktat det långsiktiga arbetet kommer sannolikt extra tillgänglighetssatsningar behöva fortsätta både hos interna vårdgivare och som upphandlad kapacitet hos externa leverantörer. Samtidigt måste mer fokus läggas på patientens hela väg genom vården och att VGR behöver arbeta vidare med områden som inte ingår i vårdgarantin men där det finns risk att tillgängligheten inte är tillräckligt bra. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 16 (47) Produktionsstyrning och kapacitetsutnyttjande Regiongemensam produktionsstyrning av planerad vård syftar till att öka kvaliteten, förbättra tillgängligheten och ge invånarna i Västra Götaland en likvärdig och jämlik vård, i enlighet med målbilden i Framtidens hälso- och sjukvård. En gemensam planering och styrning av produktionen ger förutsättningar för ett vårdutbud med större förmåga att möta dagens och framtidens behov. Varierande tillgänglighet och kvalitet mellan regionens sjukhus och den prognostiserade demografiska utvecklingen innebär utmaningar och krav som behöver mötas genom att regionens samtliga sjukhus ses som en samlad resurs. Arbetet med produktionsstyrning behöver ske på kort och lång sikt. Regionstyrelsen har ställt sig bakom en målbild för 2020, som innebär koncentration av operationer av höftoch knäproteser, ryggkirurgi, axelproteskirurgi, obesitaskirurgi samt ventrikel- och rektalcanceroperationer. En viktig del av det fortsatta arbetet är att utveckla former för kompetensförsörjning samt hur jour-, forsknings-, och utbildningsuppdraget säkerställs när viss verksamhet koncentreras. Det förutsätter en utveckling i tät samverkan med övrig sjukvård, såväl akut som elektiv. En av hörnstenarna i produktionsstyrningen är tanken att den vård man behöver ofta ska finns nära, medan den vård man behöver mer sällan kan koncentreras till färre platser. Det är därför nödvändigt att arbetet med att koncentrera vård samfasas med utveckling av närsjukvårdcentra både i Göteborg och i övriga delar av regionen. Utvecklingen av sjukvården i Göteborgsområdet är en central del i det fortsatta arbetet. Befolkningsökningen i Västra Götaland fram till år 2020 förväntas vara koncentrerad dit. Samtidigt är behovet av investeringar och lokaler stort, bland annat på grund av att flera sjukhusbyggnader är gamla och behöver ersättas. För att en större andel av den öppna specialistvården i Göteborgsområdet ska kunna ske utanför akutsjukhuset måste invånarna i större utsträckning än idag erbjudas attraktiva alternativ. I ett närsjukvårdssystem där primärvården är basen, samverkar primärvården, specialistsjukvårdscentrum, dagkirurgiska centrum, akutsjukhuset och den kommunala hälso- och sjukvården för patienternas bästa. Ett specialistsjukvårdscentrum ska erbjuda specialistmottagningar och öppenvård för de vanligast förekommande sjukdomarna. Syftet är att ge en effektiv vård med bra kontinuitet, hög tillgänglighet, snabbt omhändertagande, större delaktighet och en ökad trygghet där patienterna så lite som möjligt ska märka av de organisatoriska gränserna. Regiongemensam produktionsstyrning förutsätter ett gemensamt sätt att produktions- och kapacitetsplanera på regionens sjukhus. Här ingår utveckling av standard för rapportering och att säkerställa att en enhetlig regional beslutsmodell för bedömning av produktionsoch kapacitetsbehov tillämpas. Gemensam rapportering, gemensamma rutiner samt förbättrat IT-stöd är några förutsättningar för bättre uppföljning och möjlighet till omflyttning av produktion när kapacitet av olika skäl förändras på enskilda sjukhus. 3.6 Sammanhållen vård Sammanhållen vård och omsorg är särskilt viktig för de mest sjuka äldre, patienter med kroniska sjukdomar och mångbesökare. Dessa patientgrupper har ofta flera vårdgivare, många öppen- och slutenvårdstillfällen och är många gånger i behov av kommunala omsorgsinsatser. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 17 (47) Genomförandet av handlingsplanen ”Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland” bidrar till stärkt samverkan kring äldrearbetet i länet och arbetet enligt denna behöver fortsätta, utvärderas och förnyas. Patienter med kroniska sjukdomar har stora behov som vården inte alltid tillgodoser idag. Den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 2014-2017 fokuserar på prevention, patientcentrerat arbetssätt och kunskapsbaserad vård. VGR behöver satsa på att förbättra dessa patienters vård. Omhändertagandet av gruppen mångsökare, det vill säga patienter som sökt 3 eller fler gånger på akutmottagningarna de senaste 6 månaderna, kan också förbättras. VGR kommer att satsa på insatser i ordinarie sjukvård, bland annat via så kallade omsorgskoordinatorer, för att förbättra vården för mångsökarna. Gemensamma behov för målgrupperna är hälsofrämjande åtgärder och tidig upptäckt av kroniska sjukdomar. Vården för målgrupperna behöver bli mer kunskapsbaserad. Patienter och anhörigas medverkan och delaktighet är viktig. Patienterna i målgrupperna behöver ha säkra övergångar i vården och undvikbar slutenvård behöver minskas. Många i målgrupperna är beroende av att det finns en god samverkan mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal omsorg. Det är viktigt att skapa trygghet för individen vilket är möjligt genom ett bra samarbete i vårdkedjan inte minst mellan vårdcentralen och kommunen. En förbättrad och standardiserad utskrivningsprocess, ökade möjligheter till hembesök, samordnad individuell vårdplanering och på sikt ett sammanhållet journalsystem för sjukhus, primärvård och hemsjukvård är exempel på insatsområden under planperioden. Nuvarande anslag om 50 mnkr för närsjukvårdsutveckling inklusive prehospital vård behöver kvarstå för att stödja förbättringsarbetet. Regional utvecklingsplan för psykiatrin Personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Idag uppfylls inte dessa krav inom Västra Götaland. Personal- och kompetensbehoven i psykiatrin är stora. I Socialstyrelsens utvärdering framkommer dessutom oroväckande skillnader i hälsa, dödlighet och levnadsförhållanden för personer med psykisk ohälsa. Därför har Regionfullmäktige antagit en regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin. Följande åtgärder lyfts i planen: - Utveckla omhändertagandet efter olika diagnosgruppers behov. - Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna. - Förändra heldygnsvården för en bättre evidens, kompetens, bemötande, större inflytande för patienter och närstående samt vårdmiljö. - Främja den kroppsliga hälsan hos patienter inom specialistpsykiatrin. - Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer - Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning av flera personalgrupper inom psykiatrin. Utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin kommer att revideras under 2015. Primärvårdens roll som första linjens sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa är en utvecklingsfråga under planperioden. Den rollen behöver fortsatt beskrivas i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård och det kan komma att behövas resursförstärkning till primärvården för att klara uppdraget. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 18 (47) När de regionala utvecklingsplanenen ska genomföras är det centralt att fortsätta arbeta regiongemensamt, som vid planernas framtagande. Utbildningssatsningar kan med fördel göras regionalt, och finansiering för detta behöver säkras. Regional utvecklingsplan för cancervård Antalet individer som insjuknar i cancer ökar till följd av bland annat fler äldre och ändrade levnadsvanor. Dessutom lever alltfler individer med cancer. Cancer är för många en kronisk sjukdom. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete sker inom cancervården. Nya behandlingar tillkommer, de medicinska resultaten förbättras och fler patienter överlever den akuta fasen av sjukdomen. Alltfler cancerpatienter har genom tillkomsten av kontaktsjuksköterskor fått en fast vårdkontakt. Den palliativa vården har utvecklats och når alltfler patienter med behov av smärtlindring. Under första kvartalet 2015 kommer förslag till en ny regional utvecklingsplan för cancervården och tiden fram till 2020 att redovisas. I planen framgår förslag till mål och åtgärder för att vidareutveckla cancervården. En viktig åtgärd i utvecklingsplanen är att införa standardiserade vårdförlopp efter dansk förebild. Syftet är att korta patienternas väntetid från välgrundad misstanke om cancer fram till dess behandling startar. En nationell satsning kommer att göras för att korta väntetiderna 2015 – 2018. Tillkommande finansiering från staten uppgår till 2 miljarder kronor fördelat med 500 miljoner per år under perioden. VGR planeras delta i den nationella satsningen och arbeta målmedvetet för att korta patienternas väntetider i cancervården. 3.7 Ersättningsmodeller som stödjer önskad utveckling Styrsystem, ersättningsmodeller och uppdrag för hälso- och sjukvården i VGR styr idag inte alltid åt samma håll, vilket bidrar till oklara eller kolliderande styrsignaler och medför risk för bristande helhetssyn. Det är en förutsättning för fortsatt förbättring av hälso- och sjukvården att de styr- och stödsystem som används tydligt stödjer och styr mot önskvärd utveckling. En ersättningsmodell beskriver hur en verksamhet får betalt för att utföra sitt uppdrag. Ekonomiska drivkrafter kan vara ett kraftfullt styrinstrument, vilket gör att det är viktigt hur ersättningsmodellerna utformas. Det är en utmaning att åstadkomma ersättningsmodeller som minimerar skarvarna mellan olika vårdgivare och motverkar att patienter hänvisas till någon annan av ekonomiska skäl eller att tid och kraft läggs på att diskutera vem som ska betala en nödvändig åtgärd. Fokus för alla måste vara att bidra till bästa möjliga hälsa för invånare och patienter i Västra Götaland. Nya ersättningsmodeller behöver därmed stödja ett hälsofrämjande perspektiv. Utmaningen är att skapa incitament för vårdgivarna att fokusera på ett förbättrat hälsoutfall och att göra vårdprocessen så effektiv som möjligt, både för patient och vårdgivare. Ersättningsmodeller för hälso- och sjukvård förutsätter som regel robusta beskrivningssystem med data av god kvalitet. Detta är också en förutsättning för att det ska vara möjligt att dra korrekta slutsatser av uppföljning och analys. Tyvärr finns det idag brister i registreringskvalitet. Det finns även behov att vidareutveckla beskrivningssystemen så att de fångar den utveckling som sker mot att allt mer avancerad Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 19 (47) vård kan genomföras inom öppenvård och ökad användning av tjänster som inte fordrar kontakt öga mot öga. 3.8 Nationella initiativ Det är inte enkelt att förutsäga vilka statsbidrag för hälso- och sjukvård som kommer att vara aktuella under planperioden. Vad nu kan överblickas kommer den särskilda satsningen för ökad tillgänglighet inom cancerområdet (500 mnkr) att kvarstå, liksom sjukskrivningsmiljarden, rehabiliteringsgarantin och statsbidraget för psykisk ohälsa. Oklarhet råder gällande den så kallade ”kömiljarden”/”professionsmiljarden”. Riksrevisionen presenterade hösten 2014 en granskning av hur överenskommelserna mellan regeringen och SKL fungerat som styrmedel inom hälso- och sjukvården7. Sammantaget gör Riksrevisionen bedömningen ”att regeringen har använt överenskommelser på ett sätt som styr vad landstingen gör inom vården till den grad att det rubbat balansen mellan landstingen och staten när det gäller styrningen av vården.” Riksrevisionens bedömning och rekommendationer bör leda till att VGR tar fram en strategi för denna typ av specialdestinerade statsbidrag. I strategin behöver klargöras hur man långsiktigt ska utforma och finansiera den verksamhet som omfattas av olika nationella satsningar. Patientlag Syftet med den nya patientlagen (SFS 2014:821), vilken gäller från den 1 januari 2015, är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Lagen ger patienten möjlighet att inom planerad öppenvård välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Hemlandstinget ska bekosta den vård som en patient får i ett annat landsting, under förutsättning att det förstnämnda landstingets remissregler följs. