Slutligt Kommunprogram 2015-2018

Kommunprogram 2015 – 2018
Jönköpings kommun
Sverigedemokraterna
Innehåll
Inledning
Invandring och assimilering
Demokrati
Äldre- och handikappomsorg
Individ- och familjeomsorg
Skola och utbildning
Barnomsorg
Ekonomi och näringsliv
Samhällsbyggnad
Brottsbekämpning
Kultur och fritid
Miljö och natur
Inledning
Vi Sverigedemokraterna vänder oss till alla människor som önskar en förändring av
samhället.
Alla som upprörs över utvecklingen och med oro och förtvivlan ser hur det gemensamma
välfärdsbygget urholkas.
Det fanns en gång ett Folkhem som byggdes tillsammans av människor i landet. Där
värderingar och normer i hög grad var gemensamma. Där det fanns en tillit och lojalitet
mellan medborgarna och en kultur som knöt dem samma. Fundament som utgjorde
byggstenar i samhällsbygget.
Med vår politik vill vi återskapa och använda dessa byggstenar för att bygga ett samhälle där
alla människor kan känna trygghet och ha framtidstro.
I detta kommunprogram finns Sverigedemokraternas politik för Jönköpings kommun de
kommande åren. Här hittar Du också punktförslag för varje politikområde. Vår politik ska
åstadkomma:
•
•
•
•
•
•
•
en stark välfärd, som ställer upp för de svagaste och där ingen lämnas utanför,
en ekonomi där nuvarande generationer inte minskar kommande generationers
möjligheter,
ett tryggt, svenskt samhälle med stark samhörighet och tillit,
en levande landsbygd,
ökat folkligt inflytande och ökad insyn,
en god miljö för kommande generationer samt
en levande svensk kultur – nej till mångkultur.
All vår politik utgår från att ett framgångsrikt, uthålligt samhällsbygge måste ha som
förutsättning en hög grad av tillit mellan medborgarna, normer och värderingar som i
avgörande mått är gemensamma och ett värnande om den svenska kulturen.
/Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp
Invandring och assimilering
Minskat invandringsmottagande! Under perioden 1980-2014 har nästan 2 miljoner
permanenta uppehållstillstånd beviljats i Sverige. Under 2013 beviljades 116.000 st.
uppehållstillstånd, under 2014 100.000 st. Få av dessa var flyktingar enligt FN:s
Genèvekonvention. Sverige ger också uppehållstillstånd åt personer med ”särskilt ömmande
omständigheter” och människor med ”skyddsbehov”. Skälet till ömmande omständigheter kan
vara allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning. Den största gruppen som får
uppehållstillstånd utgörs av anhöriga. 2013 var dessa 40 000 st. I dagsläget kostar Sveriges
invandringspolitik minst 40 -60 miljarder årligen. Vi vill istället använda en del av dessa
pengar för att hjälpa flyktingar i deras närområden.
Under åren 2014- 2018 väntas mer än 600.000 människor söka asyl i Sverige. De senaste 20
årens asylinvandring har nått sådana volymer att inget samhällsområde är opåverkat. Skola,
bostäder, sjukvård, barnomsorg, arbetslöshet. Alla sektorer i samhället känner av
massinvandringens konsekvenser. Detta totala misslyckande med migrations- och
integrationspolitiken hotar idag på allvar välfärdssamhället. Alla kostnader av det kommunala
flyktingmottagandet ska redovisas för medborgarna.
Konsekvenserna av en totalt misslyckad migrations- och integrationspolitik visar sig nu på
alla områden. Ett belysande exempel är bostadsmarknaden. Enligt Boverket behövs det inom
en dryg 10-årsperiod byggas 600.000 bostäder. Boverket anger som orsak att ”befolkningen
ökar mer än förväntat”. En omskrivning av en invandring utom kontroll. Ett förslag från
Boverket till regeringen är att alla lediga bostäder förmedlas till dem med störst behov. I
klartext, flyktingar och anhöriginvandrare. Regeringen föreslår att det ska bli tillåtet att bygga
bostäder i områden som tidigare varit undantagna p.g.a. buller. Här öppnar man upp för ännu
ett segregerat område. Den som stått i bostadskö i många år får finna sig i att fortsätta köa. De
nya bostäderna är redan intecknande av de hundratusentals invandrare som väntas de
kommande åren.
Samtidigt är det viktigt att de som får komma till Sverige anpassar sig, för
majoritetssamhällets skull och för deras egen skull. Assimileringspolitik ska ersätta den
misslyckade integrationspolitiken. Bl.a. svenskaundervisning, fokus på svensk kultur och
tydliga signaler från samhället är viktiga för att det ska ske. De som inte har svenska som
modersmål men uppehållit sig i Sverige i mer än 5 år förutsätts ha tillräckliga språkkunskaper
för att klara sig i samhället, klara kommunikationen med skola, socialförvaltning, vård o.s.v.
Språktolkning till modersmålet bör i dessa situationer vara en service man betalar.
Sverigedemokraternas förslag
• Kommunen ska, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på
nationell nivå, motsätta sig avtal med migrationsverket. Frågan kan avgöras genom
kommunal folkomröstning.
• Kommunen ska årligen upprätta en redogörelse för den totala kostnaden för
flyktingmottagandet i kommunen.
• Kommunens integrationsarbete ska ersättas av assimileringsfrämjande verksamhet
• Stopp för etnisk kvotering och så kallad positiv särbehandling.
• Avveckla stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis syftar till att bevara
eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet.
• Kommunen ska som en naturlig del i arbetet mot rasism även belysa och motverka
svenskfientliga attityder.
• Restriktiva regler ska gälla för anlitande av tolkar.
• Tolktjänst ska inte vara avgiftsfri efter fem år i Sverige
•
Kommunens mångfaldsplan ska utformas så att alla former av diskriminering, även
omvänd sådan, motverkas.
Demokrati
All makt ska utgå från folket. Kärnan i demokratin är medborgarnas möjligheter att
tillsammans påverka sin situation.
Alla beslut ska fattas enligt majoritetsprincipen, det ska råda likhet inför lagen, allmän och
lika rösträtt för medborgarna, tryckfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och rättstrygghet. Detta
är absoluta inslag för en levande och fungerande demokrati.
Vi bekämpar alla rörelser och idéer som vilar på antidemokratisk grund och försvarar alla
individers grundläggande mänskliga rättigheter och alla folks rätt till självständighet och
demokratisk utveckling.
Vi står bakom inslag av direktdemokrati och är positiva till beslutande folkomröstningar, både
lokalt, regionalt och nationellt. Öppna nämndsammanträden, medborgarförslag, rådslag är
andra exempel där medborgarna kan få större inflytande över kommunala beslutsprocesser.
Vi vill stärka det traditionella folkrörelsearbetet, alltför generösa kommunala partibidrag kan
motverka detta.
