Kursguide L6NT10 HT 15 - GUL
Transcription
Kursguide L6NT10 HT 15 - GUL
KURSGUIDE HT 2015 L6NT10 Naturorienterande ämnen och teknik för lärare åk 4-6 BESKRIVNING AV KURSEN Kursen skall utbilda dig så du kan undervisa i naturvetenskap och teknik för elever i åk 4-6. Du kommer också att vara behörig att undervisa i åk 3 enligt behörighetsförordningen. Med kursen vill vi bidra till att du kan: redovisa kunskaper som behövs för undervisning i naturvetenskap och teknik i åk 4-6 använda naturvetenskap och teknik för att beskriva och förklara naturvetenskapliga fenomen samt tekniska lösningar och processer i vardagen tillämpa naturvetenskapligt arbetssätt och teknikutvecklingsarbete använda ämnesdidaktiska forskningsresultat för att organisera lärandesituationer som kan stimulera elevers intresse och utmana deras föreställningar om världen använda digitala och estetiska uttrycksformer i lärandesituationer analysera, värdera och argumentera utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv kring samhällsfrågor och hållbar utveckling utvärdera och bedöma elevers förmågor och kunskaper i naturvetenskap och teknik redogöra för ämnesspråkets betydelse i naturvetenskap och teknik Kursen är uppdelad i 5 delkurser men delkurserna löper parallellt och går in i varandra. Terminen inleds med fokus på kunskaper för att undervisa i biologi i åk 4-6 men med inslag från delkurs 3. Kemi - Materiens uppbyggnad och delkurs 4. Fysik - Energiformer och dess omvandlingar. Energibegreppet och partikelmodell behandlas då för att användas inom biologiområdet. Därefter fortsätter delkursen inriktad mot teknik. Delkurs 3. Kemi - Materiens uppbyggnad och delkurs 4. Fysik Energiformer och dess omvandlingar återkommer och avslutas i slutet av terminen. Parallellt med dessa delkurser ligger inslag från delkurs 1. Perspektiv på undervisning i naturvetenskap och teknik. Här ingår övergripande frågor om undervisning i naturvetenskap och teknik för åk 4-6. LÄRARE I KURSEN Jan Landström Ann-Marie von Otter Miranda Rocksén Frank Bach Eva West Hans Starnberg Eva Nyberg Ola Svensson Åslög Dahl Mickael Lipschütz Anna Carin Lindberg Kursledare Teknik o teknikdidaktik Kemi kemididaktik Fysik o fysikdidaktik Sex o samlevnad, Ljud o hörsel, människan Väder-klimat Astronomi Biologi o biologididaktik Biologi Växter Systematik Kursadministratör Studievägledare 031-786 2267 031-786 2636 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] DELKURS 1. PERSPEKTIV PÅ UNDERVISNING I NATURVETENSKAP OCH TEKNIK, 6 HP Denna del behandlar övergripande delar i naturvetenskap och teknik samt didaktik i naturvetenskap och teknik. I delkursen får ni arbeta med bedömning. Formativ bedömning behandlas speciellt. Naturvetenskap i relation till frågor om religion och moralfrågor diskuteras och behandlas i inledningen då evolutionsteorin behandlas I delkursen ingår två övningar där ni skall planera och genomföra lärandesituationer för elever i åk 4-6. Den första uppgiften är en övning på Universeum där ni skall ta hand om en grupp barn från åk 4-6. Den andra uppgiften är en s.k. ”Learning Study”. Det innebär att ni skall planera ett NO pass om en timme för elever i åk 4-6 och genomföra passet tre ggr i olika grupper. Mellan varje undervisningspass skall ni arbeta med att utvärdera och förbättra er NOTk-lektion. I uppgiften blir det mycket viktigt att vara tydlig med vad eleverna skall lära sig och vara uppmärksam på vad de faktiskt lärt sig. Vecka 36 Huvudsakligt innehåll Naturvetenskapen o teknikens karaktär Vad är vetenskap Vetenskapsfilosofi Naturvetenskap o språk Svenska som andraspråk o undervisning i naturvetenskap Litteratur Björn Andersson kap 1 och 2 Wynne Harlen kap 1 Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket Stärk lärandet. Hallgren & Fallgren Skolverket (2011). Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet Introduktion Universeum Förberedelse Universeumuppgiften Redovisning NO och språk på GUL 37 38 Förberedelse Universeumuppgiften 39 Examination Universeumuppgiften Start Learning study Learning study Learning study 48 49 50 LITTERATUR I DELKURSEN Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket Stärk lärandet. Hallgren & Fallgren. Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Harrison, Christine & Howard, Sally (2012). Bedömning för lärande i årskurs F-5. Skolverket (2011). Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanerna. Stockholm: Skolverket. EXAMINATIONER LITTERATURSEMINARIE 1: GREPPA SPRÅKET ! ÄMNESDIDAKTISKA PERSPEKTIV PÅ FLERSPRÅKIGHET OCH GIBBONS, PAULINE (2013). STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET (KAP 2-4) Läs böckerna utifrån perspektivet att ni skall undervisa i de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Var och en skall initiera minst en diskussion på GUL senast 11 september och sedan svara på minst två andras inlägg senast 14 september. (De som missar detta skriver en reflektion på två A4 som lämnas till Jan Landström). LITTERATURSEMINARIE ”BEDÖMNING FÖR LÄRANDE I ÅRSKURS F-4” Läs boken utifrån perspektivet att ni skall undervisa i de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Var och en skall initiera minst en diskussion på GUL 29 oktober och svara på minst två andras inlägg senast 30 oktober.Ni kan ha som utgångspunkt för er diskussion de svårigheter ni nu ser med bedömning och diskussion om hur ni tänker att man kan hantera dem. GUIDNING ELEVER PÅ UNIVERSEUM (BEDÖMS MED VG, G ELLER U ENLIGT BETYGSKRITERIERNA LÄNGST BAK I KURSGUIDEN ) Ni kommer i basgruppen bli tilldelade ett område på Universeum som ni ska planera ett undervisningsmoment kring. Det område ni blir tilldelade har koppling till innehållet i kursen och syftet med examination är att praktiskt få planera och genomföra ett undervisningsmoment i naturvetenskap och/eller teknik i en lärandemiljö utanför skolan. Genomförandet kommer att ske den den 22 sep med en grupp barn (ca 10 st) i årskurs 4-6 som besöker Universeum. Ni kommer vid två tillfällen under dagen, kl. 9.00-9.30 och kl. 10.15-10.45, att genomföra ert undervisningsmoment. Mellan de två undervisningspassen och efter undervisningen kommer ni ges tillfälle att reflektera med basgruppen och lärare. Mer detaljerad information om detta kommer ni att få den 1 sep och 7 sep på Universeum. Arbetet kommer att ske i basgruppen med en individuell reflektionsdel. Basgruppen lämnar tillsammans in ett skriftligt dokument Undervisningsmoment - grupp senast den 10 sep där följande ingår: på GUL under Inlämningsuppgift, Beskrivning av undervisningsmomentet där målet/målen finns formulerade, koppling till Lgr 11, förmågor som eleverna förväntas utveckla, planering och genomförandet av undervisningsmomentet Individuellt lämnar ni in en reflektion med koppling till kurslitteraturen max, 2 A4-sidor (Times New Roman 12, enkelt radavstånd) på GUL under Inlämningsuppgift, Undervisningsmoment – individuellt, senast den 23 sep där följande delar finns med: Din insats under arbetets gång Uppgiftens betydelse för din blivande yrkesroll Vilka NO- och/eller teknikdidaktiska kunskaper anser du varit centrala under undervisningsmomentet, jämför med gruppens planering? Vilka olika slags frågor ställdes av elever och lärare (studenter) och vilken betydelse hade det? Hur reagerade eleverna på undervisningsmomentet? Vilka eventuella likheter och skillnader finns med att genomföra undervisningsmoment i skolmiljö och på Universeum? LEARNING STUDY-VECKA 48-49 (BEDÖMS MED VG, G ELLER U ENLIGT BETYGSKRITERIERNA). Ni skall i en grupp om ca fyra studenter planera en lektion om 1 timme som skall ingå i en Learning Study. Ni väljer innehåll till lektionen utifrån kursens innehåll. Lektionen ni planerat genomförs tre gånger med olika grupper. Varje lektion filmas och analyseras för att sedan förändras/förbättras utifrån det analysen gav. Gruppen redovisar sin Learning study muntligt Fredag den 11 december. Det kan med fördel ingå filmade sekvenser för att visa på något speciellt. Individuellt skriver var och en rapport på 4-7 sidor som läggs in på GUL senast den torsdag den 17 dec. Syftet är att du ska beskriva och analysera den learning study som du varit med om att genomföra. När det gäller analysen ska den vara skriven av dig och visa på kopplingar till den obligatoriska kurslitteraturen och annan relevant litteratur (exempelvis referenslitteraturen och litteratur som hjälpt dig när det gäller elevtankar och undervisningsstrategier). Layouten på rapporten kan följa någon av de mallar som finns i Gustavsson & Wernberg (sid. 46) eller Häggström m.fl. (sid. 24). Som stöd för uppgiften genomförs litteraturseminarier och handledning. Litteraturseminarium 1 LS: Seminariet genomförs som en diskussion på GUL den 23 november. Till seminariet läser alla artikeln Gustavsson & Wernberg och instruktionen till uppgiften. Var och en gör ett inlägg där ni väljer ut något som ni behöver förstå bättre. Var och en svarar på två inlägg. Litteraturseminarie 2 LS: Genomförs i helgrupp den 24 nov. Alla skall ha läst de övriga artiklarna. Seminariet leds av Jan L. Handledning bokas av varje grupp med Ann-Marie eller Jan Litteratur: Gustavsson Laila., & Wernberg, Anna. (2006). Design experiments, lesson study och learning study. I Holmqvist, M. Lärande I skolan – learning study som skolutvecklingsmodell (s. 29-49). Studentlitteratur. Magnusson, Joakim., & Maunula, Tuula. (2013). Variation av undervisnings - innehåll för att möjliggöra urskiljning av kritiska aspekter av begreppet densitet. Forskning om undervisning och lärande, 10, 82105 Holmqvist, Mona. (2011). Teachers’ learning in a learning study. Instructional Science, 39(4), 497-511 Häggström, Johan; Bergqvist, Maria; Hansson, Henrik; Kullberg, Angelika & Magnusson, Joakim. (2012). Learning study – en guide. NCM, Göteborgs universitet DELKURS 2. BIOLOGI - DEN LEVANDE VÄRLDEN , 6 HP Denna del inleds med biologi-delen med fokus på ekologi, evolution och människokroppen. Grundläggande kunskaper i ekologi behandlas och det ställs krav på att ni förstår evolutionsteorin som är en grund för all biologi. Ni kommer att arbeta med växter och djur och får lära er de vanligaste arterna i