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas samtidigt till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Lagen innebär att landstingen inte längre kommer att kunna prioritera de egna invånarnas vård, utan att det medicinska behovet är avgörande oavsett hemlandsting. Det innebär i förlängningen att landstingens möjligheter att styra över sina kostnader för den öppna vården påverkas. Regeringens bedömning är att den nya lagen endast innebär marginella kostnadsökningar för landstingen. Vilket det faktiska utfallet blir för ett enskilt landsting kan förväntas påverkas av tillgänglighet till planerad öppenvård i det egna och angränsande landsting. Lagen kan förväntas medföra ökade behov av samordning mellan landstingen av vilken vård som ska bedrivas inom det offentliga uppdraget. Landstingens möjlighet att göra egna prioriteringar minskar. Kraven på att medicinska riktlinjer är enhetliga i landet ökar. Patientrörlighetsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv om patienträttigheter vid gränsöverskridande vård (Patientrörlighetsdirektivet) syftar till att göra det lättare att få tillgång till en säker gränsöverskridande hälso- och sjukvård i Europeiska unionen. Ett antal patienter använder 7 Överenskommelse mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården - frivilligt att delta men svårt att tacka nej (RIR 2014:20) www.riksrevisionen.se/2014_20_nyhet Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 20 (47) sig av denna möjlighet. Det rör sig om relativt begränsade strömmar, även om antalet försiktigt ökar är utvecklingen på sikt svårbedömbar. 3.9 Forskning och utveckling inom hälso- och sjukvård (Life science) VGR har uppdraget att inom hälso- och sjukvården även ansvara för forskning och utveckling. Detta ansvar innebär att sjukvården hyser den forskning som sker i samverkan med universitet, högskola och näringsliv. Genom det infrastrukturella innovationssystemet utgör sjukvården även testbana och eventuell användare av de nya upptäckter som uppkommit inom forsknings- och utvecklingssystemet. 2014 påbörjades en regionalisering av läkares grundutbildning i och med ett ökande uppdrag vid Sahlgrenska Akademin. Ett begränsat antal studenter påbörjade därför sin kliniska utbildning vid Skaraborgs Sjukhus. Detta studentantal kommer att öka successivt under budgetperioden. Universitetets närvaro och grundutbildningsuppdraget markerades med ett särskilt avtal mellan Sahlgrenska Akademin och VGR. Under kommande budget period kommer denna satsning att behöva stärkas och en eventuell liknande etablering av utbildning för läkare vid övriga sjukhus kommer att innebära ytterligare resursanspråk. VGR har antagit ett program som innebär ett flertal satsningar på forskning och utveckling inom Life Science. Bland dessa kan nämnas bildandet av Gothia Forum, Registercentrum och byggnationen av Bild- och Interventionscentrum. En statlig satsning på klinisk forskning kommer att förläggas till Göteborg, som en nationell nod för klinisk prövning. Den nationella noden ska drivas av Vetenskapsrådet i samverkan med Gothia Forum. En bred satsning inom molekylär medicin med både statlig och extern finansiering sker under 2015-2025, genom en unik samverkan mellan Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Göteborgs Universitet, Astra Zeneca och VGR. Tillsammans omfattar satsningen 620 mnkr under perioden. Satsningen och etableringen av molekylär-medicinskt centrum ställer omfattande krav på att regionens och sjukvårdens infrastruktur för FoU vidareutvecklas och harmonieras mot liknande strukturer i landet. De strukturella satsningar som behöver göras för att möta det nationella uppdraget utgör framför allt förstärkningar inom patientoch kvalitetsregisterfunktionerna inom Regionalt Registercentrum och regionkansliet, Regional biobank samt nya funktioner att sammankoppla dessa enheter inom bioinformatikområdet. Under perioden beräknas regionens satsning inom translationen av den molekylära medicinen omsluta 150 mnkr. Det mest avgörande för att regionens system för FoU ska hävda sig nationellt är att det kan kopplas mot kompatibla system nationellt och internationellt. För att detta ska kunna uppnås är genomförande av ett sammanhållet IT-buret vårddokumentationssystem ett absolut måste. 3.10 Framtidens vårdinformationsmiljö VGR har tillsammans med Stockholms läns landsting och Region Skåne (3R) påbörjat ett arbete med att skapa framtidens vårdinformationsmiljö. Den bärande idén är att ta ett helhetsgrepp på systemstrukturen i sjukvården och utveckla en sammanhållen informationsmiljö som utgår ifrån invånarens behov och ger stöd åt det praktiska vårdarbetet. Systemet ska också ge möjlighet att samla data till verksamhetsutveckling och forskning på ett effektivt sätt. Eftersom de tre stora regionerna/landstingen arbetar tillsammans är målsättningen att skapa lösningar som kan omfatta merparten av svensk Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 21 (47) sjukvård. För att definiera och beskriva behoven i den framtida vårdinformationsmiljön krävs omfattande deltagande från sjukvårdens olika verksamheter och professioner. Behovsanalysen ska sedan översättas till tekniska lösningar för upphandling. Att utrangera gamla system i takt med att det nya etableras kommer också att kräva omfattande arbete. Arbetet kommer att kräva stora resurser, både i fråga om budget och om tid för vårdens personal. Liknande projekt i andra nordiska länder har varit mångmiljardinvesteringar under en flerårsperiod. - - att ha en driftsatt systemlösning inom 3R som skapar förutsättningar för ett informationsutbyte och en kommunikation över organisationsgränser och huvudmannaskap. att etablera samverkan mellan informationsteknik och verksamhetsutveckling som omfattar både standardiserade termer/begrepp och standardiserade processer Arbetet kommer att kräva stora resurser både i fråga om budget och om tid för vårdens personal. Som en fingervisning beräknades motsvarande arbete i Finland (Apottiprogrammet), med en omfattning jämförbar med VGR, kosta 4 mdkr. 4. Västra Götaland 2020 Den regionala strategin för Tillväxt och utveckling – Västra Götaland 2020 en utgångspunkt för Västra Götalandsregionens arbete med tillväxt och utveckling. Arbetet sker inom de 32 prioriterade frågor som täcker de tre dimensionerna i hållbar utveckling: ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. De prioriteringar inom ramen för Västra Götaland 2020 som lyfts fram i budgetunderlaget är i stort sett utformat efter de resurser vi har för närvarande. I några fall ingår dock förslag på prioriteringar som bedöms kräva ytterligare tillskott. 4.1 En ledande kunskapsregion Ungt entreprenörskap Andelen unga som kan tänka sig att bli företagare ska öka. När fler får möjlighet att utveckla och använda sin kreativitet skapas en grogrund för förnyelse och innovationsprocesser. Ungdomars kreativitet och entreprenörskap är en prioriterad fråga. Genom en kraftsamling på unga skapas förutsättningar för en långsiktigt strukturpåverkande förändring mot ett entreprenöriellt samhälle. Arbetet kommer att lägga grunden för såväl anställningsbarhet på kort sikt som ökat nyföretagande på längre sikt. Satsningarna ska ske på bred front och inkludera fler grupper än idag. Bland annat behövs förstärkta satsningar på yrkesinriktade linjer, unga på landsbygd och ungdomar utanför skolmiljön. Nyföretagande som speglar samhällets mångfald och sociala utmaningar Kvinnors och utrikes föddas företagande ska öka. Ett starkt företagsklimat med bredd och spets innebär att en mångfald av företag och företagsformer har förutsättningar att utvecklas. För att nå sysselsättningsmålen krävs en bred satsning på nyföretagande. Vi ska, tillsammans med aktörer i regionen, ta fram en regional strategi för ökad samordning, kvalitet och tillgänglighet till de samhällsfinansierade rådgivningsinsatserna. Särskilt prioriterade grupper är unga, kvinnor och utrikes födda. Socialt entreprenörskap hos föreningar, kooperativ och sociala företag behöver också stärkas ytterligare. Även inom Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 22 (47) vår egen organisation, Västra Götalandsregionen, behöver nyskapande och intraprenörskap uppmuntras och stimuleras. Innovativa tillväxtföretag Det behövs fler nya och växande företag, företag som har potential att nå en internationell marknad. Inflödet av företagsidéer behöver öka och starten av innovativa kunskapsbaserade företag behöver underlättas. Kompetens, jämställdhet och kapital är viktiga framgångsfaktorer. Vi ska stärka samarbetet med nationella myndigheter och aktörer för att kunna ta nästa steg i att höja kvalitet och jämställhet i den stödjande innovationsinfrastrukturen bl.a. Science Parks8 och inkubatorer9. Några av inkubatorerna i Västra Götaland håller, enligt internationell rankning, absolut världsklass. Dessa kvaliteter ska spridas till fler. Innovationsförmågan i små- och medelstora företag ska öka. Marknadens behov av nya varor, tjänster och processer ställer ökade krav på innovationsförmåga, produktivitet och internationalisering i våra små och medelstora företag. Insatser för att underlätta kunskapsöverföringen mellan företag och kunskapsleverantörer som science parks, industriella utvecklingscentra, forskningsinstitut, högskolor bör förstärkas och tillgängliggöras för fler. Tillgång till kapital från start till utvecklingsfas behöver fortsatt samordnas och stärkas. FoU-intensiteten, mätt som FoU-utgifter per sysselsatt, är betydligt lägre i små företag än i stora. Insatser för att stimulera till ökade FoU investeringar genom bl.a. medverkan i EUs FoU program är därför angelägna. Insatserna kommer att samordnas genom ett nytt regionalt handlingsprogram för ökad konkurrenskraft i små och medelstora företag. Västsvenska kluster med innovationskraft Konkurrens- och attraktionskraften inom västsvenska kluster ska öka. För att klara konkurrensen om kompetens, kapital och företag, krävs att näringsliv, akademi och offentliga aktörer i Västra Götaland kraftsamlar inom områden där vi är eller har potentialen att vara världsledande. Life science, hållbara transporter, hållbar stadsutveckling, grön kemi, marin miljö och marina sektorer är fem styrkeområden som särskilt pekats ut i VG 2020. Inom samtliga områden finns avgränsade frågor där Västra Götaland är eller har ambitioner att vara internationellt ledande. Andra starka områden där ett aktivt utvecklingsarbete ska drivas är textil/mode/design, material (inklusive Grafen) och hållbar produktion, kulturella och kreativa näringar, förnybar energi, livsmedel och gröna näringar, IT samt besöksnäring. Insatser för att stärka innovationskraften i klustren ska riktas mot att etablera forskningssamarbeten med internationell lyskraft, genomföra test och demonstrationsprojekt där ny kunskap omsätts till handling och att attrahera kompetens, kapital och företag till regionen. Arbetet ska drivas så att nya kluster och ny företagsamhet kan utvecklas ur nuvarande specialiseringar. Science Parks i Västra Götaland10 med sina ”öppna arenor” för samproduktion utgör en viktig infrastruktur för 8 Samverkansmiljö för forskning och innovation Inkubatorer erbjuder en dynamisk process för utveckling av människor, affärer och företag. Inkubatorn bistår entreprenörer med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kontorsservice. 