Demokrati är inte givet, den måste försvaras. Hoten mot den är flera. Ovilja att diskutera,
eller lyfta fram kontroversiella samhällsfrågor, döljande/ förnekande av fakta, debattklimat
som utesluter åsikter är några exempel.
Ett segregerat samhälle där stora grupper av människor, självvalt eller påtvingat, är i
utanförskap utgör en fara för demokratin. Ett demokratiskt samhälle förutsätter ett stort mått
av gemenskap, lojalitet, normer och värderingar som sammanfaller med majoritetens.
Sverigedemokraternas förslag:
• Kommunen ska ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras.
Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av t.ex. kommunala
folkomröstningar eller undersökningar. Kommunen ska fortsättningsvis vara öppen för
medborgarförslag.
• Antal mandat i Jönköpings kommunfullmäktige ska minska från 81 till 61 till nästa
kommunval.
• Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige ska ha rätt till insynsplatser i
styrelser, nämnder, utskott och beredningar.
• Antalet hel- och deltidsarvoderade politiker och politiska tjänstemän ska inte vara fler
än vad som är ekonomiskt försvarbart.
• Partistöd ska generellt hållas på en låg nivå och fördelas på ett sätt som inte
missgynnar något parti i kommunfullmäktige.
• De partier som är representerade i kommunfullmäktige ska inte ha särskilda privilegier
gällande till exempel regler för affischering, information på skolor eller offentliga
debatter.
• Kommunen ska ha handlingsplaner mot politisk extremism som tar sig uttryck i
kriminella / antidemokratiska handlingar.
• Kommunen ska utforma regler för politikerlöner, mötesarvoden, intern representation
och utbildning utifrån varsamhet med och respekt för skattebetalarnas pengar.
Äldre- och handikappomsorg
Sverigedemokraterna kan inte acceptera att äldre slutar sina liv i social isolering eller att
människor känner stark oro för att bli gamla på grund av briser inom omsorgen. Alla
människor ska kunna åldras med värdighet. Den dag man får svårt att klara sig själv ska
samhället gå in och erbjuda den hjälp som behövs, för att den äldre ska kunna fortsätta leva ett
tryggt och meningsfullt liv. De äldre ska ha rätt att kunna bo kvar i sin invanda miljö, även
om vård- och omsorgsbehov ökar. Ingen ska tvingas till ett uppbrott från vänner och anhöriga.
Därför måste äldreomsorgen vara väl utbyggd med hemtjänst, hemsjukvård, nattpatruller,
dagverksamhet samt ett rikt utbud av olika boendeformer. Till exempel gruppboende och
vårdboende men även trygghetsboende som framför allt är till för att tillgodose de äldres
sociala behov. En grundförutsättning för att detta ska bli möjligt är en ökad personaltäthet. De
äldre i Sverige förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg.
Alltför många äldre tvingas idag att leva i ensamhet och isolering och en allt större del av
vårdansvaret har av ekonomiska skäl lämpats över på de äldres anhöriga. Kraven och
biståndsbedömningarna för att erhålla plats på särskilt boende måste bli mänskligare.
Kvarboendeprinicipen får inte bli ett kvarboendetvång som isolerar äldre i deras hem. Större
hänsyn måste tas till det psykiska lidande som ensamhet och otrygghet skapar. För äldre över
85 år bör biståndsbedömningen för att erhålla plats på särskilt boende slopas helt.
För att minska trycket på de särskilda boendena och därmed också den kommunala ekonomin
bör en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden ske, dit äldre som lider av
otrygghet och social isolering, men som ändå inte anses tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla
plats på särskilt boende, kan vända sig.
Vi ser positivt på valfrihet och privata vårdformer, så länge de privata vårdgivarna lever upp
till samtliga ställda kvalitetskrav. Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta.
Matens kvalitet och tillagningssätt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och
hälsa. Förekomsten av fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar ska inte förekomma
inom äldreomsorgen. System där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen
riskerar att leda till undermålig matkvalitet och hygien och stjäl framför allt mycket vård- och
omsorgstid från patienterna. Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats på boendet så
att de äldre kan känna doften från tillagningen och att ansvaret för inköp av råvaror och
matlagning ska åläggas särskilt anställda och utbildade kockar eller kokerskor.
Äldre invandrare som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat förmågan att förstå
och kommunicera på svenska ska, om förutsättningar finns, kunna få vård på sitt modersmål.
Personalrekrytering till avdelningar för äldre invandrare som mist sitt andraspråk ska dock ske
på basis av relevanta språkkunskaper och inte etnisk bakgrund. Behoven hos denna grupp av
äldre invandrare ska inte få användas som ett rättfärdigande för att diskriminera etniska
svenskar genom allmänna regler om etnisk kvotering och positiv särbehandling av invandrare,
som ofta sker idag. Rätten att kunna förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare ska självklart
också omfatta äldre svenskar. Invandrad äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper
ska erbjudas kontinuerlig språkutveckling och kraven på kunskaper i svenska, svensk kultur
och historia ska höjas vid nyanställning. I syfte att skapa en trygg omsorg ska kommunen eller
motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning av personal
inom dessa verksamheter.
Kommunen ska ha en väl utbyggd hemtjänst, som tilldelas i form av tid och inte i uppgifter.
Detta för att öka de äldres valfrihet och inflytande över sin omsorg och till exempel göra det
möjligt för de äldre att en viss vecka välja bort dammsugningen för att istället få hjälp med
matlagning eller ha ett samtal över en kopp kaffe. Att inte veta vem som kommer på besök
och ständigt behöva möta nya ansikten är en källa till oro och otrygghet för många äldre.
Därför ska tjänstgöringsscheman delges de äldre i så god tid som möjligt och antalet personal
som besöker varje äldre ska hållas till ett minimum.
För de äldre som inte längre kan laga sin egen mat bör målsättningen vara att dessa ska få sin
mat tillagad i hemmet av hemtjänstpersonalen. I de fall detta inte är möjligt ska maten i alla
fall vara relativt nylagad och varm. För att hålla nere ledtider, upprätthålla kvalitet och
näringsvärde samt minska miljöpåverkan ska maten lagas så nära den äldre som möjligt, till
exempel av en utbildad kock eller kokerska på ett närliggande äldreboende. Fryst eller kyld
mat som värms i mikrovågsugn ska inte få förekomma.
För att minska risken för att skrupelfria ligor tar sin in hos äldre genom att uppge sig vara från
hemtjänsten ska en särskild legitimation införas som hemtjänstpersonalen uppvisar innan de
släpps in i bostaden.
Avgifterna för trygghetslarm ger sällan några större intäkter till kommunerna efter att
administrationskostnaderna räknats av. För många äldre med dålig ekonomi kan dock dessa
pengar ha stor betydelse. Då en trygg ålderdom efter ett liv i arbete ska vara en självklarhet
bör denna och andra avgifter inom äldreomsorgen hållas så låga som möjligt eller slopas helt.