Sverige. Den naturvetenskapliga delen av slutas med människokroppen. I kursen ingår flera fältdagar där ni får exkursionsmetodik men också möjlighet att arbeta med ekologi och lära er mer om olika arter. Ni kommer att arbeta under flera pass med elevers kunskaper inom olika delar av biologin och få exempel på vad man kan arbeta med i åk 4-6. Biologidelen avslutas med sex och samlevnad som ju är ett område som med fördel bearbetas tillsammans med många andra områden i skolan. Vecka 36 Huvudsakligt innehåll Ekologi Systematik, arter Livscykeluppgift Litteratur Pleijel, Håkan (2013). Ekologi: En introduktion Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning Nyberg, Eva (2008). Om livets kontinuitet. Undervisning och lärande om växters och djurs livscykler Andersson, Björn & Nyberg, Eva (2006). Att undervisa om livscykler i skolår 1‐5, kunskapsbas och undervisningsförslag. Ämnesdidaktik i praktiken: Vecka 37 Ekologi Evolution Biologididaktik Människokroppen Vecka 38 Vecka 39 Evolution – genetik Ekologi o miljö Artkunskap Människokroppen Sex och samlevnad Vecka 40 Sex och samlevnad Pleijel, Håkan (2013). Ekologi: En introduktion, Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning Andersson mfl (2003). Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till biologi (kap 2 och 4) 1177 Vårdguiden (2014). Kroppen. Västra Götalandsregionen Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning Pleijel, Håkan (2013). Ekologi: En introduktion, Andersson mfl (2003). Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till biologi (kap 2 och 4) Dahlöf, Annamaria (2010). Sexualkunskap. Mölnlycke: UR i samarbete med RFSU. (Kap. 3, sid 37-53) Simonsson, Nathalie (2012). Världens viktigaste handledning. (sid. 48 59, pdf-fil på GUL). Arexamination Examination Biologi S TORA T ORP 29 SEP Stora Torp (bakom stora vita slottsliknande byggnaden). Hållplats BÖGATAN, spårvagn 5. Det tar ca 10 min att gå till möteplatsen, som ligger på höger hand i er färdriktning om ni kommer från Brunnsparken. Denna dag organiseras av Skogssällskapet. Matsäck och anteckningsblock samt lämplig - och varm - klädsel rekommenderas. Länk till kartbild (ENIRO): http://kartor.eniro.se/m/WXeeG F ÄLTDAG B OTANISKA 10 SEP Åslög Dahl informerar om samlingsplats samt utrustning. F ÄLTDAG A MUNDÖN 24 SEP Exkursion Stora Amundön. Buss 82 mot Brottkärr tar er ganska nära. Ta bussen till hållplatsen Uggletorp i Brottkärr. Gå av och fortsätt vägen ned för backen mot havet. När ni kommer till båthamnen, gå till vänster. Efter P-området går ni höger fram till bron mot St. Amundön. Här träffas vi. Vi ska titta på strandvegetation och alger, men även fortsätta med skogens och hedens växter. Ta gärna med naturböcker, lupp och kikare om ni har. Det kan nog finnas en och annan fågel också. Matsäck och någon varm dryck kan vara bra att ha. Och varma kläder naturligtvis. F ÄLTDAG 16 SEP Exkursion med fokus på ekologi, evolution och systematik LITTERATUR I DELKURSEN Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Pleijel, Håkan (2013). Ekologi: En introduktion. Andersson, Björn, Bach, Frank, Frändberg, Birgitta, Hagman, Mats, Jansson, Ingrid, Kärrqvist, Christina; Nyberg, Eva, Wallin, Anita & Zetterqvist, Ann (2003). Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till biologi, fyra ”workshops”. Andersson, Björn & Nyberg, Eva (2006). Att undervisa om livscykler i skolår 1‐5, kunskapsbas och undervisningsförslag. Dahlöf, Annamaria (2010). Sexualkunskap. Mölnlycke: UR i samarbete med RFSU. (Kap. 3, sid 37-53,) Nyberg, Eva (2008). Om livets kontinuitet. Undervisning och lärande om växters och djurs livscykler – en fallstudie i årskurs 5 Göteborg studies in educational sciences Nyberg, Eva, & Sanders, Dawn (2013). Drawing attention to the ’green side of life’. Journal of Biological Education, Volym 2013, p.1-11. Simonsson, Nathalie (2012). Världens viktigaste handledning. Stockholm: Ordfronts förlag. (sid. 48-59, pdf-fil på GUL). Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanerna. Stockholm: Skolverket. Wallin, Anita, Bengtsdotter Katz, Viktoria, Hermansson Adler, Magnus, Katz, Olle, Lustig, Florentina & West, Eva. (2012). Undervisning i sex och samlevnad: ett idématerial. West, Eva (2008). Att undervisa om ljud, hörsel och hälsa ‐ kunskapsbas, undervisningsförslag och kopieringsunderlag. 