10 Johanneberg Science Park (Göteborg), Lindholmen Science Park (Göteborg), Sahlgrenska Science Park (Göteborg), Gothia Science Park (Skövde), Innovatum teknikpark (Trollhättan), Textile and Fashion Center (Borås) 9 Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 23 (47) klusterarbetet. Inom forskning och test-och demonstration finns det behov av nya utvecklingsprojekt, framför allt inom hållbara transporter och life science. Kraftfulla satsningar inom detta område kräver utökade ekonomiska satsningar. Västra Götalandsregionen ska bli världsledande i innovationsupphandling för ökat nyskapande, kund- och affärsnytta. Innovationsupphandling är ett nytt verktyg för att stimulera utveckling av nya idéer och lösningar. Västra Götalandsregionen har en möjlighet att ligga i framkant inom detta område. Under 2015 inleder Västra Götalandsregionen ett systematiskt arbete med att tillämpa innovationsupphandling med målet att 2018 vara bland de ledande i Europa på området. Insatserna riktar sig inledningsvis mot de prioriterade klustren. Under perioden 2015-2018 etableras även samarbete kring innovationsupphandling med kommunerna i syfte att få ytterligare kraft och effekt i arbetet. 4.2 En region för alla Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet Väl fungerande transporter och högkvalitativ IT-infrastruktur är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv och för att ge alla invånare bra förutsättningar att ta tillvara Västra Götalands samlade utbud av arbete, utbildning och kultur. Utveckla infrastrukturen i enlighet med den nationella och den regionala transportinfrastrukturplanen Ett transportsystem med låg miljöpåverkan förutsätter bland annat ett väl fungerande och utbyggt järnvägsnät. Alla järnvägslinjer in mot Göteborg har idag kapacitetsbrister och ofta också en otillräcklig standard. Framförallt när det gäller att få till en satsning på de så kallade länsjärnvägarna ser vi att det krävs ett starkt engagemang från VGRs sida och sannolikt även fortsatta ekonomiska insatser. Regionen bidrar med underlag till det av regeringen utsedda uppdraget ”Sverigeförhandlingen”. Inom ramen för detta uppdrag kommer alternativa finansieringslösningar att föreslås. Vi ser att vi alltmer kommer att behöva utnyttja alla delar av transportsystemet, inkluderande möjligheterna till sjötransporter upp i Göta älv och Vänern. Här krävs stora investeringar i nya slussar men även ett utvecklat RIS (River Information Servicesystem) för att säkra en utveckling av sjötrafiken. På vägsidan vad gäller de stora stråken och med den nu beslutade utbyggnaden av E20 att på sikt bygga ut en ”2+2 väg” hela sträckan så är det nu främst E45 väster om Vänern som kvarstår. Men länsvägnätet har fortfarande stora behov vad gäller tillgänglighet men även trafiksäkerheten behöver förbättras. För att ha beredskap för oförutsedda behov inom infrastrukturområdet kan utökade ekonomiska resurser för medfinansiering eller förskottering behövas under perioden. Snabb järnvägsförbindelse Göteborg – Oslo Det är fler som arbetspendlar från Sverige till Norge än från Sverige till Danmark. Jernbaneverket har 2014 fått i uppdrag att under 2015 tillsammans med Trafikverket utreda förbättringar på sträckan Oslo – Göteborg. Vi ser mycket positivt på detta uppdrag men ser samtidigt att vi måste fortsätta vårt arbete med att få sträckan Öxnered – Halden, ”missing link”, prioriterad i respektive lands nationella planer. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 24 (47) Utveckla arbetet med att använda digitaliseringens möjligheter i enlighet med den digitala agendan för Västra Götaland Digital agenda i Västra Götalands län syftar till att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Regionens digitala agenda har tre övergripande mål: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En del av de delmål och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. Detta kommer att kräva ytterligare personella och ekonomiska resurser. Den regionala digitala agendan förväntas antas tidigt 2015. Driva på arbetet med regionens bredbandsutbyggnad Bredband och IT-tjänster är en integrerad del av all verksamhet. En förutsättning för att nå våra tillväxtmål är att det finns bra bredband samt lättanvända och säkra IT-tjänster för medborgare och näringsliv. IT ingår som en del av samhällets grundläggande infrastruktur. VGR bidrar redan finansiellt till en utbyggnad och förtätning av fibernätet i delar av länet där marknadens intresse inte finns. Intresset för att bilda byalag för att bygga ut fibernätet den sista delen till enskilda fastigheter är stort men förutsätter också ekonomiska bidrag från staten via landsbygdsstödet. Inom IT-bredbandsområdet finns flera problemställningar som kräver ett fortsatt starkt engagemang från VGR:s sida. Det gäller förutom finansieringsfrågor, stöd och rådgivning även möjligheterna att säkra en fungerande konkurrens där det regionala bredbandsbolaget Netwest kommer att bidra på ett bra sätt. Utveckla en regional framtidsbild Utvecklingen av en långsiktig hållbar region förutsätter en gemensam övergripande framtidsbild av regionens fysiska struktur. Bostadsplaneringskommittén kommer under 2015 att presentera ett förslag som kan påverka regionens roll vad gäller den fysiska planeringen. I dagsläget är det svårbedömt vad förslaget innebär men kan betyda ett utökat ansvar och därmed behov av främst personella resurser. Ökad delaktighet och regional balans Ungas möjligheter till utbildning och arbete Västra Götaland ska ha de bästa förutsättningarna i Sverige för att erbjuda praktikplatser och anställningar till unga. Praktik ger elever och studerande förståelse om hur det är att jobba och delta på en arbetsplats. Praktikperioden ökar också individens förmåga att göra välgrundade utbildnings- och yrkesval inför framtiden. En ökad samordning av praktikplatser gör att elever och studerande inte behöver förlita sig på egna kontakter och nätverk. Samtidigt möjliggör samordningen en tydlig väg in för företag och organisationer och underlättar därmed samverkan mellan skola och arbetsliv. System för praktiksamordning ska etableras i hela Västra Götaland i syfte att ge elever och studerande likvärdiga möjligheter att få en praktikplats. Västra Götalandsregionen har möjlighet att som stor arbetsgivare vara ett föredöme vad gäller att erbjuda praktikplatser och göra insatser för unga arbetssökande. De satsningar som inletts med programmet ViA – Västra Götalandsregionens introduktionsanställning för unga arbetslösa skalas upp under Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 25 (47) perioden. En överenskommelse med andra stora arbetsgivare i Västra Götaland om motsvarande insatser kan ge stora effekter. Satsningen på sociala investeringar syftar till att genom tidiga insatser främja barn och ungas framtida utveckling och hälsa. Investeringarna är inriktade på att öka andelen barn och ungdomar som slutför grundskolan med godkända betyg. Stöd ges till verksamheter där Västra Götalandsregionen och kommunerna samverkar för barnens bästa. I verksamheterna kommer nya metoder och arbetsmodeller att utvecklas och utvärderas. Kompetensmatchning på arbetsmarknaden Det ska finnas tillgång till en kvalitetssäkrad validering och studie- och yrkesvägledning till alla som har behov. För många invånare blir vägen till arbetsmarknaden onödigt lång. Det kan handla om tidigare val inom utbildningssystemet som begränsat individens möjligheter eller erfarenheter och kompetens som inte synliggörs tillräckligt. För att förkorta vägen till arbetsmarknaden krävs gemensamma satsningar på både vägledning och validering. Inom studie – och yrkesvägledningen behöver kunskapen förstärkas om arbetsmarknaden och arbetslivet för att ge elever och studenter förutsättningar för välgrundade val utbildnings- och yrkesval. Validering som verktyg har potentialen att kapa tiden i utbildning för personer med tidigare erfarenhet och bidra till att individer kommer i sysselsättning snabbare. Fortsätta satsningar på Validering Väst ska göras under perioden. Färre företag och organisationer ska uppleva en brist på kompetent arbetskraft. För att på ett effektivt sätt tillgodose framtida kompetensbehov behövs anpassning från både utbildningsanordnare och arbetsliv. Fler företag behöver arbeta med strategisk kompetensförsörjning och fler forum och kontakter mellan företag, utbildningsanordnare och andra relevanta aktörer behöver skapas. Västra Götalandsregionen ska särskilt satsa på kompetensmatchning kopplat till behoven inom små- och medelstora företag samt till behoven inom prioriterade kluster/styrkeområden. Som en följd av ökad segregation och försämrad matchning på arbetsmarknaden ser vi stora behov av en bättre koppling mellan arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen, inklusive validering. Här pågår en diskussion om vilka uppgifter regionen kan ta på sig. Detta kan kräva ytterligare ekonomiska och personella resurser. Utveckla kunskap och metoder för att bidra till rättighetsbaserat arbetssätt De mänskliga rättigheterna är universella och odelbara. Människor som får sina rättigheter tillgodosedda kan också bidra till tillväxt, samhällsutveckling och en social hållbarhet. Vi har som offentlig aktör skyldighet att bidra till att människor bland annat ska ha tillgång till utbildning, arbete, bästa möjliga vård samt möjligheter att uppleva och utöva kultur för att kunna uppnå god hälsa och goda livsvillkor. Detta innebär stora möjligheter och stora utmaningar, både i rollen att ge service och i arbetsgivarrollen. Vårt samhälle blir mer och mer segregerat. Segregation kan definieras som socioekonomisk, etnisk eller demografisk. Utmaningen för samhällsaktörerna är att forma ett systematiskt samarbete kring ökad integration och ökat skydd för de grupper där skyddet idag är svagt. Västra Götalandsregionen är en stor arbetsgivare som har möjlighet att bidra till rätten till arbete till unga, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning. Som arbetsgivare kan vi verka för ett ökat uttag av föräldraledighet bland män och att bryta den Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 26 (47) könssegregerade arbetsmarknaden genom att få fler män att ta plats i kvinnodominerade yrken. Detta bidrar till ökad jämställdhet generellt sett och till att trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen inom Västra Götalandsregionen. Flera nationella initiativ kommer att påverka regionala förutsättningar. Den nya patientlagen som träder i kraft 2015 stärker och tydliggör patientens ställning samt främjar patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Från och med sommaren 2015 ställer Diskrimineringslagen utökade krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning vilket kan innebära ett utökat ansvar och