Det är viktigt att även de äldre som är friska och aktiva får sina behov och intressen
tillgodosedda.
Äldres kunskaper och erfarenheter bör tillvaratas i så hög utsträckning som möjligt och
kontakt över generationsgränserna ska uppmuntras. Detta kan till exempel ske genom att ett
nära samarbete upprättas mellan kommunens skolor och förskolor och seniororganisationer
och äldreboenden där man kontinuerligt besöker varandra, arrangerar gemensamma aktiviteter
och utbyter erfarenheter och stöd. Sverigedemokraternas Klassfarmorsystem bidrar till
konstruktiva kontakter över generationsgränserna, samtidigt som det stärker de positiva
krafterna i skolan. Kommunen bör stimulera äldre som närmar sig eller har passerat
pensionsåldern till att åta sig ett mentorskap för yngre medarbetare så att organisationen inte
går miste om den kunskap och erfarenhet de samlat på sig under sin tjänstgöringstid.
Kommunen ska ge stöd åt föreningar som arrangerar verksamheter för äldre och erbjuda
mötesplatser och aktiviteter anpassade för seniorer.
De funktionshindrade är ingen homogen grupp. Varje individ har olika förutsättningar och
behov beroende på handikapp. Det finns en rad lagar som reglerar de funktionshindrades
situation och som kommunen har att åtfölja. Inte minst har vi åtagit oss att år 2010 leva upp
till FN:s standardregler för att tillförsäkra funktionshindrade möjligheten att kunna delta fullt
ut i samhället. För att förverkliga detta ska kommunen ha ett handikappolitiskt
handlingsprogram som ska upprätthållas och beaktas i samhällsplanering och lokala
ordningsföreskrifter. Alla kommunala verksamheter berörs av denna målsättning. Delaktighet
och tillgänglighet ska vara grundläggande för kommunens handikappolitiska arbete.
Kommunens information, hemsidor, verksamhet samt fysiska och pedagogiska miljö ska vara
tillgänglig för människor med olika funktionshinder. Genom föreläsningar, temadagar och
internutbildningar ska kommunen sprida kunskap om olika handikapp och de
funktionshindrades situation.
Sverigedemokraternas förslag:
• En tjänst som äldre- och handikappombudsman ska inrättas.
• Vi vill öka sjukskötersketätheten i kvälls- och nattpatruller.
• För äldre över 85 år bör biståndsbedömningen för att erhålla plats på särskilt boende
slopas helt.
• Utbyggnad av trygghets- och seniorboenden ska ske.
• Alla ska ha rätt att bo med den livskamrat man sammanbott med innan vårdbehovet
uppstått. En så kallad parboendegaranti införs.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
I syfte att skapa en trygg omsorg ska kommunen eller motsvarande vårdgivare begära
utdrag ur belastningsregister vid nyanställning av personal inom dessa verksamheter.
Hemtjänst ska tilldelas i from av tid och inte i uppgifter.
Tjänstgöringsscheman ska delges brukarna i så god tid som möjligt och antalet
personal som besöker varje äldre ska hållas till ett minimum.
De äldres mat ska vara nylagad och varm.
Hemtjänstpersonal ska ha särskild legitimation.
Trygghetslarm ska vara kostnadsfritt.
TES ska avskaffas.
Kommunen ska ta initiativ till att upprätta samarbete mellan barn- och
utbildningsverksamhet och äldreboenden och –organisationer.
Kommunen ska verka för att de äldres värde lyfts fram på arbetsmarknaden.
Kommunen ska ha ett handikappolitiskt handlingsprogram, vars innehåll beaktas i
verksamheten.
Kommunens information, verksamhet och fysiska miljö ska vara tillgänglig för
människor med olika funktionshinder.
Kommunen ska etablera god samverkan med såväl äldre som anhöriga.
Kommunen ska erbjuda stöd och service till anhörigvårdare.
Kommunen ska i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende
erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning.
Genom föreläsningar, temadagar och internutbildningar ska kommunen sprida
kunskap om funktionshinder.
Personalen ska kunna tala lättförståelig svenska. Detta är särskilt viktigt inom
omsorgsverksamheten.
Individ- och familjeomsorg
Olika omständigheter kan göra att man lever som ensamstående förälder. Delade familjer
ställer större krav på föräldern och kan också innebära större behov av samhällsstöd av olika
slag. Risken för att ensamma personer hamnar i svårigheter är större än för dem som bor
tillsammans i familj. Sverigedemokraterna respekterar vars och ens livssituation och vi är
beredda att se till att den som behöver kommunens råd och bistånd också ska ges möjlighet
till det.
Kommunens socialförvaltning ska ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den
enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. Allt arbete inom socialtjänsten ska
genomsyras av respekt och empati i relation till människan. Den som behöver akut hjälp ska
ha rätt att träffa en socialarbetare senast dagen efter första kontakt. Försörjningsstöd ska alltid
ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet ska kopplas till krav på
mottagaren att aktivt medverka för att komma ur sin problemsituation.
Den som hamnat i missbruk kan ha svårt att bryta det på egen hand. Snabb och kompetent
hjälp är nödvändig för att bryta missbruk och för att återföra den drabbade till ett värdigt liv.
Missbruk innebär personligt lidande för både den drabbade och dennes anhöriga. Dessutom
medför ett fortlöpande missbruk enorma kostnader för samhället.
Många missbrukare har så kallad dubbeldiagnos, det vill säga att man är psykiskt sjuk ovanpå
missbruket. Dessa personer är i behov av anpassad vård och behandling. De riskerar annars att
hamna i misär på gatan.
Sverigedemokraternas förslag:
• Kommunens socialförvaltning ska ha kompetens och hög beredskap för att kunna
möte den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår
• Allt arbete inom socialtjänsten ska genomsyras av respekt och empati i relation till
klienten.
• Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem.
Försörjningsstödet ska kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma
ur sin problemsituation.
• Kommunen ska erbjuda kvalificerad rådgivning i svåra livssituationer.
• Missbrukare som söker hjälp ska erbjudas behandling eller annan kvalificerad terapi.
Skola och utbildning
Skolan ska lära ut den verkliga innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter, samt
stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska
frågor. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Eleverna ska lära
sig att samarbeta, visa hänsyn samt kamratanda och ärlighet. Skolorna i kommunen ska kunna
inspirera högpresterande såväl lågpresterande elever. Det är dessutom av största vikt att
skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av
sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande.