1177 Vårdguiden (2014). Kroppen. Västra Götalandsregionen. EXAMINATIONER A RTEXAMINATION D JUR ( BEDÖMS MED G ELLER U) Du skall lära dig att bestämma de djur som finns med på artlistan. Kursledaren väljer ut 20 av dessa som du sedan skall kunna namnge. Minst 16 av dessa måste du pricka in för godkänt resultat. Klarar du inte det får du göra om artexaminationen. De olika arterna kommer att behandlas under exkursionerna. A RTEXAMINATION VÄXTER (B EDÖMS MED G ELLER U) Din uppgift är att samla och pressa 50 svenska växter eller alternativt fotografera dem för ett digitalt album.. Alla växter skall finnas vilda i Sverige och ingen får vara fridlyst. Samlar du och pressar växter skall du plasta in dem. Innan du plastar in dem bör du pressa dem för ett bra resultat. Fotona måste vara dina egna tagna foton. Både vid fotografering och insamling är det viktigt att ta med eller fotografera sådana delar som är karaktäristiska för växten så den går att artbestämma. Växten måste kunna artbestämmas och då är det mycket viktigt att du anger var du plockat eller fotograferat växten med en beskrivning av hur det såg ut där den växte. Fotograferar du är det enkelt för dig att också ta ett foto av växtmiljön. Under exkursionerna kan du får mycket hjälp med dina växter. Din samling presenterar du sedan för en lärare i kursen och du skall då kunna namnen på de flesta växterna. W EBBEXAMINATION BEGREPP E KOLOGI , E VOLUTION OCH MÄNNISKAN ( BEDÖMS MED G ELLER U) Görs via dator. För G krävs 80 % rätt på frågorna. Är du underkänd gör du om examinationen en vecka senare. E XAMINATION EKOLOGI , EVOLUTION OCH MÄNNISKAN (B EDÖMS MED VG, G OCH U) Skriftlig individuell salstenta ekologi, evolution och människan måndag den 2 juni. Godkänt kräver 60% rätt och VG kräver 80% rätt. S YSTEMATISK UNDERSÖKNING – LIVSCYKLER S TART 3 SEP Uppgift 1 – Observation och dokumentation (Bedöms med G och U) Denna uppgift går ut på att var och en skall följa och dokumentera utvecklingen av en fluglarv och en ärt- eller bönplanta i en egen dagbok. Den skrivs fortlöpande i loggboken på GUL – som bara kan läsas av dig och mig. Syftet är att du skall få en uppfattning om vad det kan innebära att studera dessa organismer. Skriv datum för varje observation! Ytterligare information och instruktioner hittar du på GUL under Innehåll, Livscykeluppgift 1. Loggboken avslutas senast den 9/11. Uppgift 2– reflektion (Bedöms med VG, G och U) Du ska skriva en sammanfattande reflektion, 1-2 A4-sidor 12 pt Times New Roman eller 500-1000 ord. Denna skall innehålla: 1. 2. 3. En beskrivning av hela livscykeln för de båda organismer du studerat. De didaktiska implikationer du tycker att denna uppgift kan ha, dvs. hur och varför detta skulle kunna användas i undervisningen. Något om vad den ämnesdidaktiska forskningen visat om hur barn kan uppfatta växters och djurs livscykler och förökning. Ytterligare information och instruktioner hittar du på GUL under Innehåll, Livscykeluppgift 2. Reflektionen laddas upp på GUL senast den 13/11. Litteratur: Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Nyberg, Eva, & Sanders, Dawn (2013). Drawing attention to the ’green side of life’. Journal of Biological Education, Volym 2013, p.1-11. Andersson, Björn & Nyberg, Eva (2006). Att undervisa om livscykler i skolår 1‐5, kunskapsbas och undervisningsförslag. DELKURS 5. TEKNIK - DEN KONSTRUERADE VÄRLDEN, 6 HP Syftet är att deltagarna genom denna kurs ska få kompetens att undervisa i skolämnet teknik t.o.m. skolår 6, och också genomföra bedömning och betygsättning av elevers kunskaper i ämnet. Övergripande mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska ha utvecklat grundläggande kompetens för att kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning i naturvetenskap och teknik. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: redovisa kunskaper som behövs för undervisning i naturvetenskap och teknik i åk 4-6 använda naturvetenskap och teknik för att beskriva och förklara naturvetenskapliga fenomen samt tekniska lösningar och processer i vardagen tillämpa naturvetenskapligt arbetssätt och teknikutvecklingsarbete använda ämnesdidaktiska forskningsresultat för att organisera lärandesituationer som kan stimulera elevers intresse och utmana deras föreställningar om världen använda digitala och estetiska uttrycksformer i lärandesituationer analysera, vardera och argumentera utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv kring samhällsfrågor och hållbar utveckling utvärdera och bedöma elevers förmågor och kunskaper i naturvetenskap och teknik redogöra för ämnesspråkets betydelse i naturvetenskap och teknik De olika delarna i kursen kan beskrivas med följande bild: Teknik, människa, samhälle och miljö Teknikutveckling – historia och framtid Innovationer – artefakter och system Teknikutvecklingsarbete – processen Tekniska lösningar Artefakter och system Konstruktioner – stabilitet och hållfasthet Material – egenskaper i förhållande till funktion Funktion – mekanik och elektronik Teknisk kommunikation Skisser Ritningar Modeller – digitala och fysiska Kursens organisation och planering Bedömning av teknikkunskaper I delkursen ingår att kunna identifiera, analysera och värdera situationer där kunskaper i teknik har betydelse samt omsätta detta i undervisningen. Vidare ingår att kunna planera, genomföra och utvärdera teknikutvecklingsarbete samt att kunna diskutera förhållandet mellan teknik, människa, samhälle och miljö. I kursen är tekniska lösningar i vardagen ett centralt innehåll. Olika mekanismer som överför och förstärker krafter fokuseras liksom lösningar där elkomponenter utnyttjas. I kursen behandlas och testas konstruktioners hållfasthet och stabilitet. Olika kommunikativa metoder i relation till tekniska processer lyfts fram såsom skisser, ritningar, digitala