utökade kostnader. Den tidigare regeringens strategi för romsk inkludering 2012-2032 kommer att ställa krav på våra verksamheter att bättre uppmärksamma romers situation. Internationell och nationell lagstiftning stärker successivt möjligheterna att ställa sociala krav i upphandlingen. Minska skillnader i hälsa För att minska skillnaderna i hälsa måste Västra Götalandsregionen tillsammans med länets kommuner och andra regionala aktörer kraftsamla kring centrala utmaningsområden. I Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland11 har en rad samhällsaktörer gemensamt identifierat en struktur för att möta ojämlikhet i hälsa. Här synliggörs behov av åtgärder som formar strukturen och förutsättningarna för människors vardagsvillkor som t.ex. skola och utbildning, arbetsmarknadens villkor, boendesegregation, diskriminering och hälso- och sjukvård. Trygga och goda uppväxtvillkor, ökat arbetsdeltagande och åldrande med livskvalitet är områden som har identifierats som centrala inom både VG2020 och Samling för social hållbarhet. Inom dessa områden handlar det om fortsatta åtgärder i samverkan med andra aktörer. Utöver ett jämlikhetsperspektiv som i första hand fokuserar på skillnader i hälsa måste man även beakta de demografiska förändringar som sker, där det blir en allt större andel av invånarna blir 65 år eller äldre. Störst utmaning blir detta för en del små kommuner som har minskade befolkningsantal, eftersom minskningen framför allt sker bland de yngre. Ansvaret för utvecklingen av välfärdsfrågorna delas mellan många aktörer. Det behövs mötesplatser eller strukturer för legitim och långsiktig politisk samverkan på central nivå, för att möta upp och stödja befintliga strukturer på lokal nivå. Arbetet med att teckna avsiktsförklaringar fortsätter och andra former för samverkan prövas. Systemen för att följa och analysera utvecklingen av ojämlik hälsa i Västra Götaland behöver utvecklas. Dels genom att utarbeta nya metoder men även att lägga ett ojämlikhetsperspektiv på befintliga kartläggningar och mätsystem. Det finns behov av att i bred samverkan mellan politik, praktik och teori fortsätta stimulera till kunskaps- och metodutveckling för att nå utsatta grupper. 4.3 En region där vi tar globalt ansvar Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Det långsiktiga målet handlar om att skapa förutsättningar för att invånarna i Västra Götaland år 2030 ska ha möjlighet att kunna leva i en region som är oberoende av fossila bränslen och där vi tar vårt ansvar för utvecklingen globalt. Takten i omställningsarbetet 11 Länk: http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Folkhalsa Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 27 (47) måste öka om målet ska nås vilket kräver ökade resurser. I flera fall krävs att det offentliga Västra Götaland behöver gå före och visa vägen. Det kan också krävas stöd för genomförande av överenskommelsearbetet för att nå målet. En fossiloberoende ekonomi kräver åtgärder och överenskommelser inom transporter, energitillförsel, klimatsmart boende, hållbar stadsutveckling och utveckling land/stad. Insatserna måste ske långsiktigt. Därför måste satsningarna öka för att nå en större produktion av energi från sol och vind samtidigt som andelen förnybara drivmedel inklusive biogas ökar. Ett mer energieffektivt byggande och effektivare transporter måste stimuleras. Vid beslut om att stödja ett centrum för resurseffektivt byggande krävs ca 3-5 mnkr. Den slutliga kostnaden kommer att beslutas i samband med en överenskommelse mellan intressenterna vid bildandet. Solenergitekniken är idag väl beprövad. Samtidigt finns potential för att utveckla nya användningsområden och att ytterligare förbättra effektivitet hos befintliga system. De senaste åren har konkurrenskraften för solenergi förbättrats och marknaden växt, men för ett verkligt marknadsgenombrott behövs fortfarande olika former av marknadsstimulans och en ökad efterfrågan. Målet med vindkraftsarbetet i Västra Götaland är att producera mer el och skapa fler arbetstillfällen från vindkraft. Västra Götaland och Skåne är de län som har störst potential att producera biogas från restprodukter (avloppsslam, hushålls- och industriavfall, gödsel, restprodukter från lantbruket) och åkergrödor. Programmet för biogasutveckling 2014-2016 i Västra Götaland visar den politiska vilja som finns på regional nivå. De extra resurser som funnits via landsbygdsprogrammet 2014 finns inte under 2015. För att återställa nivån krävs ökade resurser från 2016. Handlingsprogrammen för energi, transporter och livsmedel styr prioriteringarna. Dessa bör prövas löpande utifrån resultatet av arbetet med VG2020 och handlingsprogrammen. Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Genom att fokusera på att minska resursanvändningen så minskar vi också vår klimatpåverkan, avfallsmängd och påverkan på den biologiska mångfalden samt våra kostnader. Detta öppnar upp för cirkulära affärsmöjligheter12 för hur människors behov kan tillgodoses. Resurser behövs för att driva handlingsprogrammet för att skapa utvecklingssatsningar och medvetna inköp som stimulerar denna utveckling. Samtidigt stärks Västra Götalands konkurrenskraft och våra förutsättningar för att säkra jobb, en god miljö och social trygghet även för framtida generationer. Barn är en prioriterad målgrupp i arbetet för att undvika hälso- och miljöfarliga ämnen. Trä och textil är prioriterade områden för utveckling av nya produkter. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet 12 Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett företag, samhälle eller en organisation, som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används. Råvaror, material och produkter cirkulerar i kretslopp där deras värde består och kan användas igen för att skapa nytta och tillväxt. När detta inte längre är möjligt återgår de tillbaka in i naturens alternativt av människan skapade kretslopp. Dagens ekonomiska system är baserat på en linjär modell där råvaror förädlas, blir till produkter som används för att sedan bli till sopor. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 28 (47) De verksamheter som VGR driver och finansierar ska ha en tydlig miljöprofil och vara föregångare i miljöarbetet. VGRs miljöarbete syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling med mål om låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. Ett framgångsrikt miljöarbete i Västra Götalandsregionens egna verksamheter visar att vi är trovärdiga i arbetet med att skapa hållbar regional utveckling av produkter som kan nå globala marknader. Målet för Västra Götalandsregionen är att vara oberoende av fossilt bränsle och energi år 2020. Prioritet är på transporter (kollektivtrafik, egna personbilar, lätta lastbilar, godstransporter, ambulanser, sjuktransportfordon) och energi för uppvärmning, kylning och drift av egna fastigheter. Energianvändningen i egna lokaler ska samtidigt halveras till 2030 jämfört med 1995. En mängd miljö- och hälsofarliga ämnen ingår i de kemiska produkter och varor som Västra Götalandsregionen köper in. Bristfällig rening vid produktion av aktiva läkemedelssubstanser påverkar miljön och vården negativt. Mål om ökad andel ekologisk mat minskar kemikalieanvändningen. För att VGR framgångsrikt ska möta utmaningen giftfri miljö behövs ett mer effektivt arbete med krav på de varor, läkemedel och kemiska produkter vi köper in och att vi kontinuerligt byter ut dem som innehåller farliga ämnen. Resurssmarta flöden ger minskad avfallsmängd, miljöpåverkan och minskade kostnader. Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska. Det gäller förbrukningsmaterial inom sjukhusvård, återanvändning av möbler och minskat matsvinn. För att kunna ge stöd till verksamheterna och utveckla området krävs extra personella resurser. En del finansieras via planerat klimatväxlingsprogram men stöd behövs förstärkning av arbetet med att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier i varor och av arbetet med minskad resurs och klimatpåverkan från materialanvändning. Att stötta med relevanta miljökrav i inköpsprocessen är nödvändigt för att få resultat. Hållbar landsbygdsutveckling med samspel stad och land Förutsättningarna för landsbygdsutveckling och för de gröna näringarna ska vara starka i Västra Götaland. Hur väl samspelet mellan stad och land fungerar är avgörande både för att nå en hållbar stadsutveckling och för en levande och hållbar landsbygd. Insatserna för att koppla ihop landsbygds- och stadsutvecklingen bör intensifieras. Även insatserna för samordnade servicelösningar på landsbygden är beroende av ett väl fungerande samspel mellan stad och land. 4.4 En region som syns och engagerar En region som syns och engagerar utgör en fortsatt satsning på att stärka och profilera Västra Götaland som ett attraktivt område präglat av ett livaktigt kulturliv, av möten, evenemang och nyskapande. Detta arbete avspeglas på många håll i budgetunderlaget. Prioriteringar inom kulturområdet återfinns i avsnitt 6. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt Västra Götalandsregionen som folkvalt regionalt organ samspelar vertikalt i flernivåstyret med europeiska, nationella och kommunala beslutsnivåer och behöver förstå, tolka och försöka påverka dessa nivåers beslut i frågor av vikt för Västra Götaland. Därtill har Västra Götalandsregionen en ständig horisontell samverkan med regioner och andra aktörer för jämförelser, erfarenhetsutbyte, gemensamt påverkansarbete och hantering av gemensamma utmaningar. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 29 (47) Arbetet utgår från de löpande prioriteringar som regionstyrelse och nämnder gör och de positioner som antas på regionens olika ansvarsområden, framför allt inom det regionala utvecklingsuppdraget. Några områden som är eller blir aktuella i påverkansarbetet är regioners roll i flernivåstyret och regional symmetri i Sverige, infrastruktursatsningar, gränsfrågor med Norge (bättre järnväg och minskade gränshinder), möjligheter för västsvenska aktörer att delta i det europeiska forskningsprogrammet, klimat/miljö-frågor (åtgärder för energieffektivisering, förnybara bränslen, reducering av växthusgasutsläpp), sammanhållningspolitiken efter 2020, starkare samarbete kring Nordsjön. De främsta kanalerna är kontoren i Stockholm och Bryssel, ett aktivt medlemskap i nationella och europeiska nätverk, samt värdskap för och deltagande vid möten och evenemang i och utanför Västra Götaland. 5. Regionalt trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafiken är ett verktyg att stärka arbetsmarknadsregionerna och bidra till det goda livet genom tillgänglighet, minskad trängsel och bättre miljö. Kapaciteten behöver kraftigt byggas ut för en långsiktig omställning till ett mer hållbart transportsystem. Trafikförsörjningsprogrammet (antaget av fullmäktige oktober 2012) är kollektivtrafikens styrdokument med ett övergripande mål, som ska nås genom fyra delmål. Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006. Vi har kommit en god bit på väg mot vårt fördubblingsmål. Till 2025 behöver resandet öka med ytterligare 36 procent. I snitt krävs en fortsatt resandeökning om ca 3 procent per år under budgetperioden 2016-2018. Ökat kollektivtrafikutbud i tunga trafikstråk och noder/städer är den enskilt viktigaste åtgärden för resandeutvecklingen, kompletterat med informationsåtgärder och tjänster som underlättar kollektivtrafikresan. Resandet med den regionala tågtrafiken har mer än fördubblats sedan 2000 och ökar fortfarande i hög takt. Platsbristen på spåren är begränsande för utvecklingen framåt - inte minst in mot Göteborgs central. Det innebär att åtgärder för ökad kapacitet i första hand behöver ske genom längre tåg. Investering i nya regiontåg planeras till 2017. Inom fem år krävs också reinvestering i pendeltåg eftersom de äldsta pendeltågen närmar sig 40 år och redan i dagsläget innebär relativt höga underhållskostnader. Tillgången på spårvagnar begränsar just nu möjligheten att utveckla resandet i stadstrafiken i Göteborg i den takt som trafikförsörjningsprogrammet säger. Arbete pågår för att åtgärda brister för att få ut fler vagnar i trafik. Upphandling av nya spårvagnar pågår. I första hand handlar det om reinvestering och inte kapacitetsökning. De första nya vagnarna beräknas preliminärt levereras i slutet av 2018 eller början 2019. Många byggprojekt startar 2016 i Göteborg som också kommer att påverka såväl resandet som trafikkostnaderna ett antal år framöver. Det handlar om ersättningstrafik och att leda om Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 30 (47) viss trafik. Att regionen tar ansvar för de merkostnader som uppstår för kollektivtrafiken är en del i överenskommelsen om det Västsvenska paketet (block 2). Minst 85-90 procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Ombordmätningar, där resenärer intervjuas, visar att de som reser med Västtrafik är nöjda med sin resa. Siffrorna varierar mellan 90-95 procent. När man ser till den generella nöjdheten, genom telefonintervjuer, får Västtrafik lägre värden. Ju längre tid från att resan genomförts desto fler andra faktorer spelar in i bedömningen. En viktig och högt prioriterad utmaning är därför att stärka Västtrafiks varumärke, och kollektivtrafikens status i samhället. Åtgärder som sänker tröskeln till kollektivtrafiken behöver fortsätta prioriteras för att vi ska nå både nöjdhetsmål och resandemål. Att resenären känner att det är enkelt att betala och vet hur mycket resan kostar är en del i det arbetet. Pris-och sortimentsstrategin leds av kollektivtrafiknämnden där implementering av ett första steg har påbörjats under 2014. Förändringar i biljett-och betalsystemet innebär alltid en ekonomisk risk. Resenärens val kan inte helt förutses. 1 procents avvikelse i intäkter motsvarar drygt 30 miljoner. Det kommer därför behövas en beredskap för att hantera en sådan risk när man gör förändringar i prissättningen och sortimentet. En annan viktig utmaning för Västtrafik under planperioden, för kundnöjdheten, är att planera och parera så bra det går, för omledning av trafik när många stora byggprojekt startar upp 2016 i Göteborg. Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov Olika resenärsgrupper kräver olika typer av anpassningar i kollektivtrafiken. Prioritet ges i trafikförsörjningsprogrammet för funktionshinderanpassning. Arbetet inriktas mot att förbättra samverkan mellan olika aktörer, göra det enklare och öka tryggheten i resan. Kostnader är kopplade till att bibehålla tillgänglighetsanpassning av fordon i kommande bussupphandlingar samt en fortsatt utbyggnad av hållplatsutrop och annan anpassning. De fordon som ännu inte är anpassade för funktionshindrade är de äldsta spårvagnarna. Här pågår upphandlingsprocessen för att successivt byta ut dem till moderna, tillgänglighetsanpassade vagnar. Det sker i nära samverkan med Göteborgs stad som ägare av Göteborgs spårvägar AB som idag äger spårvagnarna. Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025 För en så kostnadseffektiv utfasning av fossila bränslen som möjligt införs höjda miljökrav i samband med varje upphandling av nya trafikavtal. Vid utgången av 2014 bedömer vi att ca 70 procent av vår kollektivtrafik drivs med förnybara bränslen (mätt i fordonskilometer). År 2018 är målet 85 procent, för att följa trafikförsörjningsprogrammet. Beslut om biogas i trafiken lyfts som särskilt beslut i kollektivtrafiknämnden inför varje upphandling, eftersom förutsättningarna för val av bränsle skiljer sig i olika. Andra viktiga miljömål i trafikförsörjningsprogrammet handlar om energieffektivitet och buller. Här ser vi med intresse på möjligheterna med ökad andel eldrift. Hur når vi ännu längre på kort- och lång sikt? Målen för kollektivtrafiken i Västra Götaland innebär att kollektivtrafiken ska få en ny och större roll i transportsystemet. Det kräver att vi hela tiden testar och utvecklar nya lösningar för hållbart resande i vid bemärkelse, utifrån olika de olika förutsättningar vi har Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 31 (47) i runt om i regionen, och att vi i högre grad tar till oss av forskning. Västra Götalandsregionen är delansvariga för det nya forskningscentret K2 i Lund. Grundfinansieringen är säkrad, men de projekt som ska drivas i det nya centrat är ännu ofinansierade. Kollektivtrafiknämnden samverkar med regionutvecklingsnämnden och miljönämnden i handlingsprogrammet för hållbara transporter. Det enskilt största projektet är test-och demonstrationsprojektet ElectriCity, som pågår till juni 2018. Resurser och behov Regionfullmäktiges budget för kollektivtrafiken är 3,9 miljarder kr 2015. Det täcker ungefär hälften av Västtrafiks kostnader för trafiken. Den andra hälften täcks främst av biljettintäkter. Ekonomiska konsekvenser till följd av fattade beslut och för åtgärder som krävs för att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet sammanfattas i Bilaga 1. 6. Kulturstrategi Säkra och utveckla kulturens infrastruktur Västra Götalandsregionen vill säkra och utveckla kulturens infrastruktur för att ge invånarna tillgång till och möjlighet att själva utöva kultur och kulturaktörer möjlighet att arbeta och utvecklas. Med kulturens infrastruktur menas de institutioner och fria organisationer i Västra Götaland som arbetar på lång sikt. Dessa opererar inom vitt skilda fält och på många olika sätt och bildar tillsammans ett nätverk. Den kulturella infrastrukturen bidrar därför till att skapa en region för alla men också nationell och internationell synlighet. I kulturnämndens uppdrag till institutionerna i Västra Götaland ingår att utveckla sin fulla potential så att de bidrar till en region som syns och engagerar. Kulturnämnden påbörjade under 2014 och fortsätter 2015 att besluta ge nya långsiktiga och kulturstrategiska uppdrag till cirka 75 institutioner och fria organisationer och därmed försäkra sig om att dessa verksamheter fortsätter att utvecklas konstnärligt och kulturpolitiskt i enlighet med kulturstrategin. Uppdragen kommer att systematiskt följas upp utifrån särskilda genomförandeplaner för att garantera ett ständigt förnyelsearbete som kulturnämnden löpande kan ta ställning till. Under 2014 påbörjades arbetet med att träffa särskilda överenskommelser med 5 – 8 regioner i utlandet för ett ökat internationellt utbyte åren 2016-2018 utifrån kulturnämndens riktlinjer för att öka internationaliseringen. Västra Götalandsregionen har för avsikt att bygga ut de internationella konstresidens som stärker möjligheterna för konst- och kulturutövare från Västra Götaland att resa ut i världen och för olika konstnärer att komma hit. Inte minst inom litteraturområdet, som hittills varit eftersatt, kommer verksamheten att utvecklas. Ett särskilt avtal har tecknats med Konstnärsnämnden som innebär samverkan också på den nationella nivån. De senaste åren har kulturnämnden framgångsrikt satsat på att stötta en rad ”kultursystem” i regionen – geografiska platser där många kulturarbetare bor och verkar, ofta i närheten av någon utbildningsinstitution och/eller kulturinstitution. De ligger ofta utanför de större städerna och samlar en internationellt aktiv skara av kulturaktörer som samverkar med det lokala civilsamhället. Dessa kultursystem har potential att stärka relationerna mellan stad och land, periferi och centrum. Förutsatt att platser med denna utvecklingspotential fortsatt får ekonomiskt stöd bidrar det till visionen om ett socialt hållbart samhälle. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 32 (47) Ett stöd från Västra Götalandsregionen till sådan ”platsutveckling” föreslås genom att ge bidrag till de stora och långsiktiga regionala festivalerna. Dessa engagerar inte minst civilsamhället vars insatser är mycket värdefulla även ekonomiskt. Dessutom ökar platsens attraktivitet för ortsborna och festivalerna bidrar till besöksnäringen. Det finns goda skäl att öka stödet och samtidigt ge festivalerna tillgång till internationella nätverk för kompetensutveckling och artistförmedling. Kulturnämndens beslut att nyttja tekniken kommer att aktivt följas upp utifrån en konferens 2014, Agera digitalt. Det kräver kontinuerlig kartläggning av ett område i stark utveckling, omvärldsanalys och bred kompetensuppbyggnad. Inte minst finns en stor möjlighet att samverka med Gothia Science Park och liknande aktörer för att ta tillvara deras höga kompetens inom spelutveckling för ett utökat digitalt kulturliv. Kulturutbildning och kultur och bildning Västra Götaland ska vara en ledande kunskapsregion. Vår tid upplever en snabb förskjutning från arbetsintensiv till kunskapsintensiv produktion samtidigt som denna mer och mer inbegriper kulturella element. För att möta denna utveckling har utbildningssektorn, inkluderat kulturområdet i vid bemärkelse, en viktig roll. Globaliseringen och migrationen medför dessutom att kulturens innehåll och uttryck förändras i snabb takt. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för invånare och kulturaktörer att hantera dessa samhällsförändringar på ett konstruktivt sätt. Kulturnämnden stödjer idag regionägda och rörelseägda folkhögskolor liksom eftergymnasiala utbildningar inom konst- och kulturområdet. Syftet är att garantera varierade möjligheter för kulturutbildning genom att sänka trösklarna och vidga rekryteringsbasen. Nya kulturyttringar, såväl ungdomskulturer som kulturer från andra länder, och därigenom en ökad mångfald av perspektiv, skapar förutsättningar för hög konstnärlig kvalitet och dynamik. En god koppling till högskola och universitet är en viktig framgångsfaktor. Därför är det viktigt att bidra till att nätverk och kontaktytor stärks mellan forskning, högskoleutbildning, folkbildning och olika kulturorganisationer för att utveckla såväl grundutbildning som fortbildning. Kultur är idag mer än någonsin en avgörande beståndsdel i identitetsskapandet. Kulturens bildande roll blir därmed viktig. Kulturnämnden stödjer studieförbundens kompetensutvecklingsarbete. Det är ett område där civilsamhällets ideella engagemang kan tas tillvara på ett bättre sätt än idag. För att fullt ut utnyttja denna potential behöver den kommunala nivån få möjlighet att ta ytterligare ansvar. I enlighet med det förslag till folkbildningspolitiskt program som ligger för beslut i regionstyrelsen, kommer Västra Götalandsregionens samarbete med kommunerna och kommunalförbunden att intensifieras. Studieförbunden är också viktiga aktörer inom kultur i vården. Regionfullmäktige gav 2014 kulturnämnden ett särskilt uppdrag för detta. Västra Götalandsregionen kommer att i samverkan med studieförbunden, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för kultur och hälsa (GU) skapa kontaktytor och nätverk samt projekt som konsekvent följs upp och knyts till forskning. Samverkan med civilsamhället Kulturstrategin betonar vikten av civilsamhällets insatser för att uppnå ett vidgat deltagande. Civilsamhället