Det är oerhört viktigt att Jönköpings kommun tar ett samlat krafttag för att skapa ordning och
reda i skolan. Vi vill även att man verkar för nolltolerans mot narkotika, dopingpreparat,
alkohol, och tobak. Kommunen ska vidare erbjuda regelbunden handledning och utbildning i
dessa frågor till skolans personal. Som ett led i att öka tryggheten i skolan måste
vuxennärvaron öka t.ex. i samverkan med elevhälsan.
Utan tillgång till historien kan man inte förstå sin samtid. Språkets roll som kulturbärare och
länk mellan generationerna kan knappast överskattas. I en tid då förändringarna i samhället
sker allt snabbare och globaliseringen blir allt mer påtaglig blir också ämnet historia viktigare
än någonsin. Svenska barn måste få tillgång till sin egen svenska historia i väsentligt större
omfattning än idag. Sverigedemokraterna avvisar samtidigt alla försök att låta dagsaktuella
politiska ställningstaganden styra den historiska undervisningen.
Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett
framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och
naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att
intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt. En samlad insats
måste göras för att förbättra, och öka intresset för, ämnena matematik och naturvetenskap i
skolan.
Vid sidan av lärandet har vi som högsta prioritet att skapa trygga skolor. Att skapa ordning
och reda i skolan är inte i första hand en ekonomisk fråga. Det handlar om politisk vilja.
Skolans värld är ofrånkomligen en spegling av samhället i övrigt. Till exempel kan man
tydligt se hur den mångkulturella otryggheten i vår kommun också nått innanför skolans
område. Våld, mobbning, sexuella trakasserier samt etniska och religiösa motsättningar har
fått en oacceptabelt stor utbredning.
Den psykosociala elevvården i skolorna och skolhälsovården förebygger behovet av
barnskyddsåtgärder men är samtidigt ofta först med att upptäcka att insatser är nödvändiga.
Därför är det av stor vikt att dessa institutioner tilldelas tillräckliga resurser för att klara sitt
åtagande. Besparingar inom detta område medför kraftigt ökade risker för att utsatta barns
situation inte upptäcks och att dessa därmed tvingas leva kvar i en skadlig familjemiljö.
Vi menar att friskolorna ska fungera som ett komplement till den kommunala skolan, inte
minst för att öka utbudet och valfriheten, men också för att sätta press på den kommunala
skolan i syfte att öka kvaliteten i densamma. Det är dock viktigt att andelen friskolor inte blir
för stor, så att kvaliteten i den kommunala skolan inte blir lidande. Vid en nyetablering av en
privatskola måste ett påvisat behov av utbildningen finnas och en ordenlig konsekvensanalys
utföras. Det är av största vikt att friskolorna följer gällande målstyrning, inte minst vad gäller
svenska normer och värderingar. Vi vänder oss emot de friskolor som verkar segregerande, då
sådana försvårar assimilation.
För att öka förståelsen för, och förmedla vikten av, ett hållbart och ekologiskt samhälle samt
betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald ska elevernas miljömedvetande
stimuleras. Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde,
om möjligt vara närproducerad, ekologisk och helt gratis för eleverna. Kött från djur som
utsatts för onödigt lidande, t ex ritualslaktat kött, ska inte förekomma i kommunens skolor.
Vidare ska vikten av god hälsa och ökad rörlighet betonas. För att säkerställa att barnen i
skolan får tillräckligt med motion, bör fler idrottstimmar införas. Idrottsundervisningen bör
dock vara organiserad så att den Inkluderar alla elever samt stimulerar till rörlighet och
motion, mer än enbart tävling och prestation.
Syftet med gymnasieskolan ska inte enbart vara att förbereda den enskilda eleven för högre
studier, vilket är fallet idag, utan dessutom förbereda eleven för att ta sig in på
arbetsmarknaden och in i vuxenlivet. För att lösa den uppgiften måste det skapas en
gymnasieskola som är mer anpassad till individen. Att tvinga samtliga elever att läsa kurser
som ger högskolebehörighet är fel, inte minst då många inte har som mål att välja, eller
förutsättningar att klara av, högre studier.
Gymnasieskolan bör erbjuda fler möjligheter än idag; förutom examen som ger
högskolebehörighet, bör gymnasieskolan dels erbjuda möjlighet för eleven att erhålla en
yrkesexamen med möjlighet till jobb direkt efter skolan, dels en lärlingsexamen för dem som
strävar efter att lära sig ett hantverk. En tidsenlig variant av lärlingsutbildningen ska utformas
i samarbete med arbetsmarknadens parter. Som ett led i detta ska kommunen utnyttja
möjligheten att delvis anpassa kursutbudet efter den lokala men även den nationella
situationen på arbetsmarknaden. Samarbetet med näringslivet ska stärkas i synnerhet för
utbildningar med praktisk yrkesinriktning.
Sverigedemokraternas förslag:
• Kommunen ska utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade
hemspråksundervisningen avskaffas.
• Samtalsspråket under lektionstid ska alltid vara på svenska.
• Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet ska erbjudas sådant stöd av
skolan
• Stopp för mångkulturella lovdagar i skolan.
• Kommunen bör ta krafttag och se till att det nationella handlingsprogrammet avseende
simkunskaper i årskurs fem på 200 meter simning följs.
• Kommunen ska ha en jourskola för stökiga elever.
• Krafttag ska tas mot narkotika, dopingpreparat, alkohol, tobak.
• Nolltolerans gällande mobbning.
• Vuxennärvaron i skolan ska ökas, till exempel genom klassfarmorsystemet.
• Den enskilda skolan ska anordna traditionella, kyrkliga skolavslutningar för de elever
och föräldrar som så önskar.
• Heltäckande slöja ska inte tillåtas i skolan.
• Kommunen ska genomföra en utomstående utredning av lärarnas arbetssituation med
fokus på våldsamma situationer och lärarnas rättsäkerhet.
• Årliga hälsoundersökningar för skolelever.
• Kommunen ska ta ställning till friskolors etablering i varje enskilt fall och utifrån
behov och nytta.
• Vi vill hålla dörren öppen för föräldrakooperativ och stiftelser.
• Kommunen ska utöva påtryckningar på staten så att inga friskolor som verkar
segregerande tillåts.
• Närodlad och näringsrik mat ska prioriteras. Vi är positiva till ekologisk mat av god
kvalitet.
• Skolmaten ska vara avgiftsfri för eleverna.
• Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t ex ritualslaktat kött, ska inte
förekomma i kommunens skolor.
• Vikten av god hälsa och ökad rörlighet ska betonas.
•
•
•
•
Kursutbudet ska delvis anpassas till situationen på den lokala och nationella
arbetsmarknaden.
Gymnasieskolans samarbete med näringslivet ska stärkas.
Vi måste sluta att se skolan som en kostnad, våra elever ska ses som en långsiktig
investering.
Skolor med praktisk inriktning ska vara skyldiga att tillgodose praktik för samtliga
elever, i den för utbildningen relevanta branschen.
