DIABETES och GRAVIDITET

Transcription

DIABETES och GRAVIDITET
DIABETES
och
GRAVIDITET
Vårdprogram för Landstinget Sörmland
Reviderat november 2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ................................................................................................................. 4
ANSVARIGA FÖR VÅRDPROGRAMMET ................................................................... 4
ORGANISATION .......................................................................................................... 4
DIAGNOSNUMMER .................................................................................................... 4
KVALITETSUPPFÖLJNING ......................................................................................... 4
DOKUMENTATION .......................................................................................................4
GRAVIDITET VID MANIFEST DIABETES .................................................................. 5
INSULINBEHANDLING ................................................................................... 5
DIABETES TYP 1 OCH KETOACIDOS (DKA) ..................................................6
ÖGON .............................................................................................................. 7
NJURAR .......................................................................................................... 8
GRAVIDITETSÖVERVAKNING ........................................................................ 8
FÖRLOSSNINGEN .......................................................................................... 9
BARNET ......................................................................................................... 10
PUERPERIUM ................................................................................................ 10
EFTERKONTROLL ......................................................................................... 10
TIDIGARE GRAVIDITETSDIABETES .........................................................................11
NEDSATT GLUKOSTOLERANS UNDER GRAVIDITET ........................................... 11
INDIKATIONER FÖR OGTT ............................................................................ 11
BEHANDLING ................................................................................................. 11
EFTERKONTROLL ......................................................................................... 12
Inledning
I Sverige genomgår 300–400 kvinnor med tidigare känd diabetes typ 1 årligen
graviditet. För Sörmland innebär det 15–20 kvinnor per år. Därtill kommer 1–2 % av
gravida kvinnor med graviditetsdiabetes, för vårt län cirka 40 kvinnor per år. Graviditet
hos kvinnor med redan känd diabetes typ 2 är en liten grupp men kan bli en ökande
grupp med tilltagande övervikt hos kvinnor i barnafödande ålder.
Ansvariga
Medicinkliniken MSE, KSK, NLN och Kvinnokliniken MSE/KSK, NLN.
Organisation
Eskilstuna/Katrineholm
Kontrollerna sker på Specialistmödravården (Spec. MVC) på Mälarsjukhuset
och Kullbergska sjukhuset. Samråd sker mellan mottagningarna i Eskilstuna och
Katrineholm och i särskilda fall överförs kontrollerna till Spec. MVC i Eskilstuna. I
Eskilstuna finns två diabetesbarnmorskor som tillsammans med obstetriker ansvarar
för verksamheten. Diabetologen fungerar som konsult. En gång/månad träffas
diabetolog, obstetriker, diabetessjuksköterska och diabetesbarnmorska för gemensam
genomgång av aktuella graviditeter. Insulinbehandlingen sköts via medicinklinikens
diabetesmottagning. I Katrineholm finns två diabetesbarnmorskor som träffar
diabetessköterskorna och ev. diabetesläkare 1 gång/månad och går igenom aktuella
graviditeter.
Nyköping
Kontrollerna sker via Spec. MVC på Nyköpings lasarett. En gång/månad träffas diabe­
tolog, obstetriker, diabetessjuksköterska och barnmorska för gemensam genomgång av
aktuella graviditeter. Insulinbehandlingen sköts via medicinklinikens diabetesmottag­
ning.
Diagnosnummer
Diabetes före graviditeten, insulinbehandling Diabetes före graviditeten, ej insulinbehandling
Graviditetsdiabetes, ej insulinbehandling Graviditetsdiabetes, insulinbehandling Graviditetsdiabetes, behandling ej specificerad O24.0
O24.1
O24.4A
O24.4B
O24.4X
Kvalitetsuppföljning
Från och med 2013-11-01 skall samtliga graviditeter registreras i registret ”Graviditet –
Diabetes” och årligen redovisa utfallet.
Dokumentation
All dokumentation ska skrivas under MHV 3 i Obstetrix.
4
Graviditet vid manifest diabetes
De negativa effekterna av hyperglykemi vid graviditet är en ökad frekvens av spon­
tana missfall, intrauterin fosterdöd och ökad risk för missbildningar hos barnet. Den
sekundära hyperinsulinemin hos barnet medför accelererad fostertillväxt, bristande fetal
mognad med bland annat andningsstörning till följd samt risk för hypoglykemi postpar­
tum, som kan ge allvarliga konsekvenser.