är en arena mellan det offentliga och det privata. Med sin variationsrikedom av verksamhets- och organisationsformer kan civilsamhället främja Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 33 (47) deltagande i kulturlivet. Civilsamhället är en arena där människor från olika samhällsgrupper och olika erfarenheter samarbetar för att utveckla något för dem väsentligt. Civilsamhället har därmed både en funktion som plats för det egna växandet och som en kraft för samhällsutveckling. Civilsamhällets resurser kommer att ökas genom att Västra Götalandsregionen stödjer projekt som använder sig av cultural planning och landskapslaboratorier som verktyg för ökad invånardialog. Stöd kommer även att ges till partnerskap mellan civilsamhälle och kulturorganisationer i enlighet med överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin. Principer för fördelning av ekonomiska resurser Den största delen av regionens stöd till kulturområdet, cirka 900 av totalt 1 358 mnkr, används till kulturens infrastruktur (dvs institutioner och fria organisationer som arbetar på lång och medellång sikt). I det totala stödet ingår de 304 mnkr som kulturnämnden fördelar av statliga medel enligt det nationella samverkansavtalet. De institutioner som kulturnämnden delfinansierar med statliga medel kan sägas tillhöra de som också ska tillhandahålla spetskvalitet i Västra Götalands kulturutbud. Det kunde vara rimligt att i ännu högre grad disponera de statliga medlen inom gruppen så att denna spetskompetens kan garanteras medan regionala medel får garantera bredden i utbudet. En inte oväsentlig del av kulturnämndens budget, cirka 160 mnkr, går till folkbildning och utbildning. Det kan övervägas om den bör vara en större del av den totala budgeten genom omfördelning eller tillskott i en situation där det ställs mycket stora krav på att ta hand om problemen i den svenska skolan och där arbetsmarknaden har en stor utmaning att integrera invandrare i arbetslivet. Civilsamhället inkluderat det fria kulturlivet, cirka 95 mnkr, är en viktig och nyskapande kraft inom kulturområdet. De insatser som görs inom den sociala ekonomin är idag till stor del okända och bör undersökas. Projektmedel inom denna sektor bör i större grad länkas till projekt som också får resurser genom den sociala ekonomin. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 34 (47) 7. Ekonomi 7.1 Utgångspunkt – ekonomiskt läge I kapitel 2.3 Konjunktur och arbetsmarknadsläge beskrivs konjunkturläget på nationell och regional nivå. Där konstateras ett par saker som har betydelse för det framtida skatteunderlaget. Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas men tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka. En relativt svag tillväxt i kombination med ökad arbetskraft gör att produktiviteten är fortsatt låg. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar på över två procent nästa år och omkring 1,5 procent åren därefter. Procentuell förändring om inte annat anges 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Arbetslöshet, nivå 8,0 7,9 7,4 6,6 6,5 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,0 2,0 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,1 0,9 1,8 1,9 1,9 Konsumentpris, KPIF 0,9 0,5 1,3 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 –0,2 0,6 2,1 3,2 3,1 Realt skatteunderlag** 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. VGRs ekonomiska läge 1 500 1 000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 -500 -1 000 Årets resultat Årets resultat exkl jämf poster Resultatutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster har för VGR som helhet varit positiv under de senaste åren. Under 2011 och 2013 påverkades resultatet negativt av sänkt kalkylränta för pensioner. Under 2012 och 2013 påverkades resultatet positivt av återbetalade AFA försäkringspremier. Flera sjukhus har haft mångåriga ekonomiska obalanser, vilka förväntas elimineras med de medel som tillförts i budget 2015. Det kommer att krävas fortsatt fokus på kostnadskontroll för att långsiktigt stärka sjukhusens ekonomi. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 35 (47) Kostnads- och intäktsanalys Tabellen nedan visar en översiktliga resultaträkning som belyser de huvudsakliga intäktsoch kostnadsposterna. Därefter följer en analys av de största och mest varierande posterna. Posterna beskrivs med prognos för planperioden när så är möjligt. 2012 40 076 2013 41 871 2014 42 515 B2015 45 426 Specialdestinerade statsbidrag 1 860 1 864 2 005 1 826 Patientavgifter 1 340 1 381 1 397 1 688 Såld vård 1 418 1 439 1 515 1 250 Biljettintäkter 2 697 2 859 3 019 3 281 Skatteintäkter, komm.ek. utjämning och generella statsbidrag Övriga intäkter 3 638 3 543 3 454 3 420 51 029 52 957 53 905 56 891 -24 776 -25 873 -27 088 -27 913 -511 -495 -513 0 -3 580 -3 681 -4 501 Läkemedelskostnader -3 328 -4 350 -4 264 -4 247 -3 653 Material och varor -2 919 -3 179 -3 518 -3 204 Trafikkostnader -5 435 -5 800 -6 043 -6 407 Avskrivningar och nedskrivningar -1 542 -1 728 -1 891 -2 017 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård,externt Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Årets resultat -7 242 -8 340 -7 099 -9 055 -50 103 -53 259 -54 080 -56 750 926 -302 -175 141 Intäkter från skatt och utjämning Baserat på en skattesats på 11,48 kronor innebär de redovisade prognosförutsättningarna följande skatteintäkter 2016-2018: Mnkr 2016 2017 2018 39 420 41 172 42 879 Kommunalekonomisk utjämning 4 146 4 192 4 222 - varav inkomstutjämning 5 668 5 935 6 198 - varav kostnadsutjämning -560 -582 -602 - varav regleringsavgift -987 -1 186 -1 399 25 25 25 43 566 45 364 47 101 Preliminära skatteintäkter - varav strukturbidrag Totalt Statsbidrag Statsbidrag delas in i generella och specialdestinerade bidrag, varav de generella ingår i utbetalningen av skatteintäkter och utjämning (regleringspost). Till dessa räknas även statsbidraget för läkemedelssubventionen. Specialdestinerade (riktade) bidrag kräver oftast en motprestation och betalas ut efter uppfylld prestation. Till budget 2015 fick regiondirektören i uppdrag att kartlägga och se över hantering av statsbidrag inom VGR. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 36 (47) Budget 2015 (mnkr) Specialdestinerade statsbidrag budgeteras och hanteras på olika sätt i förvaltningarna och det Generella statsbidrag 3 606 finns en osäkerhet vid varav läkemedelssubventionen 3 520 budgetering om statens Specialdestinerade statsbidrag 1 200 förväntade satsningar kommande varav Hälso- och sjukvård 774 år. Verksamhet som finansierats varav Kultur 305 varav övriga verksamheter 122 av statsbidrag under ett flertal år Övriga statsbidrag 711 kan stå som ofinansierad om ett varav ALF + TUA-medel 516 statsbidrag upphör, vilket skapar varav momsersättning 6% 195 en verksamhetsmässig och SUMMA 5 517 ekonomisk risk. VGR behöver därför se över hanteringen för hur man långsiktigt ska utforma och finansiera den verksamhet som omfattas av olika bidragssatsningar. Statsbidrag Riksrevisionen gjorde hösten 2014 en granskning av statsbidragen och presenterade ett antal rekommendationer som troligtvis kommer att leda till förändringar av regeringens utformning av bidrag för hälso- och sjukvård. Därför kommer regionkansliet fortsätta översynen av dessa statsbidrag göras under våren 2015. Personalkostnader Den enskilt största kostnadsposten för VGR är personalkostnader. Dessa påverkas av en rad faktorer, men kan översiktligt delas in i lönekostnader, sociala avgifter, övriga personalkostnader och pensionskostnader. Kostnader för bemanningsföretag och förändringar till följd av överföring av verksamheter och byte av aktörer behöver särskilt belysas. Lönekostnadsökningen har varit stabil över tid på ca 4 procent, detta förklaras till del av löneöversynen (2,5 procent), men även ökad personalvolym (1,5 procent). Lönekostnaderna ligger i nivå med budget. Utifrån behov, marknad och rådande lönestruktur behöver VGR arbeta vidare med att höja medellönen för utvalda yrkesgrupper. Bakgrunden till denna bedömning är att VGRs genomsnittliga medellön ligger lägre än riket, Stockholms läns landsting och Region Skåne. Skillnaden till riket har ökat under de senaste åren och innebär att lön blir en faktor som kan påverka kompetensförsörjningen. De sociala avgifterna har inte ökat i samma takt som lönekostnaderna, vilket beror på att anställda under 26 år och ålderspensionärer har en lägre social avgift. Under 2015 kommer denna lägre avgift att vara kvar. Hur det blir på längre sikt är fortfarande oklart och bör därför beaktas i det kommande budgetarbetet. Pensionskostnaderna är en viktig post att följa under de kommande åren, då dessa beräknas öka på grund av utbetalningar kopplade till ansvarsförbindelsen och att antalet anställda har ökat. Dessa kostnader kommenteras särskilt under rubriken 7.3 på sid 37. Kostnaderna för bemanningsföretag ligger relativt stabilt över tid trots att VGR har som ambition att hålla ner dessa kostnader. Bemanningsföretag används främst vid vakanta läkartjänster där man inte kunnat rekrytera. Kostnaden för tjänsteköp av sjuksköterskor och övriga kategorier har ökat under det senaste året, medan kostnaden för läkare har minskat något. Kostnadsökningen för sjukskötersketjänster inom sjukhusen förklaras av rekryteringssvårigheter. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 37 (47) Känslighetsanalys För att visa hur ekonomin påverkas av förändringar av skatteintäkter och verksamheternas kostnader/intäkter görs en känslighetsanalys. Tabellen visar effekten om de redovisade faktorerna förändras med en procentenhet. En procentenhets förändring får effekt i storleksordningen (Beräkningar avser 2016) Mnkr Personalkostnader +/- 296 Övrig förbrukning +/- 171 -varav läkemedel +/- 36 sammanvägt kostnadsindex +/- 467 skatteunderlagsutveckling +/- 383 förändring av regionskatten med 10 öre +/- 343 7.2 Ekonomiska konsekvenser av tidigare beslut Det finns ett antal tidigare fattade politiska beslut med väsentliga ekonomiska konsekvenser som saknar beslut kring finansiering för 2016 och framåt. Bilaga 1 innehåller en tabell med dessa poster samt ett antal övriga beslut utan långsiktig finansiering. 