Barnomsorg
Sverigedemokraterna anser att en mångfald av pedagogiska inriktningar inom barnomsorg är
viktig. Vi ser positivt på alternativ som till exempel Ur-och-skurpedagogiken, vilken bygger
på att barnen får hjälp i sin egen utveckling ute i naturen där de övar sina sinnen och sin
grovmotorik och samtidigt delar sina upplevelser med varandra. Detta skapar gemenskap och
bidrar till att barnen får en känsla för sin hembygd och dess natur.
Inte alla föräldrar arbetar dagtid och därför är det viktigt att även nattdaghem finns
tillgängliga för dem som behöver det. Det finns en tydlig koppling mellan personaltäthet och
kvalitet inom barnomsorgen. Barngrupperna i förskolan får därför inte vara så stora att det
innebär allvarliga kvalitetsbrister.
Flickor och pojkar är födda olika och detta förhållande ska bejakas och inte problematiseras i
onödan. Vi anser därför att Jönköpings kommun inte ska bedriva barnomsorg utifrån ett
genusperspektiv, där olikheterna inte tillåts. Fokus ska istället ligga på att ge lika möjligheter
till alla barn oavsett kön. Det ska vidare vara tydligt för barnen i förskolan att det är de vuxna
som bestämmer.
Modersmålsträning i förskolan för barn med annat modersmål än svenska försvårar
invandrarbarnens anpassning till det svenska samhället och tar alltför stora ekonomiska och
personella resurser i anspråk. Personalen i förskolan ska hjälpa till för att tidigt upptäcka om
barn har funktionshinder eller normbrytande beteenden för att dessa barn ska kunna få hjälp
så tidigt som möjligt.
Vi är positiva till vårdnadsbidrag för föräldrar som vill välja att själva sköta barnomsorgen
under en kortare eller längre tid. Samtidigt vill vi uppmuntra invandrare att låta sina barn gå
på förskola för att de ska lära sig det svenska språket och svenska sociala koder så tidigt som
möjligt. På så sätt får de en så bra start som möjligt på sina liv.
Sverigedemokraternas förslag:
• Barnomsorg ska erbjudas alla tider på dygnet om det behövs.
• Barngrupperna bör generellt bli mindre.
• Avveckla genuspedagogiken inom barnomsorgen.
• Avveckla modersmålsträningen i förskolan.
• Barnomsorg med naturkontakt ska uppmuntras.
Ekonomi och näringsliv
I enlighet med förvaltarskapstanken är det viktigt att handskas varsamt med de gemensamma,
ekonomiska resurserna. Sverigedemokraterna betraktar äganderätten som en nödvändig
förutsättning för en lyckosam samhällsutveckling. En ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi,
byggd på långsiktighet och ekologiskt tänkande, är självklar. Tillväxt får inte ske på
bekostnad av folkhälsa, miljö eller nationellt självbestämmande.
Sverigedemokraternas målsättning med den ekonomiska politiken är att skapa bästa möjliga
förutsättningar för återskapandet och upprätthållandet av det svenska folkhemmet. Vi
förespråkar tillämpandet av ett marknadsanpassat blandekonomiskt system.
Kommunen ska hushålla väl med de ekonomiska resurserna, vilket innebär att det under varje
konjunkturcykel krävs ett överskottsmål på i genomsnitt minst två procent för att långsiktigt
klara välfärden, framtida pensionsåtaganden och ett värdesäkrande av kommunens tillgångar.
För att uppnå detta måste politiken präglas av ansvarstänkande och långsiktig planering.
Kommunalskatten utgör den huvudsakliga inkomstkällan för kommunen.
Sverigedemokraternas uppfattning är att skatten inte principiellt måste hållas vare sig hög
eller låg utan ska anpassas efter de faktiska behov kommunen har för att kollektivt garantera
medborgarna en god offentlig service.
Skattehöjningar får aldrig användas som medel för att kortsiktigt lösa strukturella problem.
Välfärden ska vara solidariskt finansierad. Det är samtidigt vår uppfattning att ekonomiska
skillnader mellan olika samhällsgrupper inte helt går att sudda ut via skattepolitik. Utbildning
och arbete måste löna sig. Dessa incitament är grundläggande för tillväxten och därmed för
vår gemensamma välfärd. Eftersom det oftast är kommunen som står för den allmänna
servicen finns ett behov av att äga och driva verksamheter. Offentligt ägande är viktigt när det
gäller infrastruktur och de mest grundläggande kommunala funktionerna. Att välfärden ska
vara skattefinansierad innebär dock inte alltid att kommunen också måste vara utförare. Det
kan finnas effektivitets- och kvalitetsvinster att göra genom att låta andra aktörer utföra vissa
tjänster för kommunens räkning. Detta under förutsättning att kostnaden för samma kvalitet
blir lägre eller att kvaliteten blir bättre för samma kostnad. Viktigast i sammanhanget är
samhällsnyttan på lång sikt och detta ska därför också ligga till grund för varje beslut som rör
kommunens verksamhet och ägande. Av samma anledning får inte heller kommunen
genomföra engångseffekter med tillfälliga intäkter genom att sälja samhällsnyttiga företag
eller verksamheter för att lösa långsiktiga, strukturella problem.
Varje extra sysselsatt kommuninvånare innebär extra skatteintäkter samtidigt som utgifterna
för ekonomiskt bistånd minskar. Tillgång på kompetent arbetskraft och ett gott företagsklimat
är avgörande för sysselsättningen. Småföretagande är särskilt gynnsamt eftersom en kommun
som är beroende av några få stora företag är sårbar. Det ska därför finnas ett särskilt
småföretagarcenter.
Kommunen måste också aktivt verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten
mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende. Studenter kan erbjudas praktik inom
den kommunala verksamheten där de genom att arbeta tillsammans med yrkesverksamma
tjänstemän får den nödvändiga erfarenheten för att bli intressanta för näringslivet. På så vis
ökar också utsikterna för att en större andel högutbildade söker sig till och stannar kvar i
kommunen.
Ett livskraftigt och varierat näringsliv är grunden för en väl fungerande arbetsmarknad och
kommunal framtidstro. Därför bör kommunen överväga att vidta åtgärder som främjar ortens
näringsliv. I synnerhet kan uppkomst av nya företag gynna ett varierat näringsliv och en
omställning till nya omvärldskrav. Kommunen bör därför underlätta uppkomsten av nya
företag.
Sverigedemokraternas förslag:
• Kommunen ska under varje konjunkturcykel ha ett överskottsmål på i genomsnitt
minst två procent.
• Kommunen ska främst prioritera kärnverksamheterna.
• Kommunen ska inte fördela medel till kommundelar eller verksamheter på basis av
den etniska sammansättningen.
• Kommunen bör vid upphandlingar systematiskt beakta små företags möjligheter att
konkurrera, så att man inte missgynnar dessa.