För att minska dessa risker bör graviditeten hos varje diabetiker vara planerad. Rekom­
mendera alla patienter som planerar en graviditet att äta Folsyra 5 mg dagligen minst
fyra veckor före konceptionen och 12 veckor efter konceptionen. Det innebär tidig
information till kvinnor med diabetes om vikten av god metabol kontroll och också
förmedlande av kunskaper om graviditet till diabetiska kvinnor både i grupp och
individuellt.
Vid typ 2 diabetes med konstaterad graviditet överförs i allmänhet till en ”ren”
insulinbehandling med basalbolus, perorala preparat/inkretinläkemedel utsätts.
T Metformin behöver inte sättas ut.
Snarast efter konstaterad graviditet tas kontakt med respektive Spec. MVC och
diabetesmottagning för handläggning av den fortsatta graviditeten. Självkontroller av
plasma­glucos (P-glucos) uppmuntras ytterligare och insulinjustering görs vid behov.
Följande provtagningar/undersökningar skall göras tidigt i graviditeten:
1. HbA1c
2. TSH och T 4 tas av medicinkliniken om patienten planerar en graviditet, annars
av kvinnokliniken
3. S-kreatinin
4. U-kreatinin/albuminkvot
5. dU protein (på särskild ordination)
6. Ögonbottenfotografering, se sidan 7
7. Dietistbesök
En kontaktfrekvens (besök/telefon) av en gång till varannan vecka och tillämpas i tidig
graviditet och i sista trimestern i regel varje vecka och efter individuella hänsyn.
Insulinbehandling
Målsättningen under graviditeten är att uppnå ett P-glucos där fastevärdet ligger < 4,5
mmol/l och postprandiellt (1½–2 timmar efter måltid) <7,0 mmol/l. Grundbehandlingen
är sedvanlig 4-dosregim men den kan ibland vara otillräcklig. Svårigheter att
upprätthålla en tillräcklig basal insulinnivå mellan måltiderna kan uppstå.
Tänk på att undvika snabbare ”normalisering av P-glucos” än 4–6 veckor p.g.a. retino­
patirisken i de fall där blodsockernivån varit hög (HbA1c > 83mmol/mol). Justera
insulindoserna fortlöpande och tillåt en postprandiell P-glucosstegring på cirka 2–3
mmol/mol. HbA1c skall kontrolleras en gång/månad under hela graviditeten. HbA1c
målvärde 40-45 mmol/mol.
5
Betapredbehandling vid hotande prematuritet
Insulindosen ökas enl. nedanstående schablon. Betapred 12 mg dag 1 + 12 mg med 24
timmars intervall dag 2. Insulin­dosen före beh. = 100 %.
Alla insulindoser
Dag 1
Kan krävas ev 25 – 40 %
ökning, individuell dos
Dag2
+40 %
Dag 3
+40 %
Dag 4
+20 %
Dag 5
+10 %
Natt insulindos
Observera att hypoglykemi måste undvikas!
Hypoglykemi
Intensiv insulinbehandling med syfte att nå normoglykemi är förenad med ökad risk för
hypoglykemi (P-glucos < 3,5 mmol/l). Svår hypoglykemi – patienten behöver hjälp från
någon utomstående för att häva attacken – förekommer i hög frekvens. Det rör sig ofta
om nattliga attacker och är vanligast under de två första trimestrarna. Hypoglykemi kan
medföra en ökad risk för trafikolyckor i samband med bilkörning. Svår hypoglykemi
bör undvikas. Ibland måste högre P-glucosnivåer accepteras än ovan angivna riktlin­
jer. Patienten och anhöriga skall förses med glukagon och information om åtgärder vid
hypoglykemi/insulinkoma.
Diabetes typ 1 och ketoacidos (DKA)
Ketoacidos är ett akut tillstånd, som kan ha ett mycket snabbt förlopp!