och fysiska modeller. Tekniska system i hemmet och i samhället diskuteras och problematiseras i relation till deras betydelse för människa, samhälle och miljö. I kursen ingår att kunna genomföra formativ och summativ bedömning inklusive betygssättning av elevers kunskaper i teknik. Vecka 41 Huvudsakligt innehåll Kursintroduktion Teknikutveckling Vad är teknik Skiss o ritteknik Litteratur GUL: Kursguiden TAG MED fotografier/bilder av tre tekniska lösningar du inte klarar dig utan. Sundin; Den kupade handen, kap 1-3, Bjurulf; Teknikdidaktik,Skolverket, Kursplan i teknik ,Några uppgifter som belyser elevers uppfattningar om vad som är teknik, NorDina, Häfte som delas ut av kursledaren skiss och ritteknik www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupandetexter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308 Vecka 42 Utomhusdidaktik Aeroseum Design o konstruktion Elektronik information på GUL Bjurulf; Teknikdidaktik Skolverket, Kursplan i teknik och kommentarmaterial Björkholm,) Exploring the capability of evaluating technical solutions: a collaborative study into the primary technology classroom. International Journal of Technology and Design Education, Volume 24 www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupandetexter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308 Vecka 43 Betyg o bedömning Rörliga mekanismer Bjurulf; Teknikdidaktik Skolverket, Kursplan i teknik och kommentarmaterial Björkholm,) Exploring the capability of evaluating technical solutions: a collaborative study into the primary technology classroom. International Journal of Technology and Design Education, Volume 24 www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupandetexter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308 Vecka 44 Tekniska system Examination teknik Bjurulf; Teknikdidaktik Skolverket, Kursplan i teknik och kommentarmaterial www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupandetexter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308 Svensson, Maria (2011). Tekniska system i grundskolan – kritiska aspekter som didaktisk möjlighet. NorDiNa 7 Workshop – Rörliga mekanismer Ni får praktiskt pröva olika tekniska lösningar med mekanik och reflektera kring undervisningen i relation till detta. Rörliga mekanismer Syftet med föreläsningen är att beskriva hur du kan visa på rörliga mekanismer i vardagen Teknikutvecklingsarbete Vi diskuterar teknikutvecklingsarbetets olika faser och prövar praktiskt att arbeta med dessa faser. Syftet är att få en förståelse för de olika faserna inom ett teknikutvecklingsarbete och att diskutera didaktiska aspekter. Skiss och ritteknik Syftet med föreläsningen är att förstå hur kommunikation inom teknikområdet kan se ut och att få verktyg för att kunna använda grundläggande teknisk kommunikation i undervisningen. Workshop – skiss- och ritteknik Ni får praktiskt pröva att använda skiss- och ritteknik både manuellt och digitalt, IPAD, samt diskutera didaktiska aspekter av detta. Teknik, människa, samhälle Syftet med föreläsningen är att belysa relationen mellan teknik, miljö, kultur och arv. Grupparbete – Teknikundervisning på Aeroseum Hur realiserar ni teknik kursplanen på ett science center? Elektronik i tekniska lösningar Syftet med föreläsningen är att beskriva några principer för användning av elektronik i tekniska lösningar. Workshop – Elektronik Ni får praktiskt pröva olika tekniska lösningar med elektronik och reflektera kring undervisningen i relation till detta. Tekniska system Syftet med föreläsningen är att se teknik som systemiskt och förstå teknikens integrering i vår vardag. Vilka ord och begrepp kan vara relevanta att använda då man pratar om tekniska system och vilka system kan vara intressanta att ta upp i undervisningen. Workshop – Tekniska system i staden Ni får genom ett antal praktiska uppgifter möta teknik i staden och fundera över hur ni i undervisningen kan arbeta med det omgivande samhället och teknik. Konstruktioner - Att bygga stabilt, ekonomiskt och miljömässigt Syftet med föreläsningen är att belysa vad som krävs då man ska bygga olika konstruktioner. Vilka principer bör man känna till och hur kan man upptäcka dem i befintliga konstruktioner eller använda dem i egna konstruktioner? Ekonomiska miljömässiga aspekter på konstruktioner tas också upp. Teknik ute Här ges ni möjlighet att se teknik och naturen i ett samspel. IT Vid många av föreläsningar och laborationer kommer vi att använda IPAD. Du kommer att få möjlighet att se de möjligheter som MIK ger i din kommande undervisning. LITTERATUR I DELKURSEN Anderson, Björn, Svensson, Maria, Zetterqvist, Ann (2008) Några uppgifter som belyser elevers uppfattningar om vad som är teknik, NorDina, Bjurulf, Veronica (2011). Teknikdidaktik. Björkholm, Eva (2014) Exploring the capability of evaluating technical solutions: a collaborative study into the primary technology classroom. International Journal of Technology and Design Education, Volume 24, Sundin, Bo. (2006). Den kupade handen. Stockholm: Carlsson. 100 s. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanerna. Stockholm: Skolverket. Svensson, Maria (2011). Tekniska system i grundskolan – kritiska aspekter som didaktisk möjlighet. NorDiNa 7 (2), www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning/teknik/introduktio n/fordjupande-texter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308 EXAMINATIONER I DELKURSEN D ESIGN -‐ OCH KONSTRUKTIONSUPPGIFT (B EDÖMS MED VG, G ELLER U ENLIGT BETYGSKRITERIERNA ) Uppgiften har till syfte att tydliggöra ett teknikutvecklingsarbete och hur ett sådant arbete kan ha betydelse för vårt samhälle. Syftet är också att skapa en förståelse för hur tekniska produkter tas fram utifrån olika förutsättningar och genom olika processer. Det handlar om att som blivande lärare i teknik få en ökad medvetenhet kring tekniken som omger oss och de teknikval som vi gör. Varje dag använder vi en mängd tekniska hjälpmedel och produkter utan att vi reflekterar över det. Vad hjälper dessa produkter oss med? Har de alltid funnits? Utgå från dina erfarenheter och förbättra ett tekniskt hjälpmedel/produkt som du använder genom att identifiera ett tekniskt problem, något i din vardag som du tycker stör dig och behöver förbättras och ge förslag på en lösning som visar hur du vill göra förbättringen/uppdateringen. Överför dina idéer till konkret form Använd dig av teknikprocessen under arbetets gång. Använd datorn som hjälpmedel. Redovisningen skall ske med en digital presentation t.ex. Power Point och den skriftliga redovisningen skall förutom text innehålla ritning och bilder. Teknikprocessen: Idé, skiss, ritning, modell och produkt Beskriv varför du ville ändra på din artefakt, alltså din idé. Beskriv användningsområdet för artefakten före och efter förbättringen. Gör en skiss i tre vyer Gör en ritning med exakta mått i tre vyer Bygg en pappersmodell i liten skala. Beskriv vilket material du använt för att genomföra din förbättring. Använd digital eller mekanisk kamera och dokumentera din arbetsprocess. Se mall ovan av teknikprocessen. Vilka är kostnaderna? Beräkna så att du kan göra momentet med en klass. Belys eventuella miljökonsekvenser: Argumentera för en av dem utifrån teknik (funktion, material, konstruktion), miljö, ekonomi, estetik, kultur Presentera den valda lösningen – med en rapport där teknikprocessens olika delar ingår. Använd datorn som hjälpmedel. Redovisningen skall ske med en digital presentation t.ex. Power Point tisdagen den 27 oktober 2015 och den skriftliga redovisningen skall förutom text innehålla skiss, ritning och bilder. Inlämning på GUL senast måndagen den 26 oktober 2015 text (ca 6000 tecken, 2 A4 Times New Roman 12, exklusive ritning och bilder) samt Power point. L ITTERATURSEMINARIUM - T EKNIKUTVECKLING Ni ska individuellt läsa och skriftligt reflektera kring kap 1-4, 13 samt ytterligare ett kapitel. I grupper kommer ni att diskutera innehållet och ni ska individuellt utifrån gruppens diskussion komplettera era egna reflektioner och lämna in dessa skriftligt på GUL under Inlämningsuppgift – Litteraturseminarium Teknik senast onsdagen den 14 oktober 2015 IT-UPPGIFT DET UTVIDGADE KLASSRUMMET (BEDÖMS G ELLER U ENLIGT BETYGSKRITERIERNA) Utvärdera en app. Moderna verktyg och teknik har en given plats i skolan. Appar är en av dessa möjligheter. På 1950-talet kunde eleverna sitta en och en i sina bänkar och lyssna på sin lärares analoga framställning. Framför sig hade de blyertspennan och ett blankt papper som snart skulle fyllas av text när de svarade på lärarens efterföljande frågor. Sextio år senare kan dagens elever sitta vid varsin dator eller läsplatta och mötas av den digitala världens alla informationskanaler. Uppgiftens betydelse för din blivande yrkesroll är att du kommer att använda och fatta beslut om hur du i din undervisning skall använda digitala verktyg i ett lärandeperspektiv. Uppgift Välj två valfria appar som basgruppen sedan utvärderar utifrån innehåll och användningsområde i skolämnet teknik utifrån styrdoumenten. Ni kan utgå från följande punkter: 1. Allmän information om apparna a)Vilka åldrar vänder de sig till? b)Vilket område inom tekniken riktar de sig mot? c)Vad är syftet ur ett lärandeperspektiv med de appar som ni valt? 2. Apparnas funktioner a)Vad kan man göra? b)Hur fungerar apparna? 3. Ämnesinnehåll a)Vilket/vilka förmågor riktar sig innehållet mot? b)Vilka ord och begrepp utifrån ämnesinnehåll används? c)Vilka förmågor utifrån LGR11 tränas? d)Varför har ni valt just dessa två appar innehållsmässigt? 