• Kommunen ska inte genom oaktsamhet i onödan missgynna svenska eller lokala
företag vid upphandling.
• Kommunen ska verka för att skapa förutsättningar för att arbetslösa ska kunna
vidareutbilda sig och ta jobb i bristyrken istället för att dessa besätts med utländsk
arbetskraft.
• Kommunen ska ställa mark till förfogande till företagsetableringar och utbyggnader,
dock utan att äventyra folkhälsa, miljö, kulturarv eller självbestämmande.
• Skatteuttaget bör bygga på långsiktighet.
• Välfärden ska huvudsakligen vara skattefinansierad.
• Privata alternativ ska tillåtas konkurrera inom lämpliga verksamhetsområden.
• Kommunens företagande ska vara gott under mandatperioden 2014-2018. Jönköpings
kommun ska kunna erbjuda verksamhetsanpassade företagsetableringar. Med lika
villkor för alla, inte prioritera sysselsättningsgrad eller etniskt ursprung.
• Jönköping ska ha ett småföretagarcenter.
• Kommunen ska verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan
myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende.
• Samtliga projekt ska ha full finansiering.
Samhällsbyggnad
Stadsplaneringen och samhällsmiljöns utformning är av stor betydelse för såväl
kommuninvånarnas trygghet, trivsel och hälsa som för den ekonomiska tillväxten och miljön.
Sverigedemokraternas vill verka för levande, traditionella, familjevänliga, småskaliga och
trygga samhällsmiljöer.
Ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv ska vara en självklar del av
samhällsplaneringen. Miljöer som riskerar att skapa känslor av otrygghet eller underlättar för
brottslig verksamhet ska motverkas och förändras. På samma sätt ska barn- och
familjeperspektivet vara genomgående. Barnens leklust och behov av rörelse måste bejakas
och hot från trafiken eller andra potentiellt farliga miljöer minimeras. Närhet till arbete,
offentlig service, inköpsställen och fritidsaktiviteter bör eftersträvas liksom skapandet av
andra naturliga mötesplatser.
Grönområden är av stor betydelse för människors trivsel och hälsa och bör därför finnas i stor
omfattning över hela samhället eller staden. Grönytor och naturliknande miljöer ska vara en
självklar och sammanhängande del av stadsbilden och inte bara existera som gröna öar i ett
hav av betong. Vid stadsplaneringen och framtagandet av detaljplaner ska stor hänsyn tas till
behoven hos de djur- och växtarter som lever inom kommunen
Restriktivitet bör råda beträffande beviljandet av etableringstillstånd för nya köpcentrum i
städernas utkanter. Sådana etableringar riskerar att slå ut de små livgivande företagen i
stadskärnan, vilket i förlängningen kan leda till en förslumning av stadens centrum, minskad
sysselsättning och minskad turism.
Klotter och nedskräpning är problem som blivit allt vanligare i Jönköping och som inverkar
negativt på invånarnas trivsel och trygghetskänsla. Vi vill ha fler papperskorgar, upplysta
gator och gränder. Legala klotterplank bör inte tillåtas av kommunen då det visat sig att dessa
snarare ökar än minskar det illegala klottret.
Ett annat tilltagande problem i Jönköping är offentligt tiggeri, denna verksamhet ska
motarbetas. De senaste fem åren har vi sett en ökning av detta och det ska inte behöva
förekomma i ett välfärdsland.
En annan viktig faktor i arbetet för ökad trivsel är den offentliga konsten, som ska ha en
folklig förankring och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet.
Kommunens väg- och gatunät måste underhållas och vara i ett sådant skick att inte näringsliv
eller invånare missgynnas. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan tätort, förort och
landsbygd. Kommunens vägar måste därför hålla god kvalitet över hela kommunen och under
hela året. För att skapa ett bra flöde i biltrafiken och därmed minska trafikens miljöpåverkan
kan cirkulationsplatser ersätta trafikljusbevakade korsningar i både tätort och ytterområden.
Kollektivtrafiken kommer sannolikt att bli en än mer utnyttjad resurs i framtiden. Den ska
utgöra en allmän samhällsservice gentemot kommunens invånare och binda samman alla orter
i kommunen. Kollektivtrafiken utgör dels ett alternativ för dem som inte har egen bil, dels ett
positivt komplement till bilen. Täta avgångar och rimliga priser bör erbjudas. Detta
sammantaget betyder minskad miljöpåverkan. Som ytterligare ett steg i den riktningen bör
också kommunen ta initiativ till att underlätta samåkning för arbetspendlare. Kommunen ska
av miljö- och säkerhetsskäl verka för ett väl utbyggt cykelvägnät.
En förutsättning för att framgångsrikt driva företag är att kommunikationerna fungerar. I det
moderna samhället går allting väldigt fort. Kommunen ska därför, där marknaden inte själv är
villig att satsa, bidra till att stärka den lokala IT-infrastrukturen. Vidare betyder också de
ökade kraven på tillgänglighet att kommunen måste hålla kommunala datakommunikationsnät
i ett så gott skick som möjligt.
Sverigedemokraternas förslag:
• Ett trygghets- och tillgänglighetsperspektiv ska genomsyra all samhällsbyggnad.
• Varierade boendeformer, småskalighet, naturliga mötesplatser, närhet till central
samhällsservice, rekreationsområden och fritidsaktiviteter ska eftersträvas vid
planeringen av nya bostadsområden.
• Grönytor och naturliknande miljöer ska vara en självklar och sammanhängande del av
stadsbilden och stor hänsyn ska tas till de lokala ekosystemen.
• Restriktivitet bör råda beträffande beviljandet av etableringstillstånd för nya
köpcentrum i städernas utkanter.
• Kommunen ska alltid kräva ersättning för klottersanering.
• Klotter ska inte finnas i stadsbilden.
• Kommunen ska verka för att det införs ett tiggeriförbud i Sverige.
• Lagstiftningen ska efterlevas. Ingen olovlig övernattning ska tillåtas.
• Den offentliga konsten ska ha en folklig förankring och på ett tydligt sätt lyfta fram
det nationella och lokala kulturarvet.
• Kollektivtrafiken bör erbjuda täta avgångar till rimliga priser.
• Kommunen bör underlätta samåkning för arbetspendlare.
• IT-infrastrukturen ska vara god i kommunens alla delar.
• Stadsbyggnadsnämnden ska inte bevilja bygglov där berörda medborgare avstyrkt och
det finns rättslig prövning i saken.
• Stadsparken ska inte exploateras mer.
• Vi förordar att Tändsticksområdet säljs till AB Brandtornet för att exploateras varsamt
enligt deras förslag.
Brottsbekämpning
Brottsbekämpning är i första hand inte en kommunal angelägenhet. Många av de åtgärder som
krävs måste göras på nationell nivå. Det handlar bl.a. om invandringspolitik, strängare straff
och fler poliser med ökade befogenheter.