Graviditet är en riskfaktor för ketoacidos, ca 1–3 % drabbas. Bidragande orsaker är
en ökad insulinresistens, falskt låga P-glukosvärden i relation till tillgängligt insulin,
hyperemesis gravidarum, hyperventilation i kombination med en försämrad buffrande
förmåga under graviditet.
Risk finns även vid måttligt förhöjda P-glukosnivåer som 12–13 mmol/L oavsett terapi
och till och med vid lägre nivåer vid insulinpumpterapi.
Vanliga bidragande orsaker till ketoacidos under graviditet är:
• Kräkningar, hyperemesis
• Behandling med sympatomimetica
• Infektion
• Bristande följsamhet till behandling
• Insulinpumphaveri
• Nyupptäckt diabetes
• Felaktiga ordinationer från vårdgivare
6
Fosterpåverkan av ketoacidos:
• Hög fostermortalitet vid ketoacidos 35 (-90 i internationella studier) %
• Graden av metabol påverkan hos mamman avgör prognosen för fostret
• Minskat uteroplacentärt blodflöde ger fostret hypoxi
• Hyperinsulinemi hos fostret kan bidra till att ge fostret hypoxi
• Hyperglykemi hos fostret är associerad med minskad myokardkontraktilitet och
osmotisk diures hos fostret
• Påverkan på fostret kan även ses vid acidos, elektrolytrubbning och ev. fosfatbrist
hos mamman
Behandling av ketoacidos ges på akutklinik/intensivvårdsavdelning enligt gällande
riktlinjer. Utred alltid orsak till ketoacidos. Gravid typ 1 diabetiker ska alltid ha tillgång
till urinstickor för ketoner alternativt mätutrustning för blodketoner och instrueras i
användandet, samt upplysas om riskerna med ketoacidos.
Typ 1 diabetiker med illamående, kräkningar och/eller buksmärtor SKA betraktas
som ketoacidos tills diagnosen är utesluten!
Ögon
Allmänt:
Diabetesretinopati (DRP) försämras under graviditeten. Försämringen är relaterad till:
• Graviditeten som sådan
• Diabetesduration
• Grad DRP innan graviditet
• Snabb normalisering av blodsockernivån
• Hypertoni
Det är därför viktigt att man strävar efter planerad graviditet, vilket innebär att man
hos tidigare dåligt reglerade patienter långsamt förbättrar blodsockernivån före
graviditeten och att graden av retinopati är känd så man har möjlighet att åtgärda
behandlingskrävande retinopati redan innan patienten blivit gravid.
Kontroller:
Inga kontroller för gestationsdiabetes.
Foto av alla gravida diabetiker, oberoende om det är Typ 1 eller Typ 2, så snart
graviditet konstateras. OM diabetesförändringar, utöka med 7 fält då ev. proliferationer
kan utvecklas perifert.
• Om ingen DRP tas foto var tredje månad och post partum efter 6 mån.
• Sedvanligt fotoschema därefter.
• Vid diabetesretinopati individualiseras återbesöken.
Hos gravida diabetiker utan DRP eller med lätt DRP ses ofta en lätt försämring av
retinopati under graviditeten men med regress av förändringarna i slutet av graviditeten
eller post partum.
Patient med måttlig eller uttalad DRP löper risk för utveckling av proliferativ DRP och/
eller makulaödem under graviditeten.
Gravida kvinnor bör scatterbehandlas om de utvecklar mycket svår icke-proleferativ
DRP eller proliferativ DRP. Vid kvarstående proliferationer i slutet av graviditeten
kan sectio övervägas istället för vaginal förlossning för att minska risken för
glaskroppsblödning i samband med krystning.
7
Makulaödem hos gravida:
• Ödemet förvärras ofta under graviditet speciellt vid samtidig hypertoni eller
njurpåverkan. Ödemet kan gå i regress spontant efter partus men också
progrediera.
• Fl. angio undviks i allmänhet under graviditet (trots att hållpunkter för att
fluorescein skulle vara skadligt för fostret saknas)
• Avvakta med laserbehandling till 3-4 mån post partum vid kvarvarande ödem
görs fluoresceinangio och efterföljande makulabehandling. OBS! Överväg
makulabehandling under graviditet vid kraftig försämring av ödemet.
• Om makulaödemet ska behandlas under graviditet ges grid- eller
fokalbehandling utan föregående angio.