4. Ämnesdidaktik a)Vad lär sig eleven? b)Hur lär sig eleven med hjälp av appen/apparna? c)Vilka förkunskaper krävs av eleven för att kunna använda appen/apparna ur ett lärandeperspektiv? d)Hur bedömer ni elevernas resultat och utveckling? e) Ger appen en möjlighet att individualisera så att eleven utvecklas mot de mål som ni har? 5. Fördelar och nackdelar a) a)Skriv några fördelar som du ser med att använda appar i undervisningen. b)Skriv en några nackdelar med att använda appar i undervisningen. c) Vad skulle ni vilja utveckla vad det gäller era egna kunskaper inom området att använda appar i undervisningen i teknik? Redovisningen sker genom att basgruppen lämnar in en reflekterande text om 2 sidor på GUL 6 november 2015 DELKURS 3. KEMI - MATERIENS UPPBYGGNAD , 6 HP När det gäller dina kunskaper i naturvetenskap fokuserar vi framförallt på energi och en partikelmodell för att förklara kemiska reaktioner och hur olika ämnen uppför sig. Kemiska reaktioner med framförallt fotosyntes och förbränning behandlas. Du får fördjupa dig i vilka förutsättningar elever har för att lära sig det som krävs i kursplanerna och du får arbeta med olika exempel på undersökningar och experiment som man kan använda i undervisningen. En annan del i kursen handlar om att med kunskaper om energi och materia göra ett arbete i grupp med rubriken ”Från råvara till färdig produkt – och sedan?”. Som förberedelse till det arbetet gör du studiebesök på Sävenäs sopförbränningsstation och Ryaverkets avloppsreningsverk. Arbetet avslutas med en muntlig redovisning då Itverktyg skall användas. Vecka 44 Huvudsakligt innehåll Introduktion Energi 45 Material och materials egenskaper 46 Undersökningar o experiment Metodik i naturvetenskap Ställa frågor Kemisk reaktion 47 Litteratur Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Hållbar utveckling – Global Week Förbränning Kemiska reaktioner 48 Studiebesök Ryaverken Studiebesök Sävenäs 49 Redovisning Hållbar utveckling Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. 2 Examination LITTERATUR UNDER KURSDELEN Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Grönskande är naturvetenskapliga teorier! Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till biologi, fyra ”workshops”. Kapitlet ”Socker och syre till alla celler – En fråga om logistik” behandlas på ett pass av Mats Hagman BESÖK SÄVENÄS 24 NOV Ur lärarinformationen för studiebesök på Sävenäs: Samtliga ska vara uppmärksamma på den säkerhetsinformation som lämnas i miljöhuset vid entrén till anläggningen. Tänk på att vi rör oss i en industriell processmiljö! Det är viktigt att ni kommer i tid. Gemensam in och utpassage gäller. Ingen får gå utan guide i anläggningen. Oömma kläder och skor minskar riskerna för skador mm. Hjälmar och västar måste användas vid rundvandring i anläggningen. Finns för utlåning. Om du åker kollektivt kolla Västtrafiks reseplanerare och välj avstigning på hållplats Lemmingsgatan. P-plats för bil finns. Med buss 58 tar det ca 16 minuter från Brunnsparken. Se också länk till information om själva processen: http://www.renova.se/miljoskolan/elever/lankar-till-mer-information/ BESÖK RYAVERKEN 25 NOV Vi inleder besöket inomhus men kommer sedan att gå runt i anläggningen och en stor del av det utomhus. Klä dig för att vara utomhus. Förbered dig genom att gå in på deras hemsida: http://www.gryaab.se/ Vägbeskrivning EXAMINATIONER WEBBEXAMINATION PARTIKELMODELL ENERGI (BEDÖMS G ELLER U) Tentan genomförs som en webbtenta med ja, nej och vet ej-frågor. För G krävs 80% rätt. Vid underkänt resultat görs webbtentan om efter ca en vecka. TEMA: FRÅN RÅVARA TILL FÄRDIG PRODUKT - OCH SEDAN? BEDÖMS G ELLER U ENLIGT BETYGSKRITERIERNA ) Arbetet sker i grupper bestående av ca 3-4 personer. Gruppen väljer en pryl/produkt som man vill studera. Uppgiften går ut på att ta reda på vad man hämtat i naturen (råvara) för att framställa den aktuella prylen. Hur har råvaran/råvarorna behandlats för att få fram materialet? Hur har materialet bearbetats för att få fram prylen? Vilka materia- och energiomvandlingar har behövts? Vad händer med materian? Kan någon energi utvinnas? Finns det någon slutstation för materian i prylen? Hur påverkas luft, vatten och mark under resans gång? Arbetet skall kopplas till hållbar utveckling. Arbetet skall redovisas med PP eller liknandeFaktaunderlaget skall inhämtas dels från olika tillverkare, gärna förenat med ett studiebesök, dels från undervisningen i kursen. Detta skall finnas i en skriftlig dokumentation som inte behöver vara didaktiskt bearbetad eller innehålla modeller då dessa återfinns i åskådningsmaterialet. Faktaunderlaget läggs ut på GUL . Redovisningen sker muntligt inför hela gruppen. Ni har ca 30 min för er redovisning som skall göras så intressant och spännande som möjligt för oss andra. Alla i gruppen måste alltså kunna hela arbetet. SALSTENTA (BEDÖMS VG, G ELLER U) Examination på fysik och kemidelarna i de två delkurserna. För G krävs 60 % rätt och för VG krävs 80 % rätt. Underlaget för tentan är föreläsningarna och följande litteratur: Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Kap 3. Atomer i rörelse Kap 5. Cellen – minsta enheten för liv Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Kap 9 Fotosyntes, respiration och nedbrytning Kap 14. Energi Kap 19. Materiens byggnad och omvandlingar Grönskande är naturvetenskapliga teorier! Energiflödet genom naturen och samhället Växthuseffekten, tekniken och samhället DELKURS 4. FYSIK - ENERGIFORMER OCH DESS OMVANDLINGAR, 6 HP Du börjar kursen genom att fylla i en anonym webbenkät med frågor om naturvetenskap som vi sedan skall återkomma till under kursen. När det gäller dina kunskaper i naturvetenskap fokuserar vi framförallt på energi och en partikelmodell för att förklara ämnens olika faser och hur gaser uppför sig. Kemiska reaktioner med framförallt fotosyntes och förbränning behandlas. Du får fördjupa dig i vilka förutsättningar elever har för att lära sig det som krävs i kursplanerna och du får arbeta med olika exempel på undersökningar och experiment som man kan använda i undervisningen. I sista delen av denna period behandlas ljud och hörsel, ljus, el, väder och klimat samt astronomi. Vecka 44 Huvudsakligt innehåll Energi Värme temperatur Partikelteori 45 Faser o fasövergångar Energilagring och materia Litteratur Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen. Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer 46 Ljud och hörsel 47 Ljus Mekanik Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen. Att undervisa om ljud, hörsel och hälsa ‐ kunskapsbas, undervisningsförslag och kopieringsunderlag Att undervisa om geometrisk optik, kunskapsbas och undervisningsförslag och Att förstå naturen ‐ från vardagsbegrepp till fysik, sex ʺworkshopsʺ Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen. 48 El o magnetism 51 Väder och klimat Astronomi 2 2 Astronomi Examination fysik Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen. Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen. LITTERATUR UNDER KURSDELEN Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Hamrin, Maria. Norqvist, Patrik.(2013) Fysik i vardagen. Studentlitteratur. Lund (368 sid) Att undervisa om geometrisk optik, kunskapsbas och undervisningsförslag och Att förstå naturen ‐ från vardagsbegrepp till fysik, sex ʺworkshopsʺ. : Underlag för föreläsning och lab med Frank Bach Att undervisa om ljud, hörsel och hälsa ‐ kunskapsbas, undervisningsförslag och kopieringsunderlag. Behandlas på passet om ljud och hälsa med Eva West. Att förstå naturen ‐ från vardagsbegrepp till fysik, sex ʺworkshopsʺ EXAMINATIONER WEBBEXAMINATION PARTIKELMODELL ENERGI (BEDÖMS MED G ELLER U) Tentan genomförs som en webbtenta med ja, nej och vet ej-frågor. För G krävs 80% rätt. Vid underkänt resultat görs webbtentan om efter en vecka. SALSTENTA (BEDÖMS MED VG, G ELLER U) Examination på fysik och kemidelarna i de två delkurserna. För G krävs 60 % rätt och för VG krävs 80 % rätt. Underlaget för tentan är föreläsningarna och följande litteratur: Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger, & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Kap 3. Atomer i rörelse Kap 4. Energi får något att hända. Andersson, Björn (2008). Att förstå grundskolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Kap 3 Jorden i rymden Kap 4. Energiflödet på jorden Kap 5. Människan och atmosfären Kap 6 Vattnets kretslopp Kap 14. Energi Kap 15. Temperatur och värme Kap 16. Ljuset och dess egenskaper Kap 17. Ljudet och dess egenskaper Kap 18. Magnetism och elektricitet Kap 19. Materiens byggnad och omvandlingar Grönskande är naturvetenskapliga teorier! Energiflödet genom naturen och samhället Växthuseffekten, tekniken och samhället Att undervisa om geometrisk optik, kunskapsbas och undervisningsförslag. Att undervisa om ljud, hörsel och hälsa ‐ kunskapsbas, undervisningsförslag och kopieringsunderlag. Att förstå naturen ‐från vardagsbegrepp till fysik, sex ʺworkshopsʺ BEDÖMNINGSKRITERIER I kursens slutbetyg används en tregradig betygsskala. Underkänd, Godkänd samt Väl Godkänd. Uppgifterna systematisk undersökning – livscykler, artkunskap, litteraturseminarium, undervisningsmoment - basgrupp bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. Uppgifterna undervisningsmoment – individuellt och salstentamen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. För att du skall bedömas Godkänd i kursen skall du redovisat samtliga kursuppgifter och visat att du nått kursens mål. För slutgiltiga kursbetyget Godkänd (G) krävs: att samtliga uppgifter som ingår i kursen har bedömts med betyget G För det slutliga kursbetyget Väl godkänd (VG) krävs: att uppgifterna undervisningsmoment – individuellt och salstentamen har bedömts med betyget VG samt att övriga uppgifter har bedömts med betyget G. Kriterier för betyget Godkänd (G): Att redovisningen av uppgifter är relevant Att samtliga delar som efterfrågas i uppgifter finns med Att redovisningen av uppgifter utgår från de delar av litteraturen som finns angiven Att redovisningen av uppgifter beskrivs på ett korrekt sätt och inte innehåller alltför många felaktigheter Att redovisningen av uppgifter kommuniceras på ett sådant sätt att det är begripligt för mottagaren Kriterier för betyget Väl godkänd (VG): Att redovisningen av uppgifter är relevant och väl fokuserat Att samtliga delar som efterfrågas i uppgifter finns med och är genomarbetade Att den litteratur som finns angiven i uppgifter är använd på ett uttömmande sätt Att redovisningen av uppgifter är övertygande och välargumenterat utan direkta felaktigheter Att redovisningen av uppgifter är välstrukturerat och kommunicerat på ett sådant sätt att det är begripligt för mottagaren