Det förebyggande arbetet mot brott kan ske på olika sätt. Tidiga åtgärder som minskar en
persons benägenhet att begå brott, program för att motverka skolk i skolan, omedelbara
konsekvenser vid mobbing samt anmälan av all form av skadegörelse, snatteri, klotter. Det
ska alltid finnas en konsekvens för den som utför eller medverkar i dylikt.
Åtgärder som kan göra det svårare att begå brott eller ökar risken att bli upptäckt är
nödvändiga. Kameraövervakning på utsatta platser, bra belysning, larm är exempel på sådana
åtgärder.
När brott ändå sker ska man kan kunna lita på att samhället gör sitt jobb. Att polisen finns till
hands och löser brottet. Att myndigheterna finns till hands för att erbjuda brottsoffer stöd och
hjälp. Att domstolen dömer brottslingen till ett rimligt straff, utdömer ett rimligt skadestånd
och därmed också ger brottsoffret upprättelse. Vi konstaterar att det krävs åtgärder på alla
plan för att uppnå detta.
Sverigedemokraterna vill ta krafttag mot brottsligheten. Vi vill kraftigt skärpa straffen för
grov och upprepad brottslighet. Det ska inte löna sig att begå brott i Sverige och högre
skadestånd bör utdömas till brottsutsatta. Vi vill lagstifta om nya möjligheter för att komma åt
den växande organiserade brottsligheten. För att råda bot på den utbredda ineffektiviteten
inom Polisen vill vi satsa pengar på en effektivitetsreform som ska möjliggöra att poliserna
kan göra det de är bäst på – bekämpa brottslighet. Pappersarbete och andra sysslor som ligger
långt ifrån kärnverksamheten bör i ökad utsträckning ligga på civil personal.
En fungerande välfärd och ett samhälle med sammanhållning och tillit är också hörnstenar för
ett samhälle med låg brottslighet.
Sverigedemokraternas förslag:
• Kommunen ska ställa krav på att staten tar sitt fulla ansvar för att polisen är tillräckligt
bemannad och arbetar på ett sätt som är anpassat efter lokala behov.
• Kommunen ska ha ett brottsförebyggande råd, där representanter från kommun, polis,
näringsliv och föreningar samverkar för att förebygga brott.
• Kommunen ska genom olika projekt, i första hand riktade till föräldrar, barn och
ungdomar, satsa på arbetet mot droger, missbruk och ungdomsbrottslighet.
• Särskilt otrygga och brottsutsatta områden ska bevakas genom extrainsatser i form av
kameraövervakning, bilburna bevakningspatruller eller patrullerande ordningsvakter.
• All personal som arbetar med barn och ungdomar inom kommunen ska kunna uppvisa
utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till
övergrepp på barn.
• Kommunen bör uppmuntra till bildandet, och aktivt stödja olika former, av
nattvandringsgrupper.
• Kommunen ska stödja lokala brottsofferjourer. Kommunen ska följa upp gruppernas
verksamhet noggrant.
• En uppsökande verksamhet ska inrättas av kommunen, med äldre brottsoffer som
främsta målgrupp.
Kultur och fritid
Kulturen utgörs av den omgivning av självklarheter, minnen och föreställningar som vi lever i
och som vi är med om att forma. Kulturen tar olika form genom tid och rum. De unika och
olikartade identiteter som mänsklighetens olika folk och folkgrupper uppvisar är betingade av
deras respektive kulturer.
Ett av kulturpolitikens främsta syften är att stärka intresset för och kunskapen om svensk och
lokal kultur liksom att slå vakt om de djupa värden som det kulturella arvet innehåller. Detta
bidrar till att återskapa en gemensam identitet i vårt samhälle och underlättar dessutom
assimilering av nytillkomna. De ekonomiska anslagen till verksamheter som bevarar, främjar
och vidareutvecklar det svenska och det lokala kulturarvet ska vara generösa. Jönköpings
kommun ska ha en aktiv roll som arrangör vid officiella högtider och ta ett särskilt ansvar för
att det svenska nationaldagsfirandet ges en folklig profil.
Att vår kommun har ett folkligt och levande kulturliv är viktigt för oss. Bland annat behövs
bibliotek, sevärdheter och upplevelser för framförallt barn och familjer samt allmänna
samlingsställen för exempelvis dans och musik. Den kommunala musik- eller kulturskolan
ska särskilt verka för att levandegöra kulturarvet, tillexempel genom att erbjuda undervisning
i folkmusik och gammaldans. Många gånger används dock kulturresurser till att finansiera
smala, tvivelaktiga och inte sällan politiserade verksamheter. Sådan verksamhet ska givetvis
kunna finnas för dem som är intresserade, men att med skattemedel främja kulturell
verksamhet som den absoluta merparten av skattebetalarna inte har något intresse av eller till
och med tar avstånd från, anser vi är felaktigt.
Vi motsätter oss att kommunala bidrag till invandrarföreningar, vilkas syfte är att upprätthålla
och förstärka hemlandets kultur och identitet i Sverige, utbetalas. Det bidrar till segregering.
Det finns ett samband mellan motion och folkhälsa. En mycket viktig del av folkhälsoarbetet
är att människor uppmuntras att aktivera sig på regelbunden basis, särskilt barn och
ungdomar. Idrottsrörelsen är en del av den svenska folkrörelsetraditionen och spelar som
sådan en stor roll, inte bara för människors hälsa utan även för demokratisk och social fostran.
Idrottsrörelsen erbjuder dessutom en meningsfull och innehållsrik fritid fri från kriminalitet
och missbruk. Särskilt framgångsrika idrottsföreningar och enskilda utövare kan sätta
hemkommunen på kartan och bidrar på så sätt till den lokala tillväxten. Kommunen har
mycket att vinna på att stödja det lokala idrottslivet och det ideella arbetet, i stort och smått.
Tillgänglighet och mångfald vad gäller idrotts- och motionsanläggningar är centralt, men
ekonomiska bidrag till projekt och löpande verksamhet är också av vital betydelse. För att
utveckla kommunens idrottsliv krävs samarbete mellan kommun, näringsliv och
idrottsföreningar.
Spontanidrotten är ett viktigt inslag i våra ungdomars fritid och kommunen ska ha som
målsättning att tillhandahålla de förutsättningar som krävs för den. Utöver idrotten finns också
andra behov av nöjen och rekreation för att fylla människors fritid med meningsfulla
aktiviteter. Inte minst är det viktigt med ett brett utbud av aktiviteter. Föreningar som erhåller
bidrag ska garantera att verksamheten är drogfri. För att motverka fusk med kommunens
föreningsbidrag är det viktigt att noggranna kontroller utförs och att allt misstänkt fusk
polisanmäls.