• Dilatera de gravida på samma sätt som de icke gravida med tropikamid och
phenylefrine.
Njurar
Albuminutsöndringen under graviditeten ökar ofta 4–10 gånger och risk föreligger för
utveckling av hypoalbuminemi och ödem. Hypertoni har en ökad förekomst och preva­
lensen för preeklampsi är 20–30 %.
Riskerna för barnet utgörs av en ökad frekvens av förlossning före fullgången tid,
kejsarsnitt, tillväxthämning och försenad psykomotorisk utveckling. Särskilt ökad risk
anses föreligga vid S-kreatinin > 200 mikromol/l, diastoliskt blodtryck > 90 mm Hg och
U-albumin/kreatinin kvot > 3 mg/mmol.
För att ytterligare diagnostisera nefropati och komplikationer därtill undersöks:
1. Blodtryck, vid varje besök
2. Multistix/nitur (vid varje besök). Vid positiv nitur och/eller symtom tas
urinodling.
3. Urinodling vid inskrivning grav.vecka 24 och 36.
4. Albumin/kreatinin kvot tas vid inskrivning och därefter på särskild
ordination. Är albumin/kreatinin kvoten förhöjd görs ställningsstagande till
blodtrycksmedicinering för skydd mot tilltagande nefropati. Blodtrycket bör ej
överstiga 130/80 hos dessa patienter.
Graviditetsövervakning
Kontroll sker på Spec. MVC inklusive sedvanliga kontroller. Patienten deltar för övrigt i
vanliga verksamheter via mödrahälsovården, till exempel föräldragrupp.
Ultraljud
– Tidigt ultraljud för datering av graviditeten
– Screening - ultraljud vecka18, vecka 19 vid BMI>32
– Missbildningsultraljud vecka 22–24
– Ultraljud för att följa tillväxten från vecka 28 och med 3–4 veckors intervall fram
till och med vecka 40. Vid dessa besök görs viktskattning, fostervattenbestämning
och flödesmätning i a umbilicale.
– Vid viktavvikelser individuell bedömning på Spec-MVC
– CTG 1-2 gånger per vecka från vecka 36
– Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga enl. SoS.” Vid graviditet
8
medför diabetes en ökad belastning för patienten. Kravet på ett mycket välreglerat
sockerläge för att undvika fosterpåverkan innebär tät provtagning och även ökad risk
för insulinkänningar. Detta innebär för många att arbetsförmågan är delvis eller
helt nedsatt under delar av eller hela graviditeten.
Sätesändläge
Vid sätesändläge i graviditetsvecka 37 ska patienten till Mälarsjukhuset för yttre
vändning.
Förlossningen
Ansvarig läkare är förlossningsläkaren. På icke jourtid kontaktas diabetolog och/
eller ssk MDA och på jourtid kontaktas medicinklinikens bakjour vid problem med
diabeteskontrollen.
Maternell övervakning vid förlossningen
Kvinnan behöver inte vara fastande.
- Fri venväg
- Glucosinfusion (50mg/ml) förberedd på förlossningsrummet (ges vid dålig
peroral försörjning eller om p-glucos < 4,5 mmol/l)
- Täta kontroller av p-glucos, som regel 1 gång/tim
- Eftersträva normoglykemi (p-glucos 4-6,5 mmol/l)
- Vid hyperglykemi tillförs extra snabbinsulin alternativt kontrolleras blodsocker
med glucos/insulininfusion
- Ketoacidos är allvarligt för mor och barn! Alltför snabb korrigering kan innebära
risk för fosterasfyxi
- Induktion vid fulla 40 graviditetsveckor
Om patienten har en välfungerande insulinpumpbehandling och har bra P-glucosvärden
vid värkdebut kan pumpbehandlingen fortsätta, särskilt hos omföderskor med snabbt
förlossningsförlopp. Även patienter utan pump som är välreglerade kan sköta sin
blodsockerkontroll själva under förlossningen. Endast patienter som är svårt sjuka och/
eller har icke tillfredsställande blodsockerläge gäller nedanstående. Övriga patienter
sköter sitt blodsocker med mätning varje timme under förlossningen själva och/eller
med partners/personals hjälp.