7.3 Pensioner och likviditet Pensioner VGR har en total pensionsåtagande på 39 mdkr. 26 mdkr av dessa utgörs av pensionsrätter intjänade före 1998. De redovisas enligt kommunallagen (blandmodellen) utanför balansräkningen som den sk ansvarsförbindelsen. Resterande 13 mdkr redovisas i balansräkningen. Ansvarsförbindelsens storlek påverkas av två saker. Den minskar med utbetalningar av pensioner kopplade till pensionsrätterna och den ökar med den uppräkning som görs för att säkra pensionernas värde. Enligt blandmodellen är det utbetalningarna kopplade till ansvarsförbindelsen som tas upp som en kostnad i redovisningen och inte värdesäkringen. Prognosen för 2015 är en total pensionskostnad på 3 600 mnkr. Denna består av årets intjänande pensionsavgift 1 062 mnkr, årets intjänande FÅP13 1 278 mnkr samt utbetalning av ansvarsförbindelsen 1 212 mnkr. Årets intjänande av pensionsavgift och FÅP finansieras av ett personalkostnadspålägg. Ansvarsförbindelsen och värdesäkring FÅP finansieras av regionbidrag. Pensionsavgift Årets kostnad FÅP Ansvarsförbindelsen Årets pensionskostnad Årets utgift pensioner Miljoner kronor 13 2015 1 062 1 278 1 212 3 552 2016 1 108 1 312 1 217 3 637 2017 1 158 1 767 1 266 4 191 2018 1 211 2 353 1 343 4 907 2 563 2 650 2 793 2 982 Förmånsbestämd ålderspension. Den del av arbetstagarens lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 38 (47) Skillnaden mellan årets pensionskostnad och årets utgift ökar likviditeten och ska sparas till den tidpunkt i framtiden då den medarbetarna går i pension. Återlån av dessa medel finansierar den del av året investeringar som inte täcks av resultat och avskrivningar. Likviditet VGR har god likviditet som vid årsskiftet 2014/2015 förväntas till ca 9,3 mdkr. Prognosen för årsskiftet 2015/2016 är 7,5 mdkr. Minskningen av likviditeten 2015 beror till största delen på regleringen av reversen och kapitaltillskott till LÖF14 på 1,2 mdkr. Utifrån tillgänglig budget för 2015 -2017 beräknas likviditeten ligga i intervallet 7,5 – 8,0 mdkr under planperioden. För att klara regionfullmäktiges mål om god betalningsberedskap krävs en likviditet i intervallet 2,5 – 3 mdkr under planperioden. Koncernbanken kommer att utgå från 3 mdkr som bas för god betalningsberedskap. VGRs beräknade investeringsnivåer på 3,6 mdkr varje år under planperioden totalt 10,8 mdkr innebär att investeringarna inte är finansierade med årens resultat och avskrivningar. Återlån av pensionsmedel från årets intjänande av FÅP ca 5 mdkr krävs för att finansiera investeringarna. Marknadsräntorna är på historiskt låga nivåer. En upplåning på 10 år beräknas kosta mindre än 2 procent i ränta. Det bör övervägas att utnyttja dessa marknadsförutsättningar samt VGRs goda rating för att lånefinansiera delar av investeringarna. Man kan välja att göra en generell upplåning eller att göra så kallade gröna obligationer eller motsvarande för finansiering av miljöinriktade investering eller nytt barnsjukhus. 7.4 Fördelning av resurser Nedan redovisas hur resurserna har förändrats från 2011 till budget 2015 inom olika verksamhetsområden. I redovisningen beaktas de resurser som redovisas på regionstyrelsens ram men som fördelas till hälso- och sjukvård. Redovisningen har även justerats för övertagandet av kommunernas andel av Västtrafik så att jämförelsen över åren blir rättvisande. Genomsnittlig årligförändring löpande priser, % Genomsnittlig årlig förändring fasta priser, % Resurser i budget 2015, mnkr Hälso- och sjukvård 3,1 1,3 36 181 Kollektivtrafik 9,9 7,4 3 948 Kulturnämnden 4,1 2 1 054 Regionutvecklingsnämnden 2,6 0,7 698 14 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 39 (47) Index SKL gör bedömningar av landstingens prisutveckling. Indexet bygger på förbundets makroekonomiska antaganden och förändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. Den aktuella prognosen för LPIK framgår av tabellen nedan: 2016 2017 2018 2,3 2,6 2,7 -Timlön 3,0 3,2 3,3 -Socialavgifter 3,1 3,8 3,6 -Läkemedel -1,1 -0,8 -0,2 -Förbrukning 2,2 2,2 2,3 2,8 3,0 3,1 LPIK inkl läkemedel LPIK exkl läkemedel I budget 2014 fick regionstyrelsen i uppdrag att utvärdera och eventuellt arbeta fram ett differentierat index för läkemedelsposten som är bättre anpassat till VGR än det index från SKL som används idag. En analys av kostnadsutvecklingen för läkemedel har genomförts. Den visar att kostnadsutveckling för läkemedel under den senaste femårsperioden skiljt sig tydligt åt när det gäller läkemedel inom förmånen (recept) och rekvisitionsläkemedel (slutenvård). Kostnaden för receptläkemedel minskar på grund av patentutgångar och allmän prispress medan kostnaden för rekvisitionsläkemedel ökar till följd av nya dyrare läkemedel och behandlingsmetoder i slutenvård. Skillnaden i kostnadsutveckling mellan läkemedel inom förmånen och rekvisitionsläkemedel får ett tydligt genomslag i verksamheterna. Primärvårdens läkemedelskostnad härrör nästan uteslutande från läkemedel inom förmånen och minskar således. För sjukhusen är förhållandet det motsatta med ökade kostnader till följd av att de bär kostnaden för nya dyrare läkemedel inom slutenvård samt även de kostsammare läkemedlen inom förmånen. Någon större skillnad i kostnadsutveckling mellan sjukhusförvaltningarna uppvisas inte. Regionkansliet anser att det finns fog för att använda ett differentierat index för läkemedel inom VGR. Denna differentiering bör göras mellan sjukhus och primärvård genom att löpande följa och prognosticera kostnadsutvecklingen för respektive förvaltningsdel inför nästkommande års budget. Utöver ett differentierat index bör hänsyn tas för processen för ordnat införande av nya läkemedel där förvaltningarna får tilldelning av medel kopplat till introduktion av behandling med nya dyra läkemedel. Index kopplat till trafikavtal Västtrafik upphandlar trafik från trafikföretag med avtal på 8-10 år. Kostnaderna för dessa avtal utgör ca 80 procent av Västtrafiks totala kostnader och är kopplade till en viktad indexkorg, bestående av framförallt index för bränsle, konsumentpris och arbetskostnad. Utvecklingen av index för trafikavtalen utgör Västrafiks största kostnadsökningspost. För Västtrafiks övriga kostnader, såsom för VGRs övriga verksamheter, appliceras LPIK. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 40 (47) Det finns behov av att under 2015 diskutera en lämplig ansats hur index bör appliceras för att på bästa sätt reflektera kostnadsutvecklingen inom kollektivtrafiken. För 2015 beslutade regionfullmäktige en budget utifrån en totalbedömning och inte utifrån indexuppräkning. 2016 bedöms trafikens kostnadsökning från index uppgå till ca 165 mnkr. Fördelning av resurser till HSN, hälso- och sjukvård I budgeten för 2015 togs ett första steg för att införa en ny modell för fördelning av resurser till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Basen i den nya resursfördelningsmodellen är antalet invånare, deras kön och ålder. Regionala kostnadsvikter beräknas varje år utifrån genomsnittlig kostnad för hälso- och sjukvård och tandvård för invånare i respektive grupp (kön samt ålder i ettårsåldersklasser). Fördelningen justeras för socioekonomi och geografi. Omfördelning för socioekonomi baseras på arbetslöshet och medianinkomst per valkrets, medan omfördelning för geografi utgår ifrån kommunernas befolkning. Varje hälso- och sjukvårdsnämnd, HSN, tilldelas resurser efter nämndens relativa andel av den samlade sjukvårdsresurs som avsätts i budgeten. Vilket totalbelopp som ska fördelas fastställs utanför modellen. Också efter det att den nya resursfördelningsmodellen är helt genomförd förväntas viss omfördelning mellan åren till följd av demografisk utveckling och omräkning av kostnadsvikterna i modellen. Det kan behövas översyn av gränsdragningen mellan vad som ska finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna genom de resurser som de tilldelas inom modellen och vad som fortsatt ska finansieras av medel som finns hos regionstyrelsen och dess utskott respektive hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Exempel på verksamhet som hittills inte har finansierats genom hälso- och sjukvårdsnämnderna är fri tandvård för ungdomar 20-24 år, det reformerade tandvårdsstödet samt glasögonbidrag. De senaste åren har även rättspsykiatrin finansierats centralt. Målbild lönestruktur En ny målbild lönestruktur 2015-2017 är framtagen för VGR. Den anger riktningen för hur lönerna ska styras för olika yrkeskategorier inom regionen. För att nå fram till konkurrensmässiga löner behöver arbetet med en aktiv lönepolitik fortsätta på alla nivåer. Med målbilden som grund ska VGR ha en gemensam lönepolitik. I den aktiva lönepolitiken ingår också att medarbetarna i VGR ska ha en möjlighet till en karriärutveckling och genom goda prestationer kunna öka sin lön. En löneutveckling utöver det utrymme som medges inom den uppräkning (index) för löneprisutveckling som fastställs i budget förutsätter omprioriteringar och särskild finansiering. Jämställda löner Kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning i vården behöver fortsatt prioriteras för att de ska nå målbilden för lönestrukturen. Utöver budget 2015 avsätts 50 mnkr för att förstärka förvaltningarnas egna satsningar för att komma till rätta med oskäliga skillnader i lönestrukturen inom hälso- och sjukvården. Prioriteringarna ska utfalla de yrkesgrupper som enligt målbild lönestruktur ligger lågt. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 41 (47) 7.5 Investeringsbehov VGR befinner sig i en situation med höga framtida investeringsbehov, främst drivet av sjukvårdens krav på investeringar i fastigheter och byggnation, därefter medicinsk utrustning och pendeltåg samt infrastruktur kopplat till lokal- och tågtrafik. Investeringsramar och investeringsplan Regionstyrelsen beslutade i december 2014 om en detaljerad investeringsplan för 2015 som uppgår till totalt 3,6 mdkr, samt i tilläggsbudget 2015 justerades planen för 2016 upp till 3,6 mdkr och med bibehållen nivå om 3,6 mdkr för 2017. Investeringarna är i huvudsak indelade i grundramar för fastigheter och grundramar för utrustning, som disponeras av verksamheterna för mindre fastighets- och utrustningsändamål. Utöver grundramarna finns ramar för strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar som nomineras och prioriteras centralt utifrån ett regionperspektiv. Grundramarna har hittills årligen räknats upp med index, medan de större fastighetsinvesteringarna genomgår en årlig inventering. Ambitionen är att vidareutveckla processen till att bättre reflektera det verkliga investeringsbehovet och att förlänga planeringshorisonten till fem år med start 2016. Målsättningen är att skapa ett mer flexibelt och dynamiskt system för att styra och nyttja resurserna på bästa sätt. Förslag på 5-årig investeringsplan kommer i ett kompletterande budgetunderlag under våren 2015. Prioriteringsområden framtida investeringar Hälso- och sjukvård • Investeringar i fastighet och utrustning • Signifikant behov av uppgradering av de större sjukhusen • Översiktsplan storgöteborg, inklusive planer för Frölunda och Lundby Tillväxt och utveckling • • • • Service och IS/IT • Framtidens vårdinformationsmiljö förväntas kräva stora investeringar • IT infrastruktur Regiongemensamt • Slutfasen för BOIC, fastighets- och utrustningsinvesteringar Upprustning av Botaniska, nytt växthus Skollokaler samt energibesparingar Tåg, resecentrum, hållplatser, IT-infrastruktur Ägardiskussion för depåer och spårvagnar Investeringsplan plus ”pipeline” av kommande investeringar I tillägg till det behovet som syftar tillfredsställas i investeringsplanen, finns det ett behov av investeringar kopplat till planerna för sjukhusen i storgöteborg och för ställningstagande kring depå och spårvagnsfrågor inom kollektivtrafiken som har stor bäring på VGRs investeringsplanering och kapitalallokering. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 42 (47) Framtidens vårdinformationsmiljö Utöver de investeringar som beskrivs ovan står VGR inför stora investeringar inom framtidens vårdinformationsmiljö. Storgöteborg Planen för storgöteborg har stor påverkan för investeringsplaneringen för de kommande åren och kräver beslut kring närsjukvårdscentrum, dagkirurgiska centrum och förtydligande av rollen för Kungälv och Alingsås sjukhus. Storgöteborg utgör nästan 70 procent av det uppskattade investeringsbehovet inom sjukhusfastigheter inom VGR för den kommande 10 årsperioden. Nästan 2 mdkr avser framtida investeringsobjekt som ännu inte är nominerade för att ingå i investeringsplanen. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 43 (47) Finansiering av investeringar Ett sätt att värdera hur stora investeringar en organisation kan bära över tid är att titta på självfinansieringsgraden. Den definieras genom hur stor del av investeringarna som finansieras av de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är betald. Förenklat är detta summan av avskrivningar och verksamhetens eventuella överskott. VGR har under lång tid haft en självfinansieringsgrad som understiger hundra procent. Det betyder att regionen måste finansiera en del av investeringarna antingen genom eget kapital (återlån pensioner som beskrivs i pensionsavsnittet) eller genom extern lånefinansiering. I dagsläget sker ingen extern lånefinasiering i VGR. Investeringars driftskonsekvenser Tillåten investeringsnivå utifrån bibehållen kostnadsnivå Utifrån investeringsplanen för 2015 och framtida investeringsplanen för planperioden, förväntas avskrivningar av nya investeringar öka i högre takt än minskade avskrivningar av äldre tillgångar. Endast kapitaltjänstkostnaderna för de investeringar som ligger i planen beräknas öka med cirka 200 mnkr/år. Om utgångspunkten är att bibehålla nuvarande driftskostnadsnivå, tillåts nyinvesteringar om uppskattningsvis 1,9 mdkr/år, dvs mycket lägre än beslutad investeringsplan om 3,6 mdkr. Det krävs ökad förståelsen för de driftskonsekvenser som investeringar medför, både på kort och lång sikt. Med ökade krav på service, kvalitet, innovationstakt och teknikutveckling samt specialisering ökar kraven på kompetensförsörjning, vidareutbildning utveckling förbättring av regionens service. Ambitionen är att under 2015 fortsätta arbetet med att vidareutveckla investeringsmodellen för att tydligare inkluderas driftskonsekvenserna i investeringsbedömningarna. Ansatsen fokuserar på att kartlägga och analysera driftskostnader, inkludera utvärdering av olika handlingsalternativ samt att kunna planera för hållbara driftslösningar. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 44 (47) Bilaga 1 Ekonomiska konsekvenser av politiska beslut i budget 2015 och förslag till detaljbudget 2015 Beslut Belopp Kostnader för hepatit - C. Regionstyrelsen beslutade i december 2014 om finansiering för 2014 med 30 mnkr och 190 mnkr för 2015. För 2016 bedöms kostnaden uppgå till ca 150 mnkr. Den framtida prognosen för 2017 och framåt är något osäker men beräknas bli mellan 120-130 mnkr/år. 150 mnkr Finansiering av ST-tandläkare har finansierats av personalutskottet till och med 2015. Från 2016 ska finansieringen hanteras i ordinarie beställningsarbete. 3,5 mnkr Övriga beslut med mindre ekonomiska konsekvenser (Grön rehab, Tandhygienistutbildningen, Hälsoäventyret Oasen, evakueringskostnader Barnsjukhuset) ca 25 mnkr Övriga ekonomiska konsekvenser av politiska beslut Finansiering BOIC Bild-och interventionscentrum är en av regionens största investeringar och en stor förändring för verksamheten. Driftstart är beräknad till 2016-2017. SU arbetar för närvarande med en detaljerad driftsplan för verksamheten. Planen kan ge underlag för en diskussion om det finns delar av den nya verksamheten som bör styras och finansieras regiongemensamt. Västra Götaland Primärvård Rehabilitering (Vårdval Rehab) Vårdval Rehab genomfördes under hösten 2014 och har medfört ökad tillgång till och konsumtion av primärvårdsrehabilitering. Då merparten av ersättningen baseras på viktade vårdkontakter innebär ökade volymer ökade kostnader. Viss volymökning bedöms vara önskvärd, då det finns tecken på att behovet av rehabilitering på primärvårdnivå tidigare inte varit tillgodosett. Budgetram för Vårdval Rehab ska inför varje år fastställas av regionfullmäktige, med hänsyn tagen till gällande ekonomiska förutsättningar.” I budget 2015 fick hälso- och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att budgetera kostnaderna för rehabiliteringsverksamheten inom primärvården på samma nivå som tidigare. Vårdval rehab infördes fr o m 2014-09-01. Det ekonomiska utfallet hittills pekar på en kostnadsökning på mer än tidigare antagna 15 procent, dvs en ökning på mer än 60 mnkr per år. Inför budget 2016 behöver ställning tas till förutsättningarna för Vårdval rehab 2016. Om nuvarande ersättningsformer och nivåer ska behållas behöver ytterligare medel tillföras i budget. Alternativt kan krav- och kvalitetsboken utvecklas så att en effektivare kostnadskontroll uppnås. Material i Vården En regiongemensam utveckling av hur sjukhusvården får tillgång till det material som vården kräver är angelägen. Utveckling bör ske såväl av själva logistiken i materialförsörjningen som hur arbetsuppgifter fördelas mellan vårdpersonal och Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 45 (47) servicepersonal. Vården kan underlättas och kostnaderna kan sänkas. De initiala kostnaderna av en sådan gemensam utveckling kräver emellertid en introduktionsfinansiering för att komma till stånd. Efter det att nya arbetsformer och försörjningsformer är etablerade kan effekter hämtas hem. En regiongemensam finansiering av den initiala investeringen och introduktionen bör övervägas. Hjälpmedelsförsörjning VGR och länets kommuner kommer från 2015-10-01 att samarbeta på ett nytt sätt kring försörjningen av personligt förskrivna hjälpmedel. Ledorden för samarbetet är transparens och gemensam utveckling. Samarbetsformen möjliggör en fortsatt gemensam hjälpmedelsförsörjning utan upphandling. I samarbetet finns en finansiell samverkan som bygger på självkostnad och reglering av över- och underskott. För VGR innebär detta bl a att överskott inte längre kommer att finnas för hjälpmedelsverksamheten. Det nya samarbetsavtalet gäller i två år. Redan hösten 2016 ska regionen och kommunerna ta ställning till om samarbetet ska fortsätta. Detta förutsätter att samarbetsorganisationen våren 2016 initierar en uppföljning av hur den nya avtalsformen fungerar. Prehospital vård Det behöver finnas beredskap för att möta ökade kostnader nom det prehospitala området. Avtalet med SOS Alarm upphör 2015 och en ny upphandling bedöms innebära ökade kostnader. Osäkerhet finns även kring kostnader och finansiering av helikopterverksamheten och konsekvenser av den nationella utredningen om organisation för ambulansflyget. Kompetensförsörjning av specialistläkare Det övergripande målet är att regionen har en god framtida kompetensförsörjning av specialister för hela VGR. Ett medel för att nå detta är att i ökad grad styra och delfinansiera ST-tjänster regiongemensamt. Under första kvartalet 2015 kommer nuvarande antal ST-tjänster att inventeras. Förvaltningarnas kostnader för utbildningsdelen i dessa tjänster beräknas. Förslag på regiongemensam finansiering av utbildningskostnaderna utarbetas därefter. Ett förslag på vilka medel som ska överförs från hälso- och sjukvårdsnämnderna till regionstyrelsen för att möjliggöra denna delfinansiering av nuvarande tjänster presenteras under mars. Om förslaget godkänns kan det inarbetas i 2016 års budget. Långsiktig finansiering IS/IT IS/IT organisationen har arbetat i sin nuvarande form sedan årsskiftet 2012/2013. Under den tidsperiod som modellen har varit i drift har det identifierats delar i finasieringslösningen som behöver ses över. Detta innebär att regelverk och principer för finansieringen behöver omarbetas och fastställas inför budget 2016. Bland annat ska det tydliggöras vilka delar som finansieras av vem. Exempel på detta är att tydliggöra gränssnittet för vad ägaren respektive verksamheten skall finansiera när det gäller driftkostnader, löpande utvecklingskostnader och större projekt. Arbetet skall startas omgående och slutförs till budget 2016. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 46 (47) Ny styrmodell regionservice Regionfullmäktige fattade 2014 beslut om implementering av en ny styrmodell för servicesamspelet efter nya styrprinciper. I december 2014 fastställde Regiondirektören en ny tjänstekatalog och en ny prislista som tillämpas från och med 2015. Utgångspunkten har varit att varje tjänst ska bära sina kostnader. Den nya styrmodellen innebär vidare att avkastningskravet på Servicenämnden tas bort så att priserna kan sänkas och komma köpande förvaltningar tillgodo. I planeringsdirektivet för 2015 beslutades därför att servicenämndens avkastningskrav om 96 mnkr tas bort samt att korrigering av över- och underskott sker för respektive tjänst inom regionservice. För att säkerställa regionens ekonomiska balans 2015 belastas köpande förvaltningar med motsvarande summa som avkastningskravet efter korrigering för övriga förändringar. Detta sker genom fakturering från moderförvaltningen. I budget 2016 bör denna fakturering ersättas med att de ekonomiska ramarna för köpande förvaltningar justeras. Även servicenämndens ram för den regionbidragsfinansierade verksamheten påverkas. Regionkansliet kommer under februari-mars ta fram ett underlag för hur genomförandet av den nya styrmodellen påverkar förutsättningarna för budget 2016. Framtidens vårdinformationsmiljö/3R Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär framtidens vårdinformationsmiljö en stor utmaning för Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stockholm läns landsting, som tillsammans utgör programorganisationen 3R. Tidiga kalkyler pekar mot en totalkostnad för VGR motsvarande 2,5-3,5 mdkr, fördelade över programmets genomförandetid som i nuläget sträcker sig fram till och med 2019. Under våren 2015 kommer en ny totalkostnadskalkyl och budgetunderlag för 2016 att tas fram. Nya kostnadskalkyler kommer därefter årligen att upprättas. En diskussion med målsättning att gemensamt fastställa såväl övergripande aktiviteter som en övergripande tidsplan behöver föras gemensamt inom den centrala 3R programorganisationen. Denna planering skapar sedan utgångspunkt för organisering, planering och kostnadsberäkning inom respektive region. Trafikförsörjningsprogrammet För att fullfölja fattade beslut och fortsätta utvecklingen enligt trafikförsörjningsprogrammet bedöms Västtrafiks behov av driftsbidrag öka med i genomsnitt 5,6 procent per år, eller totalt knappt 700 mnkr till 2018. Den bedömningen bygger också på att en extra prishöjning görs varje år, så att den årliga prishöjningen motsvarar 5 procent per år. Med denna utveckling bedöms Västtrafiks självfinansieringsgrad vara 51-51,5 procent under planperioden. För att endast bibehålla befintlig trafik beräknas driftsbidraget 2018 jämfört med budget 2015 behöva öka med 270 mnkr förutsatt effektiviseringar om en procent per år samt prishöjningarna motsvarande 5 procent per år. Här har åtgärder i trafiken under byggtid enligt avtal inom Västsvenska paketet beaktats (ca 70 mnkr för planperioden). Att höja priserna mer än vad konsumentprisindex (KPI) stiger årligen påverkar resandet och invånarnas nöjdhet negativt om det inte sker andra tydliga förbättringar i servicen till resenärerna. En budget i enlighet med regionens nuvarande budgetplan innebär behov av nedskärningar i trafik motsvarande ca 30-40 miljoner år 2016, utöver redan planerade effektiviseringar och extra prishöjning. Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30 47 (47) Sammanfattningsvis bedöms kostnadsutvecklingen enligt följande för kollektivtrafiken (förutsatt oförändrad budget för kollektivtrafiksekretariatet och inklusive extra prishöjning). Tabellen baseras på Västtrafiks långtidsprognos för 2016-2018.15 mnkr (förutsatt 5 procent prishöjning per år) 15 2016 2017 2018 Kostnadsutveckling dagens verksamhet 135 35 105 Satsningar ny trafik 115 165 135 Behov ökat driftsbidrag 250 200 240 www.vgregion.se/kollektivtrafiknamnden