Sverigedemokraternas förslag:
• Kommunen ska premiera kulturarvsfrämjande arbete.
• Det svenska kulturarvet ska ha en framträdande plats i den offentliga konsten.
• Kommunen ska ha en aktiv roll vid firandet av svenska traditionella högtider.
• Kommunalt kulturstöd ska inte gå till politisk eller politiserad verksamhet.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kulturella inslag som bryter mot svensk lagstiftning, de mänskliga rättigheterna eller
vårt demokratiska styrelseskick ska aktivt motarbetas.
Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer ska
vara generöst tilltaget.
Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt
avviker från svensk eller västerländsk byggnadstradition ska inte få uppföras.
Kommunen ska stödja det lokala idrotts- och föreningslivet.
Kommunens skolor bör i ökad omfattning prioritera friskvård och motion.
Kommunen bör skapa förutsättningar för spontanidrott.
Föreningar som erhåller bidrag ska garantera en drogfri verksamhet.
Allt misstänkt fusk med föreningsbidrag ska polisanmälas.
Biblioteksverksamheten ska vara livaktig, intressant och tillgänglig.
Vid offentlig utsmyckning bör först och främst befintlig konst komma ifråga.
Inköp av ny, dyr konst bör vara förankrad i medborgarnas syn på vad som är lämpligt.
Framstående kulturelevers alster kan användas som offentlig utsmyckning.
Det är en oavvislig rättighet för våra barn att få känna sin svenska kultur.
Miljö och natur
Idag lever vi människor över våra tillgångar. Vi försämrar fortlöpande vår miljö genom vårt
sätt att leva. Vi måste ställa om vår livsföring så att den bringas i balans med vad vår natur
klarar av. Grunden för allt liv är det naturliga kretsloppet och där vi måste ingå som en
integrerad del.
Eftersom det personliga ansvaret för miljön är oerhört viktigt, bör kommunen regelbundet
uppmuntra till miljövänligt leverne. Miljöarbetet och förändring bör utgå ifrån var och ens
ansvar. Allas gemensamma ansträngningar är viktigt för att åstadkomma förändring.
Människan är unik genom sin förmåga att lösa problem på ett intelligent sätt. Vi är inte herrar
över naturen utan mänskligheten är en del av den, och vi måste handla därefter. Det är vår
fasta övertygelse att vi kan skapa ekonomisk tillväxt, samtidigt som vi utvecklar ett uthålligt
samhälle enligt kretsloppstänkande.
Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och omsorgen om allt
levande omkring oss. Dock måste vi vara medvetna om att ett alltför fundamentalistiskt
miljötänkande ibland kan vara kontraproduktivt. Om tillväxten bromsas minskar den totala
resurs som kan användas för konstruktivt miljöarbete.
Ett av de större miljöproblemen vi känner till idag är utsläppen av växthusgaser som orsakar
uppvärmning av vår jord. Detta är ett globalt problem, men insatser på det lokala planet är
viktiga. Vid beslut om sådana insatser ska naturligtvis även alla andra värden vägas in. Miljön
bör vara fri från ämnen som skapats eller utvunnits av människor och som hotar levande
varelsers hälsa eller den biologiska mångfalden.
Sverigedemokraterna ser att det finns problem med främmande invasiva arter som kommit
från andra länder genom transporter och genom att människor rör sig i världen. De invasiva
arterna stör den naturliga floran och faunan och vissa andra arter kan bli utkonkurrerade av de
invasiva arterna. Som exempel på invasiva arter kan nämnas mördarsniglar och jättebalsamin
som sprids i vårt land. Det ska tas fram en åtgärdsplan i kommunen för hur invasiva arter ska
hanteras. Det är viktigt att det tas tag i detta problem speciellt i ett tidigt skede, för ju längre
tiden går desto svårare blir det att åtgärda.
I Jönköpings kommun finns det många vattendrag, det är viktigt att dessa skyddas och
bevaras. Det är viktigt att vårt vatten inte förorenas. Detta gäller speciellt Vättern. Vi måste ta
ett gemensamt ansvar för att se till att Vättern skyddas. Jönköping kan glädjas över att ha
tillgång till så fint vatten, det vore en skam om det inte vore så även i framtiden. Sanering av
Munksjön är ett projekt som vore alltför kostsamt för Jönköping att hantera själv. Jönköping
bör söka stöd från statens saneringsfond så att vi kan åtgärda föroreningarna i sjön.
Utvecklingen av Jönköping går framåt och det är viktigt att vi tänker efter före när vi bygger
ut staden. Samhällsplaneringen måste göras så att naturvärden bevaras. Buller ska också
hållas nere så att människor får en trivsam miljö och det vore även bra att planera in
bullerzoner där buller kan förväntas. Men på de platser där människor ska leva och bo så ska
vi göra vad vi kan för att hålla buller på en låg nivå.
Livsmedel som odlas och framställs i närområdet bör prioriteras framför produkter som
fraktas långa sträckor.
Alla kommunala beslut som kan ha miljöpåverkan bör föregås av en miljöprövning
Kommunerna har ett stort ansvar för att övervaka att djurhållningen sköts enligt vad lagen
kräver. Vid upphandling ska djurskyddsaspekten beaktas. Både sällskapsdjur och
lantbruksdjur ska behandlas väl.
Sverigedemokraternas förslag:
• Kommunen bör, för att spara energi och gynna miljön, se över möjligheten att
utöka/använda fjärrvärme.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kommunens egna fordon bör köras på icke-fossila bränslen.
Kommunen ska tillhandahålla kompetent energirådgivning.
Kommunen ska fortsätta utbyggnad av gång och cykelleder.
Kommunen ska inventera och övervaka de kemiska produkter som finns och används i
kommunen.
Kommunen ska eftersträva att handla livsmedel från närområdet i största möjliga
utsträckning.
Alla kommunala beslut som kan påverka miljön bör föregås av en analys av
miljöeffekter.
Kommunen ska fortsätta arbetet för att underlätta källsortering och återvinning så att
invånarna stimuleras att ta ansvar för ökad miljönytta.
Kommunen bör snarast påbörja arbetet för sanering av Munksjön.
Kommunen ska vara lyhörd för boendes åsikter om sin närmiljö.
Kommunen ska sätta upp laddningsstolpar för elbilar för de behov som finns i
kommunen.
Kommunen bör verka för att värdefulla miljöer ges särskilt skydd i form av
naturreservat eller naturskyddsområden.
Kommunen ska ha väl dimensionerade resurser för att kunna övervaka att
djurskyddslagstiftningen följs.
Kommunen ska inte köpa varor, vars produktion inneburit att djur utsatts för onödigt
lidande.
Kommunen ska säkerställa att insamlingen av gamla däck fungerar.
Kommunen ska ta fram en åtgärdsplan för hantering av främmande invasiva arter.