Insulintillförsel och glucostillförsel under förlossningen
1 000 ml 10 % -ig glukos + 30 mmol kalium. Infusionshastighet 100 ml/timme.
1. Blanda 25 E Novorapid alt. Humalog i 500 ml 0,9 % NaCl. Dosering sker med
ledning av P-glukos.
2. Initial dosering - P-glucos 4,5-7,0 mmol/l – ge 20 ml/h (motsvarar 1 E Novorapid alt.
Humalog/h)
– P-glucos < 4,5 mmol/l – ge 0–10 ml/h (motsvarar 0,5 E Novorapid alt. Humalog/h)
3. Fortsatt dosering
– P-glucos > 7,0 mmol/l utan fallande tendens – öka dosen med 10 ml/h
– P-glucos 4,5-7,0 ml – fortsätt med nuvarande dos
– P-glucos < 4,5 mmol/l – minska dosen med 20 ml/h till minimum 10 ml/h
9
Om subcutan dos är given < 2 timmar före inträdande av partus – ge enbart glucos
och vänta med insulinet tills P-glucos börjar närma sig 7,0 mmol/l. Glucos- och
insulintillförsel fortsätter tills patienten tillåts äta. Om plasmaglucos < 5,5 mmol/l
halveras insulintillförseln dock lägst 10 ml/h samtidigt som glukosinfusionen får pågå
med oförändrad takt. Om partus sker efter kl. 24.00 bör den intravenösa glucos- och
insulintillförseln fortsätta till morgonen. Insulininfusionen avslutas 10–15 minuter efter
subcutant givet insulin. Den subcutana insulindosen skall minskas jämfört med före
partus och den behöver ofta vara lägre än dosen före graviditeten. P-glucos följs initialt
1 ggr/h men då det ligger stabilt kan intervallet vara 2–3 h.
Elektivt sectio
På operationsdagens morgon ges:
Infusion 5 % Glucos 1000 ml med Novorapid alt. Humalog samt tillägg av 20 mmol
Kalium med en hastighet av 100 ml/h. Infusionen påbörjas kl. 07 oavsett tidpunkt för
operation.
Tillsats av Novorapid alt. Humalog enl.nedan.
P-glucos <5=0 Novorapid alt. Humalog
P-glucos 5–15=15 E Novorapid alt. Humalog
P-glucos >15= kontakta anestesiolog
Barnet
Alla nyfödda barn till mödrar med insulinbehandlad diabetes ska efter förlossningen
skrivas in på neonatalavdelningen eller motsvarande men kan ofta delvis vårdas på BB
efter samråd med barnläkare.
Puerperium
– P-glucosmätning 6 ggr/dygn (inklusive nattvärde mellan kl. 02.00–04.00)
– ta kontakt med diabetessköterska/diabetolog
Patienten är ofta insulinkänslig och insulindosen vid hemgång är ofta 60-70 % av dosen
given före graviditet. En återgång till ordinarie dos sker på 1–2 månader. Noggrann
information till mamman angående amning. Bör ha närhet till snabba kolhydrater i
sam­band med amning då hypoglykemirisken är stor.
Efterkontroll/sjukhus/områdesvisa diabetesronder
Efterkontroll sker 4-6 veckor post partum hos barnmorska. I sam­band med sjukhus/
områdesvisa diabetesronder görs en sammanfattning av graviditeten och planering
görs av fortsatta diabeteskontroller på ordinarie mottagning. Sammanfattningen bör
omfatta genomgång av den metaboliska kontrollen och insulindoser under graviditeten,
blodtrycksnivåer, eventuell proteinuri och ögonbottenstatus. Albumin/kreatinin
kvot ska tas på alla och om värdet är >100 mg/mmol ska remiss till njurmedicin
utfärdas för uppföljning. Är värdet mellan 3-100 mg/mmol ska uppföljning ske på
diabetesmottagningen.
10
Tidigare graviditetsdiabetes
Patienten förses med en glucosmätare med silvernivå (Se Nationella kvalitetsmål för glucosmätningar) vid inskrivning och därefter kontaktas diabetesbarnmorska för fortsatt behandling. Dessa
patienter har ofta behov av insulin tidigt i graviditeten och behöver inte genomföra en OGTT.
Nedsatt glukosintolerans under graviditet
Diagnosen graviditetsdiabetes fastställs genom utförande av peroral glukosbelastning (OGTT) eller
direkt vid tidigare graviditetsdiabetes.
Indikationer för OGTT
1. Tidigare fött tungt barn för tiden eller födelsevikt mer än 4,5 kg vid fullgången tid.
2. ”Slump P-glucos” >9 mmol/l (kapillärt) eller >8 mmol/l (venöst)
– provtagning graviditetsvecka 12-24-28-32-36
3. Accelererande fostertillväxt
4. Polyhydramnios
5. BMI >35 (dock inte gastric by pass opererade patienter)
6. Vid PCO-syndrom
När görs OGTT?
1. När indikationen uppträder.
2. Om normalt utfall görs i förekommande fall ny OGTT i vecka 28–32.
Hur görs OGTT?
– normal kost dagarna före
– inte äta, dricka, röka, snusa eller anstränga sig hårt från 12 timmar före
undersökningen
– patienten bör ligga eller sitta under hela undersökningen
– 75 g glucos upplöst i 250– 300 ml vatten dricks på 5 minuter
– P-glucos tas fastande och 2 timmar efter tillförseln
Om P-glucos efter 2 timmar är >= 10 mmol/l (kapillärt) eller >= 9,0 mmol/l
(venöst) föreligger graviditetsdiabetes.
Behandling
1.
2.
Informera patienten
– muntligen av respektive barnmorska
– dela ut informationsskriften ”Graviditetsdiabetes – en väckarklocka”
– kontakta Spec. MVC
Ge kost-och motionsråd och skriv remiss till respektive dietistmottagning
– fördela måltiderna (+ mellanmål)
– ta bort rent socker
– minska juice, mjölk
– minska mättat fett eller om man äter mycket fett
11
3.
4.
5.
6.
– öka mängden fiber
– motion minst 30 min varje dag t.ex. promenad
Självkontroll av P-glucos med mätare med silvernivå – kontakta Spec. MVC på
Mälarsjukhuset. På Kullbergska sjukhuset och på Nyköpings lasarett skrivs remiss till
diabetessjuksköterska.
– uppföljning och kontroll av patienten 1 gång/veckan i 2–4 veckor
– vid faste P-glucos > 6mmol/l eller efter måltid > 8 mmol/l intensivare kontroll och
” skärpning” av kostbehandlingen motion och levnadsvanor
– vid faste P-glucos > 6,5 mmol/l eller efter måltid > 9 mmol/l minst tre gånger
per vecka indicerar övergång till insulinbehandling
– insulinbehandling introduceras i regel via medicinklinikernas diabetesmottagningar
Obstetriskt omhändertagande
– rutinövervakning om ej insulinberoende
– ultraljud vecka 36, om viktavvikelsen är >22 % görs ett ultraljud i vecka 38
– insulinbehandling se manifest diabetes
Barnet
– barn till mödrar med graviditetsdiabetes skall observeras extra med
avseende på andningsstörning och CNS-symtom (t.ex. sprittighet, färgskiftning).
P-glucos kontrolleras på BB-avdelningen vid symtom och alltid vid tre timmars
ålder samt därefter vid behov.
– barn till insulinbehandlade patienter ska överföras till neonatalavd. för
observation. LGA barn överförs till Eskilstuna för kontroll.
Efterkontroll/Uppföljning
På BB:
- P-glucoskurva (fastevärde + efter måltid)
- Ny information om kost, motion och övervikt
Ordinarie mödrahälsovårdskontroll 6–12 veckor post partum:
- Genomgång av graviditeten och planering av fortsatta kontroller
- Remiss glucosbelastning till respektive vårdcentral. Medicinmott. på KSK skriver remiss
och tar OGTT.
- Urinsticka
På vårdcentralen efter 6–12 månader:
- OGTT görs på VC efter 6-12 månader. Remiss skickas från Mödrahälsovården. De kvinnor
som redan då har utvecklat diabetes ska tas omhand enl. gällande rutin.
- På vårdcentralerna görs fortsatt systematisk uppföljning med provtagning och information
om levnadsvanor
12
13